BÄCKATORPSGATAN 85 | HALLSBERG

XXXXXXXXXXXXXXX 00 x XXXXXXXXX

Välskött villa i Bäckatorpsområdet.

Varmt välkomna till en välskött villa som tagits om hand av samma ägare sedan 1972. Härligt uppväxt tomt och både altan under tak som är delvis inglasad på baksidan av huset och en fin farstukvist på framsidan av huset där solens sista strålar kan avnjutas. Dubbla luftvärmepumpar från 2015 bidrar till låga driftkostnader. Fiber är indraget. Nya fönster och altandörr på entréplan är installerat under 2019. Nytt tak 2006. Huset är besiktigat. Välkomna att anmäla dig till visningen via hemsidan.

Xxxxxx Xxxxxxx

Reg. Fastighetsmäklare 070‑569 98 45

xxxxxx.xxxxxxx@xxxxxxxxxxx.xx xxxxxxxxxxx.xx

Utgångspris: Boarea: Biarea: Xxxxx xxx: Tomt: Byggnadsår: Tillträde:

1.595.000 kr 89 m²

89 m²

6 rok

450 m²

1972

Enligt överenskommelse

‑ INTERIÖR ‑

Planlösning Entréplan: Entré via den fina farstukvisten in till en hall med tre inbyggda garderober och plastmatta på golvet. Kök med inredning i en grå nyans, plastmatta på golvet och utgång till den fina delvis inglasade altanen med fritt söderläge.

Vardagsrum med parkettgolv och fint ljusinsläpp. Sovrum med fyra inbyggda garderober. Sovrum med en inbyggd garderob och så finns det även ytterligare ett sovrum på denna våning.

Planlösning Källarplan: Här finner du ett stort hobbyrum/ gillestuga, tvättstugan med separat torkrum, gillestuga med tre dubbla garderober, detta rum kan lätt ändras till ytterligare ett sovrum för den som så önskar, WC och ett stort förråd finns även det på denna våning.

Kök

Spis ‑20, spisfläkt, kyl, frys och kakel ovan diskbänken.

WC/Dusch Entréplan

WC, dusch, tvättställ, plastmatta på golv och vägg samt ett fönster.

WC Källarplan

WC, tvättställ, plastmatta på golv och vägg.

Tvättstuga

Tvättmaskin ‑15, tvättbänk, separat torkrum och en dusch.

‑ BOSTADSBESKRIVNING ‑

Fastigheten Xxxxxxxxx Xxxxx 0

Xxxxxxxxxxxxxxx 00 00000 Xxxxxxxxx. Belägen i Hallsberg kommun, församling. Skattesats 33,361.

Storlek

Boarea 89 m², biarea ca 89 m². Taxeringsinformation

Pris

1.595.000 kr. Utgångspris

Byggnad

Objektstyp: Kedjehus Byggnadsår: 1972

Byggnadstyp: 1‑plans kedjehus med källare

Gjorda renoveringar: Fönstren på entréplan, (utom det i wc/ dusch) är nya 2019. Fiber är installerat. Luftvärmepumparna är servade 2022. Taket är nytt 2006 med papp, läkt och pannor samt rengjort 2021.

Byggnadssätt

Grund: Källare. Stomme: Trä. Bjälklag: Trä. Fasad: Tegel + trä. Takbeklädnad: Betongpannor. Utv plåtarbeten: Lackerad plåt. Fönster: Isolerglas från 2019 på entréplan + 2‑glas. Ventilation: Självdrag.

Vatten och avlopp: Kommunalt vatten året om. Kommunalt avlopp

Övrigt: Fönstren på entréplan, (utom det i wc/dusch) är nya 2019. Fiber är installerat. Luftvärmepumparna är servade 2022. Taket är nytt 2006 med papp, läkt och pannor samt rengjort 2021.

Servitut, planbestämmelser mm

Planbestämmelser: Stadsplan

Ekonomi

Taxeringsvärde 1.143.000 kr (fastställt avseende år 2021) varav byggnadsvärde 900.000 kr, mark 243.000 kr. Typkod 220, Småhusenhet, bebyggd. Värdeår 1972.

Pantbrev

Det finns 15 pantbrev uttagna om sammanlagt 664 000 kr.

