Contract
7.1 Fastställelseprövning
Denna arbetsplan kommer att ställas ut och ge- nomgå fastställelseprövning. Kända ägare till fastigheter där mark skall tas i anspråk kommer att underrättas med brev. Detsamma gäller kända innehavare av nyttjanderätt eller annan rätt till sådan mark. Under utställningstiden kan berörda
sakägare inkomma med anmärkningar mot planen. De anmärkningar som inkommer hålls tillgängliga hos väghållningsmyndigheten under utställnings- tiden. Anmärkningar sammanställs och kommen- teras i ett utlåtande som upprättas då utställnings- tiden är slut.
De inkomna anmärkningarna kan föranleda att väghållningsmyndigheten i begränsad omfattning reviderar arbetsplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer att kontaktas och får ta del av ändringen. Om revideringen innebär en ändring som inte endast är oväsentlig, ska planen ställas ut på nytt samt länsstyrelsens yttrande inhämtas.
Arbetsplan samt det upprättade utlåtandet över- sänds till länsstyrelsen som yttrar sig över arbets- planen. Därefter överlämnas arbetsplanen till Tra- fikverket i Borlänge med begäran om fastställelse.
Fastställelseprövningen genomförs vid Trafikver- ket i Borlänge och inleds alltid med en s.k. kom- munikation vilket innebär att de som anmärkt mot arbetsplanen ges möjlighet att ta del av det upprät- tade utlåtandet och länsstyrelsens yttrande.
Om de krav som finns uppställda i gällande lag- stiftning beaktas, kan beslut tas av Trafikverket att fastställa planen. Beslutet kungörs och berörda sakägare ges möjlighet att överklaga beslutet till regeringen. Om ingen överklagar vinner arbetspla- nen laga kraft.
Vid en eventuell regeringsprövning avgörs om arbetsplanen ska återsändas till Trafikverket för omarbetning eller om överklagandet ska avslås.
Ovanstående regleras i 17-18 §§ väglagen och 30-36
§§ vägkungörelsen.
7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning
Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i planens beskrivning samt på plan- och profilrit-
ningarna samt villkor m.m. som tas upp i beslutet. Ett omfattande material kommer att ställas ut.
Delar av detta är av informativ karaktär och andra delar är fördjupningar av projekteringsarbetet som legat till grund för beslut i olika skeden.
I beskrivningen redovisas också de delar av pro- jektet som inte fastställs i arbetsplanen. De genom- förs istället i samråd med berörda kommuner med stöd av plan- och bygglagen och förutsätter att avtal träffas med kommunerna om genomförandet.
7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet
Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger föl- jande rättsverkningar:
• Trafikverket som är väghållningsmyndighet erhåller tillstånd till byggande av allmän väg i enlighet med beslutet och dess villkor
• Vad som utgör väganordning läggs fast.
• Väghållningsmyndigheten erhåller rätt att ta i anspråk mark med vägrätt.
• Vad som utgör avgränsning av det allmänna väghållaransvaret läggs fast.
7.2 Vägområde för allmän väg
Vägområdet för allmän väg i föreliggande plan om- fattar förutom själva vägen utrymme för de vägan- ordningar som redovisas i kapitel 4, Vägförslaget. Dessutom ingår en skyddszon runt huvudtunnel- anläggningen på 20 meter. Syftet med skyddet är att säkra tunnelns hållfasthet och täthet. För att inte störa pågående eller planerad markanvänd- ning har kan skyddszonen minskas under vissa fastigheter.
För arbetstunnlarna är skyddszonen 10 meter
På planritningarna framgår det nuvarande väg- området och det framtida vägområdet. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i sakä- garförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det nuvarande vägområdet för allmän väg.
Vägområde för allmän väg kan antingen tas i an- språk med vägrätt, inskränkt vägrätt eller genom detaljplan.
I denna arbetsplan redovisas omfattningen av nytt vägområde för allmän väg (med och utan vägrätt samt inskränkt vägrätt) i Hela linjen.
7.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt
Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark med stöd av upprättad och fastställd arbetsplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får Väghållaren tillgodogöra sig jord- och bergmas- sor och andra tillgångar som kan utvinnas ur mar- ken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in.
Vägrätt uppkommer bara utanför detaljplanelagt område. Inom E4 Förbifart Stockholm gäller det i huvudsak på Lovö samt delar av Kungens kurva,
Järvafältet och Häggvik. Inom detaljplanelagt område nyttjar väghållningsmyndigheten marken med rätt enligt detaljplan.
På denna delsträcka ligger en del av anläggningen i Stockholms och Järfälla kommuner, utanför detaljplanelagt område varför denna del kommer att fastställas genom vägrätt för allmän väg. Ifall området detaljplaneläggs upphör vägrätten utan användningen regleras då i detaljplanen.
7.2.2 Vägområde för allmän väg utan vägrätt inom detaljplan
Inom detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser upphör vägrätten när kommunen förvärvat markområdet/utrymmet som gatumark/
allmänväg enligt detaljplanen. Marken tas, för avsett ändamål, i anspråk av kommunen med stöd i detaljplan. Kommunen tillhandahåller den mark eller det utrymme som behövs för den allmänna vägen.
För att säkerställa tunnlarna avses en egen fast- ighet bildas för tunnlarna inklusive skyddszon genom s.k. tredimensionell fastighetsbildning. På markytan säkerställs marken/utrymmet för allmän väg i övrigt genom kommunens planläggning av allmänplatsmark/gata och kommunens förvärv av marken.
7.2.3 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt
För de delar av berg- eller betongtunneln som inte ligger inom detaljplan med kommunalt huvud- mannaskap är vägrätten begränsad till tunneln och dess zon genom s.k. inskränkt vägrätt. Inskränkt vägrätt innebär att väghållaren inte får full rätt
att bestämma över användningen av marken eller utrymmet. Vägrätten inskränks för väghållaren på så sätt att vägrätten endast omfattar arbetstunnlar, vägtunnlar, och ramper inklusive skyddszon under jord. På markytan kan den pågående markanvänd- ningen i stort sett fortgå opåverkad.
Inom det underjordiska vägområdet (skyddszo- nen) måste pågående markanvändning ändras. Brunnar, energibrunnar eller annat som finns inom tunnlarna och dess skyddszon kommer att tas bort.
På denna delsträcka ligger tunnlarna utanför de- taljplanelagt område med huvuddelen inom Stock- holms kommun och en mindre del inom Järfälla kommun. Innebörden av den inskränkta vägrätten för tunnlarna beskrivs i Hela linjen men innebör- den är att områdets användning kan fortgå i stort sett opåverkat. huvuddelarna av vägområdet inom detaljplan och markanvändningen regleras då genom detaljplanebest ämmelserna.
En mindre del på Järvafältet ligger dock utanför detaljplan i Järfälla och Stockholms kommun och regleras då genom arbetsplanen.
7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt
Områden med tillfällig nyttjanderätt finns särskilt markerade på arbetsplanens planritningar. Tillfäl- ligt nyttjande behövs bland annat för trafikomlägg- ningar, för att kunna genomföra anläggningsarbe- ten och för etableringsområden.
Etableringsområden behövs för kontor, manskaps- bodar, verkstadstält och parkeringsplatser. Last- bilstransporter kommer att förekomma till och från samtliga etableringar och lastmaskiner kom- mer att underhållas inom området. Etableringsom- rådenas utbredning fastställs inte men redovisas på illustrationsritningarna och listas i tabell 2.7.
Trafikomläggningar redovisas översiktligt i kapitel
9. För byggskedet görs en mer detaljerad planering.
Anläggningsarbeten kan sträcka sig över hela bygg- tiden, till exempel för komplicerade betongtunnlar eller för en kortare tid, till exempel för att uppföra ett bullerskydd.
Tillfälligt nyttjande för att genomföra anläggnings- arbeten har indelats i kategorier med följande beteckningar.
Kategorierna markeras på planritningarna som anläggningsarbete kategori A respektive B.
A, Anläggningsarbete under hela byggtiden samt 2 år efter för återställning av området. Exempel på anläggningsarbeten är väg- , tunnel- och brobygg- nad inklusive område för trafikomläggning
Följande tillfälliga nyttjanderätter/ anläggningsar- beten markeras på planritningarna.
• Arbetstunnel
• Hamnanläggning
• Transportband
• Byggväg
• Krossanläggning
• Betongstation
B, Anläggningsarbeten med start tidigast 2 år ef- ter projektets byggstart och genomförande under en tidsperiod av 4-5 år.
Följande tillfälliga nyttjanderätter/ anläggningsar- beten markeras på planritningarna.
• Dagvattendamm
• VA-station,
• Luftutbytesstationer och från luftsanläggningar
• Mottagningsstationer för elkraft
Bullerskydd anläggs normalt inom vägområdet men område med tillfällig nyttjanderätt kan behö- vas för byggandet. Tidsmässigt genomförs arbetet under en kortare period men är beroende av om- givande arbeten och kan därför inte låsas i till ett visst skede. Målsättningen är dock att om möjligt bygga bulleråtgärderna så tidigt som möjligt.
Efter att området inte längre behövs för arbetenas genomförande återställs ytorna till sitt ursprung- liga skick eller enligt annan överenskommelse.
Byggnader som funnits på platsen återlämnas i den mån det varit möjligt att bevara dem under byggtiden.
Tabell 4.5 Etableringsytor med planerad verksamhet
Beteckning | Verksamheter | Ritning | Marktillgång | Tider (år) |
500_1 | B,C,E | 500 T 90 K2 | Allmän platsmark | 7 |
500_2 | A | 500 T 90 K2 | Allmän platsmark | 1 |
500_4 | B,E,C | 500 T 90 K3 | Allmän platsmark | 7 |
500_5 | B,E,C | 500 T 90 K3 | Allmän platsmark | 7 |
500_6 | A,E | 500 T 90 K3 | Allmän platsmark | 1 |
500_7 | B,E,C | 500 T 90 K3 | Ej planlagt område | 7 |
500_8 | B,E,C | 500 T 90 K3 | Ej planlagt område | 5 |
500_9 | B,E,C | 500 T 90 K3 | Allmän platsmark | 7 |
500_10 | B,E | 500 T 90 K4 | Ej planlagt område | 6 |
500_11 | B,E | 500 T 90 K4 | Ej planlagt område | 6 |
500_12 | B,C,E | 500 T 90 K4 | Ej planlagt område | 6 |
500_13 | B,C,E | 500 T 90 K4 | Ej planlagt område | 6 |
A mindre etablering under begränsad tid B större etablering under längre tid
C bergarbete under jord under längre tid E materialupplag
8 Kostnader
Kostnaderna separeras inte för olika delsträckor utan sammanställs i Hela linjen.
9 Fortsatt arbete (genomförande)
För det fortsatta arbetet har en tidsplan upprättats. Arbetsplanen bedöms kunna fastställas och vinna laga kraft under år 2012. Byggandet förutsätter att genomförandeavtal tecknas med berörda kommu- ner samt att arbetet med detaljplaner avslutas.
Förhandlingar inför mark- och miljödomstolen för att få tillstånd för vattenverksamhet beräknas kunna äga rum under år 2012. Övriga prövningar avseende tillfälliga hamnar och intrång i Natura 2000-område avslutas under år 2012.
Förberedande arbeten bedöms kunna starta år 2012 under förutsättning att nödvändiga tillstånd finns. Byggtiden är 8-10 år varefter vägen skulle kunna öppnas för trafik tidigast år 2020.
På denna delsträcka beräknas arbetena på ytvägnä- tet ta fem år i anspråk.
9.1 Bygghandling
Bygghandlingar ligger till grund för upphand- lingen av entreprenader. Separata bygghandlingar upprättas för bergtunnlarna, installationerna, och de olika trafikplatserna. Bygghandlingarna omfat- tar hela projektet, de delar som fastställs i arbets- plan såväl som de delar som utgör kommunernas ansvar. Arbetet med bygghandlingar påbörjas år 2011.
9.2 Dispenser och tillstånd
Dispens från områdesskydd krävs för ovanmarks- anläggningar och andra arbeten inom natur- och kulturreservat samt inom biotopskyddsdområden och vattenskyddsområden. För denna delsträcka kommer dispens att sökas hos Stockholms stad för reservatet i Järvafältet.
Fornlämningar skyddas av lagen om kulturminnen mm. I lagen anges hur tillståndsprövningen går till. Länsstyrelsen fattar beslut omförundersökningar och eventuella slutundersökningar.
Flyttning av ledningar sker i enlighet med pro- cesser som styrs av speciallagar för olika typer av ledningar. Dessa processer hanteras av ledningsä- garna.
9.3 Produktion
Den metodik och det upplägg som beskrivs utgår från förutsättningar som styrts av miljökrav, ar- betsmiljökrav, förutsättningar i mark- och berg- förhållanden, förutsättningar givna i regeringens tillåtlighet samt produktionstekniska krav för att klara projektets färdigställande inom en byggtid på 8-10 år.
De byggmetoder som föreslås bygger på kända tekniker och får anses som helt igenom konven- tionellt byggande. Den utveckling som kommer att ske inom de kommande åren innan projektet startat anses inte påverka metodvalet - däremot förväntas produktiviteten öka inom vissa enhetso- perationer. Likaså kan det förväntas att byggmeto- derna för bergtunneldrivning och betongtunnel- byggande effektiviseras under byggtiden.
Metodiken vid ovanjordsarbetena, spont, schakt och betongtunnelarbeten kommer för många av trafikplatserna styras av hur effektivt omledningen av befintlig trafik kan göras. Byggtiderna styrs här av hur många gånger trafiken måste läggas om och hur många skedesindelningar som måste göras för en viss arbetsplats.
9.3.1 Förberedande arbeten
Arbeten som av tids- och eller produktionsskäl bör göras före de stora entreprenaderna kallas förbe- redande arbeten. Grundförutsättning är att dessa arbeten ska vara färdiga innan huvudentreprena- derna börjar.
I förberedande arbeten ingår planering för tillfäl- lig VA, el, tele och data samt iordningställande av etableringsytor till de olika entreprenaderna som
kommer senare. Det kan noteras att vatten för de stora förbrukarna i tunnlarna, borrmaskinerna på borriggarna och dammbindningen på denna delsträcka tas från huvudvattenledningarna och
återförs efter sedimentering till avloppssystemet. I förberedande arbeten ingår även provisoriska vä- gar där det är möjligt.
Ledningsägaren har huvudmannaskapet för be- fintliga ledningar och omläggningar görs i olika entreprenader beroende på geografiskt läge och storlek på arbetet. Ledningar som kommer att behöva läggas om, antingen provisoriskt eller få permanenta nya lägen, är vattenledningar, fjärr- värmekulvertar, dag- och spillvattenledningar samt opto-, el- och telekablar.
Sådana ledningar som idag löper i området be- skrivs under avsnitt 4.17.2, Jord- och luftledningar och vissa av dessa läggs om innan arbetena påbör- jas.
På denna delsträcka redovisar miljökonsekvens- beskrivningen att det förekommer kända fornläm- ningar. Flera av dessa hamnar under vägkroppen. Omfattningen av arkeologiska utredningar och eventuella utgrävningar avgörs av länsstyrelsen.
9.3.2 Underjordsarbeten
Bergarbeten utförs i huvudsak med borrning/ sprängning. Undantaget är drivningen av schakten för ventilation av eldriftsutrymmen samt till- och frånluftsschakten som ingår i luftbytesstationerna. Dessa schakt kommer sannolikt att raiseborras, dvs. schaktet borras mekaniskt till avsedd diame- ter.
I en arbetscykel för sprängd tunnel ingår vanligt- vis: borrning för förinjektering, förinjektering, borrning för salva, laddning och koppling av sprängkapslar, sprängning och ventilation, last- ning, skrotning med renslastning samt förstärk- ning med ingjutna bultar och sprutbetong.
Ventilationsschakt borras ner till driftutrymmena, när hålen eller schakten är färdiga byggs ovan- jordsanläggningarna.
Tunnelarbetena i denna delsträcka kommer att
kunna utgå från tre olika arbetstunnlar. Övriga entreprenader gäller broar och cirkulationsplatser på Bergslagsvägen.
Arbetstunnel Lunda
Huvudtunnelsträckan som ligger söder om Mä- larbanan och norr om trafikplats Vinsta byggs med utgångspunkt från Lunda arbetstunnel. Eta- bleringsområdet ligger mellan Avestagatan och Fagerstagatan.
En arbetstunnel når båda huvudtunnlarna där arbetet drivs på upp till fyra tunnelfronter, två sö- derut och två norrut. Arbetstunnel Xxxxx beskrivs närmare i delsträcka Lambarfjärden till Lunda.
Tunnlarna längst i söder, ca 300 meter drivs under bostadsområden som på vissa håll ligger grundlag- da på lera varför produktionstakten kan komma att vara reducerad på grund av begränsade arbetstider och vibrationsrestriktioner.
Ett schakt för kylning och friskluftintag till eldrift- utrymme placeras intill Bergslagsvägen mellan Farstagatan och Avestagatan. Tillträde till denna arbetsplats ordas via befintliga parkvägar alterna- tivt med direktavfart från Bergslagsvägen, förut- satt att detta kan ordnas på ett arbetsmiljömässigt bra sätt.
9.3.3 Ovanjordsarbeten
Uppschaktade jordmassor bedöms i första hand att komma utnyttjas som återfyllnadsmaterial i väg- linjen, gång- och cykelvägar, bullervallar och för att anpassa landskapet till omkringliggande ter- räng. Överblivna massor, huvudsakligen lermassor och asfaltrester, transporteras till tippar som kan förädla leran till exempelvis matjord och mottag- ningsstationer för asfalt.
Betongtunnlarna på sträckan innebär bl.a. berg- sprängning av ovanjordsberg. Betongarbeten för tunnel, tråg, stödmurar, station för luftbyte och frånluftstorn är en stor del av detta arbete. To- pografin i området är sådan att ett stort område måste avverkas och schaktas bort. Schaktningsar- betet sker inom spont. Även injektering av schakt- botten och bergbotten samt bergsidor mot inläck- ande vatten krävs på denna arbetsplats. Massorna
återförs när betongarbetena är klara. Spontning runt bergtunnelmynningen kommer att krävas. Etableringsområdet kommer att ligga inklämt utefter Bergslagsvägen ner till järnvägen.
Arbetena innehåller även skogsavverkning och ve- getationsavtagning, trafikomläggningar, tillfälliga vägar, anläggande av kranfundament och tätning av spont. Slutligen sker vägarbete med beläggning- och målningsarbeten.
Övriga arbeten på denna sträcka omfattar bl.a. bro- arna över Mälarbanan och trafikplatsen Hjulsta.
Mälarbanan
Ingående arbeten för broarna över järnvägen och Spångaån/Bällstaån är trafikomläggningar, tillfälliga vägar, anläggande av kranfundament, skogsavverkning och vegetationsavtagning, berg- sprängning av ovanjordsberg. Spontarbeten med
hammarband och bakåt förankring samt dubbning i berg. Bergarbeten inom spont och schaktnings- arbeten av jordmaterial. Betongarbeten består av fundament för pelare, landfästen, överbyggnad samt lager och tätskikt. Förstärkningsarbeten i form av injektering av schaktbotten och bergbot- ten, förankring av betongkonstruktioner
Markarbeten med återställning och vägarbeten med beläggsningsarbeten, linjemålning, vägräcken och vägutrustning.
Etableringsområden kommer att anläggas i princip under hela bron från järnvägen fram till Hjulsta klack. Plats för kranar utefter broarnas längd måste tillgodoses. Fundament för kranar ska be- räknas och grundläggningen förstärkas.
Trafikplats Hjulsta
Trafikplats Hjulsta omfattar en bro över E18 och en cirkulationsplats på bro. En tänkbar ord- ning för produktionen är att starta med trafik- omläggningar, tillfälliga vägar, och då speciellt med angöring till mittdelen i cirkulationen E18. Skogsavverkning och vegetationsavtagning med tillhörande bergsprängning av ovanjordsberg blir aktuella för fundament och ramper. Spontarbete kan förekomma.
Betongarbeten består av fundament för pelare, landfästen, överbyggnad samt lager och tätskikt. För denna del av högbron kan överbyggnaden byggas alternativt med lansering eller traditionellt med stämpunderbyggnad. Markarbeten utförs i form av förstärkningsarbeten och schaktning av jordmaterial. Rampbankerna byggs på pålar. Till slut återställs markområden och asfaltsarbeten, linjemålning, vägräcken och vägutrustning avslu- tar arbetet.
9.3.4 Trafikföring under byggnadstiden
För att få en acceptabel framkomlighet och till- gänglighet för trafikanterna måste projektet byg- gas i flera olika etapper/skeden.
Detta innebär att tillräckligt utrymme på olika sätt måste skapas genom delutbyggnad av vägsträckor samt utnyttjande av områden vid sidan av trafik- lederna för att skapa tillfälliga lösningar. Vidare måste omledning av trafik ske på befintliga trafik- leder, huvudvägar samt det lokala vägnätet, gång- och cykelvägar vid olika tillfällen.
På den aktuella delsträckan kan broarna byggas utan att komma alltför mycket i konflikt med an- nan trafik. Arbetet bedöms kunna starta år 2013 i den södra delen och sammantaget ta cirka fem år att genomföra efter förberedande arbeten.
En förutsättning för att kunna starta arbetena med betongtunneln vid Hästa klack är att Akallalänken flyttas till ett tillfälligt läge österut inom det om- råde som redovisas som tillfällig nyttjanderätt på arbetsplanens planritning, se figur 4.16. Akallalän- kens slutliga läge illustreras på planritningen men bestäms genom Stockholms stads planläggning.
Hastigheten på E18 kan komma att sänkas till 70 km/tim med tung avstängning som ska förhindra ofrivillig avkörning in i arbetsområdet. Det inre körfältet i cirkulationen som hör till E18-projeket stängs av med tung avstängning till att uteslutande få användas av byggtrafik som ska nå byggarbets- platsen inne i cirkulationen. Cirkulationstrafiken kan vid behov sänkas till 30 km/tim under byggti- den eller delar av den.
Hjulsta
År 2 - år 6
Teckenförklaring
Arbetsområdesgräns Biltrafik
Gång- och cykelväg Pågående vägbygge Tunnelläge Avstängd väg
Periodvis avstängd cykelväg Projekt E18
Etableringsyta Ovanmarksanläggningar
±
Skala 1:10 000
Förbifart Stockholm Arbetsplan Utställningshandling Juni 2011
Översikt Tillfälliga vägar
Figur 4.16. Det blivande vägområdet används för etablering.
En tillfällig anslutning från Akallalänken byggs för att ge plats åt arbeten med fundament och brope- lare.
Bro över järnväg och E18
Byggtrafik föreslås kunna angöra etableringsområ- det vid korsning Bergslagsvägen och Tenstavägen via den gång och cykelväg som går under bron.
Etableringområdet på norra sidan av E18 kan angöras från via gamla E18. Eventuell spont slås för brostöd. Schakt, pålning och gjutning av funda- ment. Pelare/brostöd utförs.
Tillfällig omläggning av gång- och cykelvägen är nödvändig och lägges i en containertunnel under de nya broarna vid sidan av den gamla sträck- ningen. Gång- och cykelväg söder om järnväg bör skyddas på liknande sätt.
Information om trafikföring under byggtiden görs i början av avstängningar eller trafikomläggningar.
9.4 Kontroll och uppföljning
I bilaga 1 till denna beskrivning, Skadeförebyg- gande åtgärder som genomförs, listas skadeföre- byggande åtgärder som genomförs för bygg- och driftskedet.
Dessa åtgärder kontrolleras och följs upp i den fortsatta projekteringen och genom bygg- och driftskedet.
För byggskedet kommer Trafikverket att tillsam- mans med berörda kommuner ta fram ett kon- trollprogram för byggtiden. Kontrollprogrammet omfattar bland annat buller, vibrationer, stomljud, vattenpåverkan, transporter, förorenade massor, kemikalier och avfall, natur- och kulturvärden samt information och klagomål.
Ett särskilt kontrollprogram avseende grundvatten upprättas. Det kommer att omfatta grundvatten- nivåmätningar, mätning av inläckage i tunnlarna, vattenkvalitet, sättningsrörelser samt kontroll av eventuell påverkan på naturobjekt. För hamnarna kan miljödomen komma att ange vad som ska följas upp.
Även under driftskedet kommer försiktighetsmått och skyddsåtgärder att följas upp. Trafikverket kommer som verksamhetsutövare att uppställa ett egenkontrollprogram för att säkra att miljökrav efterlevs. Ett särskilt kontrollprogram innebär
en fortsatt kontroll av grundvattnets rörelser och kvalitet samt mätning av sättningsrörelser.
Förordningen (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar föreskriver att en av tunnelhållaren oberoende kontrollenhet genomför kontroller utvärderingar och provningar av tunneln. Tunnelhållaren, den kommunala organisationen för räddningstjänst och polismyndigheten skall årligen, i samarbete med säkerhetssamordnaren, genomföra gemen- samma övningar i räddningsinsatser i en tunnel som är i drift.
TRAFIKVERKET. MAJ 2011. PRODUKTION: KONSORTIET FÖRBIFART STOCKHOLM. ILLUSTRATION: KONSORTIET FÖRBIFART STOCKHOLM.
Trafikverket, 172 90 Sundbyberg, Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxxxxx 0, Xxxxx
Telefon : 0000-000 000, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket .se