Depåhandlingar Privatperson
Depåhandlingar Privatperson
Strivo AB
7101 | 31 oktober 2022
Innehåll
Hej och varmt välkommen som kund hos Strivo AB (Strivo). Innan du blir kund så är det en del blanketter och avtal som skall fyllas i samt information som du skall ta del av.
s. 3 Depåavtal
Fylls i och skrivs under. Obligatorisk för alla.
s. 6 Kundkännedom
Strivo är enligt lag skyldig att ställa bakgrundfrågor innan kundrelation inleds. Obligatorisk för alla. Fylls i och skrivs under.
Information som fiund behåller
s. 7 Allmänna bestämmelser för depå.
s. 14 Riktlinjer för utförande av order.
s. 16 Information om egenskaper och risker för finansiella
instrument
s. 24 Allmänna villkor för handel
s. 27 Information om Strivo
Glöm inte att bifoga vidimerad och daterad ID-kopia på firmatecknare.
Kund 1
Depån innehas av fler personer, se även nästa sida | ||
För- och efternamn/Firma | Personnr/Xxx.xx/Xxxxxxxxxxxxx | |
Adress | Telefon | Land (skatterättslig hemvist) |
Postnr | Ort | E-post |
Utdelningsadress (om annan adress än ovan) | 🞎 Kunden samtycker till att få information via e-post till ovan angiven e-postadress | |
Kontouppgifter (Fylls i av kund, obligatorisk uppgift)
Clearing- och bankkontonummer för framtida utbetalningar
Bank
Behandling av personuppgifter
Behandling av personuppgifter sker i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR, EU 2016/679). Förordningen syftar till att skydda den enskildes integ- ritet. Strivo (”Bolaget”) som är personuppgiftsansvarig, är därför skyldig att behandla dina personuppgifter enligt förordningens regler. I huvudsak består Bolagets verksamhet av att producera och distribuera finansiella produkter. Det innebär att det är Bolaget som fullgör alla tjänster i samband med emission och ingår avtal med och agerar motpart i förhållande till banker och förmedlarbolag. Verksamheten omfattar även att tillhandahålla andra tjänster såsom depåer, ISK-konton, fondhandel etc. De personuppgifter som Bolaget behandlar sker därför inom ramen för avtalsförhållanden samt för att kunna uppfylla gällande lagstiftning exempelvis beträffande lag om värdepappersmarknaden och för att kunna hantera och bemöta ev. kundklagomål.Enligt förordningen har varje registrerad individ rätt att få information om och rättelse av de personuppgifter som registrerats. Sådan begäran framställs skriftligen till: Strivo AB, Att: Strivos dataskyddsombud, Stora Xxxxxxxxxxx 00-00, 000 00 Xxxxxxxx alternativt xxxxxxxxxxxxxxx@Xxxxxx.xx. Ytterligare information om per- sonuppgiftshantering finns på Bolagets hemsida; xxx.xxxxxx.xx.
Fullmafit – ombud / rådgivare
Härmed ger jag nedan angivna Ombud fullmakt att för min räkning till Bolaget vidarebefordra köp- och säljordrar i finansiella instru- ment. Vidare ger jag nedan angivna Ombud samt nedan angivna Rådgivare fullmakt var för sig att erhålla uppgift om min kontoställning och mitt depåinnehav hos Bolaget. Fullmakten gäller tills den skriftligen återkallas av mig.
Ombud (Värdepappersbolag) | Xxx.xx | Anknutet ombud/Rådgivare |
LEI-fiod (Legal Entity Identityfier)
Juridiska personer behöver en s.k. Legal Entity Identityfier-kod (LEI-kod) för att kunna handla med finansiella instrument, t.ex. aktier.
LEI-kod
Undersfirift
Härmed intygas att jag har tagit del av, och godkänner, avtalets villkor (se Avtalsvillkor)
Underskrift | Underskrift Strivo AB | ||
Namnförtydligande | Ort och datum | Namnförtydligande Strivo AB | Ort och datum |
Fylls i av Strivo
Ankom
Clearing- och bankkontonummer
Kund 2, om depån innehas av flera personer (se även föregående sida)
För- och efternamn/Firma | Personnr/Xxx.xx/Xxxxxxxxxxxxx | |
Adress | Telefon | Land (skatterättslig hemvist) |
Postnr | Ort | E-post |
Utdelningsadress (om annan adress än ovan) | 🞎 Kunden samtycker till att få information via e-post till ovan angiven e-postadress | |
Kund 3, om depån innehas av flera personer (se även föregående sida)
För- och efternamn/Firma | Personnr/Xxx.xx/Xxxxxxxxxxxxx | |
Adress | Telefon | Land (skatterättslig hemvist) |
Postnr | Ort | E-post |
Utdelningsadress (om annan adress än ovan) | 🞎 Kunden samtycker till att få information via e-post till ovan angiven e-postadress | |
Ägandefördelning (när depån innehas av flera personer)
Depåhavarna har lika stor andel i depån om inte annat anges nedan (anges i hela procent)
Kund 1 Andel i procent | Kund 2 Andel i procent | Kund 3 Andel i procent |
Ställföreträdare
Förälder Förmyndare utsedd av myndighet Förvaltare utsedd av myndighet God man Särskild förvaltare
Härmed intygas att jag har tagit del av, och godkänner, avtalets villkor (se Avtalsvillkor)
Personnr/Xxx.xx/Xxxxxxxxxxxxx | För- och efternamn/Firma (fullständigt namn) | |
Postadress/Postnummer/Ort | Telefon dagtid (även riktnummer) | Telefon kvällstid (även riktnummer) |
Ort och datum | Underskrift/Namnförtydligande | Överförmyndarspärr 🞎 Ja 🞎 Nej |
Särsfiilda villfior
Avtalsvillfior
1. Avtal
Mellan undertecknad(e)innehavare av Depå (Kund) och Strivo AB (“Bolaget” eller “In- stitutet”) träffas avtal om Depå för Xxxxxx hos Bolaget enligt villkoren i detta avtal samt enligt vid var tid gällande ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR DEPÅ, ALLMÄNNA VILLKOR FÖR HANDEL MED FINANSIEL-
LA INSTRUMENT, PRISLISTA och Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx för bästa utförande av order, vilka bestämmelser, xxxxxxx och riktlinjer, de nu gällande, Xxxxxx tagit del av och godkänt. Kunden bekräftar vidare att han/hon tagit del av Bolagets INFORMATION OM STRIVO. Kunden godkänner också att Xxxxxxx får ut- föra Kundens order utanför reglerad mark- nad eller en handelsplattform. Detta avtal är ingånget först när Kunden undertecknat
/godkänt detsamma, och Xxxxxxx, efter prövning, öppnat Depå för Kundens räkning.
2. Avtal för flera gemensamt
Då två eller flera personer gemensamt in- gått detta avtal med Bolaget äger – om ej annat skriftligen överenskommits – envar av dem i alla avseenden företräda samtliga övriga personer gentemot Bolaget. De är solidariskt ansvariga gentemot Bolaget. De benämnes härefter gemensamt Kunden.
3. Fullmafit för bolaget
Kunden befullmäktigar härmed Xxxxxxx att självt eller genom den som Bolaget utser för Kundens räkning teckna transport av aktier, obligationer och andra värdepapper och att företräda Kunden vid förvärv/avyttring av värdepapper samt att mottaga och kvittera värdepapper och kontanter.
4. Sfiatterättslig hemvist
Xxxxxx ska själv förvissa sig om sin skat- terättsliga hemvist. För fysisk person är det normalt det land/stat vars lag anger skatt- skyldighet på grund av huvudsaklig vistelse, bosättning eller liknande omständighet. För juridisk person avses normalt det land där den juridiska personen är registrerad eller där företaget/styrelsen har sitt säte.
5. Försäfiran
Kunden försäkrar härmed att här lämna- de uppgifter av betydelse för beskattning, tillämpning av lagregler om uppgiftsskyl- dighet m.m. är riktiga och förbinder sig att utan dröjsmål till Bolaget skriftligen anmäla förändringar i detta avseende t ex flyttning utomlands samt ändringar av namn, tele- fonnummer och adressuppgifter enligt ovan och omstående sida.
6. Pantförsfirivning
Till säkerhet för samtliga Kundens nuva- rande och blivande förpliktelser gentemot Bolaget enligt detta avtal eller eljest upp- komna i samband med Kundens transak- tioner med värdepapper pantförskriver Kunden härmed till Bolaget dels samtliga de värdepapper som vid var tid finns eller är förtecknade i denna och annan Kundens depå hos Bolaget – även innefattande i depå förtecknade värdepapper som är registre- rade i Kundens namn i kontobaserat system (såsom på Vp-konto hos Euroclear Sweden AB) – dels samtliga de Kundens värdepap- per som eljest överförts eller överlämnats till eller förvärvats genom Bolaget samt dels samtliga medel som vid var tid finns på det- ta och annat Kundens konto hos Bolaget även innefattande medel som Bolaget för Kundens räkning enligt lagen (1914:181) om redovisningsmedel håller på räkning i bank eller på annat sätt håller avskilt). Kunden får inte – utan Bolagets samtycke i varje särskilt fall – till annan än Bolaget pantförskriva eller i övrigt förfoga över i detta avtal pantsatta värdepapper eller pantsatta medel. Härutö- ver gäller för pantförskrivning vad som sägs i ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR DEPÅ,
avsnitt D. PANT. Vid transaktioner med de-
rivatinstrument ska Kunden ställa säkerhet i enlighet med Xxxxxxxx vid var tid gällande regler härom. Kunden uppmärksammas på att Bolaget säkerhetskrav kan vara sträng- are än dem som uppställs av de marknads- platser där Bolaget erbjuder handel.
7. Elefitronisfi fiommunifiation och avräfiningsnotor
Bolaget tillhandahåller information, t.ex. av- räkningsnotor och villkorsändringar, till Kun- den via Kundens personliga del av Bolagets webbplats, xxx.xxxxxx.xx, när Bolaget be- dömer att detta är lämpligt.
8. Refilamation och hävning
Kunden ska påtala eventuella fel eller bris- ter som framgår av avräkningsnota eller kontoutdrag/transaktionssammandrag från Depå eller som Bolaget tillhandahållit via In- ternet eller att avräkningsnota uteblivit eller eventuella övriga fel eller brister vid uppdra- gets utförande enligt ALLMÄNNA BESTÄM- MELSER FÖR DEPÅ, Kunden ska omgående underrätta Bolaget om detta (reklamation). Om Xxxxxx vill begära hävning av ett köp- eller säljuppdrag ska detta uttryckligen och omgående framföras till Bolaget. Om reklamation eller begäran om hävning inte lämnas omgående förlorar Kunden rätten att begära ersättning, häva uppdraget eller kräva andra åtgärder från Bolagets sida.
9. Villfiorsändring
Beträffande ändring av dessa villkor se ALL- MÄNNA BESTÄMMELSER FÖR DEPÅ, punkt G.10.
10. Avgiftuttag, andelsdragning och minsta innehav i fonder
Avgifter, t.ex. rådgivningsarvoden och depå- och administrationsavgifter, samt eventuell skatt tas ut genom att Bolaget tar i anspråk likvida medel eller värdepapper i Depån. Om likvida medel i Depån vid drag- ningstillfället inte täcker beloppet som ska dras, kommer beloppet att tas ut genom att fondandelar automatiskt inlöses (courta- gefritt) från de fonder, som enligt Bolagets definition, är de mest likvida/avyttringsbara fonderna i Depån, s.k. ”andelsdragning”. Det sammanlagda värdet av antalet fondande- lar som inlöses vid varje tidpunkt ska i möj- ligaste mån motsvara det aktuella belopp i svenska kronor som ska dras ur Depån, av- rundat till närmast hela tusental. Innehavet i fonder, som vid varje tidpunkt ska finnas i Depån, får aldrig understiga två (2) procent av Depåns totala marknadsvärde vid sam- ma tidpunkt. Med fonder avses här sådana dagligt handlade värdepappersfonder som är angivna i Bolagets aktuella Fondlista på xxx.xxxxxx.xx. Andelsdragning får, förutom för vid ovan nämnda avgifter, även nyttjas av Bolaget om kunden beordrat köp i vär- depapper där likvid inte inkommit eller finns tillgängligt i depån på likviddagen Om fon- dinnehavet understiger två (2) procent av Depåns totala värde ska Kunden omgåen- de göra en tilläggsinbetalning till Depån. Minsta belopp för en tilläggsinbetalning är för närvarande tio tusen (10 000) kronor. Om Bolaget inte har mottagit en sådan till- läggsinbetalning inom två (2) månader, eller om fondinnehavet sjunker till en (1) procent av Depåns totala marknadsvärde har Bola- get rätt att avyttra erforderligt antal poster i andra värdepapper, t.ex. strukturerade pro- dukter. En sådan avyttring av andra värde- papper kan komma att medföra ytterligare kostnader för Xxxxxx, t.ex. återköpsavgif- ter, courtage, eller andra liknande avgifter.
Kundfiännedom privatperson
Enligt Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är vi skyldiga att ställa en del frågor innan
affärsförbindelsen får inledas.
Kund
För- och efternamn | Personr/samordningsnr | E-post |
Adress | Postnr | Ort |
Telefon | Medborgare i (ange samtliga länder) | |
Sfiatterättslig hemvist
Är du skatteskyldig i USA? 🞎 Ja 🞎 Nej
Annan skatterättslig hemvist än Sverige eller USA. Ange land:
Person i politisfi ställning
Är du, eller har du varit, en person i politiskt utsatt ställning eller dennes närstående/medarbetare? (exempel på PEP är nationell och internationell minister, styrelseledamot i statligt bolag, parlamentsledamot, ambassadör, domare i högre instans, ledande tjänst/posi- tion i internationell organisation, högre officerare)
🞎 Ja och jag fyller i blanketten ”Person i politiskt utsatt ställning”. 🞎 Nej
Syfte med affärsförbindelsen
Vad är syftet med ditt eller företagets sparande/placering?
🞎 Pension 🞎 Privat konsumtion 🞎 Ekonomisk trygghet 🞎 Till närstående 🞎 Jag är förmånstagare 🞎 Sparande placering
🞎 Värdetillväxt 🞎 Annat, beskriv:
Affärsförbindelsens art (hur affärsförbindelsen kommer att se ut)
1. För vems räkning handlar du?
🞎 För din egen eller för av dig helägt bolag 🞎 För någon annan genom fullmakt
🞎 Xxxxx, beskriv:
2. Varifrån kommer de pengar du placerar? Fler kryss kan förekomma.
🞎 Sparande/placering 🞎 Lön 🞎 Fastighetsförsäljning 🞎 Arv 🞎 Pension 🞎 Investeringar 🞎 Företagsförsäljning
🞎 Intäkter från företaget jag representerar 🞎 Annat, beskriv:
3. Vilken anställningsform har du?
🞎 Tillsvidareanställd 🞎 Visstidsanställd 🞎 Arbetssökande 🞎 Pensionerad 🞎 Student
🞎 Egen företagare 🞎 Xxxxx, beskriv:
4. Hur stor är din nettoinkomst per månad? Ange belopp.
🞎 < 15 000 kr 🞎 15 000 kr - 30 000 kr 🞎 30 001 kr - 50 000 kr 🞎 50 001 kr - 100 000 kr 🞎 >100 000 kr
5. Ungefärlig storlek på tillgångar som avses föras in i affärsförbindelsen totalt?
🞎 < 500 000 kr 🞎 500 001 kr -1 000 000 kr 🞎 1 000 001 kr - 5 000 000 kr 🞎 > 5 000 000 kr
6. Xxx ser planerade uttag ut för kommande år?
🞎 Dagligen 🞎 Flera gånger per vecka 🞎 Varje månad 🞎 Flera gånger i kvartalet 🞎 Några gånger per år 🞎 Mer sällan
7. Xxx stora uttag planeras för kommande år?
🞎 <50 000 kr 🞎 50 000 kr - 150 000 kr 🞎 150 001 kr - 500 000 kr 🞎 500 001 kr - 1 000 000 kr 🞎 >1 000 000 kr
8. Hur mycket har du idag totalt sparat/placerat i värdepapper och pengar? SEK
9. Från vilken bank eller institut kommer du generellt göra överföringar?
🞎 Svensk bank/annat institut 🞎 Utländsk bank/annat institut 🞎 Svenskt försäkringsbolag 🞎 Utländskt försäkringsbolag
🞎 Pension 🞎 Från min arbetsgivare 🞎 Jag är förmånstagare och har erhållit depån genom arv
🞎 Xxxxx, beskriv:
Undersfirift
Jag intygar att ovan givna uppgifter stämmer. | ||
Underskrift | Signatur Back Office | |
Namnförtydligande | Ort och datum | |
Allmänna bestämmelser för depå
5210 | 18 oktober 2021
Definitioner
I depå-/kontoavtalet samt i dessa bestämmelser förstås med
a) värdepapper dels finansiellt instrument såsom definierat i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, dvs. 1) överlåtbara värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden,
2) penningmarknadsinstrument, 3) fondandelar och 4) finansiella derivatinstrument,
dels värdehandling, varmed avses handling som inte kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, dvs. 1) aktie eller en- kelt skuldebrev som enligt definitionen ovan inte är finansiellt instrument 2) borgensförbindelse, 3) gåvobrev, 4) pantbrev eller liknande handling.
b) avräfiningsnota besked om att en order/ett affärsuppdrag har
utförts.
c) reglerad marfinad såsom definierat i lagen (2007:528) om vär- depappersmarknaden, dvs. ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredje man – regelmäs- sigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler
– så att detta leder till avslut.
d) marfinadsplats en reglerad marknad eller en handelsplattform
(MTF).
e) handelsplats en marknadsplats, en systematisk internhand- lare eller en marknadsgarant inom EES eller en annan person som tillhandahåller likviditet inom EES eller enhet som motsvarar någon av de föregående utanför EES.
f) handelsplattform (MTF) såsom definierat i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, dvs. ett multilateralt handelssystem inom EES som drivs av ett värdepappersinstitut eller börs som sammanför ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredje man – inom systemet och i enlighet med icke sköns- mässiga regler så att detta leder till avslut.
g) systematisfi internhandlare, såsom definierat i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, dvs. värdepappersinsti- tut som på ett organiserat, frekvent och systematiskt sätt handlar för egen räkning genom att utföra kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform.
h) förvaring av värdepapper, såväl förvaring av fysiska värde- papper som sådant förvar av dematerialiserade värdepapper som uppkommer genom registrering i depå.
i) depåförande institut, värdepappersinstitut som på uppdrag av institutet eller annat depåförande institut förvarar värdepapper i depå för kunders räkning.
j) värdepappersinstitut, såsom definierat i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, dvs. värdepappersbolag, svenska kred- itinstitut med tillstånd att driva värdepappersrörelse och utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial, samt utländska företag med tillstånd att bedriva verksamhet som motsvarar värde- pappersrörelse.
fi) central värdepappersförvarare, såsom definierat i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, dvs. svenskt aktiebolag som enligt 2 kap. samma lag har tillstånd att kontoföra finansiella instrument i avstämningsregister.
l) banfidag, dag i Sverige som inte är söndag eller allmän helg- dag eller som vid betalning av skuldebrev är likställd med allmän helgdag (sådana likställda dagar är f n lördag, midsommarafton, julafton samt nyårsafton).
A. Förvaring i depå m m
A.1 Förvaring hos institutet
A.1.1 Institutet ska i depån registrera sådant värdepapper som
mottagits av institutet för förvaring m m i depå. Mottagna värde- papper förvaras av institutet för kundens räkning.
Institutet får såsom förvaltare låta registrera mottagna värdepap- per i eget namn hos central värdepappersförvarare, t ex Euroclear Sweden AB eller den som i utlandet fullgör motsvarande registre- ringsåtgärd avseende instrumentet. Därvid får kundens finansiella instrument registreras tillsammans med andra ägares finansiella instrument av samma slag.
Enligt dessa bestämmelser ska finansiellt instrument i kontobaser- at system hos central värdepappersförvarare eller motsvarande anses ha mottagits när institutet erhållit rätt att registrera eller låta registrera uppgifter avseende instrument i sådant system. Övriga värdepapper anses ha mottagits när de överlämnats till institutet.
A.1.2 Institutet förbehåller sig rätten att pröva mottagandet av visst värdepapper, se även punkt G.5. Om kunden har flera depåer hos institutet och kunden inte instruerat institutet om i vilken depå visst värdepapper ska registreras, får institutet självt bestämma i vilken depå registreringen ska ske.
A.1.3 Institutet utför ingen äkthetskontroll av kundens värdepap-
per.
A.1.4 Institutet förbehåller sig skälig tid för registrering, överföring och utlämnande av värdepapper.
A.1.5 Institutet får avregistrera värdepapper från kundens depå när den som gett ut värdepapperet försatts i konkurs eller vär- depapperet av annat skäl förlorat sitt värde. Om det är praktiskt möjligt och lämpligt ska institutet, bl.a. med beaktande av kundens intresse, i sådant fall försöka registrera värdepapperet i kundens namn.
A.2 Förvaring hos depåförande institut
A.2.1 Institutet får förvara kundens värdepapper hos depåförande institut. Depåförande institut kan i sin tur anlita annat depåförande institut för förvaring av kundens värdepapper.
A.2.2 Depåförande institut utses av institutet efter eget val, med iakttagande av de skyldigheter som åligger institutet enligt lag och föreskrifter. Vid förvar hos depåförande institut i utlandet (inom eller utanför EES) omfattas kundens värdepapper av tillämplig nationell lag, vilket kan innebära att kundens rättigheter avseende dessa värdepapper kan variera jämfört med vad som skulle gälla vid en förvaring i Sverige.
A.2.3 Förvaring hos depåförande institut sker normalt i institutets namn för kunders räkning. I sådant fall får kundens värdepapper registreras tillsammans med andra ägares värdepapper, exempel- vis på samlingskonto. Institutet får även uppdra åt ett depåförande institut att i institutets ställe låta sig registreras för kundens värde- papper.
I särskilda fall får institutet även låta kundens värdepapper ingå i
ett för flera ägare gemensamt dokument.
A.2.4 Vid förvaring av kundens värdepapper på samlingskonto hos depåförande institut följer kundens rättigheter av tillämplig nationell lagstiftning. Huruvida kunden har en sakrättsligt skyd- dad separationsrätt i händelse av att institutet eller depåförande institut skulle försättas i konkurs eller drabbas av annan åtgärd med motsvarande rättsverkningar kan variera och är beroende av tillämplig nationell lag.
I Sverige föreligger sakrättsligt skyddad separationsrätt under förutsättning att värdepappren hålls avskilda från det depåförande institutets eller institutets egna värdepapper. Vid förvaring hos depåförande institut i utlandet kan det också, till följd av tillämplig utländsk lag, vara omöjligt att identifiera kunders värdepapper separat från det depåförande institutets eller institutets egna vär- depapper. I sådant fall finns en risk att kundens värdepapper vid en konkurssituation eller annan åtgärd med motsvarande rättsver-
kningar skulle kunna komma att anses ingå i det depåförande
institutets eller institutets tillgångar.
A.2.5 Depåförande institut kan ha säkerhet i eller kvittningsrätt avseende kundens värdepapper och till dem kopplade fordringar.
B. Institutets åtaganden avseende värdepapper
B.1 Allmänt
B.1.1 Institutet åtar sig att för Kundens räkning vidta under punk- terna B.2 – B.4 nedan angivna åtgärder beträffande mottagna värdepapper.
B.1.2 Åtagandena inträder – om inte annat anges nedan eller särskilt överenskommits – för svenska finansiella instrument reg- istrerade hos central värdepappersförvarare fr. o. m. den femte, och för övriga svenska värdepapper samt för utländska finansiella instrument fr. o. m. den femtonde, bankdagen efter det att värde- papperen mottagits av Institutet. Institutet är således ej skyldigt att bevaka frister som löper ut dessförinnan.
B.1.3 Institutet vidtar nedan angivna åtgärder under förutsättning att Institutet i god tid fått fullgod information om den omstän- dighet som föranleder åtgärden genom meddelande från Kunden, depåförande institut, emittent, Euroclear Sweden eller annan central värdepappersförvarare.
B.1.4 För distribution av årsredovisningar, delårsrapporter, pros- pekt och annan information ansvarar emittenten. Om Kunden
i Depåavtalet markerat att årsredovisningar m.m. önskas från Euroclear Sweden-registrerad emittent i vilken Kunden innehar värdepapper förtecknade i Depån, lämnar Institutet på emitten- tens begäran, via Euroclear Sweden, Kundens namn- och adres- suppgifter. Emittenten distribuerar normalt årsredovisningar, delårsrapporter och liknande. Prospekt och annan information om erbjudanden distribueras normalt inte. När Institutet har erhållit information om erbjudandet tillställs Kunden istället en samman- fattning av erbjudandet. Kunden får samtidigt en anvisning om var mer information om erbjudandet finns att tillgå. Kunden uppmärk- sammas på att information om företagshändelser (t.ex. emissioner, inlösen och återköp) kan komma att endast tillställas Kunden via Institutets webbplats i inloggat läge eller via mejl. Vid investering i fondandelar godkänner Kunden att fondfaktablad tillhandhålls via Institutets webbplats i inloggat läge.
B.1.5 Institutet får helt eller delvis underlåta att vidta en åtgärd, om det på till Depån anslutet Konto inte finns erforderliga medel för åtgärden eller om Institutet inte förses med de uppgifter som krävs för åtgärden.
B.1.6 Institutet får på eget initiativ och efter egen bedömning i var- je enskilt fall, oavsett vad som anges i punkt B.2 och B.3 nedan, för Kundens räkning vidta eller underlåta att vidta åtgärd som anges i nämnda punkter om Institutet särskilt angivit detta i meddelande om åtgärden till Xxxxxx och denne inte lämnat instruktion om annat inom den svarstid som angetts i meddelandet. Kunden är bunden av åtgärd som Institutet sålunda vidtagit eller underlåtit
att vidta på samma sätt som om Xxxxxx själv givit uppdrag om
åtgärden.
B.1.8 Vid Institutets försäljning av rätter enligt nedan får försäljning ske gemensamt för flera kunder och i tillämpliga fall i enlighet med Institutets vid var tid gällande särskilda Xxxxxxxxxx för utförande av order samt sammanläggning och fördelning av order. Likviden skall därvid fördelas proportionellt mellan kunderna.
B.1.9 Om Kunden enligt tillämplig lag eller reglerna för en emission eller ett erbjudande inte har rätt att utnyttja företrädesrätter, som tillkommit Xxxxxx till följd av dennes innehav av visst finansiellt instrument, får Institutet sälja dessa företrädesrätter.
B.2 Svensfia finansiella instrument
B.2.1 Beträffande svenska finansiella instrument omfattar Institu-
tets åtagande – med den eventuella avvikelse som kan följa av vad som sägs i punkt B.1.6 – följande åtgärder. Med svenska finansiella instrument avses i denna punkt B.2 finansiella instrument som är utgivna av emittenter med säte i Sverige och som är kontoförda
i enlighet med lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument samt handlas på svensk marknadsplats.
B.2.2 Beträffande aktier åtar sig Institutet att
a) motta respektive lyfta utdelning. Om Xxxxxx har rätt att välja mellan utdelning i kontanter eller i annan form, får Institutet välja utdelning i form av kontanter om Xxxxxx inte uttryckligen instruer- at om annat;
b) vid nyemission avseende aktier upptagna till handel på reglerad marknad i vilka kunden har företrädesrätt, underrätta kunden härom samt biträda kunden med önskade åtgärder i samband därmed. Om instruktion om annat inte lämnats senast tre bank- dagar före sista dagen för handel med teckningsrätten ska Institu- tet - om Institutet bedömer det som praktiskt möjligt och lämpligt, bl.a. med beaktande av kundens intresse, - sälja teckningsrätt som inte utnyttjats;
c) vid nyemission avseende övriga aktier i vilka kunden har företrädesrätt, underrätta kunden härom samt biträda kunden med önskade åtgärder i samband därmed. Om instruktion om annat inte lämnats senast tre bankdagar före sista dagen för handel med teckningsrätten ska Institutet - om Institutet bedömer det som praktiskt möjligt och lämpligt, bl.a. med beaktande av kundens intresse, - sälja teckningsrätt som inte utnyttjats;
d) vid offentligt erbjudande om överlåtelse av finansiellt instru- ment riktat till kunden från emittenten (inlösen/återköp) eller annan (uppköp) och som Institutet erhållit information om, på sätt som angetts ovan i punkt B.1.3, underrätta kunden om och efter särskilt uppdrag från kunden biträda denne med önskade åtgärder. (Se också B.2.5.) Motsvarande gäller vid offentligt erbjudande om förvärv av finansiellt instrument riktat till kunden;
e) vid fondemission av aktier upptagna till handel på reglerad marknad dels underrätta kunden därom, dels uttaga på Kunden belöpande nya aktier och fondaktierätter, dels om instruktion om annat inte lämnats senast tre bankdagar före sista dagen för
handel med fondaktierätten – och om Institutet bedömer det som praktiskt möjligt och lämpligt bl.a. med beaktande av Xxxxxxx intresse – sälja på Kunden belöpande fondaktierätter;
f) vid fondemission av övriga aktier som omfattas av denna punkt
B.2 underrätta kunden därom, dels uttaga på Kunden belöpande nya aktier och fondaktierätter, dels om instruktion om annat inte lämnats senast tre bankdagar före sista dagen för handel med fondaktierätten – och om Institutet bedömer det som praktiskt mö- jligt och lämpligt bl.a. med beaktande av Kundens intresse – sälja på Kunden belöpande fondaktierätter;
g) såvitt avser aktier i avstämningsbolag underrätta Xxxxxx om begärd tvångsinlösen;
h) såvitt avser aktier i avstämningsbolag vid nedsättning av aktiekapitalet, inlösen eller likvidation motta respektive lyfta kapi- talbelopp samt annat förfallet belopp;
i) på uppdrag av Xxxxxx, under förutsättning att uppdraget är Institutet tillhanda senast tionde bankdagen före sista dag för införande i aktieboken för rätt att delta i bolagsstämma, ombesörja att hos central värdepappersförvarare förvaltarregistrerade aktier rösträttsregistreras i Kundens namn under förutsättning att sådan rösträttsregistrering kan ske enligt gängse rösträttsregistrerings- rutin hos central värdepappersförvarare. Om Depån innehas av två eller flera gemensamt och det i uppdraget inte angetts i vems namn aktierna skall registreras sker rösträttsregistrering aktierna i den persons namn som Kunden angivit först i Depå-/kontoavtalet. Rösträttsregistrering sker inte av överskjutande aktier.
B.2.3 Beträffande teckningsoptioner åtar sig Institutet att i god tid underrätta Xxxxxx om sista dag för aktieteckning och, efter särskilt uppdrag från Kunden, verkställa nyteckning av aktier. Om överenskommelse om annat inte träffats senast tre bankdagar före sista dag för handel med teckningsoptioner skall Institutet – om Institutet bedömer det som praktiskt möjligt och lämpligt – försälja teckningsoption som inte utnyttjats.
B.2.4 Beträffande inköpsrätter åtar sig Institutet att i god tid underrätta Xxxxxx om sista dag för köpanmälan och, efter särskilt uppdrag av Xxxxxx, ombesörja köpanmälan. Om överenskom- melse om annat inte träffats senast tre bankdagar före sista
dag för handel med inköpsrätten, skall Institutet – om Institutet bedömer det som praktiskt möjligt och lämpligt – försälja inköps- rätt som inte utnyttjats.
B.2.5 Beträffande inlösenrätter åtar sig Institutet att i god tid underrätta Xxxxxx om sista dag för inlösenanmälan och, efter sär- skilt uppdrag av Xxxxxx, ombesörja inlösenanmälan. Om överen- skommelse om annat inte träffats senast tre bankdagar före sista dag för handel med inlösenrätten, skall Institutet - om Institutet bedömer det som praktiskt möjligt och lämpligt - försälja inlösen- rätt som inte utnyttjats.
B.2.6 Beträffande svenska depåbevis avseende utländska aktier åtar sig Institutet att vidta motsvarande åtgärder som för svenska aktier enligt ovan om Institutet bedömer det som praktiskt möjligt och lämpligt.
B.2.7 Beträffande skuldebrev och andra skuldförbindelser som kan
bli föremål för handel på kapitalmarknaden åtar sig Institutet att
a) motta respektive lyfta ränta samt kapitalbelopp eller annat belopp som vid inlösen, utlottning eller uppsägning förfallit till betalning efter det att skuldförbindelsen mottagits;
b) beträffande premieobligationer dessutom lyfta vinst på premie- obligation som enligt dragningslista utfallit vid dragning som skett efter det att premieobligation mottagits av Institutet samt under- rätta Kunden om utbyte och biträda Kunden med önskade åtgärder med anledning därav;
c) beträffande konvertibler och andra konverteringsbara skuld- förbindelser dessutom i god tid underrätta Xxxxxx om sista konverteringsdag samt efter särskilt uppdrag av Xxxxxx verkställa konvertering;
d) vid emission av skuldebrev/skuldförbindelser i vilka Xxxxxx har företrädesrätt, för Kundens räkning teckna sådana skuldebrev/ skuldförbindelser om inte annat överenskommits. Därvid skall gälla vad som angivits ovan i punkt B.2.2 b);
e) vid offentligt erbjudande om överlåtelse av finansiellt instrument riktat till Xxxxxx från emittenten eller annan och som Institutet erhållit information om, på sätt som angetts ovan i punkt B.1.3, underrätta Xxxxxx därom och efter särskilt uppdrag av Kunden biträda denne med önskade åtgärder i samband därmed. Mots- varande gäller vid offentligt erbjudande om förvärv av finansiellt instrument riktat till Kunden, samt
f) vid kallelse till fordringshavarmöte avseende skuldebrev/skuld- förbindelser i vilka Kunden är innehavare och som Institutet erhållit information om, på sätt som angivits ovan i punkt B.1.3, underrätta Kunden därom och efter särskild överenskommelse med Kunden biträda denne i samband därmed.
B.2.8 Beträffande finansiella instrument, som inte omfattas av punkterna B.2.1-7 ovan, såsom optioner, terminer och fondandelar, omfattar Institutets åtagande att beträffande fondandelar lyfta utdelning samt i övrigt att vidta de åtgärder som Institutet åtagit sig i särskilt avtal med Kunden.
B.2.9 Beträffande andra finansiella instrument utgivna av emit- tent med säte i Sverige och upptagna till handel på en reglerad
marknad utanför Sverige gäller, i stället för vad som angetts ovan under B.2.1-8, vad som anges nedan under punkt B.3 beträffande utländska finansiella instrument.
B.3 Utländsfia finansiella instrument
B.3.1 Beträffande aktier och skuldförbindelser som inte omfattas av B.2 och som är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES eller på motsvarande marknad utanför EES, omfattar institutets åtagande – med den eventuella avvikelse som kan följa av vad som sägs i punkt B.1.6 - att vidta samma åtgärder som beträffande motsvarande svenska finansiella instrument - med un- dantag för de särskilda åtaganden beträffande konvertibler/andra konverteringsbara skuldförbindelser/skuldebrev som anges i punkt
B.2.7 c) och d) - när institutet bedömer detta som praktiskt möjligt och lämpligt, bl.a. med beaktande av kundens intresse.
Kunden uppmärksammas särskilt på att det för vissa utländs-
ka aktier registrerade hos central värdepappersförvarare eller utländsk motsvarighet kan råda, på grund av inskränkningar i dess åtaganden, begränsade möjligheter för aktieägare att utöva vissa rättigheter t.ex. att medverka vid bolagsstämma och att delta i emissioner samt att erhålla information därom.
B.3.2 Beträffande andra utländska finansiella instrument än de i föregående punkter angivna omfattar institutets åtagande en- dast att vidta de åtgärder institutet åtagit sig i särskilt avtal med kunden.
B.3.3 Kunden är införstådd med att kundens rättigheter avseende utländska finansiella instrument kan variera beroende på vilken jurisdiktion som dessa finansiella instrument omfattas av. Kunden är även införstådd med att institutet då åtgärd avser utländskt finansiellt instrument ofta kan komma att tillämpa andra tidsfrister gentemot kunden än dem som tillämpas i det land där åtgärd ska verkställas.
B.4 Svensfia och utländsfia värdehandlingar
Beträffande svenska och utländska värdehandlingar omfattar institutets åtagande – med den eventuella avvikelse som kan följa av vad som sägs i punkt B.1.6 - att göra vad institutet åtagit sig i särskilt avtal med kunden.
C. Till depån anslutna fionton, firedit och fiontanta medel
C.1 Till depån är anslutet ett eller flera konton. Om överenskom- melse inte träffas om annat förs ett anslutet konto i svenska kronor.
C.2 På anslutet konto får institutet sätta in pengar som utgör förskott för köpuppdrag eller likvid för säljuppdrag (eller mots- varande), avkastning på förvaltade värdepapper samt pengar som kunden i annat fall överlämnat till institutet eller som institutet tagit emot för kundens räkning och som har samband med depån, om inte kunden har angett institutet ett annat konto för insättningen.
C.3 Institutet får belasta anslutet konto med belopp som kunden beordrat eller godkänt samt för varje utlägg, kostnad eller förskot- terad skatt som har samband med kontot eller depån. Institutet får vidare belasta anslutet konto med belopp motsvarande dels utlägg, kostnad och arvode för uppdrag i övrigt, som institutet
utfört åt kunden, dels likvid för annan förfallen obetald fordran som institutet vid var tid har gentemot kunden.
C.4 Medel i utländsk valuta som institutet betalar respektive tar emot för kundens räkning ska innan beloppet sätts in eller tas ut, växlas till svenska kronor enligt av institutet vid var tid tillämpade villkor. Detta gäller dock inte om kontot förs i den utländska valu- tan.
C.5 Om kunden inte är omyndig eller innehållet i depån eller medlen på anslutet konto står under särskild förvaltning eller överförmyndares tillsyn kan kunden efter Institutets medgivande erhålla rätt till kredit. Rätten till kredit gäller – om Institutet inte
meddelar annat – upp till ett belopp som motsvarar det vid var tid gällande sammanlagda belåningsvärdet av tillgångarna i depån och på anslutna konton. Har kunden enligt särskilt avtal pantför- skrivit i depån förtecknade värdepapper och/ eller tillgångar på anslutet konto även för andra förpliktelser än kundens kredit (t ex för handel med derivatinstrument) skall dock dessa förpliktelser, enligt de principer som Institutet vid var tid tillämpar, beaktas vid fastställandet av krediträttens omfattning. Kundens kredit enligt dessa bestämmelser gäller tills vidare, med rätt för Institutet att säga upp krediten till betalning med en månads uppsägningstid. Vid uppsägning av depåavtalet enligt punkt G.8 första eller tredje stycket nedan är emellertid - såvida inte kunden är konsument
– krediten förfallen till betalning vid tidpunkten för depåavtalets
upphörande.
C.6 Belåningsvärdet av tillgångarna i depån och på anslutna kon- ton beräknas av Institutet i enlighet med de regler som Institutet vid var tid tillämpar. Kunden kan från Institutet erhålla uppgift om dels det aktuella sammanlagda belåningsvärdet, dels aktuellt belåningsvärde för visst i depån förtecknat finansiellt instrument och dels belåningsvärdet respektive ställningen på anslutet konto. Det åvilar kunden att själv hålla sig underrättad om det vid var tid gällande sammanlagda belåningsvärdet av tillgångarna i depån och på anslutna konton samt att tillse att säkerhetsbrist (över- belåning) inte vid någon tidpunkt uppkommer, d.v.s. att – med beaktande även av andra förpliktelser för vilka nämnda tillgångar utgör säkerhet – krediten inte vid någon tidpunkt överstiger till- gångarnas sammanlagda belåningsvärde. Kunden kan inte i något avseende undgå ansvar för eventuellt uppkommen säkerhetsbrist under åberopande av att denne av Institutet inte underrättats om det gällande sammanlagda belåningsvärdet av tillgångarna i depån och på anslutna konton eller om uppkommen säkerhetsbrist.
Om säkerhetsbrist ändock skulle uppkomma är kunden skyldig att omedelbart och utan anmodan till Institutet betala överskjutande skuldbelopp eller ställa tilläggssäkerhet i sådan utsträckning att säkerhetsbrist ej längre föreligger. Sker ej sådan betalning eller sådant ställande av tilläggssäkerhet är hela skulden på anslutet konto förfallen till omedelbar betalning. Om kunden är konsument gäller dock i sistnämnda fall i stället att Institutet äger försälja ställ- da säkerheter i sådan utsträckning att utnyttjad kredit inte längre överstiger den kredit som kunden har rätt till.
C.7 För kundens tillgodohavande på anslutet konto beräknas ränta efter den räntesats som institutet vid var tid tillämpar för tillgodo- havande på konto av detta slag. För skuld på anslutet konto utgår ränta, ursprungligen efter den räntesats som anges på Institutets hemsida.
Ändring av räntesatserna får ske med omedelbar verkan i sam- band med kreditpolitiska beslut, ändring av institutets upplåning- skostnader eller andra kostnadsökningar för institutet. Ändring av räntesatserna av annan anledning får ske endast från och med den dag då institutet meddelat kunden om ränteändringen.
Om kunden är konsument gäller beträffande ränta för skuld på anslutet konto i stället för vad som i föregående stycke angetts att räntesatsen får ändras endast i den utsträckning det motiveras av kreditpolitiska beslut, ändring av institutets upplåningskostnader eller andra kostnadsökningar som institutet inte skäligen kunde förutse när depå-/kontoavtalet ingicks och att ändring av räntesat- sen får ske från och med den dag då institutet meddelat kunden om ränteändringen.
Uppgifter om räntesatser kan erhållas hos institutet. Ränta på tillgodohavande räknas från och med dagen efter insättningen till dagen för uttag. Ränta på skuldbelopp utgår från dagen då skuld uppkommit till och med återbetalningsdagen.
Vid bedömning av om tillgodohavande respektive skuld finns på anslutna konton, bedöms varje konto för sig. Detta innebär t ex att ett anslutet konto kan komma att gottskrivas ränta samtidigt som
ett annat anslutet konto belastas med ränta.
C.8 Om kunden är i betalningsdröjsmål, har institutet rätt till drö- jsmålsränta på förfallet belopp från förfallodagen till dess betalning sker med den räntesats som med åtta procentenheter överstiger den gällande räntesatsen för skuld på anslutet konto enligt punkt C.7.
D. Pant
D.1 Bestämmelser om pant finns, förutom i detta avsnitt D, även i depå-/kontoavtalet under punkten Pantsättning samt under punkt
C.5 – C.6.
D.2 Avkastning av pant och andra rättigheter som grundas på panten omfattas också av pantsättningen och utgör pant.
D.3 Institutets totala åtagande i egenskap av panthavare avseende pantsatt egendom framgår av depå-/kontoavtalet och dessa bestämmelser.
D.4 Pant ska inte utgöra säkerhet för fordran på kunden som institutet har förvärvat eller kan komma att förvärva från annan än kunden, om nämnda fordran varken har samband med kundens handel med finansiella instrument eller har uppkommit genom belastning av kundens konto.
D.5 Om kunden inte fullgör sina skyldigheter mot institutet enligt depå-/kontoavtalet eller skyldigheter som uppkommit i sam- band med kundens transaktioner med finansiella instrument får institutet ta panten i anspråk på det sätt institutet finner lämpligt. Institutet ska förfara med omsorg och, i förväg underrätta kunden om ianspråktagandet om det är möjligt och underrättelse enligt institutets bedömning kan ske utan att vara till nackdel för insti- tutet i egenskap av panthavare. Institutet får bestämma i vilken
ordning ställda säkerheter (panter, borgensåtaganden m m) ska tas i anspråk.
D.6 Pantsatta värdepapper får säljas utanför den marknadsplats där värdepapperet handlas eller är upptaget till handel.
D.7 Om panten utgörs av tillgodohavande på konto anslutet till depån får institutet, utan att i förväg underrätta kunden, omedel- bart ta ut förfallet belopp från kontot.
D.8 Kunden ger institutet bemyndigande att själv eller genom någon som institutet utser, teckna kundens namn, då detta krävs för att genomföra pantrealisation eller för att tillvarata eller utöva institutets rätt med avseende på pantsatt egendom. Därmed får in- stitutet även öppna särskild depå och/eller Vp-konto hos Euroclear Sweden eller konto i annat kontobaserat system. Kunden kan inte återkalla detta bemyndigande så länge panträtten består.
D.9 Om borgen har tecknats för kundens skyldigheter enligt
depå-/kontoavtalet gäller föl-jande i fråga om borgensmans rätt till
den pantsatta egendomen.
För det fall institutet tagit borgen i anspråk ska panten därefter utgöra säkerhet för borgens-mans återkrav (regresskrav) mot kunden endast i den mån detta har angetts i borgens-förbindelsen. Sådan rätt är efterställd institutets rätt till pant.
Utgör panten säkerhet för flera borgensmäns återkrav ska de ha rätt till panten i förhållande till var och ens återkrav om de inte kommit överens om annat.
Institutet får så länge institutet inte tagit borgen i anspråk lämna ut pant, som enligt institutets bedömning inte behövs för betalning av förfallet belopp enligt depå-/kontoavtalet, utan att borgensmans ansvar ska minska på grund av detta.
D.10 Kunden får inte utan att samtycke lämnats av institutet till an- nan pantsätta egendom som är pantsatt enligt depå-/kontoavtalet. Sådan pantsättning till annan ska göras enligt institutets anvisnin- gar. Sker pantsättning i strid mot denna bestämmelse får institutet
säga upp depå-/kontoavtalet till omedelbart upphörande utan
iakttagande av i punkt G.8 nedan nämnd uppsägningstid.
D.11 Om kunden till annan pantsatt värdepapper registrerade i depån eller medel på konto anslutet till depån får institutet, även om kunden invänt mot detta, utlämna/ överföra värdepapper res- pektive överföra medel på till depån anslutet konto till panthavaren eller annan efter instruktioner från panthavaren. Redovisning av sådant utlämnande/ överföring ska sändas till kunden.
D.12 Kunden får inte på annat sätt förfoga över i depå-/kontoavta- let pantsatta värdepapper eller medel utan institutets samtycke i varje särskilt fall.
E. Handel med värdepapper över depån
E.1 På uppdrag av kunden - även innefattande vad kunden och in- stitutet eventuellt har kommit överens om i särskilt avtal om handel via elektroniskt medium - utför institutet köp och försäljning av finansiella instrument samt andra uppdrag avseende handel med finansiella instrument för kundens räkning. Efter fullgörandet och om förutsättningar för detta föreligger redovisar institutet dessa transaktioner i kundens depå och anslutna konton.
E.2 Kunden är medveten om att institutet kan spela in och bevara telefonsamtal och annan elektronisk kommunikation i samband med att kunden lämnar institutet uppdrag om handel eller instruk- tioner avseende kundens depå och anslutna konton. Samtal kan även komma att spelas in och bevaras vid andra kontakter med kunderna som rör tjänsterna enligt depå/kontoavtalet och dessa bestämmelser.
E.3 I och med att kunden undertecknar avtalet eller tar institutets tjänster i anspråk vad avser instrumentet är kunden bunden av institutets vid var tid gällande särskilda Xxxxxxxxxx för utförande av order samt sammanläggning och fördelning av order och de villkor som vid var tid gäller för handel med visst finansiellt instrument. Med sådana villkor förstås: (i) Allmänna villkor för handel med finansiella instrument, (ii) villkor i orderunderlag och (iii) villkor i
av institutet upprättad avräkningsnota. Institutet ska på kunds begäran tillhandahålla kunden gällande riktlinjer och xxxxxxx som avses i första stycket.
Vid handel med finansiella instrument kan utöver de riktlinjer och villkor som avses i första stycket tillkomma regler antagna av insti- tutet, svensk eller utländsk emittent, handelsplats, clearingorgan- isation eller central värdepappersförvarare. Det åligger kunden att hålla sig underrättad om och följa nu nämnda villkor och regler.
E.4 Enligt Allmänna villkor för handel med finansiella instrument har institutet rätt att makulera köp eller försäljning där avslut träf- fats för kundens räkning i den omfattning som avslutet makulerats av aktuell handelsplats. Samma rätt gäller om institutet i annat
fall finner makulering av avslut vara nödvändig med hänsyn till att ett uppenbart fel begåtts av institutet, marknadsmotpart eller av kunden själv eller, om kunden genom order handlat i strid med gällande lag, annan författning eller om kunden i övrigt brutit mot god sed på värdepappersmarknaden. Har avslutet som makulerats redan redovisats i kundens depå kommer institutet att korrigera och redovisa makuleringen för kunden.
E.5 För den händelse någon av parterna skulle försättas i konkurs eller företagsrekonstruktion skulle beslutas för kunden, enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, ska samtliga ut- estående förpliktelser med anledning av handel med finansiel-
la instrument mellan parterna avräknas mot varandra genom slutavräkning per den dag sådan händelse inträffar. Vad som efter sådan slutavräkning tillkommer ena parten är omedelbart förfallet till betalning.
F. Sfiatter m.m.
F.1 Kunden ska svara för skatter och andra avgifter som ska erläg- gas enligt svensk eller utländsk lag, svensk/utländsk myndighets
föreskrift eller beslut, mellanstatligt avtal eller institutets avtal med svensk/utländsk myndighet med avseende på värdepapper regis- trerade i depån, t ex preliminärskatt, utländsk källskatt respektive svensk kupongskatt på utdelning.
F.2 Institutet kan, till följd av svensk/utländsk lag, svensk/utländsk myndighets föreskrift eller beslut, mellanstatligt avtal eller insti- tutets avtal med svensk/utländsk myndighet vara skyldigt att för kundens räkning vidta åtgärder beträffande skatt och andra avgift- er grundat på utdelning/ränta/avyttring/innehav avseende kundens värdepapper. Det åligger kunden att tillhandahålla den information, inkluderande undertecknande av skriftliga handlingar, som institu- tet bedömer vara nödvändig för att fullgöra sådan skyldighet.
F.3 Om institutet till följd av skyldighet enligt punkt F.2 för kundens räkning betalat skatt får institutet belasta anslutet konto med motsvarande belopp på sätt som anges i punkt C.3.
F.4 Institutet ska, på särskilt uppdrag av kunden, om rätt därtill föreligger och om institutet bedömer det som praktiskt möjligt och lämpligt, bl.a. med beaktande av kundens intresse söka medver- ka till nedsättning eller restitution av skatt samt utbetalning av tillgodohavande hos skattemyndighet. Institutet får i samband med detta teckna kundens namn samt även lämna uppgift om kunden och kundens värdepapper i den omfattning som krävs.
G. Övriga bestämmelser
G.1 Avgifter m.m.
För förvaring samt för övriga tjänster enligt depå-/kontoavtalet och dessa bestämmelser tas ut avgifter enligt vad som framgår i depå-/kontoavtalet eller som institutet senare meddelat kunden på sätt som anges i punkt G.10.
Upplysning om gällande avgifter kan på begäran fås hos institutet.
Avgifter debiteras anslutet konto i svenska kronor om inte institutet meddelar annat.
Xxxxxx ska ersätta institutets kostnader och utlägg som har sam- band med institutets uppdrag enligt depå-/kontoavtalet och dessa bestämmelser samt kostnader och utlägg för att bevaka och driva in institutets fordran hos kunden.
G.2 Meddelanden m.m.
Meddelande från institutet
Meddelande som skickats av institutet med rekommenderat brev eller vanligt brev ska kunden anses ha fått senast femte bank- dagen efter avsändandet, om brevet sänts till den adress som angivits ovan.
Meddelande genom e-post, telefax, S.W.I.F.T., Internet eller annan elektronisk kommunikation ska kunden anses ha fått vid avsändan- det om det sänts till av kunden uppgivet nummer eller elektronisk adress. Om kunden får ett sådant meddelande vid en tidpunkt som inte är institutets normala kontorstid i Sverige ska kunden anses ha fått meddelandet vid början av påföljande bankdag.
Meddelande till institutet
Kunden kan lämna meddelanden till institutet via lösenordsskyd- dad inloggning på Institutets hemsida, genom att besöka insti- tutet eller genom att skicka brev. Brev till institutet ska ställas till den adress som anges i depå-/kontoavtalet, såvida institutet inte begärt svar till annan adress. Kunden kan endast lämna medde- lande till institutet via e-post efter särskild överenskommelse med institutet.
Meddelande från kunden ska institutet anses ha fått den bankdag meddelandet kommit fram till nämnda adress. Även i annat fall ska institutet anses ha fått meddelandet från kunden om kunden kan visa att meddelandet skickats på ett ändamålsenligt sätt. I sådant fall ska institutet anses ha fått meddelandet den bankdag kunden
kan visa att institutet borde fått det.
För meddelande avseende reklamation och hävning med anledning av kommissionsuppdrag som konsument lämnat i egenskap av icke professionell kund enligt institutets kategorisering enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, gäller att meddelande kan göras gällande om kunden kan visa att det skickats på ett ändamålsenligt sätt, även om det försenats, förvanskats eller inte kommit fram. Kunden ska dock, om denne har anledning att anta att institutet inte fått meddelandet eller att det förvanskats, skicka om meddelandet till institutet.
G.3 Redovisning
Redovisning för depån och anslutna konton lämnas - om inte särskilt avtal träffats om annat - minst en gång per år, såvida inte en sådan översikt har tillhandahållits i något annat regelbundet utdrag.
Institutet ansvarar inte för riktigheten av information om värdepap-
per, som inhämtats av institutet från extern informationslämnare.
G.4 Utlämnande av uppgift till annan, behandling av personuppgifter m.m.
Behandling av personuppgifter sker i enlighet med dataskydds- förordningen (GDPR, EU 2016/679). Förordningen syftar till att sky- dda den enskildes integritet. Strivo AB, 556759–1721, (”Institutet”), som är personuppgiftsansvarig, är därför skyldig att behandla dina personuppgifter enligt förordningens regler. I huvudsak består Institutets verksamhet av att producera och distribuera finansiella produkter. Det innebär att det är Institutet som fullgör alla tjänster i samband med emission och ingår avtal med och agerar motpart i förhållande till banker och förmedlarbolag. Verksamheten omfattar även att tillhandahålla andra tjänster såsom depåer, ISK-konton, fondhandel etc. De personuppgifter som Institutet behandlar sker därför inom ramen för den administration som sker av struktur- erade produkter och andra tjänster samt för att kunna uppfylla gällande lagstiftning exempelvis beträffande lag om värdepap- persmarknaden, bokföringslagen och lag om åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism, samt för att kunna hantera och bemöta eventuella kundklagomål.
Enligt förordningen har varje registrerad individ rätt att få infor- mation om och rättelse av de personuppgifter som registrerats. Sådan begäran framställs skriftligen till: Strivo AB, Att: Strivos da- taskyddsombud, Xxxx Xxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxxxx alternativt xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxx.xx
Ytterligare information om personuppgiftshantering finns på Insti-
G.5 Felafitig registrering i depån m.m.
Om institutet av misstag skulle registrera värdepapper i kundens depå eller sätta in medel på till depån anslutet konto, har institutet rätt att snarast möjligt korrigera registreringen eller insättningen
i fråga. Om kunden förfogat över av misstag registrerade värde- papper eller insatta medel, ska kunden snarast möjligt till institutet lämna tillbaka värdepapperen eller betala tillbaka de medel som mottagits vid avyttringen eller insättningen. Om kunden under- låter detta har institutet rätt att köpa in värdepapperen i fråga och belasta kundens konto med beloppet för institutets fordran samt, vid kundens förfogande över medel, belasta kundens konto med beloppet i fråga.
Institutet ska omedelbart underrätta kunden om att korrigering vidtagits enligt ovan. Kunden har inte rätt att ställa några krav gen- temot institutet med anledning av sådana misstag.
Vad som angetts i de två föregående styckena gäller även när institutet i andra fall registrerat värdepapper i depån eller satt in medel på anslutet konto, som inte skulle ha tillkommit kunden.
G.6 Begränsning av institutets ansvar
Institutet är inte ansvarigt för skada som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om institutet självt är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd.
Skada som uppkommit i andra fall ska inte ersättas av institutet, om det varit normalt aktsamt.
Institutet ansvarar inte för skada som orsakats av - svensk eller utländsk - handelsplats, depåförande institut, central värdepap- persförvarare, clearingorganisation, eller andra som tillhandahåller motsvarande tjänster, och inte heller av uppdragstagare som in- stitutet med tillbörlig omsorg anlitat eller som anvisats av kunden. Detsamma gäller skada som orsakats av att ovan organisationer eller uppdragstagare blivit insolventa. Institutet ansvarar inte för skada som uppkommer för kunden eller annan med anledning av förfogandeinskränkning som kan komma att tillämpas mot institu- tet beträffande finansiella instrument.
Institutet ansvarar inte för indirekt skada. Denna begränsning gäller dock inte om den indirekta skadan har orsakats av grov vårdslöshet. Begränsningen gäller inte heller vid uppdrag som läm- nats av konsument om den indirekta skadan orsakats av institutets vårdslöshet.
Föreligger hinder för institutet, på grund av omständighet som an- ges i första stycket, att helt eller delvis utföra åtgärd enligt dessa bestämmelser eller köp- eller säljuppdrag avseende finansiella instrument får åtgärd uppskjutas till dess hindret har upphört. Om institutet till följd av sådan omständighet är förhindrad att verk- ställa eller ta emot betalning/ leverans, ska varken institutet eller kunden vara skyldig att betala ränta.
Vad ovan sagts gäller i den mån inte annat följer av lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
G.7 Avstående från uppdrag m.m.
Institutet har rätt att avsäga sig uppdrag enligt depå-/kontoavtalet och dessa bestämmelser avseende svenskt finansiellt instrument registrerat hos central värdepappersförvarare t.ex. Euroclear Sweden inom fem bankdagar, och för övriga svenska värdepapper samt för utländska finansiella instrument inom femton bankdagar efter det att värdepapperen mottagits av institutet. För utläm- nande/överföring av värdepapperet i fråga gäller därvid vad som i punkt G.8 anges om utlämnande/överföring vid uppsägning.
G.8 Uppsägning
Institutet kan säga upp depå-/kontoavtalet per brev till up- phörande två månader efter det att kunden enligt punkten G.2 ska anses ha fått meddelandet.
Kunden kan säga upp avtalet på de sätt som framgår enligt G.2 (dvs. via lösenordsskyddad inloggning på Institutets hemsida, per brev eller muntligen vid besök på kontor samt via e-post efter särskild överenskommelse) till upphörande en månad efter det institutet enligt samma punkt ska anses ha fått meddelandet.
Vid depå-/kontoavtalets upphörande ska parterna genast reglera samtliga sina skyldigheter enligt dessa bestämmelser. Depå-/ kontoavtalet gäller dock i tillämpliga delar till dess att part fullgjort samtliga sina åtaganden gentemot motparten. Vidare får var
och en av institutet och kunden säga upp uppdrag enligt dessa bestämmelser avseende visst värdepapper på samma villkor som anges ovan.
Oavsett vad som sagts i föregående stycke får part säga upp depå-/kontoavtalet med omedelbar verkan om motparten väsen- tligen brutit mot avtalet. I sådant fall ska varje avtalsbrott, där rättelse trots anmaning inte snarast möjligt vidtagits, anses som
ett väsentligt avtalsbrott. Institutet får även säga upp depå-/ kontoavtalet med omedelbar verkan vid förändringar av kundens skatterättsliga hemvist som medför att institutet inte längre kan fullgöra sin skyldighet att för kundens räkning vidta åtgärder be- träffande skatt enligt vad som anges i avsnitt F eller att fullgöran- det av sådan skyldighet avsevärt försvåras.
Vid depå-/kontoavtalets upphörande ska institutet till kunden utlämna/överföra samtliga i depån registrerade värdepapper eller - om uppsägningen avser visst värdepapper - detta värdepapper.
Kunden ska lämna skriftliga anvisningar till institutet om utläm- nandet/överföringen av värdepapper och pengar. Om inte såda- na anvisningar lämnats inom två månader efter den dag depå-/ kontoavtalet enligt uppsägningen upphört eller om utlämnandet/ överföringen inte kan ske enligt kundens anvisningar, får institu- tet:
• beträffande finansiellt instrument som registreras enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument; för kundens räkning öppna Vp-konto eller motsvarande hos central värdepappersförvarare och till sådant konto överföra de finansiella instrumenten,
• beträffande värdepapper i dokumentform; om hinder inte föreligger mot utlämnande på grund av lag eller avtal, på be- tryggande sätt och på bekostnad av kunden sända värdepap- peren till kundens adress som är känd för institutet, samt
• beträffande annat värdepapper än ovan nämnda samt värdepapper i dokumentform om försändelse visat sig vara obeställbar; på det sätt institutet finner lämpligt sälja eller på annat sätt avveckla värdepapperen och, om värdepapperen saknar värde, låta förstöra respektive avregistrera dessa. Institutet får ta betalt för vidtagna åtgärder samt för kostnad- erna för avvecklingen genom avdrag från försäljningslikviden. Eventuellt överskott ska utbetalas till kunden medan eventu- ellt underskott ska omgående ersättas av kunden.
