AVTAL

1 (55)

AVTAL

Datum Dnr

2008-03-07 HR-801-5857/07

Bilaga 1

PARTER

Arbetsgivarsidan: Rikspolisstyrelsen Arbetstagarsidan: Polisförbundet

Lokalt kollektivavtal om lönetillägg

Med stöd av 2 kap. 4 § ALFA träffar parterna följande avtal.

1 § – Tillämpningsområde

Avtalet gäller för arbetstagare vid Rikspolisstyrelsen och inom den lokala polisorganisationen, inkl. Statens kriminaltekniska laboratorium, som tillhör Polisförbundet.

2 § – Lönetillägg

Följande lönetillägg finns inom Polisen.

1. Kurstillägg

Arbetstagare som medverkar som ledare, lärare eller instruktör i utbildning anordnad av Rikspolisstyrelsen eller i regional eller lokal utbildning har kurstillägg om följande förutsättningar är uppfyllda:

• Eleverna är beordrade att delta i utbildningen.

• Kursprogram är upprättat och fastställt.

• Ledare/lärare/instruktör är beordrad att genomföra utbildningen.

Kurstillägg utbetalas även till polisman som medverkar i skolundervisning.

Kurstillägg utbetalas med 114 kronor för dag då medverkan omfattar minst tre (3) lektionstimmar eller då medverkan omfattar kortare lektionstid men hela dagens arbetstid är avsedd för verksamhet i samband med medverkan i utbildningen.

Kurstillägg utbetalas med halvt belopp för lektionsmedverkan i övriga fall.

Kurstillägg ska dock inte utbetalas om arbetstagaren uppbär timarvode (mot- svarande) eller har funktion som rektor, kurschef, biträdande kurschef, lära- re, idrottsinstruktör, instruktör eller regionalt hundbefäl, och inte heller om medverkan enbart innebär att öppna eller avsluta kurs, att informera om ny- heter eller förändringar inom eget arbetsområde eller att vid studiebesök in- formera eller förevisa lokaler eller utrustning.

2. Handledartillägg

Arbetstagare som utsetts till handledare för polisaspirant under praktiktjänst- xxxxxx har handledartillägg. Tillägg utbetalas med 114 kronor för arbetspass under vilken handledarskap utövas under längre tid än tre (3) timmar.

Om handledarskap utövas under högst tre (3) timmar av en arbetspass utbe- talas tillägg med halva beloppet.

Anmärkning

Handledarens uppgift är att nära följa och vägleda aspiranten i det praktiska arbetet. Handledartillägg utbetalas därför inte till arbetstagare som lämnar information av allmän karaktär (t.ex. om en enhets organisation och uppgifter eller om sitt eget ar- betsområde) eller förevisar lokaler eller utrustning.

Övergångsbestämmelser

Lokala avtal om handledartillägg som utbetalas med ett fast be- lopp per månad och som gäller när detta avtal sluts ska fortsätta att gälla, dock längst t.o.m. den 30 september 2010. I samband med att det lokala avtalet upphör ska en översyn av den indivi- duella lönen göras för de arbetstagare som omfattats av avtalet och där handledaruppgiften anses ingå i arbetstagarens ordina- rie arbetsuppgifter. Översynen ska genomföras enligt de gemen- samma löneprinciperna i RALS. I och med att en översyn har skett av den individuella lönen har arbetstagaren inte längre rätt till handledartillägg.

3. Flygelevtillägg

Polisman som är beordrad att vara elev i grundläggande flygutbildning har flygelevtillägg med 985 kronor per månad.

4. Risktillägg

Polisman som enligt order genomsöker flygplan, båt eller byggnad med an- ledning av sabotagehot har för varje uppdrag risktillägg med 233 kronor.

Anmärkning

Tillägget utbetalas inte till bombtekniker.

5. Tidsbegränsat lönetillägg

Vid tidsbegränsade uppdrag vars arbetsuppgifter inte ingår i en arbetstagares ordinarie arbetsuppgifter kan arbetsgivaren till arbetstagaren utbetala tidsbe- gränsat lönetillägg.

Anmärkning

Lönebildningen och lönesättningen inom Polisen ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten be- drivs effektivt och rationellt. En arbetstagares lön ska bestäm- mas utifrån sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsupp- gifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhål- lande till verksamhetsmålen.

Grundmodellen är att lönerna inom Polisen ska vara individuellt bestämda. De uppgifter som normalt anses ingå i de ordinarie arbetsuppgifterna ska värderas i den individuella lönen. I den individuella lönen finns det även utrymme för att beakta sådana arbetsuppgifter som inte är stadigvarande förekommande.

Tidsbegränsat lönetillägg är ett lönetillägg som är kopplat till utövandet av ett visst tidsbegränsat uppdrag eller en viss tidsbe- gränsad funktion. Tidsbegränsat lönetillägg ska inte utbetalas för sådana arbetsuppgifter som inte är av tidsbegränsad art eller som i övrigt ska utgöra underlag i bedömningen av den individu- ella lönen. Lönetillägg för varaktiga arbetsuppgifter ska inte fö- rekomma.

3 § – Giltighets- och uppsägningstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 oktober 2008 tillsvidare, dock längst t.o.m. det att ALFA upphör att gälla, med en ömsesidig uppsägningstid om tre (3) månader.

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

Lokalt kollektivavtal om kostnadsersättningar m.m.

Med stöd av 2 kap. 4 § och 3 kap. 12 § ALFA träffar parterna följande avtal.

1 § – Tillämpningsområde

Avtalet gäller för arbetstagare vid Rikspolisstyrelsen och inom den lokala polisorganisationen, inkl. Statens kriminaltekniska laboratorium, som tillhör Polisförbundet.

2 § – Definitioner

Utöver vad som stadgas i 3 kap. 1 § ALFA gäller följande definitioner.

Bilmedgivande Skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivaren

och en arbetstagare innebärande att egen bil får användas vid vissa tjänsteresor inom en bestämd tid och inom ett bestämt område, varvid arbetsta- garen också förbinder sig att ställa bilen till för- fogande för de tjänsteresor medgivandet avser.

Dag Tiden mellan klockan 06.00 och klockan 24.00.

Egen bil Xxx som ägs av arbetstagaren eller av någon som varken föranlett förrättningen eller i övrigt berörs av den.

Tillfälligt byte av tjänstställe

Med tillfälligt byte av tjänsteställe avses följande.

Om en arbetstagare utan att få en annan anställ- ning tillfälligt arbetar på ett förrättningsställe som ligger inom den vanliga verksamhetsorten be- stämmer arbetsgivaren om och när förrättnings- stället ska övergå till att bli tjänsteställe.

Ett sådant tillfälligt byte av tjänsteställe ska dock göras endast om förrättningen beräknas pågå mer än 15 tjänstgöringsdagar och inte bedöms medfö- ra några merkostnader av betydelse för resor eller någon väsentligt ökad restid.

Även om tillfälligt byte av tjänsteställe sker är det ordinarie tjänstestället utgångspunkt för beräk- ning av vad som utgör den vanliga verksamhets- orten.

Anmärkning

Vad gäller att avgöra vad som utgör den vanliga verksamhetsor- ten i samband med polisverksamhet till sjöss, är parterna över-

ens om en av Riksskatteverket sanktionerad tolkning innebäran- de att femtiokilometersavståndet – såväl från tjänstestället som från bostaden – ska beräknas via båtens förtöjningsplats.

3 § – Grundläggande bestämmelser

Utöver vad som stadgas i 3 kap. 2 § ALFA gäller följande.

Tjänsteresor och förrättningar planläggs i samråd med berörd arbetstagare. Planläggningen ska ske med beaktande av verksamhetens krav och arbetsta- garnas krav på god arbetsmiljö och fritid. Planläggningen bör dokumenteras skriftligt genom resebeslut eller annan handling.

Från huvudregeln att förmåner ska beräknas med hänsyn till faktiskt färdsätt och faktisk bortavaro görs följande undantag. Om en tjänsteresa börjar eller slutar på ett avstånd mer än femtio kilometer från tjänstestället får arbetsta- garen inte högre ersättning än vad som skulle ha utbetalats om tjänsteresan påbörjats eller avslutats vid tjänstestället. Om särskilda skäl föreligger får arbetsgivaren medge undantag från bestämmelsen i detta stycke.

Anmärkning

I planläggningen av en tjänsteresa bör ingå att fastställa tider för förrättningen och besluta om vilket färdsätt som är lämpli- gast, om så erfordras tillhandahålla färdbiljett eller biljettrekvi- sition, månadskort etc., samt fastställa hur övernattning ska ske och om så erfordras beställa logi.

4 § – Resekostnadsersättning

Utöver vad som stadgas i 3 kap. 3 § ALFA gäller följande.

Vid tjänsteresa med egen bil utbetalas skattefri kilometerersättning med det belopp som anges i 12 kap. 5 § inkomstskattelagen. Har en arbetstagare bil- medgivande eller då egen bil i annat fall bedöms vara lämpligaste färdmedel utbetalas dessutom skattepliktig kilometerersättning med 1,48 kronor samt i förekommande fall ersättning för avgiftsbelagd parkeringsplats och kostna- der för trängselskatt vid tjänsteresa med egen bil, väg-, bro- eller färjeavgift.

Vid tjänsteresa med egen motorcykel eller moped utbetalas ersättning med belopp motsvarande det som under inkomståret gäller som godkänt kilome- teravdrag för respektive fordonsslag vid resa mellan bostad och arbetsplats. Bedöms motorcykel/moped vara lämpligaste färdmedel utbetalas dessutom skattepliktig kilometerersättning med 1,48 kronor respektive 0,83 kronor samt i förekommande fall ersättning för avgiftsbelagd parkeringsplats och kostnader för väg-, bro- eller färjeavgift.

Anmärkning

De i paragrafen angivna beloppen utgör en fullständig reglering av bilersättningen och inkluderar därmed ersättning för medåkande och för bagage samt för transport av hund.

5 § – Förrättningstillägg

Förrättningstillägg utbetalas parallellt med traktamente enligt 3 kap. 4 § ALFA.

Förrättningstillägg utbetalas med ett fast belopp på 100 kronor per dag un- der de 15 första hela dagarna på förrättningsorten samt för avrese- och hem- komstdag om avresan är påbörjad före klockan 12.00 eller om hemresan är avslutad efter klockan 19.00.

Förrättningstillägg utbetalas med ett fast belopp på 60 kronor per dag fr.o.m. den 16:e hela dagen på förrättningsorten samt för avrese- och hem- komstdag om avresan är påbörjad klockan 12.00 eller senare eller om hemre- san är avslutad klockan 19.00 eller tidigare.

Första dag är dagen efter ankomsten till förrättningsorten.

Sådana hela dagar under uppehåll i förrättningen då något traktamente inte utbetalas räknas inte in i de första femton dagarna. Detsamma gäller sådana hela dagar då arbetstagaren fullgör annan förrättning som medför byte av nattlogi eller dag då resa företas till eller från en sådan förrättning.

Förrättningstillägg utbetalas inte vid endagsförrättning.

6 § – Merkostnadstillägg

Tillfällig anställning

Arbetstagare som förenar en anställning tills vidare med en tidsbegränsad anställning får ett merkostnadstillägg om lägst 6 599 kronor per kalender- månad om förutsättningarna för avdrag enligt bestämmelserna i 12 kap. in- komstskattelagen är uppfyllda. Tillägget utbetalas under överenskommen tid.

Dubbel bosättning

Arbetstagare med eget hushåll som är berättigad till flyttersättning enligt 3 kap. 7 § ALFA eller motsvarande bestämmelse, får om förutsättningarna för avdrag vid dubbel bosättning enligt bestämmelserna i 12 kap. inkomstskatte- lagen är uppfyllda merkostnadstillägg som vid tillfällig anställning enligt punkt 1 ovan, dock längst under en tid av ett och halvt år.

Bestämmelserna i första stycket äger motsvarande tillämpning också på den som på grund av ett tillsättningsbeslut skaffar bostad på eller flyttar till den nya verksamhetsorten före tillträdesdagen.

Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger betala merkostnadstillägg vid dubbel bosättning enligt andra grunder än som följer av första och andra styckena.

7 § – Förskott

Utöver vad som stadgas i 3 kap. 6 § ALFA gäller följande.

Arbetsgivaren får besluta om utbetalning av förskott av förrättningstillägg och merkostnadstillägg. Vid en sådan utbetalning ska dock hänsyn tas till att dessa tillägg utgör skattepliktiga lönetillägg.

Har förskott utbetalats och detta är större än den summa arbetstagaren enligt avtal har rätt till för den tid som förskottet avser, gäller motsvarande regler om återbetalning och kvittning som för förskott enligt 3 kap. 6 § ALFA.

8 § – Merkostnader för resor

Utöver vad som stadgas i 3 kap. 7-8 §§ ALFA gäller följande.

Om en arbetstagare med anledning av byte av verksamhetsort i samband med omorganisation har rätt till flyttersättning men inte flyttar, kan ersätt- ning utbetalas för merkostnader för resor mellan bostad och tjänsteställe på den nya verksamhetsorten om arbetsgivaren finner det skäligt.

Ersättning enligt andra stycket utbetalas under en tid av högst ett år. Har merkostnadstillägg utbetalats under viss del av denna tid ska den tid vilken ersättning för merkostnad för resor utbetalas reduceras i motsvarande om- fattning.

9 § – Giltighets- och uppsägningstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 oktober 2008 tillsvidare, dock längst t.o.m. det att ALFA upphör att gälla, med en ömsesidig uppsägningstid om tre (3) månader.

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende er- sättningar (ATA/Polis)

Med stöd av 4 kap. 26 och 29 §§ ALFA, 11 § PA 03 och 2 kap. 8 § HA träf- far parterna följande avtal.

1 § – Tillämpningsområde

Avtalet gäller för arbetstagare vid Rikspolisstyrelsen och inom den lokala polisorganisationen, inkl. Statens kriminaltekniska laboratorium, som tillhör Polisförbundet.

Avtalet ersätter – såvitt gäller arbetstagare som avses i 4 kap. 2 § första stycket ALFA – 4 kap. avsnitt A ALFA.

2 § – Arbetstidslagen gäller i vissa fall

Om inte annat gäller enligt detta avtal tillämpas arbetstidslagens (ATL) be- stämmelser om

• undantag för viss offentlig verksamhet (2 § 3 st. ATL),

• jourtid (6 § ATL),

• den sammanlagda arbetstiden (10 a § ATL),

• arbetsgivarens skyldighet att föra anteckningar om jour, övertid och mertid (11 § ATL),

• arbetstiden för nattarbetande (13 a § ATL), samt

• paus (17 § ATL).

Om någon eller några av dessa bestämmelser ändras i lagen tar avtalsparter- na på avtalsparts begäran upp överläggningar i aktuella frågor.

3 § – Inledande bestämmelser

1 mom. Förhandling

Arbetsgivaren beslutar om arbetstidens förläggning efter förhandling enligt bestämmelserna i förhandlingsordningen i 22 §. Förläggning av arbetstid ska ske med beaktande av verksamhetens krav på god hushållning med resurser- na, arbetstagarnas krav på god arbetsmiljö och fritid samt av vad som fram- kommer i 2 mom.

2 mom. Allmänna riktlinjer

Förläggning av arbetstid ska ske

• genom en god dialog med de berörda arbetstagarna så att dessa får ett ökat ansvar och ett ökat inflytande över sin arbetssituation,

• i en förtroendefull och ändamålsenlig samverkan mellan berörda par- ter,

• genom tillämpning av ett system med arbetspass och viloperioder,

• så att arbetstiden fördelas så lika som möjligt på de olika arbetsda- garna,

• så att arbetspassens längd anpassas efter graden av ansträngning som arbetet medför,

• så att arbetstiden så långt som möjligt förläggs så att den inte infaller på tid mellan klockan 22.00 och klockan 06.00,

• så att fridag i största möjliga utsträckning förläggs till veckoslut,

• med hänsyn till ålders- och/eller hälsoskäl och/eller föräldraskap eller andra familjeförhållanden,

• genom att utbildning i första hand förläggs till tid mellan klockan

07.00 och klockan 18.00 måndag-fredag,

• så att det eftersträvas att fridag enligt ordinarie tjänstgöringslista om- fattar ytterligare minst tolv (12) timmars ledighet, samt

• så att det under samma dag undviks att arbetstiden delas upp i två (2) eller flera korta arbetspass.

4 § – Definitioner

Tidsperioder
Dag	Vardag, lördag, söndag eller helgdag.
Fjortondagarsperiod	Två (2) på varandra direkt följande sjudagarsperioder.
Kalenderdygn	Tiden från klockan 00.00 till klockan 24.00 samma datum.
Kalendermånad	Tiden från klockan 00.00 det första datumet en månad till klockan 24.00 det sista datumet i samma månad.
Kalendervecka	Tiden från klockan 00.00 måndag till klockan 24.00 första därpå följande söndag.
Xxxxxxxxxx	Xxxxx från klockan 00.00 den 1 januari till klockan 24.00 den 31 december samma år.
Månad	Tiden från ett klockslag visst datum till antingen samma klockslag samma datum i nästkommande kalendermånad eller, då sådant datum inte finns, till samma klockslag 30 dagar senare.
Sjudagarsperiod	Tiden från ett klockslag viss dag till samma klockslag sju (7) dagar senare.
Vecka	Sju (7) kalenderdygn i följd.
Tjänstgöringslistor
Xxxxxx ordinarie tjänstgöringslista	Ordinarie tjänstgöringslista eller fastställd periodlista för annan arbetstagare.
Ordinarie tjänstgö- ringslista	Tjänstgöringslista som är arbetstagarens normala och som gäller tillsvidare eller längre än fyra (4) veckor.
Periodlista	Den tjänstgöringslista arbetstagare som tillämpar periodplanerad arbetstid arbetar efter.
Speciallista	Tjänstgöringslista som är tidsbegränsad och gäller i högst fyra (4) veckor.
Veckolista	Den tjänstgöringslista arbetstagare som tillämpar veckoplanerad arbetstid arbetar efter.
Definitioner för flextid och veckoplanerad arbetstid
Fast tid	Arbetstid som är obligatorisk.
Flexram	Anger de tidpunkter då arbetstagaren tidigast kan börja respektive senast sluta arbeta.
Lunchflex	Valfri förlängning av obligatorisk rast.
Normalarbetstid	Anger hur arbetstiden ska anses vara förlagd.
Normtidsmått	Normalarbetstidens genomsnittliga längd.
Övriga definitioner
Arbetspass	Tid mellan två viloperioder. Tiden inbegriper raster, pauser och måltidsuppehåll.
Arbetsplats	Plats där arbete utförs.
Arbetstid	Tid då arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning, har paus eller måltidsuppehåll.

Arbetstidsdirektivet	Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstidens förlägg- ning i vissa avseenden.
Begränsningsperiod	Den tidsperiod på vilken den genomsnittliga veckoarbetstiden ska beräknas.
Fridag	Ledigt kalenderdygn som inte är streckdag.
Fristående arbets- pass	Ett extra arbetspass som beordrats av arbetsgivaren eller fullgörs enligt bestämmelserna i polisförordningen som är förlagt utanför såväl arbetstagarens ordinarie arbetstidsmått som dennes ordinarie arbetstidsförläggning.
Helgdag	Nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärds dag, pingstafton, pingstdagen, nationaldagen, midsommarafton, midsommardagen, alla helgons dag, julafton, juldagen, annandag jul samt nyårsafton.
Individuell lön	Lön per månad enligt samma betydelse som i 2 kap. ALFA.
Klämdag	Vardag som såväl omedelbart föregås som omedelbart efterföljs av en lör-, sön- eller helgdag.
Måltidsuppehåll	Uppehåll i arbetet, som ersätter rast, under vilket arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande.
Paus	Xxxxxxx uppehåll i arbetet.
Planeringsperiod	Period under vilken periodlista gäller.
Rast	Uppehåll i arbetet om minst 30 minuter.
Skyddad fridag	Xxx som, om inte arbetstagaren medger annat, utöver arbete efter speciallista eller annans ordinarie lista endast får tas i anspråk för arbete då arbetstagaren (polisman) enligt polisförordningen är skyldig att tjänstgöra, xxxxxxx eller självmant inställa sig eller (samtliga arbetstagare) då det annars föreligger nödfall.
Streckdag	Ledigt kalenderdygn. (Gäller endast deltidsarbetande arbetstagare.)
Tjänsteställe	Den plats där arbetstagaren utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses den plats där arbetstagaren hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe.
Tjänstgöringslista	Visar hur arbetstagarens arbetspass och viloperioder infaller under begränsningsperioden.
Vanlig verksamhets- ort	Ett område inom 50 kilometer från arbetstagarens tjänsteställe respektive ett område inom 50 kilometer från arbetstagarens bostad (se 12 kap. 7 § inkomstskattelagen).
Vardag	Dag som inte är lördag, söndag eller helgdag.
Veckoslut	Lördag-söndag.
Veckovila	Sammanhängande vila under varje sjudagarsperiod.
Viloperiod	Uppehåll mellan arbetspass för sammanhängande vila.

5 § – Arbetstidens längd

1 mom. Arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid

För heltidsarbetande arbetstagare som normalt har sin ordinarie arbetstid förlagd till klockan 06.00-22.00 helgfri måndag-fredag är den genomsnittliga årliga veckoarbetstiden 40 timmar.

Arbetstagare som åsyftas i detta mom. är ledig under helgdagar. Arbetsgiva- ren får inte ta ut den ordinarie arbetstid som arbetstagare skulle ha fullgjort om en helgdag istället hade varit vardag.

Arbetstagare som åsyftas i detta mom. är, om detta inte hindrar verksamhe- ten, ledig under klämdagar. Den ordinarie arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort under respektive klämdag ska i sådant fall antingen vara inarbe- tad i förväg eller inarbetas inom sex (6) veckor efter aktuell klämdag. För arbetstagare med flextid regleras den eventuella ledigheten istället inom ra- men för bestämmelserna i 7 §.

2 mom. Arbetstagare med arbetstid förlagd till helgfria vardagar och/eller helgfria veckoslut

För heltidsarbetande arbetstagare som inte omfattas av 1 mom. som har sin ordinarie arbetstid förlagd till helgfria vardagar och/eller helgfria veckoslut är den genomsnittliga årliga veckoarbetstiden 40 timmar.

Arbetstagare som åsyftas i detta mom. är ledig under helgdagar. Arbetsgiva- ren får inte ta ut den ordinarie arbetstid som arbetstagare skulle ha fullgjort om en helgdag istället hade varit helgfri dag.

”Tidssnurran” i 3 mom. punkt 6 gäller även arbetstagare som åsyftas i detta mom.

3 mom. Övriga arbetstagare

1. För annan heltidsarbetande arbetstagare – dvs. för sådan som inte omfattas av 1 eller 2 mom. – är den genomsnittliga årliga veckoarbetstiden 40 tim- mar.

2. Arbetsgivaren beslutar, efter förhandling enligt bestämmelserna i förhand- lingsordningen i 22 §, om arbetstagare som avses i detta mom. som arbetar efter ordinarie tjänstgöringslista ska erhålla antingen individuell (punkt 4) eller kollektiv (punkt 5) tidskompensation för arbete under helgdagar.

Anmärkning

Då arbetstagare arbetar efter xxxxxx ordinarie tjänstgörings- lista tillämpas den kompensationsform för arbete på helgdagar som redan gäller för denna tjänstgöringslista.

3. Arbetstagare som avses i detta mom. som arbetar efter period-, special- eller veckolista erhåller individuell tidskompensation (punkt 4) för arbete under helgdagar. Arbetstagaren kan dock komma överens med arbetsgivaren om att istället erhålla kollektiv tidskompensation (punkt 5) för sådant arbete. En överenskommelse härom ska vara skriftlig och gälla tills vidare, dock längst så länge gällande arbetstidsförläggningsmodell tillämpas, med en (1) månads ömsesidig uppsägningstid.

4. Individuell tidskompensation för arbetstagare som arbetar efter ordinarie tjänstgöringslista eller speciallista: Arbetstagaren kompenseras för varje hel fullgjord ordinarie arbetstimme under helgdag genom att befrias från lika

lång ordinarie arbetstid senast sex (6) veckor efter helgdagen. Om arbetsta- garen inte arbetsbefrias inom de sex (6) veckor som anges i föregående me- ning utbetalas istället för varje hel fullgjord ordinarie arbetstimme ett belopp motsvarande 1/165 av arbetstagarens individuella lön. Om arbetet tillåter det kan den individuella tidskompensationen förläggas till den aktuella helgda- gen (direktkompensation).

Individuell tidskompensation för arbetstagare som arbetar efter period- eller veckolista: När arbetstagaren är ledig under helgdag ska arbetstagaren anses ha direktkompenserats för fyra (4) timmars ordinarie arbetstid. När arbetsta- garen istället arbetar kompenseras arbetstagaren för varje hel fullgjord ordi- narie arbetstimme under helgdag genom att det till arbetstagarens tidssaldo1 läggs 45 minuters plustid. Från och med den tolfte arbetade helgdagen under ett kalenderår läggs istället 60 minuters plustid till arbetstagarens tidssaldo för varje hel fullgjord arbetstimme.

5. Kollektiv tidskompensation: Arbetstagarens genomsnittliga årliga vecko- arbetstid förkortas med 1 timme 48 minuter.

6. Arbetstagare som avses i detta mom. får för varje hel timme som förlagts under något av de tidsspann som anges i nedanstående tabell (”tidssnurra”) sin arbetstid förkortad i enlighet med vad som framgår av tabellen.

Förlagd hel timme klockan…	… ger följande arbets- tidsförkortning när timmen infaller under måndag-fredag	…ger följande arbets- tidsförkortning när timmen infaller under lör- eller söndag
06.00-22.00	---	5 minuter
22.00-24.00*	4 minuter	8 minuter
00.00-03.00	8 minuter	16 minuter
03.00-06.00	15 minuter	30 minuter

* Tiden 22.00-24.00 anses av tabelltekniska skäl tillhöra nästkommande kalenderdygn. Exempelvis anses således fredag kväll 22.00-24.00 enligt tabellen infalla under lördag, medan söndag kväll 22.00-24.00 anses infal- la under måndag.

4 mom. Valmöjlighet: Höjd veckoarbetstid mot insättning i Kåpan Extra Heltidsarbetande arbetstagare som avses i 2 eller 3 mom. får träffa enskild överenskommelse med arbetsgivaren om följande: Istället för att arbetstaga- rens arbetstid ska förkortas med stöd av ”tidssnurran” i 3 mom. ska motsva- rande värde sättas in i Kåpan Extra.

1 Bestämmelser om tidssaldo finns i 8 § punkt 7 respektive 9 § punkt 2 (h) som hänvisar till 7 § punkt 2 (e) och (f).

Träffas överenskommelse enligt första stycket ska arbetsgivaren, i samma utsträckning som arbetstagarens arbetstid har fullgjorts under de tider som anges i ”tidssnurran” i 3 mom., månadsvis till arbetstagaren göra en insätt- ning i Kåpan Extra. Insättningen ska göras med ett belopp som för annars förkortad timme motsvarar 1/165 av arbetstagarens individuella lön. Tiden exaktberäknas för varje utbetalningsperiod.

En överenskommelse enligt detta mom. ska vara skriftlig och gälla tills vida- re med en (1) månads ömsesidig uppsägningstid. Överenskommelsen upphör då heltidsarbetande arbetstagare blir deltidsarbetande.

Innan överenskommelsen träffas, ska berörd lokal arbetstagarorganisation informeras.

6 § – Övergripande bestämmelser för arbetstidsförläggning

1. Arbetstid får förläggas till veckans alla dagar.

2. Förläggning av regelbunden beredskap och jour jämställs med förläggning av arbetstid.

3. Arbetstagare ska, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om kortare tid, underrättas om ny arbetstidsförläggning senast sju (7) dagar innan den nya förläggningen börjar gälla. Vad nu har sagts gäller dock inte för arbets- tagare som ska arbeta efter xxxxxx ordinarie tjänstgöringslista; i sådant fall ska arbetstagaren istället underrättas härom senast två (2) dagar innan den nya förläggningen börjar gälla. Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte har enats om kortare varseltid för ny arbetstidsförläggning och varseltiden ändå underskrider vad som angivits i denna punkt, utbetalas varseltillägg med 227 kronor för varje dag som varseltiden genom den uteblivna underrättelsen har förkortats.

4. Begränsningsperioden för en tjänstgöringslista får inte överstiga sex (6) månader.

5. Ett i förväg planerat arbetspass omfattar normalt 7-9 timmar.

6. Arbetstagare ska under arbetspass som är längre än fem (5) timmar ha minst en (1) rast om minst 30 minuter. Rast får efter beslut av arbetsgivaren bytas ut mot måltidsuppehåll.

7. Arbetspassen åtskiljs av viloperioder.

8. Viloperiod i tjänstgöringslista ska normalt omfatta minst elva (11) tim- mars sammanhängande ledighet. Innehåller tjänstgöringslista minst en (1) kortare viloperiod än elva (11) timmar tillämpas arbetstidsdirektivets be- stämmelser om dygnsvila. En viloperiod får dock (utöver vad som anges i punkt 10 nedan), med beaktande av arbetstidsdirektivet, understiga elva (11) timmar om förkortningen beror på att arbetstagare med beredskap övergår till att fullgöra arbetstid. Arbetsgivaren ska, då viloperioden på grund av

bruten beredskap understigit den tid som anges i denna punkt, på uppmaning av avtalspart visa hur arbetstidsdirektivet har beaktats.

9. Xxxxxxxxx ska, med undantag för vad som anges i punkt 10 nedan, omfatta minst 36 timmars sammanhängande ledighet. Dock kan veckovila under en fjortondagarsperiod erhållas genom att ledigheten omfattar minst 72 timmars sammanhängande ledighet. Om inte arbetsgivaren bedömer att särskilda skäl föreligger ska tidpunkten klockan 24.00 dag 7 i fjortondagarsperioden ingå i 72-timmarsledigheten. Till veckovila räknas beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men ska stå till arbetsgivarens förfo- gande för att utföra arbete när behov uppkommer.

10. Om det beror på allvarlig händelse eller oförutsett övertidsarbete som inte kan vänta/avbrytas får viloperiod och/eller veckovila avkortas givet att arbetstidsdirektivet beaktas. Arbetsgivaren ska, då viloperiod och/eller veckovila avkortats, på uppmaning av avtalspart visa hur arbetstidsdirektivet har beaktats.

Anmärkning

Om oförutsett övertidsarbete kan överlämnas till annan arbets- tagare utan oskälig olägenhet för arbetsgivaren är det inte fråga om oförutsett övertidsarbete som inte kan avbrytas.

11. Arbetstiden ska förläggas så att en heltidsarbetande arbetstagare som arbetar ett helt kalenderår får minst 104 fridagar (som omfattar ytterligare minst tolv (12) timmar ledig tid), varav 45 skyddade fridagar som ska för- läggas till fredag, lördag, söndag eller måndag. Dessa sistnämnda markeras som skyddade i arbetstagarens tjänstgöringslista. För deltidsarbetande arbets- tagare ska antalet fridagar respektive skyddade fridagar vara lika många som för heltidsarbetande; övriga lediga kalenderdygn är streckdagar, som ska markeras som sådana i arbetstagarens tjänstgöringslista.

12. Vid övergång mellan normaltid (”vintertid”) och sommartid, liksom vid övergång mellan sommartid och normaltid, ska tiden mellan klockan 01.30 och 03.30 vid tillämpningen av detta avtal anses innefatta två (2) timmar.

7 § – Flexibel arbetstid

1. Med flexibel arbetstid (flextid) förstås ett system där arbetstagare som avses i 5 § 1 mom. inom ramen för verksamhetens krav får förlägga sin ar- betstid i enlighet med bestämmelserna i denna paragraf. Arbetsgivaren beslu- tar, efter förhandling enligt bestämmelserna i förhandlingsordningen i 22 §, vilka arbetstagare som ska tillämpa flextid.

2. Utöver att avtalets övriga bestämmelser gäller i tillämpliga delar tillämpas följande bestämmelser för arbetstagare med flextid:

(a) Den fasta tiden är klockan 09.00-15.00.

(b) Flexramen är måndag-fredag klockan 06.00-22.00. Arbetstagare får dock komma överens med arbetsgivaren om att arbeta under vecko- slut istället för viss(a) hel(a) vardag(ar) under nästkommande kalen-

dervecka. Träffas sådan överenskommelse anses all arbetstid som fullgörs under veckoslutet vara förlagd inom såväl flexramen som normalarbetstiden som på tid som inte är obekväm.

(c) Obligatorisk rast, som ska förläggas senast när arbete utförts fem (5) timmar i följd, är 30 minuter. Lunchflex får inte överstiga två (2) timmar.

(d) Normtidsmåttet är 8 timmar per arbetsdag. Normalarbetstiden är måndag-fredag klockan 08.00-16.30 (inkl. 30 minuters rast).

(e) Överskottstid (plustid) får, med undantag för vad som anges nedan i denna punkt, aldrig överstiga 40 timmar. Plustid får överstiga 40 timmar endast då arbetsgivaren i förväg har medgett det. I sådant fall bör arbetstagaren ha befriats från all plustid som överstiger 40 timmar senast två (2) veckor efter den händelse som föranledde arbetsgiva- rens medgivande. Om detta inte har skett utbetalas ersättning för ak- tuell plustid för timme med 1/165 av den individuella lönen.

(f) Underskottstid (minustid) får inte överstiga tio (10) timmar. Skulle ändå denna gräns överträdas ska underskjutande minustid – om denna inte har reglerats senast två (2) veckor efter överträdelsetillfället – re- gleras genom löneavdrag, varefter arbetsgivaren bör överväga om ar- betstagaren ska byta arbetstidsförläggningsmodell.

(g) Plustid kan efter medgivande av arbetsgivaren regleras genom ledig- het under hel(a) eller del(ar) av arbetsdag(ar). Sådan ledighet får dock inte medföra hinder för verksamheten.

(h) Arbete som utförs på tid utanför flexramen får endast tillgodoräknas efter godkännande av arbetsgivaren.

(i) Arbetstagare ska registrera sin arbetstid. Av registreringen ska fram- gå dels när arbetspass påbörjas och avslutas, dels när rast påbörjas och avslutas.

(j) När arbetstagare avslutar en anställning eller byter arbetstidsförlägg- ningsmodell bör varken finnas plus- eller minustid. Om det på grund av oförutsedd händelse är omöjligt att nollställa arbetstagarens

• plustid, ska denne ersättas för timme med 1/165 av den individuel- la lönen,

• minustid då denne på egen begäran avslutar sin anställning inom Polisen, ska löneavdrag motsvarande minustiden göras.

3. Arbetstid som fullgörs inom normalarbetstiden eller som understiger normtidsmåttet är aldrig övertid. Arbetstid som (I) fullgörs utanför normal- arbetstiden och (II) överstiger normtidsmåttet och (III) har beordrats är över- tid. Beordrad arbetstid som fullgörs utanför flexramen är övertid, om den inte är tidförskjuten enligt bestämmelserna i 19 §.

4. Arbetsgivaren får, efter förhandling enligt bestämmelserna i förhandlings- ordningen i 22 §, besluta om avvikelser från punkterna 2 (a), (b) första me- ningen samt (d) andra meningen.

5. Arbetsgivaren får besluta om kompletterande tillämpningsanvisningar till denna paragraf.

8 § – Periodplanerad arbetstid

1. Med periodplanerad arbetstid förstås ett system där arbetstagare inom ra- men för verksamhetens krav får förlägga sin arbetstid enligt bestämmelserna i denna paragraf. Härutöver gäller i tillämpliga delar övriga bestämmelser i avtalet. Arbetsgivaren beslutar, efter förhandling enligt bestämmelserna i förhandlingsordningen i 22 §, vilka arbetstagare som ska tillämpa periodpla- nerad arbetstid.

2. Arbetstidsförläggningen planeras i en period om sex (6) veckor, om inte arbetsgivaren, efter förhandling enligt bestämmelserna i förhandlingsord- ningen i 22 §, fastställer annan tidsperiod som understiger fyra (4) månader. För arbetstagare som har periodplanerad arbetstid tillämpas periodlista.

3. Periodlista fastställs för varje arbetstagare och planeringsperiod enligt följande:

(a) Senast fyra (4) veckor före planeringsperiodens början redovisar ar- betsgivaren verksamhetens krav.

(b) Senast två (2) veckor före planeringsperiodens början överlämnas pe- riodlistförslaget till arbetsgivaren.

(c) Senast en (1) vecka före planeringsperiodens början ska arbetsgivaren efter samråd med berörd arbetstagarorganisation ha godkänt period- listförslaget om arbetsgivaren finner att förslaget – tillsammans med andra berörda arbetstagares förslag – överensstämmer med verksam- hetens krav.

4. Arbetstagare ska om möjligt i periodlistförslaget lämna uppgift om planerad semester och annan förutsebar ledighet.

5. Veckoarbetstiden ska beräknas utifrån periodlista och för varje plane- ringsperiod för sig.

6. Vid frånvaro beräknas arbetstiden enligt aktuell periodlista. Saknas fast- ställd periodlista anses istället arbetstiden vid frånvaro vara 8 timmar per kalenderdygn, dock högst 40 timmar för varje vecka. För arbetstagare som har kollektiv tidskompensation för arbete på helgdagar (se 5 § 3 mom. punkt 5) är istället motsvarande tidsmått 7 timmar 38 minuter respektive 38 timmar 12 minuter. För deltidsarbetande arbetstagare är tidsmåtten proportionella i förhållande till vad som gäller för heltidsarbetande.

7. Arbetstiden ska stämmas av när arbetsgivaren godkänt ett periodlistförslag enligt 3 (c). Planeringsperioden är avstämningsperiod. Avstämningen görs genom att förlagd arbetstid i periodlistan, antingen sammanräknad med ac- kumulerad överskottstid eller minskad med ackumulerad underskottstid, jämförs med den för arbetstagaren gällande genomsnittliga veckoarbetstiden multiplicerad med det antal veckor planeringsperioden avser. Den över- eller

underskottstid (plus- eller minustid) som avstämningen resulterat i förs över till nästa planeringsperiod. Ackumulerad plustid får vara högst 30 timmar och ackumulerad minustid får vara högst tio (10) timmar. För deltidsarbe- tande arbetstagare är tidsmåtten proportionella i förhållande till vad som gäller för heltidsarbetande.

8. Om periodlista inte godkänns av arbetsgivaren förlägger denne, med beak- tande av arbetstagarens önskemål, arbetstiden under nästkommande plane- ringsperiod. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i punkterna 5- 7.

9. När arbetstagare avslutar en anställning eller byter arbetstidsförlägg- ningsmodell bör varken finnas plus- eller minustid. Om det på grund av oförutsedd händelse är omöjligt att nollställa arbetstagarens

• plustid, ska denne ersättas för timme med 1/165 av den individuella lönen,

• minustid då denne på egen begäran avslutar sin anställning inom Po- lisen, ska löneavdrag motsvarande minustiden göras.

10. Arbetsgivaren får besluta om kompletterande tillämpningsanvisningar till denna paragraf.

9 § – Veckoplanerad arbetstid

1. Med veckoplanerad arbetstid förstås ett system där arbetstagare inom ra- men för verksamhetens krav får förlägga sin arbetstid i enlighet med be- stämmelserna i denna paragraf. Arbetsgivaren beslutar, efter förhandling enligt bestämmelserna i förhandlingsordningen i 22 §, vilka arbetstagare som ska tillämpa veckoplanerad arbetstid.

2. Utöver att avtalets övriga bestämmelser gäller i tillämpliga delar tillämpas följande bestämmelser för arbetstagare med veckoplanerad arbetstid:

(a) Arbetstidens förläggning ska planeras i samråd mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetstagaren får därefter själv, med beaktande av de inskränkningar som följer av arbetsgivarens arbetsledningsbeslut, enligt egen verksamhetsbedömning besluta om sin veckolista, dvs. arbetstidens förläggning för aktuell kalendervecka.

(b) Arbetstid får förläggas måndag-söndag klockan 00.00-24.00.

(c) Arbetstagaren får i varje veckolista förlägga en (1) skyddad fridag.

(d) Den enligt punkt (a) beslutade veckolistan ska redovisas i tidredovis- ningssystemet senast sista arbetsdagen före den kalendervecka för vilken veckolistan ska gälla, varefter arbetsgivaren ska godkänna densamma. Arbetstagaren har dock härutöver möjlighet att vid behov ändra sin arbetstid (”flexa”) om verksamheten medger det. Om tidre- dovisning inte har gjorts enligt första meningen eller om arbetsgiva- ren inte har godkänt arbetstagarens veckolista beslutar arbetsgivaren aktuell kalenderveckas veckolista.

(e) ”Flexramen” börjar två (2) timmar före och slutar två (2) timmar efter varje arbetspass.

(f) Normtidsmåttet är 8 timmar per arbetsdag. Normalarbetstiden följer av den genom punkt (a) eller (d) förlagda arbetstiden. Saknas sådan arbetstidsförläggning är normalarbetstiden måndag-fredag klockan 08.00-16.30 (inkl. 30 minuters rast). För arbetstagare som har kollek- tiv tidskompensation för arbete på helgdagar (se 5 § 3 mom. punkt 5) är istället motsvarande tidsmått 7 timmar 38 minuter respektive klockan 08.00-16.08. För deltidsarbetande arbetstagare är tidsmåtten proportionella i förhållande till vad som gäller för heltidsarbetande.

(g) Arbetstagaren ska, utöver den registrering som enligt punkt (d) gjorts före aktuell arbetsdag, registrera sin verkliga arbetstid så snart som möjligt. Av denna registrering ska framgå dels när arbetspass påbör- jats och avslutats, dels när rast påbörjats och avslutats.

(h) Bestämmelserna i 7 § punkt 2 (c), (e), (f), (g), (h) och (j) ska gälla. För deltidsarbetande arbetstagare är dock tidsmåtten för över- respek- tive underskottstid proportionella i förhållande till vad som gäller för heltidsarbetande.

3. Arbetstid som fullgörs inom normalarbetstiden eller som understiger normtidsmåttet är aldrig övertid. Arbetstid som (I) fullgörs utanför normal- arbetstiden och (II) överstiger normtidsmåttet och (III) har beordrats är – om det inte samtidigt utbetalas tidförskjutningstillägg för sådan arbetstid – över- tid.

4. Arbetsgivaren får besluta om kompletterande tillämpningsanvisningar till denna paragraf.

10 § – Enskilda överenskommelser

4 kap. 16 § ALFA ska gälla, med den avvikelse som följer av nedanstå- ende stycke.

4 kap. 16 § tredje stycket ALFA ska ersättas med ”En överenskommelse som avses i detta mom. ska vara skriftlig och, med en ömsesidig uppsägningstid om en (1) månad, avse en period om högst ett (1) år.”.

11 § – Särskilda bestämmelser för deltidsarbetande arbetstagare

1 mom. Arbetstidens längd

Veckoarbetstiden för deltidsarbetande arbetstagare är proportionell i för- hållande till veckoarbetstiden vid heltidsarbete enligt 5 § 1, 2 respektive 3 mom.

Deltidsarbetande arbetstagare ska erhålla antingen individuell eller kol- lektiv tidskompensation för arbete under helgdagar. Om individuell tids- kompensation tillämpas gäller, även för arbetstagare som arbetar efter period- eller veckolista, bestämmelserna i 5 § 3 mom. punkt 4 första stycket. Om kollektiv tidskompensation tillämpas gäller att veckoarbets-

tiden ska förkortas proportionellt i förhållande till förkortningen vid hel- tidsarbete (se 5 § 3 mom. punkt 5).

”Tidssnurran” i 5 § 3 mom. punkt 6 gäller även deltidsarbetande arbets- tagare.

2 mom. Arbetstidens förläggning

En deltidsarbetande arbetstagares arbetstid förläggs, oavsett form av del- tid och i förekommande fall med beaktande av skälen till nedsättning av arbetstiden, i första hand genom enskild överenskommelse mellan arbets- tagaren och arbetsgivaren. Nås ingen sådan överenskommelse gäller be- stämmelserna i 22 §.

Upplysning

I föräldraledighetslagen finns bestämmelser om ledighetens förläggning vid föräldraledighet.

3 mom. Flextid för deltidsarbetande arbetstagare

För deltidsarbetande arbetstagare med flextid ska finnas regler om fast tid, flexram, eventuell lunchflex, normtidsmått samt normalarbetstid. I övrigt gäller vad som sägs i 7 § punkt 2 (e)-(j), dock att högsta över- respektive underskottstid ska vara proportionell i förhållande till vad som gäller för heltidsarbetande.

Arbetstid som fullgörs inom normalarbetstiden eller som understiger norm- tidsmåttet är aldrig mertid. Arbetstid som (I) fullgörs utanför normalarbetsti- den och (II) överstiger normtidsmåttet och (III) har beordrats är mertid. Be- ordrad arbetstid som fullgörs utanför flexramen är mertid, om den inte är tidförskjuten enligt bestämmelserna i 19 §. Mertid enligt detta stycke är så- dan arbetstid, sammanräknad med övrig ordinarie arbetstid, som under en kalendermånad understiger åtta (8) timmar multiplicerat med kalendermåna- dens antal vardagar. Arbetstid som överstiger detta tidsmått är övertid.

4 mom. Arbete på mertid

4 kap. 9 § ALFA ska gälla, med de tillägg och avvikelser som följer av nedanstående stycken.

Hänvisningen till (4 kap.) 20 § i 4 kap. 9 § ALFA ska ersättas med en hänvisning till 14 § 2 mom. i detta avtal.

Till 4 kap. 9 § sista stycket ALFA ska läggas meningen ”Dessa tidsmått gäller dock inte nödfallsmertid och nödfallsövertid.”.

Arbete på mertid får inte förläggas till fridag.

5 mom. Ersättning för mertid

4 kap. 10 § ALFA ska gälla.

Upplysning

I 7 mom. regleras hur mycket innestående ledighet en del- tidsarbetande arbetstagare kan ha.

6 mom. Beräkning av mertidstillägg

4 kap. 11 § ALFA ska gälla.

7 mom. Kompensationsledighet vid mertidsarbete

4 kap. 12 § ALFA ska gälla, med det tillägg som följer av nedanstående stycke.

Arbetstagarens innestående ackumulerade ledighet får inte överstiga tio

(10) timmar. Om arbetstagarens ackumulerade ledighet ändå överstiger detta tidsmått utbetalas mertidstillägg för överskjutande tid.

8 mom. Nödfallsmertid

I 15 § finns bestämmelser om nödfallsmertid.

9 mom. Beräkning av arbetstid vid frånvaro

När deltidsarbetande arbetstagare är frånvarande, ska dennes ordinarie ar- betstid minskas enligt bestämmelserna i andra stycket.

För arbetspass från vilken arbetstagaren varit frånvarande ska ordinarie ar- betstid minskas med en femtedel av den genomsnittliga ordinarie veckoar- betstiden arbetstagaren skulle ha haft om denne inte varit frånvarande. Om arbetspasset (eller i förekommande fall den del härav) från vilket arbetstaga- ren är frånvarande överstiger nämnda femtedel av veckoarbetstiden, blir ar- betstagaren skyldig att fullgöra överskjutande tid inom sex (6) veckor räknat från frånvarotiden. Om istället arbetspasset (eller delen härav) understiger nämnda femtedel, ska arbetstagaren befrias från underskjutande arbetstid inom sex (6) veckor räknat från frånvarotiden.

Föregående stycke gäller dock inte när orsaken till frånvaro är någon av föl- jande, nämligen

(a) sjukfrånvaro,

(b) ledighet med tillfällig föräldrapenning,

(c) ledighet med ersättning för närståendevård,

(d) ledighet enligt avtalet om fackliga förtroendemän, eller

(e) semester.

12 § – Fristående arbetspass

När en arbetstagare fullgör ett fristående arbetspass som överstiger tre (3) timmar ska denne ersättas för hela den fullgjorda arbetstiden. Även om ett

fristående arbetspass understiger tre (3) timmar ska arbetstagaren ersättas för motsvarande tre (3) timmars arbetstid, med följande undantag:

(a) Om ett annat arbetspass börjar innan det har gått tre (3) timmar sedan det fristående passet påbörjades ska arbetstagaren ersättas för tiden mellan de båda arbetspassens respektive början.

(b) Om ett fristående arbetspass slutar mindre än tre (3) timmar efter ett annat arbetspass ska arbetstagaren ersättas för tiden mellan de båda arbetspassens respektive slut.

(c) När ett fristående arbetspass uppkommer för att arbetstagare med jour eller beredskap övergår till att fullgöra arbetstid gäller bestämmelser- na i 16 § 5 mom. respektive 17 § 4 mom.

Tid då arbetstagare står till domstols eller annan statlig myndighets förfo- gande på grund av händelse i tjänsten eller som sakkunnig är arbetstid om arbetstagaren i förväg har anmält till arbetsgivaren att arbetstagaren ska stå till sådant förfogande.

13 § – Restid vid tjänsteresa

1 mom. Allmänt om restid

Restid och eventuell väntetid räknas som arbetstid till den del som resan och väntetiden sammanfaller med arbetstid. Tid för tjänsteresa, som inte sam- manfaller med arbetstid, är restid oavsett om arbetstagaren är förare eller passagerare, om resan företas i tjänstefordon eller med annat kommunika- tionsmedel, med eller utan uniform eller med eller utan utrustning.

För arbetstagare som tillämpar flextid anses – om annat inte överenskoms med arbetsgivaren – den tid för tjänsteresa som ligger utanför aktuell nor- malarbetstid vara restid.

Vid behov ska arbetstagare som företagit en längre och/eller an- strängande tjänsteresa beredas möjlighet till vila innan denne börjar arbeta. Härigenom säkerställs att arbetstagaren inte anlitas under onormalt lång och/eller ansträngande tidsperiod.

2 mom. Ersättning för restid som inte sammanfaller med arbetstid

1. För restid, som alltså inte sammanfaller med arbetstid, utbetalas res- tidstillägg. Restidstillägg, som beräknas efter verklig restid, utbetalas dock inte för resor inom arbetstagarens vanliga verksamhetsort eller för sådana resor som avses i punkt 3.

2. Restidstillägg utbetalas för timme med 1/165 av arbetstagarens indivi- duella lön.

3. Restidstillägg utbetalas inte

(a) vid resa mellan tillfällig bostad och förrättningsställe då avståndet understiger 50 kilometer,

(b) vid hemresa (dvs. resor i båda riktningar mellan hemmet och förrätt- ningsstället) under fortlöpande flerdygnsförrättning,

(c) för den del av tiden mellan klockan 22.00 och 06.00 då sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg erhålls,

(d) för tid från ankomsten till den tillfälliga bostaden och förrättningens början,

(e) för tid ombord på fartyg i samband med kurs, konferens eller motsva- rande som genomförs ombord,

(f) för annan tid vid utrikes tjänsteresa än framresa till första förrätt- ningsorten och återresa från den sista förrättningsorten (i många fall samma ort), samt

(g) för den del av tiden mellan klockan 22.00 och 06.00 vid utrikes tjäns- teresa då nattvila kan erhållas på hotellrum eller motsvarande.

Om arbetstagare under vistelse utomlands åläggs vissa restriktioner eller andra hinder uppkommer som medför begränsad möjlighet till vila/avkoppling kan arbetsgivaren besluta, oaktat begränsningarna ovan, att restidstillägg ska utbetalas för sådan tid.

14 § – Övertid

1 mom. Allmänt

4 kap. 19 § ALFA ska gälla, med den avvikelse som följer av nedanstå- ende stycke.

4 kap. 19 § andra stycket ALFA ska ersättas med ”Vad som är övertids- arbete för arbetstagare med flextid framgår av 7 § punkt 3 och 11 § 3 mom.”.

2 mom. Arbete på övertid

4 kap. 20 § ALFA ska gälla, med de avvikelser som följer av nedanstå- ende stycken.

Arbetsgivarens rätt i 4 kap. 20 § XXXX att begära att arbetstagare ska arbeta på övertid högst 150 timmar under ett kalenderår ska ersättas med att arbetsgivaren kan begära att arbetstagare ska arbeta på övertid högst 200 timmar under ett kalenderår.

Till meningen i 4 kap. 20 § sista stycket ALFA ska läggas ”och inte hel- ler nödfallsövertid.”.

3 mom. Ökat uttag av övertid

4 kap. 21 § ALFA ska gälla, med den avvikelse som följer av nedanstå- ende stycke.

Hänvisningen till (4 kap.) 20 § i 4 kap. 21 § ALFA ska ersättas med en hänvisning till föregående mom. i detta avtal.

4 mom. Ersättning för övertid

4 kap. 22 § ALFA ska gälla.

Upplysning

I 6 mom. regleras hur mycket innestående kompensationsle- dighet en heltidsarbetande arbetstagare kan ha.

5 mom. Beräkning av övertidstillägg

4 kap. 23 § ALFA ska gälla, med de avvikelser som följer av nedanstå- ende stycke.

Definitionen av kvalificerad övertid ska, istället för vad som anges i 4 kap. 23 § ALFA, vara följande:

- Med kvalificerad övertid avses övertidsarbete

• mellan klockan 22.00 på dag närmast före lördag eller helgdag och klockan 06.00 på vardag närmast efter lördagen eller helgdagen,

• i övrigt mellan klockan 22.00 på dag närmast före fridag/xxxxxxxx och klockan 06.00 på dagen närmast efter denna/dessa, samt

• i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00.

6 mom. Kompensationsledighet vid övertidsarbete

4 kap. 24 § ALFA ska gälla, med den avvikelse som följer av nedanstå- ende stycke.

4 kap. 24 § andra stycket ALFA ska ersättas med "Arbetstagarens inne- stående ackumulerade kompensationsledighet får, uppräknad i enlighet med föregående stycke, inte överstiga 40 timmar. Om arbetstagarens ackumulerade kompensationsledighet ändå överstiger detta tidsmått utbe- talas för överskjutande timme 1/165 av den individuella lönen.".

7 mom. Enskild överenskommelse om annan kompensation för övertids- arbete

4 kap. 25 § ALFA ska gälla, med den avvikelse som följer av nedanstå- ende stycke.

4 kap. 25 § andra stycket ALFA ska ersättas med ”En överenskommelse som avses i ovanstående stycke ska vara skriftlig och, med en ömsesidig uppsäg- ningstid om en (1) månad, avse en period om högst ett (1) år.”.

15 § – Nödfallsarbete

1 mom. Skyldigheten att fullgöra nödfallsövertid och nödfallsmertid

En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsövertid och nödfallsmertid i den omfattning som det behövs, dock vid varje tillfälle längst under en sju- dagarsperiod, förutsatt att arbetsgivaren snarast underrättar berörd arbetsta- garorganisation härom. Nödfallsövertid/nödfallsmertid får dock inte tas ut under längre tid än 48 timmar från arbetets början utan att avtalsparterna har

enats om att händelsen eller åtgärden som föranlett nödfallsöverti- den/nödfallsmertiden utgör sådant nödfall som avses i nedanstående stycke.

Följande händelser och åtgärder utgör grund för uttag av nödfallsöver- tid/nödfallsmertid inom Polisens verksamhetsområde.

1. Naturkatastrofer såsom ras, översvämningar, stormar och omfattande bränder.

2. Olyckshändelser av katastrofal karaktär t.ex. svår trafik-, järnvägs-, sjö-, flyg-, brand-, gas-, eller explosionsolycka eller annan liknande olycka.

3. Brådskande eftersökning av försvunna personer.

4. Händelser som kan utgöra fara för rikets säkerhet.

5. Uppror, upplopp, ockupationer och liknande händelser.

6. Angrepp mot främmande makters beskickningar eller därmed jäm- förbart objekt.

I samtliga här förtecknade fall förutsätts för åberopande av nödfall att omedelbart ingripande är nödvändigt för räddande eller brottsutredande åtgärder som inte kan uppskjutas. Nödfall får dock inte åberopas i dagligt polisarbete, dvs. vid händelser som vanligen inträffar eller som normalt kan förutses.

2 mom. Nödfallsövertid/nödfallsmertid i övrigt Nödfallsövertid/nödfallsmertid får även i annat fall än som nämns i 1 mom. tas ut i den utsträckning som avtalsparterna kommer överens om.

16 § – Jour

1 mom. Allmänt om jour

Med jour avses skyldighet för arbetstagare att under ledig tid stå till arbets- givarens förfogande för att arbeta när det behövs. Under jourtid ska arbetsta- garen finnas på tjänstestället eller på någon annan plats utanför bostaden som arbetsgivaren har anvisat.

2 mom. Skyldigheten att fullgöra jour

En arbetstagare är, med undantag av vad som följer av andra och tredje stycket, skyldig att fullgöra jour.

Arbetstagare som med stöd av bestämmelse i lag eller på grund av vård av barn har partiell tjänstledighet utan lön är endast då det i undantagsfall be- hövs skyldig att fullgöra jour, och då endast sådan jour denne skulle ha varit skyldig att fullgöra om denne inte hade varit tjänstledig.

Arbetstagare som på grund av sjukdom har partiell tjänstledighet har ingen skyldighet att fullgöra jour.

Arbetstagare som normalt skulle ha ålagts beredskap men som på grund av bostadens belägenhet istället måste åläggas jour är skyldig att fullgöra jourtid i samma omfattning som gäller för beredskap.

Upplysning

Enligt gällande rätt vid tiden för detta avtals ikraftträdande gällde att begränsningen för sammanlagd arbetstid enligt arbets- tidsdirektivet innefattade såväl ordinarie arbetstid som övertid och jourtid.

3 mom. Ökat uttag av jourtid

Om arbetsgivaren behöver ta ut jourtid av en arbetstagare i större omfattning än som är tillåtet enligt arbetstidslagen ska arbetsgivaren komma överens med berörd arbetstagare härom.

4 mom. Jourtillägg

För arbetstagare som fullgör jour utbetalas jourtillägg med belopp för hel timme enligt tabellen nedan. Jourtiden exaktberäknas för varje utbetalnings- period. Xxxxxxxxxxx utbetalas dock inte för tid då arbetstagaren ersätts för att ha övergått till att fullgöra arbetstid.

Jourtillägg…	Belopp:
(a) … för de av de första 50 jourtimmarna under en kalen- dermånad som infaller mellan klockan 22.00 på dag närmast före långfredagen, pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och klockan 06.00 på vardag närmast efter respektive helgdag:	52,20 kronor
(b) …för övriga av de första 50 jourtimmarna under en kalendermånad som infaller mellan klockan 22.00 på dag närmast före trettondagen, första maj, Kristi himmelsfärds dag, nationaldagen eller lördag och klockan 06.00 på vardag närmast efter respektive helgdag eller lördag:	34,80 kronor
(c) …för övriga av de första 50 jourtimmarna under en kalendermånad:	17,40 kronor
(d) ...för jour utöver de första 50 jourtimmarna under en kalendermånad för timmar som infaller mellan klockan 22.00 på dag närmast före lördag eller helgdag och klockan 06.00 på vardag närmast efter lördag eller respektive helgdag:	69,60 kronor
(e) …för övrig jour utöver de första 50 jourtimmarna un- der en kalendermånad:	34,80 kronor

5 mom. Fullgörande av arbetstid

Heltidsarbetande arbetstagare med jour som övergått till att fullgöra arbets- tid, dvs. som påbörjat ett fristående arbetspass, anses – med undantag av vad som anges i nedanstående stycken – arbeta på övertid under den faktiska tid,

dock minst 60 minuter, denne arbetat. Har arbetstagaren både börjat och slu- tat fullgöra arbetstid mer än en (1) gång under en 60-minutersperiod anses denne ha arbetat under ett (1) arbetspass som varat i 60 minuter. Är arbetsta- garen deltidsarbetande gäller, i fråga om ersättningsgrund, avtalets övriga regler om mertid och övertid.

Om ett annat arbetspass börjar innan det har gått 60 minuter sedan arbetsta- garen börjat fullgöra arbetstid ska arbetstagaren ersättas för tiden mellan de båda arbetspassens respektive början. Om arbetstagaren börjat fullgöra ar- betstid innan det har gått 60 minuter sedan ett annat arbetspass har avslutats ska denne ersättas för tiden, dock längst 60 minuter, mellan de båda arbets- passens respektive slut.

När arbetstagare med jour tar emot enstaka kortare telefonsamtal anses den- ne inte övergå till att fullgöra arbetstid, medförande att en sådan händelse inte anses utgöra arbetstid.

17 § – Beredskap

1 mom. Allmänt om beredskap

Med beredskap förstås skyldighet för arbetstagare att under ledig tid stå till arbetsgivarens förfogande för att efter kallelse eller besked på annat sätt omedelbart bege sig till arbetsplatsen. Under beredskap ska arbetstagaren vara tillgänglig.

En arbetstagare som deltar i beredskap ska kunna inställa sig på arbetsplat- sen inom en (1) timme, såvida inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger längre tid.

2 mom. Skyldigheten att fullgöra beredskap

En arbetstagare är, med undantag för vad som följer av nedanstående styck- en, skyldig att fullgöra beredskap vid högst sju (7) tillfällen under en tid av fyra (4) veckor. Beredskap får vid varje tillfälle omfatta tiden från arbetsti- dens slut en arbetsdag till arbetstidens början nästa arbetsdag. Om samman- hängande beredskap sträcker sig över mer än en kalenderdygnsgräns, räknas varje sådan gräns som ett tillfälle.

Arbetstagare som med stöd av bestämmelse i lag eller på grund av vård av barn har partiell tjänstledighet utan lön är endast då det i undantagsfall be- hövs skyldig att fullgöra beredskap, och då endast sådan beredskap denne skulle ha varit skyldig att fullgöra om denne inte hade varit tjänstledig.

Arbetstagare som på grund av sjukdom har partiell tjänstledighet har ingen skyldighet att fullgöra beredskap.

3 mom. Beredskapstillägg

För arbetstagare som fullgör beredskap utbetalas beredskapstillägg med be- lopp för hel timme enligt tabellen nedan. Beredskapstiden exaktberäknas för varje utbetalningsperiod. Beredskapstillägg utbetalas dock inte för tid då arbetstagaren ersätts för att ha övergått till att fullgöra arbetstid.

Beredskapstillägg…	Belopp:
(a) …för de av de första 130 beredskapstimmarna under en kalendermånad som infaller mellan klockan 22.00 på dag närmast före långfredagen, pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och klockan 06.00 på vardag närmast efter respektive helgdag:	23,10 kronor
(b) …för övriga av de första 130 beredskapstimmarna under en kalendermånad som infaller mellan klockan 22.00 på dag närmast före trettondagen, första maj, Kristi himmelsfärds dag, nationaldagen eller lördag och klockan 06.00 på vardag närmast efter respektive helgdag eller lördag:	15,40 kronor
(c) …för övriga av de första 130 beredskapstimmarna under en kalendermånad:	7,70 kronor
(d) ...för beredskap utöver de första 130 beredskapstimmarna under en kalendermånad för timmar som infaller mellan klockan 22.00 på dag närmast före långfredagen, pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och klockan 06.00 på vardag närmast efter respektive helgdag:	46,20 kronor
(e) ...för beredskap utöver de första 130 beredskapstimmarna under en kalendermånad för övriga timmar som infaller mel- lan klockan 22.00 på dag närmast före trettondagen, första maj, Kristi himmelsfärds dag, nationaldagen eller lördag och klockan 06.00 på vardag närmast efter respektive helgdag eller lördag:	30,80 kronor
(f) …för övrig beredskap utöver de första 130 beredskaps- timmarna under en kalendermånad:	15,40 kronor

4 mom. Fullgörande av arbetstid

Heltidsarbetande arbetstagare med beredskap som övergått till att fullgöra arbetstid, dvs. som påbörjat ett fristående arbetspass, anses – med undantag av vad som anges i nedanstående stycken – arbeta på övertid under den fak- tiska tid, dock minst 120 minuter, denne arbetat. Har arbetstagaren både bör- jat och slutat fullgöra arbetstid mer än en (1) gång under en 120- minutersperiod anses denne ha arbetat under ett (1) arbetspass som varat i 120 minuter. Är arbetstagaren deltidsarbetande gäller, i fråga om ersätt- ningsgrund, avtalets övriga regler om mertid och övertid.

Om ett annat arbetspass börjar innan det har gått 120 minuter sedan arbetsta- garen börjat fullgöra arbetstid ska arbetstagaren ersättas för tiden mellan de båda arbetspassens respektive början. Om arbetstagaren börjat fullgöra ar- betstid innan det har gått 120 minuter sedan ett annat arbetspass har avslutats ska denne ersättas för tiden, dock längst 120 minuter, mellan de båda arbets- passens respektive slut.

När arbetstagare med beredskap tar emot enstaka kortare telefonsamtal anses denne inte övergå till att fullgöra arbetstid, medförande att en sådan händelse inte anses utgöra arbetstid.

När en arbetstagare bryter beredskap för att fullgöra arbetstid får arbetsgiva- ren besluta att resan till den plats där arbetstiden ska fullgöras kan betraktas som arbetstid.

Anmärkning till sista stycket

Vid myndigheten hittills tillämpad ordning äger fortsatt tillämp- ning.

5 mom. Xxxxxxxxx och beredskap

En arbetstagare som på grund av att ha övergått till att fullgöra arbetstid un- der beredskap inte erhållit en sammanhängande veckovila om minst 36 tim- mar och som inte heller erhållit sin veckovila på annat sätt, ska kompenseras genom att arbetsgivaren inom ramen för nästkommande sjudagarsperiod tillser att arbetstagaren ges möjlighet att erhålla en sammanhängande ledig- het om minst 72 timmar. Härigenom blir båda de aktuella sjudagarsperioder- nas veckovila tillgodosedd.

18 § – Obekväm tid

För arbetstagare som under obekväm tid fullgör ordinarie arbetstid utbetalas

– med beaktande av vad som sägs i nedanstående stycken – obekväm- tidstillägg med belopp för hel timme enligt tabellen nedan.

Obekvämtidstillägg utbetalas endast för ordinarie arbetstid (dvs. även mertid och förskjuten arbetstid) som enligt beslut av arbetsgivaren fullgörs på obe- kväm tid. (Obekvämtidstillägg utbetalas följaktligen inte för övertid eller tid då arbetstagare på egen begäran arbetar in arbetstid för att vara ledig vid annat tillfälle.)

Tiden för vilken obekvämtidstillägg utbetalas exaktberäknas för utbetal- ningsperiod.

	Obekväm tid	Belopp
Obekvämtids- tillägg A	Från klockan 22.00 dag före långfreda- gen, pingst-, midsommar-, jul-, eller ny- årsafton till klockan 06.00 på vardag närmast efter respektive helgdag:	60,00 kronor

Obekvämtids- tillägg B	I: Övrig tid från klockan 22.00 på dag närmast före trettondagen, första maj, Kristi himmelsfärds dag, nationaldagen eller lördag till klockan 06.00 på vardag närmast efter respektive helgdag eller lördag: II: Övrig tid från klockan 03.00 till klockan 06.00:	40,00 kronor2
Obekvämtids- tillägg C	Övrig tid från klockan 22.00 till klockan 03.00:	20,00 kronor

19 § – Tidförskjutning

1 mom. Allmänt om tidförskjutning

Med tidförskjutning avses tillfällig tidigare- eller senareläggning av helt ar- betspass som ingår i ordinarie arbetstid utan att arbetstagaren har begärt det.

Anmärkning

1. Det är inte tillåtet att tidförskjuta delar av ett arbetspass.

2. Tidförskjutning av ett arbetspass för arbetstagare med flextid fungerar på så vis att normalarbetstiden tidförskjuts till bestäm- da klockslag. Beordrat arbete utanför den tidförskjutna normal- arbetstiden är mertid/övertid.

2 mom. När tidförskjutning får ske

Ordinarie arbetstid får utan arbetstagarens medgivande endast i undantagsfall tidförskjutas mer än en (1) gång per vecka. Om förskjutning sker två (2) ar- betsdagar i följd får inte arbetsgivaren utan arbetstagarens medgivande för- skjuta mer ordinarie arbetstid under den aktuella och den därpå följande veckan.

Ordinarie arbetstid får som längst förskjutas sju (7) dagar framåt eller bakåt i tiden.

3 mom. Tidförskjutningstillägg

För arbetstagare, för vilken förskjutning sker av arbetstid, utbetalas tidför- skjutningstillägg med belopp för hel timme enligt tabellen nedan.

Med förskjutningsperiod avses en tidsperiod som börjar två (2) timmar före och slutar två (2) timmar efter det arbetspass enligt den tjänstgöringslista till vilken arbetstiden är förlagd före förskjutningen. För arbetstagare med flex- tid förstås med förskjutningsperiod dock istället den tidsperiod som samman- faller med flexramen.

2 Fr.o.m. den 1 januari 2010 är ersättningsnivån för obekvämtidstillägg B 45 kronor.

Tiden vid beräkning av tidförskjutningstillägg exaktberäknas för respektive utbetalningsperiod. Tid för vilken tidförskjutningstillägg utbetalas är inte övertid.

Tidförskjutningstillägg när den förskjutna arbetstiden infaller inom förskjutningsperioden:	7,80 kronor
Tidförskjutningstillägg när den förskjutna arbetstiden infaller utanför förskjutningsperioden:	1/165 av den indi- viduella lönen

20 § – Byte av arbetspass

Arbetsgivaren får efter arbetstagares begäran medge att denne får ledigt un- der hel eller del av dag. En förutsättning för ett sådant medgivande är att arbetstagaren som kompensation fullgör motsvarande arbetstid under annan dag som bestäms i samband med medgivandet. En annan förutsättning för ett sådant medgivande är att avtalets bestämmelser om viloperiod och veckovila inte åsidosätts.

21 § – Arbetstidsavstämning vid byte av tjänstgöringslista

1 mom. Speciallista

När arbetstagare har arbetat efter speciallista som gällt i mer än 14 dagar ska arbetstiden stämmas av enligt följande:

Den fullgjorda arbetstiden i speciallistans första sjudagarsperiod samman- räknad med arbetstiden i den sista sjudagarsperioden jämförs med den sam- manlagda arbetstiden i den ordinarie tjänstgöringslistan under samma perio- der.

Om den sålunda framräknade fullgjorda arbetstiden i speciallistan överstiger arbetstiden i den ordinarie tjänstgöringslistan utbetalas, då arbetstagaren är heltidsarbetande, kvalificerat övertidstillägg eller, då arbetstagaren är del- tidsarbetande, mertidstillägg. För deltidsarbetande arbetstagare utbetalas dock istället kvalificerat övertidstillägg för den överskjutande tid som, sam- manräknad med arbetstagarens arbetstid i dennes ordinarie tjänstgöringslista, överstiger 80 timmar. Om den framräknade arbetstiden i speciallistan under- stiger arbetstiden i den ordinarie tjänstgöringslistan får den understigande tiden inte tas i anspråk.

När arbetstagare har arbetat efter speciallista som gällt i högst 14 dagar gäll- er vad som sagts i föregående stycken med de skillnaderna att avstämnings- perioden sammanfaller med tiden för speciallistan och att det tidsmått som anger när övertidstillägg utbetalas till deltidsarbetande arbetstagare är pro- portionellt i förhållande till vad som anges där.

Vid tillämpning av ovanstående stycken likställs fastställd periodlista med ordinarie tjänstgöringslista.

För utbildning som anordnats av arbetsgivaren och som understiger fyra (4) veckor och kräver en annan arbetstidsförläggning än den som gällde före utbildningen tillämpas speciallista.

2 mom. Ny ordinarie tjänstgöringslista

Arbetstiden ska inte stämmas av när arbetstagare byter från en ordinarie till en ny ordinarie tjänstgöringslista.

3 mom. Xxxxxx ordinarie tjänstgöringslista

När arbetstagare har arbetat efter annans ordinarie tjänstgöringslista i mindre än sex (6) månader ska denne, såvitt gäller arbetstidsavstämning, anses ha arbetat efter speciallista. När arbetstagare har arbetat efter annans ordinarie tjänstgöringslista i sex (6) månader eller längre ska dock arbetstiden inte stämmas av.

4 mom. Byte av arbetstidsförläggningsmodell

Arbetstiden ska inte stämmas av när arbetstagare byter arbetstidsförlägg- ningsmodell.

22 § – Förhandlingsordning

1. Det är angeläget att arbetstidens förläggning sker i nära samverkan med de berörda arbetstagarna. Vid mera betydande omläggningar av arbetstiden bör en särskild beredningsgrupp tillsättas.

Förhandlingsordningen bygger på att frågor om arbetstidens förläggning kan behandlas i en förtroendefull och ändamålsenlig samverkan mellan parterna. Utgångspunkten är därvid att arbetstidens förläggning ska vara anpassad till verksamhetens krav och att den enskilde får ett ökat ansvar och inflytande över sin egen arbetssituation.

Anmärkning

Avtalsparterna utgår ifrån att parterna på myndighetsnivå kan nå enighet om arbetstidens förläggning. Om så ändå inte är fal- let har dessa parter ett gemensamt ansvar för att kontinuerligt pröva förutsättningarna för att nå en samsyn. Frågor om arbets- tidens förläggning bör behandlas i anslutning till verksamhets- planeringen.

2. Innan arbetsgivaren beslutar om arbetstidens förläggning (eller annat som omfattas av arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt denna paragraf) ska denne förhandla med berörd arbetstagarorganisation.

Följande beslut omfattas av arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt denna paragraf:

• Beslut om individuell eller kollektiv kompensation för arbete under helgdagar.

• Beslut om ordinarie tjänstgöringslista och speciallista (utom sådan speciallista som måste beslutas med så kort varsel att denna förhand- lingsordning inte kan tillämpas).

• Beslut om förläggning av regelbunden jour och beredskap.

• Beslut om vilka arbetstagare som ska tillämpa flextid, periodplanerad arbetstid respektive veckoplanerad arbetstid.

• Beslut om fast tid, flexram och normalarbetstid.

• Beslut om förändring av planeringsperiodens längd.

• Beslut om arbetstidens förläggning för deltidsarbetande arbetstagare om arbetsgivaren och arbetstagaren inte är överens om denna.

3. Arbetsgivaren bör i god tid före förhandlingen presentera sitt förslag till beslut för berörd arbetstagarorganisation. Förhandlingen ska vara avslutad senast två (2) veckor innan den nya arbetstidsförläggningen träder i kraft. Förhandling om speciallista ska dock om möjligt vara avslutad senast sju (7) dagar innan den träder i kraft.

4. Om parterna inte enas vid förhandlingen gäller

• dels att förhandlingen ajourneras för att ge parterna möjlighet att inhämta respektive avtalsparts syn i den fråga oenigheten gäller,

• dels att arbetsgivaren – när det krävs av verksamhetsskäl – provisoriskt avgör arbetstidens förläggning med beaktande av de delar av arbetstids- förläggningen som parterna varit överens om.

Om parterna även efter den återupptagna förhandlingen är oeniga kan ären- det av avtalspart anhängiggöras hos Polisens arbetstidsförhandlingsgrupp. Gruppen avger i sådant fall efter överläggningar råd till parterna, varefter dessa återupptar förhandlingen för att avsluta ärendet.

Om parterna fortfarande är oeniga avgör arbetsgivaren slutligt arbetstidens förläggning med beaktande såväl av Polisens arbetstidsförhandlingsgrupps råd som av de delar av arbetstidsförläggningen som parterna varit överens om.

5. Bestämmelserna i denna paragraf ersätter, såvitt avser beslut som fattas enligt detta avtal, bestämmelserna om arbetsgivarens förhandlings- och in-

formationsskyldighet i medbestämmandelagen och, i förekommande fall, sådana bestämmelser i gällande samverkansavtal.

23 § – Giltighets- och uppsägningstid

Detta avtal gäller – bortsett från 22 § som gäller från dagen för avtalets un- dertecknande – fr.o.m. den 1 oktober 2008 och har samma giltighetstid och uppsägningstid som ALFA.

Om bestämmelserna i 4 kap. 9-12, 16 eller 19-25 §§ ALFA ändras, tar av- talsparterna på avtalsparts begäran upp överläggningar i aktuella frågor.

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

Lokalt kollektivavtal om semester

Med stöd av 5 kap. 16 § ALFA och 2 kap. 8 § HA träffar parterna följande avtal.

1 § – Tillämpningsområde

Avtalet gäller för arbetstagare vid Rikspolisstyrelsen och inom den lokala polisorganisationen, inkl. Statens kriminaltekniska laboratorium, som tillhör Polisförbundet.

2 § – Årssemester

Bestämmelserna i 5 kap. 3 § ALFA om att semestern ska beräknas i hela dagar ersätts av att semestern istället ska beräknas i timmar (timberäknad semester). Antalet semestertimmar beräknas enligt nedanstående tabell (med antalet semesterdagar i 5 kap. 3 § ALFA som grund).

Heltids- och deltidstjänstgörande arbetstagare har rätt till följande antal se- mestertimmar för helt kalenderår.

	Semesterdagar enligt 5 kap. 3 § ALFA	Semestertimmar
T.o.m. det år arbetstagaren fyller 29 år	28	224
Fr.o.m. det år arbetstagaren	31	248

fyller 30 år
Fr.o.m. det år arbetstagaren fyller 40 år	35	280

Semestern för året ska förlängas med åtta (8) timmar, om minst en tredjedel av årssemestern förläggs till annan tid under intjänandeåret än de sex (6) månader som verksamhetsbehovet är som störst, och med 24 timmar, om minst två tredjedelar av årssemestern förläggs till sådan annan tid. Obetald semester omfattas inte av denna semesterförlängning. Arbetsgivaren faststäl- ler vilka sex (6) månader som verksamhetsbehovet är som störst. Bestäm- melserna i detta stycke gäller inte en arbetstagare som är anställd enligt avta- let endast under del av kalenderåret.

3 § – Ej full årssemester i vissa fall

Istället för vad som stadgas i 5 kap. 4 § tredje stycket ALFA ska följande gälla.

Vid beräkningen enligt första och andra stycket ovan ska antalet anställ- ningsdagar under året divideras med 365 (vid skottår 366), varefter kvoten multipliceras med årssemestern. Produkten avrundas till närmaste högre hela minuttal. Uppgår den beräknade semestern till kortare tid än fyra (4) timmar har arbetstagaren inte rätt till semester.

4 § – Obetald semester

Semesterdagar i 5 kap. 5 § ALFA ska omräknas till semestertimmar genom att antalet dagar multipliceras med 8, varav bl.a. följer att 25 semesterdagar motsvaras av 200 timmar och att 5 semesterdagar motsvaras av 40 timmar.

Avdraget (4,6 procent av den för arbetstagaren aktuella fasta lönen per må- nad, för varje semesterdag) i 5 kap. 5 § ALFA ska genom division med 8 anpassas till timberäkning.

5 § – Semesterrätt vid viss frånvaro

5 kap. 7 § andra stycket 3 p. ALFA ska ersättas av följande punktsats.

• Föräldraledighet för dag då föräldralön utbetalas.

Ordet ”föräldrapenning” i 5 kap. 7 § tredje stycket ersätts med ordet ”föräld- ralön”.

Anmärkning

För arbetstagare som erhåller föräldrapenningtillägg enligt övergångsbestämmelsen i lokalt kollektivavtal om föräldralön gäller istället ordalydelsen i 5 kap. 7 § andra stycket 3 p. ALFA.

6 § – Avräkning från lönen

Avdraget (4,6 procent på den fasta lönen per månad i anställningen som gällde vid semestertidpunkten, för varje överskjutande semesterdag) i 5 kap. 8 § ALFA ska genom division med 8 anpassas till timberäkning.

7 § – Sparad semester

Istället för vad som stadgas i 5 kap. 9 § ALFA ska det som följer av denna paragraf gälla.

Varje arbetstagare som har rätt till fler än 160 betalda semestertimmar för ett visst kalenderår får spara en eller flera av de överskjutande timmarna till ett senare semesterår. Ingen arbetstagare får dock ha fler sparade timmar än 320.

Vid deltidsanställning eller vid partiell ledighet (deltidstjänstgöring) uppräk- nas vid uttag av sparad semester arbetstagarens semestertimmar i förhållande till den aktuella tjänstgöringens omfattning.

8 § – Beräkning av semesterledighet

Istället för vad som stadgas i 5 kap. 10-11 §§ ALFA gäller det som följer av denna paragraf.

1. Heltidsarbetande arbetstagare som avses i 5 § 1 mom. ATA/Polis och ar- betstagare med förtroendearbetstid förbrukar åtta (8) semestertimmar för varje vardag som infaller under aktuell semesterperiod.

2. Heltidsarbetande arbetstagare som inte omfattas av punkt 1 som tillämpar period- eller veckoplanerad arbetstid som tar ut semester som tidigare har inplaneras i då ännu ej fastställd eller planerad periodlista respektive vecko- lista förbrukar åtta (8) semestertimmar för varje dag (måndag-söndag inklu- sive helgdagar) som infaller under aktuell semesterperiod. Arbetstagaren förbrukar dock under en kalendervecka aldrig mer än den genomsnittliga veckoarbetstiden. Den genomsnittliga veckoarbetstiden beräknas av arbets- givaren utifrån hur arbetstagaren normalt förlägger sin arbetstid. Är arbetsta- garen och arbetsgivaren inte överens om beräkningen tillämpas vad som sägs i 22 § punkt 4 ATA/Polis (förhandlingsordningen).

3. När varken punkt 1 eller punkt 2 är tillämplig förbrukar heltidsarbetande arbetstagare som tar ut semester lika många timmar som den faktiska tid arbetstagaren skulle ha arbetat enligt aktuell tjänstgöringslista om han inte haft semester eller annars varit frånvarande från arbetet.

4. För deltidsarbetande arbetstagare som tar ut semester gäller följande: Den enligt aktuell punkt (någon av punkterna 1-3) framräknade tiden divideras med tjänstgöringsgraden, varefter den sålunda framräknade kvoten motsva- rar arbetstagarens förbrukade antal semestertimmar.

5. Definitionerna av vardag, periodlista och veckolista är desamma som i ATA/Polis.

9 § – Förläggning av semesterledighet m.m.

Istället för vad som stadgas i 5 kap. 12 § ALFA gäller det som följer av den- na paragraf.

Arbetsgivaren beslutar hur semestern ska förläggas. Hänsyn ska tas till ar- betstagarnas önskemål. Semesterplan för kalenderår ska vara fastställd senast den 31 mars och snarast därefter anslås eller på annat sätt delges berörda arbetstagare.

Före fastställande av riktlinjer för semesterplaneringen och beslut om semes- xxxxxxx ska arbetsgivaren förhandla med berörd(a) arbetstagarorganisa- tion(er). Sådan förhandling ska också ske om arbetsgivaren utan arbetstaga- res samtycke avser att frångå semesterplanen eller avser att avslå ansökan från arbetstagare, som begär semester under annan tid än semesterplanen anger. Om inte annat överenskoms ska all semester som en arbetstagare ska erhålla under semesteråret upptas i semesterplan.

Inför förhandling om riktlinjer för semesterplan ska huvudskyddsombuds yttrande inhämtas.

Om inte arbetsgivaren och en arbetstagare överenskommer om annat ska semesterledigheten förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra (4) veckor under juni-augusti. Även utan överenskommelse får sådan semesterperiod förläggas till annan tid, när särskilda skäl föranleder det.

Anmärkning

Parterna är överens om att en arbetstagare i normalfallet ska få en ledighetsperiod av minst fyra (4) veckor under juni-augusti.

I samband med att huvudsemestern läggs ut ska också, så långt som möjligt, återstående semester läggas ut.

Bestämmelserna i denna paragraf ersätter i tillämpliga delar bestämmelserna om arbetsgivarens förhandlings- och informationsskyldighet i medbestäm- mandelagen och, i förekommande fall, sådana bestämmelser i gällande sam- verkansavtal.

10 § – Semesterlön

Istället för vad som stadgas i 5 kap. 13 § ALFA ska det som följer av denna paragraf gälla.

Semesterdagar ska genom multiplikation med 8 anpassas till semestertimmar och procentsatserna (0,44 procent samt 0,48 procent) ska genom division med 8 anpassas till timberäkning.

11 § – ”Ogulden semesterlön”

”Om den outtagna semestern inte ryms inom de 40 dagar som får sparas, betalas s.k. ogulden semesterlön för det överskjutande antalet dagar.” i 5 kap. 14 § ALFA ersätts med ”Om den outtagna semestern inte ryms inom de 320 timmar som får sparas, betalas s.k. ogulden semesterlön för det över- skjutande antalet timmar.”.

12 § – Semesterersättning

Semesterersättningen (som motsvarar 4,6 procent av den fasta lön per månad i anställningen som gällde vid anställningens upphörande, för varje outtagen semesterdag) i 5 kap. 15 § ALFA ska genom division med 8 anpassas till timberäkning.

13 § – Giltighets- och uppsägningstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 januari 2009 tillsvidare, dock längst t.o.m. den 31 december 2010 eller till det att ALFA upphör att gälla, med en ömse- sidig uppsägningstid om tre (3) månader.

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

Lokalt kollektivavtal om schabloniserad modell för sjukavdrag

Med stöd av 6 kap. 13 § ALFA träffar parterna följande avtal.

1 § – Tillämpningsområde

Avtalet gäller för arbetstagare vid Rikspolisstyrelsen och inom den lokala polisorganisationen, inkl. Statens kriminaltekniska laboratorium, som tillhör Polisförbundet.

2 § – Schabloniserad modell för sjukavdrag

Beräkning av sjukavdrag vid koncentrerad arbetstidsförläggning sker utifrån en schablonisering av antalet årsarbetsdagar. Det schabloniserade antalet årsarbetsdagar är för en arbetstagare 260 dagar per år. Den genomsnittliga veckoarbetstiden påverkar inte detta antal dagar.

3 § – Giltighets- och uppsägningstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 oktober 2008 tillsvidare, dock längst t.o.m. det att ALFA upphör att gälla, med en ömsesidig uppsägningstid om tre (3) månader.

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

Lokalt kollektivavtal om upphörande av rätt till ersättning för sjukvårdskostnader m.m.

Med stöd av 7 kap. 9 § ALFA träffar parterna följande avtal.

1 § – Tillämpningsområde

Avtalet gäller för arbetstagare vid Rikspolisstyrelsen och inom den lokala polisorganisationen, inkl. Statens kriminaltekniska laboratorium, som tillhör Polisförbundet.

2 § – Rätt till ersättning för sjukvårdskostnader upphör

Rätten till ersättning för sjukvårdskostnader enligt 7 kap. ALFA upphör att gälla fr.o.m. den 1 oktober 2008.

Övergångsbestämmelser

Arbetstagare som fram t.o.m. den 30 september 2008 har rätt till ersättning för sjukvårdskostnader enligt bestämmelserna i 7 kap. XXXX, ska senast den 31 december 2008 ha begärt ersättning för dessa kostnader hos arbetsgivaren. Därefter har rätten till er- sättning förfallit.

3 § – Ersättning för vård vid särskilda skäl

Arbetsgivaren får lämna ersättning för vård, om det finns särskilda skäl.

En förutsättning för att kostnader enligt första stycket ska ersättas är att regi- strering i förekommande fall har skett i ett apotekskort eller högkostnads- kort.

Anmärkning

Oaktat bestämmelserna i detta avtal är arbetsgivaren fortfaran- de skyldig att ersätta sådan vård som faller inom ramen för ar- betsgivarens arbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagen. Särskil- da skäl enligt denna paragraf kan vara när arbetstagaren har råkat ut för arbetsrelaterad ohälsa, men där ersättningsfrågan av någon anledning inte ryms inom arbetsgivarens arbetsmiljö- ansvar.

4 § – Giltighets- och uppsägningstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 oktober 2008 tillsvidare, dock längst t.o.m. det att ALFA upphör att gälla, med en ömsesidig uppsägningstid om sex (6) månader.

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

Lokalt kollektivavtal om föräldralön

Med stöd av 5 kap. 16 § och 8 kap. 8 § ALFA träffar parterna följande avtal.

1 § – Tillämpningsområde

Avtalet gäller för arbetstagare vid Rikspolisstyrelsen och inom den lokala polisorganisationen, inkl. Statens kriminaltekniska laboratorium, som tillhör Polisförbundet.

Avtalet gäller för de arbetstagare som har barn födda efter den 1 januari 2009 och som arbetstagaren inte tidigare erhållit föräldrapenningtillägg för. För övriga arbetstagare gäller bestämmelserna om föräldrapenningtillägg i 8 kap. ALFA dock längst t.o.m. den 30 juni 2010.

2 § – Upphör att gälla

Istället för vad som stadgas i 8 kap. 1 § första och andra stycket ALFA, 8 kap. 2-5 §§ ALFA samt 5 kap. 7 § andra stycket, tredje punkten ALFA gäller detta avtal.

3 § – Löneavdrag

Vid föräldraledighet görs löneavdrag för varje kalenderdag som föräldrale- digheten omfattar med ett belopp som motsvarar 3,3 % av den fasta lönen per månad.

Vid partiell föräldraledighet görs avdrag för varje kalenderdag i förhållande till minskningen av arbetstid. Detta gäller oavsett om ledigheten är jämnt förlagd eller om ledigheten har förlagts till vissa dagar i veckan.

Om föräldraledigheten omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med hela den fasta lönen per månad.

4 § – Villkor för föräldralön

En arbetstagare som enligt föräldraledighetslagen är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn har rätt till föräldralön. Med adoptivbarn likställs barn som har tagits emot i adoptionssyfte.

Föräldralön utbetalas längst till dess att barnet är 18 månader. För adoptiv- barn gäller att föräldralön utbetalas i längst 18 månader från det att barnet kommit i adoptivförälderns vård.

Föräldralön utbetalas under maximalt 360 dagar per barnsbörd. Föräldrar som båda är anställda inom statens avtalsområde får tillsammans ta ut max- imalt 390 dagar med föräldralön och/eller föräldrapenningtillägg per barns- börd.

5 § – Föräldralönens storlek

Föräldralönen utbetalas med 10 % av daglönen på lönedelar upp till basbe- loppstaket. På lönedelar som överstiger basbeloppstaket är föräldralönen 90

% av daglönen.

6 § – Föräldralönens beräkning

Föräldralönen beräknas på den aktuella daglönen dagen före föräldraledighe- tens början. Vid särskilda skäl kan arbetsgivaren besluta att daglönen vid en tidigare tidpunkt ska ligga till grund för beräkningen.

Anmärkning

Särskilda skäl kan t.ex. vara då en arbetstagare, istället för för- äldrapenning, har begärt tjänstledighet veckan före beräknad förlossning.

Om daglönen är nedsatt på grund av ledighet (hel eller partiell) får föräldra- lön beräknas på daglönen i anställningen om ledigheten beror på

• offentligt uppdrag.

• ledighet med föräldralön eller föräldrapenningtillägg enligt bestämmel- serna i 8 kap. 2-3 §§ ALFA som svarar mot ledighetens omfattning.

• Om en arbetstagare har varit ledig för vård av barn och blir gravid på nytt innan det tidigare barnet uppnår en ålder av ett år och nio månader, beräknas föräldralönen på den aktuella månadslönen när den nya föräld- raledigheten inträffar. Dock ska beräkningen utgå från den tjänstgö- ringsgrad som gällde för arbetstagaren före den första föräldraledighe- ten.

För övriga arbetstagare som har varit lediga (helt eller partiellt) krävs att ledigheten upphört senast 90 dagar före föräldraledighetens början för att föräldralönen ska beräknas på daglönen i anställningen.

Uttag av semester förskjuter den 90:e dagen bakåt med en dag för varje utta- gen semesterdag.

7 § – Utbetalning

Föräldralönen utbetalas månadsvis och i förhållande till ledighetens omfatt- ning.

8 § – Semesterrätt

Ledighet med föräldralön är semesterlönegrundande.

9 § – Försäkran

Föräldrar som båda är anställda inom statens avtalsområde ska försäkra ar- betsgivaren att de tillsammans inte tar ut mer än 390 dagar med föräldralön enligt lokalt avtal eller föräldrapenningtillägg enligt bestämmelser i ALFA.

10 § – Giltighets- och uppsägningstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 januari 2009 tillsvidare, dock längst t.o.m. det att ALFA upphör att gälla, med en ömsesidig uppsägningstid om sex (6) månader.

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

Lokalt kollektivavtal om föräldralön

Med stöd av 5 kap. 16 § och 8 kap. 8 § ALFA träffar parterna följande avtal.

1 § – Tillämpningsområde

Avtalet gäller för arbetstagare vid Rikspolisstyrelsen och inom den lokala polisorganisationen, inkl. Statens kriminaltekniska laboratorium, som tillhör Polisförbundet.

Avtalet gäller för de arbetstagare som har barn födda efter den 1 januari 2009 och som arbetstagaren inte tidigare erhållit föräldrapenningtillägg för. För övriga arbetstagare gäller bestämmelserna om föräldrapenningtillägg i 8 kap. ALFA dock längst t.o.m. den 30 juni 2010.

2 § – Upphör att gälla

Istället för vad som stadgas i 8 kap. 1 § första och andra stycket ALFA, 8 kap. 2-5 §§ ALFA samt 5 kap. 7 § andra stycket, tredje punkten ALFA gäller detta avtal.

3 § – Löneavdrag

Vid föräldraledighet görs löneavdrag för varje kalenderdag som föräldrale- digheten omfattar med ett belopp som motsvarar 3,3 % av den fasta lönen per månad.

Vid partiell föräldraledighet görs avdrag för varje kalenderdag i förhållande till minskningen av arbetstid. Detta gäller oavsett om ledigheten är jämnt förlagd eller om ledigheten har förlagts till vissa dagar i veckan.

Om föräldraledigheten omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med hela den fasta lönen per månad.

4 § – Villkor för föräldralön

En arbetstagare som enligt föräldraledighetslagen är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn har rätt till föräldralön. Med adoptivbarn likställs barn som har tagits emot i adoptionssyfte.

Föräldralön utbetalas längst till dess att barnet är 18 månader. För adoptiv- barn gäller att föräldralön utbetalas i längst 18 månader från det att barnet kommit i adoptivförälderns vård.

Föräldralön utbetalas under maximalt 360 dagar per barnsbörd. Föräldrar som båda är anställda inom statens avtalsområde får tillsammans ta ut max- imalt 390 dagar med föräldralön och/eller föräldrapenningtillägg per barns- börd.

5 § – Föräldralönens storlek

Föräldralönen utbetalas med 10 % av daglönen på lönedelar upp till basbe- loppstaket. På lönedelar som överstiger basbeloppstaket är föräldralönen 90

% av daglönen.

6 § – Föräldralönens beräkning

Föräldralönen beräknas på den aktuella daglönen dagen före föräldraledighe- tens början. Vid särskilda skäl kan arbetsgivaren besluta att daglönen vid en tidigare tidpunkt ska ligga till grund för beräkningen.

Anmärkning

Särskilda skäl kan t.ex. vara då en arbetstagare, istället för för- äldrapenning, har begärt tjänstledighet veckan före beräknad förlossning.

Om daglönen är nedsatt på grund av ledighet (hel eller partiell) får föräldra- lön beräknas på daglönen i anställningen om ledigheten beror på

• offentligt uppdrag.

• ledighet med föräldralön eller föräldrapenningtillägg enligt bestämmel- serna i 8 kap. 2-3 §§ ALFA som svarar mot ledighetens omfattning.

• Om en arbetstagare har varit ledig för vård av barn och blir gravid på nytt innan det tidigare barnet uppnår en ålder av ett år och nio månader, beräknas föräldralönen på den aktuella månadslönen när den nya föräld- raledigheten inträffar. Dock ska beräkningen utgå från den tjänstgö- ringsgrad som gällde för arbetstagaren före den första föräldraledighe- ten.

För övriga arbetstagare som har varit lediga (helt eller partiellt) krävs att ledigheten upphört senast 90 dagar före föräldraledighetens början för att föräldralönen ska beräknas på daglönen i anställningen.

Uttag av semester förskjuter den 90:e dagen bakåt med en dag för varje utta- gen semesterdag.

7 § – Utbetalning

Föräldralönen utbetalas månadsvis och i förhållande till ledighetens omfatt- ning.

8 § – Semesterrätt

Ledighet med föräldralön är semesterlönegrundande.

9 § – Försäkran

Föräldrar som båda är anställda inom statens avtalsområde ska försäkra ar- betsgivaren att de tillsammans inte tar ut mer än 390 dagar med föräldralön enligt lokalt avtal eller föräldrapenningtillägg enligt bestämmelser i ALFA.

10 § – Giltighets- och uppsägningstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 januari 2009 tillsvidare, dock längst t.o.m. det att ALFA upphör att gälla, med en ömsesidig uppsägningstid om sex (6) månader.

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

LOKAL CHEFSKRETS ENLIGT CHEFSAVTALET

BILAGA

Vid Rikspolisstyrelsen

Rikspolisstyrelsens ledningsgrupp Chefen för internrevisionen Direktören vid PVS

Rektorn vid PHS Professorn vid PHS Rikskriminalchefen

Biträdande rikskriminalchefen Enhetschefer vid Polisavdelningen

Enhetschef/förhandlingschef vid HR-avdelningen Personaldirektören vid Rikspolisstyrelsens stab Polisöverintendent

Länspolismästare till Rikspolisstyrelsens förfogande Biträdande länspolismästare till Rikspolisstyrelsens förfogande

Vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL)

Chefen för SKL Biträdande chef för SKL

Vid polismyndighet

Länspolismästare Biträdande länspolismästare

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

Lokalt kollektivavtal om kollektiv avsättning till den komplet- terande ålderspensionen (Kåpan Extra)

Med stöd av 11 § PA 03 träffar parterna följande avtal.

Fr.o.m. den 1 oktober 2008 ersätter 3 § detta avtal bestämmelserna i 5 §, bilaga A till bilaga 1, RALS/Polis 2007-2010 (2007-12-18, dnr HR-801- 5857/07).

1 § – Tillämpningsområde

Avtalet gäller för poliser vid Rikspolisstyrelsen och inom den lokala polisor- ganisationen, inkl. Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), som tillhör Polisförbundet.

Upplysning

Arbetstagare tillhörande den lokala chefskretsen omfattas av detta avtal. Avsättningen till Kåpan Extra ska avräknas löneut- rymmet för dessa arbetstagare enligt 5 § bilaga 1, RALS/Polis 2007-2010.

2 § – Avsättning till Kåpan Extra t.o.m. den 30 september 2008

Fr.o.m. den 1 januari 2008 t.o.m. den 30 september 2008 ska en avsättning till Kåpan Extra göras med ett värde som motsvarar 0,5 procent av den fasta lönen per månad. Avsättningen omfattar alla poliser fr.o.m. den månad som de fyller 23 år dock längst t.o.m. då polisen uppnår pensionsåldern enligt PA 03 eller avslutar sin anställning som polis.

3 § – Avsättning till Kåpan Extra fr.o.m. den 1 oktober 2008

Fr.o.m. den 1 oktober 2008 ska en avsättning till Kåpan Extra göras med ett värde som motsvarar 4,6 procent av den fasta lönen per månad. Avsättningen omfattar alla poliser fr.o.m. den månad som de fyller 23 år dock längst t.o.m. då polisen uppnår pensionsåldern enligt PA 03 eller avslutar sin anställning som polis.

Upplysning

Det ekonomiska utrymmet för att uppnå en avsättning på 4,6 procent grundar sig på att utrymmet för löneförändringar vid lö-

nerevision två under avtalsperioden 2007-2010 minskas för poli- ser tillhörande Polisförbundet enligt bestämmelserna i 6 §, bila- ga 1, RALS/Polis 2007-2010. Det ekonomiska utrymmet för av- sättningen grundar sig även på det värde som frigörs med anled- ning av att 5 §, bilaga A till bilaga 1, RALS/Polis 2007-2010 upphör att gälla.

4 § – Övriga förutsättningar

Försäkringen (Kåpan Extra) ska tecknas med premiebefrielse och återbetal- ningsskydd.

5 § – Giltighets- och uppsägningstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 januari 2008 tillsvidare, dock längst t.o.m. det att PA 03 upphör att gälla, med en ömsesidig uppsägningstid om tre (3) må- nader.

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

Kollektivavtal som inte upphör att gälla

• Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare vid Rikspolisstyrelsen och inom den lokala polisorganisationen inkl. Statens kriminaltekniska labo- ratorium, mellan Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet (RALS/Polis 2007-2010) (2007-12-18). (Dnr. HR-801-5857/07)

• Lokalt kollektivavtal om avstående från semesterförmån, mellan Rikspo- lisstyrelsen och Polisförbundet (2007-12-18). (Dnr. HR-801-5857/07)

• Lokalt kollektivavtal om retroaktiv lönehöjning vid frånvaro på grund av sjukdom eller vid ledighet för barns födelse, mellan Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet (2007-12-18). (Dnr HR-801-5857/07)

• Lokalt kollektivavtal om särskilda polisinsatser, mellan Rikspolisstyrel- sen och OFR/P och Jusek (2007-07-20). (Dnr. HR-802-4210/07)

• Lokalt kollektivavtal om ersättning för inkomstförlust vid vissa fall av arbetsskada för polisman (PSA/Polis), mellan Rikspolisstyrelsen och SACO-S och TCO/OF-P (1996-11-26). (Dnr. PEB-802-3452/96)

• Lokalt kollektivavtal om Samverkansavtal för utveckling av Polisen, mellan Rikspolisstyrelsen och OFR/P, OFR/S, SACO-S och SEKO (1999-10-25) och lokal-lokala avtal som slutits med stöd av detta. (Dnr. PEB-809-4791/99)

• Lokalt kollektivavtal om förhandlingsordning i frågor om tillsättning av vissa tjänster inom polisväsendet mellan Rikspolisstyrelsen, Jusek, Sam- verkansorganet mellan Svenska Polisförbundet och Statstjänstemanna- förbundet samt Statsanställdas förbund (1987-06-25) och lokal-lokala av- tal som slutits med stöd av detta. Avtalet fortsätter att gälla utom vad av- ser 3 och 7 §§.

• Lokalt kollektivavtal om vissa frågor avseende förslagsverksamheten inom polisväsendet, mellan Rikspolisstyrelsen och SACO-S, SEKO, TCO-OF/S och TCO-OF/P (1995-10-23). (Dnr. PEB-746-5250/94)

• Lokalt kollektivavtal om anställningsvillkor för polismän vid inkom- mendering till Rikspolisstyrelsen, ekobrottskansliet för tjänstgöring vid Ekobrottsmyndigheten (EBM), mellan Rikspolisstyrelsen och OFR/P (1998-05-07). (Dnr. PEB-802-2176/98)

• Lokalt kollektivavtal om avvikelser från vissa lokala avtalsbestämmelser vid Rikspolisstyrelsen (ALFA/Polis för RPS) att tillämpas på poliser vid Nationella Insatsstyrkan hos Rikskriminalpolisen, mellan Rikspolissty- relsen och OFR/P (2004-01-27). (Dnr. PEB-802-4552/03)

• Lokalt kollektivavtal om dykartillägg för arbetstagare vid Nationella In- satsstyrkan inom Rikskriminalpolisen som fullgör dykeriverksamhet och har vederbörlig dykkompetens eller dykledarkompetens enligt Arbetar- skyddsstyrelsens krav, mellan Rikspolisstyrelsen och OFR/P (2003-06- 18). (Dnr. PEB-802-3257/03)

• Lokalt kollektivavtal om funktionstillägg och avsteg från avtalsbestäm- melser i ALFA/Polis vid testning av polisman som är sökande till Natio- nella Insatsstyrkan vid Rikskriminalpolisen, mellan Rikspolisstyrelsen och OFR/P (2003-03-10). (Dnr. PEB-802-1417/03)

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

RIKSPOLISSTYRELSEN PROTOKOLL HR-801-5857/07

2008-03-07

PARTER

Arbetsgivarsidan: Rikspolisstyrelsen

Arbetstagarsidan: Polisförbundet

Ärende: Parternas hantering av vissa ekonomiska frågor med an- ledning av slutandet av ett nytt nationellt arbetstidsavtal

1 § Övervärde – vissa arbetstidsberoende ersättningar

I lönerevision två ska vidtas de eventuella åtgärder som erfordras för att kompensera utfall av de nya normerande nationella avtalen inom Poli-sen. Åtgärderna finansieras av det värde som frigörs av de avtal som upphör att gälla.

I det fall att en myndighet får en lägre ersättningsnivå (för kollektivet) gäl- lande arbetstidsberoende ersättningar i form av obekvämtidstillägg, jourtill- lägg och/eller beredskapstillägg ska det frigjorda värdet tas om-hand vid lönerevisionstidpunkt två inom ramen för avtalsperioden 2007-2010.

Vid uträkningen av om ersättningsnivån blir lägre ska inte medräknas den förändring av obekvämtidstillägg, jourtillägg och beredskapstillägg som in- nebär att tillägget försvinner/förändras mellan kl. 19.00 och kl. 03.00 samt mellan kl. 06.00 och kl. 07.00.

2 § Arbetstidsförlängning

Den grupp som periodplanerar och som enligt nu gällande myndighets- specifika arbetstidsavtal har arbetstidsförkortning för att de periodpla-nerar kommer när nya ATA/Polis träder ikraft inte längre kunna tillgo-doräkna sig denna arbetstidsförkortning (detta gäller polismyndigheter-na i Dalarna, Gävleborg, Norrbotten, Stockholm, Västerbotten och Väs-ternorrland). För dessa grupper ska ekonomisk kompensation utbetalas med det värde som motsvarar arbetstidsförkortningen. Lokal-lokala parter ska överenskomma om hur värdet ska användas. Vid oenighet om hur värdet ska räknas ut och/eller användas ska lokal-lokala parter begära stöd från Rikspolisstyrel- sens RALS-grupp.

I det fall att ATA/Polis (i relation till nu gällande myndighetsspecifika ar- betstidsavtal) medför att den genomsnittliga veckoarbetstidsförläng-ningen för skiftesarbetande som kollektiv blir avsevärt längre än den avsedda (en timme) ska ytterligare ekonomisk kompensation utbetalas. Lokal-lokala par- ter ska överenskomma om hur värdet ska användas. Vid oenighet om hur värdet ska räknas ut och/eller användas ska lokal-lokala parter begära stöd från Rikspolisstyrelsens RALS-grupp. Vid ut-räkningen ska inte medräknas den förlängning av den genomsnittliga veckoarbetstiden som uppstår p.g.a. att särskild arbetstidsförkortning för periodplanering försvinner (den arbets- tidsförlängningen kompense-ras istället enligt ovan). Vid uträkningen ska inte heller eventuella skillnader som kan uppstå med anledning av vilken form av helgdags-kompensation (individuell eller kollektiv) som används medräknas.

Vid protokollet

Xxxxxx Xxxxxxxxx Justeras

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

RIKSPOLISSTYRELSEN PROTOKOLL HR-801-5857/07

2008-03-07

PARTER

Arbetsgivarsidan: Rikspolisstyrelsen

Arbetstagarsidan: Polisförbundet

Ärende: Förhandling om lokala kollektivavtal för arbetstagare vid Rikspolisstyrelsen och inom den lokala polisorganisationen, inkl. Statens kriminaltekniska laboratorium, m.m.

1 § Långsiktig lösning av pensionsfrågor

Parterna är överens om att uppdraget, som erhållits i 10 § förhandlings- protokoll till XXXX 0000-0000 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P och O angående en långsiktig lösning av pensionsfrågor, är löst i och med detta förhandlingsprotokolls justerande.

2 § Uppfyllda åtaganden

Parterna är överens om att de åtaganden som parterna överenskommit om i principöverenskommelse från den 23 november 2007 är uppfyllda i och med detta förhandlingsprotokolls justerande.

3 § Lokala kollektivavtal

Parterna är överens om att de lokala kollektivavtalen inom Polisen på ett ändamålsenligt sätt ska medverka till att säkerställa att Polisens mål kan upp- fyllas.

Parterna sluter härmed följande lokala kollektivavtal.

• Lokalt kollektivavtal om lönetillägg, bilaga 1.

• Lokalt kollektivavtal om kostnadsersättningar m.m., bilaga 2.

• Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende er- sätt-ningar (ATA/Polis), bilaga 3.

• Lokalt kollektivavtal om semester, bilaga 4.

• Lokalt kollektivavtal om schabloniserad modell för sjukavdrag, bi-laga 5.

• Lokalt kollektivavtal om upphörande av rätt till sjukvårdskost- nader m.m., bilaga 6.

• Lokalt kollektivavtal om föräldralön, bilaga 7.

• Lokalt kollektivavtal om lön under viss typ av ledighet, bilaga 8.

• Lokalt kollektivavtal om lokal chefskrets, bilaga 9.

• Lokalt kollektivavtal om kollektiv avsättning till den komplet- teran-de ålderspensionen (Kåpan Extra), bilaga 10.

Parterna är överens om att tidpunkten för ikraftträdande för ovanståen-de kollektivavtal kan komma att förändras med anledning av t.ex. tek-niska skäl.

Parterna är överens om att avtalen i denna paragraf ska ersätta samtliga nu- varande lokala kollektivavtal vid Rikspolisstyrelsen och inom den lokala polisorganisationen, inkl. Statens kriminaltekniska laboratorium, med undan- tag av de avtal som är förtecknade i bilaga 11. Avtalen i bi-laga 11 är speci- alavtal i förhållande till avtalen i bilaga 1-8 i det fall att något av avtalen hamnar i konkurrens med varandra. Avtalen i bilaga 1-8 gäller därmed som underliggande norm för de avtal i bilaga 11 som är slutna med stöd av sam- ma bestämmelser som något av avtalen i bilaga 1-8.

4 § Lokal-lokala överenskommelser

När de nya nationella lokala kollektivavtalen om arbetstid och övriga löne- och förmånsbestämmelser som slutits med stöd av ALFA har till-lämpats i ett år kan lokal-lokala parter, om verksamheten så kräver, överenskomma om andra eller ändrade bestämmelser än de som finns i de nationella kollektiv- avtalen. Om lokal-lokala parter är överens om andra eller ändrade bestäm- melser kan dessa regleras i kollektivavtal om Rikspolisstyrelsen och Polis- förbundet är överens om att så ska ske. Par-terna är överens om att utarbeta anvisningar som stöd för lokal-lokala parter.

5 § Ekonomiskt utrymme

Parterna är överens om att det ekonomiska utrymmet för avsättningen till Kåpan Extra enligt det lokala avtalet om kollektiv avsättning till den kom- pletterande ålderspensionen (bilaga 10) bl.a. grundas på ändringar av avtals- förmåner enligt bestämmelserna i övriga avtal i 3 § detta för- handlingsprotokoll.

I det fall att något av dessa avtal sägs upp eller ändras ska den eventuel-la ökade ekonomiska kostnaden som ändringarna medför avräknas ut-rymmet för löneförändringar för arbetstagare tillhörande Polisförbun-det, om inte parterna kommer överens om annat.

6 § Utvärdering av timsemester

Parterna är överens att utvärdera effekterna av timsemester i enlighet med 4

§ i förhandlingsprotokollet till RALS/Polis 2007-2010.

7 § Partsarbete med anledning av nya nationella kollektivavtal

De nya avtalen som följer av denna överenskommelse innebär föränd-ringar av ett stort antal bestämmelser. Parterna är överens om att, inom ramen för det partsarbete som kommer att bedrivas inom Polisen, för-söka hitta ända- målsenliga lösningar till de eventuella problem som kan uppstå i och med förändringarna.

8 § Samverkan

Parterna är överens om att partsarbete ska ske genom en förtroendefull och ändamålsenlig samverkan mellan parterna. Detta är en förutsättning för att parterna inom Polisen ska kunna samverka för att skapa en bättre och mer effektiv verksamhet.

Vid protokollet

Xxxxxx Xxxxxxxxx Justeras

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

Inbjudan till planering angående fortsatta diskussioner under avtalsperioden

I de lokala RALS-avtalen (RALS/Polis 2007-2010) har Rikspolisstyrelsen kommit överens med Polisförbundet, ST inom Polisväsendet och Jusek (Saco-S) om att det under avtalsperioden ska föras fortsatta diskussioner om vissa frågor, bl.a. om hanteringen av viss beredskap.

Rikspolisstyrelsen inbjuder härmed ovanstående organisationer till möte i syfte att fastställa tidplan för hur detta arbete ska bedrivas.

Rikspolisstyrelsen emotser förslag på tidpunkt för när mötet kan genomföras.

För Rikspolisstyrelsen

Xxxxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Förhandlingschef

Lokalt kollektivavtal om avsättning för särskilda åtgärder

1 § – Avsättning för särskilda åtgärder

Utöver vad som framgår av RALS/Polis 2007-2010 avsätts vid lönerevi- sionstidpunkt två 0,5 procent av Polisförbundets underlagssumma för den lokala polisorganisationen för särskilda åtgärder.

Anmärkning

Underlagssumman ska beräknas per den 30 september 2008 och utifrån definitionen av underlag i XXXX 0000-0000.

Parterna är överens om att beloppet ska tillföras Polismyndigheten i Stock- holms län.

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx

Ärende Förhandlingar om lokalt kollektivavtal om avsätt- ning för särskilda åtgärder

1 §

Parterna sluter med stöd av XXXX 0000-0000 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P och O lokalt kollektivavtal enligt bilaga.

2 §

Enligt RALS/Polis ska i lönerevision två vidtas de eventuella åtgärder som erfordras för att kompensera utfall av de nya normerande nationella avtalen inom Polisen. Åtgärderna finansieras av det värde som frigörs av de avtal som upphör att gälla.

Parterna avsätter ett särskilt löneutrymme till Polismyndigheten i Stock- holms län som avser att underlätta åtgärder enligt första stycket.

3 §

Förhandlingen avslutas denna dag.

Vid protokollet

Xxxxxx Xxxxxxxxx Justerat

Rikspolisstyrelsen Polisförbundet

Xxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxx