ÅRSREDOVISNING

ÅRSREDOVISNING

2015/2016

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET

ÄNNU MER EL TILL GOOGLE

Hur ska vi försörja våra datorhallar?

I december 2015 tecknade Xxxxx ett nytt elhandelsavtal (Power Purchase Agreement, PPA) med Google. Avtalet innebär att Google under en tioårsperiod kommer att köpa all el som produceras i vindpark Jenåsen omfattan- de 79 MW. Parken beräknas tas i drift sommaren 2018.

ETT AMERIKANSKT

DOTTERBOLAG MED TVÅ NYA PROJEKT

I december 2015 förvärvade Eolus genom dotterbolaget Eolus North America Inc två vindkraftsprojekt under utveckling i USA. Eolus årsstäm- ma godkände affären den 30 januari 2016 och förvärvet slutfördes under mars månad. De två projekten är belägna i västra Nevada, på gränsen till Kalifornien och omfattar Crescent Peak med en möjlig effekt om 200–600 MW samt Comstock med en möjlig effekt om 20–100 MW. Xxxxx avser att utveckla och optimera projekten och att därefter avyttra dem som byggklara projekt.

KLART MED AVTAL OM FINANSIERING

I juli 2016 säkerställde Eolus bankfinansiering om totalt 930 MSEK med Handelsbanken. Finansieringen bestod av ett avtal med en limit om 75 MSEK för checkräkningskredit, ett avtal för ramkredit om 255 MSEK för finansiering av projekt samt en byggkredit om 600 MSEK för finansiering av etablering av vind- park Jenåsen som omfattas av det elhandelsavtal som Eolus tecknade med Google i december. Samtliga avtal har en löptid om 29 månader.

SEX V

INDKRAFTVERK I GEMENSAMT BOLAG

I mars 2016 tecknade Eolus avtal med Mirova och Europeiska Investeringsbanken (EIB) om försäljning av sex vindkraftverk av modell Vestas V126 med en effekt om 19,8 MW i Långmarkens vindpark. Avtalet innebär att de sex vindkraftverken ska ägas av ett gemensamt

14

Under räkenskapsåret drift-

satte Eolus 14 vindkraftverk med en total effekt

om 37,7 MW.

26,5

Under räkenskapsåret överlämnades motsvarande 26,5 vindkraftverk med en total effekt om 57,6 MW

till kunder.

bolag där Xxxxx ägarandel uppgår till 10 pro- cent och Mirova och EIB:s andel upp går till 90 procent. Affären innehåller en option för Xxxxx att sälja sin andel av parken under hösten 2018. Övriga två verk i Långmarken kommer att avyttras till Landstinget i Kalmar län samt Malmö Stad när parken färdigställts.

23 MW TILL REGION SKÅNE OCH SUNDBYBERGS STAD

I januari 2016 överlämnades vindpark Fröreda bestående av sju stycken Vestas V126 3,3 MW till kunderna Region Skåne och Sundbybergs stad. Verken i parken är

de hittills största Eolus uppfört.

2 ÅRSREDOVISNING EOLUS VIND AB 2015/2016

DRIFT OCH ADMINSTRATION FÖR MEAG-ÄGDA PARKER

I december 2015 tecknade Xxxxx avtal med MEAG, kapitalförvaltare åt Munich Re avseen- de försäljning av två vindparker om totalt cirka 38 MW. Den driftsatta parken Jung-Åsa om 12 MW överlämnades till Munich Re i januari och vindpark Iglasjön om cirka 26 MW färdig- ställs och överlämnas efter räkenskapsårets utgång. Eolus hanterar drift och administration av båda parkerna för kundens räkning.

ACKUMULERAD EFFEKT ETABLERAD AV EOLUS

MW

800

700

600

500

400

300

200

100

0

INNEHÅLL

Viktiga händelser under

räkenskapsåret 2

Femårsöversikt 3

VD-ord 4

Eolus i korthet 6

Marknaden 8

Segment projektering 10

Segment elproduktion 12

Segment drift och förvaltning 13

Jenåsen 14

Blekinge Offshore 15

Eolus utomlands 17

Kundgrupper 20

Elmarknaden 24

Medarbetare och samhälle 27

Ekonomiskt sammandrag 28

Koncernens nyckeltal 28

Aktie och ägarförhållanden 30

Ledning 32

Förvaltningsberättelse 34

Bolagsstyrningsrapport 39

Resultaträkning koncernen 42

Rapport övrigt

totalresultat koncernen 43

Rapport över

finansiell ställning koncernen 44

Rapport över

2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015

Etablerad effekt under räkenskapsåret Total etablerad effekt

FEMÅRSÖVERSIKT

2015/2016

förändring eget kapital koncernen 46

Rapport över

kassaflöden koncernen 47

Resultaträkning moderbolaget 48

							Rapport övrigt
MSEK	2015/2016	2014/2015	2013/2014	2012/2013	2011/2012		totalresultat moderbolaget 49
Nettoomsättning	693,4	1 502,1	465,8	1 204,9	1 887,9		Balansräkning moderbolaget 50
Rörelseresultat	-15,9	90,0	41,5	146,7	81,2		Rapport över
Resultat före skatt	-29,1	75,2	13,1	135,3	41,9		förändring eget kapital moderbolaget.. 52
Årets resultat	-23,9	80,0	9,9	141,6	28,3		Kassaflödesanalys moderbolaget 53
Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK	-0,92	3,25	0,44	5,75	1,24		Noter 54 Undertecknade 82

Uppförda och idrifttagna verk, MW	37,7	68,6	53,0	62,1	155,3	Styrelse 84 Ordlista 86
Elproduktion, GWh	123,6	242,3	172,1	220,9	111,2	Årsstämma, finansiell kalender,

Uppförda och idrifttagna
xxxx, xxxxx	14	33	27	30	81

Revisionsberättelse 83

Räkenskapsåret 2012/2013 är det första räkenskapsåret där Xxxxx tillämpar internationella redovisningsprinciper (IFRS), räkenskapsåret 2011/2012 har omräknats enligt samma principer.

definitioner av alternativa finansiella nyckeltal 87

ETT ÅR MED VIKTIGA AVTAL OCH HISTORISKA ÖVERENSKOMMELSER

”I december 2015 tecknades ett el- handelsavtal med Google, som kommer att köpa all el som parken producerar under tio år från driftstarten 2018.

Jenåsen innebär en miljardaffär för oss och våra blivande kunder.”

Parisavtalet trädde i kraft den 4 november, tidigare än beräknat. Det visar på beslutsamheten hos de 195 staterna som i december 2015 bestämde sig för att begränsa den globala uppvärmningen till en nivå

klart under två grader. Enligt NASA har elva av de tolv senaste månaderna haft de högsta globala månads- temperaturerna sedan 1880. Insikten om behovet av kraftfulla åtgärder sprider sig allt snabbare.

På den inslagna vägen kommer förnybar elproduktion att spela en avgörande roll. Vindkraft och solkraft har på allvar i ett globalt perspektiv tagit täten. Kostnaderna för förnybar energi fortsätter att sjunka fort. IEA (Inter- national Energy Agency) förutspår i en nyligen public- erad rapport att kostnaderna för landbaserad vindkraft kommer att sjunka med 15 procent de närmaste fem åren. För havsbaserad vindkraft ser de potential att kostnaderna ska kunna sjunka med upp till 50 procent på fem års sikt. Utmaningar möts med tekniska inno- vationer för att minska driftkostnader, öka produktionen och upprätthålla en hög teknisk tillgänglighet. När det gäller elproduktion kommer förnybart att stå för en majoritet av den tillkommande produktionskapaciteten. IEA förväntar sig vidare att 60 procent av all tillkom- mande elproduktion till 2040 kommer att vara förnybar. Parallellt med denna utveckling ser vi att många aktörer aktivt söker sig bort från fossilbaserade energikällor. De ekonomiska, miljömässiga och politiska riskerna anses helt enkelt för stora.

Energiöverenskommelsen sommaren 2016 innebär en målsättning att Sverige ska ställa om till en elproduktion som till 100 procent är förnybar. Överenskommelsen

innehåller ett nytt mål för utbyggnad med 18 TWh inom elcertifikatsystemet mellan 2021 och 2030. Det innebär att uppskatt- ningsvis 60–70 miljarder kronor kommer att investeras i förnybar elproduktion i Sverige under tio år med start 2021! Energimyndig- heten publicerade i oktober sitt förslag till kvotkurva för det nya målet. Kvotkurvan styr den framtida efterfrågan på elcertifikat och

kommer att påverka såväl takten på utbygg- naden som prissättningen på elcertifikat. Ge- nom den politiska Energiöverenskommelsen och Energimyndighetens förslag klarnar förutsättningarna för utbyggnaden efter 2020 allt mer.

Samtidigt som detta ger många möjligheter är omställningen, eller snarare den pågå- ende revolutionen på energimarknaden,

en smärtsam process för många. Varken Eolus eller våra kunder är opåverkade av detta. Det gångna året har inneburit historiskt sett mycket låga ersättningsnivåer för både el och elcertifikat. Det påverkade investe- ringsviljan hos våra kunder och det har påverkat värdet av våra egna anläggningar och resultatet från vår minskande elproduk- tionsverksamhet. Vi har sedan flera år en medveten strategi att minska risken i våra etableringar genom att i stort sett bara starta byggnationer i den takt som vi har kunder till våra anläggningar. Detta medför att sväng- ningarna mellan kvartal och även mellan år kan bli avsevärda. För det gångna verksam- hetsåret har det inneburit att omsättningen blev väsentligt lägre än föregående år och att vi har tvingats redovisa det första förluståret sedan starten av Eolus 1990.

Den försiktiga strategin innebär å andra sidan att vi har krutet torrt för satsningar på nya moderna projekt. Eolus har en stark finansiell ställning. Vi går in i det nya verksamhetsåret med en soliditet överstigande 50 procent,

en orderstock på 621 MSEK och en netto- kassa på 140 MSEK. Under året har vi ge- nom försäljningar minskat våra egna anlägg- ningar med 20 MW. Målet för kommande verksamhetsår är att minska med minst lika mycket som det gångna året. Det kommer att frigöra ytterligare resurser.

Sedan våren 2016 har terminspriserna haft en stigande trend. Tillsammans med en stabil riksdagsmajoritet för Energiöverenskommel- sen och med Energimyndighetens förslag angående kvoter för utbyggnad av ytterligare 18 TWh efter 2020, har detta medfört ett klart ökat intresse för investeringar i vindkraft i Sverige och Norge. De anläggningar som vi utvecklar och marknadsför nu har dessutom väsentligt lägre kapital- och driftskostnader per producerad MWh och kan därför hantera betydligt lägre ersättningsnivåer och ändå möta investerarnas avkastningskrav.

Ett gott exempel på ett sådant projekt är Jenåsen i Sundsvall omfattande 23 vind- kraftverk med en total effekt på 79 MW.

I december 2015 tecknades ett elhandels- avtal med Google, som kommer att köpa all el som parken producerar under tio år från driftstarten 2018. Jenåsen innebär en miljard- affär för oss och våra blivande kunder. Flera viktiga milstolpar för projektet har passerats det senaste halvåret genom att finansieringen säkerställts, nätanslutningsavtal har ingåtts och upphandling av vindkraftverk har genom- förts. Vår avsikt är att etablera parken och överlåta den till kund som en nyckelfärdig anläggning med tillträde när parken är tagen

i drift. Förhandling med kund pågår. Det in- gångna elanslutningsavtalet kommer även att möjliggöra anslutning av flera ytterligare parker i området. Nästa stora projekt i om- rådet som vi avser att ta till marknaden är Kråktorpet med en total effekt på omkring 150 MW.

I november 2016 erhöll Eolus slutlig konces- sion för det norska projektet Öyfjellet på upp till 330 MW. Det är det största projektet som Xxxxx hittills har fått tillstånd till. Tack vare teknikutvecklingen och mycket goda vind- tillgångar har norska projekt blivit möjliga att realisera till låg kostnad per MWh. De fysiska förutsättningarna innebär utmaningar för projektet, där Eolus mångåriga kompetens kommer till sin rätt. Vår ambition är att projek- tet ska kunna realiseras inom ramen för det befintliga elcertifikatsystemet.

Förnybart är inte längre ett alternativ utan det ”nya normala”. Utvecklingen går minst lika fort när det gäller solceller och energilagring som för vindkraft. För att kunna erbjuda yt- terligare produkter och tjänster och leverera helhetskoncept till kunder, så utvärderar vi affärsmöjligheter även inom dessa områden.

I början av 2017 räknar vi med att kunna överlämna verksamhetsårets första parker; Iglasjön i Kungsbacka och Långmarken i Kristinehamn till våra kunder, däribland Munich Re, Mirova och Europeiska investe- ringsbanken.

Som konstaterat ovan har Xxxxx en god finansiell ställning. Jag ser positivt på utveck- lingen framåt, med många spännande affärer för Xxxxx. Styrelsen har beslutat att föreslå

att årsstämman i januari 2017 beslutar om en oförändrad utdelning om 1,50 SEK per aktie.

XXX XXXXXXXXXX

Verkställande direktör

ERFARENHET OCH FRAMÅTANDA ÄR EN LYCKAD KOMBINATION

EOLUS ÄR EN AV MARKNADENS LEDANDE VINDKRAFTSAKTÖR. Eolus ska skapa värden i

alla led inom ramen för projektutveckling och drift av anläggningar för förnybar energi och erbjuda såväl lokala som internationella investerare attraktiva och konkurrens­ kraftiga investeringsobjekt i Norden, Baltikum och USA. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av 491 av de omkring 3 300 vindkraftverk som finns i Sverige. De flesta av Eolus projekt säljs nyckelfärdiga till kund. Eolus erbjuder också ett kvalificerat helhetskoncept för drift och förvaltning av vindkraftsanläggningar.

AFFÄRSIDÉ

Xxxxx ska skapa värden i alla led inom ramen för projektering, etablering och drift av an- läggningar för förnybar energi och erbjuda såväl lokala som internationella investerare attraktiva och konkurrenskraftiga investe- ringsobjekt.

LÅNG ERFARENHET

Allt sedan starten 1990 har Xxxxx huvud- idé varit att projektera och uppföra vind- kraftsanläggningar som säljs nyckelfärdiga

till investerare. Som Sveriges första kommer- siella vindkraftsaktör har vi lång erfarenhet och kompetens att uppföra vindkraftsan- läggningar samt ett stort kontaktnät med markägare och myndigheter. En stor del

av förklaringen till vår framgång och starka marknadsposition är vår varierande och starka kundbas.

AFFÄRSMODELL

Eolus huvudidé är att projektera och uppföra vindkraftsanläggningar i goda vindlägen.

Projekt realiseras främst genom försäljning

av nyckelfärdiga anläggningar. Affärsmodellen tillåter även att delar av projektportföljen reali- seras genom försäljning av projekträttigheter avseende tillståndsgivna projekt och projekt under utveckling. Eolus bedriver elproduktion från egna vindkraftsanläggningar och innehav- et av dessa idrifttagna anläggningar är alltid

till försäljning. Dessutom tillhandahåller Eolus fullständiga drift- och förvaltningstjänster för att ge investerare ett bekymmersfritt ägande av vindkraftsanläggningar som kan vara upp- förda av Eolus såväl som av andra aktörer.

Eolus styrkor är lokalisering, planering, upp- förande och försäljning av färdiga vindkrafts- anläggningar i olika storlekar samt drift och förvaltning. Våra tre segment utgör tillsam- mans ett komplett och konkurrenskraftigt er- bjudande till marknaden. I takt med att allt fler aktörer sett möjligheterna i utveckling av och investeringar i förnybar elproduktion har Xxxxx mött deras efterfrågan. Verksamheten är uppdelad i tre segment där projektering av vindkraftsanläggningar är det dominerande.

EOLUSKONCERNEN

Koncernen består av moderbolaget Xxxxx Xxxx AB (publ) och helägda dotterbolag som Ekovind AB, Svenska Vindbolaget AB, Eolus Elnät AB, Eolus Wind Power Management AB, SIA Eolus, Eolus Vind Norge A/S, Eolus North America Inc, Eolus Oy samt dotter- dotterbolaget OÜ Baltic Wind Energy.

Utöver ovanstående bolag ingår delägda Blekinge Offshore AB samt ett antal bolag bildade för att driva utveckling av specifika vindkraftsprojekt. Eolus äger 56 procent i Blekinge Offshore. Resterande andelar ägs av Vingkraft respektive Vindin.

Per den 31 augusti 2016 innehöll Eolus svenska projektportfölj platser för

1 042 landbaserade vindkraftverk med en möjlig effekt på cirka 3 270 MW. Projekt- portföljen för havsbaserade vindkraftverk är upp till 700 verk med en möjlig effekt på

2 500 MW. Den största andelen av portföljen med utländska projekt befinner sig i för- projekterings- eller projekteringsstadiet.

Mer information om utlandsverksamheten finns på sidorna 17–19.

MÅLSÄTTNINGAR

Vision

Eolus vision är att vara den mest lönsamma aktören inom förnybar energi och en attraktiv samarbetspartner i omställningen till ett håll- bart samhälle.

Finansiellt mål

Eolus ska ha en genomsnittlig årlig avkast- ning om minst 10 procent på eget kapital efter skatt.

Operationella mål

• att våra intressenter (kunder, anställda, leverantörer och aktieägare) ska uppfatta oss som en attraktiv och marknadsledande vindkraftsaktör på de marknader där vi verkar.

• att etablera en utlandsverksamhet.

STRATEGI

Vår huvudsakliga verksamhet är att uppföra vindkraftsanläggningar i goda vindlägen och överlåta dem nyckelfärdiga till kunder. All projekteringsverksamhet i tidiga faser sker på egen risk.

Strategin för vår projekteringsverksamhet är därför att fokusera på projekt som med hög sannolikhet kommer att kunna realiseras och att utveckla dem med högsta möjliga kvalitet till lägsta möjliga kostnad. Detta för att kunna erbjuda de slutliga investerarna anläggningar som ger den lägsta möjliga kostnaden per producerad MWh över anläggningens livs- längd.

En noggrann urvalsprocess är därför av yttersta vikt, tillsammans med tidigt affärs- mässigt fokus. Detta säkerställer att projekten med allra störst potential får tillräcklig priori- tet. En grundbult i projekteringen är att bara arbeta med projekt på platser där vi själva skulle vara intresserade av att äga verk.

Vid projektering av vindkraftsanläggningar finns en osäkerhet kring hur väl de gjorda produktionsberäkningarna stämmer med den verkliga produktionen. Denna osäkerhet kan reduceras genom analyser baserade på vind- mätningar, vanligtvis under minst ett år, samt genom våra medarbetares kompetens och erfarenhet. Eolus genomför därför vindmät- ningar på alla större projekt.

Xxxxx äger vanligtvis inte den mark där verk uppförs utan säkrar normalt nyttjande-

rätten genom arrendeavtal. Eolus har som strategi att erbjuda markägarna marknads- mässigt arrende som normalt utgår som årligt arrende motsvarande viss andel av värdet av den elenergi som produceras i anläggningen. I vissa projekt erbjuds även grannmarkägare en arrendeintäkt.

VÄRDEGRUND

Ansvar

Vi ska ta ansvar för en omställning till ett håll- bart samhälle. Vi ska uppträda ansvarsfullt i våra kontakter med myndigheter, närboende, kunder och aktieägare.

Delaktighet

Vi ska eftersträva ett lokalt engagemang genom lokalt delägande i vindkraftverk,

genom en decentraliserad organisation och genom tidig och kontinuerlig dialog med när- boende till våra vindkraftsanläggningar.

Resultat

Vi ska uppvisa en positiv resultaträkning och en stark balansräkning. Vidare strävar vi efter att våra vindkraftsanläggningar ska vara en god investering för våra kunder och även en god affär för berörda markägare.

Förtroende

Genom ett konsekvent agerande avseende ansvar, delaktighet och resultat ska vi åt- njuta ett högt förtroende hos aktieägare, kunder, banker, myndigheter, markägare och allmänhet.

MARKNADEN OCH DRIVKRAFTERNA

Vindkraften i Sverige har haft en mycket stark utveckling. 2006 producerade den svenska vindkraften 1 TWh att jämföras med 16,6 TWh för 2015. I ett närmare tidsperspektiv är det av intresse att notera produktionen för 2014 som var 11,5 TWh.

Vindkraftsproduktionen ökade alltså närmare 45 procent på ett år och står idag för cirka 10,5 procent av Sveriges totala elproduktion.

FORTSATT GOD POTENTIAL

Trots kraftig utbyggnad de senaste åren, i kombination med låga priser på el och elcertifikat, är vår bedömning att det finns en fortsatt god potential på den svenska

vindkraftsmarknaden. Inte minst för ett bo- lag med Eolus långa erfarenhet, som förutom projektering och nyckelfärdiga anläggningar också kan erbjuda investerare ett helhetskon- cept för drift och förvaltning. Även på övriga marknader där vi är verksamma finns fram- tidspotential även om förutsättningarna ser olika ut mellan de olika länderna.

PROFESSIONELL HANTERING

Vår position på marknaden ger både befint- liga och nya ägare en möjlighet att känna trygghet i sina investeringar, inte minst i och med vår professionella hantering inom drift och förvaltning. Det gäller särskilt de inves- terare som inte har elproduktion som sin kärnverksamhet. Alla bolag, stora som små, kan naturligtvis ta våra tjänster i anspråk och överlämna hela, eller delar av, den tekniska driften och förvaltningsarbetet.

EKONOMISKT FÖRDELAKTIG INVESTERING

Kostnaderna för att etablera vindkraftsan-

läggningar i Sverige har sjunkit dramatiskt de senaste åren. Vindkraft är därmed ett ekonomiskt fördelaktigt energislag att satsa på. Att uppföra en anläggning idag tål i

och med detta också en förhållandevis lägre prisnivå på el- och elcertifikat än äldre anläggningar som byggdes i ett högre kostnadsläge.

Den lägre kostnadsnivån är också en drivkraft och en förklaring till den kraftiga utbyggnad som skett under de senaste åren, men också en förutsättning för investerarna.

Drivkrafterna för att investera är olika men det finns gemensamma nämnare i ekonomisk långsiktighet, kontinuerligt kassa- flöde och möjligheten att bidra i omställning- en av energisystemet för att nå ett hållbart samhälle.

De senaste årens nyetableringar har präglats av färre men allt större vindkrafts- parker i Sverige. Det är framför allt intresset från utländska institutionella investerare som driver den utvecklingen.

STÖDSYSTEMET OCH POLITIKEN

Det svenska stödsystemet för att främja ut- byggnaden av förnybar elproduktion, elcertifi- katsystemet, är gemensamt med Norge, och anses vara relativt stabilt jämfört med feed-in systemen som normalt utgör en utgiftspost i statskassan i berörda länder.

Även om ersättningsnivån ofta är högre per MWh med ett feed in-system är risken för politiska förändringar väsentlig. Det gör att i valet mellan marknadsrisk och politisk risk är marknadsrisken att föredra för många inves- terare, eftersom det oftast anses lättare att hantera låga priser än ändrade spelregler.

VINDKRAFTEN TAR TÄTEN MOT EN FÖRNYBAR FRAMTID

Det finns ett starkt folkligt stöd för utbyggnad

av förnybara energislag i världen, däribland vindkraften. I Sverige mäter SOM-institutet vid Göteborgs Universitet årligen svenska folkets inställning i en rad olika samhälls- frågor. I SOM-undersökningen för 2015 svarade 80 procent av svenska folket att de är positiva till vindkraft, 59 procent svarade att det borde satsas mer på vindkraft och 23 procent ansåg att det ska satsas ungefär som idag.

FÖRNYBART ÖKAR

Utvecklingen går mot en allt större andel förnybar produktionskapacitet, med en viss skillnad mellan olika delar av världen. Enligt Bloomberg New Energy Outlook 2015 kom- mer exempelvis energiförbrukningen att sjun- ka i OECD-länderna, bland annat till följd av fortsatta energieffektiviseringar, medan den ökar i mindre utvecklade ekonomier.

Förnybart kommer att stå för omkring 46 procent av världens elproduktion 2040, enligt Bloomberg, där vindkraft och solkraft tillsammans kommer att stå för 30 procent av produktionskapaciteten. I OECD-länderna spås förnybar elproduktion stå för 54 procent

år 2040. Bloomberg förutspår att kostnader-

TWh	2011	2012	2013	2014	2015
Vattenkraft	65,7	78,0	60,8	64,2	73,9
Kärnkraft	57,7	61,4	63,6	62,2	54,3
Vindkraft	6,1	7,2	9,9	11,5	16,6
Kraftvärme	9,7	8,7	8,6	6,9	7,1
Kraftvärme i industrin	5,7	6,2	6,0	5,9	5,9
Kondenskraft	0,2	0,6	0,6	0,5	0,4
Total nettoproduktion Källa: Energimyndigheten	145,0	162,1	149,5	151,2	158,3

SVERIGES NETTOPRODUKTION AV EL 2011–2015

na för att etablera vindkraft kommer att fort- sätta sjunka i ett globalt perspektiv och

att det är ekonomiska skäl som gör att det förnybara byggs ut, snarare än lagstiftning och politiska målsättningar.

Sammantaget räknar Bloomberg med att det förnybara kommer att stå för omkring 60 procent av den tillkommande kraftproduk- tionen de kommande 25 åren.

ANDEL INSTALLERAD EFFEKT UNDER 2015 GLOBALT

Totalt 63 467 MW

ANDEL INSTALLERAD EFFEKT UNDER 2015 FÖRDELAT MELLAN EU-LÄNDER

Totalt 12 800,2 MW

TOTAL ACKUMELERAD INSTALLERAD VINDKRAFTSKAPACITET I VÄRLDEN 2011–2015

MW

Övriga 11,0%

Turkiet 1,5%

Storbritannien 1,5%

Frankrike 1,7%

Polen 2,0%

Kanada 2,4%

Indien 4,1%

Brasilen 4,3%

Tyskland 9,5%

USA 13,5%

Kina 48,5%

Övriga 9,81%

Italien 1,9%

Österike 2,5%

Finland 3,0%

Nerderländerna 4,6%

Sverige 4,8% Storbritannien

7,6%

Frankrike 8,4%

Polen 9,9%

Tyskland 47%

500 000

450 000

400 000

350 000

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0

432 883

282 842

238 089

318 463

369 705

2011 2012 2013 2014 2015

Källa: GWEC

Källa: Wind Europe, Wind in power 2015 European statistics

Källa: GWEC

LANDBASERAD VINDKRAFT ÄR KOSTNADSEFFEKTIV

Allt fler rapporter visar att landbaserad vind-

kraft är ett av de mest kostnadseffektiva sät- ten att tillföra ny produktionskapacitet. Bland annat framkom det i Energimyndighetens rapport ”Produktionskostnader för vindkraft” som utkom i september 2016 . I rapporten tydliggörs att kostnadskurvan jämfört med en liknande rapport 2014 sänkts ytterligare för ny vindkraft. En jämförelse med de inflations- säkrade prisgarantier motsvarande nästan

1 SEK/kWh som brittiska staten kommer att ge ägarna av kärnkraftverket i Hinkley Point under 35 år, visar också detta. Idag etableras landbaserad vindkraft i Sverige på nivåer långt under detta.

SNABBT VÄXANDE ANDEL AV DEN TOTALA ENERGIMIXEN

Under 2015 ökade vindkraften med 22 pro-

cent jämfört med 2014 på global basis enligt statistik från Global Wind Energy Council (GWEC).

Total installerades 63 013 MW ny vind- kraft i världen 2015 för en ackumulerad siffra på 432 419 MW. Under 2015 dominerades utbyggnaden av Kina. Drygt 48 procent av världens installerade vindkraftskapacitet skedde under året i Kina. Världens tre största vindkraftsländer är Kina, USA och Tyskland. Drygt 60 procent av all världens installerade effekt finns i dessa tre länder.

Under 2015 installerades 615 MW ny vindkraft i Sverige vilket innebar att Sverige var det EU-land som näst efter Tyskland, Polen, Frankrike och Storbritannien uppförde mest vindkraft.

Den snabba utbyggnaden har medfört att vindkraft utgör en allt större och växande andel av världens totala energimix.

BEHOV AV ELPRODUKTION I SÖDRA SVERIGE

Den svenska elmarknaden är uppdelad i fyra

elprisområden. Gränserna mellan de olika områdena går där det finns brister i överfö- ringskapacitet i stamnätet för el.

I norra Sverige (område 1 och 2) är produktionen av el större än konsumtionen.

I södra Sverige (område 3 och 4) är det tvärt- om. Obalansen, i kombination med bristande överföringskapacitet, gör att elpriserna är något högre i område 3 och 4, vilket också visar på ett behov av utbyggd elproduktion i landets södra delar.

TEKNIKUTVECKLING OCH SJUNKANDE PRODUKTIONSKOSTNADER

Den moderna vindkraftstekniken är förhål-

landevis ny jämfört med vattenkraft eller kärnkraft. Den tekniska utvecklingen har de senaste åren präglats av allt längre rotorblad, högre torn och effektivare verk. Snabb tek- nikutveckling, tillsammans med bland annat effektivare byggmetoder, har lett till att inves- teringskostnaden per producerad MWh sjun- kit med cirka 75 procent sedan vindkraftens intåg på 1980-talet. IEA (International Energy Agency) förutspår i sin World Energy Outlook 2016 att vindkraftens investeringskostnader globalt kan komma att sjunka med uppemot 25 procent till 2040. Kostnadsreduktionerna innebär enligt IEA att majoriteten av förnybar elproduktion kommer att klara sig utan subsi- dier vid samma tidpunkt.

VÅRA STÖRSTA VERK

Ett exempel på utvecklingen är vindpark Fröreda i Hultsfreds kommun. Under hösten/ vintern 2015/2016 uppförde Xxxxx sin hittills största vindkraftverk, modell Vestas V126 3,3 MW med en totalhöjd på 180 meter. Den svepta arean är cirka 12 500 m2 – i praktiken en fördubbling jämfört med ett vindkraft- verk av modell Vestas V90. Kraftverken överlämnades till kund, Region Skåne och

Sundbybergs stad, under räkenskapsåret. Produktionen i parken täcker 40 procent av Region Skånes elbehov samt 50 procent av Sundbybergs stads elbehov.

100 PROCENT FÖRNYBAR

ELPRODUKTION 2040

Sedan 2003 har Sverige ett marknadsbaserat och teknikneutralt stödsystem för att främja förnybar energi. Norge anslöt sig till detta stödsystem 2012. Den extra intäkt elcertifi- katsystemet ger gynnar konkurrensen mot andra energikällor. Elcertifikatsystemet ligger utanför statskassan och finansieras genom ett påslag på elpriset för vissa konsumenter. Andra länder, bland andra Tyskland, har valt ett fast stöd per producerad megawattimme som är kopplat till respektive lands statskas- sa. Efterfrågan på elcertifikat regleras genom en så kallad kvotplikt som styr den mängd elcertifikat en elkonsument måste köpa i relation till sin årliga elförbrukning. Genom att ändra kvotplikten kan riksdagen styra priset på elcertifikaten. Elintensiv industri i Sverige har ingen kvotplikt eller elcertifikatkostnad.

