Konsumentskyddslag 20.1.1978/38
Konsumentskyddslag 20.1.1978/38
I enlighet med riksdagens beslut stadgas:
1 kap
Allmänna stadganden.
1 §
Denna lag gäller utbud, försäljning och annan marknadsföring av konsumtionsnyttigheter från näringsidkare till konsumenter. Lagen tillämpas även då näringsidkare förmedlar nyttigheter till konsumenter.
Denna lag gäller icke lagstadgade försäkringar eller arbetstagares grupplivförsäkring eller motsvarande av kommunala pensionsanstalten beviljad förmån.
2 §
Vad i denna lag stadgas om köp skall även tillämpas på byte.
2 a § (21.1.2005/29)
Bestämmelserna i 3, 4 och 6 a kap. samt bestämmelserna om hemförsäljning i 6 kap. gäller i tillämpliga delar i lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999) avsedda enskilda borgensmäns och enskilda pantsättares utfästelser gentemot kreditgivare.
3 § (5.1.1994/16)
Med konsumtionsnyttigheter avses i denna lag sådana varor och tjänster samt andra nyttigheter och förmåner som utbjuds till fysiska personer eller som fysiska personer i väsentlig omfattning skaffar för sitt privata hushåll.
4 § (5.1.1994/16)
Som konsument betraktas i denna lag en fysisk person som skaffar en konsumtionsnyttighet huvudsakligen för annat ändamål än den näringsverksamhet som han idkar.
5 § (5.1.1994/16)
Med näringsidkare avses i denna lag en fysisk person eller en privat eller offentlig juridisk person som i syfte att få inkomst eller annan ekonomisk nytta yrkesmässigt håller till salu, säljer eller i övrigt bjuder ut konsumtionsnyttigheter för anskaffning mot vederlag.
6 § (5.1.1994/16)
6 § har upphävts genom L 16/1994.
2 kap
Reglering av marknadsföringen.
Vid marknadsföring får icke användas förfarande, som strider mot god sed eller eljest är otillbörligt mot konsumenterna.
Marknadsföring, vari ej ingår uppgifter, som är av behovet påkallade med hänsyn till konsumenternas hälsa eller ekonomiska trygghet, skall alltid anses otillbörlig.
1 a § (5.6.2002/460)
Av marknadsföringen skall tydligt framgå dess kommersiella syfte samt för vems räkning marknadsföringen bedrivs.
Vid marknadsföring får ej lämnas osanna eller vilseledande uppgifter.
Vid marknadsföring får inte konsumtionsnyttigheter bjudas ut så att de levereras till konsumenterna utan en uttrycklig beställning och att konsumenten förutsätts antingen betala för konsumtionsnyttigheten, återställa eller förvara den eller vidta någon annan åtgärd.
Priset på konsumtionsnyttighet får ej uppgivas vara nedsatt med ett större belopp än varmed priset faktiskt understiger det pris näringsidkaren tidigare uppburit.
Erbjuds vid marknadsföring konsumtionsnyttigheter till ett gemensamt pris eller utlovas den som köper en konsumtionsnyttighet en annan konsumtionsnyttighet till nedsatt pris eller någon annan särskild förmån, skall vid marknadsföringen klart uppges
1) erbjudandets innehåll och värde samt i fråga om konsumtionsnyttigheter som bjuds ut till ett gemensamt pris dessutom nyttigheternas pris var för sig, utom då priset på en konsumtionsnyttighet om den skaffas separat är lägre än tio euro,
2) villkoren för hur erbjudandet kan utnyttjas, i synnerhet hur länge erbjudandet är i kraft samt begränsningar i fråga om mängd och andra begränsningar.
Med jämförande reklam avses i denna paragraf reklam i vilken det direkt eller indirekt går att identifiera en konkurrent eller en konsumtionsnyttighet som marknadsförs av en konkurrent.
Jämförande reklam är när det gäller själva jämförelsen tillåten om
1) den inte är osann eller vilseledande,
2) den gäller nyttigheter som är avsedda för samma ändamål eller svarar mot samma behov,
3) den på ett objektivt sätt jämför en eller flera väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos nyttigheter eller nyttigheternas pris,
4) den inte medför fara för förväxling mellan annonsören och en konkurrent eller deras varumärken, firma, andra särskiljande kännetecken eller nyttigheter som de bjuder ut,
5) den varken misskrediterar eller uttrycker sig nedsättande om en konkurrents varumärke, firma eller andra särskiljande kännetecken, nyttighet, verksamhet eller förhållanden,
6) den inte drar otillbörlig fördel av en konkurrents varumärkes, firmas eller andra särskiljande känneteckens rykte eller av ursprungsbeteckningen för en nyttighet som marknadsförs av en konkurrent,
7) den inte framställer en nyttighet som en imitation eller upprepning av en nyttighet som har ett skyddat varumärke.
Förutom när det gäller själva jämförelsen tillämpas beträffande jämförande reklam vad som på något annat ställe i lag bestäms om reklam och annan marknadsföring.
Vid marknadsföring får ej utlovas slumpartad förmån, vars erhållande förutsätter vederlag, köp av konsumtionsnyttighet eller avgivande av anbud om köp.
Vad i 1 mom. är stadgat gäller ej sådana sedvanliga tävlingsuppgifter i tidningar och tidskrifter, som bör anses utgöra tidsfördriv.
Genom förordning kan utfärdas erforderliga stadganden:
1) om bifogandet av produktmärkning och bruksanvisningar till konsumtionsnyttighet samt om lämnande av andra uppgifter, som rör konsumtionsnyttighetens kvalitet, egenskaper och användning, vid marknadsföring;
2) om uppgivandet vid marknadsföring av konsumtionsnyttighets pris och kreditvillkor samt övriga avtalsvillkor; samt
3) om anordnandet av sådana tävlingar för allmänheten, som ansluter sig till marknadsföring, samt om högsta tillåtna belopp för tilldelade pris eller gradsförmåner vid marknadsföring.
Näringsidkare som beställer eller företager marknadsföring kan, om det med hänsyn till konsumentskyddet är erforderligt, förbjudas att fortsätta sådan marknadsföring, som strider mot stadgandena i detta kapitel eller med stöd av dem utfärdade stadganden eller
bestämmelser, eller att upprepa sådan eller därmed jämförbar marknadsföring. Förbudet skall förstärkas med vite, om ej detta av särskilt skäl är obehövligt.
Förbudet kan, om särskilt skäl därtill föreligger, meddelas att gälla även person, som är anställd hos ovan i 1 mom. avsedd näringsidkare, eller annan, som handlar för dennes räkning.
Förbud, som avses i 7 §, meddelas av marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen kan även meddela förbud temporärt, varvid förbudet gäller tills saken är slutligt avgjord.
Konsumentombudsmannen kan meddela i 7 § avsett förbud eller meddela förbud temporärt i enlighet med vad som är stadgat i lagen om konsumentombudsmannen (40/78).
Länsstyrelsen kan meddela förbud enligt 7 § i ett ärende som gäller förfarande som strider mot förordningen om prisinformation vid marknadsföring av konsumtionsnyttigheter (9/89), mot föreskrifter som utfärdats med stöd därav eller mot vad som i förordningen om uppgifter som skall lämnas vid marknadsföring av bostäder (847/83) stadgas om angivande av priset på bostäder, om förfarandet i fråga klart strider mot stadgandena och om praxis vid tillämpningen av stadgandena på ett dylikt fall är vedertagen. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas genom besvär.
Näringsidkaren kan föra det i 1 mom. avsedda beslutet om förbud till marknadsdomstolen inom fjorton dagar efter det att han fått del av länsstyrelsens beslut. I annat fall står beslutet fast.
Länsstyrelsen kan förstärka sitt förbud genom att förelägga vite. Marknadsdomstolen dömer ut vitet.
Innan länsstyrelsen meddelar förbud enligt 1 mom. skall den ge näringsidkaren tillfälle att bli hörd.
Vid meddelande av förbud enligt 1 mom. skall länsstyrelsen fatta ett skriftligt beslut och se till att det delges parterna i målet.
Vid meddelande av ovan i 7 § avsett förbud kan marknadsdomstolen ålägga näringsidkare som meddelats förbud eller som företagit eller beställt marknadsföring att inom utsatt tid korrigera marknadsföringsåtgärd, om detta bör anses behövligt på grund av de uppenbara olägenheter som åtgärden förorsakar konsumenterna. Åläggandet kan förstärkas med vite.
Marknadsföringens lagenlighet med hänsyn till konsumentskyddet övervakas av konsumentombudsmannen.
11 § har upphävts genom L 24.8.1990/811.
Genom förordning kan stadgas att näringsstyrelsen av särskilda skäl får medge undantag från vad som med stöd av 6 § genom förordning stadgas om prisinformation vid marknadsföring av konsumtionsnyttigheter.
Genom förordning kan stadgas att näringsstyrelsen får bestämma om informationen om enhetspriserna vid marknadsföring av konsumtionsvaror eller grupper av konsumtionsvaror.
13 § har upphävts genom L om anordningars energieffektivitet 19.12.1997/1241.
3 kap
Reglering av avtalsvillkor.
Näringsidkare får ej vid utbud av konsumtionsnyttigheter använda avtalsvillkor, som med beaktande av priset för konsumtionsnyttighet och av övriga på saken verkande omständigheter bör anses som oskäligt mot konsumenterna.
Förbudet kan, om särskilt skäl därtill föreligger, meddelas att gälla även person, som är anställd hos ovan i 1 mom. avsedd näringsidkare, eller annan, som handlar för dennes räkning,
Förbud, som avses i 2 §, meddelas av marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen kan även meddela förbud temporärt, varvid förbudet gäller tills saken är slutligt avgjord.
Med hänsyn till konsumentskyddet övervakas användningen av avtalsvillkor av konsumentombudsmannen.
4 kap
Jämkning och tolkning av avtal (16.12.1994/1259)
Om ett villkor som avses i 1 mom. är sådant att det till följd av jämkningen av villkoret inte är skäligt att avtalet i övrigt oförändrat förblir i kraft, kan avtalet, om inte något annat följer av 2
§, jämkas även till övriga delar eller förordnas att förfalla.
Om ett avtalsvillkor som avses i 1 § har utarbetats i förväg utan att konsumenten har kunnat påverka dess innehåll, skall vid tillämpningen av 1 § begränsningarna i denna paragraf iakttas.
Om ett villkor har varit oskäligt under de förhållanden som rådde vid avtalsslutet, får inte vid en senare bedömning av oskäligheten förändringar i förhållandena beaktas till konsumentens nackdel.
Om ett villkor som jämkas eller lämnas utan avseende är sådant att det i strid med god sed leder till en betydande obalans i parternas rättigheter och skyldigheter till konsumentens nackdel, får avtalet inte jämkas till övriga delar. I ett sådant fall förblir avtalet till övriga delar oförändrat i kraft, om det som sådant kan förbli i kraft.
Om ett villkor i ett sådant avtal som avses i denna lag har utarbetats i förväg utan att konsumenten har kunnat påverka dess innehåll och det uppstår ovisshet om villkorets innebörd, skall villkoret tolkas till konsumentens fördel.
Uppstår det en meningsskiljaktighet om det är fråga om ett sådant i förväg utarbetat villkor som avses i 2 och 3 §§, skall näringsidkaren bevisa sitt påstående.
Genom en laghänvisning enligt vilken på ett avtal tillämpas lagen i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan inte åsidosättas sådana i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gällande bestämmelser om oskäliga avtalsvillkor som skall tillämpas då laghänvisning saknas, om konsumenten i dessa bestämmelser skyddas effektivare mot oskäliga avtalsvillkor än i den lag som enligt laghänvisningen skulle tillämpas på avtalet.
Konsumentköp
Allmänna stadganden om konsumentköp 1 § (13.12.2001/1258)
Kapitlets tillämpningsområde
Detta kapitel gäller sådana köp av varor där säljaren är näringsidkare och köparen konsument.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också på beställning av en vara som skall framställas eller tillverkas. Skall köparen tillhandahålla en väsentlig del av det material som behövs för att framställa eller tillverka varan, tillämpas dock på beställningen i stället för 23–28 § i detta kapitel på motsvarande sätt 8 kap. 23–31 §. På en sådan beställning tillämpas dessutom 8 kap. 14 och 32 §.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte när begagnade varor säljs på auktion där köparna har möjlighet att närvara personligen vid försäljningen.
Stadgandenas tvingande natur
Avtalsvillkor som till köparens nackdel avviker från stadgandena i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat stadgas nedan.
Avlämnande och risken för varan 3 § (5.1.1994/16)
Varans avlämnande
Har inte något annat avtalats, skall varan hållas tillgänglig för avhämtning där säljaren vid köpet hade sitt affärsställe. Om säljaren inte hade ett affärsställe som hade samband med köpet och något annat inte har avtalats, skall säljaren sända eller transportera varan till köparen.
Varan är avlämnad när den har kommit i köparens besittning.
Skall säljaren installera eller montera varan hos köparen, anses varan dock vid tillämpning av stadgandena om säljarens dröjsmål vara avlämnad först när säljaren har uppfyllt denna förpliktelse.
Tiden för avlämnandet
Har det inte avtalats att varan skall avlämnas vid en bestämd tidpunkt, efter anfordran eller utan uppskov, skall den avlämnas inom skälig tid efter köpet.
Får köparen inte kredit eller anstånd med betalningen, är säljaren inte skyldig att lämna ut varan förrän köparen betalar köpesumman.
Kostnaderna för varan innan den avlämnas
Om inte något annat har avtalats, svarar säljaren för transportkostnaderna och andra kostnader för varan som uppkommer före avlämnandet. Detta gäller dock inte kostnader som har uppkommit på grund av att avlämnandet har försenats av en orsak på köparens sida.
Riskens övergång
Säljaren bär risken för att varan före avlämnandet förstörs, kommer bort, försämras eller minskar genom en händelse som inte beror på köparen. Om köparen inte i tid hämtar eller tar emot en vara som hålls tillgänglig för honom, bär köparen dock risken för att varan försämras på grund av sin egen beskaffenhet efter att säljaren har gjort vad som ankommer på honom i fråga om avlämnandet.
Om varan på grund av köparens reklamation lämnas tillbaka till säljaren för granskning eller avhjälpande av fel, bär säljaren risken för varan tills den återlämnas till köparen.
Har öppet köp avtalats och varan avlämnats, bär köparen risken till dess att varan lämnas tillbaka.
Bär köparen risken för varan och den förstörs, kommer bort, försämras eller minskar genom en händelse som inte beror på säljaren, skall köparen trots det betala köpesumman.
Påföljder vid dröjsmål med varans avlämnande 7 § (5.1.1994/16)
Rätt att hålla inne betalningen
Vid dröjsmål på säljarens sida har köparen rätt att hålla inne betalningen. Köparen får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av dröjsmålet.
Rätt att kräva fullgörelse
Om varans avlämnande fördröjs, har köparen rätt att kräva att säljaren fullgör köpet. Säljaren är dock inte skyldig att fullgöra köpet, om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att köpet fullgörs.
Om hindret eller missförhållandet upphör inom rimlig tid, får köparen dock kräva att säljaren fullgör köpet.
Köparen förlorar sin rätt att kräva att köpet fullgörs, om han väntar orimligt länge med att framställa kravet.
Hävning
Köparen får häva köpet på grund av säljarens dröjsmål, om avtalsbrottet är väsentligt.
Har köparen förelagt säljaren en bestämd tilläggstid för varans avlämnande och är den inte oskäligt kort, får köparen även häva köpet om varan inte avlämnas inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får köparen häva köpet endast om säljaren meddelar att han inte kommer att fullgöra köpet inom tilläggstiden.
Har köparen inte förelagt säljaren någon tilläggstid, får han häva köpet om varan inte avlämnas inom en skälig tid efter det att han krävde att köpet fullgörs.
Avser köpet en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för köparen efter dennes anvisningar eller önskemål och kan säljaren inte utan väsentlig förlust tillgodogöra sig varan på annat sätt, får köparen häva köpet på grund av säljarens dröjsmål endast om syftet med köpet är väsentligt förfelat genom dröjsmålet.
Skadestånd
Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål, om inte säljaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.
Beror dröjsmålet på någon som säljaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra köpet, är säljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri
enligt 1 mom. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som säljaren har anlitat eller på någon annan i tidigare säljled.
Säljarens skyldighet att ersätta indirekt skada som köparen lider gäller dock endast om dröjsmålet eller skadan beror på vårdslöshet på säljarens sida. Som indirekt skada anses
1) inkomstförlust som köparen lider på grund av avtalsbrottet eller åtgärder som föranleds av avtalsbrottet,
2) skada som beror på en förpliktelse som grundar sig på något annat avtal,
3) sådan väsentlig förlust av nytta av varans användning som inte medför direkt ekonomisk skada samt annan därmed jämförbar väsentlig olägenhet.
En förlust som avses i 3 mom. 1-3 punkten anses dock inte som indirekt förlust i den mån den orsakas av åtgärder för att begränsa annan typ av skada.
Om en medlem av köparens familj lider skada på grund av dröjsmålet, har han samma rätt till ersättning som köparen.
Meddelande om hävning och skadestånd
Har varan avlämnats för sent, får köparen inte häva köpet eller kräva skadestånd på grund av dröjsmålet, om han inte inom skälig tid efter avlämnandet meddelar säljaren eller förmedlaren att han häver köpet eller vill kräva skadestånd. Om köparen häver köpet, behöver han dock inte lämna särskilt meddelande om att han vill kräva skadestånd.
Varans beskaffenhet samt fel i varan 12 § (5.1.1994/16)
Allmänt stadgande om fel
Varan skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning överensstämma med det som följer av avtalet.
Om inte annat följer av avtalet, skall varan
1) vara ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används,
4) vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt, om en förpackning behövs för att bevara eller skydda varan,
5) till sin hållbarhet och i övrigt överensstämma med vad konsumenter i allmänhet har grundad anledning att förutsätta vid köp av en sådan vara.
Varan skall till sina egenskaper överensstämma med de krav som uppställs i lag, förordning eller beslut av myndigheter, om inte köparens avsikt är att använda varan för ett ändamål där kravet saknar betydelse.
Fel som beror på installation eller bristfälliga anvisningar
Om installation eller montering av en vara ingår i ett avtal som gäller köp och varan har installerats av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning, är varan likaså felaktig om den på grund av felaktig installation eller montering avviker från vad som bestäms i 12 §.
Fel föreligger också, om varan inte åtföljs av anvisningar som behövs för dess installering, montering, användning, skötsel eller förvaring.
Uppgifter om varan
Varan är också felaktig, om den inte överensstämmer med de uppgifter om varans egenskaper eller användning som säljaren eller någon annan i ett tidigare säljled eller för säljarens räkning har lämnat vid marknadsföringen av varan eller på något annat sätt före köpslutet.
Säljaren ansvarar dock inte för fel som avses i 1 mom., om säljaren visar att
1) säljaren varken kände till eller borde ha känt till de uppgifter som lämnats,
2) uppgifterna inte har kunnat inverka på köpet, eller
3) uppgifterna har rättats i tid på ett tydligt sätt.
Befintligt skick
Även om varan har sålts ""i befintligt skick"" eller med ett liknande allmänt förbehåll skall det anses föreligga fel
1) om varan inte överensstämmer med de uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet,
2) om säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande angående varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtelsen kan antas ha inverkat på köpet, eller
Avgörande tidpunkt för bedömningen av om fel föreligger
Frågan om varan har fel skall bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet när risken för varan går över på köparen. Säljaren svarar för fel som funnits vid denna tidpunkt, även om felet visar sig först senare.
Visar sig ett fel inom sex månader från den tidpunkt då risken för varan gick över på köparen, antas felet ha funnits vid denna tidpunkt, om inte motsatsen bevisas eller detta antagande är oförenligt med felets eller varans art.
Uppkommer en försämring av varan efter det att risken gått över på köparen, skall fel anses föreligga om försämringen är en följd av säljarens avtalsbrott.
Betydelsen av garanti
Har säljaren förbundit sig att under en viss tid svara för varans användbarhet eller andra egenskaper (garanti), anses fel föreligga i varan, om varan under den angivna tiden försämras på det sätt som avses i garantin. Ansvar för fel inträder dock inte, om säljaren gör det sannolikt att försämringen beror på en olyckshändelse, felaktig hantering av varan eller någon annan omständighet på köparens sida.
Om garantin har getts av någon annan än säljaren i ett tidigare säljled eller för säljarens räkning, anses fel också härvid föreligga under de förutsättningar som anges i 1 mom. En garanti som getts i ett tidigare säljled binder dock inte säljaren till ansvar för fel som han inte annars skulle ansvara för enligt detta kapitel, om säljaren visar att han hade meddelat köparen detta på ett tydligt sätt före köpslutet.
En garanti begränsar inte i denna lag föreskrivet ansvar för fel.
Uppgifter om garantin
Av en garanti skall klart framgå
1) garantins innehåll och att köparen har vissa rättigheter enligt lag och att garantin inte begränsar dessa rättigheter, samt
2) vem som gett garantin, garantins giltighetstid och giltighetsområde samt andra uppgifter som behövs för att kunna framställa anspråk som grundar sig på garantin.
På begäran av köparen skall garantin ges skriftligen eller elektroniskt på ett sådant sätt att informationen inte ensidigt kan ändras och att köparen har varaktig tillgång till den.
Köparen har rätt att åberopa garantin, även om den inte uppfyller kraven enligt denna paragraf.
Påföljder vid fel 16 § (5.1.1994/16)
Reklamation
Köparen får inte åberopa fel i varan, om köparen inte lämnar säljaren meddelande om felet (reklamation) inom en skälig tid efter det att köparen upptäckte felet eller hade bort upptäcka det. En reklamation kan dock alltid lämnas inom två månader efter det att köparen upptäckte felet, och den kan också lämnas till den näringsidkare som har förmedlat köpet för säljarens räkning eller förbundit sig att svara för varans egenskaper. (13.12.2001/1258)
Utan hinder av 1 mom. får köparen åberopa fel i varan, om
1) säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder,
2) felet består i att varan i fråga om sina egenskaper inte uppfyller de krav som har uppställts med stöd av produktsäkerhetslagen (914/86) eller i andra stadganden eller bestämmelser som har meddelats till skydd för hälsan eller egendom, eller
3) felet består i att varan annars är farlig för hälsan eller egendom.
Rätt att hålla inne betalningen
Köparen har rätt att hålla inne betalningen på grund av fel. Köparen får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av felet.
Avhjälpande av fel
Även om köparen inte kräver det har säljaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller avlämna en felfri vara, om han utan uppskov efter det att köparen har reklamerat erbjuder sig
att göra detta. Köparen får vägra låta felet avhjälpas, om avhjälpandet skulle medföra väsentlig olägenhet för honom, nedgång i varans värde eller risk för att han inte får sina kostnader ersatta, eller om det finns andra särskilda skäl för vägran.
Säljaren får inte åberopa att han inte har fått möjlighet att avhjälpa felet enligt 2 mom., om köparen har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande från säljarens sida.
Prisavdrag och hävning
Om avhjälpande av fel eller avlämnande av felfri vara inte kommer i fråga eller inte sker på det sätt som avses i 18 §, får köparen
1) kräva ett prisavdrag som motsvarar felet, eller
2) häva köpet, utom då felet är ringa.
Skadestånd
Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom att varan har fel. Säljaren är dock skyldig att ersätta indirekt skada enligt 10 § 3 och 4 mom. endast om felet eller skadan beror på vårdslöshet på hans sida eller om varan vid köpet avvek från det som han särskilt har utfäst.
Om en medlem av köparens familj lider skada på grund av felet, har han samma rätt till ersättning som köparen.
Produktskador
Orsakar ett fel i varan skada på annan egendom än den sålda varan, tillämpas 20 § på säljarens skadeståndsansvar endast om skadan hänför sig till egendom som i användningshänseende har omedelbar anknytning till den sålda varan.
Betalar säljaren ersättning med stöd av 1 mom., övergår ersättningstagarens eventuella rätt att kräva ersättning med stöd av produktansvarslagen (694/90) till motsvarande del på säljaren. Vad 10 § produktansvarslagen stadgar gäller även säljarens rätt till ersättning.
Stadgandena i detta kapitel tillämpas inte i fråga om ersättning för personskador som har orsakats av varans egenskaper.
Skadeståndsskyldighet för andra än säljaren
Har någon annan än säljaren förbundit sig att avhjälpa fel i varan eller att annars svara för varans egenskaper, är den som har givit utfästelsen skyldig att enligt de stadganden som gäller säljarens ersättningsskyldighet ersätta köparen för en skada som uppstått genom att utfästelsen inte har uppfyllts.
Köparens skyldigheter och påföljder vid köparens avtalsbrott 23 § (5.1.1994/16)
Priset
Om priset inte följer av avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt. Har säljaren vid marknadsföringen av varan lämnat sådana uppgifter om priset eller prisberäkningssättet som avser prisnivån vid tiden för köpet och kan uppgifterna antas ha inverkat på köpet, bestäms priset enligt dessa uppgifter.
Tidpunkt för betalningen
Har inte något annat avtalats, skall köparen betala när säljaren kräver det, dock inte förrän varan hålls honom till handa i enlighet med avtalet.
Innan köparen betalar har han rätt att undersöka varan så som följer av sedvänja eller bör medges med hänsyn till omständigheterna, om inte det avtalade sättet för avlämnande och betalning är oförenligt med en sådan undersökning.
Om betalningen sker genom förmedling av en bank eller posten, anses betalningen vid en bedömning av säljarens rättigheter enligt 26-28 §§ ha skett den dag då banken eller posten har godkänt ett betalningsuppdrag som köparen givit på ett behörigt sätt.
Avbeställning
Om köparen bryter mot avtalet genom att avbeställa en vara innan den har avlämnats, har säljaren inte rätt att hålla fast vid köpet och kräva betalning. Däremot har säljaren rätt till ersättning enligt 28 § för den skada som han lider.
Dröjsmålsränta
Vid köparens dröjsmål med betalningen har säljaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/82), om köpet inte frånträds eller hävs.
Säljarens rätt att häva köpet
Vid köparens dröjsmål med betalningen får säljaren häva köpet, om avtalsbrottet är väsentligt.
Har säljaren förelagt köparen en bestämd tilläggstid för betalningen och är den inte oskäligt kort, får köpet också hävas om köparen inte betalar inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han inte kommer att betala inom denna tid.
Har varan kommit i köparens besittning, får säljaren häva köpet endast om han har förbehållit sig rätt till detta eller köparen avvisar varan. Angående säljarens rätt att åberopa ett villkor om återtagande av varan när köparen har fått kredit stadgas i 7 kap.
Sedan den försenade betalningen har erlagts får säljaren inte häva köpet på grund av köparens dröjsmål med betalningen.
Säljarens rätt till skadestånd
Om säljaren häver köpet på grund av köparens dröjsmål med betalningen innan köparen har fått varan i sin besittning eller om köparen avbeställer varan enligt 25 §, har säljaren rätt till ersättning för särskilda kostnader som han har haft för att ingå och fullgöra avtalet och som sannolikt förblir onyttiga, samt för särskilda kostnader till följd av hävningen eller avbeställningen.
För annan skada har säljaren rätt till en ersättning som är skälig med hänsyn till priset för varan, tidpunkten för hävningen eller avbeställningen, åtgärder som har vidtagits för att fullgöra avtalet samt omständigheterna i övrigt.
Ett avtal enligt vilket säljaren förbehåller sig en på förhand bestämd ersättning vid hävning eller avbeställning är giltigt, om den avtalade ersättningen är skälig med hänsyn till vad en säljare i allmänhet skulle ha rätt till enligt 1 och 2 mom.
Säljaren har dock inte rätt till ersättning enligt denna paragraf, om köparens dröjsmål med betalningen eller avbeställningen beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsrörelsen eller något annat liknande hinder som köparen inte skäligen kan undvika eller övervinna.
Övriga stadganden om konsumentköp 29 § (13.12.2001/1258)
Tillämpning av köplagen
Köplagen (355/1987) tillämpas på köp som avses i detta kapitel, om inte något annat följer av bestämmelserna i denna lag. På köp som avses i detta kapitel tillämpas dock inte 13 § 3 mom., 15 §, 20 § 2 och 3 mom., 24, 31 och 35 §, 39 § 2 mom., 47 §, 49 § 3 mom., 57 § 2 mom., 58 och 60 §, 63 § 1 mom. och 73 § 2 mom. köplagen. På auktioner som hör till tilllämpningsområdet för detta kapitel tillämpas inte 19 § 2 mom. eller 37 § 2 mom. köplagen. Vad som bestäms om säljarens rätt till ersättning för prisskillnad i 68 och 69 § köplagen
tilllämpas inte på köp som avses i detta kapitel. Vad som bestäms i 76 § 2 mom. köplagen tillämpas inte när vårdplikten ankommer på köparen. Säljaren har inte rätt till större ersättning med stöd av 75–78 § köplagen än vad som bestäms i 28 § i detta kapitel.
Begränsning när det gäller laghänvisningar vid konsumentköp
Genom en laghänvisning enligt vilken på ett avtal skall tillämpas lagen i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan inte sådana i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gällande bestämmelser om konsumentköp åsidosättas som skall tillämpas då en laghänvisning saknas, om köparen enligt dessa bestämmelser skyddas effektivare än enligt den lag som skall tillämpas på basis av laghänvisningen.
Begränsning av skadan och jämkning av skadestånd
Den skadelidande parten skall vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. Försummar han det, får han själv bära en motsvarande del av förlusten.
Skadestånd på grund av avtalsbrott kan jämkas, om skadeståndet är oskäligt med hänsyn till orsaken till avtalsbrottet, motpartens eventuella medverkan till skadan, avtalsparternas ekonomiska förhållanden, priset på varan, skadevållarens möjligheter att förutse och hindra uppkomsten av skadan samt omständigheterna i övrigt.
Skadestånd som köparen skall betala enligt 28 § kan jämkas i synnerhet om betalningsdröjsmålet eller avbeställningen beror på betalningssvårigheter som köparen huvudsakligen utan egen förskyllan har råkat i på grund av sjukdom, arbetslöshet eller någon annan särskild omständighet.
Tidigare säljleds ansvar för fel
Köparen har rätt att på grund av fel i varan rikta krav enligt detta kapitel även mot en näringsidkare som i ett tidigare säljled har överlåtit varan för återförsäljning.
Köparen har dock inte den rätt som avses i 1 mom.,
1) om felet har sin grund i orsaker som inte beror på näringsidkaren och felet har uppstått efter att denne hade överlåtit varan vidare,
2) till den del kravet grundar sig på en utfästelse som har givits av någon annan än näringsidkaren i fråga och utfästelsen ger köparen bättre rätt än stadgandena i detta kapitel, eller
3) till den del kravet gäller prisavdrag eller återbetalning av priset och det yrkade beloppet överstiger vad näringsidkarens avtalspart hade kunnat kräva på samma grunder, om eventuella begränsande villkor i avtalet mellan dem lämnas utan beaktande.
Xxxxx näringsidkares ansvar för fel
Har säljaren anlitat någon annan näringsidkare för att fullgöra avtalet och det finns ett fel i den sistnämndes prestation, skall vad 8 kap. 35 § stadgar om beställarens rätt att rikta krav mot en näringsidkare som uppdragstagaren har anlitat på motsvarande sätt gälla köparens rätt att rikta krav mot den näringsidkare som säljaren har anlitat.
Hemförsäljning och distansförsäljning
Tillämpningsområde
I detta kapitel finns bestämmelser om hemförsäljning och distansförsäljning av konsumtionsnyttigheter. Bestämmelserna i 2, 3, 5, 8–12 och 20–25 § gäller hemförsäljning.
Bestämmelserna i 2, 4, 6, 7 och 13–25 § gäller distansförsäljning.
Bestämmelsernas tvingande natur
Ett avtalsvillkor som till konsumentens nackdel avviker från bestämmelserna i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat föreskrivs nedan.
Definition av hemförsäljning
Med hemförsäljning avses i detta kapitel utbud av en konsumtionsnyttighet till konsumenten personligen på någon annan plats än näringsidkarens driftställe. Såsom hemförsäljning betraktas dock inte utbud av konsumtionsnyttigheter
1) på en sådan plats där konsumtionsnyttigheter allmänt bjuds ut,
2) på en plats som inte är en privatbostad och dit näringsidkaren genom annonsering bjuder in konsumenter för att skaffa konsumtionsnyttigheter utan att näringsidkaren sköter om transporten av konsumenterna,
3) på en plats dit näringsidkaren kommer på konsumentens uttryckliga begäran för att erbjuda konsumenten en sådan konsumtionsnyttighet som omfattas av konsumentens begäran.
Definition av distansförsäljning
Med distansförsäljning avses i detta kapitel utbud av en konsumtionsnyttighet till konsumenten genom användning av en distansutbudsmetod som näringsidkaren organiserat så att endast ett eller flera medel för distanskommunikation används för att ingå ett avtal och för den marknadsföring som föregår avtalet.
Med en distansutbudsmetod avses ett marknadsförings- eller försäljningssätt som är organiserat så att dess huvudsakliga ändamål kan anses vara ingående av avtal med hjälp av ett medel för distanskommunikation.
Med ett medel för distanskommunikation avses telefon, post, television, datanät eller något annat medel som kan användas för ingående av avtal utan att parterna är samtidigt närvarande.
Begränsning av tillämpningsområdet vid hemförsäljning
Bestämmelserna om hemförsäljning i detta kapitel tillämpas inte på (24.5.2002/391)
1) avtal om köp eller arrende av fast egendom,
2) avtal om sådana värdepapper som avses i värdepappersmarknadslagen (495/1989),
3) försäkringsavtal,
4) avtal om sådana tidsandelsbostäder som avses i 10 kap.
Bestämmelserna om hemförsäljning i detta kapitel tillämpas inte heller om priset på en konsumtionsnyttighet är lägre än 15 euro. Om försäljningen avser flera nyttigheter vilkas sammanlagda pris är minst 15 euro, skall emellertid bestämmelserna i detta kapitel tillämpas. Nämnda belopp kan ändras genom förordning av statsrådet, om den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av de monetära förhållandena ger anledning till det.
Begränsning av tillämpningsområdet vid distansförsäljning
Bestämmelserna om distansförsäljning i detta kapitel tillämpas inte på
1) avtal om köp av fast egendom eller om annan rätt till fast egendom, med undantag för arrenderätt,
2) avtal om sådana tidsandelsbostäder som avses i 10 kap.,
3) avtal som ingås med hjälp av en varuautomat eller i en automatiserad affärslokal,
4) avtal som ingås genom användning av en avgiftsbelagd allmän telefon med någon som bedriver televerksamhet,
5) avtal som ingås vid auktioner, om det är möjligt att delta i auktionen även på något annat sätt än genom att använda ett medel för distanskommunikation.
Undantag som gäller tillämpningen av vissa distansförsäljningsbestämmelser
Bestämmelserna i 13–15 § och 18 § 1 mom. i detta kapitel tillämpas inte på distansförsäljning som avser
1) enstaka leveranser av livsmedel eller andra dagligvaror till en konsuments bostad eller arbetsplats genom ett regelbundet fungerande distributionssystem,
2) inkvartering, transport eller en tjänst som ansluter sig till serveringsverksamhet eller till fritidsaktiviteter, om näringsidkaren vid ingående av avtalet förbinder sig att utföra tjänsten vid en viss tidpunkt eller inom en viss tid.
Erbjuder en näringsidkare per telefon på eget initiativ en konsument varor eller tjänster som avses i 1 mom., skall dock bestämmelserna i 13–15 § tillämpas. Bestämmelserna i nämnda paragrafer tillämpas på distansförsäljning som avses i 1 mom. 1 punkten också om avtalet avser fortgående eller upprepade leveranser.
Hemförsäljningshandling
Näringsidkaren eller dennes ombud skall vid hemförsäljning till konsumenten överlämna en handling (hemförsäljningshandling) som skall dateras och av vilken näringsidkarens namn och adress, konsumtionsnyttigheten och dess pris samt övriga avtalsvillkor skall framgå. I handlingen skall konsumentens rättigheter enligt 9–11 och 21–25 § omnämnas och den skall innehålla anvisningar för hur rättigheterna kan utövas. Hemförsäljningshandlingen skall utformas enligt ett formulär som har fastställts av handels- och industriministeriet.
Vid köp av en vara skall hemförsäljningshandlingen överlämnas till konsumenten senast då konsumenten tar emot varan eller det första varupartiet. I samband med avtal som gäller andra konsumtionsnyttigheter skall handlingen överlämnas till konsumenten senast då denne gör ett anbud eller ger ett antagande svar på näringsidkarens anbud.
Ångerrätt vid hemförsäljning
Vid hemförsäljning har konsumenten rätt att frånträda ett avtal genom att meddela näringsidkaren detta inom 14 dagar efter att hemförsäljningshandlingen togs emot eller, när
det gäller köp av en vara, efter det att varan eller det första varupartiet togs emot, om varan eller varupartiet tas emot senare än handlingen. Vid köp av en vara anses också återställandet av den mottagna varan som ett meddelande om frånträde.
Återbetalning av priset vid hemförsäljning
Vid hemförsäljning skall näringsidkaren utan dröjsmål och senast 30 dagar efter att meddelandet om frånträde togs emot betala tillbaka vad som har betalats av priset. Konsumenten har rätt att till dess hålla inne varan eller någon annan av näringsidkaren avlämnad prestation som kan hållas inne.
Förvaring och återställande av prestation vid hemförsäljning
Frånträder konsumenten ett avtal vid hemförsäljning, skall konsumenten hålla den mottagna varan eller någon annan prestation som kan lämnas tillbaka tillgänglig för näringsidkaren på den plats till vilken näringsidkaren levererat den eller där näringsidkaren utan olägenhet kan avhämta den. Konsumenten skall underrätta näringsidkaren om den plats där varan eller prestationen kan avhämtas. I avtalsvillkoren kan dock bestämmas att konsumenten inom skälig tid per post skall återsända till näringsidkaren en vara eller prestation som har mottagits per post.
Konsumentens ansvar för varans eller prestationens förvaring för näringsidkarens räkning upphör senast två månader efter att varan eller prestationen togs emot. Konsumenten erhåller varan eller prestationen utan vederlag, om näringsidkaren inte avhämtar varan eller prestationen inom nämnda tid och om detta inte är uppenbart oskäligt för näringsidkaren.
Återställer konsumenten varan eller prestationen till näringsidkaren, skall näringsidkaren betala konsumenten ersättning för kostnaderna för återställandet.
Blanketter för hemförsäljningshandlingen
Handels- och industriministeriet skall se till att blanketter enligt det formulär som ministeriet med stöd av 8 § har fastställt tillhandahålls allmänheten mot skälig avgift. Av blanketterna skall framgå att de stämmer överens med det formulär som ministeriet fastställt.
Förhandsinformation vid distansförsäljning
Vid distansförsäljning skall konsumenten i god tid innan ett avtal ingås ges följande information:
1) näringsidkarens namn och adress samt orten för verksamheten, om detta inte framgår av adressen,
2) konsumtionsnyttighetens huvudsakliga egenskaper,
3) konsumtionsnyttighetens pris, leveranskostnader och betalningsvillkor,
4) övriga villkor för leverans eller för fullgörande av avtalet,
5) den minimitid avtalet är i kraft, när avtalet avser fortgående eller upprepade leveranser av nyttigheter,
6) kostnaden för att använda ett medel för distanskommunikation, om en högre taxa än normaltaxa debiteras för detta,
7) den tid under vilken erbjudandet gäller,
8) att ångerrätt enligt 15 § kan utövas eller att ångerrätt enligt 16 § 1 mom. 2–7 punkten inte föreligger.
Ovan i 1 mom. avsedd information skall ges på ett sätt som är lämpligt med beaktande av det medel för distanskommunikation som används. Informationen skall vara klar och begriplig och ges på ett sådant sätt att det klart framgår att den ges i kommersiellt syfte. Vid kommunikation per telefon skall näringsidkaren meddela sitt namn och samtalets kommersiella syfte genast i början av samtalet.
Bekräftelse av information vid distansförsäljning
Den information som avses i 13 § 1 mom. 1–5 punkten skall bekräftas för konsumenten personligen, skriftligen eller elektroniskt på ett sådant sätt att konsumenten kan spara och återge informationen i oförändrad form. I bekräftelsen skall dessutom ingå
1) anvisningar för och information om hur den ångerrätt som avses i 15 § kan utövas samt information om att avtalet inte enligt 16 § 1 punkten kan frånträdas efter att utförandet av en tjänst har påbörjats med konsumentens samtycke,
2) den geografiska adressen till det verksamhetsställe som konsumenten kan vända sig till med reklamationer mot näringsidkaren,
3) information om garanti samt tillgången på service och reparationstjänster,
4) villkoren för uppsägning av avtalet, om avtalet gäller tills vidare eller en längre tid än ett år.
Konsumenten skall få bekräftelsen så snart som möjligt efter att avtalet har ingåtts och vid köp av vara senast när varan avlämnas, utom då varan enligt avtalet avlämnas hos tredje man.
En bekräftelse behöver inte tillställas konsumenten om denne i enlighet med 1 mom. har fått den information som avses i momentet redan innan avtalet ingicks. En bekräftelse behöver
inte heller tillställas konsumenten om en tjänst utförs vid ett enda tillfälle med hjälp av ett medel för distanskommunikation och om denna tjänst faktureras av den näringsidkare som tillhandahåller det medel för distanskommunikation som tjänsten utförs med. Konsumenten skall dock alltid meddelas gatuadressen för det verksamhetsställe som konsumenten kan vända sig till med reklamationer mot den näringsidkare som har utfört tjänsten.
Ångerrätt vid distansförsäljning
Vid distansförsäljning har konsumenten rätt att frånträda ett avtal genom att meddela näringsidkaren detta inom 14 dagar efter det att den bekräftelse som avses i 14 § togs emot eller, när det gäller köp av en vara, efter att varan eller det första varupartiet togs emot, om varan eller varupartiet tas emot senare än bekräftelsen. Om en bekräftelse inte behöver tillställas konsumenten, beräknas ångerfristen när det gäller köp av en vara från den tidpunkt då varan eller varupartiet togs emot och i övriga fall från den tidpunkt då avtalet ingicks. Vid köp av en vara anses också återställandet av den mottagna varan som ett meddelande om frånträde.
Uppfyller bekräftelsen inte kraven i 14 §, är ångerfristen tre månader. Om bekräftelsen under denna tid korrigeras, börjar den ångerfrist som avses i 1 mom. löpa den dag då konsumenten får den korrigerade bekräftelsen.
Ges över huvud ingen bekräftelse skall 20 § tillämpas.
Begränsning av ångerrätten vid distansförsäljning
Avtalas inte något annat, har konsumenten inte den ångerrätt som avses i 15 §, om
1) fullgörandet av en tjänst eller elektronisk leverans av en nyttighet med samtycke av konsumenten har påbörjats innan ångerfristen löpt ut och konsumenten genom en sådan bekräftelse som avses i 14 § har upplysts om att ångerrätten saknas,
2) priset på en konsumtionsnyttighet beror på sådana fluktuationer på finansmarknaden som näringsidkaren inte kan påverka,
3) avtalet gäller en vara som tillverkas eller ändras enligt konsumentens önskemål så att den inte kan återförsäljas utan betydande förlust eller så att varan inte över huvud kan återförsäljas,
4) avtalet gäller en vara som på grund av sin beskaffenhet inte kan lämnas tillbaka för återförsäljning eller som snabbt kan försämras eller föråldras,
5) konsumenten har brutit förseglingen på en ljud- eller bildupptagning som var förseglad eller ett datorprogram som var förseglat vid leveransen,
6) avtalet gäller prenumeration av tidningar eller tidskrifter och näringsidkaren inte på eget initiativ erbjuder konsumenten sådana nyttigheter per telefon,
7) avtalet gäller vadhållning eller lotteritjänster.
Återställande av prestationer vid distansförsäljning
Frånträder konsumenten ett avtal vid distansförsäljning, skall konsumenten inom skälig tid till näringsidkaren återställa den mottagna varan eller någon annan prestation som kan återställas.
Näringsidkaren skall utan dröjsmål och senast 30 dagar efter att ha fått tillbaka varan eller prestationen betala tillbaka vad som har betalats av priset samt betala ersättning till konsumenten för kostnaderna för att återställa varan eller prestationen, om varan eller prestationen kan återsändas på sedvanligt sätt per post. Näringsidkaren ansvarar dock alltid för kostnaderna för att återställa en ersättande nyttighet som avses i 18 § 3 mom. Finns det ingen vara eller prestation att återställa, räknas fristen på 30 dagar från det att meddelandet om frånträde mottagits.
Uppfyllande av avtal vid distansförsäljning
Avtalas inte något annat, skall näringsidkaren avlämna konsumtionsnyttigheten inom skälig tid och senast 30 dagar från den dag då konsumenten gav eller sände näringsidkaren sitt anbud eller antagande svar. Beträffande den tidpunkt vid vilken varan eller tjänsten anses ha avlämnats samt beträffande påföljderna av dröjsmål gäller vad som föreskrivs i 5, 8 och 9 kap.
Kan näringsidkaren inte uppfylla avtalet på grund av att den beställda konsumtionsnyttigheten inte finns att få, skall näringsidkaren meddela konsumenten detta utan dröjsmål och senast 30 dagar från den i 1 mom. avsedda dagen då anbudet eller det antagande svaret gavs eller, om den avtalade tidpunkten för avlämnandet infaller senare, senast vid denna tidpunkt betala tillbaka vad som har betalats av priset.
Utan hinder av 2 mom. får näringsidkaren använda ett standardavtalsvillkor enligt vilket en ersättande nyttighet kan levereras till konsumenten om den beställda nyttigheten inte finns att få. Den ersättande nyttigheten skall till sitt bruksändamål motsvara den beställda nyttigheten, den skall vara av minst lika god kvalitet och dess pris får inte överstiga den beställda nyttighetens pris. Avtalsvillkoret skall också klart nämnas i den förhandsinformation som avses i 13 §. Uppfyller leveransen av den ersättande nyttigheten de krav som föreskrivs i detta moment, anses leveransen av nyttigheten inte vara sådan förbjuden marknadsföring som avses i 2 kap. 2 a §.
Begränsning i fråga om laghänvisningar vid distansförsäljning
Genom en laghänvisning enligt vilken på ett avtal tillämpas lagen i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan inte sådana i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gällande bestämmelser om distansförsäljning åsidosättas som skall tillämpas då en laghänvisning saknas, om konsumenten enligt dessa bestämmelser skyddas effektivare än enligt den lag som skall tillämpas på basis av laghänvisningen.
Påföljder om informationsskyldigheten försummas
Har hemförsäljningshandlingen eller den bekräftelse som avses i 14 § inte tillställts konsumenten, är avtalet inte bindande för konsumenten. Vill konsumenten åberopa att avtalet inte är bindande, skall konsumenten meddela näringsidkaren detta inom ett år efter att avtalet ingicks.
Tillställer näringsidkaren konsumenten hemförsäljningshandlingen eller bekräftelsen innan konsumenten åberopar att avtalet inte är bindande, har konsumenten från den dag handlingen eller bekräftelsen togs emot rätt att frånträda avtalet i enlighet med 9 § vid hemförsäljning och i enlighet med 15 § vid distansförsäljning.
Förfaller avtalet på grund av att konsumenten har åberopat att det inte är bindande, skall näringsidkaren utan dröjsmål och senast 30 dagar efter att ha mottagit meddelandet betala tillbaka vad som har betalats samt betala konsumenten ersättning för kostnaderna för att återställa varan eller någon annan prestation.
21 § har upphävts genom L 21.1.2005/29.
22 § har upphävts genom L 21.1.2005/29.
Ansvar för mottagen prestation samt ersättning för nytta
Har konsumenten tagit emot en vara eller någon annan prestation som kan återställas, skall konsumenten för att bevara sin ångerrätt hålla varan eller prestationen i väsentligen oförändrat eller oförminskat skick.
Om varan eller prestationen förstörs, försämras eller minskas utan konsumentens förskyllan, går ångerrätten inte förlorad. Konsumenten ansvarar inte för en värdeminskning som orsakas av att förpackningen bryts, varan eller prestationen undersöks eller av någon annan motsvarande orsak.
Kommer en prestation som inte kan återlämnas konsumenten till godo när avtalet återgår eller förfaller, skall konsumenten betala näringsidkaren en skälig ersättning för den nytta konsumenten erhållit.
Återgång av kreditavtal
Har konsumenten med anledning av ett avtal som ingås vid hemförsäljning eller distansförsäljning fått kredit av säljaren eller av den som utför tjänsten eller av någon annan kreditgivare på basis av ett avtal mellan denne och säljaren eller den som utför tjänsten eller
på basis av något annat arrangemang som gäller kreditgivning till konsumenter, återgår kreditavtalet då konsumenten frånträder det avtal som ingåtts vid hemförsäljning eller distansförsäljning. Kreditavtalet återgår likaså om avtalet förfaller med stöd av 20 §. När ett kreditavtal återgår skall kreditgivaren utan dröjsmål och senast 30 dagar efter att kreditgivaren har informerats om att avtalet återgår eller förfaller betala tillbaka vad konsumenten har betalat.
Dröjsmålsränta
Har en näringsidkare eller kreditgivare som är skyldig att betala tillbaka priset eller någon annan betalning inte inom den tid som föreskrivs i 10, 17, 18, 20 eller 24 § betalat tillbaka vad konsumenten har betalat, har konsumenten rätt till dröjsmålsränta i enlighet med räntelagen.
Distansförsäljning av finansiella tjänster och finansiella instrument
Tillämpningsområde
Detta kapitel gäller distansförsäljning till konsumenter då näringsidkaren bjuder ut
1) insättnings- eller kundkonton,
2) betalningsförmedlingstjänster,
3) krediter eller förmedling av krediter,
4) försäkringar eller förmedling av försäkringar,
5) fondandelar eller andra värdepapper som värdepappersmarknadslagen tillämpas på,
6) fondkommission eller andra investeringstjänster,
7) investeringsrådgivning, eller
8) andra finansiella tjänster eller finansiella instrument.
Bestämmelserna om finansiella tjänster i detta kapitel gäller också finansiella instrument.
Begränsning av tillämpningsområdet i vissa fall
Om ett distansavtal mellan en näringsidkare och en konsument gäller fortlöpande eller periodiska prestationer av sinsemellan likartade finansiella tjänster, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel inte på de enskilda tjänster som utförs enligt avtalet.
Om samma parter avtalar upprepade gånger om sinsemellan likadana finansiella tjänster, tilllämpas 5–11 § i detta kapitel endast på det första av avtalen. Bestämmelserna i 5–11 § skall dock tillämpas alltid när det har gått mer än ett år sedan det föregående avtalet.
Bestämmelsernas tvingande natur
Ett avtalsvillkor som till konsumentens nackdel avviker från bestämmelserna i detta kapitel är utan verkan.
Definitioner
Med distansförsäljning avses i detta kapitel utbud av en finansiell tjänst till konsumenten genom användning av en distansutbudsmetod som näringsidkaren organiserat så att endast ett eller flera medel för distanskommunikation används för att ingå ett avtal och för den marknadsföring som föregår avtalet.
Med distansutbudsmetod avses ett marknadsförings- eller försäljningssätt som är organiserat så att dess huvudsakliga ändamål kan anses vara ingående av avtal med hjälp av ett medel för distanskommunikation.
Med medel för distanskommunikation avses telefon, post, television, datanät eller något annat medel som kan användas för ingående av avtal utan att parterna är samtidigt närvarande.
Informationsskyldigheten innan ett avtal ingås
Utöver vad som någon annanstans i lag bestäms om skyldighet att lämna upplysningar, skall konsumenten i god tid innan ett avtal ingås ges i 6–9 § avsedd information om näringsidkaren, den finansiella tjänst som bjuds ut, distansavtalet och rättsmedlen. Informationen skall ges på ett sätt som lämpar sig för det medel för distanskommunikation som används, den skall vara klar och begriplig och sådan att dess kommersiella syfte tydligt framgår.
Förhandsinformation om näringsidkaren
Åtminstone följande uppgifter skall ges om näringsidkaren:
1) namn och huvudsaklig verksamhet, geografisk adress i etableringsstaten och geografisk adress till det verksamhetsställe som sköter kontakten till kunderna,
2) eventuellt filialkontor eller någon annan företrädare för näringsidkaren i den stat där konsumenten är bosatt och geografisk adress till det verksamhetsställe där filialkontoret eller företrädaren sköter kontakten till kunderna,
3) namnet på den mäklare eller det ombud som handlar för näringsidkarens räkning, geografisk adress till det verksamhetsställe som sköter kontakten till kunderna samt, när konsumenten står i kontakt med en mäklare eller ett ombud, information om att det är en företrädare som bedriver verksamheten i fråga,
4) vilket handelsregister eller annat motsvarande offentligt register näringsidkaren eventuellt är antecknad i samt näringsidkarens företags- och organisationsnummer eller någon annan motsvarande beteckning i registret i fråga,
5) den behöriga tillsynsmyndighetens kon-taktinformation, om verksamheten förutsätter tillstånd eller registrering.
Förhandsinformation om den finansiella tjänsten
Åtminstone följande uppgifter skall ges om den finansiella tjänsten:
1) en beskrivning av den finansiella tjänstens huvudsakliga egenskaper,
2) det sammanlagda beloppet av avgifter, ersättningar och andra kostnader som debiteras konsumenten, skatter inbegripna, eller om ett exakt belopp inte kan anges, grunderna för bestämmande av kostnaderna,
3) en upplysning om eventuell skatt på överlåtelsevinst, överlåtelseskatt och andra motsvarande, med anskaffningen av en finansiell tjänst förknippade skatter eller offentliga avgifter som näringsidkaren är medveten om och som konsumenten kan bli tvungen att betala utöver de i 2 punkten nämnda kostnader som skall betalas till näringsidkaren,
4) hur kostnaderna skall betalas och avtalet fullgöras,
5) kostnaderna för användning av ett medel för distanskommunikation, om en högre taxa än normaltaxa debiteras för detta,
6) vid behov en upplysning om att den finansiella tjänsten kan vara förknippad med en risk för förlust av de investerade medlen eller någon annan särskild risk, samt om att tidigare prisutveckling eller tidigare utveckling av värdet inte är en garanti för framtida utveckling,
7) eventuella begränsningar av informationens giltighetstid.
Förhandsinformation om distansavtalet
Åtminstone följande uppgifter skall ges om distansavtalet:
1) information om ångerrätten eller att det inte finns någon ångerrätt enligt lag,
2) ångerfristen och beloppet av den ersättning som kan avkrävas konsumenten vid frånträde, eller grunderna för bestämmande av ersättningen om ersättningens exakta belopp inte kan anges, samt övriga villkor och anvisningar för hur ångerrätten kan utövas,
3) avtalets kortaste löptid, om avtalet gäller fortlöpande eller periodiska prestationer av finansiella tjänster,
4) den eventuella rätten att säga upp eller häva avtalet eller fullgöra avtalet i förtid enligt lag eller avtalsvillkor, och följderna av sådana åtgärder,
5) enligt vilken stats lagstiftning förhandsinformationen har getts,
6) eventuella avtalsvillkor om tillämplig lag och behörig domstol,
7) på vilket eller vilka språk konsumenten kan få förhandsinformationen och avtalsvillkoren enligt 11 § och vilket eller vilka språk näringsidkaren förbinder sig att använda under avtalsperioden.
Förhandsinformation om rättsmedel
Åtminstone följande uppgifter skall ges om rättsmedel:
1) huruvida konsumenten har tillgång till rättsskyddsförfaranden utanför domstol och hur konsumenten i så fall kan använda dem,
2) eventuella garantifonder eller andra ersättningssystem till skydd för konsumenten, vilka inte har sin grund i Europeiska gemenskapens lagstiftning.
Förhandsinformation vid försäljning per telefon
Vid försäljning per telefon skall konsumenten genast i början av samtalet upplysas om näringsidkarens namn, namnet på den person som samtalar med konsumenten och samtalets kommersiella syfte.
Om konsumenten uttryckligen samtycker till det, behöver näringsidkaren inte per telefon lämna all information som nämns i 6–9 §. Konsumenten skall då upplysas om att denne på begäran får ytterligare information och vilket slags information det gäller. Följande uppgifter skall dock alltid ges:
1) förhållandet mellan den som samtalar med konsumenten och näringsidkaren, såsom att personen i fråga är anställd hos näringsidkaren eller ett ombud som handlar för dennes räkning, en företrädare av annat slag eller en mäklare,
2) en beskrivning av den finansiella tjänstens huvudsakliga egenskaper,
3) det sammanlagda beloppet av avgifter, ersättningar och andra kostnader som debiteras konsumenten, skatter inbegripna, eller om ett exakt belopp inte kan anges, grunderna för bestämmande av kostnaderna,
4) en upplysning om eventuell skatt på överlåtelsevinst, överlåtelseskatt och andra motsvarande, med anskaffningen av en finansiell tjänst förknippade skatter eller offentliga
avgifter som näringsidkaren är medveten om och som konsumenten kan bli tvungen att betala utöver de i 3 punkten nämnda kostnader som skall betalas till näringsidkaren,
5) information om ångerrätten eller att det inte finns någon ångerrätt enligt lag,
6) ångerfristen och beloppet av den ersättning som kan avkrävas konsumenten vid frånträde, eller grunderna för bestämmande av ersättningen om ersättningens exakta belopp inte kan anges, samt övriga villkor och anvisningar för hur ångerrätten kan utövas.
Överlämnande av förhandsinformationen och avtalsvillkoren skriftligen eller i någon annan varaktig form
Förhandsinformationen och avtalsvillkoren skall i god tid innan ett avtal ingås tillställas konsumenten personligen, skriftligen eller elektroniskt på ett sådant sätt att konsumenten kan spara och återge dem i oförändrad form. Detsamma gäller uppgifter som näringsidkaren enligt annan lagstiftning skall lämna konsumenten innan ett avtal om en finansiell tjänst ingås.
Om avtalet på begäran av konsumenten ingås med hjälp av ett sådant medel för distanskommunikation att informationen och avtalsvillkoren inte kan tillställas konsumenten i varaktig form enligt 1 mom. innan avtalet ingås, skall informationen och avtalsvillkoren tillställas konsumenten i varaktig form utan dröjsmål efter det att avtalet har ingåtts.
Konsumenten har under avtalsperioden rätt att på begäran få avtalsvillkoren i utskrift på papper.
Ångerrätt
Konsumenten har rätt att frånträda ett avtal genom att meddela detta till näringsidkaren inom 14 dagar efter det att avtalet ingåtts eller efter den senare tidpunkt vid vilken konsumenten har fått förhandsinformationen och avtalsvillkoren i varaktig form.
Vad som i 1 mom. och 14–16 § föreskrivs om att frånträda avtal tillämpas inte på konsumentkrediter och försäkringar. Bestämmelser om konsumentens rätt att frånträda ett konsumentkreditavtal och betala konsumentkrediten i förtid finns i 7 kap. Bestämmelser om försäkringstagarens rätt att frånträda eller säga upp ett försäkringsavtal finns i lagen om försäkringsavtal (543/1994).
Återgång av accessoriska avtal
Har ett avtal om en finansiell tjänst samband med ett annat distansavtal, återgår det andra distansavtalet utan särskilda åtgärder när konsumenten frånträder huvudavtalet, om det är samma näringsidkare som också tillhandahåller den accessoriska tjänsten. Det accessoriska avtalet återgår också, om tredje man tillhandahåller den accessoriska tjänsten på grundval av ett avtal som tredje man ingått eller något annat arrangemang som denne vidtagit med den näringsidkare som ingått huvudavtalet.
Bestämmelser om återgång av kreditavtal som är accessoriska till andra avtal finns i 6 kap. 24
§ och 10 kap. 12 §.
Begränsningar i fråga om ångerrätten
Konsumenten har inte ångerrätt enligt 12 §, om
1) priset på eller värdet av en finansiell tjänst eller ett finansiellt instrument som tjänsten gäller beror på sådana förändringar på finansmarknaden som näringsidkaren inte kan påverka, eller
2) avtalsparterna redan har fullgjort sina samtliga avtalsförpliktelser på konsumentens uttryckliga begäran.
Ersättning för tjänster som utförts innan ett avtal frånträds
Om konsumenten frånträder ett avtal, får av konsumenten inte krävas ersättning för något annat än en sådan tjänst som näringsidkaren i enlighet med avtalet faktiskt har utfört innan avtalet frånträds. Ersättningen får inte vara större än det belopp som motsvarar den utförda tjänsten i förhållande till samtliga tjänster som avses i avtalet.
Om näringsidkaren inte har meddelat ersättningens belopp eller grunderna för bestämmande av ersättningen på förhand eller om näringsidkaren utan konsumentens uttryckliga begäran har börjat fullgöra avtalet, behöver konsumenten inte ersätta den utförda tjänsten.
Återbäring av prestationer
Konsumenten skall, utan dröjsmål och senast 30 dagar efter det att meddelandet om frånträde har avsänts, till näringsidkaren återbära alla betalningar och annan egendom som konsumenten tagit emot i enlighet med avtalet, vid äventyr att avtalet inte återgår.
Konsumenten får dock avhålla sig från att fullgöra sin egen återbäringsskyldighet tills näringsidkaren fullgör sin motsvarande skyldighet.
Näringsidkaren skall, utan dröjsmål och senast 30 dagar efter det att denne fått meddelandet om frånträde, till konsumenten återbära alla prestationer som näringsidkaren tagit emot i enlighet med avtalet. Från de prestationer som skall återbäras får dock den ersättning avdras som näringsidkaren enligt 15 § har rätt att debitera konsumenten för tjänster som utförts innan avtalet har frånträtts.
Begränsning i fråga om laghänvisningar
Genom en laghänvisning enligt vilken på ett avtal tillämpas lagen i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan inte sådana i en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet gällande bestämmelser om distansförsäljning av finansiella tjänster åsidosättas som skall tillämpas då en laghänvisning saknas, om konsumenten enligt dessa bestämmelser får ett bättre skydd än enligt den lag som skall tillämpas på grundval av laghänvisningen.
Konsumentens rätt att byta medel för distanskommunikation
Konsumenten har under avtalsperioden rätt att också använda något annat medel för distanskommunikation än det som konsumenten använde för att ingå avtalet, såvida användningen av något annat medel för distanskommunikation inte är oförenligt med avtalets eller den finansiella tjänstens karaktär.
Konsumentkrediter
Definitioner och begränsning av tillämpningsområdet 1 § (8.1.1993/85)
Med konsumentkredit avses i detta kapitel en sådan kredit som en näringsidkare enligt avtal lämnar eller lovar att lämna en konsument som lån, betalningsanstånd eller som något annat motsvarande ekonomiskt arrangemang.
Som konsumentkredit anses dock inte vid tillämpningen av detta kapitel en kredit som baserar sig på ett sådant avtal enligt vilket konsumenten har rätt att i poster betala priset på en nyttighet som fortlöpande hålls tillhanda under avtalets giltighetstid.
På krediter som lämnas för bostadsförvärv eller för finansiering av studier tillämpas detta kapitel, om inte något annat stadgas i de författningar som gäller dylika krediter.
I detta kapitel avses med
1) kontokredit fortlöpande konsumentkredit som utnyttjas med hjälp av kreditkort eller på annat sätt och där kreditgivarens fordran varierar i enlighet med det faktiska utnyttjandet av krediten,
2) engångskredit annan konsumentkredit än kontokredit,
3) nyttighetsbunden kredit sådan kredit till en konsument för förvärv av en konsumtionsnyttighet, som säljaren eller den som utför en tjänst själv lämnar konsumenten eller som lämnas av någon annan näringsidkare enligt ett med säljaren eller den som utför tjänsten ingånget avtal eller vidtaget arrangemang som gäller kreditgivning till konsumenter,
4) kontantpris det pris för vilket konsumenten skulle få nyttigheten mot kontant betalning,
5) kreditkostnader summan av de räntor, kostnader och andra avgifter som konsumenten skall betala med anledning av konsumentkreditförhållandet, med undantag för försäkringspremien för en försäkring som gäller den nyttighet som har hållits tillhanda,
6) kreditpris summan av kontantpriset och kreditkostnaderna, samt med
7) effektiv ränta den räntesats som erhålls genom att kreditkostnaderna, med beaktande av amorteringarna, räknas som årlig ränta på kreditbeloppet.
Vid tillämpningen av stadgandena i detta kapitel jämställs med
1) kreditgivare den till vilken kreditgivarens rättigheter enligt konsumentkreditavtalet har övergått och med
2) kreditköp hyresavtal eller annat sådant avtal enligt vilket konsumenten får besittning till en vara, om varans kontantpris och kreditkostnaderna enligt avtalsvillkoren betalas under hyresperioden eller om det annars framgår av villkoren att avsikten med avtalet är att konsumenten skall bli varans ägare.
Stadgandena i 6, 7, 9, 10 och 11 §§ samt 12 § 1 mom. tillämpas inte på konsumentkrediter som har kortare kredittid än tre månader. På dylika krediter tillämpas dock 10 och 11 §§, om krediten kan utnyttjas med hjälp av kreditkort eller något annat motsvarande identifieringsmedel.
Stadgandena i 13 och 14 §§ tillämpas endast på en nyttighetsbunden kredit samt 17 § endast på en nyttighetsbunden kredit som beviljas för förvärv av en vara.
Genom förordning kan stadgas att 6, 7, 9, 10 eller 11 § inte skall tillämpas på en konsumentkredit som understiger 1 000 mark. Dessutom kan genom förordning bestämmas att stadgandena i 9, 10 och 11 §§ för vissa nyttighetsbundna krediter uppfylls genom att ett dokument, som närmare fastslås i förordningen, sänds till konsumenten i samband med att nyttigheten hålls tillhanda, om detta kan anses nödvändigt med hänsyn till konsumenterna, för att bevara eller skapa nyttig praxis vid debitering eller överlåtelse eller i andra frågor inom någon bransch.
De belopp som nämns i 4 § 3 mom. och i 12 § 4 mom. kan ändras genom förordning, om det finns skäl till det på grund av den ekonomiska och monetära utvecklingen.
Marknadsföring av konsumentkrediter
Konsumentkreditgivning får inte användas som huvudsakligt argument vid marknadsföring av andra konsumtionsnyttigheter.
Om näringsidkare lämnar konsumentkrediter för samma ändamål med olika villkor, får den effektiva räntan och kreditpriset anges som exempel på de kreditvillkor som näringsidkaren vanligen erbjuder.
Vid marknadsföring av kontokredit skall den effektiva räntan anges som exempel på ett typiskt utnyttjande av krediten.
Att möjligheten till konsumentkredit omnämns vid marknadsföring innebär inte i och för sig sådan marknadsföring av konsumentkredit som avses i 6 och 7 §§.
Innan ett avtal om konsumentkredit ingås skall konsumenten lämnas information om de avtalsvillkor och andra uppgifter som nämns i 11 §. Dessutom skall han ges tillfälle att ta del av informationen i skriftlig form.
Stadganden om konsumentkreditförhållandet 10 § (8.1.1993/85)
Ett avtal om konsumentkredit skall ingås skriftligen. Konsumenten skall ges ett exemplar av avtalet.
På grund av kreditförhållandet får inte betalning, ränta, gottgörelse eller ersättning uppbäras av konsumenten, om inte därom har överenskommits i det avtal som nämns i 1 mom.
I avtal om konsumentkredit skall anges
1) kreditens belopp eller den eventuella kreditgränsen,
2) avgifter, räntor och andra kreditkostnader i anslutning till att krediten lämnas eller utnyttjas,
3) när krediten förfaller till betalning eller, om den skall betalas i rater, dessas storlek och förfallodagar eller andra återbetalningsvillkor,
4) kreditpriset, den eventuella kontantbetalningsandelen och kontantpriset, om avtalet gäller nyttighetsbunden kredit,
5) de övriga avtalsvillkoren,
6) rätten enligt 12 § att betala krediten i förtid och hur en eventuell ersättning för detta fastställs, samt
7) den effektiva räntan.
I avtal om kontokredit och andra krediter med varierande belopp kan den effektiva räntan nämnas som ett exempel på hur krediten vanligen utnyttjas.
I avtalsvillkoren för en konsumentkredit kan anges att räntan fluktuerar i enlighet med Finlands Banks grundränta eller enligt räntefoten för någon annan referensränta som anges i avtalet. Referensräntan skall vara offentlig och bygga på faktorer som är oberoende av kreditgivarens ensidiga bestämmanderätt. Referensräntan för kredit i viss valuta kan också vara kreditvalutans ränta eller, om krediten har beviljats som en beräknad enhet för flera valutor, valutaenhetens ränta beräknad på motsvarande sätt.
Konsumenten skall underrättas om ränteförändringar i ett kontoutdrag eller annars skriftligen.
Vid distansförsäljning har konsumenten rätt att frånträda ett kreditavtal genom att meddela detta till kreditgivaren inom 14 dagar efter det att avtalet ingåtts eller efter den senare tidpunkt vid vilken konsumenten har fått den i 6 a kap. avsedda förhandsinformationen och ett i 10 § avsett exemplar av kreditavtalet i varaktig form.
Konsumenten har dock inte rätt att frånträda ett kreditavtal, om avtalsparterna redan har fullgjort sina samtliga avtalsförpliktelser på konsumentens uttryckliga begäran.
Om konsumenten frånträder ett avtal, får som ersättning av konsumenten krävas den effektiva räntan för den tid som krediten stått till konsumentens förfogande. Ersättning får dock inte krävas, om kreditgivaren inte på förhand har meddelat konsumenten att den effektiva räntan debiteras eller om kreditgivaren har börjat fullgöra avtalet utan konsumentens uttryckliga begäran.
Konsumenten skall, utan dröjsmål och senast 30 dagar efter det att meddelandet om frånträde har avsänts, till kreditgivaren återbära de medel som konsumenten tagit emot i enlighet med kreditavtalet, vid äventyr att avtalet inte återgår. Konsumenten får dock avhålla sig från att fullgöra sin egen återbäringsskyldighet tills kreditgivaren fullgör sin motsvarande skyldighet.
Kreditgivaren skall, utan dröjsmål och senast 30 dagar efter det att denne fått meddelandet om frånträde, till konsumenten återbära alla prestationer som kreditgivaren tagit emot i enlighet
med avtalet. Från de prestationer som skall återbäras får dock avdras den effektiva räntan enligt 11 a § 3 mom.
Konsumenten har rätt att betala sin kreditskuld före förfallodagen.
Betalar konsumenten skulden i förtid, skall från den fordran som återstår för kreditgivaren avdras den del av kreditkostnaderna som hänför sig till den outnyttjade kredittiden. Har kostnaderna för uppläggning av krediten särskilt nämnts i avtalet och är de inte oskäliga, har kreditgivaren rätt till full ersättning för dem.
Betalar konsumenten en kreditskuld, som skall betalas i särskilda poster, på en annan dag än förfallodagen, räknas den outnyttjade kredittiden från den första förfallodagen efter betalningen.
Konsument, som på grund av avtalsbrott har rätt att hålla betalningen inne eller få återbäring på priset, skadestånd eller annan penningprestation av säljaren eller den som utfört tjänsten, har denna rätt också gentemot sådan kreditgivare som har finansierat köpet eller tjänsten.
Kreditgivaren är dock inte skyldig att till konsumenten erlägga mer än vad han fått av denne i form av betalning.
Om säljaren återtar varan eller om köpet annars hävs enligt ett avtal mellan säljaren och konsumenten, kan konsumenten också gentemot den kreditgivare som finansierat köpet åberopa att en uppgörelse företagits på grund av återtagandet eller att köpet hävts.
Konsumenten har dock inte sådan rätt, om
1) kreditgivaren i tid och på ett tydligt sätt har meddelat konsumenten att säljaren inte har någon rätt att återta varan eller någon annan rätt att disponera över avtalet och, om föremålet för köpet är en vara som enligt lag skall registreras, kreditgivaren har antecknats i registret som ägare, eller
2) kreditgivaren annars kan visa att konsumenten kände till begränsningarna i säljarens rättigheter.
För fordran som grundar sig på konsumentkredit får kreditgivaren inte av konsumenten ta emot sådan växelförbindelse eller annan förbindelse vars överlåtelse eller pantsättning
begränsar konsumentens rätt att på grund av köp eller avtal om tjänst göra invändningar gentemot den som i god tro har fått förbindelsen i sin besittning. Sådan förbindelse får kreditgivaren inte heller ta emot av den som lever i gemensamt hushåll med konsumenten.
Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte av bank utställd egen växel.
Den som i strid med stadgandet i 1 mom. tar emot växel eller löpande förbindelse får inte åberopa denna. Om gäldenärens rätt att göra invändningar gentemot förvärvare stadgas särskilt.
Konsumenten har rätt att bestämma från vilken fordran hans betalning skall avräknas, om samma kreditgivare har flera fordringar hos honom.
Om kreditgivaren på grund av konsumentens betalningsdröjsmål eller något annat brott mot avtalet, enligt avtalet har rätt att kräva betalning av en post som annars inte har förfallit, att återta den sålda varan eller att göra någon annan särskild påföljd gällande, får kreditgivaren åberopa nämnda rättighet endast om
1) betalningen har dröjt åtminstone en månad och fortfarande är utestående och det försenade beloppet vid engångskredit utgör minst tio procent eller, om däri ingår flera poster, minst fem procent av det ursprungliga kreditbeloppet eller kreditpriset vid nyttighetsbunden kredit eller, om det omfattar kreditgivarens hela resterande fordran, eller
2) konsumenten gör sig skyldig till något annat avtalsbrott som är väsentligt.
Kreditgivaren har dock inte rätt att göra en i 1 mom. nämnd påföljd gällande, om det är fråga om dröjsmål med betalningen och dröjsmålet orsakas av konsumentens sjukdom eller arbetslöshet eller av någon annan därmed jämförbar omständighet som inte beror av honom, utom då detta med beaktande av dröjsmålets längd och andra omständigheter vore uppenbart oskäligt gentemot kreditgivaren.
Om kreditgivaren med stöd av avtalsvillkor som avses i 1 mom. kräver betalning av poster som annars inte hade förfallit till betalning, skall avdrag göras enligt 12 § 2 mom. när kreditgivarens fordran räknas ut. Kravet på återbetalning får göras gällande tidigast fyra veckor eller, om konsumenten tidigare har fått anmärkning om dröjsmålet eller något annat avtalsbrott, tidigast två veckor efter det ett meddelande om kravet på återbetalning lämnats eller sänts till konsumenten. Om konsumenten inom denna tid betalar det försenade beloppet eller rättar till ett annat avtalsbrott, förfaller uppsägningen.
Återtar kreditgivaren varan, skall uppgörelse företas mellan honom och konsumenten.
Vid uppgörelsen skall konsumenten tillgodoräknas varans värde vid återtagandet. Värdet bestäms efter vad säljaren kan antas få ut genom att på lämpligt sätt sälja varan, som vid behov i skälig utsträckning iståndsatts. När värdet bestäms skall likväl också beaktas det
kontantpris som nämns i avtalet, hur lång tid varan har varit i konsumentens besittning och hur den har vårdats.
Kreditgivaren skall tillgodoräknas
1) den obetalda delen av krediten med avdrag enligt 12 § 2 mom.,
2) ränta på poster som förfallit till betalning,
3) de nödvändiga kostnader och betalningar för återtagande av varan som kreditgivaren måste erlägga för att få varan i sin besittning, samt
4) kreditgivarens fordran för sådant iståndsättande eller underhåll av varan som medför att han har retentionsrätt i varan.
Betalar konsumenten på en gång det belopp som enligt 3 mom. skall räknas kreditgivaren till godo, får han behålla varan.
18 § har upphävts genom L 22.4.1999/514.
Kontoinnehavaren svarar för obehörig användning av kreditkort eller annat identifieringsmedel som berättigar till kontokredit endast om
1) han överlåtit identifieringsmedlet till någon annan,
2) det beror på vårdslöshet på hans sida, som inte är lindrig, att identifieringsmedlet åtkommits av någon som är obehörig att använda det,
3) han på annat sätt än som nämns i 2 punkten har förlorat besittningen till identifieringsmedlet och inte utan dröjsmål efter upptäckten anmält förlusten hos kreditgivaren.
Kontoinnehavaren svarar dock inte för obehörig användning av identifieringsmedlet i de fall som avses i 1 mom., om
1) identifieringsmedlet har använts sedan meddelande om att det har försvunnit eller obehörigen innehas av någon annan har kommit kreditgivaren till handa, eller
2) säljaren eller den som utför en tjänst eller någon som i egenskap av representant för en sådan har tagit emot identifieringsmedlet inte tillräckligt omsorgsfullt har försäkrat sig om innehavarens rätt att använda sig av detta.
Villkor som begränsar konsumentens rättigheter enligt 10–19 §§ är utan verkan.
Behörighet att utfärda föreskrifter
Om det för att förhindra att konsumenterna i alltför hög grad skuldsätter sig är nödvändigt att införa begränsningar i fråga om konsumentkrediter, får statsrådet föreskriva att
1) det för konsumtionsnyttigheter, som är av visst slag eller dyrare än visst kontantpris, vid beviljande av engångskredit åtminstone en viss del av deras kontantpris skall uppbäras innan varan överlämnas eller tjänsten utförs,
2) det skall avtalas om att priset vid engångskrediter som avses i 1 punkten skall betalas i sin helhet inom en viss längsta tid med regelbundna mellanrum och i huvudsak i lika stora poster, eller att
3) det i kontokreditavtal skall överenskommas om att minst en viss del av den återstående kreditskulden skall betalas på bestämda tider som amortering.
Har föreskrift som utfärdats med stöd av 1 mom. inte följts, är bestämmelse i avtalet om äganderättsförbehåll eller om återtagande av den sålda varan till följd av konsumentens avtalsbrott ogiltig.
Handels- och industriministeriet kan utfärda närmare föreskrifter om hur uppgifter som avses i 6–11 §§ skall lämnas och hur den effektiva räntan skall uträknas.
Tillsyn och påföljder 23 § (23.5.1986/385)
Näringsidkare som bryter mot stadgandena om marknadsföring eller konsumentkreditförhållanden i detta kapitel eller med stöd av 21 eller 22 § utfärdade föreskrifter kan, om det med hänsyn till konsumentskyddet är nödvändigt, förbjudas att fortsätta sådant förfarande eller upprepa det eller därmed jämförbart förfarande. Om utfärdande av förbud och förstärkande av förbudet med vite stadgas i 2 och 3 kap.
En näringsidkare är skyldig att till tillsynsmyndigheterna överlämna de handlingar som gäller konsumentkrediter och som behövs för övervakningen.
25 § har upphävts genom L 24.8.1990/811.
Vissa konsumenttjänstavtal
Allmänna stadganden om konsumenttjänstavtal 1 § (5.1.1994/16)
Kapitlets tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta kapitel gäller tjänster som näringsidkare (uppdragstagare) utför åt konsumenter (beställare) mot vederlag och som innebär att arbete eller andra prestationer utförs på lösa saker, byggnader, andra anläggningar eller fast egendom. Angående vissa entreprenadavtal bestäms dock i 9 kap. (13.12.2001/1258)
Stadgandena i detta kapitel gäller inte tjänster som innebär förvaring av konsumenters egendom.
Stadgandenas tvingande natur
Avtalsvillkor som till beställarens nackdel avviker från stadgandena i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat stadgas nedan.
Allmänna stadganden om uppdragstagarens prestation 3 § (24.5.2002/391)
Avslutande av tjänst
Om den sak som utgör föremålet för tjänsten finns i uppdragstagarens besittning för utförande av tjänsten, anses tjänsten vara avslutad när saken har lämnats i beställarens besittning efter utförd tjänst. I övriga fall anses tjänsten vara avslutad när den har slutförts.
Tiden för avslutandet
Om det inte följer av avtalet att tjänsten skall avslutas vid en bestämd tidpunkt, efter anfordran eller utan uppskov, skall den avslutas inom en sådan tid från avtalsslutet som är skälig med hänsyn till tjänstens art och omfattning.
Materialanskaffning
Om inte annat följer av avtalet, skall uppdragstagaren skaffa de ämnen, reservdelar och tillbehör (material) som behövs för tjänsten.
Tilläggsarbeten
Om det när tjänsten utförs framkommer behov av åtgärder som inte hör till uppdraget men som lämpligen bör utföras i samband med detta (tilläggsarbeten), skall uppdragstagaren be beställaren om tillstånd att få utföra dem.
Kan beställaren inte anträffas inom rimlig tid, får tilläggsarbeten utföras endast om de kostnader som skall betalas för dessa är obetydliga till sitt belopp eller i förhållande till priset på den avtalade tjänsten eller den ungefärliga prisuppgift som har lämnats om tjänsten.
Kostnaderna för tilläggsarbeten får inte leda till att ett eventuellt avtalat maximipris överskrids.
Xxxxxx uppdragstagaren att det finns behov av arbeten som inte hör till uppdraget men som inte kan uppskjutas utan fara för hälsan eller egendom och som inte utförs med stöd av denna paragraf, skall uppdragstagaren utan dröjsmål upplysa beställaren om de säkerhetsrisker som han har upptäckt.
Påföljder vid dröjsmål med en tjänst 7 § (5.1.1994/16)
Rätt att hålla inne betalningen
När tjänsten fördröjs får beställaren hålla inne betalningen för tjänsten. Beställaren får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av dröjsmålet.
Beställarens rätt att kräva fullgörelse
I fråga om beställarens rätt att kräva att uppdragstagaren fullgör avtalet tillämpas på motsvarande sätt 5 kap. 8 §.
Hävning
Beställaren får häva avtalet på grund av uppdragstagarens dröjsmål, om avtalsbrottet är väsentligt.
Har beställaren förelagt uppdragstagaren en bestämd tilläggstid för utförande av tjänsten och är den inte oskäligt kort, får beställaren även häva avtalet om tjänsten inte avslutas inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får beställaren häva avtalet endast om uppdragstagaren meddelar att han inte kommer att fullgöra avtalet inom denna tid.
Har beställaren inte förelagt uppdragstagaren någon tilläggstid, får han häva avtalet om tjänsten inte avslutas inom skälig tid efter det att han krävde att avtalet fullgörs.
Om det finns vägande skäl att anta att tjänsten kommer att försenas väsentligt, får beställaren häva avtalet omedelbart.
Om en avsevärd del av tjänsten har utförts, har beställaren rätt att häva avtalet endast beträffande den återstående delen av tjänsten. Om syftet med tjänsten är väsentligt förfelat genom dröjsmålet, har beställaren dock rätt att häva avtalet i sin helhet. För en prestation som inte kan återlämnas utan väsentlig olägenhet, skall beställaren betala uppdragstagaren en ersättning som motsvarar det värde som prestationen har för beställaren.
Skadestånd
Beställaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom uppdragstagarens dröjsmål, om inte uppdragstagaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med när avtalet ingicks och vars följder han heller inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.
Beror dröjsmålet på någon som uppdragstagaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra avtalet, är uppdragstagaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt 1 mom. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som uppdragstagaren har anlitat eller på någon annan i tidigare säljled.
Uppdragstagarens skyldighet att ersätta indirekt skada som beställaren lider gäller dock endast om dröjsmålet eller skadan beror på vårdslöshet på uppdragstagarens sida. Som indirekt skada anses
1) inkomstförlust som beställaren lider på grund av avtalsbrottet eller åtgärder som föranleds av avtalsbrottet,
2) skada som beror på en förpliktelse som grundar sig på något annat avtal,
3) sådan väsentlig förlust av nytta av användningen av föremålet för tjänsten som inte medför direkt ekonomisk skada, samt annan därmed jämförbar väsentlig olägenhet.
En förlust som avses i 3 mom. 1-3 punkten anses dock inte som indirekt förlust i den mån den orsakas av åtgärder för att begränsa annan typ av skada.
Om en medlem av beställarens familj lider skada på grund av dröjsmålet, har han samma rätt till ersättning som beställaren.
Meddelande om hävning och skadestånd
Har tjänsten avslutats för sent, får beställaren inte häva avtalet eller kräva skadestånd på grund av dröjsmålet, om han inte inom skälig tid efter det han fick kännedom om att tjänsten har avslutats meddelar uppdragstagaren att han häver avtalet eller vill kräva skadestånd. Om beställaren häver avtalet, behöver han dock inte lämna särskilt meddelande om att han vill kräva skadestånd.
Tjänstens beskaffenhet samt felaktig tjänst 12 § (5.1.1994/16)
Allmänt stadgande om fel
Tjänsten skall i fråga om innehåll, utförande och resultat överensstämma med det som följer av avtalet.
Tjänsten skall utföras med yrkesskicklighet och omsorg samt med beaktande av beställarens intresse. Resultatet av tjänsten skall i fråga om hållbarhet och övrigt överensstämma med vad konsumenter i allmänhet har anledning att förutsätta i samband med sådana tjänster. Tjänsten skall också överensstämma med de krav som uppställs i lagar, förordningar eller beslut av myndigheter.
Om uppdragstagaren skall tillhandahålla det material som behövs för tjänsten och annat inte har överenskommits, skall materialet i fråga om hållbarhet och övriga egenskaper vara av sedvanligt god kvalitet.
Om tjänsten avviker från vad 1-3 mom. stadgar är den felaktig. Uppdragstagaren har bevisbördan för att tjänsten har utförts med yrkesskicklighet och omsorg.
Uppgifter om tjänsten
Tjänsten är också felaktig om den inte överensstämmer med de uppgifter som uppdragstagaren vid marknadsföringen av tjänsten eller annars före avtalsslutet har lämnat om tjänstens innehåll eller om sin prestation eller om andra omständigheter som gäller tjänstens beskaffenhet eller användning och som kan antas ha påverkat beställarens beslut. Detsamma gäller även uppgifter som gavs medan tjänsten utfördes och som kan antas ha påverkat beställarens beslut.
Tjänsten är också felaktig om den inte överensstämmer med sådana uppgifter enligt 1 mom. som någon annan än uppdragstagaren, i tidigare säljled eller för uppdragstagarens räkning, före avtalsslutet har lämnat vid marknadsföringen av tjänsten. Tjänsten anses dock inte vara felaktig, om uppgifterna har rättats i tid på ett tydligt sätt. Uppdragstagaren ansvarar inte för fel enligt detta moment, om han varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna.
Fel föreligger också om uppdragstagaren har underlåtit att upplysa beställaren om en omständighet som avses i 1 mom. och som uppdragstagaren borde ha känt till och beställaren med fog kunde räkna med att bli upplyst om.
Upplysningsskyldighet
Om det när avtalet ingås eller senare visar sig att tjänsten med hänsyn till priset, föremålets värde och egenskaper eller andra särskilda omständigheter uppenbart inte är ändamålsenlig för beställaren, skall uppdragstagaren utan dröjsmål underrätta beställaren om detta.
Uppdragstagaren skall också underrätta beställaren, om tjänsten uppenbarligen blir betydligt dyrare än beställaren rimligen har kunnat förutse.
Är beställaren inte anträffbar inom rimlig tid eller om han inte lämnar behövliga anvisningar, skall uppdragstagaren avbryta arbetet. Uppdragstagaren får dock fortsätta att utföra tjänsten, om han har särskilda skäl att anta att beställaren ändå önskar få tjänsten utförd.
Om uppdragstagaren försummar sina skyldigheter enligt denna paragraf, är tjänsten felaktig.
Avgörande tidpunkt för bedömningen av om fel föreligger samt garanti (13.12.2001/1258)
Frågan om tjänsten är felaktig skall bedömas med hänsyn till prestationens beskaffenhet vid den tidpunkt då tjänsten avslutas eller om avslutandet fördröjs av en orsak på beställarens sida vid den tidpunkt då uppdragstagaren har gjort det som avslutandet förutsätter av honom.
Uppdragstagaren svarar för fel som funnits vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare. Försämras resultatet efter ovan nämnda tidpunkt, skall ett fel i prestationen anses föreligga, om försämringen är en följd av uppdragstagarens avtalsbrott.
Påföljder vid fel 16 § (5.1.1994/16)
Reklamation
Beställaren får inte åberopa att tjänsten är felaktig, om han inte lämnar uppdragstagaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkte eller borde ha märkt felet. Meddelandet kan också lämnas till den näringsidkare som har förmedlat tjänsten eller förbundit sig att ansvara för dess egenskaper.
Utan hinder av 1 mom. får beställaren åberopa att tjänsten är felaktig om
1) uppdragstagaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder,
2) felet består i att tjänsten i fråga om sina egenskaper inte uppfyller de krav som har uppställts i stadganden eller bestämmelser som har meddelats till skydd för hälsan eller egendom, eller
3) felet består i att resultatet av tjänsten annars är farligt för hälsan eller egendom.
Rätt att hålla inne betalningen
Beställaren har rätt att hålla inne betalningen för tjänsten på grund av fel. Beställaren får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av felet.
Avhjälpande av fel
Beställaren har rätt att kräva att uppdragstagaren avhjälper felet eller utför den felaktiga tjänsten på nytt, utan kostnad för beställaren. Uppdragstagaren är dock inte skyldig att avhjälpa felet, om detta skulle orsaka oskälig kostnad eller olägenhet för honom.
Även om beställaren inte kräver det har uppdragstagaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller utföra tjänsten på nytt, om han utan uppskov efter det att beställaren har reklamerat erbjuder sig att göra detta. Beställaren får vägra låta felet avhjälpas, om avhjälpandet skulle medföra väsentlig olägenhet för honom eller risk för att han inte får sina kostnader ersatta, eller om det finns andra särskilda skäl för vägran.
Uppdragstagaren får inte åberopa att han inte har fått möjlighet att avhjälpa felet enligt 2 mom., om beställaren har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande från uppdragstagarens sida.
Prisavdrag och hävning
Om avhjälpande av felet eller ny prestation inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen, får beställaren kräva ett prisavdrag som motsvarar felet.
Om det finns vägande skäl att anta att tjänsten kommer att ha ett väsentligt fel, får beställaren häva avtalet till den del tjänsten ännu inte har utförts.
Till den del tjänsten har utförts får beställaren under de omständigheter som nämns i 1 mom. häva avtalet, om någon annan påföljd inte kan anses vara skälig för hans vidkommande. För en prestation som inte kan återlämnas utan väsentlig olägenhet skall beställaren betala uppdragstagaren en ersättning som motsvarar prestationens värde.
Skadestånd
Beställaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom att tjänsten är felaktig. Skadeståndet omfattar ersättning för person- och sakskada som beställaren lider i den mån annat inte följer av 21 §. Uppdragstagaren är dock skyldig att ersätta indirekt skada enligt 10
§ 3 och 4 mom. endast om felet eller skadan beror på vårdslöshet på hans sida.
Om en medlem av beställarens familj lider skada på grund av felet, har han samma rätt till ersättning som beställaren.
Produktskador som har orsakats av materialet
Om ett fel i det material som har använts för tjänsten orsakar skada på annan egendom än föremålet för tjänsten, tillämpas 20 § på uppdragstagarens skadeståndsansvar endast om skadan hänför sig till egendom som i användningshänseende har omedelbar anknytning till föremålet för tjänsten.
Betalar uppdragstagaren ersättning med stöd av 1 mom., övergår ersättningstagarens eventuella rätt att kräva ersättning med stöd av produktansvarslagen till motsvarande del på uppdragstagaren. Vad som stadgas i 10 § produktansvarslagen gäller även uppdragstagarens rätt till ersättning.
Stadgandena i detta kapitel tillämpas inte i fråga om ersättning för personskador som har orsakats av egenskaper hos det material som har använts för tjänsten.
Skadeståndsskyldighet för andra än uppdragstagaren
Vad som stadgas i 5 kap. 22 § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om tjänster som avses i detta kapitel.
Beställarens skyldigheter och påföljder vid beställarens avtalsbrott 23 § (5.1.1994/16)
Priset
Om priset eller prisberäkningssättet inte följer av avtalet, skall beställaren betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens innehåll, omfattning, art, ett i ekonomiskt hänseende ändamålsenligt utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. Har uppdragstagaren vid marknadsföringen av tjänsten lämnat sådana uppgifter om priset eller om prisberäkningssättet som avser prisnivån vid avtalstillfället och kan uppgifterna antas ha inverkat på avtalet, bestäms priset enligt dessa uppgifter.
Har näringsidkaren på konsumentens begäran företagit förberedande undersökning för att utreda omfattningen av eller kostnaden för en tjänst, får han kräva betalning för dessa förberedande åtgärder, om inte konsumenten på grund av sedvana inom branschen eller av någon annan orsak hade anledning att anta att åtgärderna skulle vidtas utan ersättning.
Om det som uppdragstagaren har utfört på basis av avtalet skadas, förstörs eller går förlorat på annat sätt innan tjänsten avslutas och detta inte beror på beställaren, har uppdragstagaren inte rätt att kräva betalning för det arbete eller material som har gått förlorat eller för andra tilläggskostnader. Vad som anförts ovan gäller inte när prestationen har gått förlorad efter det att avslutandet av tjänsten har fördröjts, om dröjsmålet beror på en omständighet på beställarens sida.
Ungefärlig prisuppgift
Om uppdragstagaren har lämnat en ungefärlig prisuppgift, får det slutliga priset för tjänsten överstiga denna med högst 15 procent. Beställaren och uppdragstagaren kan dock särskilt avtala om hur mycket det uppgivna priset får överskridas.
Om inte annat följer av avtalet, skall den ungefärliga prisuppgiften anses omfatta helhetspriset för tjänsten.
Uppstår det oenighet om det angivna beloppet skall anses vara ett fast pris, ett maximipris, ett ungefärligt pris eller en riktgivande prisuppgift, skall uppdragstagaren styrka sitt påstående.
Betalning och prisspecifikation
Följer betalningstidpunkten inte av avtalet, skall beställaren betala när uppdragstagaren kräver det, dock inte förrän tjänsten har avslutats enligt 3 § och beställaren har haft skälig möjlighet att undersöka prestationen.
Utförs tjänsten inte till fast pris, skall uppdragstagaren på beställarens begäran ge en skriftlig specifikation som gör det möjligt att bedöma vad prestationen omfattar och hur priset för tjänsten bestäms. En beställare som har bett om specifikation utan obefogat dröjsmål efter det att tjänsten har utförts eller beställaren har fått en räkning för den, är inte skyldig att betala förrän han har fått specifikationen.
Om betalningen sker genom förmedling av en bank eller posten, anses betalningen vid en bedömning av uppdragstagarens rättigheter enligt 27-30 §§ ha skett den dag då banken eller posten har godkänt ett betalningsuppdrag som beställaren har givit på ett behörigt sätt.
Avbeställning av tjänst
Om beställaren bryter mot avtalet genom att avbeställa en tjänst innan den har avslutats, har uppdragstagaren inte rätt att slutföra den. Däremot har uppdragstagaren rätt till ersättning enligt 30 § för den skada han lider.
Uppdragstagarens rätt att inställa arbetet
Skall betalning för tjänsten ske helt eller delvis innan tjänsten avslutas och sker betalningen inte i rätt tid, har uppdragstagaren rätt att inställa arbetet tills han får betalt. Om arbetet avbryts, skall beställaren underrättas utan dröjsmål.
Om ett avbrott i arbetet skulle medföra fara för hälsan eller avsevärd fara för egendom, skall uppdragstagaren dock vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avvärja faran.
En uppdragstagare som avbryter arbetet i enlighet med denna paragraf har rätt till ersättning för de extra kostnader som detta medför.
Dröjsmålsränta
Vid beställarens dröjsmål med betalningen har uppdragstagaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen, om inte tjänsten avbeställs eller avtalet hävs.
Uppdragstagarens rätt att häva avtalet
Vid beställarens dröjsmål med betalningen eller med en del av den får uppdragstagaren häva avtalet beträffande den del av tjänsten som inte har utförts, om avtalsbrottet är väsentligt.
Har uppdragstagaren förelagt beställaren en bestämd tilläggstid för betalningen och är den inte oskäligt kort, får uppdragstagaren häva avtalet beträffande återstående del av tjänsten, om beställaren inte betalar inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får uppdragstagaren häva avtalet endast om beställaren meddelar att han inte kommer att betala inom denna tid.
Uppdragstagaren har även rätt att häva avtalet enligt de grunder som anges i 1 och 2 mom., om beställaren försummar att lämna sådan medverkan som utgör en förutsättning för att tjänsten skall kunna utföras.
Om det är uppenbart att beställaren kommer att göra sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott, har uppdragstagaren rätt att häva avtalet omedelbart.
Uppdragstagarens rätt till skadestånd
Om uppdragstagaren häver avtalet eller om beställaren avbeställer tjänsten, har uppdragstagaren rätt till ersättning för den del av tjänsten som redan har utförts och för åtgärder som måste vidtas trots hävningen eller avbeställningen.
Uppdragstagaren har dessutom rätt till ersättning för övriga kostnader som han har haft av att fullgöra avtalet och som sannolikt går till spillo, samt för särskilda kostnader till följd av hävningen eller avbeställningen. För annan skada har uppdragstagaren rätt till en ersättning som är skälig med hänsyn till tjänstens pris, tidpunkten för hävningen eller avbeställningen, de åtgärder som har vidtagits i syfte att fullgöra avtalet och omständigheterna i övrigt.
Uppdragstagaren har dock inte rätt till ersättning enligt 2 mom., om beställarens dröjsmål med betalningen eller avbeställningen beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsrörelsen eller något annat liknande hinder som beställaren inte skäligen kan undvika eller övervinna.
Uppdragstagarens rätt att hålla kvar föremålet för tjänsten
Är föremålet för tjänsten en lös sak som finns i uppdragstagarens besittning och beställaren försummar sin avtalsenliga betalningsskyldighet, har uppdragstagaren rätt att låta bli att avlämna saken till beställaren eller ägaren innan uppdragstagarens fordran har betalts eller tillräcklig säkerhet har ställts för betalningen.
Om rätten att sälja en sak som har kvarhållits med stöd av retentionsrätten stadgas särskilt.
Övriga stadganden om vissa konsumenttjänstavtal 32 § (5.1.1994/16)
Egendomsskador i samband med tjänst
Har en sak som är föremål för en tjänst, eller någon annan egendom som tillhör beställaren eller hans familjemedlem, skadats, minskats, förstörts eller kommit bort medan den enligt avtalet har varit i uppdragstagarens besittning eller under dennes kontroll, skall uppdragstagaren ersätta skadan, om han inte visar att den inte beror på vårdslöshet på hans sida.
Uppdragstagarens skyldighet att svara för förvaringen av föremålet för tjänsten upphör inte på grund av att avtalet hävs förrän det har återlämnats till beställaren eller uppdragstagaren enligt någon annan lag har rätt att sluta förvara det.
Begränsning av skada och nedsättning av skadestånd
Vad som stadgas i 5 kap. 30 § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om tjänster som avses i detta kapitel.
Materialleverantörens ansvar för fel
Beställaren har rätt att på grund av fel i det material som har använts för tjänsten rikta krav enligt detta kapitel även mot en näringsidkare som i ett tidigare säljled har överlåtit materialet för återförsäljning.
Beställaren har dock inte rätt enligt 1 mom.
1) om felet har sin grund i orsaker som inte beror på materialleverantören och felet har uppstått efter att denne hade överlåtit materialet vidare,
2) till den del kravet grundar sig på en utfästelse som har givits av någon annan än materialleverantören i fråga och utfästelsen ger beställaren bättre rätt än stadgandena i detta kapitel, och inte heller
3) till den del kravet gäller prisavdrag eller återbetalning av priset för tjänsten och det yrkade beloppet överstiger vad materialleverantörens avtalspart hade kunnat kräva på samma grunder, om eventuella begränsande villkor i avtalet mellan dem lämnas utan beaktande.
Beställaren förlorar sin rätt att framställa krav med stöd av denna paragraf, om han inte inom skälig tid efter att han upptäckte eller borde ha upptäckt felet och hade tillgång till de uppgifter om materialleverantören som behövs för framställande av kravet underrättar materialleverantören om felet eller denne inte inom samma tid får uppgift om att ett meddelande om felet lämnats till ett senare säljled. Beställaren får dock utan hinder av detta moment åberopa felet, om materialleverantören i fråga har förfarit grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder eller om det är fråga om ett fel som avses i 16 § 2 mom. 2 eller 3 punkten.
Xxxxx näringsidkares ansvar för fel
Har uppdragstagaren anlitat en annan näringsidkare för att utföra tjänsten och finns det ett fel i den del av tjänsten som har utförts av denne näringsidkare, har beställaren rätt att rikta krav enligt detta kapitel på grund av felet även mot nämnda näringsidkare.
Beställaren har dock inte rätt enligt 1 mom.
1) om felet har sin grund i orsaker som inte beror på näringsidkaren i fråga och felet har uppstått efter att denne hade avlämnat eller avslutat sin prestation,
2) till den del kravet grundar sig på en utfästelse som har givits av någon annan än näringsidkaren i fråga och utfästelsen ger beställaren bättre rätt än stadgandena i detta kapitel, eller
3) till den del kravet gäller prisavdrag eller återbetalning av priset för tjänsten och det yrkade beloppet överstiger vad avtalsparten till näringsidkaren i fråga hade kunnat kräva på samma grunder, om eventuella begränsande villkor i avtalet dem emellan lämnas utan beaktande.
Beställaren förlorar sin rätt att framställa krav med stöd av denna paragraf, om han inte inom skälig tid efter det att han upptäckte eller borde ha upptäckt felet och hade tillgång till de uppgifter om näringsidkaren som behövs för att framställa kravet underrättar näringsidkaren om felet eller denne inte inom samma tid får uppgift om att ett meddelande om felet har lämnats till ett senare säljled. Beställaren får dock utan hinder av detta moment åberopa felet, om näringsidkaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder eller om det är fråga om ett fel som avses i 16 § 2 mom. 2 eller 3 punkten.
Köp av huselement samt byggnadsentreprenader
Allmänna stadganden om köp av huselement samt byggnadsentreprenader 1 § (5.1.1994/16)
Kapitlets tillämpningsområde
Stadgandena i detta kapitel gäller sådana avtal mellan en näringsidkare (uppdragstagare) och en konsument (beställare)
1) vilka omfattar leverans av en helhet som bildas av monteringsfärdiga byggnadsdelar (element) som är dimensionerade för en byggnad eller en fast konstruktion som hör ihop med en byggnad,
2) enligt vilka näringsidkarens prestationsskyldighet utöver leveransen av elementen enligt 1 punkten omfattar montering av elementen eller en del av de åtgärder som hör därtill, eller
3) där näringsidkarens prestationsskyldighet omfattar uppförande av eller reparationsbyggande på en byggnad eller en fast konstruktion som hör ihop med en byggnad, en delentreprenad av avsevärd ekonomisk betydelse som ansluter sig till ett sådant projekt eller en grundlig reparation eller grundlig förbättring av avsevärd ekonomisk betydelse som avser en bostadslägenhet (entreprenad).
Stadgandena i detta kapitel tillämpas även när näringsidkaren utöver de prestationer som nämns i 1 mom. till konsumenten levererar andra varor för byggnaden eller konstruktionen eller för konsumenten utför andra tjänster i anslutning till byggnads- eller reparationsprojektet. Vad som nedan stadgas om element gäller på motsvarande sätt andra varor som avses här.
Genom förordning kan stadgas en undre gräns för värdet av de avtal som nämns i 1 mom. 3 punkten och som omfattas av detta kapitel.
Stadgandenas tvingande natur
Avtalsvillkor som till beställarens nackdel avviker från stadgandena i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat stadgas nedan.
Avlämnande, fördelningen av kostnaderna samt risken för prestationen 3 § (5.1.1994/16)
Avlämnande
Elementen är avlämnade när de har kommit i beställarens besittning. Omfattar uppdragstagarens prestation montering av elementen, anses elementen dock vid tillämpning av stadgandena om uppdragstagarens dröjsmål vara avlämnade först när monteringsarbetet har slutförts.
Entreprenaden är avlämnad när den har slutförts och en eventuellt avtalad mottagningssyn har förrättats.
Tiden för avlämnandet
Om det inte följer av avtalet att elementen eller entreprenaden skall avlämnas vid en bestämd tidpunkt, skall avlämnandet ske inom skälig tid efter att avtalet slutits.
Om uppdragstagaren har rätt att bestämma en exakt tidpunkt för avlämnandet av elementen eller för en annan prestation av uppdragstagaren, skall uppdragstagaren inom skälig tid på förhand underrätta beställaren om tidpunkten.
Kostnaderna för elementen innan de avlämnas
Om inte något annat följer av avtalet, svarar uppdragstagaren för transport- och lagerkostnaderna och andra kostnader för elementen som uppkommer före avlämnandet. Detta gäller dock inte kostnader som har uppkommit på grund av att avlämnandet har försenats av en orsak på beställarens sida.
Riskens övergång
Uppdragstagaren bär risken för att elementen före avlämnandet förstörs, kommer bort eller skadas genom en händelse som inte beror på beställaren. Uppdragstagaren bär också risken för att hans prestation före avlämnandet förstörs, skadas eller går till spillo på annat sätt genom en händelse som inte beror på beställaren eller, om avlämnandet fördröjs av en orsak på beställarens sida, innan uppdragstagaren har gjort vad som ankommer på honom i fråga om avlämnandet.
Bär beställaren risken för elementen och de förstörs, kommer bort eller skadas genom en händelse som inte beror på uppdragstagaren, skall beställaren trots det betala priset.
Detsamma gäller då någon annan prestation av uppdragstagaren skadas efter att risken övergått på beställaren.
Påföljder vid uppdragstagarens dröjsmål 7 § (5.1.1994/16)
Rätt att hålla inne betalningen
Om elementen på grund av uppdragstagarens dröjsmål inte är avlämnade vid den tidpunkt då priset eller en del av det enligt avtalet förfaller till betalning, har beställaren rätt att hålla inne betalningen till dess elementen avlämnas. Om avlämnandet har fördröjts endast delvis, får beställaren dock inte hålla inne betalningen till den del den uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av dröjsmålet. Också efter avlämnandet har beställaren rätt att hålla inne en sådan del av priset som behövs som säkerhet för hans skadeståndskrav på grund av dröjsmålet.
Om en prestation som nämns i 1 § 1 mom. 3 punkten på grund av uppdragstagarens dröjsmål inte är i det skede som avtalet förutsätter vid den tidpunkt då priset eller en del av det enligt avtalet förfaller till betalning, har beställaren rätt att hålla inne betalningen till dess prestationen är i det skede som avtalet förutsätter. Om prestationen har försenats endast delvis, tillämpas på motsvarande sätt vad som stadgas i 1 mom. Om beställarens rätt att hålla inne betalningen som säkerhet för skadeståndskrav gäller likaså på motsvarande sätt vad som stadgas i 1 mom.
Om priset eller en del av det enligt avtalet förfaller till betalning vid en viss tidpunkt före avlämnandet, men det finns grundad anledning att anta att avlämnandet av elementen eller entreprenaden kommer att fördröjas avsevärt, har beställaren rätt att hålla inne betalningen till dess uppdragstagaren gör det sannolikt att han förmår fullgöra avtalet i tid.
Beställarens rätt att kräva fullgörelse
I fråga om beställarens rätt att kräva att uppdragstagaren fullgör avtalet tillämpas på motsvarande sätt 5 kap. 8 §.
Standardersättning för dröjsmål
Om avlämnandet av elementen eller entreprenaden fördröjs, har beställaren rätt till standardersättning. Den är för varje påbörjad förseningsvecka under den första förseningsmånaden 0,5 procent av motsvarande del av priset och därefter för varje påbörjad förseningsvecka 1 procent av motsvarande del av priset.
Om dröjsmålet med avlämnandet av elementen fördröjer monteringen av andra element, beräknas standardersättningen på basis av en sådan del av priset i vilken har inräknats dessa elements andel, inklusive monteringen av dem när detta hör till uppdragstagarens skyldigheter.
Maximibeloppet av standardersättningen är 10 procent av den del av priset som avses i 1 eller 2 mom. Beställaren har dock utan hinder av denna paragraf rätt att med stöd av 11 § för sin skada få en ersättning som överstiger standardersättningen.
Om uppdragstagarens prestation drabbas av ett hinder som avses i 11 § 1 eller 2 mom., är uppdragstagaren inte skyldig att betala standardersättning.
Hävning
Beställaren får häva avtalet på grund av uppdragstagarens dröjsmål, om det medför väsentlig olägenhet för honom. Om de element som avtalet avser skall tillverkas eller skaffas särskilt för köparen enligt dennes anvisningar eller önskemål och uppdragstagaren inte utan väsentlig förlust kan tillgodogöra sig dem på annat sätt, får beställaren inte häva avtalet om inte dröjsmålet har varat längre än 60 dagar. Beställaren får dock häva avtalet redan innan dröjsmålet har varat 60 dagar, om han hamnar i en orimlig situation på grund av att han måste hålla fast vid avtalet.
Gäller dröjsmålet ett sådant element som utan svårighet kan ersättas med motsvarande vara som skaffas på annat håll, har beställaren till denna del rätt att häva avtalet under förutsättningarna enligt 5 kap. 9 §.
Vid uppdragstagarens dröjsmål med monteringen av elementen har beställaren rätt att häva avtalet till denna del under förutsättningarna enligt 8 kap. 9 §
Om det finns vägande skäl att befara att ett dröjsmål som berättigar till hävning kommer att inträffa, får beställaren häva avtalet redan innan den avtalade tiden för avlämnandet är inne.
Skadestånd
Beställaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom uppdragstagarens dröjsmål, om inte uppdragstagaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med när avtalet ingicks och vars följder han heller inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.
Beror dröjsmålet på någon som uppdragstagaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra avtalet, är uppdragstagaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har
anlitat skulle vara fri enligt 1 mom. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som uppdragstagaren har anlitat eller på någon annan i tidigare säljled.
Uppdragstagarens skyldighet att ersätta indirekt skada gäller dock endast om dröjsmålet eller skadan beror på vårdslöshet på uppdragstagarens sida. Som indirekt skada anses
1) inkomstförlust som beställaren lider på grund av avtalsbrottet eller åtgärder som föranleds av avtalsbrottet,
2) skada som beror på en förpliktelse som grundar sig på något annat avtal,
3) sådan väsentlig förlust av nytta av användningen av föremålet för avtalet som inte medför direkt ekonomisk skada samt annan därmed jämförbar väsentlig olägenhet.
En förlust som avses i 3 mom. 1-3 punkten anses dock inte som indirekt förlust i den mån den orsakas av åtgärder för att begränsa annan typ av skada.
Om uppdragstagarens prestation drabbas av ett hinder som nämns i 1 eller 2 mom. och uppdragstagaren inte omedelbart underrättar beställaren om hindret och dess verkningar på möjligheterna att fullgöra avtalet, har beställaren rätt till ersättning för en skada som kunde ha undvikits om han hade underrättats i tid.
Om en medlem av beställarens familj lider skada på grund av dröjsmålet, har han samma rätt till ersättning som beställaren.
Specialstadganden om hävning
Om beställaren helt eller delvis häver avtalet och den prestation som uppdragstagaren redan utfört inte kan återlämnas utan att den förändras väsentligt eller utan att beställaren åsamkas väsentlig olägenhet, har uppdragstagaren rätt att för sin prestation få en ersättning som motsvarar dess värde för beställaren.
Om beställaren helt eller delvis häver avtalet till den del det inte har fullgjorts, har han rätt att av uppdragstagaren få sådana ritningar och andra särskilda anvisningar eller uppgifter om byggnaden som behövs för de återstående arbetena.
Prestationens beskaffenhet samt fel i prestationen 13 § (5.1.1994/16)
Allmänt stadgande om fel
Uppdragstagarens prestation är felaktig, om den inte i fråga om innehåll, kvalitet och andra egenskaper överensstämmer med det som följer av avtalet.
Uppdragstagarens prestation är också felaktig om
1) den inte motsvarar de krav som ställs i de stadganden eller bestämmelser som varit i kraft vid tiden för avlämnandet eller kraven enligt god byggnadssed,
2) den medför eller av grundad anledning kan befaras medföra men för hälsan,
3) monteringen av elementen eller entreprenaden eller någon annan uppgift som hör till uppdragstagarens skyldigheter inte har utförts med yrkesskicklighet och omsorg,
4) elementen inte har förpackats eller annars skyddats på behörigt sätt när detta är nödvändigt för transporten eller förvaringen av elementen, eller
5) prestationen inte i övrigt motsvarar vad konsumenten i allmänhet i samband med ett sådant avtal har grundad anledning att förvänta sig.
Uppgifter om prestationen
Uppdragstagarens prestation är också felaktig om den inte överensstämmer med de uppgifter som uppdragstagaren vid marknadsföringen eller annars före avtalsslutet har lämnat om elementens beskaffenhet, prestationens innehåll eller om andra omständigheter som gäller prestationens beskaffenhet eller användning och som kan antas ha påverkat avtalet. Detsamma gäller även uppgifter som gavs efter att avtalet ingåtts och som kan antas ha påverkat beställarens beslut.
Uppdragstagarens prestation är också felaktig om den inte överensstämmer med sådana uppgifter enligt 1 mom. som någon annan än uppdragstagaren, i tidigare säljled eller för uppdragstagarens räkning, har lämnat vid marknadsföringen av prestationen. Prestationen anses dock inte vara felaktig, om uppgifterna har rättats i tid på ett tydligt sätt.
Uppdragstagaren ansvarar inte för fel enligt detta moment, om han varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna.
Fel föreligger också om beställaren i samband med prestationen inte får de anvisningar som behövs för förvaring, montering, användning eller vård av elementen och uppdragstagaren i övrigt har underlåtit att upplysa beställaren om en omständighet som avses i 1 mom. och som uppdragstagaren borde ha känt till och beställaren med fog kunde räkna med att bli upplyst om.
Avgörande tidpunkt för bedömningen av om fel föreligger samt garanti
Vad som bestäms i 5 kap. 15, 15 a eller 15 b § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om ett avtal som avses i detta kapitel.
Påföljder vid fel 16 § (5.1.1994/16)
Reklamation
Beställaren får inte åberopa fel i uppdragstagarens prestation, om han inte lämnar uppdragstagaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkte eller borde ha märkt felet. Meddelandet kan också lämnas till den näringsidkare som har förmedlat avtalet
för uppdragstagarens räkning eller förbundit sig att rätta till ett fel i prestationen eller i övrigt svara för prestationens egenskaper.
Utan hinder av 1 mom. får beställaren åberopa fel om
1) uppdragstagaren eller en i 1 mom. avsedd annan näringsidkare har handlat grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder,
2) felet består i att prestationen i fråga om sina egenskaper inte uppfyller de krav som har uppställts med stöd av produktsäkerhetslagen eller i andra stadganden eller bestämmelser som har meddelats till skydd för hälsan eller egendom, eller
3) felet består i att prestationen annars är farlig för hälsan eller egendom.
Rätt att hålla inne betalningen
Beställaren har rätt att hålla inne betalningen på grund av fel. Beställaren får dock inte hålla inne ett belopp som uppenbart överskrider vad han har rätt att kräva på grund av felet.
Avhjälpande av fel
Beställaren har rätt att kräva att uppdragstagaren avhjälper felet eller avlämnar felfria element i stället för de felaktiga utan kostnad för beställaren. En förutsättning är att felet kan avhjälpas utan att det medför oskälig kostnad eller olägenhet för uppdragstagaren.
Även om beställaren inte kräver det har uppdragstagaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller avlämna felfria element, om han utan dröjsmål efter att beställaren har anmält felet och efter att han har fått det tillfälle saken kräver att granska föremålet erbjuder sig att göra detta. Beställaren får vägra låta felet avhjälpas, om avhjälpandet skulle medföra väsentlig olägenhet för honom eller risk för att han inte får sina kostnader ersatta.
Uppdragstagaren får inte åberopa att han inte har fått möjlighet att avhjälpa felet enligt 2 mom., om beställaren har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att beställaren skulle avvakta avhjälpande från uppdragstagarens sida.
Prisavdrag och hävning
Om avhjälpande av felet inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter att beställaren har reklamerat och uppdragstagaren har fått det tillfälle saken kräver att granska föremålet, får beställaren kräva ett prisavdrag som motsvarar felet eller, om avtalsbrottet är väsentligt, häva avtalet.
Till den del en prestation som uppdragstagaren redan utfört inte kan återlämnas utan väsentlig olägenhet har beställaren rätt att häva avtalet endast om någon annan påföljd inte kan anses skälig för honom.
Om det finns vägande skäl att anta att uppdragstagarens prestation senare kommer att ha ett väsentligt fel, får beställaren häva avtalet till den del uppdragstagaren ännu inte har fullgjort det.
Vad som stadgas i 12 § tillämpas på motsvarande sätt när beställaren häver ett avtal med stöd av denna paragraf.
Skadestånd
Beställaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom att uppdragstagarens prestation är felaktig.
Uppdragstagaren är dock skyldig att ersätta indirekt skada som avses i 11 § 3 och 4 mom. endast om felet eller skadan beror på vårdslöshet på hans sida.
Rätt till skadestånd enligt denna paragraf omfattar även person- och sakskada som beställaren lider på grund av felet. Denna paragraf tillämpas dock inte på ersättning för
1) personskada som beror på fel i ett avlämnat element eller i det material som använts vid prestationen,
2) sakskada som beror på fel i ett avlämnat element eller i det material som använts vid prestationen, om skadan drabbar annan egendom än byggnaden eller hemlösöre i huvudsakligen enskild användning, eller
3) sakskada som beror på fel i en anordning som hör till byggnadens utrustning, om skadan hänför sig till egendom som i användningshänseende inte har omedelbar anknytning till anordningen.
Om en medlem av beställarens familj lider skada på grund av felet, har han samma rätt till ersättning som beställaren.
Skadeståndsskyldighet för andra än uppdragstagaren
Vad som stadgas i 5 kap. 22 § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om en prestation som avses i detta kapitel.
Skadeståndsskyldighet till följd av fel i kostnadsförslaget
Om uppdragstagaren har gett beställaren ett kostnadsförslag över sådana förnödenheter, arbeten eller åtgärder som krävs för att byggnaden skall bli färdig och som inte ingår i uppdragstagarens egen prestation och beställaren har haft grundad anledning att lita på att förslaget inte överskrids väsentligt, har beställaren rätt till en skälig ersättning ifall uppdragstagaren inte har varit omsorgsfull vid utarbetandet av förslaget och de kostnader som åsamkas beställaren av denna anledning blir väsentligt större än vad som beräknats.
Priset och betalningen 23 § (5.1.1994/16)
Ungefärlig prisuppgift
Om monteringen av elementen eller en tjänst som ansluter sig till uppdragstagarens prestation och som avses i 1 § 2 mom. inte skall utföras till ett fast pris enligt avtalet, skall uppdragstagaren innan avtalet ingås lämna beställaren en ungefärlig prisuppgift. Priset för prestationen får då överstiga den ungefärliga prisuppgiften med högst 15 procent, om inte något annat följer av 24 §.
Prishöjningsvillkor
Ett avtalsvillkor enligt vilket uppdragstagaren har rätt att ensidigt höja ett avtalat pris eller överskrida den ungefärliga prisuppgiften mera än vad som stadgas i 23 § är giltigt endast om
1) höjningen beror på en sådan lagändring eller ett sådant myndighetsbeslut som uppdragstagaren inte skäligen kan förväntas ha räknat med då avtalet ingicks eller på ett sådant hinder som drabbat byggandet, monteringen av elementen eller en annan prestation av uppdragstagaren och som står utanför uppdragstagarens kontroll och som han inte skäligen kan förväntas ha räknat med då avtalet ingicks och vars följder han inte heller skäligen skulle ha kunnat undgå eller övervinna,
2) uppdragstagarens prestation har uppskjutits på grund av beställaren och prishöjningen beror på en kostnadsstegring som av denna anledning åsamkats uppdragstagaren, eller
3) höjningen beror på att uppgifter som beställaren har gett eller för vilkas anskaffande han har varit ansvarig inte stämmer.
Beställaren skall utan dröjsmål underrättas om prishöjningen och orsaken till den. Prishöjningsvillkoret får inte i fall som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten åberopas efter att uppdragstagaren har fullgjort sin skyldighet.
Om prishöjningen i fall som avses i 1 mom. 1 punkten vore större än 5 procent av priset, har beställaren rätt att häva avtalet, utom i det fall att höjningen beror på en sådan utvidgning av skattebasen att en prestation som tidigare varit skattefri blir skattepliktig. Om höjningen i fråga om montering som ansluter sig till leveransen av elementen vore större än 15 procent av priset enligt avtalet, har beställaren rätt att häva avtalet i fråga om monteringen.
Betalning och säkerhet
Följer betalningstidpunkten inte av avtalet, skall beställaren betala när uppdragstagaren kräver det, dock inte förrän prestationen har avslutats enligt 3 § och beställaren har haft skälig möjlighet att undersöka prestationen.
Om beställaren enligt avtalet skall betala uppdragstagaren någon del av priset i förskott, skall uppdragstagaren för beställaren ställa en betryggande säkerhet för förskottet, vilken skall gälla tills värdet av uppdragstagarens prestation motsvarar minst förskottsbetalningen.
På en prestation som inte utförs till fast pris tillämpas vad som stadgas om prisspecifikation i 8 kap. 25 § 2 mom.
Om betalningen sker genom förmedling av en bank eller posten, anses betalningen vid en bedömning av uppdragstagarens rättigheter enligt 28-31 §§ ha skett den dag då banken eller posten har godkänt ett betalningsuppdrag som beställaren givit på ett behörigt sätt.
Påföljder vid beställarens avtalsbrott 26 § (5.1.1994/16)
Avbeställning
Om beställaren bryter mot avtalet genom att avbeställa elementen innan de har avlämnats, har uppdragstagaren inte rätt att hålla fast vid avtalet och kräva betalning. Däremot har uppdragstagaren rätt till ersättning enligt 30 § för den skada som han lider.
Om avbeställningen gäller en entreprenad eller enbart den montering som ansluter sig till leveransen av elementen eller någon annan tjänst som ingår i uppdragstagarens prestation, tillämpas 8 kap. 26 och 30 §§.
Uppdragstagarens rätt att inställa arbetet
Vad som stadgas i 8 kap. 27 § gäller på motsvarande sätt uppdragstagarens rätt att inställa ett arbete som förutsätts i ett avtal som avses i detta kapitel.
Dröjsmålsränta
Vid beställarens dröjsmål med betalningen har uppdragstagaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen, om inte prestationen avbeställs eller avtalet hävs.
Hävning
Vid beställarens dröjsmål med betalningen får uppdragstagaren häva avtalet, om avtalsbrottet är väsentligt.
Har uppdragstagaren förelagt beställaren en bestämd tilläggstid för betalningen och är den inte oskäligt kort, får uppdragstagaren häva avtalet om beställaren inte betalar inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får uppdragstagaren häva avtalet endast om beställaren meddelar att han inte kommer att betala inom denna tid.
Har elementen kommit i beställarens besittning, får uppdragstagaren häva avtalet i fråga om dem endast om han har förbehållit sig rätt till detta eller om beställaren avvisar elementen. Beträffande ett arbete eller en tjänst som skall utföras för beställaren får uppdragstagaren med stöd av 1 eller 2 mom. häva avtalet endast till den del arbetet eller tjänsten inte har utförts.
Sedan den försenade betalningen har erlagts får uppdragstagaren inte häva köpet på grund av beställarens dröjsmål med betalningen.
Skadestånd
Om uppdragstagaren häver avtalet på grund av beställarens dröjsmål med betalningen eller om beställaren avbeställer prestationen enligt 26 § 1 mom., har uppdragstagaren rätt till ersättning för sådana särskilda kostnader som han har haft för att ingå och fullgöra avtalet och som han sannolikt inte kan ha nytta av på annat sätt, samt för särskilda kostnader till följd av hävningen eller avbeställningen.
För annan skada har uppdragstagaren rätt till en ersättning som är skälig med hänsyn till det avtalade priset, tidpunkten för hävningen eller avbeställningen, åtgärder som har vidtagits för fullgörande av avtalet samt omständigheterna i övrigt.
Uppdragstagaren har dock inte rätt till skadestånd, om beställarens dröjsmål med betalningen eller avbeställningen beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsrörelsen eller något annat liknande hinder som beställaren inte skäligen kan undvika eller övervinna.
Ett avtal enligt vilket den ersättning som beställaren skall betala bestäms schablonmässigt som en viss del av priset eller enligt någon annan standardgrund är giltigt, om den avtalsenliga ersättningen är skälig med beaktande av den skada som en hävning eller avbeställning vanligen medför och stadgandena i 1-3 mom.
Försummad skyldighet att medverka
Om avlämnandet av elementen fördröjs på grund av beställaren, har uppdragstagaren rätt att få ersättning av beställaren för sådana kostnader för transport, upplagring eller skyddande av elementen samt försäkringsutgifter som blivit nödvändiga på grund av dröjsmålet. Ett avtal enligt vilket den ersättning som beställaren skall betala bestäms schablonmässigt som en viss del av priset eller enligt någon annan standardgrund är giltigt, om den avtalsenliga ersättningen är skälig med beaktande av de kostnader som vanligen åsamkas uppdragstagaren i sådana fall av dröjsmål som avses ovan.
Om monteringen av elementen hör till uppdragstagarens skyldigheter och monteringen fördröjs på grund av beställaren, har uppdragstagaren rätt till en skälig ersättning för den skada som han åsamkas på grund av att den arbetskraft som reserverats för monteringen inte kan erbjudas ersättande arbete.
Om uppdragstagarens prestation enligt 1 § 1 mom. 3 punkten fördröjs på grund av beställaren, har uppdragstagaren rätt till ersättning enligt 1 och 2 mom.
Om uppdragstagarens prestation fördröjs orimligt av en orsak på beställarens sida, har uppdragstagaren rätt att häva avtalet och få skadestånd av beställaren enligt 30 §. Om monteringen av elementen hör till uppdragstagarens skyldigheter, har uppdragstagaren beträffande den motsvarande rätt till hävning och skadestånd.
Övriga stadganden om köp av huselement samt byggnadsentreprenader 32 § (5.1.1994/16)
Tillämpning av köplagens stadganden
Stadgandena i köplagen tillämpas på köp av element enligt detta kapitel, om inte annat följer av stadgandena i denna lag. På köp av element enligt detta kapitel tillämpas inte 13 § 3 mom., 31 och 47 §§, 49 § 3 mom. och 73 § 2 mom. köplagen. Stadgandena i 76 § 2 mom. köplagen tillämpas inte när vårdplikten ankommer på beställaren. Stadgandena i 75-78 §§ köplagen tillämpas inte på köp av element enligt detta kapitel, om den ersättning som tillkommer uppdragstagaren enligt dessa stadganden vore större än de är enligt 28-30 §§ i detta kapitel när uppdragstagaren häver köpet.
Begränsning av skadan och jämkning av skadestånd
Vad som stadgas i 5 kap. 30 § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om ett avtal som avses i detta kapitel.
Xxxxxx än uppdragstagares ansvar för fel
Vad som stadgas i 5 kap. 31 § och 8 kap. 34 eller 35 § om köparens eller beställarens rätt att på grund av fel rikta krav mot en näringsidkare i ett tidigare säljled eller en näringsidkare som uppdragstagaren har anlitat gäller på motsvarande sätt även avtal som nämns i detta kapitel.
Marknadsföring och köp av tidsandelsbostäder
Kapitlets tillämpningsområde och definitioner
Bestämmelserna i detta kapitel gäller marknadsföring av tidsandelsbostäder från näringsidkare till konsumenter samt köp av en tidsandelsbostad när säljaren är näringsidkare och köparen är konsument.
I detta kapitel avses med
1) tidsandelsbostad en byggnad eller en lägenhet som är avsedd för bostadsändamål och till vilken besittningsrätten är uppdelad i andelar vilka får utnyttjas under regelbundet återkommande tidsperioder som är bestämda eller som kan bestämmas (tidsandel),
2) tidsandelsobjekt den helhet som bildas av tidsandelsbostäderna, de gemensamma anläggningar och områden som andelarnas ägare kan utnyttja samt de tjänster som anknyter till anläggningarna och områdena.
Bestämmelsernas tvingande natur samt tillämpning av främmande stats lag
Avtalsvillkor som till konsumentens nackdel avviker från bestämmelserna i detta kapitel är utan verkan, om inte något annat föreskrivs nedan.
Om tidsandelsbostaden är belägen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat) och lagen i någon annan stat än en EES-stat skall tillämpas på avtalet, gäller dock bestämmelserna i detta kapitel till den del de ger konsumenten ett bättre skydd än vad som följer av den lag som annars skall tillämpas.
Marknadsföringshandling
Näringsidkaren skall över tidsandelsobjektet upprätta en särskild handling (marknadsföringshandling) som skall innehålla de uppgifter som anges i 4 § samt upplysning om hur konsumenten kan få ytterligare information. Vid marknadsföring av en tidsandelsbostad skall lämnas meddelande om handlingen samt om var och hur konsumenten kan få den.
Information som skall lämnas i marknadsföringshandlingen
Marknadsföringshandlingen skall innehålla åtminstone
1) säljarens namn och adress och, om säljaren inte äger tidsandelsobjektet, ägarens namn och adress samt utredning om säljarens och ägarens rättsliga ställning och inbördes förhållande,
2) utredning om karaktären av den rättighet som tidsandelen avser och om villkoren för utövandet av rättigheten i den stat i vilken tidsandelsobjektet är beläget samt om dessa villkor inte uppfyllts en utredning om till vilken del de inte uppfyllts,
3) detaljerad beskrivning av tidsandelsobjektet och de bostäder som finns tillgängliga samt uppgift om var objektet är beläget,
4) uppgifter om de gemensamma anläggningar och tjänster som omfattas av avtalet eller som kan anslutas till det, samt villkoren för användning av dem,
5) utredning om hur underhållet av objektet samt dess administration och ledning har ordnats,
6) uppgifter om köpesummorna, uppskattning av kostnaderna för att de gemensamma anläggningarna och tjänsterna används samt uppgifter om grunderna för beräkning av de kostnader, såsom vederlag och lagstadgade avgifter, som anknyter till att en tidsandelsrättighet ägs eller utövas,
7) utredning om huruvida objektet hör till ett utbytes- eller vidareförsäljningssystem, vem som handhar systemet och vilka kostnader som konsumenten orsakas av att han använder det,
8) utredning om frånträdesrätten enligt 10 § och förbudet mot att ta emot betalningar enligt 13
§ samt uppgifter om till vem, hur och inom vilken tid meddelande om frånträdande skall lämnas och vilka kostnader frånträdandet kan orsaka enligt 14 §,
9) uppgift om att ett kreditavtal återgår enligt 12 §, om köpeavtalet frånträds.
I fråga om ett tidsandelsobjekt som är under byggnad skall information dessutom lämnas om
1) byggnadsfasen och den uppskattade tidpunkten för när objektet blir färdigt,
2) när sådana tjänster som är nödvändiga med hänsyn till boendet, såsom gas, elektricitet, vatten och telefonanslutningar, kan användas,
3) byggnadslovets nummer samt den myndighets namn och adress som beviljat lovet,
4) uppgifter om säkerheterna för färdigställandet av objektet eller för återbetalningen av de erlagda betalningarna och villkoren för utnyttjande av dem eller, om det inte finns några säkerheter, en uppgift om detta samt om den tidtabell för betalning av köpesumman som bestäms enligt 15 §,
5) huruvida det finns planer på att ansluta objektet till ett utbytes- eller vidareförsäljningssystem.
Visning eller försäljningstillfälle
Om konsumenten vid en visning eller ett försäljningstillfälle personligen erbjuds en tidsandelsbostad, skall näringsidkaren i sin inbjudan tydligt uppge syftet med tillfället samt lämna de viktigaste uppgifterna om tidsandelsrättighetens karaktär, köpesummor och övriga kostnader samt om tidsandelsobjektet.
Konsumenten skall ha en möjlighet att få den marknadsföringshandling som avses i 3 § när som helst under tillfället. Handlingen skall finnas tillgänglig åtminstone på det språk på vilket inbjudan skett.
Avtalets form och språk
Ett köpeavtal skall upprättas skriftligen och undertecknas av parterna. I 7 kap. föreskrivs om formen för och innehållet i ett sådant kreditavtal som avses i 12 § och som anknyter till köpeavtalet.
Köpeavtalet samt ett sådant kreditavtal som avses i 12 § skall enligt köparens val upprättas på ett av språken i den stat där han är antingen bosatt eller medborgare om det är fråga om en EES-stat och språket är ett av gemenskapens officiella språk eller norska eller isländska. Är tidsandelsbostaden belägen i någon annan EES-stat än i den stat på vars språk avtalet
upprättas, skall säljaren dessutom lämna köparen en av en auktoriserad translator utförd eller bestyrkt översättning av avtalet till språket i den stat där bostaden är belägen.
Marknadsföringshandlingen som en del av avtalet
De uppgifter som enligt 4 § skall anges i marknadsföringshandlingen är en del av avtalet, om inte avtalsparterna särskilt avtalat om något annat. Säljaren får ensidigt ändra uppgifterna i handlingen endast om ändringen beror på en sådan omständighet utanför hans kontroll som han inte skäligen har kunnat beakta i förväg. Köparen skall informeras om ändringen innan avtalet sluts. Uppgifterna i marknadsföringshandlingen samt ändringarna i dem skall anges i avtalet.
Avtalets övriga innehåll
Förutom de omständigheter som avses i 7 § skall i avtalet dessutom nämnas
1) köparens namn och adress,
2) datumet då besittningsrätten uppkommer, samt en exakt angivelse av de tidsperioder då bostaden kan användas,
3) köpesumman samt betalningstidtabellen enligt 15 §, om det avtalas att köpesumman till någon del skall betalas innan byggnadstillsynsmyndigheten har godkänt bostaden för användning,
4) dagen och platsen för undertecknandet separat för vardera parten.
Av avtalet skall framgå att avtalet inte föranleder andra avgifter, kostnader eller förpliktelser för köparen än de som har angetts i avtalet.
Underlåtelse att iaktta kraven på avtalets form, språk och innehåll
Avtal som inte uppfyller kraven i 6–8 § är inte bindande för köparen. Vill köparen åberopa att avtalet inte är bindande på grund av att avtalet inte innehåller uppgifter enligt 7 eller 8 §, skall han dock lämna säljaren meddelande om detta senast tre månader och tio dagar efter den dag då vardera parten har undertecknat avtalet.
Om säljaren innan köparen har åberopat att avtalet inte är bindande korrigerar det så att det motsvarar kraven, har köparen en sådan frånträdesrätt som anges i 10 § från den dag då han fick det korrigerade avtalet.
Förfaller avtalet efter att köparen har åberopat att det inte är bindande, skall säljaren utan dröjsmål betala tillbaka vad köparen har betalt samt betala ersättning för de avgifter som betalts enligt 14 §. På de belopp som skall återbetalas skall ränta betalas enligt den räntesats som anges i 3 § 2 mom. räntelagen (633/1982) från den dag då betalningen mottogs.
Köparens rätt att frånträda köpet
Köparen har rätt att frånträda köpet inom tio dagar efter den dag då vardera parten har undertecknat avtalet.
2 mom. har upphävts genom L 21.1.2005/29. (21.1.2005/29)
Meddelande om frånträdande
Köparen skall skriftligen lämna säljaren eller den vars namn och adress för detta ändamål finns angivna i marknadsföringshandlingen meddelande om frånträdandet. Meddelandet om frånträdandet får lämnas på det språk på vilket avtalet är upprättat i enlighet med 6 § 2 mom.
2 mom. har upphävts genom L 21.1.2005/29. (21.1.2005/29)
Återgång av ett kreditavtal
Om köparen med anledning av köpet har beviljats kredit av säljaren själv eller av någon annan kreditgivare på basis av ett avtal mellan denne och säljaren eller på basis av något annat arrangemang som gäller kreditgivning till köpare, återgår kreditavtalet då köparen frånträder köpet. På motsvarande sätt återgår kreditavtalet, om köpeavtalet förfaller med stöd av 9 §. När kreditavtalet återgår skall kreditgivaren utan dröjsmål betala tillbaka vad köparen har betalt.
Förbud att ta emot betalningar under tiden för frånträdande
Innan den tid för frånträdande som anges i 10 § löpt ut får inte säljaren ta emot köpesumman, en del därav eller någon annan sådan betalning av köparen som grundar sig på köpeavtalet, eller kreditgivaren en prestation som grundar sig på det kreditavtal som avses i 12 §.
Kostnader som orsakas av frånträdandet
Om köparen frånträder köpet, är han skyldig att betala endast sådana avgifter vilka enligt den lag som tillämpas på avtalet skall betalas innan tiden för frånträdandet löper ut och vilka beror på de formkrav som skall iakttas eller som i övrigt är offentligrättsliga till sin karaktär.
Betalning av köpesumman under byggnadsfasen
Avtalas det att köpesumman till någon del skall betalas innan byggnadstillsynsmyndigheten har godkänt bostaden för användning, får förskottsposterna av köpesumman inte vara så stora att de inte står i proportion till värdet av säljarens prestation vid den tidpunkt då respektive
post förfaller. Ett belopp som motsvarar minst tio procent av köpesumman får förfalla till betalning först då bostaden har godkänts för användning och då köparen har haft en skälig möjlighet att granska den.
Tillämpning av bestämmelserna om konsumentköp
Vad som föreskrivs i 5 kap. om konsumentköp gäller i tillämpliga delar också köp enligt detta kapitel.
Påföljderna vid brott mot vissa bestämmelser
En näringsidkare som bryter mot bestämmelserna om marknadsföring och om avtalsförhållandet i 3–8, 13 eller 15 § i detta kapitel kan, om det med hänsyn till konsumentskyddet är behövligt, förbjudas att fortsätta ett sådant förfarande eller att upprepa ett sådant eller därmed jämförbart förfarande. Om meddelande av förbud och förenande av förbudet med vite föreskrivs i 2 och 3 kap.
Straffstadganden
Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i 2 kap. 2–5 § eller mot de bestämmelser som har utfärdats med stöd av 6 § i samma kapitel eller som med uppsåt försummar att överlämna en hemförsäljningshandling på det sätt som avses i 6 kap. 8 § eller som med uppsåt tar emot en betalning som är förbjuden enligt 10 kap. 13 § skall, om inte gärningen skall bestraffas som ett marknadsföringsbrott enligt 30 kap. 1 § strafflagen (39/1889), för konsumentskyddsförseelse dömas till böter.
Om straff för brott mot 7 kap. 14 § bestäms i 30 kap. 3 § strafflagen.
En näringsidkare som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 7 kap. 5-7 eller 9 § eller mot bestämmelser som har utfärdats enligt 22 §, eller som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 7 kap. 10 eller 11 § eller mot bestämmelser som har utfärdats enligt kapitlets 21 §, skall för konsumentkreditförseelse dömas till böter.
Den som bryter mot ett förbud som meddelats med stöd av 2 kap. 7 §, 7 kap. 23 § eller 10 kap. 17 § och som förenats med vite kan inte dömas till straff för samma gärning.
Åtal för konsumentskyddsförseelse och konsumentkreditförseelse handläggs av allmän underrätt.
Allmän åklagare skall innan åtal väcks för konsumentskyddsförseelse bereda konsumentombudsmannen tillfälle att ge utlåtande i saken. Detta behövs dock inte om åtalet enbart gäller brott mot en förordning som har givits med stöd av 2 kap. 6 §, brott mot en föreskrift som har meddelats med stöd av en sådan förordning eller en förordning som anges i 2 kap. 12 § 2 mom. eller underlåtelse att överlämna hemförsäljningshandling.
När domstolen handlägger konsumentskyddsförseelsen skall den med de begränsningar som anges i 2 mom. bereda konsumentombudsmannen tillfälle att bli hörd.
12 kap
Särskilda stadganden.
I sådant tvistemål mellan konsument och näringsidkare, som drives med stöd av stadgandena i denna lag, kan konsumenten även väcka talan vid allmän underrätt på den ort, inom vars domkrets han har i lagen om befolkningsböcker (141/69) avsedd hemort.
Tiden för väckande av skadeståndstalan i vissa fall
Den som vill ha ersättning enligt denna lag för sakskada som ett fel i en vara har orsakat på annan egendom eller som ett fel i material som har använts vid utförandet av en tjänst har orsakat på annan egendom än föremålet för tjänsten skall väcka talan inom tre år från den dag då han fick vetskap om skadan och om den ersättningsskyldige. Xxxxx skall dock väckas inom tio år från det att den ersättningsskyldige satte den skadegörande varan eller det skadegörande materialet i omlopp.
Förhållande till skadeståndslagen och övriga lagar
Stadgandena i denna lag begränsar inte den skadelidandes rätt att kräva ersättning med stöd av skadeståndslagen, produktansvarslagen eller någon annan lag.
Rätten att åberopa vissa meddelanden och dokument
Om ett sådant meddelande om fel som avses i denna lag eller ett meddelande om hävning eller frånträde av ett avtal har sänts till mottagaren på ett ändamålsenligt sätt, får avsändaren åberopa meddelandet fastän det försenas, förvanskas eller inte kommer fram.
Kan någon annan utredning inte lämnas om den tidpunkt vid vilken ett meddelande har kommit fram, anses ett meddelande som sänts per post ha kommit fram till mottagaren den sjunde dagen efter avsändandet och ett elektroniskt meddelande den dag som det avsändes.
Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om meddelanden, gäller även hemförsäljningshandlingar, bekräftelser, avtalsvillkor och andra dokument som näringsidkaren enligt denna lag sänt till konsumenten.
Behandling av tvister
Ett villkor enligt vilket en tvist mellan en näringsidkare och en konsument skall behandlas genom skiljeförfarande binder inte konsumenten, om villkoret är en del av ett avtal som ingåtts innan tvisten uppstått.
I tvistemål mellan en konsument och en näringsidkare kan konsumenten väcka talan även vid den allmänna underrätt inom vars domkrets han är bosatt.
Beräkning av frister
Vid beräkning av frister som avses i denna lag beaktas inte den dag då det avtal ingicks eller den åtgärd vidtogs från vilken en frist börjar löpa. Om fristens sista dag är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag, kan åtgärden i fråga vidtas ännu den första vardagen därefter.
Allmänna lagvalsbestämmelser
Till den del något annat inte följer av denna eller någon annan lag, bestäms den lag som skall tillämpas på avtalsförpliktelser som avses i denna lag enligt den i Rom den 19 juni 1980 ingångna konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser. Också när avtalsförpliktelser som avses i denna lag inte hör till tillämpningsområdet för nämnda konvention, iakttas konventionens bestämmelser i tillämpliga delar.
Närmare stadganden (5.1.1994/16)
Närmare stadganden om tillämpning och verkställighet av denna lag kan utfärdas genom förordning.
3 §
Denna lag träder i kraft den 1 september 1978.
Ikraftträdelsestadganden:
28.5.1982/390 :
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Handels- och industriministeriet skall fastställa i 2
§ 1 mom. avsett formulär i god tid före lagens ikraftträdande. Näringsidkare kan även göra ansökan och näringsstyrelsen godkänna i 2 § 1 mom. avsett formulär redan före lagens ikraftträdande.
Lagen tillämpas på hem- och postförsäljning av konsumtionsvaror som sker den dag då lagen träder i kraft eller därefter.
Regeringens proposition 7/82, Ekonomiutsk. bet. 2/82, Stora utsk. bet. 43/82
14.1.1983/45 :
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.
Regeringens proposition 215/82, Ekonomiutsk. bet. 15/82, Stora utsk. bet. 246/82
23.5.1986/385 :
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Stadgandena i 7 kap. 6–9 §§ tillämpas inte förrän sex månader har förflutit från lagens ikraftträdande.
Denna lag tillämpas på avtal som ingåtts efter dess ikraftträdande. På avtal om kontokredit som ingåtts innan lagen träder i kraft tillämpas dock 7 kap. 11–20 §§ och med stöd av 21 § utfärdade föreskrifter, när ett år har förflutit från lagens ikraftträdande.
Regeringens proposition 88/85, Ekonomiutsk. bet. 1/86, Stora utsk. bet. 17/86
13.1.1989/8 :
Denna lag träder i kraft den 15 februari 1989.
Regeringens proposition 208/88, Ekonomiutsk. bet. 9/88, Stora utsk. bet. 215/88
24.8.1990/811 :
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
Regeringens proposition 66/88, Lagutsk. bet. 6/90, Stora utsk. bet. 56/90
8.1.1993/84 :
Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. (L 84/1993 trädde i kraft enligt F 1487/1993 den 1.1.1994.)
RP 218/92, EkUB 43/92, StoUB 6/92, Bilaga XIX till EES-avtalet: rådets direktiv (85/577/EEG)
8.1.1993/85 :
Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. (L 85/1993 trädde i kraft enligt F 1487/1993 den 1.1.1994.)
Denna lag tillämpas på avtal som har träffats efter att lagen har trätt i kraft.
RP 238/92, EkUB 48/92, Bilaga XIX till EES-avtalet: rådets direktiv (87/102/EEG och 90/88/EEG)
5.1.1994/16 :
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
På avtal som har ingåtts eller utfästelser som givits innan lagen har trätt i kraft tillämpas tidigare lag.
Stadgandena i 5 kap. 31 § angående ansvar för fel i tidigare säljled, stadgandena i 8 kap. 34 § angående materialleverantörs ansvar för fel samt stadgandena i 5 kap. 32 § och 8 kap. 35 § angående annan näringsidkares ansvar för fel tillämpas inte, om kravet riktas mot en näringsidkare som har avlämnat en felaktig vara eller ett felaktigt material eller utfört en felaktig prestation innan denna lag har trätt i kraft.
RP 360/92, EkUB 40/93
28.6.1994/541 :
Denna lag träder i kraft den 1 september 1994.
Denna lag tillämpas på avtal som ingås efter att lagen trätt i kraft. RP 13/94, EkUB 16/94
19.8.1994/759 :
Denna lag träder i kraft den 1 september 1994.
RP 88/94, EkUB 26/94, Gemensamma EES-kommitténs beslut 21.3.1994 Nr 7/94; Bilaga II, punkt IV till EES-avtalet: rådets direktiv 92/75/EEG
16.12.1994/1259 :
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
På avtal som ingåtts innan lagen har trätt i kraft tillämpas de stadganden som gällde vid ikraftträdandet.
RP 218/94, EkUB 31/94, Rådets direktiv 93/13/EEG; EGT nr L 95, 21.4.1993, s. 29
13.1.1995/37 :
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1995. RP 300/94, EkUB 43/94
11.12.1997/1162 :
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.
På avtal som ingåtts före ikraftträdandet tillämpas den lag som gäller när denna lag träder i kraft.
RP 181/1997, EkUB 29/1997, RSv 191/1997
19.12.1997/1241 :
RP 220/1997, EkUB 33/1997, RSv 212/1997, Rådets direktiv 92/42/EEG; EGT nr L 167, 22.6.1992, s. 17,, Rådets direktiv 92/75/EEG; EGT nr L 297, 13.10.1992, s. 16,, Rådets direktiv 93/68/EEG; EGT nr L 220, 30.8.1993, s. 1,, Parlamentets och rådets direktiv 96/57/EG; EGT nr L 236, 18.9.1996, s. 36
18.12.1998/416 (1999):
Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. (L 416/1999 trädde i kraft enligt F 417/1999 den 1.4.1999.)
På avtal som ingåtts före denna lags ikraftträdande tillämpas tidigare lag.
RP 103/1998, LaUB 14/1998, RSv 174/1998, Rådets direktiv 93/13/EEG; EGT nr L 95, 21.4.1993, s. 29
22.4.1999/514 :
Denna lag träder i kraft den 1 september 1999. RP 199/1996, LaUB 30/1998, RSv 302/1998 15.12.2000/1072 :
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001.
Genom denna lag upphävs förordningen den 30 december 1993 om hem- och postförsäljning (1601/1993). De tillstånd som beviljats med stöd av 2 och 3 § i förordningen upphör att gälla när denna lag träder i kraft.
På avtal som har ingåtts innan denna lag träder i kraft skall den lag som gäller vid lagens ikraftträdande tillämpas.
Hemförsäljningshandlingar enligt ett formulär som handels- och industriministeriet har fastställt eller Konsumentverket särskilt har godkänt före ikraftträdandet av denna lag får användas i ett års tid efter lagens ikraftträdande.
RP 79/2000, EkUB 24/2000, RSv 140/2000
13.12.2001/1258 :
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
På avtal som slutits innan lagen träder i kraft skall den lag som gäller vid ikraftträdandet tilllämpas.
RP 89/2001, EkUB 18/2001, RSv 139/2001, Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG (31999L0044); EGT nr L 171, 7.7.1999, s. 12
28.12.2001/1547 :
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 105/2001, LaUB 23/2001, RSv 191/2001
24.5.2002/391 :
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.
På utfästelser som har givits och avtal som har ingåtts före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
RP 14/2002, EkUB 5/2002, RSv 52/2002, Rådets direktiv 85/577/EEG (31985L0577); EGT nr L 372, 31.12.1985, s. 31, Rådets direktiv 93/13/EEG (31993L0013); EGT nr L 95, 21.4.1993, s. 29
5.6.2002/460 :
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.
RP 194/2001, EkUB 4/2002, RSv 44/2002, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG (300L0031); EGT nr L 178, 17.7.2000, s. 1
15.8.2003/741 :
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
En konsumentfordran som uppkommit före lagens ikraftträdande preskriberas i enlighet med 21 § 3 mom. lagen om preskription av skulder (728/2003).
RP 187/2002, EkUB 28/2002, RSv 278/2002
21.1.2005/29 :
Denna lag träder i kraft den 1 april 2005.
På avtal som har ingåtts innan denna lag har trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Lagens 7 kap. 3 § 2 mom. tillämpas emellertid när någon obehörigen efter ikraftträdandet av denna lag använder ett identifieringsmedel som berättigar till användning av en finansiell tjänst eller ett finansiellt instrument.
RP 122/2004, EkUB 20/2004, RSv 166/2004, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG (32002L0065); EGT nr L 271, 9.10.2002, s. 16