Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtoso- pimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtoso- pimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleis- sitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL
för
OLJE-, NATURGAS- OCH PETROKEMISKA INDUSTRIN
mellan KEMIINDUSTRIN RF
och
INDUSTRIFACKET RF
18.1.2022–31.12.2023
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 § Avtalets tillämpningsområde 8
Arbetstagare som arbetar hemma 8
4 § Avtalets bindande verkan och arbetsfredsförpliktelse 10
Arbetsfred och tillsynsskyldighet 10
5 § Anställningsförhållandets uppkomst och upphörande 11
Introduktion och instruktion i arbetet 12
Beräkning av förhandlingstid 13
Iakttagande av arbetstidslagen 14
Genomsnittlig arbetstid per vecka 15
Förlängning av arbetstiden per dygn 15
Arbetsskiftsförteckning och utjämningsschema för arbetstiden 16 Ändring av arbetsskiftsförteckning och utjämningsschema 16
Avlösning och ändring av skift 17
Tidpunkten då arbetsveckan och arbetsdygnet inleds samt upphörande av söndagsdygn 17
Inledande och avslutande arbeten 17
7 § Arbetstid i dags-, en- och tvåskiftsarbete 18
8 § Intermittent 3-skiftsarbete 21
9 § Kontinuerligt 3-skiftsarbete 23
Fastställande av övertidsarbete när arbetstidsform ändras 30
Övertidsarbete i kontinuerligt skiftsarbete 30
Ersättning enligt bestämmelserna om övertidsarbete per vecka . 30 Utbyte av övertidsarbete mot ledighet 30
Vilopaus före övertidsarbete 31
Förhöjning för söndagsarbete 31
Divisor för beräkning av månadslön 31
12 § Utryckningsbetonat arbete 31
Riktgivande timlöner för unga arbetstagare 34
16 § Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete 36
17 § Förflyttning till ett annat arbete 37
20 § Genomsnittlig timförtjänst 38
Användningsperiod för genomsnittlig timförtjänst 39
Användning av genomsnittlig timförtjänst 40
23 § Resekostnader och dagtraktamenten 43
Arbete utanför fabriksområdet 43
Skyldighet att anmäla om arbetskommenderingar 44
2 ERSÄTTNING FÖR RESEKOSTNADER 44
Reseersättningar på kommenderingsorten 47
Hemresor under vissa helgdagar 47
Begravning, vigsel och registrering av partnerskap 49
Konstaterande av arbetsoförmåga 50
Anställningsförhållande som fortgått under 1 månad 51
Insjuknande under arbetsdag 51
Avslående av lön för sjuktid 52
Anvisningar om förfarandet beträffande betalningssystem för lön för sjuktid 53
Arbetsoförmågan konstateras med ett intyg som arbetsgivaren godkänt 53
Oklarheter kring läkarintyg 53
Missbruk av löneförmåner utgör grund för hävning av arbetsavtalet 54
Om insjuknandet ska, såvitt möjligt, meddelas arbetsgivaren innan arbetsskiftet inleds 54
Minskning av problem till följd av sjukfrånvaro 54
27 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet
.................................................................................................. 55
Lön under faderskapsledighet 55
Rätt till tillfällig vårdledighet 56
Lön för tillfällig vårdledighet 56
Lagstadgade hälsokontroller 60
VI FÖRTROENDEMÄN, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE OCH FACKAVDELNING 64
34 § Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige 64
36 § Innehåll av medlemsavgifter till fackföreningar 67
38 § Personliga anställningsfrågor 68
40 § Medling vid meningsskiljaktigheter 70
VIII SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 70
41 § Möten inom Industrifacket rf:s förvaltningsorgan 70
42 § Utbildningar och utvecklingstillfällen 71
44 § Företagets interna informationsverksamhet 71
45 § Anlitande av utomstående arbetskraft 72
46 § Organisationsbestämmelser 72
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR OLJE-, NATURGAS- OCH PETROKEMISKA INDUSTRIN FÖR TIDEN 18.1.2022–31.12.2023 74
AVTAL OM LÖNESYSTEM FÖR OLJE-, NATURGAS- OCH PETROKEMISKA INDUSTRIN 99
ALLMÄNT AVTAL 117
SEMESTERLÖNEAVTAL 138
AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 140
BILAGA 1 LÖNUTBETALNING UNDER FADERSKAPSLEDIGHET 156
BILAGA 2 FÖRTROENDEMANNENS OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS RÄTT TILL INFORMATION 159
BILAGA 3 PUNKTER I KOLLEKTIVAVTALET OM VILKA LOKALA AVVIKANDE AVTAL KAN INGÅS 163
BILAGA 4 TILLÄMPNINGSANVISNING SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG OCH FACKFÖRENINGSUTBILDNING 166
BILAGA 5 ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRETAGET SKA ÖVERLEVA EKONOMISKA SVÅRIGHETER 169
BILAGA 6 SOMMARPRAKTIKPROGRAMMET LÄR KÄNNA ARBETSLIVET OCH TJÄNA EN SLANT ÅREN 2022–2023 171
ARBETSTIDEN PER ÅR FÖR ARBETSTAGARE INOM KEMIINDUSTRIN 2022-2025 (8 TIMMARS ARBETSDAG) 173
KOLLEKTIVAVTAL
för
OLJE-, NATURGAS- OCH PETROKEMISKA INDUSTRIN
mellan
KEMIINDUSTRIN RF
och INDUSTRIFACKET RF
I ALLMÄNT
1 § Avtalets tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på förhållandena mellan Neste Oil Abp:s produktionsanläggningar, Borealis Polymers Ab:s, BEWI RAW Oy:s, Gasum Ab:s, INEOS Composites Finland Oy:s produktionsanläggningar i Sköldvik och Neste Xxxxxx Ab och deras arbetstagare.
Protokollsanteckning:
Företagen ovan nämns som exempel. Som namnet anger tillämpas kollektivavtalet på samtliga branscher inom olje-, naturgas- och petrokemiska industrin.
Arbetstagare som arbetar hemma
På arbetstagare som arbetar hemma tillämpas detta avtal till följande delar:
Till en arbetstagare som arbetar hemma betalas i samband med varje löneutbetalning i semesterersättning och som en summa som motsvarar semesterpremien ett särskilt tillägg på 13 %.
Ifall anställningsförhållandet oavbrutet fortgått minst ett år är tillägget som motsvarar semesterersättningen och semesterpremien 16,5 %.
Då man i kollektivavtalet avtalar om löneförhöjningar, höjs lönerna för arbetstagare som arbetar hemma vid motsvarande tidpunkter och i motsvarande utsträckning som andra arbetstagares löner. Höjningen görs som en allmän förhöjning.
För arbetstagare som är deltidsanställda beräknas förhöjningen utgående från den arbetstid man kommit överens om i förhållande till den fulla arbetstiden.
Deltidsarbete
Det är fråga om deltidsarbete när arbetstagarens arbetstid enligt arbetsavtalet kontinuerligt eller i genomsnitt underskrider den ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet.
Deltidsanställningen kan hänföra sig till exempel till:
Ett anställningsförhållande där arbetstiden underskrider den ordinarie arbetstiden som man avtalat om i kollektivavtalet, partiell vårdledighet, deltidspension, deltidstillägg eller alterneringsledighet.
De ekonomiska förmånerna för en deltidsanställd arbetstagare som avses i detta kollektivavtal fastställs i förhållande till den avtalade arbetstiden och den fulla arbetstiden.
2 § Organisationsfrihet
Arbetsgivare och arbetstagare har rätt att fritt bestämma om de vill ansluta sig till fackföreningar eller inte.
3 § Bilageavtal
Som en del av detta kollektivavtal iakttas följande avtal:
- Allmänna avtal EK (TT/AFC) – FFC
- Avtalet om arbetarskyddscentralen inklusive arbetsordningar 19.3.1997
Avtal mellan förbunden
- Semesterlöneavtal
- Allmänt avtal
- Avtal om uppsägningsskydd
4 § Avtalets bindande verkan och arbetsfredsförpliktelse Avtalets bindande verkan
1. Detta kollektivavtal binder de undertecknade förbunden och deras underföreningar samt de arbetsgivare och arbetstagare som är eller har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltighetstid.
Arbetsfred och tillsynsskyldighet
2. Förbunden och deras underföreningar är skyldiga att se till att deras medlemsföreningar, arbetsgivare eller arbetstagare som avtalet gäller inte vidtar stridsåtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet.
3. Fackavdelningen, förtroendemän som företräder fackavdelningen och arbetsgivaren är skyldiga att upprätthålla arbetsfreden på arbetsplatsen. När fackavdelningen, förtroendemännen eller arbetsgivaren får kännedom om hot om störning av arbetsfreden, är dessa skyldiga att utan dröjsmål underrätta förbunden om detta och alla omständigheter som påverkar dess bedömning. Lokala parter ska avstå från alla stridsåtgärder tills förbunden har behandlat frågan.
4. Efter att ha tagit emot ett meddelande som avses i punkt 3 ska förbunden utan dröjsmål utreda orsaken till den överhängande arbetskonflikten och ge en bedömning om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot lagen om kollektivavtal. Förbunden underrättar de lokala parterna om sin ståndpunkt. Om en arbetskonflikt enligt förbundens bedömning strider mot lagen om kollektivavtal får arbetskonflikten inte inledas. Fackavdelningen måste följa förbundens syn och avstå från arbetskonflikten eller om det redan pågår en störning av arbetsfreden ska stridsåtgärderna upphöra och arbetsfreden ska omedelbart återställas.
Förbunden ska ge anvisningar till de lokala parterna om upprätthållande av arbetsfred. På de lokala parternas begäran ska förbunden samt arbetsgivaren och huvudförtroendemannen inom tre vardagar med de gemensamma åtgärder som de anser vara nödvändiga utreda vad tvisten som äventyrar arbetsfreden gäller, vilka dess orsaker är samt vilka följderna av en eventuell arbetskonflikt är. Om det förekommer lokala meningsskiljaktigheter om tillämpningen eller tolkningen av kollektivavtalet, ska ärendet behandlas i den förhandlingsordning som avses i 40 § i kollektivavtalet.
5. För vidtagande av stridsåtgärder som strider mot lagen om kollektivavtal och försummelse av tillsynsskyldigheten kan enligt lagen om kollektivavtal utdömas en plikt. Enligt förbundens ståndpunkt
- om fackavdelningen eller arbetsgivaren har försummat sina skyldigheter enligt punkterna 3–4 ska detta tas i beaktande som en faktor som höjer plikten och
- bör som en faktor som höjer eller sänker plikten som förordnas även beaktas förbundens åtgärder enligt punkt 4 för att förhindra en arbetskonflikt.
6. Kemiindustrin rf förbinder sig att inte driva en arbetsfredstalan om hot om stridsåtgärder om ett förfarande enligt punkterna 3–4 fortfarande pågår mellan förbunden.
Protokollsanteckning 1:
Efter att ha tagit emot ett meddelande enligt punkt 3 ska förbunden utan dröjsmål och senast inom ett dygn ge en bedömning enligt punkt 4 om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot lagen om kollektivavtal.
Protokollsanteckning 2:
Parterna konstaterar att hot om arbetskonflikt inte ska användas som en påtryckningsmetod för att ändra det gällande kollektivavtalet eller ett lokalt avtal eller ett praktiskt villkor enligt kollektivavtalet eller tolkningen av kollektivavtalet. Meningsskiljaktigheter som gäller tillämpningen av kollektivavtalet ska behandlas enligt förhandlingsordningen som avses i 40 § i kollektivavtalet, och inte i den ordning som avses i denna paragraf.
5 § Anställningsförhållandets uppkomst och upphörande Direktionsrätt
1. Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare samt bestämma om ledningen av arbetet. Arbetstagaren är skyldig att iaktta de bestämmelser och anvisningar som arbetsgivaren eller hans eller hennes representant har gett, om dessa inte står i strid mot den gällande lagstiftningen, detta kollektivavtal eller arbetsreglerna. Arbetstagaren utför det arbete som arbetsledningen anvisat honom eller henne, och arbetsgivaren har rätt att förflytta arbetstagaren till ett annat arbete enligt gällande behov.
Interimistiskt arbetsintyg
2. Under pågående anställningsförhållande får arbetstagaren vid behov ett interimistiskt arbetsintyg. I intyget ska anges uppgifterna om anställningsförhållandets längd och arbetsuppgiftens karaktär samt därtill, om arbetstagaren begär detta, vitsord över arbetstagarens arbetsskicklighet, flit och uppförande.
Arbetsavtal på viss tid
3. Man kan ingå ett arbetsavtal på viss tid om arbetets natur, vikariat, praktik eller annan jämställd omständighet som förutsätter arbetsavtal på viss tid utgör grunden till detta eller om arbetstagaren av en annan grundad anledning som hänför sig till företagets verksamhet eller till ett vacklande utbud av service eller till det arbete som ska utföras vill ingå ett arbetsavtal på viss tid. Ett arbetsavtal för viss tid kan även ingås i sådana situationer som avses i 1 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.
Om ett arbetsavtal på viss tid har ingåtts i övriga än ovan nämnda fall eller om man utan vedertagen anledning upprepade gånger i en följd har ingått arbetsavtal på viss tid, anses avtalet utgöra ett arbetsavtal som gäller tills vidare.
Protokollsanteckning 1:
Förbunden anser det viktigt att man avtalar om arbetsavtalets innehåll så tydligt att det inte efteråt uppstår meningsskiljaktigheter om detta. Förbunden rekommenderar att arbetsavtal för nya arbetstagare ingås skriftligen.
Introduktion och instruktion i arbetet
4. Arbetsgivaren ska i enlighet med 14 § i lagen om skydd i arbete se till att arbetstagaren får en tillräckligt bra introduktion och instruktion i arbetet.
Huvudförtroendemannen ska utan dröjsmål underrättas om att en ny arbetstagare anställs.
I introduktionen för arbetstagare ingår också information som ges av arbetsgivarens representant, huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen tillsammans om företagets samarbetssystem, det lokala avtalsförfarandet och möjligheterna i kollektivavtalet att ingå lokala avtal.
Uppsägningstider
5. Uppsägningstiderna fastställs enligt 3 § i det bifogade avtalet om uppsägningsskydd, om man inte i samband med uppsägningen avtalat om en annan uppsägningstid.
Beräkning av förhandlingstid
6. Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska arbetsgivare som omfattas av samarbetslagen (1333/2021) iaktta bestämmelserna i lagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den.
När en arbetsgivare som omfattas av samarbetslagen överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda trots vad som i 19 § i samarbetslagen stadgas om förhandlingsframställning, och i 23 § om uppfyllandet av förhandlingsförpliktelse, förutsatt att förhandlingar förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning upprättats och på basis av de på förhand givna erforderliga uppgifterna under sådan förhandlingstid som definieras i 23 § i samarbetslagen, om inte annan förhandlingstid har avtalats med stöd i lagen.
Protokollsanteckning:
Paragrafhänvisningar till samarbetslagen görs endast för kännedom.
II ARBETSTID
6 § Ordinarie arbetstid Iakttagande av arbetstidslagen
1. Beträffande arbetstiden iakttas den gällande lagen om arbetstid (872/2019).
2. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka.
Protokollsanteckning 1:
Arbetstider som ska iakttas i olika arbetstidsformer och särskilda bestämmelser om organisering av arbetstid finns antecknade i 7, 8 och 9 § i detta kollektivavtal.
Innan ett nytt arbetstidsarrangemang tas i bruk konstateras gemensamt av vilken arbetstidsform enligt kollektivavtalet arrangemanget omfattas.
Arbetstidsbank
Om arbetstidsbank avtalas lokalt. Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och personalens representant.
Den maximala ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka, som inte begränsas av bestämmelsen om maximal arbetstid enligt 6 § i kollektivavtalet, avtalas när arbetstidsbanken införs. I enlighet med avtalet kan det i arbetstidsbanken sparas arbetstid, betalda ledigheter enligt kollektivavtalet, sparade ledigheter, penningförmåner som omvandlats till arbetstid eller andra förmåner vars värde kan uppskattas i pengar.
Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen.
Förbunden är överens om
- att beviljande och uttag av ledighet inte får leda till behov av övertid eller till att produktionen stannar av
- den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.
Som uppföljningsperiod för den maximala flexibla arbetstiden kan tolv månader användas.
Genomsnittlig arbetstid per vecka
3. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt omfattar 40 timmar i dagsarbete och i tvåskiftsarbete under en tidsperiod på högst 52 veckor förutsatt att det på förhand har gjorts upp ett arbetstidsutjämningsschema åtminstone för den tid inom vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till genomsnittet.
Förlängning av arbetstiden per dygn
4. Den ordinarie arbetstiden per dygn kan genom ett lokalt avtal förlängas med högst två timmar medan den ordinarie arbetstiden per vecka inte får överskrida 50 timmar. Arbetstiden ska i ovan nämnda fall inom en tidsperiod på högst 52 veckor utjämnas till åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka.
Protokollsanteckning 2:
Förbunden konstaterar gemensamt att arbetsskift på 12 timmar kan tillämpas i sådana arbeten där användningen av dessa med tanke på arbetets karaktär och frågorna kring arbetshälsa och arbetarskydd produktionstekniskt är motiverad.
Periodarbete
5. I periodarbete fastställs den ordinarie arbetstiden enligt 7 § 1 mom. i lagen.
Det är möjligt att lokalt avtala om periodarbete även i andra fall än de som avses i 7 § i arbetstidslagen.
Nattarbete
6. Nattarbete får beordras i de situationer som nämns i 8 § i arbetstidslagen. Genom ett lokalt avtal kan nattarbete även utföras i övriga fall än dem som nämns i 8 § i arbetstidslagen.
Lediga dagar
7. Målet är att arbetstagaren utöver söndagen även har en annan ledig dag per vecka. Om den andra lediga dagen förläggs till en fast veckodag, ska den, såvitt möjligt, vara lördag. Då den andra lediga dagen är en rörlig veckodag, ska den framgå av det arbetstidsschema som gjorts upp på förhand.
Söckenhelgsveckor
8. För arbetstagare i annat än kontinuerligt skiftarbete och ordinarie kvälls- eller nattarbete är påsklördag, midsommar- och julafton, likaså lördagarna under de veckor då nyårsdagen, trettondagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, första maj, självständighetsdagen eller annandag jul infaller lediga dagar om inte produktionstekniska skäl annat förutsätter.
Arbetsskiftsförteckning och utjämningsschema för arbetstiden
9. Inom ramen för lag och detta kollektivavtal bestämmer arbetsgivaren om tidpunkten då den ordinarie arbetstiden börjar och upphör samt om de nödvändiga vilotiderna i arbetet.
Nämnda tidspunkter antecknas enligt arbetstidslagen i den arbetsskiftsförteckning som avses i 30 § i arbetstidslagen eller i en kombination av arbetsskiftsförteckningen och utjämningsschemat för arbetstiden.
Då utjämningsschemat för arbetstiden och arbetsskiftsförteckningen förbereds ska vederbörlig förtroendeman beredas möjlighet att framföra sina åsikter så som stadgas i 29 och 30 § i arbetstidslagen.
Ändring av arbetsskiftsförteckning och utjämningsschema
10. Arbetsskiftsförteckningen eller utjämningsschemat för arbetstiden kan ändras av produktionsmässiga orsaker eller av orsaker som hänför sig till arbetsarrangemangen eller på arbetstagarens begäran.
Ändringar av arbetsskiftsförteckningen och utjämningsschemat för arbetstiden av permanent karaktär som minst fortgår i en månad ska meddelas ifrågavarande arbetstagare minst två veckor på förhand och tillfälliga ändringar tre dagar innan ändringen träder i kraft, om inte annat avtalas lokalt om tidsfristerna för meddelandet.
Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av oförutsägbara skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen, till exempel sjukfrånvaro, maskindefekter eller akut förändring av orderstocken. Före en ändring görs ska man förhandla om ändringen med huvudförtroendemannen, och om en ändring som gäller en enskild arbetstagare med arbetstagaren i fråga.
Avlösning och ändring av skift
11. I skiftarbete ska arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Man kan lokalt avtala om en annan växlingsperiod. Arbetstagaren kan dock, om så avtalas, kontinuerligt hållas i samma skift, dock inte i nattskift.
Tidpunkten då arbetsveckan och arbetsdygnet inleds samt upphörande av söndagsdygn
12. Arbetsveckan och arbetsdygnet inleds och söndagsarbetsdygnet upphör på måndag när det första arbetsskiftet inleds, om inte annat avtalas lokalt.
Inledande och avslutande arbeten
13. Med inledande och avslutande arbete avses tilläggsarbete som utförs utanför den ordinarie arbetstiden i syfte att förbättra leveranssäkerheten och eliminera produktionsstörningar och vars utförande avtalas lokalt. Personalen informeras om avtalet.
Till inledande och avslutande arbeten räknas tilläggsarbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden före eller efter det egna, regelbundna arbetsskiftet. Inledande och avslutande arbeten kan bestå av arbete som
• är nödvändigt för att övriga arbetstagare på arbetsplatsen skall kunna arbeta under hela sin ordinarie arbetstid,
• i skiftarbete behövs för informationsutbyte när skiften avlöser varandra.
Om inledande och avslutande arbeten kan avtalas genom ett arbetsavtal.
Per arbetstagare får inledande och avslutande arbeten beordras högst fem timmar per vecka
För inledande och avslutande arbeten betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden, inklusive eventuella arbetstids- och miljötillägg. Lokalt kan det också avtalas om en fast månadsersättning med motsvarande belopp.
Avvikelser
14. Bestämmelserna om arbetstid ovan förhindrar inte avvikelser från de ovan fastställda arbetstiderna inom de ramar som lagen anger, om det existerar produktionstekniskt tvingande skäl till dessa. Som dylika skäl ska anses utförande av nödvändiga reparationer, oöverkomligt hinder, brist på råvaror och material, otillräcklig produktåtgång samt skäl som kan jämställas med dessa.
15. Beträffande arbetstiden för brandkårer iakttas arbetstiden enligt det kommunala systemet, om inte annat avtalas lokalt.
Ändring av tillägg
16. Lokalt kan det avtalas att olika lönebelopp som hänför sig till olika arbetstidsformer, såsom till exempel tillägg för utjämnad arbetstid, skiftarbetstillägg, förhöjningar för söndagsarbete m.m. betalas i form av fasta tillägg per timme eller per månad.
7 § Arbetstid i dags-, en- och tvåskiftsarbete Tillämpningsområde
1. Utjämning av arbetstiden gäller de arbetstidsformer där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka. Normalt är dessa arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt en- och tvåskiftsarbete. Dessutom förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid i övrigt endast utjämnas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj.
Utjämning av arbetstiden gäller dock inte arbetstagare som anställts i ett anställningsförhållande på en viss tid på högst tre månader. Om ett arbetsavtal på viss tid förlängs, intjänas ledigheterna på grund av förkortning av arbetstiden från och med anställningsförhållandets början.
Intjäning av ledighet
2. Ledighet beviljas för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande:
Minst | 17 arbetsdagar | 1 | ledig dag |
" | 35 " | 2 | lediga dagar |
" | 53 " | 3 | " |
" | 71 " | 4 | " |
" | 88 " | 5 | " |
" | 105 " | 6 | " |
" | 121 " | 7 | " |
" | 138 " | 8 | " |
" | 155 " | 9 | " |
" | 172 " | 10 | " |
" | 189 " | 11 | " |
" | 205 " | 12,5 | " |
Som utförda ordinarie arbetsskift räknas även de arbetsskift som infaller under arbetstagarens sjuktid och för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjuktid samt för en sådan utbildningstid som även delvis bekostas av arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. Under samma förutsättningar jämställs med ordinarie arbetsskift den tid som åtgår till kommunfullmäktiges eller -styrelsens möten eller för möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem och för Industrifacket rf:s förbundsfullmäktige- eller styrelsemöten, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop eller registrering av ett parförhållande, en nära anhörigs begravning, ledighet för vård av sjukt barn, uppbåd, repetitionsövningar samt den tid som åtgår till vikariering av huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig.
Protokollsanteckning 1:
Som utförd ordinarie arbetsdag räknas även en sådan ordinarie arbetsdag av vilken arbetstagaren arbetat minst hälften och en del varit frånvarande från arbetet antingen med arbetsgivarens samtycke eller av en annan godtagbar anledning.
Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad.
Från utjämningen av arbetstiden avdras övriga än de i punkt 1 nämnda avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemangen som förkortar den årliga arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar.
Beviljande av ledighet
3. Den ledighet som intjänats under kalenderåret ska beviljas arbetstagaren senast före utgången av april följande år, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte avtalar om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas den anmälningstid på två veckor som nämns i kollektivavtalet om ändringen av utjämningsschemat för arbetstiden. En ledighet som beviljats personligen ska meddelas minst en vecka före den tidpunkt då ledigheten beviljas. Lokala avtal om anmälningstider kan ingås.
Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som utförs under en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön utöver den förtjänstkompensation som avses i punkt 5.
Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Ledigheten beviljas ett arbetsskift åt gången eller för högst 6,5 dagar i form av halva dagar. Ledigheten kan även beviljas på ett annat sätt om lokalt så avtalas.
Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten.
4. ifall inte annat föranleds av utjämningsschemat för arbetstiden anses en arbetstagare som är frånvarande från arbetet ha fått ledighet, även om de frånvarande inte särskilt har meddelats om den, då hela företaget, en arbetsavdelning eller arbetsgrupp som arbetstagaren tillhör har tagit i detta avtal avsedd ledighet.
5. För arbetstagare i kontinuerligt 1- och 2-skiftsarbete genomförs förkortningen genom att arbetstagarna ges lediga dagar med lön.
Förtjänstnivå
6. För en arbetstagare med månadslön kompenseras inkomstbortfallet genom att månadslönen hålls oförändrad. Inkomstbortfallet för arbetstagare med timlön kompenseras genom att man för utjämningsdagarna betalar ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten.
8 § Intermittent 3-skiftsarbete
1. I intermittent 3-skiftsarbete är den ordinarie arbetstiden 8 timmar per dygn och långtidsmedeltalet i genomsnitt 35,8 timmar per vecka. Den genomsnittliga arbetstiden per vecka kan variera från år till år beroende på när söckenhelgerna infaller.
2. Ett utjämningsschema för arbetet ska läggas upp på förhand för den tid under vilken arbetstiden per vecka utjämnas till de i punkt 1 nämnda genomsnitten. Längden på utjämningsperioden är högst ett år, i regel ett kalenderår.
Protokollsanteckning 1:
Förbunden rekommenderar att utjämningsschemat för arbetstiden läggs upp så att man utför högst fem arbetsskift i en följd.
3. Arbetstiden jämnas ut så att man på arbetsskiftsförteckningen antecknar de skiftledigheter som motsvarar det utförda arbetet så att arbetstiden under en tidsperiod på högst ett år utjämnas till de i punkt 1 ovan nämnda genomsnitten.
Protokollsanteckning 2:
Ifall lokalt så avtalas, kan skiftledigheterna eller en del av dem beviljas individuellt utan att de antecknas i utjämningsschemat på förhand.
4. Skiftledigheter tjänas in i intermittent 3-skiftsarbete per utfört ordinarie arbetsskift enligt följande:
Utförda ordinarie arbetsskift
Antal skiftledigheter
14 | arbetsdagar | 1 | ledig dag |
27 | " | 2 | lediga dagar |
41 | " | 3 | " |
54 | " | 4 | " |
68 | " | 5 | " |
81 | " | 6 | " |
95 | " | 7 | " |
108 | " | 8 | " |
122 | " | 9 | " |
135 | " | 10 | " |
149 | " | 11 | " |
162 | " | 12 | " |
176 | " | 13 | " |
189 | " | 14 | " |
202 | " | 15,5 | " |
Utöver de ovan nämnda skiftledigheterna utjämnas arbetstiden per år varje år av de söckenhelger som infaller mellan måndag och fredag.
Ifall söckenhelgerna är arbetsdagar enligt utjämningsschemat för arbetstiden ska arbetstagaren beviljas motsvarande ledighet vid en annan tidpunkt. I stället för söckenhelgsersättningen betalas till arbetstagarna för ifrågavarande lediga dagar ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Det ovan nämnda gäller dock inte arbetstidsform 36.
I 3-skiftsarbete räknas som utförda ordinarie arbetsskift även de arbetsskift enligt utjämningsschemat som infaller under arbetstagarens sjuktid och för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjuktid samt sådan utbildningstid som även delvis bekostas av arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. Med ordinarie arbetsskift likställs vidare den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och för Kemifackets förbundsfullmäktige- eller styrelsemöten, 50- och 60årsdagar, eget bröllop, en nära anhörigs begravning, ledighet på grund av vård av ett sjukt barn, uppbåd, repetitionsövningar samt den tid som åtgått för vikariat för huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig.
5. Som utförd ordinarie arbetsdag räknas även en sådan ordinarie arbetsdag av vilken arbetstagaren arbetat minst hälften och en del varit frånvarande från arbetet antingen med arbetsgivarens samtycke eller av en annan godtagbar anledning.
6. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad.
7. I fall med slutlön samt i sådana fall där man utför intermittent 3- skiftsarbete endast en del av året ersätts de ofullständiga skiftledigheterna i form av pengar. Beräkningsregeln är då att för ett ordinarie arbetsskift tjänas in 0,613 timmar skiftledighet.
Lön för skiftledigheter
8. För arbetstagare med månadslön kompenseras inkomstbortfallet genom att arbetstagarens månadslön hålls oförändrad.
9. För arbete som överskrider arbetstiden för den aktuella veckan enligt utjämningsschemat för arbetstiden betalas så som avtalats om övertidsarbete per vecka.
10. Om arbetstagaren har arbetat under den tid som antecknats i utjämningsschemat som hans eller hennes skiftledighet förskjuts ledigheten till att beviljas vid en senare tidpunkt.
11. När semester beviljas får inga skiftledigheter förläggas under semesterperioden.
12. Om arbetstagaren har arbetat övertid under den tid som antecknats i utjämningsschemat som hans eller hennes skiftledighet, anses ledigheten förbrukad.
9 § Kontinuerligt 3-skiftsarbete
1. I kontinuerligt 3-skiftsarbete är den ordinarie arbetstiden 8 timmar per dygn och under en tidsperiod på högst ett år i genomsnitt 34,6 timmar per vecka.
2. Antalet ordinarie arbetsskift per kalenderår för en arbetstagare som är berättigad till semester på 30 dagar är 204 arbetsskift och det sammanlagda antalet skiftledigheter och lediga skift 126,25 förutsatt att semestern i sin helhet tas ut under kalenderåret.
Exempel
Ifall man endast utför kontinuerligt treskiftsarbete en del av året, utreds för hur den genomsnittliga arbetstiden per vecka enligt kollektivavtalet genomförs på följande sätt:
- den tidsperiod under vilken arbete ska utföras i
kontinuerligt treskiftsarbete 196 kalenderdagar
- densamma i arbetsveckor, dvs. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka, dvs. 28
veckor
- arbetstagarna är under denna tid på semester 3 veckor
- det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor
Arbetstiden enligt kollektivavtalet under den nämnda tidsperioden är 25 veckor x 34,6 h/vecka, dvs. 865 h, som, om den omvandlas till arbetsskift på 8 timmar, motsvarar 108 arbetsskift.
I arbetstidsschemat som görs upp för den ovan nämnda perioden ska alltså ingå 108 arbetsskift. Dessutom ska 23 (108/4,67) av de lediga skift som placerar sig utanför semesterperioden markeras med V. För dessa dagar ska betalas den ersättning för skiftledighet som man redogör för i punkt 12 nedan.
Ifall det i den ovan beskrivna tidsperioden på 28 kalenderveckor för en enskild arbetstagares del ingår andra längre frånvaro utan lön än de som nämns i punkt 6, som till exempel en lång tid av arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet e.d., tas ifrågavarande tid i beaktande som en faktor som minskar antalet arbetsveckor på samma sätt som semestern som nämns i exemplet.
3. Utjämningsschema för arbetstiden görs upp lokalt. Vid ändring av dessa iakttas bestämmelserna i 6 § punkt 10.
4. För att arbetstiden ska kunna utjämnas till 34,6 timmar per vecka under ett år är arbetstagaren, beroende på hur länge han eller hon under kalenderåret arbetat i kontinuerligt 3-skiftsarbete, berättigad till skiftledigheter. Skiftledigheterna antecknas i utjämningssystemet för arbetstiden med tecknet V och övrig ledighet, dvs. lediga skift, som ingår i utjämningsschemat för arbetstiden med tecknet – (streck).
5. Vid genomförandet av genomsnittlig arbetstid per vecka beräknas det antal helhetsledighet som ingår i utjämningsschemat för arbetstiden genom att använda en koefficient på 0,619 per utfört arbetsskift. I denna helhetsledighet ingår skiftledigheter vars antal beräknas genom att dividera antalet utförda arbetsskift med talet 4,67.
6. I 3-skiftsarbete räknas som utförda ordinarie arbetsskift även de arbetsskift enligt utjämningsschemat som infaller under arbetstagarens sjuktid och för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjuktid samt sådan utbildningstid som även delvis bekostas av arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. Med ordinarie arbetsskift likställs vidare den tid som använts till kommunfullmäktiges eller -styrelsens möten och för möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop eller registrering av partnerskap, en nära anhörigs begravning, ledighet på grund av vård av ett sjukt barn, uppbåd, repetitionsövningar samt den tid som åtgått för vikariat för huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig.
7. Som utfört ordinarie arbetsskift räknas även en sådan ordinarie arbetsdag av vilken arbetstagaren arbetat minst hälften och den övriga delen varit frånvarande antingen med arbetsgivarens samtycke eller av en annan godtagbar anledning.
8. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den tid som nämns ovan i punkt 6 och som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad.
9. Skiftledigheterna beviljas i första hand i enlighet med arbetstagarens egen arbetsskiftsförteckning. Om detta inte är möjligt, beviljas skiftledigheterna vid en av arbetsgivaren bestämd tidpunkt. Om man inte kunnat bevilja arbetstagaren skiftledigheter under den period som beaktas för fastställande av skiftledigheter, ersätts de outtagna skiftledigheterna genom att de förflyttas till att beviljas före utgången av januari månad följande år, om inte annat avtalas lokalt, eller genom att betala en ersättning för dessa enligt den genomsnittliga timförtjänsten på den avlöningsdag som följer närmast efter utgången av perioden som beaktas vid fastställande av ledigheterna.
10. Om arbetstagaren tagit ut för mycket skiftledighet, ska de extra skiftledigheterna arbetas in senast före utgången av följande januari månad, om inte annat avtalas lokalt. Att låta utföra skiftledigheter går till på så sått att det antal av arbetstagarens skiftledigheter enligt arbetsskiftsförteckningen som motsvarar dessa antecknas som arbetstagarens arbetsdagar. Ändringar till följd av detta ska beaktas i ifrågavarande arbetsskiftsförteckning. Till arbetstagare med timlön betalas normal lön för dessa dagar. Angående arbetstagare med månadslön ingår lönen för ifrågavarande dagar i månadslönen.
11. En ny arbetstagare ges i regel ingen skiftledighet under de tre första månaderna. Skiftledighet tjänas dock in även för de arbetsskift som utförs under denna tid.
Lön för skiftledigheter
12. Arbetstiden utjämnas till i genomsnitt 34,6 timmar per vecka utan att förtjänstnivån sänks. Detta går till så att för skiftledigheterna enligt utjämningsschemat för arbetstiden, dvs. utjämningsledigheterna, betalas lön och att för dagarna med skiftledighet betalas utöver grundlönen som genomsnittlig andel av timbaserade tillägg 38 % av grundmånadslönen vid tillämpning av 5-skiftssystem.
10 §Vilotider Daglig vilotid
1. I ordinarie dags- och enskiftsarbete beviljas arbetstagaren under de förutsättningar som stadgas i 24 § en matrast på en timme under vilken arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.
2. Genom lokalt avtal kan man iaktta en matrast på en halv timme så att arbetstagaren under denna rast utan hinder får avlägsna sig från arbetsplatsen.
Lokalt kan avtalas om att arbetstagaren i dagsarbete inte har någon matrast utan honom eller henne bereds möjlighet att inta måltid vid mitten av arbetsdagen vid den tidpunkt som med tanke på arbetet anses vara lämplig.
3. I skiftarbete har arbetstagaren ingen matrast utan honom eller henne bereds möjlighet att inta måltid vid mitten av skiftet vid den tidpunkt som med tanke på det aktuella arbetet anses vara lämpligast. Från mitten av skiftet kan avvikas med högst 2 timmar i båda riktningarna.
Rekreationsrast
4. Arbetstagaren har rätt att två gånger om dagen ha en rekreationsrast på arbetsplatsen så att den i så liten utsträckning som möjligt stör produktionsverksamheten.
Vilopaus
5. Om arbetstiden per dygn överskrider 10 timmar har arbetstagaren rätt till en vilopaus på högst en halv timme efter åtta timmars arbete.
Dygnsvila
6. Arbetstagaren ska före varje arbetsskifts början under följande 24 timmar beviljas en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, samt i periodarbete en vilotid på minst nio timmar, om det inte är fråga om arbete som utförs under beredskapstid. Om en ändamålsenlig organisering av arbetet så förutsätter kan arbetsgivaren och arbetstagaren i fråga komma överens om en tillfällig utjämning av dygnsvilan. Xxxxxxxxxx ska emellertid omfatta minst sju timmar.
Om det till exempel på grund av rotation eller annan sådan anledning anses nödvändigt, kan man lokalt avtala om att förkorta dygnsvilan så att den är minst sju timmar.
Från det ovan nämnda kan tillfälligt avvikas under högst tre på varandra följande dygnsviloperioder per gång i de fall som avses i 25
§ 3 mom. i arbetstidslagen. Viloperioden ska dock vara minst fem timmar. Arbetstagaren ska ges vilotider som ersätter vad som motsvarar minskningen i dygnsvilan i samband med därpå följande dygnsvila, eller om det inte är möjligt av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen, så snabbt som möjligt, dock inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska vara oavbruten och får inte förläggas till beredskapstid.
Ledighet per vecka
7. Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång per vecka får en oavbruten ledighet på minst 35 timmar som ska, såvitt möjligt, förläggas i samband med söndagen. Ledigheten per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt omfattar 35 timmar under en tidsperiod på 14 dygn. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka.
I kontinuerligt skiftarbete kan ledigheten ordnas så att den i genomsnitt omfattar 35 timmar under en tidsperiod på högst 12 veckor. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka. Ifall tekniska omständigheter eller arbetets organisering så förutsätter, kan man med arbetstagarens samtycke gå tillväga på motsvarande sätt.
Protokollsanteckning:
Tolkningen av bestämmelsen motsvarar tolkningen av stadgandet i 31 § i den gamla arbetstidslagen (9.8.1996/605) (inklusive arbetsrådets utlåtanden om det, t.ex. TN 1365-00 och TN 1417-06).
Man kan avvika från ledigheten per vecka om den ordinarie arbetstiden är högst 3 timmar per dygn samt i de undantagsfall som nämns i 28 § i arbetstidslagen. I dessa undantagsfall ska ledigheten per vecka ersättas så som stadgas i 2 mom. i samma paragraf.
11 §Övertidsarbete
1. Arbete som är nödvändigt för att en industrianläggnings verksamhet fortsatt och regelbundet ska kunna hållas i gång och som inte kan utföras under ordinarie arbetstid utförs som övertidsarbete med de begränsningar i lagen som gäller arbetstiden.
Övertidsarbete per dygn
2. Med övertidsarbete per dygn avses det arbete som utförs under arbetsdygnet utöver den ordinarie arbetstiden per dygn som nämns i 6 § punkt 2, dvs. 8 timmar, eller utöver en längre överenskommen ordinarie arbetstid per dygn än denna som man avtalat om enligt 6 § punkt 4.
3. För övertidsarbete per dygn samt för övertidsarbete per period betalas förhöjd lön enligt arbetstidslagen. För övertidsarbete som utförs på lördagar och helgdagsaftnar betalas dock med detsamma lön förhöjd med 100 %. För arbete som utförs genast efter ett utfört ordinarie fullt arbetsskift på natt betalas med detsamma lön förhöjd med 100 %.
4. Ifall arbetstiden har organiserats så att den i genomsnitt är 40 timmar per vecka, avses som övertidsarbete per dygn det arbete som under varje arbetsdygn överskrider det antal ordinarie arbetstimmar som fastställts för ifrågavarande arbetsdygn i utjämningsschemat för arbetstiden.
Övertidsarbete per vecka
5. Med övertidsarbete per vecka avses det arbete som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka enligt 6 § punkt 2 i kollektivavtalet, dvs. 40 timmar. Som övertidsarbete per vecka räknas inte det övertidsarbete per dygn som utförs under samma arbetsvecka.
6. Ifall den ordinarie arbetstiden per vecka har organiserats så att den i genomsnitt är 40 timmar per vecka, avses att man som övertidsarbete per vecka ska ersätta för det arbete som under respektive arbetsvecka överskrider det antal ordinarie arbetstimmar som i utjämningsschemat för arbetstiden fastställts för ifrågavarande arbetsvecka.
7. För övertidsarbete per vecka betalas för de åtta första timmarna lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %.
8. Till arbetstagare i annat än oavbrutet eller kontinuerligt skiftarbete och i ordinarie kvälls- eller nattarbete betalas för arbete som utförs på påsklördag och midsommar- och julafton lön förhöjd med 100 % och för arbete som utförs på lördagen under övriga söckenhelgsveckor än de som nämns i 6 § punkt 8 på samma sätt som för övertidsarbete per vecka.
En förutsättning är att arbetstagaren under ifrågavarande veckor arbetat enligt utjämningsschemat för arbetstiden eller att förutsättningarna i punkt 5 i denna paragraf blir uppfyllda.
Fastställande av övertidsarbete när arbetstidsform ändras
9. Om arbetstagaren under arbetsveckan arbetar i olika arbetstidsformer, anses de timmar som arbetstagaren enligt arbetsskiftsförteckningen arbetat utöver den oftast förekommande arbetstidsformen under den aktuella arbetsveckan som övertid, om man inte har kommit överens om att byta dessa timmar mot ledighet.
Övertidsarbete i kontinuerligt skiftsarbete
10. I kontinuerligt 3-skiftsarbete räknas som övertidsarbete per vecka de timmar som utförs under lediga skift och som under varje kalendervecka överskrider det antal ordinarie arbetstimmar som fastställts för ifrågavarande vecka i utjämningsschemat för arbetstiden, om man inte avtalat om att dessa övertidstimmar ska ersättas med motsvarande ledighet.
Ersättning enligt bestämmelserna om övertidsarbete per vecka
11. Om arbetstagaren på grund av semester, sjukdom, utjämningsledigheter som avses i 7 § i kollektivavtalet, ledighet som ersätter ledighet per vecka, permittering av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker, resa på arbetsgivarens order, utbildning eller reservövningar som avses i punkt 7.1 eller 7.2 i det allmänna avtalet inte haft möjlighet att under arbetsdagar enligt utjämningsschemat för arbetstiden utföra arbete i så många timmar att det skulle motsvara hans eller hennes ordinarie arbetstid per vecka och arbetstagaren utför arbete under de dagar som enligt utjämningsschemat för arbetstiden är lediga dagar, betalas för utförda arbetstimmar under lediga dagar övertidsersättning på det sätt som avtalats om övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet.
Utbyte av övertidsarbete mot ledighet
12. Man kan avtala om att den grunddel eller förhöjningsdel av lön eller båda som betalas för övertidsarbete byts ut mot motsvarande ledighet under ordinarie arbetstid. Ledigheten ska ges och tas ut inom 9 veckor efter att övertidsarbetet utfördes.
Maximiantalet arbetstimmar
13. Beträffande maximiantalet arbetstimmar följs vad som stadgas i arbetstidslagen. Som granskningsperiod för maximiantalet arbetstimmar används ett kalenderår. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är ett år.
Vilopaus före övertidsarbete
14. Om arbetstagaren stannar i övertidsarbete omedelbart efter att den ordinarie arbetstiden har upphört, tillåts honom eller henne en vilopaus på 15 minuter. Denna paus räknas som arbetstid. Om vilopauser som behövs i övertidsarbete avtalas lokalt med beaktande av 24 § i arbetstidslagen.
Förhöjning för söndagsarbete
15 För arbete som utförs på söndag eller annan kyrklig helgdag samt på första maj och självständighetsdagen betalas som förhöjning för söndagsarbete enligt arbetstidslagen lön förhöjd med 100 %.
Divisor för beräkning av månadslön
16. Vid beräkning av övertids- och söndagsarbete beräknas timlönen för en arbetstagare med månadslön genom att dividera månadslönen i dags-, tvåskifts- och intermittent treskiftsarbete med talet 159 och i kontinuerligt treskiftsarbete med talet 155.
12 §Utryckningsbetonat arbete Förutsättningar
1. Förutsättningarna för utryckningsbetonat arbete är följande: arbetet utförs utifrån en utryckningskallelse, arbetstagaren är tvungen att komma till arbetet utanför sin ordinarie arbetstid efter att han eller hon redan avlägsnat sig från arbetsplatsen och arbetet utförs antingen under det dygn under vilket kallelsen har givits eller under följande dygn under tiden mellan kl. 00.00 och 07.00.
Utryckningspenning
2. Utryckningspenningens storlek bestäms utgående från tidpunkten vid vilken kallelsen ges.
Den är:
a. två timmars lön, om kallelsen ges på en ledig dag, under eller efter arbetstiden före kl. 21.00
b. tre timmars lön, om kallelsen ges mellan kl. 21.00 och kl. 07.00
3. För arbete som utförs utifrån en utryckningskallelse mellan kl. 21.00 och 07.00 betalas alltid lön förhöjd med 100 %.
4. Ersättning för ett kortare utryckningsbetonat arbete än en timme är lönen för en timme.
5. Om arbetet anknyter till följande ordinarie arbetsskift är det inte fråga om utryckningsbetonat arbete.
13 §Jourberedskap
Med jour avses att arbetstagaren enligt avtalet är i beredskap att efter att ha fått en kallelse komma och utföra sina arbetsuppgifter utanför sin ordinarie arbetstid.
Arbetsgivaren är skyldig att betala ersättning för jourberedskap till arbetstagaren.
Ersättningen för jourberedskap är:
1. 50 % av den genomsnittliga timförtjänsten om arbetstagaren är skyldig att inleda arbetet senast inom en timme efter kallelsen.
2. 25 % av den genomsnittliga timförtjänsten om arbetstagaren är skyldig att inleda arbetet inom 2 timmar efter kallelsen.
3. 10 % av den genomsnittliga timförtjänsten om arbetstagaren är skyldig att inleda arbetet senast inom 3 timmar efter kallelsen.
Ersättning betalas för den tid under vilken arbetstagaren är i jourberedskap utan att utföra arbete.
Om en arbetstagare som befinner sig i jourberedskap kallas till arbete, betalas för den tid som han eller hon använt till arbete lön enligt övriga bestämmelser i detta avtal.
Bestämmelser om utryckningsbetonat arbete eller bestämmelser om beredskap i arbetstidslagen tillämpas inte när en sådan arbetstagare som befinner sig i jourberedskap kallas till arbetet.
Om jourberedskap ska avtalas med arbetstagaren så entydigt att det senare inte kan uppstå meningsskiljaktigheter om på vilket sätt och hur länge arbetstagaren är bunden.
Lokalt kan avtalas annat om ersättningen för jourberedskap och om grunderna för fastställande av denna.
III ARBETSLÖNER
14 §Arbetsbetingad lön
Gruppriktlöner som fastställs på basis av lönesystemet är följande:
Gruppriktlöner
Normlönerna från och med 1.4.2022 eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Lönegrupp | euro/månad |
1 | 2360 |
2 | 2186 |
3 | 2074 |
4 | 1968 |
5 | 1896 |
Riktgivande timlöner för unga arbetstagare
När en ung arbetstagare utför samma arbete som en fullvuxen arbetstagare och han eller hon har tillägnat sig den yrkeskunskap och - erfarenhet samt kompetens som arbetet förutsätter och hans eller hennes arbete inte omfattas av andra begränsningar som hänför till lagstiftningen än bestämmelserna om övertidsarbete, bestäms arbetstagarens lön utgående från lönegrunderna för det aktuella arbetet. I övrigt är de riktgivande timlönerna för arbetstagare mellan 15 och 17 år följande:
Normlönerna från och med 1.4.2022 eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
unga arbetstagare | ||
15 år | 898 | 1518 |
16 år | 913 | 1542 |
17 år | 921 | 1560 |
Riktgivande timlöner för cent/timme euro/månad
Förbunden har kommit överens om rekommendationen Lär känna arbetslivet och tjäna en slant för åren 2022–2023. Avtalet finns som bilaga till kollektivavtalet.
Protokollsanteckning 1:
Riktgivande timlöner för unga arbetstagare gäller inte skolelever som anställts som sommarpraktikanter för högst två månader.
Protokollsanteckning 2:
För att förbättra förutsättningarna för praktik för unga under 25 år kan den högsta riktgivande timlönen för unga arbetstagare betalas i följande fall:
- för tiden för en obligatorisk praktik med anknytning till en examen
- för tiden för en sommarpraktik för unga som studerar vid yrkes- eller tekniska läroanstalter eller högskolor.
Omständighetstillägg
I ersättning för särskilt smutsiga arbeten samt i vissa specialförhållanden där man förutsätter användning av special skyddsutrustning betalas 108 cent per timme fr.o.m. 1.2.2018. Tillägget betalas för det antal timmar som arbetet i dessa förhållanden varar eller som användningen av special skyddsutrustning förutses. Tillägg kan betalas på båda grunderna samtidigt.
15 §Prestationslönearbete
1. Ifall arbetets karaktär detta tillåter och ifall detta tekniskt är möjligt ska arbetet, såvitt möjligt, utföras som ackordsarbete för att öka produktionen och arbetstagarnas förtjänst. Prissättningen för ackordsarbete ska basera sig på de arbetsbetingade timlöner som man närmare kommer överens om på de olika arbetsplatserna samt vara sådan att arbetstagarens ackordsförtjänst med normal ackordsarbetstakt blir 30 % högre än den nämnda arbetsbetingade timlönen och ökar i minst samma förhållande allt eftersom arbetsprestationen eller arbetseffektiviteten förbättras.
2. Timlönen för en specialyrkesman och en likställd fullt yrkeskunnig arbetstagare i krävande arbete som utgående från sin yrkeskunskap har förutsättningar att i ackordsarbete nå sedvanlig ackordsförtjänst och på grund av arbetets karaktär på arbetsgivarens order är tvungen att utföra arbete i huvudsak mot tidlön, kan från fall till fall fastställas så att den befinner sig i samma förhållande till den förtjänst som enligt 14 § punkt 1 med normal ackordsarbetstakt kan nås i ifrågavarande arbete som hans eller hennes arbetsprestation vid respektive tidpunkt befinner sig i förhållande till den genomsnittliga ackordsprestationen med tanke på arbetets svårighet, karaktär och, när den kan mätas, även med tanke på dess mängd samt det ansvar som till följd av uppgiften faller på honom eller henne.
Avtal om ackord
För ett sådant ackordsarbete som det inte finns någon fast arbetsprissättning för, avtalas, såvitt möjligt, redan innan arbetet påbörjas ett ackordspris mellan arbetsgivaren och de arbetstagare som ackordsarbetet erbjuds. Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren ett intyg över detta samt nödvändiga uppgifter om beräkningsgrunderna för ackordspriset. När ackordsarbete utförs ska man sträva efter att dela in arbeten i ändamålsenliga och meningsfulla ackord där hälsoaspekterna blir beaktade.
16 §Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete Skiftarbetstillägg
1. Gällande skiftarbetstillägg
Skiftarbetstilläggen har fr.o.m. 1.2.2018 eller från den lönebetalningsperiod som närmast följer efter den höjts så att tilläggen för kvällsskift höjs med 4 cent per timme och tilläggen för nattarbete med 7 cent per timme.
Genomförande av förhöjningar i lönesystem i enskilda företag: Företagsanpassade tillägg för kvällsskift har fr.o.m. 1.2.2018 eller från den lönebetalningsperiod som närmast följer efter den höjts med 4 cent per timme och tillägget för nattskift med 7 cent per timme
På betalning av skiftarbetstillägg tillämpas ett system enligt vilket tilläggen fastställs företagsspecifikt som procentuella utgående från medeltalet av personliga arbetsbetingade grundlöner för de arbetstagare som arbetar i kontinuerligt 3-skiftsarbete på respektive bolags produktionsavdelningar och deras storlek konstateras per bolag en gång per kalenderår den 1 april, dvs. i början av det II kvartalet, på basis av situationen i slutet av föregående mars månad. När medeltalet fastställs tas 30 % av de lägsta månadslönerna inte i beaktande. De skiftarbetstillägg som betalas kan inte underskrida beloppet på föregående skiftarbetstillägg.
2. Tillägg för kvälls- och nattarbete
Ifall arbetstagarens ordinarie arbetstid är förlagd så att arbete utförs mellan kl. 16.00 och 24.00 utan att arbetet är skift-, övertids-, nöd- eller utryckningsarbete, betalas för de arbetstimmar som infaller inom den nämnda tidsintervallen ett sådant tillägg för kvällsarbete som motsvarar tillägget för kvällsskift och för de arbetstimmar som infaller mellan kl. 00.00 och 06.00 ett sådant tillägg för nattarbete som motsvarar tillägget för nattskift.
3. Lokala avtal om tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete
Tidpunkterna för tilläggen för skift-, kvälls- och nattarbete kan lokalt avtalas på något annat sätt.
17 §Förflyttning till ett annat arbete Lägre avlönat arbete
1. Om en arbetstagare som arbetar på tidlön förflyttas till ett lägre avlönat arbete än hans eller hennes eget betalas i detta fall till arbetstagaren den personliga timlön för två veckor som avtalats om för det tidigare arbetet. Därefter fastställs lönen enligt det arbete som arbetstagaren utför.
Högre avlönat arbete
2. Ifall en arbetstagare som förflyttats till ett annat timarbete med högre lön omedelbart kan utföra detta arbete på samma sätt med tanke på både arbetseffektiviteten och arbetets kvalitet som den ordinarie arbetstagaren i detta arbete betalas till honom eller henne genast lön enligt det nya arbetet.
18 §Löneutbetalning
1. Förbunden rekommenderar att lönerna betalas en gång i månaden. Om inte annat avtalas lokalt, betalas lönerna på avtalade avlöningsdagar minst två gånger per månad. Rörliga lönedelar, till exempel timbaserade tillägg och lön för övertidsarbete, kan betalas och oavlönade frånvaron hanteras en gång i månaden. Om avlöningsdagen infaller på en söndag eller en helgdag betalas lönen föregående vardag.
Om man på arbetsplatsen övergår till månadslön enligt § 19 kan lön betalas en gång per månad.
Protokollsanteckning:
Med rörliga timbaserade lönedelar avses timbaserade tillägg som räknas separat, till exempel skifttillägg, specialmiljötillägg, grunddelar och förhöjningsdelar för mertids- och övertidsarbete, söndagsförhöjning, ersättningar för storhelg eller storhelgsafton samt ersättningar för veckovila.
2. De fordringar som förfallit till betalning vid anställningsförhållandets upphörande betalas senast på företagets andra normala avlöningsdag efter att anställningsförhållandet upphört.
3. Arbetstagaren ska få en skriftlig eller elektronisk lönespecifikation i samband med löneutbetalningen.
Protokollsanteckning:
Före en övergång till elektronisk lönespecifikation ska arbetsgivaren informera om tidpunkten för ändringen och se till att arbetstagaren vet hur och har möjlighet att skriva ut lönespecifikationen vid behov. I annat fall ges en skriftlig lönespecifikation.
4. Av lönen innehålls den del till vilken arbetsgivaren enligt lag och avtal är skyldig eller berättigad till.
5. Lön betalas in på den bank som arbetstagaren uppgivit.
19 §Månadslön Uppdelning av månadslön
Om arbetstagaren inte är berättigad till sin lön för hela löneutbetalningsperioden beräknas den lön som ska betalas till honom eller henne för den arbetstid som utförs under den ordinarie arbetstiden enligt utjämningsschemat för arbetstiden så att månadslönen för betalningsperioden divideras med det antal arbetstimmar som enligt utjämningsschemat för arbetstiden ingår i denna tidsperiod, och den sålunda erhållna timlönen multipliceras med det antal timmar för vilka arbetstagaren är berättigad till lön.
I det antal ordinarie arbetstimmar som används som divisor i intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete inkluderas skiftledigheterna enligt utjämningsschemat för arbetstiden.
20 §Genomsnittlig timförtjänst
Företag där grundlönen eller ersättningen för inkomstbortfallet kan räknas ut på ett enklare sätt, till exempel eftersom företaget endast tillämpar tidlön, är inte skyldiga att införa den genomsnittliga timförtjänst som beskrivs i det följande. Då förhöjs alla lönedelar till exempelvis vid övertidsarbete.
Beräkningsperiod
1. Vid beräkningen av genomsnittlig timförtjänst för ordinarie arbetstid används som beräkningsperiod antingen föregående löneperiod eller föregående kvartal.
Arbetstagare med timlön
2. Arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst för ordinarie arbetstid beräknas så att den förtjänst han eller hon under beräkningsperioden erhållit i tids-, ackords- samt blandackords- och premielönearbete inklusive eventuella tjänstetidstillägg, tillägg för särskilt tungt och särskilt smutsigt arbete, tillägg för exceptionellt svårt och farligt arbete samt skiftarbetstillägg minskad med övertidsersättning samt för förhöjning för söndagsarbete och ersättning för storhelg samt med ersättning för storhelgsafton divideras med det sammanlagda antalet utförda arbetstimmar under beräkningsperioden.
Vid beräkning av genomsnittlig timförtjänst för en arbetstagare i oavbrutet eller kontinuerligt 1- och 2-skiftsarbete avdras från arbetstagarens ersättning dock inte förhöjningarna för söndagsarbete.
Arbetstagare med månadslön
3. Vid beräkning av genomsnittlig timförtjänst för en arbetstagare med månadslön beräknas den genomsnittliga förtjänsten som motsvarar den fasta månadslönen genom att lägga ihop de månadslöner inklusive tjänstetidstillägg som man enligt avtal ska betala till arbetstagaren under beräkningsperioden och genom att dividera summan med ett timantal som i kontinuerligt treskiftsarbete är 155 och i övriga arbetstidsformer 159.
Om det i arbetstagarens lön ingår rörliga lönedelar, till exempel premiedelar eller timbaserade tillägg, betalas den delen av genomsnittlig timförtjänst som motsvarar dessa på det sätt som definieras i punkt 2.
4. Om den genomsnittliga timförtjänsten för ordinarie arbetstid är mindre än personlig timlön används den personliga timlönen som beräkningsfaktor.
Användningsperiod för genomsnittlig timförtjänst
5. De genomsnittliga timförtjänsterna enligt punkt 1 som baserar sig på kvartal tillämpas på följande sätt:
- under februari, mars och april tillämpas medeltimförtjänsten under IV kvartalet föregående år,
- under maj, juni och juli tillämpas medeltimförtjänsten under årets I kvartal,
- under augusti, september och oktober tillämpas medeltimförtjänsten under årets II kvartal och
- under november, december och januari tillämpas medeltimförtjänsten under årets III kvartal.
Månadsperioderna och kvartalen som nämns i denna punkt beräknas börja och upphöra enligt räkenskapsperioderna så att när räkenskapsperioden fördelar sig på två av de ovan nämnda månadsperioderna eller kvartalen räknas räkenskapsperioden höra till den period under vilken det större antalet ordinarie arbetstimmar infaller.
Användning av genomsnittlig timförtjänst
6. Vid beräkning av de i kollektivavtalet nämnda förhöjningsdelarna av lön används den genomsnittliga timförtjänsten som grundlön för arbetstagare med timlön, såsom till exempel vid beräkningen av förhöjningar för övertids- och söndagsarbete.
Genomsnittlig timförtjänst tillämpas dessutom på arbetstagare med både timlön och månadslön i sådana fall där kollektivavtalet förpliktar till ersättning för inkomstbortfall.
Protokollsanteckning:
Om man inte kan fastställa den genomsnittliga timförtjänsten för en arbetstagare enligt den föregående löneperioden eller det senaste kvartalet, till exempel på grund av långvarig sjukledighet, moderskapsledighet, alterneringsledighet, det ringa antalet arbetstimmar eller någon annan motsvarande anledning, fastställs den genomsnittliga timförtjänsten enligt den genomsnittliga timförtjänsten för den senaste hela löneperioden inklusive eventuella allmänna förhöjningar eller enligt den gällande medeltimförtjänsten för motsvarande arbetstagargrupp.
På samma sätt kan man gå till väga om den personliga genomsnittliga timförtjänsten avviker orimligt och obefogat från den gällande medeltimförtjänsten för motsvarande arbetstagargrupp utan att det föreligger en grund som har samband med arbetstidsformen som följs (t.ex. avlösare och vikarier), arbetsuppgiften eller prestationslönearbetet.
IV SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR
21 §Söckenhelgsersättning Söckenhelgsersättning
Till en arbetstagare med timlön betalas för nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, första maj, midsommarafton, julafton, juldagen och annandag jul under nedan nämnda förutsättningar i söckenhelgsersättning lön för 8 timmar, ifall de nämnda söckenhelgerna annars skulle ha varit arbetstagarens arbetsdagar.
Söckenhelgsersättningen ska dock endast betalas till en arbetstagare vars anställningsförhållande oavbrutet har fortgått minst tre (3) månader före den nämnda söckenhelgen och förutsatt att arbetstagaren enligt utjämningsschemat för arbetstiden har arbetat på den sista arbetsdagen före söckenhelgen och även på den närmast följande arbetsdagen efter den eller på någon av dessa dagar om frånvaron berott på ett tillstånd av arbetsgivaren, permittering, graviditets- eller föräldraledighet (träder i kraft 1.8.2022) eller baserat sig på frånvaro med lön enligt kollektivavtalet.
Protokollsanteckning 1:
Förkortningsdagen som antecknats i utjämningsschemat för arbetstiden samt semestern som inleds eller upphör framskjuter förutsättningsdagen som avses i föregående stycke.
Söckenhelgsersättning betalas dock när en söckenhelg som infaller under tiden mellan måndag och fredag även infaller under arbetstagarens semester, sjukdom som före söckenhelgen varat högst tre månader, permittering av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker som före söckenhelgen fortgått högst två veckor eller under en sådan utbildning som arbetsgivaren bekostar.
Protokollsanteckning 2:
Ifall permitteringen har genomförts så att den endast gäller varannan vecka eller i form av förkortade arbetsveckor, uppfylls den ovan nämnda perioden på två veckor efter att arbetstagaren efter början på ett sådant permitteringsarrangemang tjänat in det antal permitteringsdagar som motsvarar två veckor.
För en söckenhelg som infaller på en ledig dag betalas ingen söckenhelgsersättning. Ifall arbetstagaren arbetar på de nämnda dagarna eller ifall till honom eller henne betalas ersättning på någon annan grund, betalas ingen söckenhelgsersättning.
Protokollsanteckning 3:
Avvikande från det ovan nämnda betalas till en arbetstagare i arbetstidsform 36 söckenhelgsersättning för en sådan söckenhelg som infaller mellan måndag och fredag, oberoende av om den nämnda dagen är en arbetsdag eller en ledig dag enligt utjämningsschemat för arbetstiden.
Ifall arbetstagaren inte är berättigad till lagstadgad lön för självständighetsdagen, betalas för självständighetsdagen söckenhelgsersättning enligt denna paragraf.
22 §Storhelgsersättning Storhelgsersättning
För nyårsafton, trettondagen, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, pingstdagen, midsommardagen, alla helgons dag, självständighetsdagen samt juldagen och annandag jul betalas till alla de som arbetar under en tid på 24 timmar från och med kl.
06.00 på den nämnda dagen lön förhöjd med 200 %, i vilken ingår förhöjning för söndagsarbete.
Ifall det till exempel på grund av tillämpad rytm på arbetsskift, tidpunkten vid vilken ett nytt arbetsdygn inleds eller av ett annat motsvarande skäl anses vara nödvändigt kan lokalt även avtalas annat om tidpunkten vid vilken storhelgsersättningen betalas.
Protokollsanteckning:
Genom ett lokalt avtal kan man flytta tidpunkten för en storhelg och de ersättningar som ska betalas för den.
På aftnar före de nämnda dagarna betalas till arbetstagare i skiftarbete eller i ordinarie kvälls- eller nattskift i ersättning för storhelgsafton för kvälls- och nattskift med 100 % och för morgonskift med 20 % förhöjd lön. Ersättning för söndags- eller övertidsarbete ingår i ingendera av dessa. Lön förhöjd med 20 % betalas även till en arbetstagare i ordinarie dagsarbete.
23 §Resekostnader och dagtraktamenten Arbete utanför fabriksområdet
1 Allmänna bestämmelser
De resor som arbetsuppgifterna förutsätter ska företas på ett ändamålsenligt sätt så att det till resan inte åtgår mera tid och att den inte föranleder större kostnader än vad utförandet av uppgifterna nödvändigtvis kräver.
Ersättningen för de kostnader som resan ger upphov till, inkvarteringsmöjligheter, möjligheter att ta hand om personliga ärenden under arbetskommenderingen och övriga detaljer i anslutning till resan ska vid behov utredas i samråd före resan.
Då arbetstagaren på grund av företagsverksamhetens karaktär är tvungen att fortlöpande arbeta på olika arbetsplatser ska arbetsgivaren i samband med anställningen redogöra åt arbetstagaren för vilken arbetsplats som betraktas som hans eller hennes ordinarie arbetsplats vid tillämpningen av denna paragraf. Om förhållandena som påverkar detta fastställande väsentligt förändras ska arbetsgivaren förete en motsvarande utredning åt arbetstagaren.
Resans början och slut
Resan anses ha inletts när arbetstagaren beger sig på en resa som direkt riktar sig till kommenderingsorten från arbetsplatsen eller arbetstagarens bostad och avslutad när arbetstagaren återvänder till sin arbetsplats. Om arbetstagaren inte kan återvända till sin arbetsplats inom den ordinarie arbetstiden, anses resan ha upphört när arbetstagaren återvänder till sin bostad.
Kommenderingsort
Med kommenderingsort avses en annan arbetsort än den där den ordinarie arbetsplatsen är belägen eller arbetstagarens hemort.
Arbetskommendering
Det är fråga om en kort arbetskommendering när resan förutsätter övernattning och när vistelsen på en främmande ort högst uppskattas vara 14 kalenderdygn.
Det är fråga om en lång arbetskommendering när resan förutsätter övernattning och när vistelsen på en främmande ort uppskattas vara över 14 kalenderdygn.
Skyldighet att anmäla om arbetskommenderingar
Anmälan om en kort arbetskommendering ska ges till arbetstagaren senast den tredje dagen före resan.
Om en lång arbetskommendering meddelas, såvitt möjligt, en vecka före resans början, dock senast den tredje dagen före resan.
Med iakttagande av den ovan nämnda anmälningstiden redogör man åt arbetstagaren för de speciella frågorna kring resan, till exempel för att en bostad bereds på arbetsgivarens initiativ eller för möjligheterna till att få en bostad på kommenderingsorten.
Man kan dock avvika från de ovan nämnda tidsfristerna i fråga om en sådan arbetstagare vars arbetsavtal eller normala arbetsuppgifter i övrigt förutsätter ständigt resande eller upprepade korta arbetskommenderingar eller om det är fråga om en brådskande arbetskommendering.
Protokollsanteckning 1:
En arbetskommendering är brådskande när det är fråga om nödarbete eller när resan företas av en annan oväntad anledning, till exempel den andra arbetstagarens insjuknande, och produktionstekniska skäl förutsätter att man omedelbart beger sig på resan till kommenderingsorten.
2 Ersättning för resekostnader
a. Ersättning av resekostnader
Arbetsgivaren ersätter samtliga nödvändiga resekostnader samt prisen på sovvagnsbiljetter om resan företas under natten.
Har en överenskommelse träffats före resan om användningen av egen bil, betalas för detta och för med arbetsgivaren överenskommen transport av övriga personer eller varor med egen bil den ersättning som skattestyrelsen årligen fastställer skattefri.
b. Ersättning för resetid
Ersättning för resetid betalas för högst 16 timmar per arbetsdygn.
Ersättning för resetid och lön för arbete som utförs under ordinarie arbetstid betalas sammanlagt för högst 16 timmar per arbetsdygn.
När resan företas under ordinarie arbetstid betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten och för övriga resetimmar under ifrågavarande arbetsdygn 85 % av den genomsnittliga timförtjänsten.
För en resa som företas på en ledig dag betalas för de 8 första restimmarna ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten och för följande timmar 85 % av den genomsnittliga timförtjänsten.
Sovplats
Då man ordnat en sov- eller hyttplats åt arbetstagaren betalas ovan nämnd ersättning inte för tiden mellan kl. 21.00 och 7.00.
c. Dagtraktamente
Dagtraktamente betalas för varje resedygn, när stället där arbetet utförs är belägen på över 55 kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad, enligt följande:
- Heldagstraktamente betalas när arbetsresan varat över 10 timmar.
- Partiellt dagtraktamente betalas när arbetsresan varat över 6 timmar men högst 10 timmar.
- För ett ofullgånget dygn som kan betraktas som en förlängning av ett fullgånget resedygn och som omfattar minst 2 och högst 6 timmar, betalas partiellt dagtraktamente.
Resedygn är en tidsperiod på högst 24 timmar som påbörjas när arbetstagaren beger sig på arbetsresan från sin arbetsplats eller sin bostad. Resedygnet upphör när arbetstagaren återvänder till sin arbetsplats eller sin bostad från arbetsresan.
Om arbetstagaren under något resedygn får en fri eller en i resebiljettens pris inkluderad kost, avdras hälften av dagtraktamentets belopp. Med fri kost anses i fråga om heldagstraktamente två, och i fråga om partiellt dagtraktamente en fri måltid.
d. Måltidsersättning
Då arbetet utförs på över 5 kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad, betalas till honom eller henne
- resekostnader och
- ersättning för resetid enligt punkt b) samt
- måltidsersättning om arbetstagaren inte har möjlighet att inta måltid på sin ordinarie arbetsplats eller hemma hos sig, om på arbetsplatsen inte serveras gratis måltid.
Tillämpningsanvisning:
Om arbetsresan inleds från den ordinarie arbetsplatsen mitt under en arbetsdag betalas till arbetstagaren resekostnader och ersättning för resetid även för en kortare resa än vad som ovan nämnt.
Ifall inte annat avtalats, ska de uppkomna kostnaderna ersättas med en annan måltidsersättning i sådana fall där arbetstagarens i denna punkt avsedda arbete inklusive resor har pågått minst 12 timmar och han eller hon därför först sent på kvällen kan återvända hem. Även de arbetstimmar som utförs omedelbart före resan under samma arbetsdygn räknas med i de nämnda timmarna.
Protokollsanteckning 2:
Bestämmelsen om måltidsersättning tillämpas inte på sådana fall där arbetstagaren är tvungen att förflytta sig mellan samma företags olika arbetsplatser när dessa är belägna på samma ort eller annars nära varandra och när möjligheterna till och förhållandena för att inta måltid motsvarar varandra på dessa arbetsplatser.
e. Övernattningskostnader
Förutom dagtraktamentet ersätts övernattningskostnaderna antingen med en ersättning för inkvarteringskostnader eller nattresepenning enligt följande:
Inkvarteringskostnader
Om åt arbetstagaren inte har ordnats någon inkvarteringsmöjlighet, betalar arbetsgivaren mot en godkänd utredning ersättning för de uppkomna inkvarteringskostnaderna under arbetskommenderingen.
Nattresepenning
Nattresepenning på det belopp som skattestyrelsen fastställt som skattefritt betalas för ett sådant resedygn som berättigar till dagtraktamente, under vilket för arbetstagaren inte har ordnats någon fri inkvartering eller då han eller hon inte fått inkvarteringsersättning eller en sov- eller hyttplats under resan.
Reseersättningar på kommenderingsorten
Då det på kommenderingsorten i närheten av arbetsstället inte finns någon tillgänglig bostad och arbetstagaren till följd av detta är tvungen att bo på över 5 kilometers avstånd från arbetsplatsen, betalas till arbetstagaren ersättning för resekostnader. Beloppet på ersättningen fastställs i första hand enligt kollektivtrafiksavgiften. Då man i brist på lämpliga kollektivtrafikförbindelser är tvungen att använda egen bil, tillämpas avtalspunkten om användningen av egen bil.
Hemresor under vissa helgdagar
Om kommenderingen före påsk-, midsommar- eller juldagen oavbrutet fortgått minst 6 veckor är arbetstagaren berättigad att åka hem, såvida arbetets tekniska art eller övriga tvingande skäl inte hindrar detta. Kostnaderna till följd av ifrågavarande resor ersätts av arbetsgivaren enligt denna paragraf.
Protokollsanteckning 3:
Ersättningarna för resekostnader och grunderna för dessa fastställs under avtalsperioden i enlighet med skattestyrelsens årliga beslut om ifrågavarande ersättningar.
3 Resereglemente
Genom ett lokalt avtal kan man göra upp ett resereglemente med hjälp av vilket det är möjligt att avvika från bestämmelserna i denna paragraf förutsatt att ersättandet av resor i sin helhet motsvarar nivån i denna paragraf.
24 §Utlandsarbete
1 Allmänna bestämmelser
Om arbetsvillkor för researbete som utförs utomlands avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren före resans början. Om de ovan nämnda villkoren borde man avtala så att de i huvudsak skulle motsvara de arbetsvillkor som man tillämpar på ett motsvarande arbete i hemlandet.
Om ett arbete som utförs utomlands på grund av sin längre varaktighet, omfattning, ett större antal arbetstagare än normalt som deltar i arbetet och övriga omständigheter så förutsätter kan förbunden avtala separat om arbetsvillkoren för ett projektartat arbete avvikande från bestämmelserna i denna paragraf.
Arbetstagaren ska inte utan hans eller hennes samtycke sändas ut på en utlandskommendering om det inte är fråga om en arbetstagare vars arbetsavtal även förutsätter resor till utlandet eller i vars normala uppgifter detta tidigare har ingått eller om arbetskommenderingen på grund av produktionstekniska orsaker inte är brådskande.
Parterna konstaterar att man mellan förbunden har gjort upp en rekommendation beträffande de omständigheter som man vid en utlandskommendering ska avtala om eller som annars ska utredas enligt behov.
2 Dagtraktamente
Dagtraktamentets belopp i varje enskilt land är det som skattestyrelsen årligen fastställer som skattefritt.
Om arbetstagaren på en utlandskommendering kostnadsfritt får en lägenhet till sitt förfogande eller gratis måltider eller båda två, sänks dagtraktamentet i motsvarande mån. Den andel lägenheten utgör anses då vara 1/4 av dagtraktamentet, om inte annat avtalas lokalt.
3 Resereglemente
För arbetsplatsen kan fastställas ett resereglemente i vilket bestäms om arbetsvillkoren för arbete som utförs utomlands avvikande från detta kollektivavtal förutsatt att man genom ett lokalt avtal konstaterat att förmånerna enligt resereglementet på det hela taget befinner sig på samma nivå som man i detta kollektivavtal bestämmer beträffande utlandsarbetet.
25 §Övriga ersättningar Val
1. Arbetsgivaren ersätter en arbetstagare som är medlem i en valnämnd eller kommitté som enligt lag är tillsatt för statliga eller kommunala val det inkomstbortfall till följd av att valnämnden eller -kommittén sammanträder under hans eller hennes arbetstid.
Bemärkelsedagar
2. Arbetstagaren har rätt att på sin 50- och 60-årsdag få ledigt med lön motsvarande den ordinarie arbetstiden, då bemärkelsedagen infaller på en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen eller utjämningsschemat för arbetstiden är arbetstagarens arbetsdag.
Uppbåd
3. Arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet som befaller en arbetstagare som deltar i uppbåd.
Reservövningar
4. Arbetsgivaren betalar arbetstagaren lön för tiden för reservövningar så att arbetstagaren tillsammans med statens reservistlön uppnår fulla löneförmåner. Bestämmelsen tillämpas också på dem som med stöd av räddningslagen utbildas till särskilda uppgifter inom befolkningsskyddet.
Begravning, vigsel och registrering av partnerskap
5. Arbetstagaren har rätt till ledighet med lön från arbetet på dagen för sitt eget bröllop eller för att registrera partnerskap samt på en nära anhörigs begravningsdag eller urnsättning. Som nära anhörig betraktas arbetstagarens maka eller make, registrerad partner och sambo som bor i samma hushåll, barn och adoptivbarn, hans eller hennes föräldrar och mor- och farföräldrar, bröder och systrar samt makens/makans eller den registrerade partnerns föräldrar.
V SOCIALA BESTÄMMELSER
26 §Lön för sjuktid Karensdag
1. Arbetsgivaren ska som lön för sjuktid betala full lön till en arbetstagare som enligt en av arbetsgivaren godkänd utredning på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra arbete från början av den andra av sådana sjukdagar som hade varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon hade varit i arbetet, för utjämningsledighet som avses i 7 § punkt 2 i kollektivavtalet eller skiftledighet som avses i 8 § punkt 3 eller 9 § punkt 7 i kollektivavtalet.
Om arbetstagaren återinsjuknar i samma sjukdom inom högst 30 kalenderdagar efter den dag för vilken till honom eller henne senast betalades lön för sjuktid eller sjukdagpenning, fortsätter man att betala lön för sjuktid utan karensdag om ersättningsperioden för denna sjukdom inte har fyllts. Man fortsätter att betala lön för sjuktid utan karensdag tills sjukdomen eller löneutbetalningsperioden för sjuktid upphör.
Konstaterande av arbetsoförmåga
Arbetstagarens arbetsoförmåga konstateras i första hand med ett intyg som utfärdas av företagsläkaren. Ett intyg över arbetsoförmåga utfärdat av en annan läkare än företagsläkaren är en tillräcklig grund för betalning av lön för sjuktid i de fall där det inte är möjligt att anlita företagsläkaren på grund av akut vårdbehov, långt avstånd till företagshälsovården, opassande mottagningstid, behov av undersökning av en specialist, researbete, anlitande av systemet med egen läkare eller annan grundad anledning.
Ersättningsperiod
Lön för sjuktid betalas för de arbetsdagar och ovan nämnda förkortningsledigheter och dagar med skiftledighet som ingår i en så lång tidsperiod som av det följande framgår:
Anställningsförhållande som före arbetsoförmågans början fortgått utan avbrott
Längden på tidsperioden i kalenderdagar
minst 1 mån. men mindre än 3 år 28 dagar
3 år men under 5 år 35 dagar
5 år men under 10 år 42 dagar
10 år eller längre 56 dagar
Om arbetstagaren återinsjuknar i samma sjukdom inom 30 kalenderdagar anses frånvaron tillsammans bilda en sjukdom. För att återfall i samma sjukdom ska kunna betraktas som en ny sjukdom ska arbetstagaren arbeta enligt arbetsskiftsförteckningen under en period om 30 kalenderdagar. Semesterdagar räknas inte med i denna tidsperiod.
Anställningsförhållande som fortgått under 1 månad
Om arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycka uppkommer innan ett anställningsförhållande fortgått en månad, betalar arbetsgivaren i lön för sjuktid 50 % av arbetstagarens personliga tidlön, emellertid högst för de arbetsdagar enligt utjämningsschemat för arbetstiden som infaller mellan den dag arbetsoförmågan uppstod och en tidsperiod på 9 vardagar därefter. Angående lönen för karensdag och även i övrigt iakttas bestämmelserna i denna paragraf.
Ifall den rätt till dagpenning som arbetstagaren enligt lagen äger inleds tidigare, förkortas den tid för vilken lön ska betalas i motsvarande mån.
Karensdagens bortfall
Lön för sjuktid betalas även för karensdagen ifall
- arbetstagarens anställningsförhållande har oavbrutet fortgått minst 6 månader före arbetsoförmågan, eller
- arbetsoförmågan till följd av sjukdom har fortgått längre än insjuknandedagen och sju vardagar därefter, eller
- arbetsoförmågan har berott på ett olycksfall i arbetet.
Insjuknande under arbetsdag
Om arbetstagarens arbetsoförmåga uppkommer mitt under en arbetsdag eller ett arbetsskift betalas till honom eller henne lön fram till slutet av arbetsdagen eller skiftet.
Avslående av lön för sjuktid
2. Lön för sjuktid betalas dock inte om arbetstagaren uppsåtligen, genom brottslig verksamhet, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande har orsakat sjukdomen eller olycksfallet.
Avdrag
3. Från lönen för sjuktid eller moderskapsledighet avdras det som arbetstagaren får i dag- eller moderskapspenning på grund av arbetsoförmåga eller förlossning för samma tidsperiod eller annan därmed jämförbar ersättning utgående från lag eller avtal. Arbetsgivaren har emellertid ingen rätt att avdra denna ersättning från lönen för sjuktid eller moderskapsledighet till den del ersättning betalas till arbetstagaren utgående från den frivilliga försäkringen som han eller hon helt eller delvis själv bekostat.
För den tid som arbetsgivaren betalat lön för sjuktid eller moderskapsledighet till arbetstagaren, är arbetsgivaren berättigad att som återbetalning till sig själv lyfta dag- eller moderskapspenning eller därmed jämförbar ersättning som enligt föregående stycke tillkommer arbetstagaren, eller få beloppet tillbaka av arbetstagaren, dock inte mer än det belopp arbetsgivaren har betalt.
Om dagpenning eller en därmed jämförbar ersättning inte betalas på grund av orsaker som beror på arbetstagaren själv eller om den betalas till ett lägre belopp än vad arbetstagaren enligt lag skulle ha varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att avdra från lönen den del av lönen för sjuktid eller moderskapsledighet eller en del av den som på grund av arbetstagarens försummelse har blivit outbetald.
4. Till en arbetstagare som är medlem i en sjukkassa som erhåller understöd av arbetsgivaren är arbetsgivaren skyldig att betala lön för sjuktid enligt punkt 1 under den förutsättning att sjukkassan befrias från att betala sjukbidrag till honom eller henne för den tid för vilken arbetsgivaren enligt punkt 1 har betalat lön. Ifall arbetsoförmågan till följd av sjukdom eller olycksfall fortsätter utöver den tid för vilken arbetsgivaren med stöd av punkt 1 är skyldig att betala lön svarar sjukkassan enligt sina regler för betalningen av fortsatt sjukbidrag.
5. Om det på arbetsplatsen finns en kassa som underlyder sjukförsäkringslagen, kan arbetsgivaren fullgöra sina på punkt 1 grundade skyldigheter så att kassan betalar den lön för sjuktid som förutsätts i punkt 1 och arbetsgivaren betalar till kassan en understödsavgift som motsvarar de ifrågavarande kostnaderna som förorsakas av det understöd som betalats utanför sjukförsäkringslagens bestämmelser.
Anmälningsskyldighet
6. Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om han eller hon insjuknar.
Anvisningar om förfarandet beträffande betalningssystem för lön för sjuktid
Arbetsoförmågan konstateras med ett intyg som arbetsgivaren godkänt.
- Arbetsoförmågan konstateras med ett läkarintyg från företagsläkaren eller annat läkarintyg som arbetsgivaren godkänner, om inte något annat följer av denna anvisning.
- Ett retroaktivt läkarintyg kan godkännas ifall läkaren har skrivit en godtagbar motivering till retroaktiviteten i intyget.
Oklarheter kring läkarintyg
- Arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid när grunderna för betalning av lön för sjuktid och dess belopp på godkänt sätt har utretts.
- Ifall arbetsgivaren inte har godkänt det läkarintyg som arbetstagaren företett har arbetsgivaren rätt att hänvisa arbetstagaren till en utsedd läkare för undersökning. Då är det arbetsgivaren som ska betala kostnaderna för anskaffningen av läkarintyget.
- Intyget över sjukledighet är på ovan nämnda villkor ett godtagbart intyg om inte arbetsgivaren av grundad anledning kan påvisa missbruk. Eventuella oklarheter ska utredas lokalt mellan de berörda parterna. Om detta inte lyckas överförs ärendet via det normala förhandlingssystemet som är gällande på arbetsmarkanden till myndighets- och sakkunnigorgan som behandlar intyg över sjukledighet.
Missbruk av löneförmåner utgör grund för hävning av arbetsavtalet
Ifall löneförmånerna för sjuktid missbrukas, betalas det naturligtvis ingen lön för sjuktid. Uppsåtligt missbruk kan dessutom leda till att anställningsförhållandet hävs med stöd av bestämmelserna i arbetsavtalslagen.
Om insjuknandet ska, såvitt möjligt, meddelas arbetsgivaren innan arbetsskiftet inleds
- Arbetstagaren ska redan innan arbetsskiftet börjar underrätta sin närmaste chef eller en annan av arbetsgivaren utsedd person om sitt insjuknande alltid när det med beaktande av omständigheterna bara är möjligt. Tillvägagångssätt med anknytning till detta ska arbetsgivaren tillkännage arbetstagarna.
Det är viktigt att anmälan görs i god tid så att man redan då arbetsskiftet inleds på arbetsplatsen vet om någon eventuellt är frånvarande och hur arbetena i frånvarofall organiseras den dagen.
- Då arbetstagaren uppsåtligen försummar sin skyldighet att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om sitt insjuknande, inleds skyldigheten att betala lön för sjuktid tidigast den dag under vilken anmälan har gjorts.
Minskning av problem till följd av sjukfrånvaro
- Förbunden vill uppmärksamma de lokala parterna om vikten av insatser för att förebygga sjukfrånvaro och olycksfall. Det ligger i parternas gemensamma intresse att antalet frånvaro blir så lågt som möjligt.
- Förbunden följer upp på det sätt om vilket ska avtalas närmare utvecklingen av sjukfrånvaro och utreder vid behov åtgärder med hjälp av vilka produktionsmässiga problem till följd av frånvaro ska kunna utredas.
- Arbetsgivaren och förtroendemännen ska tillsammans sträva efter att vägleda arbetstagarna till riktig tillämpning av kollektivavtalets bestämmelser om lön för sjuktid.
Det rekommenderas att nya arbetstagare ges upplysning och handledning i ärendet genast i samband med arbetsintroduktionen.
Ersättande arbete
Arbetstagaren och företagsläkaren kan sinsemellan avtala om s.k. ersättande arbete, såvida arbetstagarens hälsotillstånd tillåter detta.
Därefter utreder arbetstagaren och hans eller hennes chef samt vid behov en sakkunnig från företagshälsovården huruvida det är möjligt att ge arbetstagaren ersättande arbete. Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt och i mån av möjlighet motsvara arbetstagarens normala arbetsuppgifter. Beroende på situationen kan man i stället för ersättande arbete ordna utbildning för arbetstagaren.
27 §Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet
1. Arbetstagarens moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet bestäms enligt arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen.
Protokollsanteckning 1:
Enligt sjukförsäkringslagen uppgår längden på moderskapsledigheten till 105 vardagar och föräldraledigheten till högst 158 vardagar. Barnets fader har dessutom rätt till faderskapsledighet på 1–18 dagar som tas ut i högst fyra delar när som helst under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden. Därutöver har fadern rätt till faderskapspenning för högst 12 dagar i vissa situationer som avses i 23 § i sjukförsäkringslagen.
Lön för moderskapsledighet
2. Till en arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått minst sex månader före förlossning betalas under moderskapsledighet mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen för de tidsperioder som avses i 26 § punkt 1 från början av den första dagen av moderskapsledighet enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.
Lön under faderskapsledighet
3. Till en arbetstagare betalas mellanskillnaden mellan lönen för ordinarie arbetstid och dagpenningen för en period av faderskapsledighet på sex (6) dagar. Vid betalningen av lön för faderskapsledighet iakttas samma bestämmelser som vid betalningen av lön för moderskapsledighet.
Protokollsanteckning:
Utbetalningen av utjämningslön förutsätter arbetstagarens redogörelse av moderskaps-/faderskapspenningens storlek och utredning av motsvarande dagpenningar för familjeledighet efter att familjeledighetsreformen har trätt i kraft.
4. När en arbetstagare adopterar ett barn och har enligt sjukförsäkringslagen rätt till föräldrapenning för adoptivföräldrar, betalas mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen till adoptivmodern enligt 27 § punkt 2 och till adoptivfadern enligt 27 § punkt 3. Förutsättningen för detta är att anställningsförhållandet har varat oavbrutet i minst sex månader före det att adoptivbarnet tagits i vård.
Totalplan
5. Om familjeledigheterna ska meddelas enligt det som stadgas i 4:e kapitlet i arbetsavtalslagen.
6. En arbetstagare som återkommer från moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet eller från vårdledighet har rätt att återgå till sitt tidigare arbete eller till ett arbete som kan likställas med detta.
28 §Vård av sjukt barn
Rätt till tillfällig vårdledighet
Bestämmelser om arbetstagarens rätt till tillfällig vårdledighet finns i 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen.
Lön för tillfällig vårdledighet
Om ett eget barn under 10 år eller ett annat barn under 10 år som är fast bosatt i hemmet plötsligt insjuknar, betalas till modern, fadern eller en person som vårdar barnet och som är permanent bosatt i samma hushåll som barnets moder eller fader utgående från bestämmelsen om lön för sjuktid i detta kollektivavtal ersättning för oundviklig, kort och tillfällig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet.
En förutsättning för betalning av ersättning är att båda föräldrarna förvärvsarbetar och att över frånvaron företes en utredning i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtalet om betalning av lön för sjuktid. Det ovan nämnda tillämpas för såväl ensamförsörjare som personer med gemensam vårdnad.
Frånvaro är tillåten även då maken eller makan är förhindrad att ordna vård eller vårda ett plötsligt insjuknat barn på grund av att han eller hon är i sjukvård utanför hemmet eller på grund av att han eller hon har obligatorisk närvaro vid lektioner som ingår i dennes heltidsstudier på en annan ort eller han eller hon deltar i tentamen. Arbetstagaren ska förete en tillförlitlig utredning över hindret, till exempel ett intyg från sjukhuset eller läroanstalten.
Ersättning till följd av samma insjuknande betalas endast till den ena av de försörjningspliktiga.
Svårt sjukt barn
En arbetstagare vars barn lider av en sådan svår sjukdom som avses i statsrådets beslut nr 1315/89 har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i vården eller rehabiliteringen av barnet eller i vårdhandledning efter att på förhand ha avtalat om frånvaron med arbetsgivaren.
Protokollsanteckningar:
1. Intyg över barnets sjukdom
En förutsättning för betalning av ersättning är att det över barnets sjukdom och därav föranledd frånvaro företes samma intyg som enligt kollektivavtalet och på företaget eventuellt tillämpad praxis krävs om arbetstagarens egen sjukdom. I allmänhet innebär detta att man skaffar ett läkarintyg över barnets sjukdom. Om man på arbetsplatsen vid arbetstagares sjukdomsfall dock godkänner en annan utredning ska denna också vara en tillräcklig utredning över frånvaro som orsakas av ett barns sjukdom.
2. Nödvändig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet
Frånvaro är tillåtet enligt avtal för såväl barnets mor, far eller en person som bor permanent i samma hushåll som någondera av barnets föräldrar och som vårdar barnet. En förutsättning för frånvaro är att båda vårdnadsskyldiga förvärvsarbetar eller att den vårdnadsskyldiga är förhindrad att ordna vård eller vårda ett plötsligt insjuknat barn på grund av att han eller hon är i sjukvård utanför hemmet eller på grund av att han eller hon har obligatorisk närvaro vid lektioner som ingår i dennes heltidsstudier på en annan ort eller han eller hon deltar i tentamen. Arbetstagaren ska förete en tillförlitlig utredning över hindret, till exempel ett intyg från sjukhuset eller läroanstalten. Utgångspunkten är att arbetstagaren i första hand ska försöka ordna med vården. Först när detta inte är möjligt kan någondera av de vårdnadsskyldiga stanna hemma för att vårda barnet.
Vid frånvarofall krävs det av arbetstagaren till en utredning över frånvarons nödvändighet en uppgift om vårdplatsens och hushållets övriga familjemedlemmars möjligheter att vårda barnet och om deras lämplighet för uppgiften. Det är inte nödvändigt att lägga fram någon utredning över att grannar, kommunala hemvårdare o.d. vårdare inte finns att tillgå. Med familjemedlemmar avses barnets föräldrar, mor- och farföräldrar samt barnets äldre syskon samt övriga personer som bor i arbetstagarens hushåll.
3. Barnet insjuknar mitt under arbetsdag
Om övriga förutsättningar i avtalet existerar, ska till arbetstagaren i frånvarofall betalas ersättning i form av lön enligt kollektivavtalet. I allmänhet innebär detta att arbetstagaren erhåller lön fram till slutet av arbetsskiftet för den dag under vilken barnet insjuknar. Dagen efter insjukningsdagen är i allmänhet den första dagen av sjukledighet på vilken tillämpas bland annat bestämmelser om karenstid i kollektivavtal.
4. Återfall av samma sjukdom
Om barnet på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30 kalenderdagar betalas lön för sjuktid enligt kollektivavtalet utan karens även för den del som gäller vården av barnet.
Som återfall av samma sjukdom avses enligt avtalet inte sådana fall där två eller flera barn i samma familj insjuknar efter varandra med mindre än 30 kalenderdagars mellanrum. Inte heller arbetstagarens och barnets sjukdom i följd utgör ett sådant återfall av sjukdom som avses i kollektivavtalet.
5. Frånvarons längd
Med i avtalet avsedd kort, tillfällig frånvaro avses en frånvaro på en, två, tre eller fyra dagar. Frånvarons längd ska alltid fastslås från fall till fall med beaktande av bland annat möjligheterna att ordna vård och sjukdomens natur. Avtalet medför således inte automatiskt rätt till fyra dagars maximala frånvaro med lön.
Om frånvaron varar längre än avtalat betalas inte någon ersättning. Ett sjukt barn kan inte alltid lämnas ensamt när sjukdomen fortsätter utöver den tid för vilken ersättning betalas.
6. Ensamförsörjare
I avtalet avses med ensamförälder även en person som utan särskilt hemskillnadsbeslut eller skilsmässobeslut eller beslut om upplösning av ett registrerat partnerskap permanent har flyttat i sär från sin maka eller make eller registrerade partner samt en person vars make eller maka eller registrerade partner är förhindrad att delta i vården av barnet till följd av militärtjänstgöring eller reservövning.
7. Båda föräldrarna i skiftarbete
Om barnets föräldrar är anställda hos samma arbetsgivare i skiftarbete så att föräldrarnas arbetsskift infaller efter varandra, ska den av föräldrarna som är hemma beredas möjlighet att utan löneförlust vårda sitt plötsligt insjuknade barn tills den andra föräldern kommer hem från sitt arbetsskift. En dylik frånvaro med lön är lika lång som den tid som går åt för arbetsresan tur och retur.
Ett sjukt barn kan inte alltid lämnas ensamt när sjukdomen fortsätter över fyra dagar. I dessa situationer bestäms arbetstagarens rätt till ledighet för vård av sjukt barn enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (frånvaro av tvingande familjeskäl) och 4 kap. 7 a § (frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående).
29 §Läkarundersökningar Lagstadgade hälsokontroller
Arbetsgivaren ersätter den förtjänst för ordinarie arbetstid som arbetstagaren går miste om till följd av lagstadgade eller av arbetstagaren beordrade hälsokontroller med anknytning till arbetet eller av resor med anknytning till dessa.
Övriga läkarundersökningar
Arbetsgivaren ersätter förtjänsten i följande fall:
- Det är fråga om ett sjukdoms- eller olycksfall och det är nödvändigt att snabbt genomgå en läkarundersökning eller
- i övriga sjukdoms- eller olycksfall om man inte inom en rimlig tid utanför arbetstiden kan få en mottagningstid för läkarundersökning.
Laboratorie- och röntgenundersökningar i anknytning till läkarundersökningen som läkaren ordinerat likställs med övriga läkarundersökningar. Med dessa likställs också en läkarundersökning i syfte att fastställa vård för en tidigare konstaterad kronisk sjukdom samt läkarkontroller och undersökningar i anknytning till graviditet. Likaså likställs med dessa en vårdåtgärd till följd av en cancersjukdom eller en akut tandsjukdom.
Arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om sitt läkarbesök på förhand. Om detta inte är möjligt ska anmälan göras omedelbart då det är möjligt. Arbetstagaren ska lägga fram en utredning över läkarkontrollen, vänte- och resetiderna samt i de fall som nämns i föregående stycke och i därmed likställda fall även om att han eller hon inte har kunnat få någon mottagningstid utanför arbetstiden.
Ifall arbetstagaren får lön för sjuktid för tiden för läkarkontrollen, betalas ingen ersättning för inkomstbortfall med stöd av avtalsbestämmelserna om läkarundersökning.
Beräkning
Ovan avsedd förlorad arbetsförtjänst fastställs i enlighet med bestämmelserna om beräkning av lön för sjuktid i kollektivavtalet. Angående lagstadgade hälsokontroller betalas resekostnaderna i enlighet med principerna om reseersättningar i kollektivavtalet.
30 §Säkerhet i arbetet
1. Det allmänna avtalet om arbetarskyddscentralen mellan TT och FFC inklusive arbetsordningar iakttas som en del av detta kollektivavtal.
2. Vid sidan av detta iakttar arbetsgivaren i fråga om säkerheten i arbetet och bekämpningen av olycksfalls- och yrkessjukdomsrisker bestämmelserna i lagen samt arbetarskyddsmyndigheternas anvisningar.
3. När man tar i bruk kemikalier i arbetet ska arbetsgivaren utreda för i vilken mån dessa är farliga och ta hand om skyddsåtgärder samt om att arbetstagarna informeras om säker användning. Speciellt ska man instruera om säkerhetsdatablad och förpackningspåskrifter.
4. I den introduktion och inskolning som avses i lagen om skydd i arbete inkluderas behövliga miljövårdsfrågor med anknytning till företaget och arbetsuppgifterna.
5. Förbunden rekommenderar att man på en arbetsplats där man inte med stöd av lagen ska tillsätta en arbetarskyddskommitté och där man inte lokalt har kommit överens om en annan samarbetsform beträffande arbetarskyddet ska hålla ett samarbetsmöte om arbetarskyddet som arbetsgivaren sammankallar minst en gång per sex månader.
I samarbetsmötet om arbetarskyddet behandlas miljöfrågorna på arbetsplatsen, bedöms förhållandena och upprätthållandet av arbetsförmågan samt uppställs utvecklingsmål.
Arbetarskyddsfullmäktig representerar arbetstagarna på mötet. Om en fullmäktig inte har valts, är det huvudförtroendemannen eller en annan vald person som representerar arbetstagarna.
31 §Grupplivförsäkring
Arbetsgivaren är skyldig att teckna en grupplivförsäkring, och vid genomförandet av försäkringen iakttas de anvisningar som TT och FFC har gett.
32 §Semester Längden på semester
1. Arbetstagaren får semester eller motsvarande ledighet enligt semesterlagen. Arbetstagaren har rätt till två vardagars semester för varje full semesterkvalifikationsmånad. En arbetstagare vars anställningsförhållande före utgången av det semesterkvalifikationsår som föregår semesterperioden oavbrutet fortgått minst ett år, har rätt att för detta semesterkvalifikationsår få 2,5 vardagar för varje full semesterkvalifikationsmånad.
Dagar för utjämning av arbetstiden enligt 7 § i kollektivavtalet och skiftledigheter enligt 8 och 9 § samt frånvaro med lön på grund av att ett barn plötsligt insjuknar enligt 28 § i kollektivavtalet räknas som tid likställd med arbetstid då längden på semestern beräknas.
Vid sidan om detta iakttas semesterlöneavtalet som undertecknats mellan centralorganisationerna. Semester beviljas under semesterperioden, om inte annat avtalas lokalt.
Protokollsanteckning 1:
I kontinuerligt skiftarbete kan semestern eller en del av den placeras inom de ledighetsperioder som ingår i utjämningssystem för arbetstiden, om inte annat avtalas lokalt.
2. Ifall det i en semesterdel som ges under semesterperioden 2.5 och
30.9 utöver söndagar ingår övriga dagar som enligt lagen inte godkänns som semesterdagar, blir den arbetstid som avses i 9 § punkt 2 i kollektivavtalet kortare så att den motsvarar dessa dagar.
3. Om arbetena avbryts för semestern betalas till de arbetstagare som inte är berättigade till semester ingen lön för den tid avbrottet fortgår och inte ens till dem som är berättigade till semester för en längre tid än den för vilken semester enligt lagen tillkommer dem.
4. Om arbetena avbryts för semestern och en arbetstagare som inte är berättigad till semester eller inte till en så lång semester som skulle motsvara avbrottets längd vill arbeta under denna tid, strävar man efter att i mån av möjlighet arrangera arbete åt honom eller henne.
5. Lokalt kan avtalas om att semesterlönen i sin helhet eller en del av den betalas på den normala avlöningsdagen.
Semesterpremie
6. Till en arbetstagare som inleder sin semester vid den anmälda eller överenskomna tidpunkten och återgår till arbetet omedelbart efter att semestern upphört betalas i semesterpremie 50 % av hans eller hennes semesterlön enligt detta kollektivavtal.
7. Semesterpremie betalas för sommarsemestern 15.5. och för vintersemestern 15.2. eller i samband med de löneutbetalningar som utförs närmast dessa tidpunkter om lokalt inte avtalas annat om tidpunkterna för betalning.
8. Semesterpremien betalas också om arbetstagaren omedelbart före semesterns början eller dess utgång under pågående anställningsförhållande varit frånvarande från arbetet med arbetsgivarens samtycke eller av en orsak som nämns i 7 § 2 mom. i semesterlagen.
9. Frånvaro från arbetet på grund av vårdledighet jämställs med sådana situationer där arbetstagaren är frånvarande med arbetsgivarens samtycke. En förutsättning för betalning av semesterpremie är att arbetstagaren återvänder till arbetet från vårdledigheten i enlighet med en anmälan som avses i arbetsavtalslagen eller en ändring som senare av en motiverad anledning gjorts i den.
10. Semesterpremie betalas även till en arbetstagare som går i ålders- eller invalidpension, förtida ålderspension eller individuell förtidspension samt till en arbetstagare som efter att ha uträttat sin värnplikt återgår till arbetet enligt lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande.
11. Om arbetstagarens tidsbestämda anställningsförhållande eller hans tillsvidare gällande anställningsförhållande under semesterperioden (2.5–30.9.) upphör av orsak som inte beror på arbetstagaren, betalas till honom semesterpenning för den före utgången av föregående semesterkvalifikationsår intjänade semesterdelen som han inte hunnit ta ut eller som blivit helt outnyttjad.
12. Semesterpremien betalas i samband med den löneutbetalning då arbetstagarens lön för den dag då han eller hon återvänder till arbetet betalas. Om semestern har delats betalas motsvarande del av semesterpremien då de enskilda delarna av semestern upphört.
Lokalt kan avtalas om att semesterpremien betalas antingen i en eller flera rater, dock så att den i sin helhet är betald senast före början av det följande semesterkvalifikationsåret.
Om en arbetstagares anställningsförhållande upphör på ovan avsett sätt före den lokalt överenskomna tidpunkten för utbetalning av semesterpremie, betalas semesterpremien då anställningsförhållandet upphör, om arbetstagaren i övrigt enligt detta kollektivavtal är berättigad till semesterpremie.
Lokalt kan avtalas om att semesterpremien eller en del av den ersätts med motsvarande ledighet, som ska tas ut före utgången av semesterkvalifikationsåret.
33 §Matsalar och klädskåp
1. På varje arbetsplats eller i dess omedelbara närhet utrustas ändamålsenliga matsalar och låsbara klädskåp som arbetsgivaren håller rena och varma. Likaså bereds på varje arbetsplats behövlig tvättutrustning.
2. Arbetstagarna ska ha tillgång till friskt vatten.
VI FÖRTROENDEMÄN, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE OCH FACKAVDELNING
34 §Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige
Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som en del av detta kollektivavtal.
Ersättning till huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig fr.o.m. 1.4.2020:
Antal arbetstagare Befrielse h/vecka Ersättning
-20 | 1,5 | 79 |
21-30 | 6 | 79 |
31-40 | 7 | 79 |
41-60 | 8 | 103 |
00-00 | 00 | 000 |
81-100 | 12 | 113 |
101-140 | 15 | 134 |
141-180 | 18 | 143 |
181-220 | 20 | 143 |
221-260 | 27 | 155 |
261-320 | 28 | 155 |
321-420 | 32 | 178 |
421- | helt befriad | 179 |
Vid fastställandet av längden på den fritid som beviljas huvudförtroendemannen konstateras antalet arbetstagare på arbetsplatsen omedelbart före huvudförtroendemannavalet samt vid en motsvarande tidpunkt ett år efter valet. Arbetstagare i ett anställningsförhållande på en viss tid på högst 3 månader medräknas inte i antalet arbetstagare. Denna längd på befrielsen som härvid fastställs iakttas fram till nästa granskning.
Grundlönen för en huvudförtroendeman i huvudsyssla ska minst följa med löneutvecklingen för den yrkesgrupp till vilken han eller hon hörde när han eller hon blev vald till huvudförtroendeman.
Huvudförtroendemannens löneutveckling som avses i denna paragraf och behov av befrielse justeras minst en gång per år på ett sätt avtalas lokalt.
35 §Fackavdelningsmöten
Industrifacket rf:s registrerade underförening och avdelning, arbetsrumskollektiv eller motsvarande på föreningens arbetsplatser har möjlighet att utanför arbetstiden (före arbetstidens början, under matrasten eller omedelbart efter avslutad arbetstid samt enligt särskild överenskommelse under den tid som infaller under veckovilan) arrangera möten om frågor som gäller anställningsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:
a. En överenskommelse med arbetsgivaren ska, såvitt möjligt, ingås tre dagar innan det planerade mötet ordnas på arbetsplatsen eller på ett ställe som avses i detta avtal.
b. Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats som är i arbetsgivarens besittning och belägen antingen på arbetsplatsen eller i närheten av arbetsplatsen. Om en sådan inte finns ska man vid behov förhandla för att nå en ändamålsenlig lösning. Vid valet av mötesplats ska man bl.a. fästa uppmärksamhet vid att bestämmelserna om arbetarskydd, arbetshygien och brandsäkerhet kan iakttas och att mötet inte stör affärs- eller produktionsverksamhet.
c. Det är organisationen och arrangörerna som har reserverat möteslokalen som ansvarar för förloppet och ordningen under mötet och för ordning och reda i möteslokalen Organisationens förtroendepersoner ska finnas tillgängliga under mötet.
d. Mötesarrangörerna har rätt att kalla till mötet representanter för förbundet som är avtalspart i kollektivavtalet och dess underförening samt för den aktuella centralorganisationen.
e. Industrifacket rf:s tjänsteman har rätt, efter att först ha kommit överens om detta med arbetsgivaren, besöka en arbetsplats som omfattas av detta kollektivavtals tillämpningsområde och göra sig förtrogen med förhållandena där.
36 §Innehåll av medlemsavgifter till fackföreningar
Arbetsgivaren innehåller, om arbetstagaren gett sin fullmakt därtill (uppbördsavtal), medlemsavgifterna till Industrifacket rf från arbetstagarens lön per löneperiod och redovisar dem på ett av Industrifacket rf uppgivet bankkonto. För att ansluta arbetstagaren till systemet ingår arbetsgivaren och arbetstagaren ett uppbördsavtal om medlemsavgifterna.
Medlemsavgiften innehålls från arbetstagarens lön som är underställd förskottsinnehållning per uppbördsperiod som fackavdelningen eller Industrifacket rf skriftligen meddelat för ett kalenderår åt gången som ett belopp i procent eller euro. Om den innehållna medlemsavgiften meddelas till arbetstagaren i lönespecifikationen eller på motsvarande sätt. Arbetsgivaren skickar två gånger per år till Industrifacket rf eller en instans som för dennes räkning sköter medlemsavgifterna en utredning över de innehållna medlemsavgifterna enligt förbundets anvisningar.
Medlemmen meddelar Industrifacket om uppbörd av medlemsavgift som ska upphöra under anställningsförhållandet eller om en oavlönad period under anställningsförhållandet.
Informationen om uppbördsavtalet och dess slutdatum förmedlas till arbetstagaren, arbetsgivaren, förtroendemannen och Industrifacket rf. När anställningsförhållandet upphör anmäler arbetstagaren om att uppbördsavtalet upphör till Industrifacket rf. Arbetsgivaren meddelar Industrifacket rf om att arbetstagarens anställningsförhållande och uppbördsavtalet upphör i en medlemsavgiftsutredning.
37 §Anslagstavlor
Meddelanden och kungörelser från Industrifacket rf och dess lokala avdelning får inom fabriksområdet endast fästas på de anslagstavlor som arbetsgivaren anvisat för detta ändamål. Meddelandena får inte stå i strid mot detta kollektivavtal och inte heller kränka arbetsgivaren eller hans eller hennes representant.
VII FÖRHANDLINGSORDNING
38 §Personliga anställningsfrågor
Arbetstagaren ska reda ut frågor som gäller anställningen med sin chef. Om arbetstagaren inte direkt har fått ärendet utrett med sin chef, kan han eller hon överföra ärendet till förhandlingar mellan förtroendemannen för avdelningen eller en motsvarande enhet och arbetsgivarens representant. Om ärendet inte heller på så sätt kan utredas, kan den ovan nämnda förtroendemannen överföra ärendet till huvudförtroendemannen.
39 §Lokala avtal
Om frågor som separat omnämns i kollektivavtalet kan lokalt antingen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller arbetsgivaren och förtroendemannen avtalas annat enligt förhandlingsordningen i detta kollektivavtal. Avtalet kan ingås för en viss tid eller för att gälla tills vidare. Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader, om man inte avtalat annat om uppsägningstiden.
Ett avtal mellan förtroendemannen och arbetsgivaren är bindande för arbetsgivaren och samtliga arbetstagare som förtroendemannen representerar. Avtalet ska ingås skriftligen om någondera avtalsparten så önskar. Då ett avtal har ingåtts skriftligen utgör det en del av kollektivavtalet och det tillämpas även efter att kollektivavtalets giltighetstid i övrigt har upphört.
Protokollsanteckning 1:
När det är fråga om ett ärende som gäller hela företaget, arbetsavdelningen eller en större arbetsgrupp, avtalas om det med förtroendemannen. Förbunden rekommenderar att permanenta avtal ingås skriftligen. Förtroendemannen ges alla nödvändiga uppgifter för avtalsförhandlingarna i så god tid som möjligt innan förhandlingarna inleds.
Svårigheter med dialogen
Ett gott samarbete mellan förtroendemännen och arbetsgivarens representanter på arbetsplatsen skapar förutsättningar för såväl lokala avtal som förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft och sysselsättning och en god arbetsmiljö.
Som en del av att främja ingåendet av lokala avtal ger förbunden stöd till avtalsparterna på arbetsplatserna vid svårigheter med dialogen. Om det uppstår problem kan en eller båda parterna kontakta förbunden och be om hjälp. På vilka sätt samarbetet sedan utvecklas, övervägs därefter utifrån varje arbetsplats behov. I eventuella problem ingriper man dock utan dröjsmål.
Resultat med lokala avtal
För att företagen ska lyckas med att ingå lokala avtal, krävs en gemensam förståelse av ändringsbehovet, tillit och mod att komma överens.
Om det redan har gjorts försök på arbetsplatsen att avtala om viktiga frågor gällande förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft, sysselsättning eller arbetshälsa, men man inte har lyckats med detta, kan förhandlingsparterna tillsammans eller var för sig be om stöd av företrädare för båda förbunden för de lokala förhandlingarna för att överenskommelser ska kunna uppnås. Målet är att företagen får hjälp med svårigheter i avtalsförfarandet så tidigt som möjligt. Man ingriper i eventuella svårigheter utan dröjsmål.
Förbunden kan också bistå förhandlingsparterna genom att belysa andra alternativ som kollektivavtalet och arbetslagstiftningen erbjuder för att komma till rätta med ändringsbehovet. Förbunden lägger sig inte i de lokala parternas avtalsfrihet.
Lösningar kan uppnås till exempel genom att
- avveckla hinder för lokala avtal och fördomar kring detta,
- kartlägga behov och möjligheter för lokala avtal,
- säkerställa att avtalsparterna har tidsenlig information om avtalets bakgrund och mål.
40 §Medling vid meningsskiljaktigheter Förhandlingsskyldighet
1. Om det mellan arbetsgivaren och arbetstagaren uppstår
meningsskiljaktigheter i frågor som gäller tillämpningen eller tolkningen av detta avtal, ska man på arbetsplatsen eftersträva en förlikning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Förhandlingarna ska inledas snarast möjligt och senast inom två veckor efter att förhandlingsförslaget har lagts fram. Förhandlingarna ska föras utan onödiga dröjsmål.
2. Om en fråga som nämns i punkt 1 ovan inte kan lösas på arbetsplatsen kan den föras till förbunden för avgörande. Om den ena lokala parten vill föra ärendet till förbunden för avgörande ska det uppgöras en promemoria om ärendet som båda parterna undertecknar och i vilken föremålet för meningsskiljaktigheten skildras och som innehåller båda parternas ställningstaganden med detaljerade motiveringar. Ett exemplar av promemorian ska överlämnas till de båda lokala parterna.
3. En meningsskiljaktighet som man inte har kunnat lösa i förhandlingarna mellan förbunden kan föras till arbetsdomstolen för behandling.
VIII SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
41 §Möten inom Industrifacket rf:s förvaltningsorgan
Arbetstagare som har valts till Industrifacket rf:s förbundsmöte, fullmäktige, styrelse eller permanenta organ som dessa inrättat (sektorsdirektionen, kollektivavtalsdelegationen, svenskspråkiga sektionen, sektionen för arbetsmiljön och jämlikhet, ungdomssektionen, utbildningssektionen och sektionen för kultur och fritid) har rätt att få befrielse från arbete för att delta i dessa förvaltningsorgans officiella möten.
Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela om behovet av befrielse från arbetet och förete vederbörlig utredning över den tid som han eller hon behöver för deltagande i mötet. Utredningen kan vara till exempel en officiell möteskallelse, av vilken det framgår vilket organs möte det handlar om samt mötestid och plats.
42 §Utbildningar och utvecklingstillfällen
Arbetsgivaren kan utöver arbetstagarens ordinarie årsarbetstid besluta om utbildning i kompletterande syfte samt i hantering av maskiner eller i säkerhet eller i effektivitets- och kvalitetsförbättrande syfte, antingen på arbetsplatsen eller på av arbetsgivaren anvisad plats. Sådana utvecklingstillfällen får högst omfatta 8 timmar per kalenderår.
Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årsarbetstid som regleras i kollektivavtalet. För utbildningar eller utvecklingstillfällen betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden, inklusive eventuella arbetstids- och miljötillägg.
Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan genomföras på så sätt att arbetsskiftets längd utökas med varaktigheten för utbildningen eller utvecklingstillfället, dock med högst två timmar per dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan också utgöra en hel dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan inte ske på söckenhelger.
I övrigt iakttas angående utbildningsverksamheten bestämmelserna i det allmänna avtalet mellan förbunden.
Protokollsanteckning:
Om utbildningar eller tillfällen enligt ovan anordnas utanför arbetsplatsen tillämpas bestämmelserna i 23 § i fråga om ersättning av resekostnader.
43 §Rationalisering
1. Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som en del av detta kollektivavtal.
2. Beträffande arbets- och tidsundersökningar iakttas de grunder som man avtalat om i det allmänna avtalet mellan förbunden.
44 §Företagets interna informationsverksamhet
Angående företagets interna informationsverksamhet iakttas bestämmelserna i det allmänna avtalet mellan förbunden.
45 §Anlitande av utomstående arbetskraft
1. Företaget ska begränsa anlitandet av hyrd arbetskraft, dvs. kommenderingsmän, till att bara gälla utjämningen av arbetstoppar eller till uppgifter som annars är tids- eller kvalitetsmässigt begränsade och som man på grund av att arbetet är brådskande, kräver en begränsad tid, ställer särskilda krav på yrkesskickligheten, förutsätter specialverktyg eller av andra motsvarande skäl inte kan låta företagets egna arbetstagare utföra. Uthyrning av arbetskraft ska anses osund om hyrda arbetstagare som levererats av olika företag som skaffar arbetskraft en längre tid utför företagets normala arbete vid sidan om dess ordinarie arbetstagare och under samma arbetsledning. Om anlitande av hyrd arbetskraft kan det avtalas något annat lokalt. Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som en del av detta kollektivavtal.
2. Ett arbetsavtal får inte ges en sådan form enligt vilken det vore fråga om ett entreprenadavtal mellan självständiga företagare när det i själva verket handlar om ett arbetsavtal.
46 §Organisationsbestämmelser
1. Arbetsgivaren är berättigad till att arrangera kontroll över arbetstid och produktion genom att använda apparater som lämpar sig för passerkontrollen eller övriga apparater. Arrangemanget ska vara sådant att det inte förorsakar arbetstagaren onödig tidsförlust.
2. En arbetstagare som vill bli borta från arbetet bör meddela chefen om detta. Chefen beviljar befrielsen ifall arbetsuppgifterna tillåter denna. Om anmälan om insjuknande som ska göras åt arbetsgivaren stadgas i 26 §.
3. När en arbetstagare avlägsnar sig från arbetsplatsen och det existerar en grundad anledning därtill, kan arbetstagaren kontrolleras. När kontrollen genomförs får i arbetstagarens integritetsskydd ingripas endast i den omfattning som en ändamålsenlig kontroll förutsätter.
4. Det är strängt förbjudet att inneha, förtära och vistas under påverkan av alkoholhaltiga drycker inom fabriksområdet.
5. Om arbetsgivaren har grundad anledning att misstänka att en person är rusmedelspåverkad på arbetsplatsen, ska personen på uppmaning av sin arbetsgivare på ett tillförlitligt sätt bevisa att han eller hon är drogfri.
47 §Avtalets giltighet
1. Kollektivavtalet gäller 18.1.2022–31.12.2023, om inte annat följer av nedanstående, och förlängs därefter med ett år i sänder, såvida inte någon av parterna skriftligt säger upp det senast två månader innan det går ut.
Höjningarna för 2023 och avtalsperioden avtalas före slutet av september 2022. Löneförhöjningarna bestäms i första hand med mätare som förbunden kommer överens om. Om man inte når samförstånd om mätarna före slutet av augusti 2022, kommer lönejusteringarna för 2023 att förhandlas före slutet av september 2022.
Om lönejusteringarna för 2023 inte kan avgöras på de ovan nämnda sätten före slutet av september 2022, löper avtalet ut 31.12.2022, om inget annat avtalas.
2. Under förhandlingarna i syfte att ta fram ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i kollektivavtalet till och med att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna avslutats.
Detta kollektivavtal har gjorts upp i två identiska exemplar, ett för varje avtalspart.
Helsingfors den 21 januari 2022
KEMIINDUSTRIN KI RF INDUSTRIFACKET RF
Kemiindustrin rf Industrifacket rf | |||
FÖR | FÖRNYANDE | AV | |
KOLLEKTIVAVTALET FÖR | OLJE-, | NATURGAS- | OCH |
PETROKEMISKA INDUSTRIN FÖR TIDEN 18.1.2022–31.12.2023
Datum 21.1.2022
Plats Kemiindustrin rf, Södra kajen 10, Helsingfors
Närvarande Kemiindustrin rf
Xxxxx Xxx-Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
Industrifacket rf Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxx
1. Avtalsperiod, avtalets giltighet och undertecknande av kollektivavtalet
Det konstaterades att det nya kollektivavtalet från och med 18.1.2022 ersätter det undertecknade kollektivavtalet mellan parterna för tiden 5.02.2020-31.12.2021. Detta avtal gäller 18.1.2022–31.12.2023, om inte annat avtalas.
Det konstaterades att förbunden har 18.1.2022 uppnått ett förhandlingsresultat om text- och löneändringar i kollektivavtalet för olje-, naturgas- och petrokemiska industrin. Förbunden har idag undertecknat kollektivavtalet som gäller ovan nämnda bransch.
2. Löneförhöjningar
2.1. Den allmänna förhöjningens storlek och tidpunkt År 2022
Arbetstagarens personliga lön utan tjänstetidstillägg och andra separata tillägg höjs 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning på 1,6 procent.
År 2023
Höjningarna för 2023 och avtalsperioden avtalas före slutet av september 2022. Löneförhöjningarna bestäms i första hand med mätare som förbunden kommer överens om. Om man inte når samförstånd om mätarna före slutet av augusti 2022, kommer lönejusteringarna för 2023 att förhandlas före slutet av september 2022.
Om lönejusteringarna för 2023 inte kan avgöras på de ovan nämnda sätten före slutet av september 2022, löper avtalet ut 31.12.2022, om inget annat avtalas.
2.2. Den företagsspecifika löneförhöjningens storlek och tidpunkt
Lönerna i enskilda företag eller på enskilda verksamhetsställen höjs 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter med en lokal pott om 0,4 procent, vars fördelning bestäms av arbetsgivaren. Den lokala potten beräknas utifrån det sammanlagda beloppet av de personliga lönerna för arbetstagare i ett anställningsförhållande i januari 2022, som omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde. Lönerna för arbetstagare som är borta från arbetet en hel månad räknas inte med, om en vikarie har anställts för arbetstagaren.
Beräkning av den lokala potten
Som löner används tids-, ackords- och premiearbetslöner utan separata tillägg, till exempel tjänsteårs-, skift-, miljötillägg.
Exempel på beräkning av den lokala potten
Företaget har i januari tre arbetstagare, A, B och C. A:s lön är 15,05 euro/timme, B:s lön är 14,93 euro/timme och C:s lön är 16,16 euro/timme. Lönerna (15,05 + 14,93 + 16,16) uppgår sammanlagt till 46,14 euro/timme. Den lokala potten är därmed 46,14 euro/timme x 0,4 % = 0,18 euro/timme. För höjning av arbetstagarnas timlöner används sammanlagt 0,18 euro/timme på det sätt som arbetsgivaren bestämmer.
2.3. Krisklausul
Om företagets verksamhetsförutsättningar kräver det kan man lokalt helt eller delvis avstå från löneförhöjningarna för 2022 och 2023 genom överenskommelse med huvudförtroendemannen. Om de löner som betalas i företaget ligger på samma nivå som tabellönerna kan man lokalt komma överens om att för en bestämd tid helt eller delvis återgå till den tidigare tabellönen.
2.4. Företaget ingår ett permanent avtal om löneutbetalning en gång i månaden
Om avtalet om att permanent övergå till löneutbetalning en gång i månaden ingås före 31.3.2022, betalas löneförhöjningen för 2022 i sin helhet ut som en allmän förhöjning på 2,0 procent. Avtalet ingås skriftligen. Övergången till löneutbetalning en gång i månaden kan även ske efter 31.3.2022.
Detta gäller inte de företag där lönerna redan nu betalas en gång i månaden.
2.5. Information som ska ges huvudförtroendemannen
Efter genomförda löneförhöjningar ska arbetsgivaren inom skälig tid underrätta huvudförtroendemannen, eller om ingen huvudförtroendeman har utsetts, hela arbetstagargruppen om storleken på den pott som använts i företaget för höjning av arbetstagarnas löner.
2.6. Avtal om att senarelägga lönejusteringarna
Om höjningen senareläggs ska avtalet ingås skriftligen med huvudförtroendemannen senast 31.3.2022. Om det inte finns en förtroendeman på företaget, håller arbetsgivaren förhandlingar med hela personalgruppen. Avtalet ingås skriftligen.
Om man avtalar om att senarelägga lönejusteringen, ska man samtidigt avtala om att det eventuella inkomstbortfallet till följd av ändringen ersätts med en motsvarande post av engångskaraktär. Mellanskillnaden utbetalas senast då löneförhöjningen verkställs.
2.7. Iakttagande av löneförhöjningar vid genomförandet av löneförhöjningar enligt kollektivavtalet
Om företagen gör löneförhöjningar vid tidpunkter som avviker från de löneförhöjningar som avtalas i kollektivavtalet, kan man lokalt avtala om att beakta löneförhöjningarna utifrån kollektivavtalet då de genomförs. Då ska arbetstagaren informeras om att förhöjningen omfattar en förhöjning som bygger på kollektivavtalet.
2.8. Förbundens stöd
Förbunden upprättar en gemensam anvisning inklusive exempel och ordnar utbildning för de lokala parterna om höjning av lönerna enligt kollektivavtalet.
2.9. Lönetabeller
Lön enligt svårighetsklass för fullt arbetsföra arbetstagare över 18 år är fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.
Olje-, naturgas- och petrokemiska industrin från och med 1.4.2022 eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Lönegrupp | euro/månad |
1 | 2360 |
2 | 2186 |
3 | 2074 |
4 | 1968 |
5 | 1896 |
Förhöjning av lönetabeller i lönesystem i enskilda företag
Lönerna enligt svårighetsklass enligt enskilda företags lönesystem höjs på det sätt som avtalats i lönesystemet. Om inget annat har avtalats, höjs tabellönerna i enskilda företag fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med 2,0 procent.
Riktgivande timlöner för unga arbetstagare är fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Riktgivande
cent/tim
euro/månad
timlöner för unga me arbetstagare
15 år | 898 | 1518 |
16 år | 913 | 1542 |
17 år | 921 | 1560 |
Förbunden har kommit överens om rekommendationen Lär känna arbetslivet och tjäna en slant för åren 2022–2023. Avtalet finns som bilaga till kollektivavtalet.
2.10. Förhöjning av medeltimförtjänst
Medeltimförtjänsten höjs 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med samma belopp i cent eller euro som den individuella lönen.
2.11. Användning av individuell arbetstidsformsspecifik lönedel vid löneförhöjningar
Individuella arbetstidsformsspecifika lönedelar som bildats i samband med lönejusteringarna 2018 höjs inte med de kollektivavtalsenliga höjningarna.
3. Textändringar
3.1. 5 § Anställningsförhållandets uppkomst och upphörande
Hänvisningarna till paragrafer ändras så att de motsvarar den nya samarbetslagen (1333/2021) enligt följande:
Beräkning av förhandlingstid
6. Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete inom företag (1333/2021) iaktta bestämmelserna i lagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den. När en arbetsgivare som omfattas av samarbetslagen överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda trots vad som i 19 § i samarbetslagen stadgas om förhandlingsframställning, och i 23 § om uppfyllandet av förhandlingsförpliktelse, förutsatt att förhandlingar förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning upprättats och på basis av de på förhand givna erforderliga uppgifterna under sådan förhandlingstid som definieras i 23 § i samarbetslagen, om inte annan förhandlingstid har avtalats med stöd i lagen.
Protokollsanteckning:
Paragrafhänvisningar till samarbetslagen görs endast för kännedom.
3.2. 6 § Ordinarie arbetstid
Allmänna bestämmelser, Protokollsanteckning 1
Ändras så att den lyder:
Arbetstider som ska iakttas i olika arbetstidsformer och särskilda bestämmelser om organisering av arbetstid finns antecknade i 7, 8 och 9 § i detta kollektivavtal.
Innan ett nytt arbetstidsarrangemang tas i bruk konstateras gemensamt av vilken arbetstidsform enligt kollektivavtalet arrangemanget omfattas.
3.3. 6 § Ordinarie arbetstid, Flextid
En ny punkt, Flextid, läggs till enligt följande:
Flextid
Som uppföljningsperiod för den maximala flexibla arbetstiden kan tolv månader användas.
3.4. 6 § Ordinarie arbetstid, Arbetstidsbank
Texten om arbetstidsbanken ändras. Den nya texten gäller fram till 31.12.2023 oberoende av användningen av optionsåret, varefter texten om arbetstidsbank återgår till samma formulering som under avtalsperioden 5.2.2020–31.12.2021, om inte något annat avtalas i kollektivavtalsförhandlingarna. Den nya texten om arbetstidsbanken:
Om arbetstidsbank avtalas lokalt. Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och personalens representant.
Den maximala ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka, som inte begränsas av bestämmelsen om maximal arbetstid enligt 6 § i kollektivavtalet, avtalas när arbetstidsbanken införs. I enlighet med avtalet kan det i arbetstidsbanken sparas arbetstid, betalda ledigheter enligt kollektivavtalet, sparade ledigheter, penningförmåner som omvandlats till arbetstid eller andra förmåner vars värde kan uppskattas i pengar.
Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen.
Förbunden är överens om
• att beviljande och uttag av ledighet inte får leda till behov av övertid eller till att produktionen stannar av
• den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.
3.5. 6 § Ordinarie arbetstid, Ändring av arbetsskiftsförteckningen och arbetstidsutjämningsschemat
Till det andra stycket om ändring av tidsfristen för meddelande om ändring av arbetsskiftsförteckningen eller arbetstidsutjämningsschemat läggs tills möjligheten att avtala frågan lokalt enligt följande:
Ändringar av arbetsskiftsförteckningen och utjämningsschemat för arbetstiden av permanent karaktär som minst fortgår i en månad ska meddelas ifrågavarande arbetstagare minst två veckor på förhand och tillfälliga ändringar tre dagar innan ändringen träder i kraft, om inte annat avtalas lokalt om tidsfristerna för meddelandet. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av oförutsägbara skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen, till exempel sjukfrånvaro, maskindefekter eller akut förändring av orderstocken. Före en ändring görs ska man förhandla om ändringen med huvudförtroendemannen, och om en ändring som gäller en enskild arbetstagare med arbetstagaren i fråga.
3.6. 6 § Ordinarie arbetstid, Avlösning och ändring av skift
Definitionen av skiftarbete ändras så att perioden för växling av skift kan avtalas lokalt på ett annat sätt, så att perioden kan vara längre än tre veckor.
I skiftarbete ska arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst 3 veckors intervaller. Man kan lokalt avtala om en annan växlingsperiod. Arbetstagaren kan dock, om så avtalas, kontinuerligt hållas i samma skift, dock inte i nattskift.
3.7. 10 § Vilotider Daglig vilotid
10 § punkt 2 ändras så att längden på måltidsrasten kan avtalas lokalt även kollektivt.
2. Genom lokalt avtal kan man iaktta en matrast på en halv timme så att arbetstagaren under denna rast utan hinder får avlägsna sig från arbetsplatsen.
3.8. 16 § Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete
Till paragraf 16 läggs till en ny punkt 3, enligt vilken tidpunkterna för tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete kan avtalas lokalt på något annat sätt.
3. Lokala avtal om tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete
Tidpunkterna för tilläggen för skift-, kvälls- och nattarbete kan lokalt avtalas på något annat sätt.
3.9. 18 § Löneutbetalning
Under punkt 1 tillfogas en rekommendation om att betala lönerna en gång i månaden, möjlighet att betala rörliga timbaserade lönedelar och hantera oavlönade frånvaron en gång i månaden samt ändras protokollsanteckningen.
1. Förbunden rekommenderar att lönerna betalas en gång i månaden. Om inte annat avtalas lokalt, betalas lönerna på avtalade avlöningsdagar minst två gånger per månad. Rörliga lönedelar, till exempel timbaserade tillägg och lön för övertidsarbete, kan betalas och oavlönade frånvaron hanteras en gång i månaden. Om avlöningsdagen infaller på en söndag eller en helgdag betalas lönen föregående vardag.
Om man på arbetsplatsen övergår till månadslön enligt § 19 kan lön betalas en gång per månad.
Protokollsanteckning:
Med rörliga timbaserade lönedelar avses timbaserade tillägg som räknas separat, till exempel skifttillägg, specialmiljötillägg, grunddelar och förhöjningsdelar för mertids- och övertidsarbete, söndagsförhöjning, ersättningar för storhelg eller storhelgsafton samt ersättningar för veckovila.
3.10. 21 § Söckenhelgsersättning
I andra stycket tillfogas ledighet på grund av graviditet och föräldraledighet. Detta träder i kraft 1.8.2022.
Söckenhelgsersättningen ska dock endast betalas till en arbetstagare vars anställningsförhållande oavbrutet har fortgått minst tre (3) månader före den nämnda söckenhelgen och förutsatt att arbetstagaren enligt utjämningsschemat för arbetstiden har arbetat på den sista arbetsdagen före söckenhelgen och även på den närmast följande arbetsdagen efter den eller på någon av dessa dagar om frånvaron berott på ett tillstånd av arbetsgivaren, permittering, graviditets- eller föräldraledighet eller baserat sig på frånvaro med lön enligt kollektivavtalet.
3.11. 26 § Lön för sjuktid Ersättningsperiod
Stycket efter tabellen ändras så att det lyder:
Om arbetstagaren återinsjuknar i samma sjukdom inom 30 kalenderdagar anses frånvaron tillsammans bilda en sjukdom.
För att återfall i samma sjukdom ska kunna betraktas som en ny sjukdom ska arbetstagaren arbeta enligt
arbetsskiftsförteckningen under en period om 30 kalenderdagar.
Semesterdagar räknas inte med i denna tidsperiod.
3.12. 27 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet
Till lönen för moderskaps- och faderskapsledighet tillfogas mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen, och en ny protokollsanteckning 3 läggs till efter punkten före totalplanen.
Lön för moderskapsledighet
2. Till en arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått minst sex månader före förlossning betalas under moderskapsledighet mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen för de tidsperioder som avses i 26 § punkt 1 från början av den första dagen av moderskapsledigheten med stöd av 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.
Lön under faderskapsledighet
3. Till en arbetstagare betalas mellanskillnaden mellan lönen för ordinarie arbetstid och dagpenningen för en period av faderskapsledighet på sex (6) dagar. Vid betalningen av lön för faderskapsledighet iakttas samma bestämmelser som vid betalningen av lön för moderskapsledighet.
Protokollsanteckning:
Utbetalningen av utjämningslön förutsätter arbetstagarens redogörelse av moderskaps-/faderskapspenningens storlek och utredning av motsvarande dagpenningar för familjeledighet efter att familjeledighetsreformen har trätt i kraft.
3.13. 27 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet, Adoptionsledighet
En ny punkt 4 läggs till och numreringen ändras på motsvarande sätt
Adoptionsledighet
4. När en arbetstagare adopterar ett barn och har enligt sjukförsäkringslagen rätt till föräldrapenning för adoptivföräldrar, betalas mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen till adoptivmodern enligt 27 § punkt 2 och till adoptivfadern enligt
27 § punkt 3. Förutsättningen för detta är att anställningsförhållandet har varat oavbrutet i minst sex månader före det att adoptivbarnet tagits i vård.
3.14. 36 § Innehåll av medlemsavgifter till fackföreningar
Följande mening i det andra stycket stryks: ”Vid slutet av kalenderåret eller anställningsförhållandet ger arbetsgivaren arbetstagaren på ett sätt som godkänts av skattemyndigheten ett intyg över innehållen medlemsavgift eller anmäler direkt till skattemyndigheten.”
Ett nytt tredje stycke tillfogas:
Medlemmen meddelar Industrifacket om uppbörd av medlemsavgift som ska upphöra under anställningsförhållandet eller om en oavlönad period under anställningsförhållandet.
3.15. 39 § Lokala avtal
Tillfogas efter det första stycket, före protokollsanteckningarna.
Svårigheter med dialogen
Ett gott samarbete mellan förtroendemännen och arbetsgivarens representanter på arbetsplatsen skapar förutsättningar för såväl lokala avtal som förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft och sysselsättning och en god arbetsmiljö.
Som en del av att främja ingåendet av lokala avtal ger förbunden stöd till avtalsparterna på arbetsplatserna vid svårigheter med dialogen. Om det uppstår problem kan en eller båda parterna kontakta förbunden och be om hjälp. På vilka sätt samarbetet sedan utvecklas, övervägs därefter utifrån varje arbetsplats behov. I eventuella problem ingriper man dock utan dröjsmål.
Resultat med lokala avtal
För att företagen ska lyckas med att ingå lokala avtal, krävs en gemensam förståelse av ändringsbehovet, tillit och mod att komma överens.
Om det redan har gjorts försök på arbetsplatsen att avtala om viktiga frågor gällande förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft, sysselsättning eller arbetshälsa, men man inte har lyckats med detta, kan förhandlingsparterna tillsammans eller var för sig be om stöd av företrädare för båda förbunden för de lokala förhandlingarna för att överenskommelser ska kunna uppnås. Målet är att företagen får hjälp med svårigheter i avtalsförfarandet så tidigt som möjligt. Man ingriper i eventuella svårigheter utan dröjsmål.
Förbunden kan också bistå förhandlingsparterna genom att belysa andra alternativ som kollektivavtalet och arbetslagstiftningen erbjuder för att komma till rätta med ändringsbehovet. Förbunden lägger sig inte i de lokala parternas avtalsfrihet.
Lösningar kan uppnås till exempel genom att
• avveckla hinder för lokala avtal och fördomar kring detta,
• kartlägga behov och möjligheter för lokala avtal,
• säkerställa att avtalsparterna har tidsenlig information om avtalets bakgrund och mål.
3.16. 41 § Möten inom Industrifacket rf:s förvaltningsorgan
41 § mom. 2 Möten inom Industrifacket rf:s förvaltningsorgan ändras enligt följande:
Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela om behovet av befrielse från arbetet och förete vederbörlig utredning över den tid som han eller hon behöver för deltagande i mötet. Utredningen kan vara till exempel en officiell möteskallelse, av vilken det framgår vilket organs möte det handlar om samt mötestid och plats.
3.17. 45 § Anlitande av utomstående arbetskraft
Möjligheten att avtala lokalt om anlitande av hyrd arbetskraft läggs till. Stycke 1 ändras så att det lyder:
Företaget ska begränsa anlitandet av hyrd arbetskraft, dvs. kommenderingsmän, till att bara gälla utjämningen av arbetstoppar eller till uppgifter som annars är tids- eller kvalitetsmässigt begränsade och som man på grund av att arbetet är brådskande, kräver en begränsad tid, ställer särskilda krav på yrkesskickligheten, förutsätter specialverktyg eller av andra motsvarande skäl inte kan låta företagets egna arbetstagare utföra. Uthyrning av arbetskraft ska anses osund om hyrda arbetstagare som levererats av olika företag som skaffar arbetskraft en längre tid utför företagets normala arbete vid sidan om dess ordinarie arbetstagare och under samma arbetsledning. Om anlitande av hyrd arbetskraft kan det avtalas något annat lokalt. Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som en del av detta kollektivavtal.
3.18. Allmänt avtal, 7-4 Ersättningar
Måltidsersättningen för år 2022 ändras till 26,21 euro.
3.19. 8.3 Hyrd arbetskraft
Ett nytt fjärde stycke tillfogas i slutet av punkten enligt följande:
Om anlitande av hyrd arbetskraft kan det avtalas något annat lokalt.