Det gör att industrin kan dra nytta av låga elpriser som följd av den utbyggnad av för- nybar kraft som sker. Mer information om elcertifikat finns på: www.energimyndigheten. se respektive xxx.xxx.xx

Den politiska, och blocköverskridande, energiuppgörelsen under sommaren 2016 satte ett mål om 100 procent förnybar elpro- duktion 2040. För att nå dit beslöts bland annat att elcertifikatsystemet ska förlängas i tio år (2021–2030) och byggas ut. Det bety- der att efter 2021 tillförs 18TWh vilket innebär investeringar i storleksordningen 70 miljarder kronor. Med tanke på att vindkraften tillhör

ett av de billigaste sätten att tillföra ny el- produktion kan det antas att en stor del av denna summa kommer att investeras i vindkraft.

FOKUS PÅ INVESTERARE, SAMHÄLLE OCH MILJÖ

Grunden för vårt projekteringsarbete är fler- dimensionell. Arbetet ska tillgodose investe- rares behov av att investera hållbart på ett enkelt och lönsamt sätt. Det ska präglas av tydlig samhällsnärvaro och det ska vara miljö- neutralt, det vill säga efterlämna så lite spår i naturen som möjligt.

MÖTER INVESTERARNAS FÖRUTSÄTT- NINGAR OCH ÖNSKEMÅL

Projektens faser är: förprojektering, projekt­

ering, uppförande och försäljning av anlägg- ningarna. Efter godkänd provdrift avslutas uppförandefasen genom att anläggningen säljs till kund, alternativt överförs till vår egen verksamhet för elproduktion.

Fasen försäljning är naturligt varierande beroende på affärernas storlek och frekvens. Om ett kontrakt inte ingåtts när anläggningen tas i drift redovisas intäkter och kostnader från driften i segmentet Elproduktion, fram

till att anläggningen avyttras.

Eolus har en omfattande projektportfölj, med projekt i olika faser. Det ger goda möjlig- heter att möta olika investerares förutsätt- ningar och krav.

FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGAR, AKTIER OCH PROJEKTRÄTTIGHETER

Intäkterna i segmentet utgörs av likvid från

försäljning av anläggningar, aktier i projekt- bolag eller projekträttigheter. Som en följd av takten i uppförandet av anläggningarna, och tidpunkten när dessa avyttras, varierar försälj- ning och resultat mellan olika räkenskapsår. Under de tre senaste räkenskapsåren har projekteringsverksamhetens andel av Xxxxx samlade intäkter legat i intervallet 81–93 pro- cent.

Försäljning av vindkraftsanläggningar sker ge- nom överlåtelse av hela vindkraftsparker som tagits i drift, enskilda vindkraftverk eller ande- lar i vindkraftverk. Investerare kan också välja att enbart köpa projekträttigheter.

Den största kostnaden vid etablering av en anläggning är själva vindkraftverket. Eolus inköp av verk sker företrädelsevis i euro, vilket innebär ett riskmoment. Det hanteras anting- en genom valutaterminer som säkrar kassa- flödet i utländsk valuta eller genom att försälj- ningen till kunder sker i euro.

Sammantaget står vindkraftverket i sig för 75–80 procent av kostnaderna för en nyckelfärdig anläggning. Övriga kostnader hänförs bland annat till projektutveckling, fundament, vägar och elanslutning.

Projekteringsverksamheten finansieras främst genom förskott från kunder, bygg- krediter eller eget kapital. För närvarande bedriver Eolus projekteringsverksamhet i Sverige, Norge, Finland, USA och Baltikum.

DEN VIKTIGA LOKALA DIALOGEN

Vårt arbete berör och påverkar många människor. Inte minst de boende i närheten av en vindkraftpark, men också medborgarna i övrigt och andra intressenter som myndig- heter och framtida kunder av miljövänlig el.

För oss är det viktigt med en öppen dialog om både positiva och eventuellt upp- levda negativa effekter. Och att kontinuerligt informera om arbetet och svara på frågor som kan uppstå i samband med både upp- förandet och den efterföljande driften.

Samverkan med lokalsamhället är därför en prioriterad del av ett projekt.

FÄRRE MEN STÖRRE PARKER

Både marknaden och den tekniska utveck- lingen driver på mot att anläggningarna i framtiden kommer att bli färre men större och med högre och kraftfullare vindkraftverk. För att anpassa oss till den utvecklingen uppdateras projektportföljen kontinuerligt med fokus på realiserbarhet.

Sedan starten 1990 till och med balansdagen den 31 augusti 2016 har Xxxxx medverkat vid uppförandet av 491 vindkraftverk med en total effekt om cirka 773 MW. Under räkenskaps­ året 2015/2016 uppfördes och färdig­ ställdes 14 (33) vindkraftverk med en total effekt om 37,7 (68,6) MW. Vid räkenskapsårets utgång var 16 vind­ kraftverk under uppförande, att jäm­ föra med 17 vid motsvarande tidpunkt föregående år.

PROJEKTERING – NYCKELTAL UPPFÖRDA VERK UNDER RÄKENSKAPSÅRET 2015/2016

	Helår	Helår			Namn	Kommun	Effekt i MW
MSEK	2015-09-01 – 2016-08-31	2014-09-01 – 2015-08-31		1	Fröreda	Hultsfred	23,1
Nettoomsättning	637,2	1 397,2		2	Stångby	Lund	6,9
Övriga rörelseintäkter	1,5	19,8		3	Ullavi	Hallsberg	5,4
Rörelseresultat	-17,2	119,7		4	Önnarp	Trelleborg	2,3
					Totalt		37,7

EOLUS SVENSKA PROJEKTPORTFÖLJ EOLUS ÖVRIGA PROJEKTPORTFÖLJ

Koncernen 2016-08-31

Koncernen 2015-08-31

Koncernen 2016-08-31

Antal

verk

Total effekt

MW

Antal

verk

Total effekt

MW

Land

Antal verk

Total effekt

MW

Förprojektering 315 1 000 000 000

Projekt med färdiga
tillstånd	282	831	247	687
Under etablering	16	58	17	43

Projektering 429 1 353 608 1 821

Totalt 1 042 3 270 1 154 3 480

Norge 189 651

Lettland 106 366

Estland 44 152

Finland 14 48

USA 00-000 000-000

Off shore 500-700 ≤ 2 500

PRODUKTION OCH FÖRSÄLJNING AV FÖRNYBAR EL

Segmentet Elproduktion omfattar produktion och försäljning av förnybar el från våra anläggningar.

Försäljning av elproduktionen, med till- hörande elcertifikat och ursprungsgarantier, kan ske antingen via löpande försäljning till rådande spotpris eller med prissäkring.

Ursprungsgarantier tilldelas i förhållande till produktion och säljs på marknaden precis som elcertifikaten. Eftersom antalet vind- kraftverk klassificerade som antingen an- läggningstillgångar eller lager kan fluktuera över tid kan intäktsströmmarna komma att variera.

Under de tre senaste räkenskapsåren har elproduktionens andel av koncernens samlade intäkter legat i intervallet 7–19 pro- cent.

I syfte att kontinuerligt utveckla och förnya vindkraftsportföljen för elproduktion kan nya vindkraftverk uppföras och befintliga avyttras till kunder som vill investera i anlägg- ningar som redan är i drift. Som en följd av att fokus ligger på projektering och försäljning av nya anläggningar är ambitionen att minska eget ägande alltid närvarande.

Innehav av vindkraftverk i drift är bokförda antingen som lager av vindkraftverk eller som anläggningstillgångar.

I driftsfasen består kostnaderna för en vindkraftsägare av arrende till markägaren, service och underhåll, försäkringar, fastig- hetsskatt och administrationskostnader.

Driftskostnaderna exklusive kapitalkostnader ligger normalt sett mellan 100 och 140 SEK/ MWh. Till detta tillkommer kapitalkostnader, vilka varierar beroende på belåningsgrad, räntevillkor och ägarens egeninsats.

Vid räkenskapsårets utgång ägde Eolus anläggningar i drift med en installerad effekt om sammanlagt 38,3 (58,2) MW, och en beräknad årlig produktion om 89,1 (144,0) GWh. Anläggningstillgångar

utgör 37,2 MW, respektive 86,3 GWh. Resterande andel, 1,1 MW, respektive 2,8 GWh, utgör lager av vindkraftverk. Den genomsnittliga intäkten för elpro­ duktionen uppgick under räkenskaps­ året till 375 (440) SEK/MWh.

ELPRODUKTION – NYCKELTAL

Helår

Helår

MSEK

2015-09-01 2014-09-01

– 2016-08-31 – 2015-08-31

Nettoomsättning 46,3 106,7

Övriga rörelseintäkter 0,7 1,6 Rörelseresultat

före nedskrivningar 2,5 38,9

Rörelseresultat

efter nedskrivningar 0,0 -31,7

Elproduktion, MWh 000 000 000 250

ETT KOMPLETT DRIFT- OCH FÖRVALTNINGSPAKET

Segmentet ”Drift och förvaltning” bildades un- der räkenskapsåret 2012/2013. Syftet är att kunna erbjuda vindkraftsägare ett komplett paket med tjänster för drift och förvaltning av uppförda vindkraftsanläggningar.

Målet är att de tekniska och ekonomiska tjänsterna ska tillförsäkra ägaren en professio- nell hantering av allt som rör driften av en anläggning: övervakning, kontroll, uppföljning, administration och kontakt med det service- företag/turbinleverantör ägaren har avtal med.

Som driftsansvarig har vi ett nära sam- arbete med olika turbinleverantörer. Tillsammans med dem ser vi till att anläggningens tillgänglig- het är hög och att driftstoppen minimeras. Seg- mentet medför återkommande, stabila och långsiktiga intäktsströmmar.

KOMPETENSCENTER

Xxxxx blir på det här sättet ägarens förlängda arm i kontakten med turbinleverantören. Vår drivkraft är att vår kund, ägaren, ska betrakta oss som en partner som gör allt för att maxime- ra produktionen och minimerar driftskostnader- na över anläggningens livslängd. Samtidigt tar vi hand om den praktiska och administrativa hanteringen i övrigt.

Eolus har, med bas i den egna vindkrafts- portföljen, genom åren byggt upp en omfattan- de kompetens inom just drift av vindkrafts- anläggningar. Det är den erfarenheten och kunskapen som vi sedan några år förfinat, paketerat och erbjuder våra kunder. Eolus

drift- och förvaltningsavdelning har på det sättet också utvecklats till ett kompetenscenter, där

men också internt inom organisationen under projekterings- och uppförandefaserna.

STOR FRAMTIDA POTENTIAL

Eolus ser en ökad efterfrågan från marknaden, både från internationella och inhemska in- vesterare inom detta segment. Tydligast tillväxtpotential finns av naturliga skäl hos

de investerare som inte har vindkraft eller energiproduktion som sin kärnverksamhet.

En ytterligare drivkraft är vindkraftens utveckling som sådan. Idag är vindkraft ett energislag som inte bara betraktas som en självklar del i en total energimix, det är också ett av de snabbast växande. Därmed följer också ett mer professionellt förhållningssätt till, och syn på, drift och förvaltning av en vindkraftsanläggning.

KORT OM VÅRT TJÄNSTEPAKET

Vår avdelning Drift och förvaltning erbjuder teknisk drift och all administration av en anläggning såsom löpande bokföring, inklusive årsbokslut och hantering av försäk- ringar. Vi är också kontaktperson mot aktuell leverantör av anläggning- en, myndigheter och försäkrings- bolag. Eolus driftingenjörer kontrollerar och övervakar anläggningen via

vår driftcentral, följer upp planerad och oplanerad service, genomför löpande besök på plats, gör årliga inspektioner av anläggningen

och ser till att villkor och

3,0

ELOMRÅDE 2

Sundsvall

13,8

ELOMRÅDE 3

Stockholm

8,0

10,0

ELOMRÅDE 1

Luleå

kunskapen fungerar konsultativt, både externt mot kunder och leverantörer av vindkraftverk,

DRIFT OCH FÖRVALTNING – NYCKELTAL

krav från myndigheter uppfylls.

44,0

3,5

13,4

5,4

Helår

Helår

MSEK

2015-09-01 2014-09-01

– 2016-08-31 – 2015-08-31

15,2

0,8

0,8

4,85 4,0

20,0

19,4

4,0

Nettoomsättning 10,9 5,9

Rörelseresultat 1,2 2,0

0,66

13,2

0,6

ELOMRÅDE 4

Malmö

23,1

15,0

6,0

Vid räkenskapsårets utgång hade Eolus drift­ och förvaltnings­ uppdrag för egen och kunders räkning på cirka 300 MW.

Bland investerare som valt Eolus koncept för drift och förvaltning finns ewz, Munich Re, Chorus, Tolvmanstegen Drift AB samt en rad offentliga investerare.

0,66

3,8

2,0 5,6 12,0

6,0

2,0

6,9

16,0

6,8 0,23

1,6

Estland

1,2

0,8

1,2

•= MW förvaltad effekt

JENÅSEN ÖPPNAR MÖJLIGHETER FÖR VIDARE UTBYGGNAD

I december 2015 tecknade Eolus ett elhan- delsavtal (Power Purchase Agreement, PPA) med Google. Avtalet, som är det andra mel- lan Google och Eolus, innebär att Google under en tioårsperiod kommer att köpa all el som produceras i vindpark Jenåsen i Sunds- valls kommun. Parken kommer att omfatta en total installerad volym om 79 MW och kommer att bestå av 23 vindkraftverk av modell Vestas V126 3,45 MW med en total- höjd om 190 meter. Vindpark Jenåsen blir det första av Eolus projekt som byggs i det aktuella området. Genom det avtal om el- nätsanslutning som Eolus tecknat med E.ON Elnät installeras även ytterligare överförings-

kapacitet genom bland annat byggnation av en ny stamnätsstation i Nysäter vilket möjlig- gör framtida utbyggnad av andra vindkrafts- projekt. För Eolus del handlar det bland annat om de fullt tillståndsgivna projekten Kråk- torpet och Nylandsbergen totalt omfattande drygt 200 MW samt det ännu ej tillstånds- givna projektet Stockåsbodarna omfattande cirka 120 MW.

Jenåsen beräknas tas i drift sommaren 2018 och Eolus har inlett försäljningsprocess för att avyttra hela parken till en extern köpare där Eolus ska svara för drift och förvaltning av anläggningen.

Bilden är ett fotomontage från Jenåsen.

BLEKINGE OFFSHORE

Eolus äger 56 procent i projektet Blekinge Offshore som är ett av världens största havs- baserade vindkraftsprojekt. Blekinge Offshore har ansökt om tillstånd att etablera en havs- baserad vindkraftspark i Hanöbukten öster om Hanö på upp till 2 500 MW. Det skulle betyda 500–700 vindkraftverk med en årlig produktion på upp till 8 TWh, motsvarande hela det bortfall som uppstod i elområde 4 efter att de båda kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck avvecklats. Projektet har goda

förutsättningar vad gäller djup, elanslutnings- möjligheter, vindförhållanden och närhet till fastlandet i driftfas.

Blekinge Offshore har åtagit sig att avsätta 1 procent av den årliga omsättningen till en fond för miljö- och näringslivsutveckling. I februari 2013 avgav Xxxx- och miljödom- stolen ett positivt yttrande angående parkens tillåtlighet enligt Miljöbalken. Ärendet ligger fortfarande hos regeringen för slutligt av- görande om projektets tillåtlighet.

16 ÅRSREDOVISNING EOLUS VIND AB 2015/2016

PÅ VÄG IN PÅ VÄRLDENS NÄST STÖRSTA MARKNAD – USA

I samband med Xxxxx bolagsstämma den 30 januari 2016 godkändes förvärv av två vindkraftsprojekt under utveckling i Nevada i USA.

För oss på Eolus är det en lika intressant som viktig marknad. Inte minst därför att USA är världens näst största marknad för vindkraft efter Kina. Vid utgången av 2015 hade USA en installerad effekt om 74 471 MW. Som jämförelse kan nämnas att Europaettan Tysk- land vid samma tidpunkt hade 44 947 MW vindkraft och Sverige 6 025 MW.

I sammanhanget bör nämnas det globala klimatavtalet i Paris från hösten 2015.

Avtalet godkändes av både Kina och USA i september 2016. För oss i den fossilfria branschen med verksamhet i USA är detta positivt. I oktober 2016 ratificerade (god- kände) även Sverige avtalet.

EN STABILISERAD OCH VÄXANDE MARKNAD

Under 2015 stod vindkraften för 41 procent

av den tillkommande kapaciteten för elpro- duktion med 8 598 MW medan sol stod för 27 procent.

Under senare år har marknaden präglats av stora svängningar i nyetableringstakten. Mycket beroende på snäva tidsramar för att ta del av stödsystemen och att dessa ibland har hunnit gå ut innan de förlängts.

Nu ser den amerikanska marknaden dock ut att stabilisera sig och stå inför ett uppsving. En anledning är den federala regeringens beslut under 2015 om en fem- årig förlängning av den så kallade Production Tax Credit (PTC) – ett ekonomiskt stöd som ges under tio år, men med en nedtrappning av stödets storlek beroende på när en an- läggning börjar byggas. Ju snabbare bygg- start desto större stöd.

STÖD FRAM TILL OCH MED 2019

Stödet gäller för anläggningar som börjar byggas före utgången av 2019. För anlägg- ningar som började byggas under 2015 och som påbörjas under 2016 utgår maximalt stöd. Sedan trappas stödet ner ju närmare 2019 byggnationerna påbörjas.

Det är alltså av stor ekonomisk betydelse att påbörja, inte bara projekteringen, utan själva byggnationen så snart det är möjligt.

Stödet, tillsammans med flera andra mål och stöd på delstatlig nivå och en övergripande målsättning om att bli självförsörjande inom energiområdet, lägger grund för positiva framtidsutsikter för vindkraften i USA. Det visar inte minst den rådande marknadsut- vecklingen. Värt att notera är också att kost- naden för att etablera vindkraftverk sjönk med 66 procent mellan 2009 och 2015.

USA:s nyvalda president Xxxxxx Xxxxx har gett uttryck för en klimatskeptisk hållning vilket skulle kunna vara ett orosmoln för den förnybara sektorn i USA. Samtidigt ska på- minnas om att stödet till vindkraft i form av PTC beslutats i bred enighet mellan republi- kaner och demokrater och att stora delar av målsättningarna som driver den förnybara utbyggnaden i USA alltså är delstatliga.

DE STÖRSTA TURBINTILLVERKARNA

Vestas och Siemens är, tillsammans med GE Renewable Energy, de i särklass största vind- kraftstillverkarna på den amerikanska mark- naden. Under 2015 stod de tillsammans för 88 procent av den installerade effekten och ackumulerat står de för 77 procent av den installerade kapaciteten.

CRESCENT PEAK OCH COMSTOCK

De aktuella projekten är Crescent Peak med potential för 200–600 MW och Comstock

som omfattar 20–100 MW. Tanken är att projekten utvecklas för att sedan avyttras byggklara med eller utan tillhörande elhan- delsavtal, så kallade PPA:n.

Båda projekten är belägna i i västra Nevada på gränsen till det folkrika Kalifornien vilket ger goda möjligheter att få avsättning för den producerade elen. Nevada har än så länge sparsamt med utbyggd vindkraft men ett delstatligt mål om en ökad mängd elpro- duktion från förnybara källor vilket ger möjlig- heter för bra vindkraftsprojekt att realiseras. Crescent Peak har bland de bästa vindför- hållandena i södra Nevada och östra Kalifor- nien i kombination med närhet till tre alternativa anslutningspunkter med möjlighet till leverans både inom Nevada och Kalifornien. Närheten till Las Vegas med ett konstant elbehov samt den sinande Xxxxxx Dam bidrar också till att göra projektet attraktivt. Comstock är beläget i närheten av Reno, Lake Tahoe och Tesla Gigafactory. Projektet bedöms ha väldigt goda vindförhållanden samt potential till en rimligt enkel elanslutning.

I förvärvet finns en klausul om delning av nettovinsten vid en framtida försäljning vilket innebär en låg förvärvskostnad för Eolus.

STARK UTVECKLING I NORGE

Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam marknad för elcertifikat. Som en följd av detta etablerade Xxxxx verk- samhet i Norge 2012. I Norge kan Xxxxx, precis som på andra marknader, förvärva påbörjade projekt och utveckla nya projekt i egen regi. Den norska projektportföljen består av en potentiell effekt om cirka 650 MW, varav det största projektet är Øyfjellet utanför Mosjøen i Vefsns kommun. Øyfjellet omfattar upp till 110 vindkraftverk med en maximal effekt om totalt 330 MW. I november 2016 beviljade Norges Olje- och Energideparte-

ment (OED) slutligt tillstånd för projektet som är Xxxxx hittills största landbaserade projekt som erhållit tillstånd. Den beräknade årliga produktionen vid fullt utbyggd park uppgår

till 1,4 TWh. Eolus målsättning är att projektet ska realiseras inom ramen för det svensk- norska elcertifikatsystemet.

Under föregående räkenskapsår för- värvade Xxxxx det tillståndsgivna projektet Stigafjellet i Bjerkreim kommun. Det omfattar 30 MW. I Norge har Eolus även ett samarbete med Statskog om att utvärdera lämpliga platser för vindkraft på deras mark.

Vid utgången av 2015 hade Norge en instal- lerad effekt om 838 MW*. Under 2016 togs ett flertal investeringsbeslut på den norska marknaden som innebär att den installerade effekten kommer att stiga markant.

Projekt på den norska marknaden karaktäriseras ofta av utmanande terräng och komplicerad infrastruktur men också höga medelvindar. Något som ger hög produktion

i etablerade anläggningar.

*Källa: Wind Europe

ÖVRIGA GRANNLÄNDER

Förutom i USA och Norge bedriver Eolus verksamhet även i Finland, Estland och Lettland. Det är marknader som är långt min- dre mogna än den svenska, samtidigt som el från ländernas marknader handlas på den gemensamma elbörsen Nordpool. Länderna har dock olika förutsättningar vad gäller geografi, infrastruktur, nätkapacitet och stödsystem för förnybar elproduktion.

Den finska regeringen som tillträdde under 2015 sänkte ambitionerna inom det finska stödsystemet för vindkraft vilket skapat en osäkerhet kring framtiden för finska vind- kraftsprojekt som inte hunnit ta del av feed

in-tarifferna. I november 2016 presenterade regeringen ett förslag på nytt stödsystem. Som ersättning för systemet med feed in- tariffer ska ett auktionsbaserat teknikneutralt system för förnybar elproduktion införas.

Stödet motsvarar 2 TWh och ambitionen är att volymen ska auktioneras ut under 2018–2020. Eolus bedriver projektering motsvarande cirka 45 MW i Finland bland

annat i projekt Pörtom där Eolus ingått sam- arbetsavtal med svenska VindIn som äger resterande del av projektet.

Genom ett dotterbolag äger Xxxxx mark på ön Ösel i Estland. På denna och andra ägares fastigheter drivs projekt med en sammanlagd effekt om cirka 150 MW. Vid utgången av verksamhetsåret har Eolus två egna anläggningar i Estland med en samlad effekt om 1,6 MW.

I Lettland har Xxxxx avtalad ensamrätt på att utvärdera Bergvik Skogs lettiska markinnehav om ca 100 000 hektar. Här ska lämpliga platser identifieras för lönsamma vindkraftsprojekt, med möjlighet att teckna

avtal för etablering. För närvarande råder osäkerhet i Lettland kring eventuella framtida stödsystem. Den lettiska verksamheten inne- fattar också att se över möjligheten att överta påbörjade projekt i Litauen. Vid utgången

av verksamhetsåret bedrev Eolus projektering rörande en förväntad effekt om cirka 440 MW i landet.

Att ha projekteringsverksamhet i grannländerna är ett naturligt steg i bolagets utveckling. Vår långa erfarenhet av att utveck- la vindkraftsprojekt i Sverige ger oss goda grundförutsättningar. Samtidigt bidrar vi till utvecklingen av marknaden även i dessa länder.

*Källa: Wind Europe

EN BRED KUNDBAS

Sedan starten 1990 har vi byggt upp ett starkt förtroende hos kunder, markägare, aktieägare, långivare och medarbetare. Att skapa och vidmakthålla ett stort förtroende är en förutsättning för att attrahera både kapital och kompetens för fortsatt tillväxt.

Med en flexibel affärsmodell och en stark balansräkning har Xxxxx anpassat sig till marknadens svängningar och de marknads- förutsättningar som råder för att på bästa sätt möta de krav investerarna ställer.

Vår kundbas är bred och varierande och omfattar allt från globala investerare i form

av försäkringsbolag, infrastrukturfonder och energibolag till småföretag och enskilda personer.

INSTITUTIONELLA INVESTERARE

Institutionella investerare har olika placerings- horisont för sina investeringar.

Ägande i samhällsinfrastruktur, såsom vindkraft, drivs av att investeringarna är lång- siktiga med relativt stabil avkastning och stabila kassaflöden. Det i sin tur genererar trygghet i de åtaganden företagen har gent- emot sina kunder inom återförsäkring och pensionsplaceringar.

Den som investerar i produktion av förnybar el blir också delaktig i omställningen mot fossilfri elproduktion.

Under de senaste åren har stora globala aktörer, som tyska Munich Re och Allianz, investerat på den svenska marknaden.

OFFENTLIGA INVESTERARE

Offentliga investerare omfattar främst kom- muner, landsting och kommunala bolag.

Egenägda anläggningar för elproduktion skapar förutsägbarhet och kontroll över kost- naderna för elkonsumtion i den egna verk- samheten. Investeringar i vindkraft bidrar till en hållbar utveckling och uppfyller därmed de målsättningar inom miljö- och energiområdet som många offentliga aktörer satt upp för sin verksamhet.

Vi deltar löpande i offentliga upphand- lingar och har vunnit i flera fall. Ett exempel är avtal med Region Skåne och Sundbybergs stad om försäljning av sju nyckelfärdiga vind-

kraftverk i vindpark Fröreda i Hultsfreds kommun (sex av verken till Region Skåne). Det är Sveriges hittills största upphandling av en offentlig aktör, med ett ordervärde på 252 MSEK. Vindparken överlämnades till köparna i årsskiftet 2015/16. Den totala köpeskillingen uppgick till 294 MSEK. Köparna har tecknat ett avtal med Eolus om drift av vindparken under fem år.

ENERGIBOLAG

Landbaserad vindkraft är ett av de mest ekonomiskt fördelaktiga sätten att tillföra ny produktionskapacitet. Genom vindkraftsin- vesteringar får energibolag möjlighet att på ett tydligt sätt erbjuda sina kunder miljövänlig el från egna anläggningar. Genom åren har Xxxxx sålt såväl nyckelfärdiga anläggningar som verk i drift till en rad energibolag.

STORFÖRBRUKARE

Till storförbrukare räknas företag och organi- sationer med hög elförbrukning och som inte har energiproduktion som kärnverksamhet. Kundgruppen är ökande, dels för att el från vindkraft ger säkra, låga och stabila elkostna- der under lång tid, men också beroende på ett hållbarhetsperspektiv. Allt fler företag strä- var efter att vara en tydlig aktör i omställning- en till en fossilfri framtid.

ANDELSKUNDER

Även mindre aktörer kan göra investeringar i vindkraftverk genom att köpa andelar. Ett

mer spritt ägande av vindkraft är viktigt både för acceptansen av och förståelsen för vind- kraftens betydelse i omställningen till ett håll- bart energisystem.

Andelsmodellen har också varit en av Eolus framgångsfaktorer genom åren. Eolus har sålt andelar i vindkraftverk till kunder i cirka 25 år vilket gjort att flera tusen privat- personer och företag på så vis blivit delägare i vindkraftsanläggningar.

Kundgruppen kommer att fortsätta vara viktig för Xxxxx även om det sker en förskjut- ning mot att större aktörer utgör en större del av den totala försäljningen.

I maj 2016 invigdes Stångby vindpark

i Lunds kommun. Parken, med tre verk, är ett bra exempel på ett andelsprojekt. Det är en mindre park med flera ägare som äger en tiondel var och uppåt. Driften sker via ett gemensamt driftbolag.

TYDLIGA KUNDFÖRDELAR

Med över 25 års erfarenhet och medverkan vid uppförandet av 491 vindkraftverk per den 31 augusti 2016 har Eolus byggt upp kompe- tens inom hela värdekedjan och en finansiell ställning som gör oss till en stark och stabil partner.

Eolus stora projektportfölj samt lager

av vindkraftverk i drift spridda över landet, ger oss stora möjligheter att erbjuda anläggningar anpassade efter den enskilde investerarens specifika behov till lägsta möjliga kostnad per producerad MWh.

Eolus koncept för kompletta drift- och förvaltningstjänster erbjuder en professionell hantering som maximerar intäkterna för både större och mindre investerare.

Som en av de största aktörerna i bran- schen kan vi pressa investerings- och drift- kostnaderna vilket gagnar investerarna i våra olika kundgrupper.

ÅRSREDOVISNING EOLUS VIND AB 2015/2016 21

22 ÅRSREDOVISNING EOLUS VIND AB 2015/2016

ÅRSREDOVISNING EOLUS VIND AB 2015/2016 23

ELMARKNADEN

ERSÄTTNINGSNIVÅER PÅVERKAR MARKNADEN

Det pågår en snabb och stark förändrings- process på energimarknaden. Med låga ersättningsnivåer för el påverkas hela energi- sektorn och ingen produktionsmetod går opåverkad genom denna marknadsutveck- ling. Även om de globala priserna på fossil- baserad elproduktion i stor utsträckning styr prisbilden ser vi att investeringarna i förnybara produktionsmetoder står för en majoritet av de nya investeringarna i ett globalt perspektiv. I Sverige har vindkraften haft en fantastisk utveckling och gått från 1 TWh producerad

el under 2006 till 16,6 TWh producerad el under 2015. Vindkraft har etablerat sig som landets tredje största elproduktionsmetod efter vattenkraft och kärnkraft.

LÅNGSIKTIG UPPGÖRELSE

I juni 2016 enades regeringen tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Krist- demokraterna om en blocköverskridande och långsiktig energiuppgörelse. Bland kompo- nenterna finns en förlängning av elcertifikat- systemet mellan 2021 och 2030 där 18 TWh förnybar elproduktion ska byggas, något som ger investeringsvolymer på uppemot 70 Mdr SEK varav en stor del med största säkerhet kommer att komma i form av vindkraft med tanke på kostnaderna för att etablera vind- kraft är gynnsamma jämfört med andra pro- duktionsmetoder inom systemet. Energi- myndigheten presenterade under hösten 2016 sitt förslag till kvotkurva för det nya målet vilket kommer att påverka såväl ut- byggnadstakten som prisbilden för elcertifi- kat. Med en stabil politisk majoritet bakom uppgörelsen och Energimyndighetens förslag ges långsiktiga spelregler vilket är nödvändigt för att främja investeringar. Till 2040 är målsättningen att elproduktionen ska vara 100 procent förnybar och att Sveriges nettoutsläpp först ska ned till noll för att sedan bli negativa.

GLOBAL ENIGHET

På global nivå ratificerades Parisavtalet under hösten med målsättningen att begränsa den globala uppvärmningen på en nivå under två grader. Även om viss osäkerhet råder efter valet av Xxxxxx Xxxxx som amerikansk president så finns anledning att se positivt

på avtalet som sådant. Den korta tid som behövdes för att en majoritet av de 195 län- derna i avtalet skulle godkänna det visar på en insikt bland väldens ledare att åtgärder behöver genomföras skyndsamt.

PRESSA REDAN LÅGA KOSTNADER

Kostnaden för att etablera ny vindkraft är re- dan idag lägre än kostnaderna för att etablera ny kärnkraft och Eolus målsättning är att fort- sätta pressa kostnaderna per producerad MWh. Sverige är enligt Energimyndighetens rapport ”Produktionskostnader för vindkraft

i Sverige” det land i Europa med de lägsta produktionskostnaderna för vindkraft. I ett globalt perspektiv förutspår bland annat IEA (International Energy Agency) att kostnaderna för såväl landbaserad som havsbaserad vind- kraft kommer att fortsätta sjunka och därmed göra vindkraften än mer konkurrenskraftig.

UTBYGGNAD FÖR ÖKAD EXPORT

För närvarande produceras mer el än vad som konsumeras på svenska marknaden vilket gett Sverige möjligheter att bli netto- exportör av el. Sverige har stora möjligheter att bli ett grönt batteri för Europa med stor produktion av koldioxidfri elproduktion som kan ersätta smutsig fossilbaserad kraft i an- dra länder. Fortsatta möjligheter att exportera el är positivt för Sverige varför det är viktigt att fortsätta utbyggnaden av överföringska- pacitet inte bara inom landet utan också till andra länder. Att energiuppgörelsen tar ställ- ning för utbyggd överföringskapacitet för att möjliggöra export är därför positivt. Sverige

och Norge har tack vare en stor andel regler- bar vattenkraft stora möjligheter att ha en högre andel intermittenta kraftslag som vind och sol än idag.

NY PROGNOS FÖR PRIS OCH FÖRBRUKNING

I sin senaste långtidsprognos (utgiven i no-

vember 2016) ser Bixia sjunkande svenska elpriser fram till 2019 för att därefter se ök- ande priser fram till 2030 med den största ökningen åren 2020–2022. 2030 förutspår Bixia elpriser på i snitt 340 SEK/MWh jämfört med 230 SEK/MWh under 2019. Samtidigt kommer elkonsumtionen i Norden, trots fort- satta energieffektiviseringar, att stiga med

15 TWh till 2030.

LÖNSAMHET MED RÄTT ÅTGÄRDER

Landbaserad vindkraft är ett av de absolut billigaste sätten att tillföra ny produktionska- pacitet. Effektiviseringar i hela värdekedjan

av ett vindkraftsprojekts livslängd för att möta investerarnas avkastningskrav är en nöd- vändighet. Genom markant sänkta kostnader för att etablera vindkraft kan projekt fortsatt realiseras med lönsamhet för den slutlige investeraren även i tider med låga samlade ersättningsnivåer för el och elcertifikat.

24 ÅRSREDOVISNING EOLUS VIND AB 2015/2016

ÅRSREDOVISNING EOLUS VIND AB 2015/2016 25

26 ÅRSREDOVISNING EOLUS VIND AB 2015/2016

MEDARBETARE OCH SAMHÄLLE

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE OCH ANSVARSFULL SAMHÄLLSAKTÖR

Vi betraktar Eolus och vår verksamhet som en viktig del i utvecklingen av en infrastruktur som är samhället till gagn. Framför allt att elproduktion via vindkraft bidrar till ett hållbart samhälle. Men också när det gäller att tillföra ny elproduktion, inte minst i Sveriges södra delar.

Omställningen till ett hållbart samhälle är en av vår tids viktigaste frågor. Vår verksam- het tangerar alla delar i hållbarhetsbegreppet: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Vi har därmed ett ansvar som samhällsaktör

– utöver att generera vinst för våra aktieäga- re, erbjuda våra kunder kostnadseffektiva lösningar och ge våra medarbetare ett me- ningsfullt och utvecklande arbete. Det finns inget motsatsförhållande i det ansvarsfulla synsättet. Tvärtom – det är en konkurrens- fördel och en förutsättning för framtida fram- gångar.

DEN GODA ARBETSPLATSEN

Eolus är ett kunskapsintensivt bolag med en liten organisation. Det innebär att med- arbetarnas erfarenhet, kunskap, kreativitet och engagemang är viktig för bolaget och utvecklingen av vårt erbjudande.

För att nå detta lägger vi stor kraft vid att odla en företagskultur där varje medarbetare hittar sin balans mellan arbete, fritid och egen utveckling. Det är också företagskulturen som är grunden för att både behålla och rekrytera de bästa medarbetarna. Och på

så sätt vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.

Organisationen har en funktionsinriktad uppbyggnad för att på bästa sätt utnyttja medarbetarnas unika kompetenser. Projekt- avdelningen innehåller exempelvis special- funktioner för bland annat markanskaffning, projektutveckling, vindanalys och elnät.

Koncernen hade i medeltal 33 (33) an- ställda under året. Av antalet anställda var

10 (10) kvinnor, motsvarande 30 (30) procent.

HÄLSA OCH SÄKERHET

Xxxxx har en hög ambition när det gäller att minska risker för skador och sjukdom för medarbetarna. Målet är att minska sjuktalen, säkra snabbare återgång till arbetet och att kontinuerligt förbättra rutiner för att säkerstäl- la en god arbetsmiljö. Xxxxx har inte några kollektivavtal. I stället finns en upphandlad pensions- och sjukförsäkring och ett frisk- vårdsprogram med ett ekonomiskt bidrag från arbetsgivaren.

Xxxxx har ett antal byggprojektledare som är ansvariga för etableringen av anlägg- ningar. Det fysiska arbetet på plats utförs

av kontrakterade entreprenörer under våra byggprojektledares övervakning. Entreprenö- rerna får inte påbörja sitt arbete utan att det finns en arbetsmiljöansvarig närvarande.

Vid eventuella arbetsplatsolyckor ska detta, utöver den interna rapporteringen, rappor- teras till berörda myndigheter.

För Xxxxx byggprojektledare och de tekniska förvaltare som sköter våra egna och kunders anläggningar gäller samma arbetsmiljöregler. Arbeten som sker uppe i vindkraftverken kringgärdas av särskilda regler för att trygga säkerheten.

ETT VIKTIGT SAMHÄLLSANSVAR

Vindkraften är en naturlig del i Sveriges ener- giförsörjning och kommer att spela en allt större roll i omställningen av energisystemet. Vind är en oändlig resurs – en energikälla som dessutom är gratis. Ett vindkraftverk

är miljövänligt och genererar mycket små ut- släpp av växthusgaser under drift. Det kan producera el under 20–25 år. När ett verk tjänat ut kan det enkelt nedmonteras och återvinnas samt marken återställas om så önskas.

LEDANDE AKTÖR I OMSTÄLLNINGS- ARBETET

Xxxxx har sedan 1990 varit en av Nordens

ledande aktörer i omställningen till förnybar energi. Bolaget har drivit utvecklingen mot högre effektivitet och har stor kunskap om var och hur vindkraftsparker kan anläggas för optimal elproduktion och med hänsyn till övriga samhällsintressen. I vår långa erfaren- het finns ett inbyggt värdeskapande som in-

kluderar förmågan att ta hänsyn till människa, natur, miljö och samhälle genom hela värde- kedjan.

KORREKT OCH ÖPPET AGERANDE

Vi strävar efter att vara ett respekterat bolag som skapar värde för alla våra intressenter. Våra medarbetare ska agera korrekt, sakligt och ärligt. Krav som vi även ställer på våra konsulter, leverantörer och andra samarbets- partners. Samtliga affärsrelationer ska präglas av opartiskhet. Vi eftersträvar en hög grad av transparens gentemot aktieägare och sam- hället i övrigt.

Förutom egen marknadsbevakning följer Xxxxx utvecklingen i branschen och andra länder genom medlemskapen i branschorga- nisationerna Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftförening och Norwea.

Visionen är att vara den mest lönsamma vindkraftsaktören och en attraktiv samar- betspartner i omställningen till ett hållbart samhälle.

ÅRSREDOVISNING EOLUS VIND AB 2015/2016 27

EKONOMISKT SAMMANDRAG

Belopp i KSEK	2015/2016 IFRS	2014/2015 IFRS	2013/2014 IFRS	2012/2013 IFRS	2011/2012 IFRS
Resultaträkning
Nettoomsättning	693 446	1 502 137	465 839	1 204 945	1 887 924
Rörelseresultat	-15 949	90 040	41 477	146 720	81 239
Resultat efter finansiella poster	-29 057	75 243	13 143	135 316	41 885
Årets resultat Balansräkning	-23 918	79 994	9 930	141 564	28 259
Anläggningstillgångar	291 795	351 787	426 375	462 230	638 113
Omsättningstillgångar	977 821	907 568	1 503 439	1 100 223	1 316 465
Tillgångar Eget kapital, Xxxxx aktieägare	1 269 616 671 026	1 259 355 731 313	1 929 814 936 662	1 562 453 962 813	1 954 578 844 732
Eget kapital, innehavare utan bestämmande inflytande	140	51	47	-1 971	47
Långfristiga skulder	136 434	248 607	298 224	260 101	431 627
Kortfristiga skulder	462 017	279 384	694 881	341 868	678 172
Eget kapital, avsättningar och skulder Kassaflödesanalys	1 269 616	1 259 355	1 929 814	1 562 811	1 954 578
Kassaflöde från den löpande verksamheten	134 190	714 911	-487 000	000 000	-139 281
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-10 395	44 167	10 254	124 102	-229 047
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-143 754	-604 049	200 284	-231 289	206 828
Årets kassaflöde	-19 959	155 029	-277 229	320 907	-161 500
Likvida medel vid årets början	241 522	86 499	363 612	42 703	204 220
Kursdifferens i likvida medel	-13	-6	116	2	-17
Likvida medel vid årets slut	000 000	000 522	86 499	363 612	42 703

Räkenskapsåret 2012/2013 är det första räkenskapsåret där Xxxxx tillämpar internationella redovisningsprinciper (IFRS), räkenskapsåret 2011/2012 har omräknats enligt samma principer.

KONCERNENS NYCKELTAL***

	2015/2016 IFRS	2014/2015 IFRS	2013/2014 IFRS	2012/2013 IFRS	2011/2012 IFRS
Under perioden idrifttagna verk, antal	14	33	27	30	81
Under perioden idrifttagna verk, MW	37,7	68,6	53,0	62,1	155,3
Elproduktion, GWh	123,6	242,3	172,1	229,0	111,2
Medelantal anställda, heltidstjänster	33	33	37	40	58
Rörelsemarginal, %	neg	6,0	8,9	12,2	4,2
Vinstmarginal, %	neg	5,0	2,8	11,2	2,2
Avkastning på sysselsatt kapital, %	neg	7,8	2,1	11,2	6,8
Avkastning på eget kapital efter skatt, %	neg	9,7	1,2	15,8	3,8
Soliditet, %	52,9	58,1	48,5	61,5	43,2
Resultat per aktie, SEK	-0,92	3,25	0,44	5,75	1,24
Eget kapital per aktie, SEK	26,94	29,36	37,61	38,66	33,92
Utdelning per aktie, SEK	1,50*	11,50**	1,50	1,50	1,00
Antal aktier vid årets slut, tusental	24 907	24 907	24 907	24 907	24 907
Genomsnittligt antal aktier under året, tusental	24 907	24 907	24 907	24 907	24 907

Räkenskapsåret 2012/2013 är det första räkenskapsåret där Xxxxx tillämpar internationella redovisningsprinciper (IFRS), räkenskapsåret 2011/2012 har omräknats enligt samma principer.

* Föreslagen utdelning

** Extra utdelning 10 SEK utbetald 3 juli 2015.

*** För definition av nyckeltal se sid 87.

ÅRSREDOVISNING EOLUS VIND AB 2015/2016 29

EOLUS AKTIE OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN

Xxxxx Xxxx har aktier av två slag, A-aktier och B-aktier. Bolagets B-aktie handlas sedan den 2 februari 2015 på Nasdaq Stockholm Small Cap under kortnamnet EOLU B. Dessförinnan handlades bolagets B-aktie på Nasdaq OMX First North sedan 28 maj 2009 och på Nasdaq First North Premier sedan 5 maj 2014.

KURSUTVECKLING

Under räkenskapsåret har aktien fluktuerat mellan 18,50 SEK som lägst den 7 juli 2016 och 25,50 SEK som årshögsta den 3 decem- ber respektive 7 december 2015. Stäng- ningskursen var vid räkenskapsårets slut,

den 31 augusti 2016, 19,80 SEK. Eolus ak- tiekurs sjönk med cirka 19,2 procent under räkenskapsåret, vilket kan jämföras med Nasdaq Stockholm Small Caps index, som ökade med cirka 21,0 procent under samma period.

Totalt omsattes 9 765 038 B-aktier. Omsättningshastigheten ökade med cirka 0,6 procent jämfört med föregående tolv- månadersperiod.

NYCKELTAL PER AKTIE

2015/ 2014/

2016 2015

Resultat per aktie före

utspädning, SEK -0,92 3,25

Resultat per aktie efter

utspädning, SEK -0,92 3,25

Ordinarie utdelning, SEK 1,501 1,50

Direktavkastning, %2	7,6	6,1
Extrautdelning, SEK	-	10,03
Direktavkastning, inkl. extrautdelning, %	-	46,9
Aktiekurs vid årets utgång, SEK	19,80	24,50
Börsvärde, MSEK	493,2	610,2
Utestående antal aktier, tusental	24 907	24 907
Genomsnittligt antal aktier under året, tusental	24 907	24 9074

1 baserat på styrelsens utdelningsförslag

2 utdelningen dividerad med slutkursen för respektive räkenskapsår

3 utbetald 3 juli 2015

4 under juni månad 2015 uppgick antalet aktier till 49 814 000 efter att en aktiesplit kombinerad med ett inlösenförfarande genomförts.

ÄGARFÖRHÅLLANDEN

Antalet aktieägare i bolaget var 4 987 per den 31 augusti 2016. De tio största ägarnas andel uppgick till 33,8 procent (34,2) av kapitalet och 50,4 procent (50,7) av rösterna. De störs- ta ägarna utgörs i huvudsak av Domneåns Kraftaktiebolag och Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx.

Vid utgången av räkenskapsåret 2015/2016 ägde Xxxxx Xxxx AB inga egna aktier.

AKTIEKAPITAL

Den 31 augusti 2016 uppgick aktiekapitalet i Xxxxx Xxxx AB nominellt till 24 907 000 SEK

och det totala antalet aktier var 24 907 000

(24 907 000) fördelat på 1 285 625 A-aktier

med en (1) röst per aktie och 23 621 375

B-aktier med en tiondels (1/10) röst per aktie. Samtliga utestående aktier är till fullo betalda och ger lika rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat.

Varje aktie har ett kvotvärde på

1,00 SEK. Innehavet av aktier är berättigade till utdelning som fastställs av årsstämman. Det finns inga begränsningar i aktiernas över- låtbarhet eller varje aktieägares rösträtt vid bolagsstämman på grund av bestämmelser

i bolagsordningen. Eolus har sedan bolaget bildades 1990 genomfört elva nyemissioner. Syftet med samtliga nyemissioner har varit att möjliggöra snabbare expansion än vad bolagets resultattillväxt har medgivit. Av tabellen på sidan 31 framgår aktiekapitalets utveckling perioden 1990–2016.

KURSUTVECKLING

SEK

40

35

30

25

20

15

10

5

0

2015-09-01 2016-08-31

Eolus B Nasdaq Stockholm Small Cap

UTDELNING

Eolus långsiktiga utdelningspolicy innebär att utdelningen över en längre period ska följa resultatet och motsvara 20-50 procent av bolagets vinst efter skatt. Utdelningen ska dock anpassas efter bolagets investerings- behov och finansiella ställning. För att Xxxxx ska kunna fortsätta utvecklas kan bolaget över tiden komma att vara nettoskuldsatt.

För ett bolag av Eolus karaktär, där utveckling och försäljning av vindkraftverk är en väsent- lig del av verksamheten, är bibehållandet av en stark finansiell ställning av stor vikt. Styrel- sen kommer därför vid varje tillfälle att beakta bolagets långsiktiga finansieringsbehov.

Med hänsyn till Xxxxx starka finansiella ställning föreslår styrelsen årsstämman

att besluta om en utdelning motsvarande 1,50 (1,50) SEK per aktie. Detta motsvarar en överföring uppgående till 37,4 (37,4) MSEK.

INFORMATION TILL AKTIEMARKNADEN

Eolus IR-arbete kännetecknas av öppen relevant och korrekt information till aktie- ägare, investerare och analytiker för att öka kunskapen om koncernens verksamhet och aktie.

Eolus delger information i form av kvar- talsrapporter, årsredovisning, relevanta press- meddelanden samt tillhandahåller fördjupad information om bolaget på IR-sidorna på bolagets webbplats, xxx.xxxxxxxxx.xxx.

Aktieägare och andra intressenter kan prenu- merera på pressmeddelanden, kundtidningen ”Nya vindar” och finansiella rapporter via bolagets webbplats. På webbplatsen finns också presentationer och intervjuer med Xxxxx VD.

AKTIE OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN

AKTIEÄGARE PER 2016-08-31
Aktieägare				Xxxxx A-aktier	Xxxxx X-aktier	Totalt antal aktier	% av kapital	% av röster
Domneåns Kraftaktiebolag				357 900	2 012 869	2 370 769	9,5%	15,3%
Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx, direkt och genom kapitalförsäkring				380 100	518 984	899 084	3,6%	11,8%
Xxx Xxxxxxxxx				175 200	567 200	742 400	3,0%	6,4%
Xxxx Xxxxxxxxx och Borgunda bygghandel, genom bolag				150 000	55 350	205 350	0,8%	4,3%
Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension				0	1 030 764	1 030 764	4,1%	2,8%
Banque Öhman S.A.				0	888 217	888 217	3,6%	2,4%
Xxxxx Xxxxxxxxxx				0	712 910	712 910	2,9%	2,0%
Nordnet Pensionsförsäkring AB				500	669 012	669 512	2,7%	1,8%
BNYMSANV RE BNYM RE FT ISE Global W				0	664 637	664 637	2,7%	1,8%
Xxxxxx Xxxxxxxxxx				43 750	200 175	243 925	1,0%	1,7%
Övriga aktieägare				178 175	16 301 257	16 479 432	66,2%	49,6%
Totalt				1 285 625	23 621 375	24 907 000	100,0%	100,0%
Storleksklasser					Andel aktier	Andel av kapital i %	Antal ägare	Andel av ägare i %
1-500					505 376	2,0%	2 812	56,4%
501-1 000					567 295	2,3%	669	13,4%
1 001-5 000					2 455 012	9,9%	1 025	20,6%
5 001-10 000					1 600 919	6,4%	217	4,4%
10 001-15 000					777 341	3,1%	62	1,2%
15 001-20 000					717 842	2,9%	40	0,8%
20 001-					18 283 215	73,4%	162	3,2%
Totalt					24 907 000	100,0%	4 987	100,0%
AKTIEKAPITALETS UTVECKLING
		Totalt	Förändring	Xxxxx	Xxxxx	Förändring	Förändring	Kvotvärde,
År	Händelse	aktiekapital, SEK	aktiekapital, SEK	A-aktier	B-aktier	A-aktier	B-aktier	SEK
1990	Bolagsbildning	1 200 000	1 200 000	5 000	7 000	5 000	7 000	100,00
1991	Nyemission	3 000 000	1 800 000	5 000	25 000	-	18 000	100,00
1996	Nyemission	5 000 000	2 000 000	5 000	45 000	-	27 000	100,00
2001	Nyemission	6 000 000	1 000 000	6 000	54 000	1 000	9 000	100,00
2003	Nyemission	8 000 000	2 000 000	6 000	74 000	-	20 000	100,00
2005	Nyemission	10 000 000	2 000 000	7 500	92 500	1 500	18 500	100,00
2006	Nyemission	12 000 000	2 000 000	9 000	111 000	1 500	18 500	100,00
2007	Apportemission	14 100 200	2 100 200	9 000	132 002	-	21 002	100,00
2007	Nyemission	16 114 400	2 014 200	10 000	000 000	1 285	18 857	100,00
2007	Nyemission	18 114 400	2 000 000	10 285	170 859	-	20 000	100,00
2008	Split 100:1	18 114 400	-	1 028 500	17 085 900	1 018 215	16 915 041	1,00
2009	Nyemission	22 643 000	4 528 600	1 285 625	21 357 375	257 125	4 271 475	1,00
2011	Apportemission	24 907 000	2 264 000	1 285 625	23 621 375	-	2 264 000	1,00
2015	Split 2:1	24 907 000	-	2 571 250	47 242 750	1 285 625	23 621 375	0,50
2015	Fondemission	49 814 000	24 907 000	-	-	-	-	1,00
2015	Inlösen	24 907 000	-24 907 000	1 285 625	23 621 375	-1 285 625	-23 621 375	1,00
		24 907 000		1 285 625	23 621 375			1,00

Källa: Euroclear samt Eolus

ÅRSREDOVISNING EOLUS VIND AB 2015/2016 31

EOLUS LEDNING

Eolus ledande befattningshavare har under räkenskapsåret 2015/2016 uppgått till fyra personer samtidigt. Xxx Xxxxxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxx och Xxxx Xxxxxx har varit anställda hela räkenskapsåret medan Xxxxxx Xxxxxxxx från och med den 1 december 2015 ersatte Xxxx- Xxxxxxxxx Xxxxxxx som vice VD. När dessa

tillträdde sina befattningar samt födelseår, erfarenhet, aktieinnehav i Xxxxx per den

1 december 2016 samt pågående uppdrag redovisas nedan. Uppdrag i Koncernen respek- tive uppdrag som suppleant anges inte. Med aktieinnehav i Xxxxxxx omfattas eget, direkt och indirekt innehav samt närståendes innehav.

XXX XXXXXXXXXX VD

Född: 1971

Anställd sedan 2006 och VD sedan augusti 2012. Civilekonom. Har tidigare varit verksam som revisor vid Ernst & Young under 1996- 2006, varav som auktoriserad revisor under 2003-2006.

XXXXXX XXXXXXXX Vice VD och Operativ chef Född: 1978

Anställd sedan 2015. Juristexamen och civilekonom. Kom till Eolus från E.ON där han bland annat varit chef för affärs- och projekt- utveckling av landbaserad vindkraft i norra Europa och även jobbat med havsbaserad vind-

XXXXXXXXX XXXXXXX CFO

Född: 1975

Anställd sedan 2013. Civilekonom och tidigare finanschef på ACAP Invest AB (publ).

XXXX XXXXXX Xxxxxxxxxxxx Född: 1963

Anställd sedan 2011. Juristexamen. Har tidigare varit verksam som advokat vid Setterwalls och Linklaters advokatbyrå samt varit bolagsjurist på Vattenfall AB:s koncernstab. Har även

varit anställd och ingått i ledningsgruppen i Awapatent AB och drev innan han kom till Eolus egen verksamhet i Terrier Law AB.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Rockneby Vind AB. Styrelseledamot i Eslövs Vind AB, Gärdslösa Drift AB, Isgrannatorp Drift AB, Dalboslättens Vind AB och Triventus AB. Aktieinnehav i Eolus: 9 700 A-aktier och

52 564 B-aktier

kraft. Har även arbetat med export- och handelsfrågor inom Svenska Exportrådet i Östeuropa samt drivit egna verksamheter inom handel och bygg.

Övriga uppdrag: Inga

Aktieinnehav i Xxxxx: Inget

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i SD Förvaltning i Malmö AB Aktieinnehav i Eolus: 2 068 B-aktier

Övriga uppdrag: Styrelseledamot och VD i Terrier Law AB. Styrelseledamot i Skogskovall AB och Rockneby Vind AB. Särskild delgivnings- mottagare för Snickaregatan Holding AB. Aktieinnehav i Eolus: 4 122 B-aktier

ÅRSREDOVISNING EOLUS VIND AB 2015/2016 33

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören för Xxxxx Xxxx AB (publ) organisationsnummer 556389-3956 avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015-09-01 – 2016-08-31. Alla belopp redovisas,

om inte annat anges, i tusentals kronor (KSEK). Uppgifter inom parentes avser föregående räkenskapsår.

INFORMATION OM VERKSAMHETEN

Xxxxx skapar värden genom att projektera, uppföra och driva vindkrafts- anläggningar. Eolus erbjuder investerare attraktiva och konkurrenskraftiga objekt i Norden, Baltikum och USA.

Eolus huvudsakliga verksamhet är att realisera projekt främst genom försäljning av nyckelfärdiga idrifttagna anläggningar till en bred kundbas av investerare. Affärsmodellen innefattar även att delar av projektportföljen realiseras genom försäljning av projekträttigheter avseende tillståndsgivna projekt och projekt under utveckling. Eolus bedriver även elproduktion från egna vindkraftsanläggningar. I syfte att löpande utveckla och förnya vind- kraftportföljen för elproduktion kan nya vindkraftverk uppföras och befintli- ga avyttras till kunder som vill investera i anläggningar som redan är i drift. Eolus erbjuder också fullständiga drift- och förvaltningstjänster åt vind- kraftsägare för ett bekymmersfritt ägande.

Koncernen består av moderbolaget Xxxxx Xxxx AB (publ) och dotter- bolagen Ekovind AB, Svenska Vindbolaget AB, Blekinge Offshore AB, Eolus Elnät AB, Eolus Wind Power Management AB, SIA Eolus, Eolus Vind Norge AS, Eolus Oy, Eolus North America Inc samt dotterdotter- bolaget OÜ Baltic Wind Energy. Utöver ovanstående bolag ingår även ett antal bolag bildade för att driva utveckling av specifika vindkraftsprojekt.

PROJEKTERING

Sedan starten 1990 har Xxxxx utvecklats till en av de ledande vindkrafts- aktörerna i Sverige och Norden. Eolus hade till och med räkenskapsårets utgång medverkat vid uppförandet av 491 vindkraftverk med en total effekt på cirka 773 MW. Projekt realiseras främst genom uppförande av vindkraftverk som avyttras nyckelfärdiga till investerare. I de fall där kund- kontrakt inte ingåtts vid tidpunkten då anläggningen tas i drift så redovisas intäkter och kostnader från driften i segmentet elproduktion till dess att anläggningen avyttras. Projekt kan också realiseras genom försäljning av projekträttigheter. Resultatavräkning efter uppförande sker då godkänd provdrift genomförts. Omsättning och resultat varierar kraftigt mellan enskilda kvartal samt räkenskapsår, beroende på takten i uppförande av vindkraftsparker så väl som när avyttringar av dessa sker. Projekterings- verksamheten finansieras främst genom eget kapital, byggkrediter och genom förskott från kunder.

För närvarande bedriver Eolus projekteringsverksamhet i Sverige, Norge, Finland, Baltikum och USA.

Omsättningen från projektering och försäljning av nyckelfärdiga vind- kraftsanläggningar uppgick till 637,2 (1 397,2) MSEK. Under räkenskaps- året uppfördes och färdigställdes 14 (33) vindkraftverk med en total effekt på 37,7 (68,6) MW, varav alla förutom 0,5 vindkraftverk har överlämnats till kund. Övriga rörelseintäkter, 1,3 (12,6) MESK, består huvudsakligen av valutakursvinster hänförliga till växlade valutaterminer och reavinst för övriga anläggningstillgångar. I föregående års övriga rörelseintäkter ingick även värdeförändringar kopplade till utestående derivatinstrument med 5,9 MSEK.

ELPRODUKTION

Koncernen bedriver elproduktion från egna vindkraftsanläggningar bok- förda antingen som varulager eller anläggningstillgång. Intäkterna kommer från försäljning av el och från försäljning av de elcertifikat som tilldelas producenter av förnybar el. I syfte att löpande utveckla och förnya till- gångsportföljen för elproduktion kan nya vindkraftverk uppföras och be- fintliga avyttras. Omsättningen från koncernens elproduktion uppgick till 46,3 (106,7) MSEK. Minskningen beror på en kombination av lägre elpro- duktion till följd av strategin att minska ägda verk, lägre energiinnehåll i vinden och lägre snittintäkt. Vid räkenskapsårets utgång ägde koncernen en installerad effekt om sammanlagt 38,3 MW med en beräknad årlig pro- duktion på 89 GWh. Av andelen utgör 37,2 MW motsvarande 86,3 GWh anläggningstillgångar. Resterande 1,2 MW motsvarande 2,8 GWh utgör varulager. Den genomsnittliga intäkten för elproduktionen uppgick under verksamhetsåret till 375 (440) SEK/MWh. Bokförda värden avseende vind- kraftverk har under perioden skrivits ned med 2,4 MSEK och har belastat årets resultat.

DRIFT OCH FÖRVALTNING

Xxxxx har genom åren byggt upp en omfattande kompetens inom i stort sett alla de områden som berörs vid uppförande och drift av vindkraftverk. Bolaget har under lång tid med hjälp av egen personal erbjudit tekniska och administrativa konsulttjänster åt vindkraftsintressenter. Eolus kan där- med erbjuda kompletta drift- och administrationstjänster åt ägare av vind- kraftsanläggningar för ett tryggt ägande där intäkter maximeras och pro- duktionsbortfall minimeras. Eolus ser en ökande efterfrågan på dessa tjänster både från stora institutionella investerare som äger större vind- parker och från lokala aktörer med mindre anläggningar. Verksamheten ger Eolus stabila, återkommande och långsiktiga intäktsströmmar.

Omsättningen från drift och förvaltning av vindkraftsanläggningar uppgick till 10,9 (5,9) MSEK. Vid räkenskapsårets utgång hade Xxxxx xxxxxxxxx avseende drift- och administrationstjänster som totalt omfattade 293 MW.

KONCERNENS NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT

Nettoomsättningen uppgick till 693,4 (1 502,1) MSEK, vilket är en minsk- ning med 808,7 MSEK jämfört med föregående räkenskapsår. Rörelse- resultatet uppgick till -15,9 (90,0) MSEK, vilket är en minskning med 105,9 MSEK. Förändringen är hänförlig till att färre vindkraftverk byggts och överlämnats till kund samt en kombination av lägre elproduktion till följd av strategin att minska ägda verk, lägre energiinnehåll i vinden och lägre snittintäkt. Under året har 14 vindkraftverk med en effekt om 37,7 MW uppförts, varav 13,5 per balansdagen överlämnats till kunder. Föregå- ende år uppfördes 33 vindkraftverk med en effekt om 68,6 MW varav samtliga överlämnades till kund. Bokförda värden avseende vindkraftverk har under perioden skrivits ned med 2,4 MSEK och har belastat årets re- sultat men har inte haft någon kassaflödespåverkan. Verkligt värdeföränd- ring avseende valutaderivatinstrument har påverkat rörelseresultatet nega- tivt med -1,5 MSEK vilket ska jämföras med positivt belopp om 5,9 MSEK för motsvarande period föregående år. Resultat från finansiella poster

RESULTAT OCH STÄLLNING

	2015/2016 IFRS	2014/2015 IFRS	2013/2014 IFRS	2012/2013 IFRS	2011/2012 IFRS
Översikt koncernen
Nettoomsättning	693 446	1 502 137	465 839	1 204 945	1 887 924
Rörelseresultat*	-15 949	90 040	41 600	146 720	81 239
Resultat före skatt	-29 057	75 243	13 143	135 316	41 885
Avkastning på sysselsatt kapital, %	neg	8	2	20	7
Avkastning på eget kapital efter skatt, %	neg	10	1	16	4
Balansomslutning	1 269 616	1 259 355	1 929 814	1 562 811	1 954 578
Soliditet, %	53	58	48	62	43
Medeltal anställda	33	33	37	40	58

Räkenskapsåret 2012/2013 är det första räkenskapsåret där Xxxxx tillämpar internationella redovisningsprinciper (IFRS). Räkenskapsåret 2011/2012 har omräknats enligt samma principer.

2015/2016 RFR2		2014/2015 RFR2	2013/2014 RFR2	2012/2013 RFR2	2011/2012 RFR2
Översikt moderbolaget
Nettoomsättning	611 873	1 348 830	423 809	1 079 202	2 020 911
Resultat efter finansiella poster	26 663	160 261	41 450	28 913	115 850
Balansomslutning	1 176 727	1 088 855	1 602 132	1 210 398	1 403 900
Soliditet, %	47	50	45	60	59
Medeltal anställda	31	31	34	37	57

DEFINITIONER AV FINANSIELLA NYCKELTAL

Avkastning på eget kapital efter skatt Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital

Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen

Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital

Sysselsatt kapital Balansomsultningen minskade med icke räntebärande skulder

uppgick till -13,1 MSEK jämfört med -14,8 MSEK motsvarande period föregående år. Verkligt värdeförändring avseende räntederivatinstrument har belastat finansiella poster med -3,4 MSEK, vilket ska jämföras med

-2,2 MSEK för motsvarande period föregående år. Sammanlagt har verk- ligt värdeförändring avseende finansiella valuta- och räntederivatinstrument påverkat resultatet före skatt negativt med -4,9 MSEK, vilket ska jämföras med positivt belopp om 3,7 MSEK föregående år.

Den effektiva skattesatsen varierar kraftigt mellan perioderna beroen- de på hur avyttringarna av vindkraftverken är strukturerade.

FINANSIELL STÄLLNING

Balansomslutningen påverkas kraftigt av storleken på pågående vind- kraftsprojekt och i vilket stadium dessa befinner sig. När det gäller projekt som kommer att avyttras nyckelfärdiga till kunder, strävar bolaget efter kundfinansiering i takt med projektets färdigställande.

Koncernens soliditet uppgick till 52,9 procent vid räkenskapsårets ut- gång att jämföra med 58,1 procent vid motsvarande tidpunkt föregående räkenskapsår.

KASSAFLÖDE OCH LIKVIDA MEDEL

Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 134,2 MSEK jämfört med 714,9 MSEK föregående räkenskapsår. Kassaflödet från den löpande verksamheten är fortfarande positiv men lägre än föregående år. Skillnaden beror på att färre vindkraftverk har avyttrats och överlämnats till kund. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -10,4 MSEK jämfört med 44,2 MSEK föregående räkenskapsår. Skillnaden beror delvis på 10 procentig investering i park under byggnation.

Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till -143,8 MSEK jämfört med -604,0 MSEK föregående år. Den stora förändringen är främst hänförlig till amortering av lån kopplade till uppförandet av Google-parkerna samt extra utdelning under föregående räkenskapsår.

Likvida medel uppgick vid räkenskapsårets utgång till 221,5 (241,5) MSEK, en minskning med 20 MSEK. Utöver likvida medel fanns en out- nyttjad checkkredit om 75 MSEK samt två outnyttjade ram- respektive byggkrediter om totalt 855 MSEK. Vid motsvarande tidpunkt föregående räkenskapsår fanns en outnyttjad checkkredit om 195 MSEK och en outnyttjad lagerbelåningsfacilitet om 135 MSEK.

Nettokassan vid räkenskapsårets utgång uppgick till 139,8 (52,6) MSEK, en ökning med 87,2 MSEK.

LAGER AV VINDKRAFTVERK, VINDKRAFTVERK UNDER UPPFÖRANDE SAMT PROJEKT UNDER UTVECKLING

Lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande samt projekt under utveckling uppgick vid räkenskapsårets utgång till 462,3 (379,6) MSEK, vilket är en ökning med 82,7 MSEK under räkenskapsåret.

Vid räkenskapsårets utgång var 16 vindkraftverk under uppförande jäm- fört med 17 vid motsvarande period föregående år. Vindkraftverk som är redovisade som anläggningstillgångar respektive lager är hänförliga till seg- mentet Elproduktion och producerar el som bolaget säljer. I syfte att löpande utveckla och förnya tillgångsportföljen för elproduktion kan nya vindkraftverk etableras och befintliga avyttras. Under räkenskapsåret har 2 vindkraftverk omklassificerats från lager till anläggningstillgång. Samtidigt har 5 vindkraft- verk omklassificerats från anläggningstillgång till varulager inför avyttring.

SKULDER

Vid räkenskapsårets utgång uppgick nettokassan till 139,8 MSEK att jämföra med 52,6 vid motsvarande tidpunkt föregående räkenskapsår. Avyttring av verk i varulager har lett till minskad kapitalbindning trots en ökning av pågående projekt.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET

I oktober tecknade Eolus avtal med Vestas om leverans av åtta vindkraft- verk av modell Vestas V112 3,3 MW som ska uppföras i vindpark Iglasjön i Kungsbacka kommun.

Den 1 december 2015 tillträdde Xxxxxx Xxxxxxxx som vice VD, tillika operativ chef för Eolus.

I december tecknade Eolus ett nytt elhandelsavtal (Power Purchase Agreement, PPA) med Google. Avtalet innebär att Google under en tioårs- period kommer att köpa all el som produceras i vindpark Jenåsen som omfattar 76 MW och som är beräknad att tas i drift under våren 2018.

I december tecknade Xxxxx avtal med Munich Re om försäljning av två vindparker omfattande totalt 38,4 MW. Avtalet rör vindpark Iglasjön i Kungsbacka kommun som består av åtta vindkraftverk av modell Vestas V112 med en sammanlagd effekt om 26,4 MW som färdigställs under hös-

ten 2016. Dessutom omfattar avtalet vindpark Jung-Åsa som består av sex Vestas V90 med en total effekt om 12 MW som driftsattes under 2014.

I december tecknades avtal om förvärv av två vindkraftsprojekt under utveckling i Nevada i USA. Förvärvet avser 100 procent av ägarandelarna i de amerikanska bolagen Crescent Peak Renewables LLC och Comstock

Wind LLC. Crescent Peak äger rättigheterna till ett ännu inte tillståndsgivet vindkraftsprojekt om 200-600 MW i Clark County i Nevada och Comstock äger rättigheterna till ett ännu inte tillståndsgivet vindkraftsprojekt om

20-100 MW i Storey Washoe och Carson City County i Nevada. Affären omfattar en delning av nettovinst vid en framtida försäljning av projekten. Då säljarbolaget indirekt till 65 procent kontrolleras av Xxxxx tidigare vice VD Xxxx-Xxxxxxxxx Xxxxxxx och förvärvet inte bedöms vara av obetydlig betydelse för Xxxxx, har förvärven förelagts och godkänts av bolagsstäm- ma i Xxxxx den 30 januari 2016. I mars fullföljde Xxxxx förvärven och tog över ägandet av projekten.

I januari överlämnades de hittills största vindkraftverken som Eolus uppfört, sju Vestas V126, 3,3 MW, med en totalhöjd på 180 meter i vind- park Fröreda, till Region Skåne och Sundbybergs stad.

I januari tecknade Eolus avtal med Vestas om leverans av åtta vind- kraftverk av modell V126 med en total effekt om 26,4 MW till projekt Långmarken i Kristinehamns kommun. Avsikten är att uppföra och sälja anläggningen nyckelfärdig. Två av verken kommer att avyttras till offentliga investerare, Landstinget i Kalmar län samt Malmö Stad, då Xxxxx lämnat vinnande anbud i offentliga upphandlingar.

I mars tecknade Eolus avtal med Mirova och Europeiska Investerings- banken (EIB) om försäljning av de återstående sex vindkraftverken med

en effekt om 19,8 MW i Långmarkens vindpark. Avtalet innebär att de sex vindkraftverken ska ägas av ett gemensamt bolag där Eolus ägarandel uppgår till 10 procent och Mirova och EIB:s andel uppgår till 90 procent. Affären innehåller en option för Xxxxx att sälja sin andel av parken under hösten 2018.

I april överlämnades vindpark Ullavi bestående av tre vindkraftverk av modell Vestas V100 1,8 MW till köparna KumBro AB.

I april tillträdde Xxxx Xxxxxxxx som ny driftchef, tillika VD för dotter- bolaget Xxxxx Xxxx Power Management.

I juli säkerställde Xxxxx finansiering för de kommande två verksam- hetsåren genom tecknande av tre kreditavtal med Handelsbanken. Samt- liga med en löptid om 29 månader. De består av en checkkredit om

75 MSEK, en ramkredit för finansiering av projekt om 255 MSEK samt en byggkredit om 600 MSEK. Byggkrediten har tecknats för att finansiera etableringen av vindpark Jenåsen, där Eolus har tecknat ett elhandelsavtal med Google.

Under räkenskapsåret driftsatte Eolus 14 vindkraftverk med en

total effekt om 37,7 MW varav 13,5 vindkraftverk överlämnats till kunder.

Under räkenskapsåret överlämnades 26,5 vindkraftverk med en total effekt om 57,6 MW till kunder.

Under räkenskapsåret upphandlade Eolus sammanlagt 16 vindkraftverk av modellerna Vestas V112 och Vestas V126 med en sammanlagd effekt om 52,8 MW.

MILJÖPÅVERKAN

Genom innehav av vindkraftsanläggningar bedriver moderbolaget och dotterbolaget Ekovind verksamhet som är tillståndspliktig eller anmälnings- pliktig enligt Miljöbalken. Bolaget och koncernen innehar nödvändiga miljötillstånd. Där anmälningsplikt föreligger är anmälan enligt Miljöbalken en förutsättning för att bygglov ska beviljas. Vindkraft är en ren och för- nyelsebar energikälla med liten miljöpåverkan under hela verkets livstid.

Miljöpåverkan under drift sker främst i form av ljud och skuggor.

MEDARBETARE

Koncernen hade i medeltal 33 (33) anställda under året. Av antalet anställ- da var 10 (10) kvinnor, vilket motsvarar 30 (30) procent. Uppgifter om för- delning av antal anställda och utbetalda löner, andra ersättningar, sociala kostnader avseende styrelsen och verkställande direktören samt ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 5 och 6.

VÄSENTLIGA RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

VÄSENTLIGA RISKER

Nedan redogörs för ett antal riskfaktorer som bedöms ha betydelse för Eolus framtida utveckling. Riskerna nedan är inte framställda i prioritets- ordning och gör inte anspråk på att vara heltäckande.

BEROENDE AV REGELVERK, LAGSTIFTNING OCH POLITISKA ÅTGÄRDER

Etablering av vindkraftsanläggningar omfattas av en rad regleringar. Genom lagändring som trädde i kraft den 1 augusti 2009 har krav på bygglov eller detaljplan slopats för anläggningar som beviljats miljötill- stånd på visst sätt enligt Miljöbalken. För att miljötillstånd skall kunna be- viljas krävs att den aktuella kommunen aktivt tillstyrker att miljötillstånd beviljas. Kommunerna har alltså i praktiken vetorätt. Både bygglov och miljötillstånd kan överklagas, vilket kan medföra förseningar eller att pro- jekt omöjliggörs. Avseende Plan- och Bygglagen har kommunerna i Sve- rige planmonopol. Genomförandet av projekt är därför beroende av viljan i varje enskild kommun att bidra till en hållbar energiförsörjning. Den poli- tiska viljan kan svänga snabbt beroende på växlande opinion och man- datfördelning i byggnadsnämnder med mera.

Utan hänsyn tagen till samhällsekonomiska miljökostnader är det idag billigare att producera el med exempelvis olja eller kol. Vindkraften är därför idag beroende av subventioner som gör det lönsamt att produ- cera el på ett miljömässigt hållbart sätt. I Sverige och Norge finns det teknikneutrala elcertifikatsystemet för att gynna utbyggnaden av förnybar elproduktion. EU antog 2008 det så kallade Förnybarhetsdirektivet, genom vilket Sverige bland annat förbundit sig att minst 49 procent av energianvändningen skall härröra från förnybara energikällor år 2020.

Genom sin energi- och klimatöverenskommelse höjde den förra regering- en ambitionsnivån ytterligare en procentenhet. I oktober 2014 antog

EU-länderna en målsättning att andelen förnybar energi ska uppgå till minst 27 procent av energimixen år 2030.

Sedan 1 januari 2012 finns en gemensam svensk-norsk marknad för elcertifikat där målsättningen är att öka den förnybara elproduktionen med 28,4 TWh mellan 2012 och 2020. I oktober 2015 fattade riksdagen beslut om dels tekniska justeringar av kvotkurvan för att korrigera tidigare felaktiga antaganden samt en utökad ambitionsnivå inom den svenska delen av elcerti- fikatsystemet med 2 TWh enligt avtal med Norge från 26,4 TWh till 28,4 TWh. I juni 2016 presenterades en energiöverenskommelse mellan de två regeringspartierna samt Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokra- terna. Uppgörelsen har som målsättning att Sverige vid år 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion. Fem år senare, år 2045, är målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären för att sedan nå negativa utsläppsnivåer. Vad gäller stöd till förnybar energi fastslås att systemet med elcertifikat ska förlängas och utökas med

18 TWh ny produktion under perioden 2021 till 2030. För att nå de nya målsättningarna i elcertifikatsystemet kommer det att behövas investe- ringar i storleksordningen 70 miljarder kronor i förnybar elproduktion under tioårsperioden 2021-2030. Vindkraften bedöms stå för den största delen av volymen eftersom det är det mest kostnadseffektiva sättet att tillföra ny produktion.

Trots att vindkraftsbranschen under senare år har fått tydligare för- utsättningar än tidigare, finns inga garantier att framtida riksdagar inte kan komma att fatta andra beslut, medförande försämrade villkor för vindkraft i Sverige, vilket skulle kunna komma att påverka Xxxxx verksam- het och finansiella ställning. Indelningen av Sverige i fyra elområden medför att ersättningen för producerad el skiljer sig åt beroende på hur utbuds- och efterfrågesituationen ser ut i det aktuella området. På några års sikt förväntas skillnaderna minska i takt med att begränsningar i över- föringskapaciteten mellan områdena byggs ut.

BEROENDE AV AVTAL

Eolus har inte ingått några operativa eller finansiella avtal med villkor som är osedvanliga för branschen. Vid etablering av vindkraftsanläggningar in- går det i bolagets verksamhet att teckna avtal om leverans av vindkraftverk med tillverkare. Förskottsbetalningar till vindkraftsleverantörer kan uppgå till väsentliga belopp. Då storleken på bolagets vindkraftsprojekt har ökat under de senaste åren samtidigt som antalet tillverkare på marknaden

är begränsat och leveranstiderna är relativt långa, skulle det kunna få väsentlig negativ påverkan på bolagets finansiella ställning om en viss leverantör ej skulle förmå att fullfölja avtalen.

BEROENDE AV STRATEGISKA PARTNERS

Xxxxx etablerar vindkraftsanläggningar med bästa möjliga tekniska effekti- vitet och totalekonomi från världsledande tillverkare. Vindkraftbranschen är i snabb tillväxt och antalet tillverkare som vill etablera sig på marknaden har under de senaste åren ökat. Denna konkurrens bland tillverkarna

har medfört förbättrade villkor och att beroendet av enskilda leverantörer har minskat. Även om nya tillverkare etablerar sig på de marknader där Xxxxx verkar, kan det ta tid för dessa att etablera bygg- och service- organisationer.

BEROENDE AV NYCKELPERSONER OCH MEDARBETARE

Eolus är ett kunskapsföretag med en liten organisation, där beroendet av de enskilda medarbetarnas kunskap, erfarenheter och kreativitet är stort. Förlust av nyckelpersoner skulle under ett kortare tidsperspektiv kunna få väsentliga negativa konsekvenser för bolaget.

INTJÄNINGSFÖRMÅGA

Investeringskostnaden per producerad MWh i ett vindkraftverk varierar kraftigt beroende på vindtillgången på den aktuella platsen. Etablering av vindkraftsanläggningar på rätt platser och korrekta produktionsvärde- ringar är således av yttersta vikt för bolagets intjäningsförmåga. Vinden vid varje enskild anläggning kan variera från år till år. Produktionen kan variera med upp till +/– 15 procent jämfört med ett normalvindår. Mark- nadspriset på el varierar över tiden. Utvecklingen av priset på elcertifikat är beroende av hur fort utbyggnaden av produktionen av förnybar el sker i förhållande till den kvotplikt som konsumenterna har att köpa el- certifikat. Genom samarbete med Axpo Sverige AB, en av de ledande aktörerna på elbörsen Nord Pool, erhåller Eolus stöd i riskhantering vid försäljning av el. Syftet med samarbetet är att säkra framtida produk- tionsintäkter, uppnå långsiktig lönsamhet, minska risken att svängningar i marknadspriset påverkar Eolus intäkter negativt, realisera goda resultat i prissäkringar samt hantera behovet av balanskraft på kostnadseffektivt sätt. Eolus prissäkrar en i finans- och riskpolicyn förutbestämd andel av produktionsvolymen, vilket innebär att volym- och profilrisk minskas.

Vid förvaltning av vindkraftverk utgörs kostnaderna främst av räntekost- nader, avskrivningar, arrenden, kostnader för service och underhåll samt försäkringskostnader. Stigande marknadsräntor har negativ påverkan på resultatutvecklingen. Vanligtvis fattas investeringsbeslut beräknat på en ekonomisk livslängd om 20-25 år. Om verklig livslängd skulle understiga

den beräknade livslängden skulle det innebära negativa konsekvenser för lönsamheten. Med så lång tidshorisont finns därtill risk att kostnader för service och underhåll i framtiden kan komma att avvika från de kost- nader som utgjort grund för investeringsbeslutet.

KONKURRENS

Eftersom utvecklingen i vindkraftsbranschen tagit ordentlig fart de senaste åren, har antalet aktörer på marknaden ökat. Under rådande förutsättning- ar har detta ökat utbudet av projekt och nyckelfärdiga anläggningar på marknaden. När det gäller projektering konkurrerar Eolus såväl med min- dre aktörer som med de stora energibolagen och med internationella vind- kraftsprojektörer. Avseende elförsäljning konkurrerar vindkraftsbaserad el med all annan elproduktion eftersom all el säljs på en gemensam mark- nad. Elcertifikatsystemet är teknikneutralt, vilket gynnar produktion av för- nybar el med den teknik som är mest kostnadseffektiv. Gällande erbjudan- de om drift- och förvaltningstjänster konkurrerar Eolus med både de större vindkraftprojektörer som erbjuder kompletta drifttjänster och med ägare som väljer att utföra dessa tjänster själva.

FINANSIELLA RISKER

KAPITALBEHOV OCH FINANSIERINGSFÖRMÅGA

Xxxxx har en stor projektportfölj av hög kvalitet att arbeta med. Planering av projekteringsverksamheten innefattar att bevaka så att bygglov och till- stånd inte hinner löpa ut innan vindkraftverken uppförs. Om marknaden för vindkraftsanläggningar skulle utvecklas negativt så att det blir svårare att sälja anläggningar till acceptabla priser och Eolus därigenom skulle behöva finansiera fler verk än vad som planerats, kan kapitalbehovet komma att öka. I juli säkerställde Xxxxx finansiering för de kommande två verksam- hetsåren genom tecknande av tre kreditavtal med Handelsbanken. Samt- liga med en löptid om 29 månader. De består av en checkkredit om

75 MSEK, en ramkredit för finansiering av projekt om 255 MSEK samt

en byggkredit om 600 MSEK. Byggkrediten har tecknats för att finansiera etableringen av vindpark Jenåsen, där Eolus har tecknat ett elhandelsavtal med Google. Per balansdagen var samtliga kreditfaciliteter outnyttjade.

Styrelsen har antagit en finans- och riskpolicy som bland annat innehåller riktlinjer kring soliditet, löptidsstruktur avseende belåning och hantering av likviditetsberedskap för att minska refinansieringsrisken.

VALUTAKURSFÖRÄNDRINGAR

En stor del av Eolus inköp av vindkraftverk sker i Euro. Förändringar i valutakursen mot svenska kronor kan därmed påverka lönsamheten i upp- förandet av vindkraftverk. Detta hanteras antingen via valutaterminer eller genom försäljning i Euro. Styrelsen har i finans- och riskpolicyn angett att minst 75 och maximalt 125 procent av det beräknade nettoflödet inom

12 månader skall säkras. På balansdagen hade bolaget utestående valutaderivat uppgående till 13,0 (21,0) MEUR. Dessa hade ett positivt marknadsvärde om 4,1 (5,7) MSEK.

RÄNTERISK

Elproduktionsverksamheten finansieras till viss del av banklån. Förändring- ar i marknadsräntor kan därför komma att få effekter avseende framtida resultat och lönsamhet. Styrelsen har i finans- och riskpolicyn angett att genomsnittlig löptid för räntebindning i elproduktionsverksamheten inte ska understiga 2,5 år. Vid utgången av räkenskapsåret 2015/2016 om- fattades mer än 100 procent av koncernens skulder hänförlig till elproduk- tionsverksamheten till kreditinstitut av räntesäkringsinstrument. Styrelsen har beviljat avvikelse från policyn. På balansdagen hade dessa ett negativt marknadsvärde om 38,8 (35,3) MSEK.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

I oktober tecknade Xxxxx avtal med E.ON Elnät om nätanslutning av vind- park Jenåsen avseende 84 MW i Sundsvalls kommun. Avtalet omfattar även beslut om utbyggnad av en stamnätsstation i Nysäter, vilket skapar kapacitet att ansluta flera ytterligare vindparker i området. För Eolus del möjliggör utbyggnaden bland annat framtida anslutning av de fullt till-

ståndsgivna projekten Kråktorpet och Nylandsbergen om totalt drygt 200 MW.

I oktober tecknade Eolus och Vestas avtal om leverans av 23 vind- kraftverk av modell Vestas V126 3,45 MW för uppförande i vindpark Jenåsen.

Xxxxx har under november erhållit slutligt tillstånd för det norska vind- kraftsprojektet Öyfjellet i Nordland Fylke. Projektet är Eolus hittills största tillståndsgivna och omfattar upp till 330 MW. Projektet rymmer upp till 110 vindkraftverk med en beräknad årlig produktion upp till 1,4 TWh vid fullt utbyggd park. Eolus målsättning är att projektet ska realiseras inom ramen för det svensk-norska elcertifikatsystemet.

Eolus har i december tecknat avtal med Vestas om leverans av elva vindkraftverk av modell V100 2,2 MW för uppförande under 2017. De elva verken med en total effekt på 24 MW ska uppföras i projekten

Gunillaberg, Lunna, Täppeshusen och Vilseberga. Avtalen omfattar även fullserviceavtal. Projekten Gunillaberg (4 verk), Lunna (3 verk) och Täppes- husen (2 verk) förväntas kunna tas i drift i augusti 2017. Projektet Vilse- berga (2 verk) beräknas kunna tas i drift i oktober 2017. Eolus avsikt är att teckna avtal med kunder för samtliga parker och att de ska över- lämnas till kunder som nyckelfärdiga anläggningar när de är uppförda.

FRAMTIDSUTSIKTER

Den svenska vindkraften har haft en mycket stark expansion och vid ut- gången av 2015 stod vindkraften med sina 16,6 TWh för 10,5 procent av den svenska elproduktionen. Det kan jämföras med en produktion om

1 TWh 2006. Under 2015 sjönk utbyggnadstakten jämfört med 2014 som var ett rekordår för den svenska utbyggnaden. Att takten mattades av under 2015 är inte förvånande med tanke på den tidigare omfattande utbyggnaden och de historiskt sett låga ersättningsnivåerna.

Energimarknaden är inne i en stark förändringsprocess. Med låga er- sättningsnivåer för el påverkas hela energisektorn och ingen produktions- metod står opåverkad från denna marknadsutveckling. Ekonomiska reali- teter tillsammans med miljöhänsyn förändrar produktionsmixen såväl som affärsmodeller. Vindkraft blir en allt viktigare del av inte bara den svenska elproduktionen utan också av den globala elproduktionen. Samtidigt för- söker fler och fler energibolag att sälja av eller minska sin exponering inom fossilbaserade produktionsmetoder. I Sverige syns bevis för en marknad

i förändring bland annat genom besluten att inleda en förtida avveckling av kärnreaktorer på grund av bristande lönsamhet. Detta samtidigt som landbaserad vindkraft är ett av de absolut billigaste sätten att tillföra ny produktionskapacitet. Effektiviseringar i hela värdekedjan av ett vindkrafts- projekts livslängd för att möta investerarnas avkastningskrav är en nöd- vändighet. Genom markant sänkta kostnader för att etablera vindkraft kan projekt fortsatt realiseras med lönsamhet för den slutlige investeraren även i tider med låga samlade ersättningsnivåer för el och elcertifikat. Eolus långa erfarenhet av att uppföra vindkraftsanläggningar tillsammans med de fullständiga drift- och förvaltningstjänster bolaget erbjuder sörjer för

att bolaget fortsatt ska kunna erbjuda attraktiva investeringsobjekt till olika kategorier av investerare.

Eolus bedriver även verksamhet i USA, Norge, Finland och Baltikum.

Förutsättningarna mellan länderna varierar vad gäller stödsystem, infrastruktur, vindresurser och behov av ny inhemsk elproduktion. Den amerikanska vindkraftsmarknaden som är den nyaste marknaden Eolus etablerat sig på är världens näst största efter Kina och har i och med den femåriga förlängningen av Production Tax Credit (PTC) getts stabilitet.

Detta stöd tillsammans med ett otal olika mål och stöd på den delstatliga nivån samt en övergripande målsättning om att bli självförsörjande inom energiområdet lägger grund för positiva framtidsutsikter för vindkraften.

AKTIEÄGARE

Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarregister hade Xxxxx 4 987 aktie- ägare per den 31 augusti 2016. Aktieägare med ett direkt och indirekt innehav som representerar mer än 10 procent av rösterna utgörs av Domneåns Kraftaktiebolag och Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx. De största aktie- ägarnas innehav av Eolusaktier framgår på sidan 31. Innehav för personer som innehar insynsställning i bolaget redovisas på Eolus hemsida, xxx.xxxxxxxxx.xxx

AKTIER

Aktiekapitalet i Xxxxx Xxxx AB uppgick den 31 augusti 2016 till 24 907 000 kr fördelat på 1 285 625 aktier av serie A och

23 621 375 aktier av serie B. Aktier av serie A har 1 röst medan aktier av serie B motsvarar 1/10 röst. Samtliga aktier har lika rätt till bolagets tillgångar, vinst och utdelning.

BOLAGSSTYRNING

Information om bolagets styrning under året återfinns i Bolagsstyrnings- rapporten på sidorna 39-41.

UTDELNINGSPOLICY

Styrelsen har antagit en utdelningspolicy innebärande att Eolus aktieutdel- ning över en längre period ska följa resultatet och motsvara 20-50 procent av bolagets vinst. Utdelningen ska dock anpassas efter bolagets investe- ringsbehov och finansiella ställning.

För räkenskapsåret 2014/2015 beslutade årsstämman den 30 januari 2016 om utdelning motsvarande 1,50 (1,50) SEK per aktie. Utbetalning av utdelningen skedde den 5 februari 2016.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår utdelning om 1,50 (1,50) SEK per aktie för verksamhets- året 2015/2016 förenlig med bolagets utdelningspolicy.

Föreslagen avstämningsdag för utdelning är tisdag den 31 januari 2017.

Utbetalning av utdelningen beräknas ske fredagen den 3 februari 2017. Styrelsen anser att förslaget är förenligt med försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen enligt följande:

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (Belopp i SEK):

Överkursfond	168 662 573
Balanserat resultat	184 378 014
Årets resultat	46 405 768
Kronor	000 000 000
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägare utdelas	37 360 500
i ny räkning överförs	362 085 855
Kronor	000 000 000

Redogörelse:

Föreslagen utdelning anses vara försvarlig med hänsyn till resultatutveck- lingen efter räkenskapsårets utgång. Vidare bedöms föreslagen vinstutdel- ning försvarlig med hänsyn till de krav som ställs på såväl moderbolagets som koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT FÖR EOLUS VIND AB ( PUBL)

Eolus Vind AB är ett svenskt publikt aktiebolag som sedan den 2 februari 2015 är noterat på NASDAQ i Stockholm. Eolus styrning sker via bolags- stämman, styrelsen, verkställande direktören och koncernledningen i enlighet med bland annat aktiebolagslagen, bolagsordningen och styrel- sens och verkställande direktörens arbetsordning. Representanter från ledningen i Eoluskoncernen ingår därutöver i dotterbolagens styrelser.

Eolus har gentemot NASDAQ Stockholm förpliktigat sig att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) som ska tillämpas av samtliga svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.

Det har såvitt Xxxxx känner till inte skett några överträdelser under det senaste räkenskapsåret av regelverket vid den börs bolagets aktier eller depåbevis är upptagna till handel vid eller av god sed på aktiemarknaden enligt beslut av respektive börs disciplinnämnd eller uttalande av Aktie- marknadsnämnden.

BOLAGSORDNING

Nuvarande bolagsordning fastställdes vid årsstämman den 26 januari 2013. Den anger bland annat att styrelsens säte ska vara i Hässleholm, att styrelsens ledamöter årligen väljs av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits samt att en A-aktie ger en röst och att en B-aktie ger 1/10-röst. Den fullständiga bolagsordningen finns tillgänglig på Eolus hemsida, xxx.xxxxxxxxx.xxx.

BOLAGSSTÄMMA

På bolagsstämman fattar aktieägarna beslut i centrala frågor. Bland annat fastställer stämman resultat- och balansräkningar, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktö- ren, val av styrelse och revisorer samt ersättning till styrelse och revisorer.

Kallelse till årsstämma i Xxxxx ska, enligt Aktiebolagslagen, utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman.

Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på Eolus hemsida. Att kallelse skett annonseras i Dagens Industri. För att få delta i stämman ska aktieägare anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelsen.

ÅRSSTÄMMA 2016

Eolus årsstämma 2016 ägde rum lördagen 30 januari i Hässleholm. Vid stämman var 101 aktieägare närvarande, personligen eller genom ombud, dessa representerade 39 % av rösterna. Till stämmans ordförande valdes bolagsjurist Xxxx Xxxxxx. Vid årsstämman var styrelse, VD, vice VD, CFO och bolagets revisor närvarande. Protokollet finns tillgängligt på Eolus hemsida, xxx.xxxxxxxxx.xxx. Alla beslut som fattades var i enlighet

med valberedningens och styrelsens förslag.

Några av de beslut som stämman fattade var:

• Utdelning om 1,50 kronor per aktie för verksamhetsåret 2014/2015.

• Styrelsen ska bestå av fem ledamöter utan suppleanter.

• Omval av styrelseledamöterna Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxxxx. Xxxx Xxxxxxxxx nyvaldes till styrelseledamot.

• Omval av Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx till styrelsens ordförande.

• Omval av PricewaterhouseCoopers AB som revisorer med Xxx Xxxxxxx som huvudansvarig revisor.

• Arvode till styrelsens ordförande, ledamöterna och revisor.

• Regler för valberedningens tillsättande och arbete.

ÅRSSTÄMMA 2017

Nästa årsstämma för aktieägarna i Xxxxx kommer att hållas lördagen

den 28 januari 2017 klockan 15.30 i Hässleholms Kulturhus i Hässleholm. Mer information om årsstämman, anmälan etc. finns på sidan 87.

VALBEREDNING

Valberedningen nominerar de personer som, vid årsstämman, föreslås för inval i Eolus styrelse. Den tar också fram förslag avseende revisors- arvoden, styrelsearvode till ordförande och övriga styrelseledamöter samt ersättning för utskottsarbete. Alla förslagen presenteras vid årsstämman samt i kallelsen och på hemsidan inför årsstämman.

Valberedningen ska vara sammansatt av styrelsens ordförande och representanter utsedda av Xxxxx röstmässigt tre största aktieägare per den 31 maj. Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx, styrelsens ordförande, presenterade valberedningens sammansättning den 20 juli 2016.

Valberedningen består av följande medlemmar:

Namn Utsedd av Ägarandel per 2016-05-31

Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx I egenskap av styrelseordförande

Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxxx Kraftaktiebolag 15,3 procent Xxxx Xxxxxx (ordförande) Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx 11,8 procent Xxxx Xxxxxxxxx Xxx Xxxxxxxxx 6,4 procent

Valberedningen har haft tre protokollförda möten inför årsstämman 2017. Arbetet i valberedningen börjar med att ledamöterna tar del av den styrel- seutvärderingen som genomförts under året. Valberedningens slutsats är att arbetet i styrelsen har fungerat väl under året men att intresse finns för att utöka styrelsen. Valberedningen har mot denna bakgrund valt att söka efter nya kandidater. Valberedningen kan även konstatera att en person inte står till förfogande för omval. I övrigt anser valberedningen att styrel- sen har relevant kompetens och erfarenhet.

STYRELSEN OCH DESS ARBETE

Eolus styrelse beslutar om bolagets affärsinriktning, strategi, affärsplan, resurser och kapitalstruktur, organisation, förvärv, större investeringar och försäljningar, årsredovisning och delårsrapporter samt andra övergripande frågor av strategisk natur. Styrelsen utser även den verkställande direktö- ren som ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens anvisningar.

STYRELSENS LEDAMÖTER

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman fram till nästa årsstäm- ma. Styrelsen ska, enligt bolagsordningen, bestå av lägst fyra och högst tio ordinarie ledamöter och högst sex suppleanter.

Från årsstämman den 30 januari 2016 bestod styrelsen av fem leda- möter. För presentation av styrelsens ordförande och styrelseledamöterna se sidorna 84-85. Eolus verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar liksom vice VD, CFO och bolagsjurist som regel vid styrelsemötena som föredragande.

STYRELSENS ARBETE

Xxxxx styrelse fastställer vid det första ordinarie styrelsemötet efter bolags- stämman en skriftlig instruktion som beskriver styrelsens arbetsordning.

Den fastställda arbetsordningen anger hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter, och hur ofta styrelsen ska sammanträda. Vidare reglerar arbetsordningen styrelsens åligganden, beslutsförhet, en instruk- tion till den verkställande direktören, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören med mera.

Styrelsen har också inom sig upprättat ett ersättningsutskott som består av tre medlemmar av styrelsen och revisionsutskott som består av hela styrelsen.

Styrelsen sammanträder efter en i förväg föreslagen årsplan, ytterligare möten arrangeras vid behov. Styrelsen hade 11 stycken protokollförda styrelsemöten under verksamhetsåret 2015/2016.

Bland annat har följande punkter varit med på agendan under 2015/2016:

• Årsbokslut inklusive rapport från revisorerna, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké.

• Årsredovisning samt förberedelse inför årsstämma.

• Uppföljning med ansvarig revisor om årets revision.

• Delårsrapporter.

• Styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning.

• Budget VÅ16.

• Strategiska frågor och risker.

Styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemöte- na en löpande dialog kring förvaltningen av bolaget. Verkställande direktö- ren, Xxx Xxxxxxxxxx, är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter, liksom den dagliga verksamheten i bolaget. Styrelsen får inför styrelsemöten skriftlig informa- tion i form av en VD-rapport innehållande uppföljning av bolagets försälj- ning, operativt resultat, likviditetsprognoser, ränte- och valutasäkringar, uppgift om orderstock, antal vindkraftverk under uppförande samt kom- mentarer om hur de olika marknaderna utvecklas. Inför styrelsemöten får styrelsen även ta del av balansräkning och kassaflöde.

Ordföranden redogör för resultatet av den årliga utvärdering som genomförts av styrelsens arbete. Utvärderingen omfattar bland annat styrelsens sammansättning, individuella styrelsemedlemmar samt styrel- sens arbete och rutiner.

”Koden” innehåller regler avseende styrelseledamöternas oberoende och uppställer krav på att majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolags- ledningen ska även vara oberoende i förhållande till alla aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i Xxxxx Xxxx AB. Högst en person från bolagsledningen får vara ledamot av styrelsen.

STYRELSENS NÄRVARO 2015/2016

	Funktion	Ober- oende1	Styrelse- möte	Ersätt- nings- utskott
Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx	Ordförande	2	11 av 11	1 av 1
Xxxxxxx Xxxxxx	Styrelseledamot	X	11 av 11	1 av 1
Xxxxx Xxxxxxxxxxxx*	Styrelseledamot	X	4 av 11
Xxxxxx Xxxxxxxxxx	Styrelseledamot	X	11 av 11	1 av 1
Xxx Xxxxxxxxx	Xxxxxxxxxxxxxxx	X	10 av 11
Xxxxxx Xxxxxxxx*	Styrelseledamot	X	4 av 11
Xxxx Xxxxxxxxx**	Styrelseledamot	X	7 av 11

* Avgick från styrelsen vid årsstämman 30 januari 2016.

** Valdes in i styrelsen vid årsstämman 30 januari 2016.

1 Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning.

2 Ej oberoende (i förhållande till Xxxxx större aktieägare).

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Ersättningsutskottet består av Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxxx och Xxxxxxx Xxxxxx. Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx är utskottets ordförande.

Ersättningsutskottets uppgifter är att:

• bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, bland annat genom att för styrelsen föreslå de riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- havare som årsstämman ska besluta om,

• följa och utvärdera eventuella pågående och under året beslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen,

• följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman fattar beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget,

• tillse att bolagets revisor senast tre veckor före årsstämman lämnar skriftligt yttrande till styrelsen om huruvida de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som gällt sedan föregående årsstämma har följts, samt

• utföra de övriga uppgifter som åläggs ersättningsutskottet i Svensk kod för bolagsstyrning och övriga för bolaget relevanta regler och föreskrifter. Ersättningsutskottet har hållit ett protokollfört möte under 2015/2016 där samtliga ledamöter var närvarande.

REVISIONSUTSKOTT

Bolaget har beslutat att styrelsen i sin helhet ska fullgöra utskottets uppgifter.

De uppgifter styrelsen ska fullgöra i denna funktion är att:

• övervaka Bolagets finansiella rapportering och svara för beredningen av styrelsens arbete med kvalitetssäkringen av densamma,

• med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontroll och riskhantering,

• granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller Bolaget andra tjänster än revisionstjänster,

• biträda valberedningen vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval samt arvodering av revisionsinsatsen,

• fortlöpande träffa Bolagets revisor för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt diskutera synen på Bolagets risker,

• utvärdera revisionsinsatsen och informera Bolagets valberedning eller

i förekommande fall särskilda valberedning om resultatet av utvärdering- en, och

• utföra de övriga uppgifter som åläggs revisionsutskott i lag, Svensk kod för bolagsstyrning och övriga för bolaget relevanta regler och föreskrifter.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Verkställande direktör för Eolus är Per Witalisson (född 1971), civilekonom. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltning- en av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer. För presentation av verkställande direktör se sidan 32. För ersättning till verkställande direktör se not 6.

KONCERNLEDNING

Per Witalisson leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Koncernledningen består av fyra personer. Under verksamhetsåret 2015/2016 har ledningen haft 16 möten i Hässleholm eller Malmö. Stående punkter på agendan är: föregående mötes protokoll, rapport från operativa gruppen, ekonomi, projektering, etablering, försälj- ning och marknad, drift, utlandsverksamheten, personal, arbetsmiljö och legala frågor.

REVISION

På bolagsstämman den 30 januari 2016 omvaldes Pricewaterhouse- Coopers AB (”PwC”), med Eva Carlsvi som huvudansvarig revisor.

Revisorerna granskar årsbokslut och årsredovisning samt bolagets löpande verksamhet och rutiner för att uttala sig om redovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskning av års- bokslut och årsredovisning görs under oktober och november. Därefter granskas att årsstämmans riktlinjer om ersättning till ledande befattnings- havare följs.

ERSÄTTNINGAR

ERSÄTTNING TILL STYRELSEN

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Eolus styrelseordföran- de, beslutas av årsstämman. I enlighet med beslut fattat på årsstämman den 30 januari 2016 bestämdes årsarvodet till totalt 950 KSEK, varav till styrelseordföranden med 350 KSEK och till ledamöterna med 150 KSEK vardera. För ytterligare information kring ersättning till styrelsen se not 6.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ersättningen till verkställande direktören samt övriga medlemmar i led- ningsgruppen (för närvarande vice VD, vice VD, CFO och bolagsjurist) utgår enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjer- na är antagna av årsstämman den 30 januari 2016 och gäller fram till nästa årsstämma.

Enligt riktlinjerna ska ledande befattningshavare erbjudas marknads- mässig och konkurrenskraftig ersättning. Ersättningens nivå för den enskil- de befattningshavaren ska vara baserad på faktorer som befattning, kom- petens, erfarenhet och prestation. Ersättningen består av fast lön och pensionsförmån samt ska därutöver kunna bestå av rörlig lön och icke monetära förmåner. Bolaget ska ha möjlighet att erbjuda samtliga ledande befattningshavare en rörlig ersättning som maximalt uppgår till en månads- lön per år.

Den rörliga lönen ska baseras på att ett eller flera kvantitativa och/eller kvalitativa mål uppnås. Målen ska utformas med syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Bolaget ska även ha möjlighet att erbjuda ledande befattningshavare ett aktiesparprogram som innebär att bolaget ersätter kostnaden för att, tre år efter utbetalning av rörlig ersättning, förvärva hälften så många aktier som befattningshavaren förvärvat för sin rörliga ersättning och då fortfarande äger. För ytterligare information kring ersättning till ledande befattningshavare se not 6.

ERSÄTTNING TILL REVISOR

Ersättning för revisionsuppdraget ersätts enligt räkning och under verk- samhetsåret 2015/2016 uppgick detta till 633 KSEK. Arvode för övriga uppdrag till PwC förutom revisionsuppdraget uppgick under verksamhets- året 2015/2016 till sammanlagt 472 KSEK. För ytterligare information kring ersättning till revisor se not 7.

STYRELSENS BESKRIVNING AV INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2015/2016

Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Det innebär bland annat att övervaka Eolus finan- siella rapportering och effektiviteten i bolagets interna kontroll och risk- bedömning.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rap- porteringen i form av årsredovisning och delårsrapporter som Eolus publi- cerar varje år samt att den finansiella rapporteringen upprättas i överens- stämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och andra krav för noterade bolag. Intern kontroll syftar även till att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen till företagsledning och styrelse så att beslut fattas på rätt grunder.

För att beskriva den interna kontrollen avseende finansiell rapportering utgår Eolus från de områden som utgör grunden för den interna kontrollen enligt det ramverk som utfärdats av COSO ”Internal Control – Integrated Framework” det vill säga områdena: kontrollmiljö, riskbedömning och kon- trollstruktur, information och kommunikation samt uppföljning. Beskrivning nedan avser därför Eolus interna kontrollsystem i förhållande till COSO- ramverket av 1992 års utgåva.

KONTROLLMILJÖ

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets interna kontroll. Styrelsens arbetsordning samt de instruktioner styrelsen upprättat för verkställande direktörens och styrelseutskottens arbete definierar tydligt fördelningen av ansvar och befogenheter i syfte att säkerställa effektiv hantering av risker i affärsverksamheten. Eolus har instruktioner och rutiner som används i den finansiella rapporteringsprocessen såväl som redovis- ningsprinciper och förändringar av dessa. VD rapporterar rutinmässigt till styrelsen om verksamhetens och den finansiella utvecklingen inför varje styrelsemöte. Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs framför allt av finans- och riskpolicy, informationspolicy och kon- cernens ekonomihandbok som definierar redovisnings- och rapporterings- regler.

RISKBEDÖMNING OCH KONTROLLSTRUKTUR

Väsentliga risker för verksamheten analyseras av styrelsen som en del i den finansiella rapporteringen. Riskområden dokumenteras utifrån sanno- likhet och dess eventuella påverkan. Baserat på detta utformas kontroll- processer för att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen. Organisationsstrukturen tillsammans med ansvarsfördelning och attest- ordning är tydligt beskriven och kommunicerad genom instruktioner.

Verksamheten är organiserad i segment som följs upp.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

En ekonomihandbok med riktlinjer och instruktioner för den finansiella rapporteringen finns framtagen. Ekonomihandboken uppdateras löpande och förmedlas till berörda medarbetare inom Eolus. Inför varje kvartalsbok- slut och årsbokslut förmedlas även specifika skriftliga instruktioner för att säkerställa korrekt information i den externa rapporteringen.

Den externa kommunikationen styrs genom Eolus informations- policy och kommunikationsplan, vilka behandlar ansvar, rutiner och regler. Policyn utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att information till aktie- marknaden håller hög kvalitet och är i enlighet med börsreglerna. Finansiell information som kvartalsrapporter, årsredovisningar och väsentliga händel- ser publiceras genom pressreleaser samt på Eolus hemsida. Möten med finansanalytiker arrangeras regelbundet i samband med publicering av kvartalsrapporter.

UPPFÖLJNING

Koncernledningen analyserar löpande den finansiella utvecklingen inom koncernens segment. Generellt på alla nivåer i organisationen sker löpan- de uppföljning genom jämförelser mot budget, prognoser och planer samt genom utvärdering av nyckeltal.

Styrelsen erhåller inför styrelsemöten finansiell rapportering över utvecklingen i Eolus. Utöver formell rapportering finns informella informa- tionskanaler till verkställande direktören och styrelsen för väsentlig informa- tion från medarbetarna. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som verkställande direktören lämnar. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de eventuella brister och förslag

till åtgärder som framkommit vid den interna kontrollen och externa revisionen.

Det finns en regelbunden kommunikation mellan styrelsen och revisorn. Hela styrelsen samt revisor tillsänds delårsrapporterna innan de publiceras.

UTTALANDE OM INTERNREVISION

Styrelsen har hittills inte funnit någon anledning att inrätta en intern- revisionsfunktion, då ovanstående funktioner anses fylla denna uppgift. Styrelsen gör dock årligen en utvärdering om behovet av en sådan funktion behövs.

RESULTATRÄKNING KONCERNEN

KSEK	Not	2015/2016	2014/2015
Nettoomsättning	3	693 446	1 502 137
Övriga rörelseintäkter	8	2 215	21 344
Summa rörelsens intäkter		695 661	1 523 481
Förändring av lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande och projekt under utveckling		73 558	-613 059
Kostnader för varor och projektering		-681 186	-625 657
Övriga externa kostnader	7,13	-43 615	-62 858
Personalkostnader	5,6	-28 175	-22 822
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar	12	-26 719	-94 462
Resultat från andelar i intreseföretag	17	-1 309	-97
Övriga rörelsekostnader	8	-4 165	-14 487
Summa rörelsens kostnader		-711 610	-1 433 442
Rörelseresultat		-15 949	90 040
Finansiella intäkter	9	1 775	4 655
Finansiella kostnader	9	-14 883	-19 452
Resultat från finansiella poster		-13 108	-14 797
Resultat före skatt		-29 057	75 243
Skatt	11	5 139	4 751
Årets resultat		-23 918	79 994
Hänförligt till moderföretagets aktieägare		-22 925	80 906
Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		-993	-912
Summa		-23 918	79 994
Resultat per aktie före och efter utspädning	21	-0,92	3,25

RAPPORT ÖVRIGT TOTALRESULTAT KONCERNEN

KSEK	Not	2015/2016	2014/2015
Årets resultat		-23 918	79 994
Övrigt totalresultat
Poster som inte skall återföras till resultaträkningen		-	-
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen		-	-
Omräkningsdifferens		-3	176
Summa övrigt totalresultat		-3	176
Årets totalresultat		-23 921	80 170
Hänförligt till moderföretagets aktieägare		-22 928	81 082
Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		-993	-912
Summa		-23 921	80 170

RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING KONCERNEN

KSEK	Not	2016-08-31	2015-08-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	12	259 323	338 748
Innehav i intresseföretag	17	8 076	8 703
Uppskjutna skattefordringar	11	41	1 280
Övriga finansiella tillgångar	24	24 356	3 055
Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar		291 795	351 787
Lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande och projekt under utveckling	18	462 301	379 552
Förskott till leverantörer		204 597	187 278
Kundfordringar	19, 24	28 793	18 148
Derivatinstrument	24	4 130	5 653
Aktuella skattefordringar		19 095	18 223
Övriga kortfristiga fordringar	19, 24	29 131	47 457
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	20, 24	8 225	9 735
Likvida medel	24	221 549	241 522
Summa omsättningstillgångar		977 821	907 568
SUMMA TILLGÅNGAR		1 269 616	1 259 355

KSEK	Not	2016-08-31	2015-08-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	21	24 907	24 907
Övrigt tillskjutet kapital		190 843	190 843
Reserver		-42	-39
Balanserat resultat		455 315	515 602
Eget kapital hänförligt till Eolus aktieägare		671 026	731 313
Innehav utan bestämmande inflytande		140	51
Summa eget kapital Långfristiga skulder		671 166	731 364
Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut	16, 22, 24	50 216	149 192
Långfristiga avsättningar	23	7 599	8 841
Uppskjutna skatteskulder	11	77 765	90 085
Övriga långfristiga skulder	16	854	488
Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder		136 434	248 607
Kortfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut	16, 22, 24	31 558	39 745
Leverantörsskulder	24	109 998	5 436
Derivatinstrument	16, 24	38 753	35 323
Aktuella skatteskulder		76	67
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	20, 24	15 678	23 360
Förskott från kunder		237 831	173 242
Övriga kortfristiga skulder	16, 24	28 122	2 211
Summa kortfristiga skulder		462 017	279 384
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 269 616	1 259 355

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING EGET KAPITAL KONCERNEN

KSEK Not 21	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat	Summa Eolus aktieägare	Innehav utan bestäm- mande inflytande	Totalt eget kapital
Per 1 september 2015	24 907	190 843	-39	515 602	731 313	51	731 364
Årets resultat				-22 925	-22 925	-993	-23 918
Övrigt totalresultat			-3		-3		-3
Summa Totalresultat			-3	-22 925	-22 928	-993	-23 921
Transaktioner med aktieägare
Utdelning				-37 361	-37 361		-37 361
Kapitaltillskott från ägare utan bestämmande inflytande					-	1 082	1 082
Per 31 augusti 2016	24 907	190 843	-42	455 315	671 026	140	671 166
KSEK Not 21	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat	Summa Eolus aktieägare	Innehav utan bestäm- mande inflytande	Totalt eget kapital
Per 1 september 2014	24 907	439 913	-215	472 057	936 662	47	936 709
Årets resultat				80 906	80 906	-912	79 994
Övrigt totalresultat			176		176		176
Summa Totalresultat			176	80 906	81 082	-912	80 170
Transaktioner med aktieägare
Fondemission	24 907	-24 907			-		-
Inlösen av aktier	-24 907	-224 163			-249 070		-249 070
Utdelning				-37 361	-37 361		-37 361
Kapitaltillskott från ägare utan bestämmande inflytande						915	915
Per 31 augusti 2015	24 907	190 843	-39	515 602	731 313	51	731 364

RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN KONCERNEN

KSEK	Not	2015/2016	2014/2015
Löpande verksamhet
Rörelseresultat		-15 949	90 040
Justering för icke kassaflödespåverkande poster	25	28 337	90 140
Erhållen ränta		12 388 1 081	180 181 1 060
Erlagd ränta		-11 650	-19 074
Betald inkomstskatt		-6 814	-11 342
Nettokassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		-4 996	150 825
Justeringar av rörelsekapital
Ökning/Minskning av lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande, projekt under utveckling samt förskott till leverantörer		-56 690	704 949
Minskning/ökning av rörelsefordringar		10 423	-14 290
Ökning/Minskning av rörelseskulder		185 453	-126 573
Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamhet		134 190	714 911
Förvärv av andelar i dotterföretag/tillgångsförvärv		-450	-5 388
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	12	-2 503	-1 208
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	12	13 836	50 763
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	15	-22 152	-
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar		873	-
Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-10 395	44 167
Upptagna lån	22	-	116 567
Amortering av lån	22	-107 141	-435 485
Kapitaltillskott		748	1 300
Utdelning		-37 360	-286 431
Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde		-143 754 -19 959	-604 049 155 029
Likvida medel vid årets början		241 522	86 499
Valutakursdifferens i likvida medel		-13	-6
Likvida medel vid årets slut		221 549	241 522

RESULTATRÄKNING MODERBOLAGET

KSEK Not		2015/2016 611 873	2014/2015
Nettoomsättning 4			1 348 830
Förändring av lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande och projekt under uveckling		90 291	-606 008
Övriga rörelseintäkter	8	1 170	12 772
Summa rörelsens intäkter		703 334	755 594
Kostnader för varor och projektering		-642 480	-595 108
Övriga externa kostnader	7, 13	-21 980	-40 487
Personalkostnader	5, 6	-27 671	-22 366
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar	12	-5 174	-14 403
Övriga rörelsekostnader	8	-2 840	-6 689
Summa rörelsens kostnader		-700 145	-679 053
Rörelseresultat		3 189	76 541
Resultat från andelar i koncernföretag	15	23 311	87 173
Ränteintäkter och liknande poster	9	1 720	3 893
Räntekostnader och liknande poster	9	-1 557	-7 346
Resultat från finansiella poster		23 474	83 720
Resultat efter finansiella poster		26 663	160 261
Bokslutsdispositioner	10	26 392	-47 376
Resultat före skatt		53 055	112 885
Skatt på årets resultat	11	-6 649	-6 123
Årets resultat		46 406	106 762

RAPPORT ÖVRIGT TOTALRESULTAT MODERBOLAGET

KSEK Not	2015/2016 46 406	2014/2015
Årets resultat Övrigt totalresultat		106 762
Poster som inte skall återföras till resultaträkningen	-	-
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen	-	-
Summa övrigt totalresultat Årets totalresultat	- 46 406	- 106 762

BALANSRÄKNING MODERBOLAGET

KSEK Not	2016-08-31	2015-08-31
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark 12	221	221
Vindkraftverk 12	66 702	76 535
Inventarier 12	2 540	2 245
Finansiella anläggningstillgångar	69 463	79 001
Andelar i koncernföretag 15	187 831	187 246
Andelar i intresseföretag 17	8 700	8 720
Andra långfristiga värdepappersinnehav 14	1 567	1 734
Uppskjutna skattefordringar 11	324	286
Andra långfristiga fordringar	607	1 273
	199 029	199 259
Summa anläggningstillgångar Varulager m m	268 492	278 260
Lager av vindkraftverk	11 995	137 758
Vindkraftverk under uppförande samt projekt under utveckling	326 595	117 363
Förskott till leverantörer	200 751	185 365
Kortfristiga fordringar	539 341	440 486
Kundfordringar	27 480	13 288
Fordringar hos koncernföretag	95 590	92 255
Aktuella skattefordringar	25 353	25 737
Övriga kortfristiga fordringar	6 190	1 944
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20	2 812	6 369
Likvida medel	157 425 211 469	139 593 230 516
Summa omsättningstillgångar	908 235	810 595
SUMMA TILLGÅNGAR	1 176 727	1 088 855

KSEK Not	2016-08-31	2015-08-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Bundet eget kapital 21
Aktiekapital	24 907	24 907
Reservfond	22 259	22 259
Fritt eget kapital	47 166	47 166
Överkursfond	168 663	168 663
Balanserat resultat	184 378	114 975
Årets resultat	46 406	106 762
	399 447	390 400
Summa eget kapital Obeskattade reserver 10	446 613 133 958	437 566 137 093
Avsättningar 23 Långfristiga skulder	2 353	2 621
Övriga långfristiga skulder	-	393
Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder	-	393
Skulder till kreditinstitut 22	-	10 850
Förskott från kunder	237 831	173 242
Leverantörsskulder	107 490	3 837
Skulder till koncernföretag	207 218	301 243
Övriga skulder	28 512	1 721
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20	12 752	20 289
Summa kortfristiga skulder	593 803	511 182
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter 26	1 176 727 580 000	1 088 855 590 850
Ansvarsförbindelser 26	69 885	69 885

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING EGET KAPITAL MODERBOLAGET

KSEK	Not 21	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserat resultat	Totalt eget kapital
Per 1 september 2015		24 907	22 259	168 663	221 737	437 566
Årets resultat					46 406	46 406
Summa totalresultat					46 406	46 406
Transaktioner med aktieägare
Omräkningsdifferens					2	2
Utdelning					-37 361	-37 361
Per 31 augusti 2016		24 907	22 259	168 663	230 784	446 613
KSEK	Not 21	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserat resultat	Totalt eget kapital
Per 1 september 2014		24 907	22 259	417 733	152 336	617 235
Årets resultat					106 762	106 762
Summa totalresultat					106 762	106 762
Transaktioner med aktieägare
Fondemission		24 907		-24 907		-
Inlösen av aktier		-24 907		-224 163		-249 070
Utdelning					-37 361	-37 361
Per 31 augusti 2015		24 907	22 259	168 663	221 737	437 566

KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET

KSEK	Not	2015/2016	2014/2015
Löpande verksamhet
Rörelseresultat		3 189	76 541
Justering för icke kassaflödespåverkande poster	25	6 085	17 200
Erhållen ränta		9 274 440	93 741 827
Erlagd ränta		-1 601	-8 894
Betald inkomstskatt		-6 303	-10 218
Nettokassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital Justeringar av rörelsekapital		1 810	75 456
Ökning/Minsking av lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande, projekt under utveckling samt förskott till leverantörer		-105 677	669 576
Ökning av rörelsefordringar		-18 201	-19 657
Ökning/Minskning av rörelseskulder		191 000	-26 917
Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamhet		68 932	698 458
Aktieägartillskott	15	-585	-102
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	12	-2 073	-294
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	12	13 620	4 343
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		187	-
Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamhet		11 149	3 947
Upptagna lån	22	-	116 549
Amortering av lån	22	-10 850	-382 696
Betalda/erhållna koncernbidrag		-50 916	2 645
Utdelning		-37 361	-286 431
Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde		-99 128 -19 047	-549 933 152 472
Likvida medel vid årets början		230 516	78 044
Likvida medel vid årets slut		211 469	230 516

NOTER

NOT 1 ALLMÄN INFORMATION OCH VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderföretaget Eolus Vind AB, organisationsnummer 556389-3956, är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Sverige. Koncernens huvudsakliga verksamhet är att projektera och uppföra vindkraftverk för försäljning eller förvaltning i egen regi. Adressen till huvudkontoret är Tredje Avenyen 3, Hässleholm med postadress Box 95, 281 21 Hässleholm. Företaget är noterat vid Nasdaq Stockholm Small Cap.

Styrelsen har den 6 december 2016 godkänt denna koncern- och moderbolagsredovisning vilken kommer att läggas fram för antagande vid årsstämma den 28 januari 2017.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år om inget annat anges.

TILLÄMPADE REGELVERK FÖR KONCERNREDOVISNINGEN

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Financial Standards Board (IASB) sådana som de antagits av EU. Vidare har årsredovisnings- lagen och RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner” tillämpats.

UNDERLAG FÖR UPPRÄTTANDE AV KONCERNREDOVISNINGEN

Koncernredovisningen är baserad på historiska anskaffningsvärden om inte annat anges. Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor, vilket är moderföretagets funktionella valuta. Om inget annat anges redovisas alla siffror i tusental svenska kronor (KSEK).

INFÖRANDET AV NYA REDOVISNINGSPRINCIPER

Följande nya standard är för första gången obligatorisk för räkenskapsåret 2015/2016. Koncernen har valt att enbart kommentera standarder och tolkningar som bedöms vara eller kunna bli relevanta för koncernen och dess verksamhet.

IFRS 12 UPPLYSNINGAR OM INNEHAV I ANDRA ENHETER

IFRS 12 omfattar upplysningskrav för alla former av innehav i andra företag.

En utvärdering sker för närvarande av de standarder, tolkningar och ändringar som ska tillämpas för räkenskapsåret 2016/2017 eller senare. Utöver nedanstående är den initiala bedömningen att de inte kommer att ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 9 FINANCIAL INSTRUMENTS: RECOGNITION AND MEASUREMENT

IFRS 9 är obligatoriskt för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2018 eller senare. Standarden innebär bland annat en reduktion av antalet värde- ringskategorier för finansiella tillgångar och att huvudkategorierna för redo- visning är upplupet anskaffningsvärde respektive verkligt värde via årets resultat. Utvärdering av eventuella effekter av en implementering pågår.

IFRS 15 REVENUE FROM CUSTOMER CONTRACTS

IFRS 15 har en samlad modell för all intäktsredovisning baserad på en ba- lansräkningsansats. Införandet kommer att innebära ett stort analysarbete i enlighet med den femstegsmodell som standarden bygger på. IFRS 15 träder i kraft den 1 januari 2018 och en utvärdering av eventuella effekter av en implementering pågår.

IFRS 16 LEASES

IFRS 16 utfärdades 13 januari 2016 och ska ersätta IAS 17 Leasingavtal. IFRS 16 introducerar en ”right of use model” och innebär för leasetagaren att i stort sett samtliga leasingavtal ska redovisas i balansräkningen, klassifi- cering i operationella och finansiella leasingavtal ska därför inte göras.

Undantagna är leasingavtal med en leasingperiod som är 12 månader eller mindre samt leasingavtal som uppgår till mindre värden. I resultaträkningen

redovisas avskrivningar på tillgången och räntekostnader på skulden. Utvärdering av eventuella effekter av en implementering pågår.

GRUNDER FÖR KONSOLIDERING

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och dess dotterföretag. De finansiella rapporterna för moderföretaget och dotterföretagen som ingår i koncernredovisningen avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen.

Dotterföretag

Med dotterföretag avses alla företag över vilka koncernen har bestämman- de inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet

att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten, vilket är den dag då koncernen får ett bestämmande inflytande, och ingår i koncernredovisningen till och med tidpunkten då bestämmande inflytande upphör.

Rörelseförvärv redovisas i enlighet med förvärvsmetoden. Köpeskilling- en utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och emitterade aktier. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av avtalad villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår och redovisas som övrig kostnad. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder värderas inled- ningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör kon- cernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Enligt vanligt förekommande praxis i branschen bedrivs ofta vindkrafts- projekt i separata bolag. Detta innebär att förvärv och avyttringar av projekt och färdiga vindkraftverk kan görs som aktietransaktioner. Då syftet med dessa främst är att förvärva vindkraftsanläggningarna och eventuell övrig verksamhet eller administration saknas eller är av underordnad betydelse klassificeras dessa som tillgångsförvärv. De tillgångar som på detta sätt förvärvats redovisas till verkligt värde i koncernredovisningen varvid ingen goodwill uppstår.

Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffnings- värde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intresseföretagets vinst eller förlust efter förvärvstid- punkten. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inklu- derar goodwill som identifieras vid förvärvet.

Innehav utan bestämmande inflytande

Innehav utan bestämmande inflytande är den del av resultatet och netto- tillgångarna i icke helägda dotterföretag som tillkommer andra ägare än moderföretagets aktieägare. Deras andel av resultatet ingår i årets resultat i koncernens resultaträkning och andelen av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernens rapport över finansiell ställning.

Omräkning av utländska dotterföretags bokslut

Poster i dotterföretagens balansräkningar är värderade i respektive funk- tionell valuta, vilken i normalfallet är densamma som landets lokala valuta. Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor, vilket är moderföretagets funktionella valuta. Resultat- och balansräkningarna för de utländska dotterföretagen omräknas till svenska kronor. Balansräkningarna omräknas till balansdagens kurser. Resultaträkningarna omräknas till perio- dens genomsnittskurser. Kursdifferenserna vid omräkning påverkar inte årets resultat utan redovisas i övrigt totalresultat i koncernredovisningen.

Följande valutakurser har använts vid omräkningar:

FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA

Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs, och orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet.

EUR NOK USD

Balansdagens kurs 2016-08-31 9,5136 1,0230 8,5422

Periodens genomsnittskurs 2015/2016 9,3400 0,9961 8,4101

Balansdagens kurs 2015-08-31 9,5205 1,0362 -

Periodens genomsnittskurs 2014/2015 9,3301 1,0776 -

TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Transaktioner med närstående sker till marknadsmässiga villkor. Med närstående avses de företag där koncernen har ett bestämmande eller betydande inflytande vad gäller de operativa och finansiella beslut som fattas. Närståendekretsen omfattar dessutom de företag och fysiska personer som har möjlighet att utöva ett bestämmande eller betydande inflytande över koncernens finansiella och operativa beslut.

SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den in- terna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat.

I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören.

Eolus rörelsesegment redovisas i not 3 och utgörs av

• Projektering som innebär förprojektering, projektering, etablering och försäljning av vindkraftsanläggningar. Här ingår också tekniska och administrativa konsulttjänster åt vindkraftintressenter.

• Elproduktion som omfattar drift av hel- eller delägda vindkraftverk samt försäljning av elkraft och elcertifikat som tilldelas producenter av förnybar el.

• Drift- och förvaltning som avser kompletta drift- och administrations- tjänster för externa och interna vindkraftsanläggningar.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen har upprättats i enlighet med den indirekta metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med obetydlig värdefluktuation och ursprunglig förfallodag inom tre månader.

INTÄKTER

Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska för- delarna kommer att tillgodogöras koncernen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, exklusive mervärdesskatt. Försäljnings- intäkter redovisas när följande kriterier är uppfyllda:

Försäljning av vindkraftsanläggningar

Intäkter redovisas när de väsentliga riskerna och fördelarna som förknippas med äganderätten till anläggningarna har övergått till köparen och när in- täktsbeloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Projekten genomgår del- faserna förprojektering, projektering och etablering. Etableringsfasen avslutas efter godkänd provdrift genom att anläggningen antingen avyttras till kund eller överförs till den egna elproduktionsverksamheten klassificerad som varulager. Vid avyttring redovisas intäkten i nettoomsättning. Eftersom relativt få projekt befinner sig i etableringsfasen samtidigt, kan omsättning och resultat variera kraftigt mellan enskilda kvartal. Projekteringsverksam- heten finansieras främst genom eget kapital, byggkrediter eller genom förskott från kunder.

Försäljning av el

Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas i den period då leverans skett. Intäkter från försäljning av elcertifikat på konto hos

Energimyndigheten redovisas i den period då avyttring skett. Elcertifikaten redovisas i balansräkningen som immateriell omsättningstillgång när de finns registrerade på Energimyndighetens konto och som upplupen intäkt när de är intjänade men ännu ej registrerade.

Försäljning av administrativa och tekniska drifttjänster

Intäkter från administrativa och tekniska drifttjänster intäktsförs i den period då tjänsterna väsentligen utförs.

Ränta

Ränteintäkter redovisas som finansiell intäkt med tillämpning av effektiv- räntemetoden.

Utdelningar

Intäkterna redovisas i resultaträkningen när aktieägarnas rätt att erhålla utbetalningen fastställs.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgång- ens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas vid varje bokslut- stillfälle och justeras vid behov. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskriv- ningsmetod används för samtliga typer av tillgångar.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Antal år

Byggnader och markanläggningar 20 år

Vindkraftverk, fundament och elanläggningar 20 år

Inventarier 5 år

NEDSKRIVNING AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Om det föreligger någon indikation på att en tillgång som skrivs av har minskat i värde sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet i verksamheten.

Bedömningen av återvinningsvärdet görs per kassagenererande enhet vilka är desamma som de definierade segmenten.

För vindkraftsanläggningar redovisade som anläggningstillgångar eller varulager prövas nedskrivningsbehovet vid varje kvartalsskifte genom att kalkyler utvisande återstående förväntade kassaflöden från respektive till- gång upprättas. De viktigaste parametrarna vid upprättandet av kalkylerna är antaganden om framtida produktion, återstående livslängd, marknads- pris på el och elcertifikat, driftkostnader och diskonteringsränta.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Klassificering

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier:

• Finansiella tillgångar som kan säljas.

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

• Lånefordringar och kundfordringar värderade till upplupet anskaffnings- värde enligt effektivräntemetoden.

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Klassificeringen av de finansiella tillgångarna fastställs vid det första redovisningstillfället.

Alla inköp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärs- dagen.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifieras som att de kan säljas och inte heller har klassificer- ats i någon av de andra kategorierna. Koncernens finansiella tillgångar som kan säljas består av värdepappersinnehav.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassifice- ras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras alltid som att de innehas för handel. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas

bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggnings- tillgångar.

Koncernens tillgångar i denna kategori består av valutaterminer och räntederivat. Koncernen tillämpar ej säkringsredovisning. Vinster och förlus- ter till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och resultat- redovisas i den period då de uppstår. Förändringar i verkligt värde på valutaderivat redovisas i resultaträkningen som övriga intäkter/kostnader.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivativa finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara betalningar som inte noteras på en aktiv marknad.

Lånefordringar och kundfordringar värderas inledningsvis till verkligt värde och är föremål för en regelbunden och systematisk analys med av- seende på att fastställa det belopp varmed fordran kommer att inflyta.

Om en fordran antas vara osäker görs en reservering för skillnaden mellan det redovisade värdet och det förväntade kassaflödet. Förluster hänförliga till osäkra kundfordringar redovisas i resultaträkningen under övriga rörelse- kostnader, se not 8. Eventuella ränteintäkter avseende lånefordringar inkluderas i de finansiella intäkterna.

Koncernens kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar, spärrade bankmedel samt upplupna ränteintäkter ingår i denna kategori.

Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskost- nader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar

och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet

anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter från värdepapper redovisas i resultaträkningen som en del av Finansiella intäkter när koncernens rätt att erhålla betalning har fastställts.

Nedskrivningsprinciper av finansiella tillgångar

- Lånefordringar och kundfordringar

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera hän- delser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en ”förlust- händelse”) och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

För kategorin lånefordringar och kundfordringar beräknas nedskriv- ningen som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet

av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivnings- beloppet redovisas i koncernens resultaträkning.

FINANSIELLA SKULDER

Koncernens finansiella skulder delas in i två kategorier:

• Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

• Finansiella skulder som värderats till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen utgörs av valuta- och räntederivat. Övriga finansiella skulder redovisas inlednings- vis till verkligt värde, med avdrag för uppkomna transaktionskostnader.

I efterföljande perioder värderas dessa skulder till upplupet anskaffningsvär- de i enlighet med effektivräntemetoden. Eolus leverantörsskulder, upplåning samt vissa övriga kortfristiga skulder och upplupna kostnader ingår i denna kategori.

BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Finansiella instrument värderade till verkligt värde klassificeras antingen som verkligt värde över resultaträkningen eller tillgängliga till försäljning. Värderingen kan ta sin utgångspunkt i någon av följande förutsättningar:

• Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1).

• Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar) (nivå 2).

• Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (nivå 3).

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad be- traktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet före- kommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t.ex.

OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns till- gänglig medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för värderingen är observerbara rör det sig om en nivå 2 värdering. Det verkliga värdet på onoterade värdepapper bygger på kassaflöden som diskonterats med en ränta som baserats på marknadsränta och ett risktillägg som är specifikt för dessa onoterade värdepapper. Verkligt värde för valutaterminskontrakt

fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde, det vill säga nivå 2.

Eolus redovisar för närvarande alla finansiella instrument i nivå 2.

I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassificeras det berörda instrumentet i nivå 3. Eolus redovisar för närvarande inga finansiella instrument tillhörande denna kategori. Inga omklassificeringar mellan de olika kategorierna har gjorts under perioden.

LAGER AV VINDKRAFTVERK OCH VINDKRAFTVERK UNDER UPPFÖRANDE SAMT PROJEKT UNDER UTVECKLING

Lager av vindkraftverk är de vindkraftverk som är till försäljning, men som är tagna i drift och bedriver elproduktion eftersom de ej avyttrats.

Vid varje kvartalsbokslut omklassificeras vindkraftverk redovisade som lager till materiell anläggningstillgång om de inte avyttrats efter 12 månader. Undantag kan göras om det förs långt gångna försäljningsdiskussioner som bedöms leda till att verket avyttras i närtid.

Vindkraftverk klassificerade som lager har värderats till så kallat juste- rat anskaffningsvärde, innebärande att respektive vindkraftverks bokförda värde justeras varje kvartal för att möta den värdeminskning som sker.

Förfarandet beskrivs närmare under rubriken ”Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar”.

Vindkraftverk klassificerade som anläggningstillgång omklassificeras till lager av vindkraftverk vid kvartalsbokslut om det förs långt gångna försäljningsdiskussioner som bedöms leda till att verket avyttras inom nästkommande kvartal.

Vindkraftverk under uppförande är de vindkraftverk som är under byggnation. Projekt under utveckling är den projektutveckling som bedrivs. Samtliga projekt som har nedlagda kostnader om minst 10 KSEK finns med i portföljen. Vid varje kvartalsbokslut genomgås projektportföljen och nedskrivningar sker om t ex projekt fått avslag från tillståndsmyndighet.

Vindkraftverk under uppförande samt projekt under utveckling värderas till det lägsta av nedlagda kostnader och verkligt värde.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse, legal eller infor- mell, till följd av tidigare händelser och då det är sannolikt att en utbetalning kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen och att dess värde går att mäta tillförlitligt. I de fall då företaget förväntar sig att en gjord avsättning ska ersättas av utomstående, exempelvis inom ramen för ett försäkrings- avtal, redovisas denna förväntade ersättning som en separat tillgång, men först när det är så gott som säkert att ersättningen kommer att erhållas.

Om tidsvärdet är väsentligt ska den framtida betalningen nuvärde- beräknas. Beräkningen ska göras med hjälp av en diskonteringsränta som speglar kortsiktiga marknadsförväntningar med hänsyn tagen till specifika risker kopplade till åtagandet. Ökningen av åtagandet redovisas som en räntekostnad.

Avsättningar för återställningskostnader

Enligt miljöbalken har tillsynsmyndigheten rätt att kräva att garantier för säkerhet för nedmontering och återställande lämnas. De framtida kostna- derna bedöms per anläggning med ledning av utredningar som gjorts för specifika verk. Avsättning görs med nuvärdet av den beräknade framtida kostnaden. Avsättningen räknas löpande upp med diskonteringsräntan och uppräkningen redovisas som låneutgift (räntekostnad). Tillgångens redovisade värde justeras i det fall den är klassificerad som en anlägg- ningstillgång.

Avsättningar för omstruktureringskostnader

En avsättning för omstrukturering redovisas under den period då koncer- nen blir rättsligt eller informellt bunden till planen. Avsättning får enbart göras för de utgifter som uppstår som en direkt effekt av omstrukturering- en och som är en effekt av kvarstående kontraktuella förpliktelser utan varaktig ekonomisk nytta eller som utgörs av ett vite till följd av förpliktel- sens uppsägning. Avsättningar omprövas vid varje rapportperiods slut.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Som eventualförpliktelser redovisas ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom Eolus kontroll, inträffar eller uteblir. Eventualförpliktelser kan även vara ett åtagande som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att åtagandet regleras eller åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Eolus redovisar avgångs- vederlag när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse när det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagand- en än att så inte sker och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt.

Pensioner

Eolus pensionsåtaganden omfattas enbart av avgiftsbestämda planer. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncer- nen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte

några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersätt- ningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Koncernens bidrag till avgifts- bestämda pensionsplaner belastar årets resultat det år som de är hän- förliga till.

Leasing

Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgång- ar där koncernen i allt väsentligt innehar de risker och fördelar som förknip- pas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verk- liga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningen, som görs under leasingtiden, kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Eolus har endast leasingavtal som klassificeras som operationella.

INKOMSTSKATT

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella be- lopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

Uppskjuten skatt redovisas på balansdagen i enlighet med balans- räkningsmetoden för temporära skillnader mellan tillgångars och skulders skattemässiga och redovisningsmässiga värden. Uppskjutna skatteford- ringar redovisas för alla avdragsgilla temporära differenser, däribland underskottsavdrag, i den mån det är troligt att en beskattningsbar vinst kommer att vara tillgänglig mot vilken de avdragsgilla temporära differen- serna kan används.

BEDÖMNINGAR, UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN

När styrelsen och verkställande direktören upprättar finansiella rapporter i enlighet med tillämpade redovisningsprinciper måste vissa uppskattningar och antaganden göras som påverkar redovisade värdet av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. De områden där uppskattningar och an- taganden är av stor betydelse för koncernen och som kan komma att påverka resultat- och balansräkning om de ändras beskrivs nedan:

Avsättningar för osäkra fordringar

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till det förväntade realiserbara värdet. En uppskattning för osäkra fordringar som grundas på en objektiv utvärdering av alla utestående belopp görs vid års- slutet. Förluster knutna till osäkra fordringar redovisas i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader. Se not 8.

Återställningskostnader

Kostnader för nedmontering och återställande bedöms per anläggning med ledning av utredningar som gjorts för specifika verk. En utgångspunkt är ett normalvärde per megawatt (MW) installerad effekt. Restvärdet hanteras som en avgående post i utrangeringskalkylen och har beaktats i dessa schablonbelopp. Tidsfaktorn beaktas genom diskontering. Prisutvecklingen kan antas lika med det långsiktiga inflationsmålet 2 procent, samtidigt som en viss teknisk utveckling bör dämpa kostnadsutvecklingen. Dessa anta- ganden värderas löpande.

Rättstvister

Avsättningar för tvister är uppskattningar av det framtida kassaflöde som krävs för att reglera förpliktelserna. Tvisterna avser främst kontraktuella åtaganden hänförbara till avtal med kunder och leverantörer, men även andra typer av tvister förekommer i den normala affärsverksamheten.

BEDÖMNING AV NYTTJANDEPERIOD FÖR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Baserat på vunna erfarenheter och mot bakgrund av förbättrade tekniska prestanda har styrelsen bedömt att 20 års avskrivningstid speglar den förväntade nyttjandetiden. Dessa antaganden som ligger till grund för be- dömningen omvärderas fortlöpande och hänsyn tas också till lokala olik- heter. Nyttjandeperioden bedöms för samtliga komponenter i vindkraftverk, fundament och elanläggningar, att sammanfalla varför någon ytterligare uppdelning ej sker.

BEDÖMNING NEDSKRIVNINGSBEHOV VINDKRAFTSPROJEKT

Vid varje kvartalsbokslut analyseras de redovisade värdena för koncernens projektportfölj för att fastställa om det finns något som tyder på att de redo- visade värdena har minskat. Om något tyder på det görs en jämförelse mel- lan uppskattad slutlig etableringskostnad och vad en investerare bedöms

vara villig att förvärva projektet för. Om uppskattad etableringskostnad är högre än vad en investerare bedöms vilja förvärva projektet för föreligger

en nedskrivning. Även andra faktorer såsom tillstånd kan påverka projektets realiserbarhet och därmed värde. En nedskrivning redovisas direkt i resulta- träkningen.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen skall tillämpa alla av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambanden mellan redovisning och beskattning. Rekommenda- tionen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovis- ning enligt IFRS.

Följande skillnader finns mellan koncernens och moderbolagets redovis- ningsprinciper: Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt an- skaffningsvärdemetoden. Vissa finansiella tillgångar värderas i tillämpliga fall till verkligt värde i koncernredovisningen. I moderbolagets redovisning vär- deras dessa till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Moder- bolaget tillämpar undantaget i RFR2 att ej tillämpa IAS 39. Istället redovisas och värderas finansiella instrument med utgångspunkt i anskaffningsvärden enligt ÅRL. Moderbolaget redovisar sedan 2012/2013 koncernbidrag som bokslutsdisposition i enlighet med alternativmetoden i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. De belopp som avsätts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovis- ning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna i moderbolaget. Istället ingår de i beloppet för obeskattade reserver.

Inga ändringar i RFR 2 Redovisning i juridiska personer har påverkat moderbolagets finansiella rapporter.

ÄNDRINGAR I RFR 2 SOM ÄNNU INTE HA TRÄFF IKRAFT

Inga kommande ändringar i RFR 2 bedöms komma få någon väsentlig påverkan på moderbolagets finansiella rapporter.

NOT 2 FINANSIELL RISKHANTERING

FINANSIELL RISKHANTERING INOM EOLUS

Eolus resultat och ställning kan komma att avvika framöver, såväl positivt som negativt. Koncernens övergripande riskhantering fokuserar på oförut- sägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiellt ogynnsamma effekter på koncernens resultat. De finansiella riskerna avser bland annat påverkan av förändrade räntekostnader för

de krediter som löper med rörlig ränta, påverkan på inköp av vindkraftverk om valutakurs förändras, risken i att priser på el och elcertifkat förändras, risken i att bolaget inte har tillgång till önskad finansiering för kommande projekt samt att bolaget på kort sikt inte har likviditet att täcka de betal- ningsåtaganden som finns. Riskhanteringen sköts av ekonomifunktionen enligt en skriftlig finans- och riskpolicy som fastställs årligen av styrelsen om det finns ändringar, annars fortsätter den att gälla enligt tidigare.

De främsta riskerna för koncernen bedöms vara ränterisk, valutarisk, energiprisrisk och refinansieringsrisk.

MARKNADSRISK

Eolus huvudsakliga verksamhet består i att projektera vindkraftsanlägg- ningar och sälja vindkraftsanläggningar när de är nyckelfärdiga och tagna i drift. Flertalet av marknadsriskerna är både direkta och indirekta, eftersom även Eolus kunder får hantera riskerna och Eolus kan därmed drabbas indirekt via minskad efterfrågan och/eller lägre försäljningspriser.

Ränterisk

Eolus kunder lånar vanligtvis till en stor del, ofta 50-70 procent, av sina investeringar i vindkraft. Följaktligen påverkar räntan efterfrågan på vindkraftsanläggningar.

De lån som vanligtvis föreligger inom koncernen är hänförliga till finansie- ring av vindkraftsanläggningar under uppförande samt finansiering av

den vindkraftsportfölj som ägs och bedriver elproduktion. Ränta på dessa kreditfaciliteter är för närvarande rörlig, förutom ett lån om 4 MSEK som har fastränta, se not 22. Upplåning som görs med fastränta utsätter kon- cernen för ränterisk avseende verkligt värde. Förändringar i marknadsrän- tor kan få effekt på framtida resultat och lönsamhet eftersom den vind- kraftsportfölj som ägs och bedriver elproduktion till viss del finansieras av bankkrediter. Enligt fastställd finans- och riskpolicy ska genomsnittlig löptid för räntebindning kopplad till elproduktionen inte understiga 2,5 år samt att nominellt belopp för räntederivaten inte ska uppgå till mer än 100 pro- cent av räntebärande skulder till kreditinstitut. Detta uppnås genom en kombinerad sammansättning av fasträntelån, lån med rörlig ränta och derivatinstrument. Avsikten med räntederivaten är att byta rörlig ränta till fastränta. Per 2016-08-31 hade koncernen utestående räntederivat upp- gående till nominellt 180 (180) MSEK. Av dessa förfaller 90 MSEK 2020

och 90 MSEK förfaller 2023. Låneportföljen hade i sin helhet inklusive räntederivaten per bokslutsdagen en genomsnittlig räntebindningstid om 5,6 år. Räntebärande skulder per 2016-08-31 uppgick till 81,8 (188,9) MSEK. Per bokslutsdagen omfattades mer än 100 (95) procent av koncernens skulder till kreditinstitut, hänförlig till elproduktionsverk- samheten, av räntesäkringsinstrument. Avvikelsen från finans- och risk- policy är beviljad av styrelsen. Genomsnittlig räntesats exklusive ränte-

derivaten uppgick till 1,82 (1,95) procent. Inklusive räntederivaten uppgick genomsnittlig räntesats till 3,0 (2,7) procent. I det fall räntenivån förändras med +/-1 procentenhet ger det en resultateffekt om +/-0,8 (1,9) MSEK. Motsvarande förändring ger en resultateffekt om +/-11 (12) MSEK hän- förlig till marknadsvärdet på räntederivaten.

Valutarisk

Eolus valutariskexponering uppstår främst genom att en stor del av inköp av vindkraftverk sker i Euro. Förändringar i valutakursen kan därmed påverka lönsamheten av uppförandet av vindkraftverk. Koncernens finans- och riskpolicy anger riktlinjer för att minska negativa effekter av valutaför- ändringar. Policyn innebär att minst 75 och högst 125 procent av det prognosticerade nettoflödet inom 12 månader skall säkras genom valuta- terminer eller liknande. Beräknade flöden senare än 12 månader, men inom 24 månader, får säkras till maximalt 75 procent. För prognosticerade flöden senare än 24 månader ska säkring ej ske. Per 2016-08-31 hade koncernen utestående valutaderivat uppgående till nominellt 13,0 (21,0) MEUR. Samtliga derivat förfaller inom 12 månader. Per balansdagen uppgick säkringsandelen av prognosticerade nettoflöden genom valuta- terminer till cirka 102 procent. Av det prognosticerade nettoflödet uppgick 3,2 MEUR av kommande betalningar på redan ingångna leverantörskon- trakt och 9,7 MEUR av prognoser på bedömda leverantörskontrakt som kommer att ingås i närtid. Säkringar under året har endast avsett EUR/ SEK. Vid en förändring av EUR/SEK-kursen om 10 öre vid räkenskaps- årets utgång skulle resultatet påverkas med +/- 3,3 (2,6) MSEK givet omräkning av valutakonto och aktuella utestående valutaterminskontrakt per 2016-08-31.

Energiprisrisk

Marknadspriset på el varierar över tiden och utveckling av priset på elcerti- fikat är beroende av hur fort utbyggnaden av produktionen av förnybar el sker i förhållande till den kvotplikt som konsumenterna har att köpa elcerti- fikat. Eolus prissäkrar en förutbestämd andel av produktionsvolymen, vilket innebär att volym- och profilrisk minskas. Prissäkringar sker hos ett antal av de största elhandlarna för att minimera motpartsrisken. Elcertifikaten intäktsförs i samband med produktionen av motsvarande el och erhålls fysiskt från Energimyndigheten månaden efter intjänandet.

Det framtida avräkningspriset för el och elcertifikat är den enskilt viktigaste parametern i kundernas investeringskalkyler. Därmed påverkas Eolus verk- samhet på både kort och lång sikt av hur terminsmarknaden för el och elcertifikat utvecklas. Eolus följer marknaden noga för att kunna förstå hur marknaden fungerar och hur den hänger samman med priset på andra energislag, konjunkturen mm. Svängningarna i elpriset påverkar därmed koncernens potentiella kunder. De avtal och kontrakt som föreligger betraktas inte som finansiella instrument utan avser fysisk leverans av el. Eftersom bedömningen är att fastprisavtal inte utgör finansiella instrument sker heller ingen marknadsvärdering.

KREDITRISK

Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullföljer sina åtaganden. Den kommersiella kreditrisken omfattar kunder- nas betalningsförmåga och hanteras genom noggrann bevakning av betalningsmoral, uppföljning av kundernas finansiella rapporter samt ge- nom god kommunikation. Koncernens totala kreditrisk är fördelad på ett fåtal kunder som står för en förhållandevis stor andel av koncernens kund- fordringar, vilket framgår av not 19. Samtliga kunder är väl genomlysta, inklusive marknadsplatserna för elhandel. Vid perioder av tillfällig överlikvi- ditet får placering endast ske genom inlåning hos bank som står under

tillsyn av finansinspektion i nordiskt land eller genom inlåning hos eller köp av instrument utfärdat av Riksgälden. Bindningstiden för varje enskild pla- cering av överskottslikviditet får uppgå till högst tre månader. Placeringar med längre bindningstid kräver separat beslut.

Placeringar

Koncernens kassaflöde genererat från den löpande verksamheten och från försäljning av nyckelfärdiga drifttagna anläggningar respektive vindkraftverk från lager/anläggningstillgångar används för utveckling av nya projekt och finansieringen av den löpande verksamheten. Överskottslikviditet ska pla- ceras hos motparter som har hög kreditvärdighet och därmed låg kredit- risk. Koncernens risk avseende ränteintäkter är begränsad. Med nu gällan- de 0 procent i räntevillkor på tillgodohavanden i bank medför det inga ränteintäkter från kreditinstitut för räkenskapsåret 2015/2016.

LIKVIDITET OCH REFINANSIERINGSRISK

Bolagets verksamhet finansieras förutom av eget kapital med upplåning från kreditinstitut. Med likviditetsrisk avses risken att koncernen påverkas negativt av bristande hantering och kontroll av likvida medel och betal- ningsflöden.

Med refinansieringsrisk avses risk för svårigheter att erhålla finansiering för verksamhet vid en given tidpunkt. Eolus projektverksamhet består dels av att uppföra vindkraftverk som redan har tecknade kundkontrakt, dels bygga verk för att därefter avyttras.

Bolaget arbetar löpande med att upprätta 24-månaders kassaflödesprog- noser för koncernen. Ledningen följer noga rullande prognoser för utveck- lingen av nettoskuld/kassa och för att säkerställa att koncernen har till- räckligt med tillgänglig likviditet för att möta behovet i verksamheten.

När det gäller vindkraftverk som säljs driftsatta till kunder, strävar bolaget efter att likvidmässigt matcha betalningsplanerna från kunderna med de som bolaget har gentemot de största leverantörerna i respektive projekt.

I juli 2016 ingicks tre kreditavtal med Handelsbanken. Samtliga med en löptid om 29 månader. Krediterna består av en checkkredit om 75 MSEK, en ramkredit för finansiering av projekt om 255 MSEK samt en byggkredit om 600 MSEK. Byggkrediten har tecknats för att finansiera etableringen av vindpark Jenåsen, där Eolus har tecknat ett elhandelsavtal med Google. Per balansdagen var samtliga krediter outnyttjade.

Mot bakgrund av att enskilda vindkraftsanläggningar är tillgängliga för för- säljning samt att de belånade anläggningarna som bedriver elproduktion har separat belåning har styrelsen antagit i finans- och riskpolicyn att nya lån ska upphandlas på korta löptider. Det finns dock tidigare krediter upp- gående till 51,4 (86,2) MSEK som löper på lång tid, med förfall senare än 5 år. För att minska refinansieringsrisken sker belåningen via olika kredit- institut.

Kortare löptidsstruktur ställer krav på högre soliditet och likviditetsbered- skap. Soliditeten ska i koncernen inte understiga 30 procent. Löpande dialog förs med kreditinstitut för att i god tid innan förfall av avtal förhandla fram nya faciliteter. För att uppnå optimal och kostnadseffektiv tillgång

till finansiering ska denna matchas med löptiden i pågående vindkrafts- projekt.

Avseende skulder till kreditinstitut finns särskilda åtagande, s k covenants. Covenants gällande nuvarande ingångna kreditavtal avser soliditet och räntetäckningsgrad. Om dessa åtaganden inte uppfylls kan banken åter- kalla krediterna. Under verksamhetsåret 2015/2016 har samtliga särskilda åtaganden till kreditinstitut uppfyllts.

De räntebärande skulderna uppgår till 81,7 (188,9) MSEK varav 50,2 (149,2) MSEK är långfristiga. Kreditbindningstiden avseende lån uppgick vid räkenskapsårets utgång till cirka 6 (6) år med en genomsnittlig ränta, exklusive räntederivat, om 1,82 (1,95) procent.

För att se återstående likviditetströmmar avseende finansiella skulder se not 16.

KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens för- måga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera

avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätt- hålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktie- ägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

KONCERNEN MODERBOLAGET
Förfallostruktur lån	2016-08-31	2015-08-31	2016-08-31	2015-08-31
6 månader eller mindre	11 375	31 083	-	10 850
6-12 månader	13 230	8 662	-	-
1-5 år	5 779	63 002	-	-
Mer än 5 år	51 390	86 190	-	-
Summa	81 774	188 937	-	10 850

NOT 3 RÖRELSESEGMENT

Projektering som innebär förprojektering, projektering, etablering och för- säljning av vindkraftsanläggningar. Här ingår också tekniska och adminis- trativa konsulttjänster åt vindkraftsintressenter.

Elproduktion som omfattar drift av hel- eller delägda vindkraftverk samt för- säljning av elkraft och elcertifikat som tilldelas producenter av förnybar el. Drift och förvaltning som avser kompletta drift- och administrationstjänster åt ägare av vindkraftsanläggningar.

2015/2016	Projektering	Elproduktion	Drift och förvaltning	Gemensamt, elimineringar	Summa koncernen
Segmentens intäkter
Nettoomsättning externa kunder	636 624	46 333	10 489	-	693 446
Transaktioner mellan segment	618	-	444	-1 062	-
Övriga intäkter	1 489	725	-	-	2 215
Kostnader	-655 927	-47 058	-9 688	1 062	-711 610
(varav avskrivningar och nedskrivningar)	(-1 989)	(-24 730)	(-)	(-)	(-26 719)
Rörelseresultat	-17 195	1	1 245	-	-15 949
Ränteintäkter					1 775
Räntekostnader					-14 883
Resultat före skatt					-29 057
Skatt					5 139
Årets resultat					-23 918
Segmentets tillgångar per 31 augusti 2016	702 283	256 409	-	310 924	1 269 616
I tillgångarna ingår: Inköp av anläggningstillgångar	2 503	-	-		2 503

Bokförda värden avseende vindkraftverk har under perioden skrivits ned med 2 498 KSEK som en anpassning till marknadens förändrade prisnivåer. Beloppet har i sin helhet belastat segment elproduktion. Beloppet avser i sin helhet nedskrivning av anläggningstillgångar.

Projektering 2014/2015	Elproduktion	Drift och förvaltning	Gemensamt, elimineringar	Summa koncernen
Segmentens intäkter
Nettoomsättning externa kunder 1 390 307	106 720	5 110	-	1 502 137
Transaktioner mellan segment 6 931	-	753	-7 684	-
Övriga intäkter 19 758	1 586	-	-	21 344
Kostnader -1 297 248	-140 007	-3 871	7 684	-1 433 441
(varav avskrivningar och nedskrivningar) (-3 010)	(-91 452)	(-)	(-)	(-94 462)
Rörelseresultat 119 748	-31 701	1 992	-	90 040
Ränteintäkter				4 655
Räntekostnader				-19 452
Resultat före skatt				75 243
Skatt				4 751
Årets resultat				79 994
Segmentets tillgångar per 31 augusti 2015 456 702	461 915	-	340 738	1 259 355
I tillgångarna ingår: Inköp av anläggningstillgångar 6 596	-	-	-	6 596
Av koncernens intäkter hänför sig 81 (41)% till Sverige.
2 kunder står för 55% av intäkterna, enligt fördelningen 36% respektive 19%.
Under föregående år var det 1 kund som stod för 59% av intäkterna.

