SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

VA-utbyggnadsplan

i Höör, Höörs kommun, Skåne län

Handläggning

Enligt Kommunstyrelsens beslut 2020-05-26 § 108 har VA-utbyggnadsplanen för Höörs kommun varit föremål för samråd under tiden 2020-08-19 – 2020-09-08. Underrättelse om samråd har skickats till berörda fastighetsägare som därmed beretts tillfälle att ta del av VA-utbyggnadsplanen och att yttra sig över den.

Underrättelsen har under samrådstiden funnits tillgänglig på kommunens hemsida under rubriken ”VA- plan” xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxx-xx-xxxxx/xxxxxx-xxx-xxxxxx/xx-xxxx/xxxx på anslagstavlan i kommunhusets foajé.

Sammanfattning efter samråd

Inkomna synpunkter har inte gett anledning att ändra planförslaget.

Inkomna skriftliga yttranden redovisas och kommenteras i detta granskningsutlåtande.

21 stycken skriftliga yttranden inkom under samrådet.

Höörs kommun: Samhällsbyggnadssektor • Box 53 • 243 21 Höör

Besöksadress: Xxxxxxxxxx 00 • Höör Tel: 0000-000 00 • Fax: 0000-000 00

xxxxxxxxxxxxxxx@xxxx.xx • xxx.xxxx.xx • xxx.xxxxxxxx.xxx/Xxxxxxxxxxx

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

Följande har lämnat skriftliga synpunkter på underrättelsen om VA- utbyggnadsplan:

Totalt har 21 skrivelser inkommit under samrådet, varav xx av dem är skrivelser från privata personer. Totalt är de privata skrivelserna undertecknade av 34 personer.

1. Privatperson, handling nr 8 Med synpunkter i samrådet sid 3

2. Privatperson, handling nr 9 Med synpunkter i samrådet sid 3

3. Privatperson, handling nr 10 Med synpunkter i samrådet sid 4

4. Privatperson, handling nr 11 Med synpunkter i samrådet sid 4

5. Privatpersoner, handling nr 12 Med synpunkter i samrådet sid 4

6. Privatpersoner, handling nr 13 Med synpunkter i samrådet sid 4

7. Privatpersoner, handling nr 14 Med synpunkter i samrådet sid 6

8. Privatperson, handling nr 15 Med synpunkter i samrådet sid 8

9. Privatpersoner, handling nr 16 Med synpunkter i samrådet sid 8

10. Privatpersoner, handling nr 17 Med synpunkter i samrådet sid 9

11. Privatperson, handling nr 18 Med synpunkter i samrådet sid 10

12. Privatpersoner, handling nr 19 Med synpunkter i samrådet sid 11

13. Privatpersoner, handling nr 20 Med synpunkter i samrådet sid 15

14. Privatpersoner, handling nr 21 Med synpunkter i samrådet sid 15

15. Privatperson, handling nr 22 Med synpunkter i samrådet sid 15

16. Privatperson, handling nr 23 Med synpunkter i samrådet sid 15

17. Halla Vattenförening, handling nr 24 Med synpunkter i samrådet sid 17

18. Privatpersoner, handling nr 25 Med synpunkter i samrådet sid 18

19. Trafikverket, handling nr 26 Med synpunkter i samrådet sid 19

20. Privatperson, handling nr 27 Med synpunkter i samrådet sid 22

21. Byalaget Jularp-Sjunnerup, handling nr 28 Med synpunkter i samrådet sid 23

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

Yttranden och kommentarer

1 Privatperson, Handling nr 8

Jag vill bara kommentera Höörs VA-utbyggnadsplan för Wrangelsborg. För C:a 33 år sedan fick jag majoriteten av stugägarna här att ansluta sig till kommunalt vatten, eftersom jag önskade att bygga om mina föräldrars stuga till åretruntbostad. Vattnet i min brunn var alldeles för dåligt. Man fick då ej bygga 3-kammarbrunn med infiltration så nära sjön för toalettavfall. Jag har därför en sluten tank som för dyra pengar ofta måste tömmas. Huvudbyggnaderna i Wrangelsborg ligger på flera meters höjd över sjön och våra strandbrinkar har i stort samma plushöjd. Söderut mot åkern och vägen är det alltid uppförsbacke samt elledningar, eventuellt telefontrådar, samt fiber, vattenledning både enskilda rör och huvudstam mitt i vägen under asfalten. Som lekman kan det tyckas att avlopp med självfall och mycket få elkablar nere i strandbrinken, vore det billigaste alternativet ett dra avloppen nedför slänten och ansluta till stammen vid Ringsjö Värdshus. Detta är naturligtvis bara en lekmans tankar.

Avslutningsvis är jag mycket positivist till att VA-utbyggnad sker i Wrangelsborg så fort som möjligt.

Kommentar:

Vid projektering kommer information om befintliga ledningar att inhämtas. Tekniska och geologiska förutsättningar m.fl. kommer att ligga till grund vid detaljprojektering av området. Fastighetsägare kommer att kontaktas närmare vid projektering för avstämning av befintliga anslutningar till byggnader på fastigheten och planering av kommande inkoppling till kommunalt VA.

2. Privatperson, Handling nr 9

Angående förslaget till ny VA-plan:

Jag undrar hur mycket ni vet om möjligheterna att slippa all form av gemensamhetsanläggningar i området Bokehall och Bokeslund i samband med den planerade utbyggnaden 2022-2025?

Jag kan inte tala för samtliga i området men har jag möjlighet att framföra en åsikt så tror jag att många här vill avveckla den nuvarande vattenföreningen och även slippa en eventuell gemensamhetsanläggning för avlopp, om kommunen ser det som ett alternativ.

Kommentar:

Bokehall och Bokeslund har i enlighet med 6§ LAV (lagen om allmänna vattentjänster) bedömts ha ett behov av allmänna vattentjänster och kommunen har därför en skyldighet att bygga ut VA i området.

Gemensamhetsanläggningar kan inte ingå i ett beslutat verksamhetsområde eftersom grunden i LAV är att kommunen alltid ska ha rådighet över anläggningen inom kommunalt verksamhetsområde. Eventuella gemensamhetsanläggningar ansluts istället via avtal med VA-huvudmannen eller har egna reningsanläggningar/dricksvattenanläggningar. Dock kan skyldigheten, enligt XXX, att bygga ut kommunalt VA inte avtalas bort. Detta innebär att samfälligheten eller enskilda fastigheter när som helst kan anmäla att man vill ingå i det kommunala verksamhetsområdet och nyttja de kommunala VA-tjänsterna.

3. Privatperson, Handling nr 10

Betr. VA-Utbyggnadsplan i Jularp Hej!

Ja vi har väntat sedan 2016 på att utbyggnaden ska starta.

Vi vill mycket gärna ha både kommunalt vatten och avlopp och så fort som möjligt.

4. Privatperson, Handling nr 11

Hej!

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

Hur har ni tänkt att det ska finansieras? Pensionär i Jularp med fungerande VA

Kommentar:

VA-utbyggnaden finansieras av VA-taxans anläggningsavgift.

Gällande VA-taxa hittar man på kommunens hemsida:

xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxxx-xxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxx-xxx-xxxxxxxx-xxxxxxxx-0/xxxxxxxx-xxx-xxxxx/

5. Privatpersoner, Handling nr 12

För oss skulle det vara till mycket stor nytta att anslutas till kommunalt VA omgående. Vi har dålig dricksvattenkvalitet i vår djupborrade brunn. Vi dricker ej vattnet från brunnen då det innehåller mycket järn. Vi hämtar vatten i dunkar på Preem sedan kommunen stängt dricksvattenkranen på kommunhuset. Vattenanalys från Synlab av vattnet från vår brunn har visat att det även innehåller en hel del odlingsbara mikroorganismer. Vattnet från brunnen missfärgar sanitetsporslin, hushållsporslin och tvätt grovt. Vi ser framemot en långsiktig lösning för vatten och avlopp i Jularp och därför anser vi att kommunal anslutning är det bästa alternativet.

