Läkaravtalet 2005–2007

Åtgärdskatalog för läkare vid hälsocentraler (xxxxxxxx.xx 3-0748) Åtgärdskatalog för tandläkare vid hälsocentraler (xxxxxxxx.xx 3-0748) Åtgärdskatalog för sjukhustandläkare (KA:s cirkulär 7/2005) Kommunal veterinärtaxa (KA:s cirkulär 7/2005)

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTALET FÖR LÄXXXX 0000–0000

§ 1 Verkställandet av det inkomstpolitiska avtalet

Genom detta tjänstekollektivavtal verkställs det 29.11.2004 underteck- nade förhandlingsresultatet för det inkomstpolitiska avtalet 2005–2007 inom tillämpningsområdet för det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA). Punkterna 2.4–2.7 och 4 i förhandlingsresultatet verk- ställs på det sätt som konstateras i underteckningsprotokollet till det all- männa kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 2005–2007 (AKTA).

Lönejusteringarna 1.3.2005 och 1.6.2006 enligt förhandlingsresultatet för det inkomstpolitiska avtalet har i detta avtal slagits ihop till 1.9.2005.

§ 2 Avtalets giltighetstid och avtalsändringarnas ikraftträdande

Detta tjänstekollektivavtal är i kraft 16.2.2005–30.9.2007.

Ändringarna som bygger på avtalet träder i kraft 1.9.2005, om inte något annat uttryckligen bestäms i detta protokoll. Fram till dess tillämpas be- stämmelserna i gällande LÄKTA 15.2.2005.

Anvisning

De bestämmelser i XXXX 0000–0000 som detta avtal hänvisar till tillämpas senast fr.o.m. 1.9.2005, ersättningar för resekostnader o.dyl. tillämpas dock fr.o.m. 1.3.2005.

§ 3 Allmänna förhöjningar av uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg

Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner och det individuella tillägg i euro som avses i § 6 mom. 1 i avlöningskapitlet i AKTA höjs 1.9.2005 med en allmän förhöjning på 3,3 procent.

Husläkarnas befolkningsdel (§ 2 i bilaga 1) höjs 1.9.2005 med 4,54 pro- cent.

Tillämpningsdirektiv

Arvodet och det individuella tillägget för innehavare av bitjänst vid universitets- sjukhus höjs 1.9.2005 med 3,3 procent.

§ 4 Justering av lönesättningen

Grundlönerna i avtalets lönesättning höjs 1.9.2005 på motsvarande sätt som den allmänna förhöjningen i § 3. Vissa strukturella ändringar har

dessutom gjorts i lönesättningen i bilagorna 1–5. Dessa ändringar fram- går närmare av bilagorna.

Protokollsanteckning

Den u-områdesförhöjning i euro som 31.8.2005 betalas till läkare eller tandlä- kare vid hälsocentraler enligt § 3 i bilaga 1 och § 2 i bilaga 2 i LÄKTA av den 15.2.2005 fogas 1.9.2005 till tjänsteinnehavarens uppgiftsrelaterade lön, vilken först höjts genom den allmänna förhöjning som anges i § 3 ovan.

§ 5 Justering av vissa arvoden och ersättningar i euro

Besöks- och åtgärdsarvodena, grundersättningarna för jour och kommu- nalveterinärtaxan ändras strukturellt och justeras på enskilda punkter 1.9.2005 på det sätt som närmare framgår av bilagorna 1–2 och 4–5. En del av justeringsbeloppet för lönerna i euro har fogats till den justerings- pott som avses i § 6 nedan.

§ 6 Lokal justeringspott, beräkning och fördelning

mom. 1 Sammanslagning av branschpotterna, jämställdhetspotten och vissa andra potter

Avtalets justeringspott har bildats enligt följande:

Branschpotterna på 0,6 procent i punkt 2.2.2 och 0,4 procent i punkt

2.2.6 i det förhandlingsresultat som avses i § 1, jämställdhetspotten på 0,2 procent som räknats ut enligt punkt 2.2.7 samt en del av justerings- beloppet för arvodena i euro har slagits ihop till en justeringspott.

Till denna justeringspott fogas dessutom den pott för utveckling av löne- systemet på 1,3 procent år 2003–2004 som avses i § 9 i underteck- ningsprotokollet till LÄKTA 2003–2004. Till följd av den flyttade potten betalas i samband med löneutbetalningen i juni 2005 en engångsersätt- ning på 7,8 procent (6 x 1,3 %) av den genomsnittliga totala lönen i ja- nuari–maj 2005 till personer inom detta avtalsområde som varit anställda hos kommunen/samkommunen 1.3.2005–15.6.2005. I den totala lönen beaktas i detta fall inte extraordinära löneposter såsom semesterpenning och resultatbonus.

mom. 2 Lokal justeringspott 1.9.2005

1 Lönerna för de läkare och tandläkare vid hälsocentraler som omfat- tas av avtalet och de läkare som avses i § 6 i den allmänna delen höjs 1.9.2005 genom en lokal justeringspott på 2,76 procent.

2 Justeringspotten för sjukhusläkare och sjukhustandläkare som om- fattas av avtalet uppgår till 2,5 procent. Av denna pott höjs sjukhus- läkarnas och sjukhustandläkarnas löner 1.9.2005 med en lokal ju-

steringspott på 0,6 procent. 1,9 procent av potten överförs till LÄKTA:s utvecklingsgrupp som arbetar enligt principen om fortlö- pande förhandlingar. Denna del av potten används på det sätt som separat avtalas. Användning av potten som en lokal justeringspott 1.9.2005 bestäms och meddelas separat, varvid potten används på det sätt som anges i mom. 3 nedan.

3 För veterinärer som omfattas av avtalet har justeringspotten an- vänts centralt för justeringarna i bilaga 5.

mom. 3 Användning av den lokala justeringspotten

Den lokala justeringspotten används för höjning av de uppgiftsrelaterade lönerna med beaktande av arbetets svårighetsgrad och/eller de individu- ella tilläggen när huvudvikten i lönejusteringarna ligger på de individuella tilläggen. Justeringspotten kan också användas för förhöjning av huslä- karnas befolkningsdelar och/eller besöksarvoden. Av justeringspotten skall för individuella tillägg dock användas minst det som krävs för att uppfylla det minimibelopp för individuella tillägg som fastställs i § 10 i den allmänna delen. Vid fördelningen av justeringspotten bör man dess- utom beakta den strävan som anges i punkt 2.2.7 i det förhandlingsre- sultat som avses i § 1, dvs. att förbättra lönesituationen för kvinnor som har en lön som inte stämmer överens med arbetets svårighetsgrad.

mom. 4 Uträkning av den lokala justeringspotten

De lokala justeringspotterna räknas ut för dem som omfattas av juste- ringspotten på basis av lönesumman för en så normal månad som möj- ligt. Till lönesumman räknas samtliga löner som omfattas av avtalet med undantag för extraordinära löneposter såsom semesterpenning och re- sultatbonus.

Anvisning

Närmare anvisningar om uträkning av justeringspotten ges i ett cirkulär med til-- lämpningsdirektiv.

mom. 5 Förhandlingsförfarande för den lokala justeringspotten

Den behöriga kommunala myndigheten och representanter för huvudav- talsorganisationerna förhandlar om användningen av den lokala juste- ringspotten och eftersträvar enighet i mån av möjlighet. Parterna för- handlar om justeringen av de uppgiftsrelaterade lönerna som grundar sig på bedömning av arbetets svårighetsgrad, grunderna och principerna för individuellt tillägg och storleken på den pott som används för de indivi- duella tilläggen. Över förhandlingarna upprättas ett protokoll av vilket parternas ståndpunkter jämte motiveringar skall framgå. Om enighet i ärendet inte kan nås, beslutar den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen hur justeringspotten används för höjning av upp-

giftsrelaterade löner, för individuella tillägg eller för motsvarande höj- ningar.

§ 7 Revidering av arbetstidsbestämmelserna och arbetstidsarrangemangen Avtalsparterna är eniga om följande:

Verksamheten inom den specialiserade sjukvården och primärvården styrs i allt högre grad av klienternas behov och förväntningar, och de krav som följer av dessa måste beaktas i organisationens betjäningstider och personalens arbetstidsarrangemang.

De sätt på vilka arbetstidsarrangemangen genomförs är av väsentlig be- tydelse för ett effektivt utnyttjande av organisationens serviceresurser samt för personalens individuella behov och arbetarskyddet. Arbetstids- arrangemangen utgör en del av organiseringen av serviceverksamheten, i vilken ingår sammanjämkning av produktionsmedel, teknik, kapital, personella resurser och individuella behov. Dialogen mellan arbetsgivare och tjänsteinnehavare om möjligheterna att utveckla arbetstiderna är ett led i det normala samarbetet, med vars hjälp det är möjligt att finna nya verksamhetssätt och lösa problem. Parterna uppmuntrar den lokala ni- vån att se över arbetstidsarrangemangen för läkare och att leta efter mallar för hur man kan sammanjämka behoven i organisationens ser- viceverksamhet, personalens behov och arbetarskyddskraven.

De tidpunkter då de ordinarie arbetstiderna för läkare börjar respektive slutar kan variera, och arbetstiderna kan i övrigt periodiseras i enlighet med de krav som serviceverksamheten ställer. Om verksamheten så förutsätter, kan bl.a. mottagningen av patienter som reserverat tid pågå under en längre tid än nuvarande praxis medger, t.ex. genom att kvälls- poliklinik ordnas under ordinarie arbetstid. Motsvarande arrangemang kan gälla operationer som man på förhand vet att är långa samt annan service som läkarna ger. Förhandlingar om ändringar i arbetstidsar- rangemangen förs på det sätt som anges i läkaravtalet (bilaga till den allmänna delen).

§ 8 Fortlöpande förhandlingar

Avtalsparterna iakttar under avtalsperioden principerna för fortlöpande förhandlingar i de tjänstekollektivavtalsfrågor som parterna tar upp. En del av justeringspotten i § 6 ovan har reserverats för arbetet i LÄKTA:s utvecklingsgrupp på det sätt som närmare framgår av § 6 mom. 2 punkt 2.

§ 9 Betalning av justerade löner

De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången sen- ast inom två månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom tre

§ 10 Förfall

månader efter att justeringarna trätt i kraft. I stora kommuner och sam- kommuner där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl inte kan iakt- tas i fråga om arvoden och tillägg betalas de första justeringsbeloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.

De justerade förhöjningar som utgår från arbetstiden betalas från den tidpunkt då justeringarna träder i kraft eller från början av den första ar- betsperiod som börjar därefter.

Om det förhandlingsresultat för det inkomstpolitiska avtalet som under- tecknades 29.11.2004 inte undertecknas som ett inkomstpolitiskt avtal, förfaller detta avtal.

Helsingfors den 15 december 2004 KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

ALLMÄN DEL

I TILLÄMPNINGSOMRÅDE

§ 1 Tillämpningsområde

Detta tjänstekollektivavtal (nedan LÄKTA) tillämpas på läkare och tandläkare inom hälso- och socialvården samt veterinärer inom ve- terinärvården, miljöhälsovården och miljövården vilka är anställda av en kommun eller samkommun, om inte något annat bestäms här eller i något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal.

Tillämpningsdirektiv

Med den terminologi som använts i bilagorna, till exempel legitimerad läkare och läkare med allmänläkarrättigheter osv., avses vad som gäller om läkare i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (tidigare ut- rett i LÄKTA 2003–2004, bilaga 2 till den allmänna delen).

§ 2 Tillämpning av avtalet

mom. 1 Hur anställningsvillkoren fastställs

Anställningsvillkoren för dem som omfattas av avtalet följer be- stämmelserna i detta avtal och i dess bilagor 1–5 samt bestämmel- serna för tjänsteinnehavare i gällande allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal (AKTA), så som nedan närmare fö- reskrivs.

mom. 2 Hur bestämmelserna i AKTA tillämpas

Bestämmelserna i AKTA och detta avtal samt i dess bilagor tilläm- pas så, att en i detta avtal eller dess bilaga förekommande special- bestämmelse åsidosätter motsvarande allmänna bestämmelse i AKTA.

Tillämpningsdirektiv

Till exempel när förhållandet mellan bestämmelserna i avlöningskapitlet i AKTA och specialbestämmelserna i bilagorna avgörs kan de som omfattas av detta avtal inte beviljas löneförhöjning eller få lönen sänkt på samma grund utgående från både en specialbestämmelse i detta avtals allmänna del eller en bilaga till detta avtal och en allmän bestämmelse i AKTA:s avlö- ningskapitel, utan specialbestämmelsen åsidosätter den allmänna bestäm- melsen.

mom. 3 Avtalsbilagorna och deras tillämpningsområden

Bilaga nr

Tillämpningsområde

Bestämmelser

Läkare vid hälso- centraler

Vid hälsocentraler

a) läkare som arbetar inom det traditionella systemet för primärvård och

b) husläkare.

Tillämpningsdirektiv

Se § 3 nedan om förutsättningarna för tillämpning av bestämmelserna för hus- läkare.

Lönesättning Befolkningsdel *

Åtgärdsarvoden under ordinarie arbets- tid/under dagtid för husläkare

Arvoden för kliniskt mertidsarbete ** Jourersättning

Besöksarvoden för mottagningsverksam- het*

Till bilagan hör en separat åtgärdskatalog.

* husläkare

** övriga läkare

Tandläkare vid hälso- centraler

Tandläkare som arbetar vid hälsocentraler.

Lönesättning

Åtgärdsarvoden under ordinarie arbetstid Arvoden för kliniskt mertidsarbete Jourersättning

Till bilagan hör en separat åtgärdskatalog.

Sjukhus- läkare

Läkare som arbetar inom den spe- cialiserade sjukvården och den specialiserade sjukvård som upp- rätthålls av en hälsocentral.

Se tillämpningsdirektivet till § 2 mom. 3 punkt 3 i den allmänna

delen i LÄKTA 2003–2004.

Lönesättning

EML-arvoden och arvoden för intyg Jourersättning

Innehavare av bitjänst vid universitets- sjukhus

Sjukhus- tandläkare

Tandläkare med obegränsad legitimation, vilka arbetar inom den specialiserade sjukvården.

Lönesättning

Åtgärdsarvoden under ordinarie arbetstid Arvoden för kliniskt mertidsarbete

Övriga bestämmelser som motsvarar bilaga 3

Till bilagan hör en separat åtgärdskatalog.

Kommunala veterinärer

Legitimerade veterinärer vilka är anställda av en kommun eller samkommun.

Bestämmelserna i § 3 och 6 i bila- gan tillämpas även på icke legitime- rade visstidsanställda veterinärer.

Lönesättning Köttbesiktningsarvode Kommunal veterinärtaxa Uträkning av lön i vissa fall Ordnandet av lediga dagar Jourersättning

Till bilagan hör en separat Kommunal veterinärtaxa.

§ 3 Förutsättningar för tillämpning av specialbestämmelserna för husläkare i bilaga 1

Tillämpningsområde

Specialbestämmelserna för husläkare i bilaga 1 tillämpas på an- ställningsvillkoren för de legitimerade läkare med allmänläkarrättig- heter/specialläkarkompetens som deltar i befolkningsansvarsbase- rad primärvård, om villkoren i punkt 1–3 nedan uppfylls.

Bilagans bestämmelser för husläkare kan även tillämpas på legiti- merade läkare som saknar allmänläkarrättigheter.

1 Läkaren har anförtrotts en egen ansvarsbefolkning, för vars pri- märvårdsservice han ansvarar så som den kommunala myndighet- en bestämmer. Då en läkares ansvarsbefolkning fastställs eller av- sevärt ändras, skall man överlägga med läkaren innan ett slutligt beslut fattas.

2 Ur läkarens egen ansvarsbefolkning kan urskiljas en basansvars- befolkning som utgörs av de patienter inom ansvarsbefolkningen som minst tre gånger under kalenderåret besöker läkarmottag- ningen vid hälsocentralen.

3 En person som hör till läkarens ansvarsbefolkning enligt det ansvar som ålagts läkaren, får vård av den befolkningsansvarige läkare som han anvisats – dvs. han får kontakt med läkaren och anvis- ningar av denne om hur behövlig vård skall ordnas – i regel under läkarens följande arbetsdag, dock senast inom tre dagar efter det att han vände sig till hälsocentralen för att komma i kontakt med lä- karen.

Anmärkning

En patient som är i brådskande behov av hjälp bör omedelbart få den vård han behöver.

Tillämpningsdirektiv

1 Husläkarsystemet

Husläkarhandledningen (Opas omalääkärijärjestelmän kehittämiseen, Kommunala arbetsmarknadsverket 2004, beställningsnummer 3-0730) in- nehåller noggrannare anvisningar, som avtalsparterna gemensamt utarbe- tat, om ordnande och genomförande, uppföljning och utvärdering av huslä- karsystemet samt bestämning och ändring av läkarnas ansvarsbefolkning. Dessa anvisningar är en hänvisningsbestämmelse.

Tjänstekollektivavtalets bestämmelser för husläkare tillämpas på alla läkare med allmänläkarrättigheter/specialläkarkompetens vid kommunens hälso- central, om ovan nämnda villkor uppfylls. Bilagan tillämpas oberoende av vilken läkarens tjänstebeteckning är.

För legitimerade läkare som saknar allmänläkarrättigheter kan man lokalt bestämma om anställningsvillkoren skall följa specialbestämmelserna för husläkare eller bestämmelserna för övriga läkare. Vilka bestämmelser som tillämpas beror på hur länge läkarens anställning varar och på vilket sätt han deltar i den befolkningsansvarsbaserade verksamheten. Anställnings- villkoren för medicine studerande följer bestämmelserna för andra läkare än husläkare, om inte något annat avtalas lokalt.

2 Lönens beståndsdelar i husläkarsystemet

En husläkares lön består av ordinarie lön enligt § 7 nedan (uppgiftsrelaterad lön, befolkningsdel, ett individuellt tillägg och ett eventuellt årstillägg) och prestationsbaserade ersättningar, dvs. besöks- och åtgärdsarvoden. Dessu- tom kan individer eller grupper betalas vedertagna belönande tillägg. Jou- rersättningarna bestäms i allmänhet på samma sätt som för andra läkare vid hälsocentraler. Angående lönerna, se husläkarhandledningen.

3 Hur partiell tjänstledighet inverkar på tillämpningen av specialbestämmelserna för husläkare

Med beaktande av den befolkningsansvarsbaserade verksamhetens karak- tär är det meningen att specialbestämmelserna för husläkare huvudsakligen skall tillämpas på läkare med full arbetstid (jfr andra läkare än husläkare), men den kan också tillämpas på läkare som arbetar deltid (t.ex. på grund av partiell vårdledighet). Trots att en husläkare inte kan beviljas tjänstledighet för en del av arbetstiden (arbetstiden inte fastställd i avtalet), kan han be- frias från någon/en del av sina tjänsteuppgifter utan att arbetstiden specifi- ceras. Husläkarens lön bestäms då enligt prövning i förhållande till de upp- gifter och den arbetsmängd som återstår. Om deltiden till exempel arrange- ras så att läkarens ansvarsbefolkning minskas med hälften, betalas den uppgiftsrelaterade lönen till 50 % och befolkningsdelen bestäms utifrån den minskade ansvarsbefolkningen. Exakt hur lönen bestäms beror alltid på i vilken form deltidsarbetet arrangeras. Om läkaren inte alls tilldelas någon egen ansvarsbefolkning, bestäms lönen enligt bestämmelserna för andra läkare än husläkare.

§ 4 Anställningsvillkor för amanuenser

Lönen för en amanuens i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, dvs. en läkarpraktikant, som utför sjukhustjänst som ingår i läkarutbild- ningen och som har full arbetstid bestäms enligt det belopp som anges i § 3 i avlöningskapitlet i AKTA. Också till övriga delar fast- ställs hans anställningsvillkor enligt bestämmelserna i AKTA, varvid

arbetstidssystemet kan följa § 7 eller § 9 i kapitlet om arbetstid i AKTA.

II AVLÖNING

§ 5 Tillämpliga bestämmelser i avlöningskapitlet i AKTA

Förutom detta avtal tillämpas bestämmelserna i avlöningskapitlet i AKTA (kap. II) och följande bestämmelser i de bilagor som hör till kapitlet:

AKTA paragraf	AKTA ärende	Undantag från tillämpningen av AKTA
§ 1	Tjänsteinnehavarnas rätt till lön
§ 2	Lönesystemet
§ 4 mom. 1 och 4	Lönesättning (grundlön och sänkning av grundlönen p.g.a. avsaknad av utbildning)	De uppgiftsrelaterade grundlönerna (lönesättningen) för dem som omfattas av detta avtal anges i bilagorna 1–5 till detta avtal och i § 6 i den allmänna delen.
§ 5	Bestämning av den upp- giftsrelaterade lönen	Se tillämpningsdirektivet nedan. I avta- lets lönesättning finns kompletterande närmare anvisningar om bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen.
§ 6	Individuellt tillägg (inklusive protokollsan- teckningen i mom. 4 om att årstillägget skall kvarstå)	Se bestämmelsen om minimibeloppet för individuellt tillägg i § 9 i den all- männa delen och tillämpningsdirektivet. Se bilaga 5 § 4 mom. 1 om uträkning av den årsbundna delen av det indivi- duella tillägget för veterinärer i vissa fall.
§ 7 och bilaga 9	Resultatbonus Direktiv för resultat- arvoden
§ 8	Motivationstillägg
§ 9	Språktillägg
§ 10	Fjärrortstillägg
§ 11	Mötesarvoden
§ 12	Föreläsningsarvoden

AKTA paragraf	AKTA ärende	Undantag från tillämpningen av AKTA
§ 13 mom. 1 och 2	Lön för deltids- arbetande	Tillämpas inte på husläkare eller vete- rinärer vilkas ordinarie arbetstid inte har fastställts i avtalet. Se allmänna delen § 3 punkt 3 i tillämpningsdirektivet och § 12 mom. 1.
§ 13 mom. 3	Iakttagande av tidigare lönegrunder i bitjänst	Anställningsvillkoren för sådana inne- havare av bitjänst vid universitetssjuk- hus som avses i 28 § lagen om specia- liserad sjukvård regleras i § 5 i bilaga 3 på samma sätt som för sjukhusläkare och sjukhustandläkare med huvud- tjänst.
§ 14	Lön för arbetsgivarens representant
§ 15	Tjänsteinnehavare med avtalslön
§ 16	Ordinarie lön	För husläkare ersätter den ordinarie lönen enligt § 7 i den allmänna delen denna bestämmelse i AKTA. Ordinarie lön för tandläkare vid hälso- centraler under semester och avlönad tjänstledighet och vid beräkning av se- mesterersättning. Se allmänna delen § 8. Ordinarie lön för veterinärer under se- mester, avlönad tjänstledighet och ut- bildning. Se bilaga 5 § 4 mom. 2.
§ 17	Lönebetalning
§ 18	Uträkning av lön för kor- tare tid än en kalendermånad	För husläkare och veterinärer, vilkas ordinarie arbetstid inte har fastställts i avtalet, bestäms lönen för en del av månaden som dagslön. Se tillämp- ningsdirektiven till § 7 mom. 2 i den allmänna delen och § 1 punkt 4 i bilaga 5.
§ 19	Arbetsgivarens kvittningsrätt
§ 20	Lön under avstängning från tjänsteutövning

Tillämpningsdirektiv

Hur den uppgiftsrelaterade lönen bestäms

Den uppgiftsrelaterade lönen för en tjänsteinnehavare som omfattas av lä- karavtalet bestäms i första hand utifrån hur krävande läkarens uppgifter är. De allmänna värderingsfaktorerna anges i tillämpningsdirektivet till § 5 mom. 1 i avlöningskapitlet i AKTA. I tillämpningsdirektivet behandlas hur t.ex. utbildning, extra uppgifter, extra ansvar och chefsställning påverkar ar- betets svårighetsgrad. Vilka omständigheter som bäst beskriver de faktorer som anges i tillämpningsdirektivet, dvs. vad som gör en uppgift mer krä- vande än andra, avgörs lokalt. På lönen för anställda som står utanför löne- sättningen tillämpas bestämmelserna för grupper utanför lönesättningen i § 4 mom. 1 och i § 5 mom. 1 i avlöningskapitlet i AKTA.

Om svårighetsgraden i tjänsteinnehavarens uppgifter förändras avsevärt, justeras grundlönen samtidigt på det sätt som anges i § 5 mom. 2 i AKTA. Avsevärda ändringar i uppgifterna och eventuell inverkan på tjänsteinne- havarens lön skall diskuteras med tjänsteinnehavaren.

§ 6 Lönesättning för läkare vid uppfostrings- och familjerådgivningsbyråer 1.9.2005

Kompetens: för uppgiften lämplig specialläkarkompetens; grundlön

L0KASVNL 3 421,91 €

§ 7 Ordinarie lön, dagslön och timlön för husläkare mom. 1 Ordinarie lön

Husläkarens ordinarie lön är den på basis av bilaga 1 för husläkare fastslagna uppgiftsrelaterade lönen och befolkningsdelen, det indi- viduella tillägget och det eventuella årstillägg som avses i proto- kollsanteckningen till § 6 mom. 4 i avlöningskapitlet i AKTA.

mom. 2 Dagslön

Dagslönen får man genom att dividera läkarens ordinarie lön med antalet kalenderdagar under kalendermånaden.

Tillämpningsdirektiv

Bestämmelsen tillämpas då lön betalas för bara en del av en kalendermå- nad, t.ex. för att tjänsteförhållandet börjar eller slutar mitt under månaden el- ler för att läkaren har oavlönad tjänstledighet en del av månaden.

Eftersom det i avtalet inte fastställs någon ordinarie arbetstid för läkarna, bestäms en vikaries lön för en ofullständig kalendermånad alltid som dags-

lön och inte som timlön, oberoende av hur länge vikariens anställningsför- hållande varar.

mom. 3 Timlön

Timlönen för en husläkare får man genom att dividera den ordina- rie lönen med 160.

§ 8 Ordinarie lön för tandläkare vid hälsocentraler

Den ordinarie lönen för legitimerade tandläkare vid hälsocentraler under semester och avlönad tjänstledighet och vid uträkning av semesterersättning höjs med det procenttal som fås genom att man beräknar: hur många procent hälften (1/2) av de åtgärdsarvo- den som betalats för ordinarie arbetstid under det föregående kvali- fikationsåret utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid.

Semesterersättningen, som betalas när anställningen upphör, räk- nas ut på de arvoden och den ordinarie lön som betalts under det kvalifikationsår då anställningen upphör.

§ 9 Minimibeloppet för individuellt tillägg

Sådana prövningsbaserade individuella tillägg som avses i § 6 mom. 1 i avlöningskapitlet i AKTA bör användas i kommunen/sam- kommunen på årsnivå enligt följande

1 för läkare och tandläkare vid hälsocentraler minst 3,5 %

2 för sjukhusläkare och sjukhustandläkare minst 1,5 %

beräknat på den totala summan av de årliga uppgiftsrelaterade lö- nerna, varvid den totala summan av den uppgiftsrelaterade lönen i detta fall omfattar också husläkarnas befolkningsdelar.

Tillämpningsdirektiv

Den totala summan av lönerna kan beräknas till exempel på basis av före- gående års bokslut. Beloppet räknas ut och kontrolleras en gång per år.

Om beviljande av individuellt tillägg se tillämpningsdirektiven till § 6 i avlö- ningskapitlet i AKTA. Om beviljande av tillägg och värdering av arbetspre- station se Löneguide för kommunarbetsgivare 2004: Individuell belöning och LÄKTA 2003–2004, tillämpningsdirektiven till § 10 mom. 1 i allmänna delen.

Exempel

En person i chefsställning kan till exempel besitta administrativ eller någon annan särskild kompetens som i och för sig inte förutsätts för uppgiften och inte inverkar på uppgiftens svårighetsgrad, men som kan vara till väsentligt nytta i ledarskapsuppgifterna och detta kan då utgöra en grund för individu- ellt tillägg.

En tjänsteinnehavares uppgift att vara tutor för personer som genomgår grundutbildning eller fortbildning kan öka arbetets svårighetsgrad jämfört med andra i samma lönegrupp och detta beaktas därför i den uppgiftsrelate- rade grundlönen. Stor framgång i tutorskapet kan däremot utgöra en grund för att bevilja individuellt tillägg. Tutorskapet i sig kan förutsätta extra god yrkesskicklighet i den egentliga uppgiften och dessutom pedagogiska fär- digheter och flexibilitet, vilka är typiska grunder för beviljande av individuellt tillägg.

För bland annat husläkare kan individuellt tillägg användas för att ersätta sådana extrauppgifter (t.ex. rådgivning) som ger läkaren större arbetsbörda jämfört med de andra läkarna, om uppgiften, t.ex. på grund av att den är till- fällig, inte har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen.

Grunden för att betala resultatbonus till husläkare kan till exempel vara att läkargruppen lyckats utveckla primärvården inom befolkningsansvarssys- temet och en adekvat nivåstrukturering så att dessa gett bättre resultat än vad man normalt kan vänta sig. Resultatbonusens storlek kan variera inom gruppen beroende på de enskilda medlemmarnas arbetsinsatser. Resultat- bonus beviljas efter årlig prövning. Läkargruppens resultat bör bedömas som en helhet. Goda resultat kan till exempel innebära att befolkningsan- svarsverksamheten i stor utsträckning också täcker områdets behov av öp- penvård (hälsocentralens tjänster i balans med efterfrågan), att tillgången till service i snitt är utmärkt och väntetiderna korta, att antalet jourpatienter har minskat kraftigt jämfört med vad det var innan man införde husläkarsyste- met och att vårdkostnaderna hålls under kontroll.

Inom munhälsovården kan man exempelvis ange som ett av villkoren för att bevilja cheferna individuella tillägg att DMF-indexet för 18-åringar under en bestämd period, t.ex. ett kalenderår, förbättrats mer än det nationella me- deltalet. Alternativt kan samma grund användas som en av de primära grunderna för att bevilja resultatbonus och då belönas chefens yrkesskick- lighet i övrigt/framgång i chefsuppgifterna med ett individuellt tillägg.

III ARBETSTID OCH ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR

§ 10 Tillämpliga bestämmelser i arbetstidskapitlet i AKTA

Förutom detta avtal tillämpas även följande bestämmelser i arbets- tidskapitlet (kap. III) i AKTA:

AKTA paragraf	AKTA ärende	Undantag från tillämpningen av AKTA
§ 1	Principen om effektiv användning av arbetstiden
§ 3 mom. 1, 2 och 4	Avvikelser från arbetstids- bestämmelserna
§ 4 mom. 2	Tid som räknas in i arbets- tiden i vissa fall
§ 13	Dygnets början m.m.
§ 19 och § 20 mom. 1 och 2	Ersättningar för obekväm arbetstid	Nattersättningen är 30–40 %, vilket avviker från § 20 mom. 2 i AKTA. Till den som beordrats jour eller utför sådant kliniskt mertidsarbete som av- ses i bilagorna betalas inte ersättning- ar enligt AKTA. Se bestämmelserna i bilagorna.
§ 21 och 22	Allmänna förutsättningar och begränsningar för ar- betstidsersättning
§ 23	Arbetstidsersättningar till dem som är i ledande eller självständig ställning	Till personer i ledande eller självstän- dig ställning betalas ersättningar för jour och kliniskt mertidsarbete enligt bilagorna. Se § 13–14 nedan.
§ 25 mom. 1 och 3–5	Uträkning av timlön samt tidpunkten för givande av ersättning i pengar eller i form av ledighet	Se § 19 i allmänna delen och § 7 mom. 2 i bilaga 1 och § 4 mom. 6 i bilaga 3 om avvikande bestämmelser gällande betalningstidpunkten för jou- rersättningar och § 7 mom. 3 i all- männa delen om vilket tal husläkarnas timlöner skall divideras med.

AKTA

paragraf

AKTA

ärende

Undantag från tillämpningen av AKTA

Om den anställde insjuknar innan kompensationsledigheten börjar eller under kompensationsledigheten görs som vid flyttning av semester i mot- svarande situationer (AKTA, § 9 i se- mesterkapitlet), och arbetsgivaren har då rätt till den del av sjukdagpenning- en som motsvarar den lön som beta- las för sjukdomstiden. Om efteråt kon- stateras att sjukdagpenning inte beta- las till arbetsgivaren, anses kompen- sationsledigheten uttagen och förbru- kad enligt den ursprungliga bekräftel- sen.

§ 29

Utjämningsschema för arbetstiden

Se dessutom bestämmelsen om arbetstidshandlingar i § 17 nedan.

§ 11 Ordinarie arbetstid

mom. 1 Begränsningar som gäller tillämpningen av bestämmelsen

Bestämmelsen i denna paragraf tillämpas inte på husläkare och inte heller på andra veterinärer än heltidsanställda hygieniker.

mom. 2 Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden för dem som omfattas av avtalet är 37 timmar. För sjukhusläkare och sjukhustandläkare är den ordinarie arbetstiden dock 38 ¼ timme per vecka eller i genomsnitt detta ti- mantal per vecka under en arbetsperiod i vilken den ordinarie ar- betstiden enligt en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning ut- jämnas till detta timantal per vecka. Utjämningsperiodens maxi- milängd är ett år.

mom. 3 Den ordinarie arbetstiden under en arbetsvecka eller arbetsperiod i vilken det ingår en söckenhelg

Under de veckor eller arbetsperioder i vilka det ingår långfredag, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller midsommarafton samt under de veckor eller arbetsperioder då nyårsdagen, tretton- dagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en annan dag än en lördag eller söndag, är

den ordinarie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod 7 timmar 24 minuter kortare. För sjukhusläkare och sjukhustandläkare är ar- betstiden dock 7 timmar 39 minuter kortare. Om det under samma arbetsvecka eller arbetsperiod infaller två eller flera ovan avsedda extra lediga dagar är veckan eller arbetsperioden ovan nämnda an- tal timmar kortare för var och en av dessa extra lediga dagar

I deltidsarbete minskas arbetstiden under en sådan vecka/period så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg nedsätts med den andel av 7 timmar 24 minuter eller 7 timmar 39 minuter som tjänsteinnehavarens deltidsarbetstid utgör av full arbetstid enligt mom. 2.

Detta moment tillämpas inte om anställningsförhållandet inte varar en enda hel sådan arbetsvecka/arbetsperiod som avses i mom. 2.

Tillämpningsdirektiv

Varje söckenhelg som avses i mom. 3 förkortar arbetstiden med det antal timmar som anges ovan. Även för t.ex. sjukhusläkare med partiell eller full sexdagars arbetsvecka är arbetstiden under söckenhelgsveckor 7 timmar 39 minuter kortare för varje extra ledig dag. Xxxxxxxxxxxx som infaller på en lördag inverkar inte heller för dessa läkares vidkommande förkortande på arbetstiden.

mom. 4 Den ordinarie arbetstiden för läkare och tandläkare vid hälsocen- traler och sjukhus under en avbruten arbetsvecka/arbetsperiod

Om en läkares eller tandläkares arbetsvecka eller arbetsperiod av- bryts för att tjänsteförhållandet börjar eller slutar eller på grund av semester, tjänstledighet, deltagande i kurser (tjänstledighet eller tjänstereseförordnande) eller jourledighet, bestäms den ordinarie arbetstiden enligt följande:

1 Var avbrottet inte känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med det timantal som har an- tecknats i arbetsskiftsförteckningen för de dagar som motsvarar avbrottsdagarna.

2 Var avbrottet känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, för- kortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar för den första av- brottsdagen i veckan, för sjukhusläkare och sjukhustandläkare dock med 7 ¼ timme, och för de följande avbrottsdagarna med 7 ½ timme, för sjukhusläkare och sjukhustandläkare dock med 7 ¾ timme, förutsatt att avbrottsdagen annars hade varit en arbetsdag under veckan.

Tillämpningsdirektiv

Om läkarens ordinarie arbetstid i regel fördelar sig på sex arbetsdagar i veckan, förkortas den ordinarie arbetstiden i det fall som avses ovan i punkt 2 med 6 ½ timme (lördagar med 4 ½ timme) per avbrottsdag.

För deltidsanställda finns inga bestämmelser om avbrutna arbetsveckor el- ler avbrutna arbetsperioder som är relaterade till deltidsarbetstiden, utan på dem tillämpas samma bestämmelser som gäller dem som har full arbetstid. Arbetstiden för en deltidsanställd kan under en avbruten period vara högst densamma som hans deltidsarbetstid och högst densamma som arbetsti- den för en tjänsteinnehavare med full arbetstid enligt ovan nämnda be- stämmelser för en avbruten period. I praktiken förkortas en deltidsanställds arbetstid under en avbruten period så att det motsvarar avbrottet, även om det inte föreligger någon absolut avtalsbaserad skyldighet att förkorta ar- betstiden.

Exempel

– En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en treveckors arbetsperiod tjänstledig en vecka. Arbetstiden under perioden förkor- tas i praktiken så att det motsvarar tjänstledigheten, dvs. till 60 tim- mar.

– En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Arbetstiden under perioden förkortas vanligen så att det motsvarar semestern. Om en deltidsanställd t.ex. arbetar bara 2–3 dagar i veckan, beviljas semestern om möjligt i hela veckor.

– En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Arbetstiden under perioden för- kortas med så många timmar att det motsvarar de timmar som an- tecknats för sjukdagarna.

§ 12 Anträffbarhet för husläkare, bilaga 1

En husläkare bör dagligen vara anträffbar för sin ansvarsbefolkning med undantag av lördagar och söndagar samt de söckenhelger och helgdagsaftnar som nämns i § 11 mom. 3 i allmänna delen i detta avtal.

Tillämpningsdirektiv

Angående anträffbarhet se bl.a. punkt 5.2 i bilaga 1 till den allmänna delen.

§ 13 Jour

mom. 1 Definition av jour

Med jour avses att en läkare/tandläkare på arbetsgivarens beord- ran vistas på arbetsplatsen (aktiv jour eller s.k. annan arbetsplats- jour) eller någon annanstans (s.k. fri jour), redo att vid behov ar- beta utom sin ordinarie arbetstid.

mom. 2 Jourersättning

Till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus betalas jourersättningar enligt respektive bilaga för arbete som arbetsgiva- ren gett i uppgift att utföra utöver den ordinarie arbetstiden. För så- dan jour betalas inga andra arbetstidsersättningar.

Tillämpningsdirektiv

1 Syftet med jour

Syftet med jourer är att utom läkarnas/tandläkarnas ordinarie arbetstid till- handahålla befolkningen sådana ur vårdsynpunkt brådskande medicinska undersökningar och vårdåtgärder som inte kan skjutas upp utan livsfara el- ler betydande olägenhet för hälsan.

2 Jourformer, jourbefattningar, jourdygn, jourskift

Den behöriga kommunala myndigheten beslutar om jourformerna samt när jourerna skall börja och sluta. En jour kan vara

– arbetsplatsjour med tjänstgöring på arbetsplatsen, dvs. vid hälsocen- tralen/sjukhuset. Jouren kan i dessa fall vara s.k. aktiv jour eller annan arbetsplatsjour (hälsocentraljour/sjukhusjour), eller

– fri jour, x.ex. telefonjour.

Med en jourbefattning avses en jouruppgift som innehas av en läkare under jourtid. Beroende på jourbehovet kan befattningen vara en deldygnsbefatt- ning (jour från kvällen till natten) eller en dygnetruntbefattning (jour från kvällen till morgonen).

Med jourdygn avses i detta avtal, om inget annat uttryckligen sägs, jourpass på minst 10 och högst 24 timmar räknat från det att läkarens jour började. Längden på jourdygnen kan variera efter behov. Ett jourdygn anses börja kl. 8.00.

Längden på de jourskift som en läkare beordras kan variera mellan några timmar och ett helt dygn, undantagsvis kan de t.o.m. vara längre. Utgångs-

punkten är dock att samma läkare får ha jour under högst ett dygn i ett sträck (se t.ex. tillämpningsdirektivet till § 18 i den allmänna delen).

3 Skyldighet att ha jourtjänstgöring

Xxxx utöver ordinarie arbetstid hör till varje läkares/tandläkares tjänsteplik- ter.

En husläkare är skyldig att delta i jourtjänstgöring på det sätt som den behö- riga kommunala myndigheten lokalt bestämmer.

Arbetsgivaren bestämmer vilken jourskyldighet en läkare har, dvs. jourfor- men, vilken bundenhet jourformen förutsätter samt beredskapsgraden, en- ligt de krav som funktionerna vid hälsocentralen/sjukhuset ställer samt med hänsyn till patientsäkerheten, ändamålsenlighetsaspekter och antalet lä- kare/tandläkare som är med i joursystemet. Däremot inverkar inte t.ex. xxxx- xxxx/tandläkarens boningsort på valet av jourform.

Bl.a. med tanke på patientsäkerheten och frågan om läkarens/tandläkarens ansvar är det nödvändigt att jourformen inklusive den beredskap som den förutsätter anges exakt. Beroende på variationer i efterfrågan på service kan jourformen även ändras under läkarens jourskift t.ex. så att han be- ordras att ha arbetsplatsjour på kvällen och fri jour på natten.

4 Begränsning av läkarnas jourbundenhet

En läkare får inte utan sitt samtycke åläggas att ha jour mer än sex jour- dygn, eller om jouren enbart är aktiv jour, mera än fem jourdygn i månaden, om inte verksamheten nödvändigtvis förutsätter detta. Gränsen räknas så, att de jourtimmar som under en kalendermånad planerats för en läkare/de jourtimmar som han tjänstgjort under månaden adderas och resultatet divi- deras med 18 vid hälsocentraler och med 19 vid sjukhus (talen utgör jour- dygnens kalkylerade genomsnittliga längd). Med den förtroendeman som företräder läkarna kan också lokalt avtalas att läkarnas jourbundenhet skall begränsas på något annat sätt. Om en läkare regelbundet åläggs jour oftare än vad som sägs ovan, skall förhandlingar föras med förtroendemannen om hur den oskäliga jourbelastningen skall kunna undvikas.

Om en gravid läkare så önskar, skall vid planeringen av jourskiften under de tre sista graviditetsmånaderna vid behov beaktas att arbetet eventuellt blir svårare för henne till följd av graviditeten. Detta skall beaktas så att hon be- frias från skyldighet att ha jour, om jourerna kan genomföras utan att de öv- riga läkarna åläggs jourtjänstgöring som överskrider ovan nämnda maximi- gränser.

5 Resekostnadsersättning till jourhavande läkare

Till en jourhavande läkare som har arbetsplatsjour betalas inte ersättning för resekostnader som föranleds av resor mellan jourplatsen och bostaden (gäller arbetsresa). Om en sådan arbetsresa är längre än läkarens normala

arbetsresa till den plats där han arbetar permanent, ersätts läkaren för de extra kostnaderna (AKTA § 2 mom. 2 bilaga 17). Arbetsplatsjourhavarens hembesök och andra besök är tjänsteförrättningsresor, som ersätts enligt AKTA, bilaga 17.

Om en jourhavande läkare under fri jour blir tvungen att till följd av sina tjänsteuppgifter bege sig till hälsocentralen/sjukhuset, ersätts resekostna- derna i den mån de är rimliga (gäller vanligen egen bil eller eventuellt taxi). För resa under jour från en fritidsbostad till arbetsplatsen och tillbaka beta- las ersättning högst som från den egentliga bostaden eller hemmet.

På basis av § 6 mom. 2 i bilaga 17 (resekostnadsersättningar) till AKTA, be- talas till jourhavande läkare vid hälsocentral dagtraktamente för tjänsteför- rättningsresa i anslutning till jourtjänstgöring, om

– läkaren under ett jourskift som en myndighet beordrat honom måste övernatta någon annanstans än i sin bostad

– tjänsteförrättningsresan sträcker sig längre än 15 km från läkarens bostad och tjänsteutövningsplats

– förutsättningar för betalning av dagtraktamente också annars förelig- ger.

Om jourplatsen samtidigt är den plats där en läkare vid hälsocentral huvud- sakligen utövar sin tjänst (tjänsteutövningsplats), betalas inget dagtrakta- mente. Som en här avsedd huvudsaklig tjänsteutövningsplats betraktas jourplatsen också när läkaren på denna jourplats i medeltal arbetar över 15 % (ca en arbetsdag) av sin ordinarie arbetstid.

mom. 3 Aktiv jour

1 Med aktiv jour vid hälsocentral avses sådan dygnetruntjour (jouren är ordnad från kvällen till morgonen) eller deldygnsjour (jour ordnad från kvällen till natten) som en läkare i bägge fallen har beordrats att utföra på arbetsplatsen och där i medeltal minst 60 % av jour- timmarna är arbetad tid under jour. Därtill förutsätts det att en del- dygnsjour skall pågå åtminstone till kl. 22.00.

2 Med aktiv jour vid sjukhus avses jour som en läkare har beordrats att utföra på arbetsplatsen och där i genomsnitt minst 60 % av jour- timmarna består av arbetad tid.

Tillämpningsdirektiv

Aktivjourbefattningarna bestäms årligen lokalt. Då aktivjourbefattningarna bestäms är det ändamålsenligt att räkna ut den genomsnittliga arbetade ti- den under jour utgående från en så normal kalendermånad som möjligt, t.ex. november (omfattar inte söckenhelger, ledigheter m.m. i nämnvärd grad).

Jour kan omvandlas till aktiv jour och aktiv jour omvandlas till vanlig jour även mitt under ett kalenderår, om det sker väsentliga förändringar i verk- samheten.

Ledig dag efter aktiv jour, se § 19.

mom. 4 Annan arbetsplatsjour (hälsocentraljour eller sjukhusjour)

Med annan arbetsplatsjour avses jour som en läkare har beordrats att utföra på arbetsplatsen (jourstället) och som inte är ovan i mom. 3 avsedd aktiv jour.

Tillämpningsdirektiv

På sjukhus kommer annan arbetsplatsjour i fråga främst när fri jour utanför arbetsplatsen inte anses vara tillräcklig med tanke på patientsäkerheten.

På hälsocentraler kommer annan arbetsplatsjour, liksom även aktiv jour, i allmänhet i fråga endast vid stora och medelstora hälsocentraler eller vid samjour för flera hälsocentraler, där mängden arbetad tid under jour kräver sådan.

För tandläkare kan jouren utföras vid hälsocentralen, dvs. på arbetsplatsen, eller vara fri jour, dvs. telefonjour. Hälsocentraljour kommer i allmänhet i fråga under veckoslut och söckenhelger och varar ca 1–4 timmar (s.k. värk- jour). Jouren kan fortsätta längre än vad som bestämts på förhand, om en del av patienterna annars skulle bli utan vård. I praktiken förekommer fri jour sällan för tandläkare.

mom. 5 Fri jour (telefonjour)

Med fri jour avses jour som en läkare har beordrats att utföra nå- gon annanstans än på arbetsplatsen (på jourstället).

Tillämpningsdirektiv

En läkare som beordrats fri jour är skyldig att vara anträffbar per telefon, alarmanordning e.d., och skall omedelbart efter kallelse vid behov bege sig till jourplatsen (arbetsplatsen).

Arbetsgivaren bestämmer närmare beredskapsgraden vid fri jour, bl.a. xxx- xxx bundenhet jouren förutsätter, sättet att komma i kontakt med läkaren och inom vilken tid läkaren skall infinna sig på arbetsplatsen. När den bun- denhet som fri jour förutsätter årligen bestäms lokalt, är det skäl att följa ut- vecklingen inom teknologi och telekommunikation.

Protokollsanteckning

När det gäller läkare vid hälsocentraler på vilka tillämpas jourbestämmelser enligt den gamla tjänstestadgemallen för kommunalläkare eller vilkas bun-

denhet och beredskap har bestämts enligt x.x. xxxxxxx, tillämpas fortsätt- ningsvis bestämmelserna i protokollsanteckningen till § 6 mom. 4 i bilaga 1 till det läkaravtal som gällde 15.1.2000.

mom. 6 Jour som det finns särskilda bestämmelser om i veterinärbilagan

Till en veterinär som beordrats jour betalas för jouren de ersätt- ningar som bestäms i bilagan, men inga andra arbetstidsersätt- ningar.

§ 14 Mertids- och övertidsarbete

mom. 1 Definition av och ersättning för kliniskt mertidsarbete

Med kliniskt mertidsarbete avses sådant kliniskt mottagningsarbete av en läkare/tandläkare vid en hälsocentral och sådant kliniskt ar- bete av en heltidsarbetande sjukhustandläkare i huvudtjänst med specialtandläkarkompetens som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden och som inte utförs under den or- dinarie arbetstid som antecknats i läkarens/tandläkarens arbets- skiftsförteckning eller under jourtid. Till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och till sjukhustandläkare betalas ersättning för kli- niskt mertidsarbete enligt respektive bilaga. För ovan avsett mer- tidsarbete betalas inga andra arbetstidsersättningar.

mom. 2 Definition av och ersättning för annat mertidsarbete

Annat mertidsarbete som skall ersättas är sådant arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens ordinarie arbetstid och som inte är övertidsarbete eller sådant kliniskt mer- tidsarbete som avses ovan i mom. 1 eller sådan jour som avses i §

13. I mertidsersättning betalas för varje timme av mertidsarbete en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

mom. 3 Definition av och ersättning för annat övertidsarbete

Annat övertidsarbete som skall ersättas är sådant arbete som ut- förs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal timmar och som inte är sådant kliniskt mertidsarbete som avses i mom. 1 ovan eller sådan jour som avses i § 13: 38 ¼ timmar gånger antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på tjänste- innehavaren. Som övertidsersättning betalas per övertidstimme en med 50 % förhöjd timlön eller ges ledighet med motsvarande för- höjning.

Tillämpningsdirektiv

När det gäller sådant kliniskt mertidsarbete som det finns särskilda be- stämmelser om i bilagorna, bestäms ersättningarna för mertidsarbete och övertidsarbete uteslutande utgående från de särskilda bestämmelserna i bi- lagorna. Det har ingen betydelse att arbetstiden då eventuellt överskrider den i mom. 3 angivna övertidströskeln. På motsvarande sätt betalas till den som beordrats jour enbart de jourersättningar som anges i bilagorna, även om det aktiva arbetet under jouren blir sådant mertids- eller övertidsarbete som avses i denna paragraf. Vid betalning av arbetstidsersättningar tilläm- pas alltså separat behandling av mertidsarbete och jour som avses i bila- gorna och sådant s.k. annat mertids- och övertidsarbete som avses i denna paragraf.

I läkaravtalet finns inga bestämmelser om sjukhusläkarnas s.k. kliniska mer- tidsarbete. Också för sjukhusläkare med full arbetstid kan arbetstidsersätt- ningar för s.k. kliniskt mertidsarbete avtalas lokalt i avvikelse från arbets- tidsbestämmelserna i läkaravtalet, t.ex. när en läkare utöver sin ordinarie arbetstid utför sådant patientarbete vid sjukhus eller på någon annan plats som arbetsgivaren bestämt (t.ex. vid en hälsocentral) och på förhand har planerats i den arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren godkänt. Den lo- kala arbetsgivaren beslutar om behovet och ordnandet av kliniskt mertids- arbete och för det kliniska arbetet utarbetas en plan, av vilken bl.a. framgår vilka undersökningar och behandlingar som skall utföras som kliniskt ar- bete, mängden åtgärder och en kostnadsberäkning, och respektive läkare som deltar i detta arbete godkänner planen och förbinder sig att genomföra den. Ersättningarna för enskilda läkare bestäms efter lokala förhållanden och behov, t.ex. som åtgärdsarvoden eller som totalarvoden för ett visst an- tal åtgärder. Som hjälp kan användas t.ex. den separata åtgärdsklassifice- ringen för kliniskt mertidsarbete i LÄKTA 2003–2004. I lokalt avtalade er- sättningar ingår alla arbetstidsersättningar som betalas till läkare för arbetet och utöver detta betalas inte sådana arbetstidsersättningar som bestämts i läkaravtalet.

§ 15 Särskild ersättning till läkare som inkallas till arbete under sin lediga tid

Till läkare som inkallas till arbete under sin lediga tid kan ersättning för arbetet betalas med iakttagande av § 10 och § 14 mom. 2 och 3 i den allmänna delen i detta avtal eller i tillämpliga delar bestäm- melserna i respektive bilaga, så som närmare bestäms lokalt.

§ 16 Perioden för maximiantalet övertidstimmar

Kalenderåret används som en sådan period för maximiantalet övertidstimmar som avses i 19 § 1 mom. arbetstidslagen. Till öv- riga delar tillämpas bestämmelsen i 19 § arbetstidslagen.

Tillämpningsdirektiv

Till maximiantalet övertidstimmar enligt 19 § arbetstidslagen räknas arbete som utförts på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal timmar:

40 timmar gånger antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på tjäns- teinnehavaren. När man räknar ut den tid som skall hänföras till maximian- talet övertidstimmar beaktas den tid som uttryckligen använts för arbete. Exempelvis vilotider eller arbetstidsersättningar i ledig tid (t.ex. jourledighet) räknas inte här som sådan arbetstid, inte heller t.ex. tid som åtgått till utbild- ning eller förtroendemannauppdrag, inte ens om de sköts under ordinarie arbetstid. Av jourtid beaktas som här avsedd arbetstid den arbetade tiden.

§ 17 Arbetstidshandlingar

Arbetsgivaren är skyldig att på förhand göra upp en arbetsskiftsför- teckning av vilken framgår hur arbetstiden skall användas under arbetsperioden. Arbetsskiftsförteckningen skall skriftligt delges tjänsteinnehavaren i god tid och senast en vecka innan arbetspe- rioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med tjänsteinnehavarens samtycke eller av grundad anledning.

Beträffande utjämningsschemat för arbetstiden iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i § 29 i arbetstidskapitlet i AKTA.

Tillämpningsdirektiv

Se bilagan till allmänna delen om hur arbetsskiftsförteckningen görs upp och ändras m.m.

IV VILOTIDER

§ 18 Ledighet per vecka

Bestämmelserna i § 26 mom. 1 och 5 i arbetstidskapitlet i AKTA iakttas, om det är möjligt med hänsyn till att verksamheten inom primärvården eller den specialiserade sjukvården skall kunna ord- nas på ett ändamålsenligt sätt.

Utöver vad som bestäms i § 26 mom. 3 i arbetstidskapitlet i AKTA kan de som omfattas av avtalet beordras jour eller kallas till arbete under sin veckoledighet eller under någon annan ledig dag, om detta är motiverat med tanke på effektiviteten i verksamheten och patientsäkerheten. För outtagen veckoledighet har en lä- kare/tandläkare dock rätt till ersättning enligt § 26 mom. 4 i arbets- tidskapitlet i AKTA. Om det finns en verksamhetsbetingad anled-

ning som gör det nödvändigt att betala ersättningen i pengar, är detta möjligt också utan läkarens/tandläkarens samtycke.

Tillämpningsdirektiv

Avtalsbestämmelserna utgår från principen om femdagars arbetsvecka. För att de lediga dagarna skall ges på ett ändamålsenligt sätt skall arrange- mangen med lediga dagar beaktas redan när arbetsskiftsförteckningen görs upp. Lediga dagar är också t.ex. söckenhelger och de ledigheter som bevil- jats som jourersättning. Man skall t.ex. försöka garantera ledigheten per vecka på ett sådant sätt att inte en och samma läkare åläggs jour under ett helt veckoslut. När arbetsperiodens arbets- och jourarrangemang planeras bör man också i övrigt se till att det i perioden ingår sådana lediga dagar under vilka tjänsteinnehavaren är fri från sina tjänsteåligganden och sin jourskyldighet. Ytterligare direktiv om veckoledighet finns i cirkuläret med tillämpningsdirektiv 16/1998.

§ 19 Ledig dag efter aktiv jour

Arbetsdagen efter aktiv jour (jour från kvällen till morgonen) skall helt eller delvis planeras som ledig t.ex. genom jourersättning i le- dig tid så, att den ordinarie arbetstiden under arbetsdagen i fråga är högst den tid som eventuellt behövs för byte av arbetsuppgifter (0,5–2 timmar), om inte funktionerna inom primärvården/den spe- cialiserade sjukvården absolut förutsätter något annat.

På motsvarande sätt kan arbetstiden för arbetsdagen efter en aktiv deldygnsjour vid en hälsocentral vid behov planeras att vara kor- tare än normalt (t.ex. 4 timmar), så att läkaren får en tillräcklig vilo- tid mellan det att jourskiftet upphör och följande dags arbetstid bör- jar.

Tillämpningsdirektiv

Bestämmelserna ovan har tagits med i avtalet av arbetarskydds- och pati- entsäkerhetsskäl. Avsikten med bestämmelsen har varit att förkorta sam- manhängande arbetspass. Vid planering och genomförande av arbets- och joursystemen bör man även i övrigt undvika att sammanhängande arbets- pass blir oskäligt långa och medför oskälig bundenhet till arbetet med beak- tande av den belastning som arbetsdagen och jourtiden medför. Den be- lastning som på varandra följande arbets- och jourskift orsakar kan minskas genom att man fördelar arbetspass, ledig tid och olika former av jour enligt en rytm som lokalt anses ändamålsenlig, varvid man kan använda jourer- sättning i form av ledighet, andra intjänade ledigheter och olika slags ar- betsarrangemang som t.ex. arbets- och jourskift av olika längd, spridda ar- betstider och kombinationer av alla dessa faktorer (se även tillämpningsdi- rektiven till § 13 och 18 i allmänna delen, anvisningarna för uppgörande av

arbetsskiftsförteckning i bilagan till allmänna delen och tillämpningsdirektivet till § 4 mom. 6 i bilaga 3).

§ 20 Daglig vilotid (måltidsrast)

mom. 1 Läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus

Läkare och tandläkare skall ges en måltidsrast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller, om de så önskar, möj- lighet att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal eller motsvarande vid inrättning- en, förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de tjänster som skall utföras och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

Tillämpningsdirektiv

Under en måltidsrast som inte räknas in i arbetstiden får en tjänsteinneha- vare fritt avlägsna sig från arbetsplatsen, t.ex. från hälsocentralen eller sjukhuset. Han får däremot inte avlägsna sig från hälsocentralen eller sjuk- huset under arbetstid – således inte heller under en måltidsrast som ingår i arbetstiden – utom i ärenden som hör till tjänsteutövningen eller undantags- vis med sin överordnades tillstånd.

mom. 2 Andra som omfattas av avtalet

Den dagliga vilotiden för andra än de tjänsteinnehavare som nämns i mom. 1 ovan och vilkas ordinarie arbetstid anges i avtalet, bestäms enligt § 27 mom. 1 i arbetstidskapitlet i AKTA.

V ÖVRIGA BESTÄMMELSER

§ 21 Övriga tillämpliga bestämmelser i AKTA

Dessutom tillämpas följande kapitel i AKTA och bilagor som ingår i dem:

Kap. I Allmänna bestämmelser, § 2 mom. 1 och 3, avtalets förhållande till tidigare anställningsvillkor.

Kap. IV Semester

– Se också § 22 nedan.

Kap. V Tjänstledighet, se dessutom § 23 nedan.

Kap. VI Ersättningar för kostnader och naturaprestationer Kap. VII Förtroendemän

Kap. VIII Permittering

Kap. IX Utredningsförfarande vid ombildning till deltidsan- ställning samt anställningens upphörande

Bilaga 17 Resekostnadsersättningar.

§ 22 Utbytesledighet

Den semesterpenning som avses i § 14 i semesterkapitlet i AKTA eller en del av semesterpenningen kan med tjänsteinnehavarens samtycke ges i motsvarande ledighet.

Tillämpningsdirektiv

Antalet utbytesledighetsdagar utgör 50 % av antalet intjänade semesterda- gar enligt tabell B i § 5 mom. 3 i semesterkapitlet i AKTA. När utbytesledig- het beviljas antecknas som utbytesledighet motsvarande antal dagar som för semester, dvs. arbetsdagar (mån–fre förutom söckenhelg). Utbytesle- dighet som ges som en full arbetsvecka fastställs från måndag till söndag (5 dagar utbytesledighet). Ordinarie lön betalas för hela utbytesledigheten (inte enbart för utbytesdagarna).

Om hela semesterpenningen tas ut som ledighet, betalas ingen semester- penning. Om bara en del av semesterpenningen tas ut som ledighet, avdras den semesterpenning (euro) som räknats ut enligt § 14 i AKTA från lönen för så många dagar som den anställde har utbytesledighet (semesterpen- ning: antalet utbytesledighetsdagar).

Exempel

En tjänsteinnehavares ordinarie månadslön är 4 000 euro. Han har rätt till semester för 8 månader enligt punkt 1 i tabellen i § 5 mom. 3 i semesterka- pitlet i AKTA, dvs. på basis av tabell B rätt till 10 dagar utbytesledighet (20 dagar : 2). Semesterpenningen är 1 920 euro (8 mån. x 6 % x 4 000 euro),

varav beloppet per utbytesledighetsdag är 192 euro (1 920 euro : 10 dagar utbytesledighet). För tjänsteinnehavaren fastställs 7 dagar utbytesledighet (måndag till följande vecka tisdag) och för den tiden betalas ordinarie lön och den resterande delen av semesterpenningen (en del som motsvarar 3 dagar utbytesledighet) betalas i pengar. I pengar betalas 576 euro (se- mesterpenningen 1 920 euro – 7 dagar utbytesledighet x 192 euro).

§ 23 Lön under kompletterande yrkesutbildning för husläkare

Till en husläkare som har beviljats tjänstledighet för sådan syste- matisk kompletterande yrkesutbildning som behövs för att vården skall kunna nivåstruktureras på ett för distriktet ändamålsenligt sätt, betalas för denna tid en i § 8 avsedd ordinarie lön och resekost- nadsersättning enligt bilaga 17 till AKTA.

Tillämpningsdirektiv

För att vården skall kunna nivåstruktureras på ett ändamålsenligt sätt och den befolkningsansvarsbaserade verksamheten vara effektiv är det skäl att

förplikta läkarna att regelbundet varje år delta i en på förhand planerad kompletterande yrkesutbildning under ca en vecka (utbildningen kan ges i ett eller flera avsnitt). Den kompletterande utbildningen omfattar främst ori- entering i åtgärder som anknyter till nivåstruktureringen av vården och i vårdrutiner samt praktisk inlärning av dessa (praktisk yrkesfärdighet, dvs. hur arbetet rent konkret skall utföras). Det är främst sjukvårdsdistrikten som ordnar sådan utbildning.

När tjänstledighet beviljas för deltagande i utbildning, skall i beslutet om tjänstledighet samtidigt konstateras huruvida det är fråga om här avsedd kompletterande yrkesutbildning, huruvida lön betalas för utbildningstiden och huruvida kostnaderna för resor, utbildning o. dyl. ersätts.

Om läkaren får ett tjänstereseförordnande för att delta i utbildningen, beta- las för tjänsteresetiden lön, reseersättning och ersättning för övriga kostna- der med anledning av tjänsteresan enligt principerna i AKTA (i lön betalas den ordinarie lön som annars betalas för tjänsteutövningstid).

§ 24 Lokala avtal

Detta avtal tillämpas inte till de delar som man har avvikit från dess bestämmelser genom sådana lokala avtal som avses i § 13 i det kommunala huvudavtalet.

Genom lokala avtal får man dock inte avtala om en lägre grundlön än den som minst skall betalas enligt detta avtal eller avvika från avtalets bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnitt- liga längd, semesterns längd eller sjuk- eller moderskapsledighets- förmåner. Om en inrättning eller verksamhetsenhet, vars huvud- man är en kommun/samkommun, staten eller en privat samman- slutning, överförs på en annan huvudman som är en kommun/ samkommun, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från semesterbestämmelserna i AKTA.

Tillämpningsdirektiv

Det tillämpningsdirektiv som finns under § 4 mom. 1 i den allmänna delen i AKTA följs till tillämpliga delar.

§ 25 Avtalets giltighetstid

Detta avtal är i kraft under den tid som anges i underteckningspro- tokollet.

Efter det datum som anges i underteckningsprotokollet fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder, såvida inte någondera parten skrift- ligt säger upp det minst sex veckor före avtalsperiodens slut. Även

om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna ge- mensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slut- förts eller tills någon part skriftligt uppger sig anse att förhandling- arna är slutförda.

§ 26 Arbetsfred

mom. 1 Medan detta avtal är i kraft får den som är bunden av avtalet inte vidta stridsåtgärder för att få en tvist avgjord som gäller avtalets gil- tighet, giltighetstid eller rätta innehåll eller ett yrkande som baserar sig på avtalet eller för att ändra ett gällande avtal eller för att få till stånd ett nytt avtal.

mom. 2 En förening som är bunden av avtalet är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som avtalet gäl- ler inte bryter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller mot be- stämmelserna i avtalet. Denna skyldighet inbegriper också att före- ningen inte får ge stöd eller hjälp till en förbjuden stridsåtgärd eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få slut på dem.

BILAGA TILL DEN ALLMÄNNA DELEN

TILLÄMPNINGSDIREKTIV OM ARBETSSKIFTSFÖRTECKNINGAR

1 Hur en arbetsskiftsförteckning görs upp

Till arbetsgivarens skyldigheter hör att på behörigt sätt göra upp en arbets- skiftsförteckning för tjänsteinnehavarna. Arbetsgivaren (styrelsen e.d och/eller chefläkare/cheftandläkare) bör också ge allmänna anvisningar om de viktigaste principerna för hur arbetsskiftsförteckningen görs upp och hur den godkänns och ändras. Vid behov ges närmare anvisningar för enskilda enheter e.d. De ledande tjänsteinnehavarna (t.ex. chefläkaren/chef- tandläkaren) och de närmaste cheferna (t.ex. överläkarna) är primärt ansva- riga för de underlydande tjänsteinnehavarnas arbetsskiftsförteckningar och övriga arbetstidsarrangemang samt tillsynen över dessa.

Enhetens chef gör upp en arbetsskiftsförteckning för de enskilda tjänstein- nehavarna enligt anvisningarna. När arbetsskiftsförteckningen görs upp skall tjänsteinnehavarna själva eller den förtroendeman som representerar dem ges tillfälle att framföra sin åsikt, om tjänsteinnehavaren eller förtroen- demannen begär det.

Av arbetsskiftsförteckningen skall framgå när den dagliga arbetstiden börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden skall användas för de uppgifter som ålagts tjänsteinnehavaren. Arbetsskiftsförteckningen fungerar alltså samtidigt som tjänsteinnehavarens arbetsplan för arbetsveckan och arbetsperioden. Den dagliga ordinarie arbetstiden har inte bestämts i avta- let. Längden på läkarnas arbetsdagar och de tidpunkter då arbetet utförs kan variera beroende på verksamhetens karaktär i de enskilda enheterna (bl.a. patienternas antal och kategori samt vårdsynpunkter). Den ordinarie arbetstiden bör i allmänhet fördelas så jämnt som möjligt på arbetsveckans och arbetsperiodens samtliga arbetsdagar.

I arbetsskiftsförteckningen antecknas, utöver den ordinarie arbetstiden, även jour som beordrats tjänsteinnehavaren (när jouren börjar och slutar och vilket slags jour det är fråga om) och kliniskt mertidsarbete, för att man skall kunna följa bl.a. totalarbetstiden (gränsen för övertid) och bundenheten till arbetet (bl.a. påfrestningsfaktorer, rättvis och ändamålsenlig fördelning av arbetsbördan), samt hur lediga dagar getts och tagits ut. Vid behov kan arbetsgivaren ha flera läkare att t.o.m. samtidigt utföra ordinarie arbetstid, mertidsarbete och jour vid slutet av dagen. En tjänsteinnehavares arbets- skift och jourer bör planeras så att arbetspassen inte blir alltför långa och ansträngande.

Den verksamhet som antecknats i arbetsskiftsförteckningen skall ske vid hälsocentralen, sjukhuset eller respektive verksamhetsenhet (t.ex. rådgiv- ningsbyrå, skola, poliklinik), om inte chefen av särskilda skäl ger tillstånd till att en bestämd uppgift utförs någon annanstans, eller det är frågan om hembesök eller någon annan tjänsteuppgift. Detta gäller även administrativa

byråuppgifter. Arbete som utförts hemma godkänns inte som arbetstid an- nat än i undantagsfall.

2 Utjämningssystem

Om den arbetsperiod som iakttas är så lång att det är svårt att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela perioden, kan man göra upp ett utjämningsschema för arbetstiden enligt § 29 i arbetstidskapitlet i AKTA och fastställa en separat arbetsskiftsförteckning för varje kortare period. Innan arbetsgivaren ändrar längden på arbetsperioden skall han höra den förtro- endeman som företräder tjänsteinnehavarna eller tjänsteinnehavarna själva.

3 Ändringar i arbetsskiftsförteckningen

Huvudregeln är att en fastställd arbetsskiftsförteckning som delgetts den anställde skall följas. Om avvikelser från arbetsskiftsförteckningen måste göras, antecknas de eventuella ändringarna i arbetsskiftsförteckningen, om man inte väljer att presentera dem separat.

Huruvida det föreligger grundad anledning att ändra arbetsskiftsförteckning- en prövas från fall till fall. Dylika anledningar är bl.a. verksamhetsbetingade skäl, exempelvis patienternas antal, kategori och vårdbehov eller oförutsedd frånvaro bland personalen. En grundad anledning föreligger också när en tjänsteinnehavare t.ex. på grund av sjukdom inte utför ett arbetsskift eller en jour som han enligt arbetsskiftsförteckningen skulle få ersättning för i ledig tid, eller om arbetsskiftsförteckningen har uppgjorts på ett felaktigt sätt. En grundad anledning, och ett förfarande som rekommenderas, är att man om det någon dag blir nödvändigt att utföra mera arbete än planerat i stället kortar av arbetstiden för de övriga arbetsdagarna under arbetstidsperioden i motsvarande mån om det är möjligt med tanke på verksamheten, så att den ordinarie arbetstiden i genomsnitt förblir den som anges i § 11 mom. 2 ovan, dvs. 37 eller 38 ¼ veckotimmar.

Ändringar skall godkännas av den som fastställt arbetsskiftsförteckningen, i brådskande fall i efterskott. Om arbetsskiftsförteckningen nödvändigtvis måste ändras så att den ordinarie arbetstiden ändras till kliniskt mertidsar- bete eller annat mertids-/övertidsarbete, skall tillstånd på förhand inhämtas hos den som fastställt arbetsskiftsförteckningen.

4 Hörande- och förhandlingsförfarande vid ändring av arbetsskiftsförteckningen

Om verksamheten kräver att väsentliga och permanenta ändringar genom- förs i de arbetstidsarrangemang som enligt arbetsskiftsförteckningarna van- ligtvis har iakttagits, skall förhandlingar om ändringarna föras med respek- tive tjänsteinnehavare, eller, om de nya arrangemangen gäller minst fem tjänsteinnehavare, med den förtroendeman som representerar tjänsteinne- havarna. Vid förhandlingarna bör samförstånd eftersträvas.

5 Tider som bör reserveras i arbetsskiftsförteckningen för läkarnas och tandläkarnas olika uppgifter

5.1 Läkare vid hälsocentraler

5.1.1 Mottagningsarbete

För mottagningsarbete skall i arbetsskiftsförteckningen upptas så många timmar i veckan som man antar behövs för mottagningsverksamheten, en- ligt vad som är möjligt med hänsyn till läkarens övriga uppgifter. Mottag- ningsarbetet är hälsocentralens viktigaste uppgift.

5.1.2 Arbetsuppgifter vid rådgivningsbyråer m.m.

Förutom för mottagningsarbetet skall i arbetsskiftsförteckningen reserveras tillräckligt med tid för läkarens övriga uppgifter (skolor, rådgivningsbyråer, bäddavdelning, vårdinrättningar o.s.v.). I den tid som reserveras för hälso- rådgivning och skolhälsovård m.m. skall också ingå den tid som behövs för resor från en arbetsplats till en annan.

5.1.3 Intyg och utlåtanden

I arbetsskiftsförteckningen reserveras inte separat tid för utskrivning av intyg under patientbesök. Vid behov kan i arbetsskiftsförteckningen reserveras 1–3 timmar per vecka för omfattande och tidskrävande utlåtanden och intyg (gäller också intyg och utlåtanden om patienter som undersökts på annan tid än under ordinarie arbetstid).

5.1.4 Överläggningar, sammanträden m.m.

Arbetsplatsutbildning och överläggningar (s.k. meetings) antecknas i arbets- skiftsförteckningen.

Sammanträden eller överläggningar som bestämts av en myndighet och som äger rum före kl. 16 räknas till den ordinarie arbetstiden, däremot inte sammanträden som äger rum efter kl. 16, eftersom tjänsteinnehavaren för dessa sammanträden erhåller mötesarvode enligt AKTA. Sammanträden på grund av förtroendeuppdrag och sakkunniguppdrag för utomstående räknas inte till den ordinarie arbetstiden.

5.2 Husläkare vid hälsocentraler (arbetsplan)

Med läkares anträffbarhet enligt § 12 i den allmänna delen avses på lämp- ligt sätt ordnad mottagning under dagtid. För läkarens mottagningstid, mot- tagningsplats och anträffbarhet samt för den tid som används för andra uppgifter och jour uppgörs på förhand en arbetsplan. När arbetsplanen görs upp, bör man ta hänsyn till att också arbetet och arbetsskiften för den övriga personalen vid hälsocentralen skall ordnas på ett sätt som är ändamålsen- ligt med tanke på att primärvården skall ordnas på befolkningsansvars-

grund. Den behöriga kommunala myndigheten ger närmare anvisningar om arbetsplanen.

I läkarens arbetsplan antecknas för varje dag tillräckligt med mottagnings- timmar för mottagningsverksamheten, så att de personer som hör till läka- rens ansvarsbefolkning i allmänhet får vård av den befolkningsansvarige lä- kare som anvisats dem under läkarens följande arbetsdag eller senast inom tre dagar. Dessutom skall tillräckligt tid reserveras för läkarens övriga upp- gifter.

Till läkarens uppgifter hör förutom mottagningsarbete och jour även bl.a. ar- bete inom mödra- och barnrådgivning, skol- och studenthälsovård, arbete på bäddavdelningar och vårdanstalter samt inom företagshälsovård, tele- fonkonsultationer, hembesök och särskilt tilldelade administrativa uppgifter. Mottagningsarbete inom den öppna vården, förebyggande arbete och öv- riga uppgifter som läkaren skall utföra fastställs av den behöriga kommu- nala myndigheten.

5.3 Tandläkare vid hälsocentraler

5.3.1 Kliniskt mottagningsarbete

Med kliniskt mottagningsarbete avses mottagningsarbete som en tandlä- kare beordrats att sköta antingen vid en tandklinik eller vid en rådgivnings- byrå och som omfattar nödvändiga undersökningar och vårdåtgärder för skötsel och förbättring av hälsotillståndet för tänderna, munnen och hela tuggorganet hos en patient.

5.3.2 Annat än kliniskt arbete

I arbetsskiftsförteckningen bör tillräckligt med tid per vecka reserveras för planering av patientarbete, patientadministration, förebyggande av mun- sjukdomar hos befolkningen, upplysningsarbete och andra uppgifter som inte ingår i det kliniska patientarbetet och som t.ex. gäller läroanstalter, ar- betshandledning, planering av mottagningen o.d.

5.4 Administrativa uppgifter för läkare/tandläkare vid hälsocentral

Texten nedan gäller i tillämpliga delar även överläkare och biträdande över- läkare/övertandläkare och biträdande övertandläkare. Inom stora enheter kan en överläkare/övertandläkare emellertid ha enbart administrativa upp- gifter.

De administrativa uppgifterna koncentreras till den ansvarige eller för en delfunktion ansvarige läkaren/tandläkaren, och av läkarens/tandläkarens arbetstid reserveras för dessa uppgifter ett tillräckligt antal timmar per vecka, med beaktande av bl.a. hälsocentralens storlek, delfunktionens art och antalet underlydande. Även i fråga om de administrativa uppgifterna bör man försöka precisera den tid som används för regelbundet återkommande uppgifter eller andra på förhand kända uppgifter.

Arbetsgivaren bör ge anvisningar om hur många timmar per vecka en an- svarig eller en för en delfunktion ansvarig läkare/tandläkare högst förutsätts använda för administrativa uppgifter. Om mera tid än så används för admi- nistrativa uppgifter, måste man kunna motivera överskridningen.

Om en ansvarig läkare/tandläkare temporärt får en specialuppgift (t.ex. att planera en bäddavdelning eller ny tandklinik eller att göra upp ett upphand- lingsprogram) bör arbetsgivaren samtidigt besluta hur mycket tid som skall reserveras för uppgiften i arbetsskiftsförteckningen.

5.5 Kliniskt mertidsarbete för läkare/tandläkare vid hälsocentral

Mottagningsarbete som sker i form av mertidsarbete införs i allmänhet på förhand i arbetsskiftsförteckningen. Beroende på patientsituationen kan det förhandsplanerade mertidsarbetet i någon mån underskridas eller överskri- das. Eventuella ändringar skall införas i arbetsskiftsförteckningen.

Utgångspunkten är att den dagliga arbetstiden inleds med ordinarie arbets- tid och att mertidsarbete vid behov utförs efter den dagliga ordinarie arbets- tidens slut. I undantagsfall kan mertidsarbete med hänsyn till verksamheten utföras före den ordinarie arbetstiden (t.ex. rådgivningsmottagning efter kl. 16).

För att kunna garantera resultatrik verksamhet vid hälsocentralen, är det ändamålsenligt att följa effektiviteten i bl.a. mottagningsverksamheten under ordinarie arbetstid och mertidsarbetstid. Den mottagningstid som skall re- serveras per patient är i allmänhet ungefär lika lång under mertidsarbetsti- den som under den ordinarie arbetstiden.

5.6 Sjukhusläkare

5.6.1 Allmänt

I arbetsskiftsförteckningen antecknas med klockslag åtminstone de arbets- tider för en läkare som inverkar på den övriga personalens verksamhet. Även sådant arbete som eventuellt inte är bundet vid exakta klockslag bör fastställas i tid så exakt som möjligt. Som sådant arbete kan endast god- kännas sjukhus- och poliklinikarbete som är nödvändigt med tanke på verk- samheten. Tiden för utförande av ordinarie arbetstid som inte är bundet vid exakta klockslag antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Även eventuella s.k. kvällsronder bör antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

5.6.2 Anteckningar om privatmottagning

Utöver den ordinarie arbetstiden antecknas i arbetsskiftsförteckningen mot- tagningstiderna för eventuell privatmottagning som får skötas vid sjukhuset. En privatmottagning bör i sin helhet hållas utanför läkarens ordinarie arbets- tid och jourtjänst.

När medicinska eller andra nödvändiga skäl så kräver och då det utan att störa sjukhusets egen verksamhet är möjligt, kan dock röntgen-, laborato

rie-, anestesi- och patologiundersökningar i enlighet med eventuell tidigare praxis utföras under läkarens arbetstid, under förutsättning att den arbetstid som används för undersökningarna ersätts med arbete utanför den regel- bundna arbetstiden. Härvid antecknas i arbetsskiftsförteckningen den ar- betstid som använts för privatmottagning samt den motsvarande extra ar- betstid vid sjukhuset som ersätter denna tid.

5.6.3 Kliniskt mertidsarbete

Kliniskt mertidsarbete antecknas på förhand i läkarens arbetsskiftsförteck- ning (se allmänna delen, tillämpningsdirektivet till § 14 mom. 3).

BILAGA 1

LÄKARE VID HÄLSOCENTRALER

§ 1 Lönesättning 1.9.2005

Läkarens tjänstebeteckning/uppgift

Husläkare Grundlön, €

Andra än husläkare Grundlön, €

Chefläkare för folkhälsoarbetet

Överläkar- eller chefläkartjänst eller hälsocentral- läkare som förordnats till ansvarig läkare, då över- läkar- eller chefläkartjänst saknas i kommunen/ samkommunen

Kompetens: för uppgiften lämplig specialläkar- kompetens

Befolkningsunderlaget i den kommun/skn som är huvud- man för hälsocentralen

4 295,28

3 963,00

3 696,40

3 458,48

4 884,25

4 507,61

4 197,82

3 916,70

L1VV1175 / L1TK1175 L1VV1128 / L1TK1128 L1VV1115 / L1TK1115 L1VV1114 / L1TK1114

75 000–

28 000–74 999

15 000–27 999

–14 999

Övriga överläkare

Kompetens: för uppgiften lämplig special- läkarkompetens

3 425,17

3 878,93

L1VV2001 / L1TK2000

Biträdande överläkare

Kompetens: för uppgiften lämplig special- läkarkompetens

3 219,61

3 635,96

L1VV2002 / L1TK3000

Läkarens tjänstebeteckning/uppgift	Husläkare Grundlön, €	Andra än husläkare Grundlön, €
4 Hälsocentralläkare som ansvarar för en delfunkt- ion (ej husläkare)
4.1 Hälsocentralläkaren har specialläkarkompetens lämplig för uppgiften
L1TK4010		3 499,95
4.2 Av hälsocentralläkaren förutsätts allmänläkar- rättigheter
L1TK4000		3 225,04
Bestämmelsen tillämpas på en hälsocentralläkare som enligt bestämmelserna i en instruktion är ansvarig läkare för en delfunktion vid hälso- centralen. Bestämmelsen kan också tillämpas på en hälsocentralläkare som den behöriga myndig- heten har förordnat att ansvara för en delfunktion, förutsatt att denne i regel har en eller flera läkare som underordnade.
5 Övriga hälsocentralläkare
5.1 Hälsocentralläkaren har specialläkarkompetens lämplig för uppgiften
L1VV3001 / L1TK5100	2 641,02	3 322,28
5.2 Av hälsocentralläkaren förutsätts allmänläkar- rättigheter
L1VV3002 / L1TK5200	2 500,89	3 149,82
6 Övriga läkare	2 267,97
6.1 För en legitimerad läkare som inte har allmän- läkarrättigheter eller specialläkarkompetens är grundlönen oberoende av den läkartjänst/uppgift som han sköter
L1VV4000 / L1TK6100		2 417,03
6.2 För en medicine studerande är grundlönen obero- ende av den läkartjänst/uppgift som han sköter
L1TK6200		1 958,26

Tillämpningsdirektiv

1 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för chefläkare och övriga överläkare

När den uppgiftsrelaterade lönen bestäms för en chefläkare som avses i punkt 1 bör som faktorer som inverkar på arbetets svårighetsgrad och mängd, utöver befolkningsunderlaget, beaktas bl.a. organisationens/an- svarsområdets omfattning (serviceutbudets omfattning, samarbetet inom social- och hälsovården, miljöhygien, avtalsstyrning) och hur täckande ser- viceproduktionen är. Man kan även beakta sådana faktorer som att över- läkaren vid sidan av sina ledningsuppgifter regelbundet deltar i patientarbe- tet under dagtid eller att tjänster tillhandahålls inom den specialiserade sjukvården, om det kan anses befogat med tanke på verksamheten som helhet.

När den uppgiftsrelaterade lönen för övriga överläkare i punkt 2 bestäms kan man utöver det ovan nämnda som riktgivande använda befolkningsun- derlaget för den regionala resultatenhet som de ansvarar för.

2 Den uppgiftsrelaterade lönen för en hälsocentralläkare som är ansvarig läkare

Den uppgiftsrelaterade lönen för en hälsocentralläkare som förordnats till ansvarig läkare bestäms enligt punkt 1 från det att förordnandet började gälla till dess att det upphör, varefter läkarens lön fastställs på nytt enligt den ändrade grunden. Enligt samma förfarande fastställs lönen för en i punkt 4 avsedd hälsocentralläkare som ansvarar för en delfunktion.

3 Lön för hälsocentralläkare som ansvarar för en delfunktion (ej husläkare)

Ett i avtalet avsett förordnande till ansvarig läkare för en delfunktion förut- sätter chefsställning och att läkaren i regel har en eller flera läkare som un- derordnade. Förordnandet kan endast i undantagsfall ges läkare som inte har andra läkare som underordnade. I vissa fall har det ansetts vara ända- målsenligt att tillsätta en ansvarig läkare t.ex. för delfunktionen företagshäl- sovård, även om läkaren inte har några andra läkare som underordnade. Läkaren har ändå annan personal under sig. Med läkare som ansvarar för en delfunktion avses inte arbetsfördelning mellan läkarna, utan att en viss större verksamhetshelhet underställs en viss läkare.

Tillämpningsdirektivet i punkt 2 ovan följs.

4 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för husläkare

En husläkares uppgiftsrelaterade lön utgör ersättning för bl.a. förebyggande arbete eller andra motsvarande tjänster som ansvarsbefolkningen behöver, administrativa uppgifter m.m. Vid bestämning och justering av en husläka- res uppgiftsrelaterade lön beaktas arbetets svårighetsgrad och mängd enligt

§ 5 mom. 1 i avlöningskapitlet i AKTA (se tillämpningsdirektivet i § 5 i den allmänna delen i detta avtal). Vid övergång till husläkarsystemet bestäms varje läkares uppgiftsrelaterade lön på nytt inom ramen för denna bilaga, med beaktande av ovan nämnda bestämmelser i AKTA.

§ 2 Befolkningsdelen i en husläkares lön

Befolkningsdelens storlek bestäms enligt storleken och samman- sättningen på läkarens basansvarsbefolkning enligt § 3 mom. 1 punkt 2 i allmänna delen i detta avtal. Befolkningsdelen är 1.9.2005 1,66–1,95 € i månaden för varje person som hör till husläkarens basansvarsbefolkning. För en legitimerad läkare som saknar all- mänläkarrättigheter är befolkningsdelen minst 90 % av befolk- ningsdelens nedre gräns.

Storleken på läkarens ansvarsbefolkning och basansvarsbefolk- ning justeras årligen.

Tillämpningsdirektiv

Befolkningsdelen betalas för öppensjukvård som tillhandahålls läkarens ba- sansvarsbefolkning. Basansvarsbefolkningen omfattar alla dem som hör till läkarens ansvarsbefolkning och som besöker läkarmottagningen vid hälso- centralen minst tre gånger under kalenderåret. Till de besök av basan- svarsbefolkningen som avses i bestämmelsen räknas patientens alla läkar- besök vid hälsocentralen, m.a.o. vanliga besök på mottagningen dagtid, jourbesök och t.ex. sjukbesök på rådgivningsbyråer, dvs. läkarbesök inom öppenvård. Om företagshälsovården är ansluten till befolkningsansvarssys- temet, räknas de vanliga sjukbesöken hos företagshälsovårdsläkaren med.

Varje läkares basansvarsbefolkning (antalet personer) beaktas automatiskt i befolkningsdelen (euro x antalet personer som hör till basansvarsbefolk- ningen). Trots detta är det motiverat att låta beloppet (euro/person) variera mellan olika läkare, för att på det sättet kunna beakta de variationer i ar- betsbördan som beror på strukturen hos ansvarsbefolkningen (åldersstruk- tur, vanor när det gäller att utnyttja servicen osv.). Detta kan beaktas när befolkningsdelen bestäms inom skalan eller t.ex. genom att man för respek- tive läkare räknar ut ett vägt belopp på basis av de olika befolkningsgrupper som hör till ansvarsbefolkningen. Se även punkt 1 i tillämpningsdirektivet till

§ 4 mom. 1 och tillämpningsdirektivet till § 3 i den allmänna delen i detta av- tal.

§ 3 Åtgärdsarvoden

mom. 1 Ersättning för åtgärder

För åtgärder som nämns i åtgärdskatalogen för läkare vid hälso- centraler betalas åtgärdsarvoden enligt ersättningstabellen i mom.

2 när åtgärderna utförs under ordinarie arbetstid/för husläkare un- der dagtid samt under jourtid, och till legitimerade läkare som arbe- tar full arbetstid (ej husläkare) när åtgärderna utförs som kliniskt mertidsarbete.

Tillämpningsdirektiv

Åtgärdsarvode betalas alltid oberoende av var åtgärden utförs, t.ex. på mot- tagning, bäddavdelning eller rådgivningsbyrå och oberoende av om patien- ten hör till husläkarens ansvarsbefolkning eller inte.

Protokollsanteckning

Om röntgenläkare (andra än husläkare) utför vissa åtgärder inom sin speci- alitet som mertidsarbete kan åtgärdsarvoden betalas enligt § 3 mom. 2 bi- laga 1 i LÄKTA 2000 som gällde 31.1.2001.

mom. 2 Tabell över ersättning för åtgärder

Arvoden och ersättningar	Ordinarie arbetstid/dagtid för husläkare	Kliniskt mertidsarbete (ej husläkare)	Aktiv jour	Annan arbetsplatsjour och fri jour
Åtgärdsgrupper	€	€	€	€
R 0	2,58	2,92	2,58	2,92
R I, RU I, RR I	7,00	7,92	7,00	7,92
R II, RU II, RR II	10,56	13,09	10,56	13,09
R III, RR III	25,83	29,66	25,83	29,66

§ 4 Besöksarvoden

mom. 1 Besöksarvoden för husläkares mottagning

Till husläkare betalas för mottagning under dagtid (ej jourtid) be- söksarvoden enligt tabellen nedan.

Arvoden och ersättningar	Husläkare (ej jourtid)
Besöksarvoden	€
Patient som hör till basansvarsbefolkningen besöker sin husläkare	–
Patient som hör till basansvarsbefolkningen besöker någon annan husläkare än sin egen 1) då patientens husläkare har semester, jourledigt, tjänst- ledigt eller deltar i utbildning enligt arbetsgivarens beslut 2) vid någon annan tidpunkt	1) 5,12–6,08 2) –
Patient som inte hör till basansvarsbefolkningen besöker husläkaren	5,12–6,08

Arvoden och ersättningar

Husläkare (ej jourtid)

Besöksarvoden

€

Läkaren besöker patienten, och sträckan mellan läkarmottag- ningen och patientens hem är

a) högst fem kilometer

b) mer än fem kilometer

a) 14,10

b) 20,28

Tillämpningsdirektiv

1 Besöksarvoden för husläkare

Besöksarvodena utgör ersättning för besök som andra än de som hör till basansvarsbefolkningen gör inom öppensjukvården och arvodena betalas endast för mottagningsverksamhet, inte för patienternas rådgivningsbesök e.d.

Arvodets storlek bestäms inom skalan, med anpassning till lokala förhållan- den. I allmänhet är det alltid skäl att från lönesynpunkt betrakta befolknings- delen och besöksarvodena för dagtid som en helhet så, att beloppen vid behov kan justeras i vardera riktningen inom skalorna i bilagan, bl.a. när sy- stemet stabiliseras, när en läkares egen ansvarsbefolkning ändras eller när patientbeteendet i läkarens ansvarsbefolkning förändras t.ex. till följd av för- ändringar i åldersstrukturen. Särskilt när befolkningsansvarsbaserad verk- samhet inleds är det viktigt att göra en helhetsbedömning av dessa pröv- ningsbaserade löneelement.

2 Besök av person som hör till basansvarsbefolkningen

För läkarbesök av personer som hör till basansvarsbefolkningen betalas i regel inget besöksarvode. Det saknar betydelse till vilken läkares basan- svarsbefolkning personen i fråga hör och om han besöker sin egen eller nå- gon annan husläkare. Undantag utgör de fall där den egna husläkaren har semester, jourledigt, tjänstledigt eller deltar i utbildning enligt arbetsgivarens beslut. Om läkaren däremot är i tjänsteutövning, men t.ex. befinner sig på tjänsteresa, betalas inte besöksarvode för besök som en patient som hör till hans basansvarsbefolkning gör hos en annan läkare.

3 Besök av patient som inte hör till basansvarsbefolkningen

För läkarbesök av andra än dem som hör till basansvarsbefolkningen beta- las arvode oberoende av till vilken läkares ansvarsbefolkning personen i fråga hör eller om han alls hör till någon läkares ansvarsbefolkning (gäller t.ex. sommargäster som semestrar inom hälsocentralens upptagningsom- råde).

4 Betalning av hembesöksarvode

Hembesöksarvodet betalas oberoende av om patienten hör till läkarens ba- sansvarsbefolkning eller inte.

5 Anvisningar för övergångsperioden

Närmare anvisningar om övergången till husläkarsystemet finns i husläkar- handledningen. Det kan vara motiverat att i övergångsskedet bestämma besöksarvodet för denna del av ansvarsbefolkningen som inte är basan- svarsbefolkning så, att det befinner sig kring nedre gränsen av skalan och att senare, när systemet stabiliserats, vid behov justera arvodet.

mom. 2 Besöksarvoden under kliniskt mertidsarbete och jour

För varje patient som en läkare behandlar under jourtid eller som en läkare med full arbetstid (ej husläkare) behandlar under kliniskt mertidsarbete betalas besöksarvode enligt ersättningstabellen i § 6 nedan.

mom. 3 Begränsning av husläkares besöksarvoden under jour

Vid jour betalas husläkare besöksarvoden enligt mom. 2 ovan, dock med följande undantag:

Då en läkare är jourhavande och under jourtiden före kl. 18.00 får besök av en patient som hör till hans egen ansvarsbefolkning, be- talas till läkaren

1 inget besöksarvode för besök av patienter som hör till hans egen basansvarsbefolkning, men nog

2 sådant besöksarvode i mottagningsverksamhet dagtid som avses i mom. 1 för besök av patienter som hör till hans an- svarsbefolkning, men inte till hans basansvarsbefolkning.

§ 5 Arvoden under kliniskt mertidsarbete för läkare som arbetar deltid (ej husläkare)

Till en deltidsarbetande läkare betalas för kliniskt mertidsarbete som överskrider läkarens egen ordinarie arbetstid (deltidsarbetsti- den) åtgärdsarvoden såsom under ordinarie arbetstid samt 50 % av besöksarvodena under kliniskt mertidsarbete enligt ersättnings- tabellen i § 6. Om den sammanlagda ordinarie arbetstiden och mertidsarbetstiden för en deltidsarbetande läkare överskrider den ordinarie arbetstiden för en heltidsarbetande läkare, betalas för detta överskridande mertidsarbete besöks- och åtgärdsarvodena vid kliniskt mertidsarbete enligt ersättningstabellerna (§ 3 och 6) till fullt belopp.

§ 6 Besöksarvoden under kliniskt mertidsarbete och jour

Arvoden och ersättningar	Kliniskt mer- tidsarbete (ej husläkare)	Aktiv jour	Xxxxx xxxxxx- platsjour och fri jour
Besöksarvoden	€	€	€
Patienten besöker läkaren a) nattetid och under veckoslut b) vid någon annan tidpunkt	10,14	a) 8,03 b) 7,11	a) 9,08 b) 7,67
Läkaren besöker patienten (hembesök)
a) nattetid och under veckoslut	12,45
b) vid någon annan tidpunkt		a) 15,33	a) 16,85
		b) 11,54	b) 12,94
Bäddavdelningsbesök på en hälsocentrals
bäddavdelning, ett sjukhus eller vid en vårdin-
rättning. Avståndet från den plats där den
jourhavande läkaren har arbetsplatsjour eller
från hans bostad om han har fri jour är
1) mindre än en kilometer
1a) nattetid och under veckoslut		1a) 8,03	1a) 9,08
1b) vid någon annan tidpunkt		1b) 7,11	1b) 7,67
2) mer än en kilometer
a) nattetid och under veckoslut		2a) 15,33	2a) 16,85
a1) för följande patienter/samma besök		2a1) 8,03	2a1) 9,08
b) under någon annan jourtid		2b) 11,54	2b) 12,94
b1) för följande patienter/samma besök		2b1) 7,11	2b1) 7,67
Till jourhavande med fri jour för ett separat
besök på hälsocentralen, dess bäddavdelning,
ett sjukhus eller vid en vårdinrättning
1) före kl. 22.00
1a) under veckoslut			1a) 9,08
1b) vid någon annan tidpunkt			1b) 7,67
2) mellan kl. 22.00 och 8.00
2) för första patienten/besöket			2a) 16,85
2b) för följande patienter/samma besök			2b) 9,08
Över 45 minuter långt patientbesök plus tillägg för varje påbörjad kvartstimme; vid hembesök inräknas restiden i besökstiden a) nattetid och under veckoslut b) vid någon annan tidpunkt	4,26		a) 5,19 b) 4,44

Tillämpningsdirektiv

1 Nattetid/veckoslut

Med nattetid/veckoslut avses måndag–fredag kl. 22.00–8.00 och från fredag kl. 18.00 till måndag kl. 8.00 samt från kl. 18.00 vardag före söckenhelg, jul- afton eller midsommarafton till kl. 8.00 nästa vardag.

2 Hembesöksarvode för jourhavande med fri jour

Till jourhavande med fri jour betalas hembesöksarvode (ett separat besök av en jourhavande med fri jour på hälsocentralen, hälsocentralens bäddav- delning, ett sjukhus eller en vårdinrättning kl. 22.00–8.00), förutsatt att läka- ren under en timme före besöket inte utfört aktivt arbete och att han inte för detta besök betalas hembesöksarvode med motiveringen att besöket är ett bäddavdelningsbesök.

3 Begränsning av husläkares besöksarvoden under jour (se § 4 mom. 3)

För besök före kl. 18.00 av en person som hör till den jourhavande husläka- rens egen ansvarsbefolkning betalas inte arvode för jourbesök. För besök av personer som hör till någon annan läkares ansvarsbefolkning (basan- svarsbefolkning eller annan ansvarsbefolkning) betalas däremot sedvanligt arvode för jourbesök. Likaså betalas vanligt jourarvode för besök som per- soner som hör till den jourhavande läkarens egen ansvarsbefolkning gör ef- ter kl. 18.00.

4 Begränsningar som gäller arvode för jourbesök

Om man under jourtid tar emot en patient som en läkare på basis av tidi- gare besök har bestämt skall komma till ny kontroll, berättigar besöket inte till besöksarvode.

§ 7 Grundersättningar för jour

mom. 1 Grundersättning i form av penningersättning:

För varje jourtimme betalas grundersättning för jour enligt följande tabell:

Grundersättning i form av penningersättning	Aktiv jour	Xxxxx xxxxxx- platsjour	Fri jour
		€/timme	€/timme
Måndag till fredag fram till kl. 18.00	Oförhöjd timlön eller motsvarande ledighet	7,19	3,54
Måndag till torsdag kl. 18.00–22.00	"	8,27	4,64
Måndag till fredag kl. 22.00–8.00	"	9,28	5,55
Från fredag kl. 18.00 till måndag kl. 8.00 samt från kl. 18.00 var- dag före söckenhelg, julafton och midsommarafton till kl. 8.00 föl- jande vardag	"	9,28	5,55

Tillämpningsdirektiv

Grundersättningarna för jour betalas för den på förhand bestämda jourtiden, med andra ord från den tidpunkt då jouren skall börja till den tidpunkt då den skall sluta.

Ovan nämnda grundersättningar betalas också till läkare som arbetar på deltid och till legitimerade läkare som saknar allmänläkarrättigheter samt till medicine studerande.

Om en läkare enligt eget val, av någon orsak som beror på honom själv, får utföra xxxxxx antingen som arbetsplatsjour eller fri jour, betalas jourersätt- ningarna enligt bestämmelserna om fri jour. En sådan situation kan upp- komma t.ex. då xxxxxx har beordrats som fri jour, men läkaren bor så långt borta från jourplatsen att fri jour är en omöjlighet för honom.

mom. 2 Grundersättning i ledig tid

Den ovan i mom. 1 nämnda grundersättningen för jour kan ges i ledig tid under ordinarie arbetstid senast under kalenderhalvåret ef- ter jouren enligt följande:

1 för fri jour ges en timme ledighet under ordinarie arbetstid per sex timmar fri jour, och

2 för annan arbetsplatsjour ges en timme ledighet under ordinarie arbetstid per två timmar arbetsplatsjour

3 för aktiv jour ges ersättning enligt ersättningstabellen.

Tillämpningsdirektiv

Jourersättning i ledig tid bör i allmänhet ges som hela arbetsveckor. Ges den lediga tiden dock som en del av en arbetsvecka, men som hela arbets- dagar, bör per varje sådan ledig dag i allmänhet användas sju eller sex timmar ordinarie arbetstid. Av grundad anledning är det också möjligt att fördela arbetstiden på något annat sätt. Det är dock klart att den ordinarie arbetstiden under arbetsveckan är 37 timmar (kortare under vissa veckor med söckenhelger) minskad med ersättningen i ledig tid, oberoende av hur arbetstiden fördelas på de olika arbetsdagarna.

Om ersättning i ledig tid inte har kunnat ges inom utsatt tid, betalas pen- ningersättning enligt det tjänstekollektivavtal som gäller vid betalningstid- punkten, inte enligt det tjänstekollektivavtal som gällde när jouren utfördes.

Under den vecka eller de dagar som ges som jourledighet kan läkaren inte utföra mertidsarbete.

Husläkare intjänar och får jourledigt på samma sätt som andra läkare. Sålunda motsvarar t.ex. en hel veckas jourledighet 37 xxxxxx xxxxxxxxxx. För jourledighet betalas lön på samma sätt som annars för tjänsteutövningstid, dvs. ordinarie lön enligt § 7 mom. 1 i den allmänna delen.

BILAGA 2

TANDLÄKARE VID HÄLSOCENTRALER

§ 1 Lönesättning 1.9.2005

Tjänstebeteckning/uppgift		Grundlön €/mån.
1 Ledande tandläkare för tandvården Övertandläkar- eller cheftandläkartjänst eller hälsocentraltand- läkare som förordnats till ansvarig tandläkare, då övertandlä- kar- eller cheftandläkartjänst saknas i kommu- nen/samkommunen Tandläkaren förutsätts ha specialtandläkarkompetens lämplig för uppgiften
	Befolkningsunderlaget i den kommun/skn som är huvudman för hälsocentralen
L2TH1175	75 000–	4 603,91
L2TH1128	28 000–74 999	4 225,72
L2TH1115	15 000–27 999	3 935,30
L2TH1114	–14 999	3 671,22
2 Övriga övertandläkare Tandläkaren förutsätts ha specialtandläkarkompetens lämplig för uppgiften		3 635,96
L2TH2000		3 635,96
3 Biträdande övertandläkare Tandläkaren förutsätts ha specialtandläkarkompetens lämplig för uppgiften		3 510,03
L2TH3000		3 510,03
4 Hälsocentraltandläkare som ansvarar för en delfunktion		3 499,95
4.1 Hälsocentraltandläkaren har specialtandläkarkompetens lämp- lig för uppgiften eller det är fråga om en sådan tandläkare som avses i punkt 5.2
L2TH4010

Tjänstebeteckning/uppgift	Grundlön €/mån.
4.2 Hälsocentraltandläkaren förutsätts vara legitimerad tandläkare	3 174,87
L2TH4000
Bestämmelsen tillämpas på hälsocentraltandläkare som i en- lighet med bestämmelserna i en instruktion eller ett förord- nande av den behöriga myndigheten är ansvarig tandläkare för en delfunktion vid en hälsocentral, med ansvar – i en större kommun eller samkommun för den administra- tiva och odontologiska verksamheten vid en tandklinik som betjänar ett bestämt område eller inom ett delområde (med en eller flera underlydande tandläkare i huvudsyssla), eller – inom hela kommunen/samkommunen för ledning och ut- veckling av delfunktionerna profylaktisk tandvård, ortodonti eller klinisk specialtandvård.
5 Övriga hälsocentraltandläkare
5.1 Hälsocentraltandläkaren har specialtandläkarkompetens lämplig för uppgiften
L2TH5100	3 194,33
5.2 Om en tandläkare innehar en tjänst avsedd för ortodont eller oralkirurg/tandkirurg, eller om en hälsocentraltandläkare utför behandlingar inom dessa specialområden under mer än halva sin arbetstid men saknar specialtandläkarkompetens inom dessa områden
L2TH5101	3 194,33
5.3 Hälsocentraltandläkaren förutsätts vara legitimerad tandläkare
L2TH5200	2 887,81
6 Övriga tandläkare
6.1 Grundlönen för en tandläkare med begränsad legitimation är, oberoende av vilken tandläkartjänst/tandläkaruppgift han sköter
L2TH6100	2 089,59
6.2 Grundlönen för en odontologie studerande är, oberoende av vilken tandläkartjänst/tandläkaruppgift han sköter
L2TH6200	1 804,04

Tillämpningsdirektiv

1 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för cheftandläkare och övriga övertandläkare

När den uppgiftsrelaterade lönen för en cheftandläkare som avses i punkt 1 bestäms bör som faktorer som inverkar på arbetets svårighetsgrad och mängd, utöver befolkningsunderlaget, beaktas bl.a. organisationens/det egna ansvarsområdets omfattning, serviceutbudets omfattning, produktion- en av tjänster inom specialtandvården och samarbetet inom social- och häl- sovården. Man kan också beakta sådana faktorer som att övertandläkaren regelbundet utöver sina ledningsuppgifter deltar i patientarbetet under dag- tid om det kan anses befogat med tanke på verksamheten som helhet.

När den uppgiftsrelaterade lönen för övriga övertandläkare i punkt 2 be- stäms kan man utöver det ovan nämnda som riktgivande använda befolk- ningsunderlaget för den regionala resultatenhet som de ansvarar för.

Se tillämpningsdirektiv 2 till § 1 i bilaga 1.

2 Tandläkare som ansvarar för en delfunktion

Med en tandläkare som ansvarar för en delfunktion avses en hälsocentral- tandläkare som har anförtrotts ledningen av en större verksamhetshelhet. Här avses alltså inte arbetsfördelning mellan hälsocentraltandläkare. En tandläkare kan förordnas att ansvara för en delfunktion när verksamheten så kräver.

§ 2 Åtgärdsarvoden

För åtgärder som nämns i åtgärdskatalogen för tandläkare vid häl- socentraler betalas åtgärdsarvoden enligt ersättningstabellen till tandläkare när åtgärderna utförs under ordinarie arbetstid och jour- tid och till tandläkare som arbetar full arbetstid när åtgärderna ut- förs som kliniskt mertidsarbete.

Arvoden och ersättningar	Ordinarie arbetstid		Kliniskt mertidsarbete	Jour	Förstahjälps- besök
Åtgärds- arvoden		Över 30 tim./v. eller i snitt över 30 tim./v., var- dagar efter kl. 18.00 och under veckoslut*
Åtgärds- grupper	€	€	€	€	€
THL 2	2,00	3,40	3,40	3,40	3,40
THL 3	3,81	6,22	6,22	6,22	6,22
THL 4	4,84	6,22	6,22	6,22	6,22
THL 4 B	8,00	10,28	10,28	10,28	10,28
THL 5	11,07	14,01	14,01	14,01	14,01
THL 6	15,98	18,33	18,33	18,33	18,33
THL 7	27,00	31,00	31,00	31,00	31,00
Tandläkare som ensam utför kliniskt mottag- ningsarbete (utan assi- sterande personal)			Ovan nämnda åtgärdsarvo- den höjda med 30 %

* Se definition på veckoslut i tillämpningsdirektivet till § 3.

Tillämpningsdirektiv

För följande åtgärder avviker arvodena i tandläkarnas åtgärdskatalog från eurobeloppen i tabellen ovan: THL 223, 224, 227, 228, 229, 301 och 450.

§ 3 Besöksarvoden

Till tandläkare betalas besöksarvode enligt ersättningstabellen för varje patient under jourtid. Till tandläkare som arbetar full arbetstid betalas under kliniskt mertidsarbete besöksarvode på samma sätt.

Arvoden och ersättningar	Kliniskt mertidsarbete	Jour	Förstahjälps- besök
Besöksarvoden	€	€	€
Patientbesök hos tandläkaren
a) under veckoslut	a) 9,46	a) 9,46
b) vid någon annan tidpunkt	b) 9,46	b) 4,29
Separat besök av tandläkare hos patient
a) under veckoslut	a) 12,03	a) 20,63
b) vid någon annan tidpunkt	b) 12,03	b) 15,48
Besök som tandläkaren gör på hälsocentral eller annan vårdplats under sin lediga tid för att ge akut vård
a) under veckoslut			a) 20,63
a1) för följande patienter/samma besök			a1) 9,46
b) under någon annan jourtid			b) 15,48
b1) för följande patienter/samma besök			b1) 4,29
Separat besök av tandläkare hos patient, då besöket varar över 45 minuter. Tillägg för varje påbörjad period av 15 min. (i besökstiden inräknas restiden enligt snabbaste rutt)
a) under veckoslut	a) 3,96	a) 4,99	a) 4,99
b) vid någon annan tidpunkt	b) 3,96	b) 3,96	b) 3,96
Tandläkare som ensam utför kliniskt mottag- ningsarbete (utan assisterande personal)	Ovan nämnda arvoden höjda med 30 %

Tillämpningsdirektiv

För varje patient utbetalas endast ett besöksarvode enligt tabellen, även om flera undersöknings- och behandlingsåtgärder som inverkar på arvodet vid- tas under samma besök.

Med veckoslut avses i ovanstående tabell tiden från fredag kl. 18.00 till måndag kl. 8.00, samt från kl. 18.00 vardag före söckenhelg, julafton eller midsommarafton till påföljande vardag kl. 8.00.

Tandläkare gör sällan separata besök hos patienter. Besöken gäller i all- mänhet bara patienter som vårdas på vårdanstalt eller bäddavdelning.

hälsocentraler

§ 4 Arvoden för kliniskt mertidsarbete för deltidsarbetande tandläkare

Till en tandläkare som arbetar deltid betalas för sådant kliniskt mer- tidsarbete som sker utöver den ordinarie arbetstiden (deltiden) åt- gärdsarvoden på samma sätt som under ordinarie arbetstid och 50 % av de besöksarvoden under kliniskt mertidsarbete som fram- går av ersättningstabellen i § 3. Om den ordinarie arbetstiden plus mertidsarbetstiden för en deltidsarbetande tandläkare överstiger en heltidsarbetande tandläkares ordinarie arbetstid, utbetalas för den överstigande delen av mertiden åtgärds- och besöksarvodena en- ligt ersättningstabellerna (§ 2 och 3) i sin helhet.

Till en tandläkare som arbetar deltid betalas förhöjningen på 30 % för kliniskt mertidsarbete utan assistans först när den ordinarie ar- betstiden och mertidsarbetstiden sammanlagt överstiger en hel- tidsarbetande tandläkares ordinarie arbetstid.

§ 5 Grundersättningar och garantilön för jour mom. 1 Grundersättningar för jour

Grundersättningen för jour (ersättning i pengar eller ledig tid) be- stäms enligt § 7 mom. 1 och 2 i bilaga 1 till detta avtal (annan ar- betsplatsjour och fri jour).

mom. 2 Garantilön för jour

Till en tandläkare vid hälsocentralen som beordras jour vid hälso- centralen under 1–4 timmar betalas:

1 för den i förväg bestämda jourtiden en sådan grundersättning för jour som nämns ovan i mom. 1, och dessutom

2 som s.k. garantilön 2 timmars oförhöjd lön för varje arbetad timme. Denna garantilön minskas med de arvoden för arbetad tid under jour som betalas för samma tid enligt § 2 och 3 ovan.

§ 6 Ersättning för akutvårdsbesök under ledig tid

För besök som tandläkare gör under sin lediga tid på hälsocentral eller annan vårdplats för att ge akut vård betalas de besöks- och åtgärdsarvoden som framgår av ersättningstabellerna ovan (§ 2 och 3). Också direkta resekostnader som föranleds av besöket er- sätts.

BILAGA 3 SJUKHUSLÄKARE

I AVLÖNING

§ 1 Lönesättning 1.9.2005

Tjänstebeteckning/uppgift	Grundlön €/mån.
1 Överläkare och motsvarande Kompetens: för uppgiften lämplig specialläkarkompetens
1.1 Överläkare, förvaltningsöverläkare, avdelningsöverläkare vid universitetssjukhus
L3SL1100	4 553,13
1.2 Överläkare och avdelningsöverläkare vid ett annat sjukhus, cheföverläkare vid specialomsorgsdistrikt, biträdande överläkare
L3SL1200	4 004,47
2 Specialläkare, avdelningsläkare
2.1 Kompetens: för uppgiften lämplig specialläkarkompetens
L3SL3000	3 421,91
2.2 Specialläkare som genomgår vidareutbildning inom sin egen specialitet	Grundlönen är, obero- ende av den läkar- tjänst/läkaruppgift som han sköter, minst 95 % av lönegruppens grund- lön.
L3SL3001
3 ST-läkare (assistentläkare, sjukhusläkare)
3.1 Legitimerad läkare
L3SL4100	2 608,03
3.2 Legitimerad läkare som minst 2 år haft en läkartjänst/läkar- uppgift godkänd för specialiseringsutbildning
L3SL4102	2 729,67

Tjänstebeteckning/uppgift

Grundlön €/mån.

3.3

Legitimerad läkare som minst 4 år haft en läkar- tjänst/läkaruppgift godkänd för specialiseringsutbildning

2 862,84

L3SL4104

Medicine studerande

Grundlön, oberoende av den läkartjänst/läkaruppgift som sköts

1 925,69

L3SL5000

Tillämpningsdirektiv

Personal utanför lönesättningen

Tjänsten som cheföverläkare för ett sjukvårdsdistrikt och tjänsten som chef- läkare i huvudsyssla vid sjukhus står utanför lönesättningen och lönen be- stäms av arbetsgivaren. Likaså står tjänsterna överläkare som ledande lä- kare i bisyssla eller som resultatansvarig överläkare utanför lönesättningen.

Den anställde skall ge arbetsgivaren en tillförlitlig utredning över anställning som anges i punkt 3 (2 och 4 år).

§ 2 Avlöningen bestäms av arbetsgivaren

Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden Denna bestämmelse til-- lämpas inte på medicine studerande som avses i § 1 mom. 1 punkt 4.

För läkarintyg och läkarutlåtanden som inte anknyter till vården av en patient, betalas nedan nämnda arvoden till läkaren. Till special- läkare inom resp. område betalas arvodet förhöjt med 50 %, dock högst det högsta belopp som bestäms i förordningen om klientav- gifter inom social- och hälsovården.

Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden

Arvode/€

Läkarintyg

1.1

Kortfattat intyg om sjukdom eller kroppsskada, t.ex. ett sådant A-intyg som behövs för ansökan om en förmån enligt sjukförsäkringslagen, såsom dagpenning eller motsvarande ersättning till arbetsgivare, eller ett intyg som är avsett att lämnas till skattemyndigheterna eller någon annan myndighet om den tid under vilken patienten varit arbetsoför- mögen, eller ett annat dylikt intyg

3,96

1.2

Utförligt intyg om sjukdom, kroppsskada eller invaliditet, av vilket fram- går patientens tillstånd och den tid som han kommer att vara arbetso- förmögen med anledning därav samt motsvarande omständigheter

9,80

Läkarutlåtanden

2.1

Kortfattat utlåtande, som beskriver sjukdomen, kroppsskadan eller in- validiteten samt ett därpå grundat, motiverat utlåtande om invaliditets- grad, behov av medicinering eller annan vård samt om motsvarande omständigheter (t.ex. ett sådant B-intyg som behövs för ansökan om en förmån enligt sjukförsäkringslagen eller ett kortfattat utlåtande som är avsett att fogas till en ansökan om pension eller invalidvård)

10,66

2.2

Utförligt utlåtande, som beskriver sjukdomen, kroppsskadan eller inva- liditeten samt ett därpå grundat, motiverat utlåtande om invaliditets- grad, behov av medicinering eller annan vård, rätt till ersättning samt om livsfara och motsvarande omständigheter (t.ex. ett sådant B-intyg som behövs för ansökan om en förmån enligt sjukförsäkringslagen eller ett utförligt intyg som är avsett att ges till polis- eller vårdmyndig-

heter eller till andra myndigheter)

12,56

2.3

Utförligt och tidskrävande intyg som är avsett att fogas till pensionsansökan

14,27

2.4

Utlåtande om rättshandlingsförmåga (t.ex. för uppgörande av testa- mente, tillstånd till äktenskap eller för beslut enligt lagen angående förmyndarskap)

17,20

Läkarintyg och läkarutlåtanden på basis av undersökning och vård av en patient, när intyget eller utlåtandet riktas till den försäkringsanstalt som avses i 29 § lagen om olycksfallsförsäkring, beroende på intygets

eller utlåtandets art

3,96–6,88

3.1

Vanligt läkarintyg

Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden

Arvode/€

3.2

Utförligt läkarintyg eller läkarutlåtande

9,80–14,45

3.3

Ett omfattande och tidskrävande läkarintyg eller läkarutlåtande

12,89–

17,20

Tillämpningsdirektiv

För läkarintyg och läkarutlåtanden som anknyter till vården av patienten be- talas inget arvode.

Med läkarintyg avses en handling som en läkare avfattat och i vilket främst bara konstateras fakta utan slutsatser.

I ett läkarutlåtande ingår däremot utöver ovan nämnda upplysningar även ett avsnitt där läkaren uttrycker sin motiverade uppfattning om huruvida er- sättning skall betalas för sjukdomen eller kroppsskadan eller om någon an- nan sådan omständighet. Om slutsatserna endast gäller omständigheter som behövs för fastställande av invaliditetsgrad, är det dock fråga om ett lä- karintyg och inte ett läkarutlåtande.

Läkarintyget eller läkarutlåtandet anknyter till vården av en patient (och be- rättigar följaktligen inte till arvode), när intyget ges till en patient som vårdas eller undersöks på sjukhus eller poliklinik

1 för sjukledighet som ansöks hos arbetsgivaren

I läkarintyget ingår patientens personuppgifter, sjukledighetens längd samt diagnosen e.d.

Om patienten begär att också något annat skall framgå av intyget eller att det skall skrivas på en blankett av vilken det framgår att intyget även kom- mer att användas för annat ändamål än ansökan om sjukledighet, ger inty- get rätt till arvode enligt punkt 1.

2 för intagning på en annan sjukvårdsanstalt

3 för utförande av sådana medicinska åtgärder som vården kräver (t.ex. avbrytande av havandeskap eller sterilisering).

För att arvodet för intyg eller utlåtande skall betalas till läkaren förutsätts det i allmänhet att patienten har erlagt motsvarande belopp. Om någon annan bland sjukhuspersonalen än läkaren i fråga har gett ut intyget eller utlåtan- det till patienten utan att försäkra sig om att denne betalar avgiften, betalas arvodet dock till läkaren även om man inte senare lyckas få in avgiften av patienten. Den behöriga kommunala myndigheten beslutar om betalnings- förfarandet. Ekonomikontoret kan sköta utbetalningen av arvodena t.ex.

utan särskild faktura i samband med löneutbetalningen eller så att läkarna uppgör en separat faktura för sina intyg och utlåtanden.

§ 3 Arvoden i specialavgiftsklass

Bilaga 3 § 3 i LÄKTA 2003–2004 iakttas med beaktande av ikraft- trädelsebestämmelsen för ändringen av 9 § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (858/2004).

II JOUR

§ 4 Jourersättning

mom. 1 Grundersättningar för fri jour

För varje jourtimme under fri jour betalas grundersättning enligt er- sättningstabellen på den oförhöjda timlönen (penningersättning). Ersättning för veckoslutsjour betalas för tiden från fredag/vardag före söckenhelg, julafton och midsommarafton kl. 18.00 till mån- dag/nästa vardag kl. 8.00.

Tidpunkt	Beordrad beredskapstid för läkaren
Vardag	högst ½ timme	över ½ timme
Vardag	22 %	18 %
Veckoslut	31 %	24 %

Tillämpningsdirektiv

Med beredskapstid (beredskapsgrad) avses den tid som får förflyta från det att läkaren kallas i arbete tills han skall infinna sig på arbetsplatsen klar att börja arbeta.

Grundersättning betalas för varje jourtimme som läkaren har skött jouren enligt en fastställd jourplan.

Om en läkare enligt eget val, av en orsak som beror på honom själv, får ut- föra jouren antingen i form av annan arbetsplatsjour eller fri jour, betalas jourersättningarna enligt bestämmelserna om fri jour. En sådan situation kan uppkomma t.ex. då xxxxxx har beordrats som fri jour, men läkaren bor så långt borta från jourplatsen att fri jour är en omöjlighet för honom.

mom. 2 Grundersättningar för annan arbetsplatsjour

För varje jourtimme under annan arbetsplatsjour betalas grund- ersättning enligt ersättningstabellen (penningersättning). Ersättning för veckoslutsjour betalas för tiden från fredag/vardag före söcken-

helg, julafton och midsommarafton kl. 18.00 till måndag/nästa var- dag kl. 8.00.

Läkarens grundlön	Annan arbetsplatsjour
Läkarens grundlön	Vardag	Veckoslut
€	€/timme	€/timme
Högst 2 569,30	4,69	6,56
2 569,31–3 212,89	5,59	7,89
3 212,90–4 092,02	6,56	9,20
Minst 4 092,03	7,57	10,66

Tillämpningsdirektiv

Se stycke 2 och 3 i tillämpningsdirektivet till mom. 1 ovan.

mom. 3 Ersättning för aktiv jour samt för arbetad tid under annan arbets- platsjour och fri jour

För varje jourtimme under aktiv jour och för annan arbetsplatsjour eller fri jour betalas för varje timme arbetad tid timlönen förhöjd med 55 % eller ges ledig tid som ökas på motsvarande sätt.

Om den arbetade tiden under fri jour underskrider en timme beta- las dock ersättning för arbetad tid för en timme. Om det i den arbe- tade tiden ingår flera pass arbetad tid som är kortare än en timme eller om det vid sidan av den arbetade tiden också förekommer så- dan telefonkonsultation som avses nedan i mom. 5, betalas för dessa sammanlagt högst ovan nämnda ersättning för en timme.

Arbetad tid under annan arbetsplatsjour och fri jour anses börja när en jourhavande med arbetsplatsjour omedelbart efter kallelse be- ger sig till arbetet eller när en jourhavande med fri jour efter xxx- xxxxx har anlänt till jourstället för att omedelbart börja arbeta. Den arbetade tiden upphör när arbetet i fråga är slutfört och läkaren lämnar den plats där arbetet utförs eller motsvarande ställe.

mom. 4 Ersättning för obekväm arbetstid under aktiv jour samt för arbetad tid under annan arbetsplatsjour och fri jour

För jourtimme under aktiv jour och för arbetad tid under annan ar- betsplatsjour och fri jour betalas sådan söndags-, lördags- och helgaftonsersättning som bestäms i § 19 i arbetstidskapitlet i AKTA samt ersättning för kvällsarbete enligt § 20 mom. 1 i samma kapitel i AKTA. Ersättningarna ges för de tider som anges i § 19 och 20 i arbetstidskapitlet i AKTA. Penningersättningen och ersättningen i

ledig tid för sådant nattarbete som avses i § 20 mom. 2 i AKTA är följande:

1 vid aktiv jour 30–100 %, dock så att ersättningen för nattarbete är

– minst 60 %, om den arbetade tiden i en befattning för aktiv jour i medeltal utgör minst 75 %, och

– 100 %, om den arbetade tiden i en befattning för aktiv jour i medeltal utgör minst 85 %, samt

2 vid annan arbetsplatsjour och fri jour 100 %. mom. 5 Ersättning för telefonkonsultation under

annan arbetsplatsjour och fri jour

För telefonkonsultation under annan arbetsplatsjour eller fri jour be- talas en penningersättning om 25 % räknad på läkarens oförhöjda timlön, dock så att penningersättningen är 50 % av den oförhöjda timlönen för nattetid (kl. 22.00–7.00), alternativt ges motsvarande ledighet. För fler telefonkonsultationer under samma timme betalas sammanlagt högst en ersättning som motsvarar den oförhöjda lö- nen för en timme.

Ersättning för telefonkonsultation betalas inte om läkaren under samma timme har arbetad tid eller per telefon enbart kallas till sjukhuset e.d., eller om läkaren, efter att eventuellt ha gett tempo- rära vårdföreskrifter, med anledning av telefonsamtalet beger sig till sjukhuset e.d. Samma timme innebär tiden från den arbetade ti- dens/telefonkonsultationens början och framåt i kronologisk ord- ning.

Med telefonkonsultation avses en telefonöverläggning som gäller vården av en patient och som förs mellan den jourhavande läkaren och en annan jourhavande läkare vid samma sjukhus (i allmänhet

s.k. för- eller bakjourhavande) eller, då läkaren inte är på plats, med den person bland vårdpersonalen som närmast är ansvarig för vården av patienten, eller med en jourhavande läkare vid ett annat sjukhus eller en hälsocentral.

Tillämpningsdirektiv

Det bör finnas en tillförlitlig utredning om telefonkonsultationen (datum, klockslag, namnet på den som begärde konsultation samt konsultationens orsak och längd).

mom. 6 Ersättning i ledig tid

Jourersättning i ledig tid skall ges senast under de tre månader som följer på utgången av den arbetsvecka eller den arbetsperiod som berättigar till ersättning. Ersättningen för den aktiva jouren bör dock i mån av möjlighet ges i form av ledig tid på läkarens första arbetsdag omedelbart efter respektive jour (se bestämmelsen i § 19 i den allmänna delen).

Om den planerade ersättningen i ledig tid inte har kunnat ges inom denna tid, betalas penningersättningen senast kalendermånaden efter att tiden för erläggande av ersättning i ledig tid gick ut.

Tillämpningsdirektiv

Jourersättning i ledig tid

Med beaktande av läkarnas grad av bundenhet under jour är det motiverat att åtminstone en del av jourersättningarna ges i form av ledig tid, varvid den påfrestning som jouren medför och bundenheten till arbetet utjämnas.

När jourersättning ges i ledig tid, motsvarar 38 ¼ timme jourledighet en veckas ledighet i ordinarie arbetstid. Under en söckenhelgsvecka går det åt mindre av jourledigheten på ett sätt som motsvarar den nedsatta ordinarie arbetstiden. Om jourledighet ges i en kortare period än en kalendervecka, iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna om en avbruten arbetsvecka i § 11 mom. 4 i den allmänna delen. Under en sådan vecka är den ordinarie arbetstiden 38 ¼ timmar (under en söckenhelgsvecka på motsvarande sätt kortare) minskad med mängden jourledighet, oberoende av på vilket sätt arbetstiden i resp. vecka har fördelats på de olika arbetsdagarna. Motsva- rande förfarande iakttas under en arbetsperiod.

Ersättning i ledig tid ges i den tjänst där ledigheten har intjänats eller i en annan tjänst i samma löneklass vid sjukhuset.

En läkare som har jourledigt får i allmänhet inte beordras att ha jour under sin jourledighet, även om jourledighet inte utgör något hinder för att utföra jour under den vecka eller dag som getts såsom jourledighet.

III ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR INNEHAVARE AV BITJÄNST

§ 5 Anställningsvillkor för innehavare av bitjänst vid universitetssjukhus

Anställningsvillkoren för de i 28 § lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) avsedda innehavarna av bitjänst bestäms enligt denna paragraf.

Protokollsanteckning

Vid universitetssjukhus tillämpas fortfarande övergångsbestämmelserna i § 6 mom. 7 i det läkaravtal som gällde 30.11.1994 (§ 6 mom. 7 i bilaga 35 till

AKTA 1992–1993).

Tillämpningsdirektiv

Här avsedda innehavare av bitjänst har sin huvudtjänst vid ett universitet, och innehar därutöver en bitjänst vid ett universitetssjukhus. Bitjänster som överläkare eller biträdande överläkare (professor) står utanför lönesättning- en och arvodena bestäms av arbetsgivaren.

mom. 1 Minimigrundlöner fr.o.m. 1.9.2005

Till innehavare av bitjänst betalas minst följande grundarvoden för sjukhusarbete:

€/mån.

L3SL9003

Specialläkare (biträdande lärare/ överassistent)

963,92

L3SL9004

ST-läkare (assistent)

592,68

mom. 2 Årsbunden del av det individuella tillägget

För innehavare av bitjänst iakttas bestämmelsen om det individu- ella tilläggets årsbundna del i § 6 i avlöningskapitlet i AKTA. Den årsbundna delen beräknas på bitjänstinnehavarens grundarvoden. Som tjänstgöring som berättigar till tillägget betraktas även arbete i här avsedda bitjänster.

mom. 3 Prövningsbaserat individuellt tillägg och uppgiftstillägg

Till en innehavare av bitjänst kan betalas, förutom det tillägg som avses i mom. 2 ovan, ett sådant individuellt tillägg som avses i AKTA och ett separat uppgiftstillägg för extrauppgifter som påförts tjänsteinnehavaren utöver de ordinarie uppgifterna. Tilläggen får uppgå till högst 840,94 euro, om inget annat av särskilda skäl be- stäms lokalt. Tilläggen utgör ordinarie lön.

mom. 4 Jourersättning

Jourersättningarna för innehavare av bitjänst fastställs enligt denna bilaga, likväl så att såsom månadslön och ordinarie lön som avses i bestämmelserna om ersättning betraktas en ansvarig sjukhusläka- res månadslön och ordinarie lön. Vid ersättning av arbetad tid un- der jour beaktas endast den tid som har använts för sjukhusläkar- uppgifter. När arbetad tid under jour ersätts i ledig tid, ges den le- diga tiden i form av veckolånga ledigheter. Från läkarens arvode dras då av en motsvarande andel, dvs. per vecka avdras arvodets belopp dividerat med 4,3.

Tillämpningsdirektiv

Bitjänstinnehavarnas arbetstid har inte fastställts i avtalet, utan tidigare all- mänt omfattad praxis iakttas. Det är inte ändamålsenligt att dela upp univer- sitetstjänsteinnehavarnas arbetstid i dels sjukhusarbete, dels uppgifter som hör till skötseln av tjänsten vid universitetet.

Jourersättningarna för innehavare av bitjänst bestäms i allmänhet på samma sätt som för andra sjukhusläkare. Såsom arbetad tid under jour be- traktas endast tid i sjukhusläkaruppgifter. Om en läkare under xxxxxxx utför uppgifter som hänför sig till huvudtjänsten vid universitetet, beaktas den tid som använts för dessa uppgifter inte när den arbetade tiden under jouren skall ersättas.

mom. 5 Semester, sjukledighet och moderskapsledighet

En bitjänstinnehavares semester, semesterpenning, sjukledighet och moderskapsledighet bestäms på samma sätt som för en sjuk- husläkare i huvudtjänst. Som i AKTA avsedd ordinarie lön betrak- tas de arvoden i euro som anges i mom. 1 jämte de eventuella til-- lägg som anges i mom. 2 och 3.

BILAGA 4 SJUKHUSTANDLÄKARE

§ 1 Lönesättning 1.9.2005

Sjukhustandläkarens tjänstebeteckning/uppgift	Grundlön €/mån.
1 Övertandläkare vid universitetssjukhus Av tandläkaren förutsätts specialtandläkarkompetens/special- läkarkompetens lämplig för uppgiften. ST-tandläkare förutsätts vara legitimerade tandläkare. Lönesättningspunkterna nedan tillämpas på sjukhustandläkare med ovan nämnda kompetens, oberoende av tjänstebeteckning.	4 553,13
L4SH1000	4 553,13
2 Övertandläkare vid annat sjukhus eller annan verksamhets- enhet, biträdande övertandläkare	4 004,47
L4SH2000	4 004,47
3 Specialtandläkare	3 421,91
L4SH5000	3 421,91
4 ST-tandläkare/läkartandläkare
4.1 Legitimerade tandläkare
L4SH7000	2 608,03
4.2 Legitimerad tandläkare som minst 2 år haft en tandläkar- tjänst/tandläkaruppgift godkänd för specilaiseringsutbildning
L4SH7002	2 729,67
4.3 Legitimerad tandläkare som minst 4 år haft en tandläkar- tjänst/tandläkaruppgift godkänd för specilaiseringsutbildning
L4SH7004	2 862,84

Tillämpningsdirektiv

Den anställde skall ge arbetsgivaren en tillförlitlig utredning över anställning som anges i punkt 4 (2 och 4 år).

§ 2 Åtgärdsarvoden under ordinarie arbetstid och kliniskt mertidsarbete

Till sjukhustandläkare i huvudtjänst betalas åtgärdsarvode för varje åtgärd nämnd i åtgärdskatalogen för sjukhustandläkare:

Åtgärds- grupp	Ordinarie arbetstid		Kliniskt mertidsarbete
Åtgärds- grupp	Legitimerade tand- läkare	Tandläkare med special- tandläkarkompetens	Heltidsarbetande tand- läkare med special- tandläkarkompetens
	Arvode, €	Arvode, €	Arvode, €
SHL 1	–	–	3,03
SHL 2	–	–	7,90
SHL 3	–	–	9,25
SHL 4	0,84	1,74	13,62
SHL 5	1,01	2,09	17,83
SHL 6	1,26	2,61	27,08
SHL 7	1,68	3,48	27,08
SHL 8	2,50	5,00	48,00
SHL 9	3,00	6,00	50,00
SHL 10	3,50	7,00	55,00
SHL 11	5,00	10,50	65,00
SHL 12	7,20	15,00	88,00
SHL 13	9,10	19,00	–
SHL 14	11,30	24,00	–
SHL 15	16,00	30,00	–
SHL 16	25,23	52,29	–

Tillämpningsdirektiv

Om flera tandläkare deltar i ett kirurgiskt ingrepp betalas till den huvudan- svarige åtgärdsarvoden enligt taxan för tandläkare med specialtandläkar- kompetens, och till de övriga enligt taxan för legitimerade tandläkare.

§ 3 Besöksarvoden vid kliniskt mertidsarbete

Till sådana sjukhustandläkare i huvudtjänst som arbetar full arbets- tid och innehar specialtandläkarkompetens betalas besöksarvode för varje patient vid kliniskt mertidsarbete enligt följande:

Patientbesök

Arvode/€

Patientbesök hos tandläkaren

3,27

Separat besök av tandläkaren hos patienten (tandläkaren tillkallas under sin lediga tid efter att han lämnat arbetsplatsen)

20,63

Besök längre än 45 min., tillägg för varje påbörjad period om 15 min. (vid separat besök hos patienten inberäknas restiden)

5,16

§ 4 Tillämpning av vissa bestämmelser i bilaga 3

Utöver vad som nämns ovan iakttas följande bestämmelser i bilaga 3 (sjukhusläkare):

– Jourersättningar

– Anställningsvillkor för bitjänstinnehavare vid universitetssjuk- hus.

Här avsedda bitjänstinnehavare är

Minimigrundarvode fr.o.m. 1.9.2005

L4SH9003

Specialtandläkare

(biträdande lärare/överassistent/lektor/ avdelningstandläkare)

963,92

L4SH9004

ST-tandläkare (assistent)

592,68

Tillämpningsdirektiv

Bitjänster för övertandläkare och biträdande övertandläkare (professorer) utanför lönesättningen, se tillämpningsdirektivet till § 5 i bilaga 3.

BILAGA 5

KOMMUNALA VETERINÄRER I AVLÖNING

§ 1 Lönesättning 1.9.2005

	Grundlön €/mån.
	Kompetens I	Kompetens II	Kompetens III
Tjänstebeteckning/Uppgift	Lämplig special- veterinärexamen	Livsmedelshygieniker- förhör och fortbildning som ingår i special- veterinärexamen inom livsmedels- och miljöhy- gien	Examen för legitimerad veterinär
1
I stadsveterinär, ledande
hygieniker, chef för hälsoö-
vervakningen
Befolkningsunderlag
i kommunen/samkommunen
eller ett större ansvars-
område som veterinären
tilldelats
L5EL1075 75 000–	4 264,03	3 876,39
L5EL1028 28 000–74 999	3 940,32	3 582,11
L5EL1015 15 000–27 999	3 669,45	3 335,86
L5EL1014 –14 999	3 450,35	3 136,68
2 Heltidsanställd hygieniker som arbetar som chef för ett laboratorium eller som an- svarig för ett laboratorium	Lönesättningen (för huvudtjänst) enligt punkt 1 eller 3 iakttas förhöjd med 6 procent.
Bestämmelsen tillämpas när ett laboratorium som före- stås av en hygieniker på basis av ett avtal mellan kommunerna också sköter de laboratorieundersökning- ar av livsmedel, mjölk och hushållsvatten som en an- nan kommun/samkommun behöver. L5EL2000

Heltidsanställd hygieniker och veterinär som utövar tillsyn

L5EL3000

3 417,33

3 106,651

Praktiserande veterinär som tjänstgör som chef för hälso- övervakningen eller som ansvarig veterinär L5EL4000

– för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet

– för uppgifter vid praktiken

3 417,33

1 580,15

3 106,65

1 436,50

Annan praktiserande veterinär

1 580,15

L5EL5010

1 436,50

L5EL5000

Tillämpningsdirektiv

Arbetsvärdering och bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen

Angående bl.a. vilken inverkan utbildning, extra uppgifter och ansvar och chefsställning har vid värdering av uppgifternas svårighetsgrad och väsent- liga ändringar i uppgifternas svårighetsgrad, se bestämmelserna och till-- lämpningdirektiven i § 5 mom. 1 och 2 i avlöningskapitlet i AKTA.

När en veterinärs uppgiftsrelaterade lön fastställs inom den lönegrupp som skall tillämpas, bör bl.a. följande faktorer beaktas i fråga om arbetets svå- righetsgrad och mängd:

– befolkningsunderlaget om arbetet omfattar flera kommuner och också i övrigt vid samverkan mellan kommuner, t.ex. då större områden bil- das och uppgifter som kräver specialisering koncentreras till någon el- ler några tjänsteinnehavare

– områdets näringsstruktur (t.ex. antalet industrianläggningar och andra anläggningar som skall övervakas och deras storlek och karaktär), specialuppgifter som beror på närbelägen gräns eller hamn

– antalet och arten av miljö- och hälsoskyddsuppgifter och miljötillstånd- särenden, vilken sorts tjänster som säljs till utomstående och hur om- fattande denna försäljning är

– eventuell specialistkompetens som veterinären har nytta av i sin tjäns- teutövning

– i lönen beaktas och stöds lokalt uppnående av målen i riksomfattande utvecklingsprojekt och planer om detta väsentligt inverkar på omfatt- ningen och arten av tjänsteinnehavarnas uppgifter eller medför avgö- rande omställningar i den inbördes arbetsfördelningen och uppgiftsar- rangemangen.

Heltidsanställd hygieniker

Med heltidsanställd hygieniker (§ 1 punkt 3) avses, oberoende av beteck- ningen, en veterinär vars ordinarie arbetstid i hygieniker- eller laboratorie- veterinäruppgifter enligt 8 § 1 mom. 2 och 3 punkten veterinärvårdslagen är 37 xxxxxx x xxxxxx. Veterinären anses vara heltidsanställd hygieniker också när den arbetstid per vecka som används för ovan nämnda uppgifter är i genomsnitt 35 timmar och återstoden av de 37 veckotimmarna används för andra tjänsteuppgifter som arbetsgivaren bestämmer (angående detta se också tillämpningsdirektivet i § 3 mom. 1 i bilaga 7 till det läkaravtal som var i kraft 31.1.1998).

Praktiserande veterinär som tjänstgör som chef för hälsoövervakningen el- ler som ansvarig veterinär

En praktiserande veterinär, som avses i § 1 punkt 4, ansvarar i enlighet med en instruktion eller ett myndighetsbeslut för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och sköter dessutom en veterinärpraktik. Om kommu- nen/samkommunen inte har någon hel- eller deltidsanställd hygieniker och ingen annan kommun/ samkommun har fått i uppdrag att sköta de uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och de övriga uppgifter som enligt gällande lagstiftning skall skötas av en veterinär, anses en av veterinärerna vara verksam i de uppgifter som avses i denna punkt.

Grundlönen för en sådan veterinär bestäms enligt lönesättningen på basis av den tid som avdelats för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet (över- vakning, inspektion m.m.) och en chefs/en ansvarig veterinärs administra- tiva m.fl. uppgifter och av den tid som i medeltal används för praktiken (när grundlönen bestäms enligt förhållandet mellan dessa arbetstider utgår man från full arbetstid på 37 veckotimmar). Bestämmelsen tillämpas när den ar- betstid som bestämts för miljö- och hälsoskydd och andra uppgifter i ge- nomsnitt är 2–33 timmar per vecka. Grundlönen justeras vid behov årligen i motsvarande mån som uppgifterna ändras. Den i bestämmelsen avsedda lönen för veterinärer kan också avtalas på något annat sätt mellan kommu- nen/ samkommunen och veterinären.

Exempel

Den arbetstid som bestämts för miljö- och hälsoskydd och andra uppgifter som utförs av en chef för hälsoövervakningen/en ansvarig veterinär är i ge- nomsnitt 15 timmar per vecka, vilket är 40,5 procent av en arbetstid på 37 timmar. Grundlönen bestäms då enligt följande:

40,5/100 x (grundlönen enligt tabellen, punkten för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet, minskad med eventuellt avdrag om veterinären inte har den kompetens – livsmedelshygienikerförhör – som förutsätts) + 59,5/100 x (grundlönen enligt tabellen, punkten för uppgifter vid praktiken). När grund- lönen för miljö- och hälsoskydd och andra uppgifter bestäms beaktas de i faktorerna i punkt 2 som indikatorer på uppgifternas svårighetsgrad.

En veterinär som avses i denna punkt har inte rätt att för miljö- och hälso- skyddskontroll och miljö- och hälsoskyddsövervakning ta ut separat arvode av kunden och till veterinären betalas inte heller de nedan i § 2 nämnda köttbesiktningsarvodena, eftersom de redan beaktats i tjänsteinnehavarens lön.

Annan praktiserande veterinär

På kommunala veterinärer, bortsett från heltidsanställda hygieniker enligt § 1 punkt 1, 2 och 3, tillämpas inte systemet med totallön, utan lönen för öv- riga praktiserande veterinärer enligt § 1 punkt 5 består av den ordinarie lö- nen och de arvoden som anges i den kommunala veterinärtaxan. Om en praktiserande veterinärs uppgifter till följd av projekt och lagändringar som gäller regionalt samarbete eller liknande ändras väsentligt och bestående i fråga om omfattningen på uppgifterna inom miljö- och hälsoskyddet m.m. kan man vid ombestämning av den uppgiftsrelateradee lönen ta hjälp av lö- nebestämningen för ansvariga praktiserande veterinärer enligt § 1 punkt 4 (se punkt 1 ovan i detta tillämpningsdirektiv).

En praktiserande veterinärs ordinarie arbetstid har inte bestämts i avtalet. Därför bestäms en vikaries e.d. lön för en ofullständig kalendermånad alltid som dagslön oberoende av längden på vikariens anställning (jfr § 18 i avlö- ningskapitlet i AKTA).

§ 2 Köttbesiktningsarvode

Praktiserande veterinärer i vars grundlön köttbesiktningsarvode inte ingår, betalas de arvoden som anges i bilaga 5 a.

Tillämpningsdirektiv

Enligt jord- och skogsbruksministeriets beslut om avgifter som skall uppbä- ras för köttbesiktning och för tillsynen över vissa anläggningar inom kött- branschen (830/2001) tar kommunen ut avgifter för köttbesiktning och tillsyn över anläggningar enligt en taxa som kommunen fastställt. En veterinär kan inte ta ut arvode för köttbesiktning direkt av näringsidkaren.

Kommunen betalar praktiserande veterinärer arvoden för köttbe- siktning enligt bilaga 5 a. Arvoden och arvodesgrunder för besikt- ning av stora mängder djur avtalas separat. Arvodena betalas vid

följande lönebetalning efter det räkningen inklusive redogörelse för tillryggalagda kilometer lämnats in.

Köttbesiktningsarvodena kan också läggas till en praktiserande ve- terinärs uppgiftsrelaterade lön om slakt på ett gårdsslakteri eller en slaktplats med anslutande besiktning har förekommit en längre tid och de arvoden veterinären har tagit ut har blivit så konstanta att man tillförlitligt kan bestämma en ny uppgiftsrelaterad lön utgående från arvodena. Detta förfarande borde alltid tillämpas när köttbe- siktning som hänför sig till slakt på gårdsslakterier eller slaktplatser och veterinärens arvoden för denna besiktning kan konstateras vara relativt konstanta.

För ante-mortem-besiktning på gård tar en praktiserande veterinär i allmän- het ut arvoden av näringsidkaren enligt § 6 i den kommunala veterinärtaxan (se § 6 i taxan angående förutsättningarna för tillämpning av paragrafen).

Denna bestämmelse tillämpas inte på en praktiserande veterinär som tjänstgör som chef för hälsoövervakningen eller ansvarig veterinär enligt § 1 punkt 4, i vars lön köttbesiktningen redan har beaktats.

§ 3 Kommunal veterinärtaxa

Veterinärer har rätt att för veterinärhjälp som de ger och för intyg som de utfärdar ta ut arvoden av djurets ägare eller innehavare en- ligt gällande kommunala veterinärtaxa.

Tillämpningsdirektiv

1 Grunden för taxan

Den kommunala veterinärtaxan grundar sig på bestämmelserna i 14 § veterinärvårdslagen och 2 § lagen om kommunala tjänstekol- lektivavtal. Kommunala arbetsmarknadsverket och FOSU rf avtalar om arvodena i taxan. Den kommunala veterinärtaxan tillämpas normalt också i de fall då kommunen på basis av 16 § veterinär- vårdslagen ersätter nyttodjurets ägare eller innehavare för en del av de resekostnader, besöksavgifter och åtgärdsavgifter som anges i taxan.

2 Resekostnader

Resekostnaderna vid sådan veterinärhjälp som avses i den kommunala ve- terinärtaxan betalas av djurägaren i enlighet med § 10 mom. 3 i taxan. Är det fråga om någon annan tjänste- eller tjänsteförrättningsresa än sådan som gäller veterinärhjälp som anges i taxan, betalas resekostnads- ersättningarna enligt bilaga 17 (ersättningar för resekostnader) till AKTA.

3 Heltidsanställda hygieniker

Om en heltidsanställd hygieniker utanför sin ordinarie arbetstid, t.ex. när en praktiserande veterinär är förhindrad, blir tvungen att göra ett besök av förstahjälpskaraktär e.d. har han rätt att ta ut de arvoden som anges i vete- rinärtaxan av djurets ägare. Den ordinarie arbetstid som använts för besö- ket skall arbetas in utan separat ersättning innan rätt till arbetstidsersätt- ningar enligt läkaravtalets allmänna del uppstår.

Arbetstidsersättningar betalas inte heller när en hygieniker utanför sin ordi- narie arbetstid blir tvungen att utföra ett besök av förstahjälpskaraktär e.d., för vilket han har rätt att ta ut de arvoden som anges i taxan av djurets ägare.

§ 4 Beräkning av årsbunden del och lön under semester, avlönad tjänstledighet och utbildning

mom. 1 Om en veterinärs uppgiftsrelaterade lön är mindre än grundlönen för en i § 1 punkt 3 avsedd heltidsanställd hygieniker med kompe- tens II minskad med 15 procent, betalas det individuella tilläggets årsbundna delar uträknat på denna grundlön och ett eventuellt års- tillägg enligt det avtal som gällde 15.1.2000.

mom. 2 Lönen för semester, utbytesledighet, avlönad tjänstledighet och utbildning som arbetsgivaren anvisat eller godkänt bestäms och beräknas enligt mom. 1 och på denna lön beräknas också se- mesterpenningen och semesterersättningen.

mom. 3 Bestämmelsen tillämpas inte på veterinärmedicine studerande.

Tillämpningsdirektiv

Som utbildning som godkänns av arbetsgivaren anses sådan utbildning för vilken veterinären på begäran fått avlönad tjänstledighet för utbildning.

Reservistlön för repetitionsövningar dras av från ovan nämnda lön i enlighet med § 12 mom. 1 i kapitlet om tjänstledighet i AKTA.

II VILOTIDER

§ 5 Minimiantalet lediga dagar

mom. 1 Veterinärens arbete anordnas med femdagars arbetsvecka som grund, om detta är möjligt med tanke på att veterinärvårdens funkt- ioner skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

mom. 2 För varje full tjänstgöringsmånad får en veterinär minst 8 sådana lediga dagar under vilka han är fri från sina tjänsteuppgifter och sin

jourförpliktelse. Antalet lediga dagar under en ofullständig tjänstgö- ringsmånad beräknas som en relativ andel av 8 lediga dagar. I syfte att ordna veterinärvårdens funktioner på ett ändamålsenligt sätt kan dessa lediga dagar samlas under en längre tid än en må- nad, dock högst under ett kalenderhalvår så, att de ges senast före utgången av följande kalenderhalvår.

mom. 3 På veterinärer tillämpas inte de bestämmelser om ersättning för förlust av ledighet per vecka som anges i § 18 i den allmänna de- len i detta avtal.

mom. 4 Med veterinärens medgivande kan arbetet arrangeras på annat sätt än vad som anges ovan i denna paragraf.

Denna paragraf tillämpas inte på veterinärmedicine studerande.

Tillämpningsdirektiv

1 Principen om femdagars arbetsvecka och lediga dagar

Beviljandet av lediga dagar som avses i avtalet görs möjligt genom sådana veckosluts- och vardagsjourarrangemang som är ändamålsenliga med tanke på veterinärvården samt vid behov genom vikariearrangemang. Ut- gångspunkten är att lediga dagar beviljas enligt reciprocitetsprincipen ge- nom vardags- och veckoslutsjourarrangemang så, att kommunens/sam- kommunens egna veterinärer sköter varandras uppgifter utan vikarier och utan särskild ersättning. När en utomstående veterinär behövs för skötseln av uppgifterna kan denna anställas som tjänsteinnehavare för viss tid eller i arbetsavtalsförhållande inom ramen för anslag som reserverats i budgeten (eftersom veterinären tjänstgör under dessa lediga dagar kan ingen egentlig vikarie anställas för den tid de lediga dagarna omfattar).

Även om denna paragraf inte tillämpas på veterinärmedicine studerande strävar man efter att också på dem tillämpa principen om femdagars ar- betsvecka.

Då veterinärservicens funktioner och jourverksamhet organiseras bör man se till att veterinärernas bundenhet till arbetet inte blir oskälig.

De i denna bilaga liksom även de i ett reglemente eller en instruktion av- sedda lediga dagarna ges i form av ledighet, och penningersättning kan inte ges i stället. Om de lediga dagarna inte tas ut t.ex. på grund av att veterinä- rens tjänsteförhållande avslutas, betalas penningersättning inte för de le- diga dagar som inte tagits ut.

2 Intjänande av lediga dagar

Om det med tanke på veterinärvårdens funktioner är nödvändigt att tillämpa systemet med intjänande av lediga dagar enligt mom. 2 och att ge de lediga

III JOUR

dagarna som en längre oavbruten ledighet, bör dessa också i så fall ges så snart som möjligt efter kalendermånaden i fråga. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för när de lediga dagarna ges.

Exempel

Veterinären har under tiden 1.1–30.6 haft 35 lediga dagar. Han har dessu- tom 13 outtagna lediga dagar från denna period (6 mån. x 8 ld = 48 ld), som kan ges t.ex. som fortsättning på hans semester som fastställts att tas ut i juli, eller senast 31.12 samma år.

Om tjänstgöringen avbryts mitt under en kalendermånad, uträknas de i mom. 2 nämnda lediga dagarnas relativa andel för den avbrutna månaden (exempel: för en halv tjänstgöringsmånad är andelen lediga dagar hälften av det fulla antalet lediga dagar).

3 Lediga dagar enligt reglemente eller instruktion/AKTA

Också i reglementen/instruktioner finns i allmänhet bestämmelser om vete- rinärens rätt att vara ledig under de i reglementet/instruktionen nämnda da- garna, om tjänsteuppgifterna medger det. Där kan också ingå ett konstate- rande att veterinären, om det inte är möjligt att bevilja lediga dagar, har rätt att få motsvarande lediga dagar under någon annan tid. Dessa bestämmel- ser i reglementet/instruktionen kan iakttas som bestämmelser om arbets- tidsarrangemang. De kan emellertid inte stå i strid med tjänstekollektivavta- lets bestämmelser om lediga dagar, och det i § 5 mom. 2 ovan nämnda sy- stemet för intjänande av lediga dagar gäller inte heller de i reglemen- tet/instruktionen avsedda lediga dagarna.

Vid beviljandet av de i tjänstekollektivavtalet avsedda lediga dagarna saknar det betydelse om den beviljade ledigheten t.ex. samtidigt bidrar till att det i reglementet/instruktionen avsedda arbetstidsarrangemanget realiseras (även om detta också i allmänhet är fallet). Såväl bestämmelserna om le- diga dagar i denna bilaga som bestämmelserna om arbetstidsarrangemang i ett reglemente syftar till en femdagars arbetsvecka.

§ 6 Jourersättning

mom. 1 Grundersättningar

Till en veterinär som beordrats jour som gäller veterinärvård beta- las i grundersättning för jour för varje jourtimme:

1 från fredag kl. 17.00 till måndag kl. 8.00 och från vardag som före- går söckenhelg, julafton och midsommarafton kl. 17.00 till följande vardag kl. 8.00 (s.k. helgjour) 31 %

2 under övrig tid (s.k. vardagsjour) 18 %

av den oförhöjda timlönen, som beräknas på grundlönen för en hel- tidsanställd hygieniker enligt § 1 punkt 3 med kompetens II mins- kad med 15 %.

Tillämpningsdirektiv

1 Jourersättningar

Betalning av jourersättning förutsätter ett jourarrangemang som den behö- riga kommunala myndigheten fastställt och godkänt på vederbörligt sätt.

Till exempel för en självständighetsdag som infaller på en torsdag betalas i avtalet nämnd s.k. helgjourersättning från onsdagskvällen före självstän- dighetsdagen till fredagsmorgonen efter självständighetsdagen.

För veterinärers jourtid betalas inte arbetstidsersättningar enligt den all- männa delen i detta avtal.

2 Arbetsarrangemang för praktiserande veterinärer

Till uppgifterna för praktiserande veterinärer hör i allmänhet förutom veteri- närhjälp även myndighetsuppgifter (bl.a. djurskydd, smittsamma sjukdomar, övervakningsuppgifter enligt hygienlagen) som kan kräva ett längre sam- manhängande arbetspass under arbetsdagen och/eller som det är motiverat att försöka förlägga till vissa på förhand bestämda tider. Med tanke på dy- lika situationer kan man t.ex. avtala inom kommunen/samkommunen eller mellan kommuner som hör till en jourring e.d. att sjukbesök vid brådskande sjukdomsfall under en viss tid styrs till andra veterinärer inom området. Det är inte frågan om sådan veterinärjour som avses i § 6 och jourersättningar betalas inte för dagtid under vardag, utan arbetsarrangemangen ordnas mellan veterinärerna enligt reciprocitetsprincipen.

3 Utomstående veterinärer som jourhavande

Med utomstående veterinärer avses här andra veterinärer än kommunens/ samkommunens veterinärer eller veterinärer som hör till en avtalad jourring. De anställs i allmänhet inom kommunen/samkommunen i tidsbestämt an- ställningsförhållande, oftast i arbetsavtalsförhållande (t.ex. för ett veckoslut eller för något annat jourskift).

I fråga om avlöningen för utomstående veterinärer som enbart deltar i veterinärjouren finns inga avtalsbestämmelser. Ofta betalas grundersätt- ningar för jour enligt § 6 mom. 1, och dessutom har de rätt till arvode enligt taxan, men lönegrunderna kan variera.

Om en utomstående veterinär i vidare utsträckning sköter uppgifterna för en ordinarie veterinär som är tjänstledig eller har semester eller i § 5 angivna lediga dagar, är det fråga om en vikarie för veterinären i fråga (visstidsan-

ställd tjänsteinnehavare eller arbetstagare), varvid avlöningen bestäms en- ligt denna bilaga och avlöningskapitlet i AKTA, om inget annat har avtalats med veterinären i arbetsförhållande.

mom. 2 Arvoden som veterinären tar ut under jour

För veterinärhjälp och intyg som en veterinär under jour gett privat- personer har veterinären rätt att av djurets ägare eller innehavare ta ut de arvoden som anges närmare i den kommunala veterinär- taxan. Arvodena kan för jourtiden tas ut till förhöjt belopp, på det sätt som närmare framgår av taxan.

BILAGA 5 a

KOMMUNALA VETERINÄRER

KÖTTBESIKTNINGSARVODEN ENLIGT BILAGA 5 § 2

Arvode, €

1 Besiktning av levande slaktdjur, besiktning av s.k. rött kött

1.1	Första djuret	Besöksarvode enligt § 2 mom. 3 i den kommunala veterinärtaxan
1.2	Första djuret av annan djurart	4,20
1.3	Följande djur av respektive djurart	1,68

2 Köttbesiktning av slaktat djur, besiktning av s.k. rött xxxx

2.1	Första djuret	Besöksarvode enligt § 2 mom. 3 i den kommunala veterinärtaxan
2.2	Första djuret av övriga djurarter	4,20
2.3	Följande djur av alla djurarter	3,03
2.4	Trikinundersökningar som veterinären utfört på gården	1,18 €/djur
2.4	Tillämpningsdirektiv Med trikinundersökningar avses här de undersök- ningar som enligt jord- och skogsbruksministeriets bestämmelser utförts på en gård (gäller i allmänhet svin eller hästar). De i ministeriets bestämmelser avsedda övriga undersökningarna såsom utförande av antibiotikaundersökningar, bakteriologiska under- sökningar och pH-mätningar, ingår i ovan nämnda arvoden. Om veterinären på gården endast tar de prov o.d. som förutsätts för utförandet av en besiktning eller undersökning och denna besiktning eller undersök- ning utförs i kommunens eller ett annat laboratorium, bestäms de ersättningar som skall tas ut av kunden för besiktningen/undersökningen enligt § 10 i den kommunala veterinärtaxan.	1,18 €/djur

3 Besiktning av fjäderfä

3.1	Miljöinspektion	16,82–33,64
3.1	Tillämpningsdirektiv Inspektionen utförs som regel en gång per år.	16,82–33,64
3.2	Köttbesiktning
3.2.1	Höns, kalkoner och änder	Besöksarvode enligt § 2 mom. 3 i den kommunala veterinärtaxan och därutöver 0,04 €/kg för de första 500 fåglarna och 0,02 €/kg för följande fåglar.

		Arvode, €
3.2.2	Annat fjäderfä	Arvodet avtalas separat enligt fjäderfäets kvalitet så att det står i proportion till besiktnings- arvodena för det slags fjäderfä som anges i föregående punkt 3.2.1.
4	Besiktning av ett stort antal djur
	Tillämpningsdirektiv När det gäller besiktning av ett stort antal djur är det skäl att på förhand komma överens om avgifterna med näringsidkaren med beaktande av jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 830/2001 och kom- munens egna beslut, på så sätt att inte en slavisk tillämpning av en taxa som anger avgift per djur (också ministeriets beslut) leder till orimliga avgifter.	Arvodena avtalas separat, men kan vara högst de arvoden som anges i denna bestämmelse

Tillämpningsdirektiv

Om sådan köttbesiktning som avses här görs under ett besök som veterinä- ren redan tar ut besöksarvode för enligt § 2 mom. 3 i den kommunala vete- rinärtaxan har veterinären inte rätt till arvode enligt punkt 1.1 och 2.1.

Document Metadata

Table of Contents

Läkaravtalet 2005–2007

Document Metadata