• beträffande pengar på depån och anslutna konton; betala ut till annat konto tillhörande kunden eller för kundens räkning.
G.9 Begränsning av åtaganden och förhållande till andra avtal Institutet är inte skyldigt att vidta andra åtgärder än vad som anges i depå-/kontoavtalet och dessa bestämmelser om inte särskilt
skriftligt avtal träffats om detta. Vad som uttryckligen anges i
sådant särskilt avtal ska gälla före depå-/kontoavtalet och dessa bestämmelser.
G.10 Ändring av bestämmelserna och avgifter
För förvar och utförande av tjänster enligt depå-/kontoavtalet och dessa bestämmelser utgår avgifter enligt avtalet samt i enlighet med var tid gällande prislista.
Ändringar av dessa bestämmelser eller institutets avgifter ska ha verkan gentemot kunden två månader efter det att kunden enligt punkt G.2 ska anses ha mottagit meddelandet Om kunden inte godtar ändringen har kunden rätt att inom nämnda tid säga upp depå-/kontoavtalet till upphörande utan iakttagande av i punkt G.8 angiven uppsägningstid.
G.11 Tillämplig lag
Tolkning och tillämpning av Depå-/kontoavtalet och dessa bestäm- melser ska ske enligt svensk rätt.
Rifitlinjer för bästa utförande av order 5120 | Fastställda 18 oktober 2021
Inledning
Dessa riktlinjer beskriver de tillvägagångssätt Strivo AB (Bola- get) tillämpar för att utföra och vidarebefordra order i finansiella instrument för kunds räkning. Bolaget vidtar alla rimliga åtgärder i
enlighet med Xxxxxxxxxxxx för att åstadkomma bästa möjliga resultat för dess kunder. Även om tillvägagångssätten, som beskrivs i Riktlinjerna, förväntas åstadkomma bästa möjliga resultat för kunderna, finns det dock ingen garanti att det under alla förhål- landen går att åstadkomma detta för varje enskild transaktion. De tillvägagångssätt som beskrivs utgör ”Bästa möjliga utförande” enligt Bolagets uppfattning. När en kund ber Bolaget utföra en transaktion samtycker kunden till att transaktionen utförs i enlighet med dessa riktlinjer. En och samma order kan hanteras genom att flera av de metoder som anges i riktlinjerna används.
Specififi instrufition
En kund kan lämna en specifik instruktion till Bolaget för genom- förandet av en viss transaktion. En sådan instruktion äger alltid företräde framför dessa riktlinjer. En specifik instruktion från kund kan således innebära att Bolaget avviker från vad som anges i dessa riktlinjer och därmed är det inte säkert att kund får bästa möjliga resultat.
Olifia fafitorers relativa vifit vid vidareförmedling/ utförande av order
När Bolaget utför eller vidareförmedlar en kundorder tar Bolaget hänsyn till följande faktorer:
• pris och tillhörande kostnad
• snabbhet och sannolikhet av både utförande och avveckling
• orderns storlek och typ samt dess påverkan på marknaden
• kundens kategori
• underliggande instruments priskänslighet
• övriga hänsyn som Bolaget anser är relevanta vid utförande av kundorder
Bolaget beaktar dessa faktorer vid tidpunkten för utförande/ vidarebefordran utifrån kundens egenskaper, det finansiella instrumentet ifråga och rådande marknadsförutsättningar samt i tillämpliga delar vid val av handelsplats.
Bolaget kommer normalt vid utförande/vidarebefordran av order att söka åstadkomma det bästa möjliga resultatet i form av det totala belopp som kunden ska betala eller erhålla.
I vissa fall som t.ex. vid stora order med särskilda villkor, kan Bolaget komma att ta större hänsyn till andra faktorer. Bolaget kan komma att göra en annan bedömning om exempelvis ordern på grund av dess storlek och typ, enligt Bolagets bedömning, kan ha en väsentlig prispåverkan eller påverkan på sannolikheten för att den blir utförd.
Bolaget tillmäter normalt priset och transaktionsomkostnader (courtage) störst betydelse.
Orderhanteringsprocessen
Order kan placeras antingen manuellt eller elektroniskt. Elektronis- ka order är överföringar av kundinstruktioner om att handla genom onlineplattformen.
Manuella order är kundinstruktioner för handel som vanligtvis härrör från orderblankett, telefonsamtal eller andra meddelanden. Elektroniska order skickas omedelbart för utförande om de inte behöver manuell hantering på grund av orderns art eller storlek. Manuella order och order som behöver manuell hantering kommer att hanteras manuellt av Bolagets personal.
Bolaget kommer att utföra kundorder snabbt, effektivt och rättvist.
Jämförbara kundorder utförs i den ordning de mottas, förutsatt att detta inte omöjliggörs av orderns art eller rådande marknads- förhållanden eller där annat dikteras av kundens intressen.
Utförande av order i finansiellt instrument som huvudsafiligen handlas på en extern handelsplats Detta avsnitt avser finansiella instrument som handlas med god- tagbar likviditet på en handelsplats utanför Bolaget, exempelvis en reglerad marknad eller annan specialiserad marknadsplats. Sådana finansiella instrument inkluderar exempelvis:
• aktier (exempelvis aktier upptagna till handel på Nasdaq OMX)
• obligationer och andra räntebärande eller diskonterade skul- debrev; inklusive aktieobligationer
• börshandlade fonder
• andra finansiella instrument som handlas på extern handel- splats
En order kommer normalt sändas för utförande till den handel- splats som Bolaget anser bäst lämpad ur ett kundperspektiv. Det är vanligtvis den handelsplats som över tid har påvisat den bästa likviditeten i det finansiella instrumentet. Mest likvid marknadsplats brukar ge bästa pris och högst sannolikhet för genomförande.
Bolaget har tillgång till ett flertal reglerade marknader och andra marknadsplatser/handelsplattformar (s.k. ”Multilateral trading facilities”, MTF:er) genom Direct Market Access (DMA) som till- handahålls av Bolagets samarbetspartners. Aktier, börshandlade fonder (även kallade ”Exchange Traded Funds”, ETF:er) och övriga börshandlade instrument handlas direkt genom DMA när det är möjligt. De DMA-kopplingarna som Bolaget har använder Smart Order Routing (SOR) vilket innebär att ordern utförs automatiskt på den handelsplatsen där den kan utföras till bästa pris.
När ordern är av sådan storlek att det vid utförandet krävs sär- skild omsorg för att minimera ogynnsam påverkan av ordern i marknaden, kommer Bolaget att utföra ordern vid sådana tidpunk- ter och i sådana separata delar i marknaden, som Bolaget bedömer ger kunden bästa möjliga resultat under de aktuella omstän- digheterna.
Om förhållandena så tillåter och Bolaget bedömer att det är till kundens fördel, kan Bolaget utföra hela eller delar av ordern mot antingen sitt eget lager eller direkt mot en motpart i marknaden eller mot en annan kunds order. Bolaget kommer dock endast att göra detta om det vid tidpunkten för transaktionen verkar troligt att resultatet är minst lika bra som annars hade uppnåtts i marknaden.
När en kund begär att Xxxxxxx skall ge ett pris för en transaktion mot eget lager, kommer Xxxxxxx att vidta rimliga åtgärder för att försäkra sig om att det givna priset i alla avseenden är rättvist.
Utförande av order i finansiella instrument som inte huvudsafiligen handlas på en extern handelsplats
Detta avsnitt avser finansiella instrument som inte handlas med godtagbar likviditet på en handelsplats utanför Bolaget. Det kan till exempel vara standardiserade men icke börshandlade instru- ment eller instrument som Bolaget eller annan intermediär skapat från en eller flera komponenter, för att åstadkomma ett instrument
designat för att möta specifika exponeringskrav. Sådana finansiella instrument inkluderar exempelvis:
• obligationer och andra räntebärande eller diskonterade skul- debrev
• onoterade aktier
• instrument där avkastningen är sammankopplad med utveck- lingen av ett specifikt index eller referensränta
• OTC-derivat
• fondandelar
• andra finansiella instrument som inte handlas på exempelvis reglerad marknad eller annan specialiserad marknadsplats.
5120 | Fastställda 18 oktober 2021
Bolaget kan komma att utföra ordern mot sitt eget lager till ett väl- grundat pris. Prissättningen tar hänsyn till rådande marknadspris eller marknadspris tillgängligt för Bolaget, eller nivå på underlig- gande tillgång, index eller ränta som ingår i instrumentets struktur, eller andra relevanta marknadsfaktorer eller händelser. Prissät- tningen tar dessutom hänsyn till kostnader i Bolagets affärsmodell för instrumentet i fråga. För att kunna erbjuda order i exempelvis onoterade aktier kan Bolaget komma att utföra ordern mot en mot- part i marknaden eller mot en annan kunds order.
Specifikt för fondandelar kommer Bolaget att genomföra order genom att vidarebefordra den, direkt eller genom en motpart, till det fondbolag (eller motsvarande) som ansvarar för administra- tionen av fonden. Bolaget ska utföra order avseende fondandelar i enlighet med aktuella fondbestämmelser hos respektive fondbolag. För att order ska kunna exekveras till samma dags NAV, ska order vara Bolaget till handa före en viss angiven tidpunkt, vilket vid var tidpunkt skall framgå av Bolagets webbplats, xxx.xxxxxx.xx. I syfte att säkerställa att order är Bolaget till handa före aktuell tidpunkt, kommer Bolaget kräva att order är Bolaget till handa vid en tidig- are tidpunkt samma dag än den faktiska bryttiden för den aktuella fonden.
Primärmarfinadstransafitioner
Bolaget kommer att utföra transaktioner i finansiella instrument på primärmarknaden genom att samla ihop och vidarebefordra kunders teckningsanmälningar i form av så kallad ”buntorder” till emittenten eller emittentens ombud i enlighet med kundens instruktioner och villkoren för den specifika emissionen. Bolaget säkerställer bästa möjliga resultat för kunder genom att jämföra
priser på derivat från andra motparter än emittent när aktuell pro- dukt ska upphandlas. I det fall att bättre pris kan erbjudas av annan motpart än emittent, anvisar Bolaget emittent att handla derivat från sådan motpart.
Handelsplatser som Bolaget huvudsafiligen använder för utförande av order
Bolaget kan komma att delta i handel på olika reglerade marknader
och andra handelsplatser. Bolaget utvärderar i sådant fall dessa handelsplatser, minst en gång per år eller vid större förändringar av dessa handelsplatser. Bolaget använder f n huvudsakligen han- delsplatserna Nasdaq OMX och NGM.
För att genomföra transaktioner i instrument som handlas på andra handelsplatser än de som Bolaget deltar i handeln direkt, genom- för Bolaget sådana transaktioner genom att vidarebefordra ordern till företag med direkt tillgång till dessa handelsplatser. Valet av sådana samarbetsföretag sker genom en kontinuerlig utvärdering av företagets förmåga att erbjuda bra orderutförande.
Metoder för orderutförande
För att uppnå bästa möjliga resultat, kan samma order utföras i sin helhet eller i delar genom att använda en eller en kombination av följande metoder:
• Direkt på en reglerad marknadsplats eller MTF – Detta kan ske genom att Bolaget utför ordern direkt eller genom en tredje part.
• Utanför en reglerad marknadsplats eller MTF (såvida inte kunden avseende en enskild order meddelat att den aktuella ordern inte får utföras utanför en reglerad marknadsplats) – Detta kan ske genom att:
- order matchas mot annan kunds order
- ordern genomförs mot Bolagets eget lager
- ordern genomförs mot en tredje part.
Sammanläggning och fördelning av order
Bolaget kan lägga samman en kunds order med andra kunders or- der alternativt lägga samman den med transaktioner för Bolagets egen räkning, om det är osannolikt att sammanläggningen kommer att vara till nackdel för en enskild kund som ingår i sammanlägg- ningen. Även om en sammanläggning i stort inte förväntas vara till en kunds nackdel – utan kanske snarare till kundens fördel – kan det vid vissa tillfällen vara till en kunds nackdel i förhållande till en specifik order.
När Bolaget lägger samman en kunds order med andra order, fördelas affärerna rättvist mellan kunden och de andra parter vars order lagts samman.
En sammanlagd order som utförts i sin helhet fördelas på det gen- omsnittliga priset. Om en sammanlagd order endast kunnat utföras delvis kommer den del som utförts att fördelas proportionellt på det genomsnittliga priset. Om en order sammanlagts med ut- förandet av transaktion för Bolagets egen räkning och den endast kunnat utföras delvis kommer kunden vid fördelningen normalt ha företräde framför Bolaget.
Störningar i marfinaden eller handelssystem
Vid avbrott i handeln, när en handelsplats makulerar affärer, vid störningar i marknaden, vid bristande tillgänglighet i tekniska sys- tem eller av annat liknande skäl, kan det enligt Bolagets bedömn- ing ligga i kundens bästa intresse att en order utförs eller vidare- befordras på något annat sätt än det som normalt används för det finansiella instrumentet ifråga. Bolaget kommer då att vidta alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för kunden un- der rådande omständigheter. Om händelserna som beskrivs ovan, resulterar i allvarliga störningar i marknaden, kommer Bolaget
att vidta rimliga åtgärder för att kontakta kunder vars order ännu inte utförts för att inhämta ytterligare instruktioner. Om Bolaget därvid inte lyckas få några instruktioner, kommer Xxxxxxx att vidta sådana åtgärder som rimligtvis kan bedömas vara i kundens bästa intresse och kunden kommer att vara bunden till resultatet. När en marknadsplatsoperatör makulerar eller ändrar affärer som utförts på dess marknadsplats, är Bolaget och dess kunder bundna till sådana åtgärder, även om Bolaget under tiden bekräftat till kunden att affären blivit genomförd.
Ändringar och uppdatering av instrufitionen
Dessa riktlinjer kan komma att ändras. Handelsplatserna, företagen till vilka order vidarebefordras och förfaranden för utförande av order, liksom resultaten av order utförande ses löpande över (minst årligen) för att säkerställa att de sannolikt kommer att åstadkomma bästa möjliga resultat för Bolagets kunder. När Xxxxxxx uppdaterar sina riktlinjer kommer dessa Ändringar alltid finnas tillgängliga på Bolagets webbplats, xxx.xxxxxx.xx. Ändringar och förändringarna gäller fr.o.m. dagen efter den dag som de publicerats på webbplat- sen.
Information om egensfiaper och risfier avseende finansiella instrument
5180 | 24 mars 2022
1. Risker med finansiella instrument
1.1. Allmänt om risker
Investeringar i finansiella instrument är förknippade med ekono- misk risk, vilket beskrivs i detta informationsdokument. Du som kund ansvarar själv för risken i dina investeringar och måste därför själv ta del av och därmed skaffa dig kännedom om de allmänna villkor, faktablad, prospekt eller liknande, som gäller för handel med sådana instrument och om instrumentens egenskaper och ris- ker. Du kan få informationen via det värdepappersföretag som du har anlitat. Du måste också fortlöpande bevaka dina investeringar
i sådana instrument. Detta gäller även om du fått investeringsråd- givning vid investeringstillfället. Om du själv förvaltar dina inves- teringar och det skulle visa sig behövas, är det ditt eget ansvar att vara beredd att snabbt vidta åtgärder, exempelvis genom att se över dina investeringar och göra en bedömning om det finns skäl att sälja instrument som utvecklas negativt.
Det finns en uppdelning på så kallade ickekomplexa finansiella instrument (vanligtvis t.ex. aktier och värdepappersfonder) res- pektive komplexa finansiella instrument (vanligtvis t.ex. derivatin- strument). Uppdelningen belyser bl.a. att instrumenten är förenade med olika nivåer av risk och det kan också vara svårare att förstå riskerna med komplexa finansiella instrument. När det gäller han- del med finansiella instrument är det också viktigt att beakta den risk det kan innebära att handla med finansiella instrument på en annan handelsplats än en reglerad marknad, där kraven som ställs generellt är lägre.
Finansiella instrument kan ge avkastning i form av utdelning eller ränta. Härutöver kan marknadspriset (kursen) på instrumentet öka eller minska i förhållande till priset när investeringen gjordes. I den fortsatta beskrivningen inräknas i ordet investering även eventu- ella korta positioner (negativa exponeringar) som tagits i instru- mentet, jämför t.ex. vad som sägs om blankning nedan. Den totala avkastningen är summan av utdelning eller ränta och prisföränd- ring på instrumentet.
Vad investeraren eftersträvar är naturligtvis en total avkastning som är positiv, d.v.s. att investeringen ger vinst, helst så hög som möjligt. Men det finns också en risk att den totala avkastningen blir negativ, d.v.s. att det blir en förlust på investeringen. Risken för förlust varierar med olika instrument. Vanligen är möjligheten till vinst på en investering i ett finansiellt instrument kopplad till risken för förlust. Generellt är möjligheten till vinst respektive risken för förlust större ju längre du behåller investeringen, men för vissa instrument finns det en rekommenderad innehavstid som kan påverka hur lång tid det är lämpligt att du behåller investeringen. I
investeringssammanhang används ibland ordet risk som uttryck för såväl förlustrisk som möjlighet till vinst. I den fortsatta beskrivning- en används dock ordet risk enbart för att beteckna förlustrisk. Det finns olika sätt att investera som minskar risken. Vanligen anses det bättre att inte investera bara i ett enda eller ett fåtal finansiella instrument, utan att i stället investera i flera olika finansiella instru- ment. Dessa instrument bör då erbjuda en spridning av riskerna och inte samla risker som kan utlösas samtidigt. En spridning av investeringarna till utländska marknader minskar normalt också ris- ken i den totala portföljen, även om det vid handel med utländska finansiella instrument tillkommer en valutarisk.
1.2. Olika typer av riskbegrepp m.m.
I samband med den riskbedömning som du som kund bör göra inför en investering i finansiella instrument, och även fortlöpande under innehavstiden, finns en mängd olika riskbegrepp och andra faktorer som du bör beakta och sammanväga. Nedan följer en kort beskrivning av några av de vanligaste riskbegreppen.
Bolagsspecifik risk – risken att ett visst bolag går sämre än förväntat eller drabbas av en negativ händelse och de finansiella instrument som är relaterade till bolaget därmed kan falla i värde.
Branschspecifik risk – risken att en viss bransch går sämre än
förväntat eller drabbas av en negativ händelse och de finansiella instrument som är relaterade till bolag i branschen därmed kan falla i värde.
Hållbarhetsrisk – risken att en miljörelaterad, social eller styr- ningsrelaterad händelse eller omständighet som, om den skulle inträffa, skulle ha en faktisk eller potentiell betydande negativ inverkan på en investerings värde. Exempel på hållbarhetsrisk är konsekvenserna av miljöförstöring, (t.ex. förbud som gör att
verksamhet måste ställa om eller avvecklas, minskad efterfrågan, svårighet att erhålla finansiering eller fysisk risk som utarmning av resurser och naturkatastrofer), konsekvenser av brott mot mänsk- liga rättigheter, arbetstagares rättigheter, jämställdhet, korruption och mutor samt konsekvenserna av bristande bolagsstyrning. Det innebär att både miljörelaterade, sociala eller styrningsrelaterade händelser som härrör från exempelvis ett bolags egen verksamhet och sådana som inträffar oberoende av den verksamhet som bola- get bedriver kan innebära en hållbarhetsrisk för bolaget.
Hävstångseffektsrisk – konstruktionen av derivatinstrument som gör att det finns en risk att prisutvecklingen på den underliggan- de tillgången får ett större negativt genomslag i kursen/priset på derivatinstrumentet.
Kreditrisk – risken för bristande betalningsförmåga hos till exem- pel en emittent eller en motpart. Bristande betalningsförmåga för en emittent eller motpart kan innebära konkurs eller företagsrekon- struktion med offentligt ackord (nedsättning av fordringsbelopp). Banker, andra kreditinstitut och värdepappersbolag kan i stället bli föremål för resolution. Det innebär att staten kan ta kontroll över institutet och dess förluster kan komma att hanteras genom att dess aktie- och fordringsägare får sina innehav nedskrivna och/ eller för fordringsägare sina fordringar konverterade till aktieinne- hav (s.k. skuldnedskrivning eller bailin).
Kursrisk – risken att kursen/priset på ett finansiellt instrument går ner.
Legal risk – risken att relevanta lagar och regler är oklara eller kan komma att ändras.
Likviditetsrisk – risken att du inte kan sälja eller köpa ett finansiellt instrument vid en viss önskad tidpunkt.
Marknadsrisk – risken att marknaden i sin helhet, eller den del därav där du som kund har din investering, t.ex. den svenska aktie- marknaden, går ner.
Prisvolatilitetsrisk – risken för att stora svängningar i kursen/priset på ett finansiellt instrument kan påverka investeringen negativt.
Ränterisk – risken att det finansiella instrument du investerat i minskar i värde p.g.a. förändringar i marknadsräntan.
Skatterisk – risken att skatteregler och/eller skattesatser är oklara eller kan komma att ändras.
Valutakursrisk – risken att en utländsk valuta som ett innehav är relaterat till (t.ex. fondandelar i en fond som investerar i amerikan- ska värdepapper noterade i USD) försvagas.
2. Finansiella instrument
2.1. Fonder och fondandelar
En fond är en ”portfölj” av olika finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fon- den, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolag eller en AIF-för- valtare. Fondandelsägarna får det antal andelar i fonden som mot- svarar andelen insatt kapital i förhållande till fondens totala kapital. Det är viktigt för dig som kund att ta reda på vilka investeringsreg- ler som gäller för en fond som du vill investera i. Detta framgår av fondens informationsbroschyr och faktablad. Varje fondbolag och AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder är skyldigt att självmant erbjuda potentiella investerare det faktablad som avser fonden. I
faktabladet framgår även fondens risk/avkastningsprofil där sam- bandet mellan risk och möjlig avkastning i fonden anges i form av en skala mellan 1 och 7, där 7 innebär högst möjlig avkastning men också högst risk för dig som investerare.
Olika slags fonder styrs av olika regelverk:
Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller det s.k. UCITS-di- rektivets krav på bl.a. investeringsbestämmelser och risksprid- ning. Såväl svenska som utländska värdepappersfonder (som fått tillstånd i sitt hemland inom EES) får, efter anmälan till behörig myndighet, säljas och marknadsföras fritt i samtliga EES-länder.
Alternativa investeringsfonder (AIF) är fonder som har friare investeringsregler eftersom förvaltaren kan investera i fler typer av tillgångar och använda olika investeringsstrategier, utan UCITS-di- rektivets krav på, exempelvis, riskspridning. Den som förvaltar en AIF kallas för AIF-förvaltare och ska följa reglerna i AIFM-direktivet. Det är särskilt viktigt för dig som kund att ta reda på vilka investe- ringsregler som en AIF du avser att investera i kommer att iaktta.
Detta framgår av fondens informationsbroschyr/prospekt och fak- tablad. Alternativa investeringsfonder får inte marknadsföras och säljas fritt till icke-professionella kunder utanför Sverige.
Svenska specialfonder är en typ av AIF. De uppfyller delvis UCITS-direktivets krav på bl.a. investeringsbestämmelser och riskspridning men har fått tillstånd att på ett eller flera sätt avvika från reglerna i UCITS-direktivet. Det är särskilt viktigt för dig som kund att ta reda på vilka investeringsregler som en svensk speci- alfond du avser att investera i kommer att iaktta. Detta framgår av fondens informationsbroschyr/prospekt och faktablad. Svenska specialfonder får inte marknadsföras eller säljas fritt till icke-pro- fessionella kunder utanför Sverige.
Du kan köpa eller lösa in andelar i olika slags fonder på olika sätt:
Andelarna i en fond kan köpas och lösas in genom värdepappers- företag som distribuerar andelar i fonden eller direkt hos fondbo- laget. Vissa fonder handlas dagligen eller månatligen medan andra fonder kan ha förutbestämda tidpunkter då fonden är ”öppen” för köp och inlösen, varför det inte alltid är möjligt med regelbunden handel. Ett fondbolag kan i vissa undantagsfall stänga eller sena- relägga handeln med andelarna i en fond. Det innebär att om du lagt en köp- eller inlösenorden kommer ordern inte utföras förrän handeln med fonden är i gång igen. För att få stänga en fond för handel krävs det att det finns ”särskilda omständigheter” eller ”sär- skilda skäl”, exempelvis att en marknad fungerar otillfredsställande så att en fond får likviditetsproblem. Ett fondbolags möjlighet att stänga en fond för handel ska framgå av fondens fondbestämmel- ser.
Andelarnas aktuella värde beräknas regelbundet av fondbolaget och baseras på kursutvecklingen av de finansiella instrument som ingår i fonden. Det kapital som investeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är därför inte säkert att du som investerare får tillbaka hela det insatta kapitalet. För fonder med en basvaluta annan än SEK tillkommer en valutarisk vid handel av fondandelar.
En s.k. ETF (Exchange Traded Fund), eller börshandlad fond, skiljer sig från hur en vanlig fond handlas. Andelar i ETF:er handlas över börsen på samma sätt som man handlar aktier. Dock kan de i vissa fall även köpas och lösas in direkt hos fondbolaget.
Xxxxx fonder har olika investeringsinriktning. Med investerings- inriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden investerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av investeringsinriktningar för fonder. Utöver dessa finns det även fonder som investerar i speciella branscher, marknader och regioner.
I aktiefonder investeras allt eller huvudsakligen allt kapital i aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Förvaltningen av
fonden sker efter analys av förväntningar om framtida marknadsut- veckling. Att investera i en aktiefond, som har investerat i flertalet olika aktier, minskar den bolagsspecifika risken för investeraren jämfört med risken för aktieägaren som direktinvesterar i en eller
i ett fåtal aktier. Därutöver slipper andelsägaren att själv välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta.
I räntefonder investeras allt eller huvudsakligen allt kapital i obli- gationer eller räntebärande instrument. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder: investering sker i olika räntebä- rande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av förväntningar om framtida ränteut- veckling.
I blandfonder kan kapitalet investeras i såväl aktier, ränterelatera- de instrument som andra fonder.
I indexfonder förvaltas inte fondkapitalet aktivt, utan kapitalet investeras istället i finansiella instrument som följer sammansätt- ningen i ett visst bestämt index.
I fond-i-fonder investeras kapitalet i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att investera i flera olika fonder. En investerare kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika investeringsinriktningar och risknivåer.
Hedgefonder är AIF:er med mycket fria investeringsregler, som kan ge förvaltaren möjlighet att investera i fler typer av tillgångar och använda i stort sett vilka investeringsstrategier som helst. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då hedgefonder ofta är högt belånade. Skillna- derna är dock stora mellan olika hedgefonder och det finns även hedgefonder med låg risk. Tanken med hedgefonder är att inves- terare ska kunna få avkastning oavsett om marknaderna går upp eller ner. Investeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (speku- lation i förändringar av t.ex. räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta av derivatinstrument i syfte att öka eller minska fondens risk. Blankning är också ett vanligt inslag.
För ytterligare information om fonder, se Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx.
2.2. Aktier
2.2.1. Aktier och aktiebolag
Aktier i ett aktiebolag ger ägaren rätt till en andel av bolagets ak- tiekapital. Går bolaget med vinst lämnar bolaget vanligen utdelning på aktierna. Aktier ger också rösträtt på bolagsstämman, som är det högsta beslutande organet i bolaget. Ju fler aktier ägaren har desto större andel av kapitalet, utdelningen och rösterna har aktie- ägaren. Beroende på vilken serie som aktierna tillhör kan rösträtten variera. Aktiebolag kan antingen vara privata eller publika. Endast publika bolag får låta aktierna handlas på en handelsplats.
2.2.2. Aktiekursen
Xxxxxx (priset) på en aktie påverkas i första hand av utbudet res- pektive efterfrågan på den aktuella aktien vilket i sin tur, åtmins- tone på lång sikt, styrs av bolagets framtidsutsikter. En akties vär- dering grundas främst på marknadens analyser och bedömningar av bolagets möjligheter att göra framtida vinster. Den framtida utvecklingen i omvärlden av konjunktur, teknik, lagstiftning, kon- kurrens osv. avgör hur efterfrågan blir på bolagets produkter eller tjänster och är därför av grundläggande betydelse för kursutveck- lingen på bolagets aktier.
Det aktuella ränteläget spelar också en stor roll för prissättningen. Om marknadsräntorna stiger ger räntebärande finansiella instru- ment, som ges ut samtidigt (emitteras), bättre avkastning. Normalt
sjunker då kurserna på aktier som handlas regelbundet och på redan utgivna räntebärande instrument. Skälet är att den ökade avkastningen på nyemitterade räntebärande instrument relativt sett blir bättre än avkastningen på aktier och på utgivna räntebä- rande instrument. Dessutom påverkas aktiekurserna negativt av att räntorna på bolagets skulder ökar när marknadsräntorna går upp, vilket minskar vinstutrymmet i bolaget.
Också andra förhållanden som är knutna direkt till bolaget, t.ex. förändringar i bolagets ledning och organisation, produktionsstör- ningar m.m., kan påverka bolaget negativt. Aktiebolag kan i värsta fall gå så dåligt att de måste försättas i konkurs. Aktiekapitalet,
d.v.s. aktieägarnas insatta kapital, är det kapital som då först används för att betala bolagets skulder. Detta leder oftast till att aktierna i bolaget blir värdelösa.
Även kurserna på vissa större utländska reglerade marknader eller handelsplatser inverkar på kurserna i Sverige, bl.a. därför att flera svenska aktiebolag är noterade även på utländska marknadsplat- ser och prisutjämningar sker mellan marknadsplatserna. Kursen på aktier i bolag som tillhör samma branschsektor påverkas ofta av förändringar i kursen hos andra bolag inom samma sektor. Denna påverkan kan även gälla för bolag i olika länder.
Aktörerna på marknaden har olika behov av att investera kontanter (likvida medel) eller att få fram likvida medel. Dessutom har de ofta olika mening om hur kursen borde utvecklas. Dessa förhållanden, som även innefattar hur bolaget värderas, bidrar till att det finns såväl köpare som säljare. Är investerarna däremot samstämmiga
i sina uppfattningar om kursutvecklingen så vill de antingen köpa och då uppstår ett köptryck från många köpare, eller så vill de sälja och då uppstår ett säljtryck från många säljare. Vid köptryck stiger kursen och vid säljtryck faller den.
En akties omsättning, d.v.s. hur mycket som köps och säljs av en viss aktie, påverkar i sin tur aktiekursen. Vid hög omsättning mins- kar skillnaden, även kallad spread, mellan den kurs som köparna är beredda att betala (köpkursen) och den kurs som säljarna begär (säljkursen). En aktie med hög omsättning, där stora belopp kan omsättas utan större inverkan på kursen, har en god likviditet och är därför lätt att köpa respektive att sälja. Bolagen på de reglerade marknadernas listor har ofta en högre likviditet. Olika aktier kan under dagen, eller under längre perioder, uppvisa olika rörlighet (volatilitet) i kurserna d.v.s. upp- och nedgångar samt storlek på kursförändringarna.
De kurser som aktierna har handlats till (betalkurser), såsom högst/ lägst/senast betalt under dagen samt sist noterade köp/säljkur- ser samt uppgifter om handlad volym publiceras bl.a. i de flesta större dagstidningarna och på olika internetsidor som upprättas
av marknadsplatser, värdepappersföretag och medieföretag. Hur aktuella dessa kursuppgifter är kan variera beroende på sättet de publiceras på.
2.2.3. Olika aktieserier
Aktier i ett bolag kan finnas i olika serier, vanligen A- och B-aktier med olika rösträtt. A-aktier ger normalt en röst medan B-aktier ger en begränsad rösträtt, oftast en tiondels röst. Skillnaderna i röst- styrka beror bl.a. på att man vid ägarspridning vill värna om grun- darnas eller ägarnas inflytande över bolaget genom att ge dem en starkare rösträtt. Nya aktier som ges ut får då ett lägre röstvärde än den ursprungliga A-serien och betecknas med B, C eller D etc.
2.2.4. Marknadsintroduktion, privatisering och uppköp
Marknadsintroduktion (eng. Initial Public Offering, IPO) innebär att
aktier i ett bolag introduceras på aktiemarknaden, d.v.s. upptas till handel på en reglerad marknad eller en annan handelsplats.
Allmänheten erbjuds då att teckna (köpa) aktier i bolaget. Oftast rör det sig om ett befintligt bolag, som inte tidigare handlats på en reglerad marknad eller annan handelsplats, där ägarna beslutat att vidga ägarkretsen och underlätta handeln i bolagets aktier.
Om ett statligt ägt bolag introduceras på marknaden kallas detta för privatisering.
Uppköp går i regel till så att någon eller några investerare erbjud- er aktieägarna i ett bolag att sälja sina aktier på vissa villkor. Om uppköparen får in 90 % eller mer av antalet aktier i det uppköpta bolaget, kan uppköparen begära tvångsinlösen av kvarstående aktier från de ägare som ej accepterat uppköpserbjudandet. Vid tvångsinlösen efter ett uppköpserbjudande ska lösenbeloppet motsvara det erbjudna vederlaget i uppköpserbjudandet, om inte särskilda skäl motiverar något annat.
2.2.5. Emissioner
Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterliga- re aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom en nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emis- sionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskilts från aktierna, sjunker vanligen kursen på aktierna. Samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under tecknings- tiden, som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden för- faller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa.
Aktiebolag kan även genomföra en s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgång- ar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker utspädning av befintliga aktieägares andel
av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det investerade kapitalet påverkas normalt inte.
Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har.
Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom
fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt in- vesterade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt investerade kapital.
2.2.6. Kvotvärde, split och sammanläggning av aktier
En akties kvotvärde är den andel som varje aktie representerar av bolagets aktiekapital. En akties kvotvärde erhålls genom att divi- dera aktiekapitalet med det totala antalet aktier. Ibland vill bolagen ändra kvotvärdet, t.ex. därför att kursen har stigit kraftigt. Genom att dela upp varje aktie på två eller flera aktier genom en s.k.
split, minskas kvotvärdet och samtidigt sänks kursen på aktierna. Aktieägaren har dock kvar sitt kapital oförändrat efter en split, men detta är fördelat på fler aktier som har ett lägre kvotvärde och en lägre kurs per aktie.
Omvänt kan en sammanläggning av aktier, s.k. omvänd split, göras om kursen sjunkit kraftigt. Då slås två eller flera aktier samman till en aktie. Aktieägaren har dock efter en sammanläggning av aktier samma kapital kvar, men detta är fördelat på färre aktier som har ett högre kvotvärde och en högre kurs per aktie.
2.2.7. Special Purpose Acquisition Companies (SPAC)
Special Purpose Acquisition Companies (SPAC-bolag) är skalbolag som noteras på en handelsplats med intentionen att i framtiden förvärva en inkomstdrivande affärsverksamhet, t.ex. ett annat bolag. Bakom SPAC-bolagen står ofta personer med gedigen er- farenhet och kunskap om den ekonomiska sektorn. Det är experti- sen hos denna bolagsledning som ska locka till sig investerare att investera kapital i SPAC-bolaget för att möjliggöra för bolagsled- ningen att i framtiden genomföra bolagsförvärv som kan generera inkomster. Den som investerar kapital i ett tomt SPAC-bolag gör det således utan vetskap om vad det är för typ av verksamhet som SPAC-bolaget kommer att bedriva i framtiden.
Ett SPAC-bolags livscykel delas vanligtvis upp i tre faser:
1. Det första steget är en marknadsintroduktion där investerare erbjuds möjlighet att teckna aktier i det tomma SPAC-bolaget som ska noteras.
2. Det andra steget är när det noterade SPAC-bolaget söker efter ett målbolag att förvärva.
3. Det tredje och sista steget är förvärvet av målbolaget som vanligtvis genomförs genom en fusion.
SPAC-bolagets olika faser är förknippade med olika nivåer av risk. Generellt sett är de två första faserna förknippade med högst risk. Detta är för att investeringen i detta skede enbart är spekulativ – investeraren vet inte med säkerhet vilken verksamhet som kommer bedrivas av bolaget och kan inte heller göra några konkreta analy- ser av vad bolagets framtida inkomster och kostnader kan komma att uppgå till. Därutöver är investeraren exponerad mot förvärvsre- laterade risker eftersom denne inte vet när det tilltänkta bolagsför- värvet kommer att ske (eller ens om det över huvud taget kommer att ske). SPAC-bolagen har ibland som mål att ett bolagsförvärv ska ske inom exempelvis 36 månader från marknadsintroduktio- nen, men SPAC-bolaget kan inte lämna några garantier därom. Det finns således en risk att det tomma SPAC-bolaget tvingas träda i likvidation och avnoteras från handelsplatsen utan att ett bolags- förvärv ens lyckas genomföras.
Om SPAC-bolaget hittar ett lämpligt målbolag och lyckas förvärva det övergår dock SPAC-bolagets riskprofil till den hos ett vanligt noterat aktiebolag.
2.3. Indexobligationer/aktieindexobligationer
Indexobligationer/aktieindexobligationer är obligationer där avkastningen i stället för ränta är beroende av t.ex. ett aktiein- dex. Utvecklas indexet positivt följer avkastningen med. Vid en negativ indexutveckling kan avkastningen utebli. Indexobligationer benämns ofta också som kapitalskyddade produkter. Med detta begrepp avses att, oavsett om produkten ger avkastning eller inte, så återbetalas det nominella beloppet, vanligtvis investeringsbe- loppet minskat med eventuellt erlagd överkurs på inlösendagen.
Indexobligationer har på så sätt en begränsad förlustrisk jämfört med t.ex. aktier och fondandelar. Risken med en investering i en aktieindexobligation kan, förutom eventuellt betald överkurs och kostnader, definieras som den alternativa avkastningen, d.v.s. den avkastning som investeraren skulle ha fått på det investerade beloppet om denne investerade kapitalet någon annanstans. Ob-
servera dock att kapitalskyddet inte gäller om emittenten försätts i konkurs eller blir föremål för företagsrekonstruktion med offentligt ackord (nedsättning av fordringsbeloppet).
Indexobligationer kan ha olika benämningar som aktieindexobli- gationer, SPAX, aktieobligationer, kreditkorgsobligationer, rän- tekorgsobligationer, valutakorgsobligationer o.s.v. beroende på vilket underliggande tillgångsslag som bestämmer obligationens avkastning.
2.4. Depåbevis
Svenskt depåbevis är ett bevis om rätt till utländska aktier, som utgivaren av beviset förvarar/innehar för innehavarens räkning. Depåbevis handlas precis som aktier på en reglerad marknad eller handelsplats och prisutvecklingen följer normalt prisutvecklingen på den utländska marknadsplats där aktien handlas. Utöver de generella risker som finns vid handel med aktier eller andra typer av andelsrätter bör eventuell valutakursrisk beaktas.
2.5. Konvertibler
Konvertibler (konverteringslån eller konvertibler) är räntebärande värdepapper (lån till utgivaren/emittenten av konvertibeln) som inom en viss tidsperiod kan bytas ut mot aktier. Avkastningen på konvertiblerna, d.v.s. kupongräntan, är vanligen högre än utdel- ningen på utbytesaktierna. Konvertibelkursen uttrycks i procent av det nominella värdet på konvertibeln.
2.6. Omvända konvertibler
Omvända konvertibler är ett mellanting mellan en ränte- och en aktieinvestering. Den omvända konvertibeln är knuten till en eller flera underliggande aktier eller index. Denna investering ger en ränta, d.v.s. en fast, garanterad avkastning. Om de underliggande aktierna eller indexen utvecklas positivt återbetalas det investe- rade beloppet plus den fasta avkastningen. Om de underliggande aktierna eller indexen däremot skulle falla, finns det en risk att innehavaren i stället för det investerade beloppet, utöver en på förhand fastställd avkastning, kan få en eller flera aktier som ingår i den omvända konvertibeln eller motsvarande kontantlikvid.