Kommentar:

Mittskåne Vatten har en vattenkiosk på Terminalvägen i Höör där man som privatperson kan hämta mindre mängder rent dricksvatten vid behov.

xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxx-xx-xxxxx/xxxxxx-xxx-xxxxxx/xx-xxx-xxxx-xxxxxxxxxxx/

6. Privatpersoner, Handling nr 13

Tack för VA- planen,

Några synpunkter/frågeställningar på ert skrivna. Finner inte svaren på er hemsida.

Karlarp beräknas för utbyggnad 2030. OK

1. Saknar ett preliminärt kostnadsförslag/anläggningskostnader så det inte blir som sist, en chock summa som gjorde att många äldre sålde i panik!

Kommentar:

Anläggningsavgifter tas ut i enlighet med vid anslutningstillfället gällande VA-taxa. Anläggningsavgiften beror bland annat på vilka vattentjänster som fastigheten ska nyttja, storleken på fastigheten och hur många bostadsenheter som finns på fastigheten.

Gällande VA-taxa hittar man på kommunens hemsida:

xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxxx-xxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxx-xxx-xxxxxxxx-xxxxxxxx-0/xxxxxxxx-xxx-xxxxx/

2. 10 år framåt kan det hända att mitt VA-system som jag själv har ansvar för behöver bytas för att främja naturen. Givetvis åtgärdar man detta men hur ser kostnadsbilden ut efter denna åtgärd, subventioner för extra kostnaden?

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

Kommentar:

Om en fastighetsägare anlägger en ny enskild avloppsanläggning inom ett planerat utbyggnadsområde, så ersätter Mittskåne Vatten avloppsanläggningen med 10 års avskrivningstid mot uppvisade av kvitto.

Samarbete krävs mellan miljö och VA för att minimera antalet anläggningar som behöver lösas in. Anläggs ett nytt enskilt avlopp med vattentoalett krävs tillstånd av tillstånds och tillsynsnämnden. Tillståndet föregås av en ansökan som görs till miljöenheten. Ett avlopp utan vattentoalett måste också anmälas.

3. Tvångs anslutning? Eller kan man fortsätta att använda sitt egna ganska nyinstallerade VA

Kommentar:

Enligt 24§ LAV ska en fastighetsägare betala avgifter för den allmänna VA-anläggning, om fastigheten finns inom VA-anläggningens verksamhetsområde, och med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Om behovet kan tillgodoses bättre på annat sätt avgörs från fall till fall, men enskilda avloppsanläggningar anses sällan tillgodose behovet bättre än de kommunala anläggningarna. Enskilda dricksvattenanläggningar godkänns i betydligt högre grad och om fastighetsägaren har ett fullgott vatten kan uppskov av betalning av anläggningsavgift för den delen av avgiften begäras för tre år i taget mot uppvisande av godkänt vattenprov.

4. Kostnader löpande efter er VA-utbyggnad?

Kommentar:

Löpande kostnader efter VA-utbyggnaden sker enligt Höörs kommuns VA-taxa. De löpande kostnaderna är så kallade brukningsavgifter och utgörs av både fasta kostnader och kostnader baserade på förbrukning.

Gällande VA-taxa hittar man på kommunens hemsida:

xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxxx-xxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxx-xxx-xxxxxxxx-xxxxxxxx-0/xxxxxxxx-xxx-xxxxx/

5. Var kommer reningsverket för Karlarp att finnas?

Kommentar:

Samtliga tillkommande utbyggnadsområden kommer kopplas till reningsverket i Ormanäs.

Det finns kommuner i Skåne där områden likt Karlarp själv ordnat VA i området, då till väsentligt lägre pris än Kommunen och Kommunen har tagit över driften efter färdigställan/igångsättning, är detta möjligt?

Kommentar:

2019 genomförde kommunen utredningen ”En bättre process före beslut om kommunala verksamhetsområden för vatten och avlopp” Dnr KSF 2019/252, §76. Där utreds möjligheterna för att ett planerat verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp själva bygger ut nätet inom området och sedan ansluter det till det kommunala nätet. Detta utesluts inte, men rekommenderas inte då det finns flera

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

aspekter som komplicerar processen så som att ledningsnätet behöver möta kommunens standard, upplåning av kapital etc. Utredningen visar också att detta genomförande leder till ekonomisk risk för både kommunen och fastighetsägarna.

Varför har våra GRANNAR, 5 husägare, i Karlarp inte fått er information???? Inte ens de som är åretruntboende i Karlarp.

Kommentar:

Kommunen är medveten om att vissa fastighetsägare inte mottagit utskicket med underrättelse om VA- utbyggnadsplanen. Kompletterande utskick har gjorts.

7. Privatpersoner, Handling nr 14

Hej.

Vi har synpunkter På VA planen vad det gäller Jularp-Sjunnerup. Vi inser att ni inte vill ha synpunkter när ni skickar ut detta i semestertider och ger oss 3 veckor att fundera. De 2 första veckorna var vi på semester (kom hem fredag kväll den 28/8).

Kommentar:

Kommunen har rutiner för utskick av underrättelser som rör fastighetsägare. Dessa rutiner har följts även vid utskicket av underrättelsen om VA-utbyggnad.

Våra synpunkter är följande:

Vi är emot kommunal anslutning för att det inte är mer än 1 år sedan vägar och trädgårdar blev förstörda då det grävdes för fiber. Det kunde kanske haft samordnats.

Varför börja i Jularp? Man kunde ju grävt ner ledningar från Norra Rörum till Djurparksvägen och kopplat på reningsverket först som ju är undermåligt. Därefter kunde man fortsatt med Broslätt och Karlarp där det finns fler hushåll än i Jularp.

Kommentar:

I bedömningen av tidsplanen för respektive område har det tagits hänsyn till status på de enskilda avloppen och om det är möjligt att åtgärda dem istället för kommunal utbyggnad. Utbyggnaden innebär en ökad belastning på reningsverk, vattenverk och ledningsnät och därför har tidplanen också behövts samordnas med de åtgärder som behövs för att möjliggöra utbyggnaden. Tidplanen kan dock komma att ändras och är mer preliminär ju längre fram i tiden man kommer.

Jularp ligger nära tätorten och anslutningar till befintligt nät, därför är inkoppling av detta område prioriterat. Angränsande utbyggnadsområden är också beroende av att Jularp först kopplas till befintligt system.

Varför låsa in sig i dyra investeringar i infrastruktur i form av ledningar och reningsverk, som redan är omodernt och kanske skall vara i drift 60 år framåt. Har vi då toaletter som spolas med dricksvatten? Kommer vi inte att vilja ta tillvara dagvattnet?

Kommentar:

Kommunen ämnar centralisera reningen av avloppsvatten då detta ger större möjligheter att anpassa verk och processer efter framtida kommande krav och förbättrade tekniker.

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

Vi förespråkar Alnarpsmodellen som renar bättre än kommunens reningsverk gör. Ni vet också att det är bra då vår granne nyligen installerat denna modell

Kommentar:

Minireningsverk och enskilda lösningar (så som Alnarpsmodellen) lämpar sig väl för rening av spillvatten från enskilda fastigheter. När man bedömer behovet av allmänna vattentjänster för en samlad bebyggelse tittar man på ett helhetsperspektiv och inte varje enskild fastighet för sig. Jularp-Sjunnerup har bedömts vara i behov av allmänna vattentjänster enligt 6§ LAV både med avseende på miljöskäl och främst hälsoskäl. I området som helhet finns svårigheter att anlägga fullvärdiga enskilda avlopp utan att riskera de enskilda vattentäkterna och därför har området prioriterats för VA-utbyggnad.

För fullständig bedömning se VA-utbyggnadsplanen som hittas på kommunens hemsida: xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxx-xx-xxxxx/xxxxxx-xxx-xxxxxx/xx-xxxx/

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

8. Privatperson, Handling nr 15

Hej!

