Medium Term Notes Program om SEK 15 000 000 000
Detta Grundprospekt är daterat den 27 november 2008 och gäller i 12 månader från denna dag.
SANDVIK AB (publ)
Grundprospekt avseende
Medium Term Notes Program om SEK 15 000 000 000
Arrangör
Nordea Bank AB (publ)
Emissionsinstitut
Danske Bank Handelsbanken Capital Markets Nordea SEB Merchant Banking SEK Securities Swedbank Markets
MTN har inte och kommer inte att registreras i enlighet med U.S. Securities Act 1933 och får inte erbjudas eller säljas inom USA eller till, för räkning eller till förmån för, personer bosatta i USA förutom i enlighet med vissa undantagsbestämmelser.
Detta prospekt (”Grundprospektet”) utgör ett grundprospekt enligt artikel 5.4 i Direktiv 2003/71/EG (”Prospektdirektivet”) och 2 kap. 16 § i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (”LHF”).
Sandvik AB (publ) (org. nr. 556000-3468), med säte i Sandviken, är ansvarig för informationen i detta Grundprospekt. I den omfattning som följer av lag svarar även Sandvik ABs styrelse för innehållet i Grundprospektet. De ansvariga har vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i Grundprospektet, såvitt de känner till, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.
Grundprospekt skall läsas tillsammans med samtliga dokument som införlivats genom hänvisning (se avsnittet ”Information som införlivats i Grundprospektet genom hänvisning” nedan), de slutliga villkoren för varje erbjudande under MTN-programmet (”Slutliga Villkor”) samt eventuella tillägg till Grundprospektet.
Erbjudanden under MTN-programmet riktas inte till någon person vars medverkan förutsätter ytterligare prospekt, registrerings- eller andra åtgärder än som följer av svensk rätt. Erbjudanden under MTN-programmet lämnas varken direkt eller indirekt i något land där sådana erbjudanden skulle strida mot lag eller andra regler i sådant land. Grundprospektet får inte distribueras till eller inom något land där distributionen kräver ytterligare registrerings- eller andra åtgärder än sådana som följer av svensk rätt eller strider mot lag eller andra regler i sådant land.
Grundprospektet eller Slutliga Villkor utgör inte någon rekommendation att teckna sig för eller förvärva MTN som ges ut under MTN-programmet. Det ankommer på varje mottagare av Grundprospektet och/eller Slutliga Villkor att göra sin egen bedömning av Sandvik på basis av innehållet i Grundprospektet, samtliga dokument som införlivats genom hänvisning (se avsnittet Information som införlivats i Grundprospektet genom hänvisning nedan), de Slutliga Villkoren för varje erbjudande under MTN-programmet samt eventuella tillägg till Grundprospektet. Potentiella investerare uppmanas att noggrant gå igenom avsnittet Riskfaktorer på sidorna 9-18 av detta Grundprospekt.
Det ankommer på varje investerare att bedöma de skattekonsekvenser som kan uppkomma genom teckning, förvärv och försäljning av MTN som ges ut under MTN-programmet och därvid rådfråga skatterådgivare.
Detta Grundprospekt har godkänts och registrerats av Finansinspektionen i enlighet med bestämmelserna i 2 kap 25 och 26 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Detta innebär dock inte någon garanti från Finansinspektionen att sakuppgifterna i Grundprospektet är riktiga eller fullständiga.
Med undantag för Finansinspektionens godkännande av detta Grundprospekt som ett Grundprospekt utgett i överensstämmelse med Europeiska kommissionens förordning (EG) nr809/2004 om prospekt (”Prospektförordningen”) och lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, har varken Sandvik eller Emissionsinstituten (definierade i detta Grundprospekt) vidtagit någon åtgärd och kommer inte att vidta någon åtgärd i något land eller i någon jurisdiktion som tillåter ett offentligt erbjudande av MTN eller innehav eller distribution av eventuellt material avseende sådant erbjudande, eller i något land eller i någon jurisdiktion där åtgärd för sådant ändamål krävs. Personer som tillhandahålls detta Grundprospekt eller eventuella Slutliga Villkor förpliktigar sig i förhållande till Sandvik och aktuellt Emissionsinstitut att följa alla tillämpliga lagar, förordningar och regler i varje land och jurisdiktion där de köper, erbjuder, säljer eller levererar MTN eller innehar eller distribuerar sådant erbjudandematerial, i samtliga fall på deras egen bekostnad.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
2.2 Risker förenade med MTN 15
3. MTN – VILLKOR OCH KONSTRUKTION 19
4. BESKRIVNING AV SANDVIKS MTN-PROGRAM 21
5. SPECIFIKA FÖRSÄLJNINGS- OCH ANDRA RESTRIKTIONER 22
7. UPPTAGANDE TILL HANDEL SAMT CLEARING OCH AVVECKLING 24
8. ALLMÄNNA VILLKOR FÖR SANDVIK ABS SVENSKA MTN-PROGRAM 25
9. MALL FÖR SLUTLIGA VILLKOR 33
10. INFORMATION OM EMITTENTEN SANDVIK AB 36
10.1 Historik och utveckling 36
10.2 Aktiekapital, aktier och större aktieägare 36
10.3 Huvudsaklig verksamhet 36
10.4 Huvudsakliga marknader 37
12. FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH KONTROLLORGAN 40
12.3 Intressekonflikter inom förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan 41
12.4 Styrelsens arbetsformer 42
14. TILLGÅNGAR OCH SKULDER, FINANSIELL STÄLLNING SAMT RESULTAT 44
14.1 Balans- och resultaträkningar 44
14.2 Beskrivning av redovisningsprinciper samt andra förklarande noter 44
14.3 Revision av den årliga historiska finansiella xxxxxxxxxxxxx 00
14.4 Finansiell Information 45
15. INFORMATION SOM INFÖRLIVATS I GRUNDPROSPEKTET GENOM HÄNVISNING 48
16. TILLGÄNGLIGA HANDLINGAR 49
17. TILLÄGG TILL GRUNDPROSPEKTET 50
1. Sammanfattning
Denna sammanfattning är en del av Grundprospektet för Sandvik ABs (”Sandvik”) MTN-program och skall ses som en introduktion till Grundprospekt. Varje beslut om att acceptera erbjudanden inom ramen för MTN-programmet ska baseras på en bedömning av Grundprospektet i dess helhet samt relevanta Slutliga Villkor. Ansvar kan endast åläggas Sandviks styrelse om uppgifter som ingår i eller som saknas i sammanfattningen är vilseledande eller felaktiga i förhållande till övriga delar av Grundprospektet. Om ett yrkande hänförligt till uppgifterna i Grundprospektet anförs vid domstol utanför Sverige kan investeraren bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av prospektet.
Denna sammanfattning av Grundprospektet tjänar i tillämpliga delar, tillsammans med avsnittet MTN - Villkor och konstruktion nedan, också som en övergripande beskrivning av MTN- programmet.
Emittent: | Sandvik AB (publ) (”Sandvik”). Sandvik är moderbolag i en global industrikoncern omfattande cirka 300 bolag med en omsättning på över 86 miljarder kronor och representation i 130 länder (”Koncernen”). Sandvik registrerades i aktiebolagsregistret den 8 mars 1897. Organisationsnumret är 556000-3468. Bolagets verksamhet etablerades 1862. Styrelsen har sitt säte i Sandviken. Verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen (2005:551). |
Arrangör: | Nordea Bank AB (publ) |
Emissionsinstitut: | Danske Bank A/S, Danmark, Sverige Filial, Nordea Bank AB (publ), AB SEK Securities, Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), Svenska Handelsbanken AB (publ) samt Swedbank AB (publ). |
Rambelopp: | SEK 15 000 000 000 eller motvärdet därav i EUR. |
MTN: | Ensidig skuldförbindelse som registrerats enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument och som utgivits av Sandvik vad avser Lån under detta MTN-program i den valör och med de villkor som framgår av Allmänna Villkor. |
Villkor: | För lån enligt definitionen i Allmänna Villkor (”Lån”) skall gälla Allmänna Villkor som återges i detta Grundprospekt. För varje Lån upprättas Slutliga Villkor, innehållande kompletterande lånevillkor, vilka tillsammans med de Allmänna Villkoren i MTN- programmet utgör fullständiga villkor för Lånet. |
Erbjudande: | MTN kan erbjudas på marknaden till institutionella professionella investerare och till så kallade retail-kunder under MTN-programmet genom så kallade offentliga erbjudanden eller till en begränsad krets investerare. Lånen kan komma att erbjudas av en eller flera banker som agerar tillsammans i ett syndikat eller genom en försäljningsgrupp. |
Valuta: | SEK eller EUR |
Emissionskurs: | MTN kan emitteras till nominellt belopp samt till under- eller överkurs. |
MTN:s ställning i förmånsrättshänseende: | MTN utgivna under MTN-programmet är icke säkerställda förpliktelser för Sandvik som i förmånsrättshänseende är jämställda med – (pari passu) – Sandviks oprioriterade borgenärer. |
Löptid: | Lägst ett och högst femton år. |
Ytterligare emissioner: | Sandvik har rätt att från tid till annan utge ytterligare trancher av MTN under ett tidigare emitterat Lån förutsatt att sådana MTN i alla avseenden har samma villkor som Lånet (eller i alla avseenden med undantag av den första räntebetalningen eller alternativt priset på MTN) så att sådana ytterligare trancher av MTN kommer att sammanföras och tillsammans med redan utestående MTN utgöra en enda serie. |
Återbetalningsdag: | Enligt Slutliga Villkor, den dag då Kapitalbeloppet avseende Lån ska återbetalas. |
Återbetalning: | Lån kan återbetalas till par eller till annat Kapitalbelopp (definierad i en formel eller på annat sätt) enligt specifikation i Slutliga Villkor. |
Ränte- /Avkastningsstruktur: | MTN kan emitteras med fast ränta, rörlig ränta eller utan ränta (s.k. nollkupongare). Efter överenskommelse mellan Sandvik och Utgivande Institut kan ränta och/eller Kapitalbelopp avseende visst Lån fastställas på annat sätt som överenskommes mellan Sandvik och Utgivande Institut. Detta kräver dock att ett tillägg till Grundprospektet upprättas. |
Förtida inlösen: | Lån kan återbetalas i förtid under de förutsättningar som anges i Slutliga Villkor. |
Valörer: | Lån emitteras i de valörer som anges i Slutliga Villkor. |
Uppsägningsgrunder: | Emissionsinstituten är berättigade att, för Fordringshavarnas räkning, förklara varje Lån jämte eventuell upplupen ränta förfallet till betalning omedelbart eller vid den tidpunkt Emissionsinstituten bestämmer om i enlighet med § 8 i de Allmänna Villkoren. |
Negative Pledge: | Sandvik är begränsad att ställa säkerhet i enlighet med § 7 i de Allmänna Villkoren. |
Börsregistrering: | Slutliga Villkor anger om MTN utgivna under MTN- programmet skall börsregisteras eller inte. Under programmet förekommer börsregistrerade såväl som icke |
börsregistrerade MTN.
Skatter: | VPC AB eller förvaltare (vid förvaltarregistrerade värdepapper) verkställer avdrag för preliminär skatt, för närvarande 30 %, på utbetald ränta för fysisk person bosatt i Sverige och svenskt dödsbo. |
Tillämplig lag: | Svensk lag är tillämplig. |
Försäljningsrestriktioner: | Distribution av detta Grundprospekt och försäljning av MTN kan i vissa länder vara begränsade av lag. Innehavare av Grundprospekt och/eller MTN måste därför informera sig om och iaktta eventuella restriktioner. |
Clearing och avveckling: | MTN utgivna under MTN-programmet är anslutna till VPC. |
Riskfaktorer: | Ett antal faktorer påverkar och kan komma att påverka verksamheten i Sandvik liksom de MTN som ges ut inom ramen för MTN-programmet. Risker finns beträffande både sådana förhållanden som har anknytning till Sandvik och de MTN som ges ut under MTN- programmet och sådana som saknar specifik anknytning till Sandvik och MTN. Det innebär bolagsspecifika risker att investera i Sandvik som inbegriper: • Legala frågor o Rättstvister o Skydd av immateriella rättigheter o Skatteärenden • Försäkringsbara risker • Finansiella risker o Valutarisk o Transaktionsexponering o Omräkningsexponering o Omräkningsexponering i dotterbolagens resultat o Valutakurskänslighet o Ränterisk o Likviditets- och finansieringsrisk o Kreditrisk o Råvaruprisrisk o Förändring av verkligt värde avseende finansiella tillgångar och skulder Det innebär värdepappersspecifika risker att investera i Sandvik som inbegriper: • Bedömning av lämpligheten av en investering i MTN samt dessas påverkan på den övriga investeringsportföljen |
• Risker relaterade till specifika typer av MTN o MTN med rörlig ränta o MTN med fast ränta • Generella risker relaterade till MTN o Kreditrisk o Emissionsinstitutens rätt att företräda MTN-innehavarna o Ändringar av Allmänna Villkor och Rambeloppet o Emissionsinstitutens uppsägning av lån o Lagändringar o Fordringshavarna har ingen säkerhet i Sandviks tillgångar o Löptidsrisk • Generella risker relaterade till marknaden o Sekundärmarknad och likviditet o Clearing och avveckling i VPC-systemet o Sandviks handlingsfrihet avseende lånebeloppet | |||
Finansiell Information: | RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG MSEK | ||
2007 | 2006 | ||
Summa rörelseintäkter | 86 338 | 72 289 | |
Summa rörelsekostnader | -71 944 | -60 221 | |
Rörelseresultat | 14 394 | 12 068 | |
Finansnetto | -1 397 | -955 | |
Skatt | -3 403 | -3 006 | |
Årets resultat | 9 594 | 8 107 | |
BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG MSEK | |||
2007 | 2006 | ||
Summa tillgångar | 85 435 | 65 901 | |
Summa skulder | 55 612 | 38 703 | |
Summa eget kapital | 29 823 | 27 198 | |
Summa skulder och eget kapital | 85 435 | 65 901 |
2. Riskfaktorer
Ett antal faktorer påverkar och kan komma att påverka verksamheten i Sandvik liksom de MTN som ges ut inom ramen för MTN-programmet. Risker finns beträffande både sådana förhållanden som har anknytning till Sandvik och de MTN som ges ut under MTN-programmet och sådana som saknar specifik anknytning till Sandvik och MTN.
Nedan lämnas en redogörelse för vissa riskfaktorer som Sandvik bedömer har betydelse för Sandviks verksamhet eller MTN. Riskfaktorerna nedan är inte rangordnade och gör inte anspråk på att vara uttömmande. Utöver nedan angivna riskfaktorer och andra förekommande risker, bör läsaren också noggrant beakta övrig information i Grundprospektet och de specifika risker som framgår av de specifika Slutliga Villkor som anknyter till varje Lån.
2.1 Bolagsspecifik risk
Sandvik är moderbolag i Koncernen. Såvitt avser riskfaktorer som kan påverka Sandviks möjligheter att fullgöra de förpliktelser gentemot investerarna som värdepapperen medför hänvisas till sidorna 21-28 i Sandviks årsredovisning för 2007. Här nedan följer en redogörelse över vad som huvudsakligen framgår däri.
Strategiska Risker
Riskexponeringen skiljer sig åt mellan de olika verksamhetsområdena. Koncernen har etablerat en koncerngemensam riskhanteringsmodell med gemensamma definitioner, rapportformat och processer som samtidigt skapar utrymme för varje affärsområde att identifiera och hantera sina respektive risker. Koncernledningen är ansvarig för risker förknippade med företagets strategiska styrning och affärsutveckling samt för den löpande rapporteringen av Sandviks konsoliderade risksituation. Företaget rapporterar riskfrågor och riskhantering till styrelsen och styrelsens revisionsutskott. Alla enheter inom Sandvik arbetar sedan 2006 efter en gemensam modell för riskhantering som är integrerad i företagets verksamhet och som rapporteras till koncernledningen två gånger per år.
Operativa Risker
Alla befattningshavare med ett operativt ansvar är ansvariga för att säkerställa att de risker som är förknippade med verksamheten identifieras, värderas och hanteras på ett kontrollerat sätt. Bland operativa risker ingår marknads- och länderrisker, forsknings- och utvecklingsrisker, produktrisker, produktionsrisker, legala risker, miljörisker och risker i den finansiella rapporteringen. Regelbundet sammanställs respektive enhets risker i en rapport i vilken också framgår de åtgärder som vidtas för att hantera riskerna. Varje risk värderas och tilldelas en åtgärdsplan. På koncernnivå konsolideras denna information till en gemensam bild av koncernens riskexponering.
Legala Frågor
Rättstvister
Sandvik är från tid till annan part i rättstvister avseende affärsverksamheten av större eller mindre omfattning. Som en följd av den löpande verksamheten är Sandvik också part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Inga av dessa är av materiell natur.
I likhet med ett stort antal andra företag som säljer svetselektroder i USA är Sandviks amerikanska dotterbolag Sandvik Inc. föremål för rättegångar avseende skadeståndsanspråk där man hävdar att exponering för svetsrök orsakar neurologiska skador. I dessa rättegångar finns flera svaranden förutom Sandvik Inc. Sandvik Inc. har inte förlorat någon process eller träffat förlikning angående något skadeståndskrav. De enda kostnader som uppstått är rättegångskostnader vilka täckts av försäkringar.
Käranden måste för att vinna dessa processer mot Sandvik Inc. visa att de eventuella neurologiska skadorna orsakats av svetselektroder från Sandvik Inc. Sandvik Inc.’s har en låg marknadsandel av
svetselektroder i USA, mindre än 1 %. I många fall har Sandvik Inc. avförts då käranden ej kunnat visa att de använt svetselektroder från Sandvik Inc. Sandvik är av uppfattningen att det inte finns tillförlitliga vetenskapliga bevis som stöder skadeståndsanspråken men förväntar sig – trots frånvaron av sådana bevis – att Sandvik Inc. kommer att vara tvunget att försvara sig mot denna typ av krav i rättegångar och att det inte kan uteslutas att Sandvik Inc. i framtiden kan komma att få vidkännas kostnader för denna typ av rättegångar
Skydd av immateriella rättigheter
För att säkra avkastningen på de resurser Sandvik satsar på forskning och utveckling har koncernen en strategi för att aktivt skydda de tekniska landvinningarna. Patentintrång och kopiering utgör en ständig risk som Sandvik nogsamt följer. Sandvik hävdar sina immateriella rättigheter genom juridiska processer om så krävs.
Skatteärenden
Skatteverket genomförde 2007 en taxeringsrevision av Sandvik AB respektive Sandvik Intellectual Property AB (IP-bolaget) och granskade därvid den omorganisation av ägande och hantering av immateriella rättigheter som gjordes 2005. Omorganisationen innebar att svenskägda patent och varumärken överfördes till IP-bolaget. Omorganisationen motiverades av behovet att renodla verksamheten med immateriella rättigheter i ett eget bolag vilket synliggör de stora värdena av immateriella rättigheter och ger operativa fördelar. Skatteverket underkände IP-bolagets deklarationer för 2005 och 2006 med avseende på de skattemässiga avdragen för avskrivningar av överförda IP-rättigheter. Skatteverket godkände Sandvik ABs deklaration för 2005. Därefter har Skatteverket genom Allmänna ombudet överklagat sitt eget beslut avseende effekten av ovan nämnda omorganisation.
Allmänna ombudet yrkar också att Skatteverkets underkännande av avdrag för avskrivningar i IP- bolaget skall undanröjas för det fall att Allmänna ombudets överklagande beträffande Sandvik AB skulle bifallas. Om överklagandet godkänns skulle detta inte påverka Sandviks resultat eftersom den då tillkommande skattekostnaden om cirka 5 050 MSEK motsvarar skattevärdet av ökade skattemässiga avskrivningar i IP-bolaget. Om Sandviks uppfattning accepteras av domstolen skulle detta medföra en minskad skattekostnad om cirka 5 050 MSEK som intäktsförs i koncernen då domstolsbeslutet vunnit laga kraft. Sandvik anser att Skatteverkets upptaxering av IP-bolaget är felaktig samt att Allmänna ombudets yrkande i Länsrätten beträffande Sandvik AB är felaktigt. Alla transaktioner följer de civilrättsliga avtal som träffats mellan berörda koncernbolag och är genomförda helt enligt de avtal som ingåtts. Beskattning enligt Sandviks deklaration följer, enligt Sandvik och anlitade experter, gällande lagstiftning.
Skatteverkets upptaxering av IP-bolaget respektive Allmänna ombudets yrkade upptaxering av Sandvik AB baseras endast på att den genomförda omläggningen medfört en enligt Skatteverket oacceptabel skattefördel för Sandvik. IP-bolaget överklagade i januari 2008 Skatteverkets taxeringsbeslut. I avvaktan på att rättsprocessen skall avslutas har Sandvik reserverat för skatte- effekten av gjorda avskrivningar i IP-bolaget och för upplupen ränta för den skatt som Allmänna ombudets överklagande beträffande Xxxxxxx AB skulle medföra om det skulle bifallas.
Försäkringsbara Risker
Sandvik har sedvanliga försäkringsprogram avseende egendoms- och ansvarsrisker för koncernen.
Finansiella Risker
Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens finanspolicy, som omfattar riktlinjer, mål och ramar för finansförvaltning samt hantering av finansiella risker inom koncernen. Sandvik Financial Services är etablerad som den funktionella organisation där huvuddelen av koncernens finansiella risker skall hanteras.
Internbanksverksamhet
Sandvik är genom sin stora internationella verksamhet exponerat för valuta-, ränte-, likviditets- och finansieringsrisker. Det är för Sandviks verksamhet fördelaktigt med en central handläggning av
frågor gällande finansiering och finansiell exponering. Sandvik bedriver därför inom Sandvik Financial Services en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Sverige. Enheter för kundfinansiering finns i USA och Tyskland.
Internbanken ska ge service till koncernens bolag och har till uppgift att stödja dotterbolagen med lån, placeringsmöjligheter och valutaaffärer samt att verka som rådgivare i finansiella frågor. Den svenska enheten övertar större delen av de fordringar som skapas genom intern försäljning inom koncernen. Då intern försäljning i huvudsak sker i köpande bolags lokala valuta uppnår internbanken en god kontroll över koncernens transaktionsexponering. Internbanken driver även företagets nettingsystem och svarar för den internationella kassahanteringen.
Internbanksverksamheten inom Sandvik har som främsta uppgift att bidra till värdeskapande genom att minimera de finansiella risker som företaget exponeras för i den normala affärsverksamheten och att optimera koncernens finansnetto. Som motpart till Sandvik i finansiella transaktioner accepteras endast banker med en solid ställning och med en god kreditrating.
Valutarisk
Den största finansiella risk som Sandvik är exponerat för är valutarisken. Valutakursernas förändring påverkar företagets resultat, eget kapital och konkurrenssituation på olika sätt:
• Resultatet påverkas när försäljning och inköp är i olika valutor (transaktionsexponering).
• Resultatet påverkas när tillgångar och skulder är i olika valutor (omräkningsexponering).
• Resultatet påverkas när dotterbolagens resultat i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).
• Det egna kapitalet påverkas när dotterbolagens nettotillgångar i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).
Transaktionsexponering
I den internationella verksamhet Sandvik bedriver erbjuds kunderna regelmässigt betalnings- möjligheter i deras egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt tar valutarisker både i kundfordringar i utländsk valuta och i den kommande försäljningen till utländska kunder.
Eftersom en stor del av produktionen sker i Sverige har Sandvik i Sverige ett stort överskott i inflödet av utländsk valuta, vilket är utsatt för transaktionsrisker. Företaget har även stora exporterande produktions- och distributionsenheter i andra länder, speciellt i EUR-området, med ett flöde i andra valutor än sina egna. Koncernens nettoinflöde av valutor, efter full kvittning av motvärdet i de exporterande bolagens lokala valutor, var 2007 cirka 9 700 MSEK (10 400).
Flödena under 2008 förväntas inte bli nämnvärt annorlunda.
Enligt Sandviks riktlinjer skall nettoflödet av utländsk valuta säkras. Den första säkringsåtgärden är att utnyttja inkommande valuta till betalningar i samma valuta. Vidare valutasäkras större projektorder vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. Därutöver säkras viss del av det förväntade nettoflödet av försäljning och inköp genom terminskontrakt. Sammantaget för koncernen är säkringshorisonten, beroende på de olika affärsområdenas mix av valutaflöden, normalt mellan en och fyra månader, men kan förändras med maximalt cirka sex månader genom strategiska valutasäkringar beslutade av CFO.
Vid årsskiftet var den genomsnittligt säkrade tidshorisonten cirka 2 månader (2). Vid säkringen av framtida betalningsflöden används valutaterminskontrakt och valutaoptioner. Orealiserade vinster av utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettoflöden var vid årsskiftet 34 MSEK (-99). Av dessa avser 39 MSEK kontrakt som förfaller under 2008 och -5 MSEK kontrakt som förfaller under 2009 eller senare. Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för den väsentligaste delen av säkringstransaktionerna.
Omräkningsexponering
Ett enskilt dotterbolag har normalt inte någon omräkningsrisk i sin egen balansräkning. Sandviks mål är att ett dotterbolags fordringar och skulder i utländsk valuta skall vara balanserade (valutasäkrade). Den 31 december 2007 var koncernens nettotillgångar i dotterbolagen i utländsk valuta cirka 30 800 MSEK (24 700).
Ett dotterbolag gör som regel sin upplåning inom koncernen i egen valuta. Nettotillgången, det vill säga vanligtvis dotterbolagens egna kapital, räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Ingen valutasäkring görs utan de differenser som uppstår på grund av att valutakurserna ändrats sedan föregående bokslut förs direkt mot eget kapital. En stor andel av Sandvik-koncernens upplåning sker för att finansiera de utländska dotterbolagens investeringar. Upplåning sker då ofta i en särskild valuta varefter internbanken lånar ut till de behövande dotterbolagen i lokala valutor.
Inlåning sker dessutom från dotterbolag med överskott. I dessa fall säkras internbankens in- och utlåning genom valutaterminskontrakt.
Omräkningsexponering i dotterbolagens resultat
Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på genomsnittskursen för den period då resultatet uppstår.
Valutakurskänslighet
Som en uppskattning kan anges att en förändring av USD-kursen med plus eller minus 10 öre beräknas ändra Sandviks rörelseresultat med plus eller minus 50 MSEK (60) på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2007. En ändring av EUR- och AUD-kurserna med 10 öre ger effekter om 80 MSEK (70) respektive 35 MSEK (35). Därutöver finns effekter av övriga valutor i den korg av valutor som koncernens verksamhet ger upphov till.
Resultatändringen inträffar med fördröjning eftersom valutakursändringen inte får genomslag förrän säkringshorisonten har passerats. Erfarenheten visar att valutakursändringarna även har andra indirekta effekter på resultatet. Dessa kan vara svåra att förutse och att analysera. Uppskattningen skall därför användas med försiktighet för ett företag som Sandvik med global tillverkning och försäljning.
Ränterisk
Med ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto negativt. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på lånens ränte- bindningstid.
Företagets exponering för räntefluktuationer (ränterisk) är betydligt mindre än valutarisken. Ränterisken uppstår på två sätt:
• Företaget kan ha placerat i räntebärande tillgångar vars värde förändras när räntan ändras.
• Kostnaden för företagets upplåning förändras när ränteläget ändras.
Sandvik har ingen långfristig överskottslikviditet och placerar normalt inte medel i annat än kort- fristig bankinlåning/kortfristiga penningmarknadsinstrument med förfall kortare än 90 dagar. Det finns således ingen nämnvärd ränterisk i koncernens kortfristiga placeringar.
Förändringar i ränteläget påverkar därmed främst företagets upplåningskostnad. Koncernens förfalloprofil och räntesatser på utestående lån framgår av följande tabell:
MSEK | Effektiv ränta | <1 år | 2-5 år | > 5 år | Totalt |
Obligationslån | 4.6 | 1 289 | 1 710 | 350 | 3 349 |
Företagscert | 4.5 | 5 872 | 5 872 | ||
Pr Placement | 6.1 | 2 052 | 2 052 | ||
Övr lån | 4.5 | 2 027 | 155 | 480 | 2 662 |
Totalt | 9 188 | 1 865 | 2 882 | 13 935 |
Sandvik har ingått ett antal ränteswapavtal för att påverka räntebindningen. Nominella värden på ingångna ränteswapavtal och slutligt förfall framgår av nedanstående tabell.
Nominella värden på ingångna ränteswapavtal och slutligt förfall MSEK | ||||||||
2008 | 2012 | 2016 | 2017 | 2019 | 2020 | 2022 | Totalt | |
EUR | 303 | 303 | ||||||
SEK | 1 200 | 1 375 | 2 575 | |||||
USD | 1 030 | 644 | 1 223 | 515 | 3 412 | |||
Totalt | 303 | 1 200 | 1 375 | 1 030 | 644 | 1 223 | 515 | 6 290 |
Beräknat marknadsvärde av ingångna ränteswapavtal var vid årsskiftet 196 MSEK (-3). Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas endast för de ränteswapavtal som är direkt kopplade till ett specifikt lån.
Koncernens genomsnittliga räntesats inklusive övriga lån och effekter av ränteswapavtal var cirka 4,8 %.
Sandviks genomsnittliga räntebindningstid på lån ska enligt koncernens riktlinjer vara 12 månader men kan efter beslut av CFO variera mellan 6 och 30 månader och var vid årsskiftet 13 månader
(28) med hänsyn taget till ingångna räntederivat. För att minska refinansieringsrisken eftersträvas en god spridning av lånens förfallotidpunkter. Vid årsskiftet var den genomsnittliga återbetalningstiden 4,3 år.
Lånevillkoren följer i huvudsak sedvanlig marknadsstandard. Endast i undantagsfall har säkerheter ställts i samband med upptagande av lån. De fall där detta har gjorts framgår i Sandviks årsredovisning, not 29.
Låneportföljens verkliga värde inklusive derivat avseende upplåning, skulle förändras med cirka 195 (193) MSEK vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet över hela räntekurvan, givet samma volym och räntebindningstid som per den 31 december 2007.
Likviditets- och finansieringsrisk
Med likviditets- och finansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansierings- möjligheterna begränsade när lån ska omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
I Sandviks finanspolicy regleras likviditets- och finansieringsrisken genom att garanterade kreditfaciliteter och likvida medel måste överstiga summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna. Vid årsskiftet var summan av likvida medel och kreditfaciliteter 16 192 (10 872) MSEK jämfört med 9 954 (8 185) MSEK i låneförfall de närmaste sex månaderna.
Sandvik har kreditfaciliteter på 500 MEUR med förfall 2012 och på 1000 MEUR med förfall 2013. Kreditfaciliteterna har ställts till företagets förfogande av en grupp banker. De banker som ingår i denna har även andra relationer till Sandvik. Kreditfaciliteterna, som är koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjad. Storleken på kreditfaciliteter omprövas successivt för att anpassas till koncernens behov av likviditetsreserv.
Företaget har svenska obligationslåneprogram med rambelopp på 15 472 MSEK (5 451). Vid
årsskiftet var 10 697 (3 842) MSEK utestående med en genomsnittlig räntebindningstid på 3,9 (1,2) år.
Sandvik har gett ut obligationer till ett värde av 740 MUSD (300) på den amerikanska marknaden, så kallade ”private placement” med kvarvarande löptider på mellan 10 och 15 år.
Sandvik har ett svenskt företagscertifikatprogram med ett rambelopp på 10 000 MSEK (4 000). Vid årsskiftet var 5 971 MSEK (3 224) utestående. Företagscertifikaten hade en återstående
genomsnittlig löptid på drygt en månad. Sandvik har även ett europeiskt certifikatprogram med ett rambelopp på 750 MEUR (500). Vid årsskiftet var motsvarande 910 MSEK (2 648) utestående.
Certifikaten hade en återstående genomsnittlig löptid på cirka två månader.
Den 20 maj ändrade Standard & Poors, S&P, sitt kreditbetyg för Sandviks långa upplåning från A+ till A. Den korta upplåningen bibehöll betyget sedan tidigare, A-1.
Problemen på de globala kreditmarknaderna från september 2008 och framåt har inte påverkat Sandviks möjligheter att erhålla erfoderlig finansiering.
Kreditrisk
Koncernens finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot finansiella motparter. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.
Sandvik har inträtt avtal med de för företaget viktigaste bankerna om bland annat rätt till kvittning av fordringar och skulder uppkomna till följd av finansiella transaktioner, så kallat ISDA-avtal.
Detta innebär att företaget inte har några större kreditexponeringar gentemot den finansiella sektorn. Företaget har däremot en kreditrisk i de utestående kundfordringarna. Fördelningen av respektive affärsområdes fakturering per industrisegment innebär god riskspridning.
Per den 31 december 2007 uppgick det totala nominella beloppet för derivatinstrument avseende köpta och sålda valutor till 43 375 (49 408) MSEK. Dessa derivat ingår i koncernens hantering av valutarisker för transaktionsflöden och finansiering.
Sandviks kunder önskar ofta finansiera sina investeringar i ny utrustning med löptider som motsvarar produkternas förväntade ekonomiska livslängd. Sandvik Financial Services arbetar därför i nära kontakt med finansiella institutioner, till exempel banker och exportkreditnämnder, för att kunna erbjuda för kunden konkurrenskraftiga lösningar. I vissa fall måste Sandvik lämna återköpsgarantier, det vill säga återköpa en maskin till ett på förhand angivet värde. Utestående återköpsgarantier var vid årsskiftet 25 MSEK (49).
Sandvik erbjuder krediter till företagets distributörer och slutkunder, speciellt inom affärsområdet Sandvik Mining and Construction, i NAFTA-länderna och i Europa genom egna finansbolag.
Värdet på utestående krediter i dessa bolag var vid årsskiftet 487 MSEK (344). Utöver traditionell finansiering av utrustning som kunden köper förekommer även uthyrning av maskiner till kunder som endast har behov av en maskin för en kortare period. Värdet i balansräkningen för dessa maskiner uppgick vid årsskiftet till 569 MSEK (565). Totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den 31 december var 15 719 MSEK (13 041). Dessa var nedskrivna med totalt
-491 MSEK (-467).
Råvaruprisrisk
Sandviks verksamhet ger upphov till risker för förändringar av priser på marknadsnoterade råvaror, främst i nickel, volfram, kobolt och el. Nickelpriserna varierade kraftigt under året med ett ingående pris på 34 000 USD per ton, högsta noteringen på 54 000 USD per ton, för att sedan sluta på 26 000 USD per ton vid årsskiftet. Total årsförbrukning av nickel uppgår till cirka 26 000 ton. I samband med erhållande av större order inom Sandvik Materials Technology säkras priset på marknadsnoterade råvaror ingående i ordern genom terminssäkring. Vid årsskiftet uppgick volymen säkrad nickel till cirka 700 ton. Marknadsvärdet av ingångna derivat för råvaror var -7 MSEK (37). Genom legeringstillägg i slutpriset mot kund reduceras resultateffekten av förändringen av råvarupriserna. En sänkning av nickelpriset med 1 000 USD per ton beräknas ändra Sandviks resultat negativt med cirka 80 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2007.
För el sker en löpande säkring av priset genom derivat för de stora tillverkningsenheterna i Sverige. Total årsförbrukning av el för dessa enheter uppgår till cirka 900 GWh. Vid årsskiftet uppgick säkringarna till cirka 21 månaders förväntad förbrukning. Marknadsvärdet av ingångna el-derivat var 103 MSEK (-95). En förändring av elpriset med cirka 10 öre per kWh beräknas ändra Sandviks
Verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder
Verkligt värde baseras på marknadspriser och beräknas enligt allmänt vedertagna metoder. Vid värdering har officiella marknadsnoteringar på balansdagen använts om sådana finns tillgängliga. Omräkning till SEK har skett till noterad valutakurs på balansdagen. Finansiella tillgångar och skulder samt finansiella derivat är upptagna till verkliga värden utom kortfristiga och långfristiga lån som är upptagna till upplupna anskaffningsvärden. En beräkning till verkligt värde skulle minska koncernens långfristiga lån med 373 MSEK (70). Vid värdering av räntebärande skulder har företagets svenska obligationslån omräknats till noterade marknadskurser där sådana förekommer. Övriga långfristiga skulder har omvärderats baserat på skillnaden mellan nominell ränta och aktuell marknadsränta. Kortfristiga lån, innefattande bland annat utestående företagscertifikat med
en räntebindningstid understigande 12 månader, har ej omvärderats.
2.2 Risker förenade med MTN
MTN:s Lämplighet som Investering
Varje investerare måste, med beaktande av sin egen finansiella situation, bedöma lämpligheten av en investering i MTN. Varje investerare bör i synnerhet ha:
(i) tillräcklig kunskap och erfarenhet för att göra en ändamålsenlig värdering av de relevanta MTN, av fördelarna och nackdelarna med en investering i de relevanta MTN och av den information som lämnas i, eller hänvisas till, i Grundprospektet, eventuella tillägg till Grundprospektet och Slutliga Villkor för MTN;
(ii) tillgång till, och kunskap om, lämpliga värderingsmetoder för att utföra en värdering av de relevanta MTN och den påverkan en investering i de relevanta MTN kan innebära för investerarens övriga investeringsportfölj;
(iii) tillräckliga finansiella tillgångar och likviditet för att hantera de risker som en investering i de relevanta MTN medför, inkluderande ränte- och valutarisker;
(iv) full förståelse av de Allmänna Villkoren i Grundprospektet och de Slutliga Villkoren för de relevanta MTN och väl känna till svängningar hos relevanta index och den finansiella marknaden;
(v) möjlighet att värdera (ensam eller med hjälp av en finansiell rådgivare) tänkbara scenarier, exempelvis avseende ränteförändringar, som kan påverka investeringen i de relevanta MTN och investerarens möjlighet att hantera de risker som en investering i de relevanta MTN kan medföra.
Vissa MTN är komplexa finansiella instrument. Sofistikerade investerare köper generellt sett inte komplexa finansiella instrument som fristående investeringar utan som ett led i en riskreducering eller förhöjning av avkastning och som ett beräknat risktillägg till investerarens övriga investeringsportfölj. En investerare ska inte investera i MTN som är komplexa finansiella instrument utan att ha tillräckligt kunskap (ensam eller med hjälp av en finansiell rådgivare) för att värdera utvecklingen hos MTN, MTN:s värde och den påverkan investeringen kan ha på investerarens övriga investeringsportfölj under ändrade omständigheter samt en utvärdering av skattebehandlingen av aktuell MTN.
Risker Relaterade till Specifika Typer av MTN
MTN med rörlig ränta
Investeringar i MTN med rörlig ränta kan vara utsatta för snabba och stora ränteförändringar.
MTN med fast ränta
Investeringar i MTN med fast ränta innebär en risk för att marknadsvärdet hos MTN kan påverkas negativt vid förändringar i marknadsräntan.
Generella Risker Relaterade till MTN
Kreditrisk
Investerare i MTN utgivna av Sandvik har en kreditrisk på Sandvik. Investerarens möjlighet att erhålla betalning under MTN är därför beroende av Sandviks möjlighet att infria sina betalningsåtaganden, vilket i sin tur i stor utsträckning är beroende av utvecklingen av Sandviks verksamhet
Emissionsinstitutens rätt att företräda MTN-innehavarna
Emissionsinstituten har enligt § 9 i de Allmänna Villkoren rätt att företräda Fordringshavarna utan särskilt uppdrag från Fordringshavarna såväl vid som utom domstol eller exekutiv myndighet.
Emissionsinstituten kan därvid komma att agera i strid med en enskild Fordringshavares intresse.
Ändringar av Allmänna Villkor och rambeloppet
Sandvik och Emissionsinstituten har rätt att avtala om ändringar i de Allmänna Villkoren under de förutsättningar som anges i de Allmänna Villkoren § 11.
Emissionsinstitutens uppsägning av lån
Emissionsinstituten har, under vissa förutsättningar vilka framgår av § 8 i de Allmänna Villkoren, för fordringshavarnas räkning, rätt att förklara varje lån jämte eventuell upplupen ränta förfallet till betalning omedelbart eller vid den tidpunkt som Emissionsinstituten bestämmer. En sådan uppsägning är bindande för de relevanta fordringshavarna.
Emissionsinstitutens rätt att förklara varje lån förfallet till betalning kan begränsa skuldebrevens marknadsvärde. En uppsägning av Lånet kan även innebära att en investerare inte har möjlighet att återinvestera det återbetalda beloppet med en effektiv ränta som motsvarar effektiva räntan på skuldebreven.
Lagändringar
Villkoren för skuldebreven är baserade på svensk rätt gällande vid tillfället för Grundprospektet. Eventuella nya lagar, ändringar i nuvarande lagstiftning eller ändring i rättstillämpningen efter detta datum kan påverka skuldebreven och ingen försäkran ges i detta avseende.
Fordringshavarna har ingen säkerhet i Sandviks tillgångar
Fordringshavarna har ingen säkerhet i Sandviks tillgångar och skulle vara oprioriterade borgenärer i händelse av Sandviks konkurs.
Löptidsrisk
Risken i en investering i ett obligationslån ökar ju längre löptiden är. Kreditrisk är svårare att överblicka vid lång löptid än vid kort löptid. Även marknadsrisken ökar vid längre löptid eftersom fluktuationen i priset blir större för obligationslån med lång löptid än för obligationslån med kort löptid.
Generella Risker Relaterade till Marknaden
Sekundärmarknad och likviditet
Det finns ingen garanti för att en sekundärhandel med MTN kommer att utvecklas och upprätthållas. I avsaknad av en sekundärhandel kan MTN bli svåra att sälja och investeraren bör observera att en överlåtelseförlust kan uppstå ifall MTN säljs före återbetalningsdagen. Även om ett
värdepapper är inregistrerat eller noterat vid börs förekommer inte alltid handel med lånet. Därför kan det vara fördyrande och förknippat med svårigheter att snabbt sälja en MTN eller erhålla ett pris jämfört med liknande investeringar som har en utvecklad andrahandsmarknad.
Vidare bör det uppmärksammas att det under en viss tidsperiod kan vara svårt eller omöjligt att avyttra placeringen på grund av till exempel kraftiga kursrörelser, på grund av att berörd eller berörda marknadsplatser stängs, eller att handeln åläggs restriktioner under en viss tid.
Vid försäljningstillfället kan priset vara såväl högre som lägre än på likviddagen vilket beror på marknadsutvecklingen men också likviditeten på sekundärmarknaden.
Clearing och avveckling i VPC-systemet
MTN som ges ut under MTN-programmet är anslutna till VPC:s kontobaserade system, varför inga fysiska värdepapper kommer att ges ut. Clearing och avveckling vid handel sker i VPC-systemet. Fordringshavarna har därför att lita till VPC-systemet eller annat sådant clearingsystem som anges i Slutliga Villkor för att få betalning under de relevanta MTN.
Sandviks handlingsfrihet avseende Lånebeloppet
Sandvik har stor handlingsfrihet vad gäller användningen av lånebeloppet. Sandvik kan inte garantera att man kommer att använda Lånet på ett sätt som genererar ett maximalt, eller ens positivt, resultat för Sandvik eller Koncernen.
Riskhantering
Som följd av att Koncernen utsätts för ovan nämnda risker är riskhantering därför en viktig process för Sandvik i syfte att nå uppsatta mål. En effektiv riskhantering är en kontinuerlig process som bedrivs inom ramen för den operativa styrningen och utgör ett naturligt led i den löpande uppföljningen.
Sandvik arbetar sedan flera år med ett heltäckande program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM). Programmet omfattar alla delar av verksamheten såväl affärsområden som koncernfunktioner. Fullständig rapportering i form av en konsoliderad ERM-rapport sker två gånger per år till koncernledningen. Styrelsen behandlar ERM-rapporten en gång per år.
Målsättningen med den integrerade riskhanteringen är:
– att skapa en ökad riskmedvetenhet i organisationen, från operativa beslutsfattare till styrelse. Genom en transparent och konsistent riskrapportering skapas en bas för ett gemensamt synsätt för vad som ska prioriteras och åtgärdas
– att vara ett stöd i det strategiska beslutsfattandet för styrelse och ledning genom att kontinuerligt identifiera och utvärdera strategiska risker
– att medverka till förbättrat operativt beslutsfattande för ledningen på olika nivåer genom att säkerställa att risker i verksamheten kontinuerligt utvärderas och hanteras
– att säkerställa en god förbättrad kontroll över företagets riskexponering genom en gemensam modell och metodik för att konsolidera risker.
Riskhanteringen omfattar följande riskområden:
– strategiska risker med avseende på marknad och bransch
– kommersiella, operativa och finansiella risker
– efterlevnad av externa och interna regelverk
– finansiell rapportering.
Huvudkomponenterna i riskarbetet är identifiering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För varje risk etableras en kontrollstrategi i syfte att antingen acceptera, reducera eller eliminera risken. Rapportering, uppföljning och kontroll kommer att ske genom formellt etablerade rutiner och processer.
Riskexponeringen skiljer sig åt mellan de olika verksamhetsområdena. Koncernen har etablerat en koncerngemensam riskhanteringsmodell med gemensamma definitioner, rapportformat och processer som samtidigt skapar utrymme för varje affärsområde att identifiera och hantera sina respektive risker.
Alla befattningshavare med ett operativt ansvar är ansvariga för att säkerställa de risker som är förknippade med att verksamheten identifieras, värderas och hanteras på ett tillfredsställande sätt. Regelbundet sammanställs en rapport som visar enhetens risker samt de åtgärder som vidtas. På koncernnivå konsolideras denna information till en gemensam bild av koncernens riskexponering.
3. MTN – Villkor och konstruktion
3.1 Vad är en MTN
Löpande skuldebrev
MTN är löpande skuldebrev, fordringsrätter, som är utgivna för allmän omsättning och som är fritt överlåtbara till sin karaktär. I dagligt tal benämns MTN också ofta obligation. En MTN manifesterar ett fordringsförhållande mellan Bolaget och investeraren där investeraren i normalfallet har rätt att erhålla ett kontantbelopp av Bolaget vid löptidens utgång samt i vissa fall ränta under löptiden.
Allmän omsättning
Ofta handlas MTN på de i Grundprospektet angivna börserna eller andra marknadsplatser, men det händer även att MTN sätts samman specifikt för att passa en enskild investerare eller grupp av investerare som vill exponeras mot en särskild risk eller marknad. I de senare fallen är det inte tänkt att sådan MTN skall omsättas, även om det är fullt möjligt eftersom MTN till sin form är fritt överlåtbara värdepapper. Mer om andrahandsmarknaden finns under avsnittet Riskfaktorer på sidorna 9-18 ovan.
Allmänna Villkor
De Allmänna Villkoren är standardiserade och generella till sin karaktär och täcker en mängd olika typer av MTN. De Allmänna Villkoren gäller i tillämpliga delar för samtliga MTN som emitteras under MTN-programmet.
Slutliga Villkor
För varje MTN som emitteras under MTN-programmet upprättas även Slutliga Villkor, enligt den modell som finns angivna i bilaga till Allmänna Villkor. Generellt kan sägas att de Slutliga Villkoren anger de specifika lånevillkoren för varje serie av MTN. Avsikten är att de Slutliga Villkoren tillsammans med Allmänna Villkor utgör de fullständiga villkoren för MTN-serien. De Slutliga Villkoren måste således alltid läsas tillsammans med de Allmänna Villkoren för att få en fullständig förståelse av de villkor som gäller för respektive MTN-serie. De Slutliga Villkoren innehåller oftast en angivelse av vilka av de delar av de Allmänna Villkoren som är tillämpliga på det enskilda lånet om sådant förtydligande ansetts nödvändigt och sådana kompletterande lånevillkor som inte anges i Allmänna Villkor. I Slutliga Villkor regleras bland annat lånets eller en series nominella belopp, valörer, lånetyp och tillämplig metod för avkastnings- eller ränteberäkning.
Slutliga Villkor för MTN som erbjuds allmänheten eller annars tas upp för handel på börs inges till Finansinspektionen. Sådana Slutliga Villkor som inges till Finansinspektionen kommer att offentliggöras på Bolagets samt Utgivande Instituts hemsida.
Tilläggsprospekt
Om Bolaget har för avsikt att ge ut MTN av annat slag än vad som framgår av Grundprospektet eller tillägg till Grundprospektet kommer Xxxxxxx att beskriva detta slag av MTN i ett tilläggsprospekt. Tillägget kommer att ges in till Finansinspektionen för godkännande och därefter offentliggöras.
3.2 Lånetyper
Lån utan ränta (s.k. nollkupong)
Nollkupongobligationer är MTN som löper utan ränta. Dessa MTN ges normalt ut till underkurs, det vill säga investeraren erlägger ett belopp som är lägre än nominellt belopp för obligationen, och erhåller nominellt belopp på återbetalningsdagen eller alternativt utges till sitt nominella belopp och
den ränta/avkastning som genererats under löptiden betalas då MTN förfaller till betalning, på återbetalningsdagen.
Ränteobligationer
Räntan som utgår under räntebärande MTN är typiskt sett fast, rörlig eller variabel. En rörlig ränta refererar oftast till en räntebas såsom STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate) med tillägg eller avdrag för en fast räntemarginal, instrument med rörlig ränta kallas inte sällan ”floating rate notes” medan räntesatsen är fast under en MTN med fast ränta. Under en MTN med så kallad omvänd rörlig ränta kan en fast ränta med avdrag för en ränta baserad på en referensränta såsom STIBOR förekomma. Räntan kan vara justerbar och justeras efter varje angiven ränteperiod. Det finns även ränteobligationer där räntestrukturen förändras under löptiden. Exempelvis kan en fast ränta betalas inledningsvis men räntan kan sedan övergå till att bli rörlig eller så kan räntan exempelvis höjas efter en viss tidsperiod, så kallade step-up villkor.
4. Beskrivning av Sandviks MTN-program
MTN-programmet utgör en ram under vilket Sandvik, har möjlighet att upptaga lån i svenska kronor eller EUR med en löptid om lägst ett år och högst femton år inom ramen för ett högsta sammanlagt vid varje tid utestående nominellt belopp om femton miljarder (15 000 000 000) svenska kronor eller motvärdet därav i EUR. Sandviks styrelse beslutade den 15 februari 2001 att företa upplåning under MTN-programmet.
De lån som upptas inom ramen för MTN-programmet utgör en del av Sandviks långfristiga finansiering.
Lån kommer, när så anges i Slutliga Villkor, att inregistreras vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB (”Börsen”) eller annan börs i samband med lånets upptagande.
Prissättning för MTN sker enligt normala marknadsvillkor d v s utbud och efterfrågan. Det slutliga priset på de MTN som kommer att emitteras är inte känt i dagsläget. Priset på MTN är rörligt och beror bland annat på gällande ränta för placeringar med motsvarande löptid samt upplupen kupongränta sedan föregående ränteförfallodag.
Lån som ges ut under MTN-programmet ansluts till VPC AB:s (”VPC”) kontobaserade system. Fysiska värdepapper kommer därför inte att utges. Fordringshavare till MTN är den som är antecknad på VP-konto som borgenär eller som berättigad att i andra fall ta emot betalning under MTN. Clearing och avveckling vid handel sker i VPC-systemet.
VPC eller förvaltare (vid förvaltarregistrerade värdepapper) verkställer avdrag för preliminär skatt, för närvarande 30 % på utbetald ränta, för fysisk person bosatt i Sverige och svenskt dödsbo.
Räntebetalningar eller betalning av avkastning under MTN, enligt Allmänna Villkor, källbeskattas inte i Sverige.
Sandvik står för samtliga kostnader i samband med upptagande till handel såsom framtagande av Grundprospekt, börsregistrering, dokumentation, VPC-avgifter mm.
Efter särskild överenskommelse mellan Sandvik och respektive Emissionsinstitut kan Emissionsinstitut avseende visst lån åta sig att ange köpräntor och, när respektive Emissionsinstituts eget innehav av därunder utgivna MTN möjliggör detta, säljräntor.
MTN utgivna under MTN-programmet är icke säkerställda förpliktelser för Sandvik i förmånsrättshänseende jämställda med – (pari passu) – Sandviks oprioriterade borgenärer.
För ytterligare information om MTN-programmet samt erhållande av Grundprospektet, i pappersformat eller elektroniskt format, hänvisas till Sandvik eller Emissionsinstituten. Grundprospektet hålls även tillgängligt vid Finansinspektionen och Börsen. Slutliga Villkor offentliggörs på Sandviks respektive Utgivande Instituts hemsidor.
5. Specifika försäljnings- och andra restriktioner
Med undantag av Finansinspektionens godkännande av detta Grundprospekt som ett Grundprospekt utgett i överensstämmelse med Prospektdirektivet och relevanta åtgärder för genomförandet i Sverige, har varken Sandvik eller Emissionsinstituten vidtagit någon åtgärd och kommer inte att vida någon åtgärd i något land eller i någon jurisdiktion för tillåtande av offentligt erbjudande av skuldförbindelser under Obligationslånen, eller för tillåtande av innehav eller distribution av eventuellt material avseende sådant erbjudande, i något land eller i någon jurisdiktion där åtgärd för sådant ändamål krävs. Personer som tillhandahålls detta Grundprospekt eller eventuella Slutliga Villkor förpliktigar sig i förhållande till Sandvik och aktuellt Emissionsinstitut att följa alla tillämpliga lagar, förordningar och regler i varje land och jurisdiktion där de köper, erbjuder, säljer eller levererar MTN eller innehar eller distribuerar sådant erbjudandematerial, i samtliga fall på deras egen bekostnad.
Försäljningsrestriktioner kan komma att läggas till eller modifieras genom godkännande av Sandvik. Sådant eventuellt tillägg eller modifiering kommer att anges i de relevanta Slutliga Villkoren (i det fall ett tillägg eller en modifiering endast är tillämplig på ett särskilt lån under MTN-programmet) eller i annat fall som tillägg till detta Grundprospekt.
MTN under MTN-programmet får inte erbjudas eller säljas i Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland eller Sydafrika eller i något annat land eller annan jurisdiktion annat än i enlighet med samtliga gällande lagar, förordningar och regler. Grundprospektet får inte heller distribueras till eller inom något av ovan nämnda länder annat än i enlighet med samtliga gällande lagar, förordningar och regler.
MTN har inte och kommer inte att registreras i enlighet med U.S. Securities Act 1933 och får inte erbjudas eller säljas inom USA eller till, för räkning eller till förmån för, personer bosatta i USA förutom i enlighet med Regulation S eller undantag från U.S. Securities Act 1933 registreringskrav. De termer som används i detta stycke har de betydelser som de har enligt Regulation S i U.S. Securities Act 1933.
6. Beskattning
Beskrivningen nedan utgör inte skatterådgivning. Beskrivningen är inte uttömmande utan är avsedd som en allmän information om vissa gällande regler. Fordringshavare skall själva bedöma de skattekonsekvenser som kan uppkomma och därvid rådfråga skatterådgivare.
Beskattning i Sverige
VPC eller förvaltare (vid förvaltarregistrerade värdepapper) verkställer avdrag för och inbetalar preliminär A-skatt, för närvarande 30 % på utbetald ränta, för fysisk person som är obegränsat skattskyldig i Sverige och svenskt dödsbo. Vid utbetalning av ränta till annan än fysisk person som är obegränsat skattskyldig i Sverige eller till svenskt dödsbo, sker inget avdrag för skatt i Sverige.
Från andra utbetalningar än räntor på de produkter som ges ut under MTN-programmet, sker inga avdrag i Sverige för preliminär skatt eller andra källskatter.
Kompletterande information om beskattning av specifika instrument kan komma att lämnas i Slutliga Villkor.
Rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar
Enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003, som antagits i Sverige, om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar är medlemsstaterna från den 1 juli 2005 skyldiga att förse skattemyndigheten i annan medlemsstat med uppgifter om räntebetalningar (eller liknande inkomst) som utbetalas av en person inom statens jurisdiktion till en individ bosatt i den andra medlemsstaten. Under en övergångsperiod har dock Belgien, Luxemburg och Österrike istället en möjlighet att tillämpa ett källskattesystem med avseende på sådana betalningar. Ett antal länder som inte är medlemmar i Europeiska Unionen, inklusive Schweiz, har valt att tillämpa bestämmelser liknande de i direktivet 2003/48/EG avseende informationsutbyte eller källskatt med effekt från samma datum.
7. Upptagande till handel samt clearing och avveckling
Skuldebrev som ges ut under MTN-programmet kommer, om så överenskommes, att inregistreras vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB eller annan börs i samband med lånens upptagande.
Skuldebrev som ges ut under MTN-programmet är anslutna till VPC AB:s (”VPC”) kontobaserade system, varför inga fysiska värdepapper kommer att ges ut. Clearing och avveckling vid handel sker i VPC-systemet.
Innehavare till MTN är den som är antecknad på VP-konto som borgenär eller som berättigad att i andra fall ta emot betalning under MTN.
Emissionsinstituten har i Emissionsavtal daterat den 10 mars 1999 samt därefter följande tilläggsavtal åtagit sig att för Bolagets räkning utbjuda MTN på kapitalmarknaden under förutsättning att:
(i) inte några hinder eller inskränkningar finns enligt lag eller dylikt från svensk eller utländsk statsmakt, centralbank eller annan myndighet; samt
(ii) MTN kan placeras på primärmarknaden till normala marknadsvillkor.
Efter särskild överenskommelse mellan Utgivande Institut och respektive Emissionsinstitut kan Emissionsinstitut avseende visst lån åta sig att ange köpräntor och, när respektive Emissionsinstituts eget innehav av därunder utgivna MTN möjliggör detta, säljräntor.
8. Allmänna Villkor för Sandvik ABs svenska MTN-program
Följande allmänna villkor skall gälla för lån som Sandvik AB (publ) (org. nr 556000-3468) (“Bolaget “) emitterar på kapitalmarknaden under detta MTN-program genom att utge obligationer i svenska kronor (“SEK“) eller i euro (“EUR“) med en löptid om lägst ett år och högst femton år,
s.k. Medium Term Notes (“MTN“). Det sammanlagda nominella beloppet av MTN som vid varje tid är utelöpande får ej överstiga SEK TVÅ MILJARDER (2 000 000 000)1 eller motvärdet därav i EUR (i den mån inte annat följer av § 11). MTN denominerade i EUR skall på Affärsdagen för sådan MTN, vid beräkning av Rambeloppet, omräknas till SEK efter den kurs som gällde för sådan MTN på Affärsdagen såsom den publicerats på Reuters sida “SEKFIX“ eller på sådan annan sida eller genom sådant annat system som ersätter nämnda sida eller system eller om sådan notering ej finns, Utgivande Instituts (i förekommande fall Administrerande Instituts) avistakurs för SEK mot EUR på Affärsdagen (“Rambeloppet“).
För varje lån upprättas en särskild emissionsbilaga (“Emissionsbilagan“ - se Bilaga A för exempel), innehållande kompletterande lånevillkor, vilka tillsammans med dessa allmänna villkor utgör fullständiga villkor för lånet. Referenserna nedan till “dessa villkor“ skall således med avseende på ett visst lån anses inkludera bestämmelserna i aktuell Emissionsbilaga.
§ 1 Definitioner
Utöver ovan gjorda definitioner skall i dessa villkor följande benämningar ha den innebörd som anges nedan.
“Administrerande Institut“ enligt Emissionsbilagan - om Lån utgivits genom två eller flera
Utgivande Institut, det Utgivande Institut som utsetts av Bolaget att ansvara för vissa administrativa uppgifter beträffande Lånet;
“Affärsdag“ dag då överenskommelse träffats om placering av MTN mellan Utgivande Institut och Bolaget;
“Bankdag“ dag som inte är söndag eller annan allmän helgdag eller som beträffande betalning av skuldebrev inte är likställd med allmän helgdag i Sverige;
”Emissionsinstitut“/
”Emissionsinstituten” Danske Bank A/S, Danmark, Sverige Filial, Nordea Bank AB
(publ)2, AB SEK Securities3, Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), Svenska Handelsbanken AB (publ) och Swedbank AB (publ) 4 samt varje emissionsinstitut som ansluter sig till detta MTN-program;
“EURIBOR“ den räntesats som (1) kl. 11.00 aktuell dag publiceras på Telerates
sida 248 (eller genom sådant annat system eller på sådan annan sida som ersätter nämnda system respektive sida) eller – om sådan notering ej finns – (2) vid nyss nämnda tidpunkt enligt besked från
1 Genom tilläggsavtal daterat den 3 april 2002 höjdes rambeloppet från SEK TVÅ MILJARDER (2 000 000 000) till SEK FEM
MILJARDER (5 000 000 000). Genom tilläggsavtal daterat den 26 april 2007 höjdes rambeloppet från SEK FEM MILJARDER (5 000
000 000) till SEK TIO MILJARDER (10 000 000 000). Genom tilläggsavtal daterat den 27 september 2007 höjdes rambeloppet från
SEK TIO MILJARDER (10 000 000 000) till SEK FEMTON MILJARDER (15 000 000 000) eller motvärdet därav i EUR.
2 Vid undertecknandet av dessa Allmänna Villkor ”Nordbanken AB (publ)”
3 Genom tilläggsavtal daterat den 27 september 2007 tillkom AB SEK Securities som emissionsinstitut.
4 Firman ändrad den 8 september 2006 från Föreningssparbanken AB (publ) till Swedbank AB (publ).
Utgivande Institut (i förekommande fall Administrerande Institut) motsvarar (a) genomsnittet av Europeiska Referensbankers kvoterade räntor till ledande affärsbanker i Europa för depositioner av EUR 10 000 000 för aktuell period - eller - om endast en eller ingen sådan kvotering ges - (b) Utgivande Instituts (i förekommande fall Administrerande Instituts) bedömning av den ränta ledande affärsbanker i Europa erbjuder, för utlåning av EUR 10 000 000 för aktuell period på interbankmarknaden i Europa;
“Europeiska Referens- fyra större affärsbanker som vid aktuell tidpunkt kvoterar banker“ EURIBOR och som utses av Utgivande Institut (eller i
förekommande fall av Administrerande Institut);
“Fordringshavare“ den som är antecknad på VP-konto som borgenär eller som
berättigad att i andra fall ta emot betalning under en MTN; “Kapitalbelopp“ enligt Emissionsbilagan - det belopp varmed Lån skall återbetalas; “Koncernbolag“ varje bolag som ingår i Koncernen utöver Bolaget;
“Koncernen“ den koncern i vilken Bolaget är moderbolag;
“Kontoförande Institut“ bank eller annan som medgivits rätt att vara kontoförande institut
enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument och hos vilken Fordringshavare öppnat VP-konto avseende MTN;
“Ledarbanken“ Nordea Bank AB (publ) 5, (org. nr: 516406-0120);
“Lån“ varje lån av serie 100 för SEK och serie 200 för EUR - omfattande en eller flera MTN - som Bolaget upptar under detta MTN- program;
“Lånedatum“ enligt Emissionsbilagan - dag från vilken ränta (i förekommande
fall) skall börja löpa;
“MTN“ ensidig skuldförbindelse av det slag som registrerats enligt lagen om kontoföring av finansiella instrument och som utgivits av Bolaget under detta MTN-program;
“Referensbankerna“ Danske Bank A/S, Danmark, Sverige Filial, Nordea Bank AB
(publ) 6, Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), Svenska Handelsbanken AB (publ) och Swedbank AB (publ)7;
“STIBOR“ den räntesats som (1) ca kl. 11.00 publiceras på Reuters sida “SIOR“ (eller genom sådant annat system eller på sådan annan sida som ersätter nämnda system respektive sida) eller - om sådan notering ej finns - (2) vid nyssnämnda tidpunkt motsvarar (a) genomsnittet av Referensbankernas kvoterade räntor för depositioner av SEK 100 000 000 för aktuell period på interbankmarknaden i Stockholm - eller - om endast en eller ingen sådan kvotering ges - (b) Utgivande Instituts (i förekommande fall, Administrerande Instituts) bedömning av den ränta svenska
5 Vid undertecknandet av dessa Allmänna Villkor ”Nordbanken AB (publ)”
6 Vid undertecknandet av dessa Allmänna Villkor ”Nordbanken AB (publ)”
7 Firman ändrad den 8 september 2006 från Föreningssparbanken AB (publ) till Swedbank AB (publ).
affärsbanker erbjuder, för utlåning av SEK 100 000 000 för aktuell period på interbankmarknaden i Stockholm;
“Utgivande Institut“ enligt Emissionsbilagan - Emissionsinstitut varigenom Lån utgivits; “VPC“ VPC AB, (org. nr 556112-8074);
“VP-konto“ värdepapperskonto där respektive Fordringshavares innehav av MTN är registrerat;
“Återbetalningsdag“ enligt Emissionsbilagan - dag då Kapitalbelopp avseende Lån skall
återbetalas.
Ytterligare definitioner såsom Räntekonstruktion, Räntesats, Räntebas, Räntebasmarginal, Räntebestämningsdag, Ränteförfallodag/-ar, Ränteperiod, Valuta och Valör/-er återfinns (i förekommande fall) i Emissionsbilagan.
§ 2 Registrering av MTN
MTN skall för Fordringshavares räkning registreras på VP-konto, varför inga fysiska värdepapper kommer att utfärdas.
Begäran om viss registreringsåtgärd avseende MTN skall riktas till Kontoförande Institut.
Den som på grund av uppdrag, pantsättning, bestämmelserna i föräldrabalken, villkor i testamente eller gåvobrev eller eljest förvärvat rätt att ta emot betalning under en MTN skall låta registrera sin rätt för att erhålla betalning.
§ 3 Räntekonstruktion
Emissionsbilagan anger relevant Räntekonstruktion, normalt enligt något av följande alternativ:
a) Fast ränta
Lånet löper med ränta enligt Räntesatsen från Lånedatum till och med Återbetalningsdagen.
Räntan erläggs i efterskott på respektive Ränteförfallodag och beräknas på 360/360- dagarsbasis för MTN i SEK och faktiskt antal dagar/faktiskt antal dagar för MTN i EUR.
b) Räntejustering
Lånet löper med ränta enligt Räntesatsen från Lånedatum till och med Återbetalningsdagen. Räntesatsen justeras periodvis och tillkännages på sätt som anges i Emissionsbilagan.
Räntan erläggs i efterskott på respektive Ränteförfallodag och beräknas på 360/360- dagarsbasis för MTN i SEK och faktiskt antal dagar/faktiskt antal dagar för MTN i EUR.
c) FRN (Floating Rate Notes)
Lånet löper med ränta från Lånedatum till och med Återbetalningsdagen. Räntesatsen för respektive Ränteperiod beräknas av Utgivande Institut (i förekommande fall, av Administrerande Institut) på respektive Räntebestämningsdag och utgörs av Räntebasen med tillägg av Räntebasmarginalen för samma period.
Kan räntesats inte beräknas på grund av sådant hinder som avses i 14 § 1 st skall Lånet fortsätta att löpa med den räntesats som gäller för den löpande Ränteperioden. Så snart hindret upphört skall Utgivande Institut (i förekommande fall, Administrerande Institut) beräkna ny räntesats att gälla från den andra Bankdagen efter dagen för beräknandet till utgången av den då löpande Ränteperioden.
Räntan erläggs i efterskott på varje Ränteförfallodag och beräknas på faktiskt antal dagar/360 för MTN i SEK och MTN i EUR i respektive Ränteperiod eller enligt sådan annan beräkningsgrund som tillämpas för aktuell Räntebas.
d) Nollkupong
Lånet löper utan ränta. För Lån som löper med ränta skall räntan beräknas på nominellt belopp. Bolaget kan avtala med Utgivande Institut om annan räntekonstruktion än ovan.
§ 4 Återbetalning av lån och (i förekommande fall) utbetalning av ränta
Lån förfaller till betalning med dess Kapitalbelopp på Återbetalningsdagen. Ränta erläggs på aktuell Ränteförfallodag enligt § 3.
Betalning av Kapitalbelopp och ränta skall ske i den Valuta som Lånet upptagits till den som är Fordringshavare på femte Bankdagen före respektive förfallodag, eller på den Bankdag närmare respektive förfallodag som generellt kan komma att tillämpas på den svenska obligationsmarknaden (“Avstämningsdagen“).
Har Fordringshavaren genom Kontoförande Institut låtit registrera att Kapitalbelopp respektive ränta skall insättas på visst bankkonto, sker insättning genom VPC:s försorg på respektive förfallodag. I annat fall översänder VPC beloppet sistnämnda dag till Fordringshavaren under dennes hos VPC på Avstämningsdagen registrerade adress. Infaller förfallodag på dag som inte är Bankdag insätts respektive översänds beloppet först följande Bankdag; ränta utgår härvid endast till och med förfallodagen.
Skulle VPC på grund av dröjsmål från Bolagets sida eller på grund av annat hinder inte kunna utbetala belopp enligt vad nyss sagts, utbetalas detta av VPC så snart hindret upphört till den som på Avstämningsdagen var Fordringshavare.
Om Bolaget ej kan fullgöra betalningsförpliktelse genom VPC enligt ovan på grund av hinder för VPC som avses i § 14, skall Bolaget ha rätt att skjuta upp betalningsförpliktelsen till dess hindret upphört. I sådant fall skall ränta utgå enligt 5 § 2 st.
Visar det sig att den som tillställts belopp enligt vad ovan sagts saknade rätt att mottaga detta, skall Bolaget och VPC likväl anses ha fullgjort sina ifrågavarande skyldigheter. Detta gäller dock ej om Xxxxxxx respektive VPC hade kännedom om att beloppet kom i orätta händer eller inte varit normalt aktsam.
§ 5 Dröjsmålsränta
Vid betalningsdröjsmål utgår dröjsmålsränta på det förfallna beloppet från förfallodagen till och med den dag då betalning erläggs efter en räntesats som motsvarar genomsnittet av en veckas STIBOR avseende MTN utgiven i SEK eller, en veckas EURIBOR, avseende MTN utgiven i EUR, under den tid dröjsmålet varar, med tillägg av två procentenheter. STIBOR respektive EURIBOR skall därvid avläsas den första Bankdagen i varje kalendervecka varunder dröjsmålet varar.
Dröjsmålsränta för Lån som löper med ränta skall dock - med förbehåll för bestämmelserna i andra
stycket - aldrig utgå efter en lägre räntesats än som motsvarar den som gällde för aktuellt Lån på förfallodagen ifråga med tillägg av två procentenheter. Dröjsmålsränta kapitaliseras ej.
Beror dröjsmålet av sådant hinder för Emissionsinstituten respektive VPC som avses i 14 § 1 st, skall dröjsmålsränta för Lån som löper med ränta ej utgå efter högre räntesats än som motsvarar den som gällde för aktuellt Lån på förfallodagen ifråga och för Lån som löper utan ränta beräknas utan i första stycket nämnda tillägg av två procentenheter.
§ 6 Preskription
Rätten till betalning av Kapitalbelopp preskriberas tio år efter Återbetalningsdagen. Rätten till räntebetalning preskriberas tre år efter respektive Ränteförfallodag. De medel som avsatts för betalning men preskriberats tillkommer Xxxxxxx.
Om preskriptionsavbrott sker löper ny preskriptionstid om tio år ifråga om Kapitalbelopp och tre år beträffande räntebelopp, i båda fallen räknat från dag som framgår av preskriptionslagens (1981:130) bestämmelser om verkan av preskriptionsavbrott.
§ 7 Särskilda åtaganden
Bolaget åtar sig, så länge någon MTN utestår, att
a) inte själv ställa säkerhet eller låta annan ställa säkerhet - vare sig i form av ansvarsförbindelse eller eljest - för annat marknadslån som upptagits eller kan komma att upptagas av Xxxxxxx;
b) inte själv ställa säkerhet för marknadslån - i annan form än genom ansvarsförbindelse, vilken i sin tur inte får säkerställas - som upptagits eller kan komma att upptagas av annan än Xxxxxxx; samt
c) tillse att samtliga direkt eller indirekt ägda dotterbolag till Xxxxxxx vid egen upplåning efterlever bestämmelserna enligt a) och b) ovan, varvid på vederbörande dotterbolag skall tillämpas det som gäller för Bolaget – dock med det undantaget att Bolaget eller Koncernbolag får ställa ansvarsförbindelse för annat Koncernbolag, vilken i sin tur inte får säkerställas.
Med “marknadslån“ avses ovan lån mot utgivande av certifikat, obligation eller andra värdepapper (inklusive lån under MTN- eller annat marknadslåneprogram), som säljs, förmedlas eller placeras i organiserad form eller som kan bli föremål för handel på börs eller auktoriserad marknadsplats.
Bolaget åtar sig dessutom att, så länge någon MTN utestår,
(i) inte avyttra eller på annat sätt avhända sig anläggningstillgång av väsentlig betydelse för Koncernen, om sådan avhändelse enligt Emissionsinstitutens skäliga bedömning kan äventyra Bolagets förmåga att fullgöra sina förpliktelser gentemot Fordringshavarna; samt
(ii) inte väsentligen förändra karaktären av Koncernens verksamhet.
Emissionsinstituten har rätt att medge att Bolagets åtagande enligt föregående stycken helt eller delvis skall upphöra om enligt Emissionsinstitutens bedömning betryggande säkerhet ställs för betalningen av MTN.
§ 8 Uppsägning av Lån
Emissionsinstituten är berättigade att, för Fordringshavarnas räkning, förklara varje Lån jämte eventuell upplupen ränta förfallet till betalning omedelbart eller vid den tidpunkt Emissionsinstituten bestämmer om
a) Bolaget inte i rätt tid erlägger förfallet Kapital- eller räntebelopp avseende Lån; eller
b) Bolaget (i något annat avseende än som anges under punkt a) inte fullgör sina förpliktelser enligt dessa villkor - eller eljest handlar i strid mot dem - under förutsättning att Emissionsinstituten har uppmanat Bolaget att vidta rättelse och Bolaget inte inom 15 dagar därefter vidtagit rättelse; dock med rätt för Emissionsinstituten att, om rättelse enligt Emissionsinstitutens bedömning inte är möjlig att vidtaga, säga upp Lånet utan föregående uppmaning; eller
c) Bolaget eller Koncernbolag inte inom föreskriven tid fullgjort betalningsförpliktelse avseende annat lån som upptagits av Bolaget eller Koncernbolag och lånet ifråga på grund därav sagts upp, eller kunnat sägas upp, till betalning i förtid eller – om uppsägningsbestämmelse saknas eller den uteblivna betalningen skulle utgöra slutbetalning – om betalningsdröjsmålet varat i minst 15 dagar, dock endast för de fall de sammanlagda nominella beloppen av de lån som berörs överstiger USD 10 000 000 eller motvärdet därav i annan valuta; eller,
d) Bolaget eller Koncernbolag inte inom 15 dagar efter den dag då Xxxxxxx eller Koncernbolag mottagit berättigat skriftligt krav därom, infriar borgen eller garanti för annans lån eller åtagande att såsom uppdragsgivare eller borgensman för uppdragsgivare ersätta någon vad denne utgivit på grund av sådan borgen eller garanti, dock endast för de fall de sammanlagda nominella beloppen av de lån eller åtaganden som berörs överstiger USD 10 000 000 eller motvärdet därav i annan valuta; eller
e) anläggningstillgång tillhörande Bolaget eller ett Koncernbolag utmäts; eller
f) Bolaget eller ett Koncernbolag inställer sina betalningar; eller
g) Bolaget eller ett Koncernbolag ansöker eller medger ansökan om företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion eller liknande förfarande; eller
h) Bolaget eller ett Koncernbolag försätts i konkurs; eller
i) beslut fattas att Bolaget, eller Koncernbolag skall träda i likvidation; eller
j) Bolagets eller ett Koncernbolags styrelse upprättar fusionsplan enligt vilken Bolaget och/eller Koncernbolaget skall uppgå i nytt eller existerande bolag - beträffande Koncernbolag i bolag utanför Koncernen - förutsatt att Emissionsinstitutens skriftliga medgivande härtill ej inhämtats.
Begreppet "lån" under punkterna c) och d) ovan omfattar även kredit i räkning samt belopp som inte erhållits som lån men som skall erläggas på grund av skuldebrev uppenbarligen avsett för allmän omsättning.
Emissionsinstituten äger dock säga upp Lånen till betalning i förtid på grund av omständighet som anges under punkterna a)-e) ovan, och - beträffande Koncernbolag - på grund av omständighet som anges under punkterna f)-j) ovan, endast för det fall att vad som inträffat är av den arten att det enligt Emissionsinstitutens skäliga bedömning kan inverka negativt på Fordringshavarnas intressen i väsentligt hänseende.
Om Emissionsinstitutens uppsägningsrätt föranleds av beslut av domstol, myndighet eller bolagsstämma erfordras inte att beslutet vunnit laga kraft eller att tiden för klandertalan utgått.
Det åligger Bolaget att omedelbart underrätta Emissionsinstituten i fall en omständighet av det slag som anges under punkterna a)-j) ovan skulle inträffa. I brist på sådan underrättelse äger Emissionsinstituten utgå från att någon sådan omständighet inte inträffat eller kan förväntas inträffa, förutsatt att det inte är känt för Emissionsinstituten att motsatsen är fallet. Bolaget skall vid de tidpunkter Emissionsinstituten bestämmer tillställa Emissionsinstituten ett intyg rörande förhållanden som behandlas i denna paragraf. Bolaget skall vidare lämna Emissionsinstituten de närmare upplysningar som Emissionsinstituten kan komma att begära rörande sådana omständigheter som behandlas i denna paragraf samt på begäran av Emissionsinstituten tillhandahålla alla de handlingar som kan vara av betydelse härvidlag.
Bolagets skyldighet att lämna information enligt föregående stycke gäller i den mån så kan ske utan att Bolaget överträder regler utfärdade av eller intagna i kontrakt med börs eller auktoriserad marknadsplats där Bolagets eller Koncernbolags aktier eller skuldförbindelser är noterade eller annars strider mot tillämplig lag eller myndighetsföreskrift.
Vid förtida inlösen av Lån som löper utan ränta skall återbetalning ske till ett belopp som bestäms på uppsägningsdagen enligt följande formel
nominellt belopp (1 + r)t
r = den säljränta som Utgivande Institut (i förekommande fall, Administrerande Institut) anger för lån, utgivet av svenska staten, med en återstående löptid som motsvarar den som gäller för aktuellt Lån. Vid avsaknad av säljränta skall istället köpränta användas, vilken skall reduceras med marknadsmässig skillnad mellan köp- och säljränta, uttryckt i procentenheter. Vid beräkning skall stängningsnotering användas.
t = återstående löptid för ifrågavarande Lån, uttryckt i antalet dagar dividerat med 360 (varvid varje månad anses innehålla 30 dagar) för MTN i SEK och faktiskt antal dagar dividerat med faktiskt antal dagar för MTN i EUR.
Oavsett vad som ovan i denna paragraf stipulerats beträffande belopp att återbetala vid uppsägning av Lån, kan beloppet komma att beräknas på annat sätt, vilket i sådana fall framgår av Emissionsbilagan.
§ 9 Rätt att företräda Fordringshavarna
Även utan särskilt uppdrag från Fordringshavarna är Emissionsinstituten - eller den/de Emissionsinstituten sätter i sitt ställe - berättigad/-e att, såväl vid som utom domstol eller exekutiv myndighet, företräda Fordringshavarna.
§ 10 Meddelanden
Meddelanden skall tillställas Fordringshavare i aktuellt Lån under dennes hos VPC registrerade adress.
§ 11 Ändring av dessa villkor, Rambelopp mm
Bolaget och Emissionsinstituten äger avtala om ändring av dessa villkor under förutsättning att sådan ändring inte inskränker Bolagets förpliktelse att erlägga betalning eller på annat sätt enligt
Emissionsinstitutens bedömning kan inverka negativt på Fordringshavarnas intressen i väsentligt hänseende. Ändring av villkoren skall av Bolaget snarast meddelas i enlighet med § 10.
Bolaget och Emissionsinstituten äger överenskomma om höjning eller sänkning av Rambeloppet. Vidare kan utökning eller minskning av antalet Emissionsinstitut samt utbyte av Emissionsinstitut mot annat institut ske.
§ 12 Börsregistrering
För Lån som skall börsregistreras enligt Emissionsbilagan kommer Bolaget att ansöka om registrering vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB8 eller annan börs och vidta de åtgärder som kan erfordras för att bibehålla registreringen så länge Lånet är utelöpande.
§ 13 Förvaltarregistrering
För MTN som är förvaltarregistrerad enligt lagen om kontoföring av finansiella instrument skall vid tillämpningen av dessa villkor förvaltaren betraktas som Fordringshavare.
§ 14 Begränsning av ansvar mm
I fråga om de på Emissionsinstituten respektive VPC ankommande åtgärderna gäller att ansvarighet inte kan göras gällande för skada, som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om vederbörande själv är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd.
Skada som uppkommer i andra fall skall inte ersättas av Emissionsinstitut eller VPC, om vederbörande varit normalt aktsam. Inte i något fall utgår ersättning för indirekt skada.
Föreligger hinder för Emissionsinstitut eller VPC på grund av sådan omständighet som angivits i första stycket att vidta åtgärd enligt dessa villkor, får åtgärden uppskjutas till dess hindret har upphört.
Vad ovan sagts gäller i den mån inte annat följer av lagen om kontoföring av finansiella instrument.
§ 15 Tillämplig lag; jurisdiktion
15.1 Svensk lag skall tillämpas vid tolkning av dessa villkor.
15.2 Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal skall avgöras vid svensk domstol. Första instans skall vara Stockholms tingsrätt.
Härmed bekräftas att ovanstående villkor är för oss bindande.
Sandviken den 24 oktober 2001 SANDVIK AB (publ)
8 Firman ändrad 1 juli 2007 från Stockholmsbörsen AB till OMX Nordic Exchange Stockholm AB
9. Mall för Slutliga Villkor
Mall för Slutliga Villkor avseende lån nr [x], under Sandvik AB:s (publ) svenska MTN-program
För Lånet skall gälla Allmänna Villkor för rubricerade MTN-program av den 24 oktober 2001, jämte nedan angivna villkor. De Allmänna Villkoren för Bolagets MTN-program återges i Bolagets Grundprospekt offentliggjort den 27 november 2008 samt tillägg som upprättats för MTN- programmet. Begrepp som inte är definierade i dessa Slutliga Villkor skall ha samma betydelse som i Allmänna Villkor.
En investering i Lånet är förknippat med vissa risker. Potentiella investerare rekommenderas därför att ta del av den information om risker som lämnas under rubriken Riskfaktorer på sid 9-18 i Grundprospektet.
1. | Lånenummer: (i) Tranchebenämning: | [ ] [ ] |
2. | Kapitalbelopp: (i) Lån: (ii) Tranche: | [ ] [ ] |
3. | Valuta: | [SEK/EUR ] |
4. | Lägsta Valör och multiplar därav: | [SEK/EUR ] |
5. | Lånedatum (startdag för ränteberäkning): | [ ] |
6. | Likviddatum: | [ ] |
7. | Återbetalningsdag: | [ ] |
8. | Räntekonstruktion: | [Fast ränta] [[STIBOR] FRN (Floating Rate Note)] [MTN löper utan ränta] [Specificera andra räntekonstruktioner] |
9. | Återbetalningskonstruktion: | [Återbetalning till Kapitalbelopp] [Specificera annan återbetalningskonstruktion] |
10. | Förtida Inlösen: | [Investerares rätt till förtida inlösen (Put)] [Emittentens rätt till förtida inlösen (Call)] [(Specificera ytterligare [nedan] [i bilaga])] |
11. | Lånets status: | Ej efterställd |
BERÄKNINGSGRUNDER FÖR AVKASTNING:
12. | Fast räntekonstruktion: | [Tillämpligt/Ej tillämpligt] (Om ej tillämpligt, radera resterande underrubriker av denna paragraf) |
(i) Räntesats: (ii) Ränteförfallodag(ar): (iii) Andra villkor relaterade till beräkning av fast ränta: | [ ] % p.a. Årligen den [ ], första gången den [ ] och sista gången den [ ], dock att om sådan dag inte är Bankdag skall så som Ränteförfallodag anses närmast påföljande Bankdag. (Ovan förändras i händelse av förkortad eller förlängd Ränteperiod) [Ej tillämpligt/Specificera detaljer] [(Specificeras ytterligare i bilaga)] | |
13. | Rörlig räntekonstruktion (FRN) | [Tillämpligt/Ej tillämpligt] (Om ej tillämpligt, radera resterande underrubriker av denna paragraf) |
(i) Räntebas: (ii) Räntebasmarginal: (iii) Räntebestämningsdag: (iv) Ränteperiod: (v) Ränteförfallodagar: (vi) Lägsta möjliga ränta: (vii) Högsta möjliga ränta: (viii) Xxxxxx Xxxxxxx relaterade till beräkning av FRN: | [ ] [+/-] [ ] % [Två] Bankdagar före varje Ränteperiod, första gången den [ ] Tiden från den [ ] till och med den [ ] (den första Ränteperioden) och därefter varje tidsperiod om ca [ ] månader med slutdag på en Ränteförfallodag Sista dagen i varje Ränteperiod, första gången den [ ] och sista gången den [ ], dock att om någon sådan dag inte är Bankdag skall som Ränteförfallodag anses närmast påföljande Bankdag, förutsatt att sådan Bankdag inte infaller i en ny kalendermånad, i vilket fall Ränteförfallodagen skall anses vara föregående Bankdag. [ ] % per annum] [Ej tillämpligt] [[ ] % per annum] [Ej tillämpligt] [Ej tillämpligt/Specificera detaljer] [(Specificeras ytterligare i bilaga)] | |
14. | Nollkupong: (i) Villkor för Lån utan ränta: | [Tillämpligt/Ej tillämpligt] (Om ej tillämpligt, radera resterande underrubriker av denna paragraf) [Specificera/Specificeras ytterligare i bilaga] |
ÅTERBETALNING:
15. | MTN med förtida lösenmöjlighet för Bolaget: (i) Villkor för förtida lösen: | [Tillämpligt/Ej tillämpligt] [(Specificeras ytterligare [nedan] [i bilaga])] (Om ej tillämpligt, radera resterande underrubriker av denna paragraf) [Specificera/Specificeras ytterligare i bilaga] |
16. | MTN med förtida lösenmöjlighet för Fordringshavare: | [Tillämpligt/Ej tillämpligt] [(Specificeras ytterligare [nedan] [i bilaga])] (Om ej tillämpligt, radera resterande underrubriker av denna paragraf) |
(i) Villkor för förtida lösen: | [Specificera/Specificeras ytterligare i bilaga] | |
17. | Kapitalbelopp: | SEK/EUR [ ] |
18. | Börsregistrering: | [Ansökan om börsregistrering kommer att inges till Börsen/annan marknadsplats] |
19. | Utgivande institut: | [Specificera] |
20. | Administrerande institut: | [Specificera] |
21. | ISIN: | SE[ ] |
22. | Övriga villkor: | [Ej tillämpligt/Specificera] |
(Vid angivan av ytterligare villkor vilka inte finns beskrivna i detta Prospekt medför denna förpliktelse att inge tillägg i enlighet med Artikel 16 i ”Prospektdirektivet”.) |
ANSVAR
Bolaget bekräftar att ovanstående kompletterande villkor är gällande för Lånet tillsammans med Allmänna Xxxxxxx och förbinder sig att i enlighet därmed erlägga Kapitalbelopp och (i förekommande fall) ränta.
Sandviken den [ ] SANDVIK AB (publ)
10. Information om emittenten Sandvik AB
Sandvik AB (publ) är moderbolag i en global industrikoncern omfattande cirka 300 bolag. Bolagets verksamhet etablerades 1862 och registrerades som aktiebolag i aktiebolagsregistret den 8 mars 1897. Organisationsnumret är 556000-3468. Styrelsen har sitt säte i Sandviken. Verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen (2005:551).
10.1 Historik och utveckling
Sandvik bildades 1862 av Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx som först i världen lyckades använda Bessemermetoden vid stålframställning i industriell skala. Verksamheten inriktades tidigt på hög kvalitet och vidareförädling, satsning på FoU, nära kontakt med kunderna samt export.
Sandvik är en högteknologisk verkstadskoncern med avancerade produkter och en världsledande position inom utvalda områden. Med representation i 130 länder spänner verksamheten över hela världen. Koncernen har 47 000 anställda och en omsättning på cirka 86 miljarder kronor.
Sandviks verksamhet baseras på ett unikt kunnande inom materialteknik. Detta har gett koncernen en världsledande position inom tre huvudområden:
• Verktyg i hårdmetall och snabbstål för metallbearbetning samt ämnen och komponenter i hårdmetall och andra hårda material.
• Maskiner och verktyg för bergavverkning.
• Rostfria och höglegerade stål, specialmetaller, motståndsmaterial samt processystem.
Sandviks affärsidé är att utveckla, tillverka och marknadsföra långt förädlade produkter som bidrar till att förbättra kundernas produktivitet och lönsamhet. Verksamheten är i första hand koncentrerad till områden där Sandvik är, eller har möjlighet att bli, världsledande.
10.2 Aktiekapital, aktier och större aktieägare
Aktiekapitalet vid 2007 uppgår till 1 424 MSEK och antalet aktier var 1 186 miljoner. Varje aktie motsvarar en röst vid bolagsstämmorna. De tio största ägarna svarar för cirka 38 % av det totala antalet aktier. Vid utgången av 2007 var de tio största aktieägarna i Sandvik:
AB Industrivärden 11,5 %
JP Xxxxxx Xxxxx Bank 8,7 % * Handelsbankens Pensionsstiftelse 4,0 % Alecta Pensionsförsäkring 3,1 %
SSB CL Omnibus AC OM07 (15 pct)* 2,3 % Swedbank Robur fonder 2,3 % Handelsbankens fonder 2,0 %
AMF Pensionsförsäkrings AB 1,5 % SEB fonder 1,5 %
Fjärde AP-fonden 1,4 %
*Förvaltarregistrerade
Såvitt Sandvik känner till finns inget aktieägaravtal mellan ovan angivna aktieägare.
10.3 Huvudsaklig verksamhet
Koncernens verksamhet är uppdelad i tre affärsområden. Sandvik Tooling är specialiserat på verktyg för skärande bearbetning i metall. Sandvik Mining and Construction fokuserar på maskiner, verktyg och service för gruv- och anläggningsindustrin. Sandvik Materials Technology är inriktat på högt förädlade produkter och systemlösningar baserade på avancerade metalliska och keramiska material.
Affärsområdena i siffror 2007 | ||
Fakturering MSEK | Rörelseresultat MSEK | |
Sandvik Tooling | 24 732 | 5 989 |
Sandvik Mining and Construction | 33 073 | 4 979 |
Sandvik Materials Technology | 22 486 | 2 435 |
Seco Tools | 6 011 | 1 491 |
Koncerngemensamt | 36 | -500 |
Koncernen totalt | 86 338 | 14 394 |
Enligt § 2 i Sandviks bolagsordning, antagen på bolagsstämma den 26 april 2007, skall bolaget ha till föremål för sin verksamhet att bedriva industriell verksamhet, företrädesvis inom branscherna stål, hårdmetall, verktyg, bergborrningsutrustning, mekanisk verkstadsrörelse, elektronik och processystem samt andra därmed förenliga eller jämförbara branscher, att äga, förvalta och bedriva handel med fast egendom, aktier och andra värdehandlingar samt att bedriva jordbruk, skogsbruk och bergsbruk. Bolaget skall även kunna bedriva verksamhet avseende leasing och annan finansiering samt utlåning och annan därmed förenlig verksamhet. Verksamheten skall kunna drivas direkt eller genom ägande i andra företag. Bolaget har rätt att ingå borgen eller ställa annan säkerhet för förbindelser, som dotterföretag eller intresseföretag till Bolaget ingått. Verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen (2005:551).
10.4 Huvudsakliga marknader
Sandviks kunder finns inom många olika områden, bland annat fordons- och flygindustri, gruvor och anläggningsverksamhet, kemi-, olja/gas-, kraft-, massa/pappers-, vitvaru-, elektronik-, medicinteknik- samt läkemedelsindustri. Ungefär två tredjedelar av produkterna är industrikonsumtionsprodukter och en tredjedel är investeringsvaror. Koncernens största geografiska marknader är Europa 46 % och Nafta 17 % (USA, Kanada och Mexico). Koncernens enskilt största marknad är USA, med en fakturering på 11.2 miljarder kronor 2007.
Faktureringen per kundsegment fördelar sig enligt diagrammet nedan.
10.5 Organisationsstruktur
Koncernens tre affärsområden – Sandvik Tooling, Sandvik Mining and Construction och Sandvik Materials Technology utgör koncernens operativa struktur. Cheferna för affärsområdena har ansvar för mål och strategier samt resultat, kassaflöde och balansräkningar för sina respektive enheter.
Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika produktområden med ansvar för löpande affärsfrågor.
10.6 Investeringar
Den sammanlagda köpeskillingen avseende förvärvade verksamheter under första halvåret uppgick till 935 MSEK. Av köpeskillingen utgör preliminärt 422 MSEK goodwill och andra immateriella tillgångar. Antalet anställda i de förvärvade verksamheterna uppgick till 704 personer. Den ackumulerade effekten av förvärvade bolag var 111 MSEK på faktureringen och -16 MSEK på resultat efter skatt.
Tabellen nedan visar Sandviks förvärv och avyttringar under perioden Q207 – Q308:
Förvärv Q207 - Q308 | ||||
Affärsområde | Bolag/enhet | Förvärvsdatum | Årliga intäkter MSEK | Anställda |
Sandvik Mining and Construction | Extec Screens and Crushers Ltd, Storbr. | 31 maj 07 | 1 800 | 450 |
Sandvik Mining and Construction | Fintec Crushing and Screening Ltd, Storbr. | 31 maj 07 | 560 | 325 |
Sandvik Materials Technology | Doncasters Medical Technologies, Storbr. | 13 jul 07 | 500 | 430 |
Sandvik Materials Technology | JKB Medical Technologies, USA | 14 dec 07 | 90 | 90 |
Sandvik Mining and Construction | JN Precise, Kanada | 28 jan 08 | 100 | 70 |
Sandvik Materials Technology | Medtronic Inc., USA (del av) | 1 feb 08 | 140 | 110 |
Sandvik Mining and Construction | Corstor International, Sydafrika | 29 feb 08 | 70 | 100 |
Sandvik Mining and Construction | Aubema, Tyskland | 3 apr 08 | 160 | 80 |
Sandvik Mining and Construction | Sanslip, Sverige | 7 apr 08 | 15 | 9 |
Sandvik Materials Technology | Eurocut, Storbr. | 2 maj 08 | 60 | 60 |
Seco Tools | ALG, Ryssland | 5 maj 08 | 100 | 170 |
Sandvik Tooling | Teeness, Norge | 30 maj 08 | 200 | 105 |
Sandvik Tooling | Precorp, USA (49%) | 12 jun 08 | ||
Avyttringar under senaste året | ||||
Affärsområde | ||||
Sandvik Materials Technology | Outokumpu Stainless Tubular Products, | 30 apr 07 | ||
minoritetsandel 11,6% | ||||
Sandvik Materials Technology | Sandvik Sorting Systems | 29 jun 07 | 1 000 | 300 |
Sandvik Tooling | Sandvik Tobler | 31 jan 08 | 85 | 80 |
Sandvik Mining and Construction | Sandvik Nora, byggdivisionen | 30 apr 08 | 65 | 30 |
Sandvik Materials Technology | Sandvik Calamo | okt 08 | 65 | 36 |
Sandvik genomför löpande för verksamheten erforderliga investeringar. Utöver sådana föreligger inga beslut om investeringar. Löpande investeringar finansieras normalt via kortfristiga låneprogram, exempelvis företagscertifikatprogram.
11. Tendenser mm
Inga väsentliga förändringar vad gäller koncernens finansiella ställning eller ställning på marknaden har ägt rum utöver vad som angivits i senast offentliggjorda årsredovisning samt delårsrapport.
Sandvik lämnar inga officiella prognoser avseende framtida resultat. Den rådande finanskrisen förväntas dock leda till en svagare efterfrågan på Sandviks produkter och tjänster under 2009. I samband med presentationen av resultatet för tredje kvartalet informerades om en svagare utveckling inom ett flertal marknadssegment. Försvagningen har accelererat under början av fjärde kvartalet och Sandvik har som en konsekvens av detta beslutat att vidta ett antal åtgärder. Syftet är att anpassa produktionskapacitet och kostnader till den svagare efterfrågeutvecklingen.
Inom Sandvik Materials Technology har en global överkapacitet motsvarande 1 500 personer identifierats, varav cirka 1 000 personer i Sverige. Därför varslades den 20 november 900 personer i Sandviken och 140 i Hallstahammar.
I samband med delårsrapporten för det andra kvartalet 2008 annonserades en bemanningsminskning, med syfte att öka produktiviteten. Inom ramen för denna minskning har bemanningen hittills minskat med cirka 380 personer. Den nu identifierade övertaligheten på 1 500 personer beror på en vikande efterfrågan och handlar om en kapacitetsanpassning, vilket ligger utöver dessa 380 personer. Processen beräknas vara genomförd under första halvåret 2009.
Inom Sandvik Mining and Construction har tidsbegränsade kontrakt med cirka 600 personer globalt avslutats. Vidare har överenskommelse slutits om möjligheten att permittera upp till 200 personer i Tammerfors i upp till 90 dagar från den första december. Beslut har också fattats om att stänga produktionsenheten i Perth, Australien, som tillverkar borriggar för prospekteringsborrning ovanjord. Tillverkningen flyttas till motsvarande enheter i Brisbane, Australien, och Santiago, Chile. Stängningen av enheten i Perth, med cirka 50 anställda, beräknas vara genomförd senast den 31 januari 2009.
Sandvik Tooling kommer att reducera produktionen under fjärde kvartalet genom att utnyttja befintliga avtal för flexibel arbetstid och liknande lösningar, vid enheter både i Sverige och i andra länder. Vissa enheter stänger under 2-3 veckor medan andra inför temporär 4-dagarsvecka. Vidare avslutas tidsbegränsade kontrakt med närmare 300 personer.
Den globala marknadsutvecklingen är för närvarande mycket svag. Försvagningen som beskrevs i samband med rapporten för tredje kvartalet har ytterligare kraftigt förvärrats inom ett flertal segment, främst fordonsindustrin och verkstadsindustrin. Därför bedöms dessa åtgärder vara nödvändiga samtidigt som man inte kan utesluta behov av ytterligare åtgärder i ett senare skede.
Utöver vad som redan presenterats i offentliggjorda handlingar föreligger inga kända tendenser, osäkerhetsfaktorer, potentiella fordringar eller andra krav, åtaganden eller händelser som kan förväntas ha en väsentlig inverkan på Sandviks affärsutsikter.
Inget av Koncernens bolag har ingått något avtal av större betydelse som inte ingår i den löpande affärsverksamheten och som kan leda till ett företag inom koncernen tilldelas en rättighet eller åläggs en skyldighet som väsentligt kan påverka emittentens förmåga att uppfylla sina förpliktelser gentemot innehavarna av de värdepapper som emitteras.
Utöver i avsnitt 2.1, under rubriken ”Rättstvister”, anmärkta fall är Sandvik inte part och har inte under de senaste tolv månaderna varit part i några rättsliga förfaranden eller förlikningsförfaranden som haft eller skulle kunna få betydande effekter på Sandviks eller koncernens finansiella ställning eller lönsamhet. Sandvik känner inte heller till något rättsligt förfarande eller förlikningsförfarande som skulle kunna uppkomma och som skulle kunna få betydande effekter på Sandviks eller koncernens finansiella ställning eller lönsamhet.
12. Förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan
12.1 Sandviks styrelse
Sandviks styrelse består av åtta ledamöter till den del den utses av årsstämman. De fackliga organisationerna har, i enlighet med svensk lag, rätt till styrelserepresentation och de har utsett två ledamöter och två suppleanter.
Utsedda av årsstämman:
Xxxx Xxx Xxxxxxxx
Ordförande, styrelseledamot i Sandvik AB sedan 1994 och styrelseordförande sedan 2002. Viktigaste sysselsättningar utanför Sandviks verksamhet: Styrelseledamot i AB SKF.
Xxxx Xxxxxxxxxx
Verkställande direktör och koncernchef i Sandvik AB. Styrelseledamot i Sandvik AB sedan 2002. Viktigaste sysselsättningar utanför Sandviks verksamhet: Styrelseledamot i Skanska AB, Teknikföretagen och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Xxxxx Xxxxxxxxx
Styrelseledamot i Sandvik AB sedan 1997. Viktigaste sysselsättningar utanför Sandviks verksamhet: Styrelseordförande i Sampo plc, vice ordförande i Rautaruukki Oyj, styrelseledamot i Oy Xxxx Xxxxx Ab och Nokia Oyj.
Xxxxxx Xxxxx
Styrelseledamot i Sandvik AB sedan 2002. Viktigaste sysselsättningar utanför Sandviks verksamhet: Verkställande direktör och koncernchef i AB Industrivärden sedan 2001, ordförande i Aktiemarknadsbolagens Förening och Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, vice ordförande i Svenska Handelsbanken, styrelseledamot i Ericsson, SCA, Skanska, SSAB och Ernströmgruppen.
Xxxx Xxxxxxxxx
Styrelseledamot i Sandvik AB sedan 2003. Viktigaste sysselsättningar utanför Sandviks verksamhet: Styrelseordförande i SAS. Styrelseledamot i University Board (University of Oslo) och Vetco International Ltd.
Xxxxx Xxxxxxxx
Styrelseledamot i Sandvik AB sedan 2008. Viktigaste sysselsättningar utanför Sandviks verksamhet:
Ledande positioner inom Anglo American plc 1999-2007. Olika positioner inom Lloyds Bank, NM Rothshild & Sons Ltd och SG Warburg 1981-1995. Nuvarande styrelseuppdrag: UC Rusal och Anglo Gold Ashanti Ltd.
Xxxxxxx Xxxxxxxx
Styrelseledamot i Sandvik AB sedan 2006. Viktigaste sysselsättningar utanför Sandviks verksamhet: Koncernchef och styrelseledamot i LE Lundbergföretagen AB, styrelseordförande i Cardo AB, Holmen AB, Hufvudstaden AB samt styrelseledamot i Svenska Handelsbanken AB, AB Industrivärden och NCC AB.
Xxxxx xx Xxxx
Styrelseledamot i Sandvik AB sedan 2006. Viktigaste sysselsättningar utanför Sandviks verksamhet: Delägare och styrelseordförande i managementbolaget a-connect (group) ag, styrelseledamot i Telenor ASA och Tomra Systems ASA.
Utsedda av de fackliga organisationerna:
Xxxxx Xxxxxxxxx
Styrelseledamot i Sandvik AB sedan 2006 (Arbetstagarrepresentant).
Xxx Xxxxxxxxx
Styrelseledamot sedan 2008 (Arbetstagarrepresentant). Suppleanter
Xxxxx Xxxxxxx
Styrelseledamot sedan 2006 (Arbetstagarrepresentant, CF).
Xx Xxxxxx
Styrelseledamot sedan 1999 (Arbetstagarrepresentant, Metall).
Samtliga styrelsemedlemmar har kontorsadress 811 81 Sandviken.
.
12.2 Koncernledning
Koncernledningen består av följande personer:
Xxxx Xxxxxxxxxx
Verkställande direktör och koncernchef i Sandvik AB sedan 2002. Viktigaste sysselsättningar utanför Sandviks verksamhet: Styrelseledamot i Skanska AB, Teknikföretagen och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Xxxxx Xxxxxx
Vice verkställande direktör och CIO, Xxxxxxx AB sedan 2004.
Xxx Xxxxxxxx
Vice verkställande direktör och CFO, Sandvik AB sedan 2004.
Xxxxxx Xxxxxx
Chef för affärsområde Sandvik Tooling sedan 2000.
Xxxx Xxxxxxxxx
Chef för affärsområde Sandvik Mining and Construction sedan 2003.
Xxxxx Xxxxxx
Chef för affärsområde Sandvik Materials Technology sedan 2001. Koncernledningen har kontorsadress 811 81 Sandviken.
12.3 Intressekonflikter inom förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan Såvitt Sandvik känner till finns ingen befintlig eller potentiell intressekonflikt mellan styrelseledamöternas och/eller koncernledningens åligganden gentemot Sandvik AB och deras privata intressen.
Xxxx Xxxxxxxxxx är den ende i styrelsen som är operativt verksam i bolaget och anses därför inte som oberoende av bolaget enligt ”Svensk kod för bolagsstyrning” (”Koden”). Xxxx Xxx Xxxxxxxx var VD till bolagsstämman 2002 och är därför inte heller att anses som oberoende av bolaget. Övriga styrelseledamöter är oberoende av bolaget. Xxxxxx Xxxxx är verkställande direktör i Industrivärden och Xxxxxxx Xxxxxxxx är styrelseledamot i Industrivärden som har drygt 10 % av rösterna i Sandvik. De är därigenom inte oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Övriga styrelseledamöter är oberoende av bolaget och de större ägarna. Av dem som är oberoende av
bolaget och större ägare finns erforderlig erfarenhet av börsbolag. Det kan således även konstateras att styrelsen uppfyller Kodens och Börsens krav på oberoende.
12.4 Styrelsens arbetsformer
Ersättningsutskottet
Enligt styrelsens arbetsordning skall ersättningen till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare beredas av ersättningsutskottet utifrån de principer som fastställts av årsstämman. Ledamöterna i ersättningsutskottet var 2007 styrelsens ordförande Xxxx Xxx Xxxxxxxx (ordförande i ersättningsutskottet), Xxxxx Xxxxxxxxx och Xxxx Xxxxxxxxx. Ersättningsutskottets rekommendationer till styrelsen innefattar principer för ersättning, förhållandet mellan fast och rörlig lön, pensions- och avgångsvederlagsvillkor samt övriga förmåner för bolagsledningen.
Ersättningar till koncernens verkställande direktör beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets rekommendation. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. För ytterligare information se sidorna 55–56 i årsredovisningen. Ersättningsutskottet sammanträdde under 2007 vid fyra tillfällen.
Revisionsutskottet
Revisionsutskottets ledamöter är Xxxxxx Xxxxx (ordförande), Xxxxxx Xxxxxxxxxx och Xxxxxxx Xxxxxxxx. Utskottet hade fem möten under 2007 i vilka bolagets externa revisorer och företrädare för företagsledningen men ej verkställande direktören har deltagit. Områden som revisionsutskottet behandlat har främst avsett planering, omfattning och uppföljning av årets interna och externa revision. Andra områden som behandlats av utskottet är koncernens implementering av systematiska processer för riskhantering, redovisningsregler, skatter, finansverksamhet, försäkrings- och pensions frågor.
Reglerna för bolagsstyrning
Bolagsstyrningen inom Sandvik baseras på tillämplig lagstiftning, Börsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning och interna riktlinjer. För ytterligare information om den svenska bolagskoden och information om årsstämma med mera hänvisas till Kollegiet för Svensk Bolagsstyrnings webbplats xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx
13. Lagstadgade revisorer
KPMG Bohlins AB är Sandiks externa revisorer. Sedan 2004 är det Xxx Xxxxxxxx som är huvudrevisor. Xxx Xxxxxxxx är auktoriserad revisor och medlem i FAR.
14. Tillgångar och skulder, finansiell ställning samt resultat
14.1 Balans- och resultaträkningar
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser för åren 2007 och 2006 samt delårsrapporterna Q3 2008 och Q3 2007 återfinns på sidorna 46-47 i
Grundprospektet samt sidorna 29 och 35 samt 30-31 och 36-37 i 2007 års årsredovisning.
Årsredovisningar samt delårsrapporter för tidigare räkenskapsår utgör – genom hänvisning – en del av Grundprospektet.
Såvitt avser väsentliga händelser och förändringar som inträffat sedan 31 december 2007 hänvisas till icke reviderat delårsbokslut för Sandvik för första, andra och tredje kvartalet 2008.
Delårsboksluten i sin helhet utgör – genom hänvisning – en del av Grundprospektet.
14.2 Beskrivning av redovisningsprinciper samt andra förklarande noter
Sandviks redovisningsprinciper återfinns på sidorna 40-52 i 2007 års årsredovisning. Noter tillhörande Sandviks balans- och resultaträkning återfinns på sidorna 53-78 i 2007 års årsredovisning. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30:06 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De finansiella rapporterna omfattar sidorna 6–80.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 30 januari 2008. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2008.
Ändrade redovisningsprinciper
Nedanstående nya standarder och tolkningar har tillämpats vid upprättandet av 2007 års finansiella rapporter:
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och sammanhängande ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ställer krav på omfattande upplysningar om den betydelse som finansiella instrument har för koncernens finansiella ställning och resultat samt kvalitativa och kvantitativa upplysningar om riskernas karaktär och omfattning. IFRS 7 och sammanhängande ändringar i IAS 1 medför ytterligare upplysningar i koncernens finansiella rapporter för år 2007 med avseende på koncernens finansiella mål och kapitalhantering. Standarden har inte medfört något byte av redovisningsprincip utan endast förändringar i upplysningskraven. Ett antal uttalanden från IFRIC som trätt i kraft 2007 har iakttagits vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter
för år 2007. Inget uttalande har dock haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella resultat och ställning. Inga nyutkomna IFRS eller tolkningar har tillämpats i förtid.
14.3 Revision av den årliga historiska finansiella informationen
Den finansiella informationen för år 2007 och 2006 har granskats av KPMG. Delårsrapporten för tredje kvartalet 2008 och 2007 har ej varit föremål för revisorsgranskning.
Revisionsberättelse för år 2007 återfinns på sidan 81 i 2007 års årsredovisning.
Revisionsberättelse för år 2006 återfinns på sidan 77 i 2006 års årsredovisning.
14.4 Finansiell Information
Nedanstående tabeller visar viss, utvald, finansiell information i sammandrag som, utan väsentliga ändringar, hämtats från Sandviks reviderade årsredovisning för de år som slutar den 31 december 2007 och den 31 december 2006, samt från Sandviks ej reviderade delårsrapporter för tredje kvartalet 2008 och 2007 .
Årsredovisningshandlingarna har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och nedanstående tabeller skall läsas tillsammans med sådana årsredovisningshandlingar, revisionsberättelsen och noterna till dessa samt tillsammans med delårsrapporterna för tredje kvartalet 2008 och 2007.
RESULTATRÄKNING
2007 | 2006 | Q3 2008 | Q3 2007 | |
Belopp MSEK | ||||
Intäkter Xxxxxxx för sålda varor | 86 338 -57 222 | 72 289 -47 084 | 22 478 -14 634 | 21 216 -14 152 |
Bruttoresultat | 29 116 | 25 205 | 7 844 | 7 064 |
Försäljningskostnader | -10 334 | -9 342 | -2 817 | -2 510 |
Administrationskostnader | -2 896 | -2 524 | -1274 | -679 |
Forsknings- och utvecklingskostnader | -1 818 | -1 583 | -477 | -434 |
Andelar i intresseföretags resultat | 119 | 136 | ||
Övriga rörelseintäkter och kostnader | 207 | 176 | 310 | 122 |
Rörelseresultat | 14 394 | 12 068 | 3 586 | 3 563 |
Finansiella intäkter | 377 | 334 | 88 | 71 |
Finansiella kostnader | -1 774 | -1 289 | -639 | -530 |
Finansnetto | -1 397 | -955 | -551 | -459 |
Resultat efter finansiella poster | 12 997 | 11 113 | 3 035 | 3 104 |
Skatt | -3 403 | -3 006 | -763 | -805 |
Periodens resultat | 9 594 | 8 107 | 2 272 | 2 299 |
BALANSRÄKNING
2007 | 2006 Q3 2008 Q3 2007 | |||
Belopp MSEK | ||||
Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Likvida medel | 11 425 20 895 3 779 25 301 22 029 2 006 | 6 251 11 937 11 117 17 677 23 794 19 662 3 653 4 088 3 772 18 738 27 497 24 576 17 837 24 462 20 898 1 745 1 560 2 379 | ||
Summa tillgångar | 85 435 | 65 901 | 93 338 | 82 404 |
Eget kapital | 29 823 | 27 198 | 32 123 | 26 904 |
Långfristiga räntebärande skulder | 21 477 | 10 370 | 22 115 | 21 003 |
Långfristiga icke räntebärande skulder | 5 376 | 4 187 | 5 584 | 4 687 |
Kortfristiga räntebärande skulder Kortfristiga icke räntebärande skulder | 10 469 18 290 | 8 185 15 961 | 12 413 21 103 | 10 382 19 428 |
Summa eget kapital och skulder | 85 435 | 65 901 93 338 82 404 |
KASSAFLÖDESANALYS
XXXX | 0000 | 0000 | Q3 2008 | Q3 2007 |
Den löpande verksamheten | ||||
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 12 997 | 11 113 | 3 035 | 3 104 |
3 077 | 2 976 | 836 | 710 | |
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. | -627 | -291 | -9 | -277 |
Betald skatt | -3 404 | -2 708 | -737 | -510 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av | 12 043 | 11 090 | 3 125 | 3 027 |
rörelsekapital | ||||
Förändring i rörelsekapital | ||||
Förändring av lager | -5 528 | -3 090 | -824 | -1442 |
Förändring av rörelsefordringar | -2 505 | -2 523 | 720 | 310 |
Förändring av rörelseskulder | 1 466 | 2693 | -635 | 208 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 5 476 | 8 170 | 2 386 | 2 103 |
Investeringsverksamheten | ||||
Förvärv av verksamheter och aktier exkl likvida medel | -5 856 | -1261 | -12 | -2 814 |
Investeringar i anläggningar | -5 399 | -4 801 | -2 007 | -1 250 |
Försäljning av verksamheter och aktier exkl likvida medel | 363 | 70 | ||
Försäljning av anläggningar | 409 | 668 | 179 | 164 |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | -10 483 | -5 324 | -1 840 | -3 900 |
Kassaflöde efter investeringar | -5 007 | 2 846 | 546 | -1 797 |
Finansieringsverksamheten | ||||
Förändring av räntebärande skulder | 13 052 | 1 124 | -2 388 | 2 072 |
Personaloptionsprogram | -100 | -9 | ||
Inlösenprogram egna aktier | -3559 | -80 | ||
Betalning till ny pensionsstiftelse | ||||
Utbetald utdelning | -4 207 | -3 533 | ||
Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 5 186 | -2 489 | -2 388 | 2 063 |
Periodens kassaflöde | 179 | 357 | -1 842 | 266 |
Likvida medel vid periodens början | 1 745 | 1 559 | 3 293 | 2 135 |
Kursdifferens i likvida medel | 82 | -171 | 109 | -22 |
Likvida medel vid periodens slut | 2 006 | 1 745 | 1 560 | 2 379 |
14.5 Nyckeltal
Sedan 2004 har nyckeltalen beräknats enligt IFRS. Dessförinnan har beräkning skett enligt tidigare redovisningsprinciper.
NYCKELTAL
2007 | 2006 | 2005 | 0000 | 0000 | 0000 | 2001 | 2000 | |
Fakturerad försäljning, MSEK | 86 338 | 72 289 | 63 370 | 54 610 | 48 810 | 48 700 | 48 900 | 43 750 |
Förändring, % | 19 | 14 | 16 | 12 | 0 | 0 | 12 | 11 |
varav organisk, % | 18 | 14 | 14 | 15 | 5 | -7 | 3 | 12 |
varav struktur, % | 3 | 1 | -1 | -1 | 2 | 10 | 1 | -4 |
varav valuta, % | -2 | -1 | 3 | -2 | -7 | -3 | 8 | 3 |
Rörelseresultat, MSEK | 14 394 | 12 068 | 9 532 | 7 578 | 4 967 | 5 771 | 6 103 | 6 327 |
% av fakturering | 17 | 17 | 15 | 14 | 10 | 12 | 12 | 14 |
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK | 12 997 | 11 113 | 8 819 | 6 877 | 4 187 | 5 063 | 5 606 | 5 804 |
% av fakturering | 15 | 15 | 14 | 13 | 9 | 10 | 11 | 13 |
Årets koncernresultat, MSEK 9 594 8 107 6 392 5 111 2 788 3 436 3 688 3 712
Eget kapital, MSEK | 29 823 | 27 198 | 24 507 1) | 1) | 21 440 | 23 205 | 23 972 | 23 019 |
Soliditet, % | 35 | 41 | 41 | 46 | 46 | 48 | 50 | 55 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,0 | 0,6 | 0,7 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,4 | 0,3 |
Kapitalomsättningshastighet, % | 112 | 115 | 112 | 108 | 98 | 97 | 102 | 104 |
Likvida medel, MSEK | 2 006 | 1 745 | 1 559 | 1 720 | 1 972 | 2 175 | 2 258 | 2 097 |
Avkastning på eget kapital, % | 34,4 | 31,8 | 27,4 | 21,7 | 12,8 | 14,9 | 15,5 | 17,3 |
Avkastning på sysselsatt kapital, % | 27,0 | 27,6 | 23,7 | 20,5 | 13,4 | 15,4 | 17,4 | 20,3 |
Investeringar i anläggningar, MSEK | 5 399 | 4 801 | 3 665 | 2 967 | 3 153 | 2 357 | 2 627 | 2 087 |
Investeringar totalt, MSEK | 10 068 | 6 081 | 3 950 | 3 278 | 3 260 | 5 066 | 4 083 | 2 670 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK | 5 476 | 8 170 | 7 266 | 5 322 | 6 421 | 7 190 | 5 093 | 4 476 |
Kassaflöde, MSEK | 179 | 357 | -380 | -207 | -104 | 48 | 73 | -334 |
Antal anställda 31/12 | 47 123 | 41 743 | 39 613 | 38 421 | 36 930 | 37 388 | 34 848 | 34 742 |
1) Totalt eget kapital inklusive minoritetens andel. | ||||||||
Definitioner till utvalda nyckeltal |
23 551
Vinst per aktie Aktieägarnas andel av årets koncernresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året. Soliditet Eget kapital inklusive minoritetsintressen i relation till totalt kapital. Nettoskuldsättningsgrad Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive avsättningar för pensioner) med avdrag för likvida medel dividerat med summan av eget kapital inklusive minoritetsintresse. | Kapitalomsättningshastighet Fakturering dividerat med genomsnittligt totalt kapital. Avkastning på eget kapital Årets koncernresultat i procent av genomsnittligt eget kapital under året. Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder. |
15. Information som införlivats i grundprospektet genom hänvisning
I Grundprospektet ingår följande dokument genom hänvisning. Dokumenten har offentliggjorts och givits in till Finansinspektionen.
Sandviks årsredovisning för 2007 Sandviks årsredovisning för 2006
Delårsrapport för tredje kvartalet 2008 och 2007
Rapporterna finns tillgängliga på Sandviks hemsida, xxx.xxxxxxx.xx. Det bör beaktas att viss information i ovan nämnda rapporter kan ha blivit inaktuell.
16. Tillgängliga handlingar
Xxxxxx av följande handlingar skall kunna uppvisas på begäran under Grundprospektets giltighetstid:
• Sandviks registreringsbevis och bolagsordning
• Samtliga dokument som – genom hänvisning – ingår i Grundprospektet
Årsredovisningar och delårsrapport återfinns på xxx.xxxxxxx.xx. Dessa handlingar samt registreringsbevis och bolagsordning uppvisas på begäran under Grundprospektets giltighetstid hos Sandvik på dess huvudkontor på Xxxxxxxxx 0, 000 00 Xxxxxxxxx.
17. Tillägg till grundprospektet
Varje ny omständighet av betydelse, sakfel eller förbiseende som kan påverka bedömningen av de MTN som omfattas av Grundprospektet och som inträffar eller uppmärksammas efter det att Grundprospektet har offentliggjorts skall tas in eller rättas till av Sandvik i ett tillägg till Grundprospektet. Eventuella tillägg till Grundprospektet skall godkännas av Finansinspektionen och därefter offentliggöras.
18. Adresser
Emittent
Sandvik AB
811 81 Sandviken
Tfn: 000-00 00 00
Central värdepappersförvarare Revisorer
VPC AB KPMG Bohlins AB
Box 7822 Box 16106
103 97 Stockholm 103 23 Stockholm
Tfn: 00-000 00 00 Tfn: 00-000 00 00
Emissionsinstitut
Nordea | |
Debt Capital Markets | 00-000 00 00 |
Xxxxxxxxxxxxx 00 | |
105 71 Stockholm | |
Danske Markets A/S Danmark, | |
Sverige Filial | |
Danske Markets | |
Box 7523 | |
103 92 Stockholm | |
Stockholm | 08-568 810 57 |
Köpenhamn | x00 0000 0000 |
Handelsbanken | |
Capital Markets | 00-000 00 00 |
Xxxxxxxxxxxxxxx 00 | |
106 70 Stockholm | |
Handelsbankens Penningmarknadsbord | |
Stockholm | 00-000 00 00 |
Göteborg | 000-000 00 00 |
Malmö | 000-00 00 00 |
Gävle | 000-00 00 00 |
Linköping | 000-00 00 00 |
Regionbanken Stockholm | 00-000 00 00 |
Umeå | 000-00 00 00 |
SEB, Merchant Banking | |
Capital Markets | 08-506 232 19 |
Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx 0 | 08-506 232 20 |
106 40 Stockholm | 08-506 232 21 |
AB SEK Securities | |
Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx 00X | 00-000 00 00 |
Box 16368 | |
103 27 Stockholm | |
Swedbank Markets | |
Xxxxxxxxxxxxxxx 0 | |
105 34 Stockholm | |
MTN-Desk | 00-000 00 00 |
Penningmarknadsbord | 00-000 00 00 |