SAMMANTRÄDESHANDLINGAR REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN 5 APRIL 2016‌

SAMMANTRÄDESHANDLINGAR REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN 5 APRIL 2016‌

§ 64 Överföring av Länstrafiken i Jämtlands län AB till regional utveckling inom Region Jämtland Härjedalen (RUN/166/2015)

Ärendebeskrivning

Det finns både för- och nackdelar med att bedriva länstrafiken i bolag eller förvaltning. Som 100 % ägare har Region Jämtland Härjedalen styrningen oavsett vilken organisationsform som väljs. Dock finns det effektiviseringsvinster som talar för att lyfta in verksamheten i förvaltningsorganisationen.

Eventuellt ny regionindelning från 2019 behöver diskuteras eftersom organisationen av kollektivtrafiken har olika modeller i de fyra nordligaste länen och en ny organisation är att vänta. Jämtland är av dessa det enda län som har skatteväxlat kollektivtrafiken. Konsekvenser av en större regionindelning håller på att utredas inom Region Jämtland Härjedalen.

Vid en inflyttning i förvaltningsorganisationen är det rimligt att bolaget behålls under en tid för att hantera pågående avtal m.m..

Beslutsunderlag

Bilaga 1; Länstrafiken i bolag eller förvaltning.

Bilaga 2; Politisk organisation för förvaltningen Länstrafiken.

Förvaltningschefens förslag

Arbetsutskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige

1. Länstrafiken Jämtlands län AB verksamhet inordnas i förvaltningen för regional utveckling från och med 2017-01-01.

2. Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att organisera verksamheten.

3. Bolaget Länstrafiken Jämtlands län behålls.

4. Arbetet påbörjas efter dialog med de övriga norrlandslänen utifrån perspektivet om en ny regionindelning.

Förslag till beslut på mötet

Xxxxxx Xxxxx (S) föreslår att ärendet kompletteras med en fördjupning kring hur de två varianterna av Länstrafikens organisation, egen förvaltning eller bolag, påverkas av en eventuell framtida regionbildningsprocess. Ärendet återkommer för beslut i regionala utvecklingsnämnden den 3 maj 2016. Ärendet läggs som en informationspunkt vid nämnden den 5 april 2016.

Beslutsgång

Ordförande ställer fråga på sitt förslag och finner det antaget.

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Utdrag sammanträdesprotokoll 2(2)

2016-03-15

                    Arbetsutskottet                     

ARBETSUTSKOTTETS BESLUT

1. Ärendet kompletteras med en fördjupning kring hur de två varianterna av Länstrafikens organisation, egen förvaltning eller bolag, påverkas av en eventuell framtida regionbildningsprocess. Ärendet återkommer för beslut i regionala utvecklingsnämnden den 3 maj 2016.

2. Ärendet läggs som en informationspunkt vid nämnden den 5 april 2016.

Utdrag till

Utskottet för infrastruktur; Områdeschef Infrastruktur och kommunikationer; Infrastrukturstrateg

Justerandes sign

Utdragsbestyrkande

Bilaga 1 1(4)

Infrastruktur och kommunikationer 2016-03-11 RUN/166/2015 Xxxxx Xxxxxxxx

E-post: xxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

Utredning - Länstrafiken i bolag eller förvaltning

Återremiss från Regionfullmäktige april 2015:

Citat återremiss från Regionfullmäktige 14-15 apr 2015 - ”krävs en fullständig analys dels av ekonomiska konsekvenser av förändring och dels av konsekvenser för bolagets verksamhet och funktion. Frågan bör hanteras i det gemensamma arbetet med ekonomin”

Länstrafiken Jämtlands län ägs sedan 2012 av Regionförbundet Jämtlands län och efter regionbildningen 2015 av Region Jämtland Härjedalen.

Som enda ägare har Region Jämtland Härjedalen att ta ställning till om bolaget ska fortsätta att drivas i bolagsform eller om verksamheten ska lyftas in i regionens förvaltningsorganisation.

Frågan var uppe för beslut våren 2015. Dock hade inte frågan då samstämmighet över partigränserna och oppositionen krävde återremiss för att få frågan utredd ytterligare. Länstrafikbolagets styrelse lyfte sedan under hösten frågan om trafiken körs effektivare i egen regi och en utredning kring detta tillsattes, detta kan påverka organisationsformen.

Utifrån återremissens krav på ytterligare utredning kring kostnader och organisation har några perspektiv lyfts.

• Vilka direkta effektiviseringar skulle kunna göras vid en övergång till förvaltning?

• Hur skulle organisationen kring styrning och beslut se ut, skulle det kunna ske några effektiviseringar där?

• Bussgods en del av ett större sammanhang?

• Borde vi fundera på regionindelningsfrågan i detta läge?

En grupp tjänstemän vid regionen och Länstrafiken har gjort beräkningar och uppskattningar kring hur administrationen skulle kunna effektiviseras vid ett inflyttande i förvaltningsorganisationen. Beräkningarna är gjorda utifrån att verksamheten ser ut som den gör idag och att trafik drivs genom avtal med entreprenörer. Trafik i egen regi kräver en helt annan organisation som finns beskriven i utredningen ”– trafik i egen regi”.

Xxxxxx Xxxxxxxxxx

Sekretariatet

Koncernbesparing på administration och styrelse

Länstrafiken hanterar ekonomi- och redovisning med egen personal. Ekonomiprogram och support köps genom företaget CGI. Utredarens bedömning är att verksamheten även i en förvaltningsorganisation kommer att behöva ha verksamhetsnära stöd inom ekonomi. Verksamheten har avgränsad med en så pass specifik inriktning med stora belopp som hanteras på olika sätt och där verksamhetskunskapen är viktig. Den besparing som skulle kunna göras är att övergå till regionens ekonomisystem.

Löneadministration köps av företaget Ekorrit. Antalet löner som behandlas är idag 27 st, samt styrelsearvoden. Denna administration skulle kunna utföras av regionens lönekontor.

Länstrafiken har en egen telefonväxel som styrs via företaget Telavox. Växelfunktionen hanterar i snitt ca 30 samtal per dag. Kostnad för växel borde kunna inbesparas, men personalkostnaden är ett frågetecken då många frågor kan hanteras direkt av växelfunktionen.

E-post-systemet är idag ingen stor kostnad, men skulle kunna inbringa liten besparing vid en eventuell övergång till regionens e-post system.

Revisorstjänsten köps idag av Deloitte men vid en övergång till Region Jämtland Härjedalen kommer detta att kunna inbesparas.

Styrelsen upphör vid en övergång men kostnader för politikers omvärldsbevakning, resor och deltagande på olika möten kommer att behöva finnas kvar.

Serverdriften är utlagd på företaget Barret. Detta kan inbesparas vid en övergång till Region Jämtland Härjedalen då regionens servrar och supportavtal kan nyttjas.

Företagsförsäkringen kan sägas upp vid en övergång till Region Jämtland Härjedalen.

Lokaler

I dagsläget finns inga alternativa förslag till lokaler inom Region Jämtland Härjedalen. I denna utredning räknar vi med att verksamheten finns kvar i nuvarande lokaler. Alltså ingen besparing på lokaler.

Sammanfattningsvis beräknas att en besparing på omkring 1,2 miljoner kronor skulle kunna göras på administration och styrelse vid ett samgående med Region Jämtland Härjedalen.

Xxxxxx Xxxxxxxxxx

Sekretariatet

Verksamheten

Bolaget har idag en VD och i en förvaltningsorganisation kommer sannolikt en verksamhetschef behövas för att driva verksamheten. Den verksamhetsnära administrationen kommer att behövas, enskilda befattningar kan diskuteras om stöd kan samordnas med regionen, men det är svårt att gå in i dom detaljerna nu.

När det gäller särskild kollektivtrafik, SÄK, handläggs ärendena av Länstrafiken men beslutas av regionala kollektivtrafikmyndigheten, RKM, som finns hos regionen. Flyttas handläggningen in i ”myndigheten” kan eventuellt besluten fattas direkt vid SÄK via delegering vilket skulle innebära en rationalisering.

När det gäller Bussgods så utreds för närvarande ett samgående av Bussgods i Norrland. Ett förslag om en gemensam organisation kommer att utarbetas under året.

Den politiska organisationen vid en övergång beskrivs i separat bilaga av Xxxxx Xxxxx, utredare vid Region Jämtland Härjedalen.

Vilken organisationsform är att föredra?

Länstrafiken i Jämtlands län AB har till uppgift att operativt svara för de uppgifter som RKM beslutar om i trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt. Det är uppgifter som upphandling, avtalsuppföljning, framtagning av tidtabeller, hantering av biljettintäkter, biljettmaskiner, hållplatser, marknadsföring, statistik och bussgods m.m. All allmän trafik i länet är upphandlad och bedrivs av ett antal trafikutövare.

Den operativa verksamheten kan organiseras i

• bolag eller

• förvaltningsform.

Nedan sammanfattas för- och nackdelar med förvaltning eller bolag i en tabell.

Förvaltning	Aktiebolag
Fördelar	Fördelar
- Tydlig politisk styrning av verksamheten. Nu behandlas samma frågor flera gånger.	- Tydlig uppdelning mellan politiskt strategiska beslut och operativ verksamhet
- Bättre samsyn i besluten. För många instanser inblandade.	- Eget beslutmandat när det gäller drift.
- Vissa effektiviseringsvinster av administrationskostnader och styrelsekostnader vid en övergång till förvaltningsorganisation.	- Ansvarsbilden tydligare med bolag.

- Ökad insyn	- Korta beslutsvägar inom bolaget
- Ingår i den reguljära revisionen och övriga kontrollfunktioner inom regionen samt viss samordning av administrativa rutiner och tillgång till specialkompetens som jurist, upphandlare m.m.
- Enklare hantering av myndighetsutövning för färdtjänst/riksfärdtjänst
	- Affärsmässighet är grundläggande i ett aktiebolag
Nackdelar	Nackdelar
- Mindre tydlig uppdelning mellan politiskt strategiska beslut och operativ verksamhet	- Aktiebolagslagen ställer krav på revision m.m. utöver regionens ordinarie
- Kortsiktiga omställningskostnader
	- Helägda bolag för reguljär drift strider mot landstingets/regionens praxis

Xxxxxx Xxxxxxxxxx

Sekretariatet

Sammanfattning

Det finns både för- och nackdelar med att bedriva länstrafiken i bolag eller förvaltning. Som 100 % ägare har regionen styrningen oavsett vilken organisationsform som väljs. Dock finns det effektiviseringsvinster som talar för att lyfta in verksamheten i förvaltningsorganisationen.

Eventuellt ny regionindelning från 2019 behöver diskuteras eftersom organisationen av kollektivtrafiken har olika modeller i de fyra nordligaste länen och en ny organisation är att vänta. Jämtland är av dessa det enda län som har skatteväxlat kollektivtrafiken.

Konsekvenser av en större regionindelning håller på att utredas inom Region Jämtland Härjedalen.

Vid en inflyttning i förvaltningsorganisationen är det rimligt att bolaget behålls under en tid för att hantera pågående avtal m.m.

ÄRENDE 5

8

Bilaga 2 1(4)

Xxxxx Xxxxx 2016-03-11 RUN/166/2015 Utredare

Tfn: 000-00 00 00

E-post: xxxxx.xxxxx@xxxxxxxx.xx

Utredning - Politisk organisation för förvaltningen länstrafiken

Länstrafiken bedrivs idag i ett helägt bolag av Region Jämtland Härjedalen. Som sådan har det en bolagsstämma som väljer styrelse och beslutar om ägardirektiv för styrelsen. En verkställande direktör sköter den dagliga driften. Att det finns ett bolag för driften av länstrafik hänger bland annat ihop med att länstrafiken tidigare varit en angelägenhet för landstinget Jämtlands län och länets åtta kommuner. Från och med 2015 har kommunerna och region Jämtlands Härjedalen genomfört en skatteväxling som innebära att hela ansvaret för kollektivtrafiken i Jämtlands län nu ligger på regionen. Det finns således anledning att överväga en ändrad organisationsform.

I detta PM tas frågan om hur en politisk organisation ska formas om bolaget överförs till förvaltning inom regionen.

Beslut fattade inom bolaget

Bolagstämman fattar beslut om budget och verksamhetsplan samt verksamhetsberättelse och ägardirektiv.

Styrelsen beslutar om avtal för verkställande direktör, delegationsordning till verkställande direktör med mera.

Viktiga beslut i bolaget, förutom de som gäller unikt för ägarformen aktiebolag, är: Upphandling av trafik

Taxor

Affärs- och marknadsplaner Riskanalyser

Resevillkor Budgetförändringar

Policy för försäljning av t ex reklamplats

Beslut om särskild trafik som färdtjänst, riksfärdtjänst enligt delegation från länets kommuner

En genomgång av de senaste årens styrelsesammanträdes ärende framgår i bilaga.

Xxxxxx Xxxxxxxxxx

Sekretariatet

Ny organisation – förvaltning under nämnden för regional utveckling

Eftersom bolaget Länstrafiken i Jämtland AB är helägt av regionen så styrs besluten av kommunallagen och andra kommunalrättsliga lagar.

Det är således ägaren som på bolagsstämman beslutar om ägardirektiv, budget, ägande av andra bolag med mera.

Om man avvecklar bolaget och låter verksamheten bedrivas av en förvaltning inom regionen blir det ingen större skillnad på denna typ av beslut utom att det blir kortare väg från första beslutet till verkställighet eftersom besluten inte också måste fattas av bolagsstämman.

Alla beslut om budget, delårsbokslut och verksamhetsberättelse/bokslut fortsätter att hanteras av ett politiskt organ inom regionen. Där hamnar också flertalet av de policys och planer som bolagsstyrelsen idag fattar beslut.

Taxorna är en fråga för fullmäktige inom regionen om denna inte delegerat det till ett annat politiskt organ.

Konkret innebär detta att flera av besluten inte innebär någon skillnad i beslutsväg än vad som sker med nuvarande organisation.

Utskott

Nämnden har ett utskott för infrastruktur. Utskottets uppdrag är fördjupning och framtidsbevakning samt bereda ärende till nämnden. Utskottet ska specifikt bereda framtagande av den regionala trafikförsörjningsplanen, länstransportplan och allmänna trafikplikter.

Utskottet ska dessutom bevaka att regionens uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet fullföljs.

Grundprincipen för när utskotten bildades var att de inte ska vara beslutande. Tyngdpunkten ska vara på kunskap och beredning av ärende. Därför bör inte frågor om länstrafik delegeras till utskottet.

Ett annat skäl till att inte lägga beslut om länstrafik på utskottet är att om utskottet skulle få ansvar för frågor om styrning av länstrafik skulle det stå i motsättning till den rollen den har att kontrollera att den regionala kollektivtrafikmyndighetens uppdrag fullföljs av nämnden.

Slutsats

Det finns därför inget skäl till att inrätta ett speciellt politiskt organ enbart för att styra förvaltningen länstrafiken. Besluten ryms redan inom den nuvarande organisationen. Det finns däremot anledning att fundera på hur stödet till chefen ska fungera. Idag är diskussionerna i bolagsstyrelsen ett viktigt stöd för vd i dennes beslut, budget, bokslut och upphandlingar är några exempel på detta. En stor del av bolagsstyrelsen tid går åt till dessa diskussioner. Dessa diskussioner behövs även i fortsättningen.

Om länstrafiken finns placerad inom nämndens förvaltning är det mest naturligt att dessa diskussioner förs inom arbetsutskottet. Arbetsutskottets kalender hanterar dessa frågor i rätt tidsperspektiv.

Utskottet för infrastruktur träffas för sällan för att kunna hantera denna typ av diskussioner. Det skulle innebära att utskottet måste träffas oftare med en högre

Xxxxxx Xxxxxxxxxx

Sekretariatet

kostnad och att det skulle svårt att skilja ut en mera övergripande diskussion från mera driftfrågor och utskottet skulle riskera att få uppgifter som den inte ska ha.

Troligen innebär detta att arbetsutskottet behöver förlängas för att hinna med diskussionerna om kollektivtrafiken. Vilket också innebär att det behöver bli tydligt i arbetsutskottet när man behandlar ärende som är Regionala kollektivtrafikmyndigheten och när man har ärende som rör driften av kollektivtrafiken.

Andra regioners lösningar

Det finns flera olika lösningar för styrning av länstrafikfrågorna. Många regioner/landsting har kvar sina bolag och myndigheten organiseras på olika sätt.

En vanlig lösning är att myndigheten och förvaltningen/bolaget är placerad under en nämnd. Denna nämnd har då ett större ansvar än bara trafikfrågorna, t ex ”Hållbarhetsnämnd”, ”Samhällsbyggnadsnämnd”, ”Trafik, infrastruktur och miljö”. Regionerna med dessa lösningar har då mer än en nämnd för de regionala frågorna. Undantaget från detta är Region Blekinge som har en Trafiknämnd under Regionstyrelsen som enbart ansvarar för kollektivtrafiken. Driften sköts i egen regi. Region Västra Götaland har också en nämnd för enbart kollektivtrafiken. Driften ligger i ett bolag.

Delegationer

Regionen har delegerat övergripande ansvar till bolaget Länstrafiken. Vid en omorganisation där verksamheten ska bedrivas i förvaltningsform får nya delegationerna utformas.

Om själva driftorganisationen inte förändras utan länstrafiken flyttas över till förvaltnings såsom den ser ut nu förenklas delegationerna.

Bolagsstämman

De beslut som idag fattas av bolagsstämman föregås av beslut inom Region Jämtland Härjedalen och förändras inte av att organisationsformen förändras.

Bolagsstyrelsen

De beslut som fattas av bolagsstyrelsen bör delas upp så att de mera strategiska besluten delegeras till förvaltningschef för regional utveckling och chef för länstrafikenheten.

Vissa policybeslut delegeras till nämnden enligt kommunallagens utgångspunkter.

Verkställande direktör

Alla de beslut om idag fattas av vd kan delegeras till den som blir chef för länstrafikenheten. Exklusive de frågor som styrs av andra regler inom regionen, personal, investeringar med mera.

Samhällsbetalda resor

De beslut om samhällsbetalda resor som t ex färdtjänsttillstånd, vilka idag är delegerade från de medverkande kommunerna, som idag fattas av ansvarig inom Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) kan nu delegeras till en handläggare inom förvaltningen, t ex den som idag är chef för motsvarande enhet.

Delegationsordningen kan skrivas i samband med att med eventuellt nya organisationen skapas.

Xxxxxx Xxxxxxxxxx

Sekretariatet

Kostnader

Här kommenteras bara kostnaderna för den styrande överbyggnaden bolagsstämman och bolagsstyrelsen.

Styrelsen har två fasta arvoden, 20 % och 10 %. Basen är riksdagens arvodesnämnd, för 2015 61 000 kr/mån. Totalt ca 310 000 kr per år.

Till detta kommer arvoden för övriga ledamöter och andra ersättningar för konferensresor med mera. Fem ledamöter på 8 styrelsemöten ger 40 arvodesersättningar. Kan vara totalt 3 500 per ersättning(arvode(945*1,4=1323, förlorad arbetsförtjänst, reseersättning m m) vilket i så fall motsvarar 140 000 kr. Till detta kommer konferenser och andra aktiviteter. Arvodet för auktoriserade revisorer kostade 64 000 kr år 2014.

Kostnader styrelsen enligt budget för år 2014 var 634 000 kr och år 2015 något lägre nämligen 540 000 kr.

Besparingen kan i första hand göras med de fasta arvodena. Övrig besparing är beroende på vilken organisation som väljs för hantering av besluten. Det blir ökade kostnader för arvoden oavsett om det ska vara utskottet för infrastruktur eller arbetsutskottet som ska ägna mera tid åt kollektivtrafikfrågorna. Den ökade kostnaden kan i detta fall röra sig om 10-20 000 kr oavsett lösning (motsvarande 3-6 sammanträdesdag per år fördelat på en eller två ledamöter). Till detta kan komma en kostnad för deltagande i sammankomster utanför länet för utskottet. Beräknad kostnad på upp till 100 000 kr per år. Ska då motsvara de sammankomster/resor, förutom ordinarie sammanträden, som nuvarande bolagsstyrelsen genomför för att kunna hantera ansvaret som styrelseledamot.

Möjlig besparingar skulle bli 500 000 kr.

§ 62 Projekt Egen Regi - Länstrafiken (RUN/1053/2015)

Ärendebeskrivning

Xxxx Xxxxxxxx föredrog ärendet i utskottet för infrastruktur med utgångspunkt från Swecos rapport ”Xxxxxx i egen regi - ett alternativ för Länstrafiken i Jämtland?” De senaste trafikupphandlingarna för landsbygdstrafik har blivit väsentligt dyrare än tidigare upphandlingar och konkurrensen har varit svag. Av

den anledningen har Länstrafiken i Jämtlands län uppdragit åt Sweco att ta fram en förstudie i syfte att undersöka möjligheten att driva trafiken i hela eller delar av länet i egen regi.

Länstrafikens styrelse har i beslut 2016-02-15 rekommenderat Region Jämtland Härjedalen att ramavtalsupphandling görs avseende skoltrafik och kompletterande linjetrafik i landsbygd och att Länstrafiken bedriver stombusstrafik i egen regi. I förstudien konstateras att om dagens Buss 2010-avtal skulle bedrivas i egen regi så skulle trafiken vara dyrare ca 10 %. Diskussion kring varför ökad kostnad, flexibilitet i olika lösningar, planering av fordon, tjänster, ramavtal för den lokala trafiken, depåer m.m.

Xxxxx Xxxxxx ger en kort historik kring det tidigare Ragundaavtalet som innehades av KR-trafik. Björks & Byberg AB köpte företaget som då gick då med underskott. Det nuvarande avtalet innebar en 28 % kostnadsökning. Delar av detta kan förklaras med att index inte har kompenserat för arbetskostnadsutvecklingen under den aktuella perioden, ökade miljökrav på fordonen och att grundanbudet var för lågt. Xxxxxx Xxxxxx diskuterar begreppet kartell och varför småbolag går i hop i ”paraplyorganisationer” som Centrala Buss, Mittbuss, Taxiservice i Bergs kommun etc.

Utskottet diskuterar möjlighet att lämna egenregi anbud för att kunna bedöma prisnivån vid upphandling.

Utskottet anser inte att Swecos förstudie ger tillräckligt underlag för att kunna bedöma om alternativet att dela upp trafiken i stomlinjetrafik i egen regi och handla upp den lokala trafiken skulle ge en lägre kostnad. Av den anledningen förordar utskottet att en utredning görs för att kvalitetssäkra Swecos framtagna beräkningar.

Beslutsunderlag

”Trafik i egen regi - ett alternativ för Länstrafiken i Jämtland?”. Protokollsutdrag Utskottet för infrastruktur 2016-02-29, § 10.

Justerandes sign

Utdragsbestyrkande

UTSKOTTET FÖR INFRASTRUKTURS BESLUT

Utskottet föreslår regionala utvecklingsnämnden

1. Förnyad upphandling av hela Buss 2010 avtalet.

- Det kräver en översyn av nuvarande upphandlingsstrategi

- Identifierade kostnadsdrivande faktorer bör revideras

- Länstrafiken bör inleda bilaterala samtal med nuvarande operatörer och ett fortsatt projekt tillsammans med representanter från ytterligare operatörer (Västtrafikmodellen)

- Länstrafiken bör tillsätta en extern processledare

2. Utskottet förordar också att en utredning tas fram som kvalitetssäkrar Swecos beräkningar för trafik i egen regi, för att eventuellt kunna avbryta upphandlingen om inkomna anbud visar sig bli allt för höga.

ARBETSUTSKOTTETS BESLUT

1. Arbetsutskottet har tagit del av informationen, ställt frågor och fått svar.

2. Ärendet läggs till regionala utvecklingsnämnden den 5 april 2016 som en informationspunkt.

3. Ärendet kommer upp för beslut vid regionala utvecklingsnämnden den 3 maj

Utdrag till

Områdeschef Infrastruktur och kommunikationer

Justerandes sign

Utdragsbestyrkande

ÄRENDE 6 14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

29

30

31

2016-03-02

RUN/42/2016

Xxx Xxxxx Regional utveckling

Infrastruktur och Kommunikationer 072-595 28 49

xxx.xxxxx@xxxxxxxx.xx

Förslag till

YTTRANDE ÖVER DELRAPPORT FRÅN SVERIGEFÖRHANDLINGEN, HÖGHASTIGHETSJÄRVÄGENS FINANSIERING OCH KOMMERSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR (SOU 2016:3)

Bakgrund

Region Jämtland Härjedalen har tagit del av rubricerad delrapport från Sverigeförhandlingen.

Synpunkter

Region Jämtland Härjedalen är kritisk till satsningen på höghastighetsjärnvägar mellan Stockholm och Göteborg samt Stockholm och Malmö. Orsaken är de mycket höga kostnaderna i relation till de bedömda nyttorna av investeringen. Regionen bedömer att det finns mer angelägna investeringar att göra i transportinfrastrukturen än de nu diskuterade höghastighetsbanorna.

Att på det sätt som nu sker driva processen om höghastighetsjärnvägarna i ett separat spår som, åtminstone i detta skede, hålls åtskilt från den ordinarie planeringsprocessen för transportinfrastruktur försvårar diskussionerna om prioriteringsordning när det gäller den viktiga transportinfrastrukturen.

Region Jämtland Härjedalen är inte principiellt emot att finansiera stora investeringar i transportinfrastruktur med lån för att på detta sätt sprida kostnaderna över en längre period.

Räntekostnaderna och amorteringarna för dessa lån kommer dock att vara mycket omfattande och belasta statens budget under lång tid framöver. Investeringen ställs därmed mot andra utgifter, inom både transportinfrastruktur och andra områden, längre fram i tiden.

Regionen bedömer inte att de framtida nyttorna med den föreslagna investeringen står i relation till de framtida kostnaderna.

……………………….

Xxxxxx Xxxxx ……………………….

Regionråd Xxxxxx Xxxxxxx

Förvaltningschef

ÄRENDE 8

43

Tjänstemannaförslag 1(3)

Regional utveckling Kultur 2016-03-09 RUN/824/2015 Xxxxx Xxxxxxxx

Tfn: 000-00 00 00

E-post: xxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

Utredning om att bli fristad för förföljda konstnärer

Bakgrund

I en motion inlämnad till landstinget (LS/715/2014) föreslog Liberalerna, dåvarande Folkpartiet, att Region Jämtland Härjedalen, dåvarande Jämtlands läns landsting, ska söka medlemskap i ICORN, ensamt eller tillsammans med Östersunds kommun, samt utreda möjligheterna och förutsättningarna att bli en fristad för förföljda kulturskapare. Landstingsfullmäktige beslutade att avslå den del som avser medlemskap i ICORN men biföll den del som avser utredning om förutsättningar att bli fristad. En liknande motion lämnades till Östersunds kommun varför en gemensam utredning föreslogs.

Regionala utvecklingsnämnden fick i uppdrag att utreda frågan. I ett avtal med Östersunds kommun (RUN/1441/2015) beslutades att genomföra en gemensam utredning kring förutsättningar och möjligheter att bli fristad för förföljda konstnärer. Begreppet konstnär används genomgående för fristadsstipendiater inom alla konstformer. Utredningen genomfördes av Xxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx på uppdrag av Kultur- och Fritidsförvaltningen i Östersunds kommun. Utredningen svarar på frågor rörande medlemskap i ICORN, ekonomiska förutsättningar, juridiska frågor, bostad- och säkerhetsaspekter samt kommunal och regional samverkan.

Fristadsprogrammet kan i vissa avseenden beskrivas som ett konstnärligt residensprogram men med en viktig skillnad; grunden för att erbjuda en fristad för konstnärer handlar inte om konstnärliga meriter utan om värnandet av yttrandefrihet och demokratiska värden och behovet av att komma i säkerhet och göra sin röst hörd. En fristadskonstnär är en inbjuden gäst som erbjuds skydd undan hot och förföljelse och ska inte blandas ihop med flyktingar. I Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2018 framgår att regionen vill öka kompetens och kunskap om fristadsprogrammet och långsiktigt verka för att ta emot fristadsförfattare.

Sammanfattning av utredningen

ICORN (International Cities of Refuge Network) är en medlemsorganisation som består av 50 fristäder som tillsammans tagit emot mer än 130 fristadskonstnärer. I Sverige är tolv kommuner och fyra regioner medlemmar i ICORN och sedan kammarrätten i mars 2016 fastslog att fristadsarbete är förenligt med svensk lagstiftning är fler på gång att söka medlemskap.

Fristadsperioden omfattar två år och åtagandet innebär bland annat att medlemmen ska ansvara för och bekosta resan till och från fristaden för konstnären och hens eventuella familj, tillhandahålla och bekosta en fullt utrustad bostad, utbetala ett stipendium som täcker skäliga levnadsomkostnader, ansvara för att fristadsgästen integreras på lämpligt

Xxxxx Xxxxxxxx

N/A

sätt både yrkesmässigt och socialt, ombesörja att gästen och hens familj får nödvändig undervisning i svenska samt skolgång för barnen samt garantera att gästen får det skydd som situationen kräver. Fristaden åtar sig även att utse en koordinator på 20-25 procent som planerar vistelsen, sköter kontakten med ICORN, är behjälplig med myndighetskontakter och ser till att gästen har ett fungerande nätverk. Fristaden ska bekosta koordinatorns och fristadsgästens deltagande i ICORN:s möten och konferenser. Fristaden ska också planera för ett bra avslut på fristadsperioden och skapa så bra förutsättningar som möjligt för fristadskonstnärens framtid.

Utredningen har samlat erfarenheter från jämförbara kommuner och regioner. Utredaren har bland annat intervjuat Landstinget Dalarna som står som ensam huvudman där en folkhögskola tar en aktiv roll samt Region Jönköpings län som är medlem i ICORN och för tillfället endast samarbetar med Jönköpings kommun. Vikten av nätverk understryks där utredningen framför allt lyfter de professionella nätverk som finns för bildkonstnärer och författare. Fristadskoordinatorn har en viktig roll i detta arbete. När det gäller bostad så är det en avgörande fråga som bedöms måste kunna lösas snabbt när kommunen/regionen bestämt sig för att bjuda in en fristadskonstnär. Även säkerhetsfrågan är av central betydelse för att gästen ska kunna få det skydd som behövs.

När det gäller kostnaderna för att vara en fristad varierar detta över tid. Exempelvis kostar första året av en fristadsvistelse mer än andra året och under tiden mellan två gäster är kostnaderna begränsade till vissa fasta utgifter. Kommuner och regioner finansierar själva sin fristadsverksamhet men kulturrådet kan ge vissa bidrag för kostnader i anslutning till gästens vistelse, exempelvis för uppläsningar, seminarier, publika evenemang eller översättningar. Baserat på en sammanvägning av uppgifter från existerande fristäder så föreslår utredningen en kostnadsfördelning mellan region och kommun där regionen står för medlemskap, koordinatorns lön och mötesdeltagande samt halva stipendiet till konstnären. Total årsbudget beräknas till 457-505 tkr beroende på om gästen kommer själv eller tillsammans med familj. För regionens del så innebär detta en kostnad på mellan 225-249 tkr. Tillkommer gör övriga kostnader inom organisationen som är svåra att uppskatta, exempelvis expertis från andra förvaltningar. Nuvarande rekommendation för fristadsstipendium är på 10 tkr/mån för en ensam gäst och 14 tkr/mån för en familj. Utbetalning av stipendiet kan periodiseras kvartals- eller halvårsvis.

Sammanfattningsvis så bedömer utredningen att förutsättningar finns för att Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun skulle kunna delta i fristadsprogrammet genom ett delat huvudmannaskap. Utredningen föreslår dessutom att regionen ansöker om medlemskap under innevarande år, 2016, som är utnämnt som Tryckfrihetens år i Sverige. En mängd myndigheter, organisationer och föreningar kommer att ha aktiviteter som uppmärksammar det fria ordet och rätten till fri information. Den 2 december firas 250-årsminnet av den svenska tryckfrihetsförordningen.

Tjänstemannaförslag

Utredningen föreslår Region Jämtland Härjedalen, under förutsättning att nödvändiga och vederbörliga beslut fattas av Östersunds kommun, besluta att

Xxxxx Xxxxxxxx

N/A

• gemensamt med Östersunds kommun arbeta för att en fristad i Jämtland Härjedalen ska bli verklighet under 2016

• söka medlemskap i ICORN

• finansiera kostnader för koordinator 25% samt koordinatorns resor till ICORN:s konferenser m.m.

• instifta och finansiera hälften av ett stipendium till fristadsgästen

• gemensamt med Östersunds kommun inrätta en styrgrupp med två representanter vardera från regionen och kommunen

• gemensamt med Östersunds kommun upprätta ett avtal som reglerar hur ansvar

och kostnader för fristadsarbetet ska fördelas samt att detta avtal gäller under den första fristadsperioden, det vill säga två år, och därefter kan omförhandlas.

• utöka kulturens ram med 200 tkr för kostnader i samband med

fristadsprogrammet. Övriga kostnader finansieras inom ram.

Trygg men inte tyst

Om hur Östersunds kommun och Region JH kan bli en fristad för förföljda konstnärer

Kultur- och fritidsförvaltningen

Xxx Xxxxxxxx Xxxxxxx

Dnr 80/2016

”I isoleringscellen målade jag med tepåsar som jag blött upp. Jag gjorde en pensel av strån från mitt hår som jag skar av med metallbiten på en pennvässare. Skaftet till penseln fick bli en

tandpetare som jag hittade på golvet i cellen, och jag band ihop skaft och hårstrån med en tråd från mina strumpor. Sedan målade jag porträtt som av rena tillfälligheter liknade mina cellkamrater.

Det gjorde att jag kände mig mindre ensam i isoleringscellen.”

Soudabeh Ardavan, bildkonstnär som satt fängslad

i åtta år i hemlandet Iran innan hon kom till Sverige 1996. Intervjuad av Xxxx Xxxxxxxxx i Amnesty Press i maj 1996.

”We survive under great difficulties. And sometimes we do not survive.” Xxxx Xxxxxxxxxxxxx (1958-2006)

”Under nästa år vet jag att vi kommer att se flera initiativ som lyfter fram betydelsen av det fria ordet och rätten till konstnärlig frihet.

Just nu är det viktigare än någonsin att peka på ur angelägen denna fråga är och att det fria ordet inte är någonting vi kan ta för givet. Jag ser fram emot att fira detta år med er!”

Xxxxx Xxx Xxxxxx, kultur- och demokratiminister i en gästkrönika på xxxxxxxxxxx.xx i december 2015

Innehåll

1. Bakgrund....................................................................................... 3

2. Varför fristad?.............................................................................. 3

3. ICORN........................................................................................... 4

4. Vad innebär åtagandet?............................................................... 4

5. Vem kan bli fristadsgäst?............................................................. 5

6. Fristäder i Sverige….................................................................... 6

6.1 Tolv kommuner, fyra regioner.................................................... 6

6.2 Den rättsliga prövningen............................................................ 6

6.3 Regionernas roll ......................................................................... 7

6.4 Rapportens inriktning................................................................ 7

7. Samlade erfarenheter…............................................................... 7

7.1 Skellefteå .................................................................................... 7

7.2 Landstinget Dalarna .................................................................. 8

7.3 Gävle ........................................................................................... 8

7.4 Sigtuna ........................................................................................ 10

7.5 Karlstad ....................................................................................... 11

7.6 Region Jönköpings län .............................................................. 12

7.6.1 Jönköping.................................................................................. 12

7.6.2 Tranås....................................................................................... 14

7.7 Växjö............................................................................................ 14

8. Nätverk…....................................................................................... 15

8.1 Flera olika behövs ....................................................................... 15

8.2 Nätverk för författare.................................................................. 15

8.2.1 Författarnas organisationer/nationellt..................................... 15

8.2.2 Författarnas organisationer/lokalt........................................... 17

8.2.3 Biblioteken................................................................................ 17

8.2.4 Andra lokala resurser............................................................... 18

8.3 Nätverk för bildkonstnärer......................................................... 18

8.3.1 Bildkonstnärernas organisationer/nationellt............................ 18

8.3.2 Bildkonstnärernas organisationer/lokalt.................................. 19

8.3.3 Konstkonsulenten....................................................................... 20

9. Xxxxxx............................................................................................. 21

10. Säkerhet…................................................................................... 22

11. Koordinatorsrollen….................................................................. 23

12. Huvudmannaskap....................................................................... 23

13. Finansiering................................................................................ 24

14. Xxxxxxxxxxxxxx…...................................................................... 26

15. Beslutsförslag…....................................................................... 26

Bilagor

Bilaga 1: Intervjuade

Bilaga 2: Tryckta källor och källor på Internet Bilaga 3: Checklista för fristadskoordinatorn

1. Bakgrund

Frågan om en fristad i Östersund/Jämtland väcktes 2014 av Liberalerna, dåvarande Folkpartiet, i motioner till Östersunds kommunfullmäktige och till fullmäktige i dåvarande Jämtlands läns landsting (från 2015 Region Jämtland- Härjedalen).

Motionärerna föreslog att en utredning skulle göras om förutsättningar och möjligheter att söka medlemskap i organisationen ICORN, för att därigenom kunna erbjuda en fristad för hotade författare, dramatiker, journalister och andra professionella skribenter som lever under hot i sina hemländer.

I såväl kommun som landsting mottogs motionerna positivt.

Östersunds kommunfullmäktige beslutade 2015-02-05 att avvakta en pågående rättsprocess där Kammarrätten prövade om det är förenligt med svensk lagstiftning att kommuner och regioner blir fristäder för utländska kulturarbetare. Om domstolsutslaget skulle bli att fristadsarbete ingår i den kommunala kompetensen beslutade kommunfullmäktige att starta ett gemensamt utredningsarbete tillsammans med Region Jämtland-Härjedalen om former, möjligheter och förutsättningar för kommunen och regionen att gemensamt svara för ett fristadsprojekt.

Även i dåvarande landstingsfullmäktige blev det (2014-10-13/14) bifall till en utredning om förutsättningarna för att bli fristad. I regionens kulturplan för 2015-2018 står också att man vill öka kompetens och kunskap om fristadsprogrammet och långsiktigt verka för att regionen tar emot fristadsförfattare.

2015-03-25 föll domen i Kammarrätten i Sundsvall, som fastslog att fristadsarbete är förenligt med svensk lagstiftning. Domen överklagades inte.

Detta öppnade för att sätta igång denna utredning av förutsättningarna för att bli fristad. Utredningen bekostas gemensamt av Östersunds kommun och Region JH, och har utförts av kommunens kultur- och fritidsförvaltning. Arbetet har pågått under tiden december 2015-februari 2016 och här föreligger nu utredningsrapporten, som förhoppningsvis kan utgöra underlag för ett beslut i fristadsfrågan under 2016.

2. Varför fristad?

”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.” (Artikel 19 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, 1948.)

Yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet och en förutsättning för demokratin, och Sverige har i århundraden värnat om det fria ordet. 2016 uppmärksammas 250-årsminnet av vår tryckfrihetsförordning, som antogs 1766 som det första dokumentet i sitt slag i världen. Denna förordning ligger fortfarande till grund för vårt öppna, demokratiska samhälle. Förutom regler om tryckfrihet innehåller tryckfrihetsförordningen även regler om meddelarskydd och om offentliga handlingar. Sverige är ensamt om att ha dessa principer så detaljerat reglerade i grundlag.

Men åsikts- och yttrandefrihet är långt ifrån självklarheter i stora delar av vår omvärld. 2016 får vi, kanske mer än någonsin förut, ständiga rapporter om hur

dessa grundläggande rättigheter begränsas och hur frispråkiga människor straffas vad de tänker, tycker och uttrycker. Författare och andra konstnärer står ofta i första ledet, och blir därigenom särskilt utsatta för hot, censur, trakasserier och fångenskap. En del straffas till och med med döden.

Att erbjuda en hotad konstnär en fristad är ett sätt att markera att man vill hävda yttrandefrihet och demokratiska värden och ska inte ifrågasättas utifrån att landet/regionen/staden samtidigt tar emot stora skaror av flyktingar. En fristadskonstnär är inte en flykting utan en inbjuden gäst. Grunden för inbjudan måste vara just att man vill erbjuda gästen skydd, och inte i första hand en förhoppning om att åtagandet ska ha en positiv inverkan på kommunens image.

3. ICORN

Idén att bilda ett nätverk av städer som erbjuder skydd åt förföljda författare kom i början av 1990-talet genom International Parliament of Writers (IPW), där Xxxxxx Xxxxxxx var ordförande. Vid en kongress i Strasbourg initierades den första samarbetsorganisationen för fristäder, International Network of Cities of Asylum (INCA), som knöts till Europarådet. Strasbourg förklarade sig i samband med detta som ”City of Asylum” och erbjöd Xxxxxx Xxxxxxx att stanna permanent i staden.

1995 började rekryteringen av städer till INCA. Barcelona och Stavanger blev de två första städerna att ta emot fristadsförfattare och fler städer följde snabbt efter. IWP och XXXX fick efterhand stora problem med administration och ekonomi och lades därför ner 2004. Fristäderna bestod dock och startade gemensamt den nuvarande organisationen International Cities of Refuge Network (ICORN). ICORN är alltså en medlemsorganisation som utgörs av fristäderna själva. 1 januari 2015 hade ICORN drygt 50 medlemmar i Europa och Nordamerika, som tillsammans tagit emot mer än 130 fristadsgäster.

ICORN har sitt huvudkontor i Stavanger, Norge, och därifrån organiseras årliga möten och konferenser i olika medlemsstäder. I december 2015 hölls ”Safe Haven Conference” i Malmö. Generalförsamling hålls vartannat år. I mars 2016 hålls generalförsamling i Paris.

Ursprunget för fristadsrörelsen var fristäder för författare, men i dag används begreppet konstnär genomgående för fristadsstipendiater inom alla konstformer. Beslut om att bredda fristadsprogrammet fattades vid ICORN:s kongress i Ljubljana 2014. I dagsläget finns såväl bildkonstnärer som filmare och musiker bland fristadskonstnärerna.

De flesta medlemmar i ICORN är städer, men i vissa fall är det regioner som står för medlemskapet.

4. Vad innebär åtagandet?

I och med ICORN-medlemskapet förbinder man sig att bjuda in en fristadskonstnär, som väljs ut i samråd med ICORN. Fristadsperioden omfattar två år och åtagandet innebär att kommunen/regionen ska:

– ansvara för och bekosta resan till och från fristaden för konstnären och hens eventuella familj och se till att de får ett bra mottagande vid ankomsten och en bra introduktion på orten.

– tillhandahålla och bekosta en fullt utrustad bostad med telefon, tv och bredband.

– utbetala ett stipendium som täcker skäliga levnadsomkostnader. Nuvarande rekommendation är en summa på 10.000 kronor i månaden för en ensam gäst och 14.000 för en familj.

– ansvara för att fristadsgästen integreras på lämpligt sätt både yrkesmässigt och socialt. Här ingår att se till att gästen har adekvata möjligheter att utöva sitt konstnärskap och tillgång till professionellt utbyte med andra konstnärer. Om gästen vill och kan delta i det offentliga kulturlivet och ställa upp på debatter, föredrag med mera ska möjlighet till detta ges. Man kan dock inte kräva att gästen ska ställa upp på sådant. Skyddsbehovet och gästens egna önskemål avgör.

– ombesörja att gästen och hens familj får nödvändig undervisning i svenska. Skolgång för barnen.

– garantera att gästen får det skydd som hens situation kräver. Det kan vara allt från hemlig adress och skyddade personuppgifter till fullständig anonymitet.

Fristaden ska också utse en koordinator på 20-25 procent som planerar vistelsen, sköter kontakten med ICORN, är behjälplig med myndighetskontakter och ser till att gästen har ett fungerande nätverk. Fristaden ska bekosta koordinatorns och fristadsgästens deltagande i ICORN:s möten och konferenser, såväl inom Sverige som utomlands. Fristaden ska också planera för ett bra avslut på fristadsperioden och skapa så bra förutsättningar som möjligt för fristadskonstnärens framtid.

5. Vem kan bli fristadsgäst?

Vilken konstnär som helst, i vilket land som helst, som i sitt hemland är utsatt för hot eller förföljelse på grund av att hon eller han uttrycker sina åsikter genom sitt professionella, konstnärliga arbete, har möjlighet att ansöka om att få omfattas av ICORN:s fristadsprogram. Varje ICORN-stad har sina egna kriterier för urval av konstnärer till det lokala fristadsprogrammet, men inga fristäder accepterar kandidater som förespråkar våld i någon form.

Ansökningsprocessen sker i tre steg: 1. Sökande, 2. Kandidat, 3. Gästkonstnär.

En ansökningsblankett finns tillgänglig som PDF på ICORN:s hemsida. Om den sökande inte själv har möjlighet att fylla i blanketten kan det göras av en ställföreträdande person. Alla uppgifter tas emot och behandlas konfidentiellt av ICORN:s administration i Stavanger.

ICORN samarbetar med PEN International, vars underorganisation Writers in Prison Committee (WiPC) genom sina internationella nätverk gör en kontroll av den sökandes bakgrund och skyddsbehov. Om ansökan godtas går den sökande vidare till att bli en ICORN-kandidat. Detta innebär att när det finns en tillgänglig plats i en fristad, kan ICORN:s administration göra kandidatens profil tillgänglig på en lista där staden kan välja sin nästa gästförfattare.

En kandidat har rätt att avböja inbjudan från en stad utan att det skall påverka dennes möjligheter att få en inbjudan från en annan stad i nätverket. ICORN kan dock inte garantera någon kandidat en plats i en fristad. Det skall också poängteras att ICORN inte är en flyktingorganisation.

6. Fristäder i Sverige

6.1 Tolv kommuner, fyra regioner

Idag är tolv kommuner – Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Karlstad, Linköping, Malmö, Norrköping, Sigtuna, Skellefteå, Stockholm, Uppsala och Växjö – och fyra regioner/landsting – Dalarna, Jönköping, Skåne och Västra Götaland – medlemmar i ICORN. Göteborg blev den första svenska fristaden 1996.

Sveriges fristäder har just nu elva författare/konstnärer/musiker under ICORN- programmet. Några städer har bjudit in nya fristadsförfattare. Allt som allt har 24 författare/konstnärer hittills fått fristadsuppehåll i Sverige.

Regeringen har inför märkesåret 2016 aviserat flera initiativ som lyfter fram betydelsen av det fria ordet och rätten till konstnärlig frihet. Bland annat kommer Statens Kulturråd att få ett förtydligat uppdrag att verka för fler fristäder och främja samverkan mellan fristadskonstnärerna och det övriga kulturlivet i Sverige. Alldeles nyligen utsåg kulturminister Xxxxx Xxx Xxxxxx förra Sveriges Radio-chefen Xxxxxxx Xxxxxxxxx att biträda regeringskansliet i arbetet med att stödja och främja fristadssystemet.

Kommuner och regioner finansierar själva sin fristadsverksamhet, men Kulturrådet kan ge bidrag för kostnader i anslutning till fristadsgästens vistelse i Sverige. Det kan gälla debatter, seminarier, uppläsningar, möten och andra publika evenemang samt översättningar.

6.2 Den rättsliga prövningen

En av de senast tillkomna fristäderna är Gävle, som blir först i världen med att ta emot bildkonstnärer. Den första fristadsgästen väntas anlända under 2016.

Gävles beslut att bli fristadskommun fattades av kommunfullmäktige i februari 2014 och överklagades av fullmäktigeledamoten Xxxxxx Xxxxxxxx (m). Han krävde att beslutet skulle upphävas på tre grunder: att utredningen som föregick beslutet var alltför bristfällig, att den månatliga ersättningen till fristadskonstnären inte kunde anses vara ett stipendium utan ett understöd till enskild (vilket kommunen inte har rätt att utge enligt kommunallagens förbud mot stöd för enskild) samt att ett beslut om medlemskap i ICORN skulle vara en utrikespolitisk opinionsyttring som faller utanför den kommunala kompetensen.

Förvaltningsrätten i Falun ansåg inte att de första två punkterna var skäl att upphäva beslutet. På punkt tre, däremot, var rätten överens med Xxxxxx Xxxxxxxx, och domstolsutslaget blev därmed att kommunfullmäktiges beslut skulle upphävas.

Gävle kommun överklagade då i sin tur till kammarrätten i Sundsvall, som upphävde förvaltningsrättens beslut. Kammarrätten slog fast att utrikes- och biståndspolitik traditionellt hör till det statliga ansvarsområdet. Inom kulturområdet, däremot, gör både kommunerna, landstingen och staten insatser. Dessutom måste mänskliga rättigheter vara en fråga som berör i princip alla politikområden och inte enbart utrikespolitiken. Regeringen har också understrukit i sin handlingsplan för de mänskliga rättigheterna, att kommuner och landsting har en viktig roll och ett stort ansvar för att Sverige ska kunna fullfölja sina åtaganden om mänskliga rättigheter. Kommunfullmäktiges beslut att göra Gävle till en fristadskommun och bli medlem i ICORN bör därför anses som en kommunal angelägenhet och falla inom ramen för den kommunala kompetensen, fastslog kammarrätten.

Således bifölls kommunens överklagande och förvaltningsrättens dom upphävdes.

Denna dom har inte överklagats till högre instans och därmed får det anses som klarlagt en gång för alla att det är förenligt med svensk lagstiftning att kommuner och regioner blir fristäder och medlemmar i ICORN.

6.3 Regionernas roll

De regioner som är ICORN-medlemmar har lite olika roller.

Region Skåne arbetar stödjande och samordnande med fristadsfrågor gentemot sina kommuner. Malmö är hittills den enda kommunen i regionen som tagit emot fristadsgäster. Kommunen har sedan 2010 ett eget ICORN- medlemskap och har hittills tagit emot tre författare och en musiker som fristadsgäster.

Region Jönköpings län är med i ICORN och samarbetar just nu med Jönköpings kommun, som står som värdkommun för en författare från Honduras men som än så länge avvaktar med att bli fullvärdig ICORN-medlem.

Västra Götalandsregionen är ICORN-medlem och har en regional fristadskoordinator på 50 procent, som arbetar med att intressera kommunerna i regionen för att bli fristadskommuner och stödja dem som redan är det. I mars 2016 väntas regionens kulturnämnd fatta beslut om att gå in med halva kostnaden för att vara fristad till tre kommuner; Göteborg, Uddevalla (som precis har fattat beslut om att söka ICORN-medlemskap) och dessutom en till – vilken det blir beror på vilken av flera intresserade som först fattar beslut om att bli fristad.

I Dalarna är det regionen som är ICORN-medlem och ensam huvudman, ingen kommun är iblandad.

6.4 Rapportens inriktning

I arbetet med denna rapport har tyngdpunkten lagts på att kontakta mindre städer och regioner och ta del av deras erfarenheter av fristadsarbetet. Det har känts naturligt att lägga gränsen vid ett invånarantal på 100.000, vilket innebär att vi koncentrerat oss på Gävle (98.000), Karlstad (88.000), Sigtuna (44.000), Skellefteå (72.000) samt Växjö (87.000). Beträffande regionerna har vi valt att kontakta Dalarna (279.000) och Jönköping (337.000).

7. Samlade erfarenheter

Här kommer i kort sammandrag de tillfrågade städernas och regionernas erfarenheter – vi börjar norrifrån:

7.1 Skellefteå

I Skellefteå kom idén om att bli författarfristad upp för några år sedan, i samband med utvecklingen av Skellefteå som Berättarnas stad. Skellefteå försöker även ligga i framkant när det gäller hbtq-frågor, så när det kom till att ”välja ut” författare i samarbete med ICORN meddelade kommunen att man gärna ville ta emot en författare som förföljts på grund av sin sexuella läggning.

I juli 2015 anlände Xxxxx Xxxxxxx, som är somalisk medborgare men född och uppvuxen i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. I Skellefteå har han för

avsikt att skriva sin tredje bok, Xxxxxx, som handlar om att vara ung homosexuell muslim.

Skellefteå hade även önskemål om att få ta emot en öppen och utåtriktad författare som skulle kunna delta aktivt i kulturlivet i kommunen, och Xxxxx Xxxxxxx har hela tiden velat höras, synas och delta i debatten. Inte desto mindre säger koordinatorn Xxxx Xxxxxxxxxx så här i efterhand, att man borde ha varit försiktigare med vad man gick ut med i början. Xxxxx Xxxxxxx presenterades med både namn och bild i lokalpressen och fick efter det ta emot många hot, inte minst från landsmän här i Sverige.

”Hade vi vetat hur det skulle bli hade vi gjort på ett annat sätt”, säger Xxxx Xxxxxxxxxx, men hon konstaterar också att Xxxxx Xxxxxxx inte skrämts till tystnad av hoten. Han fortsätter att diskutera och debattera.

Vad som kommer att hända med Xxxxx Xxxxxxx efter de två åren i Skellefteå är för tidigt att sia om, men det kan bli omöjligt för honom att vända tillbaka till sitt hemland. Det finns möjlighet att söka asyl, en sorts fördröjd asylprövning, efter avslutad fristadsperiod, och om man har lyckats få en anställning eller startat eget företag kan man beviljas arbetstillstånd och på så sätt få stanna i Sverige.

Skellefteå kommun är ensam ansvarig för fristadsprojektet, något ekonomiskt stöd från regionen utgår inte. Däremot finns möjligheten att söka bidrag hos regionen när man arrangerar speciella evenemang där fristadsförfattaren medverkar.

Om Skellefteå ska ta emot en ny författare efter Xxxxx Xxxxxxx kommer att beslutas av kommunfullmäktige när de här två åren är över. Man binder sig alltså bara för en period i taget.

7.2 Landstinget Dalarna

I Dalarna är det landstinget som driver fristadsprojektet. Xxxxxx Xxxxxxxxxxx på Mora folkhögskola är koordinator. Just nu har man en fristadskonstnär, en bildjournalist från Iran, som kom vintern 2014 och bor på folkhögskolan.

Xxxxxxx, som vi kan kalla honom, tyckte först inte att idén med att bo på internat var så bra, men nu tycks han se fördelarna med det, uppger Xxxxxx Xxxxxxxxxxx. Xxxxxxx har vad man kallar första gradens skyddsbehov. Det innebär till exempel att man ej lämnar ut adressen om någon frågar.

Xxxxxxx deltar mer och mer i offentligheten, berättar gärna sin historia när det efterfrågas. Xxxxx är att han inte kommer att kunna återvända till Iran när fristadsperioden är slut, och han jobbar nu för att etablera sig som fotograf/bildjournalist i Sverige. Han har startat eget och skaffat f-skattsedel, han har tagit kontakt med många redaktioner och erbjudit sina tjänster och det finns planer på att han ska ställa ut på bibliotek och på Dalarnas museum.

Om man kommer att bjuda in fler fristadskonstnärer när Xxxxxxxx två år har gått ut är inte bestämt. Separat beslut tas för varje ny fristadsperiod.

7.3 Gävle

I Gävle går det framåt, om än långsamt, säger Xxxxx Xxxxxxx, som är fristadskoordinator inom ramen för sin tjänst som intendent på Gävle konstcentrum.

”Först var det ju hela processen med överklagandet, och sen har det faktum att Gävle blir först med att ta emot en bildkonstnär inneburit att det tar lite tid att få fram en fristadsgäst. Möjligheten att söka måste ju göras känd för bildkonstnärer

över hela världen och det har tagit sin tid för ICORN i första hand, men även för oss i kommunen. Och även om det finns internationella nätverk för bildkonstnärer så finns det ingen självklar samarbetspartner likt PEN-klubben på författarsidan.”

Trots att Gävle var först i världen med att säga att man ville ha en bildkonstnär, och att Xxxxx Xxxxxxx själv jobbar med bildkonst, så tycker hon att man som fristad inte ska binda sig för en enda konstform. ”Kalla det fristadskonstnär rätt och slätt, då blir man mer flexibel och kan anpassa sig efter till exempel vilka av de sökande som har störst skyddsbehov för tillfället.”

Inom vilken konstart man har störst möjlighet att mobilisera ett bra nätverk kan variera över tid och det är också en anledning att inte binda sig för en av konstarterna.

I sitt arbete som koordinator samarbetar Xxxxx Xxxxxxx mycket med socialförvaltningen, där hon har en speciell kontaktperson. Hon tycker det är viktigt att flera förvaltningar är inblandade: ”Det rimmar väl med att det är hela staden som tar emot fristadsgästen.”

För att förankra satsningen hos kommunmedborgarna skrevs avtalet med ICORN under vid en festlig middag med många inbjudna, där även representanter för ICORN:s kontor i Norge deltog.

Inför XXXXX-medlemskapet var det mycket att göra för Xxxxx Xxxxxxx, just nu är det lugnare men när det är dags att ta emot den första gästen lär det bli fullt upp igen. Det är viktigt att anställa en koordinator som kan vara flexibel och jobba när det behövs, säger hon. Viktigt också att koordinatorns lön är budgeterad.

ICORN är ett ovärderligt stöd i arbetet och man får alltid hjälp när man hör av sig till kontoret i Stavanger, säger Xxxxx Xxxxxxx. Organisationen har generalförsamling i Paris vartannat år och dit kan man också åka som observatör om man inte är medlem ännu. Generalförsamlingarna är mycket nyttiga, där får man verkligen en bild av vad det handlar om.

I Gävle, där det råder stor bostadsbrist, har det inte varit möjligt att få loss en stor lägenhet. Därför har kommunen sagt att det bara kan bli aktuellt att ta emot en singelperson som fristadsgäst. Lägenheten är nu nästan färdigmöblerad. Den är hyrd på ett vanligt långtidskontrakt, så det är tänkt att den ska fungera under fler fristadsperioder om inte skyddsbehov och annat gör att man måste byta efter första perioden. Att det kan bli ett glapp mellan fristadsperioderna, då lägenheten står tom, är något man får leva med.

Säkerhetsansvarig vid kommunen kommer att kopplas in när det står klart vem den första fristadsgästen blir. Hittills har Xxxxx Xxxxxxx inte haft så mycket kontakt med den personen, och inte heller med polisen. ”Men självklart är den säkerhetsansvarige en nyckelperson som det är viktigt att ha bra kontakt med.”

Xxxxx Xxxxxxx hoppas kunna ordna en hel del programverksamhet inom ramen för budgeten. Om fristadskonstnären inte har möjlighet att medverka offentligt finns det andra sätt att sätta ljuset på yttrandefrihet och liknande frågor, menar hon.

”Regeringsbrevet till kulturrådet håller på att omarbetas och det ska bli intressant att se hur fristadsfrågan kommer att adresseras där. Men redan idag kan man söka pengar från Kulturrådet för att ordna aktiviteter kring fristadspersonen.”

”Det är jätteviktigt att nå ut med vad detta handlar om även om personen i sig måste vara hemlig”, säger Xxxxx Xxxxxxx, som också funderar särskilt på hur man ska nå unga.

Konstnärerna i länet har inte mobiliserats på allvar än, det kommer att göras när man vet vilken fristadsgäst som kommer. Men det är helt klart att intresset finns för att bilda nätverk kring gästen och att det är jätteviktigt att engagera så många som möjligt. Andra instanser som biblioteket och Folkteatern har också visat intresse för att bidra.

Slutligen: När det gäller beslutet om vilken fristadsgäst man ska ta emot så kommer det att fattas av tre personer: kommundirektören, kultur- och fritidschefen och förvaltningschefen för sociala avdelningen. Xxxxx Xxxxxxx är med som sakkunnig.

”Se till att det är tjänstemän och inte politiker som fattar beslut om vem som ska bjudas in. Det beslutet ska inte vara politiskt.”

7.4 Sigtuna

Sigtuna var den sjätte kommunen i Sverige som blev fristad, och att man nyligen sagt adjö till sin första fristadsgäst, den turkiske författaren Xxxxx Xxxxxxxx.

Precis som här i Östersund och Region JH var det Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) i kommunen som väckte frågan om att bli fristad, berättar koordinatorn Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx.

Sigtuna är en förhållandevis liten kommun, 45.000 invånare, men har en fin gammal tradition av att ta emot författare. En litterär och kulturell miljö, som Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx beskriver det. Här finns Sigtunastiftelsen, en kulturstiftelse på kristen ekumenisk grund som ända sedan 30-talet delat ut naturastipendier till både svenska och finlandssvenska författare.

Att fristadsarbetet skulle bedrivas i samverkan mellan kommunen och Sigtunastiftelsen stod klart redan från början. ”Sigtunastiftelsen står för boendet, vilket gör att vi inte kan ta emot publicister med alltför stort skyddsbehov.

Stiftelsens verksamhet är mycket utåtriktad och det är svårt att vara helt anonym om man bor där”, säger Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx.

Xxxxx Xxxxxxxxx fristadsvistelse avslutades i december och han har nu bosatt sig på en annan ort i Sverige, sedan han visat att han kan försörja sig på sin publicistiska verksamhet och därmed kunnat få permanent uppehållstillstånd.

”Nu väntar vi på nästa gäst, som förhoppningsvis anländer under april”, säger Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx.

Hittills har budgeten legat på 350.000 kronor per år, men Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx säger att på grund av sämre tider kommer denna att sänkas, oklart hur mycket det blir i praktiken.

Kommunen står för alla kostnader. Stiftelsen står för bostad men blir alltså ersatt av kommunen för detta.

Fristadsarbetet leds av en styrgrupp bestående av kommunens hållbarhetschef, Sigtunastiftelsens direktor och fristadskoordinatorn Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx. ”När jag började som koordinator var jag enhetschef på Sigtuna bibliotek. Nu är jag bibliotekschef, och det arbetet är svårt att kombinera med att vara koordinator. Därför kommer jag snart att lämna över till en annan person som arbetar inom biblioteket”, säger hon.

Hon tycker att koordinatorssysslan bör ligga på någon som arbetar inom kultursektorn, men att det är bra om det finns en kontaktperson inom socialförvaltningen att vända sig till när det gäller sociala frågor.

Såväl det internationella ICORN-nätverket som det svenska nätverket av koordinatorer är utomordentligt bra att ha och man lär sig alltid mycket av att träffa de andra på möten och konferenser, tycker Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx.

Hon poängterar till sist att man inte får förvänta sig att kunna ”passa in” fristadsarbetet i kommunens agenda och tidsplaner. Det kan gå fort att få en fristadsgäst, men det kan också ta väldigt lång tid.

”Här handlar det om helt andra parametrar än kommunen vanligtvis jobbar efter. Man får aldrig glömma att det handlar om att ge skydd i första hand. Och att det krävs enighet om man ska ge sig in i detta. Det får inte bli partipolitik!”

7.5 Karlstad

Xxxxxx Xxxxxxxxxxx är fristadskoordinator i Karlstad. Han berättar att kommunen varit fristad i drygt ett år och att den första fristadsgästen anlände i maj 2015. Gästen är en författare från Afghanistan, som numera har fått skyddad identitet p g a hot som dykt upp efter ankomsten till Sverige.

Författaren vill inte synas och höras offentligt utan är mest ute efter att få lugn, ro och tid att skriva. Han har sedan tidigare ett par bekanta i Karlstad som spelat en viktig roll för honom. Att de fanns bidrog till att han själv bad att få komma just till Karlstad, och även till att Karlstad valde honom bland de fristadsgäster som ICORN föreslog.

Vem som skulle bjudas in var ett politiskt beslut och inbjudan undertecknades av socialdirektören.

Fristadsgästen var i akut behov av en fristad, han befann sig tidigare i Indien men var tvungen att fort ta sig därifrån. Från det att inbjudan skickades tills han var på plats i Karlstad tog det bara ungefär en månad. En månad av intensivt arbete där man bland annat tog hjälp av Sveriges ambassad i Indien och Migrationsverket. Något uppehållstillstånd hann han inte få under den korta tiden men det löstes genom att han fick komma in i landet på ett tremånaders turistvisum.

Xxxxxx gick bra att ordna eftersom det fanns en överenskommelse med det kommunala bostadsbolaget. Då det fanns ett politiskt beslut om att kommunen skulle göra detta var det inga problem att få igenom den överenskommelsen, säger Xxxxxx Xxxxxxxxxxx.

Husein Dautkerejev är handläggare av försörjningsstöd i Karlstads kommun. Det är en ovanlig lösning att lägga koordinatorskapet under socialförvaltningen och Husein tycker inte att lösningen är bra. Koordinatorn ska vara någon som är insatt i kulturfrågor, som kan kulturlivet på orten. Kunskaper om hur samhället fungerar kan man få genom att ha en kontaktperson på socialförvaltningen.

”I början behövdes min kompetens väldigt mycket, men nu när allt är ordnat kring vår gäst känner jag att det vore bättre med en koordinator från kultursidan”, säger Xxxxxx Xxxxxxxxxxx. Han tycker dessutom att han fått sköta koordinatorskapet vid sidan av alla sina ordinarie arbetsuppgifter, vilket blev tungt eftersom han under månaderna närmast före och efter gästens ankomst måste jobba åtminstone 50 procent med fristadsuppdraget.

Både Xxxxxx Xxxxxxxxxxx och fristadsgästen har deltagit i de möten och konferenser som hållits i ICORN:s regi, och båda tycker att det varit mycket givande.

Xxxxxx Xxxxxxxxxxx rekommenderar att man noga tänker igenom vilken sorts fristadsgäst man tar emot och gärna inventerar om man har någon särskilt

nationalitet bland sina invandrade medborgare som kan bli ett nätverk för gästen. Han tycker också att man bör välja en ensamstående fristadsgäst första gången.

Budgeten för fristadsprojektet i Karlstad ligger på omkring 300.000 kronor per år, vilket enligt Xxxxxx Xxxxxxxxxxx är alldeles för lite. De pengarna förbrukades fort. Kring 500.000 anser han är en rimligare summa.

7.6 Region Jönköpings län

7.6.1 Jönköping

Region Jönköpings län blev ICORN-medlem 2013. Regionen vill understödja kommunerna att bli medlemmar i ICORN och mottagare av fristadskonstnärer. En process som tar tid, konstaterar regionens kulturchef Xxxxxx Xxxxxxxx.

Hittills är det bara Jönköpings kommun som tagit emot en fristadsgäst. Kommunen har under två år varit värdkommun för en poet från Honduras, men avvaktar än så länge med att bli fullvärdig medlem av ICORN. I dealen mellan region och kommun ingår att kommunen står för lägenhet (via det kommunala bostadsbolaget) och arbetsverktyg. Regionen står för 0,25 procents tjänst som koordinator, för stipendiet till författaren och för merparten av utrustningen till lägenheten. Det första fristadsåret kostade regionen runt 300.000, andra året

250.000. Däri ingår inte koordinatorns lön.

Jönköpings första fristadsgäst hade ett relativt stort skyddsbehov, hon var synnerligen aktiv i det offentliga kulturlivet i regionen men det skedde under pseudonym. Hon fick bara fotograferas bakifrån, och skulle hon bli intervjuad i etermedia förvrängdes rösten.

”Vi hade ett fantastiskt bra samarbete med polisen”, säger Xxxxxx Xxxxxxxx. Xxxxx Xxxxxxxx, regionens fristadskoordinator, håller med: ”Polisen var alltid informerad om vad som skulle hända kring poeten och hennes man, som är bildkonstnär. Samarbetet, framför allt med två personer som jobbar just med sådana här frågor, fungerade klanderfritt, och enligt vad jag vet förekom inga hot medan paret var här.”

Dock, säger Xxxxx Xxxxxxxx, vet man att poetens dator ”stod under kontroll”, det hände att saker försvann och ikoner flyttades runt. Vid mailväxling mellan koordinatorn och författaren var de noga med att aldrig skriva ut tid och plats när de skulle träffas och så vidare.

Mot slutet av fristadsvistelsen utgavs en diktsamling med författarinnans dikter på svenska och spanska. Den utgavs enligt hennes eget önskemål under hennes rätta namn. Nu har paret precis lämnat Sverige och kommer att ta sin tillflykt till ett annat land i Latinamerika. Det har aldrig varit tal om att de skulle stanna i Sverige, de tycker att det är för långt hemifrån.

Nu är regionen i färd med att skriva ett nytt avtal med Jönköpings kommun och har meddelat ICORN att man kan ta emot en ny fristadsgäst. Dock inte i samma lägenhet. Av skyddsskäl vill man inte att en speciell lägenhet ska bli känd som ”fristadslägenheten”.

Att bygga relationer är mycket viktigt för att allt ska fungera runt en fristadskonstnär, påpekar Xxxxxx Xxxxxxxx. ”Det är också viktigt den som blir koordinator är rätt person för jobbet. Det handlar både om att kunna ta itu med praktiska saker och att vara psykologiskt stöd och samtalspartner för fristadskonstnären.”

Xxxxx Xxxxxxxx säger att nätverket av koordinatorer i alla Sveriges fristadskommuner har varit ovärderligt. ”Postar man en fråga är det alltid någon som svarar. Det sparar mycket kraft att slippa uppfinna hjulet själv.”

Att mobilisera ett nätverk kring fristadsförfattaren var ”både-och”. Xxxxx Xxxxxxxx som har jobbat länge i regionen hade naturligtvis många egna kontakter men behövde också skaffa nya. Men eftersom fristadsförfattaren och hennes man var så sociala själva så gick det bra.

Personligen tycker hon det varit oerhört inspirerande och fantastiskt att få lära känna fristadsgästerna som blev hennes nära vänner (och hemskt att höra deras historia och vilka förfärliga hot de utsatts för i hemlandet), och hon tycker att det har gått bra att vara ”privatsocial” och involvera dem i sin egen tillvaro.

Det finns en styrgrupp bestående av regionens och kommunens kulturchefer, fristadskoordinatorn och chefen för Öxnehaga bibliotek, som är ett s k internationellt bibliotek och som som spelat en stor roll i nätverket kring författaren. Ingen speciell kontaktperson inom socialförvaltningen, men Xxxxx Xxxxxxxx menar att det fungerat bra ändå. Xxxxxx Xxxxxxxx poängterar att det är bra om så få personer som möjligt är med och tar beslut om vem man ska ta emot. I Jönköpings fall fattades beslutet av två personer. När det var klart vem som skulle komma bjöd man in ett tilltänkt nätverk till ett möte ”under festligare former” och presenterade författaren.

När hon kom frågade hon: ”Vilka förväntningar har ni här i Jönköping på mig?’ Svaret var: ”Våra förväntningar är uppfyllda i och med att du kom hit.’”

Xxxxxx Xxxxxxxx vill alltså poängtera att grunden för att erbjuda en fristad måste vara just att man vill erbjuda en hotad konstnär skydd, inte att det ska verka positivt på kommunens image utåt. ”Utfallet kan bli väldigt olika beroende på vem man tar emot och det är viktigt att förbereda för det”, säger han.

I regionens kulturplan för 2012-2014 fanns en långsiktig målsättning att regionen skulle bli fristadsregion. Den målsättningen ligger kvar i nuvarande kulturplan, 2015-2018, och nu har man alltså meddelat ICORN att man är beredd att ta emot en ny fristadskonstnär.

I Xxxxx Xxxxxxxxx arbetsuppgifter ingår att sprida information och kunskap om fristäder till regionens övriga kommuner. Tranås, Värnamo och Gislaved har visat intresse men än är inget beslut fattat hos någon av dem. Men ambitionen är att Jönköping ska bli en verklig fristadsregion och att medlemmarna även ska ha egna ICORN-medlemskap. När det gäller andra kommuner än Jönköping menar Xxxxx Xxxxxxxx att det är bäst att kommunerna själva anställer koordinatorer som står för allt praktiskt kring fristadsgästen medan regionkoordinatorn jobbar mera stöttande, med ekonomifrågor och att sprida kunskap och kompetens.

Region Jönköpings län har inte bundit sig för att ta emot just författare, men eftersom regionen driver ett stort projekt med inriktning på litteratur och yttrandefrihet ligger det nära till hand att fortsätta ta emot författare, menar Xxxxxx Xxxxxxxx.

Det är mer regel än undantag att fristadskonstnärer inte kan återvända till hemlandet, men som fristadsvärd har man inte skyldighet att sörja för fortsatt skydd. I och med att de två fristadsåren är slut så upphör ansvaret. ”Det måste finnas ett eget ansvar. Men naturligtvis har vi varit med och stöttat och diskuterat med författaren ifråga”, säger Xxxxxx Xxxxxxxx. Det händer också att konstnärer flyttar vidare till någon annan av ICORNS fristäder, eller att man återvänder till ett land där man tidigare vistats på flykt från hemlandet.

Xxxxxx Xxxxxxxx tycker att man ska vara tänka efter noga vilken sorts fristadskonstnär man klarar att ta emot. Bra att försöka få någon som inte är för hotad första gången. Man kan också försöka se till att det kommer en singelperson och inte en hel familj, då det senare innebär ett mycket större

åtagande. Där måste man ju se till att tillvaron fungerar för alla familjemedlemmar.

Xxxxxx Xxxxxxxx avslutar med att ge argument för att satsa på fristadsförfattare också just nu, när flyktingströmmen är så stor till Sverige och kritiska röster kan tänkas ifrågasätta varför man ska satsa så mycket energi och pengar på en enda person i stället för att hjälpa många.

”Det här handlar inte om flyktingar. Det här handlar om att fristadsregionen eller -kommunen bjuder in en person som en markering av att man vill hävda demokratiska värden och yttrandefrihet. En demokratisk handling som alla medborgare borde känna stolthet över.”

7.6.2 Tranås

Nästa kommun att ta emot en fristadsförfattare i Region Jönköpings län blir förmodligen Tranås. Där berättar bibliotekschefen Xxx Xxxxxxx att man jobbar på detta, att man har en dialog med region Jönköping och att man gör det för att man vill synas på kartan. Fristadssatsningen har inget direkt att göra med den välutvecklade verksamhet med konstnärsresidens som föreningen Kultivera driver i Tranås. Att ge skydd åt en hotad kulturarbetare är det primära. Tranås är en liten kommun, men detta räknar man med att klara genom samverkan.

Bostadsbolaget, näringslivet, många ska hjälpas åt.

Xxx Xxxxxxx säger att Xxxxxx kommun fattade beslut om att försöka bli fristadskommun innan rättsfallet i Gävle blev aktuellt. När det kom upp bestämde man sig för att avvakta utgången, och efter det har det inte hänt något mer. Region Jönköpings län står som tidigare nämnts idag för ett medlemskap i ICORN, men Xxx Xxxxxxx säger också att Tranås kan tänka sig att bli fristadskommun och ICORN-medlem ”på egen hand”. Att det är en liten kommun, bara drygt 18.000 invånare, ses inte som något hinder.

7.7 Växjö

Växjö har varit fristad sedan 2012. Med hänsyn till bygdens litterära arv är man inriktad på att ta emot författare och kommer att fortsätta med det. Xxxxx Xxxxxxx, som jobbar på Det fria ordets hus i Växjö, är fristadskoordinator och dessutom samordnare för alla fristadskoordinatorer i Sverige.

Fristadsprojektet kostar cirka 450.000 kronor per år. Detta är beräknat på ett stipendium om 12.000 kronor per månad då de just nu har ett par boende hos sig. För en singelperson är stipendiet på 8.000 kronor per månad. Verksamheten finansieras av Växjö kommun och sköts av Det fria ordets hus.

Växjös första fristadsförfattare var Xxxxxx Xxxxxx, författare och journalist från Iran, som var stadens gäst 2012-2014. Nuvarande fristadsförfattare är Xxxx Xxxxxxx, turkisk journalist som kommer att vara i Växjö till 2017.

När det gäller nätverk och samarbetspartners är Xxxxx Xxxxxxxx generella tips att höra sig för med Svenska PEN och Sveriges författarförbund och se om de har medlemmar i regionen som vill ställa upp som nätverk. Även titta efter andra nätverk, professionella som personliga. ”Har till exempel biblioteket ett nätverk nationellt? Gallerier? Konsthallar? Privata aktörer? Kanske är det så att ni ska ta mot en musiker som ni ska arbeta ihop med Storsjöyran? Utgå från vad ni har och bygg vidare på det.”

8. Nätverk

8.1 Flera olika behövs

Kring en fristadsgäst måste det finnas flera olika nätverk. Även om personen i fråga har stort skyddsbehov, eller kanske just därför, måste det finnas förtrogna runt omkring som stöttar. Man bör vara uppmärksam på de psykologiska effekterna av att leva i exil och försöka arbeta för att förebygga depressioner och motarbeta känslan av utanförskap.

Många fristadsgäster har snabbt funnit sina första vänner bland landsmän på orten, så det kan finnas anledning att inventera om man har några medborgare från aktuella länder i samband med att man väljer vilken fristadsgäst som ska bjudas in.

Grannar och andra sociala kontakter som gästen möter i sitt dagliga liv är också betydelsefulla, men att identifiera det nätverket låter sig givetvis inte göras på det här stadiet. Däremot är det viktigt att visa gästen tillrätta vid ankomsten och peka på naturliga samlingspunkter i närområdet. Kan gästen vara öppen med sin identitet och framträda offentligt utan risk kan man ha ett välkomstmöte på central plats i kommunen, men det kan också vara idé att samla till informationsmöten i mindre skala i stadsdelen eller bostadsområdet.

Fristadskoordinatorn har här en viktig roll och det yttersta ansvaret för att fristadsgästen inte blir isolerad mot sin vilja.

Dessutom måste det givetvis finnas ett professionellt nätverk av människor som är yrkesverksamma inom samma konstområde som gästen. Efter samråd med många olika personer, såväl inom kulturförvaltningarna som utanför, har vi i den här rapporten inriktat oss på att identifiera möjliga nätverk för författare respektive bildkonstnärer.

Även om förslaget är att hotade kulturarbetare från alla konstområden ska vara välkomna hit så bedömer vi att den första fristadsgästen troligtvis kommer att vara antingen författare eller blidkonstnär.

8.2 Nätverk för författare

8.2.1 Författarnas organisationer/nationellt

Sveriges Författarförbund har frågan om fristäder med på listan över litteraturpolitiska kärnfrågor 2014-2016, där de bland annat skriver:

– Sveriges författarförbund bevakar att frågan om ett internationellt utbytesprogram för författare och översättare förverkligas i enlighet med våra medlemmars intresse och behov.

– Sveriges Författarförbund arbetar solidariskt med författare och översättare i andra länder, deltar aktivt i det svenska fristadsprogrammet och ger särskilt stöd till fängslade författare.

Under rubriken Fristäder på förbundets hemsida skriver förbundets ordförande Xxxxxx Xxxxxxxx:

– Vi författare och konstnärer stärks alltid av att stå enade både lokalt och över nationsgränser.

– Fristäderna räddar liv, inte bara författarens eget.

– För varje författare som får verka fritt ökar friheten för tusentals andra människor. Att försvara andras yttrandefrihet är det bästa sättet att försvara sin egen.

– Det är därför vårt ansvar att vara med och bidra till att våra städer står till förfogande för utländska författare i akut behov av skydd från förföljelse.

För att stärka nätverken kring fristadsförfattarna har Sveriges Författarförbund, tillsammans med Det fria ordets hus i Växjö och Svenska PEN, utarbetat ett nytt inslag i Författarförbundets verksamhet: fristadskollegor, i syfte att skapa förutsättningar för ett utökat, förstärkt och fördjupat kollegialt utbyte och personliga möten mellan fristadsförfattarna och Författarförbundets medlemmar. Verksamheten bygger på ett slags mentorskap, där Författarförbundets medlemmar kan bli ”mentorer” åt en fristadsförfattare. Uppdraget är frivilligt och ideellt.

Fristadsförfattarna erbjuds kostnadsfritt medlemskap i Sveriges Författarförbund under sina fristadsår i Sverige. Deras behov av stöd från kollegor handlar dels om allmän kännedom om Författarförbundets verksamhet, och dels om mer specifika råd kring översättningar och utgivningar, men också om förlagsrelaterade frågor (till exempel distribution och marknadsföring).

Författarförbundets kollegiala mentorskapsverksamhet är ett komplement till de nätverk som finns kring fristadsprogrammet. Förbundsmedlemmarna kan bidra med kunskap om skrivande, översättande och litteraturbranschen (som fristadskoordinatorerna inte kan förväntas ha i samma utsträckning). Att stärka fristadsförfattarna genom ett kollegialt utbyte med författare och översättare i Sverige är ett initiativ som stöder fristadsförfattarnas eget skapande. Det främjar och ökar deras möjlighet att ta del av och delta i konstnärliga och sociala sammanhang.

Svenska PEN-klubben är en ideell författarorganisation som bedriver ett opinionsbildande arbete. Den svenska PEN-klubben bildades 1922 och är därmed en av de äldsta i den världsomspännande organisationen. De nationella PEN-klubbarna är samlade i PEN-International, vars underavdelning Writers in Prison Committee (WiPC), enligt en överenskommelse med ICORN gör bakgrundskontroll av de personer som ansöker om att bli fristadsförfattare.

XXX har sedan fristädernas uppkomst varit en nära samarbetspartner för fristäderna, de enskilda fristadsförfattarna och ICORN. Genom sitt nätverk kan Svenska PEN stötta fristadsförfattarna i landet med kollegiala nätverk och tips och råd när det gäller skribenters villkor i landet, samt förmedla kontakter med till exempel förlag.

Man har också viss programverksamhet där fristadsförfattare ibland kan delta i offentliga debatter och liknande. PEN är en internationell organisation som finns representerad i drygt 100 länder vilket ger tillgång till ett stort nätverk och god insyn i frågor rörande hoten mot yttrandefrihet och förföljda författares situation runt om i världen.

Genom PEN-International kan man i vissa fall hjälpa till med att förmedla känslig information mellan fristadsförfattare och personer i det internationella nätverket. Företrädare för Svenska PEN kan med fördel bjudas in att hålla föredrag eller delta med sin kunskap i debatter om yttrandefrihetsfrågor.

Svenska PEN driver också Dissidentbloggen som ger utrymme åt det fria ordet.

8.2.2 Författarnas organisationer/lokalt

Xxxxxx X Xxxxxx är regionombud för Författarförbundet i Jämtlands län. Hon lyfte fristadsfrågan redan 2011, i en förstudie för Mittnordiska Kulturarbetsgruppen som fick namnet ”Litterära hållplatser i Mittnorden”. Där föreslår hon att det ska skapas ett litteraturhus på en central plats i länet, med stipendiebostad/arbetsrum för tillresta författare (artists in residence).

”Här skulle man kunna samarbeta med Kulturrådets satsning på fristadsförfattare”, skriver hon, och fortsätter: ”Litteraturliv behöver injektioner utifrån. Stipendiaten förpliktar sig därför att hålla läsningar och workshops både för professionella författare och amatörskrivare”.

När vi nu samtalar om att detta önskemål kan komma att krocka med en fristadsgästs behov av skydd och anonymitet, konstaterar hon att sådana aktiviteter inte nödvändigtvis behöver vara offentliga. Ett inspirerande utbyte kan även försiggå mer i skymundan inom det nätverk som skapas kring fristadsförfattaren.

Xxxxxx X Xxxxxx berättar också att en fristad funnits med som önskemål från flera författare i enkätsvaren till rapporten om Litteraturens och Författarnas villkor i Jämtland-Härjedalen, som nyss kommit från trycket. I rapporten listas 66 personer som är författare eller blivande författare i länet. 23 av dem är organiserade i Författarförbundet och/eller Litteraturcentrum Norr. En person är verksam som estradpoet. 27 personer är publicerade men inte organiserade, medan 15 är att betrakta som blivande författare.

”I en nationell jämförelse har vi inte så många författare här i regionen, men just därför vore det extra viktigt och roligt om vi kunde bli fristad”, säger Xxxxxx X Xxxxxx. ”Vi måste värna om det vi har och se till att våra författare får input utifrån. Och i dessa dagar känns det viktigare än någonsin förut att markera att vi värnar det fria ordet också här i länet.”

Ett författarnätverk är just nu under uppbyggnad i Jämtland-Härjedalen. Det kommer till att börja med att ha träffar två gånger per år, berättar Xxxxxx X Xxxxxx, som ser nätverket som en självklar samarbetspartner i ett kommande fristadsprojekt.

I regionen finns även föreningen Jämtlitt, som är en arrangörsförening i första hand. Föreningen ordnar litteraturkvällar under rubriken ”Sätt litteraturen på Jämtlandskartan”. Där får jämtländska författare en kanal för att ut till sin publik. För Jämtlitt vore det självklart att en fristadsförfattare som så önskar skulle kunna omfattas av det arbetet, säger Xxxxxx X Xxxxxx.

Tre litterära sällskap – Xxxx Xxxxxxxxx-sällskapet, Hedenvind-sällskapet och Xxxxxxxxx Xxxxxxxx-sällskapet – finns också i regionen. De har givetvis som sin viktigaste uppgift att skapa intresse och sprida kunskap om just sina författare, och de har i nuläget inte fått frågan om de skulle kunna tänka sig att medverka på något sätt i nätverket kring en fristadsförfattare. Men visst skulle det kunna vara en intressant tanke att låta en fristadsförfattare möta dessa författarskap och kanske ordna litteraturkvällar där man läser, jämför och diskuterar?

8.2.3. Biblioteken

I alla de fristäder som vi talat med, som tagit emot författare som fristadsgäster, har biblioteken spelat en viktig roll. I Jönköping finns ett internationellt bibliotek

i den stadsdel där den första fristadsförfattaren bodde, och det blev en viktig nod i nätverket kring författaren. I Sigtuna har vice bibliotekschefen varit fristadskoordinator. I Tranås är det bibliotekschefen som leder arbetet med att göra kommunen till en fristad.

Biblioteken kan vara till stor hjälp för en författare, både när det gäller att hålla sig à jour med vad som händer i hemlandet och när det gäller att lära känna kultur och samhällsliv i Sverige. Om författaren kan vara öppen och offentlig är biblioteket en naturlig arena för författaraftnar, debatter och andra möten där hen kan nå ut till en svensk publik.

Xxxxxxxx Xxxxxxxxx, som är regional biblioteksutvecklare på Region JH, konstaterar att fristadsarbete är inskrivet som ett utvecklingsområde i regionens kulturplan för 2015-2018. Att ta emot en författare som fristadsgäst tycker hon skulle kunna vara ett värdefullt inslag det arbete som just nu pågår för att organisera författarna i länet. Som regional utvecklare ser hon positivt på förslaget att regionen skulle ta på sig ICORN-medlemskapet, vilket skulle öppna för att fler kommuner i länet skulle kunna bli fristäder längre fram. Hon nämner i sammanhanget särskilt Härjedalens kommun. Där finns Kulturcentrum Mankell på biblioteket och författare kommer på stipendievistelser till den skrivarlya i Överberg som Xxxxxxx Xxxxxxx donerat.

8.2.4 Andra lokala resurser

I många fristäder runt om i världen sker mottagandet av fristadskonstnärer i samarbete med stadens universitet. Inom ramen för denna utredning har frågan ställts till Mittuniversitetets fakultet för humanvetenskap, om hur man där ställer sig till att delta i fristadsarbetet. Fakulteten omfattar bland annat humaniora, utbildningsvetenskap och de samhällsvetenskapliga avdelningarna på universitetet, och utbildar såväl lärare, litteraturvetare och journalister som socionomer, samhällsvetare och risk- och krishanterare.

Avdelningschefen för humaniora, Xxxxx Xxxxxxxx, ser positivt på att Östersund och Region JH arbetar för att bli fristad och menar att det absolut skulle kunna vara intressant för universitetet att ingå i det lokala nätverket kring en fristadsgäst. Vad beträffar delat ansvar och finansiering har frågan gått till fakultetens dekan, som lovat ta upp frågan med universitetets ledning. Något svar därifrån har inte kommit än.

Folkhögskolor, studieförbund och lokala kulturföreningar är andra resurser som skulle kunna ingå i ett nätverket kring en fristadsförfattare. Journalister och skribenter, anställda vid medierna i regionen såväl som frilansar, likaså.

8.3. Nätverk för bildkonstnärer

8.3.1 Bildkonstnärernas organisationer/nationellt

KRO/KIF (Konstnärernas Riksorganisation/Föreningen Sveriges konsthantverkare och Industriformgivare) företräder professionella bild-

och formkonstnärer i Sverige. Tillsammans representerar organisationen mer än

3.300 medlemmar.

Under rubriken Konstpolitiska utmaningar och framgångar listar KRO/KIF på sin hemsida 13 förslag som skulle förändra den svenska konstscenen. Under punkt 8 skriver man:

– Garantera kulturskapare konstnärlig frihet, och upprätthåll principen om en armlängds avstånd mellan konstnärer och politiker. Stimulera fler

kommuner att bli fristäder för hotade och förföljda konstnärer i vår omvärld.

– Runt om i vår omvärld lever författare, konstnärer och kulturskapare under hot och kränkningar som beskär deras yttrandefrihet och möjlighet att vara konstnärligt verksamma. Därför har svenska kommuner blivit fristäder för författare som lever under hot i sina hemländer. Det finns i dag ett stort antal fristäder globalt inom nätverket International Cities of Refuge Network (ICORN).

– För närvarande pågår en rörelse i Norden för att bredda fristadsrörelsen, som uppstod som stöd för hotade skribenter, till att omfatta även andra konstnärliga yrkesgrupper såsom musiker, bildkonstnärer, filmare etcetera, som också drabbas av censur och förtryck. KRO/KIF är mycket positiv till denna utveckling.

8.3.2. Bildkonstnärernas organisationer/lokalt

Xxxxx Xxxxxxxxx är kontaktperson för KRO/KIF i norra Sverige, bosatt och verksam i Östersund. Hon säger att hon och gruppen kring henne i KRO i länet definitivt skulle vara intresserade av att hjälpa till och ta emot en bildkonstnär som fristadsgäst. Yttrandefrihet och konstnärlig frihet är någonting som de ständigt diskuterar, och som bara blir mer och mer aktuellt på alla nivåer.

Xxxxx Xxxxxxxxx säger att det är ont om lokaler i Östersund men att det måste gå att ordna en ateljé åt fristadsgästen när det blir aktuellt. Konstverkstaden i Härke på Frösön är ett alternativ som kommer upp, men Xxxxx tycker inte att det självklart är den bästa lokaliseringen. Det är en lite problematisk plats som ligger långt på sidan, menar hon.

Åredalens folkhögskola är en annan plats som kommit upp i sammanhanget, men inte heller där är Xxxx Xxxxxxxxx hundraprocentigt positiv. Hon tycker att utbildningen ändrat fokus och standarden sjunkit sedan skolan flyttade från Frösön, nu är det inte förberedande för högre konstutbildning på samma sätt som förut utan mera som en ”vanlig” folkhögskoleutbildning eller en estetisk gymnasieutbildning. ”I dag lutar det kanske mer åt konsthantverk. Men för en person som är intresserad av sådant skulle det förstås kunna vara rätt, det beror alltså på vem som kommer”, säger Xxxxx Xxxxxxxxx.

Sammanfattningsvis är Xxxxx Xxxxxxxxx mycket positiv till att ta emot en bildkonstnär som fristadsgäst: ”Det skulle bli en vitamininjektion för konstnärer i hela länet”, säger hon.

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx, konstnär i Åre tillika ordförande i Konstnärscentrum Nord, är inte lika kritisk till Åredalens konstutbildning. De har visst ambitionen att skicka folk vidare till högre utbildningar, säger hon. Möjligen kan ett problem vara att konstskolan drivs på kristen grund. Också beroende av vilken fristadsgäst som kommer, förstås.

Xxxxx Xxxxxxxx tror dock att det vore klokast att ta emot en eventuell bildkonstnär i Östersund. Här finns fler kolleger, och vill man jobba med grafik så är Härkeverkstaden ingen dålig lösning. Staden ligger ganska centralt i landet med bra förbindelser med andra städer, och fristadsgästen kan ha kontakt med såväl konsthögskolan i Umeå och Akademin i Trondheim om så önskas, menar hon.

”Det finns ett sug efter input och nya impulser i länet, så för konstlivet vore det ett lyft om vi blev en fristad”, säger Xxxxx Xxxxxxxx till sist.

På Härke konstcentrum finns 14 konstnärsateljéer, utställningsutrymmen och en gästbostad. I källarvåningen inryms en grafikverkstad, som drivs av föreningen Östersunds kollektiva grafikverkstad.

Härke konstcentrums styrelse har formulerat följande brev som svar på vår förfrågan om de är villiga att medverka i ett fristadsprojekt:

Vi på Härke KC anser att fråga om möjligheten att erbjuda förföljda konstnärer skydd genom fristadsarbetet är en viktig fråga.

Härke KC kan erbjuda konstnärer en social gemenskap och möjlighet att arbeta i vår kollektiva grafikverkstad.

På Härke arbetar idag yrkesutövande konstnärer och konsthantverkare och här finns möjlighet till social kollegial gemenskap i de gemensamma utrymmena. Vi tror också att det i mottagandet måste finnas en tydlig plan för hur en person i den situationen tas emot. Det måste finnas resurser både med personer och pengar och en tydlig plan för hur ansvaret skulle fördelas mellan kommunen och oss om Härke KC blir en part i arbetet. För oss på Härke tror vi att det skulle kunna bli en tillgång och möjlighet till erfarenhetsutbyte.

Idag har vi 14 ateljéer på Härke. Platserna fördelas via en kölista där yrkesutövande konstnärer kan anmäla sig. Härke KCs ekonomi är beroende av att alla ateljéer ständigt är uthyrda. Om en fristadkonstnär skulle behöva en ateljé på Härke, har vi trots att vi tycker det är viktigt, svårt att se hur en sådan lösning skulle kunna gå att förverkliga i dagsläget. Vi kan inte säga upp konstnärer för att bereda plats. Utan som det ser ut idag så är systemet med kölista svårt att kringgå.

Dock vet vi ju inte idag vad en fristadskonstnär skulle vara i behov av för typ av lokal. Idag är vi ju trångbodda på Härke och vi skulle gärna se att de lokaler (gamla Loppisladan vid 4:ans busshållplats) som kommunen äger och som idag står tom och förfaller skulle rustas upp till enkla konstnärsverkstäder. Vi har i ett förslag till kommunen skissat på det. I en upprustad lokal skulle vi kunna erbjuda konstnärskurser, gästateljé för fristadkonstnär mm.

Så vi ställer oss positiva till förfrågan och vill bli en del i det mottagande som Östersunds kommun kan erbjuda.

8.3.3. Konstkonsulenten

Xxxxx Xxxx, konstkonsulent på Bildkonsten, som sorterar under Länskulturen på avdelningen för regional utveckling på Region JH, tycker att fristadsfrågan är viktig och att det skulle falla sig naturligt för henne att vara med och stötta ifall det kommer en bildkonstnär som fristadsgäst till länet.

Hon understryker vikten av att ha någonstans att vara, ett sammanhang att höra till, och tycker att en ateljé i Härke absolut skulle kunna fungera för en fristadskonstnär. Hon tycker inte att Xxxxx ligger avsides utan poängterar tvärtom att det finns mycket goda allmänna kommunikationer dit, liksom en fantastisk miljö att inspireras av. Östersund ligger inte heller isolerat i Sverige, det är lätt att ta sig till andra platser både inom och utom landet.

Xxxxx Xxxx ser gärna ett utbyte mellan olika konstformer och menar att även en författare skulle ha utbyta av att komma till Härke för att umgås med andra kreativa människor. Kanske man rentav kan hitta en plattform för gemensamma gränsöverskridande projekt där.

Hon nämner också Designcentrum på Färjemansgatan som ett ställe där både författare och konstnärer skulle kunna få plats om de vill sitta och arbeta tillsammans med andra.

”Mitt nätverk som länskonstkonsulent är absolut något som en fristadskonstnär skulle kunna ha nytta av”, säger Xxxxx Xxxx också. Hon menar att hon skulle kunna fungera som en professionell kontaktperson för fristadsgästen om koordinatorn skulle bli en person som inte har specifik kompetens på bildkonstområdet.

”Det tråkiga är väl att vi just nu ser en dipp inom konstlivet i länet med flera gallerier som slår igen och så vidare. En fristadsgäst skulle inte komma till ett sjudande konstliv direkt, men å andra sidan är det nära till andra människor och lätt att skapa kontakter här”, avslutar Xxxxx Xxxx.

9. Bostad

De fristäder som vi pratat med har hittat lite olika lösningar på bostadsfrågan. I Dalarna bor fristadsgästen på internat vid en landstingsägd folkhögskola, i Sigtuna är det Sigtunastiftelsen som upplåter en av sina gästbostäder. De flesta andra erbjuder vanliga lägenheter, oftast är det det kommunala bostadsbolaget som står som hyresvärd.

Vissa fristäder har en speciell ”fristadslägenhet” som får stå tom och vänta under perioderna mellan två fristadsgäster. Andra skaffar fram en ny lägenhet för varje fristadsperiod, dels för att kunna anpassa bostaden efter varje gästs familjesituation och andra önskemål, dels för att man anser att det är bättre ur säkerhetssynpunkt.

I de flesta fall, men inte alla, bor fristadsgästen ganska centralt i staden. I Skellefteå, där det råder stor bostadsbrist, ligger den bostad som man fick loss till fristadsgästen i ett mindre samhälle fyra mil från staden. Men det fungerar, menar koordinatorn. Det finns bra förbindelser och gästen verkar trivas.

I denna utredning har det känts naturligt att i första hand vända sig till Östersundshem och fråga hur de skulle kunna hjälpa till att lösa bostadsfrågan. Xxxxx Xxxxxxxxxx, kommunikationschef, svarar att Östersundshems grundinställning är positiv, men att bolaget i dagsläget har mycket begränsad tillgång till lägenheter. Detta beror på två faktorer – dels den förestående avyttringen av 1.700 lägenheter, dels den omfattade bostadsbrist som råder i Östersunds kommun. Östersundshem kan därför inte garantera en särskild förtur för en eventuell sökande, däremot kan en bostadsansökan behandlas via det ordinarie förturssystemet. Det innebär att den hotade konstnären får söka på samma premisser som andra utsatta grupper i stort behov av ett akut boende.

Givetvis är det också fullt möjligt att söka en bostad för fristadsgästen hos andra hyresvärdar, men att göra några sådana sonderingar faller inte inom ramen för detta utredningsuppdrag. Det kan däremot göras så snart avtalet med ICORN undertecknats, så att det finns en viss beredskap inför mottagandet av den första fristadsgästen. Som vi sett av de andra fristädernas berättelser måste det ibland gå väldigt fort när man bestämt sig för vem man ska bjuda in.

10. Säkerhet

En fristadskommun är ansvarig för sin gästs säkerhet under de två år hen vistas i fristaden och under tiden omedelbart före och efter fristadsperioden. Redan när man börjar kommunicera med gästen, skickar inbjudan och så vidare, kan det vara nödvändigt att vara mycket försiktig – inte ta upp frågor som kan vara laddade och uttrycka kritiska åsikter om regimen i hemlandet. Man bör inte hänvisa till andra personer i nätverket och utgå ifrån att all kommunikation kan vara övervakad och avlyssnad.

I beslutsprocessen kring en enskild fristadskonstnär rekommenderas att endast ett fåtal inom förvaltningen har tillgång till personens namn och bakgrundsinformation. Namn och andra personuppgifter bör inte protokollföras. Reglerna om utlänningssekretess i OSL (Offentlighets- och sekretesslagen) 21:5 kan tillämpas om man bedömer att det behövs. När ICORN skickar ut en lista över fristadskandidater är det viktigt att följ organisationens instruktioner, det vill säga att skriva ut, dela ut och radera mailet.

Kulturrådet rekommenderar i sin fristadshandbok att all mailkorrespondens avidentifieras och att identitetsuppgifter tas över telefon. Känsliga mail kan märkas i ärenderubriken med ”sekretess” samt hänvisning till aktuell lagparagraf. Offentlig handling lagras i krypterad form. Om någon begär ut mail eller annan offentlig handling ska ärendet granskas av kommunens säkerhetsavdelning innan utlämning.

När fristadsgästen väl är på plats kan det bli aktuellt med hemlig adress och skyddade personuppgifter. Bostadens belägenhet bör noga tänkas igenom. När det gäller fristadsgästens medverkan i offentliga sammanhang kan expertis på läget i det aktuella landet kontaktas för bedömning av säkerhetsläget.

Alla dessa frågor om säkerhet och sekretess kan vara svåra att ta ställning till i början, i och med att det kanske inte finns så mycket information om stipendiaten. Men det är viktigt att börja tänka över läget och diskutera med polisen, eventuellt SÄPO och med kommunens säkerhetsansvariga innan fristadsgästen anländer.

Säkerhetsansvarig på Östersunds kommun är Xxxx-Xxx Xxxxxx. Han ser inte att kommunen kan göra så mycket i ett förberedande syfte: ”Det handlar om att skapa rutiner för mottagande om kommunen beslutar att gå in i detta och då handlar det om att använda de befintliga nätverk som finns inom säkerhetsområdet.” Xxxx-Xxx Xxxxxx kan inte se några stora problem med det hela men poängterar att det beror mycket på vilken person som ska få fristad och hur aktiv den personen är under tiden hen finns här.

Chefen för polisen i Östersunds kommun, Xxxxx Xxxxxx, berättar att det finns en grupp poliser i Östersund som jobbar med skydd och säkerhet för enskilda, och de har ständigt uppdrag av olika art och omfattning. Poliserna tillhör en regional personskyddsgrupp, men är alltså stationerade i Östersund. De jobbar med personskydd över hela länet, men Xxxxx Xxxxxx menar att det naturligtvis är lättare om det inte handlar om ren glesbygd. Xxxxxxxxxxxxxxx har ofta få poliser så om det handlar om en person med stort skyddsbehov kan det vara enklast och säkrast om hen får sin fristad i Östersund. Xxxxx Xxxxxx tycker att det är bra och viktigt att polisen får vara med från början i diskussionen om vem som ska tas emot.

Om skyddsbehovet är stort och det uppstår många frågor som säkerhet som ska hanteras, så rekommenderas i Fristadshandboken att man avlastar

fristadskoordinatorn genom att ta in förstärkning som har kompetens í samhällsfrågor, till exempel en socionom på timanställning under den första tiden.

11. Koordinatorsrollen

En sammanvägning av samtliga tillfrågade fristäders erfarenheter talar för, att man bör utse en koordinator med förankring i stadens och regionens kulturliv. Denna person kan sedan knyta till sig annan expertis på till exempel säkerhet och sociala frågor.

Enligt ICORN bör koordinatorn kunna ägna 20-25 procent av heltid åt koordinatorssysslan. Ingen av de koordinatorer vi talat med bedömer att det fungerar med mindre än 25 procent. Arbetsbelastningen kan variera högst betydligt över tid, varför det måste finnas möjlighet att vara flexibel.

I den checklista för fristadskoordinatorer som Kulturrådet tagit fram, och som medföljer som bilaga till denna rapport, finns arbetsuppgifterna noggrant specificerade. I inledningen av checklistan sammanfattas koordinatorns ansvar så här:

– Koordinatorer arbetar med författarens och eventuell medföljande familjs möjligheter till en trygg, fungerande och stimulerande vardag i arbete och vila. Koordinatorn skall sträva efter att underlätta fristadsförfattarens integration i fristaden genom att initiera kontakt med lokalsamhällets fria kulturliv och institutioner, samt erbjuda eller hänvisa till lämpligt stöd i olika uppkomna situationer gällande arbets- eller privatliv.

– Koordinatorn är stadens representant i ICORN:s internationella och nationella nätverk av fristäder och samarbetar med övriga koordinatorer i organisationen. Koordinatorn fungerar också som kontaktperson för ICORN och ska delta i ICORN:s arbete genom att närvara vid ICORN:s konferenser, seminarier och dylikt. Det nationella nätverket av fristadskoordinatorer utgör en viktig resurs för projektets utveckling och aktivt deltagande i nätverksträffar är ett prioriterat arbetsområde.

– Koordinatorn ansvarar för projektets struktur, planering, genomförande och utvärdering, samt representerar staden i fristadssammanhang. I arbetsuppgifterna ingår också kontakt med myndigheter samt sökande av tillstånd. Stadens fria kulturutövare, dess kulturinstitutioner med flera ingår i koordinatorns lokala nätverk och utgör möjliga samarbetsparter.

12. Huvudmannaskap

Som vi har sett i kapitel 7 finns det många olika sätt att organisera ett fristadsprojekt på. Utgångspunkten för denna utredning har varit att titta på hur Östersund och Region Jämtland-Härjedalen tillsammans och/eller var för sig skulle kunna bli fristad.

Med tanke på att Region Jämtland-Härjedalen är en liten region och Östersund en relativt liten kommun torde det vara bra att göra detta tillsammans, att dela på ansvar och kostnader.

Eftersom det endast behövs ett medlemskap i ICORN skulle man kunna tänka sig att regionen står för ICORN-medlemskapet och sedan samarbetar med kommunen, som tar på sig ansvaret för att ta emot den första fristadskonstnären.

En fördel med denna konstruktion, utöver delade kostnader (se förslag under kapitel 13), skulle kunna vara att det ger andra kommuner i länet möjlighet att längre fram komma med i fristadsarbetet ”under regionens paraply”. Kommande fristadsgäster kan då placeras i den kommun som har de bästa förutsättningarna att ta emot dem.

Blir det en musiker kanske Östersund är lämpligast, eftersom musiklivet är mest aktivt här. Kommer det en bildkonstnär kan man fundera på om Åre kommun med konstutbildningen vid Åredalens folkhögskola är rätt plats. Är gästen en författare från Uzbekistan vore Strömsund möjligen bästa mottagarkommun, eftersom det finns en koloni av uzbeker där (och det dessutom kan antas att man där dragit slutsatser om hur hotade personer ska skyddas efter fallet med den skjutne imamen).

Under utredningsarbetets gång har idén kommit upp om man skulle kunna samarbeta med landstinget i Västernorrland, inte minst med tanke på att någon sorts sammanslagning till större regioner verkar vara i antågande. Region JH och Västernorrland samarbetar ju redan idag mycket över gränsen, med de regionala institutionerna som turnerar i båda länen, med övergripande kultursamverkansråd och så vidare. Mittuniversitetet, som skulle kunna vara en viktig samarbetspartner, täcker också båda områdena.

Efter att ha sonderat terrängen med såväl landstinget i Västernorrland som Sundsvalls kommun har vi dock beslutat oss för att inte gå vidare med den idén. Fristadsfrågan har hittills inte väckts på politisk nivå i varken landsting eller kommun i Västernorrland, varför det torde ta lång tid att komma till ett beslut om man skulle göra gemensam sak i fristadsfrågan. För Region JH och Östersunds kommun vore det angeläget att komma till beslut under 2016, varför bedömningen blir att det vore bättre att vi ”går före”. Längre fram kan vi så ta med oss fristadskapet in i den nya organisationen om och när en sammanslagning till en större region blir aktuell.

13. Finanisering

Kostnaderna för att vara fristad varierar över tiden. År ett av en fristadsvistelse kostar mer, år två kostar mindre. Under tiden mellan två fristadsgäster är kostnaderna begränsade till vissa fasta utgifter såsom medlemsavgift i ICORN och koordinatorns lön.

Om kommun och region ska göra detta tillsammans, är det viktigt att göra en genomtänkt fördelning av kostnaderna och noggrant specificera vem som ska stå för vad. Om man förutsätter att kostnaderna ska fördelas lika, är en tänkbar lösning att regionen står för ICORN-medlemskapet, koordinatorns lön och konferensresor samt hälften av stipendiet till fristadskonstnären. Kommunen står för övriga kostnader. Då blir fördelningen nästan exakt 50/50.

Baserat på en sammanvägning av de uppgifter som tagits in från existerande fristäder i Sverige skulle en årsbudget för fristadsarbetet i Region J/H och Östersund kunna se ut så här:

Region JH	Östersunds kommun
+ ICORN-medlemskap (2000 euro/år) 20.000 + Koordinatorslön (25% av 30.000/mån x 1,5) 135.000 + Resor till ICORN-konferenser m m (koordinatorn) 10.000 + Stipendium fristadsgästen (10.000-14.000/mån beroende på om hen kommer ensam eller har med sig familj) 60.000-84.000	60.000-84.000
+ Resa till och från hemlandet alternativt annan uppehållsort 25.000 + Hyra inklusive el, tele, bredband (7.000 x 12 mån)	82.000
+ Utrustning av bostad	25.000
+ Försäkringar m m	10.000
+ Resor till ICORN-konferenser m m (fristadsgästen)	10.000
+ Övrigt (information, översättningar
med mera)	20.000
Summa: 225.000-249.000	232.000-256.000

Tillkommer gör övriga kostnader inom organisationen, kostnader som är svåra att uppskatta. De kan till exempel uppstå när fristadsansvariga behöver anlita expertis från andra förvaltningar. Detta behov är svårt att uppskatta, då det kan variera beroende på vilken fristadsgäst man tar emot, hur stort skyddsbehovet är, vilket hälsotillstånd hen befinner sig och andra personliga omständigheter. Var man lägger koordinatorskapet spelar också in. Väljer man en koordinator från kultursektorn behövs med all säkerhet support från socialförvaltningen och vice versa.

Ingen av de fristäder som vi varit i kontakt med har kunnat bidra med någon siffra på vad dessa övriga kostnader uppgår till för deras del, så här kan vi bara göra en mycket ungefärlig uppskattning. Om vi utgår ifrån att det utses en koordinator som sorterar under regionens kulturförvaltning, så behövs det med all säkerhet en kontaktperson inom kommunens socialförvaltning. Särskilt i inledningen av en fristadsvistelse kan det behövas ganska stora insatser från denna kontaktperson, liksom från kommunens säkerhetsansvariga. Om fristadsgästen är författare kan det också vara lämpligt att utse en kontaktperson på biblioteket.

Om vi räknar med att dessa tre personer vardera kan behöva ägna 5-10 procent av sin arbetstid åt fristadsarbetet, så skulle kostnaden (räknat på 30.000 kronor i månadslön) bli mellan 81.000 kronor och 162.000 kronor per år, förmodligen mer år ett och mindre år två av fristadsvistelsen.

13. Sammanfattning

Fristadsprogrammet kan i vissa avseenden beskrivas som ett konstnärligt residensprogram. Men det finns en viktig skillnad; det viktigaste kriteriet vid urval är inte konstnärliga meriter, utan i stället behovet av att komma i säkerhet och göra sin röst hörd. Det handlar om att hjälpa en konstnär att komma ifrån en farlig situation, där hen genom sitt arbete riskerar förföljelse.

Men det handlar inte bara om att erbjuda skydd. Att vara en fristad är också en manifestation för yttrandefriheten och för allas rätt att framföra sina åsikter i offentliga sammanhang. Yttrandefriheten är sedan 1766 inskriven i den svenska grundlagen, och som svenska medborgare tar vi den ofta för självklar. Detta trots att den även i vårt land ifrågasatts och angripits på olika sätt genom åren. Och från omvärlden får vi snart sagt dagliga rapporter om hur människor förföljs, fängslas och tystas.

Fristadsrörelsen har existerat i drygt 20 år och i dag finns det över 50 fristäder i världen som tillsammans tagit emot mer än 130 fristadsgäster. I Sverige är tolv kommuner och fyra regioner medlemmar i fristadsrörelsen, och sedan kammarrätten i mars 2016 fastslog att fristadsarbete är förenligt med svensk lagstiftning är många fler på gång att söka medlemskap.

Denna utredning visar att förutsättningarna finns för att också Östersunds kommun och Region JH skulle kunna delta i fristadsprogrammet. Utredningens förslag har förankrats hos tjänstemän på regionen, som varit positiva till ett delat huvudmannaskap. Under förutsättning att nödvändiga politiska beslut fattas i såväl kommun som region skulle det vara möjligt att bli ICORN-medlem under innevarande år. Kanske skulle vi också hinna ta emot en första fristadsgäst under 2016.

2016 har utnämnts till Tryckfrihetens år i Sverige och en mängd myndigheter organisationer, föreningar och andra intressenter kommer att ha programaktiviteter som uppmärksammar det fria ordet och rätten till fri information. Den 2 december firas 250-årsminnet av den svenska tryckfrihetsförordningen. Hur ska vi fira här i Östersunds kommun och Region Jämtland-Härjedalen? Kanske genom att välkomna vår första fristadsgäst?

14. Beslutsförslag

Utifrån denna utredning föreslås Region Jämtland-Härjedalen och Östersunds kommun besluta

- att gemensamt arbeta för att en fristad i länet ska bli verklighet under 2016

- att regionen så snart vederbörliga beslut fattats söker medlemskap i ICORN

- att regionen står för en koordinator på 25 %, kostnader för koordinatorns resor till ICORN:s konferenser m m samt hälften av stipendiet till fristadsgästen

- att kommunen står för den andra halvan av stipendiet samt övriga kostnader såsom fristadsgästens resor till och från hemlandet samt till ICORN- konferenser mm, hyra inklusive el, tele och bredband, utrustning av bostad, försäkringar samt övriga kostnader (information, översättningar o s v)

- att kommunen avdelar en kontaktperson, förslagsvis inom socialförvaltningen, som kan vara koordinatorns stöd i sociala och andra samhällsfrågor

- att en styrgrupp inrättas med högst två representanter vardera från regionen och kommunen

- att regionen och kommunen upprättar ett avtal som reglerar hur ansvar och kostnader för fristadsarbetet ska fördelas

- att detta avtal gäller under den första fristadsperioden, det vill säga två år, och kan därefter omförhandlas

Bilaga 1. Intervjuade

Följande personer förtjänar ett varmt tack för att de svarat på våra frågor och delat med sig av sina erfarenheter:

Xxxxxx X Xxxxxx

författare, regionombud Författarförbundet, 070-603 49 19, xxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Xxxxx Xxxxxxxx

avdelningschef humaniora Mittuniversitetet, 000-000 00 00, xxxxx.xxxxxxxx@xxxx.xx

Xxxx Xxxxxxxx

vice vd Xxxxxxxxxxxxx, 000-00 00 00, xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx

Xxxxx Xxxxxxxxxx

enhetschef Skellefteå kommun, 0000-00 00 00, xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx

Husein Dautkerejev

fristadskoordinator Karlstad, 000-000 00 00, xxxxxx.xxxxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

Xxxxxxxxx Xxxxx

Programdirektör ICORN, x00 00 00 00 00, xxx@xxxxx.xxx

Xxxxxxxx Xxxx

kultur- och fritidschef Sundsvalls kommun, 000-00 00 00, xxxxxxxx.xxxx@xxxxxxxxx.xx

Xxxxxx Xxxxxxxxxxx

koordinator Dalarna, 000-000 00 00, xxxxxx.xxxxxxxxxxx.xxxx@xxxxxxxxxxxx.xxx

Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx

koordinator Sigtuna, 08-591 262 66, xxxx.xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx

Xxxxx Xxxxxxx

koordinator Växjö, nationell fristadssamordnare, 0470-414 15, 0000-00 00 00, xxxxx.xxxxxxx0@xxxxx.xx

Xxxx Xxxxxxxxx

fristadskoordinator Västra Götaland, 000-000 00 00, xxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

Xxx Xxxxxxx

bibliotekschef Tranås, 0140-682 02, xxx.xxxxxxx@xxxxxx.xx

Xxxxx Xxxx

konstkonsulent Region Jämtland-Härjedalen, 000-00 00 00, xxxxx.xxxx@xxxxxxxx.xx

Xxxxxx Xxxxxxxx

kulturchef Region Jönköpings län, 000-00 00 00, jorgen.lindvall@rjl

Xxxxx Xxxxxxxx

Fristadskoordinator Region Jönköpings län, 000-000 00 00, xxxxx.xxxxxxxx@xxx.xx

Xxxxxxxx Xxxxxxxxx

regional biblioteksutvecklare Region Jämtland-Härjedalen, 000-00 00 00, xxxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

Xxxxx Xxxxxx

chef Polisen Östersund, 000-000 00 00, xxxxx.xxxxxx@xxxxxxx.xx

Xxxxx Xxxxx

kulturchef landstinget Västernorrland, 0611-802 74, 000-000 00 00, xxxxx.xxxxx@xxx.xx

Xxxx Xxxxxxxxxx

ledningskoordinator kulturförvaltningen Umeå, 000-00 00 00, xxxx.xxxxxxxxxx@xxxx.xx

Xxxxx Xxxxxxx

fristadskoordinator Gävle, 000-00 00 00, xxxxx.xxxxxxx@xxxxx.xx

Xxx Xxxxxxxxxx

bibliotekskonsulent landstinget Västernorrland, forskare Mittuniversitetet, 0611-865 57, 000-00 00 00, xxx.xxxxxxxxxx@xxx.xx

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx

bildkonstnär, ordförande i KC Nord, 0647-101 06 / 000-000 00 00, xxxxx.xxxxxxxx@xxxx0.xx

Xxxxx Xxxxxxxxx

konstnär, kontaktperson XXX/KIF, 000-000 00 00, xxxxx_xxx@xxxxxxx.xxx

Xxxx Xxxxxxxxxx

Fristadskoordinator Skellefteå, 0000-00 00 00, xxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx

Xxxxxx Xxxxxx

kulturchef Region J/H, 000-00 00 00, xxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxx.xx

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx

konstnär, aktiv i KRO, styrelseledamot i KC Nord, 000-000 00 00,

Xxxxx Xxxxxxxxx

Konstnär, regional kontaktperson KRO, 000-000 00 00, xxxxx_xxx@xxxxxxx.xxx

Xxxxxxxx Xxxxxxx

kundtjänstansvarig Östersundshem, 000-00 00 00, xxxxxxxx.xxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx

Xxxx Xxxxxx

biträdande kulturchef Umeå, 000-00 00 00, xxxx.xxxxxx@xxxx.xx

Xxxxx Xxxxxxxx

kultursekreterare Tranås, 0140-682 32, xxxxx.xxxxxxxx@xxxxxx.xx

Xxxxxx Xxxxxxx

illustratör, ordförande Xxxxx Xxxxxxxxxxxx, 000-00 00 000 xxxxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xx

Xxxx-Xxx Xxxxxx

säkerhetschef Östersunds kommun, 000-00 00 00, xxxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxxx.xx

Xxxxxx Xxxxxxxxxx

vd Storsjöyran, 000-00 00 00, xxxxxx@xxxxxxxxxx.xx

Xxxxxxx Xxxxx

dekan humanvetenskapliga fakulteten Mittuniversitetet, 000-000 00 00, xxxxxxx.xxxxx@xxxx.xx

Bilaga 2. Tryckta källor och källor på Internet

Tryckta källor:

Xxxxx Xxxxxx & Xxxxxx Xxxxxxx (red): Fristäder, gästfrihet och yttrandefrihet (Nätverkstan 2015)

Källor på Internet:

Kammarrättens dom i Gävle-målet: xxxx://xxx.xxxxx.xx/XxxxXxxxx/000000/xxxxxxx.xxx

Kulturrådets fristadshandbok: xxxx://xxxxxxxxxxx.xx/xx/Xxxxxxx-xxx-xxxxxxxxxxxxxxxxxx/

ICORN:

xxxx://xxxxx.xxx/

Författarförbundet: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/

Svenska PEN-klubben: xxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/

Internationella PEN-klubben: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xxx.xx/

KRO/KIF:

xxxx://xxx.xxx.xx/

Bilaga 3. Checklista för fristadskoordinatorn

Checklista för fristadskoordinatorn          

Fristadsprogrammets syfte

Fristadsprogrammet syftar till att värna yttrandefriheten och försvara det fria ordet genom att ge en förföljd författare möjlighet att utöva sitt yrke i en trygg miljö, som erbjuder såväl goda levnads- som arbetsvillkor. Fristadsförfattaren erbjuds skydd, främjande av sitt yrkesutövande samt deltagande i värdstadens kulturliv, i enlighet med ICORN:s devis ”Protect – Promote – Participate”, där protect, det vill säga beskydda, har första prioritet.

Samordnarens roll och arbete

Enligt avtalet med ICORN ska fristaden utse en koordinator som ansvarar för projektet. Koordinatorer arbetar med författarens och eventuell medföljande familjs möjligheter till en trygg, fungerande och stimulerande vardag i arbete och vila. Koordinatorn skall sträva efter att underlätta fristadsförfattarens integration i fristaden genom att initiera kontakt med lokalsamhällets fria kulturliv och institutioner, samt erbjuda eller hänvisa till lämpligt stöd i olika uppkomna situationer gällande arbets- eller privatliv.

Koordinatorn är stadens representant i ICORN:s internationella och nationella nätverk av fristäder och samarbetar med övriga koordinatorer i organisationen. Koordinatorn fungerar också som kontaktperson för ICORN och ska delta i ICORN:s arbete genom att närvara vid ICORN:s konferenser, seminarier och dylikt. Det nationella nätverket av fristadskoordinatorer utgör en viktig resurs för projektets utveckling och aktivt deltagande i nätverksträffar är ett prioriterat arbetsområde.

Koordinatorn ansvarar för projektets struktur, planering, genomförande och utvärdering, samt representerar staden i fristadssammanhang. I arbetsuppgifterna ingår också kontakt med myndigheter samt sökande av tillstånd. Stadens fria kulturutövare, dess kulturinstitutioner samt mfl ingår i koordinatorns lokala nätverk och utgör möjliga samarbetsparter.

Arbetsgång inför mottagandet av en fristadsförfattare

Administrativa insatser:

 Tecknande av medlemskap i ICORN

 Undertecknande av avtal mellan ICORN och staden/kommunen

 Utarbetande av projektplan

 Utarbetande av kommunikationsplan

 Genomgång av budget

 Redovisa planeringen av det praktiska genomförandet vad gäller mottagandet av fristadsförfattare, samt tidplan för kulturnämnden

 Rapportera till eventuell styrgrupp eller chef.

 Koordinatorn kontaktar ICORN för förslag på gäst.

 Kontakta Polis/SÄPO, kommunens säkerhetsansvarig för en riskanalys.

 Eventuell styrgrupp föreslår en gästkandidat för kulturnämndens ordförande och vice ordförande (om kommunen har valt att urvalet skall vara ett politiskt beslut).

 Kulturnämnden eller presidiet beslutar om val av gäst att bjuda in (om kommunen har valt att urvalet skall vara ett politiskt beslut – annars beslutar de eller den som har delegation att göra det).

□ Gör en plan för att lösa eventuella behov av sjukvård de första veckorna innan personnummer har beviljats.

□ Mobilisera lokala nätverkskontakter, bjud t ex in till ett informationsmöte.

□ Ta kontakt med fristadsansvariga i övriga fristäder, ev. regionen och Kulturrådet för uppdaterad information och erfarenhetsutbyte.

Praktiska insatser inför ankomsten

□ Koordinatorn skickar inbjudan till gästen, undertecknad av exempelvis förvaltningschefen och kulturnämndens ordförande.

□ Ställ i ordning bostad. Xxxxx husgeråd? Fungerar datoruppkoppling, TV och telefon?

□ Kontakta Migrationsverktet och ordna med visum och uppehållstillstånd

□ Boka resa, säkerhetsrisk, personnummer, försäkring, bankkonto,

□ Ordna förskola/skola för eventuellt medföljande barn,

□ Förbered arbetsutrustning och eventuell arbetsplats

□ Se till att alla nycklar till lägenhet, tvättstuga osv finns på plats och att lägenheten är städad.

□ Förbered svenskundervisning, t ex SFI, Kursverksamheten eller annat.

□ Sätt samman ett välkomstpaket med viktiga telefonnummer, karta, busstidtabeller, kommuninformation etc.

Under vistelseperioden

Administrativa insatser under vistelsen

□ Fyll i folkbokföringsblanketter hos Skatteverket

□ Ansök om personnummer hos Skatteverket

□ När personnummer beviljats - ordna bankkonto.

□ Anmäl författaren till försäkringskassan

□ Ansök eventuellt om skyddade personuppgifter hos Skatteverket

□ Erbjud undervisning i svenska.

□ Inled samtal med gästförfattaren om att göra en plan för vad som skall hända efter stipendietidens slut.

Praktiska insatser under vistelsen

□ Månatlig utbetalning av stipendium. Betala eventuellt den första månadens stipendiebelopp kontant eftersom det kan dröja några veckor att få personnummer och bankkonto.

□ Gör en gemensam plan för den första tidens aktiviteter.

□ Presentera gästförfattaren för personer och organisationer i det lokal nätverket.

□ Orientera författaren i geografiskt i staden och visa centrala samhällsfunktioner.

□ Samtal och planering med gästen om planer efter stipendietidens slut

□ Ordna kontakt med kollegiala organisationer som Svenska PEN och Författarförbundet.

□ Ordna möten med andra fristadsförfattare i närområdet.

□ Ge branschinformation, t ex angående stipendier, förlag, tidningar och tidskrifter.

□ Var behjälpligt att samordna kontakter med olika arrangörer, om författaren så önskar.

□ Håll kontakt. Även mm gästförfattaren vill undvika offentligheten, behöver hon eller han sociala kontakter.

□ Var lyhörd för om författaren kan behöva kontakt med psykolog eller psykiater.

□ Var behjälplig med skol/dagiskontakter

Mot slutet av vistelsen

Administrativa insatser inför avslutning av stipendieperioden

□ Organisera eventuellt avslutningsarrangemang.

□ Boka eventuell hemresa, alternativt resa till annan ort.

Praktiska insatser inför avslutning av stipendieperioden

□ Inled tidigt samtalen om vad som skall hända efter stipendieperioden.

□ Var från början mycket tydlig med vad som kan förväntas och vilka möjligheter som står till buds.

□ Informera om vilka samhällsinstanser som ansvarar för vad och ge fristadsförfattaren redskap att själv söka information - en hel del information finns på flera språk.

□ Var behjälplig i att hitta tjänstemän och individer som har kunskap och kompetens som inte finns inom Kulturförvaltningen.

□ Mobilisera nätverken för att se om det finns möjligheter till stödinsatser där.

Kostnader

Vilka kostnader skall staden/kommunen stå för?

□ Ett skattefritt stipendium som utbetalas månadsvis.

□ Kostnad för bostad, inklusive el, telefon, dator och uppkoppling.

□ Medlemsavgift till ICORN.

□ Eventuella försäkringar.

□ Vissa representationskostnader

□ Resor för författare och koordinator till ICORN: s årliga möten och andra nätverksträffar.

□ Vissa informationskostnader och översättning av grundläggande information till fristadsförfattarens hemspråk.

Vilka kostnader skall fristadsförfattaren stå för?

□ Vardagliga levnadsomkostnader som livsmedel, tvål, shampoo, rengöringsprodukter, tvättmedel, kläder, medicin mm.

□ Sjukvård

□ Tandvård

□ Personförsäkringar och i vissa fall hemförsäkring

□ Förbrukningsmateriel, tidningar, tidskrifter och liknande.

□ Sport, fritid och rekreation.

□ Arbetsresor, om inte annat överenskommits.

□ Eventuella betaltjänster som tillförts telefonräkningen.

(Källor: Enkät till de svenska fristäderna, Scholars at Risk: How to host, New Tactics: Art Spaces Hosting Activism)

ÄRENDE 9

81

ÄRENDE 10

82

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSBIDRAG REGIONAL KULTURVERKSAMHET

För sista ansökningsdag, se Kulturrådets webbplats.

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN

Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna 9-11. Den fungerar även med Firefox version 4 eller senare, med Safari version 5 eller senare, eller med Chrome version 9 eller senare.

Ansökningar som kommer in efter kl. 24.00 sista ansökningsdagen avvisas. Information om bidraget hittar du på Kulturrådets webbplats.

Maximal inloggningstid per session är 8 timmar. Använd gärna funktionen "Spara tillfälligt" sist i blanketten så att uppgifterna inte försvinner om du loggas ut.

Obligatoriska frågor är markerade med en asterisk (*). För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i fälten, även om bilaga bifogas.

Uppgifter i gråmarkerade fält läggs in automatiskt.

Observera

SÖKANDE

Uppgifter om sökande organisation/institution hämtas automatiskt från ert användarkonto. Kontrollera att samtliga uppgifter är korrekta innan du fyller i blanketten. Eventuella ändringar gör du inte i den här blanketten utan under "Xxxx kontaktuppgifter" på startsidan.

OBLIGATORISKA BILAGOR

För eventuella obligatoriska bilagor, se Kulturrådets webbplats.

För att bifoga filer digitalt till er ansökan klickar ni på "Bifoga filer" på sista sidan. Filnamnet kan vara maximalt 20 tecken. I de fall det är längre används automatiskt de 20 första tecknen som filnamn. De filer ni bifogar kan maximalt uppgå till totalt 30 MB.

På sista sidan finns en rullista med tre val: "Skicka", "Spara tillfälligt" och "Avbryt". För att skicka in blanketten väljer du "Skicka" och klickar på "OK". Observera att du kan spara den ifyllda blanketten genom att istället välja "Spara tillfälligt" och klicka på "OK". En sparad blankett hämtar du genom att gå till "Mina ärenden" på startsidan. För att avbryta välj "Avbryt" och sedan "OK".

När du har valt "Skicka" och klickat på "OK" startar steg 1 av 3. Du måste gå igenom alla tre stegen för att blanketten ska skickas in korrekt. I steg 3 får du ett ärendenummer. Det är viktigt att du inte stänger fönstret innan du har fått den bekräftelsen. I steg 3 skickas även ett automatiserat e-brev till kontaktpersonen för blanketten med ärendenummer och blanketten i PDF-format.

Vid tekniska frågor kontakta xxxxxxx@xxxxxxxxxxx.xx eller ring 08-519 264 01. För bidragets kontaktperson, se Kulturrådets webbplats.

Så skickar ni in ansökningsblanketten

A149_V03 1/7

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSBIDRAG REGIONAL KULTURVERKSAMHET

För sista ansökningsdag, se Kulturrådets webbplats.

UPPGIFTER OM SÖKANDE Fält markerade med * är obligatoriska

Sökande organisation/institution enligt registreringsbevis

Organisationsnummer

Kulturen en del av Region Jämtland Härjedalen 232100-0214

Verksamhetsform

Aktiebolag Ekonomisk förening Enskild firma med F-skattsedel

Ideell förening

Handelsbolag

Kommun

Kommanditbolag

Landsting

Statlig myndighet

Stiftelse

Postadress, Box

Box 377

Postnummer Postort

83125 ÖSTERSUND

* Kommun där organisationen/

Telefonnummer (växel)

000-000000

institutionen har sitt säte Län

Östersund Jämtlands län

Organisationens/institutionens e-postadress (personneutral) Webbplats

xxxxxx@xxxxxxxx.xx xxxx://xxxxxxxx.xx

Ange om organisationen/institutionen har bankgiro- eller plusgirokonto

Bankgiro

Plusgiro

Kontonummer (ej bankkonto)

5147-5515

Ange om organisationen/institutionen är momsregistrerad

Ja

Nej

Organisationens/institutionens firmatecknare Firmatecknares funktion

Xxxxxx Xxxxxxx/Xxxxxx Xxxxx Regiondirektör/Regionråd

Uppgifter i gråmarkerade fält hämtas automatiskt från ert användarkonto. Se anvisningar för ansökan.

KONTAKTUPPGIFTER FÖR DENNA BLANKETT

Kontaktperson (förnamn och efternamn) E-postadress till kontaktperson

Xxxxxx Xxxxxx xxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxx.xx

Telefonnummer till kontaktperson Mobiltelefonnummer till kontaktperson

063146700 0703112424

✘ Jag har rätt att företräda sökande organisation/institution

✘ Jag, behörig firmatecknare eller behörigt ombud för sökande, försäkrar härmed att sökanden inte har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller är i likvidation eller konkurs.

Se vidare (SFS 2012:516 7 § resp SFS 2012:517 8 §)

* Ansökan avser följande organisation/institution/grupp

Filmpool inom Region Jämtland Härjedalen

För bidragets kontaktperson, se Kulturrådets webbplats.

A149_V03 2/7

Sökande organisation/institution enligt registeringsbevis (Denna uppgift hämtas automatiskt från sid. 2.)

Kulturen en del av Region Jämtland Härjedalen

PROJEKTET

Fält markerade med * är obligatoriska

För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i respektive fält, även om bilaga bifogas.

Ange verksamhetskategori

Museiverksamhet Teater-, dans- och/eller musikverksamhet Annat Film, konst, slöjd, musik

* Ange projekt ansökan avser

Ett år – fyra årstider, ett hälsa- och integrationsfrämjande kulturprojekt

* Är projektet ett flerårsprojekt? Ja Nej

* Ansökan avser år 1 2 3 av totalt 2 3 år

* Planerat startdatum som denna ansökan avser (ÅÅÅÅMMDD)

2016-08-01

* Planerat slutdatum som denna ansökan avser (ÅÅÅÅMMDD)

2017-08-01

* Beskriv vad ni avser att göra inom ramen för denna ansökan. (Max 1000 tecken)

Filmpool ämnar i samarbete med Kulturens övriga konsulentverksamheter inom Region Jämtland Härjedalen, genomföra en rad hälsa- och integrationsfrämjande kulturella insatser i Jämtlands län.

Insatserna utformas som workshops och leds av åtta professionella kulturaktörer, i team om två. Varje team besöker sex kommuner/mötesplatser, vilket innebär att varje mötesplats får totalt fyra besök per termin. Våra fyra team arbetar kring samma tema, men introducerar deltagarna till olika uttryckssätt: bild och form, slöjd, musik och film. De ur aktiviteterna resulterande produkterna, ställs ut på ett lokalt bibliotek i samband med varje terminsavslutning. Under utställningen arrangeras även en öppen jam-session med mångkulturell musik, samt att deltagarna/gästerna får information om hur man skapar en egen förening eller startar en studiecirkel. I samband med sommaravslutningen arrangeras vidare en utbildning/föreläsning för politiker, samarbetsorganisationer, utbildningsväsen mm om hur man kan arbeta integrationsfrämjande med kultur.

* Beskriv varför ni vill genomföra projektet. (Max 1000 tecken)

Under vintern 2015 genomfördes pilotprojektet “Särskild satsning kultur för nyanlända”, ur vilket vi drog slutsatsen att nyanlända i vår region efterfrågar stimulerande fritidssysslor som inte enbart är kopplade mot idrottsrörelsen. Under projektet utformades sex workshops inom olika kulturyttringar och dessa testades på olika grupper vid tjugo tillfällen. Aktiviteterna var mycket uppskattade och ett fortsatt och fördjupat program har efterfrågats. Vi söker nu projektmedel för att fortsätta detta arbete och hoppas under projektets gång komplettera SFIs undervisning i svenska språket, introducera en ny målgrupp till våra kulturverksamheter, samt uppmuntra till eget skapande.

A149 3/7

Sökande organisation/institution enligt registeringsbevis (Denna uppgift hämtas automatiskt från sid. 2.)

Kulturen en del av Region Jämtland Härjedalen

PROJEKTET fortsättning Fält markerade med * är obligatoriska

För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i respektive fält, även om bilaga bifogas.

* Beskriv projektets koppling till den regionala kulturplanen. (Max 1000 tecken)

Projektets insatser har formulerats utifrån den regionala kulturplanen för Jämtland Härjedalen. Enligt följande punkter skall kulturens verksamheter:

Utveckla kulturens roll för hälsa, delaktighet, inflytande och personlig utveckling Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor

Särskilt uppmärksamma barn och ungdomars inflytande på och rätt till kultur Utföra attitydfrämjande insatser för ett mångkulturellt samhälle

Samverka med kommunerna och samråda med det professionella kulturlivet, folkbildningen, funktionsnedsattas intresseorganisationer och det ideella kulturlivet

Upprätthålla och utveckla arenor/metoder som stöder processer utifrån länets behov t.ex. insatser för integration.

* Beskriv huvudsaklig målgrupp för projektet. (Max 1000 tecken)

Aktiviteterna riktar sig i första hand till nyanlända unga vuxna, vuxna, samt ensamkommande barn, men inbjudan går även ut till lokalbefolkning på de orter där aktiviteterna genomförs. Målet är att mötesplatserna skall utvecklas och breddas avseende besökarantal och målgrupp.

* Ange nationella och internationella samarbetsparter samt beskriv samarbetet. (Max 1000 tecken)

Vi ämnar analysera resultatet av projektet och ta fram en metod kring hälsa- och integrationsfrämjande kulturellt arbete, som kan spridas nationellt dels genom studieförbunden och SFI, men även inom våra egna film- och kulturnätverk.

Hur kan en attraktiv mötesplats se ut och utformas?

Hur kan vi dra nytta av våra nyanländas medhavda kulturkompetens? Kan vi engagera dem och göra dem till ledare?

Hur kan vi arbeta med språkinlärning och samhällsförståelse på nya sätt?

Kan kultur och skapande stärka nyanländas känsla av meningsfullhet och motverka fördomar och rasism mellan olika grupper?

A149 4/7

Sökande organisation/institution enligt registeringsbevis (Denna uppgift hämtas automatiskt från sid. 2.)

Kulturen en del av Region Jämtland Härjedalen

PROJEKTET fortsättning Fält markerade med * är obligatoriska

För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i respektive fält, även om bilaga bifogas.

Beskriv, om det inte framgår ovan, hur ni i projektet ska integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och interkulturellt perspektiv samt arbeta med att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. (Max 1000 tecken)

Region Jämtland Härjedalen är ett glesbefolkat och till ytan stort län, och vid sidan av de kommunikativa problem som detta medför, är nyanlända dessutom begränsade av ekonomiska skäl, varför vi kommer att utföra aktiviteterna på redan fungerande mötesplatser i närheten av de asylboenden där målgruppen bor. Vi hoppas på så sätt även stötta befintliga nätverk samt uppmuntra till fortsatt utbyte mellan lokalbefolkning och asylsökande. Våra workshop-ledare åker ut i par om två där både könen är representerade. Vi vill promota goda förebilder och ytterligare belysa vårt svenska jämställdhetsperspektiv.

Istället för att skicka med en tolk till aktiviteterna, vill vi använda oss av en kvinna, Xxxxx Xxxxxxxxx, som nyligen kommit hit från Syrien, Damaskus, och som är akademiskt utbildad och erfaren i rollen som kulturproducent. Vi ämnar utbilda henne i workshop-uppläggen och sedan låta henne följa med ledarna som praktikant/assistent/tolk under projektets första termin.

Beskriv projektet år två och/eller år tre om det är ett flerårigt projekt. (Max 1000 tecken)

Nyanlända är en målgrupp som av naturliga skäl förändras löpande: människor förflyttas till andra delar av landet, får eget boende eller utvisas. Arrangörerna uttrycker dessutom en önskan om kontinuitet och långsiktig planering, i ett arbete som i mångt och mycket är rörigt och konturlöst. Av denna anledning bör samma sorts aktiviteter schemaläggas och upprepas terminsvis under en längre period.

Ca 16% av Sveriges nuvarande befolkning är född i ett annat land. Vår svenska kultur har formats och influerats från andra länder och kulturer, under många generationer. Under år två och tre är målbilden att minst tio personer ur vår målgrupp har fått individuell stötting och hjälp på sin väg mot Region Jämtland Härjedalens lokala scener, utställningsarenor eller kulturföreningar. Vi tror att vi, genom att använda kulturen som en drivkraft, på sikt kan skapa ett mer interkulturellt samhälle.

Genom att låta de konstnärliga uttrycken färgas av varandra och blandas, erhåller vi ett mer dynamiskt, öppnare och modigare samhällsklimat.

* Beskriv hur ni planerar att integrera projektet i den löpande verksamheten. (Max 1000 tecken)

Genom samverkan med lokala parter finns nyckelpersoner på plats ute i kommunerna som kan inspireras av aktiviteterna och föra dessa vidare i ordinarie verksamhet eller i studiecirklar, filmklubbar mm. Eldsjälar kan dessutom kontakta konsulenter på Kulturen, för att komma vidare i sitt skapande.

Vi vill utveckla en metod eller strategi för hur vi skall arbeta med kultur och integration, och denna metod kan sedan spridas vidare både till lokala, samt nationella kollegor.

A149 5/7

PROJEKTET fortsättning Fält markerade med * är obligatoriska

* Riktar sig någon del av projektet till målgruppen barn och unga (0-18 år)?

Ja

Nej

* Hur stor andel riktar sig till målgruppen barn och unga (0-18 år)? Andel i procent

40-50%

Kommentar. (Max 500 tecken)

På de orter där vi har etablerat en kontakt inför detta projekt, bor en stor andel nyanlända 16-26åriga barn och unga vuxna, vilket även har varit snittåldern vid våra tidigare genomförda workshops/besök.

För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i respektive fält, även om bilaga bifogas.

EKONOMISK KALKYL

Fält markerade med * är obligatoriska

* KOSTNADER

Specificera

SEK

*Löner (inklusive sociala avgifter)

Coordinator 40% samt projektledare 25%

320.000

* Personer med F-skattsedel

8 workshopledare, föreläsare, tolk 390.000

* Pensioner

Inräknat i löner 0

* Lokaler

Externa lokaler 10.000

* Marknadsföring

Sociala medier, affischering, press 25.000

* Administration

Administration och Overhead 15% 48.000

* Övrigt

Material, resor, bilhyra 117.000

Summa

910.000

För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i respektive fält, även om bilaga bifogas.

A149 6/7

EKONOMISK KALKYL (fortsättning) Fält markerade med * är obligatoriska

* FINANSIERING

Specificera

Status

SEK

* Söker bidrag från Kulturrådet

* Övrigt bidrag från Kulturrådet (1)

* Övrigt statligt bidrag

* Bidrag från landsting

/region

* Bidrag från kommun

* Sponsring

* Egen insats

* EU-bidrag

* Övrigt

Summa

910.000

0

0

Ange status...

50.000

Teknik och lokaler

0

0

Ange status...

400.000

Beviljat

Kulturen inom Region JH

0

Ange status...

0

Ange status...

460.000

För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i respektive fält, även om bilaga bifogas.

(1) Avser kvarvarande bidrag från Kulturrådet som överförs till år 2 eller år 3

ÖVRIGT Fält markerade med * är obligatoriska

Övriga upplysningar. (Max 500 tecken)

Skicka/Spara tillfälligt/Avbryt

När blanketten sparats tillfälligt ska en bekräftelse visas på skärmen.

När du har valt "Skicka" och klickat på "OK" skickas blanketten till Kulturrådets ärendehanteringssystem och ett ärendenummer visas på skärmen. Det är viktigt att du inte stänger fönstret innan du har fått den bekräftelsen. Sist skickas ett bekräftelsemejl till den inloggade kontaktpersonen med blanketten i PDF-format och eventuella digitala bilagor bifogade.

Bifogar "Ett år – fyra årstider, ett hälsa- och integrationsfrämjande kulturprojekt", en utökad ansökningstext med workshopupplägg och tematik, insatsernas övergripande mål, tilltänkta samarbetspartners.

Filmpool inom Region Jämtland Härjedalen

Kontaktperson för frågor kring projektets utformning:

Xxx Xxxxxxxx xxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx 0730-930195

A149 7/7

Ett hälsa­ och integrationsfrämjande kulturprojekt (2016­03­22)

Beskriv vad ni avser att göra inom ramen för denna ansökan.

Filmpool ämnar i samarbete med Kulturens övriga konsulentverksamheter inom Region Jämtland Härjedalen, genomföra en rad hälsa­ och integrationsfrämjande kulturella insatser i Jämtlands län.

Insatserna utformas som workshops och leds av åtta professionella kulturaktörer, i team om två. Varje team besöker sex kommuner/mötesplatser, vilket innebär att varje mötesplats får totalt fyra besök per termin. Våra fyra team arbetar kring samma tema, men introducerar deltagarna till olika uttryckssätt: bild och form, slöjd, musik och film.

Vi tror att det är lika viktigt att nyanlända förstår och blir insatta i vår svenska kultur, som att vi får ta del av och presenteras för den kultur som de själva för med sig hit. Projektet har ett övergripande tema: “Ett år – fyra årstider”, och tanken med detta är att aktiviteterna terminsvis skall resultera i en transmedia­utställning om det svenska året, där årets olika säsonger fylls med relaterat innehåll så som: mat, växter, musik, traditioner, väder, kläder, fritidssysselsättningar osv.

Vårt övergripande mål är att insatserna skall:

● förstärka befintliga mötesplatser i våra kommuner och ge dem nya redskap att arbeta med kultur och skapande.

● etablera nya kontaktytor mellan nyanlända och respektive orts lokalbefolkning, studieförbund, föreningar, ideella krafter, mm.

● fånga upp och lyfta nyanländas egna idéer, så att de kan växa genom studiecirklar eller nystartade föreningar.

● verka språkfrämjande genom att ord och begrepp kopplas till konkreta bilder, föremål och

upplevelser.

● uppmuntra till utbyte av kulturella uttryck deltagarna sinsemellan.

● lyfta kulturens integrerande och hälsofrämjande roll politiskt.

● bidra till en känsla av samhörighet och uppmuntra till/utveckla eget skapande.

● resultera i en repriserbar metod för hur kulturaktiviteter kan ingå i ett väl fungerande

integrationsarbete.

● resultera i en utställning per termin, där deltagare, allmänhet, samarbetsorganisationer samt nyckelpersoner inom integration och politik, möts under trevliga former. I samband med utställningen arrangeras en kompetenshöjande inspirationsföreläsning/ utbildning med avstamp i projektets aktiviteter, som syftar till att fristående ledare skall kunna genomföra liknande aktiviteter i sina ordinarie verksamheter, studiecirklar eller föreningar.

De ur aktiviteterna resulterande filmerna, tavlorna och hantverken, ställs ut på ett lokalt bibliotek i samband med varje terminsavslutning. Under utställningen arrangeras även en öppen jam­session med mångkulturell musik, samt att deltagarna/gästerna får information om hur man skapar en egen förening eller startar en studiecirkel.

En gång per år, i samband med sommaravslutningen, arrangeras dessutom en utbildning/föreläsning dit politiker, integrationssamordnare, samarbetsorganisationer, utbildningsväsen mm bjuds in.

Föreläsningen tar avstamp i projektet och handlar om hur man kan arbeta integrationsfrämjande med kultur. Vi försöker samtidigt dra lärdom av projektet och samtala kring om man kan arbeta på samma sätt kring andra teman, tex: arbetsmarknad, utbildning, föräldraskap, relationer, samhälle, politik och media?

Exempel på workshop­innehåll:

Bild och form: kollageteknik med tidningsriv & sprayfärg på kartong.

Vi bläddrar i magasin från hela världen och samtalar kring de motiv som dyker upp. Vi blandar bilder och ord och associerar fritt/ lär oss mer om våra fyra olika årstider och det svenska kalenderåret. Här finns utrymme att göra jämförande konst, mellan svenska traditioner och de man har med sig.

Slöjd och hantverk

Vi gör säsongsbetonat slöjd och hantverk inför jul, påsk, midsommar osv och/eller årstidsrelaterade textilier, xxx xxxxxx, mössor, armband, tovade föremål, bonader osv.

Musik och rytmövningar:

Musikaliskt möte med rytminstrument och mindre slagverk, sång och dans. Deltagarna får ta del av vår svenska musikhistoria, lära sig några säsongsbetonade låtar och tillhörande rörelser (skolavslutning/midsommar/jul osv), tala om svenska traditioner, samt dela med sig av sång och musik från sina egna kulturer. Mötet fokuserar på att vara glädjefyllt och kravlöst.

Film & samtal/animation:

Vi gör animerade kortfilmer som textas på arabiska/svenska och tillgängliggörs för alla.

Under projektet kommer samverkan att ske med lokala studieförbund, ideella föreningar, SFI, samt integrationssamordnare ute i våra olika kommuner.

Dialog pågår redan med följande tilltänkta samarbetspartners, mötesplatser:

Åre Språkcafé, motpart Studiefrämjandet Vuxenskolan samt Svenska Kyrkan. Bispgården, Älgbergets konferensanläggning, motpart Jämtlands gymnasium. Föllingegården, motpart Studieförbundet Vuxenskolan

Grytan, motpart ideella föreningen Hej Främling Baptiskapellet Rätan, motpart Ideella föreningen Asylgruppen Östersund Jämtfald, Rädda barnen/ SFI Integrationssamordnare, Hede, Härjedalen.

Beskriv varför ni vill genomföra projektet.

Under vintern 2015 genomfördes pilotprojektet “Särskild satsning kultur för nyanlända”, ur vilket vi drog slutsatsen att nyanlända i vår region efterfrågar stimulerande fritidssysslor som inte enbart är kopplade mot idrottsrörelsen. Under projektet utformades sex workshops inom olika kulturyttringar och dessa testades på olika grupper vid tjugo tillfällen. Aktiviteterna var mycket uppskattade och ett fortsatt och fördjupat program har efterfrågats. Vi söker nu projektmedel för att fortsätta detta arbete och hoppas under projektets gång komplettera SFIs undervisning i svenska språket, introducera en ny målgrupp till våra kulturverksamheter, samt uppmuntra till eget skapande.

Ur ett glesbygdsperspektiv är det viktigt för oss att våra nyanlända trivs bra och vill stanna i vår region. Genom ovanstående insatser vill vi forma en brygga till lokala sociala och kulturella sammanhang, hitta kompetenser inom kulturområdet, samt fungera som ett bollplank för frågor som rör det vardagliga svenska livet.

Filmpool inom Region Jämtland Härjedalen Kontaktperson: Xxx Xxxxxxxx xxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx 0730­930195

Många av de barn som kommer till oss, har inte samma vana av att använda verktyg som te x färgpennor och saxar i skolan. Vi vill förbereda dem inför inträdet i vanliga skolklasser genom att låta dem pröva på de olika uttryckssätt som svenska barn får ta del av redan i förskoleklasserna. Samtidigt som de lär sig något nytt, får de arbeta med sin självbild, uttrycka sig, samt samlas kring något glädjefyllt.

För människor och barn som lever i utsatthet är det livsviktigt att få skratta, röra på sig och glömma vardagen en stund.

Beskriv projektets koppling till den regionala kulturplanen.

Projektets insatser har formulerats utifrån den regionala kulturplanen för Jämtland Härjedalen. Enligt följande punkter skall kulturens verksamheter:

● Utveckla kulturens roll för hälsa, delaktighet, inflytande och personlig utveckling

● Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande

förmågor

● Xxxxxxxx uppmärksamma barn och ungdomars inflytande på och rätt till kultur

● Utföra attitydfrämjande insatser för ett mångkulturellt samhälle

● Samverka med kommunerna och samråda med det professionella kulturlivet, folkbildningen, funktionsnedsattas intresseorganisationer och det ideella kulturlivet

● Upprätthålla och utveckla arenor/metoder som stöder processer utifrån länets behov t.ex. insatser för integration.

Beskriv huvudsaklig målgrupp för projektet.

Aktiviteterna riktar sig i första hand till nyanlända unga vuxna, vuxna, samt på några orter ensamkommande barn, men inbjudan går även ut till lokalbefolkningen på de orter där aktiviteterna genomförs. Målet är att mötesplatserna skall utvecklas och breddas avseende besökarantal och målgrupp.

Ange nationella och internationella samarbetsparter samt beskriv samarbetet.

Vi ämnar analysera resultatet av projektet och ta fram en metod kring hälsa­ och integrationsfrämjande kulturellt arbete, som kan spridas nationellt dels genom studieförbunden och SFI, men även inom våra egna film­ och kulturnätverk.

● Hur kan en attraktiv mötesplats se ut och utformas?

● Hur kan vi dra nytta av våra nyanländas medhavda kulturkompetens? Kan vi engagera dem och göra dem till ledare?

● Hur kan vi arbeta med språkinlärning och samhällsförståelse på nya sätt?

● Kan kultur och skapande stärka nyanländas känsla av meningsfullhet och motverka fördomar och rasism mellan olika grupper?

Filmpool inom Region Jämtland Härjedalen Kontaktperson: Xxx Xxxxxxxx xxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx 0730­930195

Beskriv, om det inte framgår ovan, hur ni i projektet ska integrera ett jämställdhets­, mångfalds­ och interkulturellt perspektiv samt arbeta med att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. (Max 1000 tecken)

Region Jämtland Härjedalen är ett glesbefolkat och till ytan stort län, och vid sidan av de kommunikativa problem som detta medför, är nyanlända dessutom begränsade av ekonomiska skäl, varför vi kommer att utföra aktiviteterna på redan fungerande mötesplatser i närheten av de asylboenden där målgruppen bor. Vi hoppas på så sätt även stötta befintliga nätverk samt uppmuntra till fortsatt utbyte mellan lokalbefolkning och asylsökande. Våra workshop­ledare åker ut i par om två där både könen är representerade. Vi vill promota goda förebilder och ytterligare belysa vårt svenska jämställdhetsperspektiv.

Istället för att skicka med en tolk till aktiviteterna, vill vi använda oss av en kvinna, Xxxxx Xxxxxxxxx, som nyligen kommit hit från Syrien, Damaskus, och som är akademiskt utbildad och erfaren i rollen som kulturproducent. Vi ämnar utbilda henne i workshop­uppläggen under en heldag och sedan låta henne följa med ledarna som praktikant/assistent/tolk under projektets första termin. I sin roll som praktikant får hon även i uppdrag att samla några nyckelpersoner/ort som kan tänka sig att vara med och kurera utställningen, samt etablera och moderera en grupp på sociala medier, där engagerade worshopdeltagare kan ha fortsatt kontakt, även över kommungränserna.

Beskriv projektet år två och/eller år tre om det är ett flerårigt projekt

Nyanlända är en målgrupp som av naturliga skäl förändras löpande: människor förflyttas till andra delar av landet, får eget boende eller utvisas. Arrangörerna uttrycker dessutom en önskan om kontinuitet och långsiktig planering, i ett arbete som i mångt och mycket är rörigt och konturlöst. Av denna anledning bör samma sorts aktiviteter schemaläggas och upprepas terminsvis under en längre period.

Ca 16% av Sveriges nuvarande befolkning är född i ett annat land. Vår svenska kultur har formats och influerats från andra länder och kulturer, under många generationer. Ett mer långsiktigt mål är således att de eldsjälar som fångas upp under projektets olika terminer, skall få hjälp att på egen hand kunna ägna sig åt musik, teater, bildkonst, scenkonst, hantverk, fotografi, litteratur eller vad de nu önskar.

Under år två och tre är målbilden att minst tio personer ur denna målgrupp har fått individuell stötting och hjälp på sin väg mot Region Jämtland Härjedalens lokala scener, utställningsarenor eller kulturföreningar.

Vi tror att vi, genom att använda kulturen som en drivkraft, på sikt kan skapa ett mer interkulturellt samhälle. Genom att låta de konstnärliga uttrycken färgas av varandra och blandas, erhåller vi ett mer dynamiskt, öppnare och modigare samhällsklimat.

Beskriv hur ni planerar att integrera projektet i den löpande verksamheten.

Genom samverkan med lokala parter finns nyckelpersoner på plats ute i kommunerna som kan inspireras av aktiviteterna och föra dessa vidare i ordinarie verksamhet eller i studiecirklar, filmklubbar mm. Eldsjälar kan dessutom kontakta konsulenter på Kulturen, för att komma vidare i sitt skapande.

Filmpool inom Region Jämtland Härjedalen Kontaktperson: Xxx Xxxxxxxx xxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx 0730­930195

Vi vill utveckla en metod eller strategi för hur vi skall arbeta med kultur och integration, och denna metod kan sedan spridas vidare både till lokala, samt nationella kollegor.

Filmpool inom Region Jämtland Härjedalen Kontaktperson: Xxx Xxxxxxxx xxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx 0730­930195

ÄRENDE 11

94

Typ

Status Sparad Mottagare

EU-medel/Investeringar för tillväxt och sysselsättning/Mellersta Norrland/3 Att öka konkurrenskraften för små och medelstora företag

Skickad 2016-03-10

Tillväxtverket

   1.      Uppgifter      om      projektet                    

1.1 Projektets namn Design - Strategi för smart och hållbar tillväxt

1.2 Datum för projektstart 2016-06-01

1.3 Datum för projektavslut 2018-12-31

1.4 Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet
Jämtland
Berg	Bräcke	Härjedalen	Krokom	Ragunda
Strömsund	Åre	Östersund
Västernorrland
Härnösand	Kramfors	Sollefteå	Sundsvall	Timrå
Xxxx	Xxxxxxxxxxxx

Typ av projekt Projekt

Har projekt sökt finansiering ur minst två programområden?

Nej

   2.      Uppgifter      om      sökande                    

2.1 Organisationsnummer 802437-0473

2.2 Organisationsnamn Design i Västernorrland Ideell Förening

2.3 Juridisk form Ideella föreningar [61]

2.4 Organisationens postadress N/A

2.5 Organisationens postnummer 851 70

2.6 Organisationens postort Sundsvall

2.7 Arbetsställenummer 4572-7757

2.8 Arbetsställenamn Holmgården Campus Sundsvall

2.9 Besöksadress Xxxxxxxxx 00

2.10 Postnummer 851 71

2.11 Postort Sundsvall

2.12 Är organisationen momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet?

2.13 Omfattas er organisation av Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?

Ja Nej

2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert Bankgiro

Ange nummer för valt betalningssätt

2.15 Kontaktperson

Namn Design i Västernorrland

Telefon 0000000000

E-post xxxxxx.xxxxxxxxx@xxx.xx

2.16 Projektledare

Xxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx

Telefon 0000000000

E-post xxxxxx.xxxxxxxxx@xxx.xx

2.17 Ekonomi

Xxxx Xxxxx Xxxxxxxxx

Telefon 0000000000

E-post xxxxx.xxxxxxxxx@xxx.xx

       3.              Samverkansparter                      

   4.      Bakgrund      och      omvärld                    

Bakgrund Design är ett avgörande verktyg för företag och organisationer när det gäller att arbeta utifrån användare och konsumenters behov/önskemål. Att arbeta med design och dess metodiker leder till stärkt konkurrenskraft och ökad innovationsförmåga hos den enskilda aktören något som krävs för överlevnad och framgång i en global kontext.

I Västernorrland och Jämtland Härjedalen behöver emellertid kunskapsnivån inom design stärkas för att ge förmågan att nyttja detta verktyg effektivt. För i en värld i konstant förändring behöver företag och organisationer i allt större utsträckning och i vidare bemärkning än tidigare besitta, inhämta och transformera erforderlig kunskap och kompetens för att utveckla sin verksamhet utifrån de nya krav, behov och önskemål som användare ställer och vår miljö/planet kräver. Vare sig det rör sig om nya produkter, tjänster, miljöer eller processer som efterfrågas eller som kan skönjas i ett beteende, eller som vår miljö kräver, behöver företag och organisationer på ett snabbt och effektivt sätt kunna ställa om och anpassa sig efter en omvärld i ständig utveckling.

Design är ett strategiskt verktyg för att arbeta med kreativitet och idéutveckling som utgår ifrån användarens perspektiv och behov. Design spelar en avgörande roll för att fatta rätt beslut när det rör utveckling och nyskapande. Förfining och förändring av tjänster, produkter, miljöer och processer måste ske så att dessa uppfyller de behov och krav som ställs av användare på en organisation och de tjänster och produkter som levereras. Genom att arbeta med att öka den generella designmognaden i regionen samt genom stöd (kunskapsmässiga och nätverksbaserade) i små och medelstora företag i Region Jämtland Härjedalen och Västernorrland kan vi öka användningen av designmetodik som ett mångfacetterat och strategiskt verktyg vilket ökar konkurrenskraften hos det enskilda företaget gentemot nationella och internationella aktörer och konkurrenter. Under en längre tid har forskning visat att design lönar sig ekonomiskt. I bland annat Teknikföretagens undersökningar visas det att de

företag har rörelsemarginaler som är mer än 50 procent högre än de som ej använder design på strategisk nivå (ref. Teknikföretagen (xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxx/Xxxxxxxxxx/Xxxxx er/Design-ger-50--70--hogre-vinstmarginaler/)).

Både inom näringslivet och den offentliga sektorn växer behovet av ökad innovationsförmåga samt att kunna svara upp mot de ökade krav som användare/brukare ställer gentemot de som ska leverera till dem. Detta växande behov att kunna läsa av och förstå kunder och användare för att kunna leverera attraktiva alternativ gör att det finns ett ökat behov av design samt att kunna arbeta med designprocessen i organisationer både i den interna och i den externa utvecklingen (så som ett nytt internt arbetssätt för effektivare kundhantering, effektivare integration eller en ny konsumentprodukt eller tjänst).

Omvärld och samverkan Företag som har svårt att hävda sig i konkurrensen med andra aktörer är ofta

de som genom sitt erbjudande inte tillfredställer potentiella kunder. Ett

brukarcentrerat tillvägagångssätt vid skapande av tjänster och produkter är

avgörande på en globalt konkurrensutsatt marknad och ett misslyckande i att

ta till vara på samt tillgodose kunder/användares intressen och behov får

förödande konsekvenser för det enskilda företaget.

Organisationer arbetar allt

mer med fokus på samarbete med kunder och leverantörer som tar sig uttryck

redan i problemidentifieringsfas vidare till idégenereringsfas och till

lösningsfas genom medskapande (co-creation och co- design). Detta sker för

att generera relevanta produkter och tjänster för sina kunder och sedermera

generera tillväxt och/eller konkurrensfördel för organisationen. Att design är

ett viktigt verktyg att använda i utvecklingsarbete och för att ta ett

brukarcentrerat perspektiv framgår inte minst av Europa kommissionens

ansats med European Design Innovation Initiative (EDII).

Projektet sker i nära samverkan med Regionalt Designcentrum Jämtland

Härjedalen som är en del av Region Jämtland Härjedalen. Tidigare har

lyckad samverkan skett i projektet Regionalt Designcentrum Mitt för att

binda våra regioner närmare i frågor som rör designmognad och användning

av design i regionerna. Med projektet Design - Strategi för smart och hållbar tillväxt kan vi ytterligare öka förutsättningar för fortsatt förstärkning av

samarbete samt utvidgning av samarbeten både inom och utom region i syfte

att stärka företags konkurrenskraft och utveckling.

Samverkan med

regionernas designföretag sker i nätverksform där dessa kan stärka sina band

sinsemellan men även i förhoppning mot nya aktörer inom branschen

verksamma i både Norge och Finland.

Koppling till det regionala näringslivet Projektet Design - Strategi för smart och hållbar

tillväxtär är kopplat till det regionala näringslivet på flertalet sätt. I de företagsutvecklingsprojekt som bedrivs under projektet berörs olika branscher och aktörer inom det regionala näringslivet genom sitt deltagande

samt även som medskapare till utveckling inom områden så som exempelvis

smart och hållbart företagande kopplat till bland annat

cirkulär ekonomi och Cradle to Cradle. I dessa 97

utvecklingsprojekt är även regionens designföretag involverade för att arbeta med de deltagande företagen och dessas utveckling. I den del som rör omvärldsbevakning samt

sammankoppling av företag mot nya regioner och marknader deltar företag

inom design genom nätverksaktiviteter som syftar till att stimulera nya

samarbeten och affärskontakter. Även andra företag involveras i dessa

aktiviteter där det finns möjlighet till spetskompetens inom regionen att både

attrahera investeringar och etableringar inom region som att söka och finna

potentiella nya marknader och verksamhet utom region.

EU's strategi för Östersjöregionen Under EUs Östersjöstrategi med inriktning på att

länka samman regioner

samt öka välstånd och rädda xxxxx kommer projektet arbeta mot att skapa

sammanlänkning genom nätverk mot exempelvis Finland rörande erfarenhets

och kompetensutbyten på designområdet, att arbeta med

företagsutvecklingsprojekt som främjar ökat välstånd, miljö och hållbar

produktion genom insatser mot en mer cirkulär ekonomi och tillgänglighet samt inkludering för ökad konkurrenskraft, funktion för alla och integration.

Lika möjligheter och ickediskriminering

Projektets aktiviteter är inkluderande och riktar sig till brett spektrum av företag och entreprenörer. Projektet arbetar generellt utifrån ett perspektiv kopplat till filosofin inkluderande design där förhållningssätt och designprocess utgår från och tar hänsyn till alla tänkbara användare det vill säga hänsyn tas till fysisk och kognitiv förmåga, språk och andra egenskaper.

Inom aktiviteter för nätverk och internationalisering är detta öppet för alla som proffessionellt verkar inom området för industriell design samt produkt och tjänsteutveckling där design används som arbetsredskap. För att täcka in en bredd av aktörer kommer exempelvis nätverket att söka efter eventuella nyetablerade individer på den svenska marknaden som innehar denna proffession och bjuda in funna individer som även har för avsikt eller är företagare i aktiviteter. Information om möjligheter, aktiviteter och nätverk kommer ske genom kontakt med Arbetsförmedlingen, i samverkan med Unicum samt genom deltagande i bland annat nyföretagarsammanhang. När det gäller arbete utifrån kriteriet lika möjligheter och ickediskriminering i aktiviteter kopplade till hållbart företagande - cirkulär ekonomi är detta öppet för samtliga företag som idag arbetar för att skapa en god hållbarhet. Arbete utifrån kriterierna lika möjligheter och ickediskriminering är naturliga och högt prioriterade delar i dessa aktiviteter då det handlar om hur företagen vinner på att tänka holistiskt och hållbart i samtliga delar för att öka sin konkurrenskraft, det vill säga ur miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv.

Miljö

Projektet och aktiviteter kommer ha positiv inverkan mot miljö då delar av projektet berör hur en mer cirkulär ekonomi kan uppnås. I den omvärldsbevakning som görs och utveckling av transregionala internationella nätverk ligger även kunskapsinhämtning och kunskapsdelning inom hållbarhet och socialt ansvarstagande som självklara moment för projektet. Projekt och dess upplägg har även positiv påverkan på miljön då det syftar till att generera nya och förbättrade produkter och tjänster utifrån användares behov och önskan vilket gagnar miljön. Genom att vid utvecklingen av produkter och tjänster sätta miljön i fokus har man stora möjligheter att minska dess miljöpåverkan. Det gäller från tillverkning, under användandet och fram till och med

skrotning och återbruk. Om företagen introducerar ett 98

systematiskt miljöarbete och tankar inom cirkular ekonomi kommer också deras egen miljöpåverkan att minska successivt i framtiden. Dessutom påverkar de andra företag i sin bransch samt i sin omvärld att också ta i tu med miljöarbetet i sina respektive företag för att kunna konkurrera samt leverera utifrån ställda krav och önskemål.

Jämställdhet

Målsättning i alla aktiviteter är att det är jämställd fördelning i deltagandet. Där det finns en obalans kommer projektet att söka möjliga vägar för att korrigera detta. Det kan röra sig om att deltagande företag deltar aktivt i att uppfylla denna målsättning genom att fördela medverkan på ett jämställt sätt. Likt för deltagande företag och individer gäller även jämställdhet vid engagemang av externa resurser. Här sker upphandling med detta kriterium i sammanvägning med den kompetens som besitts.

Projektet arbetar utifrån filosofin Design för Alla där förhållningssättet och designprocess utgår från jämställdhet och ett inkluderande förhållningssätt.

   5.       Mål       och       resultat                       

Mål Projektets mål är att öka designmognaden i

regionerna Jämtland

Härjedalen och Västernorrland inom näringslivet och därmed bidra till ökad innovationsförmåga, användarfokusering, ökat hållbarhetstänkande samt ökad lönsamhet och konkurrenskraft hos näringslivet.

Delmål: Smart - Hållbart företagande/ Cirkulär ekonomi

Under perioden drivs 2 företagsutvecklingspaket där målsättning är att samla företag som vill arbeta målmedvetet, kretsloppsbaserat och på ett hållbart sätt. En cirkulär ekonomi bygger på att arbeta med alla frågor som berör företaget och dess tankar för att bli mer hållbart. Designmetodik är här ett kraftfullt arbetsredskap för att belysa de utmaningar som företaget har. Inom delmålet tas en möjlig handlingsplan fram samt arbete påbörjas för ett mer konkurrenskraftigt, ekonomiskt vinnande, innovationsbenäget och hållbart företagande. Det kan röra allt ifrån de leverantörer

företaget samverkar med, materialval, konstruktion, energiförbrukning till justerat och förändrat tjänsteutbud och affärsmodell till policyarbete, företagskultur och mer därtill. Sammantaget leder arbetet till att det enskilda företaget väsentligt kan stärka sin miljömässiga position, differentiera sig, hitta innovationsmöjligheter och stärka sin konkurrenskraft och finna ekonomiska incitament. För utvecklingspaketen finns som bas en modell för att arbeta med företag och deras utmaningar genom processer kopplade till design för

att skapa nya affärsmöjligheter och utveckla företaget vilka i detta projekt anpassas, förfinas och uppdateras. Basen i arbetsmetoden är beprövad och använd med mycket goda resultat av rikstäckande organisationer inom design så som SVID och Design Region Sweden (DRS). XXX har även spelat en aktiv och väsentlig roll i dess utveckling. I varje paket deltar 10

- 15 företag. Arbetsmodellen beskrivs under punkten 7 Aktiviteter samt i bilaga. Utfall skall kunna mätas i termer av företagens egna beräkningar och utvärderingar av resultatet som insatserna genererat. Värden tas fram i samråd med företagen och kan sättas i både monetära och värdemässiga termer, så som minskade kostnader i material vilka kan genereras, minskad miljöbelastning och dess monetära värde, en ökad kundlojalitet som uppstår, ökad kundtillfredsställelse, kostnadsreducering för service och reparationsarbete, m.m

99

Delmål: Nätverk och internationalisering

Genom omvärldsbevakning och genom att knyta band till andra aktörer, regioner och nationer stärks och skapas nya affärs- och utvecklingsmöjligheter för Västernorrland och Jämtland Härjedalen både för de designaktörer som finns i regionerna men även för företag och organisationer där inspel från design och kreativ näring är en viktig del. Att kunna bredda de idag lokala nätverken inom designdisciplinen till att skapa mer transregionala, nationella och internationella kontaktytor bidrar både till att den inhemska kunskapsnivån kan höjas och utvecklas men även till att nya möjliga samarbeten och idéutbyten uppstår. När det gäller internationalisering för företag är det av vikt att exempelvis kunna ge möjlighet till deltagande i mer mässliknande evenemang där redan stark inriktning/kunnande finns inom regionerna så som exempelvis sportdesign och besöksnäring. Vikten av detta ligger både i möjligheten att nå ut till nya segment, marknader och samarbeten för det enskilda företaget och för klustersammansättningar likväl som i möjligheten att attrahera humankapital och företag att förlägga aktivitet, drift och utveckling i våra regioner. Idag finns ett lokalt nätverk som bör vidareutvecklas både innehållsmässigt och breddas till ytterligare olika spetsområden och geografiska områden. Utfall skall kunna mätas i termer av företagens egna beräkningar och utvärderingar av resultatet som insatserna genererat. Detta kan exempelvis bestå i ökad försäljningsvolym till en specifik marknad, ökad efterfrågan på företagets tjänster utifrån den givna insatsen, m.m.

Målgrupp(er) Primär målgrupp är SMF (tjänst och produktföretag). Även vidareutveckling av ny och befintlig kompetens inom professionen design med tyngdpunkt på industridesign och tjänstedesign. Designutbildningen inom Mittuniversitetet är även den en viktig målgrupp inom ramen för entreprenörskap och kompetensutveckling inom design.

Förväntat resultat vid projektavslut Det förväntade resultatet efter projektavslut är att

designmognaden hos deltagande företag blivit betydande och säkerställt ökad konkurrenskraft genom ett stärkt tjänste- och produktutbud, skapat en större utvecklingsbenägenhet och därmed en ökad innovationsförmåga samt bidragit till ett mer hållbart företagande. Insatser för ökad export och internationalisering kommer ha skett för deltagande företag då dessa erbjudits nya kontaktytor för internationellt företagande samt att affärsmöjligheter påvisas för internationell expansion genom att arbeta med hållbart företagande . För de designföretag som medverkar i kluster och nätverksaktiviteter är förväntade resultat stärkta relationer som leder till nya samarbeten och stärkt position för storregionen att visa på hög kompetens och konkurrensföredel inom redan befintliga och potentiella spetsområden (exempelvis sport, destination, tillgänglighet, hållbarhet, matkultur) för att ses som en relevant samarbetspart och leverantör i nationella och internationella designinsatser.

Förväntade effekter på lång sikt Förväntade effekter är ökad designmognad i regionerna Jämtland Härjedalen

samt Västernorrland. Att fler företag har integrerat design i sin verksamhet

både i utveckling av nya produkter och tjänster men även på högre strategisk

nivå där design och designprocess används för själva organisationsutvecklingen. Att lokala nätverk har kopplats sig samman över länsgränser och även in i Norge samt Finland vilket

ger upphov till en utökad kompetensbas och möjliga framtida samarbeten och

uppkomst av nya företag. Att nya produkter och tjänster blivit utvecklade med stöd av projektets insatser vilket gett det enskilda företaget bättre konkurrenskraft och förutsättningar för tillväxt och