Synpunkter som framlades på VA planen vid mötet på Älvkullen 2015 står fast. Vi fastighetsägare blir påtvingade kostnader på upp till 200 000 kronor när det finns fungerande lösningar. Vi var många som hade liknande syn vinkel. Broslätt. Höga lån innebär också stopp för nya. Vi har under många år skött vårt avlopp med små avloppsanläggningar publ. 1974 : 15 med infiltration som har fungerat alldeles utmärkt och blev också godkänd av er miljöexpert c:a 2006. Slammet har hämtats 4ggr/år. Vattenfrågan har också varit löst dessa 60 år med våra 5 pumphus på Broslätt. Utmärkt vatten!

För övrigt anser jag att här säkert finnes fastigheter som är i behov av avloppsåtgärder.

Kommentar:

När man bedömer behovet av allmänna vattentjänster för en samlad bebyggelse tittar man på ett helhetsperspektiv och inte varje enskild fastighet för sig. Broslätt har bedömts vara i behov av allmänna vattentjänster enligt 6§ LAV både med avseende på miljöskäl och hälsoskäl. De fysiska förutsättningarna i Broslätt som helhet gör att förutsättningarna för enskilda avlopp generellt är dåliga och därför har området prioriterats för VA-utbyggnad.

För fullständig bedömning se VA-utbyggnadsplanen som hittas på kommunens hemsida: xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxx-xx-xxxxx/xxxxxx-xxx-xxxxxx/xx-xxxx/

9. Privatpersoner, Handling nr 16

Synpunkter på VA-planen till kännedom för kommunen

Under sommaren har vi tagit vattenprov i våra brunnar i Hänninge Ry, där resultatet från labbet har visat att vattnet är otjänligt och alltså inte bör drickas, på grund av för hög mängd koliforma bakterier.

Vi misstänker att problemet är mer omfattande än våra två enskilda brunnar och snarare kan beröra det ytliga grundvattenmagasinet för hela närområdet. Vi har haft våra stugor i över 10 års tid, och vid tidigare provtagningar för 5–10 år sedan har vattnet varit tjänligt.

Vi har nyligen uppmanat alla i området att skicka in vattenprov, så ingen dricker otjänligt vatten, vilket är extra viktigt för alla bofasta och de med barn i hushållet.

Vi är positiva till att kommunen har Hänninge Ry under bevakning och kontrollerar att det ytliga grundvattnet som är extra känsligt för påverkan inte förorenas på grund av exempelvis närliggande jordbruk. Det är förstås viktigt att alla i området har tillgång till rent dricksvatten.

Kommentar:

Mittskåne Vatten har en vattenkiosk på Terminalvägen i Höör där man som privatperson kan hämta mindre mängder rent dricksvatten vid behov.

Om behovet av vattentjänster ökar, och man ser att de enskilda avloppen påverkar de enskilda vattentäkterna negativt, kan det ligga till grund för att man omprioriterar behovet av allmänna vattentjänster vid nästa revision av va-planen.

10. Privatpersoner, Handling nr 17

Yttrande skickat till Höörs kommun med kopia till länsstyrelsen Skåne.

Begäran om ändring av gränser för VA-utbyggnadsområde i Jularp, Höörs kommun

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

Undertecknade fastighetsägare av fastigheten, Höörs k:n, har tagit del av kommunens förslag till utbyggnadsområde för VA inom Jularp, se bilaga 1; Utbyggnadsområde - Jularp.

Beskrivning av fastigheten

Fastigheten omfattar 4092 m² och ligger helt enskilt i det nordvästra hörnet och i utkanten av det planerade utbyggnadsområdet för Jularp, se bilaga 1. Fastigheten har en egen djupborrad brunn som håller en mycket god tillgång på vatten, så även de senaste torrsomrarna. Här finns även en väl fungerande avloppsanläggning med en väl tilltagen trekammarbrunn med efterföljande fördelnings- brunn och därefter infiltration. Trekammarbrunnen slamsugs årligen genom kommunens försorg.

Fastigheten ligger enskilt och saknar grannbebyggelse på alla sidor. Här finns inte ens några avstyckade tomter eller i övrigt byggklar mark. För att nå fram till fastigheten med en VA-ledning från närmaste annan fastighet inom utbyggnadsområdet krävs grävning i eller invid en samfälld väg på en sträcka av minst 100 m. Huvudman för vägen är Maglebjärs samfällighetsförening, kommunens dnr TN 200 /10-553.

Förekomst av två hotade djurarter på och invid fastigheten

Väster om och i anslutning till den samfällda vägen, finns en damm/våtmark. Dammen ligger mellan fastighetenoch den närmaste fastigheten inom utbyggnadsområdet. Dammen finns upptagen som rapportlokal i SLUs databas Artportalen (xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx), då den utgör en lokal med förekomst och lekplats för två arter av hotade groddjur: större vatten-salamander Triturus cristatus och mindre vattensalamander Lissotriton vulgaris. Båda arterna är natt-aktiva och hittas regelbundet även på vår fastighet. De är fridlysta och den större salamandern var fram till 2005 rödlistad som Missgynnad (NT).

Populationstrenden för arten är minskande i delar av utbredningsområdet och den har försvunnit från många platser där den tidigare har funnits i Sverige. För att bevara större vattensalamander

har Naturvårdsverket tagit fram ett åtgärdsprogram för arten. Den större vattensalamandern har ett starkt skydd genom att den är upptagen i Bernkonventionen, i EU:s art- och habitatdirektiv samt i den svenska Artskyddsförordningen.

I Artskyddsförordningen är det i första hand § 4 pkt 2 samt § 14 som är tillämpliga. Dessa lyder i något sammandragen form:

4 § I fråga …. om sådana vilt levande djurarter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n är det förbjudet att….

2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder…. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren.

14 § Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden.

Understrykas skall att endast Länsstyrelsen kan bevilja denna dispens, en kommun kan det inte.

Kommentar:

I samband med alla utbyggnadsprojekt sker samråd med Länsstyrelsen för att ta hänsyn till natur- och kulturaspekter som eventuellt kan komma att påverkas av utbyggnadsplanerna.

Övrig miljöpåverkan

Den befintliga avloppsanläggningen på fastigheten ger i sitt nuvarande skick en mycket begränsad miljöpåverkan. Ingen påverkan har kunnat konstateras, varken i den egna eller i några grannars vattentäkter eller för grundvattnet i övrigt. Skulle avloppsvattnet från fastigheten anslutas till ett kommunalt reningsverk, riskeras en negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Detta skall vägas mot en i det närmaste obefintlig vinst för omgivande recipient.

Sammanfattning

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

Med hänvisning till ovanstående begär undertecknade fastighetsägare att Höörs kommun ändrar gränsen för VA-utbyggnadsområdet i Jularp och utesluter fastigheten ur det planerade utbyggnadsområdet.

Kommentar:

Avgränsningen av respektive område ska ses som preliminär. Avgränsningen bestäms i samband med att projektet startas upp och fastställs av Kommunfullmäktige genom beslut av verksamhetsområde.

11. Privatperson, Handling nr 18

Vår tomt är ca 4700 m2 och ligger på maxtaxan.

Sträckan längs vägen är ca 60 m och är kortare än många mindre tomter. Ytan går på djupet och gränsar till järnvägen.

Det syns tydligt på kartan ni skickade ut angående utbyggnadsområde i Sjunnerup. Därför tycker vi att det skall tas hänsyn till detta och att det ska finnas en rättvisa. Ska vi betala mer för mindre vägsträcka, när mindre tomter har längre vägsträcka.

Kommentar:

Anläggningstaxan bygger till viss del på fastighetens yta då detta anses ge en rättvis fördelning av kostnaderna för VA-utbyggnadsarbetena i kommunen i stort.

Xxxxxxx har vi en fullt fungerande trekammarbrunn med infiltration. En grävd brunn med bra vatten som aldrig har sinat.

