Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR DEN GLASKERAMISKA INDUSTRIN
18.2.2022–31.1.2024
LASIKERAAMINEN TEOLLISUUS LT RY INDUSTRIFACKET RF
KOLLEKTIVAVTAL FÖR DEN GLASKERAMISKA INDUSTRIN 26
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 26
1.1 Avtalets tillämpningsområde 26
1.4 Avtalets bindande verkan, arbetsfred och tillsynsskyldighet 26
KAPITEL 2 INLEDANDE OCH AVSLUTANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 27
Tillämpning av arbetstidslagen 28
Genomsnittlig veckoarbetstid 28
Ändringar i arbetsskiftsförteckningen 29
Förlängning av den ordinarie arbetstiden per dygn 30
Förbundens ställningstagande till 12 timmars arbetsskift 30
Periodarbete enligt arbetstidslagens 7 § 30
3.3 Arbetstid under söckenhelgsveckor 30
3.4 Organisering av den dagliga arbetstiden 31
3.5 Kontroll av arbetstiden 31
3.6 När arbetsdygnet och arbetsveckan inleds 31
Lokalt avtal om inledningen av arbetsvecka och arbetsdygn 31
3.7 Inledande och avslutande arbete 31
3.8 Arbetstiden i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete 32
Tillämpningsområdet för systemet med utjämning av arbetstiden 32
Xxx ledighet för utjämning av arbetstiden införtjänas 32
Dagar som är likställda med ordinarie arbetsdagar 32
Hur extra ledigheter beaktas 33
Beviljande av införtjänad ledighet 33
Fall där anställningsförhållandet upphör 33
Lokalt avtal om att inte ta ut ledigheterna 33
Ersättning enligt bestämmelserna som gäller veckoövertidsarbete 33
3.9 Intermittent treskiftsarbete 34
Arbetstidens längd och utjämning av arbetstiden 34
Ersättning för den minskning i förtjänsten som arbetstidsutjämningen åsamkar 34
Övergång till annan arbetstidsform samt när anställningsförhållandet upphör 34
3.10 Kontinuerligt treskiftsarbete 35
Arbetstidens längd och utjämning av arbetstiden 35
Ersättning för den minskning i förtjänsten som arbetstidsutjämningen åsamkar 35
Övergång till annan arbetstidsform samt när anställningsförhållandet upphör 36
Vilotiden i fall där arbetstiden överskrider tio (10) timmar per dygn 37
3.12 Utbildning och utvecklingsmöjligheter 37
Utförande av övertidsarbete 38
Längd på granskningsperioden för maximiantal arbetstimmar 38
Penningersättningen utbyts mot fritid 39
Ersättning enligt bestämmelserna om veckoövertidsarbete (KA-övertidsarbete) 39
Övertidsarbete som fortgår in på följande arbetsdygn 39
Beräkningsgrunden för övertidsersättning 39
Förutsättningarna för utryckningsarbete 40
När dagarbetare återvänder till övertidsarbete under samma dag 40
KAPITEL 4 LÖNER OCH LÖNEBETALNING 41
Normtimlönerna för blåsare som utför yrkesarbete på tidlön (cent/timme) 41
Unga arbetstagares normtimlöner (cent/timme) 42
Avtal om ackordsprissättningen 42
Granskning av ackordsprissättningen, justering 43
När påbörjandet av ackordsarbete fördröjs 43
4.4 Arbets- och tidsstudier 43
Grunden för systemet med produktionspremier 44
Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete 44
Fastställning av skifttilläggen 44
Skiftarbetstillägget i övertidsarbete 45
Avlösning och växling av skift 45
Lokala avtal om tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete 45
Tillägget för kontinuerligt treskiftsarbete samt fortlöpande tvåskiftsarbete 45
Särskilt tungt och särskilt smutsigt arbete 45
Tilläggets tillämpningsgrund 45
Tjänsteårstilläggets storlek 46
Tidpunkten för utbetalning av tjänsteårstillägget 46
Anställningen upphör innan det årliga tjänsteårstillägget utbetalats 46
4.8 Förflyttning till annat arbete 46
Undantag som gäller tillfälliga överflyttningar 46
Omflyttning till lägre avlönat tidarbete 46
Omflyttning från ackordsarbete till tidlönsarbete 47
Arbetstagare som regelmässigt utför olika arbeten 47
Överflyttning från ett ackordsarbete till annat ackordsarbete 47
Försöksarbete eller undervisningsuppdrag 47
Lokalt avtal i samband med överflyttningar i annat arbete 47
Parternas rekommendation om löneutbetalning via en xxxxxxxxxxxxxxxxx 00
Tidpunkten för löneutbetalningen 48
Omvandling av timlön till månadslön 48
Lokalt avtal om beräkningssättet och användningsperioderna 49
KAPITEL 5 SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR 50
5.1 Ersättning för resekostnader 50
Resor som hänför sig till arbetstagares arbetsuppgifter 50
Ersättning för resekostnader 50
Ersättning för inkvarteringskostnader 51
Ersättning för maten i pengar under helg- och högtidsdagar 51
Begränsning i tillämpningen av punkten 52
Begravnings- och bröllopsdag 52
Valnämnders och valkommissioners möten 53
Beräkningsgrunden för ersättningarna 53
Allmänna förutsättningar för utbetalning av söckenhelgsersättning 53
När söckenhelg sammanfaller med viss frånvarotid 54
Arbetstagare med vecko- eller månadslön 54
KAPITEL 6 SOCIALA BESTÄMMELSER 54
61 § Semester, semesterpenning 54
Fastställning av semester och semesterlön 54
Förutsättningarna för utbetalning av semesterpenning 54
Tidpunkten för utbetalning av semesterpenning 55
Semesterpenningen i fall där anställningsförhållandet upphör 55
Utbetalning av semesterpenning vid avgång med pension 55
Byte av semesterpenning mot ledig tid 56
Tiden för hur länge utbetalning av sjuktidslön fortgår 56
Anställningsförhållanden som fortgått kortare än en månad 56
Insjuknande mitt under arbetsdag 57
Upprepning av samma sjukdom 57
Förfaringsdirektiv för utbetalning av lön för sjuktid 57
Konstaterande av arbetsoförmåga 57
Epidemier: intyg utskrivna av företagshälsovårdare eller hälsovårdare 57
Oklarheter som hänför sig till läkarintyg 58
Företagets egna hälsovårdstjänster bör utnyttjas i första hand 58
Skyldigheten att lämna sjukanmälan 58
Avslag i utbetalningen av lön för sjuktid 58
Missbruk av sjuklönsförmånen 58
Vägledning i riktig tillämpning av bestämmelserna 59
Skador förorsakade av fritidssysselsättning 59
Reducering och förebyggande av frånvaro som beror på sjukdom 59
Avdrag från lönen för sjuktid. Arbetsgivarens återbäringsrätt 60
Beräkningsgrunden för de av arbetsgivaren utbetalda ersättningarna 60
Övriga arrangemang avtalas lokalt 60
Lagstadgade läkarundersökningar 60
Grundförutsättningar (gäller samtliga punkter A-E) 61
Beräkningsgrunden för ersättningarna 62
Allmänna förutsättningar för utbetalning av ersättning 63
Skyddskläder och skyddsutrustning 64
Rekommendation för arbetarskyddssamarbetet i särskilda fall 64
KAPITEL 7 FÖRTROENDEMÄN OCH FACKAVDELNING 64
7.1 Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige 64
Huvudförtroendemans befrielse från arbetet och månatliga ersättning 64
Uppsägning av huvudförtroendemannasuppleant/förtroendemannasuppleant 66
Allmänt avtal mellan förbunden 66
Överenskommelse med arbetsgivaren 67
Fackförbundets representanter 67
Företrädarnas för Industrifacket rf besök på arbetsplatserna 67
7.3 Fackförbundets förvaltningsorgans möten 67
7.5 Innehållning av medlemsavgift till fackförening 68
KAPITEL 8 FÖRHANDLINGSORDNING 68
8.2 Biläggande av meningsskiljaktigheter 69
Förhandlingar mellan förbunden 69
KAPITEL 9 AVTALETS GILTIGHET 70
BILAGA 1 ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRETAGET SKA ÖVERLEVA EKONOMISKA SVÅRIGHETER 71
BILAGA 2 LÖNEBESTÄMMELSER FÖR REPARATIONSAVDELNINGARNAS YRKESARBETARE 72
BILAGA 3 LÖNEGRUPPERING FÖR GLASINDUSTRIN 75
BILAGA 4 LÖNEGRUPPERING FÖR BILGLASINDUSTRIN 81
BILAGA 5 LÖNEGRUPPERING FÖR SPEGELINDUSTRIN 83
BILAGA 6 LÖNEGRUPPERING FÖR SPECIALGLASINDUSTRIN 85
BILAGA 8 SEMESTERLÖNEAVTAL 100
BILAGA 9 AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 102
BILAGA 10 SOMMARPRAKTIKPROGRAMMET LÄR KÄNNA ARBETSLIVET OCH TJÄNA EN SLANT ÅREN 2022–2023 114
BILAGA 11 MÖJLIGHET ATT INGÅ LOKALA AVTAL I KOLLEKTIVAVTALET 116
BILAGA 12 DELTAGANDE I KURSER SOM INDUSTRIFACKET ORDNAR 118
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR DEN GLASKERAMISKA INDUSTRIN FÖR TIDEN 18.2.2022–31.1.2024
Tid 03.3.2022
Plats Södra kajen 10
Närvarande Lasikeraaminen teollisuus LT ry
Xxxxx Xxx-Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
Industrifacket rf Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxx
Förbunden som är parter i avtalet har idag nått ett förhandlingsresultat om förnyande av kollektivavtalet för arbetstagare inom den glaskeramiska industrin med följande ändringar:
1. Avtalsperiod, avtalets giltighet och undertecknande av kollektivavtalet
Det konstaterades att det nya kollektivavtalet från och med 18.2.2022 ersätter det kollektivavtal som parterna har undertecknat för tiden 25.2.2020–31.1.2022. Det här avtalet gäller 18.2.2022–31.1.2024, om inte annat avtalas.
Det konstaterades att förbunden 18.2.2022 har uppnått ett förhandlingsresultat om text- och löneändringar i kollektivavtalet för arbetstagare inom den glaskeramiska industrin. Förbunden har idag undertecknat kollektivavtalet som gäller ovan nämnda bransch.
2. Löneförhöjningar
2.1. Storleken på och tidpunkten för den allmänna förhöjningen År 2022
Arbetstagarens personliga lön utan tjänsteårstillägg och andra separata tillägg höjs 1.5.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med en allmän förhöjning på 1,6 procent.
År 2023
Förhöjningarna 2023 och avtalsperioden är bundna till den lösning som nås av plastproduktindustrin och kemiproduktindustrin samt den kemiska basindustrin hösten 2022. Om ingen lösning nås angående lönejusteringarna för 2023 före utgången av oktober 2022 på ovan nämnda sätt, kommer avtalet att löpa ut 31.1.2023, om inget annat avtalas.
2.2. Storleken på och tidpunkten för den företagsspecifika löneförhöjningen
Företags- eller arbetsplatsspecifika löneförhöjningar genomförs 1.5.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med en lokal pott på 0,4 procent, vars fördelning beslutas av arbetsgivaren. Den lokala potten beräknas utifrån den sammanlagda summan av personliga löner för arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet och som var i ett anställningsförhållande i februari 2022. Lönen för en arbetstagare som var frånvarande från arbetet under hela månaden räknas inte med, om en vikarie har anställts för arbetstagaren.
Beräkning av den lokala potten
Som löner används tidlön, ackordslön och lön för premiearbete utan separata tillägg, till exempel tjänsteårstillägg, skifttillägg eller miljötillägg.
Exempel på beräkning av den lokala potten
I februari har företaget tre arbetstagare, A, B och C. A:s lön är 15,05 euro/timme, B:s lön är 14,93 euro/timme och C:s lön är 16,16 euro/timme. Lönernas sammanlagda summa (15,05 + 14,93 + 16,16) är 46,14 euro/timme. Den lokala potten är således 46,14 euro/timme x 0,4 procent = 0,18 euro/timme. För förhöjning av arbetstagarnas timlön används sammanlagt 0,18 euro/timme på det sätt som arbetsgivaren bestämmer.
2.3. Krisklausul
Om företagets verksamhetsförutsättningar kräver det kan man lokalt helt eller delvis avstå från att höja lönerna för 2022 och 2023 genom överenskommelse med huvudförtroendemannen. Om de löner som betalas i företaget ligger på samma nivå som tabellönerna, kan man lokalt komma överens om att under en begränsad tid helt eller delvis återgå till den tidigare tabellönen.
2.4. Avtal om att företaget permanent ska övergå till lönebetalning en gång i månaden
Ifall avtal om permanent övergång till lönebetalning en gång i månaden ingås senast 30.4.2022, betalas löneförhöjningen för 2022 i sin helhet som en allmän förhöjning om 2,0 procent. Avtalet ingås skriftligen. Övergången till lönebetalning en gång i månaden kan också ske efter 30.4.2022.
Detta gäller inte företag där lönen redan betalas ut en gång i månaden.
2.5. Information som ska ges en huvudförtroendeman
Efter att löneförhöjningarna har genomförts underrättar arbetsgivaren inom rimlig tid huvudförtroendemannen, och om ingen huvudförtroendeman har valts, hela gruppen arbetstagare om storleken på den företagsspecifika potten som använts för att höja arbetstagarnas löner.
2.6. Avtal om att senarelägga lönejusteringarna
Ifall tidpunkten för förhöjningen senareläggs ska ett avtal ingås skriftligen med förtroendemannen senast 30.4.2022. Om det inte finns en förtroendeman på företaget, håller arbetsgivaren förhandlingar med hela personalgruppen. Avtalet ingås skriftligen.
Om man avtalar om att senarelägga lönejusteringarna, ska man samtidigt avtala om att det eventuella inkomstbortfallet till följd av ändringen ersätts med en motsvarande post av engångskaraktär. Mellanskillnaden utbetalas senast då löneförhöjningen verkställs.
2.7. Beaktande av löneförhöjningar vid genomförandet av löneförhöjningar enligt
kollektivavtalet
Om företagen gör löneförhöjningar vid tidpunkter som avviker från de löneförhöjningar som avtalas i kollektivavtalet, kan man lokalt avtala om att de beaktas då de förhöjningar som baserar sig på kollektivavtalet genomförs. Då ska arbetstagaren informeras om att förhöjningen omfattar den förhöjning som baserar sig på kollektivavtalet.
2.8. Förbundens stöd
Förbunden upprättar en gemensam anvisning inklusive exempel och ordnar utbildning för de lokala parterna om höjning av lönerna enligt kollektivavtalet.
2.9. Lönetabeller
Normtimlönerna enligt arbetsuppgift och normtimlönerna för unga arbetstagare höjs med 2 procent 1.5.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.
Normtimlönerna fr.o.m. inleds närmast därefter | 1.5.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som |
cent/timme | |
Lönerupp 1 | 1027 |
Lönerupp 2 | 1055 |
Lönerupp 3 | 1100 |
Lönerupp 4 | 1163 |
Lönerupp 5 | 1236 |
Normtimlönerna för blåsare som utför yrkesarbete på tidlön fr.o.m. 1.5.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter
cent/timme
Yngre blåsare 1309
Äldre blåsare 1359
Blåsarmästare 1389
Normtimlönerna fr.o.m. 1.5.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som
inleds närmast därefter | |
cent/timme | |
Svårighetsklass 1 | 1102 |
Svårighetsklass 2 | 1151 |
Svårighetsklass 3 | 1337 |
Svårighetsklass 4 | 1484 |
Höjning av lönetabellerna i företagsanpassade lönesystem
Lönerna enligt svårighetsklass i de företagsanpassade lönesystemen höjs på det sätt som man avtalat om i lönesystemet. Om man inte kommit överens om annat höjs de företagsanpassade lönetabellerna med 2,0 procent 1.5.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.
Normtimlönerna för unga arbetstagare fr.o.m. 1.5.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter
cent/timme
under 17 år 998
17-åringar 1002
Förbunden har avtalat om rekommendationen Lär känna arbetslivet och tjäna en slant för 2022– 2023. Avtalet ingår som bilaga i kollektivavtalet.
2.10. Höjning av medeltimförtjänsten
Medeltimförtjänsten höjs från och med 1.5.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med samma belopp i cent eller euro som höjningen av den individuella lönen.
3. Textändringar
3.1 Ordinarie arbetstid, Tio timmars dagar
Det andra och tredje stycket ändras så att de lyder:
Man kan låta enskilda arbetstagare utföra högst 10 timmars arbetsdagar under högst 30 dagar per kalenderår, och under högst två efter varandra följande arbetsveckor.
Arbetsgivaren kan, med tre dagars förvarning, förlänga den dagliga ordinarie arbetstiden för arbetstagare som utför intermittent treskiftsarbete (ATF 35 eller ATF 36) till högst 10 timmar och veckoarbetstiden till högst 50 timmar, i högst fyra veckor per kalenderår. I intermittent treskiftsarbete kan arbetsskift på 10 timmar användas i arbetsskift som inleder eller avslutar arbetsveckan.
Protokollsanteckning:
Förtroendemannen ges årligen en rapport om tillämpningen av denna kollektivavtalsbestämmelse, om hur den genomförs och om utjämningen av arbetstiden på arbetsplatsen.
3.1 Ordinarie arbetstid, Flexibel arbetstid
En ny punkt Flexibel arbetstid läggs till enligt följande:
Flexibel arbetstid
Som uppföljningsperiod för maximal flexibel arbetstid kan 12 månader användas.
3.1. Ordinarie arbetstid, Ändringar i arbetsskiftsförteckningen
En ny punkt Ändringar i arbetsskiftsförteckningen läggs till punkten 3.1 Ordinarie arbetstid och följande punkt flyttas till början av den nya punkten från 3.1 Tillfälliga ändringar:
Av praktiska orsaker påkallade tillfälliga ändringar förhandlas med huvudförtroendemannen och om dem meddelas till vederbörande arbetstagare i så god tid som möjligt. Meddelandet bör lämnas senast dagen före ändringen verkställs, ifall det inte är fråga om utryckningsarbete eller med detta jämförbart arbete.
Följande stycken läggs till som ny text:
Av praktiska orsaker påkallade permanenta ändringar förhandlas med huvudförtroendemannen och om dem meddelas till vederbörande arbetstagare i så god tid som möjligt och senast två veckor innan ändringen träder i kraft.
Om andra tidsfrister för meddelandet kan ingås lokala avtal.
3.11 Xxxxxxxxx, Dagarbete
Den andra meningen ändras så att lokala avtal om matpausens längd kan ingås också kollektivt.
Genom lokalt avtal kan vilotiden i dagarbete förkortas till minst en halv timme, förutsatt att arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen under denna tid.
3.13. Arbetstidsbank
Skrivelsen som gäller arbetstidsbanken ändras för avtalsperioden. Ändringen gäller för viss tid fram till 31.1.2024, varefter skrivningen som gäller arbetstidsbanken återgår till samma form som under avtalsperioden 25.2.2020–31.1.2022, om inte annat avtalas i samband med kollektivavtalsförhandlingarna. Den nya skrivningen som gäller arbetstidsbanken:
Man avtalar om arbetstidsbanken lokalt. Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och personalens representant.
Den maximala ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka, som inte begränsas av bestämmelsen om maximal arbetstid enligt 3.1. i kollektivavtalet, avtalas när arbetstidsbanken införs. I enlighet med avtalet kan man i arbetstidsbanken spara arbetstid, betalda ledigheter enligt kollektivavtalet, sparade ledigheter, penningförmåner som omvandlats till arbetstid eller andra förmåner vars värde kan uppskattas i pengar.
Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen.
Förbunden är överens om
• att beviljande och uttag av ledig tid inte får leda till behov av övertid eller att produktionen stannar av
• den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.
4.6. Särskilda tillägg, Avlösning och växling av skift
Definitionen av skiftarbete ändras, så att man lokalt kan avtala om andra tidsperioder för ändring av skift, så att perioden kan vara längre än tre veckor.
I skiftarbete bör arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Man kan avtala om andra tidsperioder lokalt. Arbetstagaren kan emellertid, om så avtalas, kontinuerligt hållas i samma skift, dock inte i nattskift.
4.6. Särskilda tillägg, Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete
Till punkt 4.6. fogas en ny punkt, enligt vilken man kan avtala om andra tidpunkter för skifttillägg och tillägg för kvälls- och nattarbete.
Lokala avtal om tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete
Man kan avtala om andra tidpunkter för skifttillägg och tillägg för kvälls- och nattarbete.
4.9 Lönebetalning, Tidpunkten för lönebetalningen
En rekommendation om lönebetalning en gång i månaden läggs till punkten och protokollsanteckningen stryks. ”För beräkning av lönen får lönen för sex dagar lämnas innestående, om inte annat avtalas.” läggs till som ett nytt stycke efter punkten Tidpunkten för lönebetalningen och före punkten Slutlikvid.
Från och med 1.1.2024 läggs till punkten en skrivning om möjligheten att betala rörliga timbaserade lönedelar och behandla oavlönad frånvaro en gång i månaden. En protokollsanteckning läggs också till.
Gäller t.o.m. 31.12.2023
Förbunden rekommenderar att lönerna betalas en gång i månaden. Om man inte lokalt har avtalat om annat, betalas lönerna på avtalade lönebetalningsdagar minst två gånger i månaden. Om lönebetalningsdagen infaller på en söndag eller helgdag betalas lönen föregående vardag.
Om man på arbetsplatsen övergår till månadslön enligt punkt 4.10 kan lönen betalas en gång i månaden.
För beräkning av lönen får lönen för sex dagar lämnas innestående, om inte annat avtalas.
Gäller fr.o.m. 1.1.2024
Förbunden rekommenderar att lönerna betalas en gång i månaden. Om man inte lokalt har avtalat om annat, betalas lönerna på avtalade lönebetalningsdagar minst två gånger i månaden. Rörliga lönedelar, såsom timbaserade tillägg och lön för övertid, kan betalas och oavlönad frånvaro behandlas en gång i månaden. Om lönebetalningsdagen infaller på en söndag eller helgdag betalas lönen föregående vardag.
Om man på arbetsplatsen övergår till månadslön enligt punkt 4.10 kan lönen betalas en gång i månaden.
Protokollsanteckning:
Med rörliga timbaserade lönedelar avses timbaserade tillägg som beräknas separat, till exempel skiftarbetstillägg, specialmiljötillägg, grunddelar och förhöjningsdelar för mer- och övertidsarbete, söndagsförhöjning och ersättningar för veckovila.
För beräkning av lönen får lönen för sex dagar lämnas innestående, om inte annat avtalas.
5.2 Övriga ersättningar Bemärkelsedagar
Punkten Bemärkelsedagar under 5.2 Övriga ersättningar ändras så att ifall en arbetstagares 50- och 60-årsdag infaller på en arbetsdag kan ledigheten flyttas till en annan tidpunkt inom två månader från bemärkelsedagen.
Arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått utan avbrott i minst tre (3) månader har på sin 50- och 60-årsdag rätt till ledighet med lön som motsvarar arbetstagarens ordinarie arbetstid när bemärkelsedagen infaller på dag som enligt arbetsskiftsförteckningen är dennes arbetsdag. Man kan avtala om att flytta ledigheten till en annan tidpunkt på så sätt att den ges inom två månader från bemärkelsedagen.
5.3 Söckenhelgsersättning, Söckenhelger som ersätts
En ny protokollsanteckning läggs till efter punkten Xxxxxxxxxxxx som ersätts.
Protokollsanteckning:
Tidpunkten för söckenhelgen och ersättningar som betalas för den kan flyttas enligt lokalt avtal.
Exempel:
Man kan avtala lokalt om att till exempel Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, som infaller på en torsdag, flyttas till fredagen, varvid normal lön betalas för torsdagen och fredagen är avlönad ledighet. Om arbete utförs på fredagen, betalas utöver normal lön även förhöjning för söndagsarbete samt eventuell övertidsförhöjning.
5.3 Söckenhelgsersättning, När söckenhelg sammanfaller med viss frånvarotid
Termen i fjärde punkten i förteckningen ändras enligt följande från och med 1.8.2022 för att motsvara familjeledighetsreformen:
- lagstadgad graviditets- eller föräldraledighet
6.1 Semester, semesterpenning, Tidpunkten för utbetalning av semesterpenning
Punkten Tidpunkten för utbetalning av semesterpenning ändras så att arbetsgivaren om så önskas kan betala semesterpenningen vid två fasta tidpunkter och protokollsanteckningen ersätts med en ny protokollsanteckning: Termen semesterpremie ändras till semesterpenning. Punkten lyder i sin helhet som följer:
Semesterpenningen kan betalas på en fastställd betalningsdag för semesterpenningar som iakttas vid företaget. Om inget lokalt avtal nås gällande en fast tidpunkt för utbetalning av semesterpenning, betalas semesterpenningen för vintersemestern senast 15.2 och för sommarsemestern senast 15.6.
Protokollsanteckning:
Systemet med fasta tidpunkter för utbetalning av semesterpenning träder i kraft för semestrarna under det semesterkvalifikationsår som slutar 31.3.2022.
Arbetsgivaren kan också betala semesterpenningen på följande sätt: hälften (1/2) av semesterpenningen betalas i förskott i samband med semesterlönen. På motsvarande sätt betalas semesterpenningens senare del i samband med den lönebetalning som följer efter återkomsten från semestern.
Med lokalt avtal kan man också komma överens om att semesterpenningen utbetalas i flera rater, dock så att semesterpenningen i sin helhet är betald före början av följande semesterkvalifikationsperiod. Ifall arbetstagarens anställningsförhållande i ett dylikt fall upphör innan semesterpenningen i sin helhet utbetalats, betalas den del av penningen som ännu inte betalats, vid utgången av anställningsförhållandet, förutsatt att arbetstagaren i övrigt enligt detta kollektivavtal är berättigad till semesterpenning.
6.2 Lön för sjuktid
Upprepning av samma sjukdom
Det första stycket delas i två stycken och ändras så att det lyder:
Ifall arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom förloppet av högst 30 dagar från den dag för vilken senast betalades lön för sjuktid eller sjukdagpenning, behandlas sjukdomsfallet som en sjukdom. För att återfall av samma sjukdom ska kunna anses vara en ny sjukdom, ska arbetstagaren arbeta under en tidsperiod på 30 kalenderdagar enligt arbetsskiftsförteckningen. Semesterdagar räknas inte till denna tidsperiod.
Utbetalningen av lön för sjuktid fortgår i enlighet med denna punkt, dock högst till utgången av ovan i andra stycket avsedd tidsperiod. När samma sjukdom upprepas kan ersättningsperioden bestå även av flera perioder av arbetsoförmåga; i dylika fal betalas lön för sjuktid högst till utgången av ovan nämnda tidsperiod. I sådana fall som är oklara beträffande frågan huruvida det är fråga om samma eller en annan sjukdom, sker avgörandet med iakttagande av sjukförsäkringslagens tolkningar.
6.2. Lön för sjuktid
Lön för moderskaps-, faderskaps- och adoptionsledighet
Till punkterna om lön för moderskaps- och faderskapsledighet läggs en skrivning om skillnaden mellan lön och dagpenning samt en ny protokollsanteckning.
Lön för moderskapsledighet
Till arbetstagare, vars anställningsförhållande fortgått i minst sex (6) månader före den beräknade nedkomsten, betalas under moderskapsledigheten lön som består av skillnaden mellan lön och dagpenning för de arbetsdagar som infaller under en 42 dagars period räknat från begynnelsedagen för den i 4 kap. 1 § 1 mom. i lagen om arbetsavtal stadgade moderskapsledigheten.
Lön för faderskapsledighet
Till arbetstagare betalas för en sex (6) dagars faderskapsledighetsperiod skillnaden mellan lön och dagpenning för ordinarie arbetstid. Förutsättningen är att arbetstagarens anställningsförhållande före barnets födelse fortgått i minst sex
(6) månader.
Protokollsanteckning:
Betalning av utjämningslön förutsätter en utredning av arbetstagaren angående moderskaps- och faderskapspenningens storlek samt en utredning av motsvarigheten till dagpenning för familjeledighet efter att familjeledighetsreformen trätt i kraft.
Ett nytt stycke läggs till efter punkterna om lön för moderskaps- och faderskapsledighet:
Lön för adoptionsledighet
När en arbetstagare adopterar ett barn och enligt sjukförsäkringslagen är berättigad till föräldrapenning för adoptivförälder, betalas till adoptivmodern skillnaden mellan lön och dagpenning enligt punkten om lön för moderskapsledighet och till adoptivfadern lön enligt punkten om lön för faderskapsledighet. Förutsättningen är att anställningsförhållandet har fortgått
oavbrutet i minst sex månader före adoptionen.
6.3 Läkarundersökningar
Texten i punkt D Läkarkontroller och undersökningar vid graviditet ändras så att den lyder:
För tid som åtgår till medicinska undersökningar som föregår förlossningen och som utgör förutsättning för erhållande av i sjukförsäkringslagen fastställd moderskapspenning/graviditetspenning, om undersökningarna inte kan ske utanför arbetstid.
7.3 Fackförbundets förvaltningsorgans möten
2 mom. i punkt 7.3 Fackförbundets förvaltningsorgans möten ändras på följande sätt:
Arbetstagaren ska meddela om behovet av befrielse från arbetet utan dröjsmål och förete vederbörlig utredning över den tid som han eller hon behöver för deltagande i mötet. Utredningen kan till exempel vara en officiell möteskallelse, där det framgår vilket organ det handlar om, tid och plats.
7.5 Innehållning av medlemsavgift till fackförening
Följande mening i andra stycket stryks: ”Vid slutet av kalenderåret eller anställningsförhållandet ger arbetsgivaren arbetstagaren på ett sätt som godkänts av skattemyndigheten ett intyg över innehållen medlemsavgift eller anmäler direkt till skattemyndigheten.”
Ett nytt tredje stycke läggs till:
Medlemmen ska informera om att innehållningen av medlemsavgiften upphör eller om en period utan lön under anställningen till Industrifacket.
8.1 Lokala avtal
Följande punkter läggs till efter tredje stycket:
Utmaningar i anknytning till dialog
Ett gott samarbete mellan förtroendemännen och arbetsgivarrepresentanterna på arbetsplatsen skapar förutsättningar för lokala avtal, förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft och sysselsättning och ett gott arbetsklimat.
Som en del av att främja lokala avtal stöder förbunden tillsammans avtalsparterna på arbetsplatserna vid utmaningar i anknytning till dialog. Vid problem kan parten eller parterna tillsammans kontakta förbunden och be om hjälp. Efter detta granskas hur man kan utveckla samarbetet i enlighet med behoven på varje arbetsplats. Man ingriper emellertid i eventuella problem utan dröjsmål.
Resultat av lokala avtal
För att man ska lyckas med lokala avtal förutsätts gemensam förståelse för behovet av förändring, förtroende och mod att komma överens.
Om man på arbetsplatsen redan har försökt komma överens om viktiga frågor för att förbättra företagets produktivitet, konkurrenskraft, sysselsättning eller arbetshälsa utan framgång, kan förhandlingsparterna tillsammans eller själva begära stöd av representanter för båda förbunden, för att komma överens i de lokala förhandlingarna. Målet är att få hjälp med utmaningar i anknytning till avtal i ett så tidigt skede som möjligt. Man ingriper i eventuella utmaningar utan dröjsmål.
Förbunden kan också hjälpa förhandlingsparterna genom att öppna upp för andra alternativ som kollektivavtalet och arbetslagstiftningen erbjuder som lösning på ändringsbehovet. Förbunden ingriper inte i de lokala parternas avtalsfrihet.
Man kan nå en lösning exempelvis på följande sätt:
• Genom att avlägsna hindren för ett lokalt avtal och tillhörande fördomar.
• Genom att kartlägga behoven av och möjligheterna till ett lokalt avtal.
• Genom att säkerställa att avtalsparterna har aktuell information om bakgrunden till och målen med avtalet.
BILAGA 1 ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRETAGET SKA ÖVERLEVA EKONOMISKA SVÅRIGHETER
Ett nytt stycke läggs till före protokollsanteckningen enligt följande:
Om man gemensamt konstaterar att ett företag är på väg mot exceptionella ekonomiska svårigheter som skulle leda till att arbetskraften minskas, kan arbetsgivaren besluta att införa en förlängd semesterperiod 1.4–31.10.
BILAGA 7 ALLMÄNT AVTAL
7.4. Ersättningar
Måltidsersättningens belopp ändras till 26,21 euro för 2022.
8.3 Hyrd arbetskraft
Möjligheten att avtala om anlitande av hyrd arbetskraft lokalt läggs till. Ett nytt fjärde stycke läggs till enligt följande:
Företaget ska begränsa användningen av hyrd arbetskraft endast till att utjämna arbetstoppar eller för andra tidsmässigt eller kvalitetsmässigt begränsade uppgifter, som på grund av arbetets brådskande karaktär, en begränsad varaktighet, yrkeskunskapskrav, specialverktyg eller andra motsvarande orsaker inte kan utföras av företagets egna arbetstagare.
Ut/inhyrning av arbetskraft är osunt arbetstagare som företag som anskaffar arbetskraft ställer till förfogande arbetar med företagets normala arbetsuppgifter vid sidan om de ordinarie arbetstagarna och under samma arbetsledning under en längre tid.
Företag som anlitar hyrd arbetskraft ska på begäran utreda för huvudförtroendemannen frågor som berör sådana arbetstagares arbete.
Om anlitande av hyrd arbetskraft kan lokalt avtalas annat.
BILAGA 9 AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD
2 § Uppsägning och
uppsägningstider
Paragrafhänvisningarna ändras när den nya samarbetslagen (1333/2021) trätt i kraft:
Beräkning av förhandlingstid
Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska en arbetsgivare som omfattas av samarbetslagen (1333/2021) iaktta bestämmelserna i lagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den.
När en arbetsgivare som omfattas av samarbetslagen överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda trots det som stadgas i 19 § i samarbetslagen om förhandlingsframställning och i 23 § om fullgörande av förhandlingsskyldighet, förutsatt att förhandlingar förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning gjorts och under sådan förhandlingstid som definieras i 23 § i samarbetslagen, om inte någon annan förhandlingstid avtalats med stöd av lagen.
Protokollsanteckning:
Paragrafhänvisningar till samarbetslagen görs endast för kännedom.
15 § Permittering
Stycket Oförutsedda och exceptionella omständigheter och en protokollsanteckning läggs till efter tillämpningsanvisningen enligt följande:
Oförutsedda och exceptionella omständigheter
I händelse av oförutsedda och exceptionella omständigheter som betraktas som force majeure får arbetsgivaren, om permitteringar är nödvändiga, tillämpa en tid för permitteringsmeddelande på fem dagar, om inte annat avtalas lokalt. Som force majeure betraktas en oförutsedd omständighet som arbetsgivaren inte har kunnat påverka genom egna åtgärder.
Under dessa omständigheter är den möjliga samarbetsförhandlingstiden fem dagar, om inget annat avtalas lokalt. En arbetsgivare som omfattas av samarbetslagen (1333/2021) ska följa bestämmelserna i samarbetslagen, dock med de undantag som anges i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet.
Protokollsanteckning:
En oförutsedd och exceptionell omständighet är inte en sådan som upprepas till exempel varje påsk eller jul.
BILAGA 11 MÖJLIGHET ATT INGÅ LOKALA AVTAL I KOLLEKTIVAVTALET
En ny bilaga upprättas, i vilken anges de punkter i kollektivavtalet som medger lokala avtal.
BILAGA 12 DELTAGANDE I KURSER SOM INDUSTRIFACKET ORDNAR
En tillämpningsanvisning läggs till i form av en ny bilaga 12 Deltagande i kurser som Industrifacket ordnar.
Beaktande av små och medelstora företag
Kemiindustrin rf och Industrifacket rf konstaterar tillsammans att små och medelstora företag beaktas i antalet kurser och deltaganderätten för personalens företrädare.
I små och medelstora företag deltar personalens företrädare i arbetet och i representationsuppdrag, och därför kan deltagande i kurser vara en kännbar olägenhet för företagets produktion eller verksamhet. Av ovan nämnda skäl är kurstakten vanligen långsammare i små och medelstora företag än i stora företag. Kurserna får inte äventyra leveranssäkerheten. Övertidsarbete undviks om möjligt och man strävar efter flexibla arrangemang för befrielse från arbetet.
Om personalens företrädare har ansökt om att få delta i en kurs och arbetsgivaren har fattat ett negativt beslut eller om arbetsgivaren är tvungen att flytta deltagandet i kursen av produktions- eller verksamhetsrelaterade orsaker, strävar man efter att gemensamt utreda en annan möjlig tidpunkt som är lämplig. I oklara fall kan parterna kontakta Industrifackets utbildningsenhet och/eller Kemiindustrins anställningsexperter.
I små och medelstora företag deltar inte huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig eller deras suppleanter vid samma företag samtidigt i fackföreningskurser, om inget annat avtalas lokalt.
Utvecklingssamtal
Senast i början av mandatperioden behandlar arbetsgivaren tillsammans med huvudförtroendemannen
• de mål som ska ställas/har ställts för förhandlingsförfarandet och dess funktionsduglighet på arbetsplatsen
• gemensamma mål för att utveckla företagets verksamhetsförutsättningar, det lokala avtalsförfarandet samt arbetsplatsen och arbetshälsan
• utbildningar som Industrifacket ordnar och som omfattas av arbetsgivarens understöd
• behovet av utbildning i anslutning till förtroendemannens uppgifter och gemensamma mål samt utbildningens tidsplaner och mål.
Parterna rekommenderar att en liknande diskussion, inklusive utbildningsbehov, förs med arbetarskyddsfullmäktig.
Studier
För mer mångsidigare studiemöjligheter finns också flerformsutbildning i Industrifackets kursutbud. I arbetet för att utveckla kurserna utnyttjas erfarenheterna från Kemiindustrins flerformskurs om lokala avtal.
Nätbaserade studier
En del nätbaserade studier kan vara ledda föreläsningar på nätet som annonseras på förhand och en del kan vara självständiga studier som genomförs enligt en plan. Även i fråga om nätbaserade studier betalar arbetsgivaren en ersättning för inkomstbortfall.
För nätbaserade studier uppgörs en vägledande plan för tidsanvändning och studiegång, som den studerande lämnar till kursens lärare. Utbildningen kan också inkludera gemensamma webbinarier samt material och uppgifter för självstudier. Dessutom kan det ingå kompletterande material som man kan använda för eget intresse.
För att delta i nätbaserade studier behöver den studerande en dator med tillräckliga egenskaper för nätbaserade studier av sin arbetsgivare. Den studerande kan också använda sin egen dator. Om de nätbaserade studierna utförs på arbetsplatsen, ordnas ett arbetsrum så att det är möjligt att delta i utbildningen utan störningar.
På förbundens webbplatser finns ett underlag som arbetsgivarens företrädare och personalens företrädare kan använda för att göra upp planen för tidsanvändning och studiegång.
Helsingfors den 23 november 2021
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx
Kemiindustrin rf Kemiindustrin rf
Xxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxx
Industrifacket rf Industrifacket rf
4. Texter i underteckningsprotokollet
4.1 Kontinuerliga förhandlingar
Syftet med kontinuerliga förhandlingar är att främja samarbetet på arbetsplatserna, utveckla sysselsättningen och produktiviteten i branschen, bereda förändringar av kollektivavtalet under avtalsperioden samt utarbeta gemensamma tillämpningsanvisningar för situationer som upplevs som svåra på arbetsplatserna.
Parterna tillämpar principen om kontinuerliga förhandlingar under avtalsperioden så att de under avtalsperioden förhandlar och söker lösningar kring särskilda teman. Parterna kan också på den andra partens förslag förhandla om andra frågor som uppstår.
Textändringar i kollektivavtalet som avtalas vid förhandlingarna godkänns i avtalsparternas administrativa organ och träder i kraft vid den separat överenskomna tidpunkten.
Gemensam strategi för att utveckla samarbetet och kollektivavtalet
En gemensam strategi för att målinriktat utveckla samarbetet och kollektivavtalen uppgörs före 31.5.2022, varefter genomförandet sker vid kontinuerliga förhandlingar och i tillsatta arbetsgrupper.
Som grund används följande gemensamt överenskomna riktlinjer och innehållet i riktlinjerna konkretiseras:
• arbetsmarknadsverksamheten är förutseende, innovativ och framstegsvänlig
• man kan flexibelt och snabbt svara på kundernas behov och förändringar tillsammans, såväl på förbundsnivå som i företagen
• man förstår betydelsen av en välmående och motiverad personal för att företagen ska överleva
• tillsammans förbättrar man kemibranschernas dragningskraft, i synnerhet bland unga
• arbetsfreden respekteras under avtalsperioderna
• alla åtgärder syftar till att företag inom kemibranscherna i Finland ska vara konkurrenskraftiga på världsmarknaden.
Arbetsgruppen för familjeledighetsreformen
När familjeledighetsreformen (RP 129/2021) genomförs, justerar arbetsgruppen innan familjeledighetsreformen träder i kraft (augusti 2022) kollektivavtalets lönebestämmelser om moderskaps- och faderskapsledighet, så att beteckningarna överensstämmer med familjeledighetsreformen. Det görs på ett sätt som gör att kostnaderna inte ökar och att det totala antalet lediga dagar med lön förblir på samma nivå som före reformen.
Om arbetsgruppens arbete inte har slutförts när lagen träder i kraft, tillämpas bestämmelsen om lön under moderskapsledighet så att en arbetstagare som har rätt till graviditetsledighet och graviditetspenning har rätt till lön för den sammanlagda tiden för graviditetsledighet och föräldraledighet för samma tidsperiod som om personen hade fått lön för moderskapsledighet. Bestämmelsen om lön för faderskapsledighet tillämpas på så sätt att en pappa som har rätt till föräldraledighet och föräldrapenning har rätt till lön för föräldraledighet för samma tidsperiod som han hade fått lön för faderskapsledighet.
Arbetstidsexperiment
Under perioden 18.2.2022–31.12.2023 startar förbunden ett tidsbegränsat projekt för att följa upp arbetsplatsbaserade arbetstidsexperiment med nya typer av arbetstidsarrangemang som ligger i parternas gemensamma intresse. Genom lokalt avtal kan man i dessa experiment avvika från bestämmelserna i kapitel 3 i kollektivavtalet på sin höjd under kollektivavtalsperioden. Parterna ska emellertid alltid följa den tvingande lagstiftningen i arbetstidslagen (definitionen av arbetstid, definitionerna av mertids- och övertidsarbete och samtycke, maximal arbetstid i genomsnitt 48 timmar per vecka under en tidsperiod på ett kalenderår).
Om man i det lokala avtalet har avvikit från bestämmelserna i kollektivavtalet, ska avtalet lämnas till förbundens arbetsgrupp för arbetstider för kännedom. Förbunden ingriper inte i parternas avtalsfrihet.
Arbetsgivarens företrädare och personalens företrädare eller personalen tillsammans kan anmäla arbetsplatsen till experimentet när som helst under avtalsperioden. Anmälan sker per e-post till xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx
Den mellan förbunden tillsatta arbetsgruppen ger inledande utbildning om tvingande arbetstidsbestämmelser till de förhandlingsparter som deltar.
Arbetsgruppen utarbetar en rapport om resultaten av experimentet senast 31.10.2023 och föreslår utifrån dessa eventuella ändringar i kollektivavtalet eller i handboken om varierande arbetstider i kemiindustrin.
Läroavtalsmodell för unga inom kemiindustrin
Kemiindustrin rf och Industrifacket rf tillsätter en arbetsgrupp, som före 31.5.2022 skapar en ny läroavtalsmodell för yrkesutbildning på andra stadiet inom branschen. Avsikten med den nya modellen är att skapa fler utbildnings- och läroavtalsperioder för unga studerande i åldern 16– 20 år i kemiindustrins medlemsföretag. Arbetsgruppen drar upp riktlinjer för lönedifferentieringen i den nya modellen utifrån studerandens yrkesprov och lägger särskild vikt vid ingångslönen. Till modellen hör också en utbildningsperiod som planeras för lärare. Med hjälp av denna ökar man samarbetet mellan läroanstalterna och företagen. Arbetsgruppen diskuterar med företag, utbildningsanordnare och lärare inom branschen om hur modellen fungerar. När modellen är klar pilottestas den först i lämpliga läroanstalter och företag.
På de arbetsplatser som tar i bruk läroavtalsmodellen för unga går man tillsammans igenom introduktionspraxis för läroavtalselever.
Med hjälp av modellen vill man öka branschens dragningskraft bland unga samt svara på arbetskraftsbehovet och kunskapsbehovet som påskyndar utvecklingen av klimatneutralitet inom branschen.
4.2. Helheten med lokala avtal Sparringmöten
Avtalsparterna inleder sparringmöten för lokala avtal. Mötena riktas till företagens förhandlingsparter. Syftet med mötena är att nå alla medlemsföretag i Kemiindustrin rf och att skapa en grund för arbetsplatsspecifika avtal inom branschen.
Gemensamma utbildningar
På våren och hösten ordnar avtalsparterna en turné för företagens förhandlingsparter om möjligheterna till lokala avtal i kollektivavtalen och för fram god avtalspraxis för branschens företag. Syftet är att uppmuntra parterna att göra försök med lokala avtal.
Kurs om lokala avtal för arbetsgivarnas företrädare och förtroendemän i Murikka 29.3.2022 + 1 distansdag
Kemiindustrin och Industrifacket utbildar tillsammans förhandlingsparter om möjligheterna till lokala avtal. Syftet med utbildningen är att stärka samarbetet mellan parterna.
Verktyg för planering av arbetstiderna
Under våren 2022 bygger avtalsparterna upp ett lättanvänt verktyg för att underlätta lokala avtal, i synnerhet i arbetstidsfrågor.
Mätning av samarbetsnivåer
Avtalsparterna fortsätter att dela information om mätning av samarbetsnivåer med arbetsplatserna och erbjuder möjligheten att delge resultaten av nivåmätningen på sparringmötena. Syftet med nivåmätningen är att utreda samarbetets styrkor och utvecklingsobjekt. Mätningen kan utföras på representanter för arbetsgivarna och personalen eller en större grupp. Teman för mätningen av samarbetsnivåerna är verksamhetsmiljö, förtroende, kompetens och arbetshälsa.
Berättelsetävling
Avtalsparterna fortsätter med berättelsetävlingen, där man samlar in god praxis om lokala avtal. Man deltar i tävlingen genom att berätta goda exempel på arbetsplatsens förhandlingskultur i anknytning till lokala avtal. Arbetsplatsens förhandlingsparter skriver ner en berättelse antingen tillsammans, ensamma, i par eller grupp. Berättelserna kan publiceras exempelvis på förbundens webbplatser. Dessutom utnyttjas de vid utvecklingen av lokala avtal inom branschen. De bästa berättelserna belönas på en galakväll som hålls tillsammans med Fackförbundet Pro hösten 2022.
Uppföljning av genomförandet av lokala avtal inom kemiindustrins avtalsbranscher
Avtalsparterna mäter kvartalsvis hur lokala avtal fungerar med hjälp av en kort enkät. Enkäten fokuserar på lokala avtalsförhandlingar vars syfte är att utveckla konkurrenskraften, produktiviteten och arbetshälsan, i synnerhet förhandlingar som gäller arbetstidsfrågor och hurudana framsteg som gjorts i dessa. Förbunden behandlar i kontinuerliga förhandlingar eventuella missförhållanden och hurdana åtgärder dessa kräver av förbunden.
4.3. Förbättring av arbetshälsan
Arbetshälsa uppstår ur arbetets mål, mening och innehåll, ledarskap som identifierar och sammanjämkar arbetsgemenskapens och individernas olika behov, resurser och styrkor samt behärskning av arbetsgemenskapsfärdigheter mot en framgångsrik affärsverksamhet Välmående arbetstagare är produktiva.
Främjande av arbetsförmågan
Avtalsparterna samlar in god praxis för att bevara arbetsförmågan hos arbetstagare i olika åldrar genom att anordna ett gemensamt diskussionsforum för arbetsgivare och förtroendemännen inom sektorn.
Minskning av sjukfrånvaro
Man följer upp utvecklingen av sjukfrånvaro med målet att minska sjukfrånvaron. Vid behov utreder man hur produktionsproblem till följd av sjukfrånvaro kan lösas. Man samlar in information om bästa praxis för minskning av sjukfrånvaro. Detta kan exempelvis handla om ersättande arbetsuppgifter, tidigt stöd, sjukfrånvaro med chefens samtycke och samarbete med företagshälsovården.
4.4. Rekommendation om inlärning på arbetsplatsen
Parterna anser det viktigt att utbildningen på arbetsplatsen främjar en god arbetskultur och effektivt lärande. Med beaktande av utbildningens mål behövs omfattande och varierande samarbete mellan företrädare för skolorna och arbetsplatsen när en period av lärande i arbete planeras, genomförs och utvärderas.
Man avtalar om uppgifter som tillgodoser praktikantens mål för lärandet i ett praktikavtal enligt skolornas egna anvisningar. Målet är praktikanten efter praktikperioden kan bedöma vilken kompetens studierna har gett i relation till arbetslivets krav och utvärdera sin egen kompetens i förhållande till dessa.
En arbetsplatshandledare utses för praktikanten. Handledaren kan vara en chef, tjänsteman eller arbetstagare som har det kunnande som handledningen förutsätter. Arbetsplatshandledarens uppgift är att se till att målen med praktiken uppnås samt att praktikanten får tillräcklig inskolning och handledning. Till arbetsplatshandledaren betalas grundlön och ersättning för inkomstbortfall, om sådant bortfall äger rum.
4.5. Arbetsplatsens planer
Förbunden rekommenderar att de olika planer som ska utarbetas på arbetsplatsen sammanställs till en praktisk helhet. Utvecklingsplanen för arbetsplatsen enligt den nya samarbetslagen kan innehålla ett handlingsprogram för arbetarskydd, en jämställdhetsplan och en likabehandlingsplan. Att sammanföra planerna till en fungerande helhet kommer att bidra till att ge en tydligare bild, minska den administrativa bördan, bidra till att upprätthålla planerna och till ett fokus i diskussionen om de olika ämnena på ett sätt som uppfyller de praktiska behoven i arbetslivet.
4.6. Arbetsfred och tillsynsskyldighet
I punkterna 2–8 punkten under punkt 1.4 i kollektivavtalet definieras arbetsfred och tillsynsskyldighet samt de olika parternas roller och uppgifter, bland annat för att förebygga arbetskonflikter och återställa arbetsfreden. Förbunden bedömer hur det nuvarande systemet fungerar och gör upp ett gemensamt skriftligt arbetssätt senast 30.6.2022, för att bestämmelsen ska få större effekt och för att förtydliga parternas roller när en arbetskonflikt är under uppsegling eller medan den pågår. Bland annat fäster man vikt vid att få information om en förestundande störning av arbetsfreden i tillräckligt god tid, vid ett gemensamt meddelande till konfliktens parter och vid hantering av skador som uppstår. Förbunden kan höra företagsrepresentanter i detta arbete.
Förbunden har tagit fram en gemensam promemoria om tolkningen av punkt 1.4 i kollektivavtalet.
4.7 Ersättning för resekostnader
De ersättningar som ska anses som skattefria samt grunderna för dem under avtalsperioden fastställs enligt skattestyrelsens gängse gällande beslut.