2.7. Aktieoptioner och aktieindexoptioner
Aktieoptioner finns av olika slag. Förvärvade köpoptioner (eng. call options) ger innehavaren rätt att inom en viss tidsperiod köpa redan utgivna aktier till ett på förhand bestämt pris. Säljoptioner (eng. put options) ger omvänt innehavaren rätt att inom en viss tidsperiod sälja aktier till ett på förhand bestämt pris. Mot varje förvärvad option svarar en utfärdad option. Risken för den som förvärvar en option är att den minskar i värde eller förfaller värde- lös på slutdagen, om inte riskbegränsande åtgärder vidtas. I det senare fallet är den premie som betalas för optionen vid förvärvet
helt förbrukad. Utfärdaren av en option löper en risk som i vissa fall kan vara obegränsat stor, om inte riskbegränsande åtgärder vidtas. Kursen på optioner påverkas av kursen på motsvarande underlig- gande aktier eller index, men oftast med större kurssvängningar och prispåverkan än dessa.
Den mest omfattande handeln i aktieoptioner sker på de reglerade marknaderna. Där förekommer även handel med aktieindexoptio- ner. Dessa indexoptioner ger vinst eller förlust direkt i kontanter (kontantavräkning) utifrån utvecklingen av ett underliggande index.
2.8. Aktieterminer och aktieindexterminer
En termin innebär att parterna ingår ett ömsesidigt bindande avtal med varandra om köp respektive försäljning av en underliggande tillgång till ett på förhand avtalat pris och med leverans eller annan verkställighet, t.ex. kontantavräkning, av avtalet vid en i avtalet angiven tidpunkt (stängningsdagen). Någon premie betalas inte eftersom parterna har motsvarande skyldigheter enligt avtalet.
Det finns två huvudsakliga typer av terminer och de kallas för futures och forwards. Skillnaden mellan en future och en forward består i hur avräkningen går till, det vill säga när man som part i ett kontrakt får betalt eller betalar beroende på om positionen gett vinst eller förlust. För en future sker en daglig avräkning i form av löpande betalningar mellan köpare och säljare på basis av värde-
förändringen dag för dag av underliggande tillgång. För en forward sker avräkning först i anslutning till instrumentets slutdag.
2.9. Warranter
Handel förekommer också med vissa köp- och säljoptioner med längre löptider, i Sverige vanligen kallade warranter. Warranter kan utnyttjas för att köpa eller sälja underliggande aktier eller i andra fall ge kontanter om kursen på underliggande aktie utvecklas på rätt sätt i förhållande till warrantens lösenpris. Teckningsoptioner (eng. subscription warrants) avseende aktier kan inom en viss tids- period utnyttjas för teckning av motsvarande nyutgivna aktier.
2.10. Hävstångscertifikat
Hävstångscertifikat, som ofta kallas enbart certifikat eller i vissa fall bevis, är ofta en kombination av exempelvis en köp- och en säljoption och är beroende av en underliggande tillgång, t.ex. en aktie, ett index eller en råvara. Ett certifikat har inget nominellt belopp. Hävstångscertifikat ska inte förväxlas med t.ex. företags- certifikat, vilket är ett slags skuldebrev som kan ges ut av företag i samband med att företaget lånar upp pengar på kapitalmarknaden.
En utmärkande egenskap för hävstångscertifikat är att relativt små kursförändringar i underliggande tillgång kan medföra avsevärda förändringar i värdet på innehavarens investering. Dessa för- ändringar i värdet kan vara till investerarens fördel, men de kan också vara till investerarens nackdel. Innehavare bör vara särskilt uppmärksamma på att hävstångscertifikat kan falla i värde och även förfalla helt utan värde. Hela eller delar av det investerade beloppet kan då förloras. Motsvarande resonemang kan i många fall gälla även för optioner och warranter.
2.11. Kryptotillgångar och finansiella instrument med kryptotillgångar som underliggande tillgång Kryptotillgångar (eller kryptovalutor) saknar en allmänt accepterad definition. Enkelt sett kan de dock beskrivas som en digital tillgång som kan överföras och lagras elektroniskt med hjälp av teknik
för distribuerad liggare (t.ex. blockchain) eller liknande teknik. Kryptotillgångar kan variera väldigt mycket i pris. Det är möjligt att förvärva och själv äga kryptotillgångar och på så sätt direkt dra nytta, eller lida, av tillgångarnas upp- respektive nedgångar. Ofta väljer dock investerare i stället att förvärva finansiella instrument med kryptotillgången som underliggande tillgång.
Oavsett på vilket sätt investeraren exponerar sig mot kryptotill- gången, är investeringen riskfylld av flera anledningar. Bland annat finns risker kopplade till genomlysningen av kryptotillgången, dess volatilitet och värdering samt bristande konsumentskydd. Detta innebär att instrument som har kryptovaluta som underliggan-
de tillgång ska handlas med stor försiktighet. Dessa instrument, främst certifikat och s.k. trackercertifikat, är komplexa i sig och får ytterligare en dimension av komplexitet när den underliggande tillgången i sig är svårvärderad och svår att förstå.
2.12. Ränterelaterade instrument
Ett räntebärande finansiellt instrument är en fordringsrätt på utgi- varen (emittenten) av ett lån. Avkastning lämnas vanligtvis i form av ränta. Det finns olika former av räntebärande instrument be- roende på vilken emittent som gett ut instrumentet, den säkerhet som emittenten kan ha ställt för lånet, löptiden fram till återbetal- ningsdagen och formen för utbetalning av räntan. En vanlig typ av räntebärande finansiellt instrument är obligationer. Obligationer kan t.ex. utfärdas av bolag (företagsobligationer), en stat (stats- obligationer) eller en kommun (kommunobligationer), i stället för annan typ av skuldfinansiering. Obligationer är löpande skuldebrev som intygar att innehavaren har lånat ut pengar till den som har utfärdat obligationen. Det finns olika typer av obligationer och det är viktigt att du som investerare förstår vilken typ av obligation du kommer att investera i och vilka risker investeringen innebär. Se nedan om olika typer av räntebärande instrument och risker.
Risken i ett räntebärande instrument utgörs dels av den kursför- ändring (kursrisk) som kan uppkomma under löptiden på grund av att marknadsräntorna förändras, dels av att emittenten kanske inte
klarar att göra räntebetalningar eller återbetala lånet (kreditrisk). Lån för vilka fullgod säkerhet för återbetalningen har ställts är typiskt sett mindre riskfyllda än lån utan säkerhet. Generellt anses risken för förlust på räntebärande instrument vara lägre än för aktier. Ett räntebärande instrument utgivet av en emittent med hög kreditvärdighet kan således vara ett bra alternativ för den som vill minimera risken att sparkapitalet minskar i värde och kan vara att föredra vid ett kortsiktigt sparande. Även vid långsiktigt sparande där kapitalet inte ska äventyras, t.ex. för pensionsåtaganden, är inslag av räntebärande investeringar mycket vanliga. Nackdelen med en räntebärande investering är att den i regel ger en låg vär- destegring. Exempel på räntebärande investeringar är sparkonton, privatobligationer och räntefonder.
Kurserna fastställs löpande såväl på instrument med kort löptid (mindre än ett år), t.ex. statsskuldväxlar, som på instrument med längre löptider, t.ex. obligationer. Detta sker på penning- och obligationsmarknaden. Marknadsräntorna påverkas av analyser och bedömningar som Riksbanken och andra större institutionella marknadsaktörer gör av hur utvecklingen av ett antal ekonomiska faktorer såsom inflation, konjunktur, ränteutvecklingen i Sverige och i andra länder osv kommer att utvecklas på kort och lång sikt. Riksbanken vidtar även s.k. penningpolitiska operationer i syfte att styra utvecklingen av marknadsräntorna så att inflationen håller sig inom fastställda mål. De finansiella instrument som handlas på penning- och obligationsmarknaden, t.ex. statsobligationer, stats- skuldväxlar och bostadsobligationer, handlas ofta i mycket stora poster (mångmiljonbelopp).
En form av räntebärande instrument är s.k. diskonteringspapper där instrumentet säljs med rabatt. Vid försäljningen beräknas priset på instrumentet genom att diskontera lånebeloppet inklusive beräknad ränta till nuvärde. Nuvärdet eller kursen är lägre än det belopp som erhålls vid återbetalningen (nominella beloppet). Bank- certifikat och statsskuldväxlar är exempel på diskonteringspapper, liksom obligationer med s.k. nollkupongskonstruktion.
Det förekommer även ränteinstrument och andra sparformer där räntan är skyddad mot inflation och investeringen därför ger en fast, real ränta.
Om marknadsräntorna går upp kommer kursen på tidigare utgivna räntebärande finansiella instrument att falla om de har fast ränta, eftersom nya lån ges ut med en räntesats som följer aktuell marknadsränta och därmed ger högre ränta än vad det utgivna instrumentet ger. Omvänt stiger kursen på utgivna instrument när marknadsräntan går ned.
Lån utgivna av stater och kommuner anses vara riskfria vad gäller återbetalningen, vilket således gäller för stats- och kommunobli- gationer. Andra emittenter än stater och kommuner kan ibland, vid utgivning av obligationer, ställa säkerhet i form av andra finansiella instrument eller annan egendom (sak- eller realsäkerhet).
Det finns även andra räntebärande instrument som innebär en högre risk än obligationer om emittenten skulle få svårigheter att återbetala lånet, t.ex. förlagsbevis, eftersom de lånen återbetalas först efter det alla andra fordringsägare fått betalt. Villkorade kon- vertibla obligationer (eng. contingent convertibles), s.k. cocos, är en annan typ av komplex produkt med risker som kan vara mycket svåra att förstå. I grunden är de obligationer som under vissa förutbestämda händelser kan skrivas ned, det vill säga förlora hela eller delar av sitt värde, eller omvandlas till aktier.
En form av ränterelaterade instrument är säkerställda obligatio- ner. Dessa är förenade med en särskild förmånsrätt enligt speciell lagstiftning. Regelverket kring säkerställda obligationer syftar till att en investerare ska få full betalning enligt avtalad tidplan även om obligationens utgivare skulle gå i konkurs, förutsatt att den egendom som säkerställer obligationen är tillräckligt mycket värd.
3. Derivatinstrument
3.1. Allmänt om handel och risker med derivatinstrument
Man kan beskriva handel med derivatinstrument som handel med eller förflyttning av risker. Den som exempelvis befarar en kurs- nedgång på marknaden kan köpa säljoptioner som ökar i värde om marknaden faller. För att minska eller slippa risken för kursnedgång betalar köparen en premie, d.v.s. vad optionen kostar. Derivatin- strument klassificeras som så kallade komplexa finansiella instru- ment. Komplexa finansiella instrument kan vara förenade med en högre risknivå än ickekomplexa finansiella instrument och det kan också vara svårare att förstå riskerna med komplexa finansiella instrument.
Handel med derivatinstrument är förknippad med särskilda risker, vilka beskrivs övergripande i detta informationsdokument. Du som kund ansvarar själv för riskerna i dina investeringar och måste därför själv ta del av och skaffa dig kännedom om de villkor, fak- tablad, prospekt eller liknande, som gäller för handel med sådana instrument och om instrumentens egenskaper samt de risker som de är förknippade med. Du kan få informationen via det värde- pappersföretag som du har anlitat. Du måste också fortlöpande bevaka dina investeringar (positioner) i sådana instrument. Detta gäller även om du fått investeringsrådgivning vid investeringstill- fället. Information för bevakning (kursuppgifter m.m.) kan fås t.ex. via handelsplatsernas hemsidor, i dagstidningar och andra media samt från det värdepappersföretag som du har anlitat. Om du själv förvaltar dina investeringar och det skulle visa sig behövas, är det ditt eget ansvar att vara beredd att snabbt vidta åtgärder, exem- pelvis genom att se över dina investeringar och göra en bedöm- ning om det finns skäl att t.ex. ställa ytterligare säkerhet eller att avsluta dina investeringar i derivatkontrakt (kvitta ut eller stänga dina positioner).
Det finns både standardiserade och ickestandardiserade derivat- kontrakt. Handeln med standardiserade derivat sker vid en han- delsplats, som också är den som bestämmer vilka villkor som ska gälla för de standardiserade derivatkontrakten. I handelsplatsens produktbeskrivningar finns information som närmare beskriver villkoren för sådana derivat, innefattande t.ex. de underliggande tillgångarna, löptiden och lösenpriset. Ickestandardiserade derivat kan handlas vid en handelsplats eller mellan två parter (eng. Over the counter, OTC), d.v.s. direkt mellan köpare och säljare.
3.2. Karaktäristiska egenskaper hos derivatinstrument
Handel med derivat kräver särskild sakkunskap. För den som avser att handla med derivatinstrument är det därför viktigt att uppmärksamma följande karaktäristiska egenskaper hos sådana instrument.
Konstruktionen av derivatinstrument gör att prisutvecklingen på den underliggande tillgången får genomslag i kursen eller priset på derivatinstrumentet. Detta prisgenomslag är ofta kraftigare i förhållande till insatsen (erlagd premie) än vad värdeförändringen är på den underliggande tillgången. Prisgenomslaget kallas därför hävstångseffekt och kan leda till större förlust på derivatinstru- menten jämfört med värdeförändringen på den underliggande till- gången, om prisutvecklingen på den underliggande tillgången blir annorlunda än den förväntade. Hävstångseffekten kan också leda till större vinst på insatt kapital än om investeringen hade gjorts direkt i den underliggande tillgången. Hävstångseffekten varierar beroende på derivatinstrumentets konstruktion och användnings- sätt. Stora krav ställs därför på bevakningen av prisutvecklingen på derivatinstrumentet och på den underliggande tillgången. Du som investerare bör vara beredd att agera snabbt, ofta under dagen, om investeringen i derivatinstrument skulle komma att utvecklas negativt. Det är också viktigt att du i din riskbedömning beaktar att det kan vara svårare att avveckla en position/ett inne- hav vid en negativ prisutveckling. Exempel på finansiella instru- ment med hävstång är bevis/certifikat och warranter.
Den part som åtar sig en förpliktelse genom att utfärda en option eller ingå ett terminsavtal är från början tvungen att ställa säkerhet för sitt åtagande. I takt med att priset på den underliggande till- gången utvecklas uppåt eller nedåt och således värdet på deriva- tinstrumentet ökar eller minskar, skiftar också kravet på säkerhet. Ytterligare säkerhet i form av en tilläggssäkerhet kan därför komma att krävas. Hävstångseffekten gör sig således gällande även på säkerhetskravet, som kan förändras snabbt och kraftigt. Om inte du som kund ställer tillräcklig säkerhet, kan motparten eller värde- pappersföretaget ha förbehållit sig rätten att, utan att ta kontakt med dig som kund, avsluta investeringen (stänga positionen) för att minimera skadan. Som kund bör du således noga följa prisut- vecklingen även med avseende på säkerhetskravet för att undgå en ofrivillig stängning av positionen.
Löptiden för derivatinstrument kan variera från mycket kort tid upp till flera år. Vissa derivat är s.k. open-ended och löper utan någon fastställd slutdag. Prisförändringarna är ofta störst på instrument med kort löptid. Priset på t.ex. en innehavd option sjunker i allmän- het allt snabbare mot slutet av löptiden p.g.a. att det s.k. tidsvärdet avtar. Du som kund bör därför bevaka även löptiden på derivatin- strumenten noga.
3.3. Användning av derivatinstrument
Derivatinstrument är en form av avtal (kontrakt) där själva avtalet är föremål för handel på kapitalmarknaden. Derivatinstrumentet är knutet till en underliggande tillgång eller ett underliggande värde. Denna tillgång eller detta värde kan utgöras av ett finansi- ellt instrument, någon annan tillgång med ekonomiskt värde, t.ex.
valuta eller råvara, eller någon form av värdemätare, t.ex. ett index. Derivatinstrument kan användas för att skapa ett skydd mot en oönskad prisutveckling på den underliggande tillgången. De kan också användas för att uppnå vinst eller avkastning med en mindre kapitalinsats än vad som krävs för att göra en motsvarande affär direkt i den underliggande tillgången. Derivatinstrument kan också användas för andra syften. Användningen av derivatinstrument bygger på en viss förväntning om hur priset på den underliggande tillgången kommer att utvecklas under en viss tidsperiod. Innan handel påbörjas med derivatinstrument är det således viktigt att du som kund säkerställer att du förstår syftet med det aktuella de- rivatinstrumentet och vilken prisutveckling på den underliggande tillgången som du förväntar dig samt grundat på detta väljer rätt derivatinstrument eller kombination av sådana instrument.
3.4. Olika slag av derivatinstrument
3.4.1. Optioner
En option är ett avtal som innebär att den ena parten (utfärdaren av ett optionskontrakt) åtar sig att köpa eller sälja den underlig- gande tillgången av eller till den andra parten (innehavaren av kontraktet) till ett på förhand bestämt pris (lösenpriset). Optioner finns av olika slag. Köpoptioner (eng. call options) ger innehavaren rätt att inom en viss tidsperiod köpa den underliggande tillgången, t.ex. redan utgivna aktier, till ett på förhand bestämt pris. Säljoptio- ner (eng. put options) ger omvänt innehavaren rätt att inom en viss tidsperiod sälja de underliggande tillgångarna till ett på förhand bestämt pris. Mot varje förvärvad option svarar en utfärdad option. Avtalet kan, beroende på slag av option, antingen utnyttjas när som helst under löptiden (amerikansk option) eller endast på slutdagen (europeisk option). Innehavaren betalar en ersättning (premie) till utfärdaren och får en rätt att utnyttja kontraktet men har ingen skyldighet att göra det. Utfärdaren är däremot skyldig att infria kontraktet om innehavaren begär det (löser optionen). Avgö- rande för optionens värdeutveckling är normalt värdeutvecklingen på den underliggande tillgången.
Risken för den som förvärvar en option är att optionen minskar i värde eller förfaller värdelös på slutdagen, om inte riskbegränsan- de åtgärder vidtas. Om optionen förfaller värdelös är den premie som betalades för optionen vid förvärvet helt förbrukad. Utfärd-
aren av en option löper en risk som i vissa fall kan vara obegränsat stor, om inte riskbegränsande åtgärder vidtas. Kursen på optioner påverkas av kursen på motsvarande underliggande tillgång i sam- ma eller motsatt riktning, men oftast med större kurssvängningar och prispåverkan än dessa.
Exempel på olika typer av optioner är aktieoptioner, aktieindex- optioner, ränteoptioner och valutaoptioner. Den mest omfattande handeln i aktieoptioner sker på handelsplatser. Där förekommer även handel med aktieindexoptioner. Dessa indexoptioner ger vinst eller förlust direkt i kontanter (kontantavräkning) utifrån ut- vecklingen av ett underliggande index.
3.4.2. Terminer
En termin innebär att parterna ingår ett ömsesidigt bindande avtal med varandra om köp respektive försäljning av en underliggande tillgång till ett på förhand avtalat pris och med leverans eller annan verkställighet, t.ex. kontantavräkning, av avtalet vid en i avtalet angiven tidpunkt (stängningsdagen). Någon premie betalas inte eftersom båda parter har motsvarande skyldigheter enligt avtalet.
Det finns två huvudsakliga typer av terminer: futures och forwards. Skillnaden mellan en future och en forward består i hur avräkning- en går till, det vill säga när man som part i ett kontrakt får betalt eller betalar beroende på om positionen gett vinst eller förlust. För en future sker en daglig avräkning i form av löpande betalningar mellan köpare och säljare på basis av värdeförändringen dag för dag av den underliggande tillgången. För en forward sker avräk- ning först i anslutning till instrumentets slutdag.
Exempel på olika typer av terminer är aktieterminer, aktieindexter- miner, råvaruterminer och valutaterminer.
3.4.3. Swapavtal
Ett swapavtal innebär att parterna kommer överens om att löpande erlägga betalningar till varandra, exempelvis beräknade på fast respektive rörlig ränta (ränteswap), eller att vid en viss tidpunkt utbyta (eng. to swap) någon form av egendom med varandra, t.ex. olika slag av valutor (valutaswap), aktier (aktieswap) eller råvaror (råvaruswap).
3.4.4. Warranter
Handel förekommer också med vissa köp- och säljoptioner med längre löptider, i Sverige vanligen kallade warranter. Warranter skil- jer sig även från optioner och terminer på så sätt att de är utgivna av en emittent, vanligen en bank eller ett värdepappersbolag, och handlas på handelsplatser. Warranter kan utnyttjas för att köpa eller sälja underliggande tillgång, men i praktiken används de för att ta del av warrantens värdeutveckling utan att den underlig- gande tillgången köps eller säljs. Om warranten har haft en positiv värdeutveckling kan innehavaren lösa in warranten på lösendagen och enbart erhålla en kontant avräkning motsvarande warrantens prisökning.
Warranter ska inte blandas ihop med teckningsoptioner – som på engelska kallas subscription warrants. Teckningsoptioner kan inom en viss tidsperiod utnyttjas för teckning av motsvarande nyutgivna värdepapper.
3.4.5. Certifikat/bevis
Ett certifikat (vilket också kan kallas bevis) är ett värdepapper som är upptaget till handel på en handelsplats och vars värde, liksom andra derivatinstrument, följer värdet av en underliggande tillgång. De är vanligtvis strukturerade så att de består av dels en obligationsdel, dels en derivatdel, vilka ger en exponering mot den underliggande tillgången. Den underliggande tillgången kan bland annat vara en enskild aktie, råvara, ränta, valuta, index eller en korg av traditionella tillgångar.
Certifikat kan vara strukturerade så att det finns begränsningar av- seende hur stor avkastning de kan ge eller hur mycket de kan falla i
värde. De kan även struktureras så att certifikaten ger avkastning i en marknad utan stora kurssvängningar.
Certifikat har ibland ett s.k. kursfallsskydd som gör att den under- liggande tillgången kan sjunka i värde innan förlust uppstår.
Något som särskiljer certifikat från vissa andra typer av värdepap- per är att den underliggande tillgången kan vara en mer alternativ tillgång, vilken annars kan vara svår att investera i eller exponera sig emot genom andra slags finansiella instrument. Sådana alter- nativa tillgångar kan t.ex. vara kryptotillgångar och speciella index som saknar direkt finansiell koppling (ex. ESG-index).
3.4.5.1. Hävstångscertifikat
I vissa certifikat, s.k. hävstångscertifikat eller bull- & bear-cer- tifikat, finns en konstant, daglig hävstång inbyggd. Hävstången kan variera i storlek mellan olika hävstångscertifikat och den kan ibland vara mycket hög. I vissa hävstångscertifikat kan hävstången uppgå till en faktor om 20, vilket innebär att en prisförändring i den underliggande tillgången medför en 20 gånger så kraftig prisför-
ändring i hävstångscertifikatet. Du som kund bör vara uppmärksam på att spreaden, d.v.s. skillnaden mellan köp- och sälj-kursen, för hävstångscertifikat kan vara stor.
I hävstångscertfikat brukar det finnas derivatinslag, där certifika- tet kan vara strukturerat så att det har inslag av t.ex. en swap, en termin och/eller en köp- eller säljoption. Utvecklingen på häv- stångscertifikatet brukar också vara beroende av en underliggan- de tillgång, t.ex. en aktie, ett index eller en råvara.
3.4.5.2. Autocalls
Autocalls är en typ av instrument strukturerade för att ge möjlighet till en avkastning i en sidledes marknad (en marknad utan stora kurssvängningar) eller måttligt fallande marknad. Risken för att
en stor del eller hela av det nominella beloppet går förlorat kan vara betydande vid en investering i en autocall. Vanligtvis erbjuds autocalls med ett villkorat kapitalskydd ner till en viss nivå, barriär. Detta skydd upphör om barriären underskrids.
3.4.5.3. Trackers
Trackers är en produkt som är upptagen till handel på en handels- plats och som följer värdeförändringen i en underliggande tillgångs prisrörelse. Den underliggande tillgången kan t.ex. vara en aktie, ett aktieindex, en råvara, en valuta eller en kombination av olika underliggande tillgångar. Trackers har vanligtvis inget fastställt slutdatum. Det kallas open-ended, och innebär att de löper tillsvi- dare eller fram till dess att emittenten eventuellt väljer att avnotera värdepappret. Trackers kan antingen generera möjlighet till avkast- ning i stigande marknad alternativt nedåtgående marknad.
3.4.5.4. Kreditbevis/räntebevis
Ett kreditbevis (vilket också kan kallas räntebevis) är ett bevis som är kopplat till kreditrisken i t.ex. ett bolag, en korg av bolag eller ett kreditindex. Ett kreditbevis avkastning är beroende av kupongnivån, underliggande kreditrisk samt kredithändelser. En kredithändelse kan bl.a. vara dröjsmål med betalningar eller att bolaget försätts i företagsrekonstruktion eller konkurs. Om kredit- händelser sker minskas det belopp som betalas ut till innehavaren på kreditbevisets slutdag. Om tillräckligt många kredithändelser sker kan kreditbevisets nominella värde gå förlorat helt och hållet. Om ett kreditbevis har ett kursfallsskydd utgörs det av hur många kredithändelser som kan ske för underliggande kreditkorg innan förlust uppstår.
3.4.5.5. Kombinerade derivatinstrument
Derivatinstrumenten kan kombineras på visst sätt för att skapa en exponering i syfte att uppnå ett visst ekonomiskt resultat i förhål- lande till den förväntade prisutvecklingen på den underliggande tillgången.
Vid handel i kombinerade produkter är det viktigt att sätta sig in i produktens olika beståndsdelar och hur dessa samverkar. I vissa
fall kan beståndsdelarnas samverkan innebära en högre risk än varje beståndsdel för sig. En närmare beskrivning av en viss pro- dukts olika beståndsdelar och på vilket sätt dessa samverkar kan fås från bl.a. utfärdande emittent eller värdepappersföretaget.
4. Handel med finansiella instrument
Handel med finansiella instrument sker i huvudsak i organiserad form vid en handelsplats. Handeln sker genom de värdepappersfö- retag som deltar i handeln vid handelsplatsen. Som kund måste du normalt kontakta ett sådant värdepappersföretag för att köpa eller sälja finansiella instrument. För mer information om var just ditt värdepappersföretag utför dina order, se aktuell policy för bästa orderutförande.
Handeln på reglerade marknader, handelsplattformar och andra platser utgör en andrahandsmarknad för finansiella instrument som ett bolag redan gett ut (emitterat). Om andrahandsmarknaden fungerar väl, d.v.s. det är lätt att hitta köpare och säljare och det noteras anbudskurser från köpare och säljare samt avslutskurser (betalkurser) från gjorda affärsavslut fortlöpande, har även bola- gen en fördel genom att det blir lättare att vid behov emittera nya instrument och därigenom få in mer kapital till bolagets verksam- het. Förstahandsmarknaden, eller primärmarknaden, kallas den marknad där köp/teckning av nyemitterade instrument sker.
4.1. Handelsplatser och andra utförandeplatser Med handelsplatser avses reglerade marknader och de två for- merna av handelsplattformar: MTF-plattform och OTF-plattform.
Därtill kan kunders handel utföras via ett värdepappersföretag som agerar som systematisk internhandlare (SI), marknadsgarant eller annan person som tillhandahåller likviditet.
4.1.1. Reglerad marknad
På en reglerad marknad handlas olika typer av finansiella instru- ment. För finansiella instrument som har getts ut av aktiebolag är det endast instrument som har getts ut av publika aktiebolag som kan noteras och handlas på en reglerad marknad. Det ställs stora krav på sådana bolag, bl.a. avseende bolagets storlek, verksam- hetshistoria, ägarspridning och offentlig redovisning av bolagets ekonomi och verksamhet.
I Sverige finns i dagsläget två reglerade marknader: NASDAQ Stockholm AB (Stockholmsbörsen) och Nordic Growth Market NGM AB (NGM).
4.1.2. MTF-plattform
En MTF-plattform (MTF) kan beskrivas som ett handelssystem som organiseras och tillhandahålls av en börs eller ett värdepappersfö- retag. Det ställs typiskt sett lägre krav, i form av t.ex. informations- givning och verksamhetshistoria, på de finansiella instrument som handlas på en handelsplattform jämfört med finansiella instrument som handlas på en reglerad marknad.
I Sverige finns i dagsläget tre MTF:er: Spotlight, First North och Nordic MTF.
4.1.3. OTF-plattform
En OTF-plattform (OTF) är på många sätt lik en MTF-plattform. Men på en OTF-plattform får bara finansiella instrument som inte är aktier eller aktierelaterade värdepapper handlas, såsom obliga- tioner och derivatinstrument. Vidare får OTF-plattformen ha friare regler för handeln inklusive ordermatchningen än vad reglerade marknader och MTF-plattformar får ha.
4.1.4. Systematisk internhandlare, marknadsgarant eller annan person som tillhandahåller likviditet
En systematisk internhandlare (SI) är ett värdepappersföretag som på ett organiserat, frekvent och systematiskt sätt handlar för egen räkning genom att utföra kundorder utanför en reglerad marknad
eller en handelsplattform. En systematisk internhandlare är skyldig att offentliggöra marknadsmässiga anbud, d.v.s. köp- och säljpri- ser, för likvida finansiella instrument som handlas på en handels- plats och som den systematiska internhandlaren bedriver systema- tisk internhandel för.
Handel mot ett instituts eget lager eller mot andra kunder kan även äga rum genom ett värdepappersföretag utan att det är fråga om systematisk internhandel. Institutet i fråga utgör i sådant fall mark- nadsgarant eller annan tillhandahållare av likviditet.
4.1.5. Handels- och noteringslistor
När det gäller aktier delar vanligen handelsplatser in aktierna i oli- ka listor, vilka publiceras t.ex. på handelsplatsens hemsida, i dags- tidningar och andra medier. Avgörande för på vilken lista ett bolags aktier handlas kan vara bolagets börsvärde, t.ex. Stockholmsbör- sens Large-, Mid- och Small cap. De mest omsatta aktierna kan också finnas på en särskild lista. Vissa värdepappersföretag publi- cerar även egna listor över finansiella instrument som handlas via institutet, kurser till vilka instrumenten handlas etc. Aktier på listor med höga krav och hög omsättning anses normalt kunna innebära en lägre risk än aktier på andra listor.
Information om kurser m.m. avseende aktier såväl som andra typer av finansiella instrument, exempelvis fondandelar, optioner och obligationer, publiceras också regelbundet via t.ex. handelsplat- sernas hemsidor, i dagstidningar och andra medier.
5. Blankning
Blankning innebär att den som lånat finansiella instrument, och samtidigt förbundit sig att vid en senare tidpunkt till långivaren återlämna instrument av samma slag, säljer de lånade instrumen- ten. Vid försäljningen räknar låntagaren med att vid tidpunkten för återlämnandet kunna anskaffa instrumenten på marknaden till ett lägre pris än det till vilka de lånade instrumenten såldes. Skulle priset i stället ha gått upp, uppstår en förlust, vilken vid en kraftig prishöjning kan bli avsevärd.
Till skillnad från vissa delar av världen är det inom EU i princip otillåtet med s.k. naken blankning. Naken blankning innebär att säljaren vid tidpunkten för blankningen inte har lånat värdepappret eller försäkrat sig om att det kan lånas.
6. Belåning
det går att belåna finansiella instrument. För att göra det krävs dock en godkänd kreditbedömning och ett kreditavtal. Detta innebär att låntagaren lånar pengar med de finansiella instrumen- ten som säkerhet (pant). Med de lånade pengarna kan låntagaren investera mer pengar i finansiella instrument än vad denne hade haft möjlighet till utan lånet.
Om du investerar lånade pengar i finansiella instrument innebär detta, utöver möjligheten till högre avkastning, även att du utsätter sig för högre risk. Denna utökade risk fungerar på liknande sätt som vid handel av finansiella instrument med inbyggd hävstång.
Om du har finansierat en investering med lånade pengar och investeringen därefter sjunker kraftigt i värde, kan detta få som konsekvens att långivaren på egen hand säljer de värdepapper som du pantsatt som säkerhet för lånet och du kan även behöva skjuta till ytterligare likvida medel för att läka säkerhetsbristen.
Allmänna villfior för handel med finansiella instrument
5220 | 18 oktober 2021
Uppdraget m.m.
Begäran (”order”) från kunden om utförande av handel (”up- pdrag”) innebär, såvida inte annat särskilt överenskommits, ett åtagande för Strivo AB (”Institutet”) att för kundens räkning söka träffa avtal avseende handel med finansiella instrument i enlighet med de villkor kunden lämnat. Institutet lämnar inte, såvida inte annat särskilt överenskommits, någon garanti för att ett uppdrag leder till handel. Institutet utför uppdrag i enlighet med tillämpliga marknadsregler och god sed på marknaden. Institutet är inte sky- ldigt att acceptera uppdrag. Institutet äger rätt att utan angivande av skäl avsäga sig uppdrag om Institutet skulle misstänka att ett utförande av uppdraget skulle stå i strid med gällande lagstiftning t.ex. otillbörlig marknadspåverkan, insiderbrott, eljest skulle stå i strid med tillämpliga marknadsregler, god sed på marknaden eller om Institutet av annan anledning skulle finna att det föreligger särskilda skäl därtill. Kunden är medveten om att Institutet kan spela in och bevara telefonsamtal eller annan elektronisk kommu- nikation, t.ex. i samband med att kunden lämnar Institutet uppdrag eller betalnings- eller leveransinstruktioner. Kundens order gäller, om inte annat överenskommits, den dag ordern tas emot och längst till dess Institutet den dagen avslutar handeln med det slag av finansiellt instrument ordern avser. Vid aktieorder skall uppdrag vara mottaget samt bekräftat av Institutet två timmar innan handel med det finansiella instrumentet avslutas.
Kommission och självinträde m.m.
Institutet får - om överenskommelse inte träffats om annat - utföra kundens uppdrag antingen genom avtal med annan för kundens räkning men i eget namn, d.v.s. i kommission, eller genom att självt inträda som köpare eller säljare (s.k. självinträde). I det senare fallet gäller vad som stadgas om självinträde i kommissionslagen (2009:865).
Vid självinträde anges det på notan att uppdraget utförts i egen räkning.
Om uppdraget utförts i kommission genom avtal med annan för kundens räkning och en juridisk person i Institutets företagsgrupp eller annan kund till Institutet är köpare eller säljare anges det på avräkningsnotan att uppdraget utförts inbördes i det fall uppdraget inte utfördes inom ramen för ett handelssystem som underlättar anonym handel.
Utförande av uppdrag på annat sätt
Om kundens uppdrag utförts genom avtal direkt med Insti- tutet i annat fall än som sägs i allmänna villkor anges det på avräkningsnotan att uppdraget utförts i egen räkning i det fall uppdraget inte utfördes inom ramen för ett handelssystem som underlättar anonym handel.
Om kundens uppdrag utförts genom avtal med annan för kun- dens räkning och en juridisk person i Institutets företagsgrupp eller annan kund till Institutet är köpare eller säljare anges det på
avräkningsnotan att uppdraget utförts inbördes i det fall uppdraget inte utfördes inom ramen för ett handelssystem som underlättar anonym handel.
Om Institutet på särskild begäran av kund upprättat avräkningsno- ta utan att ha köpt eller sålt de finansiella instrumenten för kun- dens räkning anges detta förhållande på avräkningsnotan exem- pelvis genom angivande av att Institutet endast medverkat vid utväxling av likvid och finansiella instrument.
Xxxxxxxxxxx för utförande av order
Institutet utför uppdraget i enlighet med god sed på marknaden. Vid utförande av order för kunder som av Institutet behandlas som icke-professionella eller professionella kunder gäller Institutets vid var tid gällande särskilda riktlinjer för utförande av order samt sammanläggning och fördelning av order.
Utförande av x.xx. execution-only tjänster
Vid utförande och/eller vidarebefordran av order på kundens initi- ativ (s.k. execution-only tjänster) avseende sådana okomplicerade instrument som anges 8 kap. 25 § lagen (2007:528) om värdepap- persmarknaden kommer Institutet regelmässigt inte att bedöma om den aktuella tjänsten eller det finansiella instrumentet passar kunden.
Köpuppdrag
I det fall kunden (”köparen”) lämnat uppdrag om köp av finansiellt
instrument gäller följande.
Köparen skall till Institutet, enligt vad som framgår av avräkningsnotan, och om inte annat överenskommits, senast likviddagens morgon kl. 08.00 erlägga angivet totalbelopp i xxxx- xxx kronor. Har uppdraget utförts i annan valuta än svenska kronor anges valutaslaget i avräkningsnotan.
De finansiella instrument som uppdraget omfattar överförs till köparen, i den mån annat inte föranleds av lag, myndighets före- skrifter, speciella regler för ifrågavarande instrument eller särskild överenskommelse med köparen,
• i fråga om instrument som ska ägarregistreras hos central värdepappersförvarare/motsvarande eller instrument som ska förtecknas i depå hos Institutet, genom att Institutet vidtar de registreringsåtgärder som erfordras,
• i fråga om instrument som ska förtecknas i depå/motsvarande hos annat depåförande institut, genom att köparen instruerar det Institutet om mottagande av de instrument som uppdraget omfattar och
• i fråga om instrument som utfärdats i dokumentform, genom överlämnade till köparen.
Om inte annat följer av särskilda villkor för köpet, har Institutet, för att erhålla betalning för sin fordran, rätt att med det totalbe- lopp som framgår av avräkningsnotan belasta av köparen anvisat konto som denne har i Institutet. Om konto inte anvisats eller medel saknas på anvisat konto, får annat konto som köparen har i Institutet belastas. Institutet får dessutom från mottagandet av uppdraget reservera medel för detta på konto som köparen har i Institutet. Fullgör köparen inte sin betalningsskyldighet gentemot Institutet, har Institutet rätt till ränta på sin fordran till dess full betalning erlagts. Ränta beräknas från den likviddag som anges
i avräkningsnotan eller den senare dag, då instrumenten fanns tillgängliga för köparen, till och med den dag betalning sker. Ränta utgår för varje period om en vecka eller del av vecka, varunder dröjsmålet varar, efter en årlig räntesats som med åtta procenten- heter överstiger den STIBOR-ränta (Stockholm Interbank Offered Rate) för en veckas upplåning, som fastställts två bankdagar före den första dagen i varje sådan period. Ränta utgår dock inte för någon dag efter lägre räntesats än som motsvarar den av Riks- banken fastställda, vid varje tid gällande referensräntan enligt 9§ räntelagen (1975:635) med tillägg av åtta procentenheter.
Institutet har panträtt i de köpta instrumenten till säkerhet för sin fordran på köparen i anledning av uppdraget. Institutet har rätt att vidta erforderliga åtgärder för att erhålla denna panträtt. Fullgör köparen inte sin betalningsskyldighet gentemot Institutet, får In- stitutet – på det sätt och vid den tidpunkt Institutet finner lämpligt
– sälja berörda instrument eller vidta andra dispositioner för att avveckla affären. Institutet får för sådant ändamål teckna köparens namn och vidta de övriga åtgärder som kan erfordras i samband med avvecklingen. Institutet har rätt att ur erhållen likvid till- godogöra sig vad som erfordras för betalning av Institutets fordran jämte ränta enligt ovan samt ersättning för Institutets arbete och kostnader samt i förekommande fall för valutakursförluster.
Om, vid försäljning eller andra dispositioner enligt vad nyss sagts, likviden inte täcker Institutets hela fordran skall köparen svara för mellanskillnaden jämte ränta enligt ovan. Institutet får också för
detta fall, i den ordning ovan sagts, belasta konto som köparen har
i Institutet.
Om Institutet efter det att avslut träffats inte inom skälig tid fullgjort vad på Institutet ankommer för att tillhandahålla köparen instrumenten, har köparen rätt att återkalla uppdraget och befrias från sina skyldigheter i anledning av detta. Vad ovan sagts innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som kan tillkomma Institu- tet på grund av lag.
Säljuppdrag
I det fall kunden (”säljaren”) lämnat uppdrag om försäljning av
finansiellt instrument gäller följande.
Institutet skall med anledning av uppdraget erhålla fri dispositions- rätt till de instrument som uppdraget omfattar. Är instrumenten ägarregistrerade hos central värdepappersförvarare/motsvarande eller förtecknade i depå hos Institutet, har Institutet rätt att vidta de registreringsåtgärder som erfordras. I övriga fall skall säljaren, om inte annat överenskommits, samtidigt med att uppdraget läm- nas vidta de åtgärder som erfordras för att Institutet skall erhålla fri dispositionsrätt till instrumenten. Därvid gäller,
• i fråga om instrument förtecknade i depå/motsvarande hos annat depåförande institut, att säljaren omgående skall instru- era det Institutet om skyndsam överföring till Institutet av de instrument som uppdraget omfattar och
• i fråga om instrument som utfärdas i dokumentform, att säl-
jaren skall överlämna dessa till Institutet.
Om Institutet inte samtidigt med uppdraget, eller inom annan överenskommen tid, erhållit fri dispositionsrätt till instrumenten, fullgör Institutet, på det sätt Institutet finner lämpligt, avtalet gen- temot köparen genom att tillhandahålla denne andra instrument av samma slag. Säljaren skall ersätta Institutet kostnaden härför jämte ränta räknat från den dag kostnaden uppkom till och med den dag betalning sker. Ränta utgår för varje period om en vecka eller del av vecka, varunder beloppet utestår obetalt, efter en årlig ränte- sats som med åtta procentenheter överstiger den STIBOR-ränta (Stockholm Interbank Offered Rate) för en veckas upplåning, som fastställts två bankdagar före den första dagen i varje sådan pe- riod. Ränta utgår dock inte för någon dag efter lägre räntesats än som motsvarar den av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande referensräntan enligt 9§ räntelagen (1975:635) med tillägg av åtta procentenheter.
Institutet får belasta av säljaren anvisat konto i Institutet för att erhålla betalning för sin fordran på säljaren. Om medel saknas på anvisat konto eller om konto inte anvisats, får annat konto som säljaren har i Institutet belastas. Säljaren erhåller från Institutet, enligt av som framgår av avräkningsnotan och om inte annat överenskommits, senast kl. 18.00 på likviddagen angivet netto- belopp. Har säljaren inte, samtidigt med att uppdraget lämnades eller vid annan överenskommen tidpunkt, vidtagit de åtgärder som erfordras för att Institutet skall erhålla fri dispositionsrätt till de instrument som uppdraget omfattar, erhåller säljaren likvid tidigast andra bankdagen efter det att Institutet fick tillgång till instru- menten, dock tidigast på angiven likviddag. Om säljaren vidtagit erforderliga åtgärder senare än kl.12.00 viss bankdag kan detta i vissa fall anses ha skett först påföljande bankdag.
Institutet skall vid dröjsmål från säljarens sida eller om Institutet eljest har skälig anledning därtill äga rätt att avsäga sig uppdraget och befrias från sina skyldigheter i anledning av detta.
Om säljaren vidtagit erforderliga åtgärder i samband med uppdra- get, men Institutet efter det att avslut träffats inte inom skälig tid erlagt likvid i anledning av uppdraget, har säljaren rätt att återkalla uppdraget och befrias från sina skyldigheter i anledning av detta.
Transafitioner med utländsfi anfinytning
Avsteg från ovan angivna villkor beträffande köp- respektive sälju-
ppdrag kan förekomma vid transaktioner med utländsk anknytning.
Valutaväxling
Vid en betalningstransaktion, i annan valuta än svenska kronor, från konto, måste kunden genomföra en valutaväxling till den önskade valutan innan betalningstransaktionen genomförs av Strivo. Vid en betalningstransaktion i utländsk valuta till konto, sker valutaväxlingen till svenska kronor innan betalningstransaktionen genomförs av Institutet. Växelkursen som Institutet använder sig av vid valutaväxling utgörs av priset i valutamarknaden vid tidpunkten då Institutet köper in respektive säljer aktuell valuta. På växelkurs- en gör Institutet ett påslag respektive avdrag utgörande Institutet avgift för valutaväxlingen, vilket framgår av aktuell Prislista. I det fall Institutet istället anlitar tredje part för valutaväxlingen gäller den valutaväxlingsavgift som tas ut av tredje part. Växlingskurs och valuta kommer att redovisas via kundens personliga depåin- loggningssida (”Strivo Online”) som Kunden når via Institutets webbplats, xxx.Xxxxxx.xx.
Avgifter och sfiatter m.m.
Kunden ska betala courtage och andra avgifter till följd av uppdra- get i enlighet med vad Institutet underrättat kunden om. Kunden svarar dessutom för nödvändiga kostnader, avgifter och utlägg som uppstår i samband med uppdragets utförande samt för skatter som följer av svensk eller utländsk lagstiftning.
Annullering av order och mafiulering av avslut m.m. Institutet äger rätt att annullera kundens order eller makulera avslut som träffats för kundens räkning i den omfattning som or- dern annullerats eller avslutet makulerats av aktuell handelsplats. Samma rätt gäller om Institutet i annat fall finner annullering av order eller makulering av avslut vara påkallad med hänsyn till att ett uppenbart fel begåtts av Institutet, marknadsmotpart eller av kunden själv eller, om kunden genom order handlat i strid med gällande lag eller annan författning eller om kunden i övrigt brutit mot god sed på värdepappersmarknaden.
Om order annullerats eller avslut makulerats, ska Institutet utan oskäligt dröjsmål informera kunden om detta. Om handelsplatsen, till följd av handelsstopp, tekniskt fel eller liknande, annullerat samtliga order som berörs kommer Institutet normalt inte informera kunden.
Clearing och avvecfiling av utförda uppdrag
En handelsplats regler för clearing och avveckling av transak- tioner som genomförts på handelsplatsen måste följas av Insti- tutet. Sådana regler kan bl.a. innebära krav på användande av en clearingorganisation i form av en central motpart. Mellan kunden och Institutet slutförs utfört uppdrag efter vad som ovan anges beträffande köp- respektive säljuppdrag, i den mån inte annat överenskommits.
Investerarsfiydd
För finansiella instrument och likvida medel som Institutet tagit emot för kundens räkning enligt dessa Allmänna villkor gäller lagen (1999:158) om investerarskydd i händelse av Institutets konkurs.
Skyddet innebär att en kund som inte kan få ut sina finansiella instrument eller likvida medel har rätt till ersättning med samman- lagt högst 250 000 kr. Kunden skall framställa krav om ersättning senast ett år från dagen för konkursbeslutet till Insättningsga- rantinämnden, som prövar om rätt till ersättning föreligger.
Behandling av personuppgifter och utelämnande av uppgift till annan
Institutet kan till följd av svensk/utländsklag, svensk/utländsk myn- dighetsföreskrift eller beslut och/eller Institutets avtal med svensk/ utländsk myndighet, handelsregler eller avtal/ villkor för visst
värdepapper, vara skyldigt att till annan lämna uppgift om kun- dens förhållanden. Det åligger kunden att på begäran av Institutet tillhandahålla den information, inkluderande skriftligahandlingar, som Institutet bedömer vara nödvändig för att fullgöra sådan sky- ldighet. Institutet kommer att behandla kundens personuppgifter (såväl av kunden själv lämnade uppgifter som sådana uppgifter som kan komma att inhämtas från annat håll) i den utsträckning det krävs för fullgörande av Institutets rättsliga skyldigheter och Institutet får behandla kundens personuppgifter för information till kunden om regel/villkorsändringar, värdepapper, produkter och tjänster m.m. med anknytning till dessa Allmänna villkor. Behan- dling av kundens personuppgifter kan även komma att ske hos
Institutet för ändamål som avser direktmarknadsföring. Kunden har rätt att en gång om året få veta vad som registrerats om Kunden samt att få rättelse gjord av eventuellt felaktig uppgift. Kunden skall i sådana fall vända sig till Institutet.
Refilamation och hävning
Kunden ska bevaka att avräkningsnota eller motsvarande re- dovisning erhålls samt granska denna.
Kunden ska omgående underrätta Institutet om eventuella fel eller brister som framgår av avräkningsnota, att avräkningsnota eller motsvarande redovisning uteblivit eller eventuella övriga fel eller brister vid uppdragets utförande (reklamation).
Om kunden vill häva ett utfört köp- eller säljuppdrag ska sådan begäran framföras uttryckligen till Institutet i samband med att Institutet underrättas om felet eller bristen. För utfört kommission- suppdrag lämnat av en konsument i egenskap av icke-professionell kund gäller dock att begäran om hävning får framföras till Institutet utan dröjsmål och att begäran om annat pris får framföras till Insti- tutet inom skälig tid efter det att kunden insåg eller borde ha insett de omständigheter som legat till grund för aktuell begäran.
Om reklamation, begäran om hävning eller begäran om annat pris inte lämnas inom tid som anges ovan förlorar kunden rätten att begära ersättning, häva utfört uppdrag eller kräva andra åtgärder från Institutets sida.
Begränsning av Institutets ansvar m.m.
Institutet är inte ansvarigt för skada som beror på svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om Institutet självt är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd.
Skada som uppkommit i andra fall ska inte ersättas av Institutet,
om det varit normalt aktsamt.
Institutet ansvarar inte för skada som orsakats av svensk eller utländsk handelsplats, depåförande institut, central värdepap- persförvarare, clearingorganisation, eller andra som tillhandahåller motsvarande tjänster, och inte heller av uppdragstagare som In- stitutet med tillbörlig omsorg anlitat eller som anvisats av kunden. Detsamma gäller skada som orsakats av att ovan nämnda organ- isationer eller uppdragstagare blivit insolventa. Institutet ans- varar inte för skada som uppkommer för kunden eller annan med anledning av förfogandeinskränkning som kan komma att tillämpas mot Institutet beträffande finansiella instrument.
Institutet ansvarar inte för indirekt skada. Denna begränsning gäller dock inte om den indirekta skadan har orsakats av grov vårdslöshet. Begränsningen gäller inte heller vid uppdrag som läm- nats av konsument om den indirekta skadan orsakats av Institutets vårdslöshet.
Föreligger hinder för Institutet, på grund av omständighet som anges i första stycket, att helt eller delvis utföra köp- eller sälju- ppdrag avseende finansiella instrument får åtgärd uppskjutas till dess hindret har upphört. Om Institutet till följd av sådan omstän-
dighet är förhindrat att verkställa eller ta emot betalning/leverans,
ska varken Institutet eller kunden vara skyldiga att betala ränta.
Vad ovan sagts gäller i den mån inte annat följer av lagen
(1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
Meddelande
Meddelande från Institutet
Institutet lämnar meddelanden till kunden med rekommenderat brev eller vanligt brev till kundens folkbokföringsadress (eller motsvarande) eller, om detta inte är möjligt, till den adress som anges i Handelsavtalet. Kunden och Institutet kan även komma överens om att meddelanden ska skickas till en annan adress.
Institutet har även rätt att lämna meddelanden till kunden via inloggat läge i onlinetjänst eller via e-post till av kunden i depåöp- pningshandling angiven e-postadress eller annan e-postadress som kunden meddelat Institutet, när Institutet bedömer att sådan kommunikation är lämplig.
Meddelande som skickats av Institutet med rekommenderat brev eller vanligt brev ska kunden anses ha fått senast femte bank- dagen efter avsändandet, om brevet sänts till den adress som angivits ovan.
Meddelande genom e-post, telefax, S.W.I.F.T., Internet eller annan elektronisk kommunikation ska kunden anses ha fått vid avsändan- det om det sänts till av kunden uppgivet nummer eller elektronisk adress. Om kunden får ett sådant meddelande vid en tidpunkt som inte är Institutets normala kontorstid i Sverige ska kunden anses ha fått meddelandet vid början av påföljande bankdag.
Meddelande till Institutet
Kunden kan lämna meddelanden till Institutet via inloggat läge i onlinetjänst, genom att besöka Institutet eller genom att skicka brev.
Meddelande från kunden ska Institutet anses ha fått den bankdag meddelandet kommit fram till nämnda adress. Även i annat fall ska Institutet anses ha fått meddelandet från kunden om kunden kan visa att meddelandet skickats på ett ändamålsenligt sätt. I sådant fall ska Institutet anses ha fått meddelandet den bankdag kunden kan visa att Institutet borde fått det.
För meddelande avseende reklamation och hävning med anledning av kommissionsuppdrag som konsument lämnat i egenskap av icke professionell kund enligt Institutets kategorisering enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, gäller att meddelande kan göras gällande om kunden kan visa att det skickats på ett ändamålsenligt sätt, även om det försenats, förvanskats eller inte kommit fram. Kunden ska dock, om denne har anledning att anta att Institutet inte fått meddelandet eller att det förvanskats, skicka om meddelandet till Institutet.
Tillämplig lag
Tolkning och tillämpning av dessa villkor och Institutets särskilda riktlinjer för utförande av order samt sammanläggning och fördeln- ing av order ska ske enligt svensk rätt.
Information om Strivo
5130 | 18 oktober 2021
Strivo AB (nedan kallat “Strivo”)
Organisationsnummer 556759-1721
Xxxxx Xxxxxxxxxxx 00-00, 000 00 Xxxxxxxx
Telefon: 000-00 00 00
Strivo står under tillsyn av Finansinspektionen, Xxx 0000, 000 00 Xxxxxxxxx, xxx.xx.xx.
Strivo har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Tillståndet omfattar följande verksamheter, nämligen
• mottagande och vidarebefordran av order avseende finansiel- la instrument
• utförande av order avseende finansiella instrument på
kunders uppdrag
• placering av finansiella instrument utan fast åtagande
• diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instru- ment
• förvara finansiella instrument för kunders räkning och ta emot
medel med redovisningsskyldighet
• handel med finansiella instrument för egen räkning
• utföra valutatjänster i samband med investeringstjänster
Information om fiundfiategorisering m m
Enligt lagen om värdepappersmarknaden skall alla kunder som handlar med värdepapper delas in i tre olika kategorier. Syftet med detta är att anpassa kundskyddet efter den enskilde kundens förutsättningar. Privatpersoner och mindre företag betraktas nor-
malt som ”icke-professionella”. Utöver ”icke-professionella” kunder finns det också ”professionella” kunder, vilka är större företag, kreditinstitut och andra finansiella institut samt offentliga organ och liknande verksamheter med ett mindre behov av skydd. Den tredje kategorin är s k ”jämbördiga motparter”, vilka har lägst skydd enligt lagen. Dessa är t ex banker, centralbanker och myndigheter.
Strivo kategoriserar i princip samtliga sina kunder som ”icke-pro- fessionella”, om inte annat avtalats med kunden. Som kund i kategorin ”icke-professionell” omfattas kunden av den högsta skyddsnivån enligt lagen. Detta innebär att Strivo bl a kommer att lämna information om finansiella instrument och riskerna med des- sa samt kostnader och andra avgifter för handel med dessa.
Om kunden på eget initiativ kontaktar Strivo enbart för att utföra en order i ett s k okomplicerat finansiellt instrument (t ex aktier som tagits upp till handel på en reglerad marknad), tillhandahåller Strivo tjänsten utan att göra en bedömning om tjänsten är pas- sande för kunden.
Kunder har möjlighet att ansöka om att få byta kundkategori. En ”icke-professionell” kund kan skriftligen begära att få bli be- handlad som ”professionell”. Strivo måste då göra en bedömning av den enskilde kundens erfarenhet och kunskap i fråga om en viss transaktion eller tjänst och förvissa sig om att kunden kan fatta sina egna investeringsbeslut och förstår de risker som kan vara förknippade med placeringen. Kunden mister då det högre kundskyddet.
Information om intressefionflifiter och incitament Strivo tillhandahåller ett utbud av finansiella tjänster där olika verksamheter ingår. Detta innebär att intressekonflikter kan före- komma. Med intressekonflikter avses intressekonflikter dels mellan Strivo, inklusive ledning, styrelse, personal m fl och kunder, dels intressekonflikter mellan olika kunder. Vidare avses intressekonf- likter mellan olika verksamheter inom Strivo. Strivo har identifierat de områden där potentiella och faktiska intressekonflikter kan uppkomma. I Strivos Intressekonfliktspolicy beskrivs intresse- konflikter som har identifierats samt hur de ska hanteras och un- dvikas för att förhindra att kundernas intressen påverkas negativt. Se vidare Strivos hemsida.
Information om behandling av personuppgifter Behandling av personuppgifter sker i enlighet med dataskydds- förordningen (GDPR, EU 2016/679). Förordningen syftar till att skydda den enskildes integritet. Strivo som är personuppgifts- ansvarig, är därför skyldig att behandla dina personuppgifter enligt förordningens regler. Personuppgifter som lämnas till Strivo kommer att behandlas av Strivo för att bolaget ska kunna fullgöra ingångna avtal. Behandling av personuppgifter sker även för att
Strivo ska kunna fullgöra sina förpliktelser enligt lag eller andra författningar. Uppgifterna inhämtas normalt direkt från den regis- trerade, men i syfte att upprätthålla en god kund- och registervård kan Strivo även komma att komplettera personuppgifterna genom inhämtande av uppgifter från offentliga och privata register, t.ex. uppdatering av adressuppgifter via Statens person- och adress- register (SPAR).
Personuppgifterna kan dessutom utgöra underlag för marknads- och kundanalyser, affärs- och metodutveckling samt statistik och riskhantering. Personuppgifter kan, med beaktande av gällande regler om sekretess, för angivna ändamål komma att utlämnas
till andra bolag som Strivo samarbetar med såväl inom som utom EU- och EES-området. I vissa fall är Strivo också skyldig att lämna uppgifter till myndighet, till exempel till Skatteverket och Finansin- spektionen.
Strivo kommer vid behandlingen av personuppgifter att iaktta stor
försiktighet för att skydda den enskildes personliga integritet. Uppgifterna kommer endast att göras tillgängliga för personer som behöver ha tillgång till uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete för Strivos räkning. Dessa personer kommer endast att få tillgång till uppgifterna i den utsträckning som behövs för att de ska kunna utföra sitt arbete.
Strivo kan komma att spela in eller på annat sätt dokumentera den enskildes kommunikation med bolaget.
Enligt personuppgiftslagen har varje registrerad rätt att få informa- tion om och rättelse av de personuppgifter som registrerats. Sådan begäran framställs skriftligen till:
Strivo AB, Att: Personuppgiftsansvarig, Stora Xxxxxxxxxxx 00-00, 000 00 Xxxxxxxx
5130 | 18 oktober 2021
Information om språfi
Det språk som används i dokumentation och i kontakterna mellan Strivo och kunden är svenska.
Information om refilamationer och filagomål
Om en kund är missnöjd med någon av Xxxxxxx tjänster, är det viktigt att kunden kontaktar Strivo för att framföra sina synpunkter. Kunden bör först kontakta den person eller enhet inom Strivo som tillhandahållit tjänsten. Om kunden inte skulle vara nöjd med det svar som erhålls, kan kunden kontakta klagomålsansvarig person hos Strivo. Vill kunden diskutera ärendet med oberoende part kan Konsumenternas Bank- och Finansbyrå kontaktas, se www.konsu- xxxxxxxxx.xx.
Om kunden anser att ett klagomål inte resulterar i en tillfredsstäl- lande rättelse från Strivos sida och det belopp som tvisten handlar om överstiger ett visst minimibelopp, kan kunden – om kunden
är en konsument – vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Anmälan till XXX skall göras inom sex månader från det att Strivo första gången helt eller delvis avvisat kundens anspråk. XXX lämnar rekommendationer om hur tvisten mellan kunden och Strivo bör lösas. För mer information, anmälningsblankett m m, se www. xxx.xx.
Ett ärende kan dessutom alltid hänskjutas till rättslig prövning vid allmän domstol, xxx.xxxxxxx.xx.
Information om investerarsfiydd
Strivo är anslutet till investerarskyddet. Skyddet är ett konsument- skydd för värdepapper och pengar som banker och värdepap- persbolag hanterar för kunders räkning. Det innebär att du som kund kan få ersättning av staten om ett institut som går i konkurs inte kan lämna ut dina tillgångar. Investerarskyddet gäller för alla kunder, såväl privatpersoner (inklusive omyndiga) som företag och andra juridiska personer (till exempel dödsbon). Investerarskyddet omfattar alla typer av värdepapper (finansiella instrument) som de definieras i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, bl.a. aktier, obligationer, konvertibla skuldebrev, optioner, terminer och sammansatta produkter som aktieindexobligationer. Skyddet om- fattar de värdepapper och pengar som ett institut hanterar när det utför en så kallad investeringstjänst åt en kund. Med investerings- tjänst menas bland annat köp, försäljning eller förvaring (depå) av värdepapper. Staten ersätter upp till 250 000 kronor per kund och institut. Om flera personer har en gemensam depå får varje person maximalt 250 000 kronor i ersättning.
Information om inspelning av telefonsamtal
Strivo har rätt att, som ett led i att dokumentera kundens uppdrag, spela in telefonsamtal med kunden. Sådana inspelade telefon- samtal sparas i fem år – eller den längre tid som Finansinspek- tionen föreskriver, dock längst sju år – och lämnas ut till kunder på begäran.