Kommentar:

När man bedömer behovet av allmänna vattentjänster för en samlad bebyggelse tittar man på ett helhetsperspektiv och inte varje enskild fastighet för sig. Jularp-Sjunnerup har som helhet bedömts vara i behov av allmänna vattentjänster enligt 6§ LAV både med avseende på miljöskäl och främst hälsoskäl. I området åligger svårigheter att anlägga fullvärdiga enskilda avlopp utan att riskera de enskilda vattentäkterna och därför har området prioriterats för VA-utbyggnad.

Hänvisar också till motionen till Riksdagen 2018/19:1711 angående tvångsanslutning.

Kommentar:

Motion 2018/19:1711 belyses i betänkandet ”Vägar till hållbara vattentjänster” som redovisades till regeringen i maj 2018. Utredningen föreslår ändringar i LAV angående bland annat att möjligheterna att på annat sätt erhålla motsvarande skydd för hälsa och miljö än en kommunal anslutning ska bedömas. Det ska inte enbart vara antal hus som ska bedömas utan kan vattentjänsterna lösas på ett tillfredställande sätt ska detta vara möjligt. Dock har inga lagändringar beslutats till följd av betänkandet.

12. Privatpersoner, Handling nr 19

Yttrande påskrivet av 6 fastighetsägare i Broslätt.

Med anledning av underrättelse om VA-utbyggnadsplan.

Denna skrivelse är enbart riktad till Er ansvariga politiker. Det är lätt att som politiker och lekman, snegla på de förslag som refererande tjänstemän i kommunen föreslår, men vi ber Er tänka till avseende de konsekvenser som ett politiskt beslut i frågan kan komma att innebära för den enskilde kommuninvånaren och fastighetsägaren.

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

Undertecknade tillskriver er i rubricerande ärende och får anföra följande.

Enligt Länsstyrelsen i Skåne län så ansvarar kommunen ytterst för vatten och avlopp i de fall som det kommunala vattnet och avloppssystemet utgör det bästa skyddet för människors hälsa och miljö.

xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxx/xxxxx-xxx-xxxxxx/xxxxxx--xxx-xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxxx

Alla fastighetsägare vars fastigheter finns inom en allmän va-anläggnings verksamhetsområde och som behöver en vattentjänst där behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt, har rätt att använda en allmän va-anläggning (se 16 § i lagen om allmänna vattentjänster, LAV).

Det är dock inte möjligt att med stöd av LAV kräva att en fastighet ska anslutas till en allmän va- anläggning, däremot är det möjligt att kräva, med stöd av miljöbalken om fastigheten ligger inom allmänt verksamhetsområde och kostnaden för ledningsdragning på fastigheten för anslutning till allmän va-ledning inte är orimligt hög.

xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxx-xxx-xxxxxxxxxxxx/xxx-xxxxxxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxx-xxx- svar-om-sma-avlopp.html

Kommentar:

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för LAV (lagen om allmänna vattentjänster) och har återkommande krav på rapportering för VA-utbyggnaden i Höörs kommun där samtliga VA-utbyggnadsområden ingår.

Därför är privata minireningsverk för närvarande det bästa för miljön

Vi vill att kommuninvånare och fastighetsägare ska tillåtas anlägga privat minireningsverk på följande grunder.

Kommunala reningsverk är inte den bästa lösningen för att rena avloppsvatten. Det är allmänt känt att kommunala reningsverk har stora problem med att rena avloppsvatten från olika typer av läkemedel. Problemet avser ej enbart dem som tyvärr spolar ut läkemedel direkt i avloppssystemet utan också läkemedel som lämnar kroppen intakta eller metaboliserade efter toalettbesök. Ett exempel på ett sådant läkemedel, som gör stor skadlig inverkan på miljön, är Diclofenac. Ämnet är mycket skadligt för vattenlevande organismer och förekommer i vissa smärtstillande receptfria läkemedel och så lite som en klick kan förstöra stora mängder av

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

vatten i sjöar.

Lösningen med minireningsverk har funnits hela tiden, och dessa fungerar alldeles förträffligt. Att deklarera sitt utsläpp av renat spillvatten kontrolleras genom serviceavtal och som följer de godkända minireningsverken som finns på marknaden. Resultaten rapporteras härefter direkt till Länsstyrelsen och enligt önskemål även till kommunen. Detta görs i regel 3-4ggr/år. Då görs även ett slamprov vid detta tillfälle.

Kommentar:

Kommunen ämnar centralisera reningen av avloppsvatten då detta ger större möjligheter att anpassa verk och processer efter framtida kommande krav och förbättrade tekniker.

Ett godkänt minireningsverk kostar ca 75 000:- inkl moms. Grävarbete och återställning samt driftsättning kostar ca 50 000 – 70 000 :-, sistnämnda varierar dock beroende på förutsättningarna i de enskilda fallen. Detta kan jämföras med att i exempelvis Kristianstad kostar en inkoppling av kommunal rening c:a 128 000:- inkl. moms.

Områden med hög skyddsnivå har tagit bort efterpolering och UV-ljus i minireningsverken eftersom behovet inte föreligger. (Hög reningsgrad.) Ett sådant område är Wramsåns Naturvårdsområde.

Att vänta i många år på att lösa reningsfrågan är ett tecken på okunskap och ovilja att lösa miljöfrågan på ett effektivt och bra sätt. Minireningsverk däremot, är ett snabbt och smidigt alternativ som belastar miljön minimalt och utan att nämnvärt belasta kommunens ekonomi.

Kommentar:

I bedömningen av tidsplanen för respektive område har det tagits hänsyn till status på de enskilda avloppen och om det är möjligt att åtgärda dem istället för kommunal utbyggnad. Utbyggnaden innebär en ökad belastning på reningsverk, vattenverk och ledningsnät och därför har tidplanen också behövts samordnas med de åtgärder som behövs för att möjliggöra utbyggnaden. För anslutning av Broslätt krävs t.ex. att en ny överföringsledning anläggs och att nedströms områden har anslutits innan Broslätt kan kopplas in.

Tidplanen kan dock komma att ändras och är mer preliminär ju längre fram i tiden man kommer.

Fram till att kommunal anslutning kan ske behöver fastighetsägarna själv tillgodose lösningar för försörjning av vatten och avlopp. Innebär detta att en ny enskild avloppsanläggning måste anläggas inom ett planerat utbyggnadsområde så ersätter Mittskåne Vatten avloppsanläggningen med 10 års avskrivningstid mot uppvisade av kvitto då inkoppling till kommunalt VA kan ske. Samarbete krävs mellan miljö och VA för att minimera antalet anläggningar som behöver lösas in. Anläggs ett nytt enskilt avlopp med vattentoalett krävs tillstånd av tillstånds och tillsynsnämnden. Tillståndet föregås av en ansökan som görs till miljöenheten. Ett avlopp utan vattentoalett måste också anmälas.

Slutsats.

Allt är i mångt och mycket en ekonomisk fråga i förhållande till vad fastighetsägaren får tillbaka.

1. Länsstyrelsen säger att kommunalt vatten och avlopp endast ska anläggas om det är det bästa för miljö och människors hälsa, så väljer kommunen att göra tvärt om när de ej godkänner enskilda minireningsverk.

