VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 2 (2)
VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 2 (2)
6. Utvärdering av länsöverenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län (SN 2020.081)
Socialnämnden noterar informationen.
Socialnämnden beslutade den 2018-11-06 § 146 (SN 2018.134) att anta länsöverenskommelsen för att underlätta flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i länet genom att utflyttningskommunen behåller det långsiktiga ansvaret.
Personer i behov av särskilt boende med heldygnsomsorg har rätt att ansöka om plats i annan kommun enligt 2a kap. 8 § socialtjänstlagen (SoL). Kommunen dit personen önskar flytta utreder ansökan och fattar beslut. Denna överenskommelse innebär ett alternativ till ansökan enligt 2a kap. 8 § SoL.
När en person ansöker om plats i annan kommun som ingår i överenskommelsen, fattar utflyttningskommunen beslut och behåller ansvaret så länge den enskilde behöver insatsen och begär inte att ansvar överflyttas till inflyttningskommunen enligt 2a kap 10 § SoL.
Förvaltningen har utvärderat sin medverkan i länsöverenskommelsen.
• §45 SN AU Utvärdering av länsöverenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län
• Utvärdering av överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar
• Rapport Utvärdering av länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar särskilt boende 3.docx
6
SN 2020.081
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll
Socialnämndens arbetsutskott 2020-05-12
§ 45
Utvärdering av länsöverenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län (SN 2020.081)
Socialnämndens arbetsutskott föreslår att socialnämnden noterar informationen och att Storstockholms utvärdering kommer upp på första möjliga nämnd.
Socialnämnden beslutade den 2018-11-06 § 146 (SN 2018.134) att anta länsöverenskommelsen för att underlätta flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i länet genom att utflyttningskommunen behåller det långsiktiga ansvaret.
Personer i behov av särskilt boende med heldygnsomsorg har rätt att ansöka om plats i annan kommun enligt 2a kap. 8 § socialtjänstlagen (SoL). Kommunen dit personen önskar flytta utreder ansökan och fattar beslut. Denna överenskommelse innebär ett alternativ till ansökan enligt 2a kap. 8 § SoL.
När en person ansöker om plats i annan kommun som ingår i överenskommelsen, fattar utflyttningskommunen beslut och behåller ansvaret så länge den enskilde behöver insatsen och begär inte att ansvar överflyttas till inflyttningskommunen enligt 2a kap 10 § SoL.
Förvaltningen har utvärderat sin medverkan i länsöverenskommelsen.
Yrkanden
Ordförande Xxxxxxxx Xxxxxxxxx (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag.
Beslutsgång
Ordförande, Xxxxxxxx Xxxxxxxxx (C), konstaterar att det endast finns ett yrkande. Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att socialnämndens arbetsutskott beslutar enligt det.
Beslutsunderlag
• Utvärdering av överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar
• Rapport Utvärdering av länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar särskilt boende 3.docx
Justerandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE
2020-04-03
DNR SN 2020.081
XXXXXXXX XXXX SID 1/2
XXXXXXXX.XXXX@XXXXXXXXXX.XX SOCIALNÄMNDEN
Tjänsteskrivelse
Utvärdering av länsöverenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län
Socialnämnden noterar informationen.
Socialnämnden beslutade den 2018-11-06 § 146 (SN 2018.134) att anta länsöverenskommelsen för att underlätta flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i länet genom att utflyttningskommunen behåller det långsiktiga ansvaret.
Personer i behov av särskilt boende med heldygnsomsorg har rätt att ansöka om plats i annan kommun enligt 2a kap. 8 § socialtjänstlagen (SoL). Kommunen dit personen önskar flytta utreder ansökan och fattar beslut. Denna överenskommelse innebär ett alternativ till ansökan enligt 2a kap. 8 § SoL.
När en person ansöker om plats i annan kommun som ingår i överenskommelsen, fattar utflyttningskommunen beslut och behåller ansvaret så länge den enskilde behöver insatsen och begär inte att ansvar överflyttas till inflyttningskommunen enligt 2a kap 10 § SoL.
Förvaltningen har utvärderat sin medverkan i länsöverenskommelsen.
Antalet äldre personer i Stockholmsregionen ökar, och därmed även behovet av särskilt boende. På grund av att flera av kommunerna inom Stockholms län upplevt det svårt att planera för och budgetera för inflyttande togs en överenskommelse fram för en utökad samverkan mellan kommunerna i denna fråga som Socialnämnden antog.
Överenskommelse innebär ett alternativ till ansökan enligt 2a kap. 8 § SoL. När en person ansöker om plats i annan kommun som ingår i överenskommelsen, fattar utflyttningskommunen beslut och behåller ansvaret så länge den enskilde behöver insatsen.
VALLENTUNA KOMMUN
186 86 VALLENTUNA
TFN 00-000 000 00 · FAX 00-000 000 00
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE
2020-04-03
DNR SN 2020.081
SID 2/2
Kommunerna förbinder sig att, vid flyttning enligt överenskommelsen, inte begära överflyttning av ansvaret från utflyttningskommunen till inflyttningskommunen enligt 2a kap 10 § SoL.
De personer som söker plats i särskilt boende med heldygnsomsorg i annan kommun som ingår i överenskommelsen ska informeras om båda sökvägarna, men kommunerna ska verka för att flyttningar sker enligt överenskommelsen.
Det har under de månader som Vallentuna kommun varit med (juli 2019- mars 2020) i överenskommelsen varit fler som ansöker att flytta från kommunen till annan kommun, än till kommunen. Detta har för Socialnämnden inneburit en ökad kostnad för externa placeringar som är svår att förutsäga och styra över. Utredaren visar dock också på att kommunen kan komma att bli en inflyttningskommun kommande åren vilket gör analysen kring ekonomiska nackdelar och fördelar framöver, svår. Flera parametrar behöver vägas in bl.a. företagsetableringars strategier, egna kommunens samt grannkommuners platsförsörjningsstrategier samt kunders fria val.
Ekonomiska konsekvenser
Om överenskommelsen sägs upp fortlöper de kostnader som redan hunnit uppkomma genom länsöverenskommelsen, men det tillkommer inte ökade placeringskostnader efter uppsägningstidens slut. Detta ger bättre förutsättningar i nuläget för socialförvaltningen att prognosticera sin ekonomi samt hålla budget. Om överenskommelsen behålls finns dock möjlighet att den potentiellt kan innebära ekonomiska fördelar om inflödet av kunder blir stort från 2021-2029.
Osäkerhet finns i analyserna.
1. Utvärdering av överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar
2. Rapport Utvärdering av länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning i särskilt boende 3
Xxxxx Xxxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx -
Socialchef Stabschef
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Utvärdering av länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning i särskilt boende
Xxxxxxxx Xxxx, strateg äldreomsorg
VERSION 3
SN 2020:081 2020-05-05
Innehåll
1.1 Upplägg, avgränsning och perspektiv 4
2.1.1 Folkbokföring och skatteintäkter 6
2.1.4 Giltighetstid anslutning och uppsägning 8
3. Resultat av utvärderingen 8
3.1.3 Tänkbar strategi hos privata utförare 12
3.1.4 Överenskommelsens fördelar och nackdelar för olika parter 14
SOCIALFÖRVALTNINGEN
TFN:
1. Sammanfattning
Antalet äldre personer i Stockholmsregionen ökar, och därmed även behovet av särskilt boende. På grund av att flera av kommunerna inom Stockholms län upplevt det svårt att planera och budgetera för inflyttande togs en överenskommelse fram för en utökad samverkan mellan kommunerna i denna fråga vilken Socialnämnden antog.
Personer i behov av särskilt boende med heldygnsomsorg har rätt att ansöka om plats i annan kommun enligt 2a kap. 8 § socialtjänstlagen (SoL). Kommunen dit personen önskar flytta utreder ansökan och fattar beslut. Denna överenskommelse innebär ett alternativ till ansökan enligt 2a kap. 8 § SoL.
De personer som söker plats i särskilt boende med heldygnsomsorg i annan kommun som ingår i överenskommelsen ska informeras om båda sökvägarna, men kommunerna ska verka för att flyttningar sker enligt överenskommelsen.
När en person ansöker om plats i annan kommun som ingår i överenskommelsen, fattar utflyttningskommunen beslut och behåller ansvaret så länge den enskilde behöver insatsen.
Kommunerna förbinder sig att, vid flyttning enligt överenskommelsen, inte begära överflyttning av ansvaret från utflyttningskommunen till inflyttningskommunen enligt 2a kap 10 § SoL.
Socialnämnden beslutade den 2018-11-06 § 146 (SN 2018.134) att anta länsöverenskommelsen.
Det har under de månader som Vallentuna kommun varit med i överenskommelsen varit fler som ansöker att flytta från kommunen till annan kommun, än till kommunen. En utvärdering av överenskommelsen har därför gjorts vilken visar att överenskommelsen för socialnämnden bl.a. inneburit en ökad kostnad för externa placeringar som är svår att förutsäga och styra över. Anledningen till de ökade kostnaderna är att Vallentuna kommun generellt har lägre kostnader (dygnsersättning) än de inflyttningskommuner som hittills varit aktuella i länet.
För kunder och anhöriga är länsöverenskommelsen en fördel då de inte behöver ha kontakt med två kommuners handläggare samtidigt under flyttprocessen. Samtidigt är detta endast en svårighet som upplevs under en kortare tid.
Utflyttningskommuner (här ingår Vallentuna kommun 2019-2020) är de som har flest nackdelar med att vara med i länsöverenskommelsen. Nackdelarna är störst inom ekonomi, men kan även ses i bl.a. ökat anspråk på personalresurser (ökad administration och försvårad uppföljning) vilket är både en ekonomisk fråga och en effektivitetsfråga. De ökade kostnaderna är långvariga då kostnaderna fortlöper även vid uppsägning av överenskommelsen.
Utvärderingen visar att det främst är inflyttningskommuner (enligt överenskommelsen) som har ekonomisk fördel att vara med i överenskommelsen. Detta främst på kostnadssidan. En analys av Vallentuna kommuns behov av särskilt
boende-platser framöver visar emellertid att kommunen kan komma att bli en inflyttningskommun generellt för målgruppen med början 2021. Detta med grund i de etableringar av privata företag som är planerade och som kommer ha en överkapacitet gentemot kommunens behov. Dessa platser kommer då troligen säljas till andra kommuner. Försäljningen kan dock ske på olika sätt, t.ex. ramavtal som andra kommuner upphandlat med företagen. En annan parameter är grannkommunernas strategier för försörjning av säboplatser. Hur stora kan flödena bli av kunder som kommer utanför upphandlade platser? Hur ekonomin kommer att se ut gällande länsöverenskommelsen beror på hur kunderna kommer till kommunen framöver.
Huruvida länsöverenskommelsen kommer att vara ekonomiskt fördelaktig för Vallentuna kommun de närmaste åren är svårt att svara på idag.
Slutsatsen är att Vallentuna kommun hittills (juli 2019- mars 2020) varit en utflyttningskommun för kunder där överenskommelsen främst inneburit ökade kostnader, utan andra större fördelar för våra invånare än kortvarig sådan kring utflyttningsprocessen för kund. Kunden har även en fördel genom ökad valfrihet, men denna möjlighet finns redan (att flytta till boende i annan kommun) utan länsöverenskommelsen. Valfriheten kan därmed säkerställas även utan länsöverenskommelse om bibehållet kostnadsansvar. Prognos för fördelar/nackdelar för ekonomin framåt kräver en djupare analys inkl försörjningsstrategier för Vallentuna kommun, grannkommunerna samt etablerningsföretagen.
1.1 Upplägg, avgränsning och perspektiv
Utredaren har valt att bygga utvärderingen kring jämförelse mellan fördelar och nackdelar med överenskommelsen för Vallentuna kommun i nuläget, men även utifrån något gällande prognos framåt.
Undersökningsfrågorna har varit:
Vilka fördelar och nackdelar finns med överenskommelsen för:
- kunder
- inflyttningskommun
- utflyttningskommun
Slutsatserna kommer att utgå från perspektiven Vallentuna kommuns kunder, ekonomi och medarbetare, framförallt gällande nuläget.
1.1.1 Material
För att utvärdera överenskommelsen har undertecknad varit i kontakt med Storsthlm, vilka samordnar överenskommelsen. Storsthlm har själva gjort en utvärdering av överenskommelsen vilken inkluderar alla kommuner som är med. Rapporten är dock ej ännu offentlig (mars 2020), men en muntlig avstämning har gjorts gällande utvärderingens resultat med rapportens ansvarige Xxxxx Xxxxxxx, processledare på Storsthlm inom äldrefrågor.
Vallentuna kommuns perspektiv har inhämtats via myndighetsavdelningen, där boendesamordnaren Xxxxx Xxxxxxxxx, medverkat med material kring utvärdering av effekter för kommunen och kunder.
Fakta kring Vallentuna kommuns kostnader har tagits in från stab och kompletterats av myndighetsavdelningen. Prognos kring demografiska förflyttningar för personer 80+ inte kunnat tas med pga. tidsbrist i samband med hantering av Covid-19.
Däremot har utredaren tagit del av kommunens lokalförsörjningsprognos som estimerar behovet av särskilt boende-platser.
Dokumentstudier av överenskommelse, rutiner etc. gällande överenskommelsen har också gjorts.
1.1.2 Begrepp
Särskilt boende– boende (enligt 5 kap. 5 § 2 st SoL) som är bemannat dygnet runt.
Utflyttningskommun – den kommun där personen är bosatt när hen gör sin ansökan om särskilt boende i annan kommun och är bosatt fram till flytten.
Inflyttningskommun – den kommun dit personen ansöker om att flytta eller har flyttat.
2. Om överenskommelsen
Syfte
Syfte med överenskommelsen var att;
• underlätta flyttning mellan kommunerna som ingått överenskommelsen för personer i behov av särskilt boende.
• kommunerna ska bättre kunna möta behov av boendeplatser.
• öka mångfalden av boenden i kommunerna.
• bidra till att platserna används rationellt.
• minska den ekonomiska risken för kommunerna att starta nya boenden.
• minska konkurrensen mellan kommunerna om platsbrist uppstår i regionen.
• förenkla för den sökande att ansöka till en annan kommun i länet1.
1 Källa: Överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län
Grunden i överenskommelsen
Socialtjänstlagen ger den enskilde rätt att ansöka om särskilt boende med heldygnsomsorg i annan kommun enligt 2a kap. 8 §. Det innebär att den kommun som får ansökan utreder, fattar beslut och ansvarar för insatsen. Denna överenskommelse innebär ett alternativ till ansvarsfördelningen enligt SoL.
Överenskommelsen innebär att utflyttningskommunen fattar biståndsbeslut, samt behåller ett långsiktigt ansvar både för kostnad och myndighetsutövning så länge den enskilde har behov av insatsen.
Kommunerna ska verka för att flyttning sker enligt överenskommelsen.
Kommunerna förbinder sig att avstå från att begära överflyttning av ansvaret från utflyttningskommun till inflyttningskommun enligt 2a kap 10 § SoL så länge den enskilde, som fått beslut enligt överenskommelsen, behöver insatsen. Detta gäller oavsett folkbokföring.
Om överenskommelsen skulle sägas upp av någon part kvarstår ansvaret för individbeslut fattade enligt överenskommelsen så länge den enskilde behöver insatsen.
Anpassningar av kommunernas handläggningsrutiner, riktlinjer, verksamhetssystem samt avtal med leverantörer/boenden kan behöva göras för att överenskommelsen ska fungera på det sätt som avses.
Inflyttningskommunen får inte neka att samverka enligt överenskommelsen om utflyttningskommunen så önskar, vilket gäller alla platser2, oavsett om platsen drivs i egen regi eller av privat vårdgivare.
Överenskommelsen innebär inget hinder för en kommun att direktupphandla enstaka plats hos privat vårdgivare i annan kommun.
2.1.1 Folkbokföring och skatteintäkter
Länsöverenskommelsen stipulerar att den sökande bör vara fortsatt folkbokförd i utflyttningskommunen. Därigenom kommer utflyttningskommunen, som har det fortsatta ansvaret, att uppbära skatt och statsbidrag. Det är i enlighet med folkbokföringslagen att kvarstå folkbokförd i utflyttningskommunen under dessa förhållanden. Om sökande kommer att sakna adress i utflyttningskommunen anses personen bosatt endast i kommunen. Överenskommelsen gäller dock oavsett folkbokföring3. Detta medför att om kunden väljer att ändå folkbokföra sig på den nya
2 Boende för specifika behov där kommunerna idag köper enstaka platser ingår inte i överenskommelsen. Vid behov av sådana platser får utflyttningskommunen avtala direkt med
boendet om köp av plats. Det kan exempelvis handla om personer med frontallobsdemens, psykisk sjukdom eller yngre somatiskt sjuka.
3 Källa: Överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt
orten så går skatt och statsbidrag förlorade för utflyttningskommun även om kostnadsansvaret är kvar.
2.1.2 Ekonomi
Utflyttningskommunen ersätter inflyttningskommunens kostnad för plats enligt samma villkor som inflyttningskommunen ersätter boendet genom sina avtal eller intern ersättning.
Om inflyttningskommunen tillämpar nivågraderad ersättning gör utflyttningskommunen nivåbedömning i samråd med inflyttningskommunen, så att bedömningen blir gjord enligt inflyttningskommunens regler.
2.1.3 Ansvarsfrågor
Inflyttningskommunen ansvarar för
• Att fastställa krav och villkor för kvalitet och innehåll i boendet i samband med upphandling eller på annat sätt. Utflyttningskommunen får på begäran ta del av dessa.
• Verksamhetsuppföljning/tillsyn av boendet. Utflyttningskommunen får på
begäran ta del av dessa. Detta kan regleras närmare i individavtalet.
• Medicinskt ansvarig sköterska, MAS, i enlighet med kommunens avtal med utförare.
• Avvikelsehantering enligt lagar och föreskrifter.
• Att snarast informera utflyttningskommunen om en avvikelse gäller en person som utflyttningskommunen har myndighetsansvar för.
Utflyttningskommunen har ansvar för;
• Myndighetsutövning och uppföljning av det individuella beslutet för den person som flyttat.
• Kostnaden för insatsen.
Folkbokföringskommunen (oftast utflyttningskommunen) har ansvar för;
• Utredning av färdtjänst (oftast är det klart före flyttningen).
• Handläggning och beslut om riksfärdtjänst.
• Handläggning och tillsyn av god man och förvaltare (oftast finns företrädare utsedd före flyttning).
• Mottagare av kallelse till vårdplanering/samverkan vid utskrivning från
slutenvård. Vårdplanering/samverkan sker främst mellan sluten sjukvård och det särskilda boendet. Om det finns behov av samverkan med myndigheten är
det utflyttningskommunens handläggare som har ansvaret och kallelse förmedlas till denne4.
2.1.4 Giltighetstid anslutning och uppsägning
Överenskommelse började gälla den 1 juli 2019 och gäller till dess att överenskommelsen sägs upp eller omförhandlas. Uppsägningstiden är på sex månader från att uppsägning inkommit till Storsthlm.
3. Resultat av utvärderingen
3.1.1 Nuläge
Flyttningsflödet juli 2019 - mars 2020
Tre kunder har flyttat ut från kommunen, snart fyra/nytt beslut. Det kommer troligen att bli fler kunder när länsöverenskommelsen blir mer känd/etablerad.
En kund har flyttat in till kommunen genom länsöverenskommelsen.
Historiskt ersättningsflöde
Vallentuna kommun har i snitt cirka 1753 kr i dygnsersättning.
Tittar vi på de tre placeringar på de kunder som har flyttat ut idag (mars 2020) så ligger dygnskostnaden på i snitt ca 1963 kr per dygn.
Generell skillnad i dygnspris är därmed 210 kr. Vallentuna kommun betalar därmed ca 210 kr mer per dygn och utflyttad kund genom att vara med i länsöverenskommelsen jämfört med om kunden flyttar utanför/utan överenskommelsen.
Om Vallentuna kommun får 10 kunder som flyttar till annan kommuns särskilda boende utifrån länsöverenskommelsen så motsvarar det en kostnad på i snitt 766 500 kr/ år. Detta är mer än vad en särskild boendeplats kostar i Vallentuna kommun på ett år.
En kund | Dygnspris i Vallentuna | Snittpris/dygn beräknat på inflyttningskommuner vi har i dagsläget | Ökad kostnad för Vallentuna kommun med länsöverenskommelse |
Per dygn | 1753 kr | 1963 kr | 210 kr |
Per år | 639 845 kr | 716 495 kr | 76 650 kr |
4 Källa: Överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt
Nuläge: Tre kunder | |||
Per dygn | 5 259 kr | 5 889 kr | 630 kr |
Per år | 1 919 535 kr | 2 149 485 kr | 229 950 kr |
Scenario 10 kunder | |||
Per dygn | 17 530 kr | 19 630 kr | 2100 kr |
Per år | 6 398 450 kr | 7 154 950 kr | 766 500 kr |
Notera att kostnaderna för de kunder som redan flyttat enligt överenskommelsen kommer att fortlöpa även om överenskommelsen sägs upp.
3.1.2 Prognos närmsta åren
Privata aktörer som planerar att etablera sig i kommunen
Nedanstående tabell redogör för de privata intressenter som planerar att etablera sig i Vallentuna kommun under perioden 2020-20295.
Särskilda boenden för äldre perioden 2020-2029
Nedanstående diagram redogör för hur Vallentuna kommuns behov av respektive tillgång på SÄBO-platser inom kommunens geografiska gränser förväntas se ut under perioden 2020-2029.
Begreppsförklaring till ovanstående diagram:
För att mäta behovet av SÄBO-platser har följande definition applicerats;
Totalt behov inkl. kö: Det totala uppskattade behovet där samtliga i kön placeras på SÄBO.
För att mäta tillgången på SÄBO-platser har följande definition applicerats;
Förväntad tillgång av platser med avräkning för ledtider: Beräkningen utgår från de 193 st SÄBO-platser Vallentuna kommun idag disponerar över och som inte är direktupphandlade i extern regi (6 st för närvarande) samt de SÄBO-platser som förväntas tillkomma i form av att nya särskilda boenden för äldre etableras på Åby ängar (60 st), i Kristineberg (60 st) och i Ormsta-stensta (60 st). Vidare utgår beräkningsmodellen med ett bortfall av platser om 6% p.g.a. ledtider för in- respektive utflytt. Till skillnad från föregående års lokalförsörjningsprognos uppskattas inga boendeplatser frigöras från Stångberga eller Attendo Vårdbo6.
Prognos och scenarion vid överkapacitet av platser
Det troliga scenariot är således att 2-3 företag etablerar sig i kommunen de närmsta åren fram till 2021, med start 2021 för det första boendet (Åby ängar). Om behovet av säbo-platser faller ut som lokalförsörjningsprognosen estimerar kommer det att finnas en överkapacitet på platser i kommunen redan 2021. Dessa platser kommer företagen troligen att sälja till andra kommuner (såtillvida vi inte köper dem).
Kommunen går då troligen från att vara en utflyttningskommun till att bli en inflyttningskommun för den aktuella målgruppen, dock ej säkert att kostnaden hamnar hos Vallentuna kommun. Det beror på kommunens och företagens upplägg.
En estimering är att vissa grannkommuner kan komma att ha stort behov av platser och således behov av platser i andra kommuner. Det troliga är därmed att det kommer att komma kunder från grannkommunerna. Det svåra är att analysera under vilka premisser de kommer: till vilken grad kommer andra kommuner köpa platser och i vilken grad kommer det handla om att kund flyttar hit?
En korrekt analys behöver ytterligare fördjupning (där även grannkommunernas behov vägs in under kommande 10 år) men om 10% av alla platser som Vallentuna kommun inte kommer ha behov av kommer att fyllas med kunder som kommer utan länsöverenskommelse så skulle kostnaden (räknat på snittet för undersökta kommuner ovan) kunna se ut som nedan (hänsyn ej taget till skatteintäkt). Utredaren har här tänkt sig att 10% av platserna som finns i överkapacitet tas i anspråk utifrån att kunden flyttar till kommunen utan länsöverenskommelse och att kostnadsansvaret ankommer Vallentuna kommun.
År | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
Behov | 216 | 228 | 239 | 251 |
Utbud | 237 | 237 | 351 | 351 |
Överkapacitet totalt platser | 21 | 9 | 112 | 100 |
Kostnad om alla överkap.platser bekostas av Vallentuna kommun | 41 223 kr/dygn 15 046 395 kr/år | 17 667 kr/dygn 6 448 455 kr/år | 219 856 kr/dygn 80 247440 kr/år | 196 300 kr/dygn 71 649 500 kr/år |
Om 10% av alla överkap.platser bekostas av | 4 122 kr/ dygn | 1 767 kr/dygn | 21 985 kr/dygn | 19 630 kr/dygn |
Vallentuna kommun | 1 504 639 kr/år | 644 845 kr/år | 8 024 744 kr/år | 7 164 950 kr/år |
År | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 |
Behov | 000 | 000 | 000 | 296 | 307 |
Utbud | 351 | 351 | 351 | 351 | 351 |
Överkapacitet totalt platser | 90 | 80 | 66 | 55 | 44 |
Kostnad om alla överkap.platser bekostas av Vallentuna kommun | 176 670 kr/dygn 64 484 550 kr/år | 157 040 kr/dygn 57 310 600 kr/år | 129 558 kr/dygn 47 288 670 kr/år | 107 965 kr/dygn 39 407 225 kr/år | 86 372 kr/dygn 31 525 78 0 kr/år |
Om 10% av alla överkap.platser bekostas av Vallentuna kommun | 17 667 kr/dygn 6 448 455 kr/år | 15 704 kr/dygn 5 731 060 kr/år | 12 955 kr/dygn 4 728 867 kr/år | 10 796 kr/dygn 3 940 722 kr/år | 8 637 kr/dygn 3 152 578 kr/år |
Kostnad beräknad på snittet för dygnspriser för de undersökta kommunerna vi 2020 har genom länsöverenskommelsen: 1963 kr/dygn samt 365 dagar.
Kapaciteten baserad på lokalförsörjningsprognosen. 10% av överkapacitetplatserna är valt utifrån estimering, ej baserat på fakta genom undersökning hur många som flyttar mellan kommuner inom hela storstockholms kommuner varje år till särskilda boenden i privat regi.
3.1.3 Tänkbar strategi hos privata utförare
Utformningen av de etableringar som planeras i kommunen närmaste åren beror både på hur Vallentuna kommun och andra kommuner beslutar att hantera sin försörjning av särskilt boende platser samt på hur företagen väljer att arbeta med sina strategier.
Om LOU7-upphandling används kan scenariot vara att företagen vill bygga upp en stock med ramavtal med ett antal kommuner som informeras om lediga platser, men där man också kan sälja platser till andra kommuner om inte någon av de som har
7 Lagen om offentlig upphandling
ramavtal har behov av denna inom en tidsgräns som ofta framgår av avtal. Om någon kommun vill ha option på platser får man betala extra för det.
Inte sällan finns det inom de stora företagen några placeringskonsulenter som byggt upp ett kontaktnät som man underrättar när man får en tom plats.
Generellt är man på dessa enheter mycket mån om hög beläggning (dvs snabb hantering) då det ofta är mindre fördelaktiga villkor vad gäller ersättningsperiod vid avslut för företaget.
Det kan också hända att andra kommuner, som har kunder som behöver komma till Vallentuna kommun, inte har ramavtal hos utförarna vilket kanske kan öka på det antal kunder som söker plats med eller utan länsöverenskommelse.
3.1.4 Överenskommelsens fördelar och nackdelar för olika parter
Vem | Fördelar | Nackdelar |
Kund | Kunder som vill flytta mellan kommunerna slipper byta kommunkontakter/handläggare. | Otydligt för kunderna då möjligheten att ansöka direkt till kommunen där man önskar bosätta sig är lagstadgad och alltid kommer att finnas kvar. Det finns en risk att kunderna bollas fram och tillbaka mellan kommunerna. |
Ökad valfrihet med fler inriktningar och platser att välja på | Försvårar vid placeringen i överförandet av kund, vilket kan medföra ökade risker för kundens hälsa och omsorg. | |
Möjlighet att snabbare få plats | ||
Sammanfattning kund | Ökad valfrihet och effektiv process för kund, ökad risk kring kvalitet på omsorg. | |
Inflyttnings- kommun | Slipper ta kostnader för inflyttare från andra kommuner | |
Behöver bara göra en beställning av plats (resten ordnar utflyttningskommunen). | ||
Lättare att snabbt fylla tomma platser vilket är bra för ekonomin. | ||
Sammanfattning inflyttningskommun | Både ekonomiska och administrativa fördelar. Risk att kunden inte får den omsorg som utflyttningskommunen beslutat utan den som utförs i inflyttningskommunen. |
Utflyttningskommun | Svårt om kunden ställer sig i flera kommuners köer samtidigt. | |
Dyrt för kommuner i framförallt ytterlägen, vilka folk oftare flyttar från än till. | ||
Ekonomisk prognos- och budgetosäkerhet (priset/dygn skiljer och kan komma oväntat). | ||
Ökad administration (kostnad samt belastning) avseende handhavande av avtal, olika avtal och individavtal/som ska tolkas. | ||
Inte samma regelverk kring köer i olika kommuner, blir svårt för boendesamordnaren och extrafrågor från anhöriga. Risk för att det drar över tre månader att få plats, vilket ger problem med verkställighet. (Utflyttningskommunen har rapporteringsskyldighet till IVO gällande icke verkställda beslut.) | ||
Ökad administration kring folkbokföring. | ||
Beroende på ersättningsmodell - risk för att gå back vid tomma platser. | ||
Risk för att kunden folkbokför sig i inflyttningskommunen ändå vilket gör att |
utflyttningskommunen förlorar skatteintäkter men ändå måste betala plats i annan kommun. | ||
Utflyttningskommunen har uppföljningsansvaret för placeringarna, det tar längre tid att följa upp placeringarna. | ||
Ökade kostnader för placeringar där andra kommuner har ersättningsmodeller baserat på vårdnivåer på boendena. Då måste utflyttningskommunen, det vill säga vi, ha god kännedom om kundens vårdbehov. När/om vårdnivån ökar så måste utflyttningskommunen utreda vårdnivån. (Kostnaden/dygn ökar med vårdnivån.) | ||
Sammanfattning utflyttningskommun | Inga fördelar, men många nackdelar. Exempelvis försämrad ekonomi, osäker ekonomisk prognostisering samt ökad administration. |
4. Slutsats
Jämförelsen mellan fördelar och nackdelar med länsöverenskommelsen för kund, inflyttningskommun respektive utflyttningskommun visar att det främst är inflyttningskommuner som tjänar på att vara med i överenskommelsen. Detta främst på kostnadssidan.
En fördel för kunder och anhöriga är att de under flyttningsprocessen slipper ha kontakt med två kommuners handläggare samtidigt. Samtidigt är detta en svårighet som troligen upplevs bara under en kortare tid.
Utflyttningskommuner är de som har flest nackdelar med att vara med i länsöverenskommelsen. Nackdelarna är störst inom ekonomi, men kan även ses i bl.a. ökat anspråk på personalresurser (ökad administration och försvårad uppföljning) vilket är både en ekonomisk fråga och en effektivitetsfråga. De ökade kostnaderna är långvariga då kostnaderna fortlöper även vid uppsägning av överenskommelsen.
Vallentuna kommun har sedan juli 2019 haft 4 fall av utflyttningar från kommunen (3 klara och en till på gång). Om antalet skulle öka till 10 stycken skulle den ökade kostnaden som överenskommelsen innebär troligen ligga högre än vad en plats i särskilt boende kostar i kommunen. Pengarna skulle därmed (i teorin) istället kunna användas till fler platser, personal, utveckling, eller besparing i kommunen. Detta utan att belasta nuvarande kvalitet. Den ökade kostnaden som länsöverens- kommelsen innebär i nuläget kan därmed vara svår att försvara i ljuset av det krav på god ekonomisk hushållning som ställs i kommunallagen (2017:725) 11 kap 1§. Detta ska dock vägas mot att scenariot snabbt kan ändras så att Vallentuna kommun blir en inflyttningskommun för målgruppen som behöver omsorg på särskilt boende.
Kommunens egen lokalförsörjningsprognos visar att 2-3 företag kan komma att etablera sig i kommunen i närtid (2021-2023) vilket potentiellt skulle kunna ge en överkapacitet på platser som företagen behöver fylla. Inflyttningen kan därmed komma att öka. Svårigheten är att förutse exakt vilken väg in dessa kunder kommer att komma: upphandling, egen inflytt osv?
Slutsatsen är att eftersom Vallentuna kommun hittills (2019-2020) varit en utflyttningskommun har överenskommelsen inneburit främst ökade kostnader, utan andra fördelar än kortvarig sådan kring utflyttningsprocessen för kund. Utan överenskommelsen kan kunden fortfarande flytta, det blir bara en skillnad i ansökningsförfarandet. Nackdelarna är därmed betydligt större än fördelarna för Vallentuna kommun i nuläget.
Däremot kan länsöverenskommelsen vara ekonomiskt fördelaktig för kommunen i ett längre perspektiv (fram till 2029) men det beror på hur vägarna kommer se ut gällande inflödet av kunder till platser på nyetablerade boenden. På vilket sätt och i vilken utsträckning kommer kunderna komma till den geografiska kommunen? En sådan analys behöver väga in både företagens och grannkommunernas planerade strategier. De ekonomiska analyserna för bilden framåt (2021 och framåt) är därför högst osäkra och bör därför endast ses som en indikation.