Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal.
Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR DEN PRIVATA SOCIALSERVICEBRANSCHEN 1.3.2014–31.1.2017
INNEHÅLL
2 § Ledning och fördelning av arbetet samt organisationsrätt 4
Arbetstid enligt arbetsskiftsförteckning 7
Undantag från arbetstidsbestämmelser 9
Övertidsarbete i allmänt och kontorsarbete 10
Arbetstid och övertidsarbete under söckenhelgsveckor och avbrutna utjämningsperioder 11
11 § Hur timersättningar räknas ut och byts ut mot ledighet 13
14 § Kvälls- och nattarbete 14
15 § Beredskap och utryckningsersättning 14
17 § Resekostnader och dagtraktamenten 16
22 § Kort tillfällig frånvaro 21
23 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet 22
28 § Möten på arbetsplatserna 24
29 § Uppbärande av medlemsavgifter 24
30 § Centralorganisationsavtal 24
32 § Avgörande av meningsskiljaktigheter 25
4 § Praktikanter, sommararbetstagare, unga, exceptionellt enkelt arbete och bud 29
ÖVERGÅNGSREGLER FÖR LÖNEAVTALET 32
1 § Placering i löneklasser 32
2 § Uträkning av tjänstgöringstillägg 32
3 § Lönegaranti och tillägg 33
LÖNEGRUPPERING FÖR SERVICEENHETER I SOCIALBRANSCHEN 34
G-LÖNETABELL FÖR SOCIALSERVICEBRANSCHEN 1.7.2014 37
G-LÖNETABELL FÖR SOCIALSERVICEBRANSCHEN 1.7.2015 38
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID LOKALA AVTAL 39
TILLÄGGSPROTOKOLL ÖVER LOKALA AVTAL 41
mellan Socialbranschens Arbetsgivargivarförbund rf och Undervisningssektorns Fackorganisation 56
PROTOKOLL ÖVER ERSÄTTNING FÖR RESEKOSTNADER OCH ARBETSTID I DEN PRIVATA SOCIALSERVICEBRANSCHEN DÅ
ARBETSTAGAREN ARBETAR PÅ FLERA STÄLLEN 58
PROTOKOLL ÖVER TILLÄMPNING AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR SOCIALSERVICEBRANSCHEN PÅ VIKARIER FÖR NÄRSTÅENDEVÅRDARE59
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL ÖVER FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR SOCIALSERVICEBRANSCHEN 61
Socialbranschens Arbetsgivarförbund och Hälso- och socialvårdens förhandlingsorganisation TSN, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia och förhandlingsorganisationen Jyty-Pardia-FHVF har ingått
KOLLEKTIVAVTAL FÖR DEN PRIVATA SOCIALSERVICEBRANSCHEN
1 § Avtalets omfattning
Avtalet gäller arbetstagare på serviceenheter i socialbranschen, anställda av medlemsföretag i Socialbranschens Arbetsgivarförbund. Avtalet berör dock inte:
Företagsledningen, cheferna för självständiga avdelningar samt personer i motsvarande chefsställning som företräder arbetsgivaren när villkoren bestäms för de anställningsförhållanden som detta kollektivavtal gäller.
Härmed avses sådana personer som hör till företagsledningen, är chefer för självständiga avdelningar samt är ansvariga förmän till vilkas huvudsakliga uppgifter hör att verka som arbetsgivarens representanter.
2 § Ledning och fördelning av arbetet samt organisationsrätt
1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa och säga upp arbetstagare.
2. Rätten att organisera sig är ömsesidigt okränkbar.
3 § Ingå arbetsavtal
1. I början av ett anställningsförhållande kan man komma överens om en prövotid på högst fyra månader, under vilken vardera parten ömsesidigt kan säga upp arbetsavtalet utan iakttagande av uppsägningstid. I visstidsanställningar som varar under 8 månader får prövotiden vara högst hälften av den tid arbetsavtalet varar.
2. Arbetsavtalet görs upp skriftligt. Om en visstidsanställning som pågår högst en vecka kan man dock avtala även muntligt, förutsatt att man skriftligt meddelar arbetstagaren för hur lång tid arbetsavtalet ingåtts och den ordinarie
arbetstiden.
3. Ett anställningsförhållande för viss tid kan uppgöras på de grunder som nämns i arbetsavtalslagen.
4 § Häva arbetsavtal
1. När en arbetsgivare säger upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare följs nedan nämnda uppsägningstider som är beroende av hur länge anställningsförhållandet pågått:
0 - 1 år | 14 dagar |
1 - 4 år | 1 månad |
över 4 - 8 år | 2 månader |
över 8 - 12 år | 4 månader |
över 12 år | 6 månader |
När arbetstagaren säger upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare är uppsägningstiden 14 dagar när anställningen pågått högst fem år och en månad när anställningen pågått över fem år.
Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter uppsägningsdagen. Exempel: En anställning med 14 dagars uppsägningstid sägs upp 13.1. Anställningen upphör 27.1.
När uppsägningstiden räknas i månader upphör anställningen samma dag i ordningen som anställningen sades upp. Om motsvarande dag inte finns i månaden upphör anställningen på månadens sista dag.
Exempel: En anställning med 2 månaders uppsägningstid sägs upp 13.1. Anställningen upphör 13.3.
Exempel: En anställning med 1 månads uppsägningstid sägs upp 31.8. Anställningen upphör 30.9.
2. Ett arbetsavtal för viss tid upphör utan uppsägningstid när den överenskomna arbetsperioden löper ut.
5 § Löner
1. Undertecknarorganisationerna avtalar om lönegrunderna, lönen och betalningen av den i ett separat löneprotokoll.
2. Om något annat inte avtalats med arbetsgivaren betalas lönen in på den penninginrättning som arbetstagaren anvisar, där arbetstagaren skall kunna lyfta den på förfallodagen. Om penninginrättningarna håller stängt den dag lönen skall betalas anses närmast föregående dag som lönebetalningsdag.
6 § Arbetstid
Beträffande arbetstiden följs vad som stadgas i lagar som reglerar arbetstagarnas arbetstid, såvida inte annat föranleds nedan.
Ordinarie arbetstid
Allmän arbetstid
1. Arbetstagarens ordinarie arbetstid i annat arbete än kontors- och periodarbete är högst 8 timmar per dygn och 38 1/3 timme i veckan.
l.b. Arbetstiden kan även ordnas så att den är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar i veckan. Detta förutsätter att arbetstagarens årliga arbetstid förkortas med 7 timmar för varje sådan månad i arbete under vilken arbetstagaren för varje dag i arbetet i fråga får full lön, eller i vilken ingår högst tre dagar utan lön.
Ledig tid ges under det halvår som följer på intjäningstiden eller enligt avtal även senare, och om detta skall meddelas senast två veckor på förhand.
Kontorsarbetstid
2. Arbetstagarens ordinarie arbetstid i kontorsarbete är högst 7 timmar 40 minuter per dygn och 37 ½ timme i veckan.
2.b. På arbetsplatser där man avtalat om en kontorsarbetstid som är kortare än 37 ½ timme bibehålls praxis. Från och med 1.6.1994 slopas dock sommartiden som är kortare än normal arbetstid. Lokalt kan man avtala om förlängd kontorsarbetstid till maximum 37 ½ timme eller om sommararbetstid.
Förlängning av arbetsdagen med en timme
3. Maximiarbetstiden per dygn kan i arbete enligt punkterna 1 och 2 genom avtal i förväg tillfälligt förlängas med en timme. Detta förutsätter att arbetstiden under utjämningsperioden jämnas ut till den tillämpliga maximiveckoarbetstiden.
Periodarbete
4. Arbetstagarens ordinarie arbetstid i periodarbete enligt 7 § i arbetstidslagen såsom i boende- och vårdenheter är högst 10 timmar per dygn, i nattskift 12 timmar per dygn och 38 1/3 timme i veckan.
I periodarbete av journatur, där arbetstagaren i allmänhet har möjlighet att vila sig under arbetsskiftet, kan arbetstiden vara längre så länge bestämmelserna i 29 § i arbetstidslagen följs.
Minimiarbetstid
5. Oändamålsenligt korta arbetsskift ska undvikas. Man ska inte på arbetsplatsen tillämpa arbetsskift som är kortare än fyra timmar, om inte arbetstagarens behov eller någon annan av arbetsuppgiften motiverad orsak förutsätter detta, såsom kortvarighet eller behovet av arbetskraft.
Arbetstid enligt arbetsskiftsförteckning
6. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas som medeltalet av den ovan nämnda. Detta förutsätter att en arbetsskiftsförteckning gjorts upp på förhand minst för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden per vecka jämnas ut till nämnda medeltal. Utjämningsperioden är 3–6 veckor.
Tillämpningsanvisning:
Parterna rekommenderar att arbetsskiftsförteckningarna görs för antingen
3 eller 6 veckor.
I annat arbete än periodarbete får den ordinarie arbetstiden inte under en enda vecka under utjämningsperioden överstiga 48 timmar. I periodarbete, då sex veckors utjämningsperiod tillämpas, får arbetstiden inte under den första eller senare av de tre veckorna överstiga 126 timmar.
7. Över arbetsskiften görs för utjämningsperioden på förhand upp en arbetsskiftsförteckning som skall delges arbetstagarna i god tid och minst en vecka innan den börjar tillämpas. Förteckningen kan ändras enbart genom avtal eller på grund av oförutsebara förändringar i förutsättningarna för att låta utföra arbetet. Även i sist nämnda situation skall man eftersträva att avtala om ändringar och meddela arbetstagaren om dessa så tidigt som möjligt.
8. För arbetstagare som enbart utför nattarbete får antalet nattskift i följd vara högst sju.
Arbetstid enligt lokala avtal
9. Enligt tillvägagångssättet vid lokala avtal (sid. 38) kan arbetsgivaren och förtroendemannen eller någon annan som företräder arbetstagaren avtala om att i vissa företag eller arbetsenheter tillämpa en del eller samtliga nedan nämnda arbetstidsarrangemang:
A) Arbetstiden kan jämnas ut under flera arbetsskiftsförteckningar. Varje förteckning skall göras upp och delges de berörda en vecka innan den börjar löpa. Utjämningsperioden kan vara högst 5 treveckorsperioder eller av särskilda orsaker högst 17 treveckorsperioder.
B) Den maximala dygnsarbetstiden kan i allmän och kontorsarbetstid eller i dags- och kvällsskift i periodarbete förlängas till 12 timmar, under förutsättning att arbetstiden under utjämningsperioden utjämnas till maximiarbetstiden enligt kollektivavtalet.
C) I periodarbete kan man då man tillämpar en arbetsskiftsföreteckning som omfattar 6 veckor avvika från maximibegränsningen om 126 timmar under en treveckorsperiod, under förutsättning att arbetstiden under utjämningsperioden jämnas ut till maximiarbetstiden enligt kollektivavtalet.
I övrigt följs bestämmelserna i kollektivavtalet om arbetstider och hur de ersätts.
10. Tillämpningen av undantagsbestämmelserna i punkt 9 förutsätter att arbetsgivaren och arbetstagaren gjort upp en arbetstidsplan i vilken de viktigaste principerna för placeringen av arbetstiden upptas. Sålunda kan man avtala t.ex. om regelbundet återkommande fridagar, om när man arbetar längre än normal arbetstid, när en eventuell längre ledig period placeras in.
11. Avtalet om arbetstidsplanen skall vara skriftligt. Man kan avtala om tillämpningen av systemet för högst ett år i sänder. Avtalet kan sägas upp genom överenskommelse eller med tre månaders uppsägningstid. Från avslutningstidpunkten fortsätter den gällande turlistan dock att gälla till slut.
12. Ifall representanterna för arbetsgivaren och arbetstagarna konstaterar att ett arbetstidsarrangemang enligt punkt 9 om vilket man kommit överens med en viss arbetstagare inte inverkar på hur de övriga arbetstagarnas arbetstider ordnas eller på deras övriga arbetsvillkor, förutsätter avtalsmöjligheten inget lokalt avtal för företaget eller enheten.
Vilopauser
13. Den ordinarie arbetstiden per dygn ordnas sammanhängande, bortsett från en ½ timmes matrast, ifall det inte finns grundad orsak till annat tillvägagångssätt. Lokalt kan man avtala om en 1 timme lång matrast.
Ifall de anställda fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen under matrasten räknas den inte som arbetstid.
Om arbetstagaren inte har möjlighet att avlägsna sig från arbetsplatsen har han rätt till en minst 20 minuter lång matrast under arbetstid.
Matrast skall ordnas åtminstone de dagar då arbetstiden överskrider fem timmar.
14. Arbetsveckan är i medeltal högst fem dagar lång. Xxxxxxx andra lediga dag försöker man inom möjligheternas gräns placera i samband med veckoledigheten, närmast på lördag, såvida arbetsarrangemangen inte förutsätter annat.
15. Arbetstagaren ges minst 35 timmar ledighet utan avbrott per vecka varje kalendervecka. Veckovilan kan tillfälligt med avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren också arrangeras så att den jämnas ut till i genomsnitt 35 timmar under två veckor, men då ska vardera veckan ha en veckovila på minst 30 timmar.
Undantag från arbetstidsbestämmelser
16. Arbetstidsbestämmelserna i detta kollektivavtal berör inte hemarbete som inte omfattas av arbetstidslagen.
17. När arbete utförs under patientfärd, läger- eller kursresa eller under motsvarande omständigheter kan arbetsgivaren och arbetstagaren avtala om hur arbetstiden och ersättningen fastslås avvikande från bestämmelserna i detta kollektivavtal. Då skall före resan, inom möjligheternas gräns, en arbetstidsplan göras upp, varav framgår den tid som skall räknas som arbetstid och eventuell beredskapstid. Dagtraktamenten betalas i enlighet med kollektivavtalet.
7 § Söckenhelger
1. Långfredag, annandag påsk, midsommarafton samt om de infaller annan dag än lördag eller söndag: nyårsdagen, trettondagen, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, självständighetsdagen, julaftonen, juldagen och annandag
jul är extra lediga dagar, ifall de med hänsyn till uppgiftens natur kan ordnas som lediga dagar. Om de inte är fridagar ges en motsvarande hel ledig dag under samma vecka eller utjämningsperiod, såvida inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om en annan tidpunkt.
Var och en av de ovan uppräknade dagarna förkortar veckans eller utjämningsperiodens ordinarie arbetstid med det genomsnittliga antalet arbetstimmar per dag (veckoarbetstid/5).
Arbetstagare med månads- eller timlön och vars anställning pågår minst två veckor är berättigad till söckenhelgsförkortning. Till en timavlönad arbetstagare betalas söckenhelgsförkortningsersättning som motsvarar normal timlön för söckenhelgsförkortningen.
8 § Mertidsarbete
1. Som mertidsarbete räknas arbete som en deltidsanställd utför utöver den avtalade arbetstiden upp till maximiarbetstiden enligt kollektivavtalet. Söckenhelgerna sänker mertidsarbetströskeln i deltidsarbete enligt § 7. För mertidsarbete betalas enkel timlön för arbetade timmar.
2. För mertidsarbete förutsätts arbetstagarens medgivande.
9 § Övertidsarbete
1. Man får låta utföra övertidsarbete med arbetstagarens samtycke inom de gränser som lagen tillåter.
Övertidsarbete i allmänt och kontorsarbete
2. Dygnsövertid är arbete som utförs utöver de 8 timmar per dygn då allmän arbetstid tillämpas och i fråga om kontorsarbete utöver 7 timmar 40 minuter per dygn eller i genomsnitt mer än de nämnda antalen timmar per dygn. För sådant arbete betalas för de två första timmarna lön förhöjd med 50 procent och för de därpå följande timmarna lön förhöjd med 100 procent.
3. Veckoövertid är det då arbete som enligt allmän arbetstid överskrider 38 1/3 timme i veckan och i fråga om kontorsarbete överskrider 37 ½ timme i veckan och det inte är fråga om dygnsövertid. För övertidsarbete per vecka betalas för de åtta första timmarna lön förhöjd med 50 procent samt för de följande timmarna lön förhöjd med 100 procent.
När arbetsskiftsförteckning tillämpas är veckoövertid arbete utöver på förteckningen upptagen ovan nämnd genomsnittlig maximiveckoarbetstid som inte är dygnsövertid. För sådant arbete betalas för varje tre veckors period för de åtta första timmarna lön förhöjd med 50 procent och för de därpå följande timmarna lön förhöjd med 100 procent.
Övertid i periodarbete
4. Övertidsarbete är arbete utöver den kollektivavtalsenliga genomsnittliga maximiveckoarbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen. För sådant arbete betalas för varje treveckorsperiod för de arton första timmarna lön förhöjd med 50 procent och för de därpå följande timmarna lön förhöjd med 100 procent.
Exempel: I arbetstagarens arbetsskiftsförteckning för 6 veckor innehöll de tre första veckorna 120 timmar arbetstid och de följande tre veckorna 110 timmar arbetstid, sammanlagt 230 timmar. Arbetstagaren arbetade dock 140 timmar under de första tre veckorna och 115 timmar under de tre följande veckorna, sammanlagt 255 timmar. Under den första treveckorsperioden uppstod 18 timmar övertid med lön förhöjd med 50 procent och 2 timmar med lön förhöjd med 100 procent och för den senare treveckorsperioden 5 timmar med lön förhöjd med 50 procent, sammanlagt 25 övertidstimmar.
Arbetstid och övertidsarbete under söckenhelgsveckor och avbrutna utjämningsperioder
5. Söckenhelgerna sänker utjämningsperiodens övertidströskel enligt 7 §, ifall söckenhelgen inte är en frånvarodag som förkortar arbetstiden enligt punkt 6.
På förhand känd frånvaro
6. Frånvarodagar som infaller på arbetsdagar, och som man känner till innan arbetsskiftsförteckningen fastslås, sänker utjämningsperiodens övertidströskel med den genomsnittliga arbetstiden per dag (veckoarbetstid/antalet arbetsdagar i veckan).
Daglig arbetstid i snitt vid 5 dagar arbete/vecka
38 1/3 veckotimmars arbetstid 7 timmar 40 minuter
37 ½ veckotimmars arbetstid 7 timmar 30 minuter
36 ¼ veckotimmars arbetstid 7 timmar 15 minuter osv.
Tillämpningsanvisning: Om man inte känner till hur arbetsskiften fördelas på olika veckodagar innan arbetsskiftsförteckningen görs upp, antar man att arbetsskiften placeras mellan måndag och fredag och de frånvarodagar som infaller mellan måndag och fredag sänker övertidströskeln.
7. Övertidströskeln enligt punkt 6 är samtidigt den ordinarie arbetstiden som planeras i arbetsskiftsförteckningen.
Oförutsedd frånvaro
8. Frånvaro som kommer till kännedom efter det att arbetsskiftsförteckningen fastställts sänker övertidströskeln med de arbetstimmar som på grund av frånvaron inte utförs av de i förteckningen antecknade arbetstimmarna.
10 § Uppdelning av lönen
Månadslönen delas då anställningen inleds eller upphör under pågående lönebetalningsperiod och i samband med frånvaro utan lön. För arbetstagare med månadslön beräknas lönen för del av månad på följande sätt:
På förhand känd frånvaro
1. Lönen för del av månad vid frånvaro utan lön som är känd innan arbetsskiftsförteckningen fastställs, räknas ut för de arbetsdagar som utförs i förhållande till det normala antalet arbetsdagar i månaden. Söckenhelger likställs med arbetsdagar.
Tillämpningsanvisning: Om man inte känner till hur arbetsskiften fördelas på olika veckodagar innan arbetsskiftsförteckningen görs upp, antar man att arbetsskiften placeras mellan måndag och fredag och då beräknas lön för del av månad för de arbetsdagar som under arbetsperioden infaller mellan måndag och fredag i förhållande till alla dagar mellan fredag och måndag i månaden.
Exempel: Månaden omfattar normalt 21 arbetsdagar. Arbetstagaren anhåller om ledighet utan lön för en vecka som normalt omfattar 5 arbetsdagar. Lönen för del av månad är 16/21 av full månadslön.
Slutresultatet skulle vara det samma även om en del av de normala arbetsdagarna skulle vara söckenhelger, eftersom söckenhelger likställs med arbetsdagar.
Oförutsedd frånvaro
2. Frånvaro utan lön som kommer till kännedom efter det att arbetsskiftsförteckningen fastställts sänker lönen med de arbetstimmar som på grund av frånvaron inte utförs.
Tidigare beräkningsregel
3. Ifall i periodarbete tidigare tillämpats en löneberäkningsregel för del av månad som baserar sig på kalenderdagar och räkningsregeln för övertidströsklar, kan man lokalt avtala om att fortsätta med samma praxis.
11 § Hur timersättningar räknas ut och byts ut mot ledighet
1. När man räknar ut ersättningar för mertids- och övertidsarbete eller övriga timersättningar (kvälls-, natt-, lördags-, söndagsarbete, beredskap och utryckningsarbete) får man arbetstagarens grundtimlön vid en arbetstid på 38 1/3 timmar genom att dividera månadslönen med 163, för 37 ½ veckotimmar i kontorsarbete med talet 160 och för 36 ¼ veckotimmar i kontorsarbete med talet 153. För deltidsarbete är divisorn medeltalet av de ordinarie arbetstimmarna under en månad.
Arbetstagarens grundtimlön fås genom att dividera den ordinarie regelbundna månadslönen med ovannämnda divisorer. Månadslönen innehåller den tabellön som månatligen betalas till samma belopp samt tjänstgöringstillägg och eventuella individuella eller uppgiftsbaserade tillägg. I månadslönen ingår inte timbaserade tillägg (kvälls-, natt-, lördags- och söndagstillägg) eller arvode till förtroendemän eller arbetarskyddsfullmäktige.
2. Lönen för mertids- eller övertidsarbete eller annan timersättning kan man med arbetsgivarens och arbetstagarens samtycke byta ut mot med motsvarande procent förlängd fritid under ordinarie arbetstid.
3. Timersättningar räknas ut på den ohöjda grundtimlönen och arbetstagaren kan samtidigt ha rätt till höjd lön på flera olika grunder.
Exempel: Kvällsarbete utfört på söndagen: Förhöjningen 115 % (100 % + 15 %).
4. Timersättningar som betalas i pengar utbetalas senast i samband med den normala löneutbetalningsdag som följer närmast efter den arbetsskiftsförteckning då tilläggen har tjänats in, förutsatt att det mellan tidpunkten då arbetsskiftsförteckningen upphörde och löneutbetalningen finns
tillräckligt mycket tid för att genomföra utbetalningen.
12 § Söndagsarbete
För söndagsarbete, varmed avses arbete utfört på söndag, nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskaftonen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommaraftonen, midsommardagen, Alla helgons dag, självständig-
hetsdagen, julaftonen, juldagen och annandag jul,
betalas utöver annan lön grundtimlön förhöjd med 100 procent som söndagsförhöjning.
Söndagsersättning betalas också för de dagar som föregår nämnda dagar för arbete mellan 20.00 och 24.00 med undantag av de dagar som föregår midsommar- och julaftonen.
13 § Lördagsarbete
För lördagsarbete betalas utöver annan lön grundtimlön förhöjd med 25 procent som lördagsförhöjning för arbete som utförts mellan 06.00 och 20.00. Lördagsförhöjning betalas inte för tid som berättigar till söndagsförhöjning.
14 § Kvälls- och nattarbete
1. För arbete som utförts mellan 18.00 och 21.00 betalas som kvällstillägg utöver övrig lön grundtimlön förhöjd med 15 procent.
2. För arbete som utförts mellan 21.00 och 06.00 betalas som nattillägg utöver övrig lön grundtimlön förhöjd med 30 procent, och i periodarbete grundtimlön förhöjd med 40 procent.
15 § Beredskap och utryckningsersättning
1. Om en arbetstagare enligt sitt avtal är skyldig att vistas i sin bostad i jourberedskap, betalas till honom 50 procent av hans grundtimlön för beredskapstiden.
2. För annan beredskap än utifrån bostaden får han timersättning som enligt beredskapen och den förpliktelse den innebär är 15 - 35 procent av arbetstagarens grundtimlön.
3. Beredskapstiden räknas inte som arbetstid. Man kan komma överens om att byta ut beredskapsersättningen mot ledig tid enligt motsvarande ersättningsprocent.
4. Utryckningsersättning betalas om arbetstagaren efter det att han avlägsnat sig från arbetsplatsen kallas till arbete under sin fritid och då måste vara på arbetsplatsen inom sex timmar efter inkallelsen till arbetet. Nattimmarna (mellan 21.00 och 06.00) mellan larmet och ankomsten till arbetet beaktas dock inte när man räknar ut sextimmarsgränsen.
För utryckning till arbetet under beredskapstiden betalas ingen utryckningsersättning.
Exempel: En arbetstagare blir uppringd hemma på kvällen klockan 20 och ombeds komma till arbetet följande morgon klockan 10. Utanför nattarbetstimmarna mellan 21.00 och 06.00 återstår 5 timmar mellan larmet och ankomsten till arbetet. För dessa betalas utryckningsersättning.
Det normala beloppet för utryckningsersättning är 16 €. Ifall arbetstagaren omedelbart efter larmet måste bege sig till arbetet, betalas 23 € i utryckningsersättning. Ifall utryckning till arbetet betyder att det arbetsskift som antecknats på arbetsskiftsförteckningen börjar högst en timme tidigare, betalas 8 € i utryckningsersättning.
Skyldigheten att betala utryckningsersättning gäller inte erbjudande av mertidsarbete för deltidsarbetstagare som kallas till arbete vid behov.
16 § Språktillägg
1. Om arbetsgivaren förutsätter att arbetstagaren skall tala något annat språk flytande än finska eller svenska eller att han skall behärska teckenspråk betalar arbetsgivaren 21 – 42 euro i månaden beroende på språkkunskapen eller beaktar på annat sätt i lönesättningen den språkkunskap som krävs på minst ovan nämnda nivå. Språktillägg skall inte betalas om arbetets natur förutsätter behärskande av ett främmande språk.
En arbetstagare bevarar sin rätt till ett eventuellt språktillägg som är högre än detta när tidigare beviljningsgrunder är i kraft.
2. Språktillägg beviljas på ansökan. Som utredning över språkkunskaperna skall uppvisas av lektor i ifrågavarande språk vid universitet, högskola eller lärdomsskola eller av känd utländsk läroanstalt utfärdat högst två år gammalt intyg. Utbetalningen av tillägget upphör i och med att beviljningsgrunderna inte
längre föreligger.
17 § Resekostnader och dagtraktamenten
I fråga om ersättningar för resekostnader och dagtraktamenten följs statens gällande resereglemente.
På arbete som utförs på flera platser tillämpas därtill principerna i det protokoll som bifogats (sid. 57) till kollektivavtalet.
Om man på arbetsplatsen har följt skattestyrelsens beslut om grunderna för och storleken av skattefria ersättningar för resekostnader kan denna praxis fortsätta eller så kan man genom lokalt avtal övergå till detta om man tidigare har tillämpat statens resereglemente.
18 § Semester
1. Semesterförmånerna bestäms enligt semesterlagen och följande bestämmelser.
2. En arbetstagare intjänar semester för varje full kvalifikationsmånad:
a) två vardagar
b) två och en halv vardag, om han före utgången av mars har tjänstgjort minst ett år utan avbrott hos samma arbetsgivare.
Exempel: Ett anställningsförhållande för en arbetstagare med mindre än 15 års arbetserfarenhet i branschen inleds 1.1.2014. För kvalifikationsåret 1.4.2013–31.3.2014 intjänar arbetstagaren 2 vardagar semester per full kvalifikationsmånad. Från och med 1.4.2014 tjänar han in 2,5 vardagar semester per månad, under förutsättning att anställningsförhållandet varar sammanlagt minst ett år.
c) tre vardagar, om han före utgången av mars har minst 15 års tjänstgöringstid som berättigar till tjänstgöringstillägg.
Exempel: Arbetstagaren blir berättigad till tjänstgöringstillägg för 15 års arbetserfarenhet i branschen 1.9.2014. Han eller hon börjar tjäna in 3 vardagar semester per månad från och med 1.4.2014.
d) En arbetstagare får årligen tre extra semesterdagar om han före utgången av mars månad har minst 3 års tjänstgöringstid som berättigar till
tjänstgöringstillägg hos nuvarande arbetsgivare. (enligt 5 § i kapitel 1 i arbetsavtalslagen behandlas flera på varandra följande, med endast korta avbrott, pågående tidsbundna anställningar som en enda anställning), eller sammanlagt har minst 10 års tjänstgöringstid som berättigar till tjänstgöringstillägg.
e) En arbetstagare som varit anställd av nuvarande arbetsgivare 31.10.1993 och som före 31.3.1994 har sammanlagt minst 15 års tjänstgöring som berättigar till tjänstgöringstillägg bibehåller sin rätt till sex extra semesterdagar. Man kan avtala om semesterförlängningen lokalt.
f) en förutsättning för semesterförlängningarna i punkterna d och e är att arbetstagaren har tjänat in semester för minst sex månader under kvalifikationsåret.
Exempel: Ett anställningsförhållande för en arbetstagare med mer än 15 års arbetserfarenhet i branschen har inletts 1.1.2014. Arbetstagaren börjar genast tjäna in 3 vardagar semester per full kvalifikationsmånad. För kvalifikationsåret som slutar 31.3.2014 får han inte ännu tre extra semesterdagar, eftersom han under ifrågavarande kvalifikationsår har tjänat in semester för mindre än sex månader.
3. Till tjänstgöringstid som berättigar till semester räknas all tjänstgöringstid som berättigar till tjänstgöringsstillägg enligt § 3 i löneavtalet.
4. En semesterdel som överstiger fem veckor ges vid av arbetsgivaren fastställd tidpunkt under sommar- eller vintersemesterperioden. Lagstadgad semester ges i enlighet med semesterlagen.
I Lapplands landskap infaller sommarsemesterperioden 1.6 - 30.9.
5. Sparad semester: Arbetsgivaren och en arbetstagare kan avtala om sparad semester enligt 27 § i semesterlagen och 23 § i arbetstidslagen. Den del av semestern som överstiger 18 dagar semester kan sparas. Man kan avtala om att den lediga tid som ges som ersättning för mertids- och övertidsarbete helt eller delvis överförs till sparad ledighet.
6. Semesterlön: En månadsavlönad arbetstagare i vars arbetstid ingår söndags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete som skall utföras under ordinarie arbetstid har rätt att få ovan nämna timbaserade tillägg i sin semesterlön och semesterersättning.
Timbaserade tillägg beaktas så att den semesterlön som räknas ut på den egentliga månadslönen höjs med det procenttal som visar hur många procent de under kvalifikationsåret utbetalda timbaserade tilläggen har varit av de för
samma tid utbetalda egentliga lönerna för ordinarie arbetstid.
Ifall anställningen inte ännu varit i kraft under det föregående kvalifikationsåret, räknar man ut förhöjningsdelen för de timbaserade tilläggen för hela anställningstiden eller för en sådan tidsperiod som visar tilläggens genomsnittliga andel.
Semesterlönen och semesterersättningen till arbetstagare med månadslön räknas ut enligt den tidigare semesterlagen så att man som divisor använder talet 25 och som multiplikator använder antalet semesterdagar, ifall man inte lokalt avtalar om att tillämpa regeln om hur lön räknas ut för del av månad. Då man använder divisorn 25 jämnas den fasta semesterlönen ut så att den motsvarar arbetstagarens egentliga månadslön i samband med följande lönebetalning i enlighet med semesterlagen i de fall då den sammanräknade semester- och månadslönen inte motsvarar den faktiska månadslönen.
Då man räknar ut semesterlönen tillämpas uträkningsbestämmelserna i semesterlagen. Om arbetstagarens semesterlön eller semesterersättning uträknas enligt procent och han intjänar längre semester än den lagenliga (2 eller 2,5 vardagar/månad) enligt punkterna 2 c – e i 18 § i kollektivavtalet, höjs den lagenliga semesterlönen eller -ersättningen uträknad enligt 9 procent eller 11,5 procent med 0,38 procent för varje dag som överstiger antalet semesterdagar enligt lagen.
7. Avtal om tidpunkten då semesterlönen betalas: Man kan lokalt avtala om att semesterlönen för en semesterperiod som är längre än sex dagar kan betalas på de normala lönebetalningsdagarna som tillämpas i anställningen. (Utan lokalt avtal är semesterlagens princip den att semesterlönen för semester som är längre än sex dagar betalas innan semestern börjar och i fråga om semestrar som är kortare än en månad betalas lönen den normala lönebetalningsdagen.)
19 § Semesterpremie
1. Till arbetstagaren betalas i semesterpremie 50 procent av hans kollektivavtalsenliga semesterlön inklusive de i § 18 punkt 6 nämnda timbaserade tilläggen. Semesterpremie betalas dock inte för de extra semesterdagarna i enlighet med punkterna d och e i 18 §, punkt 2.
Semesterpremie räknas ut på den ordinarie månadslönen för juli och betalas i samband med löneutbetalningen för augusti om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om små ändringar i fråga om tidpunkten för löneutbetalningen.
Exempel: En arbetstagare har tjänat in 30 vardagar i semester. De timbaserade tilläggen under kvalifikationsåret har uppgått till 8 procent av månadslönerna. Semesterpremien är 50 procent x 30/25 x juli månads ordinarie månadslön förhöjd med 8 procent (tillfälliga ändringar eller frånvaro utan lön beaktas inte). Då anställningen upphör beräknas semesterpremien på den månadslön som gäller då anställningen upphör.
Om semesterlönen till en arbetstagare fastställs på procentbasis, är semesterpremiens storlek 50 % av semesterlönen inklusive de timbaserade tilläggen, med undantag för extra semesterdagarna enligt punkterna d och e i 18 § 2 mom.
2. En förutsättning för utbetalning av semesterpremie är att arbetstagaren börjar sin semester och återvänder från den vid avtalad tidpunkt om inte hinder för återvändande från semestern är orsak som nämns i semesterlagens 7 § eller något annat godtagbart skäl.
3. Semesterpremie betalas också på den semesterersättning som skall betalas när anställningsförhållandet upphör, förutsatt att anställningen pågått minst fyra månader utan avbrott. Detta berör dock inte arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden eller som häver ett visstidsavtal i strid med arbetsavtalslagen eller vars anställning konstaterats hävd på grund av frånvaro från arbetet i enlighet med 3 § i kapitel 8 i arbetstidslagen.
20 § Sjuklön
1. Om arbetstagaren efter att anställningsförhållandet inletts blir förhindrad att arbeta på grund av sjukdom eller olyckshändelse och han inte förorsakat sin arbetsoförmåga avsiktligt eller genom grov vårdslöshet, betalar arbetsgivaren lön för varje frånvaroperiod, när anställningsförhållandet fortsätter på basis av anställningens kontinuitet, på följande sätt:
Anställningens längd: Sjuktid för vilken lön betalas:
under 1 månad Dagen för insjuknandet och därpå följande 9 vardagar (50 % av lönen)
1 månad – under 3 år 28 kalenderdagar (full lön)
3 - 5 år 35 kalenderdagar (full lön)
över 5 - 10 år 42 kalenderdagar (full lön)
över 10 år 56 kalenderdagar (full lön)
Om frånvaroorsaken är en olycka som inträffat under arbetet, våld som riktats mot arbetstagaren under arbetet eller yrkessjukdom, betalas lön för sjuktid för 90 kalenderdagar.
2. Om sjukdomen återkommer inom 15 kalenderdagar från det arbetstagaren återvänt betalas lön för sjuktiden som om det vore fråga om en enda frånvaroperiod.
3. I lönen för sjuktid beaktas timtillägg för ordinarie arbetstid lika som i fråga om semesterlön. Arbetsgivaren kan alternativt tillämpa en sådan praxis, där de timbaserade tilläggen betalas enligt den fastställda arbetsskiftsförteckningen och för tiden efter det att arbetsskiftsförteckningen inte längre gäller som i fråga om semesterlön.
4. Arbetsgivaren betalar lön för sjuktid direkt till arbetstagaren och ansöker om sjukdagpenning sedan han fått behövliga utredningar av arbetstagaren, som skall förete dem utan dröjsmål.
Samma princip gäller också andra lagstadgade dagpenningar.
Om dagpenning av skäl som beror på arbetstagaren inte betalas, betalar arbetsgivaren endast skillnaden mellan dagpenningen och lönen för sjuktiden.
5. Arbetstagaren är skyldig att omedelbart meddela arbetsgivaren om att han insjuknat.
6. Arbetsoförmågan skall om det krävs bestyrkas med läkarintyg eller med annan av arbetsgivaren godtagbar utredning.
Under en sjukdomsepidemi och i situationer då tid till läkarmottagning inte kan fås, kan man som godtagbar utredning anta av företagshälsovårdaren eller av en hälsovårdare utfärdat intyg för kortvarig sjukledighet på 1-3 kalenderdagar.
Arbetsgivaren kan av grundad anledning utse den läkare som skall anlitas och då betalar han de kostnader som uppstår för anskaffningen av läkarintyget.
21 § Läkarundersökningar
1. Arbetsgivaren minskar inte lön för ordinarie arbetstid i följande fall om kontrollerna och undersökningarna ordnats utan onödig förlust av arbetstid och om de inte kunnat skötas utom arbetstid och att arbetsgivaren meddelats på förhand.
a) För tid som åtgått till läkarundersökning eller laboratorie- eller röntgenundersökning till vilken arbetstagaren remitterats av läkare i samband med undersökning och som är nödvändig för konstaterande av sjukdom eller bestämmande av vård eller hjälpmedel (t.ex. glasögon).
b) För tid som åtgått till medicinska undersökningar av gravid arbetstagare såsom rådgivningskontroll, där man följer med arbetstagarens och fostrets hälsotillstånd.
c) När arbetstagaren går på läkarundersökning som förutsätts för nytt arbete eller på annan lagstadgad läkarkontroll. Då betalar arbetsgivaren de nödvändiga resekostnaderna.
22 § Kort tillfällig frånvaro
1. Om en arbetstagare är borta från arbetet på grund av nedan nämnda orsaker som yppar sig under hans arbetsdag, minskar sådan frånvaro inte arbetstagarens lön eller semester. Sådan frånvaro med lön är högst en dag utom i samband med barns plötsliga sjukdomsfall.
a) Då ett under 10 år gammalt barn eller ett handikappat barn plötsligt insjuknar, till den del frånvaron är nödvändig för att ordna vården. Frånvaro med lön kan dock inte fortsätta mer än tre arbetsdagar från insjuknandet. Orsaken till frånvaron skall när det krävs bestyrkas med läkarintyg eller annan av arbetsgivaren godkänd utredning och på begäran ska en utredning ges över den andra vårdnadshavarens hinder att sköta barnet.
Undertecknarorganisationerna konstaterar att man i samhället strävar efter att få en jämnare fördelning av familjeförpliktelserna mellan män och kvinnor. Enligt detta borde man i familjer där båda vårdnadshavarna arbetar sträva efter att fördela frånvaron från arbetet jämnt mellan vardera föräldern.
b) När en annan familjemedlems plötsliga sjukdom kräver vård. Orsaken till frånvaron skall om det krävs bestyrkas med läkarintyg och en utredning skall ges över vårdens nödvändighet.
c) Familjemedlems död.
d) Familjemedlems eller nära anhörigs begravning.
Med familjemedlem avses i arbetstagarens hushåll boende make/maka eller sambo och egna eller den andra partens barn som bor i samma hushåll. Barn är också foster- och adoptivbarn.
Med nära anhörig avses arbetstagarens familjemedlemmar och föräldrar, far- och morföräldrar, barn, barnbarn, syskon och svärföräldrar.
e) Egen vigsel. Registrering av partnerskap enligt lagen om registrerat partnerskap likställs med vigsel.
f) Egna 50- och 60-årsdagar
g) Värnpliktigs uppbåd.
2. Till arbetstagare som deltar i reservövning betalas skillnaden mellan lönen och reservistlönen för deltagardagarna.
3. Kvinnlig arbetstagare som inleder frivillig värnpliktstjänstgöring får ledighet utan lön. Förmåner som hör till anställningen intjänas inte under denna tid.
4. Inkomstbortfall, på grund av deltagande i kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens eller en lagenlig valnämnds möte, ersätts medlem i sådant förtroendeorgan.
5. Inkomstbortfall, på grund av deltagande i förbunds- eller representantmöte för de högsta beslutande organen i en undertecknarorganisation, dess medlemsorganisation eller arbetstagarcentralorganisation, ersätts medlem i sådant förtroendeorgan.
6. Arbetstagaren skall utan dröjsmål och i mån av möjlighet på förhand meddela om frånvaro i enlighet med denna paragraf.
23 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet
1. Arbetstagarens moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet bestäms på basis av arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen.
2. Från början av moderskapsledigheten betalas till arbetstagaren, om anställningsförhållandet fortgår, ordinarie regelbunden lön för 72 vardagar, förutsatt att arbetstagaren har varit anställd minst tre månader.
Från början av faderskapsledigheten betalas till arbetstagaren, om anställningsförhållandet fortgår, ordinarie regelbunden lön för 6 vardagar, förutsatt att arbetstagaren har varit anställd minst tre månader.
Med ordinarie regelbunden lön avses arbetstagarens månadslön jämte de individuella eller uppgiftsbaserade tillägg som månatligen betalas till samma belopp. Till lönen räknas inte timbaserade tillägg såsom
ersättningar för mer- och övertidsarbete eller förhöjningar för kvälls-, natt-
, lördags- eller söndagsarbete.
Arbetsgivaren ansöker om moderskapspenning för 72 vardagar sedan han fått de utredningar som behövs av arbetstagaren. Utredningarna skall företes utan dröjsmål.
Om dagpenning av skäl som beror på arbetstagaren inte betalas, betalar arbetsgivaren endast skillnaden mellan dagpenningen och den fasta lönen.
24 § Grupplivförsäkring
Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en gruppliv-
försäkring för arbetstagarna på det sätt som centralorganisationerna avtalat om.
25 § Skyddsdräkt
Arbetstagare som huvudsakligen har smutsigt arbete eller uppgifter som sliter på kläderna får ändamålsenlig skyddsdräkt och sådan skyddsutrustning som skyddet i arbetet förutsätter. Arbetsgivaren bekostar anskaffningen av utrustningen och skötseln av den. Man kan lokalt avtala om skyddsdräkt.
26 § Förtroendeman
1. Företagets organiserade arbetstagare har rätt att bland sig välja en förtroendeman och en vice förtroendeman att verka som deras befullmäktigade i frågor som berör tolkningen av kollektivavtalet eller andra frågor i anslutning till anställningen.
2. I övrigt tillämpas förtroendemannaavtalet mellan undertecknarorganisationerna.
27 § Utbildning
I fråga om facklig utbildning som arbetsgivaren ordnar, gemensam utbildning och fackföreningsutbildning tillämpas det utbildningsavtal som undertecknarorganisationerna ingått.
28 § Möten på arbetsplatserna
En registrerad underförening till detta kollektivavtals undertecknarorganisation eller dess på arbetsplatsen verkande avdelning, fackklubb eller motsvarande, har möjlighet att utom arbetstid på av arbetsgivaren angiven plats ordna möten i frågor som gäller förhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:
a) Man skall komma överens med arbetsgivaren om möte på arbetsplatsen, om möjligt tre dagar före mötet.
b) Mötesarrangören svarar för ordningen på mötet och för att möteslokalen städas.
c) Mötesarrangörerna har rätt att till mötet kalla representanter för förbund som är part i kollektivavtalet och en underförening till ett sådant förbund samt representanter för vederbörande centralorganisationer.
29 § Uppbärande av medlemsavgifter
Arbetsgivaren uppbär med arbetstagarens fullmakt medlemsavgifter för detta kollektivavtals undertecknarorganisationer av arbetstagarens lön och redovisar dem på förbundets konto enligt anvisningarna. Arbetstagaren får vid årets slut ett intyg över den innehållna summan.
30 § Centralorganisationsavtal
Som delar av detta kollektivavtal tillämpas följande avtal: Allmänt avtal (AAC-FFC/FTFC/AKAVA)
Samarbetsavtal (AAC-FFC/FTFC/AKAVA)
Rekommendation rörande förebyggande av missbruksproblem, handläggning av missbruksfrågor och vårdhänvisning på arbetsplatserna (EK- FFC/FTFC/AKAVA)
Avtal om arbetsplatsmåltider (AAC-FFC/FTFC/AKAVA) Protokoll över plikt (AAC-FFC/FTFC/AKAVA)
Om centralförbunden ingår nya avtal skall man avtala separat om att eventuellt ansluta dem till detta kollektivavtal.
31 § Lokala avtal
Man kan lokalt avtala annorlunda om bestämmelserna i detta kollektivavtal i enlighet med förfarandet vid lokala avtal (sidan 38).
32 § Avgörande av meningsskiljaktigheter
I frågor som gäller tolkningen och tillämpningen av detta kollektivavtal diskuterar arbetstagaren först med sin chef.
Lokala förhandlingar:
Först förhandlar arbetsgivaren och arbetstagaren eller förtroendemannen om meningsskiljaktigheter i fråga om detta kollektivavtal. Förhandlingarna ska inledas och ske utan obefogat dröjsmål.
Ifall enighet inte nås ska en promemoria över meningsskiljaktigheterna och parternas ståndpunkter jämte motiveringar göras upp, om någondera parten så önskar.
Promemorian bifogas relevanta bilagor och undertecknas i två exemplar, ett till vardera parten.
Förbundsförhandlingar:
Ifall enighet inte nås kan lokala parter lämna ärendet till förbunden för avgörande.
Arbetsdomstolen:
Ifall enighet inte nås vid förbundsförhandlingar kan ärendet överlämnas till arbetsdomstolen för avgörande.
33 § Förmåner
Detta kollektivavtal berör inte sådana förmåner som grundar sig på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, om vilka avtalats särskilt och avvikande från funktionärskollektivavtalet eller kollektivavtalet.
34 § Arbetsfred
Alla stridsåtgärder som riktar sig mot detta avtal i dess helhet eller mot någon enskild bestämmelse i det är förbjudna.
35 § Giltighetstid
Detta avtal är i kraft 1.3.2014–31.1.2017 och därefter ett år i sänder, såvida det inte sägs upp skriftligt senast en månad innan det upphör att gälla.
Undertecknarorganisationerna kan dock, genom att iaktta fyra månaders uppsägningstid, säga upp detta avtal att upphöra 31.12.2015, ifall centralorganisationerna inte i juni 2015 kommer överens om en löneuppgörelse för avtalsperioden som inleds 1.1.2016.
Den som säger upp avtalet skall i samband med uppsägningen lämna en promemoria med ändringsförslag om det centrala innehållet till motparterna.
Bestämmelserna i detta avtal gäller tills ett nytt avtal träder i kraft eller tills förhandlingarna mellan parterna av någondera parten konstateras avslutade.
Helsingfors den 25 oktober 2013 SOCIALBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf
HÄLSO-OCH SOCIALVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION rf
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA
JHL rf
FACKORGANISATIONEN FÖR HÖGUTBILDADE INOM SOCIALBRANSCHEN TALENTIA rf
JYTY – PARDIA – FHVF FÖRHANDLINGSORGANISATION
LÖNEAVTAL
1 § Löner
1. Till arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet betalas lön minst enligt branschens lönegruppering, löneavtalet och övergångsbestämmelserna.
2. Ifall arbetstagaren utför arbete för vilket det varken finns benämning eller lämplig uppgiftsbeskrivning i lönegrupperingen följs lönegruppen för närmast motsvarande uppgift och den utbildningsnivå som förutsätts för arbetet.
3. Arbetstagarens arbete hör till den lönegrupp enligt vilken han närmast utför arbetsuppgifter.
3.1. För lönegruppen typiskt arbete:
Lönen för typiskt arbete i lönegruppen bestäms minst enligt gruppens minimilöneklass.
3.2. Mera krävande arbete:
Arbetstagarens lön inom lönegruppen påverkas av arbetsuppgifternas svårighet. Ifall arbetstagarens arbetsuppgifter är klart mera krävande eller ansvarsfulla än för typiskt arbete i löneklassen eller förutsätter särskild utbildning eller erfarenhet skall man som löneklass tillämpa antingen en G- löneklass som är minst en löneklass högre än riktlönen eller ett uppgiftsspecifikt tillägg preciserat i euro.
Exempel då lönenivån enligt punkt 3.2. åtminstone skall tillämpas:
• Arbetstagaren är ansvarig för arbetet eller har ansvaret för ledning av andra arbetstagare som utför samma arbete och detta hör inte till de normala uppgifterna i lönegruppen.
• Arbetstagaren har, utöver de normala kraven på utbildning enligt lönegruppen, även en yrkesexamen, specialyrkesexamen eller annan specialiseringsexamen som förutsätts för arbetet.
• Då man på arbetsplatsen enligt arbetets karaktär har tillämpat högre lönenivå än för lönegruppen typiskt arbete och nya arbetstagare avlönas till liknande uppgifter.
Undertecknarorganisationerna konstaterar, att målet med lönesystemet inte är att arbetstagarna alltid som utgångspunkt placeras i lönegruppens minimilöneklass och att man endast i undantagsfall tillämpar högre löneklasser.
Det är möjligt att tillämpa högre löneklasser också vid andra arbetsuppgifter än de som är klart mera krävande, ansvarsfulla eller förutsätter särskild utbildning och erfarenhet.
4. Individuellt kompetenstillägg
Till en arbetstagare kan man betala ett individuellt lönetillägg antingen preciserat i euro eller genom att man tillämpar en högre löneklass för särskild yrkeskunskap, arbetseffektivitet eller arbetsinsats. Tillägget kan beviljas tills vidare eller för viss tid.
2 § Dyrortsklassificering
1. I kollektivavtalet finns lönetabeller för huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla) och för övriga Finland (de övriga kommunerna enligt dyrortsklass I och II).
3 § Tjänstgöringstillägg
1. Arbetstagarens kollektivavtalsenliga grundlön stiger i enlighet med den bifogade lönetabellen efter 5, 8 och 11 tjänsteår som berättigar till tjänstgöringstillägg.
(Storleken på tjänsteårstilläggen varierar beroende på G-lönenivån från knappt 4 procent till knappt 5 procent beräknat på grundlönen).
2. Arbetstagaren och arbetsgivaren skall när anställningen inleds och arbetsavtalet görs upp gå igenom den tjänstgöringstid som arbetstagaren eventuellt kan räkna sig till godo för tjänstgöringstillägg. Arbetstagaren skall då uppvisa behövliga uppgifter om tjänstgöringen innan tillägget beviljas. Då anställningen fortsätter beviljas följande tillägg på arbetsgivarens initiativ. Rätten till tjänstgöringstillägg träder i kraft från början av den månad som följer på månaden då rätten intjänats.
3. Till tjänstgöringstillägg berättigar sådan tjänstgöring hos egen arbetsgivare eller liknande arbete, där arbetstiden i snitt varit minst 19 timmar i veckan. De kalendermånader under vilka arbetstagaren intjänat semester beaktas i minst 14 dagar långa anställningar.
Efter 1.2.2000 skall deltidsarbete hos egen arbetsgivare eller liknande utfört i snitt kortare tid än 19 timmar i veckan eller under anställning som varar kortare tid än 14 arbetsdagar beaktas som berättigande till tjänstgöringstillägg i det förhållande som arbetstiden utgör av full arbetstid.
När man beräknar effekten av detta räcker det att arbetsgivaren bildar sig en uppfattning om rätt omfattning av hur många månaders full tjänstgöringstid arbetstagarens deltidsarbete och tillfälliga anställningar motsvarar.
Enligt samma princip kan man också beakta deltidsarbete och tillfälliga anställningar före 1.2.2000.
4. Ifall arbetstagaren har annan arbetserfarenhet än av liknande arbetsuppgifter, kan den inräknas som berättigande till tjänstgöringstillägg till den del arbetsgivaren uppskattar att detta främjar arbetstagarens arbetskompetens.
4 § Praktikanter, sommararbetstagare, unga, exceptionellt enkelt arbete och bud
1. Man kan avtala om en praktiktid med en studerande i branschen och lönen för den tiden är minst 90 procent av riktlöneklassen för uppgiften i fråga.
Med en arbetstagare som genomgår läroavtalsutbildning kan man alternativt avtala om lönen så, att den under det första läroavtalsåret är 85 procent, det andra 90 procent och det tredje året 95 procent av riktlöneklassen för uppgiften i fråga. Lönen till en arbetstagare som påbörjar läroavtalsutbildning hos sin nuvarande arbetsgivare kan inte sänkas i det nuvarande arbetet.
2. Med en sommaranställd som inte fyllt 25 år kan man avtala om sommararbetslön för tiden 15.5 - 15.9 som är minst 75 procent av riktlöneklassen för uppgiften i fråga. Denna bestämmelse tillämpas inte om en yrkeskunnig vikarie anställs över sommaren.
3. a) Kollektivavtalsparterna vill för sin del främja möjligheterna att placera långtidsarbetslösa svårsysselsatta personer, som har rätt till arbetskraftsbyråns lönesubvention och som riskerar utslagning, på arbetsmarknaden.
Med en sådan arbetstagare, som före anställningen varit arbetslös utan avbrott i minst 12 månader, kan man avtala om lön som är minst 90 procent av riktlöneklassen för uppgiften i fråga för högst 6 månader.
Med ett ovan nämnt avtal strävar man efter att stärka personens livssituation och att förhindra diskriminering genom arbetet samt att förbättra arbetsförmågan och beredskapen att arbeta.
3. b) Med en arbetstagare som inte fyllt 25 år, som har mindre än sex månaders arbetserfarenhet som berättigar till tjänstetillägg och som har varit minst sex månader arbetslös under det senaste året, kan man för minst sex månader avtala om en lön som är minst 90 procent av riktlöneklassen för uppgiften i fråga.
4. Ifall en arbetstagares arbetsuppgifter undantagsvis är betydligt enklare eller kräver mindre självständighet än de för lönegruppen typiska arbetsuppgifterna eller om arbetstagaren saknar den behörighet som arbetet kräver så att han inte kan utföra alla uppgifter som hör till arbetet, kan minimilönen bestämmas till en G-löneklass lägre än minimilöneklassen i lönegruppen i fråga.
Arbetsgivaren skall skriftligt förete grunderna för att en lägre löneklass tillämpas än minimilöneklassen sedan han först diskuterat frågan med förtroendemannen.
5. Lön till bud kan underskrida lönen enligt löneklass G 10 med högst 5 procent.
5 § Deltidsanställda
1. Månadslönen till en månadsavlönad deltidsanställd räknas ut i proportionen mellan den avtalade veckoarbetstiden och maximiveckoarbetstiden i det kollektivavtal som tillämpas på motsvarande arbete. Dock höjs en så beräknad minimilön till deltidsanställda som i snitt arbetar mindre än 19 veckotimmar med 5 procent, om inte arbetstiden på arbetstagarens egen begäran blir kortare än 19 timmar per vecka.
2. Timlönen till en timavlönad deltidsanställd beräknas så att den för motsvarande arbete tillämpliga månadslönen divideras med divisorn i 11 § i kollektivavtalet.
6 § Vikariat
1. När en arbetstagare som vikarie sköter ett högre avlönat arbete än sitt normala arbete och han utför huvuddelen av de uppgifter som hör till detta arbete får han lön minst enligt vikariearbetets kollektivavtalsenliga löneklass
för en tid som vikarie som överskrider två veckor och när det gäller semestervikariat för en tid som vikarie som överskrider en månad.
2. När en arbetstagare utöver sitt eget arbete samtidigt enligt avtal sköter huvuddelen av en annan arbetstagares uppgifter betalas till honom för en vikariattid som överskrider två veckor, och i fråga om semestervikariat, för en tid som överskrider en månad, förhöjd lön som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om innan vikariatet inleds. Ersättningen skall överstiga den ersättning som enligt punkt 1 skall betalas i motsvarande vikariatuppgifter.
3. Xxxxxxxxxxxxxxx som utförts under ett halvt års tid räknas ihop för att bedöma om två veckor/en månad överskridits.
7 § Skyddsarbete
Detta avtal omfattar inte skyddsarbete.
8 § Giltighetstid
Detta löneavtal gäller som en del av kollektivavtalet som ingåtts av undertecknarorganisationerna och upphör att gälla utan särskild uppsägning när kollektivavtalet upphör att gälla.
Helsingfors den 25 oktober 2013 UNDERTECKNARORGANISATIONERNA
ÖVERGÅNGSREGLER FÖR LÖNEAVTALET
Övergångsbestämmelserna tillämpas när man övergår till att tillämpa lönesystemet i avtalet för serviceenheter i socialbranschen i stället för det lönesystem som tidigare tillämpades.
1 § Placering i löneklasser
1. Arbetstagarna placeras i enlighet med arbetsuppgifternas svårighetsgrad i lönegrupper och G-löneklasser enligt det nya lönesystemet när arbetsgivaren och arbetstagarna i fråga eller deras förtroendemän har förhandlat om saken.
2. Målet är att nå enighet om rätt löneklass för varje arbetstagare enligt det arbete han eller hon utför.
3. Ifall tabellönen enligt den G-löneklass man valt för arbetstagaren är lägre än arbetstagarens lön vid övergången, betalas skillnaden som en individuell lönedel.
4. Parterna kan under övergångsskedet vid behov vända sig till undertecknarorganisationerna, men avsikten är att övergången till det nya systemet så långt som möjligt sker lokalt. Övergångsanvisningarna för övergångsreglerna i det kollektivavtal som gällde före 1998 är fortfarande i kraft.
5. Om lönehöjningarna jämte löneklassjusteringarna enligt denna punkt för någon arbetstagares del skulle leda till höjningar med över 6 procent kan betalningen av löneklassandelen som överstiger 6 procent flyttas fram högst sex månader från övergången till lönesystemet för socialservicebranschen.
6. Ovanför lönegrupperna står de arbetstagare vilkas lön vid övergångstidpunkten överstiger löneklass G 30.
Lönen till arbetstagare ovanför lönegrupperna som omfattas av kollektivavtalet betalas som personlig lön som höjs enligt samma principer som lönen till dem som omfattas av lönegrupperingen.
2 § Uträkning av tjänstgöringstillägg
1. Tjänstgöring som berättigar till tjänstgöringstillägg beräknas enligt tidigare praxis tills man börjar tillämpa lönesystemet i avtalet för serviceenheter. Tjänstgöringstid som kan räknas till godo får dock inte
understiga tjänstgöringstid beräknad enligt avtalet för serviceenheter.
Därefter övergår man till beräkningssättet enligt avtalet för serviceenheter. Då räknas arbetstagaren till godo de tjänsteår som tidigare räknats eller borde ha räknats honom till godo.
3 § Lönegaranti och tillägg
1. Ingen arbetstagares nuvarande lön sänks på grund av ändringen av lönesystemet. Annars bestäms arbetstagarens minimilön och lönetilläggen i fortsättningen enligt det nya lönesystemet.
2. Fjärrorts-, kallorts-, och skärgårdstillägget och motsvarande tillägg som inte hänför sig till arbetets svårighetsgrad eller personliga kompetens blir en del av arbetstagarens personliga lön.
3. Tillägg utgående från arbetets svårighetsgrad och personlig kompetens betalas fortsättningsvis enligt tidigare praxis.
4. Eventuella tillägg som beviljats för viss tid upphör i enlighet med det ursprungliga avtalet.
5. Ifall arbetstagarens lönegrupp höjs, kan det tillägg man betalar utöver tabellönen slopas delvis eller helt, dock högst med löneklasshöjningens belopp, såvida det inte längre föreligger grund för tillägget.
6. Tillägg utgående från arbetets svårighetsgrad eller personlig kompetens kvarstår även när arbetstagaren når en ny tröskel för tjänstgöringstillägg. Överskridning av tabellönen som uppstått på andra grunder kan, när den nya tröskeln för tjänstgöringstillägg nås, minskas med högst
tjänstgöringstilläggets belopp, om man inte har kommit överens eller kommer överens om att överskridningen ska kvarstå.
4 § Giltighetstid
1. Dessa övergångsbestämmelser för löneavtalet är i kraft som en del av undertecknarorganisationernas kollektivavtal och upphör att gälla utan särskild uppsägning när kollektivavtalet löper ut.
Helsingfors den 25 oktober 2013 UNDERTECKNARORGANISATIONERNA
LÖNEGRUPPERING FÖR SERVICEENHETER I SOCIALBRANSCHEN
(Av 1 § i löneavtalet (sid. 26) framgår principerna för placeringen i lönegrupper samt hur minimilönerna används och överskrids)
Lönegrupp A (biträdande uppgifter): Minimilönegrupp G 11
Arbetet kräver inte yrkesutbildning. Kunskaper och färdigheter fås genom introduktion i arbetet. Tydliga arbetsanvisningar och rutiner.
Exempel på uppgifter: vård- och servicepersonal: vårdbiträde, daghemsbiträde köks- och fastighetspersonal: köksbiträde, anstaltsbiträde, städare förvaltningspersonal: biträdande kontorsarbete, sköter postning och går ärenden.
Lönegrupp B (basuppgifter): Minimilönegrupp G 14
Kunskaper och färdigheter fås genom arbetserfarenhet eller på korta kurser.
Arbetet grundar sig på fastställda anvisningar men uppgifterna är mera detaljerade än i lönegrupp A.
Exempel på uppgifter:
vård- och servicepersonal: hemhjälp, skolgångsbiträde, lägerledare
köks- och fastighetspersonal: kokerska, köks-/kosthållsarbetstagare, serviceman, husmor i mycket små enheter i branschen, gårdskarl, vaktmästare förvaltningspersonal: kontorsarbetstagare, telefonväxel, normala fakturerings- m.fl. kontorsrutiner, ansvar för kopiering och post, telefonservice.
Lönegrupp C (yrkesuppgifter): Minimilönegrupp G 17
Arbetet förutsätter minst yrkesexamen eller motsvarande kunskaper och färdigheter
Arbetet är omväxlande och det utförs självständigt baserat på regler och/eller anvisningar av allmän natur.
Arbetet består av självständiga delområden.
Exempel på uppgifter:
vård- och servicepersonal: närvårdare, primärskötare, barnskötare, dagvårdare, konditionsskötare, hemvårdare, mentalhälsovårdare, vårdare av handikappade, sysselsättningshandledare, fritidshandledare
köks- och fastighetspersonal: husmor, serviceman, yrkesman, lagerföreståndare, städförman
förvaltningspersonal: ansvar för fakturering och indrivning, ansvar för löneräkningen, ansvar för en liten enhets bokföring.
Lönegrupp D (krävande yrkesuppgifter): Minimilönegrupp G 21
Arbetet förutsätter minst examen från yrkeshögskola/på institutnivå eller motsvarande kunskaper och färdigheter.
Arbetet grundar sig på självständiga lösningar inom ramen för givna befogenheter. Arbetet är en självständig uppgiftshelhet.
Exempel på uppgifter:
vård- och servicepersonal: sjukskötare, barnträdgårdslärare, socionom (yrkeshögskola), socialhandledare, socialpedagog, geronom, handledare för handikappade, rehabiliteringshandledare, sysselsättningsterapeut, fysioterapeut köks- och fastighetspersonal: näringschef
förvaltningspersonal: ansvar för bokföringen för en stor enhet i branschen och för uppgörandet av bokslut, ansvar för penningtrafiken och underkassorna i en stor enhet i branschen.
Lönegrupp E (specialuppgifter): Minimilönegrupp G 24
Arbetet förutsätter examen minst från yrkeshögskola/på institutnivå, ofta högskolexamen eller motsvarande kunskaper och färdigheter. (Om arbetstagaren har en sådan högre högskoleexamen som arbetet förutsätter, är minimilönegruppen G26.)
Arbetet utförs självständigt utgående från planering av verksamheten eller expertställning och arbetet kan omfatta chefsansvar, budgetansvar eller funktionellt ansvar.
Exempel på uppgifter:
vård- och servicepersonal: chefsuppgifter eller expertuppgifter som kräver teoretisk kunskap, ansvarig föreståndare/ledare för avdelning (chefsställning) föreståndare för daghem/barnhem, socialarbetare, socialterapeut
köks- och fastighetspersonal: mera krävande och ansvarsfulla köks- och fastighetsuppgifter än föregående lönegrupper
förvaltningspersonal: ansvar för hela byråns verksamhet och ekonomi i andra än branschens små enheter.
Lönegrupp F (krävande specialuppgifter): Minimilönegrupp G 26
Arbetet förutsätter högskolexamen eller motsvarande kunskaper och färdigheter.
Arbetet utförs självständigt utgående från planering av verksamheten eller expertställning och arbetet omfattar betydande chefsansvar, budgetansvar eller funktionellt ansvar.
Exempel på uppgifter:
vård- och servicepersonal: krävande chefsuppgifter eller speciellt krävande expertuppgifter som kräver teoretisk kunskap, föreståndare för daghem/barnhem, föreståndare för vårdarbetet, ansvarig föreståndare/ledare för avdelning, ledande socialarbetare (i ovan nämnda uppgifter chefsställning och resultatansvar i stora enheter i branschen).
0 år | |
1628,67 | |
1650,32 | |
1670,99 | |
1739,19 | |
1751,63 | |
1759,57 | |
1783,97 | |
1878,12 | |
1891,99 | |
1906,92 | |
1944,97 | |
2120,32 | |
2136,52 | |
2252,07 | |
2271,82 | |
2392,98 | |
2536,47 | |
2560,19 | |
2633,38 | |
2817,56 | |
3128,40 | |
3290,92 | |
3511,25 | |
5 år | |
1688,13 | |
1710,58 | |
1732,64 | |
1806,56 | |
1820,32 | |
1829,07 | |
1854,57 | |
1952,97 | |
1967,55 | |
1983,98 | |
2024,29 | |
2210,14 | |
2227,97 | |
2351,73 | |
2377,39 | |
2500,93 | |
2655,84 | |
2681,37 | |
2760,00 | |
2953,42 | |
3278,97 | |
3449,56 | |
3680,48 | |
8 år | |
1747,97 | |
1772,87 | |
1797,15 | |
1874,37 | |
1889,54 | |
1898,91 | |
1925,62 | |
2029,35 | |
2044,67 | |
2062,36 | |
2105,91 | |
2301,72 | |
2322,29 | |
2456,34 | |
2479,28 | |
2613,73 | |
2777,51 | |
2803,52 | |
2886,64 | |
3089,03 | |
3429,53 | |
3608,67 | |
3849,95 | |
11 år | |
1810,91 | |
1837,02 | |
1862,51 | |
1943,27 | |
1959,14 | |
1968,81 | |
1997,82 | |
2106,46 | |
2123,31 | |
2142,67 | |
2189,49 | |
2396,17 | |
2421,21 | |
2557,41 | |
2586,04 | |
2726,79 | |
2899,00 | |
2926,12 | |
3013,27 | |
3224,88 | |
3580,58 | |
3766,60 | |
4019,65 | |
G10 | |
G11 | |
G12 | |
G13 | |
G14 | |
G15 | |
G16 | |
G17 | |
G18 | |
G19 | |
G20 | |
G21 | |
G22 | |
G23 | |
G24 | |
G25 | |
G26 | |
G27 | |
G28 | |
G29 | |
G30 | |
G31 | |
G32 |
G-LÖNETABELL FÖR SOCIALSERVICEBRANSCHEN 1.7.2014
Huvudstadsregionen | |||||||
G10 | |||||||
G11 | |||||||
G12 | |||||||
G13 | |||||||
G14 | |||||||
G15 | |||||||
G16 | |||||||
G17 | |||||||
G18 | |||||||
G19 | |||||||
G20 | |||||||
G21 | |||||||
G22 | |||||||
G23 | |||||||
G24 | |||||||
G25 | |||||||
G26 | |||||||
G27 | |||||||
G28 | |||||||
G29 | |||||||
G30 | |||||||
G31 | |||||||
G32 | |||||||
Dyrortsklass I och II | 0 år | 5 år | 8 år | 11 år | |||
1615,46 | 1674,39 | 1733,70 | 1795,64 | ||||
1636,94 | 1696,67 | 1757,93 | 1821,51 | ||||
1657,44 | 1718,53 | 1781,96 | 1846,76 | ||||
1715,97 | 1781,59 | 1848,43 | 1916,08 | ||||
1728,20 | 1795,08 | 1863,31 | 1931,50 | ||||
1745,26 | 1813,69 | 1882,85 | 1951,87 | ||||
1768,95 | 1838,93 | 1909,35 | 1980,60 | ||||
1851,93 | 1925,69 | 2000,40 | 2076,44 | ||||
1865,59 | 1940,00 | 2015,53 | 2093,01 | ||||
1890,85 | 1966,95 | 2044,61 | 2124,22 | ||||
1928,57 | 2006,87 | 2087,76 | 2170,65 | ||||
2090,39 | 2178,94 | 2269,16 | 2362,31 | ||||
2106,34 | 2196,47 | 2289,43 | 2386,98 | ||||
2220,09 | 2318,35 | 2421,44 | 2521,07 | ||||
2252,35 | 2357,00 | 2458,02 | 2563,88 | ||||
2372,48 | 2479,45 | 2591,32 | 2703,38 | ||||
2500,76 | 2618,44 | 2738,39 | 2858,13 | ||||
2538,21 | 2658,35 | 2779,46 | 2901,01 | ||||
2610,76 | 2736,31 | 2861,86 | 2987,38 | ||||
2793,38 | 2928,05 | 3062,50 | 3197,17 | ||||
3101,53 | 3250,79 | 3400,06 | 3549,82 | ||||
3262,65 | 3419,90 | 3577,66 | 3734,19 | ||||
3481,09 | 3648,85 | 3816,84 | 3985,04 | ||||
G-LÖNETABELL FÖR SOCIALSERVICEBRANSCHEN 1.7.2015
0 år | |
1635,18 | |
1656,92 | |
1677,67 | |
1746,15 | |
1758,64 | |
1766,61 | |
1791,11 | |
1885,63 | |
1899,56 | |
1914,55 | |
1952,75 | |
2128,80 | |
2145,07 | |
2261,08 | |
2280,91 | |
2402,55 | |
2546,62 | |
2570,43 | |
2643,91 | |
2828,83 | |
3140,91 | |
3304,08 | |
3525,30 | |
5 år | |
1694,88 | |
1717,42 | |
1739,57 | |
1813,79 | |
1827,60 | |
1836,39 | |
1861,99 | |
1960,78 | |
1975,42 | |
1991,92 | |
2032,39 | |
2218,98 | |
2236,88 | |
2361,14 | |
2386,90 | |
2510,93 | |
2666,46 | |
2692,10 | |
2771,04 | |
2965,23 | |
3292,09 | |
3463,36 | |
3695,20 | |
8 år | |
1754,96 | |
1779,96 | |
1804,34 | |
1881,87 | |
1897,10 | |
1906,51 | |
1933,32 | |
2037,47 | |
2052,85 | |
2070,61 | |
2114,33 | |
2310,93 | |
2331,58 | |
2466,17 | |
2489,20 | |
2624,18 | |
2788,62 | |
2814,73 | |
2898,19 | |
3101,39 | |
3443,25 | |
3623,10 | |
3865,35 | |
11 år | |
1818,15 | |
1844,37 | |
1869,96 | |
1951,04 | |
1966,98 | |
1976,69 | |
2005,81 | |
2114,89 | |
2131,80 | |
2151,24 | |
2198,25 | |
2405,75 | |
2430,89 | |
2567,64 | |
2596,38 | |
2737,70 | |
2910,60 | |
2937,82 | |
3025,32 | |
3237,78 | |
3594,90 | |
3781,67 | |
4035,73 | |
Huvudstadsregionen
G10 G11 G12 G13 G14 G15 G16 G17 G18 G19 G20 G21 G22 G23 G24 G25 G26 G27 G28 G29 G30 G31 G32
0 år | |
1621,92 | |
1643,49 | |
1664,07 | |
1722,83 | |
1735,11 | |
1752,24 | |
1776,03 | |
1859,34 | |
1873,05 | |
1898,41 | |
1936,28 | |
2098,75 | |
2114,77 | |
2228,97 | |
2261,36 | |
2381,97 | |
2510,76 | |
2548,36 | |
2621,20 | |
2804,55 | |
3113,94 | |
3275,70 | |
3495,01 | |
5 år | |
1681,09 | |
1703,46 | |
1725,40 | |
1788,72 | |
1802,26 | |
1820,94 | |
1846,29 | |
1933,39 | |
1947,76 | |
1974,82 | |
2014,90 | |
2187,66 | |
2205,26 | |
2327,62 | |
2366,43 | |
2489,37 | |
2628,91 | |
2668,98 | |
2747,26 | |
2939,76 | |
3263,79 | |
3433,58 | |
3663,45 | |
8 år | |
1740,63 | |
1764,96 | |
1789,09 | |
1855,82 | |
1870,76 | |
1890,38 | |
1916,99 | |
2008,40 | |
2023,59 | |
2052,79 | |
2096,11 | |
2278,24 | |
2298,59 | |
2431,13 | |
2467,85 | |
2601,69 | |
2749,34 | |
2790,58 | |
2873,31 | |
3074,75 | |
3413,66 | |
3591,97 | |
3832,11 | |
11 år | |
1802,82 | |
1828,80 | |
1854,15 | |
1923,74 | |
1939,23 | |
1959,68 | |
1988,52 | |
2084,75 | |
2101,38 | |
2132,72 | |
2179,33 | |
2371,76 | |
2396,53 | |
2531,15 | |
2574,14 | |
2714,19 | |
2869,56 | |
2912,61 | |
2999,33 | |
3209,96 | |
3564,02 | |
3749,13 | |
4000,98 | |
Dyrortsklass I och II
G10 | |
G11 | |
G12 | |
G13 | |
G14 | |
G15 | |
G16 | |
G17 | |
G18 | |
G19 | |
G20 | |
G21 | |
G22 | |
G23 | |
G24 | |
G25 | |
G26 | |
G27 | |
G28 | |
G29 | |
G30 | |
G31 | |
G32 |
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID LOKALA AVTAL
1 §
I enlighet med detta avtal kan man lokalt avtala avvikande om bestämmelserna i det gällande kollektivavtalet. Lokala avtal kan slutas med beaktande av begränsningarna i lagstiftningen och kollektivavtalet.
a) Enligt bestämmelserna i detta avtal kan man avtala om de punkter i kollektivavtalet, där hänvisningar till lokala avtal ingår.
b) Xxxxxxx är det möjligt att i situationer som är problematiska i produktions- och ekonomiskt hänseende avtala om ekonomiska förmåner i enlighet med avtalets tilläggsprotokoll.
c) I kollektivavtalet nämnda avtalsmöjligheter utan hänvisning till lokala avtal tillåter arbetsgivaren och arbetstagaren att ingå avtal oberoende av bestämmelserna i detta avtal.
2 §
Förhandlings- och avtalsparter kan vara arbetsgivare som är bunden av kollektivavtalet samt förtroendeman, och om ingen förtroendeman har utsetts, arbetstagarna tillsammans eller genom förmedling av vald företrädare eller för företaget registrerad arbetstagarförening eller motsvarande.
Dessutom kan kollektivavtalsparterna komma överens om lokala avvikelser från kollektivavtalet.
Arbetsgivaren skall utse en egen förhandlare med vederbörliga avtalsbefogenheter.
3 §
I förslaget till lokalt avtal skall man skriftligt nämna vilken punkt i kollektivavtalet man vill avtala om samt ange grunderna för att man avviker från kollektivavtalet.
För att vara giltigt skall ett lokal avtal vara skriftligt och det skall framgå vem avtalet gäller, vilken punkt i kollektivavtalet och vad man avtalat om.
Avtalet kan ingås för viss tid eller tillsvidare. I det senare fallet kan avtalet sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid. Efter ett år kan ett visstidsavtal alltid sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid. Ifall det avtalade arrangemanget är bundet till en viss period fortsätter det dock hela den perioden.
4 §
Information om lokala avtal skall utan dröjsmål ges till de undertecknarorganisationer, vars medlemmar berörs av avtalet.
Kollektivavtalsparterna har dock rätt att bestrida ett dylikt avtal, om man kommit överens om frågor, som inte omfattas av lokala avtal. Kollektivavtalsparterna har härvid möjlighet att ändra avtalet eller häva det. Ett ändrat lokalt avtal träder i kraft vid den tidpunkt som kollektivavtalsparterna avtalar.
5 §
Detta avtal gäller som en del av kollektivavtalet mellan undertecknarorganisationerna och upphör att gälla utan särskild uppsägning när kollektivavtalet upphör att gälla. Ett gällande lokalt avtal fortsätter dock som avtalats.
6 §
Meningsskiljaktigheter om tolkningen av detta avtal och de lokala avtal som grundar sig på detta avtal avgörs såsom meningsskiljaktigheter om kollektivavtal.
Helsingfors den 25 oktober 2013 UNDERTECKNARORGANISATIONERNA
TILLÄGGSPROTOKOLL ÖVER LOKALA AVTAL
1 §
De undertecknade organisationerna är ense om att man lokalt kan avtala avvikande från det kollektiv- och löneavtal som organisationerna undertecknat om minimivillkoren gällande löner och andra ekonomiska förmåner på det sätt som man kommit överens om i detta avtal.
Avtal kan slutas om följande ekonomiska förmåner:
• Semesterpremien: Avtalet kan gälla semesterpremiens storlek, utbyte mot fritid och betalningstidpunkten.
• Lönen: Man kan komma överens om att arbetstagarens lön sänks med maximalt det belopp som den slopade semesterpremien utgör. Man kan dock inte avtala om att arbetstagarens lön underskrider den grundlön som arbetstagaren får i enlighet med sin arbetsuppgift i ifrågavarande dyrortsklass.
• Ersättning för övertids-, söndags-, lördags-, kvälls- och nattarbete, för beredskap och utryckning: Man kan avtala om ändringar i grunderna för hur ersättningarna fastslås eller deras belopp endast med godkännande av de arbetstagarorganisationer som berörs av avtalet.
Man kan ingå sparavtal om flera punkter samtidigt endast med godkännande av de arbetstagarorganisationer som är parter i avtalet.
2 §
Avtal i enlighet med detta protokoll kan slutas för företaget eller del av det och avtalsparter är den av kollektivavtalet bundna arbetsgivaren samt förtroendemannen, eller om ingen förtroendeman har valts, arbetstagarna tillsammans eller genom förmedling av vald företrädare samt registrerad arbetstagarförening i företaget.
En förutsättning för att avtalet skall träda i kraft är att arbetstagaren för sin del godkänner det. Förtroendemannen har dock rätt att med samtycke av majoriteten av de arbetstagare han företräder avtala om semesterpremien så att avtalet binder alla de arbetstagare han företräder.
3 §
En förutsättning för att man skall kunna sluta ett avtal är att det föreligger en grund enligt arbetsavtalslagens 5 kapitel 2 § eller 7 kapitel 3 § (s.k. ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker).
Avtal kan inte ingås bara utgående från uppskattning, t.ex. en budget, om inte grundad orsak redan föreligger.
När man förhandlar om i detta protokoll avsett avtal följer arbetsgivaren samarbetslagen och centralorganisationernas samarbetsavtal i fråga om de uppgifter som skall lämnas för förhandlingarna. Vid behov kan parterna anlita experter.
4 §
Avtal avsett i detta protokoll görs upp för viss tid och högst för ett år i sänder.
Ifall avtalet slutits under den förutsättningen att arbetstagare under avtalets giltighetstid inte sägs upp eller permitteras, hävs ett sådant avtal genast för en i strid med avtalet uppsagd eller permitterad arbetstagare.
5 §
Ett lokalt avtal i enlighet med detta protokoll förutsätter att kollektivavtalsparterna skall få uppgifter om avtalet.
Avtalsparterna har rätt att bestrida ett lokalt avtal om ekonomiska förmåner inom en månad sedan de fått vetskap om dem. Kollektivavtalsparterna har härvid möjlighet att ändra avtalet eller häva det. Ett ändrat lokalt avtal träder i kraft vid den tidpunkt som kollektivavtalsparterna avtalar.
6 §
I övrigt tillämpas det som kollektivavtalsparterna kommit överens om beträffande lokala avtal.
Helsingfors den 25 oktober 2013
UNDERTECKNARORGANISATIONERNA
UTBILDNINGSAVTAL
1 § Utbildningsarbetsgrupp
Undertecknarorganisationerna har tillsatt utbildningsarbetsgrupper med uppgift att verkställa den fackföreningsutbildning som avses i avtalet. Arbetsgrupperna består av representanter för de arbetstagarorganisationer som hör till samma centralorganisation och representanter för arbetsgivarorganisationen, så att båda parterna utser högst två representanter.
Utbildningsarbetsgruppen godkänner kurser för ett kalenderår i sänder. Vid behov kan kurser godkännas även under pågående kalenderår.
Utbildningsarbetsgruppen skall, innan beslut om godkännande av kurs fattas, få en utredning över kursens undervisningsprogram, tidpunkt, plats, målgrupp och övriga uppgifter som arbetsgruppen eventuellt begär. Utbildningsarbetsgruppen har möjlighet att följa med undervisningen på de kurser den godkänt.
Förbunden informerar om de kurser utbildningsarbetsgruppen godkänt för följande år, om möjligt minst två månader innan den första kursen börjar.
2 § Facklig fort- och tilläggsutbildning samt omskolning
Då arbetsgivaren ger arbetstagaren facklig utbildning eller skickar honom på en yrkesrelaterad utbildning, ersätts de av utbildningen föranledda kostnaderna och inkomstbortfallet för ordinarie arbetstid. I mån av möjlighet ska man beakta kurserna redan då arbetsskiftsförteckningen görs upp så att en kurs inte antecknas på arbetstagarens lediga dag, om man inte avtalar annorlunda. Sker utbildningen utom arbetstid, räknas kurstiden inte som arbetstid, men arbetstagaren får ersättning för därav föranledda direkta kostnader.
Ifall arbetsgivaren helt bekostat uppehället för kursdeltagaren, dvs. mat (för hela dygn två måltider, för del av dygn, en måltid) och logi, är arbetsgivaren inte skyldig att betala dagtraktamente.
3 § Gemensam utbildning
Den gemensamma utbildning som förutsätts i samarbetsavtalen ges i allmänhet på de enskilda arbetsplatserna. Samarbetsutbildning ordnas även av arbetsmarknadens centralorganisationer eller gemensamt av deras medlemsorganisationer eller av olika samarbetsorgan såsom
Arbetarskyddscentralen. Man kommer lokalt överens om deltagande i utbildningen i samarbetsorganen på arbetsplatserna eller, om sådana inte finns, så kan arbetsgivaren och förtroendemannen avtala om deltagande. Deltagande i gemensam utbildning ersätts såsom utbildning enligt 2 §.
4 § Fackföreningsutbildning
1. Anställningens fortbestånd och anmälningstider
En arbetstagare ges tillfälle att, utan att anställningen avbryts, delta i en av utbildningsarbetsgruppen godkänd, högst en månad lång, kurs om arbetsgivaren och arbetstagaren som vill gå på kurs gemensamt konstaterat behovet av utbildningen och deltagandet i kursen kan ske utan att företaget förorsakas påtaglig olägenhet. I nekande fall meddelas förtroendemannen minst tio dagar innan kursen börjar om varför ledighet skulle föranleda påtaglig olägenhet. Arbetsgivaren kan inte med hänvisning till att utbildningen inte är nödvändig, förneka en arbetstagare rätten att en gång om året delta i en kurs som, med avseende på hans samarbetsuppgifter, är på rätt nivå och som är berättigad till arbetsgivarens stöd.
Utbildningsarbetsgruppen kan konstatera att en viss kurs är nödvändig för vissa personers förtroendeuppdrag i medlemsföretagen.
Undertecknarorganisationerna betonar särskilt nyttan av kurser som främjar lokala avtal.
Anmälan om avsikt att delta i en kurs skall göras så tidigt som möjligt. Om kursen pågår högst en vecka, skall anmälan göras minst tre veckor innan kursen börjar och om det är fråga om en längre kurs, minst sex veckor före kursens början.
Utbildning i arbetarskydd riktas speciellt till arbetarskyddsfullmäktige.
2. Ersättningar
En förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig eller medlem i en arbetarskyddskommission får delta i de kurser som nämnts i föregående stycke och som godkänts av utbildningsarbetsgruppen utan att deras lön minskas.
För förtroendemans vidkommande ersätts inkomstbortfall dock inte för längre tid än en månad och för de övrigas vidkommande ersätts inkomstbortfall för högst två veckor. En förutsättning för att inkomstbortfallet skall ersättas är dessutom, att vederbörande kurs hänför sig till deltagarens
samarbetsuppgifter i företaget och att utbildningen har konstaterats vara nödvändig i enlighet med detta avtal.
Inkomstbortfallet ersätts dessutom förtroendemannen och ordförandena i registrerade underföreningar eller avdelningar på arbetsplatsen, om de arbetar i ett företag med minst 100 tjänstemän och den registrerade underföreningen eller arbetsplatsavdelningen har minst 20 medlemmar.
Parterna konstaterar, att på de större arbetsplatserna kan vice förtroendemännen, vice arbetarskyddsfullmäktige och medlemmar i samarbetsorganen ha behov av att delta i kurser som hänför sig till deras samarbetsuppgifter. Parterna rekommenderar att en sådan möjlighet ges, om det är möjligt utan att företaget förorsakas kännbar olägenhet.
5 § Sociala förmåner
Deltagande i fackföreningsutbildning som nämns i 4 § minskar inte semester-, pensions- eller tjänstgöringsförmånerna eller andra därmed jämförbara förmåner.
6 § Giltighetstid
Detta avtal gäller som en del av kollektivavtalet mellan organisationerna.
Helsingfors den 25 oktober 2013 UNDERTECKNARORGANISATIONERNA
FÖRTROENDEMANNAAVTAL
Inledning
Syftet med förtroendemannasystemet är att främja verkställande och tillämpning av de avtal som parterna ingått. Därmed eftersträvar man att avgöra meningsskiljaktigheter, som uppstått mellan arbetsgivare och arbetstagare i fråga om tolkningen och tillämpningen av avtalen, på ett så ändamålsenligt och snabbt sätt som möjligt. Viktigt är också att arbetstagarna och arbetsgivarna behandlar frågor i anslutning till anställningsförhållandena samt att arbetsfreden upprätthålls och främjas.
Ett ändamålsenligt organiserat och skött lokalt förhandlingsförfarande främjar samarbetet på arbetsplatsen samt bidrar till att företagets mål nås och att arbetstagarnas säkerhet och trivsel ökar.
För att nå ovan nämnda mål har undertecknarorganisationerna ingått detta förtroendemannaavtal:
För förtroendemannen gäller 4 § 1–10 punkterna och 8 § 7 punkten i avtalet.
1 § Avtalets tillämpningsområde
Detta avtal gäller arbetsgivare och hos dem anställda arbetstagare på vilka kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen tillämpas och som är medlemmar i det arbetstagarförbund som undertecknat avtalet.
2 § Förtroendeman
Allmänt
1. Förtroendemannen skall vara anställd vid företaget i fråga och vara insatt i förhållandena på arbetsplatsen. Han eller hon skall vara medlem i detta kollektivavtals undertecknarorganisation och arbeta inom en bransch som kollektivavtalet gäller.
Förtroendeman
2. Med förtroendeman avses den förtroendeman, vice förtroendeman huvudförtroendeman och vice huvudförtroendeman som valts av de organiserade arbetstagare som är bundna av kollektivavtalet.
3. Förtroendemannen väljs av arbetstagare som är anställda i företaget och som hör till samma kollektivavtal och som är organiserade i förbund eller förening som är part i kollektivavtalet. Undertecknarorganisationen har rätt till en förtroendeman, däremot inte dess underförening.
Enhets- eller distriktsförtroendeman
4. För ett stort eller regionalt spritt företag kan i detta avtal avsedda förtroendemän väljas för dess självständiga regioner eller funktionella enheter. Man kan förfara på detta sätt om antalet arbetstagare, arbetsplatsens karaktär och den egentliga förtroendemannens möjligheter att träffa arbetstagarna samt företagets samarbetssystem så kräver. De enskilda företagen kommer även överens om antalet förtroendemän, deras verksamhetsområde och tidsanvändning.
Huvudförtroendeman
5. Med huvudförtroendeman avses en förtroendeman för ett enskilt företag i kollektivavtalsbranschen vars verksamhetsområde omfattar flera förtroendemän från samma undertecknarorganisation per område eller verksamhetsenhet.
6. I företag med flera distrikts- eller enhetsförtroendemän från samma undertecknarorganisation kan en av förtroendemännen utses till huvudförtroendeman eller så kan man avtala om ett separat val av huvudförtroendeman och sättet att välja huvudförtroendeman.
7. Huvudförtroendemannen företräder arbetstagarna inom undertecknarorganisationen vid lokala förhandlingar med arbetsgivaren när ärendet berör alla företagets arbetsplatser.
8. Om ingen huvudförtroendeman har valts och flera förtroendemän från samma undertecknarorganisation har valts för företagets olika arbetsplatser, kan man inom företaget avtala om att någon av förtroendemännen företräder arbetstagarna vid lokala förhandlingar med arbetsgivaren när ärendet berör alla företagets arbetsplatser. I sådana fall meddelas arbetsgivaren vilken förtroendeman som sköter uppgiften.
Vice förtroendeman
9. För förtroendemannen väljs en vice förtroendeman, som
när förtroendemannen är förhindrad vikarierar för honom och
som under denna tid har förtroendemannens rättigheter och skyldigheter.
Arbetsgivaren ska informeras om när en vice förtroendeman vikarierar en förtroendeman.
Ändringar
10. När verksamheten i företaget eller dess verksamhetsenhet väsentligt minskar eller ökar, eller när rörelsen överlåts, fusioneras eller bolagiseras eller därmed jämförbar väsentlig organisationsändring företas, skall förtroendemannaorganisationen ändras så att den i enlighet med detta avtal motsvarar företagets eller dess verksamhetsenhets förändrade storlek och struktur.
3 § Val av förtroendeman och meddelanden
1. Val av förtroendeman kan förrättas på arbetsplatsen. Alla arbetstagare som är medlemmar i de förbund som undertecknat kollektivavtalet skall beredas tillfälle att delta i valet. Anordnandet och förrättandet av val får dock inte störa arbetet.
2. Överenskommelse om platsen och tiden för valet skall träffas med arbetsgivaren minst sju dygn före valet.
3. Det är närmast förtroendemannen, och ifall han är förhindrad hans eventuella vice förtroendeman, som sköter valförrättningen. Den tid som åtgår till valförrättningen räknas som tid använd för förtroendemannauppgifter.
4. Förtroendemannen meddelar arbetsgivaren om vilka som har blivit valda till förtroendemän skriftligt med de befogenheter organisationen gett. Även information om att en förtroendeman avgår eller avskedas från sitt uppdrag ska förmedlas skriftligt till arbetsgivaren.
5. Förtroendemannen har rätt att av arbetsgivaren på begäran skriftligt informeras om vem som år arbetsgivarens representant för den personalgrupp han företräder.
4 § Förtroendemannens ställning
1. I sitt anställningsförhållande har förtroendemannen samma ställning som de andra arbetstagarna. Förtroendemannen är skyldig att personligen iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider, arbetsledningens order och arbetsplatsens ordningsregler, såvida inte annat föranleds av detta avtal.
2. Förtroendemannens möjligheter att utvecklas och avancera i sitt yrke får inte försämras på grund av förtroendemannauppgiften.
3. En arbetstagare som är förtroendeman får, då han handhar detta uppdrag eller med anledning därav, inte förflyttas till sämre avlönat arbete än det han hade då han blev vald till förtroendeman. Han får inte heller förflyttas till ett mindre krävande arbete.
Han får inte heller utsättas för påtryckningar eller avskedas från sitt arbete på grund av förtroendemannauppdraget.
4. Om skötseln av huvudförtroendemannauppgifterna försvåras av det egentliga arbetet, skall för honom inom möjligheternas gräns ordnas annat arbete med beaktande av förhållandena i företaget eller dess verksamhetsenhet samt förtroendemannens yrkeskunskap. Arrangemanget får inte leda till att hans lön sänks.
5. Löneutvecklingen för en huvudförtroendeman som är helt befriad från sitt arbete skall motsvara löneutvecklingen i företaget.
6. Om företagets personal minskas eller permitteras av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker, skall man iaktta en sådan ordning att förtroendemannen sist blir föremål för en sådan åtgärd. Om man inte kan erbjuda förtroendemannen arbete som motsvarar hans yrke eller kompetens, kan man avvika från denna bestämmelse.
Om förtroendemannen anser, att han sagts upp eller permitterats i strid med bestämmelserna ovan, har han rätt att kräva att organisationerna reder ut frågan.
7. En förtroendemans arbetsavtal kan inte sägas upp på grunder som anknyter till hans person utan iakttagande av det samtycke som fordras av majoriteten av arbetstagarna enligt 10 § 1 mom. i 7 kapitlet i arbetsavtalslagen. Samtycket reds ut av den undertecknarorganisation som är part i kollektivavtalet.
8. Hävning av förtroendemans anställning på grund av brott mot ordningsbestämmelserna är möjlig endast om förtroendemannen upprepade gånger och väsentligt samt trots varning underlåtit att fullgöra sina förpliktelser.
Förtroendemannens anställning får inte hävas på grund av sjukdom ens på basis av hävningsgrunderna (8 kap. 1 § i arbetsavtalslagen) utan iakttagande av den uppsägningstid som gäller för hävning av anställning.
När grunderna för hävning av förtroendemans anställning bedöms, får han inte försättas i sämre ställning än de övriga arbetstagarna.
9. Om arbetsavtalet för förtroendemannen hävs och han bestrider hävningen, betalar arbetsgivaren ett belopp som motsvarar en månadslön, om talan i ärendet väcks inom fyra veckor efter att arbetsavtalet hävdes.
10. Bestämmelserna i punkterna 1-9 gäller även arbetarskyddsfullmäktig.
Huvudförtroendemannens efterskydd
Bestämmelserna i punkterna 1–9 skall tillämpas på en arbetstagare som varit huvudförtroendeman även i sex månader efter att huvudförtroendemannauppdraget upphört.
Meddelande om upphörande av anställning
En förtroendeman ska meddelas om att anställningen upphör på individuella grunder minst en månad innan den kollektivavtalsenliga uppsägningstiden börjar. I meddelandet om att anställningen upphör nämns orsaken till uppsägningen. Arbetsgivaren delger även arbetstagarförbundet om meddelandet om upphörande av anställning.
Ersättningar
Om förtroendemannens arbetsavtal hävts i strid med detta avtal, skall arbetsgivaren i ersättning betala minst 3 månaders och högst 30 månaders lön. Ersättningen skall fastslås enligt samma grunder som stadgats i 12 kap. 2 § i arbetsavtalslagen. Som en ersättningshöjande faktor skall beaktas att rättigheterna i detta avtal kränkts.
Om domstolen överväger att det finns förutsättningar för fortsatt anställning eller återupptagande av redan avslutad anställning, och anställningen trots det inte återupptas, skall detta betraktas som ett särskilt vägande skäl när ersättningsbeloppet slås fast.
Undertecknarorganisationerna konstaterar att minimiersättningen enligt arbetsmarknadspraxis när förtroendemans anställningsförhållande upphör i strid med förtroendemannaavtalet är 10 månaders lön såvida det inte finns särskilt vägande motiveringar för en lägre ersättning.
5 § Förtroendemannens uppgifter
1. Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att företräda de i undertecknarorganisationen organiserade arbetstagare som är bundna av vederbörande kollektivavtal i frågor som gäller tillämpningen av avtalet.
2. Förtroendemannen företräder ovannämnda anställda i frågor som gäller tillämpningen av arbetslagstiftningen samt överlag i frågor som gäller relationerna mellan arbetsgivaren och de anställda och företagets utveckling.
3. Förtroendemannens uppgift är också att upprätthålla och utveckla förhandlingsverksamheten och samarbetet mellan företaget och personalen.
6 § Förtroendemannens rätt till information
1. Om oklarheter eller meningsskiljaktigheter uppstår i fråga om arbetstagarnas lön eller andra frågor i anslutning till anställningen, skall förtroendemannen få alla uppgifter som kan inverka på utredningen av det fall som orsakat meningsskiljaktigheterna.
2. Förtroendemannen har rätt att skriftligt eller på annat avtalat sätt få följande uppgifter om de anställda hos det företag han representerar:
1. Släkt- och förnamn.
2. Tidpunkten för nyanställningar samt uppgifter om uppsagda och permitterade. I fråga om visstidsanställningar meddelas den avtalade anställningstiden.
3. Lönegrupp och löneklass, till vilken arbetstagaren eller det arbete han utför hör.
4. Två gånger om året antalet hel- och deltidsanställda i företaget. Detta gäller även personal som under halvårsperioden separat kallats till arbete eller annan tillfällig personal.
5. Om arbetsgivaren omfattas av samarbetslagen, ska förtroendemannen därtill få den information som enligt samarbetslagen ska ges till personalens företrädare.
3. Förtroendemannen har rätt att en gång om året få de i punkterna 1 och 3 avsedda uppgifterna sedan kollektivavtalet för branschen ingåtts och de förändringar som avtalet förorsakat för företaget genomförts angående arbetstagare som vid ifrågavarande tidpunkt är anställda i företaget. Förtroendemannen har rätt att få de i punkterna 1-3 nämnda uppgifterna om nya arbetstagare åtminstone kvartalsvis.
På förtroendemannens begäran ges en utredning över vilka uppgifter som samlas in i samband med anställning.
Om företaget enligt 2 § ovan har flera förtroendemän, avtalar förbunden sinsemellan om de principer enligt vilka uppgifterna fördelas mellan förtroendemännen.
4. Förtroendemannen har samma rätt som i lagen avsedd förtroendeman att ta del av förteckningen över nöd- och söndagsarbete, övertidsarbete och för sådant arbete förhöjd lön.
5. Förtroendemannen skall hålla de uppgifter konfidentiella, som han får på ovan nämnt sätt för att kunna sköta sitt arbete.
7 § Befrielse från arbetet
Förtroendemannen beviljas tillräcklig befrielse från arbetet för skötseln av förtroendemannauppgifterna. När man bedömer vad som är tillräckligt beaktas antalet arbetstagare förtroendemannen företräder, enheternas placering, företagets samarbetssystem, samarbetets omfattning samt ändringar av företagsverksamheten som påverkat personalens ställning. Tillräckligheten bedöms med nödvändiga mellanrum på begäran och särskilt i samband med betydande ändringar på företaget eller förtroendemannaverksamheten.
Undertecknarorganisationerna betonar, att speciellt lokala avtal och förberedelser för dem i allmänhet förutsätter betydligt mera omfattande befrielse från arbetet än normalt.
Arbetsgivaren och förtroendemannen kommer överens om när ovan nämnda befrielse från arbetet ges. Härvid beaktas företagets funktionella förutsättningar samt att förtroendemannauppgifterna kan skötas på ett ändamålsenligt sätt.
Att förtroendemannen beviljas befrielse från arbetet förorsakar ingen minskning av förtroendemannaersättningen.
8 § Inkomstbortfall och ersättningar
1. Arbetsgivaren ersätter den inkomst, som förtroendemannen förlorar under arbetstiden antingen vid lokala förhandlingar med arbetsgivarens företrädare eller när han utför andra med arbetsgivaren avtalade uppgifter.
2. Om förtroendemannen utför uppgifter utom ordinarie arbetstid som han kommit överens om med arbetsgivaren, betalas för denna tid övertidsersättning, eller
så kommer de enskilda förbunden eller arbetsgivaren och förtroendemannen överens om annan tilläggsersättning.
Resekostnader
3. Om förtroendemannen på arbetsgivarens order reser för att sköta ett uppdrag som han avtalat om med arbetsgivaren, ersätts resekostnaderna i enlighet med den praxis som följs i företaget.
Förtroendemannaersättning
4. Till förtroendemannen betalas förtroendemannaersättning på basis av antalet arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet på arbetsplatsen:
Företrädda arbetstagare | €/månad 1.7.2014 |
2 - 4 | 18 |
5 - 25 | 33 |
26 - 50 | 38 |
51 - 100 | 43 |
101 - 200 | 59 |
201 - 300 | 93 |
301 - | 119 |
Huvudförtroendemannaersättning
5. Ersättningen till en huvudförtroendeman som valts för ett stort eller regionalt utspritt företag (2 § 6 punkten) är 63 euro (från 1.7.2014) om inte förtroendemannaersättningen utgående från det antal
arbetstagare han företräder är högre.
Vice förtroendemans ersättning
6. När en vice förtroendeman sköter en förtroendemans uppgifter under minst en månad, betalas ersättning till honom i stället för till förtroendemannen.
Arbetarskyddsfullmäktigs ersättning
7. En arbetarskyddsfullmäktig får ersättning för skötseln av arbetarskyddsuppgifterna
utgående från antalet anställda på arbetsplatsen:
Företrädda arbetstagare | €/månad 1.7.2014 |
30 - 100 | 23 |
101 - 200 | 34 |
201 - 300 | 44 |
301 - | 55 |
9 § Arbetsförutsättningar
Förtroendemannen har rätt att få förvaringsutrymme för de handlingar och den kontorsutrustning han behöver för sina uppgifter. Förtroendemannen har rätt att vid behov utan ersättning använda ett sådant ändamålsenligt kontorsutrymme som kan anvisas honom för skötseln av förtroendemannauppgifterna. Han har dessutom rätt att använda det kontorsmaterial som finns i nämnda kontor för att sköta förtroendemannauppgifterna.
Till vanliga kontorsredskap hör också den ADB-apparatur jämte program och internetanslutning (e-post) som är i allmänt bruk i företaget och gemenskapen. Om praktiska arrangemang avtalas lokalt.
10 § Förtroendemannens utbildning
1. Förbunden rekommenderar att förtroendemannen såvitt möjligt bereds tillfälle att delta i utbildning som ökar hans kompetens att sköta förtroendemannauppgifterna.
2. Om deltagande i utbildning har avtalats i ett separat utbildningsavtal mellan organisationerna (sid. 42 i kollektivavtalet).
3. Sedan huvudförtroendemannens förtroendemannauppdrag upphört skall han och arbetsgivaren gemensamt reda ut om arbetstagarens yrkeskunskap för tidigare eller motsvarande arbetsuppgifter förutsätter yrkesutbildning. Arbetsgivaren ordnar den utbildning utredningen förutsätter. När innehållet i utbildningen avgörs, beaktas arbetsbefrielsens omfattning, hur lång förtroendemannaperioden är och ändringarna i arbetsmetoderna under denna tid.
11 § Förhandlingsordning
1. I frågor som gäller arbetets utförande skall arbetstagaren omedelbart vända sig till arbetsledningen.
2. Förhandlingsordningen bestäms enligt 32 § i kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen.
3. Om meningsskiljaktigheten gäller avslutande av i detta avtal avsedd förtroendemans anställning, skall lokala förhandlingar och förhandlingar mellan förbunden inledas och föras utan dröjsmål sedan grunden för upphörandet bestridits.
12 § Giltighetstid
Detta avtal gäller som en del av kollektivavtalet mellan organisationerna.
Helsingfors den 25 oktober 2013 UNDERTECKNARORGANISATIONERNA
TILLÄGGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR DEN PRIVATA SOCIALSERVICEBRANSCHEN
mellan Socialbranschens Arbetsgivargivarförbund rf och Undervisningssektorns Fackorganisation
1 § Tillämpningsområde
I detta avtal har parterna kommit överens om anställningsvillkoren för de daghemsföreståndare, specialbarnträdgårdslärare och barnträdgårdslärare som förutsätts ha vederbörlig behörighet och som arbetar i privata daghem som är medlemmar av Socialbranschens Arbetsgivarförbund.
2 § Anställningsvillkor
På ovan nämnda arbetstagare tillämpas kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen med följande specificeringar.
3 § Arbetstid
Till personer som är behöriga daghemsföreståndare, barnträdgårdslärare eller specialbarnträdgårdslärare, vars semesterrätt inte överskrider den kollektivavtalsenliga semesterrätten, ges årligen en extra fridag för varje två kvalifikationsmånader med minst 14 dagar i arbete eller semesterdagar. Årligen ges dock högst fem extra fridagar.
Planering av arbetstiden i daghem:
När man planerar användningen av arbetstiden för ovan avsedd arbetstagare reserveras av den ordinarie arbetstiden (38 timmar 20 minuter) i arbetsskiftsförteckningen tillräckligt med tid för verksamhet utom barngruppen såsom gemensam planering av verksamheten, planering av verksamheten för den egna barngruppen och möten med barnens föräldrar. Av denna tid kan en del användas utanför arbetsplatsen i enlighet med chefens närmare anvisningar.
Man har ansett att ungefär 8 procent av arbetstiden i allmänhet går åt för uppgifter utom arbetet i barngruppen. För den personal som ansvarar för förskoleundervisning ska man vid planeringen av tidsanvändningen också beakta utarbetandet av läroplanen samt eventuell tid som behövs för planering av förskoleundervisning i barngrupper samt för daghemsföreståndare som deltar i undervisningen och fostran av barngrupper reservera tillräckligt med tid för ledning av daghemmet och chefsuppgifter.
Den tid som räknas som övertidsarbete ska som huvudregel utföras på arbetsplatsen, en tillförlitlig redogörelse ska ges för den tid som använts för arbetsuppgiften och övertidsarbete ska beordras av arbetsgivaren.
Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för när den årliga intjäningsperioden för de extra fridagarna inleds. Rätten att få fridagar kan definieras t.ex. enligt läget den 30 juni eller någon annan tidpunkt förutsatt att samma intjäningsperiod tillämpas på alla arbetstagare. En arbetstagare, som den 30 juni har arbetat minst ett år i uppgiften i fråga, får fem extra fridagar. Om en arbetstagare t.ex. har börjat i uppgiften 1.12 föregående kalenderår har hon eller han fram till 30.6 intjänat tre i avtalet avsedda extra fridagar. Annan frånvaro än semester är inte frånvaro likställd med arbetade dagar när rätten till ovan nämnda fridagar räknas ut.
Deltidsanställda tjänar in extra fridagar i samma förhållande som arbetstiden står i förhållande till ordinarie full arbetstid.
Arbetsgivaren bestämmer när de extra fridagarna ges. I allmänhet ges fridagarna efter intjäningsperioden (t.ex. 1.7 – 30.6.). Ifall fridagarna ges innan perioden upphör, kan man ge högst det antal fridagar som till dess intjänats. Arbetsgivaren kan enligt prövning ge fridagarna på en gång eller i flera perioder.
Penningersättning betalas inte för fridagar som inte tagits ut. Ifall arbetstagaren t.ex. på grund av att anställningen upphör inte har fått fridagarna, har arbetstagaren inte rätt att få penningersättning.
4 § Fredsplikt
Alla stridsåtgärder som riktas mot detta avtal i sin helhet eller någon enskild bestämmelse i det är förbjudna.
5 § Giltighetstid
Detta avtal träder i kraft 1.3.2014 och bestäms i enlighet med kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen.
Helsingfors den 25 oktober 2013
SOCIALBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION OAJ rf
PROTOKOLL ÖVER ERSÄTTNING FÖR RESEKOSTNADER OCH ARBETSTID I DEN PRIVATA SOCIALSERVICEBRANSCHEN DÅ ARBETSTAGAREN ARBETAR PÅ FLERA STÄLLEN
1. De allmänna principerna för hur resekostnader ersätts fastställs enligt 17 § i kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen antingen enligt statens resereglemente eller enligt skattestyrelsens beslut.
2. Ifall det inte är befogat att fastslå ett fast ställe där arbetet utförs kan man som det ställe där arbetet utförs avtala om ett visst område, inom vilket arbetet normalt utförs. Rätten till dagtraktamente eller måltidsersättning uppkommer enligt det tillämpade resereglementet endast för sådana arbetsresor som går utom det område man avtalat om som arbetsområde.
3. Då man avtalar om området där arbetet utförs ska man i alla fall för arbetstagaren fastställa det arbetsställe som i resereglementet avses som fast arbetsplats. Det kan t.ex. vara det ställe varifrån man hämtar arbetsordern eller ett ställe där arbetstagaren ofta arbetar.
4. Arbetstagarens resa från hemmet till det första arbetsstället och resan hem från det sista arbetsstället ersätts enligt resereglementet till den del som kostnaderna överstiger kostnaderna för resan från hemmet till den fasta arbetsplatsen och tillbaka.
5. Kostnaderna för resor som görs under arbetsdagen mellan arbetsställena ersätts enligt resereglementet. Sådana, med avtalat transportmedel och enligt den snabbaste rutten utförda resor under dagen räknas som arbetstid.
6. Detta protokoll tillämpas från den dag det undertecknades som det gällande kollektivavtalet och fastställandet av arbetsplatsen enligt dessa bestämmelser ska göras utan onödigt dröjsmål.
Helsingfors den 25 oktober 2013 UNDERTECKNARORGANISATIONERNA
PROTOKOLL ÖVER TILLÄMPNING AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR SOCIALSERVICEBRANSCHEN PÅ VIKARIER FÖR NÄRSTÅENDEVÅRDARE
Undertecknarorganisationerna konstaterar att närståendevårdare som hemma sköter en åldring, en handikappad eller sjuk person enligt 27 a § i socialvårdslagen och enligt förordningen om stöd för närståendevård har rätt att tidvis få vara ledig. Då behövs arrangemang med vikarier.
Om vikarierna ordnas via en arbetsgivare som tillämpar kollektivavtalet för socialservicebranschen är den normala utgångspunkten den att kollektivavtalet tillämpas på vikarien. Vikariatperioderna kan dock leda till ett läge där en precis tillämpning av kollektivavtalets bestämmelser om arbetstiden på vikarien är oskälig med tanke på klienten och/eller den arbetstagare som är vikarie. Så är det speciellt i vikariatperioder som pågår över ett normalt arbetsskift och där ett ständigt byte av vikarier, t.ex. under ett veckoslut, inte är ändamålsenligt med tanke på klienten och/eller t.ex. lång arbetsresa för arbetstagaren.
Undertecknarorganisationerna konstaterar att vikarien för närståendevårdare i vikariat som pågår en längre period och arbetsgivaren kan avtala om vissa undantagsarrangemang i fråga om arbetstider och ersättningar för arbetstid. Målet är avtalsarrangemang som kan anses vara skäliga såväl för klienten som för vikarien.
Möjligheten att träffa avtal gäller endast situationer då arbetstagaren övernattar hos klienten.
Undantag kan vara:
1. Enligt 6 § i kollektivavtalet kan man avtala avvikande om arbetsskiftets längd under förutsättningen att arbetstiden jämnas ut till ordinarie arbetstid under en utjämningsperiod på högst sex veckor. Enligt tillvägagångssättet vid lokala avtal kan man av särskilda skäl avtala om att utjämningsperioden är högst två sexveckorsperioder eller fyra treveckorsperioder.
2. I enlighet med 14 § i kollektivavtalet om förhöjning för nattarbete kan man avtala om att ersättningen för nattarbete är lägre. Man kan avtala om att betala lägre förhöjning för nattarbete för endast de timmar och högst 6 timmar/natt då arbetstagaren har rätt och möjlighet att sova och då det enligt närståendevårdaren mycket sällan uppstår behov att vakna för att sköta klienten. Sålunda betalar man minst för tiden 21.00 –
00.00 normal kollektivavtalsenligt förhöjning för nattarbete som är 40 procent av grundtimlönen.
Xxxx den tid som arbetstagaren enligt arbetsskiftsförteckningen är skyldig att stanna i klientens hem räknas som arbetstid.
Avtalets ikraftträdande förutsätter att det skickas för kännedom till parterna i kollektivavtalet. De har då rätt att bestrida avtalet om det ingåtts mot principerna i punkterna ovan. Förbunden följer under avtalsperioden med situationen och ger vid behov tillämpningsanvisningar.
Helsingfors den 25 oktober 2013 UNDERTECKNARORGANISATIONERNA
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL ÖVER FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR DEN PRIVATA
SOCIALSERVICEBRANSCHEN
Undertecknade organisationer har avtalat om att förnya kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen inom ramen för centralorganisationernas tillväxt- och sysselsättningsavtal enligt följande:
1. Den första avtalsperioden inleds 1.3.2014 och löper ut 31.12.2015 så som konstaterats i 35 § i kollektivavtalet.
2. Den andra avtalsperioden inleds 1.1.2016 och löper ut 31.1.2017 så som konstaterats i 35 § i kollektivavtalet.
2. Generell höjning och tabellhöjning 1.7.2014:
Arbetstagarnas individuella månadslöner och tabellöner som var gällande 30.6.2014 höjs 1.7.2014 med 20 euro.
För deltidsarbete med månadslön beräknas storleken på löneförhöjningen utifrån förhållandet mellan arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid och den fulla kollektivavtalsenliga veckoarbetstiden.
För arbetstagare med timlön verkställs löneförhöjningen med hjälp av divisorn för månadslön i 11 § 1 punkten i kollektivavtalet.
3. Generell höjning och tabellhöjning 1.7.2015:
Arbetstagarnas individuella månadslöner, timlöner och tabellöner som var gällande 30.6.2015 höjs 1.7.2015 med 0,4 procent.
4. Textändringar:
Kollektivavtalstexten är oförändrad med undantag av följande ändringar:
18 § 4 punkten i kollektivavtalet. Lapplands län ändras till Lapplands landskap.
18 § 6 punkten, 5 stycket i kollektivavtalet. Första meningen omformuleras: Då man räknar ut semesterlönen tillämpas uträkningsbestämmelserna i semesterlagen.
19 § 1 punkten i kollektivavtalet. Ett nytt tredje stycke läggs till:
Om semesterlönen till en arbetstagare fastställs på procentbasis, är semesterpremiens storlek 50 % av semesterlönen inklusive de timbaserade tilläggen, med undantag för extra semesterdagarna enligt punkterna d och e i 18 § 2 mom.
20 § 4 punkten i kollektivavtalet. Ett nytt tredje stycke läggs till:
Om dagpenning av skäl som beror på arbetstagaren inte betalas, betalar arbetsgivaren endast skillnaden mellan dagpenningen och lönen för sjuktiden.
Ordalydelserna i förtroendemannaavtalet uppdateras på ett i arbetsgruppen överenskommet sätt.
Ersättningarna till förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige höjs från 1.7.2014 med en euro.
5. Kollektivavtalets tillämpningsområde och barndagvård
Kollektivavtalsparterna konstaterar att kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen vid sidan av annan socialservice också har tillämpats inom privata daghem under hela giltighetstiden. Överföringen av dagvården från Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde till Undervisningsministeriets förvaltningsområde från och med 1.1.2013 medför ingen förändring i tillämpningsområdet för kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen, utan kollektivavtalet tillämpas fortsättningsvis också i privata daghem.
6. Sysselsättnings- och tillväxtavtalets täckningsgrad
Centralorganisationer granskar 25.10.2013 täckningsgraden av sysselsättnings- och tillväxtavtalet samt stödåtgärder som regeringen meddelat om. Om centralorganisationerna konstaterar att ingen central avtalslösning i enlighet med sysselsättnings- och tillväxtavtalet som ingicks 30.8.2013 kan uppnås, förfaller detta avtal automatiskt utan särskilt meddelande.
7. Sysselsättnings- och tillväxtavtalets andra avtalsperiod från 1.1.2016
Arbetsmarknadens centralorganisationer samlas senast 15.6.2015 för att avtala om kostnadseffekterna och tidpunkten för löneuppgörelsen för den andra avtalsperioden. Om centralorganisationerna inte når ett samförstånd om avtalsförhöjningen för den andra avtalsperioden, kan undertecknarorganisationerna säga upp detta avtal med fyra månaders uppsägningstid så att det löper ut 31.12.2015.
8. Arbetsgrupper
Undertecknarorganisationerna tillsätter arbetsgrupper för följande ärenden:
1. En arbetsgrupp med uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla branschens avlöningssystem.
2. En arbetsgrupp med uppdrag att utreda användningen av åldersprogram för förlängning av arbetskarriärer och uppgörandet av individuella planer för arbetskarriären.
9. Parterna följer principerna om kontinuerliga förhandlingar i sina inbördes relationer.
Helsingfors den 25 oktober 2013
SOCIALBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf
HÄLSO-OCH SOCIALVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION rf
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL
FACKORGANISATIONEN FÖR HÖGUTBILDADE INOM SOCIALBRANSCHEN TALENTIA rf
JYTY – PARDIA – FHVF FÖRHANDLINGSORGANISATION
ARBETSAVTAL PRIVATA SOCIALSERVICEBRANSCHEN
1. ANSTÄLLNINGSFÖRH ÅLLANDETS PARTER | Arbetsgivare | Hemort eller driftställe | ||
Arbetstagare | Personbeteckning | |||
Ovan nämnda arbetstagare förbinder sig att mot ersättning utföra det arbete ovan nämnda arbetsgivare anvisar honom. Arbetet skall ske under arbetsgivarens ledning och uppsikt samt på följande villkor: | ||||
2. ARBETSAVTALETS GILTIGHETSTID | Anställningens inledningsdatum | |||
Arbetsavtalet gäller | ||||
Tills vidare | till och med | |||
Tills nästa specificerade arbetsuppgift är utförd: | ||||
Grunden för arbetsavtal på viss tid: | ||||
3. PRÖVOTID | Från och med anställningsförhållandets början tillämpas prövotid (högst 4 mån, dock högst halva tiden av visstidsanställningar under 8 mån) | |||
4. ARBETSTID | Allmän arbetstid (koll.avt. 6 §1,6) | Periodarbetstid (koll.avt. 6 §4, 6) | Kontorsarbetstid (koll.avt. 6§2,6) | |
8h/dygn och 38h20min/v/ 115h/3v eller 230h/6v 230t/6v | 115h/3v eller 230h/6v 230t/6v | 7t40min/dygn och 37h30min/v/ 112th0min/3v eller 225t/6v 7h15min/dygn och 36h15min/v | ||
Xxxxx: | Xxxxx: | Xxxxx: | ||
Arbetet kan innehålla kvälls- och veckoslutsarbete Arbetet kan innehållanattarbete Annat: | ||||
Matpausens längd är min. Den räknas räknas inte som arbetstid. | ||||
5. ARBETSUPPGIFT | Arbetstagarens arbetsuppgift när anställningen inleds/arbetsavtalet skrivs | |||
6. LÖN | Tid som berättigar till tjänstgöringstillägg när anställningen inleds/arbetsavtalet skrivs: år månad När anställningen inleds/arbetsavtalet skrivs är arbetstagarens lön: (Lönegrupp, löneklass, annat): | |||
Lönebelopp inklusive fasta tillägg: (euro/månad/h) Lönebetalningsperiod: | ||||
Slutlön betalas | ||||
när anställningen upphör | senast inom två veckor efter att anställningen har upphört | |||
7. PLATS DÄR ARBETET UTFÖRS | (Fast arbetsplats/ -platser eller ett visst område/vissa områden): | |||
8. KOLLEKTIVAVTAL SOM TILLÄMPAS | I anställningsförhållandet tillämpas för båda parter i fråga om löne- och andra arbetsvillkor Kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen, gällande lagar och förordningar samt företagets interna direktiv och regler. | |||
9. ANDRA AVTALSVILLKOR | ||||
10. DATUM OCH UNDERSKRIFT | Detta avtal har skrivits i två exemplar med samma innehåll, ett för vardera avtalsparten. | |||
Plats | Tid | |||
Arbetsgivarens underskrift | Arbetstagarens underskrift | |||