Nätutvecklingsplan 2025-2034 Skånska Energi Nät AB, REL 00169
Nätutvecklingsplan 2025-2034 Skånska Energi Nät AB, REL 00169
Innehåll
1 Uppgifter om företaget och företagets elnät 3
1.2 Uppgifter om företagets elnät 3
1.3 Karta över området där företaget bedriver nätverksamhet 4
2 Behov av överföringskapacitet i elnätet 4
2.1 Redogörelse för företagets prognosarbete 4
2.2 Prognos för behovet av överföringskapacitet i elnätet 2025-2034 6
2.2.1 Redogörelse för ökning och minskning av behov av överföringskapacitet 7
2.3 Systemets nuvarande förmåga att möta prognosen 7
2.3.1 Kapacitetsbegränsningar i eget elnät 7
2.3.2 Kapacitetsbegränsningar i överliggande elnät 7
2.3.3 Användning av flexibilitetstjänster och andra resurser som alternativ till utbyggnad av elnätet 7
2.3.4 Förväntade kapacitetsbegränsningar för kommande tioårsperiod 7
3 Planerade investeringar och alternativa lösningar 8
3.1 Företagets tillvägagångssätt vid planering av åtgärder 8
3.1.1 Redogörelse för valet av investeringar som företaget redovisat 8
3.1.2 Redogörelse för valet av det mest kostnadseffektiva alternativet 9
3.2.1 Kompletterande information om planerade investeringar 10
3.3 Behov av flexibilitetstjänster och andra resurser 10
3.3.1 Det förväntade behovet 10
3.3.2 Redogörelse för olika typer av åtgärder inklusive omfattning av behovet av åtgärderna 10
4 Företagets bedömning om de planerade åtgärderna för perioden 2025–2034 möter behovet 10
5.1 Redovisning av resultat från offentligt samråd 11
Bilaga 1. Förväntade scenarion över behovet av överföringskapacitet 12
Bilaga 2. Planerade investeringar 13
Bilaga 3. Samrådsredogörelse 14
1 Uppgifter om företaget och företagets elnät
I Energimarknadsinspektionens (Ei) föreskrifter och allmänna råd om nätutvecklingsplaner, EIFS 2024:1, ställs krav på alla distributionsnätsföretag att ta fram, offentliggöra och lämna in en nätutvecklingsplan till Ei.
Detta dokument följer Ei:s mall för inrapportering av nätutvecklingsplan i Vägledning för upprättande av nätutvecklingsplaner (xx.xx)
1.1 Uppgifter om företaget
Denna nätutvecklingsplan är framtagen av Skånska Energi Nät AB (SENAB) och avser SENAB:s elnät, lokalnät REL00169.
Företagsnamn | Skånska Energi Nät AB |
Organisationsnummer | 556497-5232 |
Kontaktperson(er) | Xxxxx Xxxxxxx |
E-post | |
Telefonnummer | 000-000 00 00 |
Länk till information om nätutvecklingsplan och samråd samt tillhörande dokument | Nätutvecklingsplan (xxxxxxx-xxxxxx.xx) |
Bilagor | Bilaga 1. Förväntade scenarion över behovet av överföringskapacitet Bilaga 2. Planerade investeringar Bilaga 3. Samrådsredogörelse |
Tabell 1: Uppgifter om företaget
1.2 Uppgifter om företagets elnät
SENAB:s elnät utgörs av ett sammanhängande nätområde, SKN. I denna nätutvecklingsplan utgör hela detta nät ett delområde. Inom området finns ca 20 600 abonnemang, vilket ungefär motsvarar antalet kunder. Huvuddelen av abonnemangen finns inom Lunds kommun (51 %) men även inom Kävlinge kommun (34 %), Eslövs kommun (8 %), Staffanstorps kommun (1 %) och Svedala kommun (1 %).
Eon:s regionnät utgör överliggande nät. Nätet har tre gränspunkter mot Eon.
1.3 Karta över området där företaget bedriver nätverksamhet
Figur 1: Karta över SENAB:s nätområde som i denna plan utgör ett delområde
2 Behov av överföringskapacitet i elnätet
2.1 Redogörelse för företagets prognosarbete
Stora delar av SENAB:s elnät är beläget i Öresundsregionen, ett område med en stark tillväxt, både vad det gäller befolkning och nyetableringar. Det tillsammans med ett stort behov av laddinfrastruktur för transporter och utbyggnad av solceller är de faktorer som i störst grad bidrar till ett ökat behov av överföringskapacitet.
