VERSION 2022
Klimatkontrakt 20 0
Mellan Malmö stad och myndigheterna
Energimyndigheten, Vinnova, Formas, Tillväxtverket, Trafikverket, Naturvårdsverket samt Viable Cities.
VERSION 2022
Innehåll
1. Syftet med Klimatkontrakt 2030 4
3.3. Xxxxxxxxxxxx xxx xxxxxxx 0
3.4. Samverkan med näringsliv, akademi och medborgare 6
3.6. Digitalt stöd för genomförandet 7
3.7. Innovationsnav för klimatneutrala kommuner 7
3.10. Rapportering och uppföljning 9
4.3. Samordnad finansiering 10
4.4. Samspel med EUs mission klimatneutrala städer 11
5. Myndigheternas åtaganden 11
5.1. Lärande arbetssätt för policyutveckling 11
5.2. Stöd till forskning, innovation och utveckling 12
5.3. Samordnad finansiering 12
5.4. Deltagande i europeiska initiativ för hållbara städer 12
6. Strategiska utvecklingsprojekt 2023 13
6.2. Konkurrenskraft och finansiering 14
6.4. Mission klimatneutrala städer 2030 internationellt 15
7. Gemensamt arbete kring uppföljning, utvärdering och uppdatering 16
7.1. Viktigaste uppdateringar för kommunen 16
7.2. Mest angelägna erfarenheter att dela för kommunen 16
7.3. Viktigaste uppdateringar för Viable Cities 16
7.4. Viktigaste uppdateringar för myndigheterna 18
8. Kontraktet 20 Klimatkontrakt 2030 22 Bilaga 1 – länkar till dokument 23
1. Syftet med Klimatkontrakt 2030
Syftet med detta Klimatkontrakt är att öka tempot i klimatomställningen i städer inom ramen för Agenda 2030 och samtidigt bidra till återhämtningen i svensk ekonomi i kölvattnet av corona-pandemin. Klimatkontraktet uttalar parternas avsikt att höja ambitionen inom hållbar stadsutveckling och klimatomställning. Klimatkontraktet
ger även Sverige och svenska städer goda förutsättningar att vara internationella föregångare i städers klimatomställning. Detta ska uppnås genom ömsesidiga och långsiktiga åtaganden om insatser från de undertecknande statliga myndigheternas, innovationsprogrammet Viable Cities och kommunens sida enligt följande.:
2. Parter
Parter i Klimatkontrakt 2030 är:
• Malmö stad.
• Myndigheterna: Statens Energimyndighet (Energimyndigheten), Verket för innova- tionssystem (Vinnova), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande (Formas), Tillväxtverket, Trafikverket och Naturvårdsverket.
• Strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.1
3. Kommunens åtaganden
3.1. Kommunens klimatmål
Miljöprogram för Malmö stad 2021-2030 är antaget av kommunfullmäktige och är ett strategiskt dokument som anger riktningen för Malmö stads långsiktiga arbete med miljö- och klimatfrågor. Miljöprogrammet är styrande för stadens nämnder och bolag och ska även stödja och inspirera Malmöbor och aktörer inom privat och offentlig sektor.
Miljöprogrammet består av tolv mål fördelade på tre målområden:
• Ett Malmö med minsta möjliga klimatpåverkan
• Ett Malmö med god livsmiljö
• Ett Malmö med rik och frisk natur
1 Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Programmet har en löptid från 2017 till 2030 och har cirka 130 medlemmar, Värdorganisation är KTH.
Till det övergripande målområdet om klimat finns följande mål:
• Utsläppen av växthusgaser i Malmö som geografiskt område har minskat med 70 procent.
• Malmö stads organisation har nettonollutsläpp.
• 2030 är Malmös konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp på god väg till en håll- bar nivå.
• Malmö försörjs av 100 procent förnybar och återvunnen energi. Ytterligare två mål som rör klimat återfinns inom de övriga målområdena:
• Malmö har ett hållbart mobilitetssystem
• Ökad resurseffektivitet.
Kommunfullmäktigemålen i Malmö stads budget 2023 anger att Malmö stad ska vara en föregångare när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser.
3.2. Strategi
Malmö ska fortsätta att vara en föregångare inom miljö- och klimatområdet. Hela Malmö stads organisation har ett gemensamt ansvar för att målen i miljöprogram- met uppnås. Varje nämnd och bolagsstyrelse ska utifrån sitt respektive grundupp- drag och sina förutsättningar integrera miljöprogrammets innehåll i sin verksam- hetsplanering. Detta betyder att varje nämnd och bolagsstyrelse ansvarar för att identifiera vilka mål verksamheten kan bidra till och besluta om de åtgärder som leder till störst miljöeffekt och samhällsnytta. Miljönämndens uppdrag är att process- leda, stödja och samordna kommunens miljöarbete och har till uppgift att stödja nämnder och bolag i arbetet med genomförandet av miljöprogrammet.
Malmö stads organisation har inte ensam rådighet över miljöfrågorna och kan inte av egen kraft nå målen i miljöprogrammet. Precis som för genomförandet av Agenda 2030, kommer partnerskap och samverkan vara en framgångsfaktor i arbetet med Malmö stads miljöprogram. En omställning krävs av samtliga förvaltningar och bolag för att tillsammans med civilsamhället, akademin och näringslivet hitta innovativa arbetssätt och lösningar på gemensamma utmaningar.
Ett utbyte av kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser är viktiga komponenter för att målen ska nås. Rätt utfört kan denna miljö- och klimatomställning leda till fler gröna jobb, bättre hälsa, stärkt välfärd och ökad konkurrenskraft. Det kommer även att krävas förändringar i svenska och europeiska regelverk och policyer, ett arbete som redan pågår och som staden är en del av.
3.3. Organisation och ledning
För att öka tempot i Malmös klimatomställning har Malmö stad initierat Klimatomställning Malmö, en kraftsamling för att mobilisera Malmös aktörer att le- verera på kommunfullmäktiges mål att Malmö ska vara en föregångare i att minska växthusgasutsläpp.
Klimatomställning Malmö består organisatoriskt av:
• en beställargrupp som ansvarar för styrning av processens totala framdrift.
• en processledning som har sitt huvudsakliga fokus på ledning, samordning och beredning.
• identifierade omställningsområden som självständigt möjliggör genomförandet av åtgärder. I dagsläget har sju prioriterade omställningsområden identifierats.
Alla måste förstå varandras roller och kunna se samarbetet ur varandras synvinkel. Rörlig, samverkan och transparens är några organisatoriska egenskaper som är nycklar för att få detta att lyckas fullt ut. Genom frekventa kontakter med involverade nyckelpersoner såväl externt som internt på olika nivåer, så sprids information inom organisationen och gör att den snabbare når ut till de människor som bör ta del av den. När kommunikation och informationsflödet går snabbt så blir också beslutsfat- tandet snabbare. Ambitionen är att tillskapa snabbfotade stödjande och komplette- rande strukturer som kan motivera och ytterligare förstärka samverkanskulturen.
Berednings- och beslutsprocessen inom ramen för klimatomställning Malmö ska, i möjligaste mån, koppla an till linjeorganisationens redan etablerade och organise- rade kommunikationskanaler. Här finns redan ett flertal etablerade arenor för dialog och samverkan med externa aktörer. I Malmö stads linjeorganisation finns dessutom ekonomiska och personella resurser och ett formellt beslutsmandat som inte ska förbises.
3.4. Samverkan med näringsliv, akademi och medborgare
Malmö har arbetat fram Klimatkontrakt Malmö som riktar sig till företag, organisatio- ner, akademi och Malmöbor.
I dagsläget har Malmö stad tecknat klimatkontrakt och bildat arbetsgrupper med större näringslivsaktörer och forskningsinstitut inom bland annat områdena energi, transporter och byggnation.
Genom kontrakten åtar sig aktörerna att bidra med egna formulerade klimatå- taganden. Det kan handla om en färdplan för den egna verksamheten eller
en enstaka klimatinsats. Alla som tecknar Klimatkontrakt Malmö blir en del av Klimatomställning Malmö och får möjlighet att samverka med anslutna aktörer.
Ett koncept för Malmöbor och små och medelstora företag håller på att utvecklas.
3.5. Klimatinvesteringsplan
Malmö har gjort en scenarioanalys för att förstå har Malmö kan nå stadens klimat- mål. Tre olika scenarion har testats utifrån en kombination av åtgärder, både tekniska och beteende förändringar. Analyserade klimatåtgärder beaktar även det samhällse- konomiska perspektivet.
I takt med att färdplaner arbetas fram inom de sju prioriterade omställningsområ- dena kommer klimatinvesteringsplaner arbetas fram för respektive som sedan kom- mer aggregeras för hela Klimatomställning Malmö.
Malmö har även tittat på medborgarnas Klimatomställning utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Vad de ska investera i, vad det kommer kosta att få en mer klimatsmart livsstil med mera.
3.6. Digitalt stöd för genomförandet
Digitala verktyg skapar förutsättningar för att arbeta tillsammans med klimatomställ- ningen på nya sätt. Malmö stad har ett samarbete med företaget ClimateView för att tillsammans utveckla smarta digitala lösningar för att stödja Malmös klimatom- ställningsarbete. Med hjälp av ClimateView kommer vi kunna få en tydlig, samlad och faktabaserad överblick över omställningen. En samarbetsyta där vi alla kan se och sträva mot samma mål, och öka tempot tillsammans.
Malmö stad kommer i verktyget kunna samla olika åtgärders klimatnytta, men även deras investeringskostnad, besparingar för olika aktörer i samhället och andra sam- hällsnyttor som skapas. Verktyget ska också hjälpa Malmö stad att enkelt kunna utreda i vilken sektor mer åtgärder behövs samt vem/vilka som har rådighet över dessa. Verktyget ska hjälpa Malmö stads politiker att ta väl grundade beslut för att möjliggöra en klimatomställning i Malmö. Verktyget ska också kunna användas för att kommunicera stadens klimatomställning på ett pedagogiskt sätt till berörda målgrupper.
3.7. Innovationsnav för klimatneutrala kommuner
Malmö är en del av världen och världen en del av Malmö. De utmaningar Malmö står inför är inte unika. Flera europeiska städer har motsvarande utmaningar. Genom att arbeta tillsammans och dela erfarenheter kan vi accelerera omställningen och skapa värden för Malmöborna och näringslivet. Under 2022 har Malmö delat med sig regel- bundet av sina erfarenheter till nationella myndigheter och svenska och europeiska städer inom bland annat klimatinvesteringsplaner, organisering av klimatomställning, färdplaner, medborgarengagemang och involvering samt digitalisering.
Genom ett antal internationella nätverk har Malmö stad tillgång till kunskaps- och erfarenhetsutbyten med andra städer i Europa. Malmö deltar exempelvis i följande nätverk: EIT Climate-KIC, Viable Cities, Eurocites, KIMO, ICLEI – Local Governments for Sustainability, Klimatkommunerna, Borgmästaravtalet, Resilient Regions Association och United Cities and Local Governments.
Tillsammans med andra europeiska städer och kommuner kan Malmö också på- verka nationellt och internationellt i frågor som har ett centralt värde för Malmö. Nätverken och organisationerna används även för att generera projektidéer och hitta samverkanspartners
3.8. Klimatanpassning
Behovet av klimatanpassning har på senare tid blivit uppenbart för världen och för Malmö. För att rusta Malmö för klimatförändringarna har staden tagit ställning till att all fysisk planering ska anpassas utifrån det värsta klimatscenario vår expertmyndig- het SMHI kan leverera, RCP 8,5 som spår en global uppvärmning till år 2100 om 4,3°C.
Malmö stad har under 2022 drivit ett nationellt påverkansarbete som planeras att fortsätta även framöver. Syftet är att få till ändringar och förtydliganden i svensk lagstiftning för att möjliggöra för genomförandet av klimatanpassningen av Sveriges städer och samhällen.
Malmö stad är del av FN:s globala kampanj Making Cities Resilient 2030 (MCR 2030) och ska inom nätverket anordna minst en internationell konferens om klimatanpass- ning per år. Malmö stad har inom nätverket ett speciellt fokus på naturbaserade lösningar, vilka vi arbetat flitigt med de senaste åren. Bland annat inom det Vinnova- finansierade projektet Blue Green City Lab, vars lärdomar vi hoppas kunna ta vidare
i ett genomförandeprojekt genom en ny projektansökan under 2023. Under 2023 förväntas Malmö stad och Köpenhamns kommun gå in i en gemensam ansökan om fördjupat samarbete och kunskapsutbyte. Förhoppningen är att Malmöområdet ska bli en så kallad ”Mission Region” i EU:s satsning för 150 klimatresilienta städer och samhällen. Malmö stads strategi för xxxxxxxxx har arbetats fram och planeras att antas under 2023.
Samtidigt pågår ett arbete med att samla ihop tidigare arbete som gjorts i staden och formera nya samarbeten kring klimatanpassning inom Malmö stads organisa- tion. Exempelvis genom att hantera frågan om klimatets riskpåverkan i verksamheter- nas risk- och sårbarhetsanalyser. En ambition är att samla olika styrdokument inom klimatanpassning under en gemensam klimatanpassningsstrategi med start år 2023.
3.9. Klimatsmart mobilitet
Malmö liksom andra städer står inför en stor omställning av hur vi rör och transporte- rar oss och varor. Utvecklingen spelar en avgörande roll i klimatomställningen.
I Malmö ska gång, cykel och kollektivtrafik vara det självklara valet. Detta tillsammans med effektiva och miljöanpassade godstransporter och biltrafik kan vi skapa ett hållbart transportsystem. Ett transportsystem anpassat till människan och för staden.
I Malmö testar och undersöker vi nu möjligheterna för att öka delade fordons tillgäng- lighet genom mobilitetshubbar och mobilitetshus. Genom hubbar knyts befintliga och nya transportmedel ihop och därmed skapas ett ekosystem av mobilitet.
Malmö stads trafik- och mobilitetsplan, vilken håller på att revideras, beskriver hur en progressiv och holistisk trafikplanering kan bidra till att skapa ökad livskvalitet för fler Malmöbor, besökare och verksamma. Malmö växer och stadens utmaningar kräver att traditionella metoder kompletteras med nya.
3.10. Rapportering och uppföljning
Klimatmålen följs upp med hjälp av indikatorer, vilka beslutas av kommunfullmäktige. Måluppfyllelsen av miljöprogrammet följs upp i en återkommande miljöredovisning. Miljönämnden ansvarar för denna sammanställning, som också ligger till grund för den ekologiska dimensionen av Malmö stads hållbarhetsrapportering. Eftersom miljö- och klimatarbetet ingår i grunduppdraget ansvarar nämnder och bolagsstyrelser
för sin verksamhets måluppfyllelse till 2030. För att miljönämnden ska kunna göra en samlad analys av miljöläget i Malmö krävs att varje nämnd och bolagsstyrelse följer upp sina egna åtgärder och rapporterar resultat till miljönämnden varje år. Miljönämnden rapporterar i sin tur miljöläget till kommunfullmäktige.
Malmö stad följer upp och återrapporterar arbetet inom Borgmästaravtalet 2030 till CDP:s och ICLEI:s globala rapporteringsplattform för städer. Både 2020 och 2022 fick Malmö högsta betyg (A-listade) för sin rapportering vilket bekräftar att Malmö är internationellt ledande i sitt klimatarbete.
4. Viable Cities åtaganden
Innovationsprogrammet Viable Cities genomförs i bred samverkan, för att bidra till att ställa om till klimatneutrala städer 2030 som en del i det svenska åtagandet att uppfylla mål i Agenda 2030 och Parisavtalet. I detta ingår att vara internationella föregångare i städers omställning.
Viable Cities arbetar med en bredd av aktörer på tvärs över vetenskapliga discipliner, branscher och samhällssektorer. Det kopplar samman excellenta forskningsmiljöer med stora och små företag inom en rad branscher samt offentliga verksamheter och civilsamhällesorganisationer.
Inom ramen för den roll som Viable Cities har som strategiskt innovationsprogram kommer programmet att verka för följande::
4.1. Bättre regler
Viable Cities har för avsikt att skapa ett kompetensstöd med tillhörande policylabb för att ge kommunen bättre överblick avseende nuvarande och kommande svensk och europeisk lagstiftning, regler och normer av relevans för städers klimatomställning.
Detta innefattar processtöd för förändring av regelverk och normer för att i praktiken underlätta klimatomställningen. Detta kommer i ett första steg att koppla till utveck- lingsarbetet kring systemdemonstratorer (se avsnitt 6).
4.2. Innovationer
För att underlätta för kommunen att implementera innovation som påskyndar kli- matomställningen, kommer Viable Cities att bidra med kompetensnätverk och pro- cesstöd, bland annat genom att engagera andra strategiska innovationsprogram i den fortsatta utvecklingen av Klimatkontrakt 2030, framför allt inom mobilitet, energi, byggd miljö, cirkulär ekonomi, hälsa och digitalisering. Utifrån samarbetsavtalet som finns med det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden kring klimatsmart mobilitet kommer samverkan utvecklas ytterligare med såväl städer som myndighe- ter kring detta område, inte minst med Trafikverket.
4.3. Samordnad finansiering
Viable Cities kommer på följande sätt understödja kommunens behov av finansiering av klimatomställning och verka för samarbete och synergi mellan myndigheter och andra aktörer som finansierar klimatomställning och hållbar stadsutveckling.
• Viable Cities kommer fortsatt arbeta med Klimatkontrakt 2030 med de 23 städerna och fem myndigheterna som är involverade i detta.
• Viable Cities har genom Rådet för Hållbara Städer startat ett samarbete för att skapa synergi mellan statliga myndigheters bidrag till städers klimatomställning och Klimatkontrakt 2030. Myndigheterna utvecklar samordningen kring de olika insatser som pågår inom området hållbar stadsutveckling, se 5.3 Samordnad finansiering.
• Viable Cities samarbetar med Kommuninvest och Europeiska Investeringsbanken EIB m fl i syfte att utveckla former för att förstärka den långsiktiga finansieringen av kommunens klimatinvesteringsplan.
Viable Cities arbetar vidare med att utveckla former för klimatinvesteringsplaner för städer med sikte på att stödja samtliga städer i satsningen Klimatneutrala städer 2030.
4.4. Samspel med EUs mission klimatneutrala städer
Viable Cities samverkar nära med de stödstrukturer som byggs upp kring EUs mission om klimatneutrala städer 2030 – såväl en plattform för EUs mission (EU mission plat- form, NetZeroCities) som CapaCITIES, ett nätverk av nationella noder, som partner- skapsprogrammet Driving Urban Transitions (DUT).
5. Myndigheternas åtaganden
Myndigheterna åtar sig att samverka inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Myndigheterna bidrar på så sätt till syftet med det missionsdrivna arbe- tet att ställa om till klimatneutrala städer 2030 med ett gott liv för alla inom planetens gränser.
Klimatkontrakt 2030 innebär att nya arbetssätt behöver utvecklas, såväl mellan olika aktörer och organisationer som mellan olika styrnivåer.
Under 2023 fortsätter myndigheterna utveckla arbetet i det myndighetsövergripande innovationsteamet. En fortsatt dialog med städer och regioner är viktig för att fånga upp behov och bidra till systemomställning. Arbetet innebär en aktiv medverkan i ”Transition Lab Forum” som Viable Cities faciliterar, där gemensamma workshops, reflekterande samtal och lärseminarier är en viktig del. Nya arbetssätt kan även bestå i att myndigheterna initierar experiment och pilotprojekt.
Myndigheterna åtar sig att fortsätta det gemensamma arbetet kring följande utveck- ling under 2023 för att stödja kommunernas klimatomställning:
5.1. Lärande arbetssätt för policyutveckling
Myndigheterna samverkar för att skapa förutsättningar för en proaktiv dialog och lärande kring policyutveckling samt befintligt och kommande regelverk inom hållbar stadsutveckling och klimatomställning.
Under 2023 utforskar och testar myndigheterna former, exempelvis policylabb, för att identifiera hinder och utmaningar inom policy och regelverk för hållbar stadsutveck- ling och klimatomställning.
Myndigheterna fortsätter att bidra i aktiviteter som främjar utvecklingen av klimatin- vesterings-planer, digitalisering och datadelning, systemdemonstratorer och sam- verkansprocesser som rör flernivåstyrning.
Under Sveriges EU-ordförandeskap våren 2023 kommer myndigheterna vara invol- verade i flera av de cirka 150 EU-möten som kommer att hållas i landet. Mötena är arenor för lärande och policyutveckling och städer och regioner är viktiga deltagare.
Bland annat planeras diskussioner om EUs urbana agenda om hållbar stadsutveck- ling och en konferens om Gröna städer.
5.2. Stöd till forskning, innovation och utveckling
Myndigheterna finansierar insatser för forskning, innovation, utveckling och syste- minnovation som stödjer en snabbare klimatomställning.
Myndigheternas stöd riktar sig till olika typer av forskning, innovation, tillämpning och demonstration och till viss del investeringsstöd. Stöd tillhandahålls genom öppna ut- lysningar och andra former så som till exempel beställarnätverk, behovsägarnätverk och innovationsupphandling.
Som en del i omställningsarbetet har myndigheterna2 och Viable Cities lanserat en satsning på urbana systemdemonstratorer. Under hösten 2022 genomfördes en första, så kallad designfas inom satsningen. Under 2023 kommer en uppföljande utlysning genomföras. Syftet med satsningen är att skapa en insatsform som tar ett tydligare systemperspektiv på omställningsarbetet.
5.3. Samordnad finansiering
För att skapa bättre framförhållning och samlad information utvecklar myndighe- terna löpande samordningen kring de olika insatser som pågår inom hållbar stadsut- veckling och klimatomställning. Arbetet görs inom ramen för flera av myndigheternas befintliga uppdrag och uppgifter exempelvis Rådet för hållbara städer, strategiska innovationsprogram, de nationella forskningsprogrammen för klimat och hållbart samhällsbyggande, och europeiska regionala utvecklingsfonden.
Under 2022 har myndigheterna initierat ett första test med några av städerna för att i dialog utveckla en metod för portföljanalys av myndigheternas samlade finansiering till städer. Innovationsarbetet avser att fortsätta under 2023. Det långsiktiga målet är att arbetet ska bidra i arbetet med städers klimatinvesteringsplaner.
Xxxxxxxxxxx.xx är Rådet för hållbara städers gemensamma webbplats. Under 2023 fortsätter utvecklingsarbetet med webbplatsen dels för att fortsatt synliggöra kom- mande finansieringsmöjligheter, dels för att göra den mer tydlig och användarvänlig.
5.4. Deltagande i europeiska initiativ för hållbara städer
Myndigheterna ingår och arbetar med flera olika europeiska initiativ för att stödja utvecklingen av hållbara städer och samhällen.
I arbetet med att stödja svenskt deltagande i forskningsprogrammet Horisont Europa 2021–2027 ingår att bidra i utformning av utlysningar och aktiviteter samt informera
2 Vinnova
och ge råd till aktörer som planerar att delta i ansökningar i olika europeiska sats- ningar. Myndigheterna samverkar även i genomförande av EUs regionala utvecklings- fond 2021–2027 med insatserna för hållbar urban utveckling.
Myndigheterna fortsätter medverka i partnerskapet Driving Urban Transitions to a Sustainable Future3, där utlysningar och andra aktiviteter inom området hållbar stadsutveckling kommer att vara aktuellt under de kommande åren samt EU-
kommissionens satsning New European Bauhaus4, European Urban Initiative (EUI)5 och Urbact6
Myndigheterna bidrar även för att utveckla stödjande funktioner för de städer som valts ut att ingå i missionen 100 klimatneutrala städer. Ett exempel är programmet CapaCITIES7. Genom CapaCITIES initieras och stärks nationella förändringsprocesser för att etablera nationella nätverk och styrningsstrukturer.
6. Strategiska utvecklingsprojekt 2023
Under 2023 kommer följande strategiska utvecklingsprojekt att bedrivas inom Viable Cities Transition Lab i samverkan med övriga kommuner, med syfte att vid den kommande revideringen av Klimatkontrakt 2030 kunna vidareutveckla innehållet i kontraktet.
6.1. Systemdemonstration
Viable Cities utvecklar i samarbete med myndigheter systemdemonstratorer som en ny insatsform för att driva innovation på systemnivå. Detta för att åstadkomma transformation i linje med mission klimatneutrala städer 2030. En systemdemonstra-
tor genomförs för att demonstrera omställning av hela samhällssystem i verklig miljö. En viktig del i insatsformen är en portfölj av insatser där nya lösningar, modeller, initia- tiv och experiment kopplas ihop till en större helhet. Många aktörer från olika sektorer mobiliseras i syfte att lära för att skala. Systemdemonstratorerna tar sin utgångs- punkt i centrala områden i Klimatkontrakt 2030 och är tänkta att bidra till revideringar av kontraktet utifrån insikter från arbetet.
Vinnova och Viable Cities har tillsammans under 2022 inlett en designfas för att utforska hur systemdemonstratorer kan bli ett kraftfullt verktyg för omställningen
3 Energimyndigheten, Formas och Vinnova
4 New European Bauhaus lyfter fram betydelsen av estetiska, sociala och kulturella värden i den gröna omställning.
5 European Urban Initiative, är en hub för hållbar stadsutveckling på EU-nivå. EUI ska erbjuda stöd till städer för att förbättra och öka sin kapacitet i att utforma strategier, policyer och projekt för hållbar stadsutveckling. (xxxxx-xxxxxxxxxx.xx).
6 Urbact är ett europeiskt samarbetsprogram för utbyte och lärande inom hållbar stadsutveckling, Tillväxtverket.
7 Energimyndigheten och Viable Cities deltar.
till klimatneutrala städer. I samverkan med ett antal städer har sex konsortier inlett designfasen hösten 2022. Under 2023 planeras en utlysning för etableringsfas med ambitionen om att möjliggöra för ett antal systemdemonstratorer i Sverige. Parallellt planeras för fyra systemdemonstratorer i Bogotá (Colombia), Bristol (Storbritannien), Curitiba (Brasilien) och Makindye Ssabgabo (Uganda) inom Climate Smart Cities Challenge tillsammans med UN-Habitat. Ambitionen är att under 2023 stärka erfaren- hetsutbytet mellan systemdemonstratorer nationellt och internationellt.
6.2. Konkurrenskraft och finansiering
En grundtes i missionsdriven innovation är att staten och offentliga organisationer på olika nivåer i samhället tar en aktiv roll i att samskapa och omforma marknader i samspel med näringslivet och andra samhällsaktörer som akademi och civilsam-
hälle. En stark mobilisering för omställning till klimatneutralitet kan ge förutsättningar för företag i Sverige att utveckla nya affärsstrategier som ger konkurrenskraft genom att driva en omställning till ett klimatneutralt och hållbart samhälle. Detta är avgö- rande för Sveriges ambition att vara världens första fossilfria välfärdsland och vårt klimatpolitiska ramverk. Under 2023 kommer Viable Cities att ytterligare förstärka samverkan med näringslivet för att kraftsamla för omställning. Det kommer att ske på flera nivåer. Inte minst genom samverkan med initiativ som Fossilfritt Sverige och Omställningslyftet. Likaså kommer utveckling ske för att förstärka den lokala mobilise- ringen av företag i Klimatkontakt 2030 att utforskas.
Ett centralt inslag i Klimatkontrakt 2030 är att skapa en klimatinvesteringsplan med ett brett perspektiv på vilka investeringar som behöver ske för att åstadkomma klimatomställningen till 2030 i en stad (i betydelsen ett bredd av aktörer inklusive medborgare, civilsamhälle, företag, akademi och offentliga organisationer). I genom- snitt bedöms kommunen själv ha rådighet över cirka 15 procent av de investeringar som behövs. Ett angeläget arbete är att samla rätt aktörer från näringsliv (inklusive finansiell sektor), offentliga aktörer och civilsamhälle för att få till stånd nödvändiga investeringar och omrikta finansiella flöden för att ställa om till klimatneutralitet och samtidigt säkra mervinster av klimatomställningen som arbetstillfällen, ökad hälsa, inkludering och attraktiva livsmiljöer. Även upphandling är ett centralt inslag här.
Viable Cities arbete kommer att fortsätta under 2023 för att säkra mobilisering av investeringar och utveckla metoder för klimatinvesteringsplaner.
6.3. Medborgarengagemang
Nuvarande samhällsutmaningar innebär att flera kriser sammanfaller med klimat- krisen. Det gäller bl a pandemin, kriget i Ukraina, kriser vad gäller energi, mat, råvaror och kritiska mineraler, biodiversitet och demografi. Detta innebär samtidigt en demo- kratisk utmaning där växande andelar av befolkningen känner sig utanför.
Detta ökar behovet av satsningar som syftar till inkludering och att sätta medborg- arna i centrum för omställningen till klimatneutralt och hållbart samhälle, bl.a. genom nya former för medborgarinvolvering (exv. medborgarråd) och utveckling av attrak- tiva livsmiljöer (exv. New European Bauhaus). Viable Cities kommer under 2023 att vidareutveckla samarbete med städer, myndigheter och andra aktörer för att skapa förutsättningar för medborgarengagemang i klimatomställningen. Inte minst genom utveckling av nya former av medborgarinvolvering i lokala klimatkontrakt och sam- spel med europeiska satsningar på området.
6.4. Mission klimatneutrala städer 2030 internationellt
EU sjösatte i oktober 2021 fem missioner för ett nytt och innovativt sätt att arbeta tillsammans och förbättra människors liv i och utanför Europa. De fem s k uppdragen ska tackla stora samhällsutmaningar som hälsa, klimat och miljö och formulerar ambitiösa och tidsatta mål som ska nås till 2030. Ett av dem är 100 klimatneutrala och smarta städer – med och för medborgarna (kallad Cities Mission) som är en viktig del i att leverera Europas gröna giv med sikte på en klimatneutral kontinent 2050. Detta innebär en väsentlig förstärkning av det svenska arbetet med mission klimatneutrala städer 2030 och med Klimatkontrakt 2030 som verktyg för detta.
Under 2023 sker utvecklingsarbete för att ytterligare stärka kopplingen mellan det svenska och europeiska arbetet med mission klimatneutrala städer 2030. Det sker inom en rad initiativ som involverar såväl städer, myndigheter som Viable Cities som program. Exempel är NetZeroCities (som är en plattform för genomförande av Cities Mission, med utvecklingsarbete kring bl a Climate City Contract och Climate
Investment plans), partnerskapet Driving Urban Transitions, CapaCITIES, New European Bauhaus m fl. New European Bauhaus-initiativet lanserades av EU-kommissionen i ja- nuari 2021, och kopplar samman EUs gröna giv med vår byggda miljö. I genomföran- deplanen för Cities Mission pekar EU-kommissionen på att EUs Climate City Contract ska möjliggöra medverkande städer att integrera och stärka värden och principer i New European Bauhaus-initiativet i sina planer för klimatneutralitet. Arbete kring New European Bauhaus sker i samverkan med Boverkets (Rådet för hållbara städer) reger- ingsuppdrag att samordna Sveriges medverkan i New European Bauhaus.
En fortsatt utveckling av det globala samarbetet kring klimatneutrala städer 2030 kommer att ske. Detta tar framför allt utgångspunkt i ett flertal redan pågående arbeten, till exempel kopplat till det svenska ordförandeskapet i EU under våren 2023 och fortsättningen av Climate Smart Cities Challenge i de fyra städerna utanför EU
i samarbete med UN-Habitat.
7. Gemensamt arbete kring uppföljning, utvärdering och uppdatering
Viable Cities och kommunen är överens om att genomföra en årlig uppföljning av kommunens resultat inom ramen för Klimatkontrakt 2030. Viable Cities tar fram underlag för en årlig uppföljning på kommunal och nationell nivå.
7.1. Viktigaste uppdateringar för kommunen
Malmö har under året valts ut till att medverka i EU missionen om 100 klimatneutrala städer till 2030. Detta innebär en bekräftelse att det klimatarbete vi redan gör är på rätt väg samt nya möjligheter för Malmö att öka takten i klimatarbetet ytterligare.
7.2. Mest angelägna erfarenheter att dela för kommunen
En viktig del i Klimatomställning Malmö har varit att få en helhetsbild och gemensam förståelse av Malmös största utsläppskällor, vilka åtgärder som mest effektivt kan minska utsläppen samt beräknade kostnader och nyttor av dessa åtgärder.
Den nulägesanalys och samhällsekonomisk konsekvensanalys av möjliga klimatåt- gärder i Malmö som har genomförts har fått stor uppmärksamhet och bidragit att ge beslutsfattare och tjänstepersoner i Malmö stad ett kunskapsunderlag kring möjliga klimatåtgärder i Malmö fram till 2030 samt redogöra för beräknade kostnader och nyttor av dessa åtgärder. Arbetet har bidragit till en ökad förståelse för vad som vi behöver analysera vidare och rikta in vårt klimatarbete på.
Omställningen till 2030 är möjlig men kräver mod, ihärdighet och struktur.
7.3. Viktigaste uppdateringar för Viable Cities
Under 2022 har ett omfattande arbete gjorts för att ge goda förutsättningar för alla 23 signerande städer att fördjupa sitt arbete med mission klimatneutrala städer 2030, då 14 städer tillkommit i oktober 2021. Vidareutveckling har gjorts av plattform för snabbare lärande genom Viable Cities Transition Lab Forum, City Labs, Klimatfrukostar och en rad olika format för möten mellan städer och myndigheter och andra aktörer. Vidare har samspelet med de signerande myndigheterna utvecklats för att fördjupa processen med Klimatkontrakt 2030 ytterligare. Viable Cities har även bidragit med underlag till regeringsuppdraget om lokal och regional klimatomställning som är ett av underlagen till regeringens kommande klimatpolitiska handlingsplan.
Under året har arbetet intensifierats för att utveckla praktiska och forskningsbaserade verktyg och metoder för klimatinvesteringsplaner. En första prototyp av ett beräk- ningsverktyg finns sedan i oktober tillgängligt för samtliga 23 signerande städer.
Under året har också konceptutveckling kring systemdemonstratorer fortsatt och
under hösten har en designfas av en helt ny satsning lanserats i samarbete mellan Vinnova och Viable Cities som involverar ett flertal städer.
Under 2022 har Viable Cities ansvarat för ett regeringsuppdrag, Thriving North (stöd till innovationsarbete inom hållbar stads- och samhällsutveckling i Norrbotten och Västerbotten). En första prototyp av ett regionalt klimatkontrakt utvecklats med en arbetsgrupp med representanter från regionerna och länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten. Vidare har en plattform initierats för regional samhällsomställning i norra Sverige. Plattformen, med namnet Thriving North, bärs nu vidare av fler aktörer i de fyra norra regionerna.
EUs arbete med mission klimatneutrala städer 2030 har intensifierats under året. I september 2021 lanserades mission Klimatneutrala städer 2030 som en av de fem missionerna. Då inbjöds städer över hela Europa att göra en intresseanmälan att bli föregångare i omställningen till klimatneutralitet. Så mycket som 377 städer anmälde intresse. I juni 2022 valdes 112 städer ut för att bli pionjärer i klimatomställningen, varav 100 inom EU och 12 i associerade länder. Av dessa 112 finns sju svenska städer som återfinns bland de 23 som signerar Klimatkontrakt 2030.
Den europeiska plattformen NetZeroCities har under det senaste året inlett arbetet med att stödja implementeringen av mission klimatneutrala städer 2030 inom EU. Inte minst för att underlätta omställningen i de 112 städerna. Viable Cities medverkar i ar- betet. NetZeroCities håller nu bl a på att utforma ett klimatkontrakt för städer i hela EU som verktyg för snabbare klimatomställning. Här är klimatinvesteringar en viktig del.
Två nya kompletterande initiativ har initierats under 2022 som ska stötta mission klimatneutrala städer 2030 i EU. Det första är partnerskapet Driving Urban Transitions där Viable Cities deltar tillsammans med Vinnova, Energimyndigheten och Formas från Sverige. Här sker samarbetet med nationella aktörer från ett stort antal länder. Framför allt handlar det här om finansiering av internationella satsningar inom tre områden som kan bidra till snabbare klimatomställning: energipositiva stadsdelar, cirkulär urban ekonomi och 15-minutersstaden. Det andra är initiativet CapaCITIES.
Detta EU-samarbete syftar till att underlätta etableringen av nationella strukturer för att möjliggöra klimatomställningen i städer liknande Viable Cities i Sverige och CitiES2030 i Spanien.
Den globala innovationstävlingen Climate Smart Cities Challenge har under året gått in i en ny fas och team av företag och organisationer arbetar nu i de fyra städerna utanför EU i samarbete med UN-Habitat.
7.4. Viktigaste uppdateringar för myndigheterna
Arbete inom myndigheternas Innovationsteam
Under 2022 har myndigheterna i Klimatkontraktet fortsatt utveckla arbetet inom sitt innovationsteam. Teamet har bland annat sammanställt en överblick av myndighe- ternas olika stödformer och finansieringsinstrument och medverkat till att utlysningar som rör klimatomställning och hållbara städer kontinuerligt publiceras på webbplat- sen Xxxxxxxxxxx.xx.
Innovationsteamet har medverkat i Viable Cities Transition Labs och deltagit i workshops och möten i syfte att lära mer om städers klimatinvesteringsplaner och myndigheternas roll i arbetet. Tillsammans med några av städerna har innovations- teamet testat att utveckla stöd och former för analys av myndigheternas gemen- samma finansiering (bl a olika forskning- och innovationsprogram, stadsmiljöavtal) de senaste fem åren. Syftet är att arbetet på sikt ska bidra till åtaganden om sam- ordnad finansiering och städernas arbete med klimatinvesteringsplanering.
I myndigheternas löpande arbete finns många åtgärder och initiativ som har be- tydelse för städernas arbete med klimatomställning. Att samla och informera om dessa är en viktig uppgift för myndigheterna. Nedan följer ett urval som stöder eller på annat sätt berör städerna.
Stöd till forskning, innovation och utveckling
Under året har myndigheterna genomfört flera utlysningar i syfte att underlätta om- ställningen i städer.
Vinnova har i samarbete med Viable Cities bland annat genomfört utlysningen Designfas av urbana systemdemonstratorer. En uppföljande utlysning sker våren 2023, Andra exempel från Vinnova är Hållbar tillgänglighet i hela Sverige, om mobilitet i glesbygd, i samarbete med Drive Sweden och Viable Cities, Civilsamhällets lösningar för klimatomställning, samt Innovationer för en minskad elanvändning i samarbete med Energimyndigheten.
Tillväxtverket har haft utlysningar från Europeiska Regionala utvecklingsfonden, Ta fram lokal strategi för Hållbar urban utveckling, och utlysningen Driva plattform för samverkan och erfarenhetsutbyte. Staden som nav för grön och digital omställning är en satsning inom Omställningslyftet som också finansieras av Regionalfonden.
Satsningen syftar till att ta fram nya praktiska arbetssätt för att arbeta med syste- minnovation för lokal, grön omställning.
Formas har genomfört utlysningen Klimatneutrala och inkluderande kommuner för att öka kommuners kapacitet och förmåga att påskynda omställningsarbetet
mot klimatneutralitet som kännetecknas av social inkludering och jämlika livsvillkor. Inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande har
Formas genomfört en utlysning på Forskarskolor för hållbart samhällsbyggande. Forskarskolorna syftar till att stärka kompetens- och kunskapsutvecklingen och är alla tydligt tvärvetenskapliga, praktiknära och utmaningsdrivna. Flera kommuner ingår i forskarskolorna. Formas finansierar även varje år många forsknings- och innovations- projekt inom miljö, samhällsbyggnad och areella näringar i flertalet nationella och internationella utlysningar.
I Trafikverkets utlysningar om Stadsmiljöavtal kan kommuner och regioner söka stöd som leder till en ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik och hållbara godstransportlösningar.
Energimyndigheten har genomfört utlysningar inom följande program som är re- levanta för hållbara städer och samhällen, Människa, Energisystem och samhälle, Spara och Bevara, Design för energieffektiv vardag, Transporteffektivt samhälle samt E2B2, Energieffektivt byggande och boende, Forskarskola Energisystem samt Biobaserat samhälle-Bio+.
Energimyndigheten finansierar sedan många år beställargrupper och nätverk för att skapa en plattform för nära samverkan mellan branschaktörer och staten i syfte att minska energianvändningen i byggnader. Energimyndigheten finansierar även den kommunala och energi- och klimatrådgivningen som riktar sig till hushåll och privata aktörer.
Impact Innovation är namnet på nästa generation strategiska innovationsprogram. Utlysning för förberedelseprojekt öppnades under året. En av de tre inriktningarna är Attraktiva och välfungerande samhällen, där inte minst städer är en viktig målgrupp.
På ett internationellt plan utlyser Formas, Energimyndigheten och Vinnova tillsam- mans medel så att aktörer verksamma i Sverige kan delta i internationella forsknings- och innovationsprojekt som tar sig an urbana utmaningar inom det europeiska partnerskapet Driving Urban Transition (DUT). I första utlysningen ingår 27 länder. På ett övergripande plan adresserar partnerskapet frågor om energi, mobilitet och re- sursanvändning i en urban kontext.
Myndigheters arbete och särskilda regeringsuppdrag
Energimyndigheten har arbetat tillsammans med Tillväxtanalys, Trafikanalys och Länsstyrelsen i Uppsala län för att ta fram underlag till regeringens nästa klimathand- lingsplan. I uppdraget om lokal och regional klimatomställning genomfördes ett stort antal dialoger med kommuner, regioner, myndigheter, forskningsaktörer, näringsliv och andra relevanta aktörer ligger till grund för hindersanalysen och de förslag till styrmedel eller åtgärder som presenterades. På Energimyndigheten pågår en stor mängd uppdrag relaterade till elektrifieringsstrategin, energieffektivisering och trygg energiförsörjning samt uppbyggnaden av ett nationellt centrum för koldioxidavskilj- ning och lagring (CCS).
Klimatkontraktmyndigheterna ingår även som fem av 14 medlemmar i Regeringens Råd för hållbara städer. I mars 2022 fick rådet ett förlängt och ändrat uppdrag med tydligare fokus på att arbeta mot mål 11 Hållbara städer och samhällen i Agenda 2030. Flera av myndigheterna har medverkat i Boverkets koordineringsuppdrag inom nytt europeiskt Bauhaus (NEB). Ett exempel är utlysningen Idéer för framtidens Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå – idéskisserna klara i projektet Visioner: i norr - Hållbar Stad (xxxxxxxxxxx.xx).
Trafikverkets kunskapsforum – Arena transporteffektiv stadsmiljö är en del av ett re- geringsuppdrag (2019-2022) om att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Ett forsknings- och inno- vationsprogram för Geofencing som finansieras av Trafikverket och drivs av Closer på Lindholmen samlar nödvändiga aktörer inom samhälle, näringsliv och akademi för att tillsammans ta fram lösningar som ska främja användningen av geofencing i styrning av transportsystemet.
Ett axplock av arbeten som berör utveckling av systeminnovation är Utvecklade arbetssätt och processer för ökade synergier mellan regionala, nationella och in- ternationella innovationsinsatser, Systeminnovation i städer, (Vinnova), Stärka det regionala arbetet med hållbar utveckling (flera myndigheter), bidra till kommande diskussioner om EUs urbana agenda (Formas) samt Vinnovas satsning på att stödja städers förmåga att leda och organisera innovation, bl a genom det följeforskar- nätverk som i snart 10 år följt utvecklingen av satsningen Innovationsplattformar för hållbara städer, och projektet Accelerera som utvecklar och erbjuder stöd för innova- tionsledning i kommunerna enligt ISO-standard.
Ny myndighet bland signatärerna
Naturvårdsverket har beslutat att signera Klimatkontrakt 2030 i december 2022 och kommer därmed att fortsatt vara delaktiga i processen.
8. Kontraktet
Parterna är överens om att dessa gemensamma åtaganden, så som de formuleras ovan, ska gälla för 2022. Den första versionen av Klimatkontrakt 2030 signerades 2020. Klimatkontraktet ska uppdateras och förnyas inför varje nytt år.
Mellan Malmö stad, myndigheterna Energimyndigheten, Vinnova, Formas, Tillväxtverket, Trafikverket, Naturvårdsverket samt Viable Cities.
Stockholm den 8 december 2022. Parterna är överens om att dessa gemensamma åtaganden, så som de formuleras ovan, ska gälla för 2023. Den första versionen av Klimatkontrakt 2030 signerades 2020. Klimatkontraktet ska uppdateras och förnyas inför varje nytt år.
Xxxxxx Xxxxxxxxxxx Jammeh kommunstyrelseordförande, Malmö stad
Xxxx Xxxxxx programchef, Viable Cities
Xxxxxx Xxxxxx generaldirektör, Energimyndigheten
Xxxxx Xxxxxxxx generaldirektör, Vinnova
Xxxxx Xxxxxxxxxxxxx generaldirektör, Formas
Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx generaldirektör, Tillväxtverket
Xxxxxxx Xxxxxxxx generaldirektör, Trafikverket
Xxxxx Xxxxxxxx generaldirektör, Naturvårdsverket
Bilaga 1 – länkar till dokument
Nedan finns länkar till de mest relevanta dokumenten i relation till Klimatkontrakt 2030 för Malmö.
Länkar till relevanta dokument Klimatkontrakt 2030, Malmö 2022 Miljöprogram för Malmö stad 2021 - 2030 Översiktsplan Malmö
Trafik- och mobilitetsplan Skyfallsplan Klimatomställning Malmö
xxxxxxxxxxxx.xx 23