Driftskostnad

Försäkring 3.996 kr, Vatten/avlopp 8.400 kr och Hushållsström 13.650 kr.

Summa årskostnad 26.046 kr/år

Utöver driftskostnaden tillkommer fastighetsavgift/skatt 8572 kr/ år.

I kostnaden för VA ingår även sophämtning.

Uppgifterna om driftskostnaden bygger på nuvarande ägares kostnader med 2 personer i hushållet. Kontakta mäklaren för mer information eller om du önskar en personlig kalkyl.

Uppvärmning och el

Uppvärmningssystem: 2 stycken Luftvärmepumpar, IVT från 2015 och direkt‑el.

Energideklaration

Primärenergital: 75 kWh/m² per år. Energiklass: C

Uteplats/Balkong

Delvis inglasad altan med fint söderläge. Fin farstukvist vid entrén med kvällssol.

Bilplats

Övriga byggnader

1‑bilsgarage med omlagt plåttak 2002.

Tillträde

Enligt överenskommelse

| W | Juridik

Så här går vi vidare med försäljningen

Fastighetsmäklaren |. Din fastighetsmäklare är med genom hela affären & ska tillvarata både köparens & säljarens intressen, & ge

råd till både spekulanter & säljare (men samtidigt särskilt beakta säljarens ekonom- iska intressen). Så tveka inte att ställa dina frågor.

Objektsbeskrivning | Mäklaren upprättar en objektsbeskrivning som beskriver fastigheten. Uppgifterna kommer från säljaren & myndig-

hetsregister, & kontrolleras normalt sett inte av mäklaren.

> Uppgiften om boarean kan av olika skäl avvika från den verkliga boarean, beroende på att standarden för hur man mäter bo- & biarea har varierat över tid. Därför upp- manas den köpare som anser att den exakta arean är av väsentlig betydelse att göra en uppmätning innan köpet.

Intresserad? | Är du intresserad av att gå vidare - meddela mäklaren ditt intresse så riskerar du inte att missa vid ett snabbt

avslut. Försök att vara förberedd med låne- löfte från bank och ev. värdering av din nuvarande bostad.

Undersökningsplikt | Köparen har en mycket omfattande undersökningsplikt. Detta inne- fattar att köparen efter köpet inte kan göra

fel gällande som xxxxx upptäckts vid en nog- grann undersökning av bostaden. Undersök därför bostaden noga före köpet, gärna med hjälp av besiktningsman.

> Eventuellt kan du avtala med säljaren om en s.k. besiktningsklausul som ger dig rätt att inom en viss tid undersöka bostaden och sedan eventuellt frånträda köpet.

Budgivning | Om det finns flera intressenter kan det bli budgivning och då kan slutpriset bli ett annat än utgångspriset. Berätta innan

budgivningen om dina önskemål om till- trädesdag, eventuella lånevillkor, försäljning av din nuvarande bostad etc. Det finns ingen lag som reglerar hur en budgivning ska gå till. Det är säljaren som bestämmer om, hur och till vem denne säljer. Mäklaren framför alla bud till säljaren och upprättar en för- teckning över buden. Budgivningslistan lämnas även till köparen, med namn och kontaktuppgifter till budgivarna. Budgivare kan därför inte vara anonyma (men kan lägga bud via ombud).

Kontraktsskrivning | Fastighetsmäklaren upprättar köpehandlingarna & går igenom dessa med parterna. Muntliga avtal är inte

bindande. Ett bindande köp föreligger först sedan ett skriftligt köpekontrakt har under- tecknats & utväxlats. Därför brukar det ligga i alla parters intresse att skriva avtal så snart som möjligt. Kontrollera noga att alla kontraktshandlingar stämmer överens med vad som sagts/överenskommits samt med det material du tidigare fått. Fråga fastighets- mäklaren om något är oklart.

Handpenning | Mäklaren ska verka för att köparen betalar en handpenning (i regel 10- 15 %) som vanligtvis deponeras på ett särskilt

klientmedelskonto. Detta sker då det finns villkor, t.ex. en besiktningsklausul som köpet är

villkorat av. Resten av köpeskillingen betalas vid tillträdet.

Tillträde | På tillträdesdagen träffas parterna vanligtvis hos mäklaren, där slutbetalning hanteras. Mäklaren upprättar innan en likvid-

avräkning där det framgår för parterna & deras banker, vad som redan betalats & vad som återstår att betala. Mäklaren över- lämnar även en journal över förmedlingen. Vid tillträdet får köparen också nycklar m.m.

Lagfart & pantbrev | På en fastighet är det pantbrev som man intecknar när man belånar den. Finns det redan pantbrev på

minst det belopp du önskar låna, så behöver du inte ta ut fler pantbrev. Annars måste du ta ut nya pantbrev på det överskjutande beloppet, vilket är förenat med en avgift.

Tänk på att du som köpare även betalar en kostnad för att få lagfart (dvs. registreras som ägare till fastigheten).

Personuppgifter | Som visningskund och senare eventuellt som budgivare eller köpare, så hanterar mäklarföretaget dina person-

uppgifter, enligt GDPR, för att kunna ge dig service och uppfylla lagkrav. För vidare information om hur dina personuppgifter behandlas kontakta din fastighetsmäklare.

Bra att veta om budgivning

Vid köp av fastighet, tomträtt eller bostads- rätt är varken säljare eller köpare bunden förrän ett skriftligt köp undertecknats av båda parter. Innan dess kan säljare och köpare ändra sig utan att motparten kan ställa några krav.

Mäklarens roll | Mäklarens roll är att vara en opartisk länk mellan säljaren och köparen. Mäklaren får därför inte vara ombud för

någon av dem utan ska hjälpa båda parter.

Budgivningen ej reglerad i lag | Det finns inga i lag bestämda regler för hur en bud- givning ska gå till. Budgivningen kan ske på

många olika sätt. Ofta uppstår en bud- givning spontant när det finns flera spekulanter på ett objekt.

Budgivningsformer | I praktiken sker budgivningen oftast enligt två olika modeller. Vid s.k. sluten budgivning får spekulanterna

en viss tid på sig att lämna sina bud, vanligtvis skriftligen. Mäklaren redovisar buden för säljaren. Spekulanterna informeras inte om varandras bud. Vid s.k. öppen bud- givning lämnas bud till mäklaren, som löpande redovisar högsta budet till säljare och till övriga spekulanter. Spekulanterna får då möjlighet att bjuda över varandra.

Säljaren bestämmer över budgivningen |

Säljaren bestämmer i samråd med mäklaren om det ska vara budgivning & hur den i så fall ska gå till. Men säljaren är aldrig juridiskt bunden av några överenskommelser beträff- ande budgivningen, utan kan när som helst ändra formerna för budgivningen eller helt avbryta den.

Mäklarens upplysningar | Spekulanterna ska informeras om hur en eventuell budgivning kommer att gå till. Alla har rätt att få veta

vilka förutsättningar som gäller och att få sakliga & korrekta uppgifter. Om säljaren har ställt upp vissa villkor för försäljningen, ska mäklaren informera spekulanterna.

Säljaren avgör vem & pris | Säljaren behöver inte sälja till den som lämnat det högsta bud. Säljaren är inte heller juridiskt bunden att

sälja till det pris som har angetts i en annons eller på annat sätt under försäljningen.

Säljaren får avbryta en försäljning | Det gäller även om han eller hon tagit hjälp av en mäklare. Säljaren är inte juridiskt bunden

av ett löfte att sälja, inte ens om det är skriftligt, och kan när som helst ångra sig innan köpekontrakt skrivits.

Mäklaren fattar inga beslut | Mäklaren kan inte ge några löften till någon om att få köpa utan ska göra klart för spekulanterna

att det är säljaren som bestämmer. Mäklaren får dock ge säljaren sakliga råd i valet mellan olika spekulanter.

Mäklarens vidarebefordran av bud | Till dess att ett köpekontrakt är undertecknat av säljaren och köparen måste mäklaren ta

emot och vidarebefordra alla bud till säljare, även om buden inte lämnas på det sätt som bestämts. Det är bara säljaren som kan besluta om ett bud av någon anledning ska väljas bort; det kan inte mäklaren göra.

Mäklaren behöver inte ge spekulant

möjlighet att bjuda över | Eftersom det är säljaren som helt bestämmer över bud- givningen har en spekulant ingen ovillkorlig

rätt att få bjuda över ett lämnat bud. Men oftast ligger det i säljarens intresse att mäklaren låter spekulanterna höja sina bud.

Rättigheter under budgivningen | Vem som helst kan ge ett bud muntligt eller skriftligt. Mäklaren och säljaren kan dock kräva att

budet preciseras till ett bestämt belopp.

> Att en spekulant har lämnat det högsta budet ger inte honom eller henne någon rätt att få köpa. > En spekulant kan i sitt bud förena priset med olika villkor. > Den som lämnar ett bud är inte juridiskt bunden att stå kvar vid det; inte ens om det lämnats skriftligen. > En spekulant kan inte räkna med att få fortlöpande information av mäklaren om hur budgivningen & försäljningen fortskrider. > En spekulant har inte rätt att få veta vilka de övriga budgivarna är, vilka bud som lämnats eller vilka villkor som diskuterats med andra spekulanter.

Info efter avslutad försäljning | En spekulant har inte rätt att få annan information än att han eller hon inte fått köpa. Mäklaren fram-

för alla bud till säljaren och upprättar en förteckning över buden. Budlistan lämnas till säljaren & till slutgiltig köpare - med namn och kontaktuppgifter. Budgivare kan därför inte vara anonyma (men kan lägga bud via ombud, då är det ombudets kontaktuppgifter som lämnas ut). Källa: FMF

Fast & lös egendom

Alltför ofta uppkommer tvister mellan köpare och säljare i samband med fastighetsköp.

Oenigheten uppkommer när säljaren i samband med avflyttningen tagit med sig föremål som köparen anser ska ingå i köpet. Nedan ska vi försöka lämna de råd & anvisningar som Mäklarsamfundet tillämpar. I jordabalken finns bestämmelser och exempel på vad som är fast egendom & vad som är tillbehör till fastighet och byggnad

och därmed ingår i den fasta egendomen. Allt annat som inte omfattas av reglerna om den fasta egendomen & tillbehören till denna är att betrakta som lös egendom. I samband med fastighetsöverlåtelser får köpare och säljare ofta anledning att fundera över dessa frågor. Om tveksamhet skulle uppstå får vi

XxxxxxxxxxxXxxxxxxXX_Xxxxxxxx_Xxxxxxxxxxx_Xxxxxxxxx_Xxxxxxx_Xxxxxx_xxx0_XxxxxXXXXXX

rekommendera att skriftlig överenskommelse träffas, som reglerar vad säljaren avser att ta med sig från fastigheten.

Fastighetstillbehör | Som fastighetstillbehör räknas föremål som av fastighetsägaren har tillförts fastigheten för stadigvarande bruk.

Avsikten vid tidpunkten för anbringandet ska vara att föremålet ska förbli permanent på fastigheten.

Exempel: Byggnad (inklusive lekstuga, växthus, uthus eller annan anläggning). Ledning för gas, el, vatten och avlopp.

Stängsel. Flaggstång med lina. Buskar & träd. Brevlåda. Soptunna. Sandlåda.

Oljetank. Friggebod. Bojstenar & boj. Torkvinda. Solur. Grindar. Flytbrygga.

I det följande redovisar vi exempel på tillbehör, som kan räknas som fast egendom & således ingår i köpet. Om säljaren skulle vilja undanta vissa fasta tillbehör är detta möjligt, om parterna överenskommit detta i kontraktet. Viktigt är att notera härvid, att ett föremål inte är att betrakta som lös egendom förrän det faktiskt bortförts från fastigheten respektive byggnaden. Den följande förteckningen är inte uttömmande, utan endast ett försök till att komplettera de exempel som redan finns i andra kapitlet jordabalken. Man bör också som säljare vara medveten om att utvecklingen går i den riktningen, att fler och fler föremål kommer att räknas som fastighetstillbehör. Ett exempel härpå är tv-antennen. När tv var en ovanlig företeelse i svenska hem räknades antennen till lös egendom, medan den numera tveklöst får anses vara ett tillbehör till byggnaden. Parabolantenn är ett modernt exempel på gränsfall, där säljare och köpare bör avtala om den ska ingå.

Byggnadstillbehör | Som byggnadstillbehör räknas föremål som byggnaden blivit försedd med av fastighetsägaren & som är ägnade

för stadigvarande bruk. Begreppet stadigvarande bruk anger att det ska finnas en ändamålsgemenskap eller funktions- gemenskap mellan föremålet och byggnaden. Bedömningen ska ske objektivt. Föremålet ska normalt sett vara till nytta oavsett vem som äger eller nyttjar fastigheten.

> Exempel: Garderober (inklusive inrednings- detaljer). Tv-antenn. Parabolantenn. Hel- täckningsmatta (om denna utgör ordinarie golvbeläggning). Spis. Kylskåp. Frys. Toalett- & badrumsinredning. Spisfläkt. Badkar.

Badrumsskåp. Radiatorer. Centraldamm- sugare. Tvättmaskin. Torkskåp. Torktumlare. Mangel. Duschkabin. Fönsterbräden.

Ledstång. Samtliga dörrnycklar. Markiser. Persienner. Tjuvlarm. Brandlarm. Stege för sotning. Fönsterluckor. Innanfönster.

Gnistgaller. Hatthylla. Porttelefon. Braskamin.

Gränsfall & undantag | Exempel på gränsfall är fristående mikrovågsugn & dekoder till parabolantenn. Extrautrustning såsom

kompletterande frysbox är exempel på undantag & utgör inte byggnadstillbehör. Där tveksamhet uppkommer rekommenderas att skriftlig överenskommelse träffas. Om säljaren skulle vilja undanta vissa fasta tillbehör är detta möjligt - om parterna överenskommer om detta i kontraktet.

undersökning & säljarens ansvar

Ansvarsfördelningen | Utgångspunkten enligt jordabalken är att fastigheten ska stämma överens med vad som avtalats

mellan parterna & inte heller avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Därutöver gäller att den köps i det skick den

faktiskt befinner sig i på kontraktsdagen och att köparen, för att trygga sig, får göra en noggrann undersökning av fastigheten. För sådana fel eller skador, som köparen haft möjlighet att upptäcka eller haft anledning att räkna med p.g.a. fastighetens ålder och skick, kan säljaren inte göras ansvarig.

Säljaren ansvarar dock för dolda fel, dvs. sådana fel i fastigheten som köparen inte borde ha upptäckt och oavsett om säljaren själv känt till felen eller inte. Säljarens ansvar för dolda fel i fastigheten gäller i 10 år.

Undersökningsplikt | Att köparen måste undersöka fastigheten brukar kallas köparens undersökningsplikt. Kraven på köparens

undersökning är långtgående. Fastigheten ska undersökas i alla dess delar och funktioner. Xxxxx det möjligheter måste köparen även inspektera vindsutrymmen, krypgrunder & andra svårtillgängliga utrymmen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt fuktskador (speciellt i källare & på vinden), rötskador, skador på vatten- & avloppsanläggningar, sprickbildningar i fasad & grundmur samt skorstensstock.

> Upptäcker köparen vid sin undersökning fel eller symptom på fel i fastigheten eller är fastigheten överhuvudtaget i sådant skick att fel kan misstänkas, skärps kraven på köparens undersökningsplikt.

> Även de uppgifter säljaren lämnar på- verkar undersökningspliktens omfattning. Om säljaren exempelvis upplyser köparen om ett misstänkt fel kan det utgöra en varnings- signal, som bör föranleda en mer ingående undersökning från köparens sida. å andra sidan ska köparen inte behöva undersöka sådan delar av fastigheten som säljaren lämnat uttryckliga utfästelser eller garantier för, under förutsättning att dessa inte är för allmänt hållna.

> Köparen bör slutligen ha i åtanke att säljaren inte svarar för fel & brister, som köparen borde ha räknat med eller borde ha "förväntat sig" med hänsyn till fastighetens ålder, pris, skick & användning. Han bör därför anpassa sin undersökning till detta.

Rör köpet ett begagnat hus måste köparen ta i beräkning att vissa delar och funktioner utsatts för slitage & på grund av ålder t.o.m. kan vara uttjänta & i behov av utbyte eller i vart fall renovering.

Besiktningsman | Jordabalken utgår ifrån att köparen själv i normalfallet ska kunna upp- fylla sin grundläggande undersökningsplikt &

det är alltså inget krav att anlita någon sak- kunnig för detta. Trots det väljer de flesta köpare att anlita s.k. besiktningsman eller annan sakkunnig & detta är att rekommen- dera om man inte själv har särskild byggnad- steknisk kunskap. Detsamma gäller om köparen inledningsvis själv undersökt fastig- heten & då upptäckt symtom på fel som det kan vara svårt att bedöma betydelsen av.

