STADGAR FÖR FÖRBUNDET SVERIGES HAMNAR
STADGAR FÖR FÖRBUNDET SVERIGES HAMNAR
antagna den 10 juni 1993 och fastställda att gälla från och med den 1 januari 1994 samt i tillämpliga delar reviderade den 9 juni 1999 (§§ 1, 7
och 15), den 29 maj 2001 (§ 18), den 29 maj 2002 (§§ 7, 16 och 23), den
28 maj 2008 (§ 16), den 24 maj 2011 (7 §), den 22 maj 2012 (7 §), den 21
maj 2013 (7 §), den 25 maj 2016 (§§ 1, 7, 8, 16 och 24) samt den 2 maj
2018 (§ 7)
Förbundet SVERIGES HAMNAR är ett förbund inom Föreningen Svenskt Näringsliv. Förbundet har till ändamål att i enlighet med dessa och Svenskt Näringslivs stadgar tillvarata sina medlemmars gemensamma intressen i såväl arbetsgivar- som branschfrågor.
I detta arbete skall branschens och medlemmarnas intressen sättas i första hand, samtidigt som hela transportsektorns gemensamma intressen beaktas.
Medlemskap i förbundet kan efter prövning av förbundets styrelse beviljas företag, som i Sverige bedriver hamngodshantering eller därmed likartad eller sammanhängande verksamhet. Medlem i förbundet är skyldig att samtidigt vara medlem i Svenskt Näringsliv samt att ställa sig till efterrättelse dess stadgar och de särskilda avtal, som träffas mellan Svenskt Näringsliv och förbundet.
Medlemskapet i förbundet skall omfatta samtliga arbetstagare, som är anställda i verksamhet, för vilken anslutning till förbundet kan ske. Förbundets styrelse äger medgiva undantag härifrån.
Företag, som söker eller erhållit medlemskap i förbundet, är skyldigt att på begäran av förbundet eller Svenskt Näringsliv lämna uppgift, huruvida och i vilken omfattning företaget även bedriver annan rörelse.
Ansökan om inträde i förbundet skall tillställas förbundet i två exemplar på fastställd blankett. Sökanden skall därvid skriftligen godkänna såväl förbundets som Svenskt Näringslivs stadgar. Ansökningen skall vara åtföljd av uppgift på fastställd blankett angående antalet hos sökanden sysselsatta arbetstagare och den lönesumma, som medlemmen utbetalat under det föregående kalenderåret samt övriga upplysningar som förbundets styrelse anser erforderliga.
Medlemskap i förbundet och medlemskap i Svenskt Näringsliv upphör vid det hel- eller halvårsskifte, som inträffar näst efter sex månader, sedan skriftlig uppsägning från medlemmens, förbundets eller Svenskt Näringslivs sida ägt rum. Medlemskapet i förbundet upphör därjämte, om medlemskapet i Svenskt Näringsliv på annat sätt än nu sagts upphör.
Förutom de avgifter, som medlem enligt Svenskt Näringslivs stadgar har utge till Svenskt Näringsliv, skall han till förbundet och annan juridisk person (t. ex. servicebolag), i vilken viss del av förbundets verksamhet bedrivs, erlägga avgifter, som fastställs på förbundsmöte.
Förbundet skall ha en styrelse med lägst 7 och högst 14 ledamöter. Verkställande direktören i Sveriges Hamnar adjungeras till styrelsen.
Styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter väljs för tiden t o m nästkommande ordinarie förbundsmöte, varvid där så är möjligt, skall tillses att förekommande särskilda intressegrupper och olika delar av landet erhåller rimlig representation i styrelsen.
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller verkställande direktören.
Styrelsen är beslutför, när de vid sammanträde närvarandes antal överstiger hälften av hela antalet styrelseledamöter. Inom styrelsen har varje ledamot en röst. Såsom styrelsens beslut gäller den mening, om vilken de flesta röstande förenar sig och vid lika röstetal den mening ordföranden biträder.
Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott för behandling av ärenden av brådskande natur och ärenden som styrelsen särskilt delegerat dit samt för beredning av ärenden till styrelsens sammanträden. Arbetsutskottet skall bestå av styrelsens ordförande, dess vice ordförande, verkställande direktören, ordföranden för Arbetsgivarutskottet samt ordföranden för Branschutskottet.
I förbundet skall finnas ett utskott för behandling av arbetsgivarfrågor samt ett utskott för behandling av branschfrågor. Utskottets ledamöter utses av stämman.
Styrelsen ansvarar för verksamhetens förvaltning och för att verksamheten är ändamålsenligt organiserad. Den ansvarar för att Förbundet och Servicebolaget har den verkställande ledning som verksamheten kräver, ansvarar för verksamhetens utveckling och följer upp verkställandet av fattade beslut. Styrelsen beslutar om och följer upp efterlevnaden av styrande dokument och ledningssystem.
Det åligger styrelsen
att i samråd med Svenskt Näringsliv handlägga kollektivavtalsfrågor inom förbundsområdet och även vidtaga åtgärder med anledning av förestående eller pågående strejk, lockout eller annan kollektiv stridsåtgärd,
att när så kommer i fråga utse ledamot och suppleant till Svenskt Näringslivs styrelse,
att på ordinarie förbundsmöte varje år framlägga redogörelse för sin förvaltning jämte revisorernas utlåtande därutöver,
att verkställa av förbundsmöte fattade beslut,
att även i övrigt arbeta för främjande av förbundets syften samt
att sörja för att förbundet har en tillfredsställande organisation och om så befinns ändamålsenligt förlägga sin verksamhet till en särskild juridisk person även som svara för att förbundets bokföring noggrant fullgörs samt att medelsförvaltningen är ordnad på betryggande sätt även som att behörig kontroll häröver finns.
Styrelsen äger besluta å förbundets vägnar i alla ärenden angående vilka ej annorledes bestämts i dessa stadgar eller på förbundsmöte.
Verkställande direktören ombesörjer i enlighet med instruktion av styrelsen förbundets löpande verksamhet.
Styrelsen ävensom verkställande direktören äger handla å förbundets vägnar i förhållande till tredje man samt företräda förbundet inför domstolar och myndigheter.
§ 12 Särskilda branschintressenter
För stärkande av samhörigheten med olika branschintressenter äger styrelsen besluta att sådana intressenter knyts till förbundets verksamhet genom särskilda avtal. Sådana intressenter bör beredas vederbörlig insyn i förbundets verksamhet och på sätt styrelsen bestämmer även äga biträda i handläggningen av frågor av betydelse för dem (t ex inom en särskild branschdelegation).
Förbundets verksamhetsår sammanfaller med kalenderår.
§ 14 Förvaltningsberättelse m m
För varje år skall styrelsen avgiva förvaltningsberättelse med balans- och resultaträkning.
Granskning av förbundets räkenskaper samt av förvaltningen i övrigt verkställs årligen av lägst två och högst tre av förbundet valda revisorer, av vilka minst en skall vara auktoriserad, med högst tre revisorssuppleanter. Envar av dessa äger, när han så vill, taga del av förbundets alla räkenskaper och andra handlingar. Senast två veckor före ordinarie förbundsmöte skall revisorerna avsluta granskningen av föregående års förvaltning samt avlämna berättelse därom till styrelsen.
På tid och plats, som bestäms av styrelsen, sammanträder förbundets medlemmar varje år senast den 15 juni till ordinarie förbundsmöte. Kallelse till sådant möte med föredragningslista skall minst 14 dagar före mötet delgivas varje medlem.
Ärende, som medlem skriftligen anmält till förbundet minst 20 dagar före ordinarie förbundsmöte, skall upptagas på föredragningslistan. På ordinarie förbundsmöte skall följande ärenden förekomma:
1. Val av ordförande till mötet
2. Justering av röstlängden
3. Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera protokollet
4. Fråga om mötet blivit behörigen utlyst
5. Styrelsens förvaltningsberättelse
6. Revisorernas berättelse samt fastställande av resultat och balansräkning
7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
8. Avgifter till förbundet
9. Ärende som i föreskriven tid väckts av styrelsen för förbundet
10. Ärende som medlem i föreskriven tid anmält till förbundet
11. Bestämmande av arvoden till styrelseledamöter samt lekmannarevisor
12. Fastställande av antalet ledamöter i styrelsen
13. Val av ordförande i styrelsen
14. Val av vice ordförande i styrelsen
15. Val av övriga ledamöter i styrelsen
16. Val av ordförande i arbetsgivarutskottet
17. Val av övriga ledamöter i arbetsgivarutskottet
18. Val av ordförande i branschutskottet
19. Val av övriga ledamöter i branschutskottet
20. Val av revisorer jämte suppleanter
21. Val av ombud vid Svenskt Näringslivs stämma
22. Val av valberedning
Annat ärende må ej utan alla närvarandes samtycke företagas till avgörande vid mötet, om det ej omedelbart föranleds av förvaltningsberättelsen, balansräkningen, vinst- och förlusträkningen eller revisionsberättelsen eller står i omedelbart sammanhang med ärende, som finns upptaget på föredragningslistan.
Extra förbundsmöte sammankallas, då styrelsen finner så erforderligt, ävensom på framställning av revisorerna eller av minst 1/10 av antalet förbundsmedlemmar.
Till extra förbundsmöte utfärdas kallelse i samma ordning som till ordinarie möte. Annat ärende må ej avgöras vid sådant möte.
§ 18 Röstning m m vid förbundsmöte
Vid förbundsmöte skall de närvarande genom röstning efter huvudtalet utse ordförande och justeringsmän vid mötet. I övrigt röstas efter årslönesumma så att en röst motsvarar varje fullt 100.000-tal kronor i årslönesumma. Varje medlem skall dock tillgodoräknas minst en röst.
Medlem som ej erlagt till förbundet förfallna avgifter äger ej rösträtt.
Med årslönesumma avses den lönesumma som medlemmen under föregående kalenderår utbetalat i rörelse som omfattas av medlemskapet. I lönesumman ingår ej ersättning till verkställande direktör och andra företagsledare. Medlems rösträtt vid förbundsstämma fullgörs av den person medlemmen anmält som sin representant.
Där ej annat är föreskrivet bestäms mötets beslut genom enkel röstövervikt. Vid lika röstetal skall den mening gälla, som biträds av flertalet röstande. Är antalet röstande lika på ömse sidor avgörs val genom lottning; eljest gäller den mening ordföranden företräder. All röstning sker öppet, om ej sluten omröstning begärs.
Vid förbundsmöte må ingen rösta för mer än inalles en fjärdedel av det vid mötet företrädda röstetalet. Medlems talan vid förbundsmöte förs av verkställande direktör eller annan som blivit till förbundet anmäld som medlemmens representant.
Det åligger medlem särskilt
att noga ställa sig till efterrättelse förbundets och Svenskt Näringslivs stadgar samt med stöd av nämnda stadgar fattade beslut,
att informera och överlägga med förbundet om väsentliga frågor, som uppkommer i samband med förhandlingar om kollektivavtal,
att i kollektivavtal som upprättas med fackförening eller fackförbund inta bestämmelsen att arbetsgivaren har rätt att anlita arbetstagare från vilken organisation som helst eller arbetstagare stående utanför organisation
att inte under pågående strejk, lockout eller annan arbetskonflikt, i strid med vad förbundets eller Svenskt Näringslivs styrelse beslutat, direkt eller indirekt bereda arbete åt eller på annat sätt understödja strejkande eller utestängda eller eljest av konflikten berörda arbetstagare samt
att inte tillgripa lockout utan medgivande av Svenskt Näringslivs styrelse.
§ 20 Strejk
Om strejk utbryter eller hotar utbryta hos medlem, förfars i enlighet med vad i Svenskt Näringslivs stadgar närmare föreskrivs.
Xxxxx sig medlem böra förklara lockout, skall han anmäla detta till förbundets styrelse med angivande av skälet till och omfånget av den tillämpade lockouten, varefter styrelsen förfar i enlighet med Svenskt Näringslivs stadgar. Xxxxxx styrelsen skäl föreligga för en mera omfattande lockout, äger styrelsen besluta att hos Svenskt Näringsliv förorda sådan. För giltighet av sådant beslut fordras att ¾ av styrelsens ledamöter förenar sig om beslutet. Med enkel majoritet må styrelsen hänskjuta ärendet till förbundsmöte, som äger att hos Svenskt Näringsliv förorda lockout, därest beslut härom biträds av ¾ av de avgivna rösterna.
Medlem är under de villkor och i den omfattning, som anges i Svenskt Näringslivs stadgar, berättigad till ersättning från Svenskt Näringsliv för skada genom strejk eller lockout.
Har medlem uppsåtligen överträtt eller kringgått bestämmelserna i § 19, kan styrelsen ålägga medlemmen att utgiva skadestånd till förbundet. Skadeståndet må högst bestämmas till två procent av årslönesumman. För medlem, vars årslönesumma understiger 1.000.000 kr må skadeståndet högst bestämmas till 20.000 kr.
Med årslönesumma avses vad som stadgas om årslönesumma i § 18.
§ 24 Krig och liknande förhållanden
Om Sverige kommit i krig eller regeringen meddelat föreskrift enligt 2 § Arbetsrättsliga beredskapslagen (1987-1262) gäller följande:
Därest på grund av rådande förhållanden ordinarie förbundsmöte ej kan hållas gäller för tiden intill dess hindret upphör och förbundsmöte åter hålles
att medlemmarnas avgifter skall erläggas i enlighet med de normer som senast fastställts vid förbundsmöte samt
att de personer som genom förbundsmötesbeslut senast utsetts till
• styrelseledamöter
• revisorer och suppleanter
• ombud vid Svenskt Näringslivs stämma
• ledamöter i valberedning och suppleanter skall anses ha fått sina uppdrag förlängda.
Därest på grund av rådande förhållanden förbundets styrelse ej kan sammanträda och, när så
kommer i fråga, utse ledamot och suppleant i Svenskt Näringslivs styrelse, skall de personer
som senast utsetts till ifrågavarande uppdrag, anses ha fått uppdragen förlängda för tiden intill dess hindret upphör och styrelsen åter sammanträder.
§ 25 Stadgeändring och upplösning av förbundet
För ändring av dessa stadgar eller för upplösning av förbundet erfordras, att samtliga medlemmar förenat sig därom eller att beslut därom fattats av två på varandra följande förbundsmöten, det senare minst en månad efter det förra, samt att beslutet på det senare mötet biträds av minst ¾ av de avgivna rösterna. Stadgeändring är dock ej giltig, förrän Svenskt Näringsliv godkänt densamma.
I händelse av förbundets upplösning skall förbundets behållna förmögenhet användas i enlighet med beslut, som fattas vid det sista förbundsmötet.
Utöver vad här ovan är stadgat gäller i tillämpliga delar Svenskt Näringslivs stadgar även mellan förbundet och medlemmarna.
Tvist mellan förbundet å ena sidan och medlem å andra sidan skall avgöras av tre skiljemän enligt gällande Lag om skiljemän. Därest enighet mellan parterna om tredje skiljeman inte uppnås, skall denne utses i enlighet med reglerna för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.