4.8 Yrkesarbetare inom underhållet
Under avtalsperioden förhandlar parterna lokalt två gånger om året om yrkesarbetarnas löner och justerar dem utgående från den allmänna löneutvecklingen med särskild uppmärksamhet fäst vid förtjänstutvecklingen inom metallindustrin.
4.9 Läroavtalselever
Läroavtalselevernas löner fastställs i enlighet med teknologiindustrins kollektivavtal.
Parterna tillsätter en arbetsgrupp att utreda möjligheten att fastställa läroavtalselevernas löner i detta kollektivavtal.
4.10 Växlande arbetstidsformer
Förbunden är överens om att växling mellan olika arbetstidsformer under arbetsveckan inte i själva verket får leda till att bestämmelserna för ersättning för övertidsarbete kringgås.
4.11 Yrkesexamina
Förbunden rekommenderar att de lokala parterna vid företagen klarlägger hur avlagda yrkesexamina inom branschen har beaktats i arbetstagarens lön.
5. Avtalets giltighet
Kollektivavtalet gäller under tiden 18.2.2022–31.1.2024, såvida inget annat följer av nedanstående, och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast två månader innan avtalet löper ut skriftligen säger upp det.
Förhöjningarna 2023 och avtalsperioden är bundna till den lösning som nås av plastproduktindustrin och kemiproduktindustrin samt den kemiska basindustrin hösten 2022. Om ingen lösning nås angående lönejusteringarna för 2023 före utgången av oktober 2022 på ovan nämnda sätt, kommer avtalet att löpa ut 31.1.2023, om inget annat avtalas.
Under förhandlingarna i syfte att ta fram ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i kollektivavtalet fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna har upphört.
6. Protokollets bindande verkan och justering
Detta protokoll har samma bindande verkan och giltighetstid som kollektivavtalet mellan parterna. Detta protokoll har gjorts upp i två likalydande exemplar, ett för varje avtalspart. Detta protokoll anses justerat och godkänt med avtalsförbundens underteckningar.
Helsingfors den 3 mars 2022
LASIKERAAMINEN TEOLLISUUS LT RY
Xxxxx Xxx-Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
INDUSTRIFACKET RF
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxx
LASIKERAAMINEN TEOLLISUUS LT RY INDUSTRIFACKET RF
KOLLEKTIVAVTAL FÖR DEN GLASKERAMISKA INDUSTRIN
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1.1 Avtalets tillämpningsområde
Detta kollektivavtal tillämpas på de företag som är medlemmar i Lasikeraaminen teollisuus LT ry samt på de arbetstagare som är anställda hos dem.
1.2 Organisationsfrihet
Arbetsgivaren och arbetstagarna äger rätt att fritt besluta huruvida de önskar höra till sina respektive organisationer.
1.3 Avtal mellan förbunden
Följande avtal iakttas som del av detta kollektivavtal
- Allmänna avtalet
- Avtalet om uppsägningsskydd
- Semesterlöneavtalet
1.4 Avtalets bindande verkan, arbetsfred och tillsynsskyldighet
1. Detta kollektivavtal binder de undertecknade parterna och de för övrigt till kollektivavtalet bundna föreningarna samt de arbetsgivare och arbetstagare som är eller har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltighetstid.
2. Alla föreningar, arbetsgivare och arbetstagare som är bundna till kollektivavtalet förpliktas att undvika varje sådan arbetsstridsåtgärd som riktar sig mot kollektivavtalet i sin helhet eller mot någon enskild bestämmelse.
3. De till detta kollektivavtal bundna föreningarna är skyldiga att se till att även deras underföreningar, arbetsgivare och arbetstagare som omfattas av avtalet, undviker arbetsstridsåtgärder och att de inte heller i övrigt bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet.
4. Fackavdelningen, förtroendemän som företräder fackavdelningen och arbetsgivaren är skyldiga att upprätthålla arbetsfreden på arbetsplatsen. När fackavdelningen, förtroendemännen eller arbetsgivaren får kännedom om hot om störning av arbetsfreden, är dessa skyldiga att utan dröjsmål underrätta förbunden om detta och alla omständigheter som påverkar dess bedömning. De lokala parterna ska avstå från alla stridsåtgärder tills förbunden har behandlat ärendet.
5. Efter att ha tagit emot ett meddelande som avses i punkt 4 ska förbunden utan dröjsmål utreda orsaken till den överhängande arbetskonflikten och ge en bedömning om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot lagen om kollektivavtal. Förbunden underrättar de lokala parterna om sin ståndpunkt. Om en stridsåtgärd enligt förbundens bedömning strider mot lagen om kollektivavtal får inga stridsåtgärder vidtas. Fackavdelningen ska följa förbundens ståndpunkt och avstå från stridsåtgärder, eller om en störning mot arbetsfreden redan pågår, avsluta stridsåtgärderna och omedelbart återställa arbetsfreden.
6. Förbunden ska handleda de lokala parterna i upprätthållandet av arbetsfreden. På de lokala parternas begäran ska förbunden samt arbetsgivaren och huvudförtroendemannen inom tre vardagar med de gemensamma åtgärder som de anser vara nödvändiga utreda vad tvisten som äventyrar arbetsfreden gäller, vilka dess orsaker är samt vilka följderna av en eventuell stridsåtgärd är. Om det förekommer lokala meningsskiljaktigheter om tillämpningen eller tolkningen av kollektivavtalet, ska ärendet behandlas i den förhandlingsordning som avses i 8.2 i kollektivavtalet.
7. För vidtagande av stridsåtgärder som strider mot lagen om kollektivavtal och försummelse av tillsynsskyldigheten kan enligt lagen om kollektivavtal utdömas en plikt. Enligt förbundens ståndpunkt
- om fackavdelningen eller arbetsgivaren har försummat sina skyldigheter enligt punkterna 4–6 ska detta tas i beaktande som en faktor som höjer plikten och
- bör som en faktor som höjer eller sänker plikten som förordnas även beaktas förbundens åtgärder enligt punkt 4–5 för att förhindra en lagstridig arbetskonflikt.
8. Lasikeraaminen teollisuus LT ry förbinder sig att inte driva en arbetsfredstalan om hot om stridsåtgärder om ett förfarande enligt punkterna 4-6 fortfarande pågår mellan förbunden.
Protokollsanteckning 1:
Efter att ha tagit emot ett meddelande enligt punkt 4 ska förbunden utan dröjsmål och senast inom ett dygn ge en bedömning enligt punkt 5 om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot kollektivavtalet.
Protokollsanteckning 2:
Parterna konstaterar att hot om arbetskonflikt inte ska användas som en påtryckningsmetod för att ändra det gällande kollektivavtalet eller ett lokalt avtal eller ett praktiskt villkor enligt kollektivavtalet eller tolkningen av kollektivavtalet. Meningsskiljaktigheter som gäller tillämpningen av kollektivavtalet ska behandlas enligt förhandlingsordningen som avses i punkt 8.2 i kollektivavtalet, och inte i den ordning som avses i denna punkt.
KAPITEL 2 INLEDANDE OCH AVSLUTANDE
AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
2.1 Arbetsavtal
I arbetsavtalslagen finns bestämmelser om arbetsavtalets form och varaktighet samt om prövotid.
2.2 Arbetsregler
Arbetstagaren är skyldig att iaktta det på respektive arbetsplats fastställda arbetsreglementet, såvida det inte står i konflikt med bestämmelserna i detta kollektivavtal.
2.3 Introduktion i arbetet
Arbetstagaren ska introduceras i arbetet och de förändringar som sker i arbetet. En ny arbetstagare ska också introduceras i företaget och dess verksamhetsprinciper, personalpolitik och eventuella arbetsregler.
En ny arbetstagare underrättas om vilket kollektivavtal som ska tillämpas, hurdan förhandlingsordning som ingår i det och vem som företräder arbetstagarna.
2.4 Arbetsledningsrätt
Arbetsgivarens rätt är att anställa och avskeda arbetstagare samt att bestämma om arbetsledningen.
I frågor som gäller arbetsledning, arbetets organisering och utförande bör arbetstagaren omedelbart vända sig till arbetsledningen.
KAPITEL 3 ARBETSTID
3.1 Ordinarie arbetstid Tillämpning av arbetstidslagen
Med avseende på arbetstiden tillämpas stadgandena i gällande arbetstidslag.
Grundregel
Den ordinarie arbetstiden är högst åtta (8) timmar per dygn och 40 timmar per vecka.
Genomsnittlig veckoarbetstid
Den ordinarie veckoarbetstiden kan också ordnas så att den i dagarbete och tvåskiftsarbete i genomsnitt utgör 40 timmar per vecka under en period av högst ett år, förutsatt att för arbetet uppgjorts ett arbetstidsutjämningsschema för minst den tid, under vilken den ordinarie veckoarbetstiden utjämnas till genomsnittet i fråga.
Systemet för utjämning av arbetstiden bör meddelas arbetstagarna minst en vecka innan det tas i bruk.
Om arbetstiden i intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete finns bestämmelser nedan i punkterna 3.9 och 3.10 i detta kollektivavtal.
Tio timmars dagar
I händelse av en plötslig och oförutsägbar eller exceptionell produktionssituation kan arbetsgivaren, med tre dagars förvarning, tillfälligt förlänga den dagliga ordinarie arbetstiden för icke-skiftarbetare till högst 10 timmar och veckoarbetstiden till högst 50 timmar. Löneutbetalning kommer att fortsätta ske på grundval av ordinarie arbetstid, både när arbetstiden förlängs och när arbetstiden jämnas ut, med undantag för arbetade timmar på söckenhelger eller på söndagar, för vilka ersättning utbetalas i enlighet med faktisk arbetstid enligt bestämmelserna i kollektivavtalet. Genom en lokal överenskommelse kan en förändring av arbetstiden göras utan föregående meddelande.
Man kan låta enskilda arbetstagare utföra högst 10 timmars arbetsdagar under högst 30 dagar per kalenderår, och under högst två efter varandra följande arbetsveckor.
Arbetsgivaren kan, med tre dagars förvarning, förlänga den dagliga ordinarie arbetstiden för arbetstagare som utför intermittent treskiftsarbete (ATF 35 eller ATF 36) till högst 10 timmar och veckoarbetstiden till högst 50 timmar, i högst fyra veckor per kalenderår. I intermittent treskiftsarbete kan arbetsskift på 10 timmar användas i arbetsskift som inleder eller avslutar arbetsveckan.
Protokollsanteckning:
Förtroendemannen ges årligen en rapport om tillämpningen av denna kollektivavtalsbestämmelse, om hur den genomförs och om utjämningen av arbetstiden på arbetsplatsen.
En arbetstagare har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta kollektivavtal, när det finns sakliga personliga skäl till detta (t.ex. hälsoskäl, vård av barn eller anhöriga).
Arbetstiden måste under en period på 52 kalenderveckor jämnas ut till i genomsnitt 40 timmar per vecka. Arbetsgivaren upprättar ett preliminärt utjämningsschema och parterna avtalar om tidpunkten för en ledighet inom fyra kalenderveckor efter det att arbetet har utförts. Om ingen överenskommelse om ledigheten kan nås har arbetstagaren rätt att utjämna sin arbetstid med i genomsnitt 40 timmar per vecka genom att meddela detta tre veckor i förväg. Ledigheten ska i första hand bestå av hela arbetsdagar. Emellertid får inte den av arbetstagaren meddelade ledigheten tas ut om företagets produktion störs allvarligt, inte heller under veckor för vilka arbetsgivaren har meddelat att det föreligger behov av förlängd arbetstid enligt detta kollektivavtal.
Om den ledighet som avses i detta kollektivavtal inte har tagits ut inom 52 kalenderveckor, ska arbetsgivaren ersätta outjämnade arbetstimmar med en förhöjning om 50 procent i samband med närmast följande löneutbetalning.
Som uppföljningsperiod för maximal flexibel arbetstid kan 12 månader användas.
Ändringar i arbetsskiftsförteckningen
Av praktiska orsaker påkallade tillfälliga ändringar förhandlas med huvudförtroendemannen och om dem meddelas till vederbörande arbetstagare i så god tid som möjligt. Meddelandet bör lämnas senast dagen före ändringen verkställs, ifall det inte är fråga om utryckningsarbete eller med detta jämförbart arbete.
Av praktiska orsaker påkallade permanenta ändringar förhandlas med huvudförtroendemannen och om dem meddelas till vederbörande arbetstagare i så god tid som möjligt och senast två veckor innan ändringen träder i kraft.
Om andra tidsfrister för meddelandet kan ingås lokala avtal.
Förlängning av den ordinarie arbetstiden per dygn
Den ordinarie arbetstiden per dygn kan genom lokalt avtal förlängas till högst tio timmar varvid den maximala ordinarie arbetstiden per vecka är 50 timmar. Arbetstiden bör i ovan nämnda fall inom en period av högst ett år utjämnas till åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka.
Förbundens ställningstagande till 12 timmars arbetsskift
Förbunden konstaterar gemensamt att 12 timmars skift kan med lokalt avtal användas i sådana arbeten där det med beaktande av arbetets art och företagshälsovårds- och arbetarskyddsaspekterna är produktionstekniskt motiverat.
Periodarbete enligt arbetstidslagens 7 §
I periodarbete fastställs den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagens 7 § moment 1.
Det är möjligt att lokalt avtala om periodarbete även i andra fall än de som avses i 7 § i arbetstidslagen.
Maximiantal arbetstimmar
Maximiantalet arbetstimmar följer begränsningarna som fastställts i arbetstidslagen. Som granskningsperiod för maximiantalet arbetstimmar används ett kalenderår. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är ett år.
3.2 Fridagar
Man eftersträvar att arbetstagaren utöver söndagen har en annan fridag under veckan. Om den andra fridagen fastställs till fast veckodag bör den så vitt möjligt vara lördag. Om den andra fridagen är rörlig veckodag bör detta framgå av en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning.
3.3 Arbetstid under söckenhelgsveckor
Under vecka med extra helgdag är den ordinarie arbetstiden på dag före sådan helg samt på lördag åtta (8) timmar med undantag av påsklördag samt midsommar- och julafton vilka är fridagar om inte produktionstekniska orsaker annat påkallar. Likaså är lördagar efter vecka med nyårsdag, trettondag, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och självständighetsdagen samt efter jul och påsk fridagar i sådant arbete där lördagen regelmässigt enligt arbetsskiftsförteckningen är fridag.
Då fridagen är rörlig veckodag, verkställs motsvarande arbetstidsförkortning i arbetsskiftsförteckningen.
3.4 Organisering av den dagliga arbetstiden
Inom ramen för lagen och detta kollektivavtal kommer man lokalt överens om den ordinarie arbetstidens början och slut samt nödiga raster.
I dagarbete inleds arbetstiden klockan 7.00 och avslutas klockan 16.00 ifall inte lokalt avtalas om annat eller om arbetsgivaren inte, på grund av orsaker som produktionstekniska skäl motiverat kräver, inom ramen för lagen och detta kollektivavtal fastställt annan arbetstid.
3.5 Kontroll av arbetstiden
Arbetsgivaren är berättigad att anordna kontroll av arbetstiden genom användning av kontrollur eller annan för detta avsedd apparatur. Anordningen bör vara sådan att den inte förorsakar arbetstagare oskälig tidsförlust.
3.6 När arbetsdygnet och arbetsveckan inleds Dag- och tvåskiftsarbete
I dag- och tvåskiftsarbete anses arbetsveckan börja på måndag klockan 00.00 varvid arbetsdygnet också anses avslutat klockan 00.00.
Treskiftsarbete
I treskiftsarbete vidtar arbetsveckan när nattskiftet på söndag börjar och arbetsdygnet anses på motsvarande sätt skifta vid samma klockslag.
Lokalt avtal om inledningen av arbetsvecka och arbetsdygn
Lokalt avtal kan ingås om att arbetsveckan börjar vid tidpunkten för när morgonskiftet inleds varvid arbetsdygnets skifte iakttar samma klockslag.
3.7 Inledande och avslutande arbete
Inledande och avslutande arbete är merarbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden för att förbättra funktionssäkerheten och eliminera produktionsstörningar. Detta arbete utförs enligt ett lokalt avtal. Personalen informeras om avtalet.
Inledande och avslutande arbete räknas som merarbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden, före eller efter det ordinarie arbetsskiftet. Det inledande och avslutande arbetet kan bestå av arbete som
− är nödvändigt för att övriga arbetstagare på arbetsplatsen ska kunna arbeta under hela sin ordinarie arbetstid,
− som i skiftarbete är nödvändigt för utbyte av information vid avlösning av skift. Om inledande och avslutande arbete kan avtalas genom ett arbetsavtal.
Inledande och avslutande arbete får utföras av en arbetstagare högst fem timmar i veckan.
För inledande och avslutande arbete betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden, inklusive eventuella arbetstids- och miljötillägg. Lokalt kan man också avtala om en fast månadsersättning till ett motsvarande belopp.
3.8 Arbetstiden i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete Tillämpningsområdet för systemet med utjämning av arbetstiden
Arbetstidsutjämningen gäller de arbetstidsformer, där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan. Dylika är i normala fall dagarbete, tvåskiftsarbete samt fortlöpande ett- och tvåskiftsarbete. Därtill förutsätts att arbetstagaren har en högst 30 vardagar lång semester samt att hans årsarbetstid i övrigt förkortas endast av kyrkliga högtidsdagar, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj.
Arbetstidsförkortningen gäller dock inte sådana arbetstagare som anställts för viss tid för högst tre månader. Ifall ett tidsbundet arbetsavtal förlängs, införtjänas ledighet för utjämning av arbetstiden från och med början av anställningen.
Xxx ledighet för utjämning av arbetstiden införtjänas
I arbetstidsformer som avses ovan i första stycket i denna punkt intjänar arbetstagaren ledighet under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande:
Minst | 17 | arbetsdagar | 1 | ledig |
dag | ||||
Minst | 34 | arbetsdagar | 2 | lediga |
dagar | ||||
Minst | 51 | arbetsdagar | 3 | lediga |
dagar | ||||
Minst | 68 | arbetsdagar | 4 | lediga |
dagar | ||||
Minst | 85 | arbetsdagar | 5 | lediga |
dagar | ||||
Minst | 102 | arbetsdagar | 6 | lediga |
dagar | ||||
Minst | 119 | arbetsdagar | 7 | lediga |
dagar | ||||
Minst | 136 | arbetsdagar | 8 | lediga |
dagar | ||||
Minst | 153 | arbetsdagar | 9 | lediga |
dagar | ||||
Minst | 170 | arbetsdagar | 10 | lediga |
dagar | ||||
Minst | 187 | arbetsdagar | 11 | lediga |
dagar | ||||
Minst | 210 | arbetsdagar | 12,5 | lediga |
dagar |
Dagar som är likställda med ordinarie arbetsdagar
Vid beräkning av intjänad ledighet likställs med utförda ordinarie arbetsdagar även
- de dagar för vilka arbetsgivaren i enlighet med kollektivavtalet betalar lön för arbetstagares sjukdomstid eller moderskapsledighet samt för de dagar ett under 10-årigt barn är sjukt. Karensdagen inberäknas i bägge sjukdomsfallen.
- de dagar som åtgår till utbildning, för vilken arbetsgivaren ersätter förlorad förtjänst
- de frånvarodagar med lön som avses i punkt 5.2 i kollektivavtalet
- den ordinarie arbetstid som åtgår till deltagande i Industrifacket rf:s förbundsfullmäktige och/eller -styrelse
- högst 30 permitteringsdagar per år när de sammanfaller med arbetsdagar
När den ledighet som ges ingår i ovan nämnda tid för vilken intjänas ordinarie arbetsdagar anses fridagen förbrukad. För dylika fridagar betalas ersättning beräknad enligt medeltimförtjänst.
Undantag gällande avlönad sjukdomstid:
När anmäld eller avtalad ledighet för utjämning av arbetstiden omfattar tid för vilken arbetsgivaren enligt kollektivavtalet betalar arbetstagaren lön för sjuktid, flyttas utjämningsledigheten till en senare tidpunkt varvid arbetstagaren också betalas ersättning för den lediga tiden.
Samma förfarande gäller eventuella karensdagar för betalning av lön för sjuktid.
Hur extra ledigheter beaktas
Från längden av arbetstidsutjämningsledigheten avdras andra än de i denna punkts första stycke nämnda, på avtal eller praxis baserade semesterarrangemang, eller årligen regelbundet återkommande extra fridagar som förkortar den årliga arbetstiden.
Beviljande av införtjänad ledighet
Den under kalenderåret intjänade ledigheten bör beviljas arbetstagaren senast före utgången av april månad därpå följande år, ifall man inte mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om annat. Om tidpunkten för ledigheten bör informeras i god tid, dock senast en vecka före, ifall man inte lokalt kommer överens om annat.
Sättet på vilket ledigheten ges, avgörs på företagsnivå. Ledighet ges minst ett arbetsskift i sänder eller högst för 6,5 dagars del, som halva dagar. Lokalt kan man också avtala om andra sätt att bevilja ledigheten.
Fall där anställningsförhållandet upphör
När arbetstagares arbetsförhållande upphör kompenseras till dess intjänade, men outtagna ledigheter genom att för dem betala en ersättning som fastställs med användning av arbetstagarens medeltimförtjänst som beräkningsgrund.
På motsvarande sätt får arbetsgivaren vid arbetsförhållandets upphörande från arbetstagarens slutlikvid avdra det lönebelopp som motsvarar de ledigheter, som givits för mycket.
Lokalt avtal om att inte ta ut ledigheterna
Med arbetstagare kan också avtal ingås om att ledigheterna inte alls hålls. I sådana fall betalas till arbetstagaren, utöver ersättningen för den lediga tiden, också enkel lön för utfört arbete.
Förtjänstnivå
För ledighetstiden betalas till arbetstagaren en ersättning som fastställs med användning av den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten som beräkningsgrund.
Ersättning enligt bestämmelserna som gäller veckoövertidsarbete
När ledigheterna som beviljas arbetstagaren förkortar hans ordinarie veckoarbetstid, betalas för arbete som utförs på ledig dag, en ersättning på samma sätt som för veckoövertidsarbete.
Intjäning av semester
Vid beräkning av semesterns längd betraktas i denna punkt avsedda fridagar som likställda med arbetade dagar.
3.9 Intermittent treskiftsarbete
Arbetstidens längd och utjämning av arbetstiden
Den ordinarie arbetstiden i intermittent treskiftsarbete är åtta (8) timmar i dygnet och i genomsnitt 36 timmar i veckan. Utjämningen av arbetstiden sker genom att ge ledighet sålunda att arbetstiden under högst ett års tidsperiod utjämnas till nämnda genomsnitt. För arbetet bör på förhand uppgöras en arbetsskiftsförteckning för minst den tid som motsvarar utjämningsperioden. Arbetstagaren omfattas av systemet för utjämning av arbetstiden när han utan avbrott arbetat i intermittent treskiftsarbete i morgon-, kvälls- och nattskift.
Ersättning för den minskning i förtjänsten som arbetstidsutjämningen åsamkar
Den minskning i förtjänsten som arbetstagaren åsamkas på grund av utjämning av arbetstiden kompenseras sålunda, att arbetstagaren för varje ordinarie arbetstimme som han arbetat i intermittent treskiftsarbete, förtjänar ett tillägg i cent, som är 10,5 procent av hans enligt punkt
4.11 i kollektivavtalet fastställda medeltimförtjänst. Tillägget betalas också för sådan ordinarie arbetstid som åtgår till resor och utbildning som arbetsgivaren enligt kollektivavtalet ersätter samt för den tid, för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid.
Däremot beaktas tillägget inte vid beräkningen av den medeltimförtjänst som avses i punkt 4.11 i kollektivavtalet.
Ifall man inte lokalt ingår annat avtal om utbetalningen av intjänade tillägg, betalas de per lönebetalningsperiod.
Intjäning av semester
Vid beräkning av semesterns längd betraktas fridagarna enligt planen för utjämning av arbetstiden som likställda med arbetade dagar, dock minskade med antalet sådana sedvanliga fridagar som ingår i dagarbetares respektive kalendermånad.
Veckoövertidsarbete
Arbete som överskrider veckoarbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen ersätts såsom överenskommits om veckoövertidsarbete.
Övergång till annan arbetstidsform samt när anställningsförhållandet upphör
Vid övergång till annan arbetstidsform samt då arbetstagarens anställningsförhållande upphör kommer parterna överens om ersättning av intjänade men outtagna ledigheter antingen genom att ge motsvarande ledighet eller genom betalning i pengar som fastställs med den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten som beräkningsgrund.
3.10 Kontinuerligt treskiftsarbete
Arbetstidens längd och utjämning av arbetstiden
Den ordinarie arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete är åtta (8) timmar i dygnet och i genomsnitt 34,7 timmar i veckan. Utjämningen av arbetstiden sker genom att ge ledighet sålunda att arbetstiden under högst ett års tidsperiod utjämnas till nämnda genomsnitt. För arbetet bör på förhand uppgöras en plan för utjämning av arbetstiden för minst den tid som motsvarar utjämningsperioden. Arbetstagare omfattas av arbetstidsutjämningssystemet när han utan avbrott arbetat i kontinuerligt treskiftsarbete i tio arbetsskift.
Treskiftsarbetet betraktas som kontinuerligt, trots att ett skift i veckan tillfälligt lämnas ogjort.
Årsarbetstid
Årsarbetstidens längd fastställs enligt arbetstagarens semesterrätt sålunda att den för de arbetstagares del, som är berättigade till en 24 vardagar lång semester, är 1671 timmar samt för de arbetstagares del, som är berättigade till en 30 vardagar lång semester, är 1636 timmar. Arbetstiden utjämnas till nämnda årsarbetstider under fem år.
Protokollsanteckningar:
Inom planglasindustrin sker arbetet i kontinuerligt treskiftsarbete utan s.k. söckenhelgsdriftstopp. Samma gäller den övriga glaskeramiska industrins sådana arbeten, som inte kan avbrytas.