Utbyggnaden av solceller har ökat kraftigt under senare år och förväntas fortsätta i hög takt. Dock bidrar solelproduktionen inte till att avlasta elnätet under de tider då elnätet idag är som högst belastat, kalla vinterdagar med högt elbehov. Det är normalt dessa tillfällen som dimensionerat överföringskapaciteten för det nät som finns idag. Med en fortsatt ökad solelproduktion kommer det dock, i delar av näten, vara soliga sommardagar med lågt elbehov som kommer vara det som dimensionerar behovet av överföringskapacitet.
Prognosen över det framtida behovet av överföringskapacitet görs genom en bedömning av det framtida maximala effektbehovet, både vad det gäller uttag från elnätet och inmatning till elnätet. I prognosen bestäms max uttag och max inmatning för delområdet per år.
En effektprognos görs för delområdet. Nedan beskrivs kortfattat hur prognosmodellen är uppbyggd. Fortsatt utveckling och förbättring av modellen pågår, både genom ett internt arbete och genom olika externa samarbeten.
Välgrundade effektprognoser möjliggör en ökad framförhållning i planering och utbyggnad av elnätet för att effektivt kunna hantera ett framtida kapacitetsbehov men också i möjligheten att ge relevant information om förutsättningar för anslutning till kunder.
XXXXXx prognosmodell följer till stor del den modell som beskrivs i Effektprognoser för lokalnät –
Effektprognos – en lathund för lokalnätsbolag | (xxxxxxxxxxx.xx)
Startvärde |
+ Pågående anslutningar |
+ Stora punktanslutningar |
+ Kommunala planer |
+ Förändring stora användare |
+ Utveckling fordonsladdning |
+ Utveckling elproduktion |
= Effektprognos 2025-2034 Kapacitetsbehov
Figur 2: Uppbyggnad av modell för effektprognos
Startvärde
Startvärdet avser dagens max effekt, dimensionerande effekt. Till det läggs därefter tillkommande effekt.
Dimensionerande max uttag bestäms som medel av de högsta effektuttagen per timme under de tre senaste åren (2021-2023). Uppmätt värde per år räknas om till om utomhustemperaturen varit - 10 grader som dygnsmedel.
Dimensionerande max inmatning bestäms som den högsta inmatade effekten under de tre senaste åren (2021-2023).
Pågående anslutningar
Till SENAB inkomna ärenden om nyanslutning eller utökning och dess effektbehov tas med utifrån hur säkra de är att realiseras, det vill säga i vilket stadie de ligger i anslutningsprocessen.
Stora punktanslutningar
Till SENAB inkomna ärenden om anslutningar >0,5 MW hanteras separat. Det kan till exempel handla om industrier, solparker, stora batterier och laddpunkter för fordon. Förfrågningar och därtill önskad effekt räknas med utifrån hur säkra de är att realiseras, det vill säga i vilket stadie de ligger i anslutningsprocessen.
Förändringar stora användare
Kända planerade förändringar i effektbehov hos befintliga kunder med ett större effektbehov. Det kan till exempel vara ett ökat behov på grund av elektrifiering av industriella processer.
Kommunala planer
I den här första versionen av effektprognos görs antaganden om tillkommande bostäder, verksamheter etc med hjälp av Region Skånes prognoser för befolkningsutveckling och demografiskt bostadsbehov per kommun.
Ett arbete pågår för att få in information från de olika kommunerna på ett gemensamt standardiserat sätt, där kommunerna sammanställer information om tillkommande anläggningar (bostäder, verksamheter etc) från detalj- och översiktsplaner etc. Tillkommande effektbehov beräknas därefter med hjälp av effektschabloner för de olika typerna av anläggningar.
Här krävs ett fortsatt arbete med att i samverkan med kommuner och andra intressenter förbättra och likrikta utbytet av information om de planer som påverkar det tillkommande effektbehovet.
Utveckling av fordonsladdning
Antaganden görs för att bedöma den organiska utvecklingen av fordonsladdning, det vill säga laddning som sker i hemmet eller vid arbetsplats. Övrig, mer storskalig laddning, hanteras som stora punktanslutningar.