Anläggningstillgångar	2016-08-31 250 302	2015-08-31
Sverige		328 058
Estland	17 096	19 393
Summa	267 398	347 452

NOT 4 INTÄKTER

Moderbolagets försäljning utgörs huvudsakligen av nyckelfärdiga vind- kraftsprojekt. Strukturen på affärerna varierar och försäljningen kan ske av vindkraftsanläggningar som direkt uppförs till kund eller anläggning/del av vindkraftverk som redan är drifttagen och finns i lager, aktier i projektbolag samt projekt med färdiga tillstånd. I del fall projekt med färdiga tillstånd säljs eller aktier i projektbolag kan separat följduppdrag bli att uppföra vindkraftverken till kund via ett entreprenadavtal. Produktion av elkraft

av färdiga verk i lager utgör en mindre del av moderbolagets intäkter. Moderbolagets hela försäljning har skett i Sverige.

NOT 5 LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR SAMT ANTAL ANSTÄLLDA

Samtliga koncernens medarbetare i Sverige är anställda i moderbolaget. Moderbolagets ledningsgrupp utgör också ledningsgrupp för koncernen.

2015/2016 2014/2015 Löner och Sociala kostnader Löner och Sociala kostnader andra (varav pensions- andra (varav pensions- ersättningar kostnader) ersättningar kostnader)
Sverige – moderbolaget	21 680	11 093	19 348	9 179
	(3 058)		(2 441)
Estland	318	103	322	106
	(-)		(2)
Lettland	65	19	-	-
	(-)		(-)
Koncernen	22 063	11 215	19 670	9 285
	(3 058)		(2 443)
	2015/2016 Löner och andra ersättningar (varav tantiem)	Pensions- kostnader	2014/2015 Löner och andra ersättningar (varav tantiem)	Pensions- kostnader
Styrelse och verkställande direktör	2 823	341	2 180	278
	(60)		(-)
Övriga anställda	19 240	2 717	17 490	2 165
	(654)		(-)
Koncernen	22 063	3 058	19 670	2 443
	(714)		(-)
Könsfördelningen i koncernen för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare	2016-08-31 Antal på balansdagen	Varav män	2015-08-31 Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	5	4	7	6
Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare	4	3	4	3
Koncernen och moderbolaget	9	7	11	9
Medelantal anställda	2015/2016 Medelantal anställda	Varav män	2014/2015 Medelantal anställda	Varav män
Sverige – moderbolaget	31	22	31	22
Estland	2	1	2	1
Koncernen	33	23	33	23

Eolus har etablerat ett bonus- och aktiesparprogram för anställda inom bolaget. Bonus utgår om bolaget når, av styrelsen, fastställda resultatmål. Bonusen utgår i form av kontanter och/eller aktier. I enlighet med aktie- sparprogrammet kan ytterligare bonus utgå i form av bonusaktier till

den som för en del eller hela bonuslönen istället för kontant ersättning

förvärvar aktier i bolaget, samt behåller dessa under tre år. Skulden avseende programmet uppgår till oväsentliga belopp per respektive balansdag. Eftersom inga nya aktier ges ut med anledning av programmet medför det ingen utspädning för befintliga aktieägare.

NOT 6 ERSÄTTNING TILL STYRELSE, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

VILLKOR FÖR STYRELSENS LEDAMÖTER

Vid årsstämman 2016-01-30 beslutades att styrelsens ordförande skall erhålla ett årligt arvode om 350 KSEK samt övriga styrelseledamöter ett arvode om 150 KSEK vardera. Utöver styrelsearvodet nedan och de transaktioner som redovisas i not 5 och 27 har inga ersättningar utgått till styrelsens ledamöter. Förslag till ersättning till styrelsen framläggs av valberedningen.

VILLKOR FÖR VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. Under verksamhetsåret har verkställande direktören Per Witalisson erhållit lön, pensionsförmån och bilförmån. Pensionsåldern är 65 år. Avtalet kan sägas upp med en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader.

VILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

För verksamhetsåret 2015/2016 anses medlemmarna i ledningsgruppen vara ledande befattningshavare. Ersättningen till vice VD och övriga ledan- de befattningshavare beslutas av verkställande direktören i samråd med ersättningsutskottet. Ersättningsnivån skall vara baserad på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Ersättningen består av fast lön samt skall därutöver kunna bestå av pension, rörlig lön och övriga förmåner. Den rörliga lönen skall baseras på att kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. Bolagets pensionsåtaganden täcks i samtliga fall genom löpande pensionspremier. För anställda inom Eoluskoncernen utgår inget styrelsearvode. Inga avtal om avgångsvederlag föreligger.

Ersättningar och övriga förmåner 2015/2016	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	Pensions- kostnader	Bilförmån	Summa
Styrelsen:
Styrelsens ordförande Hans-Göran Stennert	350	-	-	-	350
Ledamot Fredrik Daveby	150	-	-	-	150
Ledamot Sigrun Hjelmquist	150	-	-	-	150
Ledamot Jan Bengtsson	150	-	-	-	150
Ledamot Hans Johansson	150	-	-	-	150
Ledande befattningshavare:
Per Witalisson, VD	1 873	60	341	48	2 322
Marcus Landelin, vice VD 2015-12-01--2016-08-31	1 096	-	284	30	1 410
Hans-Christian Schulze, vice VD 2015-09-01--2015-11-31	226	-	41	-	267
Övriga ledande befattningshavare (2 personer)	2 093	82	492	85	2 752
Summa	6 238	142	1 158	163	7 701
Ersättningar och övriga förmåner 2014/2015	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	Pensions- kostnader	Bilförmån	Summa
Styrelsen:
Styrelsens ordförande Hans-Göran Stennert	250	-	-	-	250
Ledamot Fredrik Daveby	125	-	-	-	125
Ledamot Sigrun Hjelmquist	125	-	-	-	125
Ledamot Bengt Simmingsköld	125	-	-	-	125
Ledamot Tord Johansson	125	-	-	-	125
Ledamot Niclas Eriksson	125	-	-	-	125
Ledamot Jan Bengtsson	125	-	-	-	125
Ledande befattningshavare:
Per Witalisson, VD	1 180	-	278	56	1 514
Hans-Christian Schulze, vice VD	977	-	236	1	1 214
Övriga ledande befattningshavare (2 personer)	1 793	-	422	92	2 307
Summa	4 950	0	936	149	6 035

NOT 7 ERSÄTTNING TILL REVISORER

	KONCER 2015/2016	NEN 2014/2015	MODERBO 2015/2016	LAGET 2014/2015
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdraget	633	475	633	475
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	207	233	207	233
Skatterådgivning	-	-	-	-
Övriga tjänster	265	94	265	94
Summa EY	1 105	802	1 105	802
Revisionsuppdrag	9	659	-	627
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	-	63	-	63
Övriga tjänster	338	893	338	893
Summa KPMG	347	1 615	488	1 583
Revisionsuppdraget	16	-	-	-
Summa Revisorgruppen Tröndelag AS	16	-	-	-
Revisionsuppdraget	33	-	-	-
Summa	33	-	-	-
Summa	1 501	2 417	1 443	2 385

NOT 8 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

KONCERNEN MODERBOLAGET Övriga rörelseintäkter 2015/2016 2014/2015 2015/2016 2014/2015
Valutakursvinster avseende projektverksamheten	939	12 602	166	11 429
Reavinst vid försäljning av vindkraftsanläggningar	82	1 560	82	26
Reavinst avseende övriga anläggningstillgångar	411	11	383	11
Verkligt värdeförändring valutaderivat	-	5 861	-	-
Övrigt	783	1 310	539	1 306
Summa	2 215	21 344	1 170	12 772
Övriga rörelsekostnader 2015/2016 2014/2015 2015/2016 2014/2015
Valutakursförluster avseende projektverksamheten	-2 043	-11 812	-2 029	-5 384
Realisationsförlust vid försäljning av vindkraftsanläggningar	-106	-2 017	-106	-703
Realisationsförlust avseende övriga anläggningstillgångar	-	-566	-705	-566
Verkligt värdeförändring valutaderivat	-1 523	-	-	-
Övrigt	-493	-92	-	-37
Summa	-4 165	-14 487	-2 840	-6 690

Eolus säkrar framtida prognosticerade betalningsflöden enligt fastställd finans- och riskpolicy. Skillnaden mellan betalkurs och terminskurs vid förfall medför valutakursvinst eller valuta- kursförlust som redovisas under övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader.

NOT 9 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intäkter	KONCERNEN 2015/2016 2014/2015		MODERBOLAGET 2015/2016 2014/2015
Ränteintäkter
Lån och fordringar	338	847	206	267
Lån och fordringar till koncernföretag	-	-	168	177
Övriga finansiella intäkter	222	57	81	56
Valutakursdifferenser likvida medel	1 215	3 393	1 265	3 393
Valutakursdifferenser övriga	1	358	-	-
Finansiella intäkter totalt varav hänförligt till balansposter värderade till verkligt värde	1 775 -	4 655 -	1 720 -	3 893 -
Finansiella kostnader	KONCERNEN 2015/2016 2014/2015		MODERBOLAGET 2015/2016 2014/2015
Räntekostnader
Banklån	-11 239	-16 586	-311	-5 085
Skulder till koncernföretag	-	-	-1 219	-1 593
Övriga finansiella kostnader	-214	-668	-27	-668
Valutakursdifferenser	-	-17	-	-
Verkligt värde förändring räntederivat	-3 430	-2 181	-	-
Finansiella kostnader totalt	-14 883	-19 452	-1 557	-7 346

NOT 10 BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER

Bokslutsdispositioner	MODERBOLAGET 2015/2016 2014/2015
Förändring periodiseringsfond	10 920	7 979
Avskrivningar utöver plan	-7 783	-4 439
Mottagna/lämnade koncernbidrag	23 255	-50 916
Summa	26 392	-47 376
Obeskattade reserver	2016-08-31	2015-08-31
Periodiseringsfonder	94 335	105 254
Ackumulerade avskrivningar över plan	39 623	31 839
Summa	133 958	137 093

NOT 11 SKATTER

KONCERNEN MODERBOLAGET 2015/2016 2014/2015 2015/2016 2014/2015
Aktuell skatt:
Aktuell skatt på årets resultat	-6 384	-15 141	-6 687	-6 080
Aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder	-239	-	-	-
Summa aktuell skatt Uppskjuten skatt:	-6 623	-15 141	-6 687	-6 080
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	14 766	22 129	38	-43
Underskottsavdrag nyttjade under året	-3 004	-2 237	-	-
Summa uppskjuten skatt	11 762	19 892	38	-43
Skatt	5 139	4 751	-6 649	-6 123
KONCERNEN MODERBOLAGET Avstämning av effektiv skattesats 2015/2016 2014/2015 2015/2016 2014/2015
Resultat före skatt	-29 057	75 243	53 055	112 885
Skatt beräknad med gällande skattesats i Sverige Skillnad mellan svensk och utländsk skattesats	6 393 4	-16 553 24	-11 672 -	-24 835 -
Ej skattepliktiga intäkter	42	21 683	5 473	20 935
Ej avdragsgilla kostnader	-55	-424	-341	-2 061
Räntetillägg för periodiseringsfond	-109	-162	-109	-162
Justering av aktuell skatt tidigare perioder	-239	-	-	-
Aktiverade underskottsavdrag	-	-	-	-
Ej aktiverade underskottsavdrag	-895	184	-	-
Summa skattekostnad/skatteintäkt	5 139	4 752	-6 649	-6 123

Ingen skatt avser komponenter i övrigt totalresultat eller har redovisats i eget kapital.

KONCERNEN

2015/2016 2014/2015 Uppskjuten Uppskjuten Uppskjuten Uppskjuten Fördelning av uppskjutna skatte- skatteskuld skatte- skatteskuld skattefordringar och skatteskulder fordran fordran Materiella och immateriella anläggningstillgångar 326 688 478 1 446
Tillgångar värderade till verkligt värde	8 591	1 858	10 438	3 412
Avsättningar	324	-	286	-
Obeskattade reserver	-	66 654	-	78 721
Lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande samt projekt under utveckling	41	18 365	41	19 473
Aktiverade underskottsavdrag	559	-	3 004	-
Summa	9 841	87 565	14 247	103 052
varav som ska utnyttjas/betalas efter mer än 12 månader	1 209	85 707	3 768	80 167
varav som ska utnyttjas/betalas inom 12 månader	8 632	1 858	10 479	22 885

MODERBOLAGET
Fördelning av uppskjutna skattefordringar	2015/2016	2014/2015
Avsättningar	324	286
Summa	324	286

Redovisat i Rapport över finansiell ställning/Balansräkning	KONCERNEN 2015/2016 2014/2015		MODERBOLAGET 2015/2016 2014/2015
Uppskjutna skattefordringar	41	1 280	324	286
Uppskjutna skatteskulder	-77 765	-90 085	-	-
Uppskjutna skatteskulder (fordringar) netto	-77 724	-88 805	324	286
Förändring av uppskjutna skatter	KONCERNEN 2015/2016 2014/2015		MODERBOLAGET 2015/2016 2014/2015
Per 1 september	-88 805	-108 791	286	329
Skatteintäkt/kostnad redovisad i resultaträkningen	11 762	19 892	38	-43
Omklassificering från aktuell skatt	559	-	-	-
Omklassificering till aktuell skatt	-1 240	-	-	-
Förvärv av dotterbolag	-	94	-	-
Per 31 augusti	-77 724	-88 805	324	286

Koncernens underskottsavdrag uppgick per 31 augusti 2016 till 167 (13 655) KSEK, allt hänförligt till Sverige. Uppskjuten skattefordran har redovisats på skattemässiga underskott uppgående till 0 KSEK (13 655). Underskotten har ingen fastställd förfallotid.

NOT 12 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Bygg-		Vind-	KONCERNEN Inven- Pågående		Total	Byggnader	MODERBOLAGET Vind- Inven-		Total
2015/2016	nader och mark	kraftverk	tarier	nyanlägg- ningar och förskott		och mark	kraftverk	tarier
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden	13 519	564 096	24 354	1 209	603 178	2 533	103 616	20 368	126 517
Nyanskaffningar	233	93	2 176	-	2 503	-	-	2 073	2 073
Avyttringar och utrangeringar	-103	-57 975	-1 577	-	-59 655	-	-28 475	-1 435	-29 910
Omklassificeringar	-	-51 528	-	-1 186	-52 714	-	6 822	-	6 822
Valutakursdifferenser	-5	-12	1	-23	-40	-	-	-	-
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	13 645	454 674	24 953	-	493 270	2 533	81 963	21 006	105 502
Ingående ackumulerade
avskrivningar	-	-160 823	-20 443	-	-181 266	-	-17 442	-18 123	-35 565
Årets avskrivningar	-	-22 203	-2 017	-	-24 220	-	-3 770	-1 404	-5 174
Avyttringar och utrangeringar	-	30 090	1 084	-	31 174	-	15 590	1 061	16 651
Omklassificeringar	-	16 556	-	-	16 556	-	-	-	-
Valutakursdifferenser	-	-13	-	-	-13	-	-	-	-
Utgående ackumulerade
avskrivningar	-	-136 393	-21 377	-	-157 770	-	-5 622	-18 466	-24 088
Ingående ackumulerade
nedskrivningar	-2 312	-80 851	-	-	-83 163	-2 312	-9 639	-	-11 951
Årets nedskrivning	-	-2 498	-	-	-2 498	-	-	-	-
Omklassificeringar	-	9 485	-	-	9 485	-	-	-	-
Valutakursdifferenser	-	-2	-	-	-2	-	-	-	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-2 312	-73 866	-	-	-76 178	-2 312	-9 639	-	-11 951
Bokfört nettovärde vid årets slut	11 333	244 414	3 576	-	259 323	221	66 702	2 540	69 463

Under räkenskapsåret har 2 (3,5) vindkraftverk tidigare redovisade som varulager omklassificerats till anläggningstillgångar.

Under räkenskapsåret har 5 (0) vindkraftverk redovisade som anläggningstillgångar omklassificerats till varulager och därefter avyttrats.

Under räkenskapsåret har nedskrivningar av bokförda värden avseende vindkraftverk redovisade som anläggningstillgångar genomförts om 2 498 KSEK. Hela beloppet har skrivits ned i dotterbolag.

Bygg-		Vind-	KONCERNEN Inven- Pågående		Total	Byggnader	MODERBOLAGET Vind- Inven-		Total
2014/2015	nader och mark	kraftverk	tarier	nyanlägg- ningar och förskott		och mark	kraftverk	tarier
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden	12 504	566 415	25 630	2 585	607 134	2 533	40 321	21 828	64 682
Nyanskaffningar	681	-	471	56	1 208	-	-	294	294
Avyttringar och utrangeringar	-28	-73 831	-1 754		-75 613	-	-7 805	-1 754	-9 559
Omklassificeringar	4	70 818	2	-1 474	69 350	-	71 100	-	71 100
Valutakursdifferenser	358	694	5	42	1 099	-	-	-	-
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	13 519	564 096	24 354	1 209	603 178	2 533	103 616	20 368	126 517
Ingående ackumulerade
avskrivningar	-	-156 952	-18 255	-	-175 207	-	-18 130	-16 618	-34 748
Årets avskrivningar	-	-25 396	-3 029	-	-28 425	-	-2 414	-2 350	-4 764
Avyttringar och utrangeringar	-	21 928	846	-	22 774	-	3 102	845	3 947
Omklassificeringar	-		-4	-	-4	-	-	-	-
Valutakursdifferenser	-	-404	-1	-	-405	-	-	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-	-160 824	-20 443	-	-181 267	-	-17 442	-18 123	-35 565
Ingående ackumulerade
nedskrivningar	-2 312	-15 100	-	-	-17 412	-2 312	-	-	-2 312
Årets nedskrivning	-	-66 037	-	-	-66 037	-	-9 639	-	-9 639
Omklassificeringar	-	286	-	-	286	-	-	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-2 312	-80 851	-	-	-83 163	-2 312	-9 639	-	-11 951
Bokfört nettovärde vid årets slut	11 207	322 421	3 911	1 209	338 748	221	76 535	2 245	79 001

FÖRVÄRV OCH FÖRSÄLJNINGAR AV PROJEKT OCH FÄRDIGA VINDKRAFTVERK

Enligt branschpraxis bedrivs ofta vindkraftsprojekt i separata bolag. Detta innebär att vissa förvärv och försäljningar av projekt och färdiga vindkraft- verk görs som aktietransaktioner.

Under verksamhetsåren 2015/2016 och 2014/2015 har ett antal sådana transaktioner genomförts. Samtliga bedöms som försäljningar respektive anskaffningar av tillgångar och redovisas därför ej som rörelseförvärv.

Tillgångar förvärvade genom aktietransaktioner värderas till verkligt värde per förvärvsdagen. I de fall som en transaktion innehållit ett byte av tillgångar har såväl förvärvade som avlämnade tillgångar värderats till verkliga värden.

NOT 13 ÅTAGANDEN

INVESTERINGSÅTAGANDEN

Inga ingångna avtal om anskaffningar av materiella eller immateriella anläggningstillgångar fanns på bokslutsdagen.

LEASINGAVTAL

KSEK	LOKALER Koncernen Moderbolaget		UTRUSTNING Koncernen Moderbolaget
2014/2015	1 723	1 723	604	604
2015/2016	1 713	1 713	629	629
2016/2017	1 432	1 432	509	509
2017/2018	875	875	239	239
2018/2019	213	213	-	-
Summa	5 956	5 956	1 981	1 981

Koncernen har ingått leasingavtal avseende kontorslokaler, bilar och kontorsmaskiner. Kostnaderna för dessa ingår i resultaträkningen.

Leasingperioderna varierar mellan 3 månader och 3 år och de flesta av leasingavtalen kan vid leasingperiodens slut förlängas till marknads- mässiga villkor. Det vanliga är dock att avtalen avslutas.

Räkenskapsårets betalda och framtida avtalade avgifter avseende operationella leasingavtal för lokaler och utrustning uppgår till:

NOT 14 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV
Innehav i övriga företag	Antal andelar	Kapital/röster (%)	2016-08-31	2015-08-31
Istad Vind AB	1 666	13/13	-	167
Slättens Vind ek förening	645	2/2	1 567	1 567
Bokfört värde			1 567	1 734

Uppgift om eget kapital avser justerat eget kapital, dvs inkluderat eget kapitalandelen av obeskattade reserver. På motsvarande sätt har årets resultat enligt årsredovisningen

i förekommande fall justerats med eget kapitalandelen av årets förändring av obeskattade reserver.

Innehav i övriga företag	Org. nr.	Säte	Resultat	Eget kapital
Slättens Vind ek förening	769006-9082	Vara	-	-

NOT 15 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

		2014/2015
	2015/2016
Per 1 september	187 246	187 123
Förvärv	-	102
Avyttring	-	-192
Aktieägartillskott netto	-22 726	8 040
Nedskrivning	-1 377	-7 827
Återföring av nedskrivning	24 688	-
Per 31 augusti	187 831	187 246
Resultat från andelar i koncernföretag	2015/2016	2014/2015
Nedskrivning	-1 377	-7 827
Återföring av nedskrivning	24 688	-
Utdelningar	-	95 000
Vinst vid avyttring	-	-
	23 311	87 173

Dotterföretagen och dotterdotterföretagen förtecknas i tabellen nedan.

Koncernföretag	Antal andelar	Kapital/röster (%)		2015-08-31
			2016-08-31
Eolus Vind Amnehärad AB	1 000	100/100	69	110
Amnehärad Vindkraft Aktiebolag
Blekinge Offshore AB	560	56/56	-	-
Bosberget Vindkraft AB	1 000	100/100	-	-
Ekovind AB	130 000	100/100	65 002	65 002
Baltic Wind Energy
Eolus Elnät AB	1 000	100/100	100	100
Eolus Stensåsa Vindkraft AB	500	100/100	50	50
Eolus Oy	2 500	100/100	88	55
Eolus Pörtom Vind Oy
Eolus Vind Norge AS	23 000	100/100	2 624	2 624
Stigafjell Vind AS
Eolus North America Inc.		100/100
Comstock LLC
Crescent Peak Renewables LLC

Koncernföretag	Antal andelar	Kapital/röster (%)	2016-08-31	2015-08-31
Eolus Vindpark Ett AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Tre AB	500	100/100	50	65
Eolus Vindpark Fem AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Sex AB
Eolus Vindpark Sju AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Åtta AB
Eolus Vindpark Nio AB	500	100/100	658	50
Eolus Vindpark Elva AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Tolv AB
Eolus Vindpark Tretton AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Fjorton AB
Eolus Vindpark Femton AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Sexton AB
Eolus Vindpark Sjutton AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Arton AB
Eolus Vindpark Nitton AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Tjugo AB
Eolus Wind Power Management AB	500	100/100	50	50
Kattegatt Vindkraft AB	16 500	100/100	1 724	1 724
Lunnekullen Vindkraft AB	1 000	100/100	-	-
Linusvind AB	50 000	100/100	450	450
Långmarken Vindkraft AB	1 000	100/100	5 127	5 127
Lärkeskogen Vindkraft AB	1 000	100/100	93	93
Näset Vindkraft AB	1 000	100/100	-	-
SIA Eolus	2 000	100/100	25	25
Andruves wind SIA
Virzas wind SIA
Gulbji wind SIA
Melderi wind SIA
Pienava wind SIA
Unas wind SIA
Dobele wind SIA
Osi wind SIA
Mekji wind SIA
Valpene wind SIA
Skogaryd Vindkraft AB	1 000	100/100	100	100
Skuggetorp Vindkraft AB	1 000	100/100	100	100
Svenska Vindbolaget AB	1 430	100/100	106 861	106 861
Svenska Vindbolaget Vindpark ETT AB
Svenska Vindbolaget Vindpark TVÅ AB
Svenska Vindbolaget Vindpark TRE AB
Svenska Vindbolaget Vindpark FYRA AB
Eolus Vindpark Tjugoett AB
Eolus Vindpark Tjugotvå AB
Uddevalla Vind AB	1 000	100/100	102	102
Vingkraft Rönnerum AB	1 000	100/100	1 100	1 100
Ölme Vindkraft AB	1 000	100/100	3 058	3 058
Bokfört värde			187 831	187 246

Koncernföretag	Org. nr.	Säte		Koncernföretag	Org. nr.	Säte
Eolus Vind Amnehärad AB	556738-6312	Hässleholm		Eolus Wind Power Management AB	556912-1352	Hässleholm
Amnehärad Vindkraft Aktiebolag	556719-3569	Hässleholm		Kattegatt Vindkraft AB	556411-7371	Hässleholm
Blekinge Offshore AB	556761-1727	Karlshamn		Lunnekullen Vindkraft AB	556705-3045	Hässleholm
Bosberget Vindkraft AB	556755-4810	Hässleholm		Linusvind AB	556832-0054	Hässleholm
Ekovind AB	556343-8208	Vårgårda		Långmarken Vindkraft AB	556773-8033	Hässleholm
Baltic Wind Energy	10869166	Saare county,		Lärkeskogen Vindkraft AB	556731-4710	Hässleholm
Estland Näset Vindkraft AB 556721-1023 Hässleholm Eolus Elnät AB 556639-2477 Hässleholm SIA Eolus 40103392542 Riga, Lettland

Eolus Vindpark Ett AB	556925-8139	Hässleholm
Eolus Vindpark Tre AB	556935-0423	Hässleholm
Eolus Vindpark Fem AB	556935-0365	Hässleholm
Eolus Vindpark Sex AB	556935-0373	Hässleholm
Eolus Vindpark Sju AB	556935-0381	Hässleholm
Eolus Vindpark Åtta AB	556935-0480	Hässleholm

Andruves wind SIA	40103703482	Riga, Lettland
Virzas wind SIA	40103702650	Riga, Lettland
Gulbji wind SIA	40103702769	Riga, Lettland
Melderi wind SIA	40103730387	Riga, Lettland
Pienava wind SIA	40103730508	Riga, Lettland
Unas wind SIA	40103761071	Riga, Lettland
Dobele wind SIA	40103786319	Riga, Lettland
Osi wind SIA	40103806530	Riga, Lettland
Mekji wind SIA	40103800684	Riga, Lettland
Valpene wind SIA	50103851451	Riga, Lettland

Eolus Stensåsa Vindkraft AB	556911-5362	Hässleholm
Eolus Oy	2622599-6	Vasa, Finland
Eolus Pörtom Vind Oy	2456946-1	Vasa, Finland
Eolus Vind Norge AS	998127068	Stjørdal, Norge
Stigafjell Vind AS	998390966	Stjørdal, Norge
Eolus North America Inc.	47-5083428	Nevada, USA
Comstock LLC	35-2541188	Nevada, USA
Crescent Peak Renewables LLC	27-2068025	Delaware, USA

Skogaryd Vindkraft AB	556773-9791	Hässleholm
Skuggetorp Vindkraft AB	556773-7993	Hässleholm
Svenska Vindbolaget AB	556759-9013	Hässleholm
Svenska Vindbolaget Vindpark ETT AB	556814-9636	Hässleholm

Eolus Vindpark Nio AB	556935-0472	Hässleholm
Eolus Vindpark Elva AB	556935-0498	Hässleholm	Svenska Vindbolaget	556814-9560	Hässleholm

Eolus Vindpark Tolv AB	556924-5094	Hässleholm
Eolus Vindpark Tretton AB	556935-0449	Hässleholm

Vindpark TVÅ AB

Svenska Vindbolaget Vindpark TRE AB	556814-9578	Hässleholm
Svenska Vindbolaget Vindpark FYRA AB	556765-1830	Hässleholm
Eolus Vindpark Tjugoett AB	556924-5110	Hässleholm

Eolus Vindpark Fjorton AB 556935-0431 Hässleholm Eolus Vindpark Femton AB 556935-0464 Hässleholm Eolus Vindpark Sexton AB 556935-0456 Hässleholm

Uddevalla Vind AB	556707-1278	Hässleholm
Vingkraft Rönnerum AB	556796-9836	Hässleholm
Ölme Vindkraft AB	556755-5965	Hässleholm

Eolus Vindpark Sjutton AB	556935-0514	Hässleholm
Eolus Vindpark Arton AB	556924-5144	Hässleholm
Eolus Vindpark Nitton AB	556924-5136	Hässleholm

Eolus Vindpark Tjugotvå AB 556924-5102 Hässleholm

Eolus Vindpark Tjugo AB 556924-5128 Hässleholm

NOT 16 FINANSIELL RISKHANTERING

Tabellen nedan visar finansiella skulders återstående kontraktstid till förfall. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga och odiskonterade kas- saflödena. Samtliga valutaderivat har positivt marknadsvärde. Totalt upp- går marknadsvärdet avseende valutaderivaten till +4 130 (+5 653) KSEK

per bokslutsdagen. Avtalsenliga räntederivat har per bokslutsdagen ett negativt marknadsvärde. Totalt uppgår det negativa marknadsvärdet av- seende räntederivaten till -38 753 (-35 323) KSEK.

2016-08-31	<3 månader	3 månader - 1 år	1-2 år	2-5 år	>5 år
						Totalt
Upplåning	13 803	22 961	7 447	19 152	23 063	86 426
Leverantörsskulder	109 998	-	-	-	-	109 998
Derivat	1 977	5 931	7 907	23 722	5 007	44 544
Övriga finansiella skulder	28 269	8	-	854	-	29 131
Totalt	154 047	28 900	15 354	43 728	28 070	270 099
2015-08-31	<3 månader	3 månader - 1 år	1-2 år	2-5 år	>5 år	Totalt
Upplåning	28 156	14 561	17 688	53 433	90 729	204 567
Leverantörsskulder	5 436	-	-	-	-	5 436
Derivat	1 823	5 470	7 294	21 881	12 025	48 493
Övriga finansiella skulder	2 553	10	-	-	-	2 563
Totalt	37 968	20 041	24 982	75 314	102 754	261 059

NOT 17 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

KONCERNEN

Andelar i intresseföretag	Org. nr.	Säte	Kapital/ röster (%)	REDOVISAT VÄRDE 2016-08-31 2015-08-31
Gärdslösa Drift AB	556762-4415	Borgholm	33/33	37	37
Isgrannatorp Drift AB	556787-6833	Kristianstad	33/33	37	37
Istad Wind Power Management AB	556680-5676	Borgholm	20/20	-	24
Kråge Vind AB	556387-1093	Kristianstad	20/20	102	105
Triventus AB	556627-3016	Falkenberg	40/40	7 900	8 500
Bokfört värde				8 076	8 703

FINANSIELL INFORMATION OM KONCERNENS INTRESSEFÖRETAG (AVSER HELA INTRESSEFÖRETAGEN, EJ KONCERNENS ÄGARANDEL)

Resultaträkning	2015/2016	2014/2015
Rörelsens intäkter	21 736	171 734
Rörelsens kostnader	-31 856	-117 946
Rörelseresultat	-10 120	53 788
Finansnetto	1 501	-2 714
Skatt	-459	10
Periodens resultat	-9 078	51 084
Balansräkning	2016-08-31	2015-08-31
Anläggningstillgångar	4 553	10 154
Omsättningstillgångar	48 863	62 345
Summa tillgångar Eget kapital	53 416 20 315	72 499 29 511
Avsättningar	17 000	20 390
Långfristiga skulder	11 522	1 740
Kortfristiga skulder	4 579	20 858
Summa eget kapital och skulder	53 416	72 499

Resultat från andelar i intresseföretag	2015/2016	2014/2015
Kråge Vind AB	-3	-89
Triventus AB	-601	-
Övrigt	-	-8
Summa resultat från andelar i intresseföretag	-604	-97
Förändringar av andelar i intresseföretag	2015/2016	2014/2015
Per 1 september	8 703	8 803
Resultatandel	-604	-97
Avyttring	-24	-
Övrigt	-	-3
Per 31 augusti	8 075	8 703

MODERBOLAGET

Andelar i intresseföretag	Org. nr.	Säte	Kapital/ röster (%)	REDOVISAT VÄRDE 2016-08-31 2015-08-31
Istad Wind Power Management AB	556762-4415	Borgholm	20/20	- 20
Kråge Vind AB	556387-1093	Kristianstad	20/20	200	200
Triventus AB	556627-3016	Falkenberg	40/40	8 500	8 500
Bokfört värde				8 700	8 720
Förändringar av andelar i intresseföretag				2015/2016	2014/2015
Per 1 september				8 720	8 720
Avyttring				-20	-
Per 31 augusti				8 700	8 720

NOT 18 LAGER AV VINDKRAFTVERK SAMT VINDKRAFTVERK UNDER UPPFÖRANDE OCH PROJEKT UNDER UTVECKLING

Koncernen	2016-08-31 11 995	2015-08-31
Lager av vindkraftverk		139 494
Vindkraftverk under uppförande och projekt under utveckling	450 306	240 058
Summa	462 301	379 552

NOT 19 KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

2016-08-31 2015-08-31
Kundfordringar	28 793	18 148
Övriga kortfristiga fordringar	29 131	47 457
Summa	57 924	65 605
Övriga kortfristiga fordringar avser: 2016-08-31 2015-08-31
Fordringar avseende mervärdesskatt	140	-
Fordringar på närstående	220	221
Spärrade medel	24 733	45 222
Övriga fordringar	4 038	2 014
Summa Kreditrisken i kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna bedöms som låg. Mot bakgrund av att kunderna representerar olika kategorier såsom kommuner, företag och privatpersoner samt att dessa är geografiskt spridda bedöms det osannolikt att alla skulle få betalningssvårigheter vid samma tid. Eolus har historiskt låga kundförluster och gör kreditbedömning på alla nya kunder. Kundfordringar som är förfallna men ej nedskrivna har noggrant genomgått individuell prövning och bedömts ej utgöra väsentlig risk för förlust.	29 131	47 457
Kreditexponering 2016-08-31 2015-08-31
Kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna	27 679	3 260
Kundfordringar förfallna men ej nedskrivna	1 114	14 888
Kundfordringar förfallna och nedskrivna	-	191
Reserv för osäkra fordringar	-	-191
Kundfordringar totalt Per den 31 augusti 2016 uppgick förfallna kundfordringar där inget reserveringsbehov bedömts föreligga till 1 114 (15 079) KSEK.	28 793	18 148
Åldersanalys av kundfordringar, förfallna men ej nedskrivna 2016-08-31 2015-08-31
<30 dagar	1 114	3 288
30-90 dagar	-	7 100
91-180 dagar	-	-
>180 dagar	-	4 500
Summa förfallna ej nedskrivna kundfordringar Beloppet är reglerat efter balansdagen.	1 114	14 888
Åldersanalys av kundfordringar, förfallna och nedskrivna 2016-08-31 2015-08-31
>180 dagar		-191
Summa förfallna och nedskrivna kundfordringar Avsättningar för osäkra kundfordringar motsvarar 0% (<1%) av de totala kundfordringarna.	-	-191
Avsättning för osäkra kundfordringar 2016-08-31 2015-08-31
Avsättning vid årets början	-191	-191
Bortskrivna fordringar	191
Belopp vid årets utgång Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra fordringar ingår i posten Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.	-	-191
Redovisade belopp för kundfordringar per valuta 2016-08-31 2015-08-31
SEK	1 536	17 158
EUR	27 257	945
NOK	-	45
Summa KSEK	28 793	18 148

De 10 största kunderna representerar 99% (95%) av koncernens totala kundfordringar. En enskild kund står för mer än 94% (37%).

NOT 20 PERIODISERINGSPOSTER

KONCERNEN MODERBOLAGET Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2016-08-31 2015-08-31 2016-08-31 2015-08-31
Förutbetalda hyreskostnader	124	128	124	128
Övriga förutbetalda kostnader	2 912	5 070	1 201	4 402
Upplupna intäkter	5 189	4 537	1 487	1 839
Summa	8 225	9 735	2 812	6 369
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2016-08-31 2015-08-31 2016-08-31 2015-08-31
Upplupna löne- och personalkostnader	7 628	7 471	7 571	7 357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter avseende projekt	4 397	10 317	4 397	10 317
Övriga upplupna kostnader	3 653	5 572	784	2 615
Summa	15 678	23 360	12 752	20 289

NOT 21 AKTIEKAPITAL OCH RESULTAT PER AKTIE

Upplysning om antal aktier 2016-08-31 2015-08-31
Antal emitterade och fullt betalda aktier
A-aktier (röstvärde 1) kvotvärde 1 kr	1 285 625	1 285 625
B-aktier (röstvärde 1/10) kvotvärde 1 kr	23 621 375	23 621 375
Antal emitterade och fullt betalda aktier Specifikationen över förändring i eget kapital återfinns i Rapport över förändring eget kapital koncernen. Reserver utgörs av valutakursdifferenser vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter. I moderföretaget finns inga potentiella stamaktier varför resultat per aktie är detsamma före och efter utspädning för de redovisade åren. KONCERNEN	24 907 000	24 907 000
Resultat per aktie före och efter utspädning 2015/2016 2014/2015
Resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare	-22 925	80 906
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	24 907 000	24 907 000
Resultat per aktie före och efter utspädning	-0,92	3,25

NOT 22 UPPLÅNING

Långfristig upplåning till kreditinstitut	KONCERNEN 2016-08-31 2015-08-31		MODERBOLAGET 2016-08-31 2015-08-31
Banklån (fast ränta)	4 000	4 000	-	-
Banklån (rörlig ränta)	46 216	145 192	-	-
Summa långfristig upplåning Kortfristig upplåning	50 216	149 192	-	-
Banklån (rörlig ränta)	31 558	39 745	-	10 850
Summa kortfristiga skulder	31 558	39 745	-	10 850
Summa upplåning För information om ställda säkerheter för upptagna lån, se not 26. BANKLÅN Koncernens och moderbolagets exponering, avseende lån, för ränteförändringar och kontraktsenliga datum när det gäller omförhandlingar av räntor är följande:	81 774	188 937	-	10 850
	KONCERNEN 2016-08-31 2015-08-31		MODERBOLAGET 2016-08-31 2015-08-31
6 månader eller mindre	77 774	184 937	-	10 850
6-12 månader	4 000	-	-	-
1-5 år	-	4 000	-	-
Mer än 5 år	-	-	-	-
Summa	81 774	188 937	-	10 850
Upplåning fördelad per valuta	2016-08-31 2015-08-31		2016-08-31 2015-08-31
SEK	79 995	186 052	-	10 850
EUR	1 779	2 885	-	-
Summa CHECKRÄKNINGSKREDIT	81 774	188 937	-	10 850
	KONCERNEN 2016-08-31 2015-08-31		MODERBOLAGET 2016-08-31 2015-08-31
Beviljat belopp	75 000	195 000	75 000	195 000
Utnyttjad kredit ingår i kortfristig upplåning och uppgår till	-	-	-	-
Avseende skulder till kreditinstitut finns särskilda åtaganden, s.k. covenants. Om dessa åtaganden inte uppfylls kan kreditgivaren återkalla krediten. Under verksamhetsåret 2014/2015 har samtliga åtaganden uppfyllts.
LÅNGFRISTIGA SKULDER Koncernens och moderbolagets långfristiga skulder. Förfallotider enligt nedan:
	KONCERNEN 2016-08-31 2015-08-31		MODERBOLAGET 2016-08-31 2015-08-31
1-5 år	28 026	59 002	-	-
Mer än 5 år	22 190	86 190	-	-
Summa	50 216	145 192	-	-

NOT 23 AVSÄTTNINGAR
KONCERNEN
	Återställningskostnader vid utrangering av vindkraftverk	Arrende- utgifter	Summa
Per 1 september 2015	7 995	846	8 841
Redovisat i resultaträkningen
tillkommande avsättningar, ränta	621	35	656
återförda belopp avseende avyttrade verk	-1 898	-	-1 898
Per 31 augusti 2016	6 718	881	7 599
	Återställningskostnader vid utrangering av vindkraftverk	Arrende- utgifter	Summa
Per 1 september 2014	7 672	914	8 586
Redovisat i resultaträkningen
tillkommande avsättningar, ränta	1 051	-	1 051
återförda belopp avseende avyttrade verk	-728	-	-728
utnyttjat under året	-	-68	-68
Per 31 augusti 2015	7 995	846	8 841

ÅTAGANDE OM ÅTERSTÄLLNING

Enligt miljöbalken har tillsynsmyndigheten rätt att kräva att garantier för säkerhet för nedmontering och återställande lämnas. Kostnader för ned- montering och återställande bedöms per anläggning med ledning av utredningar som gjorts för verk. En utgångspunkt är ett normalvärde på 250 kronor per megawatt (MW) installerad effekt för ståltorn. Om verket är uppfört i betong tillkommer ca 100 kronor/MW. Beloppen gäller i kost- nadsläget per 2011-09-01. Restvärdet hanteras som en avgående post i utrangeringskalkylen och har beaktats i dessa schablonbelopp. Tidsfak- torn beaktas genom diskontering. Prisutvecklingen kan antas lika med det långsiktiga inflationsmålet 2 procent, samtidigt som en viss teknisk utveckling bör dämpa kostnadsutvecklingen. Avsättning görs med nu-

värdet av den beräknade framtida kostnaden. Avsättningen räknas enligt IAS 37 punkt 60 löpande upp med diskonteringsräntan och uppräkningen redovisas som låneutgift (räntekostnad).

ÅTAGANDE OM FRAMTIDA ARRENDEN

Avsättningen avser åtagande att erlägga framtida arrenden för verk som försålts.

MODERBOLAGET

Moderbolagets avsättningar per 31 augusti 2016 avser 1 472 (1 775)

återställningskostnader och 881 (846) arrendeutgifter, totalt 2 353 (2 621).

NOT 24 FINANSIELLA INSTRUMENT – UPPLYSNINGAR OM VERKLIGT VÄRDE PER KLASS

KONCERNEN
2016-08-31	Redovisat värde	Verkligt värde	Nivå
Tillgångar i balansräkningen
Finansiella tillgångar som kan säljas
Övriga finansiella tillgångar	24 356	24 356	2
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Valutaderivat	4 130	4 130
Lånefordringar och kundfordringar
Likvida medel	221 549	221 549	2
Kundfordringar	28 793	28 793	2
Övriga kortfristiga fordringar	4 398	4 398	2
Spärrade bankmedel	24 733	24 733	2
Upplupna ränteintäkter	15	15	2

2016-08-31	Redovisat värde	Verkligt värde	Nivå
Skulder i balansräkningen
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatskulder
Ränteswappar	38 753	38 753	2
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Räntebärande skulder	81 774	81 774	2
Leverantörsskulder	109 998	109 998	2
Övriga skulder	28 122	28 122	2
Upplupna räntekostnader	155	155	2
2015-08-31	Redovisat värde	Verkligt värde	Nivå
Tillgångar i balansräkningen
Finansiella tillgångar som kan säljas
Övriga finansiella tillgångar	3 055	3 055	2
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Valutaderivat	5 653	5 653
Lånefordringar och kundfordringar
Likvida medel	241 522	241 522	2
Kundfordringar	18 148	18 148	2
Övriga kortfristiga fordringar	2 235	2 235	2
Spärrade bankmedel	45 222	45 222	2
Upplupna ränteintäkter Skulder i balansräkningen	577	577	2
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatskulder
Ränteswappar	35 323	35 323	2
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Räntebärande skulder	188 937	188 937	2
Leverantörsskulder	5 436	5 436	2
Övriga skulder	2 211	2 211	2
Upplupna räntekostnader	352	352	2

DERIVATINSTRUMENT

Eolus tillämpar inte säkringsredovisning. Derivatinstrument för hantering av valuta- och ränterisk redovisas som omsättningstillgångar eller kortfris- tiga skulder och klassificeras som innehav för handel. Värdeförändringar

i valutaderivat redovisas i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader. Värdeförändringar i räntederivat redovisas i finansnettot.

BESKRIVNING AV VERKLIGT VÄRDE

Räntebärande skulder

Verkligt värde för räntebärande skulder beräknas genom en diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta.

Derivat

Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.

Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallo- dagar med utgångspunkt i marknadsräntan.

Övriga finansiella tillgångar och skulder

För kundfordringar, övriga fordringar/skulder, upplupna intäkter och kost- nader samt leverantörsskulder med en kvarvarande löptid på mindre än 6 månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.

NOT 25 AVSTÄMNING MELLAN RESULTAT FÖRE SKATT OCH NETTOKASSAFLÖDE

Ej kassaflödespåverkande poster	KONCERNEN 2015/2016 2014/2015		MODERBOLAGET 2015/2016 2014/2015
Avskrivning och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar	26 719	94 462	5 174	14 403
Orealiserade valutakursdifferenser	1 215	3 393	1 265	3 393
Realisationsvinster från avyttringar av anläggningstillgångar	-390	1 048	-361	1 269
Förändringar i avsättningar	-1 240	255	-266	970
Värdering derivat till verkligt värde	1 523	-5 861	-	-
Övrigt	511	-3 157	273	-2 835
Summa	28 337	90 140	6 085	17 200

NOT 26 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER/ANSVARSFÖRBINDELSER

Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut	KONCERNEN 2015/2016 2014/2015		MODERBOLAGET 2015/2016 2014/2015
Företagsinteckningar	603 000	603 000	580 000	580 000
Säkerhetsöverlåtna vindkraftverk och arrenden	109 063	193 725	-	10 850
Spärrade bankmedel	19 693	45 222	-	-
Aktier i intresseföretag	34	54	-	-
Summa	731 790	842 001	580 000	590 850

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Ansvarsförbindelser

MODERBOLAGET

2015/2016 2014/2015

Koncernen har eventualförpliktelser avseende rättsliga anspråk som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder utöver de avsättningar som gjorts (not 23) förväntas ej uppkomma med anledning av dessa.

Ansvarsförbindelse till förmån för dotterföretag	69 885	69 885
Summa	69 885	69 885

NOT 27 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE
ÄGARSTRUKTUR PER 31 AUGUSTI 2016
Största aktieägare	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Andel av kapitalet (%)	Andel av röster (%)
Domneåns Kraftaktiebolag	357 900	2 012 869	9,5	15,3
Hans-Göran Stennert, direkt och genom kapitalförsäkring	380 100	518 984	3,6	11,8
Åke Johansson	175 200	567 200	3,0	6,4
Hans Johansson och Borgunda bygghandel, genom bolag	150 000	55 350	0,8	4,3
Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension	-	1 030 764	4,1	2,8
Banque Öhman S.A.	-	888 217	3,6	2,4
Johan Markensten	-	712 910	2,9	2,0
Nordnet Pensionsförsäkring AB	500	669 012	2,7	1,8
BNYMSANV RE BNYM RE FT ISE Global W	-	664 637	2,7	1,8
Ingvar Svantesson	43 750	200 175	1,0	1,7
Övriga aktieägare	178 175	16 301 257	66,1	49,7
Totalt	1 285 625	23 621 375	100,0	100,0

Ingen av styrelseledamöterna eller de övriga ledande befattningshavarna har under 2015/2016 eller 2014/2015 haft några direkta eller indirekta affärstransaktioner med koncernen utöver de ersättningar som framgår av Not 6.

MODERBOLAGETS TRANSAKTIONER MED ÖVRIGA KONCERNFÖRETAG

Av moderbolagets försäljning avser 0,0 (0,0)% koncernintern fakturering.

I moderbolagets rörelsekostnader ingår koncerninterna inköp med endast obetydliga belopp. Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tilläm- pas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa partners.

NOT 28 VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG

I oktober tecknade Eolus avtal med E.ON Elnät om nätanslutning av vind- park Jenåsen avseende 84 MW i Sundsvalls kommun. Avtalet omfattar även beslut om utbyggnad av en stamnätsstation i Nysäter, vilket skapar kapacitet att ansluta flera ytterligare vindparker i området. För Eolus del möjliggör utbyggnaden bland annat framtida anslutning av de fullt till- ståndsgivna projekten Kråktorpet och Nylandsbergen om totalt drygt

200 MW.

I oktober tecknade Eolus och Vestas avtal om leverans av 23 vind- kraftverk av modell Vestas V126 3,45 MW för uppförande i vindpark Jenåsen.

Eolus har under november erhållit slutligt tillstånd för det norska vind- kraftsprojektet Öyfjellet i Nordland Fylke. Projektet är Eolus hittills största tillståndsgivna och omfattar upp till 330 MW. Projektet rymmer upp till 110 vindkraftverk med en beräknad årlig produktion upp till 1,4 TWh vid fullt utbyggd park. Eolus målsättning är att projektet ska realiseras inom ramen för det svensk-norska elcertifikatsystemet.

Eolus har i december tecknat avtal med Vestas om leverans av elva vindkraftverk av modell V100 2,2 MW för uppförande under 2017.

De elva verken med en total effekt på 24 MW ska uppföras i projekten Gunillaberg, Lunna, Täppeshusen och Vilseberga. Avtalen omfattar även fullserviceavtal. Projekten Gunillaberg (4 verk), Lunna (3 verk) och Täppe- shusen (2 verk) förväntas kunna tas i drift i augusti 2017. Projektet Vilse- berga (2 verk) beräknas kunna tas i drift i oktober 2017. Eolus avsikt är att teckna avtal med kunder för samtliga parker och att de ska över- lämnas till kunder som nyckelfärdiga anläggningar när de är uppförda.

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats

i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens

och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utveckligen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Hässleholm den 6 december 2016

Hans-Göran Stennert

Ordförande

Jan Bengtsson

Styrelseledamot

Fredrik Daveby

Styrelseledamot

Hans Johansson

Styrelseledamot

Sigrun Hjelmquist

Styrelseledamot

Per Witalisson

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 7 december 2016.

PricewaterhouseCoopers AB

Eva Carlsvi

Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Eolus Vind AB (publ), org.nr 556389-3956

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för

Eolus Vind AB (publ) för räkenskapsåret 2015-09-01 – 2016-08-31 med un- dantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 39-41. Bolagets årsredovis- ning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta doku- ment på sidorna 34–82.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att

upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovis- ningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verk- ställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovis- ning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovis- ningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncern- redovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma gransknings- åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redo- visningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verk- ställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovis- ningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med års- redovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 augusti 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finan- siella ställning per den 31 augusti 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 39-41. Förvaltnings- berättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi

även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Eolus Vind AB (publ) för år räkenskapsåret 2015-09-01 – 2016-08-31. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolags- styrningsrapporten på sidorna 39-41 är upprättad i enlighet med årsredovis- ningslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositio- ner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner be- träffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredo- visningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings- berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Hässleholm den 7 december 2016 PricewaterhouseCoopers AB

Eva Carlsvi

Auktoriserad revisor

STYRELSE

HANS-GÖRAN STENNERT STYRELSEORDFÖRANDE

Född: 1954

Invald: 2008, ordförande sedan 2009. Utbildning och erfarenhet: Civilekonom med lång erfarenhet från anställning och uppdrag inom IKEA-gruppen, bland annat som styrelse- ledamot i INGKA Holding BV som är IKEA- gruppens ägarbolag mellan 1993-2007, varav de sista nio åren som styrelseordförande.

JAN BENGTSSON STYRELSELEDAMOT

Född: 1954

Invald: 2013

Utbildning och erfarenhet: Civilekonom och VD för Edoc AB. Har tidigare erfarenheter från befattningar som bland annat finansdirektör vid Teligent AB, Spring Mobil AB, BrainHeart Capital, AU-systems AB och var mellan 2008 och 2015 VD för Almi Invest AB.

FREDRIK DAVEBY STYRELSELEDAMOT

Född: 1962

Invald: 2009

Utbildning och erfarenhet: Agronom. VD för Motormännens Riksförbund.

Tidigare VD för Länsförsäkring Kronoberg samt haft befattningar inom Södra, Regerings- kansliet och LRF.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Entrepre- nörinvest Sverige AB. Styrelseledamot i Cup- tronic Technology AB och Winplantan AB. Aktieinnehav i Eolus: 380 100 A-aktier,

varav 378 000 A-aktier innehas genom

kapitalförsäkring, och 518 984 B-aktier,

varav 516 984 B-aktier innehas genom kapitalförsäkring.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot och VD i Edoc AB. Styrelseledamot i Fouriertransform Aktiebolag.

Aktieinnehav i Eolus: 3 000 B-aktier

Övriga uppdrag: Styrelseordförande och VD för Motormännens Testcenter AB. Styrelseord- förande i Motormännens Försäkringsförmedling AB. VD för Motormännens Riksförbund.

Aktieinnehav i Eolus: 10 000 B-aktier

HANS JOHANSSON STYRELSELEDAMOT

Född: 1965

Invald: 2016

Utbildning och erfarenhet: Lång erfarenhet inom svensk bygghandel genom uppdrag i inköpsbolaget Woody Bygghandel AB med 50 medlemsföretag samt i verksamheten i familjeföretaget Borgunda Bygghandel där han är VD.

SIGRUN HJELMQUIST STYRELSELEDAMOT

Född: 1956

Invald: 2011

Utbildning och erfarenhet: Civilingenjör och teknologie licentiat i teknisk fysik från KTH. Executive Partner Facesson AB. Verksam inom Ericsson-koncernen mellan 1979-2000, senast som VD för Ericsson Components AB. Under 2000-2005 investment manager på BrainHeart Capital.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR AVSEENDE STYRELSEN OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ovan angivna uppdrag för styrelseledamöter

och ledande befattningshavare avser uppdrag utanför Eoluskoncernen och anger ej uppdrag som suppleant. Redovisade aktieinnehav omfattar både direkta och indirekta, samt närståendes innehav i enlighet med den

av Euroclear förda aktieboken per den 31 augusti 2016 samt därefter för Eolus kända förändringar. Styrelseledamöterna

valdes vid årsstämma den 30 januari 2016 för tiden fram till årsstämman 2017.

Övriga uppdrag: VD och styrelseledamot i Borgunda Bygghandel AB och VD eller ledamot i tillhörande dotterbolag. Styrelseordförande i Borgunda Tributo AB och Borgunda Uterque AB. Styrelseledamot i Woody Bygghandel AB, Borgunda Gård AB samt Borgunda Fastighet Handelsbolag.

Aktieinnehav i Eolus: 150 000 A-aktier och 55 350 B-aktier.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Addnode group AB (publ), Almi Invest Stockholm AB, ALMI Stockholm Investeringsfond AB, Fourier- transform AB och ALMI Invest Östra Mellan- sverige AB. Styrelseledamot i Edgeware AB, Facesso AB, Ragn-Sellsföretagen AB, Danmarks Tekniske Universitet och IGOT AB. Aktieinnehav i Eolus: 1 000 B-aktier

Inga särskilda överenskommelser finns med större aktieägare, kunder, leverantörer eller andra parter enligt vilka styrelseledamöter eller ledande befattningshavare har valts eller tillsatts. Inga avtal har slutits med Eolus eller något av dess dotterbolag om förmåner efter det att respektive uppdrag avslutats. Inga familjeband föreligger mellan bolagets styrelse- ledamöter och ledande befattningshavare.

Inte heller föreligger några intressekonflikter, varvid styrelseledamöters och ledande be- fattningshavares privata intressen skulle stå i strid med Eolus intressen. Samtliga styrelse- ledamöter och ledande befattningshavare nås genom kontakt med Eolus huvudkontor.

Ett vindkraftverk som producerar 10 GWh (10 000 000 kWh) försörjer 2 000 villor med hushållsel per år.

Hushållselen för en normal svensk villa uppgår till cirka 5 000 kWh per år.

Det betyder att:

1 MWh räcker till 0,2 villor

1 GWh räcker till 200 villor

1 TWh räcker till 200 000 villor

ORDLISTA

Elcertifikat Teknikneutralt system för att främja utbyggnaden av förnyelsebar elpro- duktion. Producenter av förnyelsebar el erhåller ett certifikat per producerad MWh (megawattimme) som sedan säljs till kvot- pliktiga elkonsumenter.

Elområde Uppdelning i områden för att visa var det finns behov av att bygga ut överfö- ringskapacitet samt produktionskapacitet för att i större grad motsvara förbrukningen i det aktuella området.

Förnyelsebar energi Förnybar energi kom- mer från källor som hela tiden förnyas i snabb takt, såsom vind-, vatten-, sol- och bioenergi. Kärnkraft räknas inte som förnybart eftersom den baseras på ändliga resurser.

Idrifttagna verk Verken har genomgått godkänd provdrift och producerar el.

Installerad effekt Mäts vad gäller vindkraft i MW och anger vindkraftverkets prestanda enligt konstruktionsdata.

Navhöjd Höjd på torn plus maskinhus.

Nord Pool Den nordiska elbörsen.

Normalår Definition på ett genomsnittligt år av producerad mängd energi. Fastställs uti- från beräkningar från SMHI över en längre tid.

Offshore Vindkraft som uppförs till havs.

Svept area Ett mått på den cirkelarea som rotorbladen sveper över. För ett verk med 126 meters rotordiameter uppgår den svepta arean till mer än 12.500 kvadratmeter, vilket motsvarar ungefär samma yta som två fotbollsplaner.

Tillgänglighet Ett mått för att visa under hur stor andel av den totala tiden ett vindkraftverk varit tillgänglig för att producera el.

Totalhöjd Höjd för ett vindkraftverk när ett av rotorbladen befinner sig i sitt högsta läge.

Uppförda verk Verken är uppförda och har genomgått godkänd provdrift och är övertag- na från turbinleverantör. Verket överlämnas antingen till kund som nyckelfärdig anlägg- ning eller överförs till Eolus varulager.

Volatilitet Mått som anger prisvariation på en vara (exempelvis el) under en tidsperiod.

Överföringskapacitet Mängden el som via elnätet kan överföras mellan olika områden.

Enheter

Energi anges i kilowattimmar.

1 MWh = 1 000 kWh

1 GWh = 1 000 000 kWh

1 TWh = 1 000 000 000 kWh

Effekt anges i watt.

1 MW = 1 000 000 W

1 GW = 1 000 000 000 W

ÅRSSTÄMMA

Årsstämma kommer att hållas i Hässleholms Kulturhus lördagen den 28 januari 2017, klockan 15.30. I samband med stämman kommer Eolus traditionsenligt att ordna vindkraftsseminarium.

Den som önskar delta på stämman ska:

• dels vara införd som ägare i den utskrift av aktieboken som Euroclear Sweden AB gör per den 23 januari 2017.

• dels anmäla sig hos bolaget senast kl. 16.00 den 23 januari 2017. Vid an-

mälan ska uppges namn, personnummer eller registreringsnummer, telefonnummer, adress och aktieinnehav samt i förekom- mande fall uppgift om ombud och biträden.

• Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste dessutom, för att äga rätt

att delta på stämman, tillfälligt begära att bli införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Aktieägare måste under- rätta förvaltaren härom i god tid före den 23 januari 2017, då sådan registrering måste vara verkställd för att beaktas i

den utskrift av aktieboken som Euroclear Sweden AB gör per nämnda datum.

FINANSIELL KALENDER

Delårsrapport Q1 26 januari 2017

Årsstämma 28 januari 2017

Delårsrapport Q2 20 april 2017

Delårsrapport Q3 5 juli 2017

Bokslutskommuniké 2016/2017 26 oktober 2017

DEFINITIONER AV ALTERNATIVA FINANSIELLA NYCKELTAL

Detta avsnitt innehåller definition av vissa finansiella icke-IFRS-mått mot närmaste jämförbara finansiella IFRS-mått. Finansiella icke-IFRS-mått har begränsningar som analytiskt verktyg och ska inte betraktas iso- lerade eller som ersättning för finansiella mått som är framtagna i överensstämmelse med

IFRS. Finansiella icke-IFRS-mått redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering av bolagets verksamhetsresultat, som hjälp vid prognos av framtida perioder och för att för- enkla jämförelser av resultat mellan perioder. Ledningen använder dessa finansiella icke- IFRS-mått till att bland annat utvärdera

löpande verksamhet jämfört med tidigare resultat, för intern planering samt för prog- noser. De finansiella icke-IFRS-mått som redovisas i denna rapport kan skilja sig från liknande mått som används av andra bolag.

Avkastning på eget kapital efter skatt Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Eget kapital per aktie före/efter utspäd- ning Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut före/efter utspädning.

Nettoskuld/-kassa Räntebärande skulder minskat med likvida medel.

Resultat per aktie före/efter utspädning Periodens resultat dividerat med vägt genomsnittligt antal aktier under perioden före/efter utspädning.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen vid periodens slut.

Sysselsatt kapital Balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder.

Verklig värdeförändring av finansiella derivat Avser förändringen i finansiella instruments verkliga värde, vilket beräknas med metoder och baseras på ingångsdata som kan observeras för tillgången eller skulden, antingen direkt (priser) eller indirekt (härledda från priser).

Vinstmarginal Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.

Eolus Vind AB (”Eolus”) är ett publikt bolag med organisationsnummer 556389-3956. Bolaget har sitt säte i Hässleholm, Sverige. Denna årsredovisning publiceras på svenska och engelska. Den svenska årsredovisningen är den bindande versionen. Årsredovisningen utgörs av förvaltningsberättelse (sid 34-38), bolagsstyrningsrapport (sid 39-41) samt av finansiella rapporter (sid 42-83).

Alla värden uttrycks i svenska kronor, där ej annat anges. Värdet i svenska kronor förkortas SEK, tusental förkortas KSEK och miljoner förkortas MSEK. Sifferuppgifter inom parantes avser föregående räkenskapsår, 2014/2015.

Omslagsbild: Vindpark Alered. Foto: Daniel Larsson, Emma Tideman, Johan Funke, Petra Berggren, Per Pixel Petersson samt Eolus. Denna årsredovisning är delvis producerad i samarbete med Bysted AB. Layout: Mustasch Reklambyrå AB. Tryck: Norra Skåne Offset.

Eolus Vind är en av Sveriges ledande vindkraftsaktörer. Eolus skapar värden i alla led inom ramen för projektutveckling och drift av anläggningar för förnybar energi. Vi erbjuder såväl lokala som internationella investerare attraktiva

och konkurrenskraftiga investerings- objekt i Norden, Baltikum och USA.

Sedan starten 1990 har Eolus medver- kat vid uppförandet av omkring 500 av de cirka 3 300 vindkraftverk som idag finns i Sverige. Eoluskoncernen har för närvarande kundavtal avseende drift och administrationstjänster omfattande cirka 300 MW. Eolus Vind AB har cirka 5 000 aktieägare. Eolus B-aktie handlas på Nasdaq Stockholm Small Cap.

Eolus Vind AB

Box 95,

281 21 Hässleholm

Besök:

Tredje Avenyen 3

Tel: 010-199 88 00

E-post: info@eolusvind.com www.eolusvind.com