Inom den övriga glasindustrin hålls i kontinuerligt treskiftsarbete årligen högst fyra söckenhelgsdriftstopp, vilkas sammanlagda längd är 24 arbetsskift. Julhelgens driftstopp inleds med morgonskiftet på julaftonen och midsommarens driftstopp med morgonskiftet på midsommaraftonen.
Ersättning för den minskning i förtjänsten som arbetstidsutjämningen åsamkar
Den minskning i förtjänsten som arbetstagaren åsamkas på grund av utjämning av arbetstiden kompenseras sålunda, att arbetstagaren för varje ordinarie arbetstimme som han arbetat i kontinuerligt treskiftsarbete, förtjänar ett tillägg i cent, som är 14,9 procent av hans enligt punkt
4.11 i kollektivavtalet fastställda medeltimförtjänst. Tillägget betalas också för sådan ordinarie arbetstid som åtgår till resor och utbildning som arbetsgivaren enligt kollektivavtalet ersätter samt för den tid, för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid.
Beträffande glasindustrin bör därtill beaktas det särskilda tillägget om 3,9 procent i enlighet med det tidigare avtalet.
Ovan nämnda tillägg beaktas inte vid beräkningen av den medeltimförtjänst som avses i punkt
4.11 i kollektivavtalet.
Ifall man inte lokalt ingår annat avtal om utbetalningen av intjänade tillägg, betalas de per lönebetalningsperiod.
Beviljande av semester
När arbetstidsutjämningen sker med användning av ett 5-skiftssystem ges arbetstagare en 22 dagar lång sammanhängande ledighet under perioden 20.5 och 20.9 såsom semester.
De semesterdagar som av ovan avsedda blivit outtagna av den 24 dagar långa semestern ges huvudsakligen i en sammanhängande period under det kalenderår, under vilket semesterkvalifikationsåret utlöper.
Oberoende av vilket skiftsystem man använder, ges den semesterdel som överskrider 24 dagar, under det kalenderår under vilket semesterkvalifikationsåret utlöper eller före utgången av april månad därpå följande år.
Veckoövertidsarbete
Arbete som överskrider veckoarbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen ersätts såsom överenskommits om veckoövertidsarbete.
Övergång till annan arbetstidsform samt när anställningsförhållandet upphör
Vid övergång till annan arbetstidsform samt då arbetstagarens anställningsförhållande upphör ersätts intjänade men outtagna ledigheter antingen genom att ge motsvarande ledighet eller genom betalning i pengar som fastställs med användning av den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten som beräkningsgrund. När arbetstagaren å sin sida i nämnda situation erhållit för mycket ledighet, kan arbetsgivaren fordra inarbetning av de extra ledigheterna.
Protokollsanteckning:
I samband med tillfälliga förflyttningar anses arbetstagaren mot varje tio (10) 8-timmars under ordinarie arbetstid utförda arbetsskift, införtjäna en ledig dag. Beräkningen av fridagarna börjar på nytt kvartalsvis.
3.11 Vilotider Dagarbete
När den ordinarie arbetstiden i dagarbete överskrider sex (6) timmar har arbetstagaren en vilotid som omfattar en timme, under vilken han fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen såvida arbetets tekniska art inte hindrar detta. Genom lokalt avtal kan vilotiden i dagarbete förkortas till minst en halv timme, förutsatt att arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen under denna tid.
Tvåskiftsarbete
Arbetstagare i tvåskiftsarbete har en halvtimmes måltidsrast, under vilken han fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen. Alternativt kan han beredas tillfälle att inta sin måltid under arbetet vid den med hänsyn till arbetet i respektive fall lämpligaste tidpunkten i medlet av arbetsskiftet.
Treskiftsarbete
I treskiftsarbete bereds arbetstagare tillfälle att inta sin måltid under arbetet vid den med hänsyn till arbetet lämpligaste tidpunkten.
Rekreationspauser
På förmiddagen och på eftermiddagen har arbetstagarna rätt att vid sitt arbete hålla en 10 minuters kaffepaus i den ordning som arbetsledningen bestämmer.
Protokollsanteckning:
I sådant tvångsstyrt skiftarbete där arbetstagaren inte har möjlighet att inta förfriskningar eller att äta antingen vid sidan av arbetet eller annorstädes på arbetsplatsen, arrangeras för honom två 15 minuters pauser dagligen.
Dygnsvila
Arbetstagaren ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst elva timmar, samt i periodarbete en oavbruten vilotid på minst nio timmar, om det inte är fråga om arbete som utförs under beredskapstid. Om ett ändamålsenligt arbetsarrangemang förutsätter det, kan arbetsgivaren och arbetstagaren i fråga avtala om tillfällig utjämning av dygnsvilan. Xxxxxxxxxx ska emellertid omfatta minst sju timmar. Arbetstagaren ska beviljas den vilotid som ersätter den förkortade dygnsvilan i samband med följande dygnsvila eller, om det inte är möjligt av orsaker som har samband med arbetsarrangemangen, så snart som möjligt, dock senast inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska beviljas utan avbrott och den får inte förläggas till beredskapstid.
Om det till exempel på grund av rotation eller annan sådan anledning anses nödvändigt, kan man lokalt avtala om att förkorta dygnsvilan så att den är minst sju timmar.
I de fall som avses i 25 § 3 mom. i arbetstidslagen kan man tillfälligt avvika från det ovan nämnda under högst tre på varandra följande dygnsviloperioder åt gången. Vilotiden ska dock omfatta minst fem timmar och arbetstagaren i detta fall så snart som möjligt beviljas de ersättande vilotiderna som avses i lagrummet, dock senast inom en månad.
Veckovila
När man granskar hur veckovilan ordnats ska tolkningen också i framtiden motsvara tolkningen av bestämmelsen i 31 § i den gamla arbetstidslagen (9.8.1996/605) (inklusive arbetsrådets utlåtanden som berör ämnet, t.ex. TN 1365-00 och TN 1417-06).
Vilotiden i fall där arbetstiden överskrider tio (10) timmar per dygn
Ifall där arbetstiden per dygn överskrider tio (10) timmar har arbetstagare, när han så önskar, rätt att hålla en halv timmes vilopaus efter ett åtta (8) timmars arbetspass.
3.12 Utbildning och utvecklingsmöjligheter
Arbetsgivaren kan utöver den ordinarie årliga arbetstiden anvisa en arbetstagare högst åtta timmar per kalenderår tilläggsutbildning, kompletterande utbildning, utrustningsutbildning eller säkerhetsutbildning som är nödvändig med tanke på arbetet eller för att förbättra produktiviteten, effektiviteten och kvaliteten i form av utvecklingsevenemang på arbetsplatsen eller på en av arbetsgivaren anvisad plats.
Denna tid utgör ordinarie arbetstid som får anvisas utöver den i kollektivavtalet fastställda ordinarie årliga arbetstiden. För en utbildning eller ett utvecklingsevenemang betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden, inklusive eventuella arbetstids- och miljötillägg.
Utbildningen eller utvecklingsevenemangen kan genomföras så att arbetsskiftet förlängs med utbildningens eller utvecklingstillfällets längd, dock med högst två timmar per dag. Utbildningar eller utvecklingsevenemang kan även pågå en hel dag. En utbildning eller ett utvecklingsevenemang kan inte förläggas till en söckenhelg.
I övrigt iakttas angående utbildningsverksamheten bestämmelserna i 7.1. i det allmänna avtalet mellan förbunden.
Protokollsanteckning:
Om en utbildning eller ett evenemang enligt ovan anordnas utanför arbetsplatsen tillämpas bestämmelserna i 5.1. Ersättning för resekostnader i fråga om ersättande av resekostnader.
3.13 Arbetstidsbank
Man avtalar om arbetstidsbanken lokalt. Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och
personalens representant.
Den maximala ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka, som inte begränsas av bestämmelsen om maximal arbetstid enligt 3.1. i kollektivavtalet, avtalas när arbetstidsbanken införs. I enlighet med avtalet kan man i arbetstidsbanken spara arbetstid, betalda ledigheter enligt kollektivavtalet, sparade ledigheter, penningförmåner som omvandlats till arbetstid eller andra förmåner vars värde kan uppskattas i pengar.
Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen.
Förbunden är överens om
• att beviljande och uttag av ledig tid inte får leda till behov av övertid eller att produktionen stannar av
• den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.
3.14 Övertidsarbete Utförande av övertidsarbete
Övertidsarbete utförs med avseende på arbetstiden inom ramen för i lag stadgade begränsningar samt betalas för övertiden lön och övertidsersättning såsom nedan i denna punkt konstateras.
Längd på granskningsperioden för maximiantal arbetstimmar
Maximiantalet arbetstimmar följer begränsningarna som fastställts i arbetstidslagen. Som granskningsperiod för maximiantalet arbetstimmar används ett kalenderår. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är ett år.
Dygnsövertidsarbete
För övertidsarbete per dygn betalas enligt arbetstidslagen förhöjd lön. Härav följer att för de två första övertidstimmarna betalas med 50 procent förhöjd lön och för övertidstimmar därefter med 100 procent förhöjd lön.
För dygnsövertidsarbete som utförs på lördag samt på storhögtidsdagsafton betalas omedelbart en med 100 procent förhöjd lön.
Veckoövertidsarbete
För veckoövertidsarbete betalas för de åtta (8) första övertidstimmarna en med 50 procent förhöjd lön och för följande övertidstimmar med 100 procent förhöjd lön.
Penningersättningen utbyts mot fritid
Den lön som betalas för mertids- eller övertidsarbete kan utbytas delvis eller helt mot motsvarande fritid under arbetstagares ordinarie arbetstid. Längden av den fritid som motsvarar övertidsarbetet beräknas i tillämpliga delar enligt samma ersättningsprinciper som ovan anförts om förhöjd lön för övertidsarbete.
Ledigheten bör ges inom sex månader räknat från den tidpunkt mertids- eller övertidsarbetet utfördes, ifall inte annat avtalas. Arbetsgivaren och arbetstagaren bör försöka komma till avtal om tidpunkten för när ledigheten kan tas ut. Ifall man inte kan komma överens om saken, bestämmer arbetsgivaren tidpunkten, ifall arbetstagaren inte kräver att få ersättningen i pengar.
Ersättning enligt bestämmelserna om veckoövertidsarbete (KA-övertidsarbete)
Om arbetstagare inte under arbetsdagarna enligt respektive veckas arbetsskiftsförteckning har haft möjlighet att arbeta så många timmar att de skulle motsvara hela hans ordinarie arbetstid och han arbetar under dagar som enligt arbetsskiftsförteckningen är fridagar, betalas för arbetstimmar utförda på fridagen övertidstillägg såsom avtalats om veckoövertidsarbete.
- Ledighet för utjämning av arbetstiden enligt punkt 3.8 i kollektivavtalet
- Semester
- Sjukdom
- Permittering av ekonomiska eller med produktionen sammanhängande omständigheter
- Resa på arbetsgivarens order
- Reservövningar
- Utbildning som avses i 7 kap. punkterna 7.1, 7.2 och 7.3 i det allmänna avtalet
För arbete utfört på påsklördagen samt midsommar- och julafton, betalas ersättning på samma sätt som för veckoövertidsarbete. Samma regel iakttas på arbete som överskrider söckenhelgveckornas arbetsskiftsförteckning, såvitt det inte ersätts som övertidsarbete per dygn. Detta stycke gäller inte kontinuerligt skiftarbete.
Utbetalning av söndagsförhöjning i vissa särskilda fall
Oberoende av arbetstidsform betalas söndagsförhöjning i de vardagsskift, som ingår i den tredygnsperiod som inleds med morgonskiftet på julafton och på midsommaraftonen. För arbete utfört på påsklördag betalas söndagsförhöjning i alla arbetsskift.
Övertidsarbete som fortgår in på följande arbetsdygn
Övertidsarbete som fortgått in på följande arbetsdygn anses höra till det dygns timmar då övertidsarbetet inleddes. Med övertidsarbete som fortgår in på följande dygn jämförs den situation då arbetstagare i sin egen arbetsgrupp utan avbrott blir tvungen att fortsätta arbeta i följande dygns skift.
När arbetstagare mitt i veckan blir tvungen att flytta från en arbetsgrupp till en annan där han blir tvungen att göra flera arbetsskift än vad som ursprungligen hade krävts, betraktas de skift som överskrider den ursprungliga arbetsskiftsförteckningen som veckoövertidsarbete.
Beräkningsgrunden för övertidsersättning
Beräkningsgrunden för övertidsersättning är den medeltimförtjänst som avses i punkt 4.11 i kollektivavtalet, ifall man inte lokalt kommer överens om annat.
3.15 Utryckningsarbete Förutsättningarna för utryckningsarbete
När arbetstagare efter det att han redan avlägsnat sig från arbetsplatsen utanför sin ordinarie arbetstid kallas till arbetet för att utföra utryckningsarbete, erläggs åt honom arbetslön för minst en (1) timme samt övertidsersättning när arbetet är övertidsarbete.
Utryckningspenning
Utöver det som konstaterats i föregående stycke, betalas en speciell utryckningspenning enligt följande:
Har kallelse till utryckningsarbete givits efter arbetstagarens ordinarie arbetstid eller på hans fridag, men före klockan 21.00, är utryckningspenningen till sitt belopp en summa som motsvarar arbetstagarens medeltimförtjänst för två (2) timmar.
Har kallelsen å sin sida givits mellan klockan 21.00 och 06.00, är utryckningspenningen till sitt belopp en summa som motsvarar arbetstagarens medeltimförtjänst för tre (3) timmar. Är arbetet samtidigt övertidsarbete betalas i fall som här avses omedelbart en med 100 procent höjd lön.
När dagarbetare återvänder till övertidsarbete under samma dag
När arbetstagare i dagarbete under sin ordinarie arbetstid som slutar senast klockan 16.00 meddelas, att han samma dag efter det att han avlägsnat sig från arbetsplatsen bör infinna sig till övertidsarbete som börjar efter klockan 21.00 erläggs åt honom en extra ersättning som motsvarar två (2) timmars medeltimförtjänst, utan övertidstillägg. För utfört övertidsarbete betalas lön samt övertidsförhöjning som ovan i punkt 3.14 i kollektivavtalet avses.
3.16 Beredskap Beredskap i bostaden
Är arbetstagare enligt avtal, skyldig att uppehålla sig i sin bostad, varifrån han vid behov kan kallas till arbete, erläggs åt honom för en dylik beredskap hemma halv lön enligt medeltimförtjänst utan att beredskapstiden räknas till arbetstiden. I samband med överenskommelsen om beredskap bör beredskapstidens längd bestämmas
Beredskap i valbar form
Ifall man kommer överens om annan form av beredskap bör man samtidigt komma överens om den ersättning som betalas för beredskapen med beaktande av hur beredskapen begränsar arbetstagarens användning av sin fritid.
Då arbetstagare som varit i beredskap, på sätt som förutsätts ovan kallas att utföra arbete, tillämpas inte denna punkts bestämmelser gällande utryckningsarbete.
KAPITEL 4 LÖNER OCH LÖNEBETALNING
4.1 Löneformer
Arbetstagares lön beräknas för en viss tidsperiod (tidlön) eller på basis av arbetsresultat som på olika sätt fastställts (ackordslön). Därtill kan sådana löneformer användas där man utöver tidlönen betalar en premie som baserar sig på produktionen eller någon annan faktor.
4.2 Tidlön
Normtimlönerna för fullt arbetsföra arbetstagare som fyllt 18 år fastställs enligt vederbörande arbetstagares arbete och på basis av den lönegruppering som nedtecknats i kollektivavtalets bilagor.
Normtimlöner (cent/timme)
Fr.o.m. 1.3.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Lönerupp 1 | 1007 |
Lönerupp 2 | 1034 |
Lönerupp 3 | 1078 |
Lönerupp 4 | 1140 |
Lönerupp 5 | 1212 |
Fr.o.m. 1.5.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Lönerupp 1 | 1027 |
Lönerupp 2 | 1055 |
Lönerupp 3 | 1100 |
Lönerupp 4 | 1163 |
Lönerupp 5 | 1236 |
Vid behov kan i de svåraste och mest krävande uppgifterna betalas en högre timlön än den ovan fastställda normtimlönen för ifrågavarande lönegrupp.
Normtimlönerna för blåsare som utför yrkesarbete på tidlön (cent/timme)
Fr.o.m. 1.3.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Yngre blåsare | 1283 |
Äldre blåsare | 1332 |
Blåsarmästare | 1362 |
Fr.o.m. 1.5.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Yngre blåsare | 1309 |
Äldre blåsare | 1359 |
Blåsarmästare | 1389 |
Unga arbetstagares normtimlöner (cent/timme)
Fr.o.m. 1.3.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Under 17-årigar 978
17-åringar 982
Fr.o.m. 1.5.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Under 17-årigar 17-åringar
998
1002
Ovan avtalade begynnelselöner för unga arbetstagare kan tillämpas i högst tre månaders tid räknat från anställningens början. När ung arbetstagare nått den behövliga inövning justeras hans timlön så att den motsvarar den utveckling som skett i hans skicklighet och effektivitet i arbetet.
När ung arbetstagare utför samma arbete som 18 år fyllda arbetare och han innehar den skicklighet och yrkeserfarenhet som arbetet i fråga kräver, betalas åt honom lön enligt lönegrunderna för respektive arbete.
Praktikanter
När man fastställer lönen för en praktikant i ett anställningsförhållande används under utbildnings- och träningstiden som ingångslön för praktikanten en lön enligt lönegrupp, som betalas för en uppgift som ligger en nivå lägre.
Denna lön betalas tills praktikanten behärskar arbetet på ett tillfredsställande sätt. Längden på träningstiden påverkas av arbetets karaktär och arbetstagarens personliga egenskaper. Av den här orsaken ska längden på tiden fastställas separat i varje fall.
Tidarbetstillägg
Åt fullt arbetsföra arbetstagare som varit anställda utan avbrott i minst tre (3) månader och som huvudsakligen utför arbete på tidlön, kan utöver normtimlönerna betalas tidarbetstillägg.
4.3 Prestationslönearbete Ackordsprissättning
Prissättningen av ackordsarbete grundar sig på de arbetsbetingade timlönerna som fastställs enligt normtimlönerna. Ackordsarbetet bör prissättas så, att arbetstagarens förtjänst vid normal ackordsprestation överskjuter den ovan avsedda arbetsbetingade timlönen med 20 % och att förtjänsten stiger i s.k. raka ackord minst i samma proportion som arbetsprestationen eller arbetseffekten ökar.
Avtal om ackordsprissättningen
Om ackordspriserna avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagarnas representanter. Prissättningen av nya produkter utförs med iakttagande av de arbetsresultat som tidigare nåtts med motsvarande produkter. Ifall tillfälliga ackordsarbeten utförs bör med vederbörande arbetargrupp eller enskild arbetstagare avtalas om ackordspriset innan arbetet påbörjas.
Granskning av ackordsprissättningen, justering
När ackordspriset grundar sig på arbetsstudier som är i kraft eller på utförd prissättning och det i övrigt motsvarar de verkliga förhållandena och förfarandena, bibehålls ackordspriset som sådant. När faktorerna som inverkar på ackordspriset förändras, korrigeras ackordspriset i överensstämmelse med förändringen. Om man inte når enighet om justeringen följs bestämmelserna i punkt 8.2 i kollektivavtalet på följande sätt:
- Det tidigare ackordspriset är i kraft så länge de lokala förhandlingarna om meningsskiljaktigheten pågår. Om dessa förhandlingar avslutas som resultatlösa, utförs ackordsarbetet därefter till det pris som arbetsgivaren erbjuder.
- Har enighet inte heller i förhandlingarna mellan förbunden nåtts inom två veckor räknat från den dag då meningsskiljaktigheten lämnades till förbunden för behandling, betalas för ifrågavarande ackord fortsättningsvis det pris som arbetsgivaren erbjudit. Priset får dock inte underskrida i ackordsarbetet arbetande arbetstagares medeltimförtjänst, som reduceras med 15 procent.
- Ifall enighet mellan förbunden nås om ackordspriset betalas den eventuella skillnaden mellan det nya priset och det pris som arbetsgivaren erbjudit retroaktivt för den period som arbetet utförts till det av arbetsgivaren erbjudna priset.
- Förhandlingar som gäller meningsskiljaktighet om ackordsprissättningen bör inledas omedelbart för att utan dröjsmål försöka få till stånd en uppgörelse.
- När ett ackordspris i övriga än vad
bestämmelserna i första stycket avser, konstateras vara felaktigt eller leder till orimligheter, verkställs likaså en justering av ackordspriset. Om en arbetstagare eller arbetstagargrupp som utför nämnda ackordsarbete inte godkänner det korrigerade ackordspriset, iakttas vid biläggningen av meningsskiljaktigheten ovan nämnda förfarande.
Lönegaranti
I ackordsarbete är timlönen garanterad.
När påbörjandet av ackordsarbete fördröjs
Om arbetstagare som regelbundet utför ackordsarbete, av teknisk orsak som inte beror på honom själv, inte kan påbörja sitt arbete vid fastställd tidpunkt eller om han under pågående ackordsarbete blir tvungen att vänta, betalas åt honom för denna tid arbetsbetingad timlön. I ett dylikt fall är han dock skyldig att utföra annat av arbetsledningen anvisat arbete.
4.4 Arbets- och tidsstudier
Vid arbets- och tidsstudier samt i användningen av arbetsklassificering iakttas de förfaringssätt varom förbunden kommit överens.
Innan tidsstudier inleds bör om dem och deras syfte meddelas till den arbetstagare vars arbete är föremål för studien.
4.5 Premielöner
Grunden för systemet med produktionspremier
Vid användning av produktionspremiesystem är utgångspunkten den, att arbets- eller produktionskvaliteten eller -kvantiteten (kvalitets- och volympremier) kan förbättras utöver den normala prestationen eller att arbetet kan utföras på ett förmånligare sätt med tanke på förbrukningen av råvara eller material (sparpremier).
I produktionspremiearbete betalas minst timlön för den fasta lönedelen.
Resultat- och vinstpremier
Resultat- och vinstpremierna är företagsspecifika lönetillägg. I dem ingår en risk för att de alls inte betalas ifall uppsatta resultat- eller vinstmål inte nås.
Tillägget som betalas i form av en resultatpremie kan grunda sig exempelvis på parametrar som uttrycker arbetsplatsens produktiva verksamhet, den ekonomiska utvecklingen och hur de utsatta utvecklingsmålen nåtts, eller en kombination av alla dessa parametrar.
Tillägget som betalas i form av en vinstpremie kan exempelvis grunda sig på företagets driftsbidrag eller på en rat som därefter utvisar lönsamheten.
Förbunden förutsätter att användningen av resultat- och vinstpremier och deras fastställningsgrunder, liksom även ändringarna som sker i grunderna, lokalt utreds för personalen innan de tas i bruk.
4.6 Särskilda tillägg
Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete Fastställning av skifttilläggen
Kvällsskiftstillägget är 8,5 procent och nattarbetstillägget är 14,6 procent beräknade på den glaskeramiska industrins arbetstagares förtjänst för ordinarie arbetstid utan miljö- och skifttillägg samt utan (övertids-) och söndagsförhöjningar för det andra kvartalet
(=AUP - förtjänst, EK:s lönestatistik kolumn F). Tilläggen avrundas till följande närmaste cent.
I samband med kollektivavtalsförhandlingarna förhandlar parterna och kommer överens om hur skifttilläggens förhöjning beaktas som del av kollektivavtalets kostnadsverkan.
Skifttilläggens beräkningsregel som avses i föregående stycke tillämpas inte i samband med löneförhöjningarna 1.4.2020 och 1.3.2021.
Skifttilläggsbeloppen
Beloppen för skifttilläggen är 1.2.2018 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter följande:
- kvällsskiftstillägg 124 cent per timme
- nattskiftstillägg 216 cent per timme
Skiftarbetstillägget i övertidsarbete
För den tid som arbetstagare i skiftarbete utför övertidsarbete betalas skifttillägg enligt det skift under vilket övertidsarbetet utförs.
Avlösning och växling av skift
I skiftarbete bör skiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Man kan avtala om andra tidsperioder lokalt. Arbetstagare kan dock, då härom överenskommes, kontinuerligt arbeta i samma skift.
Lokala avtal om tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete
Man kan avtala om andra tidpunkter för skifttillägg och tillägg för kvälls- och nattarbete.
Kvälls- och nattarbete
När arbetstagarens ordinarie arbetstid är förlagd till tiden mellan klockan 18 och klockan 22, utan att arbetet är skiftarbete, övertidsarbete eller utryckningsarbete, betraktas arbete som utförs mellan nämnda klockslag som kvällsarbete och betalas för arbetstimmar som infaller mellan nämnda klockslag ett tillägg som till sitt belopp är samma som kvällsskiftstillägget. Under samma förutsättningar betraktas arbete, som utförs mellan klockan 22 och klockan 6, som nattarbete för vilket betalas för arbetstimmar som infaller mellan nämnda klockslag ett tillägg som till sitt belopp är samma som nattskiftstillägget.
Tillägget för kontinuerligt treskiftsarbete samt fortlöpande tvåskiftsarbete
Till arbetstagare som arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete samt i fortlöpande tvåskiftsarbete betalas för varje utförd ordinarie arbetstimme under lördagsdygnet ett separat tillägg. Tillägget är från 1.2.2018 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter 132 cent för de timmar som fastställs i punkt 4.6 i kollektivavtalet.
Särskilt tungt och särskilt smutsigt arbete
Ifall man ovan nämnda särskilt tunga och särskilt smutsiga arbeten inte beaktat nämnda förhållanden i tidlönen eller prissättningen av ackords- och premielönerna, avtalas lokalt om de tillägg som betalas förhållandena i fråga. Tilläggen bör till sin storlek utgöra 6–10 procent av normtimlönen för respektive arbete.
4.7 Tjänsteårstillägg
Utgående från hur länge en arbetstagares anställningsförhållande fortgått utan avbrott betalas till honom tjänsteårstillägg enligt följande:
Tilläggets tillämpningsgrund
Grunden för tillämpningen av tillägget konstateras årligen den 30 november, vilket iakttas ända fram till följande granskningstidpunkt. Anställningens kontinuitet granskas med iakttagande av semesterlagens tillämpningspraxis.
Tjänsteårstilläggets storlek
Storleken av tjänsteårstillägget fås ur följande formel:
Anställningen fortgått utan avbrott Tilläggsbelopp
5 | – | 9 | år | Sm x 1,5 x MTF |
10 | – | 14 | år | Sm x 2,0 x MTF |
15 | – | 19 | år | Sm x 4,0 x MTF |
20 | – | 24 | år | Sm x 6,0 x MTF |
25 | år | Sm x 8,0 x MTF |
I formeln anger Sm antalet månader som berättigar till semester och MTF den medeltimförtjänst, som avses i punkt 4.11 i kollektivavtalet.
Tidpunkten för utbetalning av tjänsteårstillägget
Tjänsteårstillägget betalas som ett separat tillägg i samband med december månads första lönebetalning. Tillägget beaktas inte vid beräkning av den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten.
Anställningen upphör innan det årliga tjänsteårstillägget utbetalats
Ifall till detta tillägg berättigad arbetstagares anställningsförhållande upphör innan det årliga tillägget utbetalats, konstateras antalet semesterkvalifikationsmånader som införtjänats fram till anställningsförhållandets upphörande räknat från början av föregående december månad. Till arbetstagaren betalas i samband med slutlikviden, för varje på detta sätt beräknad semesterkvalifikationsmånad, som berättigar till semester, 1/12 av den summa som han senast erhållit i tjänsteårstillägg.
Exempel: Arbetstagarens anställningsförhållande upphör den 30 april när samtliga, från början av föregående december månad beräknade semesterkvalifikationsmånader är uppfyllda och således till semester berättigande. Till arbetstagaren betalas 5/12 av det tjänsteårstillägg som i samband med den första lönebetalningen föregående december månad betalats i tjänsteårstillägg.
4.8 Förflyttning till annat arbete Huvudregel
Arbetstagare är skyldig att utföra det arbete som arbetsledningen anvisar och arbetsgivaren har rätt att vid behov placera arbetstagare i annat arbete. I dylika fall betalas till arbetstagaren omedelbart efter överflyttningen lön enligt det nya arbetet.
Undantag som gäller tillfälliga överflyttningar Omflyttning till lägre avlönat tidarbete
Om arbetstagare på tidlön eller på produktionspremielön tillfälligt omflyttas i annat tidlönsarbete som hör till en lägre lönegrupp, betalas till honom för förflyttningstiden, dock under högst två arbetsveckor, hans tidigare tidlön.
Omflyttning från ackordsarbete till tidlönsarbete
Om arbetstagare som utför fortlöpande ackordsarbete och som i arbetet når normal ackordsprestation, tillfälligt överflyttas i annat arbete på tidlön, betalas åt honom under den tid han är förflyttad, dock högst för två arbetsveckor, minst den normtimlön enligt den lönegrupp till vilken hans tidigare arbete hörde, förhöjd med 20 procent.
Arbetstagare som regelmässigt utför olika arbeten
Det som konstaterats ovan gäller inte arbetstagare som regelmässigt utför olika arbeten.
Överflyttning från ett ackordsarbete till annat ackordsarbete
Om arbetstagare som utför fortlöpande ackordsarbete och som i arbetet når normal ackordsprestation, överflyttas i annat ackordsarbete där han inte till en början når normal ackordsprestation, erläggs till honom under två arbetsveckor minst hans nya timlön enligt lönegruppen i fråga förhöjd med 20 procent. Alternativt kan man komma överens om att till honom betala en gradvis sjunkande kompensation som är beroende av den tid han skäligen behöver för att sätta sig in i arbetet.
Försöksarbete eller undervisningsuppdrag
Då arbetstagare i arbete av prestationslönetyp på uppdrag av arbetsgivaren, och av orsak som inte beror på honom själv, blir tvungen att på tidlön utföra försöksarbete eller sköta undervisningsuppdrag, betalas till honom för nämnda arbete lön som fastställs enligt den i punkt
4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten.
Avbrott i arbetet
Om arbetstagares arbete avbryts på grund av teknisk störning eller störning i produktionen som avviker från det normala och arbetsgivaren inte kan ordna annat arbete för avbrottstiden, betalas till arbetstagare, förutsatt att han till sin arbetsledare anmält on avbrottet timlön enligt arbetsuppgift för avbrottstiden och att han står till förfogande i respektive arbete.
Lokalt avtal i samband med överflyttningar i annat arbete
Om lönesättningen i samband med överflyttning i annat arbete kan också från ovan i denna punkt avvikande avtal ingås.
4.9 Lönebetalning
Parternas rekommendation om löneutbetalning via en penninginrättning
Avtalsparterna rekommenderar att man på arbetsplatserna kommer överens om att lönerna betalas genom någon penninginrättning. Arbetsgivaren kan skicka lönespecifikationen i elektronisk form i stället för per post.
Protokollsanteckning:
Före en övergång till elektronisk lönespecifikation ska arbetsgivaren informera om tidpunkten för ändringen och se till att arbetstagaren vet hur och har möjlighet att skriva ut lönespecifikationen vid behov. I annat fall ges en skriftlig lönespecifikation.
Tidpunkten för löneutbetalningen
Förbunden rekommenderar att lönerna betalas en gång i månaden. Om man inte lokalt har avtalat om annat, betalas lönerna på avtalade lönebetalningsdagar minst två gånger i månaden. Om lönebetalningsdagen infaller på en söndag eller helgdag betalas lönen föregående vardag.
Om man på arbetsplatsen övergår till månadslön enligt punkt 4.10 kan lönen betalas en gång i månaden.
För beräkning av lönen får lönen för sex dagar lämnas innestående, om inte annat avtalas.
Gäller fr.o.m. 1.1.2024
Förbunden rekommenderar att lönerna betalas en gång i månaden. Om man inte lokalt har avtalat om annat, betalas lönerna på avtalade lönebetalningsdagar minst två gånger i månaden. Rörliga lönedelar, såsom timbaserade tillägg och lön för övertid, kan betalas och oavlönad frånvaro behandlas en gång i månaden. Om lönebetalningsdagen infaller på en söndag eller helgdag betalas lönen föregående vardag.
Om man på arbetsplatsen övergår till månadslön enligt punkt 4.10 kan lönen betalas en gång i månaden.
Protokollsanteckning:
Med rörliga timbaserade lönedelar avses timbaserade tillägg som beräknas separat, till exempel skiftarbetstillägg, specialmiljötillägg, grunddelar och förhöjningsdelar för mer- och övertidsarbete, söndagsförhöjning och ersättningar för veckovila.
För beräkning av lönen får lönen för sex dagar lämnas innestående, om inte annat avtalas.
Slutlikvid
Även när det gäller betalning av slutlikvid sker utbetalningen på företagets normala lönebetalningsdag om man inte lokalt kommer överens om annat.
4.10 Månadslön
Omvandling av timlön till månadslön
När arbetstagares timlön omvandlas till månadslön används talet 170 som koefficient. Den sålunda beräknade månadslönen höjs därefter med 4,4 procent som anses innehålla verkningen av söckenhelgerna för vilka betalas särskild ersättning. Månadsavlönad arbetstagares individuella timlön erhålls genom att dividera månadslönen med talet 170.
Delning av månadslön
Ifall arbetstagare inte är berättigad att få ut sin lön för hela lönebetalningsperioden, beräknas lönen för regelbundet, enligt arbetstidsutjämningsschemat utfört arbete under ordinarie arbetstid så, att lönebetalningsperiodens lön divideras med det antal enligt arbetstidsutjämningsschemat utförda arbetstimmar, som ingick i denna tidsperiod varefter den sålunda erhållna timlönen multipliceras med det antal timmar, för vilka han är berättigad att få lön.
I intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete innehålls arbetstidsförkortningsledigheterna i antalet ordinarie arbetstimmar som utgör divisor.
4.11 Medeltimförtjänst Användningssituationer
Medeltimförtjänsten används som beräkningsgrund vid utbetalning av löner och ersättningar i situationer som särskilt fastställts i kollektivavtalet.
I de fall där medeltimförtjänst används, betalas inte utöver den några speciella tillägg eftersom de på nedan fastställt sätt redan beaktats i beräkningen av medeltimförtjänsten.
Beräkning
Arbetstagarens medeltimförtjänst beräknas sålunda att den förtjänst jämte eventuella separata tillägg som, oberoende av löneform, per kvartal betalats till honom för arbetad tid, divideras med det totala antalet utförda arbetstimmar under kvartalet i fråga. I kalkylen över medeltimförtjänsten innehålls inte övertids- eller söndagstillägg, inte heller ersättningar för veckovila, tjänsteårstillägg eller tillägg som betalas för utjämning av arbetstiden.
Ny arbetstagares medeltimförtjänst beräknas genom att i stället för att använda ett kvartal som beräkningsperiod använda förtjänsten för den närmast föregående löneperiod, för vilken medeltimförtjänsten på ett tillförlitligt sätt kan beräknas. På samma sätt förfars när arbetstagaren under ett kvartal varit i arbete mindre än 160 timmar.
Användningsperioder
Den ovan enligt punkt tre beräknade medeltimförtjänsten används på följande sätt:
- under februari, mars och april används föregående års IV kvartal
- under maj, juni och juli används årets I kvartal
- under augusti, september och oktober används årets II kvartal samt
- under november, december och januari använd årets III kvartal.
Då en löneperiod fördelar sig på två av de ovannämnda månadsperioderna eller på två kvartal, anses löneperioden höra till den period under vilken det större antalet ordinarie arbetstimmar infaller.
Lokalt avtal om beräkningssättet och användningsperioderna
Om medeltimförtjänstens beräkningssätt och användningsperioder kan med lokalt avtal överenskommas på ett sätt som avviker från vad som sagts i ovan nämnda punkt.
KAPITEL 5 SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR
5.1 Ersättning för resekostnader
Resor som hänför sig till arbetstagares arbetsuppgifter
Resor som hör till arbetstagarens arbetsuppgifter skall arrangeras på ett ändamålsenligt sätt så, att de inte tar mera tid eller förorsakar mera kostnader än vad skötseln av arbetsuppgifterna nödvändigtvis kräver.
Resans början och slut
Resan anses börja då arbetare beger sig på resa från arbetsplatsen eller bostaden direkt till kommenderingsorten och den slutar då arbetstagaren återvänder till arbetsplatsen. Kan arbetstagare inte återvända till arbetsplatsen under ordinarie arbetstid anses resan vara avslutad då han återvänder till bostaden.
Kommenderingsort
Med kommenderingsort avses annan arbetsort än den ordinarie arbetsplatsens placeringsort eller arbetstagarens hemort.
Ersättning för resekostnader Resebiljetter
Arbetsgivaren står för alla erforderliga resekostnader till och från kommenderingsorten eller från en kommenderingsort till en annan. Som erforderliga resekostnader anses resebiljetter i II klass, resegodskostnader, samt då resan sker nattetid, sovvagnsbiljetternas pris i motsvarande klass.
Användning av egen bil
Överenskommelse om att arbetaren använder egen bil i researbetet, och om eventuell transport av andra personer och varor görs före resan inleds. När avtal om saken ingåtts betalas till arbetstagaren en ersättning som till sitt belopp är den summa som skattestyrelsen årligen bekräftar som skattefritt.
Ersättning för resetid
Till arbetstagaren betalas i ersättning för resetid för högst 16 resetimmar per arbetsdygn. Från detta timantal avdras de arbetstimmar som under ifrågavarande arbetsdygn utförts inom ramen för ordinarie arbetstimmar. För det antal resetimmar som motsvarar antalet förlorade ordinarie arbetstimmar betalas en ersättning som motsvarar medeltimförtjänsten. Även för resa på lördag, söndag eller annan fridag betalas för högst 8 timmars resetid ersättning enligt medeltimförtjänst. För andra resetimmar, dock för högst 8 timmar erläggs ersättning enligt timlönen enligt arbetsuppgift.
Har för arbetare anordnats sov- eller hyttplats erlägges inte förenämnda ersättning för tiden 21.00 - 7.00.
Dagtraktamente
För resor i hemlandet betalas dagtraktamente i enlighet med det skattestyrelsebeslut som gäller vid gängse tidpunkt. (Se xxx.xxxx.xx).
Ifall arbetstagaren under något resedygn får gratis kost, eller kost som ingår i resebiljettpriset, avdras hälften av dagtraktamentsbeloppet. Med gratis kost avses, när det är fråga om heldagsdagtraktamente, två måltider och när det gäller deldagtraktamente en gratis måltid. Vid tillämpning av bestämmelsen kan måltiden vara arrangerad av annan än arbetsgivaren.
Ersättning för inkvarteringskostnader
Har inkvartering inte ordnats för arbetstagaren, betalar arbetsgivaren ersättning för inkvarteringskostnaderna under arbetskommenderingen enligt en av arbetsgivaren godkänd utredning.
Nattresepenning
För sådant till dagtraktamente berättigande resedygn, under vilket fri inkvartering inte ordnats för arbetstagaren eller han inte fått inkvarteringsersättning eller sovplats under resan, betalas i nattresepenning ett belopp som skattestyrelsen bekräftat som skattefritt.
Nattresepenning betalas dock inte, om arbetstagaren omotiverat underlåtit att utnyttja av arbetsgivaren reserverad och anvisad inkvarteringsmöjlighet.
Måltidsersättning
Om arbetet utförs på sådan ort som ligger på mer än fem (5) kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad betalas till arbetstagaren
- extra resekostnader
- i måltidsersättning ¼ av hemlandsdagtraktamentet ifall arbetstagaren inte har möjlighet att inta måltid på sin ordinarie arbetsplats eller hemma och gratis kost inte serveras på arbetsplatsen
Ifall man inte kommit överens om annat, betalas i sådana fall där arbetstagarens ovan avsedda arbete med därtill hörande resor har räckt minst 12 timmar och arbetstagaren av denna orsak kan återvända hem först sent på kvällen, för de kostnader som sålunda uppkommer i ersättning en ytterligare måltidsersättning. Till nämnda timmar inräknas också de arbetstimmar som under samma arbetsdygn utfördes omedelbart före resan.
Bestämmelsen om måltidsersättning tillämpas inte på fall där arbetstagaren är tvungen att röra sig på samma företags arbetsplatser på olika orter eller som annars ligger nära varandra när möjligheterna till bespisning och bespisningsförhållandena på dessa arbetsplatser motsvarar varandra.
- om ersättning av den tid som används till resan avtalar parterna sinsemellan
Specialbestämmelser
Ersättning för maten i pengar under helg- och högtidsdagar
Under helg- och högtidsdag är arbetstagare som arbetar på främmande ort och där åt honom bekostas fri kost och logi, berättigad att om han så önskar, få ersättning för maten i pengar.
Hemresor
Då arbetstagare före midsommar- eller juldag arbetat minst sex veckor utan avbrott på främmande ort i hemlandet, är han, om arbetets tekniska natur eller andra tvingande skäl inte hindrar det, berättigad att för nämnda helger resa till sitt hem. I dylika fall ersätter arbetsgivaren åt honom avgiften för resekostnaderna till hemorten och därifrån tillbaka till arbetsplatsen enligt vad som ovan i denna punkt konstaterats samt betalas för resetiden dagtraktamente som gäller vid tidpunkten ifråga. Den arbetstid som eventuellt går förlorad på grund av hemresan ersätts däremot inte.
Begränsning i tillämpningen av punkten
Då arbete utanför fabriksorten utförs av ortsbo eller annan arbetstagare, som tagits i arbete där, är denne inte berättigad till förenämnda förmåner i denna punkt.
Arbete utomlands
För utlandsresa som arbetsuppgifterna kräver betalas utlandsdagtraktamente i enlighet med skattestyrelsens vid tidpunkten i fråga gällande beslut. (Se xxx.xxxx.xx).
5.2 Övriga ersättningar Värnpliktsuppbåd
Till arbetstagare som första gången deltar i värnpliktsuppbåd betalar arbetsgivaren för uppbådsdagen en ersättning som motsvarar förtjänsten för en arbetsdag. Ersättning för uppbåd betalas endast för den dag då uppbådet hålls.
Ifall arbetstagaren under uppbådsdagen också är i arbete får han utöver den i föregående stycke nämnda ersättningen också lön för den tid han är i arbete.
Reservövningar
Arbetsgivaren erlägger lön för den tid arbetstagare befinner sig på reservövning så, att arbetstagaren får fulla löneförmåner då reservistlönen från staten medräknas.
Begravnings- och bröllopsdag
Arbetstagare har rätt till ledighet med lön på sin egen bröllopsdag samt nära anhörigs begravningsdag. Som nära anhörig betraktas arbetstagarens maka/make, sambo, barn och adoptivbarn, föräldrar och mor- och farföräldrar, bröder och systrar samt svärföräldrar.
Bemärkelsedagar
Arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått utan avbrott i minst tre (3) månader har på sin 50- och 60-årsdag rätt till ledighet med lön som motsvarar arbetstagarens ordinarie arbetstid när bemärkelsedagen infaller på dag som enligt arbetsskiftsförteckningen är dennes arbetsdag. Man kan avtala om att flytta ledigheten till en annan tidpunkt på så sätt att den ges inom två månader från bemärkelsedagen.
Valnämnders och valkommissioners möten
Till arbetstagare som är medlem i lagstadgad valnämnd eller -kommission som tillsatta för statliga eller kommunala val, betalar arbetsgivaren ersättning för den förtjänst för ordinarie arbetstid, som han går miste om på grund av deltagande i dylika nämnders eller kommissioners möten.
Beräkningsgrunden för ersättningarna
Ersättningarna som avses ovan i denna punkt betalas med användning av den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten som beräkningsgrund.
5.3 Söckenhelgsersättning Söckenhelger som ersätts
Till arbetstagare betalas, för nedan nämnda dagar, i söckenhelgsersättning åtta (8) timmars lön med användning av den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten som beräkningsgrund:
˗ nyårsdagen
˗ trettondagen när den infaller på annan vardag än lördag
˗ långfredagen
˗ annandag påsk
˗ första maj
˗ Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx
˗ midsommarafton
˗ julafton samt
˗ juldagen och annandag jul.
Protokollsanteckning:
Tidpunkten för söckenhelgen och ersättningar som betalas för den kan flyttas enligt lokalt avtal.
Exempel:
Man kan avtala lokalt om att till exempel Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, som infaller på en torsdag, flyttas till fredagen, varvid normal lön betalas för torsdagen och fredagen är avlönad ledighet. Om arbete utförs på fredagen, betalas utöver normal lön även förhöjning för söndagsarbete samt eventuell övertidsförhöjning.
Allmänna förutsättningar för utbetalning av söckenhelgsersättning
Förutsättningen för att söckenhelgsersättning utbetalas är att arbetstagarens anställningsförhållande utan avbrott fortgått i minst tre (3) månader före ifrågavarande söckenhelg. Därtill förutsätts att arbetstagaren utfört arbete enligt arbetsskiftsförteckningen arbetsdagen närmast före och efter helgdagen eller under den ena av dem om frånvaron skett med arbetsgivarens tillstånd eller berott på annan godtagbar orsak.
Protokollsanteckning:
Ifall bestämmelserna om de förutsättningar som gäller vid iakttagande av den i arbetsskiftsförteckningen avsedda arbetstiden skulle medföra förlust av
söckenhelgsersättning för flera på varandra följande söckenhelger, gäller förlusten endast en av dessa söckenhelger.
När söckenhelg sammanfaller med viss frånvarotid
Söckenhelgsersättning betalas till arbetstagare, som avses i denna punkt även för söckenhelg som infaller under
- tiden för arbetstagarens semester
- sjukdom som fortgått högst tre (3) månader före söckenhelgen
- frånvaro med lön på grund av insjuknat barn såsom avses i punkt 6.4 i kollektivavtalet
˗ lagstadgad graviditets- (träder i kraft 1.8.2022) eller föräldraledighet
- permittering på grund av ekonomiska eller produktionstekniska orsaker och som pågått i högst två (2) veckor före söckenhelgen
- arbetstagarens fridag oberoende av om arbetstagaren under nämnda dag varit i arbete. Har frånvaro under söckenhelg, som enligt arbetsskiftsförteckningen är arbetsdag, berott på annan än godtagbar orsak, betalas likväl ingen söckenhelgsersättning.
Självständighetsdagen
Har arbetstagare inte lagbaserad rätt till lön för självständighetsdagen (Lagen om självständighetsdagens firande såsom allmän högtids- och fridag; 26.11.1937/388), betalas för självständighetsdagen söckenhelgsersättning under förutsättningarna som fastställs i denna punkt.
Arbetstagare med vecko- eller månadslön
Söckenhelgsersättning betalas inte till arbetstagare med vecko- eller månadslön.
KAPITEL 6 SOCIALA BESTÄMMELSER
61 § Semester, semesterpenning Fastställning av semester och semesterlön
Arbetstagare erhåller semester enligt gällande semesterlag. Semesterlönen samt semesterersättningen fastställs i enlighet med det mellan förbunden träffade semesterlöneavtalet.
Semesterpenning Semesterpenningens belopp
Till arbetstagare som återvänder från sin semester erläggs i semesterpenning 50 % av hans semesterlön.
Förutsättningarna för utbetalning av semesterpenning
Förutsättningen för erhållande av semesterpenning är att arbetstagaren påbörjar sin semester vid föreskriven eller överenskommen tidpunkt och återvänder till arbetet omedelbart efter semestern.
Semesterpenning erläggs dock såvida arbetstagare under pågående anställningsförhållande omedelbart innan semestern vidtar eller då den upphört, med arbetsgivarens samtycke varit
frånvarande från arbetet eller varit förhindrad att arbeta av orsak som nämns i semesterlagens 7 §.
Protokollsanteckning:
Frånvaro från arbetet på grund av vårdledighet anses, vid tillämpning av föregående stycke, ha skett med arbetsgivarens samtycke. Förutsättningen i dylika fall är dock, att arbetstagaren återvänder till sitt arbete i enlighet med den i arbetsavtalslagens 4 kapitel
3 a § avsedda ursprungliga förhandsanmälan eller en däri senare gjord, motiverad ändring.
Tidpunkten för utbetalning av semesterpenning
Semesterpenningen kan betalas på en fastställd betalningsdag för semesterpenningar som iakttas vid företaget. Om inget lokalt avtal nås gällande en fast tidpunkt för betalning av semesterpenning, betalas semesterpenningen för vintersemestern senast 15.2 och för sommarsemestern senast 15.6.
Protokollsanteckning:
Systemet med fasta tidpunkter för utbetalning av semesterpenning träder i kraft för semestrarna under det semesterkvalifikationsår som slutar 31.3.2022.
Arbetsgivaren kan också betala semesterpenningen på följande sätt: hälften (1/2) av semesterpenningen betalas i förskott i samband med semesterlönen. På motsvarande sätt betalas semesterpenningens senare del i samband med den lönebetalning som följer efter återkomsten från semestern.
Med lokalt avtal kan man också komma överens om att semesterpenningen utbetalas i flera rater, dock så att semesterpenningen i sin helhet är betald före början av följande semesterkvalifikationsperiod. Ifall arbetstagarens anställningsförhållande i ett dylikt fall upphör innan semesterpenningen i sin helhet utbetalats, betalas den del av penningen som ännu inte betalats, vid utgången av anställningsförhållandet, förutsatt att arbetstagaren i övrigt enligt detta kollektivavtal är berättigad till semesterpenning.
Semesterpenningen i fall där anställningsförhållandet upphör
Ifall arbetsgivaren av orsak som inte beror på arbetstagaren har sagt upp arbetstagarens arbetsavtal så att det upphör under semesterperioden, förlorar arbetstagaren inte på denna grund sin rätt till semesterpenning. På motsvarande sätt iakttas samma regel också när arbetsförhållandet under semesterperioden under pågående semester upphör så att arbetstagaren på grund detta är förhindrad att återvända till arbetet efter semestern.
Semesterpenningen utbetalas i ovan nämnda fall utgående från semesterersättningen för föregående semesterkvalifikationsår som avslutats men inte från semesterersättningen enligt det semesterkvalifikationsår som ännu inte gått ut.
Utbetalning av semesterpenning vid avgång med pension
Semesterpenning utbetalas till arbetstagare som avgår med ålders- eller invalidpension, förtida ålderspension eller individuell förtidspension enligt den semesterlön och den eventuella semesterersättning arbetstagaren är berättigad till. Sålunda utbetalas semesterpenning till arbetstagare som avgår med pension också från den semesterersättning som utgår för ett eventuellt ofullbordat semesterkvalifikationsår.
Värnplikt
När arbetstagare inleder sin värnpliktstjänstgöring innan man till honom betalat den semesterpenning han enligt kollektivavtalet vore berättigad till, har han rätt att få ut semesterpenningen om han efter slutförd tjänstgöring i aktiv tjänst vederbörligen återvänder till arbetet.
Semesterpenningens storlek efter avtjänad värnplikt och återgång i arbetet beräknas enligt den semesterersättning som utbetalades till arbetstagaren när han trädde i militärtjänst. Om tjänstgöringen inletts omedelbart efter semestern, beräknas semesterpenningen på summan av den till honom betalda semesterlönen och semesterersättningen.
Semesterpenningen bestäms enligt det kollektivavtal, som var i kraft vid inträdet i tjänst.
Uppdelad semester
Ifall semestern är uppdelad, erläggs vid slutet av varje delsemester en motsvarande del av semesterpenningen med beaktande av vad som ovan föreskrivits.
Byte av semesterpenning mot ledig tid
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att byta ut semesterpenningen helt eller delvis som betald ledighet.
6.2 Lön för sjuktid
Tiden för hur länge utbetalning av sjuktidslön fortgår
Till arbetstagare, som enligt en av arbetsgivaren godkänd utredning är oförmögen till arbete på grund av sjukdom eller olycksfall och vars anställningsförhållande före arbetsoförmågan fortgått över en (1) månad, betalar arbetsgivaren som lön för sjuktid full lön från början av den andra av de sjukdagar som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag ifall han hade varit arbetsför, för arbetsdagar under nedan angivna tidsperioder.
Den tid anställningsförhållandet fortgått utan avbrott innan arbetsoförmågan började
Tidsperiod
Minst en (1) månad men under tre (3) år 28 dagar
Tre (3) år men under fem (5) år 35 dagar
Fem (5) år men under tio (10) år 42 dagar
Tio (10) år eller längre 56 dagar
Anställningsförhållanden som fortgått kortare än en månad
Ifall arbetstagares arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall börjar innan anställningsförhållandet hunnit fortgå i över en månad, betalar arbetsgivaren i sjuklön 50 procent av arbetstagarens individuella tidlön, dock högst för de arbetsdagar som enligt arbetsskiftsförteckningen ingår i en tidsperiod som omfattar den dag arbetsoförmågan började och nio (9) därpå följande dagar. I övrigt (beträffande t.ex. karensdagen) iakttas bestämmelserna i denna punkt. Ifall arbetstagares i sjukförsäkringslagen avsedda rätt till dagpenning börjar tidigare, förkortas i motsvarande mån den tid för vilken lön skall betalas.
I de fall där arbetsoförmåga beror på arbetsolycksfall som bevisligen skett på arbetsplatsen, betalas lön för sjuktid till fullt belopp för arbetsdagar under en 28 dagars sammanhängande period också när anställningsförhållandet fortgått kortare tid än en (1) månad.
Insjuknande mitt under arbetsdag
Ifall arbetstagarens arbetsoförmåga börjar mitt under arbetsdagen, utbetalas till honom lön till utgången av ifrågavarande ordinarie arbetstid och följande arbetsdag (ifall arbetstagaren skulle ha varit i arbete) betraktas såsom karensdag.
Upprepning av samma sjukdom
Ifall arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom förloppet av högst 30 dagar från den dag för vilken senast betalades lön för sjuktid eller sjukdagpenning, behandlas sjukdomsfallet som en sjukdom. För att återfall av samma sjukdom ska kunna anses vara en ny sjukdom, ska arbetstagaren arbeta under en tidsperiod på 30 kalenderdagar enligt arbetsskiftsförteckningen. Semesterdagar räknas inte till denna tidsperiod.
Utbetalningen av lön för sjuktid fortgår i enlighet med denna punkt, dock högst till utgången av ovan i andra stycket avsedd tidsperiod. När samma sjukdom upprepas kan ersättningsperioden bestå även av flera perioder av arbetsoförmåga; i dylika fal betalas lön för sjuktid högst till utgången av ovan nämnda tidsperiod. I sådana fall som är oklara beträffande frågan huruvida det är fråga om samma eller en annan sjukdom, sker avgörandet med iakttagande av sjukförsäkringslagens tolkningar.
När samma sjukdom upprepas, fogas inte längre någon karensdag till den nya perioden av arbetsoförmåga. Även i det fall att perioderna för arbetsoförmåga sammanlagt, efter den första insjukningsdagen, fortgått i minst sex (6) vardagar, avräknas den eventuella karensdagen för den första perioden av arbetsoförmåga.
Karensdagen slopas
Lön för sjuktid betalas också för karensdagen i följande fall:
- När arbetstagarens anställningsförhållande före början av arbetsoförmågan utan avbrott fortgått i minst ett år
- När den av sjukdom föranledda arbetsoförmågan efter insjukningsdagen fortgår i minst sex
(6) vardagar
- När arbetsoförmågan bevisligen beror på en arbetsolycka som skett på arbetsplatsen
- När samma sjukdom upprepas på sätt som avses ovan i denna punkt
Förfaringsdirektiv för utbetalning av lön för sjuktid Konstaterande av arbetsoförmåga
Arbetsoförmåga konstateras med ett av företagsläkaren utfärdat läkarintyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg. Ett retroaktivt utskrivet läkarintyg godkänns enligt samma princip som det föregående, ifall läkaren på intyget antecknat godtagbara grunder för att det utskrivits i efterhand.
Epidemier: intyg utskrivna av företagshälsovårdare eller hälsovårdare
Insjukningsfallen kan under pågående epidemi vara så talrika att besök hos läkare försvåras. Samma situation kan uppkomma tillfälligt när läkartjänster inte kan fås i den utsträckning att saken på detta sätt skulle kunna skötas. I dylika fall kan sjukdom anses vara bevisad när en företagshälsovårdare eller hälsovårdare efter utförd undersökning meddelar
de symptom som observerats och det eventuella behov av sjukledighet som konstaterats, för högst tre dygn per gång förutsatt att ett upprepat givet intyg utskrivs av samma företagshälsovårdare eller hälsovårdare. I dylika fall bör särskild uppmärksamhet fästas vid ett eventuellt behov av läkarvård. Därtill ska företagshälsovårdaren eller hälsovårdaren före han eller hon ger sjukintyget tillsammans med en läkare ha konstaterat att ovan avsedda situationer föreligger.
Oklarheter som hänför sig till läkarintyg
Har arbetsgivaren inte godkänt ett av arbetstagaren företett läkarintyg har han rätt att skicka arbetstagaren till undersökning hos en läkare som han själv utsett. I dylika fall står arbetsgivaren för de kostnader som anskaffningen av läkarintyget medför.
Med läkare som arbetsgivaren utsett avses i första hand specialläkare men i enskilda fall, beroende på omständigheterna, kan det bli fråga om annan läkare.
Oklarheter i anslutning till läkarintyg utreds i enlighet med förhandlingsordningen i punkt 8.2 i kollektivavtalet.
Företagets egna hälsovårdstjänster bör utnyttjas i första hand
Arbetsoförmåga konstateras i första hand med ett av företagsläkaren utfärdat intyg, ifall arbetstagaren inte framlägger motiverad orsak att anlita annan läkare. Dylika skäl kan vara t.ex. att företagsläkarens mottagning ligger avlägset, hälsovårdsstationens öppethållningstider eller att det är fråga om akut sjukdom som kräver omedelbar vård
Skyldigheten att lämna sjukanmälan
Arbetstagare bör lämna sjukanmälan till sin närmaste förman eller till en av arbetsgivaren utsedd annan person så vitt möjligt redan innan arbetsskiftet börjar. En i god tid gjord sjukanmälan är viktig därför att man på arbetsplatsen redan när arbetsskiftet börjar skall veta om någon eventuellt är frånvarande och hur arbetet vid sjukdomsfall ifrågavarande dag skall arrangeras.
Arbetsgivaren bör informera arbetstagarna om de förfaringssätt som hänför sig till anmälan om arbetsoförmåga.
Ifall arbetstagare avsiktligen underlåtit att omedelbart meddela arbetsgivaren att han insjuknat börjar arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjuktid tidigast den dag anmälan har gjorts.
Avslag i utbetalningen av lön för sjuktid
Lön för sjuktid erläggs dock inte om arbetstagaren orsakat sjukdomen eller olycksfallet uppsåtligen, genom brottsligt förfarande, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande.
Missbruk av sjuklönsförmånen
Om sjuklönsförmånen avsiktligen missbrukas erläggs ingen lön för sjuktid. Avsiktligt missbruk kan dessutom leda till upphävning av arbetsavtalet.
Vägledning i riktig tillämpning av bestämmelserna
Arbetsgivarens och förtroendemännens gemensamma strävan bör vara att tillsammans vägleda arbetstagarna i riktig tillämpning av kollektivavtalets bestämmelser om lön för sjuktid. Därtill bör förtroendemännen också för egen del sträva att förebygga missbruk.
Förbunden rekommenderar att nya arbetstagare ges upplysningar och handledning i saken redan i arbetsorienteringsskedet.
Skador förorsakade av fritidssysselsättning
Till exempel av sport förorsakade skador av olika typ – i synnerhet när de är av svårare art - förorsakar, om de ofta upprepas, arbetsgivaren ökade sjuklönsutgifter och svårigheter att placera arbetstagaren i arbete.
Förbunden fäster de lokala parternas uppmärksamhet vid förebyggande och reducering av ovan nämnda problem.
Reducering och förebyggande av frånvaro som beror på sjukdom
Det är i såväl arbetsgivar- som arbetstagarpartens intresse att förekomsten av sjukfrånvaro så mycket som möjligt kan minimeras. Det är att rekommendera att de lokala parterna, för att nå detta mål, tillsammans följer upp hur sjukfrånvarofrekvensen utvecklas på arbetsplatsen och vid behov söker medel för att minimera dem. Förbunden fäster särskild uppmärksamhet vid förebyggandet av frånvaro som beror på sjukdom.
Med lokalt avtal kan utbetalningen av lönen för sjuktid arrangeras med tillhjälp av en för detta ändamål särskilt grundad kassa.
Lön för moderskapsledighet
Till arbetstagare, vars anställningsförhållande fortgått i minst sex (6) månader före den beräknade nedkomsten, betalas under moderskapsledigheten lön som består av skillnaden mellan lön och dagpenning för de arbetsdagar som infaller under en 42 dagars period räknat från begynnelsedagen för den i 4 kap. 1 § 1 mom. i lagen om arbetsavtal stadgade moderskapsledigheten.
Lön för faderskapsledighet
Till arbetstagare betalas för en sex (6) dagars faderskapsledighetsperiod skillnaden mellan lön och dagpenning för ordinarie arbetstid. Förutsättningen är att arbetstagarens anställningsförhållande före barnets födelse fortgått i minst sex (6) månader.
Protokollsanteckning:
Betalning av utjämningslön förutsätter en utredning av arbetstagaren angående moderskaps- och faderskapspenningens storlek samt en utredning av motsvarigheten till dagpenning för familjeledighet efter att familjeledighetsreformen trätt i kraft.
När en arbetstagare adopterar ett barn och enligt sjukförsäkringslagen är berättigad till föräldrapenning för adoptivförälder, betalas till adoptivmodern skillnaden mellan lön och dagpenning enligt punkten om lön för moderskapsledighet och till adoptivfadern lön enligt punkten om lön för faderskapsledighet. Förutsättningen är att anställningsförhållandet har fortgått oavbrutet i minst sex månader före adoptionen.
Avdrag från lönen för sjuktid. Arbetsgivarens återbäringsrätt
Från lönen för sjuktid eller moderskaps- eller faderskapsledighet avdras det, som arbetstagaren på basis av samma arbetsoförmåga eller förlossning för samma period erhåller i dagpenning eller moderskaps- eller faderskapspenning eller därmed jämförbar annan ersättning, såsom exempelvis arbets- eller olycksfallspension enligt lag eller ett i samband med anställningsförhållandet eller med arbetsgivaren i övrigt ingånget avtal. Avdragsrätt uppstår dock inte till den del ersättningen utbetalats till arbetstagare på grund av en av arbetstagaren själv helt eller delvis bekostad frivillig försäkring.
För den tid som arbetsgivare till arbetstagare erlagt lön för sjuktid, moderskaps- eller faderskapsledighet eller annan därmed jämförbar ersättning, är arbetsgivaren berättigad att såsom återbäring lyfta den arbetstagaren i enlighet med föregående stycke tillkommande ersättningen eller att få motsvarande belopp tillbaka av arbetstagaren, dock inte ett större belopp än vad arbetsgivaren själv utbetalat.
Om dagpenningen, moderskaps- eller faderskapspenningen eller därmed jämförbar ersättning inte utbetalas till arbetstagaren av orsak som beror på arbetstagaren själv, eller om ersättningen utgår till ett mindre belopp än vad arbetstagaren enligt lag hade varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för sjuktid eller moderskaps- eller faderskapsledigheten avdra det dagpenningsbelopp eller del därav som på grund av försummelse från arbetstagarens sida blivit outbetalat.
Beräkningsgrunden för de av arbetsgivaren utbetalda ersättningarna
Lönen för sjuktid samt moderskaps- och faderskapsledighet betalas för arbetstidsschemats ordinarie arbetstimmar med användning av den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten som beräkningsgrund.
Övriga arrangemang avtalas lokalt
Med lokalt avtal kan utbetalningen av lönen för sjuktid arrangeras med tillhjälp av en för detta ändamål särskilt grundad kassa.
6.3 Läkarundersökningar Lagstadgade läkarundersökningar
Arbetsgivaren ersätter arbetstagarens förtjänstförlust för de ordinarie arbetstimmar som arbetstagaren under pågående anställningsförhållande går miste om på grund av sådana hälsokontroller som avses i statsrådets förordning (1484/2001) gällande principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt utbildning av yrkespersoner och sakkunniga, och som godkänts i verksamhetsplanen för företagshälsovården, ävensom resor i anslutning till hälsokontrollerna. På samma sätt bör förfaras i situationer där det är fråga om undersökningar avsedda i lagen om skydd av unga arbetstagare (998/1993) och i lagen om strålningsskydd (592/1991). Samma regel tillämpas dessutom i de undersökningar som lagen om smittosamma sjukdomar (583/1986) förutsätter och vilka beror på att arbetstagaren inom
samma företag flyttar till en annan arbetsplats där ifrågavarande läkarundersökning krävs.
Till arbetstagare, som sänds för i ovannämnda lagrum avsedda undersökningar eller om han vid sådan undersökning förpassas till efterkontroll, erlägger arbetsgivaren också ersättning för nödvändiga resekostnader. Om undersökningarna och efterkontrollen görs på annan ort betalar arbetsgivaren också dagtraktamente.
Sker kontrollen under arbetstagares fritid, betalar arbetsgivaren till arbetstagaren i ersättning för de extra kostnaderna en summa, som motsvarar det i sjukförsäkringslagen avsedda behovsprövade dagpenningsbeloppet.
Övriga läkarundersökningar
Förutsättningarna för ersättning av förtjänstförlust är följande:
Grundförutsättningar (gäller samtliga punkter A-E)
Det skall vara fråga om sjukdoms- eller olycksfall där det är nödvändigt att snabbt komma till läkare för undersökning. Arbetstagaren skall förete av arbetsgivaren godkänd utredning över läkarundersökningen (t.ex. läkarintyg eller kvitto över läkararvode) samt på arbetsgivarens begäran utredning över hur länge läkarundersökningen inklusive vänte- och rimliga restider räckte.
I övriga än i ovanstående stycke avsedda sjukdoms- eller olycksfall förutsätts att arbetstagaren reserverar tid för besök på mottagning under arbetstid endast om detta inte kan ordnas inom rimlig tid (t.ex. i normala fall inom en vecka) utom arbetstid. Arbetstagaren skall förete tillförlitlig utredning över att han/hon inte kunnat få tid på mottagning utom arbetstiden.
Arbetstagaren skall på förhand meddela arbetsgivaren om besök hos läkare. Om anmälan inte på grund av övermäktigt hinder kan göras på förhand, skall anmälan göras omedelbart då detta är möjligt.
Läkarundersökningen skall ordnas med undvikande av att arbetstid i onödan går förlorad.
Om arbetstagaren får sjuklön för tiden för läkarundersökning, erläggs inte ersättning för förtjänstförlust på basis av avtalsbestämmelserna om läkarundersökning. Ersättning utgår inte heller för läkarundersökning under den karensdag som förutsätts i lönebestämmelserna för sjuktid.
Om sjukdomen beror på eget grovt vållande eller förorsakats avsiktligt, utgår inte ersättning för förtjänstförlust.
Särskilda förutsättningar
Förtjänstförlust ersätts i olika fall enligt följande:
A. Ny eller upprepad sjukdom
För tid som åtgår till sådan läkarundersökning, där arbetstagares sjukdom konstateras. Vid arbetsoförmåga under högst ett dygn till följd av undersökningsåtgärd utförd av läkare.
Då arbetstagare på grund av sjukdomssymptom intagits på sjukhus för observation eller undersökning. Härvid iakttas bestämmelserna om sjuklön.
B. Tidigare konstaterad sjukdom
För tid som åtgår till läkarundersökning vid kronisk sjukdom under förutsättning att det är fråga om undersökning utförd av specialläkare för fastställande av vård. Då sjukdomen väsentligt förvärrats varför det varit nödvändigt för arbetstagaren att söka sig till läkare för undersökning.
För tid som åtgår till undersökning hos specialläkare nödvändig för fastställande av vård, då ordination ges om anskaffande av hjälpmedel, t.ex. glasögon.
För tid som åtgår till annan nödvändig läkarundersökning för fastställande av vård för tidigare konstaterad sjukdom endast om läkartjänster inte står att få utom arbetstid.
Vid arbetsoförmåga till följd av vårdåtgärd nödvändig vid cancersjukdom. Härvid iakttas bestämmelserna om sjuklön.
C. Laboratorie- och röntgenundersökningar
För tid som åtgår till laboratorie- och röntgenundersökning i direkt anslutning till läkarundersökning, för vilken ersättning utgår. Laboratorie- och röntgenundersökningen skall ha ordinerats av läkare och således utgöra en del av läkarundersökningen. Förtjänstförlust till följd av separat laboratorie- eller röntgenundersökning ersätts endast om arbetstagare inte har möjlighet till laboratorie- eller röntgenundersökning utom arbetstid eller om sjukdomen förutsätter att undersökningen utförs endast vid en viss tidpunkt på dygnet. Detta krav på viss tidpunkt skall bevisas med läkarintyg.
D. Läkarkontroller och undersökningar vid graviditet
För tid som åtgår till medicinska undersökningar som föregår förlossningen och som utgör förutsättning för erhållande av i sjukförsäkringslagen fastställd moderskapspenning/graviditetspenning, om undersökningarna inte kan ske utanför arbetstid.
E. Plötslig tandsjukdom
Om plötslig tandsjukdom före vårdåtgärder orsakar arbetstagare arbetsoförmåga, som fordrar vård under samma dag eller samma arbetsskift, för tid som åtgår till vårdåtgärd, om arbetstagare inte lyckas få vård utom arbetstid. Arbetsoförmågan och vårdens brådskande natur påvisas med intyg av tandläkare.
F. Cancerscreeningar enligt statsrådets förordning Beräkningsgrunden för ersättningarna
I denna punkt avsedd förtjänstförlust fastställs enligt gällande sjuklöneberäknings- och sammanjämkningsregler i kollektivavtalet. För den i samband med lagstadgade läkarundersökningar nämnda dagpenningens del tillämpas detta kollektivavtals bestämmelser om ersättning av resekostnader.
6.4 Sjukt barn
Allmänna förutsättningar för utbetalning av ersättning
Om ett eget barn under 10 år eller ett annat barn under 10 år som är fast bosatt i hemmet plötsligt insjuknar, betalas till modern, fadern eller en person som vårdar barnet och som är permanent bosatt i samma hushåll som barnets moder eller fader utgående från de principer som ingår i bestämmelsen om lön för sjukdomstid i punkt 6.2 i detta kollektivavtal ersättning för oundviklig, kort och tillfällig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet. En förutsättning för att ersättning ska betalas är att de som har rätt till ersättningen förvärvsarbetar och att för frånvaron ges utredning i enlighet med bestämmelserna om utbetalning av lön för sjuktid i punkt
6.2 i kollektivavtalet. Det ovan nämnda tillämpas för såväl ensamförsörjare som personer med gemensam vårdnad.
Frånvaro är tillåten även då maken eller makan är förhindrad att ordna vård eller vårda ett plötsligt insjuknat barn på grund av att han eller hon är i sjukvård utanför hemmet eller på grund av att han eller hon har obligatorisk närvaro vid lektioner som ingår i dennes heltidsstudier på en annan ort eller han eller hon deltar i tentamen. Arbetstagaren ska förete en tillförlitlig utredning över hindret, till exempel ett intyg från sjukhuset eller läroanstalten.
För samma insjukningsfall betalas ersättning till endast en av de ersättningsberättigade.
Protokollsanteckning:
Frånvaron anses vara av i avtalet avsedd art då arrangerandet av barnets tillsyn eller skötsel varar 1, 2, 3 eller 4 dagar. En förutsättning för utbetalningen av ersättningen är att om barnets sjukdom och därav förorsakad frånvaro ges samma utredning som i enlighet med kollektivavtalet eller i företaget antagen praxis krävs för moderns eller faderns egen sjukdom.
I enlighet med avtalet avses som ensamförsörjare också person som utan särskild boskillnads- eller skilsmässodom permanent lever skild från sin maka/make samt person vars make är förhindrad att ta del i barnets skötsel på grund av att han avtjänar sin värnplikt eller deltar i reservövning.
Vården av svårt sjukt barn
Arbetstagare vars barn lider av svår sjukdom eller handikapp, som avses i 4 § i statsrådets förordning (författningssamling nr 1335/30.12.2004) om verkställighet av sjukförsäkringslagen, är berättigad att vara frånvarande från sitt arbete för att delta i sådan vård av barnet, rehabilitering eller kurs i anpassningsträning eller rehabilitering, som avses i sjukförsäkringslagens 10 kapitel 2 §, 2 moment, när om frånvaron på förhand överenskommits med arbetsgivaren.
6.5 Grupplivförsäkring
Arbetsgivaren bekostar en grupplivförsäkring som berör arbetstagarna såsom mellan centralorganisationerna överenskommits.
6.6 Arbetarskydd Allmän regel
För undvikande av olycksfall och yrkessjukdomar vidtas alla erforderliga åtgärder med tanke på arbetstagarnas säkerhet.
Skyddskläder och skyddsutrustning
Ifall det utifrån sakkunnigutlåtanden, statistiken över olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller andra motsvarande grunder kan konstateras att användningen av särskilda skyddskläder eller särskild skyddsutrustning i arbetet väsentligt förbättrar arbetarskyddet eller hälsan i arbetet skaffar arbetsgivaren sådana skyddskläder eller en sådan skyddsutrustning till arbetsplatsen till arbetstagarens förfogande trots att detta inte vore nödvändigt enligt 15 § i arbetarskyddslagen. Med ovan nämnda avses inte normala arbetskläder.
Kemikalier
Arbetsgivaren är, då för produktionen nödvändiga kemikalier tages i bruk, skyldig att ta reda på, i vilken mån de är hälsovådliga för arbetstagarna och ombesörja att nödiga skyddsåtgärder vidtas.
Arbetshandledning
Vid utveckling av arbetsvägledningen tas hänsyn till förhållandena på respektive arbetsplats, de krav produktionen ställer, arbetstagarens personliga egenskaper och ergonomiska faktorer.
Arbetsmiljöfrågor
I den undervisning och handledning som avses i arbetarskyddslagen (23.8.2002/738) inkluderas behövliga miljöskyddsärenden som hänför sig till företaget och arbetsuppgifterna.
Rekommendation för arbetarskyddssamarbetet i särskilda fall
Förbunden rekommenderar att man på arbetsplatser där lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (20.1.2006/44) inte uttryckligen kräver tillsättande av en arbetarskyddskommission och där man inte lokalt kommit överens om samarbetsformerna, på ett vid gängse tidpunkt ändamålsenligt sätt behandlar ärenden som hänför sig till arbetsplatsens miljöfrågor, arbetsförhållanden, verksamhet för upprätthållande av de anställdas arbetsförmåga och arbetarskyddsutbildning.
KAPITEL 7 FÖRTROENDEMÄN OCH
FACKAVDELNING
7.1 Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige Huvudförtroendemans befrielse från arbetet och månatliga ersättning
För handhavandet av sina förtroendemannauppgifter ordnas för huvudförtroendemannen, såsom avses i det allmänna avtalet mellan förbunden, regelbunden befrielse från arbetet på följande sätt samt betalas till honom månatlig ersättning enligt följande:
Huvudförtroendemannens löneutveckling som avses i denna punkt och behov av befrielse justeras minst en gång per år på ett sätt avtalas lokalt.
Befrielse från arbete:
Antal arbetstagare Befrielse från arbete
20 | – | 50 | 4 timmar/vecka |
51 | – | 100 | 8 timmar/vecka |
101 | – | 150 | 14 timmar/vecka |
151 | – | 250 | 20 timmar/vecka |
251 | – | 350 | 28 timmar/vecka |
351 | – | 420 | 32 timmar/vecka |
421 | – | Helt befriad |
Från och med 1.4.2020 är huvudförtroendemännens månatliga ersättningar följande: Xxxxx arbetstagare Ersättning euro/månad
– 20 72
21 | – | 50 | 76 |
51 | – | 100 | 82 |
101 | – | 150 | 87 |
151 | – | 250 | 99 |
251 | – | 350 | 112 |
351 | – | 420 | 121 |
421 | – | 130 |
Arbetarskyddsfullmäktig
Arbetarskyddsfullmäktig erhåller ersättning för förtjänstförlust som han åsamkas genom att han under ordinarie arbetstid sköter till arbetarskyddet hörande uppgifter samt betalas till honom en månatlig ersättning enligt följande:
Befrielse från arbete:
Antal arbetstagare Befrielse från arbete
20 | – | 50 | 2 timmar/vecka |
51 | – | 100 | 4 timmar/vecka |
101 | – | 150 | 7 timmar/vecka |
151 | – | 250 | 10 timmar/vecka |
251 | – | 350 | 14 timmar/vecka |
351 | – | 420 | 16 timmar/vecka |
421 | – | Helt befriad |
Från och med 1.4.2020 är arbetarskyddsfullmäktiges månatliga ersättningar följande:
Antal timmar befriade från arbete/vecka | Ersättning euro/ månad |
Under 4 | 52 |
4 | 55 |
8 | 65 |
14 | 76 |
20 | 91 |
28 | 99 |
32 | 107 |
Helt befriad | 118 |
Beloppen för månadsersättningarna i båda tabellerna gäller under hela avtalsperioden.
Till förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter hör att för egen del främja lokala avtal, arbetshälsan och utvecklingen av samarbetet inom företaget.
Lokala avtal
Om mängden av huvudförtroendemannens samt arbetarskyddsfullmäktigs befrielse från arbetet och månatliga ersättningsbelopp kan annat avtal ingås lokalt.
Uppsägning av huvudförtroendemannasuppleant/förtroendemannasuppleant
Om arbetsgivaren säger upp en huvudförtroendemansuppleants arbetsavtal eller permitterar honom när han fungerar som huvudförtroendemannens ställföreträdare, anses uppsägningen eller permitteringen bero på arbetstagarens förtroendemannauppgift, ifall arbetsgivaren inte kan påvisa annan grund för åtgärden. Ovan nämnda tillämpas inte i de fall där den till huvudförtroendemannasuppleant valda arbetstagaren redan omfattas av det effektiverade uppsägningsskyddet genom sin ställning som arbetsavdelnings eller motsvarande enhets förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig.
Samma regel gäller för förtroendemannasuppleanten.
Allmänt avtal mellan förbunden
Det som ovan i denna punkt konstaterats om uppsägning eller permittering av huvudförtroendemannasuppleant/förtroendemannasuppleant iakttas oberoende av att det som del av detta kollektivavtal tillämpade allmänna avtalet mellan förbunden inte i detta samband har ändrats.
7.2 Fackavdelningens möten
En registrerad underförening i Industrifacket rf och dess avdelning, fackklubb eller motsvarande på arbetsplatsen har möjlighet att utanför arbetstiden (före arbetstidens början, under måltidspausen eller omedelbart efter arbetstidens slut samt, genom en separat överenskommelse, under den tid som infaller under veckovilan) ordna möten kring frågor som gäller anställningsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:
Överenskommelse med arbetsgivaren
Med arbetsgivaren skall överenskommelse träffas om arrangerandet av möte på arbetsplatsen eller annan i detta avtal avsedd plats såvitt möjligt tre dagar före det tilltänkta mötet.
Mötesplats
Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats som är belägen antingen på arbetsplatsen eller i dess närhet. Ifall en sådan inte finns, bör man genom förhandlingar söka nå en ändamålsenlig lösning i frågan. Vid val av mötesplats bör man bland annat observera att bestämmelserna om arbetarskydd, arbetshygien och brandskydd iakttas och att mötet inte stör affärsverksamheten eller produktionen.
Mötesarrangörens ansvar
Den organisation, som reserverat möteslokalen och arrangörerna ansvarar för mötets gång samt för ordningen och snyggheten i möteslokaliteterna. De av organisationen utsedda förtroendepersonerna bör närvara vid mötet.
Fackförbundets representanter
Mötets arrangörer har rätt att till mötet inbjuda representanter för Industrifacket rf och dess underförening ävensom representanter för vederbörande centralorganisationer.
Företrädarnas för Industrifacket rf besök på arbetsplatserna
Företrädarna för Industrifacket rf har rätt att besöka och bekanta sig med arbetsförhållandena på arbetsplatserna som omfattas av detta kollektivavtal efter att ha anmält om saken till vederbörande arbetsgivares representant.
7.3 Fackförbundets förvaltningsorgans möten
Arbetstagare som har valts till Industrifacket rf:s förbundsmöte, fullmäktige, styrelse eller permanenta organ som dessa inrättat (sektorsdirektionen, kollektivavtalsdelegationen, svenskspråkiga sektionen, sektionen för arbetsmiljön och jämlikhet, ungdomssektionen, utbildningssektionen och sektionen för kultur och fritid) har rätt att få befrielse från arbete för att delta i dessa förvaltningsorgans officiella möten.
Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om behovet av befrielse från arbetet utan dröjsmål och förete vederbörlig utredning över den tid som han eller hon behöver för deltagande i mötet. Utredningen kan till exempel vara en officiell möteskallelse, där det framgår vilket organ det handlar om, tid och plats.
7.4 Anslagstavlor
Meddelanden och tillkännagivanden från Industrifacket rf och dess lokala fackavdelning får på fabriksområdet anbringas endast på anslagstavla, som för ändamålet anvisats av arbetsgivaren.
7.5 Innehållning av medlemsavgift till fackförening
Arbetsgivaren innehåller från arbetstagarnas lön, ifall arbetstagarna givit sin fullmakt härtill (uppbördsavtal), Industrifacket rf:s medlemsavgifter och överför dem per lönebetalningsperiod före förfallodagen på det bankkonto, som fackförbundet härtill anvisat. För att ansluta arbetstagaren till systemet ingår arbetsgivaren och arbetstagaren ett uppbördsavtal om medlemsavgifterna.
Medlemsavgiften innehålls från arbetstagarens lön som är underställd förskottsinnehållning per uppbördsperiod som fackavdelningen eller Industrifacket rf skriftligen meddelat för ett kalenderår åt gången som ett belopp i procent eller euro. Om den innehållna medlemsavgiften meddelas till arbetstagaren i lönespecifikationen eller på motsvarande sätt. Arbetsgivaren skickar två gånger per år till Industrifacket rf eller en instans som för dennes räkning sköter medlemsavgifterna en utredning över de innehållna medlemsavgifterna enligt förbundets anvisningar.
Medlemmen ska informera om att innehållningen av medlemsavgiften upphör eller om en period utan lön under anställningen till Industrifacket.
Informationen om uppbördsavtalet och dess slutdatum förmedlas till arbetstagaren, arbetsgivaren, förtroendemannen och Industrifacket rf. När anställningsförhållandet upphör meddelar arbetstagaren Industrifacket rf om att uppbördsavtalet upphör. Arbetsgivaren meddelar Industrifacket rf om att arbetstagarens anställningsförhållande och uppbördsavtalet upphör i en medlemsavgiftsutredning.
KAPITEL 8 FÖRHANDLINGSORDNING
8.1 Lokala avtal
I enlighet med detta kollektivavtals förhandlingsordning kan lokala, från kollektivavtalet avvikande avtal ingås i de frågor som i kollektivavtalet särskilt nämns. Avtalet kan ingås för viss tid eller gälla tills vidare. Ett tills vidare gällande avtal kan sägas upp med iakttagande av tre (3) månaders uppsägningstid om man inte kommit överens om annan uppsägningstid. Uppsägningstiden kan dock maximalt avtalas till sex (6) månader.
Ett avtal som ingåtts mellan förtroendeman och arbetsgivare binder arbetsgivaren samt alla de arbetstagare som förtroendemannen i enlighet med det allmänna avtalet mellan förbunden representerar och avtalet bör ingås skriftligt om någondera parten så önskar. När avtalet ingåtts skriftligt utgör det del av kollektivavtalet och tillämpas även efter att kollektivavtalet i övrigt upphört att gälla.
Förbunden är ense om att man på företagen/arbetsplatserna kan ingå lokala avtal även i andra än i kollektivavtalet särskilt nämnda frågor. Lokala avtal som avses här skickas till förbunden för kännedom.
Utmaningar i anknytning till dialog
Ett gott samarbete mellan förtroendemännen och arbetsgivarrepresentanterna på arbetsplatsen skapar förutsättningar för lokala avtal, förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft och sysselsättning och ett gott arbetsklimat.
Som en del av att främja lokala avtal stöder förbunden tillsammans avtalsparterna på arbetsplatserna vid utmaningar i anknytning till dialog. Vid problem kan parten eller parterna tillsammans kontakta förbunden och be om hjälp. Efter detta granskas hur man kan utveckla samarbetet i enlighet med behoven på varje arbetsplats. Man ingriper emellertid i eventuella problem utan dröjsmål.
Resultat av lokala avtal
För att man ska lyckas med lokala avtal förutsätts gemensam förståelse för behovet av förändring, förtroende och mod att komma överens.
Om man på arbetsplatsen redan har försökt komma överens om viktiga frågor för att förbättra företagets produktivitet, konkurrenskraft, sysselsättning eller arbetshälsa utan framgång, kan förhandlingsparterna tillsammans eller själva begära stöd av representanter för båda förbunden, för att komma överens i de lokala förhandlingarna. Målet är att få hjälp med utmaningar i anknytning till avtal i ett så tidigt skede som möjligt. Man ingriper i eventuella utmaningar utan dröjsmål.
Förbunden kan också hjälpa förhandlingsparterna genom att öppna upp för andra alternativ som kollektivavtalet och arbetslagstiftningen erbjuder som lösning på ändringsbehovet. Förbunden ingriper inte i de lokala parternas avtalsfrihet.
Man kan nå en lösning exempelvis på följande sätt:
• Genom att avlägsna hindren för ett lokalt avtal och tillhörande fördomar.
• Genom att kartlägga behoven av och möjligheterna till ett lokalt avtal.
• Genom att säkerställa att avtalsparterna har aktuell information om bakgrunden till och målen med avtalet.
8.2 Biläggande av meningsskiljaktigheter Lokala förhandlingar
Om det mellan arbetsgivaren och arbetstagare i någon fråga uppstår meningsskiljaktighet angående tillämpningen eller tolkningen av detta kollektivavtal bör man på arbetsplatsen eftersträva enighet med iakttagande av den förhandlingsordning som avses i det allmänna avtalet mellan förbunden. Ifall enighet inte nås på arbetsplatsen kan ärendet på initiativ av någondera parten hänskjutas till förbunden för avgörande.
Förhandlingar mellan förbunden
När någondera kollektivavtalsparten i den situation som avses i föregående stycke föreslår förhandlingar bör dessa inledas så fort som möjligt och föras utan onödigt dröjsmål.
Arbetsdomstol
Ifall förhandlingarna inte heller mellan förbunden leder till förlikning, kan ärendet lämnas till arbetsdomstolen för avgörande.
KAPITEL 9 AVTALETS GILTIGHET
Avtalets giltighetstid
Detta kollektivavtal gäller under tiden 18.2.2022–31.1.2024 och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast två månader innan avtalet löper ut skriftligen säger upp det.
Under förhandlingarna i syfte att ta fram ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna har upphört.
Avtalsexemplar
Detta kollektivavtal är uppgjort i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten. Helsingfors den 18 februari 2022
LASIKERAAMINEN TEOLLISUUS LT RY
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxx-Xxxxxxx
INDUSTRIFACKET RF
Xxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
BILAGA 1
BILAGA 1 ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRETAGET SKA ÖVERLEVA EKONOMISKA SVÅRIGHETER
För att trygga företagets fortsatta verksamhet och arbetsplatserna:
- Behandlas tillsammans med personalens representanter xxxxxxxxx, orderstock, företagets ekonomiska situation och arbetsgivarens avhjälpande åtgärder för att förbättra den ekonomiska situationen.
- Används i första hand flexibla arbetstidsarrangemang och andra möjligheter i kollektivavtalet till exempel:
˗ genom lokalt avtal
˗ längre och kortare arbetsskift
˗ arbetstidsbank
˗ flytt av tidpunkten för en söckenhelg och de ersättningar som ska betalas för den
˗ senareläggning av semesterpenningen och byte mot ledighet
˗ genom arbetsgivarens beslut
˗ längre och kortare arbetsveckor
˗ övergång från skiftarbete till dagarbete och tvärtom
˗ spridd arbetstid
När man tillsammans konstaterar att företaget är på väg mot exceptionella ekonomiska svårigheter som skulle leda till att arbetskraften minskas, kan man för högst ett år ingå ett lokalt avtal om:
a) ersättningar för utjämning av arbetstid
b) minskning av semesterpenningen
c) uppdelning av den del av semestern som överstiger 12 dagar
Om man gemensamt konstaterar att ett företag är på väg mot exceptionella ekonomiska svårigheter som skulle leda till att arbetskraften minskas, kan arbetsgivaren besluta att införa en förlängd semesterperiod 1.4.–31.10.
Protokollsanteckning: Med företag avses ett företag eller en självständig del av ett företag, såsom en produktionsanläggning.
Samtidigt avtalar man lokalt om ett eventuellt uppsägningsskydd under tiden då anpassningsåtgärderna a–c pågår och om kompensation för arbetstagarnas ekonomiska förluster efter att företagets ekonomiska situation har återhämtat sig.
Det lokala avtalet ska ingås skriftligen. Anpassningsåtgärderna ska riktas jämlikt till företagets hela personal och ledning.
Dessutom bör man beakta att kollektivavtalet möjliggör avtal om en kortare permitteringsprocess och en kortare tid för meddelande om permittering.
KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf BILAGA 2
TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf
BILAGA 2 LÖNEBESTÄMMELSER FÖR REPARATIONSAVDELNINGARNAS YRKESARBETARE
Tid den 2 december 2013
Plats Konsumtionsvarugruppen rf:s förhandlingsrum, Helsingfors
Närvarande Xxxx-Xxxxx Xxxxxxx Konsumtionsvarugruppen rf Xxxxx Xxxxxxx Konsumtionsvarugruppen rf
Xxxxx Xxxxxxx Konsumtionsvarugruppen rf Xxxxx Xxxxxxxxxxx Konsumtionsvarugruppen rf
Xxxx Xxxxxxxx TEAM Industribranschernas fackförbund rf Xxxxx Xxxxxxxxxx TEAM Industribranschernas fackförbund rf Xxxxx Xxxxxxx TEAM Industribranschernas fackförbund rf Xxxxxx Xxxxxxxxxx TEAM Industribranschernas fackförbund rf
1 § Löneförhöjningar
De allmänna förhöjningarna betalas till de arbetstagare som avses i detta protokoll med iakttagande av bestämmelserna i kollektivavtalets underteckningsprotokoll. På samma sätt förfars för de företags- eller arbetsplatsspecifika potternas vidkommande.
2 § Lönerna enligt arbetsuppgift
Lönerna för fullt arbetsföra arbetstagare som fyllt 18 år är enligt arbetsuppgift följande:
1.3.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter (cent/timme)
Svårighetsklass 1 | 1080 |
Svårighetsklass 2 | 1128 |
Svårighetsklass 3 | 1311 |
Svårighetsklass 4 | 1455 |
1.5.2022 eller från | början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter |
(cent/timme) | |
Svårighetsklass 1 | 1102 |
Svårighetsklass 2 | 1151 |
Svårighetsklass 3 | 1337 |
Svårighetsklass 4 | 1484 |
3 § Definiering av lönegrupperingen
På basis av arbetets svårighetsgrad placeras arbetsuppgifterna i olika lönegrupper enligt följande:
Lönegru pp
Definition Exempel
1 Nya arbetstagare och arbete, vars utförande kräver endast en kortare tids erfarenhet.
2 Yrkesarbeten, som kräver behärskande av i yrkesskola inhämtade eller yrkeskunskapermotsvarande
3 Arbetsuppgifter som kräver erfarenhet och självständigt utförande av arbetet.
Nya arbetstagare, arbete under yrkesarbetares ledning, olika hjälparbeten vid reparationsverkstaden samt praktikantuppgifter.
Sedvanliga timmermansuppgifter, yngre maskin- eller elinstallatörsuppgifter, sedvanliga maskinställaruppgifter samt yngre filares- och bearbetares uppgifter.
Krävande timmermansuppgifter, krävande elinstallationsuppgifter, nyinstallationer inom pneumatikens och hydraulikens område, mångsidiga svetsningsuppgifter, krävande maskinställaruppgifter, krävande bearbetnings- och filaruppgifter.
4 Krävande specialuppgifter. Maskinställaruppgifter som kräver ansvar för
flera produktionslinjers drift och reparation. Synnerligen krävande elinstallationsuppgifter, synnerligen krävande bearbetningsuppgifter i vilka ofta ingår bearbetningsmaskinernas programmering och synnerligen krävande verktygsfilaruppgifter. Uppgifter som kräver specialexamen som förutsätter tilläggsutbildning.
4 § Individuell lön
I tidlönsarbete betalas till arbetstagaren individuell lön, som består av lönen enligt arbetsuppgift och en individuell lönedel.
Arbetstagarens lön enligt arbetsuppgift fastställs på basen av de arbeten han regelbundet utför.
Den individuella lönedelen fastställs på basen av för arbetsuppgiftens utförande viktiga faktorer, vilka är till exempel skicklighet i yrket, regelbundenhet, omsorgsfullhet och mångsidighet.
Till fullt arbetsföra 18 år fyllda yrkesarbetare kan betalas individuell lön som är högre än lönen enligt arbetsuppgift.
5 § Ackordsarbete
Så vitt arbetets art det tillåter, och det tekniskt är möjligt, bör för arbetstagare beredas möjlighet att utföra arbetet mot prestationslön. Prissättningen av prestationslönearbetet bör grunda sig på lönerna enligt arbetsuppgift på sätt som avses i 2 §.
I ackordsarbete bör prissättningen vara sådan att arbetstagarens ackordsförtjänst vid normal ackordsarbetstakt med 20 procent överstiger den arbetsbetingande lönen.
6 § Premielön
Premielön kan användas i sådana arbeten där arbetsresultatet (till exempel produktionsmängd, produktens kvalitet, ekonomiskt utnyttjande av råvara) beror på arbetstagarens arbetsskicklighet, vaksamhet eller annan dylik faktor.
7 § Övriga lönebestämmelser
I övrigt tillämpas glaskeramiska industrins kollektivavtal på de i detta protokoll avsedda arbetstagarnas löner.
8 § Ikraftträdande
Detta avtal träder i kraft från kollektivavtalets underteckningsdag och gäller som del av det.
9 § Granskning och underteckning av protokollet
Protokollet ansågs granskat och godkänt med avtalsparternas underteckningar.
KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf FACKFÖRBUND rf | TEAM | INDUSTRIBRANSCHERNAS |
Xxxx-Xxxxx Xxxxxxx | Xxxx Xxxxxxxx |
KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf BILAGA 3
TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf
BILAGA 3 LÖNEGRUPPERING FÖR GLASINDUSTRIN
Industrin för hushållsglas och glas för belysning
Lönerupp 5 Glasblåsarmästare Glasblåsare, äldre Formgjutet glas, mästare Formgjutet glas, tryckare Formgjutet glas, nybörjare Walther-maskinskötare, äldre Glasslipare, mästare Glasslipare, äldre
Gravör av kopparslipskiva Smältugnssläckare Träformmakare Ugnsmurare, äldre
Timmerman, fullt yrkeskunnig
Lönerupp 4 Glasblåsare, yngre Glasslipare, yngre Förste postarbetare Putsare
Xxxxxxx-xxxxxxxxxxxxx, yngre Gjutugnsskötare Ugnsmurare, yngre Xxxxxxxxx, yngre
Förare av hög gaffeltruck
Kokerska med yrkesutbildning och erfarenhet av storkök eller med
motsvarande yrkeskunskap Försäljare, äldre
Lönerupp 3 Truckförare Traktorförare
Planare, tungt och krävande arbete Andre postarbetare
Granskare av slipat glas, fullt yrkeskunnig Kontrollant, äldre
Mäng- och råvaruarbetare Stenmakare
Utjämnare, tungt och krävande arbete Värmebrytare, fullt yrkeskunnig Kokerska
Fodralmaskinanvändare Signerare
Syrabehandlare, fullt yrkeskunnig Röyslääjä, fullt yrkeskunnig Polerare, fullt yrkeskunnig
Lönerupp 2 Tredje postarbetare Kontrollant Hollaaja, äldre
Kantvärmare, formgjutet glas Kantvärmare, efterbehandling Kylbrytare
Värmebrytare Brytare, Biebuyck Märkare Syrabehandlare Pumpare Setittäjä
Formhållare, tunga formar Röyslääjä
Bandplanare Kantvärmare Samlare
Beställningsmottagare Diversearbetare Polerare
Försäljare, yngre
Lönerupp 1 Sållare av slipsand Bärare
Lyftare Paketerare Syrarengörare Formhållare Tvättare Städare Etikettlimmare Fodralsorterare
Diversearbetare, lätt arbete
Fönsterglasindustrin
Lönerupp 5 Maskinskötare Xxxxxxxxx, äldre Skärare, äldre
Sekuritmaskinskötare, äldre Kantslipare för hand, fullt yrkeskunnig Smältare
Ugnsmurare, äldre Timmerman, fullt yrkeskunnig Spegelmaskinskötare
Lönerupp 4 Lägre maskinman Högre maskinman Xxxxxxx, yngre Maskinskärare Glasformare Ytslipare
Sekuritmaskinskötare, yngre
Sorterare
Ugns- och stenugnsskötare Kantslipare, maskinellt Ugnsmurare, yngre Xxxxxxxxx
Borrare, äldre
Lönerupp 3 Mängkarl Lerblandare Paketerare Lastare Glansborttagare Lådmakare Forslare
Tillverkare av frostat glas Borrare, yngre
Lönerupp 2 Sekuritmaskinskötarens assistent Specialglaskittare Specialglasmontör och listbrytare Lagerglasmakare
Randare, äldre Diversearbetare
Lönerupp 1 Granskare Papprare Glasskivetvättare Städare Spegelrengörare Spegelmottagare
Spegelmaskinmatare Diversearbetare, lätt arbete
Förpackningsglasindustrin
Lönerupp 5 Förman för automatiserad maskin Skötare av automatiserad maskin, äldre Halvautomatiserad maskin, nybörjare Halvautomatiserad maskin, ansvarig
Maskinställare i kontrollrum, fullt yrkeskunnig Ugnsmurare, äldre
Timmerman, fullt yrkeskunnig
Lönerupp 4 Skötare av automatiserad maskin, yngre Xxxxxxxx (maskin)
Driftsövervakare för smältavdelningen Lagersamlare
Gjutugnsskötare Kompressorskötare Maskinställare i kontrollrum Traktor- och truckförare Ugnsmurare, yngre Timmerman
Lönerupp 3 Assistent vid automatiserad maskin Granskare, fullt yrkeskunnig Kontrollaboratoriemätare
Pallittaja Råvaruarbetare Lastare Lagerman
Hanterare av glasrutor
Lönerupp 2 Pumpare Färgtryckare Avfallsbortförare Granskare
Efterbehandlare av Insuluxblock Glasblockmålare Diversearbetare
Lönerupp 1 Glasblocksfogare Paketerare Lagerarbetare
Matare vid automatiserad maskin Fodralmakare
Städare Färgtryckarbetare
Råvaruarbetare, lätt arbete Fodralmakare, maskinellt nitade Diversearbetare, lätt arbete
Glasullindustrin
Lönerupp 5 Tel-maskinskötare, äldre Tel-maskinskötare, yngre Cirkulationskarl Processkötare
Smältare, Kontio Hartskokare
Lönerupp 4 Hartskokare, yngre Traktor- och truckförare
Truckförare på avdelning för efterbehandling Bytare, Kontio
Xxxxxx Xxxxxxxx
Övervakare av cirkulationsvatten
Lönerupp 3 Paketerare
Glasullarbetare, tungt arbete Kiertonainen
Lastare Mängkarl
Lönerupp 2 Kvalitetskontrollant Glasullarbetare, lätt arbete Uppassare
Lönerupp 1 Städare Servicekvinna
Plastindustrin
Lönerupp 5 Dagmontör
Driftsövervakare, fullt yrkeskunnig (äldre) Växlare
Montör Elektriker
Maskinoperatör inom fabriksservicen Filmredigerare
Maskinskötare (PET)
Lönerupp 4 Maskinskötare, fullt yrkeskunnig (montör) Driftsövervakare (yngre)
Lagersamlare
Lönerupp 3 Råvaruarbetare Formskötare Lagerman Kvalitetskontrollant Screenarbetare Målblandare
Maskinskötare (förpackning)
Lönerupp 2 Blåsarbetare, tryckarbetare Maskinskötare
Paketerare Fodralmakare Avlösare Tryckmaskinmatare Efterarbetare Oxiderare
Lönerupp 1 Städare
Plastarbetare (diversearbete)
Glasfiberindustrin
Lönerupp 5 Fiberdragare, fullt yrkeskunnig Mattmaskinskötare, fullt yrkeskunnig Emulsionskarl, fullt yrkeskunnig Driftsövervakare, fullt yrkeskunnig Ugnsskötare, fullt yrkeskunnig
Lönerupp 4 Mängkarl, fullt yrkeskunnig Fiberdragare
Fiberrullare, fullt yrkeskunnig
Truckförare
Matarkontrollant vid mattmaskin, fullt yrkeskunnig Mattmaskinskötare
Emulsionskarl Driftsövervakare
Lönerupp 3 Mängkarl Ugnsskötare Fiberrullare Fibervägare
Matarkontrollant vid mattmaskin Packare vid mattmaskin
Lönerupp 2 Rovingrullare, fullt yrkeskunnig Rovingvägare
Fibertorkare
Lönerupp 1 Rovingrullare Rovingpackare Städare
Glasfiltindustrin
Lönerupp 5 Förman för glasfiltermaskin, fullt yrkeskunnig Förman för glasfiltermaskin Glasfiltermaskinskötare, fullt yrkeskunnig
Lönerupp 4 Glasfiltmaskinskötare
Lönerupp 3 Massaarbetare, fullt yrkeskunnig Rullare, fullt yrkeskunnig Rullarassistent, fullt yrkeskunnig Ersättare, fullt yrkeskunnig
Lönerupp 2 Massaarbetare Rullare Rullarassistent Ersättare
Lönerupp 1 Städare
KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf BILAGA 4
TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf
BILAGA 4 LÖNEGRUPPERING FÖR BILGLASINDUSTRIN
Lönerupp 5 Mycket krävande yrkesarbeten som kräver mångsidig
yrkesskicklighet, längre inövning samt egen kompetens. Denna typ av arbeten omfattar bland annat:
Mycket krävande formning
Mycket krävande klippning för hand Mycket krävande schablonarbete Mycket krävande formarbete Mycket krävande härdningsarbete
Mycket krävande maskinställaruppgifter
Lönerupp 4 Krävande yrkesarbeten som kräver över fyra (4) års
arbetserfarenhet.