Tillkommande effektbehov beräknas genom en bedömning av befintligt antal fordon, antaganden om fordonsflottans utveckling och andelen laddbara fordon samt vilken effekt de laddas med.
Befintligt antal fordon, andel laddbara och fordonsflottans utveckling bestäms med data från Trafikanalys. Utvecklingen av andelen laddbara fordon utgår från Power Circles scenarion.
Här krävs ett fortsatt arbete, i första hand kopplat till de antaganden om utveckling som görs. Här önskar vi att kunna använda externa objektivt framtagna prognoser i stället för att vi, och många andra elnätsföretag, gör sina egna individuella antaganden.
Utveckling av elproduktion
Antaganden görs för att bedöma den organiska utvecklingen av elproduktion, det vill säga solceller på fastigheter. Övrig, mer storskalig produktion såsom solcellsparker, hanteras som stora punktanslutningar.
Tillkommande effektproduktion beräknas med information om befintligt antal fastigheter, antaganden om tillkommande fastigheter och utvecklingen av andelen fastigheter med solceller samt vilken effekt de förväntas installera.
Antaganden om solcellsutvecklingen baseras bland annat på Svenska kraftnäts Långsiktiga marknadsanalys och Energimyndighetens Scenarier över Sveriges energisystem 2023. Antaganden görs om att 30 % av villor har solceller 2030 och 40 % 2035, för övriga fastigheter antas 20 % respektive 25 %.
Här krävs ett fortsatt arbete, i första hand kopplat till de antaganden om utveckling som görs. Här önskar vi att kunna använda externa objektivt framtagna prognoser i stället för att vi, och många andra elnätsföretag, gör sina egna individuella antaganden.
2.2 Prognos för behovet av överföringskapacitet i elnätet 2025-2034
Det finns naturligtvis stora osäkerheter i bedömningen av tillkommande effektbehov under kommande tio år. Tabell 2 nedan speglar ett i dagsläget förväntat scenario för max uttagen och max inmatad effekt.
I bilaga 1 visas diagram över dagens förväntade scenario för behovet av överföringskapacitet enligt tabell 2, uppdelat i kategorier. Det ger en bild av vad det är som i första hand bidrar till behov av ökad överföringskapacitet
Utöver det som ingår i tabell 2 har vi många förfrågningar om stora punktanslutningar i ett tidigt stadie som inte tas med i ett förväntat scenario men där vissa sannolikt kommer bli av. I tabell 3 finns sammanställt totalt effektbehov på aktuella förfrågningar.
2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | 2030 | 2031 | 2032 | 2033 | 2034 | ||
SKN | Ut | 88 | 89 | 91 | 94 | 96 | 98 | 101 | 103 | 106 | 108 |
In | -25 | -36 | -47 | -58 | -68 | -78 | -88 | -98 | -107 | -116 | |
Tabell 2: Prognos över behov av överföringskapacitet i MW. Värdena avser summerat max uttag från respektive max inmatning till det överliggande regionnätet.
Delområde | SKN |
Ut | 26 |
In | 106 |
Tabell 3: Förfrågningar om stora punktanslutning (>0,5 MW) i MW. Uttag från elnätet respektive inmatning till elnätet. Aktuell status i maj 2024.
2.2.1 Redogörelse för ökning och minskning av behov av överföringskapacitet
Ett procentuellt förändrat behov av överföringskapacitet enligt förväntat scenario under prognosperioden redovisas i tabell 4. Förändringen avser ett prognostiserat värde 2034 jämfört med startvärdet för prognosen, beräknat enligt Startvärde i kapitel 2.1 för åren 2021-2023.
I nuläget är det max uttag som är dimensionerande i alla delområden. I vissa områden förväntas max inmatning vara högre än max uttag år 2034 och därmed vara dimensionerande. Förväntad dimensionerande effektriktning 2034 anges också i tabell 4.
Delområde | SKN |
Förändring | 35% |
Dimensionerande | In |
Tabell 4: Förändrat behov av överföringskapacitet under prognosperioden samt dimensionerande riktning år 2034.
2.3 Systemets nuvarande förmåga att möta prognosen
2.3.1 Kapacitetsbegränsningar i eget elnät
I SENABs eget nät finns idag i några enstaka punkter lokala begränsningar i lågspänningsnätet, eller strax ovanför, som begränsar möjligheten att ansluta ny produktion med full önskad effekt. Det berör dock endast ett fåtal kunder och under en begränsad tid tills en lokal förstärkning av nätet genomförts.
Högre upp i nätet finns i dagsläget inga kapacitetsbegränsningar vid normaldrift. Vid vissa reservdriftsituationer kan produktion behöva begränsas i några enstaka punkter i nätet.
Vissa av de inkomna förfrågningarna om nya stora punktanslutningar ryms dock inte inom det befintliga nätets kapacitet utan kräver förstärkningar innan full effekt kan anslutas.
2.3.2 Kapacitetsbegränsningar i överliggande elnät
Eventuella kapacitetsbegränsningar i överliggande nät som påverkar möjligheterna till utökad kapacitet i vårt nät är inte fullt ut kända av oss idag.
I XXXXXx nät finns idag inga kända begränsningar mot överliggande nät.
Flera av de inkomna förfrågningarna om nya stora punktanslutningar kräver ökade abonnemang mot överliggande nät. För dessa har frågan om möjligheten till utökat abonnemang ställts till Eon, besked inväntas i flera fall. Troligtvis kommer vissa av dessa kräva ombyggnad i överliggande nät innan abonnemanget kan utökas med full efterfrågad effekt i vårt nät.
I nuläget använder vi oss inte av flexibilitetstjänster eller andra resurser som alternativ till utbyggnad av elnätet.
Det pågår ett arbete med att ta fram villkorade avtal och de förutsättningar som krävs för att kunna nyttja dem, i första hand vid temporära kapacitetsbegränsningar i nätet.
Vi följer också aktivt den regelutveckling som pågår avseende förutsättningar för att nyttja flexibla resurser för nytta i elnätet.
2.3.4 Förväntade kapacitetsbegränsningar för kommande tioårsperiod
Baserat på förväntat scenario i tabell 2 kommer kapacitetsbegränsningar uppstå i vissa punkter i befintligt nät under perioden. Dessa ligger dock i de flesta fall några år fram i tiden och är möjliga att planera in åtgärder för i eget nät. När begränsningarna är i överliggande nät är vi beroende av
att Eon genomför åtgärder. Det kräver en mer långsiktig dialog med Xxx om behov av åtgärder och tidplan för dessa.
Det är svårare att långsiktigt planera för kapacitet till stora punktanslutningar. De önskar ofta en snabb anslutning men har i många fall ett högt effektbehov som kräver större ombyggnader. Dessa ombyggnader kan i vissa fall ta flera år att genomföra. De kräver omfattande nätutredning och ett tidskrävande utförande men påverkas också av långa leveranstider av material.
Den ökade organiska tillväxten, framför allt för fordonsladdning och solceller, men också en kraftig ökning i förfrågningar om stora punktanslutningar innebär ett ökat behov av dialog med regionnätsägaren Eon. Detta har initierats men kommer behöva utvecklas vidare.
3 Planerade investeringar och alternativa lösningar
Med investeringar avses nyinvesteringar samt reinvesteringar som medverkar till kapacitetshöjning, hädanefter benämnt investeringar.
3.1 Företagets tillvägagångssätt vid planering av åtgärder
En del av de investeringar som planeras idag beror på ett ökat effektbehov, dels på grund av nya anläggningar som vill ansluta men också ett ökat effektbehov i befintliga anläggningar.
En stor del av planerade investeringar är dock inte primärt i kapacitetshöjande åtgärder utan i syfte att upprätthålla, och ytterligare förbättra, en god leveranssäkerhet och elkvalitet, hålla anläggningen el- och personsäker samt driva och utveckla nätet på ett kostnadseffektivt sätt. Figur 3 visar översiktligt faktorer som vägs in vid planeringen av åtgärder. Även i de fall när det primära investeringsbehovet inte är kapacitetshöjning görs en bedömning av det framtida effektbehovet och i många fall görs en viss kapacitetsökning i samband med investeringen.
Investerings- prioritering
Nätplan per delområde
Nätutvecklings- plan
Det är således många faktorer, utöver kapacitetsbehov, som tas hänsyn till i urvalet av planerade investeringar. SENAB arbetar kontinuerligt med en långsiktig investeringsportfölj för att säkerställa en kostnadseffektiv planering och utbyggnad av elnätet.
El- och personsäkerhet |
Åldersstruktur |
Besiktningsanmärkningar |
Drift- och underhållskostnader |
Avbrottskostnader |
Driftsäkerhet |
Risk- och sårbarhetsanalys |
Kapacitetsbehov |
Figur 3: Faktorer som vägs in vid urval och planering av åtgärder.
Ett ökat framtida kapacitetsbehov är en faktor som påverkar investeringsbehovet i högre grad än det tidigare gjort. För att kunna ta hänsyn till detta, tillsammans med övriga faktorer, vid prioriteringen av investeringar är möjligheten att kunna prognostisera framtida effektbehov i olika delar av nätet viktig. Det underlättas med den prognosmodell som tagits fram och fortsatt utvecklas, beskriven i kapitel 2.1.1.
3.1.1 Redogörelse för valet av investeringar som företaget redovisat
De investeringar som redovisas i kapitel 3.2 är hämtade från SENABs tioåriga investeringsportfölj, aktuell status i maj 2024. Investeringarna i bilaga 2 utgör ett urval av investeringar i den totala portföljen. De avser större projekt, både ekonomiskt och i genomförandetid, med ett kapacitetshöjande syfte.
3.1.2 Redogörelse för valet av det mest kostnadseffektiva alternativet
Historiskt har förstärkning och utbyggnad av elnätet varit det enda sättet att hantera ett ökat kapacitetsbehov. Med utvecklingen av flexibilitetstjänster och andra alternativa lösningar kommer nya möjliga verktyg för att hantera ett ökat kapacitetsbehov. SENAB ser positivt på denna utveckling som möjliggör att temporärt kunna hantera en kapacitetsbegränsning i väntan på en förstärkning men också att kunna väga olika typer av lösningar mot varandra för att välja den långsiktigt mest kostnadseffektiva.
Att kunna väga olika typer av lösningar mot varandra är dock komplext. Vad det gäller utbyggnad av nät har vi mycket erfarenhet och vet vad som gäller men för alternativa lösningar, såsom flexibilitetstjänster, är förutsättningarna mer oklara. Till exempel är incitamenten för ett nätföretag att köpa flexibilitetstjänster svagare än för att investera i nätutbyggnad i Ei:s nuvarande intäktsreglering. Ei arbetar med att utveckla incitament för flex men då det ännu inte är klart hur det kommer utformas ger det en osäkerhet i hur köp av flexibilitetstjänster ska värderas. Användningen av flexibla resurser för att avlasta ett lokalt elnät är också relativt nytt och regelverken är under utveckling. Vi följer aktivt utvecklingen och arbetar med att ta fram affärsmodeller för flex och utveckla vår förmåga att nyttja flex som alternativ till nätutbyggnad.
Sammantaget har vi i nuläget inget sätt att väga olika typer av lösningar mot varandra men det är en fråga vi arbetar med.
3.2 Planerade investeringar
I bilaga 2 finns en tabell över planerade investeringar till och med år 2034. De investeringar som ingår i tabellen är större investeringar, över 5 Mkr, med ett kapacitetshöjande syfte. I nuläget är det inte möjligt att ur tabellen närmare koppla en investering till vilka specifika punkter eller delar av nätet som kommer påverkas, annat en inom vilket delområde. Detta är något vi jobbar med att utveckla till kommande nätutvecklingsplaner.
Projekten är indelade i syfte ökad överföringskapacitet eller möjliggöra nyanslutning.
I projekt med syftet ökad överföringskapacitet är det primära syftet i många fall inte kapacitetsökning utan någon annan faktor, enligt kapitel 3.1, men där effektprognosen visar på ett ökat effektbehov som även motiverar en ökad överföringskapacitet. Det kan handla om ny- eller ombyggnad av en större station eller ut- och ombyggnad av ledningsnät på högspänningsnivå.
Projekt med syftet möjliggöra nyanslutning kan handla om att bygga ut ny infrastruktur för anslutning av en ny stor anläggning eller till större exploateringsområden. Det kan också handla om förstärkning av befintligt nät, stationer eller ledningar, på platser där vi idag ser begränsade möjligheter att ansluta ny konsumtion eller produktion.
Status för projekten anges enligt indelning i Ei:s vägledning. I tabell 5 beskrivs lite närmare vad respektive status motsvarar för SENAB.
Projektstatus enligt Ei:s vägledning | Beskrivning SENAB |
Under övervägande (ej internt beslutad) | Planerad lösning klar men ännu inte beslutad i intern beslutsprocess |
Planerad (internt beslutad) | Planerad lösning klar och godkänd i intern beslutsprocess. Klar för utförande |
Inväntar tillstånd | Xxxxxxxx ledningskoncession, avser i första hand 130 kV-ledningar |
Tillstånd beviljat, ej påbörjad | Ledningskoncession beviljad, avser i första hand 130 kV-ledningar. Klar för utförande |
Påbörjad | Utförande pågår, från projektering till slutbesiktning |
Övrigt (ska specificeras) | Används inte |
Tabell 5. Beskrivning av projektstatus i tabell över planerade investeringar i bilaga 2
3.2.1 Kompletterande information om planerade investeringar
Vi har ingen kompletterande information under denna punkt.
3.3 Behov av flexibilitetstjänster och andra resurser
Att identifiera och bedöma behov av flexibilitetstjänster och andra resurser är något vi historiskt inte har arbetat med. Det är något vi utvecklar nu för att kunna göra på ett mer strukturerat sätt framåt.
Enligt kapitel 2.3 finns idag inga kända större kapacitetsbegränsningar i XXXXXx nät vilket gör att det inte heller i nuläget finns något förväntat flexibilitetsbehov.
3.3.2 Redogörelse för olika typer av åtgärder inklusive omfattning av behovet av åtgärderna
Då det i nuläget inte finns något förväntat behov i XXXXXx nät redovisas inget under denna rubriken.
Vi har hittills inte använt oss av omdirigering och har därför inte rapporterat in något till Ei i deras krav på årlig rapportering om användande av omdirigering.
4 Företagets bedömning om de planerade åtgärderna för perioden 2025–2034 möter behovet
Utifrån dagens prognoser för förväntat kapacitetsbehov bedömer vi att planerade åtgärder kommer att hantera den organiska tillväxten i elnätet. Det kommer dock krävas ett fortsatt arbete med att utveckla och uppdatera effektprognosen för att göra en så rimlig bedömning som möjligt som kan användas för en långsiktig planering av åtgärder elnätet för att inte begränsa den nödvändiga elektrifieringen. En bra prognos kommer även kräva ett utökat informationsutbyte med olika intressenter.
Det är dock många av inkomna förfrågningar om stora punktanslutningar som inte ryms inom det befintliga nätets kapacitet utan kräver förstärkning innan full effekt kan anslutas. Då de i många fall ännu är osäkra om de blir av räknas de inte in i prognos för förväntat scenario och finns därför inte med i dagens planering av åtgärder.
Det kommer också fortsatt inte vara möjligt att långsiktigt planera för tillkommande stora punktanslutningar, vilka förväntas fortsatt öka i antal. För en effektiv hantering av dessa krävs i stället ett utvecklat informationsutbyte, dels mellan intressenter, som önskar ansluta ny effekt eller utöka befintlig, och nätföretaget men också mellan nätföretag på olika nivåer.
Det kommer därför sannolikt uppstå kapacitetsbegränsningar under perioden, både i vårt eget och i överliggande nät. Samtidigt är det inte samhällsekonomiskt rimligt att bygga ut näten så att dessa begränsningar aldrig uppstår.
Det kommer att krävas omfattande investeringar i vårt elnät under perioden men också en fortsatt utveckling av vår förmåga att attrahera och effektivt nyttja flexibla resurser i våra nät för alternativa temporära lösningar i väntan på en förstärkning men också som långsiktiga alternativ till utbyggnad av elnätet.
Möjligheten att utnyttja flexibla resurser för det lokala nätet beror dock även på den regelverksutveckling som pågår och att intäktsregleringen ger rimliga incitament för användandet av flexibilitet.
5 Samråd
Offentligt samråd genomförs enligt föreskriftens krav och enligt internt framtagen samrådsprocess:
- Preliminär nätutvecklingsplan finns tillgänglig på Skånska Energis hemsida i sex veckor, från den 15 september till den 27 oktober.
- Synpunkter på preliminär plan skickas in via formulär på hemsidan senast den 27 oktober.
- Inkomna synpunkter sammanställs och besvaras i samrådsredogörelsen, bilaga 3.
- Vid behov uppdateras preliminär plan efter inkomna synpunkter till en slutlig plan.
- Slutlig nätutvecklingsplan inklusive samrådsredogörelse skickas in till Ei senast den 31 december 2024.
5.1 Redovisning av resultat från offentligt samråd
Efter det att samråd genomförts och synpunkter sammanställts återfinns samrådsredogörelsen i bilaga 3.
Bilaga 1. Förväntade scenarion över behovet av överföringskapacitet
Diagram över värden i tabell 2 i kapitel 2.2 uppdelat på kategorier.
Max uttag per år (MW) | Max inmatning per år (MW) | |
Del- område |
| |
SKN | 120 | 20 |
100 80 | 0 -20 -40 | |
60 | -60 | |
40 20 | -80 -100 -120 | |
0 | -140 | |
Figur 4. Prognos över behov av överföringskapacitet, enligt tabell 2, uppdelat på olika kategorier.
Bilaga 2. Planerade investeringar
Del- område | Projekt- benämning | Projektbeskrivning | Syfte med projektet | Projektstatus NUP | Tidpunkt för driftsättning |
SKN | IK230101- 4.4.2 | Ombyggnad ledningsnät | Ökad överföringskapacitet | Planerad (internt beslut) | 2026 |
SKN | IK220428- 4.4.1 | Ombyggnad fördelningsstation | Ökad överföringskapacitet | Under Övervägande (ej internt beslutad) | 2026 |
SKN | IK221012- 4.4.11 | Expolaterings- område | Möjliggöra nyanslutning | Övrigt (ska specificeras) | 2025 |
SKN | IK220428- 4.4.2 | Ombyggnad ledningsnät | Ökad överföringskapacitet | Övrigt (ska specificeras) | 2028 |
SKN | IK221012- 4.4.16 | Ny fördelnings- station | Möjliggöra nyanslutning | Planerad (internt beslut) | 2026 |
SKN | IK221012- 4.4.24 | Ombyggnad ledningsnät | Ökad överföringskapacitet | Under Övervägande (ej internt beslutad) | 2028 |
SKN | IK221012- 4.4.25 | Ombyggnad ledningsnät | Ökad överföringskapacitet | Under Övervägande (ej internt beslutad) | 2034 |
SKN | IK221012- 4.4.26 | Ombyggnad ledningsnät | Ökad överföringskapacitet | Under Övervägande (ej internt beslutad) | 2029 |
SKN | IK231011- 4.4.16 | Ombyggnad fördelningsstation | Ökad överföringskapacitet | Under Övervägande (ej internt beslutad) | 2031 |
SKN | IK231011- 4.4.7 | Ombyggnad ledningsnät | Möjliggöra nyanslutning | Under Övervägande (ej internt beslutad) | 2027 |
SKN | IK231011- 4.4.10 | Ombyggnad ledningsnät | Ökad överföringskapacitet | Under Övervägande (ej internt beslutad) | 2029 |
SKN | IK231011- 4.4.12 | Ombyggnad fördelningsstation | Ökad överföringskapacitet | Under Övervägande (ej internt beslutad) | 2030 |
SKN | IK231011- 4.4.14 | Ombyggnad ledningsnät | Ökad överföringskapacitet | Under Övervägande (ej internt beslutad) | 2031 |
Tabell 6. Planerade investeringar till och med år 2034
Bilaga 3. Samrådsredogörelse
Preliminär nätutvecklingsplan har funnits upplagd att ladda ner från Kraftringens hemsida från den 15 september och i sex veckor, till den 27 oktober.
På samma sida beskrivs hur synpunkter på preliminär plan kan lämnas till SENAB via ett formulär. För att synpunkter ska tas hänsyn till krävs att namn och organisation anges tillsammans med synpunkterna.
Nr | Aktör | Synpunkt | XXXXXx svar |
Tabell 7. Redovisning av synpunkter efter samråd (fylls i efter samrådsperioden).