Som angivits ovan ska köparen undersöka fastigheten i alla dess delar och funktioner. Anlitar köparen en sakkunnig är det därför viktigt att vara observant på vilken omfatt- ning en beställd besiktning har. Normalt om- fattar inte en sådan besiktning vissa delar av fastigheten såsom elinstallationer, vatten & avlopp, rökgångar m.m. varför köparen bör överväga att komplettera sin undersökning. Jordabalken har som utgångspunkt att den undersökning köparen gör eller låter göra, ska ske före köpet, dvs. innan köpekontrakt undertecknas av parterna. Det är dock inget som hindrar att parterna i kontraktet avtalar om att köparen ska få möjlighet att under- söka fastigheten senare & därefter på det sätt kontraktet då föreskriver, ska få åberopa upptäckta fel & begära avdrag på köpe- skillingen eller begära att köpet i dess helhet ska återgå. Denna typ av avtalsvillkor brukar

kallas besiktningsklausul & är numer vanligt förekommande. Tas ett sådant villkor in är det viktigt att båda parter sätter sig in i vad som krävs för att köparen ska kunna åberopa villkoret och också noga beaktar de tids- gränser som anges i villkoret.

> Det förekommer att säljaren inför försälj- ningen låter undersöka fastigheten med hjälp av en besiktningsman, ofta för att tjäna som underlag för en säljaransvarsförsäkring (se nedan). I dessa fall är det viktigt att köparen noga går igenom besiktningsprotokollet, gärna med den besiktningsman som utfört besiktningen, s.k. köpargenomgång. Det är också av stor vikt att köparen då tänker på att undersökningsplikten omfattar fastigheten i dess helhet och vid behov kompletterar med ytterligare undersökningar.

Upplysningsskyldighet | Någon generell upplysningsskyldighet motsvarande köparens undersökningsplikt finns i egentlig mening

inte. Avgörande för bedömningen om ett faktiskt fel är relevant eller inte, är om felet är möjligt att upptäcka för köparen. Endast om felet inte är upptäckbart är det relevant. Trots detta kan man ändå säga att säljaren har en upplysningsskyldighet i så motto, att han kan bli skadeståndsskyldig om han faktiskt känt till eller borde ha känt till felet, men inte har upplyst köparen härom. Detta följer av köparens rätt till skadestånd på grund av säljarens försummelse. Om ett förtigande av ett fel dessutom innefattar svikligt eller annat ohederligt förfarande, kan säljaren även gå miste om rätten att åberopa att köparen inte uppfyllt sin undersökningsplikt.

> Det är således i säljarens eget intresse, att han upplyser köparen om de fel eller symp- tom på fel han känner till eller misstänker finns. Vad som redovisats av säljaren är dessutom inte dolt och kan i normalfallet inte åberopas av köparen.

Utfästelser | Säljaren kan bli bunden av en utfästelse beträffande fastighetens skick.

Detta gäller i huvudsak då säljaren gjort en

klar & specificerad utfästelse beträffande fastighetens skick. Allmänt lovprisande eller generella uttalanden betraktas inte som utfästelser.

Avtalsfrihet, friskrivning | Avtalsfrihet råder mellan parterna om ansvaret för fastighetens skick, varför parterna kan avtala om annan

ansvarsfördelning än vad som angivits ovan. Ett exempel på detta är då säljaren friskriver sig från ansvaret för fastighetens skick, generellt eller beträffande viss funktion.

Säljaransvarsförsäkring | Genom säljar- ansvarsförsäkring finns möjlighet för säljaren att inom försäkringens ram begränsa sin eko-

nomiska risk för dolda fel i fastigheten, sam- tidigt som köparens rätt till ersättning för sådana fel säkerställs via försäkringen. Säljar- ansvarsförsäkringen erbjuder således en trygghet för både säljare & köpare.

| W |

XxxxxxxxxxxXxxxxxxXX_Xxxxxxxx_Xxxxxxxxxxx_Xxxxxxxxx_Xxxxxxx_Xxxxxx_xxx0_XxxxxXXXXXX

073‑997 37 17 | XXXXXXXXXXX.XX | STORTORGET 4 ÖREBRO