3.20. Avtal om uppsägningsskydd, 14 § Permittering
Efter tillämpningsanvisningen tillfogas ett nytt stycke Oförutsebara och exceptionella omständigheter och en protokollsanteckning enligt följande:
Oförutsebara och exceptionella omständigheter
I händelse av oförutsebara och exceptionella omständigheter som betraktas som force majeure får arbetsgivaren, om permitteringar är nödvändiga, tillämpa en permitteringsvarseltid på fem dagar, om inte annat avtalas lokalt. Som force majeure betraktas oförutsebara omständigheter som arbetsgivaren inte har kunnat påverka genom sina egna åtgärder.
I dessa situationer är den möjliga samarbetsförhandlingstiden fem dagar, om inte annat avtalas lokalt. En arbetsgivare som hör till tillämpningsområdet för samarbetslagen (1333/2021) ska dock följa bestämmelserna i samarbetslagen, dock med de undantag som anges i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet.
Protokollsanteckning:
En oförutsebar och exceptionell situation är inte en sådan situation som upprepas till exempel varje påsk eller jul.
3.21. Bilaga 3 om möjligheterna att ingå lokala avtal i kollektivavtalet
Det upprättas en ny bilaga 3, Möjligheter att ingå lokala avtal i kollektivavtalet, där man samlar de punkter från kollektivavtalet som kan avtalas lokalt på något annat sätt, och numreringen av bilagorna ändras på motsvarande sätt.
3.22. 3.23. Bilaga 4, Tillämpningsanvisning små och medelstora företag och fackföreningsutbildning
Tillämpningsanvisningen läggs till som ny bilaga 4, och numreringen av bilagorna ändras på motsvarande sätt.
DELTAGANDE PÅ KURSER SOM ORDNAS AV INDUSTRIFACKET
Beaktande av små och medelstora företag
Kemiindustrin rf och Industrifacket rf konstaterar tillsammans att små och medelstora företag ska beaktas i antalet kurser och i personalrepresentanternas rätt att delta.
I små och medelstora företag deltar personalrepresentanterna i arbetet och i personalens representationsuppgifter, varvid deltagande på kurser kan orsaka betydliga nackdelar för företagets produktion eller verksamhet. Av de ovan nämnda anledningarna sker kursdeltagandet i små och medelstora företag ofta i ett långsammare tempo än i stora företag. Leveranssäkerheten får inte äventyras på grund av kurser. Övertidsarbete undviks alltid när detta är möjligt och man försöker lösa befrielse från arbetet med flexibla arrangemang.
Om en personalrepresentant har sökt sig till en kurs och arbetsgivaren har nekat deltagande eller om arbetsgivaren måste av produktionsrelaterade eller operativa skäl skjuta upp kursen, försöker man gemensamt hitta en ny, lämplig tidpunkt. I oklara situationer kan parterna kontakta Industrifackets utbildningsenhet och/eller Kemiindustrins experter på anställningsärenden.
I små och medelstora företag deltar inte huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige eller deras suppleanter samtidigt på fackföreningskurser, om inte annat avtalas lokalt.
Utvecklingssamtal
Arbetsgivaren ska åtminstone i början av mandatperioden tillsammans med förtroendemannen xxxxxxxx
• de mål som ska ställas/har ställts för arbetsplatsens förhandlingssystem och förhandlingssystemets funktionsduglighet
• de gemensamma målen för att utveckla företagets verksamhetsförutsättningar, ingåendet av lokala avtal, arbetsplatsen och arbetshälsan
• utbildningar som ordnas av Industrifacket och som omfattas av arbetsgivarens understöd
• behovet av utbildning om förtroendemannens uppgifter och de gemensamma målen samt tidsplanen och målen för denna.
Parterna rekommenderar att man för ett samtal om samma ämnen jämte utbildningsbehov med arbetarskyddsfullmäktige.
Studier
För att erbjuda mångsidigare studiemöjligheter finns i Industrifackets kursutbud även flerformsstudier. I utvecklingen av kurserna utnyttjas erfarenheterna från Kemiindustrins flerformskurs om lokala avtalsförfaranden.
Webbstudier
Av webbstudierna kan en del vara lärarledda digitala föreläsningar som annonseras i förväg och en del studier som avläggs självständigt enligt plan. Arbetsgivaren betalar ersättning för inkomstbortfall även för webbstudier.
För webbstudierna utarbetas en riktgivande plan för tidsanvändningen och framstegen, som den studerande lämnar till kursens lärare. Utbildningarna kan även omfatta gemensamma webbseminarier, material för självstudier och uppgifter. Dessutom kan det finnas kompletterande material som den studerande kan använda efter eget intresse.
För att delta i webbstudier behöver den studerande en dator med tillräckliga funktioner för webbstudier som arbetsgivaren ställer till förfogande. Den studerande kan även använda sin egen dator. Om webbstudier avläggs på arbetsplatsen ska det ordnas ett arbetsrum som möjliggör deltagande i utbildningen utan störningar.
På förbundens webbplats finns en mall som arbetsgivarens och arbetstagarens representanter kan använda för att lägga upp en plan för tidsanvändningen och framstegen.
Helsingfors 23.11.2021
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx
Kemiindustrin rf Kemiindustrin rf
Xxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxx
Industrifacket rf Industrifacket rf
3.23. Bilaga 5, Åtgärder för att företaget ska överleva ekonomiska svårigheter
Före protokollsanteckningen tillfogas ett nytt stycke enligt följande:
När man tillsammans konstaterar att företaget är på väg mot exceptionella ekonomiska svårigheter som skulle leda till att arbetskraften minskas, kan man med arbetsgivarens beslut införa en förlängd semesterperiod som gäller 1.4–31.10.
4. Underteckningsprotokollsanteckningar
4.1 Kontinuerlig förhandling
Syftet med kontinuerliga förhandlingar är att främja samarbetet på arbetsplatserna, utveckla sysselsättningen och produktiviteten i branschen, bereda förändringar av kollektivavtalet under avtalsperioden samt utarbeta gemensamma tillämpningsanvisningar för situationer som upplevs som svåra på arbetsplatserna.
Parterna tillämpar principen om kontinuerliga förhandlingar under avtalsperioden så att de under avtalsperioden förhandlar och söker lösningar kring särskilda teman. Parterna kan också på den andra partens förslag förhandla om andra frågor som uppstår.
Textändringar i kollektivavtalet som avtalas vid förhandlingarna godkänns i avtalsparternas administrativa organ och träder i kraft vid en separat överenskommen tidpunkt.
En gemensam strategi för utveckling av samarbetet och kollektivavtalet
För en målinriktad utveckling av samarbetet och kollektivavtalen utarbetas en gemensam strategi som färdigställs senast 31.5.2022, varefter strategin omsätts i kontinuerliga förhandlingar och i tillsatta arbetsgrupper.
Som utgångspunkt används följande gemensamt överenskomna riktlinjer och innehållet i riktlinjerna konkretiseras.
• Arbetsmarknadsverksamheten är proaktiv, innovativ och progressiv.
• Kundernas behov kan tillgodoses och förändringar bemötas smidigt och snabbt tillsammans både på förbundsnivån och i företagen.
• Man förstår betydelsen av en välmående och motiverad personal för företagens framgång.
• Kemiindustrins attraktionskraft främjas tillsammans, särskilt bland ungdomar.
• Arbetsfreden är tryggad under avtalsperioderna.
• Alla åtgärder syftar till att säkerställa att företagen inom kemiindustrin som bedriver verksamhet i Finland är konkurrenskraftiga på världsmarknaden.
Arbetsgruppen för familjeledighetsreformen
Om familjeledighetsreformen (RP 129/2021) förverkligas, kommer arbetsgruppen att före ikraftträdandet av familjeledighetsreformen (enligt aktuell kunskap i augusti 2022) genomföra anpassningen av lönebestämmelserna gällande moderskaps- och faderskapsledigheten i kollektivavtalet så att de motsvarar familjeledighetsreformen, vilket har med beteckningarna att göra. Det görs på ett sätt som inte bidrar till ökade kostnader och så att det totala antalet lediga dagar med lön förblir på samma nivå som före reformen.
Om arbetsgruppens arbete inte har slutförts när lagen träder i kraft, tillämpas bestämmelsen om lön under moderskapsledighet så att en arbetstagare med rätt till graviditetsledighet och graviditetspenning har rätt till lön för den sammanlagda tiden för graviditetsledigheten och föräldraledigheten för samma tidsperiod som om hon hade fått lön för moderskapsledighet. Bestämmelsen om lön för faderskapsledighet i sin tur tillämpas på så sätt att en pappa som har rätt till föräldraledighet och föräldrapenning har rätt till lön för föräldraledighet för samma tidsperiod som han hade fått lön för faderskapsledighet.
Arbetstidsförsök
Förbunden inleder ett tidsbundet projekt för perioden 18.1.2022– 31.12.2023, där man följer upp arbetsplatsspecifika arbetstidsförsök gällande nya arbetstidsarrangemang som tjänar båda parternas intressen. Genom ett lokalt avtal kan man i dessa försök avvika från bestämmelserna i kapitel 2 i kollektivavtalet under högst den tid som kollektivavtalet gäller. Parterna ska dock i samtliga fall följa arbetstidslagens tvingande lagstiftning (definition av arbetstid, definitioner av mertidsarbete och övertidsarbete och samtycke, maximal arbetstid i genomsnitt 48 timmar per vecka under ett kalenderår).
Om man genom ett lokalt avtal avvikit från bestämmelserna i kollektivavtalet ska avtalet lämnas till förbundens arbetstidsarbetsgrupp för kännedom. Förbunden lägger sig inte i parternas avtalsfrihet.
Arbetsgivarens representant och personalens representant eller personalen tillsammans kan när som helst under avtalsperioden anmäla sin arbetsplats till försöket. Anmälan görs via e-post till adressen xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx
Förbundens arbetsgrupp ger de förhandlingsparter som går med i försöket en inledande utbildning som de tvingande arbetstidsbestämmelserna.
Arbetsgruppen utarbetar 31.10.2023 en rapport om försökets resultat och föreslår utifrån dessa eventuella ändringar till kollektivavtalet eller till handboken om varierande arbetstider i kemiindustrin.
Kemiindustrins läroavtalsmodell för unga
Kemiindustrin rf och Industrifacket rf tillsätter en arbetsgrupp som före 31.5.2022 tar fram en ny modell för lärande i arbetet till yrkesutbildning på andra stadiet. Den nya modellen är tänkt att öka antalet utbildnings- och praktikperioder som unga studerande i åldern 16–20 år genomför i kemiindustrins medlemsföretag. Arbetsgruppen sätter upp riktlinjerna för en ny modell för lönegradering som bygger på yrkesprov, och ingångslönen ägnas särskild uppmärksamhet. I modellen ingår också en utbildningsperiod för lärare som syftar till att öka samarbetet mellan läroanstalterna och företagen. Arbetsgruppen kommer att diskutera modellens funktion med företag, utbildningsanordnare och lärare inom området. När modellen är klar ska den först testas vid lämpliga läroanstalter och företag.
På de arbetsplatser som inför läroavtalsmodellen för unga görs en gemensam genomgång av rutinerna för introduktion av en läroavtalsstuderande.
Syftet med modellen är att öka branschens attraktionskraft bland unga yrkesmänniskor, tillgodose behovet av arbetskraft och det kompetensbehov som utvecklingen mot kolneutrala verksamhetssätt i branschen driver på.
Utveckling av lönesystemen
Det bildas arbetsgrupper bestående av experter från förbunden och företag, som har till uppgift att under två avtalsperioder ta fram ramlönesystem för plastproduktindustrin och kemiproduktindustrin, den kemiska basindustrin och olje-, naturgas- och petrokemiska industrin. Ramlönesystemen styr branscherna att förnya och använda yrkeskunskaper och att arbeta flexibelt och smidigt i enlighet med kraven i verksamhetsmiljön och organisationernas utveckling.
Ramlönesystemet är enkelt att använda och ger även möjlighet att använda och utveckla företagsspecifika lönesystem. Ramlönesystemet ger företaget utrymme att fullfölja sin egen lönepolitik som stödjer styrningen och ledningen av verksamheten samt måluppfyllelsen.
4.2. Lokala avtalsförfaranden som helhet Sparringmöten
Avtalsparterna inleder sparringmöten för lokala avtal avsedda för förhandlingsparterna i företagen. Målet är att nå alla medlemsföretag i Kemiindustrin rf och lägga grunden för avtal på arbetsplatsnivån i branschen.
Gemensamma utbildningar
Avtalsparterna ordnar under våren och hösten en serie möten med företagens förhandlingsparter där man behandlar möjligheterna att ingå lokala avtal och presenterar god avtalspraxis från företag i branschen. Syftet med mötena är att uppmuntra parterna att prova på att ingå lokala avtal.
Kurs om lokala avtal för arbetsgivarnas representanter och förtroendemän i Murikka 29 mars 2022 + en dag på distans
Kemiindustrin rf och Industrifacket rf ordnar tillsammans utbildning för avtalsparterna om möjligheterna att ingå lokala avtal. Syftet med utbildningen är att stötta samarbetet mellan parterna.
Verktyg för planering av arbetstiderna
Avtalsparterna utvecklar under våren 2022 ett lättanvänt verktyg som underlättar de lokala avtalsförfarandena framför allt i arbetstidsfrågor.
Arbetstidsguide
Handboken om varierande arbetstider i kemiindustrin uppdateras. I handboken beaktas små, medelstora och stora företags särskilda behov.
Mätning av samarbetsnivån
Avtalsparterna fortsätter att dela ut information om mätning av samarbetsnivån till arbetsplatserna och erbjuder möjlighet att gå igenom resultaten från nivåmätningen i anslutning till sparringmötena. Syftet med nivåmätningen är att kartlägga styrkorna och utvecklingsmålen i samarbetet. Mätningen kan göras bland arbetsgivarnas och arbetstagarnas representanter eller en större grupp. Teman i samarbetsnivåmätaren är verksamhetsmiljö, tillit, kompetens och arbetshälsa.
Berättelsetävling
Avtalsparterna fortsätter berättelsetävlingen där man samlar in god praxis för lokala avtalsförfaranden. Deltagande i tävlingen sker genom att arbetsplatsen delar med sig av goda exempel på arbetsplatsens förhandlingskultur i samband med ingående av lokala avtal. Arbetsplatsens förhandlingsparter skriver berättelsen antingen tillsammans, var för sig, i par eller i grupp. Berättelser kan publiceras till exempel på förbundens webbplatser. De kommer även att utnyttjas i utvecklingen av lokala avtalsförfaranden i branschen. De bästa berättelserna belönas hösten 2022 på en galakväll som ordnas tillsammans med Fackförbundet Pro.
Uppföljning av ingåendet av lokala avtal i den kemiska industrins avtalsbranscher
Avtalsparterna mäter kvartalsvis hur väl de lokala avtalsförfarandena fungerar med en kort enkätundersökning. Undersökningen fokuserar på lokala avtalsförhandlingar som syftar till att utveckla konkurrenskraften, produktiviteten och arbetshälsan, särskilt i arbetstidsfrågor, och framsteg inom dessa områden. Förbunden behandlar eventuella missförhållanden och vilka åtgärder de kräver av facken i fortgående förhandlingar.
4.3. Förbättring av arbetshälsan
Arbetshälsa skapas genom arbetets mål, syfte och innehåll, men även genom ett ledarskap som identifierar och samordnar arbetsgemenskapens och individernas olika behov, resurser och styrkor samt genom behärskande av arbetsgemenskapsfärdigheter mot en framgångsrik affärsverksamhet. En arbetstagare som mår bra är också produktiv.
Stöd för arbetsförmågan
Avtalsparterna samlar in god praxis för att upprätthålla arbetsförmågan hos arbetstagare i olika åldrar genom att anordna ett gemensamt diskussionsmöte för arbetsgivare och förtroendemän inom branschen.
Minskning av sjukfrånvaro
Man följer upp utvecklingen av sjukfrånvaron med målet att minska sjukfrånvaron. Vid behov utreder man hur produktionsproblem till följd av sjukfrånvaro kan lösas. Man samlar in information om bästa praxis för minskning av sjukfrånvaro. Detta kan exempelvis handla om ersättande arbetsuppgifter, tidigt stöd, sjukfrånvaro med chefens samtycke och samarbete med företagshälsovården.
4.4. Rekommendation om inlärning i arbete
Parterna anser det vara viktigt att utbildning på arbetsplatsen främjar en god arbetskultur och effektiv inlärning. I planeringen, genomförandet och utvärderingen av en inlärningsperiod behövs omfattande och mångsidigt samarbete mellan representanter för läroanstalterna och arbetsplatsen, med beaktande av utbildningens mål.
Om praktikantens uppgifter som uppfyller inlärningsmålen avtalas i praktikavtalet i enlighet med respektive läroanstalts anvisningar. Målet är att praktikanten ska efter praktiken kunna utvärdera sitt kunnande som uppstått under studierna i förhållande till de krav som arbetslivet ställer och utvärdera sitt eget kunnande i förhållande till dem.
För praktikanten utses en arbetsplatshandledare som kan vara en förman, tjänsteman eller arbetstagare som har det kunnande som behövs för handledningen. Arbetsplatshandledarens uppgift är att se till att målen för praktiken uppfylls samt ge tillräcklig introduktion och handledning. Till arbetsplatshandledaren betalas grundlön, eller om det skulle uppstå inkomstbortfall, ersättning för inkomstbortfallet.
4.5. Planerna på arbetsplatsen
Förbunden rekommenderar att de planer som ska upprättas på arbetsplatserna slås samman i en praktisk helhet. Utvecklingsplanen för arbetsgemenskapen enligt den nya samarbetslagen kan innehålla en handlingsplan för arbetarskyddet, en jämställdhetsplan och en jämlikhetsplan. Sammanslagningen av planerna till en fungerande helhet gör det lättare att uppfatta helhetsbilden, minskar den administrativa bördan, bidrar till att upprätthålla planerna och till att koncentrera samtalen kring olika teman på ett sätt som tillgodoser behoven i det praktiska arbetslivet.
4.6. Arbetsfred och tillsynsskyldighet
I 4 § punkterna 2–6 i kollektivavtalet definieras arbetsfred och tillsynsskyldighet samt de olika parternas roller och uppgifter för att bland annat förebygga arbetskonflikter och återställa arbetsfreden. Förbunden kommer att utvärdera det nuvarande systemets funktion och utarbeta en gemensam skriftlig policy senast 30.6.2022 för att effektivisera bestämmelsens funktion och klargöra parternas roller vid hot om arbetskonflikt eller under en arbetskonflikt. Uppmärksamhet kommer bland annat att ägnas åt att i god tid få besked om en överhängande störning av arbetsfreden, ett gemensamt meddelande till parterna i tvisten och att hantera den skador som uppstår. I detta arbete kan förbunden höra företrädare på företagsnivå.
5. Avtalets giltighet
Kollektivavtalet gäller 18.1.2022–31.12.2023, om inte annat följer av nedanstående, och förlängs därefter med ett år i sänder, såvida inte någon av parterna skriftligt säger upp det senast två månader innan det går ut.
Höjningarna för 2023 och avtalsperioden avtalas före slutet av september 2022. Löneförhöjningarna bestäms i första hand med mätare som förbunden kommer överens om. Om man inte når samförstånd om mätarna före slutet av augusti 2022, kommer lönejusteringarna för 2023 att förhandlas före slutet av september 2022.
Om lönejusteringarna för 2023 inte kan avgöras på de ovan nämnda sätten före slutet av september 2022, löper avtalet ut 31.12.2022, om inget annat avtalas.
Under förhandlingarna i syfte att ta fram ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i kollektivavtalet till och med att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna avslutats.
6. Protokollets bindande verkan och justering
Detta protokoll har samma bindande verkan och giltighetstid som kollektivavtalet mellan parterna. Detta protokoll har upprättats i två likalydande exemplar, ett för vardera parten. Detta protokoll anses justerat och godkänt i och med avtalsförbundens undertecknande.
Helsingfors 21.1.2022
KEMIINDUSTRIN KI RF
Xxxxx Xxx-Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
INDUSTRIFACKET RF
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxx