SKV 292 utgåva 32 2024

• Många uppgifter kan redan vara ifyllda, t.ex. företagets namn och organisationsnummer och det sparade utdelningsutrymmet från förra året, inklusive ränta.

• Du får hjälp med beräkningar och automatisk överföring av belopp. T.ex. överförs vinster du ska skatta för och förluster du ska dra av, till rätt ruta i Inkomstdeklaration 1.

• Du har tillgång till dina senaste deklarations- uppgifter om de har ändrats sedan deklara- tionen skickades ut, t.ex. om en kontroll- uppgift ändrats.

Du kan också lämna K10-bilagan via e-tjänsten för utländska fåmansföretag.

Tips! Importera bilaga K10 in i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1

Om du får hjälp att göra din K10-bilaga av någon som skickat den till dig som en SRU-fil kan du från och med i år importera in den filen direkt in i e-tjänsten inkomstdeklaration 1. Hur det går till kan du läsa om på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx .

Nyheter 2024 ‌‌

Liksom alla år är det nya belopp och procent- satser som gäller. Här nämns några av de vanligast förekommande beloppen och procentsatserna som påverkar beskattningen av delägare i fåmans- företag och som gäller då du ska deklarera 2024:

• Vid utdelning uppgår gränsbeloppet enligt förenklingsregeln till 195 250 kr (2,75 inkomstbasbelopp).

• Den ränta som det sparade utdelnings- utrymmet ska räknas upp med uppgår vid deklarationen 2024 till 4,94 % vad gäller aktier och andelar.

• Då huvudregeln används vid beräkning av gränsbeloppet ska omkostnadsbeloppet vid deklarationen 2024 multipliceras med 10,94 %.

• För att uppfylla det s.k. lönekravet måste löneuttaget av aktieägare eller närstående under 2022 uppgå till minst det lägsta av

681 600 kr eller 426 000 kr plus 5 % av samtliga löner i företaget och dess dotterföretag.

• Du kan aldrig beskattas för mer än 6 687 000 kr i inkomstslaget tjänst för utdelning som skett under 2023.

• Du kan aldrig beskattas för mer än 7 430 000 kr i inkomstslaget tjänst för vinster inkomståret 2023.

Till vem vänder sig denna broschyr?

Den här broschyren vänder sig till dig som äger kvalificerade andelar i ett fåmansägt aktiebolag eller är närstående till delägare. Broschyren behandlar de särskilda skatteregler som gäller för sådana företag. I broschyren beskrivs också hur du ska beräkna och beskatta utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag.

Du som äger kvalificerade andelar i ett fåmans- företag ska lämna blankett K10. I vissa fall kan det även bli aktuellt att lämna blankett K10A och K13. Hur du fyller i K10, K10A och K13 beskrivs i denna broschyr.

De regler som beskrivs i denna broschyr gäller även för dig som äger kvalificerade andelar i en ekonomisk förening. Även du ska lämna blankett K10 (och i vissa fall även K10A och K13).

Xxxxxxxxxx vänder sig även till dig som äger andelar i en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt fåmansägt aktiebolag eller ekonomisk förening.

För enkelhets skull har vi fortsättningsvis valt att skriva utifrån förutsättningen att du äger kvalifi- cerade aktier i ett fåmansägt aktiebolag.

Informationen i denna broschyr är inte heltäckande.

Du som äger onoterade andelar som inte är kvali- ficerade ska redovisa utdelning och kapitalvinst på blankett K12.

Definitioner ‌‌

Fåmansföretag

Det finns två sätt att bedöma om ett aktiebolag räknas som ett fåmansföretag. Det ena utgår från antalet ägare i företaget (huvudregeln) medan den andra är oberoende av antalet delägare (specialregel). Även utländska juridiska personer som kan jämföras med svenska aktiebolag kan vara fåmansföretag (se avsnittet ”Utländsk juridisk person” på nästa sida).

Huvudregel

Med fåmansföretag avses, enligt huvudregeln, aktiebolag där fyra eller färre delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i före- taget. Vid bedömningen av hur många personer som äger del i företaget ska personer som ingår i samma krets av närstående anses som en person.

I den s.k. närståendekretsen ingår följande personer (se figur): far- och morföräldrar, föräldrar, make, barn och barns make, syskon, syskons make och barn. Med barn menas även styvbarn och foster- barn. Med makar jämställs även personer som ingått registrerat partnerskap. Vidare jämställs med makar även de som är sammanboende och som har eller har haft gemensamt barn eller tidigare varit gifta. (Observera att farbror, faster, morbror eller moster inte ingår i närståendekretsen.)

Eftersom en krets av närstående räknas som en person kan den faktiska ägarkretsen i ett fåmans- företag i praktiken vara mycket stor.

Närståendekretsen

Far- Far- Mor- Mor- far mor far mor

Far Mor

Make

Syskon

Delägare

Make

Barn

Make

Barn

Make

Specialregel (oberoende av antal delägare)

Med fåmansföretag avses även företag där näringsverksamheten är uppdelad på olika verksamheter som är oberoende av varandra. Det krävs då att en person genom sitt aktie- innehav, avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Utvidgad definition av fåmansföretag

När det gäller reglerna om utdelning och vinst gäller en utvidgad definition av begreppet fåmansföretag. Den definitionen innebär att delägare och närstående till delägare som är eller har varit verksamma i betydande omfattning i ett företag anses som en enda delägare. Syftet med denna bestämmelse är att ett företag som drivs gemensamt av flera delägare, som alla arbetar i företaget, ska behandlas som fåmansföretag.

Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag enligt den utvidgade definitionen ska hänsyn inte bara tas till delägare som är verksamma i det företag som prövningen avser. Hänsyn ska också tas till delägare och närstående till delägare som är verksam, dels i ett företag som äger del i företaget, dels i ett annat företag som ägs av ett sådant företag.

Undantag

Aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad (eller en motsvarande marknad utanför EES) räknas inte som fåmans- företag. Privatbostadsföretag omfattas inte heller av reglerna för fåmansföretag.

Utländsk juridisk person

Utländska juridiska personer som motsvarar svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar är fåmansföretag om förutsättningarna enligt huvudregeln eller specialregeln är uppfyllda. När det gäller utdelning och vinst kan även den utvidgade definitionen av begreppet fåmans- företag bli aktuell att tillämpa. En andel i en utländsk juridisk person kan därmed vara en

kvalificerad andel. Reglerna om fåmansföretag samt de särskilda bestämmelserna om utdelning och vinst på aktier i fåmansföretag kan således bli tillämpliga även när det är fråga om en utländsk juridisk person.‌‌‌‌

Kvalificerad aktie

Syftet med reglerna om utdelning och vinst vid försäljning av aktier i fåmansföretag är att förhindra att inkomster som egentligen är arbetsinkomster omvandlas till kapitalinkomster vid beskatt- ningen. Mot denna bakgrund är det endast motiverat att tillämpa reglerna om en fysisk person eller någon som är närstående till denne varit verksam i företaget.

En aktie anses kvalificerad om delägaren eller närstående till delägaren varit ”verksam i företaget i betydande omfattning” (vilket i princip innebär att personens arbetsinsatser ska ha varit av stor betydelse för resultatet) under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren. Dessutom kan en aktie vara kvalificerad om delägaren eller närstående till delägaren varit verksam i betydande omfattning under någon del av denna tidsperiod i ett annat ägt fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet.

En aktie anses också kvalificerad om fåmans- företaget äger aktier i ett annat fåmansföretag i vilket fåmansdelägaren eller närstående till delägaren varit verksam i betydande omfattning under inkomståret eller något av de fem före- gående inkomståren. Detta gäller även om företaget ägt aktier i ett annat sådant fåmans- företag under något av de föregående fem inkomståren och oavsett om det finns ett koncernförhållande eller inte.

Reglerna gäller fem år efter det att företaget upphört att vara fåmansföretag. En förutsättning är att aktien var kvalificerad under den tid före- taget var ett fåmansföretag. I detta fall omfattar reglerna endast inkomster på aktier som delägaren ägde då företaget upphörde att vara fåmans- företag eller aktier som förvärvats med stöd av sådana aktier, t.ex. fondaktier.

Reglerna om utdelning och vinst på aktier i fåmansföretag tillämpas också för dödsbon efter delägare som ägt kvalificerade aktier. Aktierna anses kvalificerade även för dödsboet och reglerna

tillämpas som om aktierna fortfarande ägs av delägaren. Delägare i dödsboet jämställs med närstående.

Företagsledare

En del av bestämmelserna för fåmansföretag gäller samtliga delägare i företaget medan andra endast gäller företagsledare och närstående till denne.

Med företagsledare i ett fåmansföretag avses den eller de personer som till följd av eget eller närståendes aktieinnehav och sin ställning har ett väsentligt inflytande i företaget. En person med ledande ställning i företaget som inte har ett direkt eller indirekt ägarintresse i företaget kan aldrig anses vara en sådan företagsledare som avses i det här sammanhanget.

I en närståendekrets anses den person som är verksam och har en inflytelserik ställning i företaget vara företagsledare. Företagsledaren behöver alltså inte ha störst aktieinnehav i sin närståendekrets. För att avgöra vem som är företagsledare vägs arbetsuppgifter in, men också utbildning, yrkeserfarenhet m.m.

Det kan finnas flera företagsledare i ett och samma företag, exempelvis två makar eller en syskonkrets, om alla i stort sett har samma inflytande på verksamheten.

Marknadsvärde

För att kunna värdera förmåner och ersättningar används marknadsvärdet. Marknadsvärdet motsvarar i regel det pris som du som privat- person normalt får betala på orten för motsvarande varor eller tjänster.

Inkomstbasbelopp

När vi i denna broschyr talar om inkomstbas- belopp menar vi, om inget annat nämns, det inkomstbasbelopp som gällde året innan inkomståret. Vid deklarationen 2024 innebär detta att det är 2022 års inkomstbasbelopp som ska användas, d.v.s. 71 000 kr. (Vid tillämpning av takreglerna för utdelning och vinst används dock inkomstbasbeloppet för inkomståret.

Statslåneränta ‌‌‌

När vi i denna broschyr talar om statslåneränta menas den statslåneränta som gällde vid november månads utgång året innan inkomståret. Vid deklarationen 2024 innebär detta att det är statslåneräntan som gällde vid november månads utgång 2022 som ska användas, d.v.s. 1,94 %.

Aktieägartillskott

Ett aktieägartillskott ökar företagets tillgångar utan att dess skulder ökar. Syftet är att förbättra företagets egna kapital. Tillskottet kan ske i form av pengar, eftergivande av fordran på företaget eller genom att du skjuter till sakegendom till företaget.

Det finns två olika former av aktieägartillskott, villkorade och ovillkorade.

Ett ovillkorat aktieägartillskott innebär att du gör ett bestående tillskott till företaget. Tillskottet höjer din anskaffningsutgift för aktierna och påverkar därför ditt gränsbelopp (vad ett gräns- belopp är beskriver vi på s. 11 och framåt). Om tillskottet gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget ska det däremot minska underlaget för årets gränsbelopp.

Underlaget ska även minskas med anskaffnings- utgift för aktier till den del ett sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på aktien. Eventuell återbetalning av ovillkorade aktie- ägartillskott beskattas som vinst eller utdelning.

Ett villkorat aktieägartillskott innebär att du skjuter till medel med möjlighet till återbetalning någon gång i framtiden. Till skillnad mot ovillkorade aktieägartillskott får du inte räkna dessa tillskott som anskaffningsutgift för aktierna. En eventuell återbetalning till den som gjort tillskottet utlöser å andra sidan ingen beskattning.

Allmänna beskattningsregler/ Särskilda beskattningsregler

De allmänna beskattningsreglerna innebär att om en delägare eller närstående till delägaren

som är anställd i företaget får en förmån beskattas denna enligt de regler som gäller för övriga anställda. Det innebär att förmånen beskattas som lön om delägaren är verksam i företaget.

Är delägaren inte verksam i företaget beskattas förmånen som utdelning. Om förmånen beskattas som lön betalar företaget socialavgifter och lämnar kontrolluppgift på detta belopp.

Om t.ex. en företagsledare i ett aktiebolag köper en tillgång för 20 000 kr från företaget, som har ett marknadsvärde på 30 000 kr, beskattas företagsledaren för mellanskillnaden 10 000 kr som lön. Aktiebolaget ska betala socialavgifter på förmånen.

För delägare i ett fåmansföretag gäller samma värderingsregler vid beskattning av förmåner

som för övriga skattskyldiga. Värdet av produkter, varor och andra förmåner ska beräknas till

marknadsvärdet. Priset beräknas på samma sätt oavsett om förmånen tillfaller en delägare i ett fåmansföretag eller en person som saknar ägar- anknytning till det företag som tillhandahållit förmånen. Om marknadsvärdet inte går att bestämma antas förmånens värde normalt uppgå till minst arbetsgivarens kostnad för förmånen.

Utöver de allmänna beskattningsreglerna gäller vissa särskilda beskattningsregler för fåmansföretag. Information om dessa regler finns i fortsättningen av denna broschyr.

Vissa ersättningar och förmåner ‌‌‌

Här beskriver vi sex olika transaktioner som kan förekomma mellan företaget och dess delägare.

Där beskriver vi även hur dessa ska behandlas skattemässigt. Du är skyldig att redogöra för om du eller närstående erhållit sådana ersättningar och förmåner. Du lämnar uppgift om sådana transaktioner antingen under övriga upplysningar i din Inkomstdeklaration 1 eller på separat bilaga som bifogas din deklaration.

1. Upplåtelse av lokal till företaget

Hyresinkomster ska vid uthyrning av privat- bostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet, beskattas som inkomst av kapital. Uthyrning av näringsfastighet beskattas enligt reglerna för näringsverksamhet och berörs inte här. För att hyresintäkten ska tas upp som inkomst av kapital hos delägaren måste företaget hyra ett i ett hyres- avtal särskilt avgränsat utrymme i delägarens bostad. I övriga fall beskattas hyresersättningen normalt som lön.

Har företaget inte något behov av att hyra utrymmet ska hyresintäkter tas upp som lön hos delägaren.

Ytterligare en förutsättning för beskattning av hyresinkomster som kapital är att hyran är marknadsmässig. Om överhyra tas ut, det vill säga hyra som överstiger marknadsmässig hyra, beskattas den överskjutande delen som lön för delägare som är verksam i företaget. För delägare som inte är verksam i företaget beskattas hela hyran i inkomstslaget kapital, men överhyran behandlas som utdelning hos såväl delägaren som företaget.

När det gäller avdragsrätten för kostnader avseende uthyrningen finns det olika regler beroende på om delägaren är verksam i företaget (aktiv delägare) eller om delägaren endast äger aktier i företaget (passiv delägare).

För en delägare som inte är verksam i företaget och som inte har företaget som arbetsgivare, gäller vanliga avdragsregler för den erhållna hyran. Det innebär att från hyresintäkten medges avdrag med 40 000 kr samt därutöver 20 % av hyresintäkten vid uthyrning av småhus och vid

annan uthyrning avdrag för den del av hyran/ avgiften som belöper på den uthyrda delen.

Delägare som är anställda i företaget medges inte avdrag enligt schablon. I stället medges ett skäligt avdrag för de faktiska merkostnader som har uppkommit p.g.a. uthyrningen. Denna begränsning gäller även för den som hyr ut lokal till fåmans- företag i vilket närstående person är anställd.

Om uthyrningen endast avser enstaka kontorsrum eller garage kan de direkta merkostnaderna utgöras av elektricitet, uppvärmning, slitage o.dyl. som beror på att företaget använt detta utrymme.

Den begränsade avdragsrätten gäller också om uthyrning sker till företag som ingår i

samma intressegemenskap som fåmansföretaget/ arbetsgivaren.

2. Lån från företaget

När delägare lånar pengar från sitt aktiebolag gäller särskilda regler.

I aktiebolagslagen finns det skyddsregler för företagets eget kapital. Det finns bl.a. ett förbud för aktiebolag att låna ut pengar till delägare, styrelseledamot eller verkställande direktör, s.k. förbjudet lån. Observera att ett lån också föreligger när delägaren har ett s.k. avräkningskonto som är negativt, d.v.s. företaget har en fordran på delägaren.

Förbudet gäller även närstående till företagets ägare samt lån till företag som någon av dessa personer kontrollerar. För lån tagna efter den 12 februari 2009 gäller ett undantag när lån- tagaren är ett aktiebolag.

Förbudet gäller inte lån till aktieägare med aktie- innehav på mindre än 1 % av aktierna i företaget. Om dessa två senare kriterier är uppfyllda utgör lånet ett s.k. småaktieägarlån och är undantaget från låneförbudet.

Förbudet är inte tillämpligt på s.k. kommersiella lån. För att ett lån ska anses vara kommersiellt ska det lämnas på affärsmässiga villkor och låntagaren ska ha ett behov av lånet i sin verksamhet. Lån mellan bolag i samma koncern omfattas inte heller av låneförbudet.

Skatteverket kan efter ansökan medge dispens från låneförbudet. Vid förvärv av aktier i det företag som lämnar lån eller ställer säkerhet får sådan dispens medges om lånet eller säkerheten behövs p.g.a. särskilda omständigheter. För lån till andra ändamål, än förvärv av aktier, får Skatteverket lämna dispens om det finns synnerliga skäl. Ett exempel på synnerliga skäl kan vara att underlätta för generationsskiften i familjeföretag.‌‌‌

Lån som lämnas i strid med låneförbudet beskattas som inkomst av tjänst. (Ta upp beloppet vid punkt 1.5 i Inkomstdeklaration 1.) Arbets- givaravgifter ska inte betalas. Beskattning sker oavsett om delägaren är verksam i företaget eller inte. Undantag kan i vissa fall göras om det finns synnerliga skäl. Praxis är mycket restriktiv. Har låntagaren betalat ränta på ett förbjudet lån så saknas det avdragsrätt för denna om den belöper på tid efter den 12 februari 2009.

Delägare i dödsbon och fysiska delägare i handelsbolag ska ta upp lånet under inkomst av tjänst. När ett företag är delägare i ett handels- bolag som tagit ett lån i strid med aktiebolags- lagen ska företaget beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Undantaget för aktiebolag gäller bara om aktiebolaget är direkt låntagare.

Om en anställd delägare i ett fåmansföretag eller närstående får lån från företaget (som inte strider mot låneförbudsregeln) och lånet är räntefritt eller löper med ränta som understiger marknads- räntan, ska värdet av denna förmån tas upp som lön. Arbetsgivaren ska betala socialavgifter på förmånen. Den verksamme delägaren har möjlighet att dra av både den inbetalda räntan och ränte- förmånen som utgiftsränta i inkomstslaget kapital.

För lån till delägare eller närstående till delägare som inte är anställda beskattas utebliven ränta eller för låg ränta som utdelning i inkomstslaget kapital. Om delägaren blir beskattad för detta som utdelning har denne inte rätt till avdrag för beloppet som ränta. Företaget blir i så fall uttags- beskattat utan möjlighet att få avdrag.

3. Lån till företaget

En delägare har möjlighet att låna ut pengar till företaget. När ett fåmansföretag betalar marknads- mässig ränta till en delägare, oavsett om denne är verksam i företaget eller inte, gäller vanliga regler och räntan beskattas som ränteinkomst. Företaget

får göra avdrag för ränta upp till det som är marknadsmässigt.

Vad som är marknadsmässig ränta måste avgöras i varje enskilt fall med ledning av vad företaget skulle betala för ett motsvarande lån hos en utomstående långivare. Faktorer som påverkar bedömningen är bl.a. ränta på marknaden, risk- tagande och säkerhet.

Om räntan överstiger vad som kan anses vara marknadsmässig ränta beskattas delägaren för den överskjutande delen som förtäckt utdelning. Företaget får inte göra avdrag för den förtäckta utdelningen.

4. Försäljning av egendom till företaget

Om en delägare som är verksam i företaget säljer egendom till företaget till ett överpris, d.v.s. ett pris som överstiger marknadsvärdet, gäller de allmänna beskattningsreglerna. Delägaren blir då beskattad för skillnaden mellan det avtalade priset och marknadspriset som lön. Den verksamme delägaren blir också beskattad om egendomen överlåts av någon närstående till honom. Om skillnaden mellan marknadsvärdet och det avtalade priset beskattas som löneförmån är motsvarande belopp avdragsgillt för företaget som lönekostnad. Företaget ska betala social- avgifter för löneförmånen.

Är överlåtaren delägare som inte är verksam i företaget beskattas skillnaden mellan det avtalade priset och marknadspriset som utdelning, d.v.s. som inkomst av kapital. Företaget medges inte avdrag för mellanskillnaden. Detta innebär att om värdeminskningsreglerna är tillämpliga för egendomen ska inte överpriset ingå i avskrivningsunderlaget.

5. Köp av egendom från företaget

Enligt de allmänna beskattningsreglerna behandlas en delägares köp av egendom från företaget till underpris, d.v.s. ett pris som understiger marknads- värdet, i stort sett som försäljning av egendom till överpris.

Delägare som köper egendom till underpris ska beskattas för skillnaden mellan marknadspriset och det avtalade priset som löneförmån om denne är anställd i företaget.‌

Om köparen är delägare men inte verksam i företaget beskattas förmånen i stället som utdelning. Delägarna, oavsett om de är verksamma eller inte, beskattas även om förmånen av underpriset tillfaller en närstående.

Företaget medges avdrag för värdet av förmånen av underpriset i de fall det beskattas som lön.

Socialavgifter betalas av företaget. Om förmånen är att anse som utdelning har företaget ingen avdragsrätt och socialavgifter ska inte betalas.

6. Disposition av företagets egendom för eget bruk

Om företaget innehar egendom som kan användas för privat bruk gäller de allmänna reglerna för beskattning av förmåner. För den verksamme delägaren beskattas förmånen som lön. Företaget ska betala arbetsgivaravgifter på förmånen.

Företaget medges avdrag för anskaffningsutgiften, men blir samtidigt uttagsbeskattat för ett belopp som motsvarar förmånens värde. För delägare som inte är verksam beskattas förmånen som utdelning.

Fritidsbostad eller båt

En anställd som kan disponera arbetsgivarens fritidsbostad eller fritidsbåt beskattas för möjlig- heten att använda egendomen för privat bruk och inte för ett faktiskt nyttjande. Man talar då om att det är dispositionsrätten som beskattas. Det gäller givetvis även då den anställde är delägare i företaget. Att dispositionsrätten ska beskattas gäller även om fritidsbostaden eller båten används i företagets verksamhet. Är dispositions- rätten inskränkt p.g.a. företagets användning i verksamheten kan beskattningen komma att reduceras.

Har en delägare, eller annan anställd, en kontinu- erlig och oinskränkt dispositionsrätt till företagets fritidsbostad eller båt ska denne förmånsbeskattas för värdet beräknat på årsbasis oavsett vilket faktiskt

nyttjande som skett. Förmånen ska värderas till marknadsvärdet. Finns det inskränkningar i dispositionsrätten, t.ex. för att fritidsbostaden eller båten används i verksamheten, hyrs ut eller används av andra anställda kan förmånsvärdet reduceras. I vissa fall kan inskränkningen vara så stor att dispositionsrätten får anses sakna värde.

I Skatteverkets ställningstagande 2011-11-23 ”Beskattning av dispositionsrätt till fritidsbostad eller båt” (dnr 131 625311-11/111) hittar du mer information kring vad som gäller då en anställd har tillgång till företagets fritidshus eller båt. Ställningstagandet hittar du på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxx .

Personlig egendom

Om företaget köpt personlig egendom t.ex. kläder, sportutrustning, smycken och pälsar beskattas delägaren för egendomens inköpspris. Detsamma gäller om företaget köpt egendom av mindre värde och med kort livslängd, t.ex. en TV-apparat eller handverktyg.

Värdebeständiga tillgångar

För tillgångar med ett värde som inte minskar, t.ex. konst och antikviteter, kan det vara svårt att bestämma ett marknadsvärde. När egendomen disponeras av delägaren beskattas förmånen. För att värdera förmånen kan utgångspunkten vara delägarens inbesparing i kapitalkostnad för tillgången. Kapitalkostnaden bestäms utifrån företagets anskaffningskostnad för tillgången multiplicerat med statslåneräntan vid anskaffningstillfället med tillägg av en procent- enhet. Även eventuella försäkringspremier och liknande årliga kostnader ska tas med.

Lön och annan ersättning till företagsledarens make och barn ‌‌‌

Om du är make eller barn till en företagsledare finns särskilda regler som gäller för beskattning av ersättning från fåmansföretaget.

Maken till en företagsledare som arbetar i fåmansföretaget utan att vara företagsledare anses vara en medhjälpande make.

För att bedöma om båda makarna eller endast en av dem är företagsledare tittar man bl.a. på verk- samhetens art och makarnas arbetsuppgifter i företaget. Man tar också hänsyn till om makarna har utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet som kan ha betydelse med hänsyn till arbetsupp- gifterna i företaget.

Om ersättningen för ett arbete motsvarar marknadsmässig ersättning beskattas den med- hjälpande maken för sin ersättning från företaget. Överstiger ersättningen marknadsvärdet ska före- tagsledaren beskattas för skillnaden mellan den ersättning maken fått och vad som anses vara marknadsmässig ersättning.

Med ersättning avses samtliga förmåner som en anställd får från företaget, oavsett om den betalas ut i form av kontanter eller i annan form.

Med marknadsmässig ersättning menar man vad som normalt betalas för motsvarande arbetspres- tation på orten. Vad som kan anses vara mark- nadsmässig ersättning bedöms med hänsyn till respektive yrkeskategori. Lönestatistik och kollek- tivavtal m.m. kan användas som underlag för bedömningen av marknadsmässig ersättning.

Ersättning för utfört arbete som betalas ut från fåmansföretaget till företagsledares eller dennes makes barn under 16 år, beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget. Detta gäller även för barn som är över 16 år, till den del ersättningen överstiger mark- nadsmässig ersättning för barnets arbetsinsats. Barnets ålder den dag arbetet utförs är avgörande.

Utdelning på aktier i fåmansföretag

Gränsbelopp

När du får utdelning på dina aktier kan beskatt- ningen ske på olika sätt beroende på storleken på utdelningen. Den del av utdelningen som motsvarar en schablonmässigt beräknad normal- utdelning beskattas som inkomst av kapital.

Hur stor denna del är beror på hur stort det s.k. gränsbeloppet är. Gränsbeloppet beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger aktien vid den tidpunkten. Gränsbeloppet räknas fram utifrån två alternativa metoder – förenklingsregeln eller huvudregeln.

Har ditt företag lämnat utdelning som överstiger gränsbeloppet ska du redovisa den överskjutande utdelningen som inkomst av tjänst. Om du däremot lyfter mindre utdelning än vad som

ryms inom gränsbeloppet sparas resterande utrymme och du kan utnyttja det mot utdelningar kommande år eller vid försäljning. Det sparade utdelningsutrymmet får du räkna upp med en viss procentsats nästa år.

Du har full frihet att växla mellan huvudregeln och förenklingsregeln mellan åren. Däremot måste du använda dig av samma metod för alla dina aktier under året. Om ni är flera delägare i företaget har varje delägare rätt att välja den metod som passar just honom eller henne bäst. Delägarna kan alltså beräkna sina gränsbelopp utifrån olika metoder.

Om du äger flera företag får du bara använda förenklingsregeln i ett av dem.

Förenklingsregeln

Sammanfattning – förenklingsregeln

Gränsbeloppet enligt förenklingsregeln består av

• 2,75 x inkomstbasbeloppet (195 250 kr) och

• kvarstående sparat utdelningsutrymme från tidigare år x 104,94 %.

När du använder dig av förenklingsregeln beräk- nar du inget löneutrymme och du gör inte heller någon uppräkning av omkostnadsbeloppet. Vid deklarationen 2024 utgör årets gränsbelopp 2,75 gånger det inkomstbasbelopp som gällde året före inkomståret vilket innebär 195 250 kr. Schablon- beloppet fördelar du med lika belopp på det totala antalet aktier i bolaget. Till schablon- beloppet lägger du sedan ditt eventuellt sparade utdelningsutrymme från förra året uppräknat med ränta. (Räntan räknas ut genom att ta stats- låneräntan + 4,94 %. Du multiplicerar således det sparade utdelningsutrymmet med 104,94 %.

Om du äger flera företag har du endast rätt att använda förenklingsregeln i högst ett av dem. I de andra företagen måste huvudregeln användas.

Huvudregeln

Sammanfattning – huvudregeln

Gränsbeloppet enligt huvudregeln består av

• anskaffningsutgiften för aktierna inklusive ovill- korade aktieägartillskott x 10,94 %,

• lönebaserat utrymme och

• kvarstående sparat utdelningsutrymme från tidigare år x 104,94 %.

Du utgår ifrån vad du har betalat för aktierna, d.v.s. anskaffningsutgiften för aktierna. Till det lägger du eventuella ovillkorade aktieägartillskott som du har gjort. Ovillkorade aktieägartillskott till företaget anses nämligen skattemässigt som en ytterligare anskaffningsutgift för aktierna. Du ska minska omkostnadsbeloppet med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Omkostnadsbeloppet ska även minskas med anskaffningsutgift för aktier till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen. Om du skaffat aktierna före 1992 finns alternativa sätt att beräkna omkostnadsbeloppet på. Hur du gör detta beskrivs under rubriken ”Alternativ beräkning av omkostnadsbeloppet”.

När du fått fram ditt omkostnadsbelopp, oavsett om detta beräknats utifrån vad du faktiskt betalat eller om det omräknats, har du underlaget för din beräkning av gränsbeloppet enligt huvudregeln.

När du använder dig av huvudregeln ska under- laget multipliceras med statslåneräntan vid november månads utgång året före inkomståret ökad med nio procentenheter. Vid november månads utgång 2022 var statslåneräntan 1,94 %. Du multiplicerar alltså underlaget med 10,94 %.

Till underlaget får du nu, bland annat under förutsättning att du äger minst fyra procent av kapitalet i företaget, lägga till ett s.k. lönebaserat utrymme. Hur du beräknar detta ser du nedan.

Precis som vid förenklingsregeln lägger du slutligen till ditt sparade utdelningsutrymme uppräknat med ränta (104,94 %). Du har då ditt totala gränsbelopp enligt huvudregeln.

Lönebaserat utrymme

4-procentsspärr Du får bara beräkna lönebaserat utrymme om du äger minst 4 procent av kapitalet i företaget vid tidpunkten för beräkningen av gränsbeloppet, d.v.s. den 1 januari inkomståret. Det finns ingen närståenderegel, så det är endast om du som delägare uppfyller ägarkravet som du kan tillgodoräkna dig din del av löneunderlaget vid en gränsbeloppsberäkning enligt huvudregeln.

Om du hamnar under 4-procentsspärren har du alltså ingen rätt att beräkna något lönebaserat utrymme. Du kan fortfarande använda dig av huvudregeln vid beräkning av gränsbeloppet men då kommer bara den beräkningen att omfatta omkostnadsbeloppet x 10,94 % + sparat utdelningsutrymme från förra året x 104,94 %.

Lönekrav Om du äger kvalificerade aktier, uppfyller 4-procentsspärren och vill använda dig av reglerna om lönebaserat utrymme är det ett krav att du som aktieägare eller närstående till dig under 2022 gjort egna löneuttag i företaget eller

i dess dotterföretag. Löneuttagen måste uppgå till minst

• 681 600 kr (9,6 gånger inkomstbasbeloppet) eller

• 426 000 kr (6 gånger inkomsbasbeloppet) plus 5 % av samtliga löner i företaget och dess dotterföretag.

Lathunden här nedan visar hur mycket lön som ägare eller närstående till dig måste ta ut för att du överhuvudtaget ska få beräkna något löne- baserat utrymme.

Med löneunderlag avses kontant lön som betalats ut till ägaren och de anställda under året före beskattningsåret. Kostnadsersättningar som inte beskattas, skattepliktiga förmåner och ersätt- ningar som täcks av statliga bidrag ska inte räknas med i löneunderlaget. Om aktierna förvärvats under året före inkomståret ska bara ersättningar som betalats ut under den tid då aktierna ägts räknas in i löneunderlaget. Har du anskaffat aktier under 2022 måste du alltså hålla isär dem och aktier du äger sedan tidigare. Se mer om detta vid deklarationsanvisningarna till blankett K10.

Lathund – krav på löneuttag

Löner

Lönekrav

ägare

1 000 000

476 000

2 000 000

526 000

3 000 000

5 112 000

576 000

681 600

Exempel:

Om företaget har betalat ut löner på totalt

1 000 000 kr måste du som kvalificerad delägare ta ut minst 476 000 kr i lön för att få beräkna löne- baserat utrymme (d.v.s. det lägsta av beloppen 681 600 kr eller 426 000 kr plus 5 % av samtliga

löner, d.v.s. 426 000 kr + 50 000 kr = 476 000 kr).

När du beräknar det lönebaserade utrymmet ska du använda dig av inkomstbasbeloppet året före inkomståret. I deklarationen 2024 är det alltså inkomstbasbeloppet för 2022 (71 000 kr) som du ska använda.

Exempel: löneunderlag

Xxxxx är ensam ägare i Laxen AB. Under 2022 har bolaget betalat ut löner till anställda på totalt

3 500 000 kr, varav 650 000 kr är Xxxxxx egen lön. Bolaget har också betalt ut kostnadsersätt- ningar (som inte beskattats) på 100 000 kr. Bola- gets löneunderlag, som senare ska användas då det lönebaserade utrymmet beräknas, uppgår till 3 500 000 kr.

Beräkning av det lönebaserade utrymmet. När du konstaterat att du får beräkna ett lönebaserat utrymme kan du börja räkna fram det. Det lönebaserade utrymmet är 50 % av företagets löneunderlag.

50 % av företagets totala löneunderlag = lönebaserat utrymme.

Då man räknat fram löneunderlaget kan man gå vidare och beräkna det lönebaserade utrymmet. Detta uppgår till 50 % av det totala löneunderlaget. Det lönebaserade utrymmet för dig som delägare får däremot inte bli större än 50 gånger den egna lönen eller den kontanta lön som närstående erhållit under 2022 från företaget eller något dotterföretag till företaget.

Exempel: krav på löneuttag

Urban är ensam delägare och företagsledare i Lövet AB. Xxxxx har under 2022 betalat ut löner på 1 200 000 kr varav 500 000 kr avser honom själv. Urban räknar ut att fem procent av samtliga löner är 60 000 kr. När Xxxxx räknar på gräns- beloppet enligt huvudregeln får han beräkna ett lönebaserat utrymme eftersom hans lön överstiger 486 000 kr (426 000 kr + 60 000 kr).

Det lönebaserade utrymmet ska fördelas med lika belopp på aktierna i företaget. Ditt innehav vid ingången av året motsvarar den maximala del av det lönebaserade utrymmet som du får tillgodogöra dig. Om du exempelvis äger 70 % av aktierna vid ingången av året får du tillgodogöra dig maximalt 70 % av det totala lönebaserade utrymmet. Om du köpt ytterligare aktier senare under året får alltså denna del inte räknas med i år.

Exempel: lönebaserat utrymme

För Xxxxxx del blir det lönebaserade utrymmet 50 % av 3 500 000 kr, d.v.s. 1 750 000 kr.

Sammanfattning – gränsbelopp enligt förenklingsregeln och huvudregeln ‌

Exempel: gränsbelopp enligt förenklingsregeln eller huvudregeln?

Xxxx äger 100 % av aktierna i ett fåmansföretag. Hans anskaffningsutgift för aktierna är 100 000 kr. Xxxx har ett sparat utdelningsutrymme från förra året i bolaget på 10 000 kr. Han har tagit ut lön med 700 000 kr under året.

Gränsbelopp enligt förenklingsregeln

195 250 kr + (10 000 kr x 104,94 %) =

195 250 kr + 10 494 kr = 205 744 kr

Gränsbelopp enligt huvudregeln

Xxxxx omkostnadsbelopp gånger 10,94 % blir 10 940 kr (100 000 kr x 10,94 %).

Xxxx har tagit ut en lön på 700 000 kr och får därför beräkna lönebaserat utrymme. Hans löne- underlag uppgår till 700 000 kr. Xxxxx löne- baserade utrymme blir därför 50 % av detta belopp d.v.s. 350 000 kr.

Xxxxx sparade utdelningsutrymme uppräknat med ränta blir, precis som vid förenklingsregeln,

10 494 kr (10 000 kr x 104,94 %).

Xxxxx gränsbelopp enligt huvudregeln uppgår till 10 940 kr + 350 000 kr + 10 494 kr = 371 434 kr.

Huvudregeln ger Xxxx ett högre gränsbelopp

(371 434 kr jämfört med 205 744 kr). Han ska därför använda den regeln i år när han räknar på hur mycket utdelning han ska beskatta i kapital.

Det lönebaserade utrymmet lägger du sedan till vid beräkningen av gränsbeloppet enligt huvud- regeln.

Beräkning av löneunderlag i dotterföretag1. Du får även beakta lönerna i dotterföretag vid beräk- ningen av det lönebaserade utrymmet. Vad gäller löneunderlaget i dotterföretag som ditt företag har förvärvat under löneåret får du bara ta med de löner som företaget har betalat ut efter förvärvet. Dessutom måste du kvotera underlaget efter andelen, d.v.s. är det frågan om ett dotterföretag där ditt företag äger 70 % får enbart 70 % av lönerna ingå i löneunderlaget.

Exempel: lönebaserat utrymme i dotterföretag

Anders ska i deklarationen 2024 räkna ut det lönebaserade utrymmet för sina andelar i Knuten AB. Lönerna i Knuten AB uppgick under 2022 till 1 300 000 kr varav Anders del var 650 000 kr.

Den 1 april 2022 förvärvade Knuten AB 75 % av andelarna i Kalotten AB. Kalotten AB betalade under 2022 ut löner på 2 000 000 kr varav

400 000 kr avsåg perioden före den 1 april.

När Xxxxxx beräknar löneunderlaget får bara de löner i Xxxxxxxx som betalas ut efter förvärvet tas med vid beräkningen, d.v.s. 1 600 000 kr. Av detta får 1 200 000 kr (75 % x 1 600 000 kr) tas med i löneunderlaget. Anders totala löneunderlag blir 2 500 000 kr (1 300 000 kr + 1 200 000 kr). Av

detta utgör 1 250 000 kr (2 500 000 kr x 50 %) det lönebaserade utrymmet.

Alternativ beräkning

av omkostnadsbeloppet

På blankett K10 ska du fylla i underlaget för beräkning av gränsbeloppet. Hur du beräknar gränsbeloppet kan du läsa om på sidan 11–14. Vi visade där två sätt att räkna fram gränsbeloppet på: förenklingsregeln och huvudregeln. När du räknar fram gränsbeloppet enligt förenklings- regeln behöver du inte ta med i beräkningen

vad du en gång betalat för aktierna, d.v.s. anskaffningsutgiften. Det gör du däremot när du använder huvudregeln. Om du köpt aktierna

eller startat företaget år 1992 eller senare utgår du ifrån vad du betalat för aktierna samt lägger till eventuella ovillkorade aktieägartillskott som du gjort. Du har då ditt omkostnadsbelopp för

1 Vid beräkning av löneunderlaget definieras ett dotterföretag som ett företag i vilket moderföretaget, direkt eller indirekt, äger mer än 50 % av kapitalet. Om företaget är ett handelsbolag eller ett kommanditbolag ska samtliga andelar i ett dotter- företag, direkt eller indirekt, ägas av moderföretaget.

andelarna och kan fortsätta räkna ut ditt gräns- belopp genom att lägga till eventuellt lönebaserat utrymme samt eventuellt sparat utdelnings- utrymme.

Det finns ytterligare två sätt att beräkna omkostnads- beloppet på då du använder dig av huvudregeln. Dessa kan tillämpas om du ägt andelarna under en längre tid. Reglerna beskrivs nedan.

Indexregeln

Om du köpt aktierna före år 1990 får du göra en indexuppräkning av anskaffningsutgiften (index- regeln). Denna indexuppräkning får du också göra för eventuellt ovillkorade aktieägartillskott som du gjort före 1990.

Indextabell

År

Omräkningstal

År

Omräkningstal

Indexuppräkningen får du göra från och med anskaffningstidpunkten. Det tidigaste omräk- ningstal du ska använda dig av är dock det från 1970. För ovillkorade aktieägartillskott gör du uppräkningen från och med året för tillskottet.

1970	5,04	1980	2,08
1971	4,68	1981	1,86
1972	4,42	1982	1,71
1973	4,14	1983	1,57
1974	3,76	1984	1,45
1975	3,43	1985	1,35
1976	3,11	1986	1,30
1977	2,79	1987	1,25
1978	2,54	1988	1,18
1979	2,37	1989	1,11

Genom att räkna upp anskaffningsutgiften respektive eventuella ovillkorade aktieägartillskott med index får du ett omräknat omkostnads- belopp.

Det finns en hjälpblankett för att räkna fram omkostnadsbeloppet enligt indexregeln. Hjälp- blanketten (SKV 2110b) finns att ladda ner på Skatteverkets webbplats, xxx.xxxxxxxxxxxx.xx .

Kapitalunderlagsregeln

Det finns även en alternativ regel för aktier som du har skaffat senast den 31 december 1991 (kapitalunderlagsregeln). Du får fram omkost- nadsbeloppet genom att beräkna skillnaden mellan tillgångar och skulder. Som huvudregel gäller att du ska ta upp tillgångar och skulder till de skattemässiga värden som gällde vid 1993 års taxering. Det finns emellertid special- bestämmelser för vissa slag av egendom. Hur du ska göra beräkningen beskrivs närmare på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxx .

Det finns en hjälpblankett för att räkna fram omkostnadsbeloppet enligt kapitalunderlags- regeln. Hjälpblanketten (SKV 2110b) finns att ladda ner på Skatteverkets webbplats, xxx.xxxxxxxxxxxx.xx .

Efter att du har räknat fram det omräknade omkostnadsbeloppet enligt indexregeln eller kapitalunderlagsregeln beräknar du gräns- beloppet på samma sätt som enligt huvud- regeln, d.v.s. du tar det omräknade omkostnads- beloppet gånger 10,94 %, lägger till eventuellt lönebaserat utrymme och eventuellt sparat utdelningsutrymme gånger 104,94 %.

Exempel: Indexregeln och kapitalunderlagsregeln

Xxxx köpte samtliga 1 000 akter i ett bolag år 1980 för 400 kr/st. Han är verksam i betydande omfatt- ning i bolaget. Hans sparade utdelningsutrymme från tidigare år är 25 000 kr. Xxxxx lön har varit så låg att han inte har rätt att beräkna något löne- baserat utrymme. Xxxx har under 2023 fått ut- delning med 230 000 kr.

Indexregeln

Enligt indexregeln får Xxxxx anskaffningsutgift räknas upp med 2,08 (index för 1980). Hans om- räknade omkostnadsbelopp enligt indexregeln är därför 832 000 kr (400 000 kr x 2,08). Gräns- beloppet enligt huvudregeln räknar han fram genom att ta 10,94 % av det omräknade omkost- nadsbeloppet, d.v.s. 91 021 kr. Till detta får han lägga det sparade utdelningsutrymmet från före- gående år på 25 000 uppräknat med 4,94 %, d.v.s. 26 235 kr. Xxxxx gränsbelopp enligt huvudregeln, beräknad med hjälp av indexregeln, blir 117 256 kr.

Kapitalunderlagsregeln

Kapitalunderlaget antas i exemplet vara 250 000 kr. Det utgör då det omräknade omkostnadsbeloppet och beloppet multipliceras med 10,94 % vilket blir 27 350 kr. Till detta lägger Xxxx det uppräknade sparade utdelningsutrymmet på 26 235 kr. Det totala gränsbeloppet enligt huvudregeln, beräknad med hjälp av kapitalunderlagsregeln, blir då

53 585 kr.

Xxxx har nu beräknat sitt gränsbelopp enligt huvudregeln på två alternativa sätt där anskaff- ningsutgiften räknats om enligt två olika meto- der. Som ett sista steg beräknar Xxxx sitt gräns- belopp enligt förenklingsregeln. Denna ger ett gränsbelopp på 195 250 kr + 26 235 kr, d.v.s.

221 485 kr.

Sammanfattningsvis kan Xxxx konstatera att han får det högsta gränsbeloppet om han använder sig av förenklingsregeln. Av hans totala utdelning på 230 000 kr kan han på detta sätt beskatta 2/3 av 221 485 kr i kapital. Skatten blir i denna del 44 297 kr [(221 485 kr x 2/3) x 30 %]. Reste-

rande av utdelningen 8 515 kr (230 000 kr – 221 485 kr) beskattas i tjänst som s.k. över- utdelning.

Om utdelningen varit endast 200 000 kr hade Xxxx fått hela utdelningen kapitalbeskattad och dessutom haft ett sparat utdelningsutrymme på 21 485 kr till inkomstår 2024.

Sparat utdelnings- utrymme ‌‌

Om ditt företag inte lämnar någon utdelning på aktierna ett år eller om utdelningen ett år under- stiger ditt gränsbelopp sparar du möjligheterna till kapitalbeskattning till kommande utdelningar eller försäljning. Beloppet som du inte använder kallas för sparat utdelningsutrymme. Det sparade utdelningsutrymmet får du lägga till vid beräkningen av gränsbeloppet nästa år. Det är därför viktigt att fylla i blankett K10 även de år du inte får någon utdelning. Du beräknar och sparar så att säga för framtiden för att då få en lägre skattekostnad.

När du gör din beräkning nästa år får du dessutom räkna ränta på det sparade utdelningsutrymmet. Den s.k. uppräkningsräntan är densamma som statslåneräntan plus tre procentenheter. Om statslåneräntan är negativ sätts den till 0 %.

Exempel: sparat utdelningsutrymme

Xxxx hade i deklarationen 2023 ett gränsbelopp på 75 000 kr. Xxxx fick dock bara 10 000 kr i ut- delning, vilket betyder att hon inför årets deklara- tion har ett sparat utdelningsutrymme på 65 000 kr. Vid gränsbeloppsberäkningen i år får hon räkna upp det sparade utdelningsutrymmet med 4,94 %. Hon får alltså lägga till 68 211 kr (65 000 x 104,94 %) till årets gränsbelopp när hon räknar fram det totala gränsbeloppet i deklarationen 2024.

Om din andel under något enstaka år inte skulle vara kvalificerad försvinner inte ditt sparade utdelningsutrymme utan det får ändå föras vidare och användas om andelen återigen blir kvalificerad.

Vem får använda sig av gränsbeloppet?

Gränsbeloppet beräknas alltid vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger aktierna vid detta tillfälle. Om inte företaget är nystartat under året, eller om någon förändring i ägandet inte sker under året, saknar det egentligen betydelse när gränsbeloppet beräknas. Om man däremot startar företaget under året, eller om det sker en ägarförändring, är det däremot viktigt att komma

ihåg att en ny aktieägare aldrig kommer att tillgodoräknas något gränsbelopp avseende start- eller inköpsåret. Som en följd av att gräns- beloppet beräknas vid årets ingång saknar det även betydelse huruvida utdelning har skett före eller efter en eventuell försäljning.‌‌‌‌

Exempel: Vem tillgodoräknas gränsbeloppet då ett ägarbyte sker under året?

Xxxxx xxxxxx den 1 februari hälften av aktierna i sitt fåmansföretag till Xxx (som är verksam i bolaget). I slutet av året tar de nya kompanjonerna utdelning med 50 000 kr var.

Eftersom Xxxxx ägde 100 % av aktierna vid ingången av året är det han som får tillgodoräkna sig hela gränsbelopp detta år. Om vi antar att förenklings- regeln ger bäst gränsbelopp i detta fall och att det inte finns något sparat utdelningsutrymme innebär det att Xxxxx får ett gränsbelopp på 195 250 kr.

Hans utdelning på 50 000 kr kommer därför att beskattas i sin helhet i inkomstslaget kapital med 20 % beskattning (eller noggrannare uttryckt med 30 % på 2/3 av utdelningen). Xxxxx får dessutom 145 250 kr av gränsbeloppet över vilket kallas sparat utdelningsutrymme. Den delen kan han använda sig av då han räknar ut hur han ska beskattas för den kapitalvinst han eventuellt gör då han säljer hälften av aktierna till Xxx (den beräkningen visar vi inte i detta exempel).

Ida kan inte beräkna något gränsbelopp det år hon köper aktierna och kommer därför behöva beskatta hela sin utdelning på 50 000 kronor i inkomstslaget tjänst.

Om du äger kvalificerade aktier i flera företag får förenklingsregeln bara användas i maximalt ett av företagen. I övriga företag måste huvudregeln användas.

Undantag

Om utomstående delägare äger aktier i betydande omfattning (normalt minst 30 %) och har rätt till utdelning motsvarande detta innehav, ska de särskilda reglerna om tjänstebeskattning vid utdelning och kapitalvinstberäkning sättas ur spel. Denna undantagsregel kan du läsa om på sidan 23 i denna broschyr.

Takregel – utdelning

Det finns en begränsningsregel som innebär

att du inte ska beskattas för mer än 90 inkomst- basbelopp (6 687 000 kr för inkomståret 2023) i inkomstslaget tjänst för utdelningar. Du kan läsa mer om denna takregel på sidan 24 i denna broschyr.

Beräkning av skatt på utdelning

För kvalificerade andelar sker beskattning med 30 % på 2/3 av utdelningen (eller enklare uttryckt med 20 % på utdelningen) till den del utdelningen ryms inom det framräknade gränsbeloppet. Den eventuella utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst tillsammans med övriga tjänsteinkomster (dock max 6 687 000 kr). Däremot utgör beloppet som beskattas i inkomst- slaget tjänst p.g.a. reglerna om utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag inte underlag för beräkning av pensionsgrundande inkomst.

Formeln för beräkning av skatt på utdelning av kvalificerade aktier inom gränsbeloppet ser ut så här:

Utdelning x 2/3 x 30 % = skatt på utdelningen

Utdelning på kvalificerade aktier i fåmansföretag – en sammanfattning

Alternativ 1 – förenklingsregeln

2,75 gånger inkomstbasbeloppet (195 250 kr)

+ Kvarstående sparat utdelningsutrymme från

tidigare år x 104,94 %

= Gränsbelopp enligt förenklingsregeln

Alternativ 2 – huvudregeln

Anskaffningsutgiften för aktierna inkl. ovillkorade aktieägartillskott (alternativt omräknat omkostnads- belopp) x 10,94 %

+ Lönebaserat utrymme, d.v.s. löneunderlag x 50 % (Löneunderlag = utbetalda löner året före inkomståret)

+ Kvarstående sparat utdelningsutrymme från tidigare år x 104,94 %

= Gränsbelopp enligt huvudregeln

Utdelning upp till gränsbeloppet: Beskattning i kapital med 30 % på 2/3 av utdelningsbeloppet (eller enklare uttryckt med 20 % på utdelningen).

Utdelning över gränsbeloppet: Beskattning i tjänst. (Om utdelningen är större än 6 687 000 kr plus 20 %-utrymmet beskattas den överskjutande delen med 30 % i inkomstslaget kapital.)

Exempel: Utdelning i fåmansföretag, sammanfattning

AB Fåmansföretag ägs av kompisarna Xxxx och Xxx. Båda är verksamma i betydande omfattning. Av 250 aktier i bolaget äger de hälften var. Under 2022 uppgick Xxxxx lön till 290 000 kr inklusive en bil- förmån på 40 000 kr och Idas lön till 600 000 kr. Till övriga anställda betalade de ut löner på 1 000 000 kr under 2022.

Aktiernas anskaffningsutgift: 1 000 kr/aktie

Statslåneräntan 1,94 % + 9 % = 10,94 %

Inkomstbasbeloppet år 2022: 71 000 kr

Varken Xxxx eller Xxx har något sparat utdelnings- utrymme från tidigare år.

För att få använda regeln om löneunderlag krävs att Xxxxx och Idas löner var för sig överstiger antingen 681 600 kr eller 426 000 kr + 5 % av samtliga anställdas löner.

Eftersom endast kontanta utbetalningar ingår vid beräkningen av löneunderlaget kan man konstatera att Xxxx inte får beräkna något lönebaserat utrymme eftersom hans kontanta lön enbart uppgår till

250 000 kr. Xxxxx gränsbelopp blir enligt huvud-

regeln 10,94 % av 125 000 kr, d.v.s. 13 675 kr. Xxxx har dock möjlighet att använda sig av förenklings- regeln som här är mer förmånlig. Eftersom han äger hälften av aktierna blir 97 625 kr hans gräns- belopp (195 250 x 50 %).

Idas lön överstiger dock 426 000 + 5 % av lönerna i bolaget (426 000 + (1 850 000 x 5 %) = 518 500 kr)

vilket innebär att hon får beräkna ett lönebaserat utrymme. Det lönebaserade utrymmet beräknas till 50 % av 1 850 000, d.v.s. 925 000 kr. Av detta får Xxx tillgodoräkna sig hälften i sin gränsbelopps- beräkning, d.v.s. 462 500 kr, eftersom hon äger hälften av aktierna. Idas gränsbelopp blir därmed 476 175 kr (10,94 % av omkostnadsbeloppet

125 000 kr + 462 500 kr).

Sammanfattningsvis innebär detta att Xxxx kommer att kunna beskatta utdelning upp till 97 625 kr i inkomstslaget kapital medan motsvarande belopp för Ida blir 476 175 kr.

Vinst vid försäljning* av aktier i fåmansföretag ‌‌‌

Det här avsnittet vänder sig till dig som under 2023 har sålt hela eller delar av ditt aktieinnehav.

Om du har sålt kvalificerade aktier i ett fåmans- företag beräknar du vinsten på ungefär samma sätt som vid andra aktieförsäljningar. Vad som skiljer vinstbeskattningen av aktier i fåmans- företag från andra aktieförsäljningar är att en viss del av vinsten kan beskattas i inkomstslaget tjänst på samma sätt som en s.k. överutdelning.

Beräkning av vinst

Vinsten på din försäljning får du fram genom att dra omkostnadsbeloppet från den ersättning du får vid försäljningen. Omkostnadsbeloppet är utgiften du hade för att skaffa aktierna med tillägg för eventuella ovillkorade aktieägartillskott.

Exempel: beräkning av vinst

Xxx får 400 000 kr när han säljer sitt fåmans- företag. Han betalade 100 000 kr för det när han köpte det. Han har under tiden han haft det gjort ett ovillkorat aktieägartillskott på 50 000 kr.

Olas omkostnadsbelopp är alltså 150 000 kr och hans vinst uppgår till 250 000 kr.

När du räknar på omkostnadsbeloppet ska du ta ditt genomsnittliga omkostnadsbelopp för

samtliga dina värdepapper som är av samma slag och sort. Läs mer om genomsnittsmetoden xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxx .

Avyttringstidpunkt och tilläggsersättning

En aktieförsäljning ska du deklarera i den deklaration som avser det inkomstår då du avyttrade aktierna. Om avyttring skett 2023 ska den alltså deklareras i deklarationen 2024. Med avyttring menas försäljning, byte och liknande överlåtelser. Avyttringstidpunkten är det datum då du skrev på ett bindande avtal. Avtalstidpunkten styr alltså när du ska redovisa och beskatta vinsten. Tidpunkten för betalning eller delbetalning har ingen betydelse i detta sammanhang.

Om du och köparen har avtalat om en tilläggs- ersättning som inte är känd vid avyttrings- tidpunkten ska den delen beskattas först när den blir känd. Du beskattas då enligt de beräknings- regler som gällde vid den ursprungliga försälj- ningen.

Beskattning av vinst

Försäljning, byte m.m.

Vinsten som uppstår då du säljer aktierna kan komma att beskattas till viss del i inkomstslaget kapital och till viss del i inkomstslaget tjänst.

Hur stor del av vinsten som hamnar var beror bl.a. på hur stort gränsbelopp och hur stort sparat utdelningsutrymme du har.

Vinsten kan beskattas i inkomstslaget kapital med 20 % eller 30 % skatt. Den kan också komma att beskattas i inkomstslaget tjänst (ca 32–57 % skatt).

Blankett K10 hjälper dig att fördela vinsten så att det blir rätt skattesats i de olika delarna. Vi ska nu lite utförligare beskriva hur de olika delarna räknas fram.

20 % skatt i inkomstslaget kapital

Om vi börjar med gränsbeloppet så beskrev vi på sidan 11–14 hur du räknar fram det. Det är viktigt att komma ihåg att gränsbeloppet alltid beräknas vid ingången av året. Gränsbeloppet tillgodoräknas den som äger aktierna vid denna tidpunkt. Att det är den som äger aktierna vid ingången av året som får tillgodoräkna sig gräns- beloppet innebär att du som köper ett företag aldrig får beräkna något gränsbelopp för inköpsåret. Det betyder bland annat att om du tar utdelning från ditt nyförvärvade företag samma år som du köpt det, kommer du att beskattas för den utdelningen i inkomstslaget tjänst. Se exemplet ”Vem tillgodoräknas gräns- beloppet då ett ägarbyte sker under året?” på sidan 17.

* När vi här talar om försäljning så menar vi alla typer av onerösa fång, d.v.s. även byte eller liknande.

När den som ägde aktierna vid ingången av året räknat fram årets gränsbelopp lägger hen till sitt eventuellt sparade utdelningsutrymme från förra året uppräknat med en ränta som vid deklarationen 2024 uppgår till 4,94 %. De två beloppen bildar tillsammans gränsen för hur mycket av vinsten som kan beskattas med 20 % skatt (egentligen betalar man skatt med 30 % på 2/3 av vinsten men det är enklare, och lika riktigt, att uttrycka detta som att skatten är 20 %). Har man tagit utdelning innan försäljningen gäller det dock att komma ihåg att en viss del av gränsbeloppet redan kan ha använts vid den beräkningen. Det är då den del av gränsbeloppet som eventuellt blivit över som får användas vid vinstberäkningen.

Exempel: Tar först utdelning och säljer sedan aktierna

Xxxxx tänker sälja sitt företag. Hon har ett sparat utdelningsutrymme från förra året. Det räknar hon upp med räntan på 4,94 % och kommer då fram till ett belopp på 30 000 kr.

Årets gränsbelopp, plus det ränteuppräknade sparade utdelningsutrymmet, uppgår till 225 250

kronor (195 250 kr + 30 000 kr). Det betyder att Xxxxx kommer kunna beskatta upp till 225 250 kr med 20 % skatt (i inkomstslaget kapital).

Om hon bestämmer sig för att ta en utdelning på 50 000 kr innan hon säljer aktierna beskattar hon den med 20 % skatt. Hon kan sen dessutom beskatta 175 250 kr av sin vinst med 20 % skatt.

Exempel: Säljer utan att ta utdelning

Om Xxxxx istället säljer aktierna direkt kommer hon kunna beskatta 225 250 kr av vinsten med 20 % skatt.

Skatt i inkomstslaget tjänst

Den del av vinsten som överstiger 20 % utrymmet (d.v.s. årets gränsbelopp plus ränteuppräknat sparat utdelningsutrymme) beskattas i inkomst- slaget tjänst.

Exempel: Skatt på vinst

Xxxxx har vid ingången av året ett gränsbelopp plus ett ränteuppräknat sparat utdelningsut- rymme som tillsammans uppgår till 200 000 kr. Hon säljer under året sina aktier och får vid denna försäljning en vinst på 300 000 kr.

Xxxxx beskattar 200 000 kr i inkomstslaget kapital med 20 % skatt. Resterande 100 000 kr beskattas i inkomstslaget tjänst.

Du kan aldrig beskattas för mer än 7 430 000 kronor (100 inkomstbasbelopp inkomståret 2023) i inkomstslaget tjänst med anledning av den vinst du gör då du säljer ditt fåmansföretag. Denna takregel beskrivs på sidan 23.

30 % skatt i inkomstslaget kapital

Det finns som nämndes ovan en gräns för hur mycket av vinsten som kan beskattas i inkomst- slaget tjänst. Det maximala beloppet som kan beskattas i tjänst med anledning av vinsten är

7 430 000 kronor. Om du har en mycket stor vinst kommer därför den överstigande delen beskattas med 30 % i inkomstslaget kapital.

Sammanfattning

Man kan sammanfattningsvis säga att den första delen av vinsten beskattas med 20 % i inkomst- slaget kapital (årets gränsbelopp plus ränteupp- räknat sparat utdelningsutrymme minus den del som utnyttjats vid en eventuell utdelning innan försäljningen). Nästa del av vinsten (upp till

7 430 000 kr inkomståret 2023) beskattas i tjänst (ca 32–57 % skatt). Om vinsten är större än 7 430 000 kr plus 20 %-utrymmet, beskattas den delen med 30 % i inkomstslaget kapital.

Aktier köpta före 1992

Om du köpt dina aktier före 1992 kan ytterigare en del av din redovisade vinst komma att beskattas till 30 % skatt. Det gäller för den skillnad som uppkommer mellan den faktiska anskaffnings- utgiften (plus ovillkorade aktieägartillskott) och det omräknade omkostnadsbeloppet du får när du räknar om enligt indexregeln (för andelar köpta före 1990) eller kapitalunderlagsregeln

(för andelar köpta före 1992)**. Observera att du inte ska kvotera den delen till 2/3.

** Indexregeln och kapitalunderlagsregeln har vi beskrivit på sidan 15 och framåt.

Exempel: Beskattning av vinst då Index- eller kapitalunderlagsregeln kan användas

Xxxxx säljer sina aktier för 400 000 kr och har betalt 100 000 kr för dessa då hon köpte dem 1991. Hon gör alltså en vinst på 300 000 kr. Xxxxx kan vid beräkningen av skatten använda sig av ett omräknat omkostnadsbelopp på

150 000 kr.

Xxxxxx gränsbelopp tillsammans med det ränte- uppräknade sparade utdelningsutrymmet uppgår till 200 000 kr.

Xxxxxx vinst på 300 000 kr kommer beskattas enligt följande:

200 000 kr: 20 % i inkomstslaget kapital (gräns- beloppet plus ränteuppräknat sparat utdelnings- utrymme)

50 000 kr: 30 % i inkomstslaget kapital (mellan- skillnaden mellan omräknat omkostnadsbelopp och verklig anskaffningsutgift)

50 000 kr: i inkomstslaget tjänst.

Arv, gåva m.m.‌‌

Om aktierna har bytt ägare genom ett benefikt fång, t.ex. arv, gåva eller bodelning, sker ingen vinstberäkning hos den tidigare ägaren. Den nya ägaren tar i stället över den tidigare ägarens skattemässiga situation vad gäller de mottagna aktierna. Detta gäller även den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme.

Delavyttring

Om du endast säljer en del av dina aktier så för-

Vem ska lämna blankett K10 vid arv, gåva m.m.?

Det kan vara svårt att avgöra vem som ska lämna blankett K10 det år aktierna överlåts via arv, gåva

m.m. Det är nämligen beroende av om samtliga aktier överlåts samt om, och i så fall när, utdelning skett under året. För att få svar på vem som förväntas lämna blankett K10 i dessa fall kan man använda sig av följande flödesschema*.

brukar du bara det gränsbelopp som beräknats för dessa aktier. Gränsbeloppet för de aktier du har kvar förbrukas inte.

Har det skett utdelning under överlåtelseåret?

Har alla andelar övergått?

Ja Nej

Nej

Har det skett utdelning under överlåtelseåret?

Nej

Situation 2

Situation 4

Har utdelningen skett före överlåtelsen?

Situation 1

Har utdelningen skett före överlåtelsen?

Situation 1

Exempel: Delavyttring

Xxxxx ska sälja hälften av sina aktier i sitt fåmans- företag. Xxxxx har vid ingången av året ett gräns- belopp plus ett ränteuppräknat sparat utdelnings- utrymme som tillsammans uppgår till 300 000 kr.

När hon säljer hälften av aktierna räknar hon fram att hon gör en vinst på 200 000 kr. Hon kan vid beräkningen av hur den vinsten ska beskattas använda hälften av gränsbeloppet, d.v.s. 150 000 kr. 150 000 kr kommer att beskattas med 20 % skatt. Resterande 50 000 kr beskattas i inkomstslaget tjänst.

Ja Nej Ja Nej

Situation 2

Situation 3

Situation 1:

Överlåtaren lämnar K10 avseende utdelningen. Vid 1.10/2.11 fyller överlåtaren i det sparade utdelningsutrymme som övergår på mottagaren. Överlåtaren lämnar dessutom en övrig upplysning om att överlåtelse skett och till vem.

* Flödesschemat går inte att använda då det skett flera utdel-- ningar under året.

Vid punkt 1.9/2.10 fyller mottagaren i det över- tagna sparade utdelningsutrymmet (d.v.s. mot- svarande belopp som överlåtaren fyllt i vid punkt 1.10/2.11). Mottagaren lämnar dessutom en övrig upplysning om att man övertagit sina andelar genom gåva, arv eller dylikt och därför övertagit det sparade utdelningsutrymmet.

Situation 2:

Överlåtaren lämnar inte K10. Lämnar en övrig upplysning om att företaget överlåtits och till vem.

Mottagaren deklarerar på blankett K10 som om man ägt andelarna vid årets ingång. Lämnar också en övrig upplysning om att man övertagit företaget genom gåva, arv eller dylikt.

Situation 3:

Överlåtaren lämnar en K10 där dennes utdelning deklareras. Vid punkt 1.4/2.5 tas den av gräns- beloppet som övergår på mottagaren bort. Över- låtaren lämnar dessutom en övrig upplysning om att delar av företaget överlåtits och till vem.

Mottagaren lämnar blankett K10 för att redovisa sin del av utdelningen men får starta vid punkt 1.5/2.6 genom att fylla i den del av gränsbeloppet som övertas. Lämnar också en övrig upplysning om att man övertagit sina andelar genom gåva, arv eller dylikt och därför övertagit gränsbeloppet.

Situation 4:

Överlåtaren lämnar en K10 (även om utdelning inte skett för att uppdatera sparat utdelnings- utrymme). Vid punkt 1.4/2.5 tas den del som övergår på mottagaren bort. Lämnar dessutom övrig upplysning om att delar av företaget över- låtits och till vem.

Mottagaren lämnar K10 avseende överlåtelseåret trots att utdelning inte erhållits. Anledningen är att Skatteverket måste kunna registrera hur stort sparat utdelningsutrymme mottagaren övertar. Vid punkt 1.9/2.10 fyller mottagaren i det övertagna sparade utdelningsutrymmet (d.v.s. motsvarande belopp som överlåtaren fyllt i vid punkt 1.4/2.5). Mottagaren lämnar dessutom en övrig upplysning om att man övertagit sina andelar genom gåva, arv eller dylikt och därför övertagit det sparade utdelningsutrymmet.

Undantagsregler ‌‌‌

Exempel: utomståenderegeln

Xxxx, Xxxxxx och Xxxxx är delägare i ett aktiebolag med 1/3 var. Xxxx och Xxxxxx är verksamma

i betydande omfattning men Xxxxx är delägare enbart i investeringssyfte. Eftersom Xxxxx inte är verksam i betydande omfattning och han äger över 30 % ska de använda utomståenderegeln. Då blir inte heller Xxxxx och Xxxxxxx aktier kvalifi- cerade. De kommer därför bara beskattas i kapital för såväl utdelning som eventuell vinst den dag de säljer aktierna. Någon beskattning i inkomstslaget tjänst kommer inte att bli aktuell. Delägarna ska inte lämna blankett K10 utan i stället K12.

Om Xxxx, Xxxxxx och Xxxxx hade varit bröder hade dock utomståenderegeln inte kunnat användas eftersom bröderna är närstående och då räknas som en person. Xxxxx hade då inte betraktats som en utomstående delägare. Samtliga aktier skulle i stället blivit att betrakta som kvalificerade.

Det finns regler som medger undantag från de särskilda reglerna för beskattning av utdelning och vinst för delägare i fåmansföretag. Det är du som ska visa att någon av undantagsreglerna ska användas.

Undantag – utomståenderegeln

Denna undantagsregel ska du använda om utomstående äger aktier i företaget i betydande omfattning – normalt minst 30 % – och har rätt till utdelning som motsvarar innehavet. Om du ska använda utomståenderegeln anses inte dina aktier kvalificerade och de särskilda reglerna för beskattning av utdelning och vinst gäller inte.

När regeln infördes ansåg man att risken för omvandling av arbetsinkomster är mindre i de fall en utomstående äger minst 30 % av aktierna i företaget, eftersom utdelning och vinst då också tillfaller de utomstående delägarna.

Med utomstående ägare avses, något förenklat, en aktieägare som äger en betydande del i fåmansföretaget och som har rätt till utdelning. Den utomstående ägarens aktieinnehav får inte vara kvalificerat. När man bedömer hur stor del av företagets aktier som ägs av utomstående ska man ta hänsyn till förhållandena under inkomst- året och under den närmast föregående femårs- perioden. Detta innebär normalt att utomstående delägare ska ha ägt minst 30 % av aktierna i företaget under hela femårsperioden.

Enligt praxis kan det ibland finnas skäl att tillämpa undantagsregleln trots att detta ägande inte bestått under hela den föregående femårsperioden.

Undantagsregeln gäller inte om det finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl kan t.ex. vara avtal mellan aktieägarna, omfördelning av resultatet, korsvisa äganden och optionsavtal som avser aktierna i företaget.

En aktie som en fysisk person äger indirekt i ett fåmansföretag ska inte anses ägd av utomstående om den hade varit en kvalificerad aktie vid ett direkt ägande av den fysiska personen.

Undantag – takregler

Takregel för vinst

Det finns en begränsningsregel som innebär att du inte ska beskattas för mer än 100 inkomst- basbelopp* (7 430 000 kr för inkomståret 2023) i inkomstslaget tjänst för vinster. Takregeln gäller per företag. Även närståendes vinster på aktier i samma företag som beskattats i inkomstslaget tjänst beaktas. Vid beräkningen tar man hänsyn till vinster som beskattats i inkomstslaget tjänst under de senaste fem åren. Om du exempelvis har sålt aktier i ett fåmansföretag för två år sedan och har beskattats för det i inkomstslaget tjänst med 1 000 000 kr kan du alltså beskattas i inkomstslaget tjänst med maximalt 6 430 000 kr om du skulle sälja fler andelar i företaget under 2023. För den del som överstiger takbeloppet beskattas du i inkomstslaget kapital med 30 %.

*När vi talar om takreglerna menar vi det inkomstbasbelopp som gällde beskattningsåret, d.v.s. 74 300 kr för beskatt- ningsåret (inkomståret) 2023. Observera att det alltså är ett annat års inkomstbasbelopp än vad som gäller vid beräk- ningen av gränsbelopp vid utdelning.

Takregel för utdelning

Det finns en begränsningsregel även för utdelningar. Takregeln för utdelning innebär att du inte ska beskattas för mer än 90 inkomstbasbelopp*

Exempel: takregeln för vinst

Xxxxxx har räknat fram en vinst på 10 000 000 kr. Hennes gränsbelopp plus ränteuppräknat sparat utdelnings- utrymme är 2 000 000 kr vilket innebär att 2 000 000 kr

beskattas med 20 % i kapital. Därefter återstår 8 000 000 kr. Enligt takregeln för vinst beskattas hon bara upp till

7 430 000 kr i tjänst. Resterande 570 000 kr

(10 000 000 kr - 2 000 000 kr - 7 430 000 kr) beskattas med 30 % i kapital. I det här exemplet beskattas alltså vinsten med tre olika skattesatser.

(6 687 000 kronor för inkomståret 2023) i inkomstslaget tjänst för utdelningar. Takregeln för utdelning gäller, precis som takregeln för vinster, per företag och även närståendes utdel- ningar på aktier i samma företag som beskattats i tjänst ska beaktas. Takregeln för utdelning gäller däremot bara för utdelningar under beskattnings- året (till skillnad mot regeln för vinster där de fem senaste åren beaktas). För den del av utdel- ningen som överstiger takbeloppet beskattas du i inkomstslaget kapital med 30 %.

570 000 kr

Beskattning i kapital 30 %

7 430 000 kr

Beskattning i tjänst (max 7 430 000 kr)

2 000 000 kr

Beskattning i kapital 20 % (eller noggrannare uttryckt 30 % på 2/3 av vinsten)

*När vi talar om takreglerna menar vi det inkomstbasbelopp som gällde beskattningsåret (inkomståret) 2023, dvs,

74 300 kr. Observera att det alltså är ett annat års inkomst- basbelopp än vad som gäller vid beräkningen av gräns- belopp vid utdelning.

Förlust vid försäljning ‌‌

av aktier i fåmansföretag

Om omkostnadsbeloppet överstiger ersättningen för dina avyttrade aktier uppstår en förlust. Den förlusten får du bara dra av till 2/3 mot andra vinster på aktier. Om du efter kvittning mot vinster fortfarande har en förlust kvar så gäller samma sak som för övriga förluster, nämligen att 70 % av förlusten får dras av mot andra inkomster i inkomstslaget kapital.

Skatteverket medger endast avdrag för verkliga förluster. Förluster som beror på att aktier avyttrats mot en ersättning som understiger deras marknads- värde är normalt sett inte avdragsgilla.

Exempel: förlust

Edit har under 2023 sålt andelarna i sitt fåmans- företag för 125 000 kr. Hennes anskaffningsutgift på aktierna var 100 000 kr. Eftersom rörelsen inte har gått så bra gjorde hon 2017 ett ovillkorat aktie- ägartillskott på ytterligare 100 000 kr. Edits omkost- nadsbelopp är alltså 200 000 kr vilket innebär att försäljningen slutar i en förlust på 75 000 kr. Av denna förlust får 2/3, d.v.s. 50 000 kr dras av och kvittas mot andra vinster. Edit har under året även sålt börsaktier i Investor vilket har gett en vinst på 20 000 kr. Efter att ha kvittat förlusten mot denna vinst kvarstår en förlust på 30 000 kr. Denna för- lust får dras av till 70 % mot andra inkomster i kapital, t.ex. utdelningar eller ränteinkomster. Edit kommer att kunna utnyttja 21 000 kr av förlusten som ett avdrag i inkomstslaget kapital.

För att du ska ha rätt till avdrag för förlust krävs också att förlusten är definitiv. Är ersättningen beroende av en framtida händelse får avdraget för förlusten ske först när ersättningen blivit slutligt fastställd, om det även då föreligger en förlust.

Vinst- och förlustberäkningen sker utifrån de regler som gällde under försäljningsåret.

Konkurs och likvidation

Aktier anses vara avyttrade om företaget som gett ut dem försätts i konkurs eller träder i likvidation. Vid konkurs anses avyttringsdagen vara dagen för konkursutbrottet. Vid frivillig likvidation anses avyttringsdagen vara den dag beslutet om likvidation fattas på bolagsstämman och vid tvångslikvidation dagen då Bolagsverket eller tingsrätten fattar beslut om likvidation. Förlusten deklareras på blankett K10.

Andelsbyten och framskjuten beskattning ‌‌‌‌

När en delägare i fåmansföretag avyttrat aktier eller andelar i företaget genom ett s.k. andelsbyte har man tidigare kunnat få uppskov om det har uppstått en vinst. När man sen sålde de mottagna aktierna togs uppskovsbeloppet fram till beskattning.

Från inkomståret 2003 gäller i stället reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten.

Enligt dessa regler bortser man i princip från andelsbytet. Beräkning och beskattning av vinst eller förlust sker i stället vid den slutliga försäljningen. De mottagna aktierna övertar de ursprungliga aktiernas omkostnadsbelopp.

Har du vid bytet även fått ersättning i pengar ska du däremot ta upp denna del till beskattning samma år bytet sker. Till den del den kontanta delen ryms inom det sparade utdelningsutrymmet ska den kvoteras till 2/3.

Trots att andelsbytet inte utlöser någon beskatt- ning (förutom eventuellt kontantbelopp) ska det redovisas det år bytet sker (på blanketterna K10 och K13). Anledningen till detta är framför allt de särskilda regler som gäller om de mottagna aktierna är marknadsnoterade.

Även du som tidigare fått uppskov med vinst enligt de gamla reglerna kan använda dig av bestämmelserna om framskjuten beskattning.

Villkor för framskjuten beskattning

Följande förutsättningar ska vara uppfyllda för att det ska anses vara ett andelsbyte och för att reglerna om framskjuten beskattning ska gälla:

• Köparen av aktierna ska vara ett svenskt aktie- bolag, ett utländskt bolag eller, i vissa fall, ett annat utländskt företag inom EU.

• Köparen ska lämna marknadsmässig ersättning i form av aktier i sitt företag.

• En viss del av ersättningen kan lämnas i form av pengar.

• Vid utgången av det år bytet sker ska det köpande företaget äga aktier med mer än 50 % av rösterna i det avyttrade företaget.

Är villkoren inte uppfyllda ska bytet beskattas som en vanlig försäljning.

Kvalificerade aktier

Om den bortbytta aktien var en kvalificerad aktie ska det göras en beräkning av de belopp som skulle ha tagits upp i inkomstslaget kapital (kapitalbeloppet) och i inkomstslaget tjänst (Tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyten) om bestämmelserna om framskjuten beskattning inte varit tillämpliga. Dessutom ska det beräknas ett tjänstebelopp för utdelning vid andels-

byten som motsvaras av det belopp som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst om värdet på den mottagna aktien ansetts som utdelning.

Utdelning på en aktie som enbart är kvalificerad

p.g.a. andelsbytet och till vilken det hör ett tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyten ska inte längre tas upp i inkomstslaget tjänst när ett belopp lika med tjänstebeloppet för utdelning tagits upp i inkomstslaget tjänst för beskattnings- året och tidigare beskattningsår. Därefter ska aktien inte anses kvalificerad. Mer än tjänste- beloppet för utdelning vid andelsbyten ska inte tas upp som utdelning och vinst i inkomstslaget tjänst.

Motsvarande regler finns även om fråga är om en partiell fission.

Marknadsnoterade aktier

Om de mottagna aktierna är marknadsnoterade ska de p.g.a. bytet ändå behandlas som kvalifi- cerade aktier. Detta innebär att de ska redovisas som kvalificerade aktier varje år på blankett K10. Där fördelar du den utdelning du får mellan inkomstslagen tjänst och kapital enligt de regler som gäller för kvalificerade aktier.

Om du säljer aktierna ska vinsten fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital enligt de regler som gäller för kvalificerade aktier. Den del av vinsten som ska tas upp i inkomstslaget tjänst begränsas till det tjänstebelopp som räknades fram vid bytet.

Samma begränsning gäller även för aktier i onoterade bolag som inte är fåmansföretag och i fåmansföretag där du inte är verksam i betydande omfattning. För aktier i fåmansföretag där du är verksam saknar tjänstebeloppen betydelse så länge dina aktier är kvalificerade enligt de vanliga reglerna, men kan bli aktuella om förhållandena ändras. Du måste därför alltid göra beräkningar av tjänstebelopp när du byter bort dina kvalifi- cerade aktier.‌‌

Sparat utdelnings- utrymme

Om de aktier som avyttrats genom bytet har ett sparat utdelningsutrymme övertas detta av de mottagna aktierna. Det sparade utdelnings- utrymmet kan sedan utnyttjas när delägaren får utdelning på de mottagna aktierna. Ifall det finns ett sparat utdelningsutrymme när aktierna avyttras minskar det den del av vinsten som ska tas upp i inkomstslaget tjänst.

Gamla uppskov

För dig som har fått uppskov enligt de gamla reglerna om andelsbyten gäller fortfarande de äldre reglerna för själva uppskovsbeloppet. Enligt de gamla reglerna ska du ta fram uppskovsbeloppet till beskattning när du avyttrar de aktier som du har bytt till dig.

När du säljer eller på annat sätt slutligt avyttrar aktierna kan du dock välja att i stället använda de nya reglerna om framskjuten beskattning. Detta innebär att uppskovsbeloppet faller bort. Denna valmöjlighet har retroaktiv verkan. Om du slutligt avyttrat aktierna före 2003 kan du då genom omprövning begära att reglerna om framskjuten beskattning ska användas. Väljer du att använda de nya reglerna måste du göra det för samtliga mottagna aktier.

Om du har ett gammalt uppskov och gör ett efterföljande byte ska visserligen de nya reglerna om framskjuten beskattning används för bytet, men det gamla uppskovsbeloppet ska överföras till de mottagna aktierna.

Om du flyttar från Sverige till ett land utanför EES-området ska uppskovsbeloppet tas upp till beskattning enligt de gamla reglerna.

Exempel: framskjuten beskattning vid byte till marknadsnoterade andelar

År 1: Xxxxxx byter sina kvalificerade aktier i IT AB till aktier i det marknadsnoterade STOR AB.

Marknadsvärde STOR AB 500 000 kr

Omkostnadsbelopp IT AB – 200 000 kr

Vinst 300 000 kr

Enligt Xxxxxxx redovisning av bytet på blankett K10/K13 fördelas vinsten med 125 000 kr i inkomst- slaget tjänst och 175 000 kr i inkomstslaget kapital. Fördelningen beror på att Xxxxxx har ett sparat utdelningsutrymme inklusive årets gränsbelopp om 175 000 kr. Eftersom det rör sig om ett andels- byte utan kontantersättning sker ingen beskatt- ning nu. Istället beräknas Xxxxxxx tjänstebelopp för kapitalvinst till 125 000 kr som är det belopp som skulle ha beskattats i inkomstslaget tjänst enligt blankett K10. Samtidigt får Xxxxxx ett tjänstebelopp för utdelning om 325 000 (500 000

– 175 000) kr som är det belopp som skulle ha blivit beskattat i inkomstslaget tjänst om värdet av aktierna i STOR AB hade varit utdelning. Tjänste- beloppen används för att begränsa beskattningen i inkomstslaget tjänst av framtida utdelningar och kapitalvinster som har med aktierna i STOR AB att göra. Trots att STOR AB är ett marknadsnoterat

företag anses aktierna vara kvalificerade p.g.a. andelsbytet. Xxxxxx får där för räkna nya gräns- belopp och ska redovisa eventuella utdelningar och kapitalvinster på blankett K10.

År 2: Xxxxxx får utdelning från STOR AB om 50 000 kr. Efter att ha räknat ut ett nytt gräns-

belopp på blankett K10, 200 000 kr, konstaterar Xxxxxx att hela utdelningen beskattas i inkomst- slaget kapital. Återstående sparad utdelning, 150 000 kr, förs över till nästa år.

År 3: Xxxxxx säljer aktierna i STOR AB för 750 000 kr och redovisar på blankett K10.

Försäljningspris 750 000 kr

Omkostnadsbelopp – 200 000 kr

Vinst 550 000 kr

Xxxxxx utdelning efter årets gränsbelopp uppgår till 180 000 kr enligt beräkning på blankett K10. Beskattning av vinsten skulle därför ha skett med 180 000 kr i inkomstslaget kapital och 370 000 i inkomstslaget tjänst. Eftersom Xxxxxx beräknade ett tjänstebelopp för kapitalvinst när han bytte till sig aktierna kommer hans beskattning i inkomst- slaget tjänst trots det att begränsas till 125 000 kr. Återstående vinst, 425 000 kr, beskattas i inkomst- slaget kapital.

Annat du som delägare i ett fåmansföretag bör känna till ‌‌‌‌‌‌

Har det skett en ägar- förändring under året?

När det sker en förändring av ägarförhållandena i ett fåmansaktiebolag ska du anmäla det till Skatteverket.

Om du är registrerad som firmatecknare kan du med fördel använda e-tjänsten på xxxxxxxx.xx. Gå in på xxxxxxxx.xx och logga in på Mina sidor. Ange vilket företag ändringen gäller och gå därefter till Skatteverkets e-tjänst ”F-skatt, moms, arbets- givare och SNI”.

Om du inte kan eller vill använda tjänsten, kan du istället använda blanketten Ändringsanmälan (SKV 4639) som du hittar på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx .

Det är viktigt att Skatteverket har rätt uppgifter om vem som är delägare i ett fåmansföretag. De uppgifter som Skatteverket har avgör t.ex. vem som förväntas deklarera som delägare av ett fåmansföretag (t.ex. lämna blankett K10).

Deklarationsombud

Du kan utse ett deklarationsombud som lämnar alla deklarationer, t.ex. inkomstdeklarationen och preliminära inkomstdeklarationer, förutsatt att det sker digitalt. Praktiskt går det till så att den deklarationsskyldige ansöker om att få ett eller flera deklarationsombud registrerade. Ansökan kan göras via e-tjänsten Ombud och behörigheter, eller lämnas på blankett Ansökan E-tjänster Deklarationsombud (SKV 4809).

Särskild intäktspost i inkomstslaget tjänst

De kapitalinkomster (utdelningar och kapital- vinster) som ska beskattas i inkomstslaget tjänst ska du redovisa i en särskild intäktspost, punkt 1.7 i Inkomstdeklaration 1. Inkomsten är inte pensions- grundande. Vid skatteuträkningen görs inget grundavdrag från dessa inkomster.

Företaget ska varken betala socialavgifter eller särskild löneskatt för sådana särskilda intäktsposter. Beloppet är inte heller avdragsgillt för företaget.

Ackumulerad inkomst

Om din utdelning eller kapitalvinst som ska deklareras under inkomst av tjänst hör till flera inkomstår och du betalar statlig skatt på dina totala tjänsteinkomster, kan den statliga inkomstskatten beräknas enligt reglerna om ackumulerad inkomst. Skatten beräknas då som om inkomsten uppburits under lika många år som den hör till, dock max

10 år. En förutsättning för att få använda reglerna om ackumulerad inkomst är bl.a. att den inkomst som ska fördelas, d.v.s. utdelningen eller kapital- vinsten, är minst 50 000 kr. Syftet med reglerna är att kontrollera om den statliga skatten, som är progressiv, skulle ha blivit lägre om inkomsten betalats ut under flera år i stället för vid ett tillfälle.

Begäran om skatteberäkning enligt reglerna om ackumulerad inkomst gör du i din deklaration under övriga upplysningar. Du bör då ange hur stor inkomsten som ska fördelas är samt ange antalet år som inkomsten avser.

För en utförligare beskrivning av reglerna om ackumulerad inkomst xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxx .

Särskild skatteberäkning inom familjen

Det finns särskilda regler som har införts för att förhindra att den progressiva beskattningen av tjänsteinkomster kringgås genom att utdelningar och vinster från fåmansföretag fördelas inom familjen.

Reglerna innebär att delägarens skatt på den under inkomst av tjänst deklarerade utdelningen eller vinsten, ska beräknas enligt den skattesats som skulle ha gällt om inkomsten tillfallit den make eller, när det gäller barn under 18 år, förälder som är eller har varit verksam i företaget i betydande omfattning och har den högsta beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Optioner, konvertibla skuldebrev m.m.‌‌‌‌

Fåmansföretaget som du eller närstående äger kvalificerade aktier/andelar i kan även ha gett ut andra typer av finansiella instrument än just aktier/andelar. Det kan t.ex. röra sig om optioner, konvertibla skuldebrev, vinstandelsbevis eller kapitalandelsbevis. De särskilda regler som gäller för utdelning och vinst på kvalificerade aktier och andelar i fåmansföretag gäller i princip även för avkastning och vinst på sådana delägarrätter.

Vad gäller avkastningen får du på denna typ av delägarrätter inte använda någon förenklings- regel. Du kan således bara beräkna ditt gräns- belopp enligt huvudregeln. När du beräknar gränsbeloppet enligt huvudregeln finns dock viktiga skillnader mot hur du beräknar gräns- beloppet för aktierna. En av dessa skillnader är att du inte får räkna på något lönebaserat utrymme. Dessutom är normalavkastningen begränsad till 1 % plus statslåneräntan.

Vid vinstberäkningen är skillnaden att du inte får räkna om omkostnadsbeloppet enligt indexregeln eller kapitalunderlagsregeln på det sätt som du kan då försäljning skett av aktier/andelar.

Avkastning och vinst på andra typer av kvalifi- cerade delägarrätter än aktier och andelar, redovisar du på blankett K10A.

Företräder du ett fåmansföretag?

Tänk på att du i egenskap av företrädare för företaget i vissa fall kan bli solidariskt betalnings- ansvarig om företaget inte betalar skatter och avgifter.

K10 vid gåva, arv m.m.

Det kan vara svårt att avgöra vem som ska lämna blankett K10 det år aktierna överlåts via arv, gåva

Utdelning till någon som inte är delägare

Den som äger aktierna kan skänka en utdelnings- rätt t.ex. till en närstående. Då är det den som har utdelningsrätten som ska beskattas för utdelningen och inte den som äger aktierna. Om den som får utdelningsrätten sedan tidigare också äger ett antal egna aktier kan utdelningen vara större än vad som motsvarar den del man äger. Om utdelningen avser aktier som är kvalificerade ska utdelningen på aktierna beskattas enligt de speciella regler som gäller för utdelning på kvalificerade andelar i fåmansföretag. Det gäller oavsett om man äger aktier eller ej.

Enligt praxis från Högsta förvaltningsdomstolen gäller att det bara är den som äger aktierna som har rätt att beräkna gränsbelopp och tillgodo- räkna sig sparat utdelningsutrymme. Det innebär följaktligen att den som fått utdelning från ett fåmansföretag, utan att äga aktier, inte kan tillgodoräkna sig vare sig gränsbelopp eller sparat utdelningsutrymme. Hen kommer således inte kunna beskatta någon del av utdelningen i inkomstslaget kapital, utan hela utdelningen kommer att beskattas i inkomstslaget tjänst.

Om utdelningsmottagaren äger aktier och utöver det har extra utdelningsrätter får hen givetvis beskatta den utdelning som motsvaras av den ägda andelen på vanligt sätt, d.v.s. på blankett K10 med gränsbeloppsberäkning och beskattning till viss del i inkomstslaget kapital. Den del av utdelningen som erhållits p.g.a. utdelningsrätter, som inte har sin grund i motsvarande ägande, ska dock tas upp i sin helhet i inkomstslaget tjänst.

Den som fått utdelning som avser kvalificerade andelar i ett fåmansföretag, trots att man inte äger aktierna som berättigar till utdelning, behöver inte lämna blankett K10. Det räcker att man fyller i hela utdelningsbeloppet i punkt 1.7 i Inkomstdeklaration 1. Däremot ska man lämna en övrig upplysning om att utdelningen kommer från ett fåmansföretag i vilket man inte äger aktier. (Om utdelningsmottagaren fått utdelning även på egna aktier ska han eller hon givetvis ta upp den utdelningen på sin K10 blankett.)

Exempel

Företaget Mindre AB gör en nyemission, erbjudandet innebär att man får teckna en aktie för 100 kronor styck. Företaget uppger att alla villkor för investeraravdraget är uppfyllda. Xxxx tecknar sig för 500 aktier, och han betalar 50 000 kronor för dessa.

Investeraravdragets storlek blir 25 000 kronor (hälften av 50 000 kronor), vilket ger en skatte- reduktion på 7 500 kronor (25 000 kr x 30 %).

Begäran om investeraravdrag gör du på bilaga K11.

Är du delägare i flera fåmansföretag?‌‌

Om du äger aktier i flera fåmansföretag har du bara rätt att använda den s.k. förenklingsregeln som används vid gränsbeloppsberäkningen i högst ett av företagen. I de andra företagen måste huvudregeln användas.

Investeraravdrag

Du som har förvärvat andelar i ett företag av mindre storlek i samband med företagets bildande eller vid en nyemission kan få göra ett investeraravdrag i inkomstslaget kapital.

Du kan få avdrag på upp till hälften av din betalning för andelarna och för att du ska kunna få investeraravdraget krävs att ett antal villkor

är uppfyllda. I det fall flera fysiska personer tillsammans betalar mer än 20 000 000 kronor för andelar i ett och samma företag under ett kalenderår ska underlaget för investeraravdraget minskas. Du kan få avdrag med högst 650 000 kronor per år, vilket motsvarar förvärv av andelar för 1 300 000 kronor.

Du får inte göra något investeraravdrag om du (eller någon närstående) äger eller har ägt andelar i det företag som du förvärvar andelar i. Det gäller om du har ägt andelar i företaget någon gång under perioden den 1 januari två år före beskattningsåret fram till det datum då du förvärvar andelarna. Det gäller oavsett om du äger/ägde andelarna direkt eller indirekt och det gäller även om du äger/ägde andelar i ett annat företag inom samma koncern. Läs om vilka förutsättningar som gäller för avdrag, samt om hur du gör avdraget på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxx .

Deklarationsanvisningar ‌

– så här fyller du i blankett K10

Lämna K10 i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1!

Den här deklarationsanvisningen är skriven för dig som deklarerar på papper. Kom dock ihåg att om du lämnar K10-bilagan via e-tjänsten i stället så sker mycket per automatik. Du slipper massor av de steg vi beskriver nedan. Många uppgifter är redan ifyllda, du får hjälp med beräkningar och automatisk överföring av belopp. Till exempel överförs vinster du ska skatta för och förluster du ska dra av, till rätt ruta i Inkomstdeklaration 1.

Om du äger kvalificerade aktier i flera företag får förenklingsregeln bara användas i högst ett av företagen. I övriga företag måste huvudregeln användas. Lämnar du flera blankett K10 kan således högst en av dessa ha sidan 1 ifylld.

Du ska lämna blankett K10 om du äger kvalifi- cerade andelar i ett fåmansföretag. Det kan vara aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening.

När vi på följande sidor talar om aktier avser vi även andelar i en ekonomisk förening.

Blanketten består av fyra sidor. På de två första sidorna räknar du ut ditt gränsbelopp och ser hur mycket av utdelningen som ska beskattas i inkomstslaget kapital respektive inkomstslaget tjänst. Du får också fram ditt eventuella sparade utdelningsutrymme. Om du har sålt hela eller delar av ditt aktieinnehav under året redovisar du detta på sidan 3 i blanketten. På sidan 4 räknar du fram ditt lönebaserade utrymme som sedan används i gränsbeloppsberäkningen på sidan 2.

Uppgifter om dig och företaget m.m.

Längst upp på blanketten fyller du i ditt namn och ditt personnummer samt företagets namn och organisationsnummer. Du ska fylla i dels hur många aktier (andelar) du ägde vid 2023-års ingång, dels hur många aktier (andelar) det totalt fanns i företaget vid årets ingång. Fyll också i vilket datum du fyller i blanketten. Om du behöver rätta en tidigare lämnad blankett K10 fyller du i det datum då ändringsblanketten fylls

i. Skatteverket kan då avgöra vilken blankett som ska gälla genom att titta på datumet. Kom ihåg att du måste fylla i hela blanketten på nytt. Det räcker inte att du fyller i de rättade uppgifterna.

A Utdelning

Alternativ 1 – Förenklingsregeln. Beräkning av gränsbelopp

Vid punkterna 1.1–1.5 beräknar du ditt gräns- belopp enligt förenklingsregeln (se avsnitt ”Förenklingsregeln” på sidan 12).

Du räknar vid punkterna 1.6–1.17 fram hur stor del av din utdelning som ska beskattas i inkomst- slaget kapital och hur stor del som beskattas i inkomstslaget tjänst. Du får också fram hur stort ditt sparade utdelningsutrymme är.

Du kan också beräkna ditt gränsbelopp enligt huvudregeln på sidan 2 i blanketten. (När du kommit fram till vilken regel förenklingsregeln på sidan 1 eller huvudregeln på sidan 2 som ger bäst resultat för dig är det om du deklarerar på papper viktigt att du ser till att bara den för dig fördelaktigaste regeln är ifylld. Ger t.ex. förenklingsregeln dig det mest fördelaktiga gränsbeloppet ska sidan 2 inte vara ifylld när du lämnar in din K10-bilaga).

Kom ihåg att det är viktigt att du räknar fram ditt gränsbelopp även om du inte fått någon utdelning under året. Du räknar i så fall fram årets gränsbelopp och lägger till det uppräknade sparade utdelningsutrymmet från förra året och för summan vidare till nästa år som ett nytt sparat utdelningsutrymme. På så sätt uppdaterar du gränsbeloppet varje år inför kommande års utdelningar eller försäljning.

företaget under året, eller om det sker en ägar- förändring, är det viktigt att komma ihåg att en ny aktieägare aldrig kommer att tillgodoräknas något gränsbelopp avseende start- eller inköpsåret. Det saknar även betydelse huruvida utdelning har skett före eller efter en eventuell försäljning vilket tidigare kunde ha mycket stor betydelse för beskattningen av såväl säljaren som köparen.

Punkt 1.1 Årets gränsbelopp enligt förenklings- regeln är 195 250 kr för inkomståret 2023. Det är den som äger aktierna vid ingången av året som har rätt att beräkna och tillgodoräkna sig gränsbeloppet.

Du ska bara ta med så stor del av gränsbeloppet som motsvarar din ägda andel vid årets ingång. Ägde du t.ex. 50 % av aktierna vid året ingång fyller du i 97 625 kr (50 % av 195 250 kr) vid

punkt 1.1.

Punkt 1.2 Här multiplicerar du ditt sparade utdelningsutrymme från förra året med 104,94 %. Du får på så sätt fram ditt sparade

utdelningsutrymme uppräknat med ränta. Hade du ett sparat utdelningsutrymme från förra året på 10 000 kr ska du alltså fylla i 10 494 kr vid

punkt 1.2.

Hur stort ditt sparade utdelningsutrymme var förra året får du reda på genom att titta i blankett K10 för inkomståret 2022. Beloppet framgår vid punkt 1.9, 1.11, 2.10 eller 2.12. Beloppet finns även förtryckt på specifikationen till årets Inkomstdeklaration 1.

Punkt 1.3 Här summerar du de två belopp du har fått fram i punkt 1.1 och 1.2. Du får då fram ditt gränsbelopp enligt förenklingsregeln.

Om du vill kan du nu gå vidare till sidan 2 för att räkna ut om huvudregeln ger dig ett fördel- aktigare gränsbelopp.

Punkt 1.4 Vid punkt 1.4 ska du ställa dig frågan: Har jag sålt (eller gett bort) några aktier under året? Om svaret är ja ska du fortsätta att ställa dig frågan: Har jag gjort denna försäljning (eller gåva) före jag tog utdelning eller har det inte skett någon utdelning försäljningsåret?

nämligen flytta bort motsvarande del av gräns- beloppet från den fortsatta beräkningen på sidan 1 i blanketten redan nu. Den del som plockas bort vid punkt 1.4 kommer senare att tas upp i punkt 3.7b i vinstberäkningen.

Exempel:

Xxxxxxxx äger vid ingången av året alla aktier. Hon kommer vid punkt 1.3 fram till ett gränsbelopp på 200 000 kr. Xxxxxxxx har under året sålt hälften av aktierna och senare under året har hon fått utdel- ning.

Eftersom hon först sålt aktier och sedan fått utdel- ning fyller hon vid punkt 1.4 i 100 000 kr. Av sitt totala gränsbelopp på 200 000 kr kommer hon då använda 100 000 kr vid sin vinstberäkning (punkt 3.7b) och 100 000 kr vid beräkningen av hur udel- ningen ska beskattas (punkt 1.7).

Punkt 1.5 Vid punkt 1.5 får du fram det gräns- belopp som du kan använda när du ska räkna fram hur din utdelning ska fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. (Om du inte tar utdelning i år bär du med dig gränsbeloppet som ett sparat utdelningsutrymme till nästa år, se punkt 1.9).

Utdelning som ska beskattas i TJÄNST och sparat utdelningsutrymme

I punkterna 1.6 till 1.11 ska du nu räkna ut om någon del av den utdelning du fått ska beskattas i inkomstslaget tjänst och i så fall hur mycket.

Här räknar du också fram om du får något sparat utdelningsutrymme att ta med dig till nästa år eller till en eventuell försäljning av aktierna efter att utdelning skett.

Punkt 1.6 Här fyller du i den utdelning som du har fått på dina aktier.

Punkt 1.7 Här fyller du i gränsbeloppet som du har fått fram vid punkt 1.5.

Du tar nu beloppet i punkt 1.6, d.v.s. utdel- ningen, minus punkt 1.7, d.v.s. gränsbeloppet. Blir resultatet positivt ska du fylla i beloppet vid punkt 1.8. Blir det lägre än 0 kr ska du i stället fylla i resultatet vid punkt 1.9.

Punkt 1.8 Om utdelningen är högre än gräns- beloppet hamnar den överstigande delen i punkt

1.8. Denna del av utdelningen ska beskattas i

tjänst. Kom ihåg att föra över detta belopp till punkt 1.7 i din Inkomstdeklaration 1. För också ner beloppet till punkt 1.13.

Det finns ett tak för hur stor utdelning som kan beskattas i inkomstslaget tjänst. (Läs om detta på sidan 24.) Om beloppet är större än 6 687 000 kronor ska du bara fylla i 6 687 000 kronor vid punkt 1.8. Du ska aldrig föra vidare ett belopp som är större än 6 687 000 kronor från blankett K10 p. 1.8 till Inkomstdeklaration 1.

Punkt 1.9 Om utdelningen är mindre än gräns- beloppet kommer du inte att behöva beskatta någon del i tjänst. Du får dock spara den del av gränsbeloppet som du inte utnyttjar nu till utdel- ningar kommande år eller till en eventuell försälj- ning av aktierna efter en utdelning. Om vi t.ex. antar att du vid punkt 1.5 räknat fram ditt gräns- belopp till 225 000 kr och du har fått utdelning med 100 000 kr så blir ditt sparade utdelnings- utrymme 125 000 kr vid punkt 1.9.

Om du inte har sålt några aktier efter utdelnings- tillfället går du nu vidare till punkt 1.12.

Punkt 1.10 Om du efter utdelningstillfället har sålt delar av ditt aktieinnehav måste det sparade utdelningsutrymmet justeras. Du ska minska ditt sparade utdelningsutrymme med lika stor andel som du sålt aktier. Om du t.ex. sålt 40 % av dina aktier ska också ditt utdelningsutrymme minskas med 40 %. Det är alltså den del av ditt sparade utdelningsutrymme som du använder vid punkt 3.7a som här måste justeras bort inför kommande år. Den delen är ju förbrukad i och med att du använt den vid vinstberäkningen.

Punkt 1.11 Den här rutan ska du bara fylla i om du sålt delar av ditt aktieinnehav efter utdelnings- tillfället. Beloppet i punkt 1.9 minus 1.10 blir det sparade utdelningsutrymmet som ska föras vidare till nästa år.

Utdelning som ska beskattas i KAPITAL

I punkterna 1.12 till 1.17 räknar du ut hur stor del av din utdelning som ska beskattas i kapital.

Punkt 1.12 Här fyller du i den utdelning du fått på dina aktier precis som du gjorde vid punkt 1.6.

Punkt 1.13 Här drar du bort den del av utdel- ningen som ska beskattas i tjänst, d.v.s. det belopp du eventuellt fick fram i punkt 1.8. Om

du fått utdelning som är mindre än eller lika stor som gränsbeloppet kommer dock ingen del att beskattas i tjänst och i så fall har du heller inget att ta upp här. Kom ihåg att beloppet inte kan var större än 6 687 000 kronor.

Punkt 1.14 Du tar nu beloppet i punkt 1.12 och drar bort det belopp du eventuellt fyllt i vid punkt 1.13. Du får då fram den utdelning som ska beskattas i kapital.

Vid punkterna 1.15 till 1.17 räknar du fram hur stor del av den beskattningsbara utdelningen i kapital som ska kvoteras.

Punkt 1.15 Här tar du beloppet i punkt 1.5

och multiplicerar med 2/3. Summan du får fram fyller du i vid punkt 1.15.

Om gränsbeloppet som finns i punkt 1.5 är större än den utdelningen du ska beskattas för i kapital,

d.v.s. beloppet vid punkt 1.14, ska du istället ta utdelningen som finns i 1.14 och multiplicera med 2/3. I annat fall beskattas du för mer än utdelningen.

Punkt 1.16 Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet ska beskattas utan kvotering till 2/3. Ta därför utdelningen i 1.14 och dra bort det belopp du fyllt i vid 1.5. Summan fyller du i här vid punkt 1.16. Om beloppet blir lägre än 0 kr fyller du i 0 kr.

Punkt 1.17 Summan av beloppen i 1.15 och 1.16 ska du nu fylla i vid punkten 1.17. Kom ihåg att föra över beloppet till punkt 7.2 i din Inkomst- deklaration 1. Om det finns ett förifyllt belopp i Inkomstdeklaration 1 fyller du i det rätta total- beloppet i punkt 7.2.

Alternativ 2 – huvudregeln. Beräkning av gränsbelopp

På sidan 2 i blankett K10 beräknar du ditt gränsbelopp enligt huvudregeln (se avsnittet ”Huvudregeln” på sidan 12). Du räknar också fram hur stor del av din utdelning som ska beskattas i kapital och hur stor del som ska beskattas i tjänst. Du får också fram hur stort ditt sparade utdelningsutrymme är.

Du kan också beräkna ditt gränsbelopp enligt förenklingsregeln på sidan 1. (När du kommit fram till vilken regel förenklingsregeln på sidan 1

eller huvudregeln på sidan 2 som ger bäst resultat för dig är det om du lämnar K10 på papper viktigt att du ser till att bara den för dig fördel- aktigaste regeln är ifylld. Ger t.ex. huvudregeln dig det mest fördelaktiga gränsbeloppet ska sidan 1 inte vara ifylld när du lämnar in din K10-blankett).

Gränsbeloppet beräknas alltid vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger aktierna vid detta tillfälle. Om inte företaget är nystartat, eller om någon förändring i ägandet inte sker under året saknar det egentligen betydelse när gräns- beloppet beräknas. Om man däremot startar företaget under året, eller om det sker en ägar- förändring, är det viktigt att komma ihåg att en ny aktieägare aldrig kommer att tillgodoräknas något gränsbelopp avseende start- eller inköpsåret. Det saknar även betydelse huruvida utdelning har skett före eller efter en eventuell försäljning vilket tidigare kunde ha mycket stor betydelse för beskattningen av såväl säljaren som köparen.

Punkt 2.1 Ta ditt omkostnadsbelopp och multi- plicera det med 10,94 %. Fyll i summan vid punkt

2.1. Har du t.ex. ett omkostnadsbelopp på 100 000 kr fyller du vid punkt 2.1 i 10 940 kr. Begreppet omkostnadsbelopp förklaras under rubriken ”Huvudregeln” på sidan 12.

Om du skaffat aktierna före 1992 kan du också välja att använda ditt omräknade omkostnads- belopp. Sätt i så fall kryss vid punkt 4.1 eller 4.2 på sidan 3 beroende på vilken regel du använt för att räkna om ditt omkostnadsbelopp. Läs mer om detta under rubriken ”Alternativ beräkning av omkostnadsbeloppet” på sidan 14.

Punkt 2.2 Här fyller du i ditt lönebaserade utrymme som du får fram under avsnitt D i blanketten.

Du får bara beräkna lönebaserat utrymme om du vid ingången av året (d.v.s. den 1 januari 2023) äger andelar i företaget som motsvarar minst fyra

procent av kapitalet i företaget. Alltså – äger du mindre än fyra procent av kapitalet måste punkt

2.2 lämnas tom.

Hur du räknar fram detta belopp kan du läsa om på sidan 12 under rubriken ”Lönebaserat utrymme”. Se också anvisningarna till punkt 6.1–6.11.

Det finns ett tak för hur stort det lönebaserade utrymmet får vara. Det lönebaserade utrymmet får aldrig bli större än 50 gånger den egna kontanta lönen eller den kontanta lön som en närstående erhållit under 2022 från företaget eller något dotterföretag till företaget.

Punkt 2.3 Här multiplicerar du ditt sparade utdelningsutrymme från förra året med 104,94 %. Du får på så sätt fram ditt sparade utdelnings- utrymme uppräknat med ränta. Hade du ett sparat utdelningsutrymme från förra året på

10 000 kr ska du alltså fylla i 10 494 kr vid

punkt 2.3.

Hur stort ditt sparade utdelningsutrymme var förra året får du reda på genom att titta i blankett K10 för inkomståret 2022. Beloppet framgår vid punkt 1.9, 1,11, 2.10 eller 2.12. Beloppet finns även förtryckt på specifikationen till årets Inkomstdeklaration 1.

Punkt 2.4 Summera punkterna 2.1–2.3 så får du fram ditt gränsbelopp enligt huvudregeln. Fyll i summan vid punkt 2.4.

Jämför ditt gränsbelopp enligt huvudregeln med det gränsbelopp du fick fram enligt förenklings- regeln (punkt 1.3). Om du deklarerar på papper

– se till att bara den fördelaktigaste regeln är ifylld, d.v.s. sidan 1 eller sidan 2 av blanketten.

Punkt 2.5 Vid punkt 2.5 ska du ställa dig frågan: Har jag sålt (eller gett bort) några aktier under året? Om svaret är ja ska du fortsätta att ställa dig frågan: Har jag gjort denna försäljning (eller gåva) före jag tog utdelning eller har det inte skett någon utdelning försäljningsåret?

Om svaret är ja även på den andra frågan (d.v.s. om det skett en försäljning innan det skett en utdelning, eller om det skett en försäljning under ett år då någon utdelning inte skett) ska du nämligen flytta bort motsvarande del av gräns- beloppet från den fortsatta beräkningen på sidan

2 i blanketten redan nu. Den del som plockas bort vid punkt 2.5 kommer senare att tas upp i punkt 3.7b i vinstberäkningen.

Exempel:

Xxxxxxxx äger vid ingången av året alla aktier. Hon kommer vid punkt 2.4 fram till ett gränsbelopp på 250 000 kr. Xxxxxxxx har under året sålt hälften av aktierna och senare under året har hon fått utdel- ning.

Eftersom hon först sålt och sedan fått utdelning fyller hon vid punkt 2.5 i 125 000 kr. Av sitt totala gränsbelopp på 250 000 kr kommer hon då använda 125 000 kr vid sin vinstberäkning (punkt 3.7b) och 125 000 kr vid beräkningen av hur utdelningen ska beskattas (punkt 2.15).

Punkt 2.6 Vid punkt 2.6 får du fram det gräns- belopp som du kan använda när du ska räkna fram hur din utdelning ska fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. (Om du inte tar utdelning i år bär du med dig gränsbeloppet som ett sparat utdelningsutrymme till nästa år, se punkt 2.10.)

Utdelning som ska beskattas i TJÄNST och sparat utdelningsutrymme

När du är klar med gränsbeloppsberäkningen enligt huvudregeln fortsätter du vid punkt 2.7. I punkterna 2.7 till 2.12 ska du nu räkna ut om någon del av den utdelning du fått ska beskattas i tjänst och i så fall hur mycket. Här räknar du också fram hur mycket sparat utdelnings- utrymme du får ta med dig till nästa år eller

till en eventuell försäljning av aktierna efter att utdelning skett.

Punkt 2.7 Här fyller du i den utdelning som du fått på dina aktier.

Punkt 2.8 Här fyller du i gränsbeloppet som du fått fram vid punkt 2.6.

Du tar nu beloppet i punkt 2.7, d.v.s. utdelningen, minus punkt 2.8, d.v.s. gränsbeloppet. Blir resultatet högre än 0 kr ska du fylla i beloppet vid punkt 2.9. Blir det lägre än 0 kr ska du i stället fylla i resultatet i punkt 2.10.

Punkt 2.9 Om utdelningen är högre än gräns- beloppet hamnar den överstigande delen i punkt

2.9. Denna del av utdelningen ska beskattas i

tjänst. Kom ihåg att föra över detta belopp till punkt 1.7 i din Inkomstdeklaration 1. Du ska också föra ner beloppet till punkt 2.14.

Det finns ett tak för hur stor utdelning som kan beskattas i inkomstslaget tjänst. (Läs om detta på sidan 24.) Om beloppet är större än 6 687 000 kronor ska du bara fylla i 6 687 000 kronor vid punkt 2.9. Du ska aldrig föra vidare ett belopp som är större än 6 687 000 kronor från blankett K10 punkt 2.9 till Inkomstdeklaration 1.

Punkt 2.10 Om utdelningen är mindre än gräns- beloppet kommer du inte att behöva beskatta någon del i tjänst. Du får däremot spara den del av gränsbeloppet som du inte utnyttjar nu till utdelningar kommande år eller till en eventuell försäljning av aktierna efter utdelningstillfället. Om vi t.ex. antar att du vid punkt 2.6 räknat fram ditt gränsbelopp till 250 000 kr och du har fått utdelning med 100 000 kr, blir ditt sparade utdelningsutrymme 150 000 kr vid punkt 2.10.

Om du inte har sålt några aktier efter utdelnings- tillfället går du nu vidare till punkt 2.13.

Punkt 2.11 Om du efter utdelningstillfället har sålt eller gett bort delar av ditt aktieinnehav måste det sparade utdelningsutrymmet justeras. Du ska minska ditt sparade utdelningsutrymme med lika stor andel som du sålt aktier. Om du t.ex. sålt 40 % av dina aktier ska också ditt utdelningsutrymme minskas med 40 %. Det är alltså den del av ditt sparade utdelningsutrymme som du använder vid punkt 3.7a som här måste justeras bort inför kommande år. Den delen är ju förbrukad i och med att du använt den vid vinst- beräkningen.

Punkt 2.12 Den här rutan ska du bara fylla i om du sålt eller gett bort delar av ditt aktieinnehav efter utdelningstillfället. Beloppet i punkt 2.10 minus 2.11 blir det sparade utdelningsutrymmet som ska fyllas i här och föras vidare till nästa år.

Utdelning som ska beskattas i KAPITAL

I punkterna 2.13–2.18 räknar du ut hur stor del av din utdelning som ska beskattas i kapital.

Punkt 2.13 Här fyller du i den utdelning du fått på dina aktier precis som du gjorde vid punkt 2.7.

Punkt 2.14 Här drar du bort den del av utdel- ningen som ska beskattas i tjänst, d.v.s. det

belopp du eventuellt fick fram vid punkt 2.9. Om du fått en utdelning som är mindre än eller lika stor som gränsbeloppet kommer dock ingen del att beskattas i tjänst och i så fall har du heller inget att ta upp här. Kom ihåg att beloppet inte kan vara större än 6 687 000 kronor.

Punkt 2.15 Du tar nu beloppet i punkt 2.13 och drar bort det belopp du eventuellt fyllt i vid punkt 2.14. Du får då fram den utdelning som ska beskattas i kapital.

Vid punkterna 2.16 till 2.18 räknar du fram hur stor del av den beskattningsbara utdelningen i kapital som ska kvoteras.

Punkt 2.16 Här tar du beloppet i punkt 2.6 och multiplicerar med 2/3. Summan du får fram fyller du i vid punkt 2.16.

Om gränsbeloppet som finns i punkt 2.6 är större än den utdelningen du ska beskattas för i kapital,

d.v.s. beloppet vid punkt 2.15, ska du istället ta utdelningen som finns i 2.15 och multiplicera med 2/3. I annat fall beskattas du för mer än utdelningen.

Punkt 2.17 Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet ska beskattas utan kvotering till 2/3. Ta därför utdelningen i 2.15 och dra bort det belopp du fyllt i vid 2.6. Summan fyller du i här vid punkt 2.17. Om beloppet blir lägre än

0 kr fyller du i 0 kr.

Punkt 2.18 Summan av beloppen i 2.16 och 2.17 ska du nu fylla i vid punkten 2.18. Kom ihåg att föra över beloppet till punkt 7.2 i din Inkomst- deklaration 1. Om det finns ett förifyllt belopp i Inkomstdeklaration 1 fyller du i det rätta total- beloppet i punkt 7.2.

B Avyttring av aktier/ andelar i fåmansföretag

Beräkning av vinst/förlust

På sidan 3 i blanketten redovisar du din avyttring av aktier som skett under året. Med avyttring avses försäljning, byte och liknande överlåtelse.

När vi nedan skriver försäljning avser vi alla typer av avyttringar.

När du redovisar försäljning av aktier i fåmans- företag ska, precis som vid andra aktieförsälj- ningar, genomsnittsmetoden användas. (Läs mer om genomsnittsmetoden på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxx) Den innebär att du beräknar ditt omkostnadsbelopp enligt denna metod för varje aktie av samma slag och sort. Det i sin tur innebär att du måste lämna en separat K10-blankett för varje aktieslag. Om du t.ex. sålt både A- och B-aktier i ditt fåmans- företag lämnar du två separata K10-blanketter.

Du börjar med att fylla i hur många aktier som har sålts och vilket datum försäljningen skedde. Försäljningsdatum är det datum då bindande avtal har undertecknats.

Punkt 3.1 Fyll här i den ersättning du fått för de sålda aktierna. Utgifter du haft för försäljningen drar du bort. Om du och köparen har avtalat om en tilläggsersättning eller om försäljningspriset är beroende av en framtida händelse kan du läsa mer om detta under rubriken ”Avyttrings- tidpunkt och tilläggsersättning” på sidan 19.

Punkt 3.2 Med ditt verkliga omkostnadsbelopp avses vad du faktiskt betalat för aktierna plus ovillkorade aktieägartillskott (se under rubriken ”Huvudregeln” på sidan 12). Du ska beräkna omkostnadsbeloppet enligt den s.k. genomsnitts- metoden, (Läs mer om genomsnittsmetoden på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxx ).

Om du inte sålt hela ditt innehav utan endast en del får du givetvis bara använda motsvarande del av omkostnadsbeloppet.

Du drar bort beloppet vid punkt 3.2 från beloppet vid punkt 3.1. Är resultatet högre än 0 kr har du en vinst som du ska fylla i vid punkt 3.3. Är beloppet lägre än 0 kr har du en förlust som du ska fylla i vid punkt 3.4a.

Punkt 3.3 Här fyller du i om din försäljning resulterat i en vinst. Du går sedan vidare till punkt 3.5 och fortsätter din beräkning där.

Punkt 3.4 a Om din försäljning resulterat i en förlust fyller du i denna här.

Punkt 3.4 b Förlusten vid 3.4 a ska kvoteras till 2/3 vilket sker vid denna punkt. Den kvoterade förlusten för du sedan in på Inkomstdeklaration 1 punkt 8.3. Om det finns ett förifyllt belopp i den

gula rutan i din inkomstdeklaration stryker du det beloppet och fyller i det rätta totalbeloppet i punkt 8.3.

Observera att du inte behöver tänka på om förlusten kan utnyttjas mot vinster (s.k. kvittning) eller hur stor del av förlusten som får dras av.

Detta sköter Skatteverket med automatik. Du behöver alltså bara se till så att du för över beloppet vid punkt 3.4 b i blankett K10 till punkt 8.3 på Inkomstdeklaration 1.

Om din försäljning av kvalificerade fåmansaktier resulterat i en förlust är du nu klar med din redovisning av försäljningen. Det enda som återstår vad gäller försäljningen är att gå vidare till rubriken ”Försäljning av mottagna (tillbytta) andelar” längre ner på sidan och sätta kryss om överlåtelsen avser andelar som förvärvats genom andelsbyte. (Läs mer om andelsbyten på sidan 26.)

Vinst som beskattas i TJÄNST

Punkt 3.5 Här fyller du i den ersättning du fått för dina aktier (minus utgifter för försäljningen) precis som du gjorde vid punkt 3.1.

Punkt 3.6 Här fyller du i antingen det omkostnads- belopp du fyllde i vid punkt 3.2 eller, om du skaffat dina aktier före 1992, ditt omräknade omkostnadsbelopp. Om du använder ett omräknat omkostnadsbelopp ska du också sätta kryss vid punkt 4.1 eller 4.2 beroende på vilken regel du använt för att räkna om ditt omkostnadsbelopp. Läs mer om omräknat omkostnadsbelopp under rubriken ”Alternativ beräkning av omkostnads- beloppet” på sidan 14.

Om du inte sålt hela ditt innehav utan endast en del får du givetvis bara använda motsvarande del av omkostnadsbeloppet eller det omräknade omkostnadsbeloppet.

Punkt 3.7a Denna punkt ska du bara fylla i om du fått utdelning under året och innan försälj- ningen. I så fall har du redovisat denna utdelning på sidan 1 eller 2. Du kan därför hämta ditt sparade utdelningsutrymme vid punkten 1.9 eller 2.10 och föra över det till denna punkt.

Om du endast har sålt en del av ditt innehav fyller du bara i motsvarande del av ditt sparade utdelningsutrymme vid denna punkt.

Exempel: sparat utdelningsutrymme vid vinstberäkning

Anders har sålt hälften av sina aktier. Tidigare un- der året har han fått utdelning på aktierna vilken han redovisat på K10:ans första sida. Hans spara- de utdelningsutrymme efter utdelningen uppgår till 50 000 kr (punkt 1.9). Vid vinstberäkningen ska han därför utnyttja 25 000 kr av det sparade ut- delningsutrymmet vid punkt 3.7a.

Punkt 3.7b I denna punkt fyller du i det belopp du eventuellt kom fram till i punkt 1.4 eller 2.5. Vid de punkterna justerade du nämligen bort en del av gränsbeloppet om du gjort en försälj- ning innan du tog utdelning (eller om en försäljning av aktierna skett utan att det skett någon utdelning under året). Läs mer vid punkt

1.4 och 2.5.

Punkt 3.8 Dra av beloppen vid 3.6 och 3.7 a eller

3.7 b från 3.5. Du fyller i summan vid punkt

3.8. Beloppet vid punkt 3.8 för du vidare till punkt

1.7 i Inkomstdeklaration 1. Om beloppet är större än 7 430 000 kr ska du bara fylla i 7 430 000 kr vid punkt 3.8. Du ska aldrig föra vidare ett belopp som är större än 7 430 000 kr från blankett K10 p. 3.8 till Inkomstdeklaration 1.

Om beloppet skulle vara lägre än 0 kr fyller du i 0 kr vid punkt 3.8. Du behöver då inte föra vidare beloppet 0 kr till Inkomstdeklaration 1.

Vinst som beskattas i KAPITAL

Vid punkterna 3.9 till 3.11 beräknar du hur stor del av den totala vinsten som ska beskattas i inkomstslaget kapital.

Punkt 3.9 Här fyller du i beloppet du fick fram vid punkt 3.3.

Punkt 3.10 Här fyller du i det belopp du eventuellt fick fram vid punkt 3.8. Kom ihåg att beloppet inte kan vara större än 7 430 000 kr.

Punkt 3.11 Om du har en beskattningsbar vinst som ska beskattas i inkomstslaget tjänst, d.v.s. ett belopp vid punkt 3.10, drar du nu bort det från den totala vinsten (beloppet vid punkt 3.9). Du fyller i summan vid 3.11. Om du inte har något belopp som ska beskattas i inkomstslaget tjänst ska det stå samma belopp vid punkt 3.11 som i 3.9.

Vid punkterna 3.12 till 3.14 räknar du fram hur stor del av den beskattningsbara vinsten i kapital som ska kvoteras.

Punkt 3.12 Här tar du beloppet i 3.7a eller 3.7b, beroende på vilken av dessa punkter du fyllt i, och multiplicerar med 2/3. Summan du får fram fyller du i vid punkt 3.12.

Om det sparade utdelningsutrymme som finns vid 3.7a eller 3.7b är större än den vinst du ska beskattas för i kapital, d.v.s. beloppet vid punkt 3.11, ska du i stället ta vinsten som finns i 3.11 och multiplicera med 2/3. I annat fall beskattas du för mer än vinsten.

Punkt 3.13 Den vinst som överstiger det sparade utdelningsutrymmet ska beskattas utan en kvote- ring till 2/3. Ta därför vinsten i punkt 3.11 och dra bort det belopp du fyllt i antingen i 3.7a eller 3.7b och fyll i summan här vid punkt 3.13. Om beloppet blir lägre än 0 kr fyller du i 0 kr.

Punkt 3.14 Summan av beloppen vid 3.12 och

3.13 ska du nu fylla i vid punkten 3.14 och sedan föra över till Inkomstdeklaration 1 punkt

7.4. Observera att du inte behöver tänka på om vinsten kan kvittas mot några förluster eller ej. Detta sköter Skatteverket med automatik. Du behöver alltså bara se till så att du för över beloppet vid punkt 3.14 i blankett K10 till punkt

7.4 på Inkomstdeklaration 1. Om det finns ett förifyllt belopp i Inkomstdeklaration 1 fyller du i det rätta totalbeloppet i punkt 7.4.

Försäljning av mottagna (tillbytta) andelar

Du är nu klar med din redovisning av försälj- ningen. Det enda som återstår vad gäller försäljningen är att gå vidare till rubriken ”Försäljning av mottagna (tillbytta) andelar” längre ner på sidan och sätta kryss om över- låtelsen avser andelar som förvärvats genom andelsbyte. (Läs mer om andelsbyten under rubriken ”Andelsbyten och framskjuten beskattning” på sidan 26.)

C Omräknat omkostnadsbelopp

Om du skaffat aktierna före 1992 har du vid punkterna 2.1 och 3.6 möjlighet att använda dig

av ett omräknat omkostnadsbelopp. Omkostnads- beloppet kan räknas om enligt två olika regler, indexregeln och kapitalunderlagsregeln. Läs mer om detta på sidan 14–15.

Punkt 4.1 Här sätter du ett kryss om du har använt dig av indexregeln för att räkna om ditt omkostnadsbelopp.

Punkt 4.2 Här sätter du ett kryss om du har använt dig av kapitalunderlagsregeln för att räkna om ditt omkostnadsbelopp.

D Lönebaserat utrymme

Om du beräknar ditt gränsbelopp enligt huvud- regeln skall en del som kallas lönebaserat utrymme med i den beräkningen. Du får bara räkna med ett lönebaserat utrymme om du vid ingången av året äger andelar i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget. Alltså – äger du mindre än fyra procent av kapitalet ska avsnitt D (och punkt 2.2) inte fyllas i. Det lönebaserade utrymmet räknar du fram på sidan fyra i blanketten (och för sen över till punkt 2.2 i blankett K10).

Utöver kravet på att du ska äga minst fyra procent av kapitalet i företaget får du bara beräkna löne- baserat utrymme om du eller närstående till dig, tagit ut lön i en viss omfattning, ett s.k. lönekrav. Du kontrollerar att du uppfyller lönekravet i avsnitt D 1 (punkterna 5.1–5.3). Mer om löne- kravet kan du läsa på sidan 12.

När du väl konstaterat att lönekravet är uppfyllt räknar du fram det lönebaserade utrymmet i avsnitt D 2 (punkterna 6.1–6.11). Om du förvärvat aktierna under det år löneunderlaget avser (år 2022 i 2024 års deklaration) får du endast räkna med de ersättningar som betalats ut efter förvärvet. Äger du aktier som anskaffats

både innan och under det år löneunderlaget avser måste du numera skilja på aktier du äger sedan tidigare och aktier du anskaffat under det år löneunderlaget avser. Beräkningen av det löne- baserade utrymmet har därför delats upp i två steg i blanketten. I punkt 6.1–6.5 räknar du ut det lönebaserade utrymmet för de aktier du ägt hela året. I punkt 6.6–6.11 beräknar du löne- baserat utrymme för de aktier du anskaffat under 2022. I punkt 6.11 summerar du utrymmena och för till punkten 2.2 i gränsbeloppsberäkningen enligt huvudregeln.

Exempel: lönekrav

Xxx tog under 2022 ut lön från sitt företag med 500 000 kr. Hon hade utöver det deltidsanställda i företaget. Totalt uppgick deras kontanta löner under 2022 till 300 000 kr.

Xxx kontrollerar att hon uppfyller lönekravet innan hon börjar räkna lönebaserat utrymme vid gräns- beloppsberäkningen enligt huvudregeln. Det visar sig att Xxx uppfyller lönekravet eftersom punkt 5.1 är större än 5.3. Hennes beräkning i K10 ser du här.

D. Lönebaserat utrymme (Bara för dig som den 1 januari 2023 äger andelar i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget)

1. Lönekrav

Delägarens personnummer

Organisationsnummer

Om löneuttag enligt ovan gjorts i do ag

Lönekrav: Punkt 5.1 måste vara lika med eller större än punkt 5.3 eller 681 600 kr.

(=)

5.3 (Punkt 5.2 x 5%) + 426 000 kr

Utöver kravet på att du ska äga andelar som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget får du bara beräkna lönebaserat utrymme om du eller någon närstående, under 2022 erhållit kontant ersättning från företaget och dess dotterföretag 1 som uppgår till antingen 681 600 kr eller 426 000 kr med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterföretag 1.

När du räknar på lönekravet gäller för ersättning som betalats ut i dotterföretag att bara ersättningar utbetalda under den tid företaget ägt

dotterföretaget räknas med. Hänsyn tas inte till hur stor del av dotterföretaget företaget äger. All ersättning som betalats ut under innehavstiden räknas med då lönekravet beräknas.

1. Lönekravet uppfylls av närstående (ange personnummer)

2. Lönekravet uppfylls genom eget löneuttag

5.1 Din kontanta ersättning från företaget och dess dotterföretag 1

under 2022

5.2 Sammanlagd kontant ersättning i företaget och dess dotterföretag 1

under 2022

Lönekrav

Lönekravet uppfylls av närstående

Om det inte är du själv, utan en närstående som uppfyller lönekravet räcker det att du fyller i den personens personnummer vid avsnitt D1 punkt

1. Skatteverket kan sedan kontrollera hos denna person att kravet uppfylls. Du går efter detta till avsnitt D2 och beräknar ditt lönebaserade utrymme.

Lönekravet uppfylls genom eget löneuttag

Här fyller du i din kontanta ersättning

Punkt 5.1

från företaget och dess dotterföretag under 2022. Du ska inte ta med obeskattade kostnadsersätt- ningar, skattepliktiga förmåner eller belopp som har beskattats i tjänst p.g.a. fåmansreglerna om beskattning av utdelning och vinst i inkomst- slaget tjänst. Om din ersättning täcks av statliga lönebidrag ska den räknas med.

Om löneuttagen helt eller till viss del skett i dotter- företag anger du det i rutorna under punkt 5.3.

Punkt 5.2 Vid denna punkt fyller du i den totala kontanta ersättning som betalats ut av företaget och dess dotterföretag under 2022. Inte heller här ska obeskattade kostnadsersättningar, skatte- pliktiga förmåner eller belopp som beskattats i tjänst p.g.a. fåmansreglerna tas med. Ersättningar som täcks av statliga lönebidrag ska räknas med. Din egen kontanta ersättning som du fyllde i vid punkt 5.1 ska också med vid punkt 5.2.

Om löneuttagen helt eller till viss del skett i dotter- företag anger du det i rutorna under punkt 5.3.

Punkt 5.3 Den totala kontanta ersättningen som du fyllde i vid punkt 5.2 multiplicerar du här med 5 % och lägger sedan till beloppet 426 000 kr.

Lönekravet innebär att din kontanta ersättning (punkt 5.1) måste vara lika med eller större än summan du fick fram i punkt 5.3 eller beloppet 681 600 kr. Om du uppfyller kravet kan du nu gå vidare till avsnitt D2 och börja beräkna ditt lönebaserade utrymme.

500 000

800 000

466 000

Beräkning av löne- baserat utrymme

När du konstaterat dels att du uppfyller

4-procentsspärren i ditt ägande, dels att du uppfyller lönekravet kan du gå vidare och beräkna ditt lönebaserade utrymme. Har du anskaffat aktier under 2022 måste du hålla isär dem och aktier du äger sedan tidigare. För aktier förvärvade under 2022 (året före beskattningsåret) får du nämligen bara räkna med ersättningar som betalats ut under den del av 2022 som aktierna ägts. Blanketten är uppbyggd så att du i punkt 6.1–6.5 räknar ut det lönebaserade utrymmet

för de aktier du ägt hela året. I punkt 6.6–6.11 räknar du lönebaserat utrymme för de aktier du anskaffat under 2022.

För andelar ägda under hela 2022

Punkt 6.1 I punkt 6.1 fyller du i kontant ersätt- ning till arbetstagare under 2022. Din egen ersättning ska också med i denna beräkning. Du ska dock inte ta med obeskattade kostnadsersätt- ningar, skattepliktiga förmåner eller ersättningar som beskattats i tjänst p.g.a. fåmansreglerna om beskattning av utdelning och vinst. Ersättningar som täcks av statliga lönebidrag ska inte räknas med.

Punkt 6.2 Här tar du med samma typ av ersätt- ningar (och med samma begränsningar) som beskrivs i punkt 6.1 men som har betalats ut till arbetstagare i dotterföretag under 20221. Om ditt företag inte äger hela dotterföretaget eller endast har ägt dotterföretaget en del av löneåret måste du ta hänsyn till detta i din beräkning. Du ska i dessa fall bara ta med så stor del av ersättningen som motsvarar ditt företags andel i dotter- företaget. Du ska också bara ta hänsyn till ersättning som betalats ut under den tid ditt företag varit ägare.

Exempel: kontant ersättning i dotterföretag

Den 1 juli 2022 förvärvar AB ETT 60 % av aktierna i AB TVÅ. Under 2022 har det betalats ut totalt

1 000 000 kr i kontanta löner i AB TVÅ. Under för- sta halvan av året betalade företaget ut 400 000 kr och under andra halvan 600 000 kr.

När delägaren i AB ETT fyller i sin blankett K10 för inkomståret 2023 fyller hen vid punkt 6.2 i

360 000 kr ( 600 000 kr x 60 % ).

Punkt 6.3 Summera punkterna 6.1 och 6.2 så har du ditt löneunderlag vid punkt 6.3. Utifrån detta ska du nu beräkna ditt lönebaserade utrymme.

Punkt 6.4 Multiplicera ditt löneunderlag i punkt

6.3 med 50 % och fyll i summan vid punkt 6.4.

Punkt 6.5 Multiplicera företagets lönebaserade utrymme (som du fick fram vid punkt 6.4) med så stor andel av företaget som du ägt hela året. Om du inte anskaffat några aktier under 2022 för du ner beloppet till punkt 6.11.

För andelar anskaffade under 2022

Har du anskaffat aktier under 2022 räknar du ut det lönebaserade utrymmet för dem här vid punkterna 6.6–6.11. Om du anskaffat aktier i fler omgångar under 2022, d.v.s. om du t.ex. köpt aktier i företaget vid två tillfällen under 2022, fungerar inte blankett K10. Då får då göra

beräkningen av det lönebaserade utrymmet för aktierna som anskaffats under 2022 vid sidan om och summera beloppen under respektive relevant punkt i 6.6-6.11.

Punkt 6.6 Här fyller du i de kontanta ersättningar till arbetstagare som betalats ut under den del av 2022 som du ägt aktierna. Har du t.ex. förvärvat aktierna den 1 juli 2022 tar du med de ersätt- ningar som betalats ut fr.o.m. den 1 juli och fram till årsskiftet.

Precis som gäller för aktier som ägts hela året ska din egen ersättning också med i denna beräkning. Du ska dock inte ta med obeskattade kostnads- ersättningar, skattepliktiga förmåner eller ersätt- ningar som beskattats i tjänst p.g.a. fåmans- reglerna om beskattning av utdelning och vinst. Ersättningar som täcks av statliga lönebidrag ska inte räknas med.

Punkt 6.7 Här fyller du i de ersättningar som betalats ut till arbetstagare i dotterföretaget. Det är dock bara ersättningar som betalats ut under den del av 2022 som du ägt moderföretaget som ska beaktas. Utöver det måste du dessutom ta hänsyn till hur stor del av dotterföretaget som moderföretaget äger och när moderföretaget förvärvat dotterföretaget.

Det är samma typ av ersättningar (och med samma begränsningar) som beskrivs i punkt 6.6 som ska tas med.

Exempel:

Den 1 juli 2022 köper A AB 51 % av aktierna i

B AB. I B AB har det under 2022 betalats ut 1 Mkr/ månad i löner.

Xxxx xxxxx den 1 december samtliga aktier i A AB. Även i A AB uppgår löneutbetalningarna till 1 Mkr/ månad.

När Xxxx ska räkna ut sitt lönebaserade utrymme i blankett K10 startar hon vid punkt 6.6 eftersom aktierna anskaffats under 2022. Vid punkt 6.6 fyller hon i de ersättningar som betalats ut i moder- företaget A AB under den tid hon ägt aktierna. Från och med den 1 december 2022 fram till års- skiftet betalades det ut 1 Mkr så detta belopp fyller hon i vid punkt 6.6.

Vid punkt 6.7 ska hon fylla i ersättningar som beta- lats ut i dotterföretaget B AB. Det är bara ersättning- ar under den tid Xxxx ägt aktierna som ska beaktas,

d.v.s. bara ersättningar fr.o.m. den 1 december 2022 fram till årsskiftet. Dessutom måste Xxxx ta hänsyn till att moderföretaget A AB bara äger 51 % av B AB. Vid punkt 6.7 ska hon därför fylla i 510 000 kr (d.v.s. 51 % av de ersättningar som betalats ut under december 2022 vilket var 1 Mkr).

1 Med dotterföretag avses företag där moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat moderföretag, äger mer än 50 % av ka- pitalet. För att handelsbolag (eller en utländsk delägarbeskattad juridisk person) ska räknas som dotterföretag krävs att bolaget, direkt eller indirekt, är helägt av moderföretaget.

Punkt 6.8 Summera punkterna 6.6 och 6.7 så har du ditt löneunderlag för de aktier du anskaffat under 2022 vid punkt 6.8. Utifrån detta ska du nu beräkna ditt lönebaserade utrymme för de andelarna.

Punkt 6.9 Multiplicera ditt löneunderlag i punkt

6.8 med 50 % och fyll i summan vid punkt 6.9.

Punkt 6.10 Multiplicera företagets lönebaserade utrymme (som du fick fram vid punkt 6.9) med så stor andel av företaget som du förvärvat under 2022.

Punkt 6.11 Här fyller du i ditt lönebaserade utrymme som sen ska flyttas över till punkt 2.2 i gränsbeloppsberäkningen enligt huvudregeln. Har du både aktier du ägt under hela 2022 och sådana du anskaffat under 2022 blir det en

summa av punkterna 6.5 och 6.10 du fyller i vid

6.11. Observera att det lönebaserade utrymmet aldrig får bli större än 50 gånger den egna kontanta lönen eller den kontanta lön som en närstående erhållit under 2022 från företaget eller något dotterföretag till företaget.

Exempel: beräkning av lönebaserat utrymme när andelar förvärvats under året före beskattningsåret

Xxxx äger 100 aktier av totalt 1 000 aktier vid ingången av 2022. 1 juli 2022 förvärvar Xxxx ytterligare 50 aktier. 1 Mkr har betalats ut i kontant lön till anställda i företaget varje månad. Eftersom Xxxx uppfyller 4-procentsspärren i sitt ägande och har kontrollerat och konstaterat att han uppfyller löne- kravet får han beräkna ett lönebaserat utrymme.

För de 100 aktier Xxxx ägt under hela 2022 beräknar Xxxx sitt lönebaserade utrymme i punkterna 6.1-6.5. Totalt har det under året betalats ut 12 000 000 kronor i kontanta ersätt- ningar. Eftersom det inte finns något dotterföretag är det lika med löneunderlaget. Företagets löne-

baserade utrymmet för aktierna som Xxxx ägt hela 2022 beräknas till 6 000 000 kr (12 000 000 kr x

50 %).

Xxxxx del av det lönebaserade utrymmet blir då (6 000 000 kr x (100/1000))=600 000 kr.

För de 50 aktier han förvärvat under 2022 beräknar han det lönebaserade utrymmet enligt punkterna 6.6-6.11. Under perioden 1 juli–31 december 2022 har det betalats ut 6 000 000 kr i kontanta ersätt- ningar. Eftersom det inte finns något dotterföretag är det lika med löneunderlaget. Företagets löne- baserade utrymmet för aktierna som Xxxx förvärvat under 2022 beräknas till 3 000 000 kr (6 000 000 kr

x 50 %).

Adams del av det lönebaserade utrymmet blir då (3 000 000 kr x (50/1000))=150 000 kr

Sammanräknat får Xxxx tillgodoräkna sig ett löne- baserat utrymme om 750 000 kr när han räknar sitt gränsbelopp enligt huvudregeln på sidan 2 i blankett K10.

Så här kommer Xxxxx K10 att se ut:

L : Punkt a med eller störr 3 e kr.

Om löneuttag enligt ovan gjorts i dotterföretag

Organisationsnummer

2. Beräkning av lönebaserat utrymme

	12 000 000

	12 000 000
	6 000 000
	600 000

För andelar ägda under hela 2022 6.1 Kontant ersättning till arbetstagare under 2022 2 + 6.2 Kontant ersättning under 2022 till arbetstagare i dotterföretag 1 i för- hållande till moderföretagets ägda andel och innehavstid under 2022 + 6.3 Löneunderlag = 6.4 Företagets lönebaserade utrymme (Löneunderlag enligt p. 6.3 x 50 %) = 6.5 Ditt lönebaserade utrymme för andelar ägda under hela 2022: Företagets lönebaserade Antal ägda andelar under hela året utrymme enligt p. 6.4 x Totala antalet andelar vid 2022 års utgång = För andelar anskaffade under 2022
6.6 Kontant ersättning till arbetstagare som betalats ut under den del av 2022 som andelarna ägts 2 6.7 Kontant ersättning under 2022 till arbetstagare i dotterföretag 1 i förhållande till moderföretagets ägda andel och innehavstid under 2022 3 6.8 Löneunderlag avseende den tid under 2022 andelarna ägts 6.9 Företagets lönebaserade utrymme avseende den tid under 2022 andelarna ägts (Löneunderlag enligt p. 6.8 x 50 %) 6.10 Ditt lönebaserade utrymme för andelar som anskaffats under 2022: Företagets lönebaserade Xxxxx xxxxxxx förvärvade under året utrymme enligt p. 6.9 x Totala antalet andelar vid 2022 års utgång 6.11 Totalt lönebaserat utrymme (p. 6.5 plus 6.10)4	6 000 000	Förs till K10 p. 2.2.

	6 000 000
	3 000 000
	150 000
	750 000

110 36 sv web 01

1 Med dotterföretag avses företag där moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger mer än 50 % av kapitalet. För att handelsbolag (eller en utländsk delägarbeskattad juridisk person) ska räknas som dotterföretag krävs att bolaget, direkt eller indirekt, är helägt av moderföretaget.

2 Ersättningar som täcks av statliga lönebidrag ska inte räknas med.

3 D n del av 2022 som

Deklarationsanvisningar ‌

– så här fyller du i blankett K10A

Lämna K10A i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1!

Den här deklarationsanvisningen är skriven för dig som deklarerar på papper. Kom dock ihåg att om du lämnar K10A-bilagan via e-tjänsten i stället så sker mycket per automatik. Du slipper massor av de steg vi beskriver nedan. Många uppgifter är redan ifyllda, du får hjälp med beräkningar och automatisk överföring av belopp. Till exempel överförs vinster du ska skatta för och förluster du ska dra av, till rätt ruta i Inkomstdeklaration 1.

A Ränta och annan inkomst

Du ska lämna blankett K10A om du äger andra kvalificerade delägarrätter i ett fåmansföretag än aktier och andelar. Det kan t.ex. röra sig om optioner, konvertibla skuldebrev, vinstandelsbevis eller kapitalandelsbevis.

Blanketten består av två sidor. På första sidan redovisar du den avkastning du fått på delägar- rätterna. Även de år du inte får någon avkastning på delägarrätterna bör du fylla i blankett K10A. Du räknar dessa år fram årets gränsbelopp och lägger till det uppräknade sparade utdelnings- utrymmet från förra året och för detta vidare till nästa år. På så sätt uppdaterar du gränsbeloppet varje år inför kommande års avkastning eller försäljning.

Om du under året sålt alla eller delar av denna typ av delägarrätter redovisar du det på sidan 2.

Uppgifter om dig och företaget m.m.

Längst upp på blanketten fyller du i ditt namn och ditt personnummer samt företagets namn och organisationsnummer. Fyll också i vilket datum du fyller i blanketten i rutan ”Datum då blanketten fylls i”. Om du behöver rätta en tidigare lämnad blankett K10A fyller du i det datum ändringsblanketten fylls i. Skatteverket kan då avgöra vilken blankett som ska gälla genom att titta på datumet. Kom ihåg att du måste fylla i hela blanketten på nytt. Det räcker inte att du fyller i de rättade uppgifterna.

Beräkning av gränsbelopp

Vid punkterna 1.1 till 1.5 räknar du ut ditt gräns- belopp. Gränsbeloppet beräknas alltid vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger delägar- rätterna vid detta tillfälle. Om inte företaget är nystartat, eller om någon förändring i ägandet inte sker under året saknar det egentligen betydelse när gränsbeloppet beräknas. Om man däremot startar företaget under året, eller om det sker en ägarförändring, är det viktigt att komma ihåg att en ny ägare aldrig kommer att tillgodoräknas något gränsbelopp avseende start- eller inköpsåret. Det saknar även betydelse huruvida avkastning har skett före eller efter en eventuell försäljning vilket tidigare kunde ha mycket stor betydelse för beskattningen av såväl säljaren som köparen.

Kom ihåg att det är viktigt att du fyller i blankett K10A även om du inte fått någon avkastning under året.

Punkt 1.1 Här räknar du ut normalavkastningen på ditt innehav. Du tar ditt omkostnadsbelopp för delägarrätterna och multiplicerar detta med 2,94 %. Om ditt omkostnadsbelopp för aktierna exempelvis är 100 000 kr ska du alltså fylla i

2 940 kr vid punkt 1.1.

Punkt 1.2 Det sparade utdelningsutrymmet från förra året, som hör till den typ av delägarrätter som redovisas på K10A, ska du vid denna punkt multiplicera med 102,94 %. Du får på så sätt fram ditt sparade utdelningsutrymme uppräknat med ränta. Hade du ett sparat utdelnings- utrymme från förra året på 10 000 kr ska du alltså fylla i 10 294 kr vid punkt 1.2.

Hur stort ditt sparade utdelningsutrymme var förra året får du reda på genom att titta i blankett K10A avseende inkomståret 2022 vid punkt 1.9 eller 1.11. Beloppet finns även förtryckt på specifikationen till din Inkomstdeklaration 1.

Punkt 1.3 Här summerar du de två belopp du har fått fram vid punkt 1.1 och 1.2. Du får då fram ditt gränsbelopp.

Punkt 1.4 Vid punkt 1.4 ska du ställa dig frågan: Har jag sålt (eller gett bort) några delägarrätter under året? Om svaret är ja ska du fortsätta att ställa dig frågan: Har jag gjort denna försäljning (eller gåva) före jag fick avkastning eller skedde det ingen avkastning försäljningsåret?

Om svaret är ja även på den andra frågan (d.v.s. om det skett en försäljning innan du fått ränta eller liknande, eller om det skett en försäljning under ett år då någon avkastning inte skett) ska du nämligen flytta bort motsvarande del av gräns- beloppet från den fortsatta beräkningen på sidan 1 i blanketten redan nu. Den del som plockas bort vid punkt 1.4 kommer senare att tas upp i punkt 2.7b i vinstberäkningen.

Punkt 1.5 Vid punkt 1.5 får du fram det gräns- belopp som du kan använda när du ska räkna fram hur din avkastning ska fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. (Om du inte får någon avkastning i år bär du med dig gräns- beloppet som ett sparat utdelningsutrymme till nästa år, se punkt 1.9).

Ränta m.m. som ska beskattas i TJÄNST och sparat utdelningsutrymme

Vid punkterna 1.6–1.11 ska du nu räkna ut om någon del av den avkastning du fått ska beskattas i tjänst och i så fall hur mycket. Här räknar du också fram hur mycket sparat utdelningsutrymme du får ta med dig till nästa år eller till en eventuell försäljning av delägarrätterna (efter det att avkastning skett).

Punkt 1.6 Här fyller du i den avkastning (ränta eller liknande) som du fått på dina delägarrätter.

Punkt 1.7 Här fyller du i gränsbeloppet som du fått fram vid punkt 1.5.

Du tar nu beloppet vid punkt 1.6 (avkastningen eller räntan) minus beloppet vid punkt 1.7 (gränsbeloppet). Blir resultatet högre än 0 kr ska du fylla i punkt 1.8. Blir det lägre än 0 kr ska du i stället fylla i punkt 1.9.

Punkt 1.8 Om avkastningen är högre än gräns- beloppet hamnar den överstigande delen vid punkt 1.8. Denna del av avkastningen ska beskattas

i inkomstslaget tjänst. Kom ihåg att föra över detta belopp till punkt 1.7 i din Inkomstdeklaration 1.

Det finns ett tak för hur stor avkastning som kan beskattas i inkomstslaget tjänst. Om beloppet är större än 6 687 000 kronor ska du bara fylla i

6 687 000 kronor vid punkt 1.8. Du ska aldrig föra vidare ett belopp som är större än 6 687 000 kronor från blankett K10A p. 1.8 till Inkomst- deklaration 1.

Punkt 1.9 Om avkastningen är lägre än gräns- beloppet kommer du inte att behöva beskatta någon del i inkomstslaget tjänst. Du får dock spara den del av gränsbeloppet som du inte utnyttjar nu till avkastningar kommande år eller till en eventuell försäljning av delägarrätterna efter avkastningstillfället. Om du t.ex. vid punkt

1.5 räknat fram ditt gränsbelopp till 150 000 kr och du har fått avkastning på dina delägarrätter med 100 000 kr, blir ditt sparade utdelnings- utrymme 50 000 kr vid punkt 1.9.

Om du inte har sålt några delägarrätter efter avkastningstillfället går du nu vidare till punkt 1.12.

Punkt 1.10 Om du efter avkastningstillfället har sålt delar av ditt innehav måste det sparade utdelningsutrymmet justeras. Du ska minska ditt sparade utdelningsutrymme med lika stor del som du sålt andelar. Om du t.ex. sålt 40 % av dina andelar ska du även minska det sparade utdel- ningsutrymmet med 40 %. Det är alltså den del av ditt sparade utdelningsutrymme som du använder vid punkt 2.7a som här måste justeras bort inför kommande år. Den delen är ju förbrukad i och med att du använt den vid vinstberäkningen.

Punkt 1.11 Den här rutan ska du bara fylla i om du sålt eller gett bort delar av ditt innehav efter avkastningstillfället. Du ska fylla i summan av beloppet vid punkt 1.9 minus beloppet vid punkt 1.10, vilket blir det sparade utdelningsutrymmet som ska föras vidare till nästa år.

Ränta m.m. som ska beskattas i KAPITAL

Vid punkterna 1.12–1.17 räknar du ut hur stor del av din avkastning som ska beskattas i kapital.

Punkt 1.12 Här fyller du i den avkastning som du fått på dina delägarrätter precis som du gjorde vid punkt 1.6.

Punkt 1.13 Här drar du bort den del av avkast- ningen som ska beskattas i tjänst, d.v.s. det belopp du eventuellt fick fram vid punkt 1.8. Om du fått avkastning som är mindre än eller lika stor som gränsbeloppet kommer dock ingen del att beskattas i tjänst och i så fall har du heller inget att ta upp här. Kom ihåg att beloppet inte kan var större än 6 687 000 kronor.

Punkt 1.14 När du dragit bort den eventuella del som ska tjänstebeskattas från avkastningen får du kvar vad som ska beskattas i inkomstslaget kapital.

Vid punkterna 1.15 till 1.17 räknar du fram hur stor del av den beskattningsbara avkastningen i kapital som ska kvoteras.

Punkt 1.15 Här tar du beloppet i punkt 1.5 och multiplicerar med 2/3. Summan du får fram fyller du i vid punkt 1.15.

Om gränsbeloppet som finns i punkt 1.5 är större än den avkastning du ska beskattas för i kapital, d.v.s. beloppet vid punkt 1.14, ska du istället ta avkastningen som finns i 1.14 och multiplicera med 2/3. I annat fall beskattas du för mer än avkastningen.

Punkt 1.16 Den del av avkastningen som överstiger gränsbeloppet ska beskattas utan kvotering till 2/3. Ta därför avkastningen i 1.14 och dra bort det belopp du fyllt i vid 1.5. Summan fyller du i här vid punkt 1.16. Om beloppet blir lägre än 0 kr fyller du i 0 kr.

Om du inte har sålt några av dessa delägarrätter är du nu klar med blankett K10A. Om du sålt hela eller delar av innehavet går du däremot vidare till sidan 2 och redovisar försäljningen där.

B Avyttring av kvalifi- cerade konvertibler, optioner, vinstandelsbevis

m.m. i fåmansföretag

På sidan 2 av blankett K10A redovisar du din försäljning av andra kvalificerade delägarrätter än aktier och andelar i ditt fåmansföretag.

Beräkning av vinst/förlust

Du börjar med att fylla i hur många delägarrätter du sålt och vilket datum försäljningen skett.

Försäljningsdatum är det datum du och köparen undertecknade det bindande avtal.

Punkt 2.1 Här fyller du i den ersättning du fått vid försäljningen minus utgifter för försäljning.

Punkt 2.2 Här fyller du i vad du betalat för delägarrätterna. Om du förvärvat delägarrätterna i omgångar ska du beräkna omkostnadsbeloppet enligt den s.k. genomsnittsmetoden. Läs mer om genomsnittsmetoden på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxx .

Den ersättning (minus utgifterna för försäljning) du fått när du sålde minus ditt omkostnads- belopp ger dig en vinst eller en förlust.

Punkt 2.3 Om du gjort en vinst på dina delägar- rätter fyller du i denna vid punkt 2.3. Gå därefter vidare till punkt 2.5.

Punkt 2.4 Om du gjort en förlust fyller du i den vid punkt 2.4. Kom sedan ihåg att föra över detta belopp till punkt 8.4 i din Inkomstdeklaration

1. Om det finns ett förifyllt belopp i den gula rutan i Inkomstdeklaration 1 stryker du det beloppet och fyller i det rätta totalbeloppet i punkt 8.4.

Observera att du inte behöver tänka på om för- lusten kan utnyttjas mot vinster (s.k. kvittning) eller hur stor del av förlusten som får dras av.

Detta sköter Skatteverket med automatik. Du behöver alltså bara se till så att du för över beloppet vid punkt 2.4 i K10A till punkt 8.4 på Inkomstdeklaration 1.

Om du gjorde en förlust då du sålde delägar- rätterna behöver du inte fylla i fler uppgifter på sidan 2.

Beräkning av vinst som beskattas i tjänst

Om du gjort en vinst vid försäljningen ska du nu fortsätta din beräkning vid punkt 2.5 och framåt. Vid punkterna 2.5 till 2.8 räknar du fram hur stor del av vinsten som ska beskattas i inkomst- slaget tjänst.

Punkt 2.5 Här fyller du i samma belopp som vid punkt 2.1, d.v.s. vad du fått vid försäljningen minus kostnader för försäljningen.

Punkt 2.6 Här är det samma belopp som vid punkt 2.2 som ska in, d.v.s. ditt omkostnads- belopp.

Observera att när du räknar på omkostnads- beloppet vid försäljning av andra delägarrätter än aktier och andelar, ska du räkna på det verkliga omkostnadsbeloppet. Du kan alltså inte räkna om det enligt den s.k. indexregeln eller kapital- underlagsregeln som du kan då du redovisar en försäljning av aktier på blankett K10.

Punkt 2.7 a Denna punkt ska du bara fylla i om du fått avkastning på dina delägarrätter under året och innan försäljningen. Om du fått avkast- ning innan försäljningen och under året har du fyllt i sidan 1 vad gäller avkastningen.

Om du sålt samtliga dina delägarrätter hämtar du det sparade utdelningsutrymme som du räknade fram vid punkt 1.9 och fyller i det här.

Om du inte sålt hela ditt innehav nu tar du bara så mycket av det sparade utdelningsutrymmet i punkt 1.9 som hör till de avyttrade delägar- rätterna. Om ditt sparade utdelningsutrymme vid punkt 1.9 t.ex. är 10 000 kr och du nu säljer 50 % av ditt innehav ska du vid punkt 2.7a bara fylla i hälften, d.v.s. 5 000 kr.

Punkt 2.7b I denna punkt fyller du i det belopp du eventuellt kom fram till i punkt 1.4. Vid den punkten justerade du nämligen bort en del av gränsbeloppet om du gjort en försäljning innan du fick avkastning på delägarrätterna (eller om en försäljning av delägarrätterna skett utan att det skett någon avkastning under året). Läs mer vid deklarationsanvisningspunkt 1.4.

Punkt 2.8 När du drar bort ditt omkostnads- belopp (punkt 2.6) och beloppet i punkterna 2.7a eller 2.7b från vad du fått betalt (punkt 2.5)

får du fram hur mycket som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Det beloppet ska du föra över till din Inkomstdeklaration 1 punkt 1.7.

Observera att om det belopp du kommer fram till är större än 7 430 000 kr ska du fylla i

7 430 000 kr vid punkt 2.8. Om beloppet skulle vara lägre än 0 kr fyller du i 0 kr vid punkt 2.8. Du behöver då inte föra vidare beloppet 0 kr till Inkomstdeklaration 1.

Beräkning av vinst som ska beskattas i kapital

Vid punkterna 2.9 till 2.14 räknar du ut hur stor del av vinsten som ska beskattas i inkomstslaget kapital. Den del som ryms inom det sparade utdelningsutrymmet beskattas till 2/3 i kapital. Resterande del, om den inte ska tjänstebeskattas, beskattas i sin helhet i kapital.

Punkt 2.9 Här fyller du i kapitalvinsten du kom fram till vid punkt 2.3.

Punkt 2.10 Om du fått fram ett belopp vid punkt 2.8 som ska beskattas i tjänst fyller du i detta belopp här. Precis som vid punkt 2.8 ska du maximalt fylla i 7 430 000 kr.

Punkt 2.11 När du dragit bort det belopp som ska beskattas i tjänst från vinsten får du vid punkt 2.11 fram vad som ska beskattas i inkomstslaget kapital. Om du inte har något belopp vid punkt 2.10 ska det stå samma belopp vid 2.11 som vid 2.9.

Punkt 2.12 Här ska du hämta beloppet från 2.7a eller 2.7b beroende på vilken av dessa rutor du fyllt i. Du tar sedan det beloppet gånger 2/3 och får då fram det belopp som du ska fylla i vid punkt 2.12.

Om beloppet vid 2.7a eller 2.7b är större än den vinst du ska beskatta, d.v.s. beloppet vid punkt 2.3, ska du i stället ta 2/3 av vinsten och fylla i det vid punkt 2.12. I annat fall beskattas du för mer än vinsten.

Punkt 2.13 Den del av vinsten som ska beskattas i inkomstslaget kapital och som överstiger det sparade utdelningsutrymmet ska beskattas fullt ut i kapital (d.v.s. ingen kvotering till 2/3). Du tar beloppet vid 2.11 minus det sparade utdelnings- utrymmet vid antingen 2.7a eller 2.7b för att få

fram det belopp som ska beskattas fullt ut. Det beloppet fyller du i vid punkt 2.13.‌

Punkt 2.14 Beloppen vid 2.12 och 2.13, d.v.s. den kvoterade och den okvoterade delen av kapi- talvinsten, slås samman och blir tillsammans den totala vinst som ska beskattas i inkomstslaget kapital. Kom ihåg att föra över detta belopp till punkt 7.4 i din Inkomstdeklaration 1. Om det finns ett förifyllt belopp i Inkomstdeklaration 1 fyller du i det rätta totalbeloppet i punkt 7.4.

Deklarationsanvisningar

– så här fyller du i blankett K13

Lämna K13 i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1!

Den här deklarationsanvisningen är skriven för dig som deklarerar på papper. Kom dock ihåg att om du lämnar K13-bilagan via e-tjänsten i stället så sker mycket per automatik. Du slipper massor av de steg vi beskriver nedan. Många uppgifter är redan ifyllda, du får hjälp med beräkningar och automatisk överföring av belopp. Till exempel överförs vinster du ska skatta för och förluster du ska dra av, till rätt ruta i Inkomstdeklaration 1.

kan då avgöra vilken blankett som ska gälla genom att titta på datumet. Kom ihåg att du måste fylla i hela blanketten på nytt. Det räcker inte med att du fyller i de ändrade uppgifterna. Om du lämnar in flera blankett K13 numrerar du dem vid ”Numrering vid fler K13”. Lämnar du bara in en blankett K13 behöver du dock inte skriva något i denna ruta.

Om du avyttrat kvalificerade aktier genom ett

x.x. xxxxxxxxxx ska du lämna blankett K13 (avsnitt A). Blanketten ska i vissa fall även lämnas av den som mottagit andelar vid partiell fission (avsnitt B). Om du tidigare (t.o.m. inkomståret 2002) avyttrat aktier genom andelsbyte enligt de gamla reglerna då man fick uppskov istället för att skjuta fram beskattningen och nu ska återföra ett sådant uppskov ska du också fylla i K13 (avsnitt C).

Uppgifter om dig m.m.

Längst upp på blanketten fyller du i ditt namn och ditt personnummer. Fyll också i vilket datum du fyller i blanketten. Om du behöver rätta en tidigare lämnad blankett K13 fyller du i det datum ändringsblanketten fylls i. Skatteverket

Avsnitt A – Framskjuten beskattning

Avsnitt A fyller du i om du avyttrat aktier genom ett s.k. andelsbyte och uppfyller kraven för att få tillämpa reglerna om framskjuten beskattning. Du börjar med att fylla i blankett K10 sidan 3 för att få fram hur stor del av din vinst som skulle tagits upp i kapital och hur stor del som skulle tagits upp i tjänst om beskattning skulle ske direkt vid bytet. (Hur du fyller i blankett K10 kan du läsa om under rubriken ”Deklarationsanvisningar – så här fyller du i blankett K10” i denna broschyr.) Därefter ska du fylla i blankett K13.

A1. Här fyller du i hur många aktier du avyttrat och beteckningen på dem.

A1a. Här räknar du fram hur stor del av den kontanta ersättning du fått som ska beskattas i

tjänst direkt vid bytet. Du räknar även fram hur stort ditt tjänstebelopp för kapitalvinst är därefter.

Punkt 1.1 Här fyller du i hur stor ersättning du fått i pengar.

Punkt 1.2 Från blankett K10 p. 3.11 hämtar du kapitalbeloppet, d.v.s. den del av kapitalvinsten som ska beskattas i inkomstslaget kapital.

Punkt 1.3 Om den ersättning du fått i pengar (p. 1.1) ryms inom kapitalbeloppet (p. 1.2) kommer inte någon del av den kontanta ersättningen att behöva beskattas i tjänst. (Fyll inte i ett negativt belopp vid punkt 1.3 utan fyll i 0 kr om kapital- beloppet är större än den kontanta ersättningen.) Om den kontanta ersättningen däremot är större än kapitalbeloppet kommer den överskjutande delen att beskattas i tjänst direkt vid andelsbytet. Beloppet ska då flyttas över till din Inkomst- deklaration 1, punkt 1.7. Enligt den s.k. takregeln ska du aldrig beskattas för mer än 100 inkomstbasbelopp (7 430 000 kr inkomståret 2023) i inkomstslaget tjänst för kapitalvinster.

Punkt 1.4 Från blankett K10 p. 3.8 hämtar du tjänstebeloppet, d.v.s. den del av kapitalvinsten som ska beskattas i inkomstslaget tjänst.

Punkt 1.5 Från tjänstebeloppet drar du av den eventuella del av den kontanta ersättningen som beskattas i tjänst direkt i samband med andelsbytet.

Punkt 1.6 Här får du fram ditt kvarvarande tjänstebelopp för kapitalvinst. Detta belopp registreras av Skatteverket för att underlätta en korrekt beskattning vid en senare försäljning av de tillbytta aktierna.

A1b. Här räknar du fram hur stor del av den kontanta ersättningen du fått som beskattas i kapital direkt vid bytet.

Punkt 1.7 Här fyller du i hur stor ersättning du fått i pengar. Om du vid punkt 1.3 kom fram till att en del av den kontanta ersättningen måste beskattas i tjänst drar du bort den delen innan du fyller i punkt 1.7.

Punkt 1.8 Hämta det sparade utdelningsutrymme som du fyllde i på blankett K10 vid p. 3.7a eller 3.7b (3.11 om vinsten där var större än det sparade utdelningsutrymmet i 3.7a eller 3.7b) och fyll i det här. Fyll dock inte i ett större belopp än vad du fyllt i vid punkt 1.7.

Punkt 1.9 Den del av den kontanta ersättningen (punkt 1.7) som överstiger det sparade utdelnings- utrymmet (punkt 1.8) ska beskattas i kapital utan kvotering. Om den kontanta ersättningen du fått (minus den del som eventuellt ska beskattas i tjänst) är mindre än ditt sparade utdelnings- utrymme ska det däremot stå 0 kr vid punkt 1.9.

Punkt 1.10 Ta det belopp du fick fram vid punkt

1.8. Multiplicera beloppet med 2/3 och fyll i summan vid punkt 1.10.

Punkt 1.11 Ta det belopp du fick fram i punkt

1.9 och fyll i vid punkt 1.11.

Punkt 1.12 Beloppet i 1.10 och beloppet i 1.11 utgör tillsammans den totala del av den kontanta ersättningen som ska beskattas i kapital direkt vid bytet. Du ska därför nu fylla i detta belopp på din Inkomstdeklaration 1, punkt 7.4. Om det finns ett förifyllt belopp i Inkomstdeklaration 1 fyller du i det rätta totalbeloppet vid punkt 7.4.

A1c. Det finns ett tak för hur mycket du ska beskattas för i inkomstslaget tjänst avseende mottagna (tillbytta) aktier som är kvalificerade enbart på grund av andelsbytet. Det belopp som du högst ska ta upp är lika med vad du skulle tagit upp i inkomstslaget tjänst om värdet av de mottagna aktierna skulle ha beskattats som en utdelning vid bytestillfället.

Exempel – tjänstebelopp för utdelning

Xxxx byter sina aktier i AB A mot aktier i AB B. Värdet på aktierna i AB B är 1,5 miljoner kr. Ut- delning har gjorts på AB A-aktierna före andels- bytet med 20 000 kr. I blankett K10 vid utdelningen på aktierna i AB A beräknas gränsbeloppet (punkt 2.6) till 80 000 kr. Sparat utdelningsutrymme till kommande ”försäljning” (punkt 2.10) beräknas därefter till 60 000 kr (80 000 kr-20 000 kr).

Xxxx får vid bytet aktier till ett värde av 1,5 miljoner kr. Om det beloppet hade varit en utdelning skulle 1 440 000 kr beskattats i inkomstslaget tjänst.

1 440 000 kr är då det maximala utdelnings- belopp som Xxxx ska beskattas för i inkomstslaget tjänst. Xxxx xxxxxx i beloppet 1 440 000 kr i blankett K13 avsnitt A1c. ”Uppgift om tjänstebelopp för utdelning”.

När Xxxx beskattats i inkomstslaget tjänst med sammanlagt 1 440 000 kr avseende utdelningar från AB B ska ytterligare beskattning i tjänst inte ske utan resterande beskattning sker i inkomst- slaget kapital.

A2. Under A2 ska du ange vilka aktier du tagit emot vid bytet.

A3. Om det fanns ett gammalt uppskovsbelopp knutet till de överlåtna aktierna ska du dessutom fylla i avsnitt A3. Detta uppskov ska föras över till de mottagna aktierna.

Avsnitt B – Partiell fission

Vid partiell fission överlåts tillgångarna i en eller flera verksamhetsgrenar från ett säljande (över- låtande) företag till ett köpande (övertagande) företag. Det köpande företaget betalar ersättning till ägarna i det säljande företaget. Ersättning betalas i form av andelar i det köpande företaget eller i pengar. Ersättningen ses som en utdelning men ska inte beskattas till den del den avser mottagna andelar. De genom utdelning mottagna andelarna anses kvalifierade om andelarna i det säljande företaget är kvalificerade.

På samma sätt som vid andelsbyte ska tjänste- belopp för utdelning och tjänstebelopp för kapital- vinst beräknas för andelar som erhållits genom partiell fission. ”Tjänstebeloppet för utdelning” ska motsvara det belopp som skulle tagits upp i inkomstslaget tjänst om utdelningen som nu tagits emot i form av andelar i det köpande företaget hade varit en skattepliktig utdelning i pengar. ”Tjänstebeloppet för kapitalvinst” ska motsvara det belopp som skulle tagits upp i inkomstslaget tjänst om de mottagna andelarna hade avyttrats vid fissionstidpunkten. I båda fallen ska tjänste- beloppet reduceras med eventuell del av kontant- likviden som beskattas i tjänst.

B.1 I avsnitt B1 ska du lämna uppgift om namn och organisationsnummer på det överlåtande (säljande) företaget.

B.2 Under B2 ska du ange namn och organisations- nummer på det övertagande (köpande) företaget samt hur många andelar du har fått i det köpande företaget. Du ska också ange ” Tjänstebelopp för kapitalvinst” och ”Tjänstebelopp för utdelning”.

Avsnitt C – Återföring av uppskov

Denna del av blanketten ska du bara fylla i om du ska återföra uppskov till beskattning.

C.1 Om du sålt eller på annat sätt slutligt avyttrat aktier som är belastade med ett uppskovsbelopp redovisar du detta under C.1 om du vill använda de gamla reglerna. Du anger vinst/förlust vid försäljningen och tar även upp uppskovsbeloppet till beskattning. Om du i stället väljer att utnyttja reglerna om framskjuten beskattning redovisar du försäljningen endast på blankett K10.

C.2 Du kan själv välja att ta upp ett medgivet uppskov innan de mottagna aktierna har avyttrats, till exempel för att kvitta ett återfört uppskov mot en förlust. I det fall du flyttar från Sverige till ett land utanför EES-området ska du återföra medgivna uppskov till beskattning. Sådan frivillig eller tvingande återföring ska du redovisa under C.2.

Skaffa e-legitimation?

En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling, och en vanlig

e-legitimation är Mobilt BankID. En e-legitimation fungerar ungefär som ett körkort eller ett vanligt id-kort. Skillnaden är att du använder den när du ska göra ärenden elektroniskt, t.ex. betala räkningar eller använda tjänster hos myndigheter och kommuner.

På xxx.xxxxxxxxxxxx.xx kan du bland annat göra följande om du skaffar en e-legitimation:

• anmäla flyttning

• anmäla bankkonto för skatteåterbäring

• ansöka om skattejämkning (ändrad beräkning av preliminär skatt)

• lämna din fastighetsdeklaration

• lämna ändringar i mottaget förslag till fastighetstaxering

• lämna din inkomstdeklaration inklusive de flesta bilagor

• lägga till eller ändra uppgifter i inkomstdeklarationen

• låta ett deklarationsombud lämna de flesta av dina deklarationer

• lämna kontrolluppgifter

• lämna moms- eller arbetsgivardeklarationer

• lämna din preliminära inkomstdeklaration

• se saldot på ditt skattekonto

• se hur mycket rot- eller rutavdrag du utnyttjat (s.k. köparintyg)

• skriva ut personbevis.

Självbetjäning dygnet runt:

Webbplats: xxxxxxxxxxxx.xx

Personlig service:

Ring Skatteupplysningen, inom Sverige: 0000-000 000,

från utlandet: x00 0 000 000 00

SKV 292 utgåva 32. Utgiven i november 2023.

Denna utgåva finns endast som pdf på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

Document Metadata

Table of Contents

SKV 292 utgåva 32 2024

Document Metadata