Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande
Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm
Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande
Konkurrensverket, 103 85 Stockholm
Motpart
Stockholms läns landsting, Box 22550, 104 22 Stockholm
Saken
Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 § 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)
Yrkande
Konkurrensverket yrkar att förvaltningsrätten enligt 17 kap. 1 § 3 LOU beslutar att Stockholms läns landsting ska betala 430 000 kr (fyrahundratrettiotusen) kronor i upphandlingsskadeavgift.
Adress 103 85 Stockholm
Besöksadress Xxxxxxxxx 00
Telefon 00-000 00 00
Fax 00-00 00 00
Grunder
1. Stockholms läns landsting (landstinget) har brutit mot 15 kap. 4 XXX genom att den 15 oktober 2015 ingå avtal om tillhandahållande av tjänster inom vårdområdet invärtesmedicin med legitimerade läkarna P.H. och P.L. (”läkarna”) verksamma vid Stockholm MediCenter Kommanditbolag (MediCenter) utan föregående annonsering. Eftersom förutsättningarna för att ingå avtal utan föregående annonsering saknades har det ingångna avtalet tillkommit genom en otillåten direktupphandling.
Bakgrund
2. Landstinget tecknade den 2 december 2005 avtal med Sophiahemmet KB, genom läkarna, om tillhandahållande av öppenvård inom invärtesmedicin, se bilaga 1. Avtalet gällde från och med den 1 januari 2006 till och med den 31 december 2009. Trots att avtalet inte medgav förlängning efter fyra år har landstinget successivt förlängt det med ett eller två år i taget att gälla fram till och med den 31 december 2015. Tjänsterna har hela tiden utförts av de läkare som finns namngivna i avtalet. När läkarna har bytt organisationstillhörighet har detta påverkat avtalet i motsvarande mån.
3. Den 12 oktober 2015 fattade hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom landstinget beslut om att förlänga avtalet med läkarna ytterligare ett år, se bilaga 2. I beslutet angavs att förlängning skedde för att tillförsäkra patienter tillgång till vård tills nya avtal började gälla. Förlängningsavtalet undertecknades av landstinget den 13 oktober 2015 och av läkarna den
15 oktober 2015, se bilaga 3. I förlängningsavtalet anges att det kan komma att upphöra om vårdval inom invärtesmedicin införs under avtalstiden.
4. Landstinget har under Konkurrensverkets utredning anfört bland annat följande. Landstinget är enligt lag skyldigt att tillhandahålla kontinuerlig patientsäker vård. Behovet av vård utifrån avtalet är stort och kräver att leverantören har särskild kompetens. Utförandet av sådana speciella allmännyttiga tjänster som omfattas av avtalet skulle också kunna störas av att tjänsterna konkurrensutsattes. Avtalet ingicks i syfte att temporärt och nödvändigt möta vårdbehovet och säkerställa patientkontinuitet i avvaktan på att tjänsterna skulle införas i vårdval. På grund av osäkerheter om omgivande förutsättningar har så emellertid inte kunnat ske på det sätt som planerats. Men det skulle inte vara ändamålsenligt att starta ett traditionellt upphandlingsförfarande för att täcka vårdbehovet under endast en sådan kort tid som avtalet gäller. Det har därför funnits synnerliga skäl och dessutom förelegat synnerlig brådska för att ingå det aktuella avtalet. Det är landstingets ambition att samtliga avtal avseende somatisk specialistvård utanför akutsjukhusen antingen ska ha upphandlats eller överförts till vårdval senast vid utgången av år 2017.
5. Varken det ursprungliga avtalet för perioden år 2006-2009 eller de därpå följande förlängningarna har föregåtts av något annonserat upphandlings- förfarande. Det är det senaste förlängningsavtalet ingånget den 15 oktober 2015 som ligger till grund för Konkurrensverkets ansökan om upphandlingsskadeavgift.
Avtalet mellan landstinget och MediCenter utgör en otillåten direktupphandling
6. Avtalet mellan landstinget och MediCenter avser B-tjänster enligt bilaga 3 till LOU (kategori 25 Hälsovård och socialtjänster). För offentlig upphandling av sådana tjänster ska 15 kap. XXX xxxxxxxxx (1 kap. 2 § LOU).
7. Enligt huvudregeln ska upphandlingar annonseras och alla leverantörer ska därigenom få möjlighet att lämna, respektive ansöka om att få lämna, anbud (15 kap. 4 § LOU). Upphandlingar med ett värde som understiger en viss procent av det tröskelvärde som är aktuellt behöver inte annonseras. Vid tidpunkten för avtalets ingående uppgick den så kallade direktupphand- lingsgränsen till 505 800 kronor.
8. För att avtal med ett värde som överstiger direktupphandlingsgränsen ska få ingås utan föregående annonsering krävs att något av de särskilt angivna undantagen i LOU är tillämpliga (15 kap. 3 § andra stycket LOU). Undantagen från skyldigheten att annonsera upphandlingar ska tolkas restriktivt.1
9. Landstinget har uppgett att avtalet ingåtts utan föregående annonsering.
Avtalens värde överstiger direktupphandlingsgränsen
10. För att avgöra om en upphandling ska föregås av annonsering måste avtalets värde beräknas. Värdet av ett kontrakt ska uppskattas till det totala belopp som ska betalas enligt kontraktet. Vid beräkningen ska options- och förlängningsklausuler beaktas som om de utnyttjats och den upphandlande myndigheten ska också beakta direktupphandlingar av samma slag gjorda av myndigheten under räkenskapsåret (15 kap. 3 a § LOU).
11. I det avtal som ligger till grund för Konkurrensverket ansökan anges att den högsta möjliga ersättningen som kan utgå är 4 886 400 kronor. Detta belopp utgör därför avtalets kontraktsvärde utifrån beräkningsregeln i LOU.
1 Jfr bland annat EU-domstolens uttalanden i mål 199/85 Kommissionen mot Italien, punkt 14, de förenade målen C-20/01 och C-28/01 Kommissionen mot Tyskland, punkt 58, mål C-385/02 Kommissionen mot Italien, punkt 19, mål C-394/02 Kommissionen mot Grekland, punkt 33 och mål C- 26/03 Stadt Halle, punkt 46. Jfr även förarbetsuttalanden i prop. 2006/07:128 del 1 s. 291 och Högsta förvaltningsdomstolens uttalanden i RÅ 2005 ref. 10, RÅ 2008 ref. 79 och RÅ 2009 not. 134.
12. Avtalets värde överstiger därmed klart direktupphandlingsgränsen och landstinget skulle rätteligen ha annonserat upphandlingen. Konkurrensverket kan konstatera att så inte har skett och att avtalet därmed har tillkommit genom en otillåten direktupphandling, såvida det inte förelegat skäl att underlåta annonsering enligt något av de undantag som finns i XXX.
Det har inte funnits synnerliga skäl att underlåta annonsering
13. Enligt landstinget har det förelegat synnerliga skäl enligt 15 kap. 3 § andra stycket LOU att ingå avtalet om tjänster inom vårdområdet invärtesmedicin utan föregående annonsering. Landstinget har anfört att avtalet slutits för att temporärt och nödvändigt säkerställa vårdbehovet och patientkontinuiteten i vården i avvaktan på att tjänsterna i fråga skulle införas i vårdval. Avtalet har tecknats för att undvika ett avtalslöst tillstånd.
14. Konkurrensverket ifrågasätter inte att landstinget har ett ansvar att fullgöra de uppgifter som följer av andra regelverk och en skyldighet att tillhandahålla vård av aktuellt slag. Dessa skyldigheter innebär emellertid inte att landstinget har rätt att bortse från de skyldigheter som följer av upphandlingslagstiftningen. I så fall skulle samtliga upphandlingar av liknande slag per automatik vara undantagna från LOU:s tillämpningsområde. Eftersom hälso- och sjukvårdstjänster omfattas av lagens tillämpningsområde gäller i stället som huvudregel att upphandlingar av sådana tjänster ska konkurrensutsättas genom annonsering.
15. Av förarbetena till LOU framgår visserligen att det är möjligt att göra undantag från annonseringsskyldigheten om det är fråga om vissa mycket speciella hälso- och sjukvårdstjänster. I sådana situationer kan alltså synnerliga skäl föreligga. De situationer som avses är sådana där relationen mellan vårdgivare och vårdtagare skulle störas och vården därmed försämras eller där det endast finns ett möjligt vård- och boendealternativ på grund av vårdbehov eller anhöriganknytning. Även fall där patientens fria val av vårdgivare omöjliggör en annonserad upphandling grundar rätt till direktupphandling.2
16. Dessa förarbetsuttalanden måste enligt Konkurrensverket syfta på vården i mer specifika fall. Den omständigheten att det är fråga om allmännyttiga vård- och omsorgstjänster är alltså inte i sig tillräckligt för att synnerliga skäl ska anses föreligga. I sådana fall skulle undantaget vara tillämpligt i ett stort antal upphandlingssituationer. Av kammarrättspraxis framgår också att direktupphandling med stöd av bestämmelsen om synnerliga skäl bara får ske i enstaka fall där omständigheterna är mycket speciella, exempelvis i ett
2 Prop. 2001/02:142 s. 99.
enstaka fall för vård av mycket vårdkrävande patienter. Att använda direktupphandling som en generell upphandlingsmetod är inte tillåtet.3
17. Av förarbetsuttalanden och av praxis framgår alltså att en direktupphandling av hälso- och sjukvårdstjänster kan vara tillåten endast när det gäller att garantera vården i ett specifikt vårdfall. I detta fall är det fråga om en viss typ av vård för en generell patientkategori, det vill säga patienter som är i behov av vård inom vårdområdet invärtesmedicin. Avtalet ger landstinget möjlighet att kontinuerligt hänvisa patienter som är i behov av denna typ av vård till läkarna och det kan inte anses vara fråga om sådana mycket speciella vårdsituationer som omfattas av undantaget för synnerliga skäl.
Det har inte förelegat synnerlig brådska i XXX:s mening
18. Landstinget har också invänt att avtalet har varit nödvändigt för att garantera tillgången till den aktuella vården och att det har funnits någon form av brådska när avtalet ingicks. Brådskan ska ha uppstått eftersom avtalet inte överförts i vårdval på det sätt som landstinget förväntat sig.
19. Under vissa förutsättningar kan det vara möjligt att underlåta annonsering vid en upphandling på grund av synnerlig brådska. Det krävs då att det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte har kunnat förutses av den upphandlande myndig- heten gör det omöjligt att hålla tidsfristerna vid öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering (15 kap. 3 § andra stycket LOU jfr 4 kap. 5 § 3 LOU). Av förarbeten och av praxis från EU-domstolen framgår att omständigheterna som läggs till grund för tillämpningen av undantaget för synnerlig brådska inte får bero på den upphandlande myndighetens agerande.4
20. Även svenska domstolar har tolkat tillämpningen av undantaget för synner- lig brådska på detta sätt. Kammarrätten i Sundsvall har i domar i mål om upphandlingsskadeavgift uttalat bland annat att undantaget för synnerlig brådska avser extraordinära situationer och att omständigheterna inte i något fall får vara att hänföra till de upphandlande enheterna. Att en omständighet inte har kunnat förutses innebär enligt kammarrätten att omständigheten närmast ska ha karaktären av force majeure.5
3 Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2007 i målen nr 6870–6871-06.
4 Se prop. 2001/02:142 s. 99, prop. 2006/07:128 del 1 s. 429 och prop. 2009/10:180 del 1 s. 198 och 344 f. samt exempelvis EU-domstolens avgöranden i mål C-107/92 Kommissionen mot Italien, mål C-318/94 Kommissionen mot Tyskland och mål C-385/02 Kommissionen mot Italien.
5 Kammarrätten i Sundsvalls domar den 26 augusti 2015 i mål nr 3208-14 och mål nr 3209-14. I domarna tillämpades bestämmelserna i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Bestämmelsen om synnerlig brådska i LUF motsvarar i
21. Konkurrensverket anser att det inte har varit fråga om en sådan brådskande situation som medger en upphandling utan föregående annonsering. Det måste anses ha funnits tid för landstinget att genomföra en annonserad upp- handling i stället för en direktupphandling. Att landstinget har att tillgodose vårdbehovet genom att tillhandahålla den aktuella tjänsten kan varken ha varit okänt eller oförutsebart för landstinget.
22. Inom den somatiska specialistvården har flera vårdområden överförts till valfrihetssystem sedan år 2009. Landstinget ingick avtal med läkarna för första gången den 2 december 2005. Sedan utgången av år 2009 har landstinget tecknat förlängningsavtal för att fortsatt kunna köpa tjänster av dem. Landstinget har därmed kunnat förutse att nya avtal behövde tecknas för att behovet av hälso- och sjukvårdtjänster inom vårdområdet invärtesmedicin skulle tillgodoses. Trots denna kännedom har landstinget inför åren 2010-2016 beslutat att inte annonsera upphandlingar i enlighet med XXX.
23. Beslut om vilka vårdverksamheter som ska ingå i vårdvalen är en fråga om landstingets organisation och frågan ligger således inom landstingets kontroll. I avvaktan på beslut om en förändrad organisation kan landstinget inte åsidosätta det upphandlingsrättsliga regelverket. Den brådska som landstinget anser sig ha hamnat i är enligt Konkurrensverkets mening således att hänföra till landstingets eget agerande och beror på förutsebara omständigheter. Det måste krävas att landstinget har kontroll över sin verksamhet och att nödvändiga inköp planeras i enlighet med gällande lag- stiftning samt att de sker i tid för att undvika ett avtalslöst tillstånd.
24. Vad gäller det landstinget anfört om att det inte varit motiverat att ingå kortare avtal efter regelrätt upphandling konstaterar Konkurrensverket att detta i sig inte utgör skäl för att direktupphandling ska vara tillåtet. Av utredningen framgår dessutom att landstinget under flera år självt valt att ingå flera korta, på varandra följande avtal trots att man varit medveten om att det finns ett kontinuerligt behov av de tjänster som avtalet omfattar. Om landstinget är av uppfattningen att korta avtalstider innebär sämre förutsättningar att genomföra en konkurrensutsättning, hade alltså landstinget redan vid det första förlängningstillfället kunnat välja att upphandla ett kontrakt för en längre tid med möjlighet att frånträda detta efter viss tid eller för det fall vårdval infördes.6 Så har emellertid inte skett.
sak bestämmelsen i LOU. Domarna överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen, som inte meddelade prövningstillstånd, mål nr 5578–5579-15.
6 Det kan anmärkas att det direktupphandlade avtalet innehåller en bestämmelse om att det kan upphöra i förtid om vårdval skulle införas. En sådan bestämmelse hade lika väl kunnat införas i ett korrekt upphandlat avtal.
25. Baserat på vad som framkommit i utredningen anser Konkurrensverket att inte heller några andra undantag från annonseringsskyldigheten är tillämpliga. Avtalet har därför tillkommit genom en otillåten direktupphandling.
Upphandlingsskadeavgift
26. Vid en otillåten direktupphandling får en allmän förvaltningsdomstol efter ansökan av Konkurrensverket besluta att en upphandlande myndighet ska betala en upphandlingsskadeavgift (17 kap. 1 § 3 LOU). Det finns inget krav på att den upphandlande myndigheten ska ha agerat med uppsåt eller av oaktsamhet för att en avgift ska kunna dömas ut. Bristande kännedom om gällande rätt eller missförstånd om lagstiftningens innehåll utgör inte heller någon ursäkt för en överträdelse.7
27. En upphandlingsskadeavgift ska vara effektiv, proportionerlig och avskräckande. Syftet med avgiften är bl.a. att säkerställa att upphandlings- reglerna följs och att skattemedlen används på ett korrekt sätt.8
Tidsfristen för Konkurrensverkets ansökan
28. En ansökan om upphandlingsskadeavgift ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom ett år från det att avtalet slöts. En ansökan får dock inte göras innan tidsfristen för ansökan om överprövning av ett avtals giltighet har löpt ut (17 kap. 7 § LOU).
29. Den sista part som undertecknade avtalet som ansökan gäller var läkarna. Detta skedde den 15 oktober 2015. Bindande avtal har därmed uppkommit den dagen och en ansökan om upphandlingsskadeavgift måste ha lämnats in till domstolen inom ett år från det datumet.
Överträdelsens sanktionsvärde och avgiftens storlek
30. En upphandlingsskadeavgift ska uppgå till lägst 10 000 kronor och högst tio miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga tio procent av kontraktsvärdet. Beräkningen av kontraktsvärdet ska ske enligt 3 kap. 3 och 4 §§ eller 15 kap. 3 a § LOU (17 kap. 4 § LOU). Det högsta avgiftsbeloppet är reserverat för särskilt graverande fall.9 Konkurrensverket har beräknat kontraktsvärdet till 4 886 400 kronor (se punkt 11 ovan). Upphandlingsskadeavgiften kan därför uppgå till högst 488 640 kronor (4 886 400 kronor x 0,1).
7 Prop. 2009/10:180 del 1 s. 193 och s. 368.
8 A prop. s. 196–197.
9 Se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2014 ref. 69.
31. Vid fastställande av upphandlingsskadeavgiftens storlek ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är. I ringa fall ska någon avgift inte beslu- tas. Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl (17 kap. 5 § LOU).
32. Upphandlingsskadeavgiftens storlek ska bestämmas med hänsyn till alla relevanta omständigheter i det enskilda fallet inom ramen för avgiftens avskräckande syfte. Utgångspunkten är att avgiften ska bestämmas så att myndigheten, och även andra myndigheter, följer LOU. Ju allvarligare överträdelsen kan anses vara, desto högre belopp bör avgiften fastställas till.10
33. Vid bedömningen av sanktionsvärdet ska hänsyn tas till såväl försvårande som förmildrande omständigheter. Det ska även vägas in hur klar överträdelsen kan anses vara. Omständigheten att t.ex. rättsläget är oklart kan påverka sanktionsvärdet så att överträdelsen anses mindre allvarlig. Däremot kan sanktionsvärdet anses högre om ett avtal löper under en förhållandevis lång tid eller avser ett högt värde. Även förhållanden hos den upphandlande myndigheten som exempelvis ett upprepat beteende att göra otillåtna direktupphandlingar kan ses som en försvårande omständighet. Att en upphandlande myndighet har drabbats av andra negativa ekonomiska konsekvenser till följd av överträdelsen kan dock i vissa fall ses som en förmildrande omständighet.11 Otillåtna direktupphandlingar är en av de allvarligaste överträdelserna inom upphandlingsområdet och sanktionsvärdet ska därför ofta vara högt.12
34. I detta fall är det fråga om en otillåten direktupphandling där överträdelsen är klar. Sanktionsvärdet ska därför vara högt. Avtalets löptid är endast ett år, men utredningen visar att landstinget har ingått avtal om tillhandahållande av vårdtjänster inom invärtesmedicin med samma läkare utan föregående annonsering sedan år 2006. Landstinget har dessutom tidigare varit föremål för verkets granskning och vid flera tillfällen dömts att betala upphandlingsskadeavgift för otillåtna direktupphandlingar som genomförts på vårdområdet.13 Vidare har Konkurrensverket denna dag lämnat in ytterligare tre ansökningar om upphandlingsskadeavgift till domstolen där landstinget har begått otillåtna direktupphandlingar av tjänster inom andra vårdområden än det nu aktuella.14 Samtliga avtal som ligger till grund för de
10 Prop. 2009/10:180 del 1 s. 197 och s. 369–370.
11 A. prop. s. 197–198 och s. 369–370.
12 Se prop. 2009/10:180 del 1 s. 197 och jfr exempelvis HFD 2014 ref. 69 och Kammarrätten i Göteborgs domar den 20 november 2014 i mål nr 4402-14 och den 2 december 2014 i mål nr 4915-13. 13 Se förvaltningsrätten i Stockholms domar i mål nr 29514-14 (avtal om plastikkirurgitjänster), mål nr 30818-14 (avtal om bedrivande av lymfödemmottagning), mål nr 13345-15 (avtal om hemsjukvård) och mål nr 23530-15 (avtal om höftartroskopier och behandling av akuta knäskador). 14 Konkurrensverkets ansökningar mot Stockholms läns landsting avseende förlängningsavtal om köp av tjänster inom kirurgi (Konkurrensverket dnr 569/2016), reumatologi (Konkurrensverket dnr 571/2016) och urologi (Konkurrensverket dnr 572/2016).
tidigare ansökningarna har, liksom i detta fall, ingåtts av hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning för landstingets räkning. Att landstinget tidigare har gjort ett flertal otillåtna direktupphandlingar måste ses som en försvårande omständighet vid bestämmandet av överträdelsens sanktionsvärde.15
35. Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna i ärendet anser Konkurrensverket att en upphandlingsskadeavgift på 430 000 kronor är en avskräckande och proportionerlig sanktion för den aktuella överträdelsen.
Xxxxxx Xxxxxx
Xxxxxx Xxx
Bifogas
Bilaga 1 – Ursprungligt avtal om tillhandhållande av öppenvård inom specialiteten invärtesmedicin, ingånget den 2 december 2005
Bilaga 2 – Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom Stockholm läns landstings verkställighetsbeslut den 12 oktober 2015
Bilaga 3 – Förlängningsavtal, ingånget den 15 oktober 2015
15 Jfr Kammarrätten i Göteborgs dom den 20 november 2014 i mål nr 4402-14. Kammarrätten fann att Malmö kommun, som hade genomfört två otillåtna direktupphandlingar (en om snöröjningstjänster och en om ramavtal för hyra av byggställningar) under en period om tre år, uppvisade ett sådant upprepat beteende som påverkade avgiftens storlek i skärpande riktning.