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

2. Havs och Vattenmyndigheten säger klart att om miljökraven uppfylls genom ett privat minireningsverk är detta tillräckligt, men kommunen väljer ändå med att belasta fastighetsägaren med ett sämre alternativ och till en orimlig kostnad.

xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxx-xxx-xxxxxxxxxxxx/xxx- avloppsanlaggningar/vagledning-och-kunskap-om-sma- avlopp.htm#query/kostsamma%20politiska%20beslut%20f%C3%B6r%%20fas

Kommentar:

För fullständig bedömning se VA-utbyggnadsplanen som hittas på kommunens hemsida: xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxx-xx-xxxxx/xxxxxx-xxx-xxxxxx/xx-xxxx/

3. Trots att kommunen/Mittskåne vatten tagit beslut på ett sådant omfattande projekt som detta innebär, så har man i sin årsredovisning inte fonderat en enda krona i Mittskåne vattens årsredovisning för 2019. Detta innebär en orimlig kostnad för fastighetsägarna i förhållande vad de får tillbaka. Detta innebär också att man missprioriterar vissa kommuninvånare gentemot andra när huvudskälet sägs

vara ”en bättre miljö för alla”. Alla är således inte lika inför kommunallagen.

xxxxx://xxxxxxxx-xx.xxxxxx.xx/xxxxxxx-xx/xxxxxxx- styrelser/kommunstyrelsen/kommunstyrelsen-2020-03-31/agenda/arsrapport- 2019-mittskane-vattenpdf-25178?downloadMode=open

Kommentar:

Vattentjänstlagen har som krav att kostnader ska fördelas rättvist och skäligt enligt nyttoprincipen där likadana fastigheter, med samma nytta av den allmänna anläggningen, betalar samma avgift oberoende av var i kommunen fastigheten är belägen. Det innebär att om medel sätts av i en investeringsfond måste fonderade pengar komma alla som betalar va-taxan till nytta. Således kan fonderade pengar finansiera t.ex. ett nytt reningsverk som alla abonnenter är anslutna till eller säkrad framtida vattenförsörjning inte utbyggnad av VA i ett enstaka utbyggnadsområde.

VA-utbyggnaden finansieras av VA-taxans anläggningsavgift. Gällande VA-taxa hittar man på kommunens hemsida:

xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxxx-xxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxx-xxx-xxxxxxxx-xxxxxxxx-0/xxxxxxxx-xxx-xxxxx/

4. Ur miljö och ekonomisk synpunkt, samt av vad som ovan framförts, är det lätt att dra slutsatsen, att det verkliga syftet är att skapa en ny och stabil

kommunal ”myndighet”, Mittskåne vatten och att detta enbart är ett kommunalt

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

ekonomiskt egenintresse som utsatta enskilda fastighetsägare ska betala kostnaden samt för en sämre miljövinst.

Yrkande: Att Höörs kommun tar beslut att enskilda och godkända reningsverk tillåts för en effektivare miljömässig rening och med den kontrollfunktion som redan finns att tillämpa.

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

13. Privatpersoner, Handling nr 20

Xxxxx yttrande som 12. Privatperson, handling 19.

14. Privatpersoner, Handling nr 21

Xxxxx yttrande som 12. Privatperson, handling 19 samt 13. Privatperson, handling 21. Yttrandet är påskrivet av 2 fastighetsägare.

Hej!

15. Privatperson, Handling nr 22

Jag tycker att detta är helt vansinnigt att vår skit ska rinna under våra fötter långt ut på landsbygden. Personligen skulle jag redan ha investerat i en förbränningstoalett ifall jag inte skulle behöva låna upp ca 250 000 kr för att finansiera detta vansinne åt kommunen. För övrigt har jag under många år endast använt produkter för hygien, rengöring och tvätt med endast biologiskt nedbrytbara ingredienser och till största delen ekologiska. Vid föreläggande från kommunen hade jag mycket hellre investerat

i markbaserad rening eller ett minireningsverk. Jag har redan en djupborrad brunn och har alltid under de 20 år jag bott här året runt haft god tillgång på rent o friskt vatten utan tillsatser. Detta är en stor anledning till att jag inte vill bo i tätbebyggt område, att slippa vatten med tillsatser och stora risker ned kontaminerat vatten från ett så stort rörsystem.

Jag tycker detta borde ha diskuterats ingående och med öppet sinnelag för vilka lösningar som finns att tillgå med oss husägare innan Ni fattade ett så här maktfullkomligt beslut.

Riv upp - gör om - gör rätt!!!

Ps. Skulle rekommendera er politiker att lägga åtminstone en gnutta energi på att se till att Sverige stödjer ett Globalt Havsavtal, när ni nu ändå tycker att vår lokala miljö bör förbättras...D.s

Kommentar:

Minireningsverk och enskilda lösningar lämpar sig väl för rening av spillvatten från enskilda fastigheter. Bedömning av behovet av allmänna vattentjänster görs ur ett helhetsperspektiv för området och inte för varje enskild fastighet. Jularp som helhet har bedömts vara i behov av allmänna vattentjänster enligt 6§ LAV både med avseende på miljöskäl men främst hälsoskäl. Förutsättningarna i området gör att det är svårt att anlägga fullvärdiga enskilda avlopp utan att riskera dricksvattentäkterna och därför har området prioriterats för VA-utbyggnad.

16. Privatperson, Handling nr 23

Synpunkter angående planerad utbyggnad av VA.

Planen innefattar en omfattande utbyggnad av främst kommunens avloppsnät under en tidsperiod om 20år. Med tanke på kommunens reningsverk beläget vid Ormanäs, innebär utbyggnaden i flera fall anläggande av milslånga avloppsledningar. Mycket kan hända med avloppsvatten under långa transporter. Jäsningsprocesser kan alstra metangas och systemet ter sig såväl sårbart som i behov av underhåll.

Kommentar:

Vid projektering tas hänsyn till fysikaliska och kemiska processer som kan påverka spillvattnet på dess väg mot reningsverket. Det nya systemet utformas sedan så att sådan påverkan elimineras eller kan hanteras på säkert och optimalt vis.

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

Ur ekonomisk synvinkel vore det betydligt billigare att anlägga små enskilda reningsverk i anslutning till befintlig bebyggelse. Ett sådant decentraliserat system är mindre sårbart för sabotage och krigshandlingar och kräver inte milslånga ledningar som ska anläggas, underhållas samt bytas ut efter begränsad livstid.

Kommentar:

Kommunen ämnar centralisera reningen av avloppsvatten då detta ger större möjligheter att anpassa verk och processer efter framtida kommande krav och förbättrade tekniker. Dessutom kräver centraliserad rening mindre underhåll och tillsyn eftersom antalet anläggningar i kommunen då minskar. Optimering av processer kan då också ske i större utsträckning.

De fastigheter som finns inom områdena Elisetorp, Bokeslund, Bokehall har antingen sluten tank som inte släpper ut några närsalter alls så länge de förblir intakta, eller olika former av trekammarbrunn som släpper ut små mängder kväve i närbelägna vattendrag. En del av dessa behöver sannolikt bytas ut mot moderna minireningsverk.

Övergödningen av Ringsjön orsakas, likt de flesta limniska miljöer, av fosfat och inte kväve. Merparten av fosfatet kommer ifrån skogs- och jordbruk och som läckage från kalavverkade skogsytor inom tillrinningsområdet. Att i grunden förändra jord- och skogsbrukets brukarformer är inte lika politiskt bekvämt och ligger kanske inte heller inom kommunens politiska ansvarsområde. I vilket fall som helst så kommer den utbyggnadsplan som angivits i förslaget inte att påverka övergödningen av Ringsjön, så ni kan gärna ta bort era miljöargument från er informationsfolder.

Kommentar:

I Länsstyrelsens klassning av Västra och Östra Ringsjön tydliggörs att båda sjöarna påverkas av urban markanvändning, jordbruk, enskilda avlopp, atmosfärisk deposition, förändring av hydrologisk regim och historisk förorening. Östra Ringsjön påverkas utöver detta av förändring av konnektivitet. Att åtgärda de enskilda avloppen inom sjöarnas avrinningsområden är således en av flera åtgärder som påverkar sjöarnas status positivt.

I ett helhetsperspektiv så bör minireningsverk i anslutning till antingen enskilda fastigheter eller grupperingar av fastigheter, vara ett betydligt mer kostnadseffektivt alternativ och kanske även bespara Höörs kommun en hel del utgifter i en ekonomiskt kärv tid. Att anlägga milslånga avloppsledningar ter sig som ett kostsamt alternativ även om fantasifullt tilltagna anslutningsavgifter i slutändan kan göra det hela till en vinstaffär för Höörs kommun. Anslutningsavgifternas storlek, hur de beräknas och huruvida enskilda alternativ föreligger, omnämns inte i informationsfoldern. Det vore slutligen intressant att veta huruvida framtida projektering av flerfamiljshus och industrifastigheter inom berörda områden, är den egentliga och underliggande orsaken till att Höörs kommunfullmäktige anser en utbyggnad är angelägen.

Kommentar:

Minireningsverk och enskilda lösningar lämpar sig väl för rening av spillvatten från enskilda fastigheter. När man bedömer behovet av allmänna vattentjänster för en samlad bebyggelse tittar man på ett helhetsperspektiv och inte varje enskild fastighet för sig. Bokeshall/Bokeslund/Klevahill har som helhet bedömts vara i behov av allmänna vattentjänster enligt 6§ LAV utifrån ett miljöperspektiv på grund av det stora antalet fastigheter i grupp.

VA-utbyggnaden finansieras av VA-taxans anläggningsavgift. Gällande VA-taxa hittar man på kommunens hemsida:

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxxx-xxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxx-xxx-xxxxxxxx-xxxxxxxx-0/xxxxxxxx-xxx-xxxxx/

17. Styrelse Halla Vattenförening, Handling nr 24 Angående förslaget om ny VA-plan så har styrelsen i Halla Vattenförsörjning i Bokeslund/Bokehall följande som vi gärna vill framföra till kommunen:

Styrelsen finner det svårt att ha några djupare synpunkter på VA-plan då man på grund av Xxxxxx samt den snäva tiden för återkoppling inte kunnat ha något forum för dialog med föreningens medlemmar. Styrelsen har så sent som sensommaren 2019 i möte med bl.a VA-chef uttryckt önskemål om en tätare dialog för att ge våra medlemmar information, något det inte blivit mer av sedan dess utöver VA-planen som inte tillför mycket ny information för vårt område.

Kommentar:

I nuläget finns inte ytterligare information att delge - efter antagen utbyggnadsplan finns utrymme för fortsatt dialog.

I dokumentet VA-utbyggnadplan anges för Bokeslund/Bokehall/Klevahill under rubriken ”Bedömning utifrån teknik och kapacitet:” att ” Utbyggnaden är oberoende av vattenförsörjningen då området redan är anslutet med dricksvatten” Detta gäller inte Klevahill, vilket ni säkert är införstådda med men blir otydligt i texten. Vi anser att man bör överväga om det finns fördelar med att bryta loss Klevahill från utbyggnaden i Bokeslund/Bokehall då föreningen där har ett avtal. Om detta tex kan innebära en mer detaljerad tidplan för de boende skulle detta av många upplevas som positivt.

Kommentar:

VA-utbyggnaden innebär en ökad belastning på reningsverk, vattenverk och ledningsnät och därför har tidplanen behövts samordnas med de åtgärder som behövs för att möjliggöra utbyggnaden. Kommunen arbetar kontinuerligt med hur utbyggnaden för respektive område kommer se ut och i samband med detta arbetas mer detaljerade tidsplaner fram. Samtliga fastighetsägare inom respektive utbyggnadsområde kommer löpande att få information om uppdateringar kring utbyggnaderna.

Utbyggnaden i Bokeslund/Bokehall/Klevahill kommer ske etappvis och en tidplan som bygger på etappvis utbyggnad kommer att arbetas fram.

Det finns en del punkter i avtalet att lösa. Om beslutet blir att ej anlägga kommunalt vatten utan endast avlopp, vilket vi anser bör utredas vidare och ej uteslutas i detta skede, så anser vi det viktigt att det skapas en taxa så inte de boende i Bokeslund/Bokehall missgynnas mot övriga kommunalt anslutna invånare. För 2020 betalar medlemmar i Halla vatten i fasta avgifter motsvarande 1374 kr (inkl moms) för vatten men övriga Höörsbor anslutna till Mittskåne vatten betalar 1035 kr (inkl moms). Dvs en ökad kostnad för Hallas medlemmar motsvarande 339 kr inkl moms, då kubikmeteravgift är densamma som Mittskåne vattens (4,25 kr inkl moms).

Styrelsen ser fram emot en fortsatt dialog för bästa möjliga lösning för samtliga inblandade.

Kommentar:

Avtalsfrågan kommer ses över och ska lösas innan utbyggnaden i området sker.

18. Privatpersoner, Handling nr 25

Med anledning av ny VA-utbyggnadsplan

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

Som boende i Bokehall har VA-utbyggnaden varit en fråga i många år. Tidplanen har skjutits framåt många gånger och även i denna VA-plan är tidsplanen ganska lång, nämligen 4 år (2022-2025). Jag vet att det finns avtal med Halla vatten som behöver klargöras innan byggstart, därav kanske de många åren? Jag skulle tycka det vore bättre med en tydligare plan för byggstart, tror inte er plan är att här ska vara grävmaskiner i 4 år. Kanske kan man Bryta loss Klevahill som en egen första etapp då de ej ingår i Halla Vatten?

Kommentar:

Utbyggnaden i Bokeslund/Bokehall/Klevahill kommer ske etappvis och en tidplan som bygger på etappvis utbyggnad kommer att arbetas fram.

Jag anser även att kommunens ambition bör vara att finna en lösning för att inrätta både kommunalt vatten och avlopp. Även om föreningens ledningsnät är i gott skick idag måste det förr eller senare förnyas, och då vore det olämpligt att inte anlägga nytt vattennät när det ändå ska grävas nya avlopp. Vattnet är en mycket viktigt funktion för oss boende. Vi betalar dessutom med 2020 års taxa mer för vatten än övriga anslutna till Mittskåne vatten, drygt 300 kr i fasta kostnader. Att då betala för avlopp enligt samma taxa som övriga invånare skulle innebära en dyrare drift för oss hushåll i Halla vatten.

Alternativt får nya rabatter förhandlas fram i avtal, vilket trots allt kan vara svårt att göra rättvist på sikt.

Kommentar:

Lösningen för VA-utbyggnad i Bokeslund/Bokehall kommer att utredas närmare. Eventuella nya avtal och framtida lösningar kommer att beaktas i de avtalsdiskussioner som kommer ske med den befintliga samfälligheten.

19. Trafikverket, Handling nr 26

Dialog i tidigt skede gällande VA-utbyggnadsplan, Höörs kommun, Skåne län

Trafikverket har mottagit rubricerat ärende under remiss. Vi har följande synpunkter. Trafikverket ser positivt på att kommunen tar fram en VA-plan omfattande strategi, utbyggnadsplan, och riktlinjer för små avlopp.

Vi anser att ny exploatering och utbyggnad av kommunalt VA-nät i första hand bör ske på platser som har kollektivtrafikförsörjning, och/eller har gång- och cykelförbindelser till stationer/hållplatser och kommunal service, för att minska bilberoende och främja ett ökat resande med kollektivtrafik. När kommunalt vatten och avlopp dras till områden med gles bebyggelse utan god kollektivtrafik, kommer det sannolikt att generera fler permanentboende som reser med bil. En satsning på VA-utbyggnad i Karlarp innebär t ex relativt goda förutsättningar, p g a dess närhet till stationen i Tjörnarp. Övriga planerade VA-utbyggnadsområden mellan Tjörnarp och Höör är belägna på 3-5 km från Höör, vilket kan utgöra pendlingsavstånd på cykel. Det förutsätter dock att det parallellt med VA-utbyggnad görs en satsning på goda gång- och cykelförbindelser till dessa områden.

Kommentar:

Lagen om allmänna vattentjänster ger inte utrymme att väga in kollektivtrafikförsörjning eller GC-nät vid beslut om vilka områden som ska ha allmänna vattentjänster. Sambanden mellan boende och hållbara transporter hanteras i stället i kommunens översiktsplan, där frågorna är centrala för kommunens

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

utvecklingsstrategi. Samhällsbyggnadssektor gör också en helt annan bedömning än Trafikverket ifråga om sambandet mellan allmänt VA-nät och permanentboende. Det finns inget som pekar på att andelen permanent boende skulle öka som en följd av att allmänt VA byggs ut. Erfarenheten visar tvärt om att andelen permanentbostäder i fritidshusområden ökar i närheten av Höörs tätort – oavsett de har allmänt VA eller ej. VA-utbyggnaden sker i efterhand. Även mer perifera kommundelar lockar permanentboende, men inte heller i de områdena beror attraktionskraften på om det finns allmänt VA eller ej. I Höörs kommun saknar dessa områden ofta reglering av byggrättens storlek, vilket innebär att de inte finns något som hindrar att bostäderna byggs om till permanentbostäder.

Trafikverket har en omfattade dagvattenhantering från våra vägar och järnvägar. Vägar och järnvägar får inte påverkas negativt av tillkommande VA-utbyggnad i Höörs kommun. Vi anser även att kommunen vid planerade VA-utbyggnader ska ta hänsyn till Trafikverkets planerade åtgärder på väg- och järnvägsnätet i kommunen. Information om Trafikverkets bygg- och utredningsprojekt i Skåne och i Höörs kommun finner ni här:

xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxx-xxx/xxxxx/xx-xxxxxx-xxx-xxxxxxxxxx/

Föreslagna VA-utbyggnadsområden i nordöstra Höör kan komma att beröras av en eventuell framtida förbifart för väg 23/13. Även framtida överföringsledningar till ett centralt reningsverk i kommunen kan komma att beröras av åtgärder som Trafikverket utreder längs väg 23 och väg 13.

I Region Skånes gällande RTI-plan för perioden 2018-2029 finns objektet 23/13 Ö Höör/Höör–Hörby med för genomförande år 2027-2029. Trafikverket utreder för närvarande väg 23/13 i en ÅVS – för väg 23 sträckan E22-Tjörnarp - som beräknas bli klar år 2021. Syftet med ÅVS:en är att i första steget pröva åtgärder längs befintlig väg 23, för att i nästa steg pröva alternativ för en eventuell ändrad vägsträckning öster eller väster om Ringsjöarna. Ett alternativ för en ändrad vägsträckning för väg 23 kan vara samförläggning med väg 13, vid en utbyggnad av sträckan Höör-Hörby, och en eventuell förbifart öster om Höör.

Väg 13 och väg 23 är av riksintresse för kommunikationer och har en viktig funktion för långväga transporter och godstrafik, varför det är viktigt att bibehålla och säkerställa den regionala framkomligheten längs vägarna. Enligt 3 kap 8§ ska områden som är av riksintresse för kommunikationer skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen.

Trafikverket anser därför att kommunen bör samordna planeringen av VA-utbyggnad för de nordöstra områdena, särskilt i ej bebyggda delar, med planeringen av åtgärder för väg 23/13, enligt Trafikverkets ovannämnda ÅVS.

Kommentar:

Höörs kommun ser stora vinster i samordning mellan samhällsbyggandet i kommunen och i Trafikverket och följer därför noga Trafikverkets utredningar och planprocesser genom att delta i arbetsgrupper och dela med sig av underlag. När Trafikverket når ett konkret planeringsskede för väg 13/23 kommer Höörs kommun att integrera slutsatserna av det i sin egen verksamhet.

Höörs kommun är belägen inom utredningsområdet för en ny stambana Hässleholm-Lund, som utgör del av en framtida järnväg av riksintresse på sträckan Jönköping-Malmö. Trafikverket genomför en lokaliseringsutredning för den nya stambanan, som bedöms bli klar år 2022, och byggstart planeras i nuläget till slutet av planperioden år 2018-2029. När det finns en fastställd korridor för den nya stambanan får denna status som planerad järnväg av riksintresse, d v s blir ett riksintresse i egentlig mening i den fysiska planeringen. Föreslagna VA-utbyggnadsområden i Höörs kommun omfattar till största delen befintlig bebyggelse. Trafikverket kan dock i dagsläget inte utesluta att dessa områden kan komma att beröras av en framtida utbyggnad av den nya stambanan.

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

Kommentar:

VA-planen avser att revideras en gång per mandatperiod och inför kommande revidering vet båda parter mer i denna fråga. Då finns möjlighet för anpassning till satta planer.

Kommunen redogör i VA-strategin för ett stort behov av reinvesteringar och investeringar för ökad kapacitet i VA-försörjningen med planerade VA-områden och exploateringar i kommunen. Inför kommunens framtida investeringar i vattentäkter, överföringsledningar, nytt reningsverk och ledningsnät, anser Trafikverket att kommunen löpande bör informera sig om planeringsläget för den framtida järnvägen, för att kunna ta ställning till förutsättningar för genomförande av kommande utbyggnader i området. Kommunen bör informera sig om vilket skede planeringsprocessen är i och vilka underlag som finns tillgängliga för att kommunen ska kunna lokalisera och utforma den tänkta bebyggelsen på bästa sätt. Vi ser även positivt på en tidig dialog med Trafikverket inför kommunens större investeringar. För mer information se länk nedan:

xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxx-xxx/xxxxx/xx-xxxxxx-xxx-xxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx-xxxx-xx-xxx-xx-xxx- stambanor/

Trafikverket anser att kommunen i VA-strategin bör redovisa hur man i dagvattenhanteringen ska ta höjd för klimatförändringarna, med en dimensionering av ledningsnät, dagvattenanläggningar, och fördröjningssystem som klarar ett 50-års eller 100-års regn, enligt Boverkets rekommendationer.

Trafikverket arbetar även med att ta fram underlag inför klimatförändringarna, då dessa riskerar att påverka de delar av vår infrastruktur, som ligger lågt i landskapet.

Trafikverket anser att ledningar i första hand ska förläggas utanför vägområdet för statliga vägar. Om ledningar inte avses läggas ner i vägområdet, men arbeten behöver utföras som påverkar statlig väg ska arbetena kontrolleras genom ett så kallat bevakningsärende, då Trafikverket kontaktas för upprättande av ett föravtal. Det behövs inte om ledningsrätt söks (enligt nedan), då utförs bevakningen genom ledningsärendet.

Mark i vägens närområde, men som regel inte inom vägsektionen, kan användas till att förlägga ledningar. Det förutsätter att drift och underhåll av vägen inte fördyras eller försvåras, samt att skador, fara eller hinder för trafik och trafikanter inte vållas på grund av ledningen eller dess kringutrustning.

Trafikverket förutsätter att eventuella kostnader för att åtgärda skador som kan uppkomma på och vid allmän väg bekostas av kommunen. Enligt väglagen måste ledningsägaren söka tillstånd hos väghållningsmyndigheten innan en ny ledning dras fram inom vägområdet.

Planläggningen av ledningar får inte heller blockera eller störa servicevägar och andra tillfartsvägar till/från järnvägen.

Vid ledningsärenden som korsar statlig infrastruktur i form av väg eller järnväg ska ansökan göras enligt nedanstående länk:

xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx/xxxxx-xx/xxxxxxxxx/xxxxx-xx-xxxxxxxxxxxxxxx/

Vi anser att kommunen vid ansökan om ledningskorsning prioriterar tryckning av ledningar när det är möjligt. Den som ska korsa en järnväg, eller en väg med någon form av ledning måste teckna ett avtal med Trafikverket:

xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx/xxxxx-xx/xxxxxxxxx/xxxxx-xx-xxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxx- somberor-trafikverkets-mark-och-jarnvag/Avtal/

Kommentar:

I samband med alla utbyggnadsprojekt hanteras tillståndsansökningar i tidigt skede för att ta hänsyn till de förutsättningar som framläggs av Trafikverket.

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

När kommunen planerar nya, eller förändrar befintliga, områden för dagvattenhantering i närheten av Trafikverkets anläggning bör samråd hållas i tidigt skede med Trafikverket. Trafikverket förutsätter även att vi ges möjlighet att yttra oss vid planläggning av VA-ledningar och dagvattendammar.

Kommentar:

Trafikverket finns med på kommunens sändlista för samråd vid planprojekt då statliga vägar berörs.

Planerad VA-utbyggnad skulle kunna kombineras med planerad utbyggnad av gång- och cykelvägar längs statligt och kommunalt vägnät. Mer information om planerade statliga gång- och cykelvägar i Regional cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 finner ni här: xxxxx://xxx.xxxxx.xx/Xxxxxx/Xxxxxxxxx/Xxxxxxxxxxxxxxx/0000-00- 29/Regional%20transportinfrastrukturplan%202018-2029/Cykelvägsplan%20för%20Skåne%202018- 2029.pdf

För utbyggnad av gång- och cykelvägar i kommunalt gatu- och vägnät kan kommunen ansöka om statlig medfinansiering varje år i september. Länk till information om detta finns här:

xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx/xxxxx-xx/xxxxx-xx-xxxxxxx- medfinansiering-tillregionala-kollektivtrafikanlaggningar-trafiksakerhet- och-miljo/

Kommentar:

Kommunen är öppna för samordning och samförläggning i den mån det är möjligt och uppdateras gärna löpande på Trafikverkets planer.

20. Privatperson, Handling nr 27

Synpunkter på Höör VA-plan.

Utbyggnadens tidsplan för Bokeslund/Bokehall (här ingår Elisetorpsvägens fastigheter) är inte realistisk och synnerligen svårhanterlig för de boende.

- Tidsplanen spänner över 2022-2025, dvs fyra år, det gör inget annat område.

Detta skapar svårigheter och osäkerhet kring den enskildes beslut om behov av underhåll och investering i egen befintlig anläggning.

- Detta långa tidsspann skapar svårigheter att planera sin ekonomi, eventuella lånebehov hos bank, och eventuell överlåtelse/försäljning etc.

- I brevet från Höörs kommunstyrelse "Underrättelse", radas det upp en mängd faktorer som alla kraftigt påverkar och komplicerar utbyggnaden och tidsplanen. Detta gör att tidsplanen är orealistisk.

Förslag: Flytta fram tidsplanen för Bokeshall/Bokelund till en realistisk tidsplan, så att det för den enskilda ägaren går att bättre planera framtid, ekonomiskt och boendemässigt.

Kommentar:

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

Utbyggnaden i Bokeslund/Bokehall kommer ske etappvis och en tidplan som bygger på etappvis utbyggnad kommer att arbetas fram.

21. Byalaget Jularp-Sjunnerup, Handling nr 28

Synpunkter från Jularp-Sjunnerup byalaget om Höörs kommun planerade VA-plan

Området, som ligger norr om Höör, består av ca 150-fastigheter av fast- och fritids karaktär, försedda i huvudsak med trekammarbrunnar som tar hand om avloppet. Miljökritska röster dömer ut dessa anläggningar där ett hushåll på 5 personer släpper ut 1 kg fosfor per år samtidigt som man talar tyst om det okända utsläppet från den kommunala reningsverk i Ormanäs till den närliggande Ringsjön.

Dessutom, är det välkänt att saknaden av en VA lösning i Norra Rörum är den egentligen anledningen till att kommunen tvingas (av Länsstyrelsen) att åtgärda de allvarliga miljöbristerna i denna kommundel.

Att ansluta de fastigheter i Jularp-Sjunnerup, där många ägare består av familjer med ekonomiskt begränsade resurser, är ett bekvämt matematiskt sätt att fördela den totala utbyggnadskostnad i så många användare som möjligt. Ställer då kommunen sig frågan om hur dessa skall klara sin försörjning utan att behöva sälja sina hus? Covid-19 har drabbat allas ekonomi och kommunens planer på att bygga ut VA nu, gör människor ännu mer oroliga.

Borde inte kommunen börja i Norra Rörum och fortsätta sin utbyggnad söderut samt åtgärda de undermåliga rörledningar från tätorten till Ormanäs innan man ansluter Jularp-Sjunnerup där inga särskilda behov för anslutning finns? De långa avstånden mellan fastigheterna och den svårbearbetade terrängen i Jularp-Sjunnerups område är också en anledning till att avvisa ett kommunalt VA-system. De smärtsamma ekonomiska katastrofer från Stenskogen och Maglasäte borde fortfarande finnas kvar i minnet hos många politiker och tjänstemän.

Är miljövinsten värd dessa konsekvenser? Vilken är i så fall miljövinsten?

Kommentar:

VA-utbyggnaden innebär en ökad belastning på reningsverk, vattenverk och ledningsnät och därför har tidplanen behövts samordnas med de åtgärder som behövs för att möjliggöra utbyggnaden. Kommunen arbetar med VA-frågan ur ett strategiskt perspektiv och aspekter som rör befintligt nät arbetas med parallellt med VA-utbyggnadsområdena.

Jularp-Sjunnerup har bedömts vara i behov av allmänna vattentjänster enligt 6§ LAV både med avseende på miljöskäl men främst hälsoskäl. Förutsättningarna i området som helhet gör att det är svårt att anlägga fullvärdiga enskilda avlopp utan att riskera dricksvattentäkterna och därför har området prioriterats för VA- utbyggnad.

Eftersom vattentoaletter snart är utdömda, är en gammalmodig kommunal VA-anläggning inte en modern långsiktig lösning. Om en husägare gör en investering på 200 000 kr bör den räcka i 50-60 år och inte vara miljöovänlig efter 15-20 år.

Kommentar:

Kommunen ämnar centralisera reningen av avloppsvatten då detta ger större möjligheter att anpassa verk och processer efter framtida kommande krav och förbättrade tekniker.

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

En av byns invånare har byggt en anläggning enligt Alnarpsmodellen (Clean Water) som räcker till familjens behov. Vi anser att en sådan lösning är en ekonomiskt gynnsam och miljövänlig lösning men, naturligtvis kan den ej bistå ekonomiskt till den kommunala lösningen om en (minst) tio kilometer lång ledning till Norra Rörum.

Kommentar:

För fullständig bedömning se VA-utbyggnadsplanen som hittas på kommunens hemsida: xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxx-xx-xxxxx/xxxxxx-xxx-xxxxxx/xx-xxxx/

Vi anser att man först bör förnya ledningsnätet och renovera reningsverket i Ormanäs innan fullmäktige tar beslut om att koppla på fler hushåll.

Kommentar:

Kommunen jobbar kontinuerligt med förnyelse av ledningsnätet och har i dagsläget pågående projekt på Ormanäs reningsverk för att säkerställa god och effektiv rening.

Jularp-Sjunnerup byalaget är tacksam för kommunens villighet att ta emot synpunkter från allmänheten men tiden har varit för kort för att kunna genomföra vår enkät fullt ut.

Vi har ställt två frågor till befolkningen om vilket avlopp man föredrar; kommunal eller enskilt. Hitintills har vi fått in svar från 40 av 80 av byalagets fastighet samt 18 utanför byalaget.

Av dessa 58 svar är 31 % som är för en kommunal anslutning och 69 % för ett enskilt avlopp.

För att nå bättre ut till våra medlemmar och få ett högre antal/svar behöver vi mer tid till exempel september ut.

Den underrättelse som skickades ut till invånarna och den Internet relaterad information är mycket bristfällig samt full av antagande snarare än fakta. Till exempel när man skriver att trekammarbrunnar behöver åtgärdas. Var finns det underlag som stödjer detta påstående?

Vi i styrelsen återkommer så fort vi har fått in svaren på vår enkät och ber att få anstå med resultatet tills den är klar.

Kommentar:

Jularp-Sjunnerup har bedömts vara i behov av allmänna vattentjänster enligt 6§ LAV både med avseende på miljöskäl men främst hälsoskäl och kommunen har därför en skyldighet att bygga ut VA i området.

Xxxx Xxxxxxxx

Samhällsbyggnadschef 0413-284 80

Xxxx.xxxxxxxx@xxxx.xx

Xxxxxx Xxxx

VA-chef 0413-286 02

xxxxxx.xxxx@xxxxxxxxxxxxxxx.xx

Document Metadata

Table of Contents

SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR

Document Metadata