Avtalsändringar i läkaravtalet 2014–2016
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
Avtalsändringar i läkaravtalet 2014–2016
Sammandrag av lönehöjningarna och de viktigaste avtalsändringarna 1
Lönehöjningar år 2015
De avtalsenliga förhöjningarna för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus har slagits ihop till samma tidpunkt, 1.1.2015. Det innebär att de allmänna förhöjningarna för alla dessa läkargrupper genomförs 1.1.2015. I bilagan som gäller sjukhustandläkare fördelas vid samma tid- punkt också en lokal justeringspott.
Veterinärernas löner höjs däremot genom en allmän förhöjning vid två olika tidpunkter, se punkt 1.1.5.
1.1
Allmän förhöjning
1.1.1
Läkare vid hälsocentraler
Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara må- nadslöner och husläkarnas befolkningsdel som avses i LÄKTA bilaga 1 § 2 höjs genom en allmän förhöjning 1.1.2015. Förhöjningen är 0,3 procent.
Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 0,3 pro- cent.
1.1.2
Tandläkare vid hälsocentraler
Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara må- nadslöner höjs 1.1.2015 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,81 procent.
Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 0,81 pro- cent.
1.1.3
Sjukhusläkare
Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara må- nadslöner höjs 1.1.2015 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,3 procent.
Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 0,3 pro- cent.
yleiskirje1317hnkr-ls-liite2.docx
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
1.1.4
Sjukhustandläkare
1.1.4.1
Arvodet och det individuella tillägget för innehavare av bitjänst vid universi- tetssjukhus höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.
Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara må- nadslöner höjs 1.1.2015 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,3 procent.
Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 0,3 pro- cent.
Arvodet och det individuella tillägget för innehavare av bitjänst vid universi- tetssjukhus höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.
Lokal justeringspott 1.1.2015 för sjukhustandläkare
Den lokala justeringspotten är 0,42 procent av lönesumman för dem som omfattas av bilaga 4 (sjukhustandläkare).
Justeringspotten inom bilaga 4 fördelas på dem som omfattas av löne- punkterna L4SH5000, L4SH2000 och L4SH1000 och på dem som står ut- anför den uppgiftsrelaterade lönesättningen.
Den lokala potten används för förhöjningar av uppgiftsrelaterade löner och för betalning av individuella tillägg eller motsvarande höjningar.
1.1.4.2
Beräkning av den lokala justeringspotten för sjukhustandläkare
Den lokala justeringspotten beräknas på lönesumman för en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av bilagan.
Till lönesumman räknas samtliga löner som betalats till dem som omfattas av bilagan med undantag för extraordinära löneposter såsom semester- penning och resultatbonus.
Vid beräkningen av lönesumman utgår man från en "normal" månad som inte omfattar andra lönehöjningar som träder i kraft samtidigt som juste- ringspotten och inte heller nämnda extraordinära löneposter, engångser- sättningar eller permitteringar.
I lönesumman ingår alltså bland annat alla löner, tillägg i euro, arbetstids- ersättningar, jourersättningar och åtgärds- och besöksarvoden.
När justeringspotten används för att höja uppgiftsrelaterade löner, bör man vid beräkningen av den slutliga kostnadseffekten, utöver höjningarna av de uppgiftsrelaterade lönerna, också beakta bland annat höjningarna av ar- betserfarenhetstillägget, arbetstidsersättningarna och jourersättningarna och kontrollera att den sammanlagda kostnadseffekten blir rätt procent av den totala lönesumman.
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
Till lönesumman räknas de betalda lönerna inklusive bland annat vikarie- och deltidslöner.
Kostnaderna för köpta tjänster beaktas inte i uträkningen av justeringspot- ten (utgör inte löner och ingår inte heller i lönesumman).
Det finns inte bara ett korrekt sätt att beräkna den lokala justeringspotten. Flera olika beräkningssätt kan användas. Det viktiga är att rätt slutresultat nås oberoende av beräkningssättet och att de lokala parterna godkänner det beräkningssätt som används.
1.1.4.3
Förhandlingsförfarande för den lokala justeringspotten för sjukhustandläkare
Den behöriga kommunala myndigheten och representanter för huvudav- talsorganisationen förhandlar om användningen av den lokala justerings- potten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverk- ningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. KT och JUKO understryker att av- sikten är att uppnå samförstånd i förhandlingarna.
Se underteckningsprotokollet till LÄKTA 2014–2016 angående fördelningen av justeringpotten.
Över förhandlingarna upprättas ett protokoll av vilket parternas ståndpunk- ter med eventuella motiveringar ska framgå.
Om samförstånd inte kan nås, beslutar den behöriga myndigheten i sam- kommunen om användningen av justeringspotten för förhöjningar av upp- giftsrelaterade löner och för individuella tillägg eller motsvarande förhöj- ningar.
1.1.5
Veterinärer
1.1.5.1
Den allmänna förhöjningen år 2014
Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara må- nadslöner höjs 1.7.2014 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,62 procent.
Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 0,62 pro- cent.
1.1.5.2
Den allmänna förhöjningen år 2015
Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara må- nadslöner höjs 1.7.2015 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,33 procent.
Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 0,33 pro- cent.
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
2
Nya jourbestämmelser från 1.1.2015
2.1
Ikraftträdelse
Jourbestämmelserna i LÄKTA 2012–2013 tillämpas till 31.12.2014. De nya jourbestämmelserna träder i kraft 1.1.2015.
2.2
Tillämpningsområde
De nya jourbestämmelserna gäller läkare vid hälsocentraler och sjukhus samt sjukhustandläkare.
De nya bestämmelserna tillämpas därmed på läkare inom både primärvår- den och den specialiserade sjukvården, oberoende av den kommunala ar- betsgivaren. Bestämmelserna tillämpas också på samjourer och läkare som har jour inom olika specialiteter.
Ersättningarna för arbetsplatsjour för tandläkare vid hälsocentraler framgår av bilaga 2. Till övriga delar tillämpas dock § 15–16 i allmänna delen på dem. Veterinärernas jour följer i sin helhet bilaga 5.
2.3
Bakgrunden till jourreformen
De nuvarande bestämmelserna om aktiv jour (gäller till 31.12.2014) är olika för hälsocentraler och sjukhus. Ersättningarna för aktiv jour har fast- ställts i respektive avtalsbilaga för läkarna och tandläkarna. Grundersätt- ningarna för fri jour och annan arbetsplatsjour är däremot de samma för lä- karna och tandläkarna vid hälsocentraler och sjukhus. Bestämmelserna om dessa grundersättningar har inte ändrats.
Enligt LÄKTA 2012–2013 får hälsocentralläkarna en oförhöjd timlön (eller en timme ledigt) för varje timme aktiv jour. För jourtiden beta- las dessutom besöksarvoden och åtgärdsarvoden enligt bilagan (aktiv jour, annan arbetsplatsjour, fri jour).
I sjukhusläkarbilagan i LÄKTA 2012–2013 har överenskommits att det för varje timme aktiv jour och för varje timme arbetad tid vid andra jourformer betalas en timlön som höjts med 55 % eller ges motsvarande ledighet. Dessutom har det betalats ersättningar för obekväm arbetstid. Ersättningarna för sjukhustandläkare bestäms enligt bilagan för sjukhusläkare (bilaga 3).
Bestämmelserna om ersättningarna har varit sinsemellan olika och gett upphov till samordningsproblem till exempel vid samjourer och när hälso- centralläkare haft jour i lokaler som hör till den specialiserade sjukvården.
Joursystemet kommer att ändras inom den närmaste framtiden, bland an- nat på grund av kraven i den jourförordning (652/2013) som träder i kraft 1.1.2015. Förordningen förutsätter att krävande jourvård koncentreras till sjukhus där jourverksamheten uppfyller de krav som ställs i förordningen. Jouren koncentreras då till större jourenheter. Jourskiften blir också akti- vare än tidigare då patientströmmarna koncentreras. Därför behöver de jourhavande uppmuntras till att delta i jourskift dygnet runt och under hela
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
veckan och jourbelastningen behöver jämnas ut mellan de jourhavande. De nya jourbestämmelserna är också en förberedelse inför de eventuella förändringarna i tillhandahållandet av social-, hälso- och sjukvårdstjänster. Det är därför viktigt att bestämmelserna är så enhetliga som möjligt obero- ende av läkargrupp. Också den nya specialiteten akutsjukvård påverkar jourpraxis och planeringen av jouren. Akutläkarna behandlas närmare i punkt 2.10 i denna promemoria.
Avtalsparterna anser att de nya bestämmelserna kommer att göra det lät- tare att planera jourskiften och att jouren kommer att fungera bättre och vara mer belönande.
Genom avtalsändringarna tar avtalsparterna inte ställning till gällande lo- kala avtal. Behovet av lokala avtal och bestämmelsernas innehåll avgörs på lokal nivå.
Jouren har definierats ur verksamhetssynpunkt i lagen om hälso- och sjuk- vård och i jourförordningen, som träder i kraft 1.1.2015. Enligt 50 § i lagen om hälso- och sjukvård ska kommunen eller samkommunen för ett sjuk- vårdsdistrikt ordna jour dygnet runt för brådskande vård. Med brådskande vård avses omedelbar bedömning och behandling som inte kan skjutas upp utan att sjukdomen förvärras eller kroppsskadan försvåras och som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom el- ler funktionsnedsättning.
I läkaravtalet avses med jour att en läkare eller tandläkare på arbetsgiva- rens beordran vistas på arbetsplatsen eller någon annanstans, redo att vid behov arbeta utom sin ordinarie arbetstid. Arbetsgivaren beslutar fortfa- rande om jourformerna och när jourerna ska börja och sluta. Också i de nya bestämmelserna gäller den här i principen i arbetsskiftsplaneringen, som utgår från realiteterna i arbetsgivarens jourverksamhet och de tillgäng- liga personalresurserna. I läkaravtalet är till exempel den tidpunkt då jou- ren inleds inte bunden till ett visst klockslag.
Nya jourbegrepp har införts i läkaravtalet, och därför har de gamla definit- ionerna tagits bort, trots att de nya bestämmelserna träder i kraft först 1.1.2015.
Xxxxxx har delats in i tre olika jourformer. I LÄKTA 2012–2013 är jourfor- merna aktiv jour, annan arbetsplatsjour och fri jour.
I det nya avtalet ändras aktiv jour till arbetsplatsjour. Arbetsplatsjouren på- går antingen dygnet runt eller under en del av dygnet. I den här jourformen har läkaren beordrats ha jour på arbetsplatsen. Aktivitetsgraden anges inte i de nya bestämmelserna. Till jourformen hör också inplanering av en ledig dag efter jouren, se punkt 3.2.4 i denna promemoria.
En annan jourform är fri jour. Med fri jour avses jour som en läkare har be- ordrats utföra någon annanstans än på arbetsplatsen (t.ex. telefonjour).
Läkaren är då skyldig att vara anträffbar och efter kallelse vid behov bege sig till arbetsplatsen omedelbart.
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
Begreppet annan arbetsplatsjour, som förekommer i de nuvarande be- stämmelserna, ändras till avvikande arbetsplatsjour. Jourformen är numera ovanlig. Enligt KT:s och Läkarförbundets utredning hade sjukvårdsdi- strikten 13 jourbefattningar för annan arbetsplatsjour i oktober 2013.
Användningen av avvikande jour har begränsats till situationer där fri jour inte har ansetts vara tillräckligt, till exempel då patientsäkerheten eller sär- skilda krav i lagstiftningen (t.ex. mentalvårdslagen) undantagsvis förutsät- ter närvaro på arbetsplatsen. Under avvikande arbetsplatsjour är aktivi- tetsgraden liten, omkring 20–40 %. Om aktivitetsgraden är större, bör ar- betsplatsjour användas som jourform. Avvikande arbetsplatsjour kan före- komma främst inom psykiatrin och vid förlossningar.
Även om bestämningen och uppföljningen av jourbefattningar slopas i lä- karavtalet bör arbetsgivaren också i fortsättningen följa upp de läkarresur- ser som används för jour, antalet jourtimmar och jourformerna. Uppgifterna behövs både för den nationella uppföljningen och lokalt, om till exempel förhandlingar om jourbundenheten förs med förtroendemannen.
Enligt läkaravtalet behöver aktivitetsgraden följas upp bara om det finns behov av avvikande arbetsplatsjour som jourform. I uppföljningen av aktivi- tetsgraden kan förfarandet i LÄKTA 2012–2013 tillämpas (årlig granskning,
§ 15 mom. 3 i allmänna delen).
Arbetsgivaren ska ändå följa upp den arbetade tiden för att ha kontroll över maximiantalet övertidstimmar enligt arbetstidslagen (§ 19 i allmänna de- len).
Begreppet jourbefattning har slopats i de nya bestämmelserna. I fortsätt- ningen fastställer arbetsgivaren de läkarresurser som jouren kräver och föl- jer upp antalet jourtimmar under olika tider av veckan och dygnet. Arbets- givaren uppskattar bland annat de årliga resurser som patientsäkerheten kräver och därigenom också behovet av olika jourformer. Jourformen i en verksamhet eller på ett verksamhetsställe kan därför ändras – fri jour kan behöva ändras till arbetsplatsjour eller tvärtom. Utgångspunkten är föränd- ringar i jourbehovet, som till exempel kan innebära att den jourhavande måste vara närvarande på arbetsplatsen och att fri jour därför inte anses vara tillräckligt.
Ett enskilt jourskift kan variera från några timmar till 24 timmar. Vid fri jour kan ett jourskift också vara längre. Ett jourskift kan i fortsättningen skötas antingen av en enda läkare eller också kan det delas upp i mindre bitar så att en läkare till exempel har jour på kvällen och en annan på natten, enligt de tillgängliga resurserna. Bestämmelsen ger flexibla möjligheter också till korta jourskift, om verksamheten till exempel bara kräver kvällsjour på var- dagar (deldygnsjour).
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
2.7
Begränsning av jourskyldigheten
Den jourmängd som hör till en läkares tjänsteplikt begränsas i fortsättning- en så att en läkare inte utan samtycke får beordras arbetsplatsjour mer än fem gånger per kalendermånad och inte heller mer än 85 timmar. Jour- gränsen nås när någon av begränsningarna uppfylls (antingen jourtimmar- na eller antalet jourtillfällen). Den begränsning som uppfylls först beaktas. Det innebär att arbetsgivaren kan beordra en läkare att ha jour till exempel 24 + 17 + 17 + 17 + 10 timmar i månaden (85 timmar och fem gånger, i exemplet uppfylls båda begränsningarna samtidigt). Däremot kräver till ex- empel en fjärde 24 timmars jour under en kalendermånad läkarens xxx- xxxxx (3 * 24 = 72 timmar). Genom lokala avtal kan man ändå liksom tidi- gare avvika från begränsningarna av läkarnas jourbundenhet.
Enligt de nya bestämmelserna får arbetsgivaren inte utan läkarens sam- tycke beordra fri jour mer än sex gånger per kalendermånad. Vid fri jour räknas en högst 24 timmar lång period som ett jourtillfälle.
Begränsningarna skiljer sig från de nuvarande bestämmelserna i den be- märkelsen att man inte längre utgår från jourdygnens kalkylerade genom- snittliga längd (18 timmar vid hälsocentraler och 19 vid sjukhus).
Enligt de nya avtalsbestämmelserna minskas jourskyldigheten för deltids- anställda läkare och tandläkare (i förhållande till heltidsanställda) om det är möjligt med tanke på verksamheten. Arbetsgivaren avgör hur omfattande jourskyldighet en deltidsanställd ska ha.
Bestämmelserna har preciserats genom en rekommendation om att gra- vida tjänsteinnehavare helt befrias från jour från och med 28:e graviditets- veckan. Om det av verksamhetsbetingade skäl inte är möjligt att befria tjänsteinnehavaren från jour ska hennes jourskift minskas eller förkortas. Om tjänsteinnehavarens arbetsförmåga är så bra att hon kan ha jour och hon också själv är av den åsikten, finns det å andra sidan inget hinder för att ha jour också efter 28:e graviditetsveckan.
Jourersättningar från 1.1.2015
Jourersättningarna för arbetsplatsjour bestäms på samma sätt för läkare vid såväl hälsocentraler som sjukhus. Högsta ersättningen betalas för veckosluts- och nattjour. Xxxxx arbetad tid under fri jour och avvikande ar- betsplatsjour ersätts på det sätt som framgår av tabellen.
Ersättningarna anges som koefficienter enligt veckodag och klockslag. Den timlön som beräknats på läkarens ordinarie lön multipliceras med koeffici- enten i tabellen.
Timmarna under jourpasset kan också helt eller delvis ersättas i form av ledighet.
Inga andra arbetstidsersättningar betalas för jouren. Mall för jourkoefficienter enligt LÄKTA från 1.1.2015
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
kl. 0–8 | kl. 8–15 | kl. 15–18 | kl. 18–22 | kl. 22–24 | |
måndag | 3 | - | 1,75 | 1,75 | 2,5 |
tisdag–torsdag | 2,5 | - | 1,75 | 1,75 | 2,5 |
fredag | 2,5 | - | 1,75 | 2,25 | 3 |
lördag–söndag *) | 3 | 2,25 | 2,25 | 2,25 | 3 |
* samt helgdagar, helgdagsaftnar fr.o.m. kl. 18, midsommarafton och julaf- ton som infaller på någon annan dag än söndag
I fråga om nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommardagen, alla helgons dag, själv- ständighetsdagen, juldagen, annandag jul och fr.o.m. kl. 18 dagen före dessa helgdagar (t.ex. torsdag kväll före långfredagen, kvällen före själv- ständighetsdagen) används koefficienterna på den nedersta raden (lör- dag–söndag, 2,25–3). I fråga om midsommarafton samt julafton som infall- ler på någon annan dag än söndag används koefficienterna på den ne- dersta raden (2,25–3) hela dygnet.
Bestämmelsen om helger och helgdagsaftnar är avsedd att tolkningsmäss- igt (arbete som berättigar till söndagsersättning) motsvara ersättningsnivån i LÄKTA 2012–2013 (AKTA kap. III § 19 och 20).
Till läkare vid hälsocentraler betalas från 1.1.2015 fortfarande åtgärdsar- voden enligt bilaga 1, men inte längre besöksarvoden (bilaga 1). Sjukhus- läkarna får fortsättningsvis arvoden för intyg och utlåtanden enligt bilaga 3 under jour.
Avtalsparterna har genom denna ändring inte velat binda tidpunkterna då jouren inleds. Om jouren under vardagar börjar till exempel kl. 15.30 beta- las jourersättning från detta klockslag enligt tabellen. Om jouren börjar re- dan kl. 14.30 betalas jourersättningen enligt den koefficient som enligt ta- bellen gäller från kl. 15 den aktuella dagen (till exempel 1,75 på en tisdag).
Grundersättningarna för fri jour och avvikande arbetsplatsjour har inte änd- rats.
Exempel
En läkare har arbetsplatsjour från påskafton (lördag) kl. 22 till påskdagen (söndag) kl. 8. Arbetsgivaren betalar jourersättningarna i pengar. Läkarens timlön är 33 euro. Antalet faktiska jourtimmar är 10 och alla ersätts med en timlön som höjts med koefficienten 3. Med koefficienten blir antalet timmar
30. Läkaren får 990 euro i ersättning.
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
2.8.1
Jour vid årsskiftet 2014/2015
Jourersättningarna träder i kraft 1.1.2015 kl. 0. Om ett sammanhängande jourskift inleds före årsskiftet och fortsätter in på år 2015 tillämpas de be- stämmelser som träder i kraft 1.1.2015 ända från början av jourskiftet.
Exempel
En läkare har beordrats jour från 31.12.2014 kl. 16 till 1.1.2015 kl. 8. Jou- rersättningarna träder i kraft 1.1.2015 kl. 0. För hela jouren betalas ersätt- ningar enligt de jourbestämmelser som träder i kraft 1.1.2015.
2.9
Telefonkonsultation eller annan distanskonsultation i samband med jour
Begreppet konsultation i samband med fri jour har utvidgats. Utöver tele- fonkonsultation utanför arbetsplatsen kan läkarna konsulteras på distans också på andra sätt i samband med jour. Med konsultation avses över- läggningar och anvisningar om vården av en patient, antingen mellan den jourhavande läkaren och en annan jourhavande läkare vid samma sjukhus (i allmänhet s.k. primär- eller bakjourhavande) eller med den person bland vårdpersonalen som närmast är ansvarig för vården av patienten när läka- ren inte är på plats, eller med en jourhavande läkare vid ett annat sjukhus eller en hälsocentral.
Till följd av ändringen finns det skäl för arbetsgivarenheterna att slå fast och utreda de former av jourkonsultation som används (t.ex. de speciali- teter där det förekommer annan distanskonsultation än telefonkonsultat- ion). När tekniken vidareutvecklas kan en läkare i allt större utsträckning konsulteras så att han eller hon inte alls behöver komma till arbetsplatsen utan i stället med hjälp av sin hemutrustning till exempel kan titta på rönt- genbilder eller andra patientjournaler och göra nödvändiga anteckningar och/eller ge den behandlande läkaren vårdanvisningar per telefon.
2.10
Akutläkare
Enligt § 16 mom. 4 i allmänna delen i LÄKTA betraktas tid som används för konsultation som arbetad tid och för den betalas ersättning enligt § 16 mom. 1. Om den arbetade tiden underskrider en timme betalas dock enligt
§ 16 mom. 3 ersättning för en timme. Till denna del motsvarar bestämmel- sen LÄKTA 2012–2013.
Akutmedicin infördes som den 50:e medicinska specialiteten 1.1.2013. Akutmedicinen svarar tillsammans med de övriga specialiteterna för dia- gnostik och brådskande behandling av akuta skador och sjukdomssymp- tom hos patienter i alla åldrar på det sätt som prioritetsklassen förutsätter. Akutmedicinen sammanför och kompletterar akutfunktioner inom andra specialiteter.
En specialist i akutmedicin är i första hand en kliniker som dagligen arbetar på en jourklinik. Specialisterna i akutmedicin, dvs. akutläkarna, genomgår ett utbildningsprogram på totalt 6 år, varav minst tre år ska avläggas utan- för ett universitetssjukhus och minst ett år vid ett universitetssjukhus.
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
Arbetstids- och lönebestämmelserna i LÄKTA tillämpas också på akutlä- kare. Arbetsskiften för akutläkare med arbetsgivare inom den speciali- serade sjukvården (bilaga 3) planeras så att den ordinarie arbetstiden per vecka är arbetstiden för en sjukhusläkare enligt § 13 mom. 2 i den all- männa delen, dvs. 38 timmar 15 minuter i veckan eller i genomsnitt detta timantal per vecka under arbetsperioden. I likhet med andra läkare kan xxxxxxxxxxxx arbete utöver övriga tjänsteuppgifter omfatta också till exem- pel tutorverksamhet och fortbildning.
Till akutläkarnas tjänsteplikt hör att utöver de ordinarie jourskiften ha jour i enlighet med § 15 i allmänna delen, främst arbetsplatsjour. För jourskiften betalas ersättning enligt jourkoefficienterna i § 15.
En faktor som ökar akutläkarnas arbetsbelastning och bundenhet till arbe- tet är att andelen arbete som utförs under obekväm arbetstid är större än genomsnittet. När akutläkarnas arbetsskift planeras bör man se till att det också ingår dagarbete i arbetstiden.
Akutläkarnas arbetsskift kan ordnas till exempel så att en del av jourersätt- ningarna ges i form av ordinarie jourledigheter och att detta beaktas redan i planeringen av arbetsskiftsförteckningarna.
Om den ordinarie arbetstiden för en akutläkare inte blir full på grund av de nämnda arbetsskifts- och jourarrangemangen kan underskottet i den ordi- narie arbetstiden åtgärdas i lönebetalningen genom att de timmar som saknas dras av från den ordinarie lönen (den ordinarie lönen divideras med 163).
3
Övriga avtalsändringar i stora drag
3.1
Ändringar i semesterbestämmelserna 1.3.2014
Semesterbestämmelserna i AKTA 2014–2016 har ändrats i enlighet med ändringarna i semesterlagen. Ändringarna och preciseringarna gäller föl- jande paragrafer i semesterkapitlet: § 11 Flyttning av semester, § 12 Spa- rande av semester, § 13 Semesterlön, § 16 Semesterersättning när an- ställningen upphör samt § 18 Semesterpenning. Ändringarna gäller också dem som omfattas av läkaravtalet.
Ändringarna gäller flyttning av tjänsteinnehavares semester på grund av arbetsoförmåga och bestämningen av semesterlön och semesterersättning när arbetstiden ändras. Om tjänsteinnehavarens arbetstid ändras under kvalifikationsåret eller om tjänsteinnehavarens arbetstid är en annan vid tidpunkten då semestern börjar än när semestern tjänades in, bör det be- aktas vid bestämningen av semesterlönen. Den ordinarie lönen vid tid- punkten då semestern börjar multipliceras med den genomsnittliga arbets- tidsprocenten under kvalifikationsåret.
För dem som omfattas av läkaravtalet höjs sedan den ordinarie lönen som betalas för semestern med det procenttal man får när man beräknar hur stor andel åtgärds- och besöksarvoden samt arvoden för intyg och utlåtan- den som betalats för ordinarie arbetstid under samma kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid. För att beakta förändring- arna i arbetstiden under den tid som semestrarna tjänats in och att arbets-
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
tiden eventuellt är en annan då semestern börjar än under intjäningstiden, multiplicerats den ordinarie semesterlönen, som beräknats enligt AKTA kap. IV § 13 mom. 2, med den genomsnittliga arbetstidsprocenten under kvalifikationsåret, som beräknats enligt § 10 mom. 1 i den allmänna delen i läkaravtalet. Detsamma gäller även när semesterersättningen räknas ut.
På grund av förändringarna i semesterkapitlet i AKTA har en protokollsan- teckning som gäller samtliga läkargrupper införts i § 10 i den allmänna de- len i läkaravtalet. Protokollsanteckningen påminner om att det finns en ny bestämmelse i AKTA om bestämningen av semesterlönen.
I läkaravtalet har karensbestämmelsen enligt AKTA kap. IV § 11 på basis av § 22 mom. 3 i LÄKTA också gällt arbetstidsersättning i form av ledig tid (t.ex. jour som ersätts som ledighet) och utbytesledighet enligt § 25. Också i fråga om dessa ledigheter har karensen slopats vid arbetsoförmåga.
Exempel
En tjänsteinnehavare har beviljats utbytesledighet 10–16.3.2014. Tjänste- innehavaren insjuknar 11.3. Tjänsteinnehavaren får flytta resten av utby- tesledigheten (12–16.3) förutsatt att personen i fråga anhåller om det utan obefogat dröjsmål. När tjänsteinnehavaren visar upp ett läkarintyg eller någon annan tillförlitlig utredning betraktas det som en begäran om att flytta semestern.
De kostnader som förändringen föranleder har dragits av från den avtals- enliga förhöjningen 1.1.2015 för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus. I fråga om veterinärerna har kostnaden dragits av från den avtalsenliga förhöjningen 1.7.2015.
Angående veterinärernas semesterlön, se punkt 3.2.2 i denna promemoria.
3.2
Allmänna delen
3.2.1
Närmare anvisningar om och exempel på förändringarna finns i promemo- rian om semesterreformen i avtalscirkuläret om AKTA (cirkulär 13/2013).
Ordinarie lön under avlönad tjänstledighet
Bestämmelsen i § 8 i den allmänna delen gäller läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus. I bestämmelsen har införts en ny tillämpnings- anvisning. Syftet med tillämpningsanvisningen är att bekräfta tolkningen att även tjänstledighet som beviljats för en del av en dag är en i denna be- stämmelse avsedd dag för vilken det betalas förhöjd lön enligt bestämmel- sen. Under tjänstledigheten betalas förhöjd lön. När tjänstledighet beviljats för en del av en dag beräknas lönen under tjänstledigheten med hjälp av timlönen för respektive läkare eller tandläkare.
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
3.2.2
Semesterlönen för veterinärer när tjänsteutövningsskyldigheten ändras
Nya § 13 mom. 2 i AKTA gäller semesterlönen i situationer där arbetstids- procenten har ändrats under kvalifikationsåret. En ny tillämpningsanvisning har införts i § 10 mom. 3 i den allmänna delen i läkaravtalet.
Till veterinärer betalas en semesterlön som är veterinärens egen fulla ordi- narie lön multiplicerad med veterinärens genomsnittliga arbetstidsprocent (se punkt 3.1 i denna promemoria). Om veterinärens egen uppgiftsrelate- rade lön enligt § 10 mom. 3 är lägre än grundlönen för en legitimerad vete- rinär som är heltidsanställd som hygieniker, multipliceras den fulla ordina- rie semesterlönen enligt § 10 mom. 3 med den genomsnittliga arbetstids- procenten. I tillämpningsanvisningen för § 9 i den allmänna delen i läkarav- talet har det ändå konstaterats att veterinärens semesterlön alltid bestäms utgående från veterinärens egen ordinarie lön, om semesterlönen enligt § 10 mom. 3 är lägre än veterinärens ordinarie lön.
Praktiserande veterinärer har ingen arbetstid som fastställs i timmar. När en veterinär ska arbeta deltid innebär det att tjänsteuppgifterna minskas så att veterinären i praktiken sköter dem på deltid. Till tjänsteutövningsskyl- digheten hör jourskyldighet, och det finns skäl att se över också jourskyl- dighetens omfattning när tjänsteutövningsskyldigheten ändras.
Den uppgiftsrelaterade lönen och övriga lönedelar som beviljats för en hel- tidsanställning (exempelvis ett eventuellt årstillägg) sänks i samma proport- ion som tjänsteutövningsskyldigheten har minskats. Det är egentligen inte fråga om deltid som beräknas utgående från antalet arbetstimmar och en därpå baserad deltidsprocent, utan deltiden baserar sig på uppgiftsmäng- den. I praktiken kan man vid beräkning av deltidsprocenten ändå som rikt- givande hjälpmedel använda till exempel antalet arbetsdagar per kalen- dervecka. Som hjälp kan användas punkt 4 i tillämpningsanvisningen för § 3 i den allmänna delen som gäller bestämning av lön för husläkare under partiell tjänstledighet.
Exempel
En veterinär har under kvalifikationsåret varit deltidsanställd (50 %) 1.4.2013–31.8.2013 och 1.9.2013–31.3.2014 haft full tjänsteutövnings-
skyldighet (100 %).
Vid tidpunkten då semestern börjar är veterinärens egen fulla ordinarie månadslön 4 252,50 euro. Lönen består av en uppgiftsrelaterade lön på 4 050 euro och ett arbetserfarenhetstillägg på 5 % (202,50 €).
Veterinärens uppgiftsrelaterad lön är lägre än grundlönen för en legitime- rad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker med en lön på
4 125,57 € (situationen 1.3.2014). På veterinärer tillämpas garantilönebe- stämmelsen i § 10 mom. 3 i den allmänna delen i läkaravtalet. En lön som beräknats utgående från bestämmelsen skulle utgöras av grundlönen på 4 125,57 € för en legitimerad veterinär som är anställd som hygieniker och ett på denna lön beräknat arbetserfarenhetstillägg på 5 %, 206,28 €, sam- manlagt 4 331,85 euro. Denna lön är också större än veterinärens egen ordinarie lön (4 252,50 €), och därför beräknas semesterlönen enligt den kalkylerade garantilönen i § 10 mom. 3.
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
Eftersom veterinären har arbetat deltid under en del av kvalifikationsåret multipliceras semesterlönen som beräknats enligt § 10 mom. 3 med den genomsnittliga arbetstidsprocenten, som är 79,17 % = (5x50+7x100)/12.
3.2.3
Arbetstiden för en deltidsanställd under en avbruten arbetsvecka/arbetsperiod
Enligt tillämpningsanvisningen för § 13 mom. 4 i den allmänna delen finns det inte några bestämmelser för deltidsanställda veterinärer om avbrutna arbetsveckor/arbetsperioder som är relaterade till deltidsarbetstiden. På en deltidsanställd tillämpas samma bestämmelser som på heltidsanställda.
Med tanke på tryggande av likabehandlingen och av praktiska skäl mins- kas ändå arbetstiden när arbetsskiftsförteckningen görs upp i samma pro- portion som arbetstiden är kortare än full arbetstid. Arbetstiden för en del- tidsanställd tjänsteinnehavare kan under en avbruten period vara högst densamma som tjänsteinnehavarens deltidsarbetstid och högst densamma som arbetstiden för en tjänsteinnehavare med full arbetstid enligt ovan nämnda bestämmelser för en avbruten period. Strävan är att den anställde inte ges flera arbetstimmar än den minskade arbetstiden.
Till bestämmelsen har fogats ett exempel på arbetstiden för en deltidsan- ställd under en avbruten arbetsperiod med söckenhelg. I avtalet finns fort- sättningsvis även andra exempel på arbetstiden för deltidsanställda tjäns- teinnehavare.
3.2.4
Ledig dag efter arbetsplatsjour
Bestämmelsen om arbetsplatsjour (aktiv jour fram till 31.12.2014) i § 22 i den allmänna delen har preciserats enligt följande: Arbetsgivaren ska se till att läkarna får en tillräcklig vilotid efter jourskift innan arbetet börjar följande dag. När en läkare har arbetsplatsjour från kvällen till morgonen ska den följande arbetsdagen helt eller delvis planeras som ledig. Utgångspunkten är då att den ordinarie arbetstiden under arbetsdagen i fråga är högst den tid som eventuellt behövs för byte av arbetsuppgifter (0,5–2 timmar).
Också när en deltidsanställd har arbetsplatsjour kan en kortare arbetstid än normalt vid behov planeras för följande arbetsdag (hälsocentraler).
3.2.5
Utbytesledighet
3.2.6
Övriga bestämmelser
3.2.6.1
Amanuenslöner
Tillämpningsanvisningen för § 26 i den allmänna delen har preciserats så att under utbytesledighet betalas ordinarie lön enligt § 5 i lönekapitlet i AKTA, och inte den lön som enligt läkaravtalet betalas under tjänsteledig- het (§ 8 i den allmänna delen) eller under semester (§ 10 i den allmänna delen).
Lönen för en amanuens är den minimilön som anges i § 3 i lönekapitlet i AKTA 2014–2016, dvs. 1 533,57 euro (nivån 1.2.2013) från 1.3.2014 och
1 553,57 euro från 1.7.2014.
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
3.2.6.2.
Tjänstledigheter
3.2.6.3
Förtroendemän
3.3.
Bestämmelsen i AKTA kap. V om faderskapsledighet har preciserats på grund av en ändring i sjukförsäkringslagen, se cirkulär 13/2013.
Det har skett vissa förändringar i förtroendemannaersättningarna. Se cirku- lär 13/2013.
Tillämpningsbilagor till den allmänna delen
3.3.1
Tillämpningsbilaga 1 till den allmänna delen
Punkt 6.1.3 Intyg och utlåtanden som gäller läkare vid hälsocentraler har preciserats. I arbetsskiftsförteckningen reserveras inte separat tid för ut- skrivning av intyg under patientbesök. Vid behov reserveras i arbetsskifts- förteckningen tillräckligt med tid för omfattande och tidskrävande utlåtan- den och intyg. Den tidigare tidsbegränsningen på 1–3 timmar har slopats i texten. Tid avsätts alltså efter behov, och behoven kan variera.
Punkt 6.1.4 Överläggningar och sammanträden har ändrats så att termen mötesarvode har ersatts med engångsarvode (se § 14 mom. 2 i löneka- pitlet i AKTA).
Nya punkt 7 i tillämpningsbilagan gäller arbetsskiftsplaneringen för akutlä- kare, se närmare punkt 2.10 i denna promemoria.
4
Bilagor till läkaravtalet
4.1
Läkare vid hälsocentraler (bilaga 1)
4.1.1
Ändringar i lönesättningen 1.1.2015
Lönesättningen omfattar två tabeller: lönesättningen från 1.3.2014 (nivån 1.2.2013) (§ 1 a) och lönesättningen från 1.1.2015 (§ 1 b).
4.1.2
Befolkningsdelen i en husläkares lön
Befolkningsdelen har höjts genom allmän förhöjning 1.1.2015.
4.1.3
Åtgärdsarvoden, besöksarvoden samt besöksarvoden under kliniskt mertidsarbete och jour Varken åtgärds- eller besöksarvodena har höjts.
Besöksarvodena ändras 1.1.2015 på grund av ändringar i jourbestämmel- serna. Enligt § 4 mom. 2 betalas fr.o.m. 1.1.2015 fortfarande besöksarvo- den under kliniskt mertidsarbete men inte under jour (ersättningstabellen i
§ 5 mom. 2).
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
4.1.4
Ersättningar för aktiv jour
4.1.5
Under jour betalas också efter 1.1.2015 åtgärdsarvoden enligt § 3 mom. 2.
Bestämmelsen om ersättningar för aktiv jour för läkare vid hälsocentraler slopas 1.1.2015. Se närmare punkt 2 i denna promemoria.
Åtgärdskatalogen för läkare vid hälsocentraler
Tolkningen av åtgärden R I 143 (Utredning och bedömning av fysisk, psy- kisk och social funktionsförmåga samt planering av vården och utarbe- tande av vårdplan) uppdateras.
I det läkarutlåtande som bifogas ansökan om förnyelse av körkort ska det enligt 3 kap. 27 § i körkortslagen vid bedömning av hur de medicinska kra- ven i vissa situationer uppfylls särskilt beaktas hur hälsan när det gäller körförmågan och möjligheterna att uppfylla de medicinska kraven påverkas med stigande ålder (utvidgad läkarkontroll).
Den läkare som skriver ett utlåtande över den utvidgade läkarkontrollen har rätt till ett åtgärdsarvode enligt R I 143.
4.2
Tandläkare vid hälsocentraler (bilaga 2)
4.2.1
Ändringar i lönesättningen 1.1.2015
Lönesättningen omfattar två tabeller: lönesättningen från 1.3.2014 (nivån 1.2.2013) (§ 1 a) och lönesättningen från 1.1.2015 (§ 1 b).
Tillämpningsanvisningen för bestämning av den uppgiftsrelaterad lönen för ledningen och chefer har preciserats. En person i chefsställning bör ha högre lön än de underställda, om det inte finns någon särskild grundad an- ledning att avvika från detta. Vid en jämförelse av lönerna beaktas utöver chefens och de underställdas uppgiftsrelaterade löner också åtgärdsarvo- den som betalas under ordinarie arbetstid.
I tillämpningsanvisningen för lönesättningen har redan tidigare konstate- rats att man vid bestämning av lönen för dem som har undervisnings- och handledningsuppgifter bör beakta vilken inverkan uppgiften har på arbetets svårighetsgrad. Tillämpningsanvisningen har preciserats så att även åt- gärdsarvoden som betalas under ordinarie arbetstid beaktas vid bestäm- ningen av lönen.
I tillämpningsanvisningen har infogats ett exempel som gäller handledning i fördjupad praktik.
Avtalsparterna påpekar dessutom att om det ingåtts ett lokalt avtal om tandläkarnas löner med lönedelar som avviker från läkaravtalet (exempel- vis uppgiftstillägg), finns det skäl att i det lokala avtalet noga fastställa hur lönedelarna används exempelvis vid semester och tjänstledighet (jfr § 8 och 10 i den allmänna delen).
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
4.2.2
Definitionerna av jour
4.2.3
Tandläkarexamen ändrades år 2011. I den nya odontologie licentiatexa- men ingår en sex månader lång fördjupad praktik i arbetsavtalsförhållande hos en kommun eller samkommun. De första praktikanterna som avlägger nämnda examen kan börja på hälsocentralerna sommaren 2014. Med tanke på de framtida rekryteringsbehoven inom mun- och tandvården är praktikperioden en bra rekryteringskanal för arbetsgivarna. Anställning av en praktikant förutsätter att hälsocentralen ingår ett samarbetsavtal med Helsingfors, Östra Finlands, Uleåborgs eller Åbo universitet. I avtalet anges hur praktiken ordnas och vilka rättigheter och skyldigheter som hör till praktiken. Praktikanten ska själv söka sig till ett arbetsavtalsförhållande vid en av de hälsocentraler som ingått avtalet. Hälsocentralerna har i en- lighet med 60 § i lagen om hälso- och sjukvård rätt att få ersättning för kostnaderna.
Hälsocentralerna ska tillhandahålla sådan handledning för de studerande att det är möjligt att uppnå målen med praktiken. Det nya exemplet på den ansvariga handledarens lönebildning syftar till att framhålla uppgifternas svårighetsgrad för den som övergår till undervisnings- och handlednings- uppgifter och kompensationen för åtgärdsarvoden. Om handledningsupp- giften är tidsbegränsad, är också handledningsuppgiftens inverkan på lö- nen tidsbegränsad.
Läs mer om fördjupad praktik i tidskriften Kuntatyönantaja 2/2013, Finlands Tandläkartidning 7/2013, tidningen Diasteema 3/2013 och på KT:s och Finlands Tandläkarförbunds webbsidor.
Under adressen xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxx finns det informat- ion om den fördjupade praktiken. Där finns bland annat kontaktuppgifter till kontaktpersonerna vid universiteten, principerna för praktiken och de av- talsmallar som ska användas, information om de hälsocentraler som ingått avtal och i framtiden också information om lediga praktikplatser.
Begreppen i § 5 i bilaga 2 har ändrats på grund av de nya jourbestämmel- serna i § 15 i den allmänna delen. I det nya avtalet ändras aktiv jour be- greppsmässigt till arbetsplatsjour. Såsom tidigare är fri jour den andra jour- formen som tillämpas på tandläkare. Se närmare tillämpningen av punkt
2.2 i denna promemoria.
Åtgärds- och besöksarvoden
Varken åtgärds- eller besöksarvodena har höjts. I underteckningsprotokol- let till läkaravtalet har det avtalats om en arbetsgrupp som förhandlar om utvecklingen av åtgärdsarvodessystemet senast 30.9.2014. Information om resultaten av arbetsgruppens arbete ges senare.
4.2.4
Åtgärdskatalogen för tandläkare vid hälsocentraler
Åtgärdskatalogen har inte ändrats, se föregående punkt.
Institutet för hälsa och välfärd publicerar en klassifikation av åtgärder i mun och käkar. Klassifikationen ändras 1.1.2014 väsentligt i fråga om tandpro-
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
4.3
Sjukhusläkare (bilaga 3)
4.3.1
tetiken. Ändringen inverkar inte på tandläkarnas åtgärdsarvoden. KT och Finlands Tandläkarförbund har gett anvisningar för datasystemsleverantö- rerna med tanke på åtgärdskatalogen i läkaravtalet och betalningen av åt- gärderna.
Ändringar i lönesättningen 1.1.2015
Lönesättningen omfattar två tabeller: lönesättningen från 1.3.2014 (nivån 1.2.2013) (§ 1 a) och lönesättningen från 1.1.2015 (§ 1 b).
4.3.2
Jourbestämmelserna
4.4
Jourbestämmelserna för sjukhusläkare ändras 1.1.2015 och slopas såle- des i bilaga 3 (§ 3) fr.o.m. samma datum. Se punkt 3 i denna promemoria.
Sjukhustandläkare (bilaga 4)
4.4.1
Ändringar i lönesättningen 1.1.2015
Lönesättningen omfattar två tabeller: lönesättningen från 1.3.2014 (nivån 1.2.2013) (§ 1 a) och lönesättningen från 1.1.2015 (§ 1 b).
Tillämpningsanvisningen för lönesättningen har ändrats så att den hänvi- sar till vissa tillämpningsanvisningar i bilaga 2 och 3.
Åtgärds- och besöksarvodena för läkare och tandläkare vid hälsocentraler har höjts 1.1.2015 genom en allmän förhöjning.
4.4.2
Åtgärdskatalog för sjukhustandläkare
I åtgärdskatalogen har införts en ny åtgärd i åtgärdsgrupp 9 under Under- sökningar och planering. Den ersättningsgilla åtgärden gäller ett skriftligt utlåtande av specialtandläkare om vävnadsprov.
4.5
Veterinärer (bilaga 5)
4.5.1
Ändringar i lönesättningen 1.7.2014 och 1.7.2015
Lönesättningen omfattar tre tabeller: lönesättningen från 1.3.2014 (nivån 1.2.2013) (§ 1 a), lönesättningen från 1.7.2014 (§ 1 b) och lönesättningen
från 1.7.2015 (§ 1 c).
Tillämpningsanvisningen för utomstående veterinärer har uppdaterats i fråga om terminologin. Det finns inga avtalsbestämmelser för veterinärer som enbart deltar i veterinärjouren (vissa jourhavande veterinärer) och som för detta ändamål främst anställs för en kort tid hos kommunen eller
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
4.5.2
Veterinärtaxan
samkommunen. Angående ersättning för jour, se punkt 5 i tillämpningsan- visningen för § 1.
Övriga veterinärer, även vikarier, betalas lön enligt de grundläggande be- stämmelserna i veterinärbilagan (lönedelar enligt lönesystemet, jourersätt- ning, arvoden enligt veterinärtaxan osv.).
Bestämmelsen om vilotider har uppdaterats i fråga om terminologin.
Bestämmelserna om ersättning för jour har ändrats från 1.3.2014. Jourer- sättningen för fredag kväll, söckenhelg och vardag före jul- och midsom- marafton (s.k. helgjour) betalas redan från kl. 16 (tidigare från kl. 17). Den första jouren då de nya bestämmelserna tillämpas är i praktiken fredagen den 7 mars 2014.
Avtalsparterna fäster vikt vid veterinärernas arbetshälsa och att de ska orka i arbetet. I arbetsskiftsplaneringen bör man se till att det finns tillräck- ligt med tid för vila och tid att återhämta sig från jour och att denna tid ges så regelbundet att arbetsbelastningen inte blir för stor. Till detta bidrar föru- tom en regelbunden arbets- och vilorytm också vikarier som anställs för ve- terinärerna och att jouren alternerar mellan veterinärerna på ett ändamåls- enligt sätt.
Som bilaga till detta cirkulär följer den nya veterinärtaxan per 1.3.2014.
Arvodena enligt taxan har inte i detta skede höjts från nivån 1.2.2013. I underteckningsprotokollet till läkaravtalet har det avtalats om en arbets- grupp som ska uppdatera bestämmelserna i veterinärtaxan senast 30.9.2014. Information om resultaten av arbetsgruppens arbete ges se- nare.
Arbetsgrupper som KT och FOSU avtalat om i underteckningsprotokollet
I underteckningsprotokollet har det avtalats om följande arbetsgrupper an- tingen för hela avtalsperioden eller för en viss period:
KT, Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund:
Avtalsparterna utreder och förhandlar om behovet av ändringar i läkarnas och tandläkarnas anställningsvillkor med anledning av de ändringar i ser- vicesystemet som föranleds av lagen om ordnandet av social- och hälso- vård.
KT och Finlands Läkarförbund:
Under perioden 1.3.2014–31.12.2015 utreder och utvecklar avtalsparterna en ändamålsenlig löne- och arbetstidsmodell för läkarna inom primärvår- den, bland annat genom att analysera hur husläkarsystemet och de arvo- den som baserar sig på prestationsprincipen fungerar.
Xxxxxxxx-Xxxxxx/Taavitsainen 25.11.2013
Under perioden 1.3.2014–31.12.2015 utreder och utvecklar avtalsparterna bestämmelserna om löne- och andra anställningsvillkor för specialistläkar- na.
KT och Finlands Tandläkarförbund:
Under perioden 1.3.2014–30.9.2014 fortsätter avtalsparterna att arbeta med utvecklingen av åtgärdsarvodena i bilaga 2.
KT och Finlands Veterinärförbund:
Under perioden 1.3.2014–30.9.2014 förhandlar avtalsparterna om uppda- tering av den kommunala veterinärtaxan (bilaga 5 § 2).