NÄTTJÄNSTVILLKOR NTV 2019
Rekommenderade av Finsk Energiindustri rf
NÄTTJÄNSTVILLKOR NTV 2019
Energimyndigheten har fastställt nedanstående nättjänstvillkor för nätinnehavarens bruk 17.5.2019
Innehåll:
A. Allmänt, ingående av nätavtal, förutsättningar för och påbörjande av tjänsten
B. Mätning, fakturering och avbrytande
C. Dröjsmål, fel i nättjänsten, skadestånd och standardersättning
D. Ändring av avtalsvillkor, överföring och upphörande av avtal
A. Allmänt, ingående av nätavtal, förutsättningar för och påbörjande av tjänsten
1. Tillämpningsområde och definitioner
1.1. Dessa allmänna avtalsvillkor, nättjänstvillkoren (villkoren, förkortas NTV 2019) tillämpas på elnätstjänsten för elanvändare som är anslutna till distributionsnätet, då elnätstjänsten levereras i ett eldistributionsnät vars nominella spänning är högst 36 kilovolt. Dessa villkor tillämpas också på elnätstjänsten för elproducenter som är anslutna till distributionsnätet, då elnätstjänsten levereras i ett eldistributionsnät vars nominella spänning är högst 36 kilovolt och där elproducentens elproduktionsanläggning fungerar parallellt med distributionsnätet så att den producerade elen helt eller delvis kan överföras till distributionsnätet. Dessa villkor är en del av elnätsavtalet (nedan nätavtalet) mellan nätinnehavaren och elanvändaren eller elproducenten angående denna tjänst. Elanvändaren eller elproducenten kan vara ansluten till distributionsnätet direkt eller via ett internt elnät för en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp.
1.2 Nätinnehavaren kan även tillämpa dessa villkor på nättjänsten för elanvändare eller elproducenter som är anslutna till ett distributionsnät på över 36 kilovolt, om man har kommit överens om detta i nätavtalet.
1.3. Med elnätstjänst (nättjänst) avses all den verksamhet som distributionsnätets innehavare utför för att möjliggöra eldistribution mot vederlag i distributionsnätets innehavares elnät.
1.4. Distributionsnätet är ett elnät vars nominella spänning är mindre än 110 kilovolt.
1.5. Distributionsnätets innehavare (nätinnehavaren) är en sammanslutning eller inrättning som har ett distributionsnät i sin besittning och som utövar tillståndspliktig elnätsverksamhet.
1.6. Genom anslutningsavtalet avtalar kunden och nätinnehavaren om eldistributionsförbindelsen mellan elförbruknings- eller elproduktionsplatsen (t.ex. en fastighet, byggnad eller elproduktionsanläggning) och elnätet, anslutningspunkten och anslutningsavgiften.
1.7. Anslutningspunkten är en punkt (ägandegräns) mellan distributionsnätet och kundens elanläggningar, om inte annat har överenskommits i anslutningsavtalet.
1.8. Elförsäljaren (säljaren) är en person, sammanslutning eller inrättning som säljer el.
1.9. Elförsäljningsavtalet (försäljningsavtalet) är ett avtal enligt vilket användaren köper och säljaren säljer elektrisk energi. Som minutförsäljning av el anses elförsäljning via distributionsnätet direkt till elanvändaren eller indirekt till elanvändarna via ett internt elnät för en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp.
1.10. Elleveransavtalet är ett avtal mellan säljaren och användaren där säljaren åtar sig att också svara för nättjänsten. Säljaren avtalar vid behov om nättjänst med nätinnehavaren. Då ett elleveransavtal gäller ska inget separat nätavtal eller försäljningsavtal för samma elförbrukningsplats finnas. Den tjänst som avses i elleveransavtalet kallas i dessa villkor elleverans. Denna punkt i villkoren tillämpas inte på elproduktionsplatser.
1.11. Med försäljningsavtal för en producent avses i dessa villkor ett avtal där elproducenten överenskommer om försäljningen av den producerade elenergin.
1.12. En öppen leverantör är en säljare som till elanvändaren säljer all den el som denna behöver eller som balanserar skillnaden mellan elanvändarens olika elanskaffningar genom att leverera den elmängd som fattas eller ta emot elöverskottet under varje timme (öppen kraftleverans). En fast leverantör är en säljare
som till elanvändaren säljer exakt den elmängd som på förhand har överenskommits för varje hel timme (fast kraftleverans).
1.13. Om säljaren har ett betydande marknadsinflytande enligt elmarknadslagen i den nätinnehavares ansvarsområde i vilket elförbrukningsplatsen finns och elförbrukningsplatsen är utrustad med huvudsäkring på högst 3x63 A eller elinköpet till elförbrukningsplatsen uppgår högst till 100 000 kWh per år har säljaren enligt 67 § i elmarknadslagen leveransskyldighet mot användaren. Denna punkt i villkoren tillämpas inte på elproduktionsplatser.
1.14. Elanvändaren (användaren) är en person eller en sammanslutning som köper el av säljaren och nättjänsten av nätinnehavaren huvudsakligen för eget bruk. Användaren kan också vara en kund, som anskaffar el genom en i sitt anslutningsavtal bestämd anslutningspunkt för andras förbrukning. Flera användare kan förbinda sig till ett nätavtal solidariskt, om avtalsparterna kommer överens om det.
1.15. Elproducenten (producenten) är en person eller en sammanslutning vars elproduktionsanläggning fungerar parallellt med distributionsnätet så att den producerade elen helt eller delvis kan matas in i distributionsnätet.
1.16. Om inte annat anges i dessa villkor avses med användare i dessa villkor även en producent.
1.17. Om inte annat anges i dessa villkor avses med elförbrukningsplats i dessa villkor även en
elproduktionsplats.
1.18. Med systemansvarig avses en stamnätsinnehavare som elmarknadsmyndigheten har påfört systemansvar.
1.19. En användare som är en fysisk person och som anskaffar el huvudsakligen för annat ändamål än för att utöva sin näring kallas i dessa villkor konsument. Konsument kallas i dessa villkor även en producent, som är en fysisk person och som med en till sin anslutning kopplad elproduktionsanläggning producerar el huvudsakligen för annat ändamål än för att utöva sin näring.
1.20. Med avtalsparter avses i dessa villkor nätinnehavaren och användaren.
1.21. Med elektrisk utrustning avses med elektricitet driven och för produktion, överföring eller mätning av elektricitet avsedd färdig anordning, installationsutrustning, sådan kombination av anordningar som tillhandahålls på marknaden som en funktionell enhet, komponent eller sammansatt inbyggnadsdel som är avsedd att byggas in i en apparat av slutanvändaren.
1.22. Med elanläggning avses fast installation eller annan motsvarande funktionell helhet bestående av elektrisk utrustning och eventuellt andra anordningar, förnödenheter och konstruktioner, inbegripet anläggningar för elproduktion (elproduktionsanläggningar) som kan användas för att producera el och som fungerar parallellt med distributionsnätet.
1.23. Med nättjänstprodukt (eller nätprodukt) avses i dessa villkor en definition av den tjänstehelhet som används i nättjänsten. Definitionen innehåller uppgifter om avgifter som nätinnehavaren debiterar enligt nätprodukt. Nätprodukten kan också kallas tariff. De nätprodukter som användaren har tillgång till finns upptagna i produktprislistan. Produktprislistan och en eventuell separat tjänsteprislista (prislistorna) utgör en del av nätavtalet.
1.24. Med att sända ett meddelande, till exempel bekräftelse, faktura, meddelande om prisändring eller annat meddelande avses i dessa villkor också elektronisk utsändning av meddelanden med samma innehåll. Användarens adress eller faktureringsadress kan även vara exempelvis en e-postadress eller annan motsvarande individuell adress som användaren uppger. Att sända elektroniska meddelanden förutsätter att avtalsparterna har kommit överens om det. Med en användare som inte är en konsument kan det särskilt avtalas att meddelande om ändring av pris eller andra avtalsvillkor kan läggas ut på internet på en i förväg bestämd adress. Användaren ska också på i förväg överenskommet sätt, t.ex. per e-post eller med ett textmeddelande, få veta att meddelandet finns på internet.
1.25. Med balansavräkning avses en avräkning av verkställda köp under varje timmes tid. Som resultat av avräkningen fås elbalansen och balansavvikelsen för varje elmarknadspart.
1.26. Med timmätningsapparatur avses fjärravläst apparatur eller en kombination av fjärravlästa apparater som mäter elförbrukningen per timme, så att uppgiften som registrerats kan läsas via ett kommunikationsnät.
1.27. Med ett medel för distanskommunikation avses telefon, post, television, datanät eller något annat medel som kan användas för ingående av avtal utan att parterna är samtidigt närvarande.
1.28. De centrala bestämmelserna om nättjänsten finns i elmarknadslagen, lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden och förordningar som utfärdats med stöd av dem.
2. Ingående av nätavtal samt övriga avtal om användarens elanskaffning eller elproduktion
2.1. Nätavtalet ingås mellan avtalsparterna antingen tills vidare eller för viss tid.
2.2. Nätavtalet ingås mellan nätinnehavaren och säljaren,
• om användaren som omfattas av leveransskyldighet vill ingå ett avtal med säljaren om såväl elförsäljning som nättjänst; eller
• om nätinnehavaren allmänt erbjuder säljarna möjlighet att erbjuda el till användare som omfattas av konkurrensen med avtal som innehåller såväl elförsäljning som nättjänst.
Då åtar sig säljaren i sitt elleveransavtal att gentemot användaren svara för den nättjänst som elleveransen förutsätter.
2.3. Nätavtalet kan ingås, då elförbrukningsplatsen i fråga har ett giltigt anslutningsavtal. Om överföringen av ett anslutningsavtal i samband med en fastighetsaffär inte kan genomföras på grund av att anslutningen belastas av nätinnehavarens förfallna fordringar, är nätinnehavaren inte skyldig att påbörja nättjänsten förrän de förfallna fordringarna har betalats eller nätinnehavaren har godkänt att mottagaren av det överförda anslutningsavtalet övertar ansvaret för dem.
2.4. För att nättjänsten ska kunna påbörjas (d.v.s. att elen kopplas in åt användaren) och fortsättas, krävs förutom ett nätavtal och ett anslutningsavtal för elförbrukningsplatsen även ett giltigt elförsäljningsavtal om öppen kraftleverans med en och endast en säljare. Dessutom krävs att användarens elförbrukningsplats och elanläggningar uppfyller av nätinnehavaren ställda nödvändiga tekniska krav på anslutande till nätet (närmare i kapitel 4 och 5).
2.5. Om den el som en elproduktionsanläggning producerar överförs till distributionsnätet, krävs för att nättjänsten ska kunna påbörjas och fortsättas förutom ett nätavtal och ett anslutningsavtal även ett och endast ett giltigt försäljningsavtal om öppen kraftleverans för en producent.
2.6. Nätavtalet kan ingås skriftligt, muntligt eller i elektronisk form.
2.6.1. Nätavtalet måste göras upp skriftligen om någondera avtalsparten yrkar på det. Till nätavtalet ska då bifogas prislistor samt en länk till en version av dessa villkor, som kan sparas. De allmänna avtalsvillkoren ska på kundens begäran kostnadsfritt skickas till kunden skriftligen med nätavtalet. Tillsammans med avtalet ska konsumenten ges information om energiförbrukarens kontrollista samt Energimyndighetens webbadress där listan finns tillgänglig.
2.6.2. Det elektroniska avtalet är bindande om det är uppgjort på sådant sätt som allmänt krävs av elektroniska avtal.
2.6.3. Om nätavtalet inte ingåtts skriftligen ska nätinnehavaren inom den tid som föreskrivs i elmarknadslagen sända användaren en avtalsbekräftelse (bekräftelse) till den faktureringsadress som denna har uppgett eller till någon annan särskilt överenskommen adress. Bekräftelsen anger tidpunkten då nätavtalet träder i kraft och innehåller nätavtalets individuella villkor, prislistor och en redogörelse för användarens anmärkningsfrist och en länk till en version av dessa villkor, som kan sparas. De allmänna avtalsvillkoren ska på kundens begäran kostnadsfritt skickas till kunden skriftligen med bekräftelsen. Tillsammans med bekräftelsen ska konsumenten ges information om energiförbrukarens kontrollista samt Energimyndighetens webbadress där listan finns tillgänglig.
2.6.4. Om nätavtalet ingås med en konsument med hjälp av ett medel för distanskommunikation, ska nätinnehavarens bekräftelse utöver vad som anges under 2.6.3 i tillämpliga delar även innehålla övrig information enligt 6 kap. 9 § i konsumentskyddslagen, inbegripet leverans- och övriga kostnader som inte ingår i totalpriset, villkor för betalning, information om konsumentens rätt att frånträda avtalet samt ångerblankett och -anvisning, om nätinnehavaren inte har lämnat dessa till konsumenten i varaktig form redan tidigare.
2.6.5. Ett nätavtal som inte ingåtts skriftligen har trätt i kraft och fortgår med de villkor som nämns i bekräftelsen, förutom i följande fall:
• Användaren meddelar nätinnehavaren inom tre veckor efter att bekräftelsen har sänts eller inom en i bekräftelsen nämnd tidsfrist, som är minst tre veckor efter sändningen, att han anser de i bekräftelsen nämnda eller förklarade villkoren avtalsstridiga. Under tiden mellan nätavtalets ingående och användarens meddelande tillämpas avtalsvillkoren i bekräftelsen om inte annat påvisas.
• Konsumenten frånträder avtalet i enlighet med ångerrätten vid distans- och hemförsäljning enligt konsumentskyddslagen. Kommer en prestation konsumenten till godo när avtalet återgår, ska konsumenten betala en skälig ersättning till nätinnehavaren för den nättjänst
konsumenten erhållit. Priset bestäms enligt avtalsvillkoren i bekräftelsen om inte annat påvisas.
2.7. Avtalshandlingarna utgör innehållet i nätavtalet. Om innehållet i nätavtalet och de där nämnda handlingarna är motstridiga sinsemellan, tillämpas och tolkas handlingarna i följande ordning:
1) Individuella avtalsvillkor
2) Prislistor
3) Allmänna avtalsvillkor (dessa villkor).
2.8. Nätinnehavaren och användaren kan komma överens om ändringar i dessa villkor. Överenskommelsen kan dock inte avvika från dessa villkor till konsumentens nackdel eller till den del som gäller kapitel 14 i dessa villkor till användarens nackdel.
2.9. Användaren har rätt att byta nätprodukt, med rimliga begränsningar som grundar sig på nätproduktens natur och som anges i produktprislistan. Utbytesbegränsningen kan gälla högst 12 månader. Det går inte att byta mot en produkt som ska dras in.
2.10. Tidsmässiga begränsningar i eltillförseln (och annan styrning av elanvändningen)
2.10.1. Användaren och nätinnehavaren kan komma överens om att införa, tillämpa eller upphäva tidsmässiga begränsningar i eltillförseln (eller annan styrning av elanvändningen) – med hjälp av nätinnehavarens installationer eller utrustning – i nätavtalet eller på annat sätt. De begränsningar man kommit överens om ska definieras noggrant.
2.10.2. För att en begränsning ska kunna tas i bruk måste därom avtalas skriftligen. Om det tidigare har avtalats om begränsningar för en elförbrukningsplats och ett nytt nätavtal ingås för elförbrukningsplatsen, ska begränsningarna nämnas i det nya skriftliga nätavtalet eller den nya bekräftelsen av nätavtalet.
2.10.3. Om användaren och säljaren kommer överens om det, har säljaren rätt att begränsa eltillförseln (eller annars styra elanvändningen). Om den önskade begränsningen av elanvändningen ska utföras med hjälp av nätinnehavarens installationer eller utrustning, kan den inte utföras utan att nätinnehavaren erbjuder den nödvändiga tjänsten. Nätinnehavaren verkställer begränsningarna på säljarens begäran och bekostnad. Begränsningarna verkställs inte, om inte säljaren meddelar nätinnehavaren att han har överenskommit skriftligen om begränsningarna med användaren.
2.10.4. Om det är fråga om uppvärmning av en bostad huvudsakligen med direktverkande elvärme, kan sådant avtal inte göras att värmeelementens spänningslösa tid skulle bli längre än 1,5 timmar åt gången och sammanlagt längre än 5 timmar i dygnet. Varje enskild spänningslös period ska åtföljas av en period med spänning, som är minst lika lång som den spänningslösa.
2.10.5. Användaren kan inte framlägga krav mot nätinnehavaren på grund av begränsningar (eller styrning) som verkställts i enlighet med dessa villkor och individuellt avtal.
2.11. Användaren är skyldig att meddela om ändringar som påverkar avtalet och som rör exempelvis användaren, elförbrukningsplatsen, faktureringsadressen eller någon annan adress till vilken avtalsparterna har kommit överens om att nätinnehavaren sänder bekräftelser, meddelanden om prisändringar och andra meddelanden.
3. Säkerhet eller förskott
3.1. Då nätavtalet ingås har nätinnehavaren rätt att av en användare som inte är en konsument kräva säkerhet eller förskott för att de fordringar som grundar sig på nätavtalet kommer att betalas. Om nätavtalet ingås mellan samma avtalsparter bara på grund av byte av elförbrukningsplats eller uppsägning av elleveransavtalet utan samtidiga ändringar i elanvändning eller andra omständigheter, kan säkerhet krävas endast enligt 3.2.
3.2. Sedan nättjänsten har påbörjats har nätinnehavaren rätt att av en användare som inte är en konsument kräva säkerhet eller förskott för att de fordringar som grundar sig på nätavtalet kommer att betalas, om användaren i väsentlig mån har försummat sin betalningsskyldighet som grundar sig på detta eller annat nätavtal eller på ett elleveransavtal och betalningsskyldigheten inte med fog har gjorts stridig eller om det framgår av användarens kreditupplysningar att användaren är uppenbart oförmögen att klara av de avgifter som grundar sig på nätavtalet.
3.3. Nätinnehavaren kan av en konsument kräva en skälig säkerhet eller förskott när nätavtalet ingås och när nätavtalet är i kraft. När nätavtalet är i kraft kan säkerhet eller förskott krävas endast om konsumenten väsentligen har försummat betalningsskyldighet som hänför sig till avtalsförhållandet mellan avtalsparterna. Nätinnehavaren ska både när nätavtalet ingås och när nätavtalet är i kraft ha ytterst vägande skäl för att kräva säkerhet eller förskottsbetalning. Ytterst vägande skäl är till exempel:
• konsumentens nättjänst har avbrutits på grund av betalningsförsummelse;
• nätinnehavaren har förfallna fordringar på konsumenten i anslutning till nättjänst, elleverans eller anslutningsavtal, och fordringarnas belopp kan anses betydande i förhållande till den fakturerade nättjänstens belopp; eller
• det framgår av konsumentens kreditupplysningar att konsumenten är uppenbart oförmögen att klara av de avgifter som grundar sig på nätavtalet.
3.4. Vid ingående av ett nätavtal hävs avtalet med omedelbar verkan utan särskild anmälan, om säkerheten eller förskottet inte har betalats inom utsatt tid. Avtalet hävs även om eldistributionen till elförbrukningsplatsen har påbörjats. Användaren är skyldig att betala avtalsenligt pris för den nättjänst han använt innan avtalet hävdes.
3.5. Nätinnehavaren har rätt att använda säkerheten eller förskottet för betalning av sina förfallna fordringar som härrör av nättjänsten eller tidigare elleverans till samma elförbrukningsplats, upplupna dröjsmålsräntor och skäliga indrivningskostnader. Om nätinnehavaren använder säkerheten eller förskottet eller en del av dem till att betala sina fordringar, har nätinnehavaren rätt att kräva att användaren kompletterar säkerheten eller förskottet till det belopp som nämns i 3.7 om avtalsförhållandet fortgår.
3.6. Nätinnehavaren betalar ingen ränta på säkerheten eller förskottet.
3.7. Till sitt belopp kan säkerheten eller förskottet vara högst så stort som nättjänstfakturan för tiden mellan faktureringsperiodens början och den tidpunkt då nättjänsten avbryts (definierad enligt 9.1 – 9.1.4). Nättjänstfakturan beräknas enligt användarens uppskattade elförbrukning. Uppskattningen kan beräknas enligt den period då elförbrukningen är som störst.
3.8. Nätinnehavaren ska återställa säkerheten till användaren då nätavtalet har upphört, omedelbart då slutfakturan är betald och användarens eventuella andra förpliktelser är fullgjorda. Om avtalet förblir i kraft ska säkerheten återställas senast två år (till en konsument ett år) efter att den har ställts. Säkerheten återställs inte medan avtalet är i kraft, om användaren sedan säkerheten ställts väsentligen har försummat sin betalningsskyldighet. Säkerheten eller en del därav återställs dock inte medan avtalet är i kraft eller när det upphör, om nätinnehavaren kan kräva att hela säkerheten eller en del därav används för att kvitta fordringar som härrör av användarens övriga giltiga och avslutade nättjänst- eller elleveransavtal samt upplupna dröjsmålsräntor och skäliga indrivningskostnader. Förskottet används till att betala avgifter som förfaller under den tid som i denna punkt fastställs för återställande av säkerhet.
3.9. Överlåtelse av säkerhet ska bekräftas skriftligen. Förskott kan också nämnas i avtalsbekräftelsen.
3.10. Nätinnehavaren har rätt att realisera den ställda säkerheten på det sätt han finner bäst för betalning av sina förfallna fordringar.
3.11. I stället för att ställa säkerhet eller förskott kan användaren och nätinnehavaren komma överens om att de i nätavtalet bestämda avgifterna betalas i förskott. Om återgång till sedvanligt betalningsschema gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs under 3.8.
3.12. Det är inte frågan om sådant förskott som avses i detta kapitel eller om sådant förskott som avses i 3.11, om användaren bland till buds stående alternativ (alternativa nätprodukter eller betalningssätt) väljer ett arrangemang med tyngdpunkten på betalning i förskott.
4. Elektrisk utrustning
4.1. Nätinnehavaren kan inte genom att åberopa bestämmelserna i detta kapitel vägra att utveckla sitt nät så som elmarknadslagen förutsätter.
4.2. Användaren svarar för att hans elanläggningar uppfyller de tekniska krav på anslutning som nätinnehavaren publicerat samt de eventuella systemtekniska krav som den systemansvariga har ställt upp.
4.3. Avtalsparterna ska se till att deras elinstallationer, elanläggningar och elektriska utrustning är i sådant skick som förutsätts i föreskrifter och bestämmelser. Elinstallationer, elanläggningar och elektrisk utrustning får inte användas på sådant sätt att de orsakar distributionsnätet eller andra användare skada eller störningar. Även andra installationer och anläggningar samt utrustning inom avtalspartens ansvarsområde anses som avtalsparternas, till exempel installationer och anläggningar samt utrustning som tillhör sådan hyresgäst eller vidareköpare hos användaren som inte har nätavtal med nätinnehavaren.
4.4. Anläggningar och utrustning som producerar el får inte utan särskilt avtal kopplas till fastighetens elnät när fastighetens elnät är anslutet till distributionsnätet, innan nätinnehavaren har gett tillstånd till inkoppling.
4.5. Elinstallationerna ska utföras, granskas och anslutas till nätet i enlighet med elsäkerhetslagstiftningen och föreskrifter och bestämmelser som utfärdats med stöd av den samt standarderna för branschen. Om standarder saknas kan nätinnehavaren ge anvisningar eller rekommendationer som grundar sig på
internationell praxis och god sed för konstruktion och drift av elanläggningar, för anslutning av användarens anläggningar och utrustning till nätet.
4.6. Användaren ska anmäla anläggningar och utrustning enligt 4.6.1 och 4.6.2 nedan till nätinnehavaren innan de tas i drift. Nätinnehavaren ger på begäran användaren nödvändig information om nätets egenskaper.
4.6.1. Om det för nätstörningar som användarens elanläggningar eller elektriska utrustning orsakar inte finns några på fallet tillämpliga standarder, utreder nätinnehavaren på användarens begäran huruvida anläggningen eller utrustningen kan anslutas till ifrågavarande nät. En begäran om utredning rekommenderas särskilt i följande fall:
• elanläggningens eller den elektriska utrustningens inkopplingsström är stor jämfört med huvudsäkringens storlek;
• elanläggningen eller den elektriska utrustningen kopplas ofta in i nätet;
• driften av elanläggningen eller den elektriska utrustningen förutsätter speciella åtgärder av nätinnehavaren; eller
• elanläggningen eller den elektriska utrustningen orsakar betydande övertonsströmmar.
4.6.2. Typiska anläggningar och elektrisk utrustning som kräver en förhandsutredning är:
• Generatorer och annan utrustning som matar in spänning, energi eller kortslutningseffekt:
• Bl.a. vind-, sol-, vatten- och bioenergikraftverk,
• Markvärmepumpar;
• Apparater för kompensering av reaktiv effekt;
• Svetsaggregat;
• Kompressorer;
• Större elektroniskt styrd utrustning; och
• Större likriktare eller frekvensomformare
• Servercentraler
• Motordrift av olika slag, så som pumpstationer
4.6.3. Apparater som startar ofta och kräver stor startström, så som pumpar, kompressorer och motorer, ska utrustas med en sådan begränsning av strömmen att användningen av dem inte överskrider den i anslutningsavtalet definierade maximiströmmen enligt anslutningsstorleken eller den avtalade maximieffekten. Om dessa värden är olika stora, bestäms elförbrukningens övre gräns av det mindre värdet.
4.7. Avtalsparterna är skyldiga att ersätta varandra för skada som orsakas av installationer som strider mot de föreskrifter, bestämmelser och skriftliga anvisningar som avses i de föregående punkterna (4.2 – 4.6), eller av felaktiga anläggningar eller felaktig utrustning eller driften av dessa, såsom skadan definieras i kapitel 12 och med de förutsättningar och begränsningar som nämns i samma kapitel. Användarens ansvar gäller även sådana skador som av nämnda skäl orsakas andra användare och som nätinnehavaren måste ersätta andra användare för. Användarens ersättningsskyldighet har dock begränsats på följande sätt:
4.7.1. Användaren är ersättningsskyldig bara om han kände till eller borde ha känt till de risker som hans installationer, anläggningar eller utrustning eller driften av dem eventuellt orsakar, med beaktande av hans sakkunskap, egenskaperna hos den utrustning, anläggning eller installation han använt och den information som nätinnehavaren eventuellt gett honom.
4.7.2. Då en elanläggning eller elektrisk utrustning är behäftad med ett fel eller en egenskap som användaren inte har kunnat märka, svarar användaren för eventuella skador och kostnader som en sådan
elanläggning eller elektrisk utrustning eventuellt kan orsaka om han fortsätter att använda anläggningen eller utrustningen trots nätinnehavarens påpekande.
4.8. Avtalsparterna ska till varandra anmäla fel eller störning som de observerat i den andras elinstallationer, elanläggningar och elektriska utrustning. Avtalsparterna ska, efter att ha fått kännedom om anmälan, utan dröjsmål vidta åtgärder för att avhjälpa situationen. Om det anmälda felet eller den anmälda störningen inte omfattas av avtalspartens reparationsskyldighet, ska avtalsparten meddela anmälaren sin uppfattning om vem som är ansvarig.
4.9. Om det fel eller den störning som användaren har anmält faller inom ramen för någon annans än nätinnehavarens reparationsskyldighet, ska nätinnehavaren anmäla felet eller störningen till denna.
4.10. Om användarens elanläggningar eller elektriska utrustning stör andra användares elanvändning eller nätinnehavarens mät- eller andra systems funktion, ska nätinnehavaren tillsammans med användaren fastställa hur skadan ska avhjälpas. Nätinnehavaren kan därvid till exempel begränsa driften av anläggningen eller utrustningen till bestämda tider. Nätinnehavaren kan förbjuda användningen av anläggningen eller utrustningen endast om det över huvud taget inte är möjligt att använda denna utan betydande olägenhet för andra användare eller för nätinnehavarens mät- eller andra system.
4.11. Om en elanläggning eller elektrisk utrustning som nätinnehavaren innehar är belägen i användarens utrymmen eller på hans område, ska användaren utan dröjsmål bereda nätinnehavaren tillträde till elanläggningen eller den elektriska utrustningen för bl.a. underhåll, kontroll, felutredning och reparation, på sådant sätt som parterna kommer överens om, utan ersättning och oberoende av tid på dygnet.
4.12. Nätinnehavaren svarar inte för egenskaper hos användarens anläggningar eller utrustning, för att de åldras, slits eller går sönder, för deras kompatibilitet med distributionsnätet, med användarens eget nät eller med andra elanläggningar eller annan elektrisk utrustning i användarens nät eller för skador som orsakats av ovan nämnda omständigheter, om inte skadan har orsakats av ett sådant fel i elkvaliteten som avses i kapitel 11. Nätinnehavaren svarar inte heller för skador som orsakats av användarens installationer, anläggningar eller utrustning eller brister i skyddet av dem.
4.13. Om användaren till exempel på grund av sina anläggningars eller sin utrustnings känslighet behöver kvalitetsmässigt bättre el än vad den vanliga nättjänsten erbjuder (jämför 11.4) eller avbrottsfri eltillförsel (jämför 11.5), ska användaren ta kontakt med nätinnehavaren för att utreda saken.
5. Särskilda krav som gäller anläggningar för elproduktion
5.1. Nätinnehavaren kan inte genom att åberopa bestämmelserna i detta kapitel vägra fullgöra sin skyldighet att utveckla sitt nät så som elmarknadslagen förutsätter.
5.2. Elproduktionsanläggningars elsäkerhet
5.2.1. Elproducentens elproduktionsanläggning, elinstallationer och elektriska utrustning får inte orsaka fara för dem som arbetar med distributionsnätet eller för elanvändare som är anslutna till distributionsnätet och inte heller störa funktionen i andra elanvändares elanläggningar.
5.2.2. Elproduktionsanläggningen får inte fortsätta att mata el till nätinnehavarens distributionsnät eller en del av det då nätet inte matas från något annat håll.
5.2.3. Elproduktionsanläggningen ska förses med anordningar med vilka den kan avskiljas från nätinnehavarens distributionsnät. Dessa anordningar ska kontinuerligt stå till nätinnehavarens förfogande och ska kunna låsas, så att åtgärder i distributionsnätet kan vidtas på ett säkert sätt.
5.3. En anmälan om att elproduktionsanläggningen är färdigställd ska lämnas till nätinnehavaren innan anläggningen tas i drift. Till anmälan ska vederbörliga protokoll över testning och idriftsättning bifogas. Elproduktionsanläggningen får kopplas till distributionsnätet för testning och drift först då nätinnehavaren har gett tillstånd till det.
5.4. Användaren ska förete nätinnehavaren en utredning om att hans elproduktionsanläggning är i ett sådant skick att inkopplingen inte orsakar fara eller störning och att anläggningen uppfyller de tekniska krav som anges i de individuella avtalsvillkoren samt de systemtekniska krav som den systemansvariga har ställt upp.
5.5. En elproduktionsanläggning ska vara lämpad för drift i distributionsnätet med beaktande av styrnings- och skyddssystemen i nätet. Nätinnehavaren ger elproducenten uppgifter om nätets egenskaper med tanke på anslutandet till nätet. Elproducenten ska utreda om hans elproduktionsanläggning kan anslutas till distributionsnätet med beaktande av dess egenskaper och sättet att driva anläggningen.
5.6. Nätinnehavaren ska underrättas om tekniska ändringar i elproduktionsanläggningen.
5.7. Om en teknisk ändring i elproduktionsanläggningen förutsätter ändringar i distributionsnätet, svarar elproducenten för de kostnader som nätinnehavaren orsakas enligt anslutningsavgiftsprinciperna.
5.8. Om en teknisk ändring i elproduktionsanläggningen förutsätter ändringar i anslutningens storlek eller konstruktion, ska anslutningsavtalet ändras. Nätinnehavaren debiterar kunden för ändringskostnaderna enligt anslutningsavgiftsprinciperna.
5.9. Nätinnehavaren har rätt att fastslå begränsningar i driften av elproduktionsanläggningen, om distributionsnätets egenskaper eller läget i fråga om driften, underhållet och/eller servicen av nätet kräver det.
5.10. Den el som överförs från elproduktionsanläggningen till distributionsnätet ska uppfylla de krav som ingår i standarderna för elkvalitet.
5.11. Avtalsparterna är skyldiga att ersätta varandra för skador orsakade av installationer som gjorts i strid med föreskrifter, bestämmelser, avtal och skriftliga anvisningar eller av felaktiga anläggningar eller drift av dem enligt punkterna ovan (5.1-5.10) och i tillämpliga delar med de förutsättningar och begränsningar som nämns i kapitel 13 i dessa villkor.
5.12. Elproducenten svarar för egenskaperna hos elproduktionsanläggningen eller elanläggningarna, för att de åldras, slits eller går sönder, för deras kompatibilitet med distributionsnätet, med elproducentens eget nät eller med annan elektrisk utrustning eller andra elanläggningar i elproducentens eget nät eller skador som orsakats av nämnda omständigheter. Nätinnehavaren svarar inte för ovan nämnda skador och inte heller för skador som orsakats av elproducentens installationer eller anläggningar eller brister i skyddet av dem.
B. Mätning, fakturering och avbrytande av nättjänsten
6. Elmätning och mätapparatur
6.1. Nätinnehavaren bär ansvaret för ordnandet av mätning samt avläsning, förmedling och rapportering av mätdata så som förutsätts i elmarknadslagstiftningen. Nätavtalet innehåller en närmare överenskommelse om hur mätningen anordnas. Nätinnehavaren ansvarar för mätapparaturen och mätningens riktighet, om inte annat avtalats. Om det finns flera mätare överenskommer parterna i nätavtalet vilken eller vilka mätare som ska användas som grund för fakturering och balansavräkning av nättjänsten. Om det på elförbrukningsplatsen förutom de mätare som står som grund för fakturering av nättjänsten även finns en annan mätare som mäter den interna fördelningen av förbrukningen, avläser nätinnehavaren inte en sådan mätare och ordnar inte heller med balansavräkning för den förbrukning som denna mätare mätt utan särskilt avtal och extra ersättning.
6.2. Elproducenten ska särskilt beakta de särskilda krav som lagstiftningen ställer på mätning av energi som producerats med en anläggning för elproduktion och förbrukats på en elförbrukningsplats som innehåller en anläggning för elproduktion.
6.3. Användaren ska utan ersättning tillåta att nätinnehavaren i användarens utrymmen installerar apparatur som behövs för mätning och överföring av mätdata samt förvarar, underhåller, avläser och utför övriga nödvändiga åtgärder på apparaturen.
6.4. Mätapparaturen ska till sin konstruktion och noggrannhet följa standarder och allmän praxis och uppfylla de krav som lagstiftningen för elmarknaden ställer.
6.5. Den avtalspart som äger mätapparaturen eller har beställt mätningstjänsten från någon annan än avtalsparten i nätavtalet svarar för fel i mätapparaturen. Ansvaret gäller också utredning och reparation av felen samt lämnande av nödvändig information för att rätta till eventuella faktureringsfel som beror på felen. Uppgifterna ska lämnas till de parter som förutsätts i bestämmelserna om elmarknaden samt till andra berörda parter.
6.6. Mätapparaturen kontrolleras på den avtalsparts ansvar som svarar för den, på sätt som särskilt föreskrivs eller stadgas därom och även annars enligt behov. Om den andra avtalsparten kräver det, ska den part som svarar för mätapparaturen låta kontrollera den. Om felprocenten vid mätningen är större än två gånger mätarens noggrannhetsklass vid de belastningar som är bestämmande för debiteringen, ska den avtalspart som ansvarar för mätapparaturen bekosta kontrollen. I annat fall ska den som har krävt kontroll stå för kostnaderna.
6.7. Mätapparaturen kan kontrolleras av en besiktningsman som enligt vid var tid gällande lagstiftning har godkänts att utföra kontroller eller av någon annan besiktningsman som parterna godkänner. Ansvaret för kontrollkostnaderna bestäms i enlighet med föregående punkt.
6.8. Nätinnehavaren erbjuder mättjänster enligt allmän tidsfördelning i enlighet med statsrådets förordning om utredning och mätning av elleveranser (66/2009). Mättjänster enligt den allmänna tidsfördelningen är mättjänst som baserar sig på timvis mätning, mättjänst för entidsöverföring, mättjänst för tvåtidsöverföring som grundar sig på natt- och dagenergi, mättjänst för säsongsöverföring som grundar sig på
vintervardagsenergi och annan energi. Utöver dessa kan nätinnehavaren erbjuda mättjänster som till sin struktur grundar sig på andra typer av tidsfördelning.
7. Xxxxxxxxxxxxxx och överföring av mätdata
7.1. Användaren ska tillåta tillträde till mätaren samt avläsning och överföring av mätdata från mätapparaturen och användning av mätdata på det sätt som balansavräkningen och mätningen kräver, så som föreskrivits om saken eller så som är nödvändigt för att uppfylla skyldigheter enligt de lagar samt myndighetsföreskrifter och -direktiv eller skyldigheter som tillämpas i samband med kundrelationer.
7.2. Användaren ska tillåta att information om elleveransen och elkvaliteten avläses och överförs från mätapparaturen och används för nätinnehavarens drift av elnätet.
7.3. Användaren ska tillåta sådan dataöverföring i sitt elnät som är nödvändig för överföring av nätinnehavarens mätdata eller annan dataöverföring som grundar sig på nätverksamheten. Denna dataöverföring får inte medföra kostnader eller störning för elanvändarna. Användaren får inte heller genom senare åtgärder störa eller äventyra dataöverföring som nätinnehavaren tidigare påbörjat enligt denna punkt.
7.4. Om mätapparaturen är en timmätningsapparat överförs förbrukningsdata från mätaren i enlighet med gällande bestämmelser. Nätinnehavaren har rätt att uppskatta mätdata utgående från elförbrukningsplatsens tidigare elförbrukning, om mätdata inte finns att tillgå på grund av en tillfällig störning i dataöverföringen eller anläggningen.
7.5. Om mätapparaturen inte är en timmätningsapparat följs 7.5.1 – 7.5.6.
7.5.1. Mätapparaturen ska avläsas minst fyra gånger per år.
7.5.2. Nätinnehavaren ansvarar för minst en årlig avläsning.
7.5.3. Användaren är skyldig att tre gånger per år meddela nätinnehavaren mätarställningen för varje elförbrukningsplats i nätavtalet, när nätinnehavaren skriftligen begär det. Denna punkt gäller inte användare som i praktiken inte kommer åt att avläsa sin mätare
7.5.4. Användaren och nätinnehavaren kan komma överens om mätaravläsning med kortare intervaller och om ersättning till nätinnehavaren för de skäliga kostnader som detta medför.
7.5.5. Användaren ska ge personer som bemyndigats av nätinnehavaren tillträde till mätapparaturen och låta dem avläsa mätaren. Mätaren ska avläsas vid en sådan tidpunkt att avläsningen inte medför betydande olägenhet för användaren.
7.5.6. Nätinnehavaren har rätt att uppskatta mätapparaturens mätarställning utgående från elförbrukningsplatsens tidigare elförbrukning, om mätapparaturen är placerad så att nätinnehavaren inte har tillträde till den och användaren inte har lämnat den avlästa mätarställningen till nätinnehavaren på dennas begäran inom en skälig tid som denna har fastställt.
7.6. Nätinnehavaren ska se till att mätapparaturen avläses när användaren har meddelat att säljaren byts. Nätinnehavaren har rätt att utgående från elförbrukningsplatsens tidigare elförbrukning uppskatta mätarställningen på en mätapparat som inte är en timmätningsapparat när säljaren på elförbrukningsplatsen byts, om användaren inte har lämnat den avlästa mätarställningen till nätinnehavaren på dennas begäran inom skälig tid eller om mätapparaturen är placerad så att användaren inte har tillträde till den. Som grund för uppskattningen kan också användas den avläsning av mätapparaturen som har gjorts efter bytet av säljare och som nätinnehavaren har utfört innan användaren har fått slutfakturan från den tidigare säljaren.
8. Fakturering och betalning
8.1. Nätinnehavaren debiterar användaren för nättjänsten i enlighet med nätavtalet och gällande prislistor. Ändringar av prislistor och andra avtalsvillkor behandlas i kapitel 15.
8.1.1. Om det finns en timmätningsapparat eller någon annan fjärravläst mätapparat på elförbrukningsplatsen, grundar sig faktureringen på den uppmätta (med beaktande av 7.4) elförbrukningen, om inte annat avtalats. Om elmätningen på förbrukningsplatsen sker med en mätapparat som inte är fjärravläst, grundar sig faktureringen på användarens uppskattade elförbrukning, om inte annat avtalats. Den uppskattade faktureringen utjämnas enligt meddelad eller avläst (7.5) mätarställning minst fyra gånger per år (avläsnings- eller utjämningsfaktura).
8.1.2. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning eller på en fast mängd, om faktureringen grundar sig på slutanvändarens avläsning av mätapparaturen och denna inte har meddelat mätarställningen för ifrågavarande faktureringsperiod, eller om elförbrukningsplatsen inte är utrustad med mätapparatur. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning också i det fall att elförbrukningen inte har kunnat mätas på grund av ett fel i mätapparaturen eller om mätdata inte finns att tillgå på grund av ett fel i dataöverföringen från en fjärravläst mätapparat.
8.1.3. Nätinnehavaren är skyldig att på användarens begäran justera den fakturering som grundar sig på uppskattad elförbrukning, när de förhållanden som den uppskattade faktureringen grundar sig på har ändrats väsentligt eller när en justering annars är motiverad. Nätinnehavaren underrättar en öppen leverantör om ändringen i enlighet med praxis inom branschen.
8.2. I fakturans innehåll följs elmarknadslagen och föreskrifter och bestämmelser som utfärdats med stöd av den.
8.3. Xxxxxx den dag då fakturan avsänds och förfallodagen ska det vara minst två veckor. Om användaren inte är en konsument kan avtalsparterna också avtala om kortare förfallotid.
8.4. Användaren är skyldig att betala faktura som nätinnehavaren sänt senast på den förfallodag som står på fakturan. Fakturan sänds till den faktureringsadress som användaren har uppgett. Användaren svarar för att fakturan blir betald oberoende av vart han har bett att få fakturan sänd.
8.5. För eventuella försenade betalningar har nätinnehavaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen. Om fakturans förfallodag och det belopp som ska betalas har bestämts i förväg, debiteras dröjsmålsränta från och med förfallodagen. Om förfallodagen och/eller beloppet som ska betalas på en faktura till en konsument inte har bestämts i förväg, kan dröjsmålsränta debiteras tidigast 30 dagar efter att fakturan sänts. För skriftlig påminnelse och avbrottsvarsel kan dessutom en skälig avgift tas ut i enlighet med gällande prislista.
8.6. Till följd av fel i faktureringen, mätningen eller mätaravläsningen har nätinnehavaren rätt till tilläggsdebitering och användaren rätt till kreditering i enlighet med följande punkter:
8.6.1. Om mätfelet har konstaterats vara större än vad som är acceptabelt enligt 6.6, beaktas detta i faktureringen så att krediteringen eller tilläggsdebiteringen betalas på basis av nätinnehavarens uppskattning som är grundad på kontroll av mätapparaturen, användarens konstaterade elförbrukning vid olika tider och andra uppgifter.
8.6.2. Avtalsparterna kan kräva sina fordringar som grundar sig på fel som nämns under 8.6 för de tre senaste åren. Tidsfristen på tre år räknas från den tidpunkt då en part meddelade den andra om felet.
8.6.3. En konsument kan dock kräva sina fordringar som nämns under 8.6 för felets hela verkningstid – dock inte för mer än tio år – om tidpunkten då felet uppkom och dess inverkan på faktureringen kan konstateras i efterhand.
8.6.4. Nätinnehavaren svarar i stället för säljaren för att rätta till användarens fakturering, om
• det har gått mer än tre år sedan felet i faktureringen inträffat och kunden meddelats om det; eller om
• kundrelationen mellan kunden och säljaren har upphört tidigare än sex veckor innan felet upptäcktes,
och de uppgifter om elförbrukningen som nätinnehavaren har gett säljaren som grund för faktureringen är oriktiga jämfört med den faktiska elförbrukningen på grund av fel i mätningen eller mätaravläsningen eller fel i ett meddelande från nätinnehavaren (dock inte på grund av avvikelse i uppskattningen).
Som försäljningspris vid kreditering enligt denna punkt används den offentliga elprodukt eller eltariff som den i distributionsnätets ansvarsområde leveransskyldiga säljaren tillhandahåller och som bäst passar användaren. Om det emellertid är fråga om ett fel från nätinnehavarens sida och användaren inom rimlig tid företer en utredning av de priser som hade tillämpats på hans elanskaffning under ifrågavarande tid, används dessa priser.
8.6.5. Ingen ränta utgår för tilläggsdebiteringen eller krediteringen enligt de föregående punkterna för den tid som räntan skulle ha influtit. Användaren ska beviljas skälig betalningstid för betalning av tilläggsdebiteringen. Om inte användaren inom den beviljade tiden betalar räkningen för tilläggsdebiteringen, kan dröjsmålsränta enligt räntelagen tas ut för den överskridna tiden.
8.7. Användaren är skyldig att betala också för sådan uppmätt eller konstaterad nättjänst som har orsakats av fel i elinstallationer, elektrisk utrustning eller elanläggningar inom användarens ansvarskrets.
9. Avbrytande av nättjänsten
9.1. Nätinnehavaren har rätt att avbryta den nättjänst som avses i nätavtalet (användarens eltillförsel), om användaren väsentligen försummar att betala nätinnehavarens fordringar eller annars i väsentlig grad har försummat sina skyldigheter som grundar sig på nätavtalet.
9.1.1. Nätinnehavaren sänder användaren en skriftlig påminnelse om att rätta till avtalsbrottet, d.v.s. att betala den förfallna fordran eller att rätta till annan försummelse inom den tid som anges i påminnelsen och som är minst två veckor från det datum då påminnelsen sändes. Om en avgiftsbelagd påminnelse sänds till en användare som är en konsument kan påminnelsen sändas tidigast två veckor efter den ursprungliga
förfallodagen. Om användaren trots påminnelsen inte rättar till sin avtalsförsummelse inom utsatt tid, sänder nätinnehavaren ett skriftligt varsel om avbrott till användarens faktureringsadress eller till någon annan särskilt överenskommen adress. I avbrottsvarslet anges tidpunkten då nättjänsten kommer att avbrytas.
Användaren måste rätta till avtalsbrottet i god tid före den angivna tiden för att undgå avbrottet. Avbrottsvarslet sänds till användaren minst två veckor före avbrottet i nättjänsten. Avbrottet kan verkställas tidigast fem veckor efter den ursprungliga förfallodagen eller från det att användaren för första gången hade meddelats om annat avtalsbrott och om behovet att rätta till det. Om en avgiftsbelagd påminnelse har sänts till en användare som är en konsument kan avbrottet verkställas tidigast sex veckor efter den ursprungliga förfallodagen.
9.1.2. Om betalningsförsummelsen har berott på användarens betalningssvårigheter som användaren har råkat i på grund av allvarlig sjukdom, arbetslöshet eller annan särskild omständighet huvudsakligen utan egen förskyllan, kan nättjänsten inte avbrytas förrän tre månader efter fakturans förfallodag. Användaren ska meddela nätinnehavaren om hindret att betala fakturan så snart användaren fått kännedom om det, och såvitt möjligt före förfallodagen.
9.1.3. Nättjänsten till en konsument eller en bostadsfastighet kan avbrytas på grund av betalningsförsummelse endast om en sådan användares obetalda avgifter är minst 250 euro eller om det har gått minst tre månader från förfallodagen för den äldsta obetalda fakturan.
9.1.4. Nättjänsten till en byggnad eller del av byggnad som används som stadigvarande bostad får inte avbrytas på grund av betalningsförsummelse, om uppvärmningen är beroende av el, mellan början av oktober och slutet av april, innan fyra månader har förflutit från förfallodagen för den försummade betalningen.
9.1.5. Om användarens betalningsförsummelse beror på övermäktigt hinder, kan nättjänsten inte avbrytas så länge hindret kvarstår.
9.2. Nättjänsten kan i nedan uppräknade fall avbrytas på grund av orsak som beror på säljare i avtalsförhållande till användaren.
9.2.1. Om den öppna leverantören försummar sina skyldigheter gentemot nätinnehavaren med avseende på nättjänst eller dataöverföring, eller försummar sina skyldigheter i samband med uppfyllelsen av sitt balansansvar eller balansavräkningen, har nätinnehavaren rätt att avbryta nättjänsten. Leverantörens här avsedda skyldigheter bestäms bl. a. enligt elmarknadslagen och föreskrifter eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, anvisningar från myndighet eller systemansvarig, allmän praxis inom branschen eller särskild överenskommelse.
9.2.2. Nätinnehavaren har rätt att avbryta nättjänsten, om den öppna leverantören upphör med sin verksamhet t.ex. till följd av konkurs.
9.2.3. Nättjänsten får inte avbrytas med stöd av 9.2.1 och 9.2.2 förrän tio (10) dagar har förflutit sedan användaren har tillsänts varsel om avbrott, där anledningen till och tidpunkten för avbrottet finns nämnda. Varslet innehåller också en uppmaning till användaren att trygga sin eltillförsel genom att omedelbart ingå ett nytt försäljningsavtal med en annan säljare.
9.2.4. Nättjänsten till en konsument får inte avbrytas förrän tre veckor har förflutit sedan det varsel om avbrott som avses i föregående punkt avsändes.
9.2.5. Nättjänsten till en användare som omfattas av leveransskyldighet får inte avbrytas förrän Energimyndigheten har förordnat en ny leveransskyldig säljare.
9.2.6. Användaren är skyldig att ersätta nätinnehavaren eller den som nätinnehavaren utsett för de skäliga kostnader som orsakats av elförsäljningen enligt 9.2.1 – 9.2.5.
9.3. Om användarens avtal om öppen kraftleverans upphör av någon annan orsak än vad som avses i 9.2 utan att ett nytt avtal om öppen kraftleverans träder i kraft, har nätinnehavaren rätt att avbryta nättjänsten omedelbart. Nätinnehavaren är inte skyldig att kontrollera riktigheten i de meddelanden som han fått från säljarna om att avtalen om kraftleverans upphör, vare sig hos användaren eller på något annat håll.
9.4. Nättjänsten kan också avbrytas på användarens begäran. Vill användaren trots avbrottet upprätthålla möjligheten till nättjänst, ska han betala gällande avgifter för detta upprätthållande.
9.5. Om nättjänsten avbryts av skäl som beror på användaren eller säljaren och inte på grund av i 9.4 avsedd begäran, befrias användaren inte från sina betalningsskyldigheter eller andra skyldigheter gentemot nätinnehavaren som grundar sig på villkoren i nätavtalet.
9.6. Nätinnehavaren har rätt att av användaren kräva en skälig avgift enligt gällande prislista för skriftlig påminnelse och avbrottsvarsel samt för avbrytande av nättjänsten och återinkoppling till nätet.
9.7. Nättjänsten fortsätter efter att anledningen till avbrottet har avlägsnats. Nätinnehavaren är dock inte skyldig att återuppta nättjänsten förrän användaren har betalat de avgifter och kostnader som föranletts av den skriftliga påminnelsen eller andra meddelanden samt av andra åtgärder i anslutning till frånkopplingen
och återinkopplingen samt nätinnehavarens förfallna fordringar och krävd säkerhet. Nätinnehavaren och användaren kan särskilt avtala om att nättjänsten återupptas redan innan den krävda säkerheten förfaller. I detta fall kan nättjänsten avbrytas med omedelbar verkan utan separat meddelande, om säkerheten inte har betalats senast på förfallodagen.
9.8. Säljare av öppen kraftleverans har rätt att kräva att nätinnehavaren avbryter nättjänsten, då säljaren enligt elförsäljningsavtalet har rätt att avbryta elförsäljningen. Säljaren svarar för att det begärda avbrottet är grundat på lag, elförsäljningsavtalet, andra avtal eller bestämmelser. Nättjänsten återinkopplas på uppdrag av säljaren av öppen kraftleverans. Om försäljningsavtalet upphör, återinkopplas nättjänsten då den nya säljaren har meddelat att elförsäljningen har börjat.
9.9. Användaren har inte rätt att framställa krav till nätinnehavaren på grund av sådant nättjänstavbrott som har berott på användaren eller säljaren.
9.10. Nätinnehavaren har rätt att avbryta nättjänsten till en elproduktionsplats, om eldistributionen till elförbrukningsplatsen bakom samma mätning avbryts enligt kapitel 9.
C Dröjsmål, fel i nättjänsten, skadestånd och standardersättning
10. Påbörjande av och dröjsmål i nättjänsten
10.1. Nättjänsten påbörjas (elen kopplas in åt användaren) enligt särskild överenskommelse och enligt förutsättningar i enlighet med de föreskrifter som nämns i dessa villkor (se 2.3 och 2.4). Nättjänsten kan påbörjas tidigast 14 dagar efter ingåendet av nätavtalet, om inte annat avtalats.
10.2. Om påbörjandet av nättjänsten fördröjs, ska nätinnehavaren ofördröjligen meddela användaren ett med dessa villkor förenligt godtagbart skäl till dröjsmålet eller påbörja nättjänsten.
10.3. Om påbörjandet av nättjänsten fördröjs av en orsak som nätinnehavaren svarar för, ersätter nätinnehavaren användaren för den skada som dröjsmålet orsakat, i enlighet med kapitel 12 och med där nämnda begränsningar.
10.4. Nätinnehavaren drar av den nättjänstavgift som influtit under det dröjsmål som kommit till nätinnehavarens kännedom, från den faktura som sänds efter att ärendet klarats upp. Om det inte längre är möjligt att göra avdrag på fakturan till exempel därför att avtalsförhållandet har upphört, återbetalas avdragets belopp till användaren.
10.4.1. Om användaren vill säkerställa att den för dröjsmålstiden influtna avgiften som avses i 10.4 dras av från hans faktura, ska han underrätta nätinnehavaren om sitt krav på detta. Vid behov kan nätinnehavaren begära att kravet kompletteras skriftligen. Om kravet inte är grundlöst, drar nätinnehavaren av det innehållna beloppet från den första fakturan som sänds ut efter att ärendet klarats upp.
11. Fel i nättjänsten
11.1. Nättjänsten är felaktig om elkvaliteten eller leveranssättet inte motsvarar det som har avtalats eller kan anses ha avtalats. Nätinnehavarens tjänst är likaså felaktig, om faktureringen av konsumenten är felaktig eller försenad enligt 97 § i elmarknadslagen.
11.1.1. Nätinnehavaren är skyldig att på begäran ge användaren nödvändig information om det fel som användaren misstänker och om orsakerna till felet.
11.1.2. Det anses inte utgöra fel eller dröjsmål i faktureringen, om nätinnehavaren grundar sin fakturering på en uppskattning enligt 8.1.2.
11.2. Överenskommelse om undantag från kravet på elkvalitet och leveranssätt (avbrott i leveransen) kan träffas i ett skriftligt nätavtal eller i ett separat skriftligt avtal.
11.3. Nätinnehavaren kan inte genom begränsningar som nämns i detta kapitel eller genom avtal om undantag befrias från den skyldighet att utveckla nätet som föreskrivs i elmarknadslagen.
11.4. Då kvaliteten på nättjänsten (avvikelser från kvaliteten) bedöms, ska följande synpunkter beaktas:
11.4.1. Elkvaliteten bestäms i anslutningspunkten.
11.4.2. Om inte annat avtalats, är nättjänsten felaktig om kvaliteten inte motsvarar de standarder som tillämpas i Finland. Då dessa villkor träder i kraft tillämpas standarden SFS-EN 50160.
11.4.3. Vid nättjänst som gäller trefasig el kan ett avbrott i en eller två faser vara ett sådant avbrott som avses i 11.5.
11.5. Vid bedömningen av leveranssättet ska beaktas att det inte kan förutsättas att en elleverans är avbrottsfri. Elnätet är alltid utsatt för olika naturfenomen och andra fenomen som orsakar avbrott. Om inte annat avtalats, är nättjänsten felaktig om nättjänsten är avbruten kontinuerligt eller upprepade gånger och
elavbrottet med beaktande av orsaken och omständigheterna inte kan anses vara ringa. Felaktigheten till följd av avbrottet i nättjänsten bedöms som en helhet.
11.6. Vid bedömningen av leveranssättet beaktas utöver föregående punkt bl.a. följande:
11.6.1. Nätinnehavaren har rätt att omedelbart avbryta nättjänsten tillfälligt (avbryta eldistributionen) om det är nödvändigt för att förhindra att människoliv, hälsa eller egendom äventyras.
11.6.2. En väsentlig störning i elproduktionen, i elnätsverksamheten eller i överföringen av el över riksgränsen eller annan av nätinnehavaren oberoende orsak (såsom krigs- eller annan krissituation, arbetskonflikt eller exceptionellt naturförhållande) kan orsaka en sådan störning i tillgången till el att eltillförseln antingen kan avbrytas helt eller minska så att nätinnehavaren blir tvungen att avbryta nättjänsten till användarna eller ransonera eltillförseln.
11.6.3. Om nätinnehavaren av de skäl som nämns i de två föregående punkterna kan distribuera el och erbjuda andra nättjänster endast i begränsad utsträckning, har nätinnehavaren rätt att fördela (ransonera) tillgänglig el mellan användarna med beaktande av samhällets allmänna livsviktiga behov, eventuella direktiv från myndigheterna, gällande planer eller förpliktelser angående hanteringen av elbristen och rådande förhållanden samt vid behov avbryta annan nättjänst.
11.7. Nättjänsten kan tillfälligt avbrytas, om det är nödvändigt för underhåll, ändring eller besiktning av den utrustning som behövs för att upprätthålla tjänsten, för att utreda fel i utrustningen eller av annat motsvarande skäl. Avbrottet får inte bli onödigt långt och ska i mån av möjlighet ske vid en sådan tidpunkt och på sådant sätt att det medför minsta möjliga olägenhet för användarna.
11.8. Tillräcklig information ska ges om avbrott som beror på omständighet som nämns i föregående punkt och som nätinnehavaren är medveten om i förväg. Om tillräcklig information inte ges om här avsedda avbrott eller om återinkopplingen efter avbrottet obefogat fördröjs från det som har anmälts på förhand, är det dock fråga om fel i nättjänsten.
11.9. Avbrottet anses ha börjat när nätinnehavaren har fått kännedom om det eller kan anses ha varit medveten om det.
11.10. Användaren ska vara beredd på att nättjänsten inte är avbrottsfri. Användaren ska beakta de driftsförhållanden där hans anläggningar och utrustning används och försäkra sig om att hans anläggningar och utrustning får ändamålsenlig eltillförsel, om han exempelvis på grund av anläggningarnas eller utrustningens känslighet behöver el av bättre kvalitet än den som en sedvanlig elleverans kan ge eller avbrottsfri eltillförsel.
11.11. Nätinnehavaren får inte nödvändigtvis automatiskt information ur sina system om avbrott i eldistributionen till en enskild elförbrukningsplats eller ett enskilt område, utan användaren ska meddela nätinnehavaren om dessa.
11.11.1. Om nätinnehavaren alltid automatiskt får information om avbrott i eldistributionen till en enskild elförbrukningsplats eller ett enskilt område, ska nätinnehavaren meddela kunden om detta.
11.11.2. Nätinnehavaren ska på begäran ge användaren närmare information om hur nätinnehavaren får information om avbrott i eldistributionen ur sina egna system.
11.12. Användaren ska utan dröjsmål meddela nätinnehavaren om fel eller hotande fel i nättjänsten som användaren märkt eller om att nättjänsten enligt användarens uppfattning är felaktig. Inget meddelande behövs om det är uppenbart att nätinnehavaren annars är medveten om felet eller det hotande felet eller om användarens uppfattning.
11.13. Nätinnehavaren ska utan dröjsmål efter att ha fått information om felet klarlägga anledningen till felet och avhjälpa det.
11.14. Om nättjänsten är felaktig, är nätinnehavaren skyldig att ersätta den skada som användaren har lidit på grund av felet i enlighet med kapitel 12.
11.15. På grund av ett fel i nättjänsten har användaren rätt till ett prisavdrag som motsvarar felet.
11.15.1. Om felet baserar sig på avbrott i nättjänsten, är prisavdraget till sitt belopp minst fyra procent (4 %) av den uppskattade årliga nättjänstavgiften för användarens elförbrukningsplats i fråga. Om användaren inte är en konsument tillämpas ovan nämnda 4 procents regel för prisavdragen upp till högst 350 euro per användare och år. Prisavdraget ska dock minst motsvara felet. Om standardersättning i enlighet med kapitel 14 betalas till användaren på grund av avbrott i nättjänsten, har användaren inte rätt till det prisavdrag som avses i denna punkt för samma avbrott.
11.16. Nätinnehavaren drar av prisavdraget för ett fel som han fått kännedom om från följande faktura eller återbetalar prisavdraget till användaren med iakttagande av vad som föreskrivs under 10.4 och 10.4.1.
11.17. Användaren har alltid rätt att framställa sina krav till nätinnehavaren på grund av fel i nättjänsten. Kravet ska framställas inom skälig tid efter det att användaren upptäckte felet i nättjänsten eller borde ha upptäckt det och hade de uppgifter om nätinnehavaren som var nödvändiga för att kunna framställa kravet.
11.18. Nätinnehavaren svarar inte för ett fel, om han inom skälig tid efter att ha fått kännedom om kravet uppger för användaren den säljare som svarar för felet och som åtar sig att svara för skadeståndet eller prisavdraget för felet.
12. Skadestånd
12.1. Nätinnehavaren ersätter användaren för skada på grund av dröjsmål eller fel i nättjänsten som definieras i dessa villkor, på de grunder och med de begränsningar som nämns i detta kapitel.
12.2. Skada på grund av dröjsmål ersätts inte, om nätinnehavaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför nätinnehavarens kontroll som denne skäligen inte kunde förväntas ha beaktat när avtalet ingicks och vars följder nätinnehavaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.
12.3. Om dröjsmålet beror på tredje part som nätinnehavaren har anlitat för att fullgöra nätavtalet, är nätinnehavaren fri från skadeståndsskyldighet bara om också denna tredje part skulle vara fri från ansvar enligt 12.2.
12.4. Användaren har rätt till skadestånd för indirekt skada bara om dröjsmålet eller felet beror på vårdslöshet från nätinnehavarens sida. Om användaren inte är en konsument och annat inte har överenskommits mellan avtalsparterna, är maximibeloppet för nätinnehavarens skadestånd för indirekt skada dock ett belopp som motsvarar användarens sammanlagda nättjänstavgifter för ett år, dock högst
8.500 euro. Om nätinnehavaren har gjort sig skyldig till uppsåtlighet eller grov vårdslöshet, tillämpas ingen begränsning för skadeståndets maximibelopp.
12.5. Som indirekt skada anses i dessa villkor:
12.5.1. sådan förlust av inkomst som abonnenten eller slutförbrukaren lider på grund av dröjsmål eller åtgärder som föranleds av detta;
12.5.2. skada som beror på en förpliktelse som grundar sig på något annat avtal;
12.5.3. sådan väsentlig förlust av bruksnyttan av en elförbrukningsplats som inte medför direkt ekonomisk skada samt annan därmed jämförbar väsentlig olägenhet;
12.5.4. skada på egendom som någon annan användare än en konsument lider, om skadan beror på fel i nättjänsten som orsakat driftstörning eller driftstopp i användarens utrustning eller anläggningar eller avbrott i användarens verksamhet, eller ekonomisk följdskada eller förlust av samma orsak; och
12.5.5. annan liknande skada som är svår att förutse.
12.6. En konsument har rätt till skadestånd också för skada som hans familj eller familjemedlem har lidit på samma grunder som för skada som han själv har lidit.
12.7. En användare ersätts trots det som sagts ovan i 12.5.4 för skada som tillfogats användarens egendom som han huvudsakligen har använt för sin privata konsumtion. Likaså ersätts indirekt skada som nämns i föregående mening direkt till sådan person i konsumentställning som inte själv står i avtalsförhållande till nätinnehavaren, utan anskaffar nättjänsten av användaren. Motsvarande ersättning betalas inte till användaren.
12.8. För att förhindra skada och då sådan sker eller hotar, ska avtalspart alltid vidta alla sådana åtgärder för att avvärja eller begränsa skadan som man rimligen kan kräva och förvänta sig. Om användaren orsakar skadan genom sitt agerande, är nätinnehavaren inte skyldig till skadestånd. Skada som avtalspart har lidit genom begränsande av sådan skada som ersätts enligt dessa villkor ska ersättas.
12.9. Om en avtalspart försummar sin skyldighet att vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada, får han själv svara för skadan till denna del. Om användarens försummelse kan anses ringa, kan emellertid den del som faller på användarens ansvar nedsättas till denna del.
12.10. Nätinnehavaren är inte skyldig att med stöd av dessa villkor ersätta sådan skada som användaren eller någon annan part ska ersättas för på någon annan grund, såsom på grund av fördröjd inkoppling av en anslutning.
13. Fel som beror på elproduktionsanläggning och skadestånd
13.1. Fel i elproduktionen
13.1.1. Elproduktionen är felaktig om kvaliteten på den el som matats till nätet eller leveranssättet inte motsvarar det som har avtalats eller kan anses ha avtalats eller om elproduktionsanläggningen eller elanläggningen inte används eller sköts på avtalsenligt sätt.
13.1.2. En avtalspart är skyldig att på begäran ge den andra avtalsparten nödvändig information om fel som denna misstänker och om orsakerna till felet.
13.1.3. En avtalspart ska utan dröjsmål underrätta den andra avtalsparten om han upptäcker ett fel eller hotande fel eller om att det enligt hans uppfattning är fråga om ett fel.
13.1.4. En avtalspart ska utan dröjsmål efter att ha blivit underrättad om ett fel från hans sida, eller efter att på annat sätt fått kännedom om felet i fråga, utreda orsaken till felet och avhjälpa det.
13.2. Skadestånd som gäller elproduktion
13.2.1. Elproducenten ersätter nätinnehavaren för skada som orsakas av fel i elproduktionen eller avtalsbrott som definieras i dessa villkor, på de grunder och med de begränsningar som nämns i villkoren.
13.2.2. Elproducenten är dock ersättningsskyldig endast i det fall han, med beaktande av hans sakkunskap, har varit eller borde ha varit medveten om de risker som driften av hans utrustning utsätter nätinnehavaren för.
13.2.3. Om det i elproducentens utrustning finns ett fel eller en egenskap som producenten inte har upptäckt och inte heller borde ha upptäckt, svarar producenten för de skador som nätinnehavaren lider, om producenten fortsätter att använda den felaktiga utrustningen trots nätinnehavarens påpekande.
13.2.4. Nätinnehavaren har rätt till skadestånd för indirekt skada bara om felet beror på vårdslöshet från elproducentens sida. Indirekt skada definieras under 12.5.
13.2.4.1. Som indirekt skada anses dessutom ersättningar som nätinnehavaren betalat till andra användare som är anslutna till eldistributionsnätet, när ersättningarna beror på fel i elproduktionen.
13.2.4.2. Om elproduktionsanläggningen har en nominell effekt på högst 100 kilovoltampere, är det maximala skadeståndsbeloppet för indirekt skada högst 8.500 euro, om avtalsparterna inte har kommit överens om något annat.
13.2.4.3. Om elproduktionsanläggningen har en nominell effekt på över 100 kilovoltampere, är det maximala skadeståndsbeloppet för indirekt skada högst 8.500 euro för varje till distributionsnätet ansluten användare inför vilken nätinnehavaren är ersättningsskyldig på grund av fel i elproduktionen, om avtalsparterna inte har kommit överens om något annat. Det maximala skadeståndsbeloppet enligt denna punkt är högst 150.000 euro, om avtalsparterna inte har kommit överens om något annat.
13.2.4.4. Om en elproducent har gjort sig skyldig till uppsåtlighet eller grov vårdslöshet tillämpas inte den maximala nivån för skadeståndsbeloppet.
14. Nätinnehavarens skyldighet att betala standardersättning
14.1. Detta kapitel tillämpas inte på elproducenter eller elproduktionsplatser.
14.2. En användare har utan särskilt krav rätt till en standardersättning på basis av ett kontinuerligt avbrott i nättjänsten, om inte nätinnehavaren eller en säljare som levererar el till användarna via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp visar att avbrottet i nättjänsten beror på ett hinder som står utanför dennes kontroll, som denne skäligen inte kunde förväntas ha beaktat i sin verksamhet och vars följder innehavaren eller försäljaren inte har kunnat undvika eller övervinna trots att han har iakttagit all omsorgsfullhet.
14.3. Grunden för standardersättning är alltid ett avbrott som beror på nätinnehavarens nättjänst. Om avbrottet har berott på störning eller avbrott i stamnätet eller ett högspänningsdistributionsnät eller orsakats av utomstående, har användaren inte rätt till standardersättning. Om avbrottet har berott på användarens elektriska utrustning, är nätinnehavaren inte skyldig att betala standardersättning till användaren eller till andra användare som omfattas av avbrottet.
14.4. Av användarens årliga avgift för nättjänsten utgör standardersättningen
1) 10 procent, när avbrottet har varat minst 12 timmar men mindre än 24 timmar;
2) 25 procent, när avbrottet har varat minst 24 timmar men mindre än 72 timmar;
3) 50 procent, när avbrottet har varat minst 72 timmar men mindre än 120 timmar;
4) 100 procent, när avbrottet har varat minst 120 timmar men mindre än 192 timmar;
5) 150 procent, när avbrottet har varat minst 192 timmar men mindre än 288 timmar; och
6) 200 procent, när avbrottet har varat minst 288 timmar.
14.5. Beloppet av den standardersättning som betalas till en användare under ett kalenderår på grund av avbrott i nättjänsten är dock högst 200 procent av den årliga avgiften för överföringstjänsten, eller 2000 euro. För ett enskilt avbrott i nättjänsten är standardersättningens maximibelopp dock alltid högst 2000 euro. Standardersättningens maximibelopp kan justeras genom förordning av statsrådet så att det motsvarar förändringen i penningvärdet.
14.6. Nätinnehavaren bestämmer standardersättningens storlek på basis av den uppskattade årsförbrukningen för elförbrukningsplatsen.
14.7. Om standardersättning betalas till en användare på grund av avbrott i nättjänsten, har han inte rätt till prisavdrag enligt 11.15 för samma avbrott.
14.8. Avvikelse från att betala standardersättning får inte göras genom avtal till användarens nackdel.
14.9. Användaren har rätt till standardersättning utan särskilt krav, om nätinnehavaren har varit medveten om ett avbrott i elleveransen som berättigar till standardersättning. Användaren har dock alltid även rätt att framställa krav till nätinnehavaren på grund av avbrott i nättjänsten. Kravet ska framställas inom skälig tid efter det att användaren upptäckte avbrottet i nättjänsten eller borde ha upptäckt det och har de uppgifter om nätinnehavaren som behövs för att framställa kravet.
14.10. Nätinnehavaren ansvarar inför användaren för avbrott i nättjänsten. Nätinnehavaren ansvarar för avbrott i nättjänsten i sitt nät också inför en användare som köper el via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp som har anslutits till innehavarens distributionsnät, om inte nätinnehavaren inom en skälig tid från det att han har fått kännedom om kravet meddelar användaren om en säljare som åtar sig att svara för den standardersättning som grundar sig på avbrottet i nättjänsten.
14.11. Även om de villkor som berättigar till standardersättning uppfylls, betyder det inte att nättjänsten är behäftad med ett fel som avses i kapitel 11.
D Ändring av avtalsvillkor, överföring och upphörande av avtal
15. Ändring av avtalsvillkor och priser
15.1. Avtalsparterna kan tillsammans komma överens om att ändra ett individuellt nätavtal. Om inte annat avtalats, tillämpas vad som föreskrivs i 2.6 – 2.6.5.
15.2. På höjning av avgifterna för elöverföring och eldistribution tillämpas dessutom vad som föreskrivs i 26 a
§ i elmarknadslagen.
15.3. Nätinnehavaren har
• rätt att ändra avtalsvillkoren och priserna i nätavtalet, om orsaken är en ändring i nivån på nättjänstens kapitalkostnader, såsom räntekostnader, en ändring i investeringsbehovet i anslutning till utveckling av nätet eller en ändring som inte beror på nätinnehavaren i avskrivnings- eller återbetalningstiden för kapital som är bundet i nätet; och
• rätt att ändra avtalsvillkoren och priserna i nätavtalet, om orsaken är ändringar i nätbyggnads- eller underhållskostnader, ändringar i nätinnehavarens avgifter till andra nätinnehavare, ändringar i anskaffningskostnaderna för förlustenergi, ändringar i arbetskrafts- och andra driftskostnader som har anknytning till nättjänsten men inte till nätbyggnads- eller underhållskostnaderna, ändringar i kostnaderna för andra tjänster som är nödvändiga för att kunna erbjuda nättjänst eller ändringar i förpliktelser som gäller nättjänsten; och
• rätt att ändra priserna i nätavtalet så, att prissättningen även efter ändringen uppfyller kraven på skälig prissättning enligt 24 § 2 mom. i elmarknadslagen.
Nätavtalet kan inte på basis av denna punkt ändras så att innehållet i nätavtalet förändras väsentligt.
15.4. Nätinnehavaren har rätt att ändra priser och andra avtalsvillkor, om ändringen grundar sig på en ändring av lagstiftningen eller ett myndighetsbeslut, som nätinnehavaren inte kan ha räknat med då nätavtalet ingicks.
15.5. Nätinnehavaren kan ändra priser och andra avtalsvillkor även på basis av en sådan lagändring eller ett sådant myndighetsbeslut som har varit känt då avtalet ingicks, förutsatt att ändringen inte väsentligen ändrar priserna eller annat innehåll i nätavtalet.
15.6. Om nätinnehavarens ansvarsområde ändras, har nätinnehavaren rätt att ändra priserna på nättjänsterna eller andra avtalsvillkor för att genomföra en enhetlig prissättning. Prisändringar som medför betydande ändringar i avgifterna för enskilda användare ska verkställas inom en övergångstid som godkänts av Energimyndigheten innan den nya prissättningen tas i bruk.
15.7. Nätinnehavaren har dessutom rätt att ändra avtalsvillkoren och priserna, om särskild orsak därtill föreligger,
• till följd av väsentligt förändrade omständigheter;
• på grund av att föråldrade avtals- eller prissättningsarrangemang moderniseras;
• för att kunna vidta nödvändiga energisparåtgärder.
15.8. Nätinnehavaren har rätt att inom en skälig övergångstid byta ut användarens föråldrade nättjänstprodukt mot en annan nättjänstprodukt som finns i produktprislistan och lämpar sig för användaren. Nätinnehavaren ska sända en produktindragningsplan till användaren där det framgår hur och enligt vilken tidsplan den föråldrade produkten dras in. Planen ska skickas till användaren inom skälig tid före ändringen.
15.9. Nätinnehavaren har rätt till sådana mindre ändringar av avtalsvillkoren som inte påverkar det centrala innehållet i avtalsförhållandet.
15.10. Nätinnehavaren ska sända användaren ett meddelande om hur och när priserna eller andra avtalsvillkor ändras och om grunden för ändringen. Om grunden är någon annan än ändrad lagstiftning eller ett myndighetsbeslut, får ändringen träda i kraft tidigast två veckor, för en konsuments del en månad, efter det att meddelandet sänts ut. Meddelandet sänds till användarens faktureringsadress eller till någon annan särskilt överenskommen adress och kan exempelvis ingå i en faktura till användaren.
15.11. Om ändringen grundar sig på en ändring av lagstiftningen eller ett myndighetsbeslut, har nätinnehavaren rätt att verkställa ändringen från den dag då ändringen eller beslutet trädde i kraft. Ändringen kan även verkställas senare vid en tidpunkt som nätinnehavaren bestämmer, om det inte är fråga om en ändring till användarens fördel. Nätinnehavaren ska så snart som möjligt meddela användaren om ändringar som görs på dessa grunder.
16. Överföring av nätavtal
16.1. Användaren kan inte överföra nätavtalet på tredje part.
16.2. Nätinnehavaren har rätt att överföra nätavtalet på en annan nätinnehavare. Villkoren i nätavtalet kan inte ändras vid överföringen, om inte annat föranleds av 13.5. Den nya nätinnehavaren ska underrätta användaren om överföringen senast i samband med den första fakturan.
17. Upphörande av nätavtal
17.1. Då anslutningsavtalet går ut, upphör också nätavtalen för den elförbrukningsplats som avses i anslutningsavtalet.
17.2. Ett tidsbundet nätavtal upphör då den avtalade tiden gått ut eller på grund av hävning. En konsument har dock rätt att säga upp också ett tidsbundet nätavtal på samma sätt som ett nätavtal som gäller tills vidare.
17.3. Ett nätavtal som gäller tills vidare upphör på grund av uppsägning eller hävning.
17.4. Användaren får alltid säga upp ett nätavtal som gäller tills vidare med två veckors uppsägningstid.
17.5. Användaren har rätt att säga upp nätavtalet utan uppsägningstid inom 15 dagar (en konsument inom 30 dagar) sedan han fått meddelande om att villkoren eller priserna har ändrats eller nätavtalet överförts. Då gäller de ändrade villkoren eller priserna inte användaren utom i det fall att ändringen beror på myndighetsbeslut eller lagändring.
17.6. Nätinnehavaren kan inte säga upp en konsuments nätavtal. Nätinnehavaren kan säga upp nätavtalet för annan användare med tre månaders uppsägningstid, om det på grund av ändringar i lagstiftningen eller väsentligt ändrade omständigheter skulle bli oskäligt ur nätinnehavarens synpunkt att hålla nätavtalet i kraft.
17.7. Användaren får häva nätavtalet om påbörjandet av nättjänsten har fördröjts eller om nättjänsten har varit avbruten i mer än ett dygn, förutsatt att dröjsmålet eller avbrottet beror på något annat än övermäktigt hinder från nätinnehavarens sida.
17.8. Nätinnehavaren har rätt att häva nätavtalet,
17.8.1. om användaren väsentligen har brutit mot sina skyldigheter enligt nätavtalet och avtalsbrottet inte har rättats till inom en skälig tid som nätinnehavaren skriftligen har meddelat;
17.8.2. om användaren har gjort sig skyldig till tillgrepp av el eller uppsåtlig skadegörelse på utrustning som nätinnehavaren eller säljaren ansvarar för; eller
17.8.3. om eldistributionen eller elleveransen till elförbrukningsplatsen har avbrutits på grund av användarens betalningsförsummelse eller annan avtalsförsummelse och om avbrottet har varat minst en månad, eller om avbrottet av skäl som beror på användaren inte har kunnat verkställas, om det har gått minst en månad sedan förutsättningarna för avbrytande uppfyllts.
17.9. På grund av en konsuments betalningsdröjsmål kan nätavtalet hävas bara i det fall som beskrivs i 17.8.3.
17.10. Nätinnehavaren sänder användaren och dennas säljare av öppen kraftleverans ett skriftligt meddelande om hävning av nätavtalet, där orsaken till hävningen och den tidpunkt då nätavtalet upphör ska nämnas.
18. Ansvarsförhållanden
18.1. Avtalsparterna ansvarar inför varandra för skyldigheterna enligt nätavtalet.
18.2. Användaren ansvarar inför tredje part för skador till följd av brott mot skyldigheterna enligt nätavtalet.
18.3. Avtalsparterna ansvarar också för andra än i kapitel 4 nämnda aktörers verksamhet, installationer och utrustning inom sin ansvarskrets.
18.4. Användaren har alltid rätt att framställa krav till nätinnehavaren på grund av fel i nättjänsten i enlighet med kapitel 11 och på grund av avbrott i nättjänsten i enlighet med kapitel 14. Kravet ska framställas inom skälig tid efter det att användaren upptäckte felet eller avbrottet i nättjänsten eller borde ha upptäckt det och hade de uppgifter om nätinnehavaren som behövs för att framställa kravet.
18.5. Nätinnehavaren ansvarar inför användaren för fel i nättjänsten i enlighet med kapitel 11. Nätinnehavaren ansvarar inte för felet, om han inom en skälig tid efter att ha fått kännedom om kravet meddelar användaren om en säljare som ansvarar för felet och som åtar sig att svara för skadeståndet eller prisavdraget till följd av felet.
18.6. Nätinnehavaren ansvarar inför användaren för avbrott i nättjänsten i enlighet med kapitel 14. Nätinnehavaren ansvarar för avbrott i nättjänsten i sitt nät också inför en användare som köper el via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp som har anslutits till innehavarens distributionsnät, om inte nätinnehavaren inom en skälig tid från det att han har fått kännedom om kravet meddelar användaren om en säljare som åtar sig att svara för den standardersättning som grundar sig på avbrottet i nättjänsten.
19. Avgörande av tvister
19.1. En konsument har rätt att föra meningsskiljaktigheter om tolkningen av detta nätavtal till behandling i konsumenttvistenämnden (xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx). Innan ärendet hänskjuts till konsumenttvistenämnden bör konsumenten kontakta konsumentrådgivningen (xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx).
19.2. Meningsskiljaktigheter om nätavtalet behandlas i tingsrätten på den ort där användarens elförbrukningsplats är belägen som första rättsinstans, om inte annat har överenskommits. En konsument har dock alltid rätt att väcka talan i tingsrätten på sin hemort i Finland.