Denna typ av arbeten omfattar bland annat: Maskinell klippning
Krävande formning (blandserieugn, automatugn)
Krävande klippning för hand
Hantering av glasförsändelser med truck Krävande schablonarbete
Krävande formarbete Användning av autoklav Användning av klippautomat Krävande glaskontroll (t.ex. glas) Krävande härdningsarbete Krävande maskinställaruppgifter
Krävande serigrafiarbeten (mönster)
Lönerupp 3 Krävande fasarbeten som kräver kännedom om
arbetsmetoderna och två (2) års arbetserfarenhet.
Denna typ av arbeten omfattar bland annat: Maskinell klippning
Formning Laminering Lagerarbeten Glaskontroll Förpackning Truckkörning
Ordningsarbeten på linjen Hjälp vid härdning Maskinställarassistansuppgifter
Lönerupp 2 Arbeten som inte kräver specialutbildning och där en kortare
övningsperiod ger tillräcklig kompetens.
Denna typ av arbeten omfattar bland annat: Tunga hjälparbeten
Städning
Laminering (mindre än två år i yrket) Slipning
Mottagning Göra lådor
Hjälpuppgifter vid härdning (mindre än två år i yrket)
Lönerupp 1 Lätta hjälparbeten. Nya arbetstagare som arbetat mindre än tre
(3) månader. Praktikanter.
KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf BILAGA 5
TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf
BILAGA 5 LÖNEGRUPPERING FÖR SPEGELINDUSTRIN
Lönerupp 5 Glasskärare, stora glas, över tre års erfarenhet Glasslipare, över 3 års erfarenhet Maskinskötare, äldre
Maskinserviceman, maskinställare Sprutmålare (ytmålning) Sprutbetsare
Lönerupp 4 Glasskärare, stora glas, mindre än tre (3) års erfarenhet Glasslipare, mindre än tre (3) års erfarenhet Maskinskötare, yngre
Kemikalieblandare
Sprutmålare (grund- och mellanmålning) Sprutlackare (grund- och mellanlackning) Betsblandare, betsare (genom att doppa i kar) Skärare av små speglar och dekorativa speglar
Lönerupp 3 Matare och mottagare vid maskin för försilvring Matare och mottagare vid automatiserad slipmaskin Matare och mottagare vid tvättmaskin
Bandsågare
Konsolformare och -pressare
Lådmakare (inomhus- och utomhusarbete)
Paketerare av stora glasförsändelser och specialarbeten Truckförare
Diversearbetare, tungt arbete (inomhus och utomhus) Plastmaskinarbetare
List- och ramspeglar (över 40 cm x 90 cm) sammansättning, tvätt och förpackning
Lagerarbete och paketering av försändelser (färdiglager och försändelsepackeri)
Förpackning av Shannon- och Kenmore-träskåp i försändelselådor
Xxxxxx och mottagare vid serigrafimaskin
Lönerupp 2 Bakgrundsfogare, bakgrunder på masonitplatta
Pressare av fästanordningar i aluminium (med excenterpress) Serigraf (handhållen maskin)
Spacklare av lister och ramar Målslipare
Kartongskärare (handhållen maskin) Rammontör (träram)
Skåpmontör och -packare Glastvättare och -packare
Diversearbetare, lätt arbete (inomhus och utomhus) Mellanslipare av lackningar
Tömmare av torkvagnar för serigrafiglas
Städare
Kraaditus, sammanställning, tvätt och förpackning av badrumsspeglar och dekorationsspeglar
List- och ramspeglar (under 40 cm x 90 cm) sammansättning, tvätt och förpackning
Lönerupp 1 Fogare och buntare av bakgrunder (handhållen maskin),
kartongbakgrund Konsolfästare Bakgrundslimmare Nitningstejpare
Fyllare av tillbehörspåsar Fästare av tillbehörspåsar
Formare av fästanordningar i aluminium (handhållen maskin) Tömmare av torkvagnar för list- och skåpdelar och -ramar Listväljare
Jalkalangan taivuttaja (handdriven eller tryckluftsanordning) Kraaditus, sammanställning, tvätt och förpackning av små speglar och handspeglar
Glas- och spegeltvättare
KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf BILAGA 6
TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf
BILAGA 6 LÖNEGRUPPERING FÖR SPECIALGLASINDUSTRIN
Lönerupp 5 Glasskärare, äldre Maskinställare, äldre Ytbeläggningsmaskinskötare
Lönerupp 4 Glasskärare, mindre än 3 års erfarenhet Kittare
Hartsmaskinanvändare
Maskinställare, mindre än 3 års erfarenhet Kvalitetskontrollant (kräver användning av och kännedom om mätanordningar)
Lådmakare (inkl. planering av förpackningar)
Lönerupp 3 Lådmakare Lagerarbetare, lastare Elementluftare Paketerare
Xxxxxx och mottagare vid tvättmaskin Kittarassistent
Elementmontör Elementpressare Välilistan butyloija Mellanlistläggare
Lönerupp 2 Lastare av elementknippen, elementlyftare Mellanlistbrytare
Mellanlistlödare Mellanlistmontör
Lönerupp 1 Städare
Övriga assistentarbeten utanför produktionen
BILAGA 7
BILAGA 7 ALLMÄNT AVTAL
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Utgångspunkter
Parterna strävar efter att på arbetsplatserna främja förhandlingsrelationerna och avtalsverksamhet samt inverka på beredningen på trepartsbasis i det samhälleliga beslutsfattandet.
Avtalsparterna strävar efter att utveckla dessa mål genom att utnyttja olika former av samverkan och att för sin del övervaka avtal som ingåtts.
Grundläggande rättigheter
Föreningsfriheten som hör till medborgarnas grundläggande rättigheter är oantastbar. Det här gäller både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetstagarna har rätt att grunda och verka i fackföreningsorganisationer och får av den här anledningen varken sägas upp eller diskrimineras i sittarbete. Företagens anställda har rätt att välja representanter som ska företräda dem i frågor som behandlas inom företaget. Rätten att välja representanter och deras rättigheter och skyldigheter har fastställts i lagar och i detta samt i andra avtal. Enskilda arbetstagares säkerhet och hälsa, icke- diskriminering och jämlikt bemötande är utgångspunkterna för avtalsbestämmelserna.
Direktionsrätt
Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp en arbetstagare och bestämma över ledningen av arbetet.
Parternas förhandlingar och begäran om utlåtanden
När någondera parten föreslår arbetsmarknadsförhandlingar ska de i mån av möjlighet inledas utan dröjsmål.
Parterna kan tillsammans begära ett utlåtande av EK och FFC om tolkningen av avtalen.
Företrädarna som utsetts av parterna har, om de särskilt kommer överens om det med arbetsgivaren om det, rätt att bekanta sig med förhållandena på arbetsplatserna där de medlemmar som de representerar arbetar.
Varsel om arbetskonflikt
Innan man medverkar i en politisk arbetskonflikt eller en sympatiarbetskonflikt ska riksförlikningsmannen liksom arbetsgivar- och arbetstagarförbunden i den utsträckning det är möjligt underrättas minst fyra dagar innan. I anmälan ska orsaken till den planerade arbetskonflikten, tidpunkten och omfattningen uppges.
Tillämpningsområde
Detta avtal tillämpas i medlemsföretagen i Lasikeraaminen teollisuus ry med beaktande av följande begränsningar: Med arbetsplats avses i det här avtalet en produktionsanläggning eller
motsvarande verksamhetsenhet i ett medlemsföretag i Lasikeraaminen teollisuus LT ry.
Organisations- och andra förändringar
När verksamheten på arbetsplatsen minskar eller utvidgas väsentligt eller om rörelsen överlåts, fusioneras, bolagiseras eller vid en därmed jämförbar väsentlig organisationsförändring ändras samarbetsorganisationen i enlighet med principerna i det här avtalet så att den motsvarar arbetsplatsens nya storlek och struktur.
Laghänvisningar
I den utsträckning som det inte har avtalats annorlunda i det här avtalet iakttas samarbetslagen (1333/2021) och lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006), som inte utgör en del av detta avtal.
KAPITEL 2
SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN
Utvecklingsverksamhet
Arbetstagarna och deras företrädare ska i enlighet med principerna i detta avtal kunna delta i utvecklandet av arbetsorganisationerna, teknologin, arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna och genomförandet av ändringarna.
Inom utvecklingen och tillämpningen av ny teknologi som eventuellt ingår i den ska man arbeta för en förbättring av ett meningsfullt, varierande och utvecklande arbetsinnehåll och lönsamhet. Så ges arbetstagaren en möjlighet att utveckla si sitt arbete och utvidga sina färdigheter att kunna utföra nya arbetsuppgifter.
Åtgärderna som ska genomföras får inte leda till en sådan ökning av helhetsbelastningen som medför olägenheter för arbetstagarens hälsa och säkerhet.
På arbetsplatsen följer man i samverkan i lämpliga intervaller med hur lönsamheten, produktionen och personalen utvecklas. Lokala avtal ingås om vilka uppföljningssystem och nyckeltal som behövs.
Genomförande av samarbete
Arbetsgivaren och arbetstagarnas samarbete kan ske i form av en bestående delegation, projektgrupper som tillsätts med tanke på fullföljandet av utvecklingsprojekt eller som förhandlingar mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. I projektgrupper som bildas för att genomföra utvecklingsobjekt är företaget och dess arbetstagare jämt representerade. Arbetstagarna utser sin egen företrädare i första hand bland arbetstagarna vid utvecklingsobjektet.
Ifall man inte avtalar annorlunda ska en delegation i enlighet med samarbetslagen tillsättas vid företaget eller en del av det när antalet anställda överstiger 200, ifall alla personalgrupperingar vill det.
I syfte att fullfölja utvecklingsverksamheten kan man lokalt komma överens om att grunda ett sådant samarbetsorgan som behandlar frågor i anslutning till utvecklingsverksamheten. Organet kan ersätta särskilda samarbets- och arbetarskyddskommittéer eller andra motsvarande kommittéer. Samma samarbetsorgan kan också ansvara för åtgärder och planer i enlighet med samarbetslagen, lagen om arbetarskyddstillsyn, företagshälsovårdslagen (1383/01) och lagen om kvinnors och mäns jämställdhet (609/86) i den utsträckning som man lokalt avtalar om.
Ifall arbetsgivaren i utvecklingsverksamheten anlitar tjänster av en utomstående konsult ansvarar arbetsgivaren för att konsultföretagets verksamhet överensstämmer med detta avtal.
Det är viktigt att planeringen av utvecklingsåtgärderna och det praktiska genomförandet kopplas nära ihop med personalpolitiken, särskilt med anställning, främjande av jämställdheten, interna förflyttningar, utbildning, information, arbetarskyddet, upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetsplatshälsovården.
Hälsofrämjande verksamhet
Den hälsofrämjande verksamheten på arbetsplatsen bedrivs som linjeledningens, företagshälsovårdens och arbetarskyddsorganisationens samarbete. Principerna för den hälsofrämjande verksamheten med hjälp av vilka man upprätthåller arbetsförmågan hos de arbetande personerna och ser till att de klarar av sitt arbete ingår i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet och företagshälsovårdens verksamhetsplan. På överenskommelse kan de ovan nämnda principerna även ingå i en plan över utvecklingsverksamheten eller motsvarande plan som tas fram på arbetsplatsen. Det är arbetarskyddschefens och arbetarskyddsfullmäktiges uppgift att delta i utarbetandet, genomförandet och uppföljningen av planen.
KAPITEL 3
SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER
3.1
Bestämmelser om förtroendemän Val
Med förtroendeman avses i det här avtalet, ifall det inte framgår annat av avtalstexten, huvudförtroendemän som väljs av fackavdelningen och förtroendemän för en arbetsavdelning eller motsvarande enhet. Med fackavdelning avses en registrerad underförening till Industrifacket rf.
Förtroendemannen ska vara arbetstagare på sagda arbetsplats och vara förtrogen med arbetsplatsens förhållanden i egenskap av arbetstagare. Ifall det endast har valts en förtroendeman för arbetsplatsen är han eller hon arbetsplatsens huvudförtroendeman så som avses i det här avtalet. Lokalt kan man avtala om att förtroendemannen har hand om arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter eller vice versa.
Förutom att man väljer en huvudförtroendeman kommer man på framställning av fackavdelningen lokalt överens om för vilken avdelning eller enheter som motsvarar avdelningar förtroendemän ska väljas. Då är det viktigt att beakta att de överenskomna verksamhetsområdena är ändamålsenliga och i den mån övergripande att de främjar en handläggning av ärenden i enlighet med förhandlingssystemet. I bedömningen ska man också beakta bl.a. antalet arbetstagare vid avdelningen och förtroendemannens möjligheter att träffa avdelningens arbetstagare, även då man arbetar i skift. Lokalt kan man avtala om att den tidigare nämnda förtroendemannen har hand om arbetarskyddsombudets uppgifter eller vice versa.
Fackavdelningen har rätt att förrätta förtroendemannaval på arbetsplatsen. Ifall valet förrättas på arbetsplatsen ska alla medlemmar i fackavdelningen reserveras möjlighet att delta i valet. Ordnandet och förrättandet av valet får emellertid inte störa arbetet. Man ska komma överens om tidpunkterna och platserna i anslutning till valet med arbetsgivaren senast 14 dygn innan valet förrättas. Arbetsgivaren reserverar de personer som fackavdelningen utser möjlighet att förrätta valet.
Uppgifter
Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att representera fackavdelningen i frågor som berör tillämpningen av kollektivavtalet.
Förtroendemannen representerar fackavdelningen i frågor som gäller arbetslagstiftningen och vanligtvis i frågor som berör förhållandet mellan arbetstagarna och arbetsgivaren och utvecklingen av företaget. Förtroendemannens uppgift är också att för sin del arbeta för upprätthållandet och utvecklandet av förhandlingarna och samarbetet mellan företaget och personalen.
Förhandlingsordning
Ifall det uppstår oklarheter eller tvister om tillämpningen av lagar som berör arbetstagarnas löner eller anställningar ska förtroendemannens ges alla uppgifter som kan inverka på utredningen av ärendet.
Frågor som gäller anställningen ska arbetstagaren utreda med sin chef. Ifall arbetstagaren inte har kunnat utreda en sådan fråga direkt med sin chef kan han eller hon överföra ärendet till att behandlas i förhandlingarna som förs mellan förtroendemannen för avdelningen eller motsvarande enhet och arbetsgivarens företrädare. Ifall frågan inte kan utredas på det här sättet kan ovan nämnda förtroendeman överföra ärendet till huvudförtroendemannen.
På gemensam begäran av de lokala parterna har avtalsparterna rätt att skicka sin representant till de lokala förhandlingarna om meningsskiljaktigheten.
Ifall meningsskiljaktigheterna som uppkommer på arbetsplatsen inte kan lösas lokalt iakttas förhandlingsordningen i kollektivavtalet.
Ifall meningsskiljaktigheten gäller avslutandet av en i detta avtal avsedd förtroendemans anställningsförhållande ska förhandlingar på lokal nivå och förbundsnivå inledas och föras utan dröjsmål efter att grunden för att anställningen upphör har gjorts stridig.
3.2
Bestämmelser om arbetarskydd
Arbetsgivaren utser en arbetarskyddschef för arbetarskyddssamarbetet. Arbetstagarnas rätt att välja en arbetarskyddsfullmäktig och vicefullmäktige bestäms på basis av lagen om tillsynen över arbetarskydd.
Uppgifter
I arbetarskyddschefens uppgifter ingår vid sidan om de övriga uppgifterna som omfattas av arbetarskyddssamarbetet att ordna, upprätthålla och utveckla arbetarskyddsverksamheten. Arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter bestäms utgående från lagen om tillsynen över arbetarskyddet. Dessutom utför arbetarskyddsfullmäktig andra uppgifter som utgående från den övriga lagstiftningen och avtal hör till honom eller henne. Ifall man lokalt inte har kommit överens om de övriga uppgifterna är det arbetarskyddsombudets uppgift att delta i behandlingen och verkställandet av ärenden som berör arbetarskyddssamarbetet inom verksamhetsområdet. Då arbetarskyddsfullmäktig är förhindrad ser vicefullmäktig till sådana frågor som inte kan vänta tills arbetarskyddsfullmäktig kan ta hand om ärendet.
Ombud
Om valet av arbetarskyddsombud, deras antal, uppgifter och verksamhetsområde avtalas lokalt i enlighet med samma urvalsgrunder som man har avtalat om under punkt 3.1 tredje stycket när det gäller valet av förtroendeman. Dessutom ska arbetarskyddsriskerna och övriga faktorer i anslutning till arbetsförhållandena beaktas. Arbetsplatsens arbetstagare väljer bland sig ett arbetarskyddsombud.
Kommitté
Man kommer lokalt överens om valet av andra samarbetsorgan som främjar arbetarskyddet och om ändamålsenliga samarbetsformer med beaktande av arbetsplatsens art, storlek och antalet arbetstagare samt arbetsuppgifternas art och andra förhållanden. Ifall man inte har avtalat om andra samarbetsformer inrättas en arbetarskyddskommitté för arbetarskyddsverksamheten.
Begränsning av tillämpningsområdet
Bestämmelserna om arbetarskydd i det här avtalet tillämpas när det på arbetsplatsen regelbundet arbetar mints 20 arbetstagare. Avvikande från vad som bestäms i meningen ovan ska arbetarskyddsfullmäktig på motsvarande sätt väljas när antalet arbetstagare på arbetsplatsen uppgår till minst 10.
3.3
Anmälningar
Fackavdelningen eller motsvarande organ ska skriftligt underrätta arbetsgivaren om vilka personer som har valts till förtroendemän, om att ersättaren vikarierar för huvudförtroendemannen, om att arbetarskyddsfullmäktig eller arbetarskyddsombudet sköter förtroendemannauppdraget eller om att förtroendemannen sköter arbetarskyddsuppgifter. Arbetarskyddsfullmäktig ska informera arbetsgivaren skriftligt om att vicefullmäktig vikarierar för arbetarskyddsfullmäktig. Arbetsgivaren uppger för förtroendepersonerna vilka som för förhandlingar med dem på företagets vägnar.
Om huvudförtroendemannen inte har kunnat utföra sina uppgifter under minst en månad och frånvaron fortgår utan att någon anmälan om ersättare lämnats till arbetsgivaren, fungerar ersättaren som huvudförtroendeman. Om arbetarskyddsfullmäktigen inte har kunnat utföra sina uppgifter under minst en månad och frånvaron fortgår utan att någon anmälan om ersättare lämnats till arbetsgivaren, fungerar ersättaren som arbetarskyddsfullmäktig även i andra situationer än den som beskrivs i 3.2. i det allmänna avtalet.
Om huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens ersättare sköter huvudförtroendemannens/arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter under minst två veckor, betalas månadsersättningen för denna tid till honom eller henne.
KAPITEL 4
BESTÄMMELSER OM FÖRTROENDEMÄNNENS OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGES SAMT
ARBETARSKYDDSOMBUDETS STÄLLNING
4.1
Befrielse från arbete och ersättning för inkomstbortfall Befrielse
För att huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig ska kunna sköta sina uppdrag ordnas vid behov tillfällig, regelbundet återkommande eller fullständig befrielse från arbetet. För andra förtroendemän än huvudförtroendemannen, arbetarskyddsombudet och annan personal som deltar i samarbete mellan företaget och personalen som baserar sig på det här avtalet ordnas vid behov tillfällig befrielse från arbetet.
I bedömningen m behovet av befrielse ska bl.a. antalet arbetstagare som hör till personalgruppen, produktionens och verksamhetens art samt antalet uppgifter beaktas.
Ifall huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktig har befriats från arbetet för regelbundet återkommande perioder ska han eller hon utföra sitt uppdrag huvudsakligen under den här tiden. För hanteringen av omedelbara ärenden ska arbetsledningen emellertid ge befrielse från arbetet även under andra med tanke på arbetet lämpliga tider. Arbetsgivaren ersätter huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs inkomstbortfall under nämnda perioder.
Ifall man inte har avtalat annorlunda om arbetarskyddsfullmäktigs befrielse från arbetet, beräknas arbetarskyddsfullmäktigs tidsanvändning i enlighet med de arbetsplatsspecifika koefficienter som trädde i kraft 1.4.1986. Befrielsen omfattar emellertid alltid minst fyra timmar under fyra på varandra följande veckor.
Ifall förtroendemanna- och arbetarskyddsuppgifterna har koncentrerats till samma person beaktas detta som tilläggsfaktor när man avtalar om befrielse från arbetet.
Ersättande av inkomstbortfallet
Arbetsgivaren ersätter den förtjänst som en personalföreträdare som avses i det här avtalet förlorar under arbetstid antingen genom att delta i lokala förhandlingar med arbetsgivarrepresentanterna eller genom att i övrigt utföra uppgifter som avtalats om med arbetsgivaren.
Ifall förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktig, arbetarskyddsombudet eller arbetarskyddskommittén eller ett annat samarbetsorgan som motsvarar arbetarskyddskommittén utför uppgifter som har avtalats om med arbetsgivaren utanför den ordinarie arbetstiden, betalas för den tid som gått förlorad så här övertidsersättning eller så avtalar man med personen om en annan ersättning.
Man avtalar branschvis om vilken medeltimförtjänst som tillämpas vid beräkningen av ersättningen för inkomstbortfallet, ifall förbunden inte på annat sätt har kommit överens om hur inkomstbortfallet ska ersättas.
4.2
Ställning Anställningsförhållande
Förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktig, arbetarskyddsombudet och övriga personalföreträdare står i anställningsförhållande till arbetsgivaren i samma ställning oberoende av om han eller hon utför sitt förtroendeuppdrag vid sidan om det egna arbetet eller delvis eller helt har befriats från arbetet. Arbetstagaren är skyldig att iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider och arbetsledningens order samt andra ordningsbestämmelser.
Lokaler
Arbetsgivaren ordnar för huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig en ändamålsenlig plats där den utrustning som behövs för utförandet av uppgiften kan förvaras. När arbetsplatsens storlek förutsätter särskilda lokaler ordnar arbetsgivaren ändamålsenliga rum där de samtal som är nödvändiga för att uppdraget ska kunna utföras kan föras. För att utföra sitt uppdrag har huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig rätt att använda företagets sedvanliga kontors- och annan utrustning. Som sin gemensamma tolkning konstaterar förbunden att också den IT-utrustning, de program i anknytning till den och den internetanslutning (e-post) som företaget allmänt använder ingår i den sedvanliga kontorsutrustningen. I bedömningen kan bl.a. beaktas företagets storlek, omfattningen av huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter, de behov som beror på uppgifterna och hur mycket tid uppgifterna kräver. De praktiska arrangemangen avtalas lokalt.
Löne- och förflyttningsskydd
Förtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigs möjligheter att utveckla och avancera i sitt yrke får inte försvagas på grund av uppdraget. Medan arbetstagaren utför sitt uppdrag eller på grund av detta får arbetstagaren hon inte förflyttas till ett arbete med lägre lön än han eller hon hade innan valet till förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig. Arbetstagaren får inte heller förflyttas till ett arbete med lägre värde, ifall arbetsgivaren kan erbjuda annat arbete som motsvarar arbetstagarens yrkeskunskap. Om det egentliga arbete som den person som har valts till huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig utför försvårar utförandet av förtroendeuppdraget, ska för honom eller henne med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen och yrkeskunskapen ordnas annat arbete. Ett sådant arrangemang får inte innebära att förtjänsten sjunker. Huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs förtjänstutveckling ska motsvara förtjänstutvecklingen i företaget.
Ifall det blir nödvändigt att tillfälligt förflytta arbetarskyddsombudet till ett arbete utanför hans eller hennes verksamhetsområde, ska man sträva efter att förflyttningen inte inverkar negativt på utförandet av uppdraget som arbetarskyddsombud.
Upprätthållande av yrkeskunskapen
Efter att uppdraget som huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig har upphört ska arbetstagaren och arbetsgivaren tillsammans utreda om upprätthållandet av arbetstagarens yrkeskunskap för det tidigare arbetet eller för ett motsvarande arbete förutsätter yrkesutbildning. Arbetsgivaren ordnar den utbildning som enligt utredningen behövs. När det fattas beslut om innehållet i utbildningen ska befrielser, mandatperiodens längd och ändringar av arbetsmetoderna som har genomförts under tiden beaktas.
Överlåtelse av rörelse
Huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs ställning förbliv trots att rörelsen överlåts oförändrad, ifall den överlåtna rörelsen eller en del av den bevarar sin självständighet. Ifall rörelsen som ska överlåtas eller en del av den förlorar sin självständighet har huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig rätt till efterskydd så som har avtalats om under punkt 4.3 från och med tidpunkten då mandatperioden till följd av överlåtelsen av rörelsen går ut.
4.3
Anställningsskydd
Ekonomiska och produktionsmässiga uppsägningsorsaker
Ifall företagets personal sägas upp eller permitteras av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker får huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktig inte sägas upp eller permitteras ifall produktionsenhetens verksamhet inte avbryts helt. Ifall man i samråd med huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktig emellertid konstaterar att man inte annars kan erbjuda honom eller henne lämpligt arbete som motsvarar hans eller hennes yrke kan man avvika från den här regeln.
Individuellt skydd
En annan förtroendeman än huvudförtroendemannen kan sägas upp eller permitteras i enlighet med 7:10 § 2 mom. i arbetsavtalslagen endast ifall arbetet upphör helt och arbetsgivaren inte kan ordna arbete som motsvarar hans eller hennes yrkeskunskap eller annars är lämplig för arbetstagaren eller utbilda honom eller henne till annat arbete så som avses i 7:4 § i arbetsavtalslagen.
En förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig får inte sägas upp på grunder som beror på honom eller henne utan det samtycke som förutsätts i 7 kap. 10 § 1 mom. i arbetsavtalslagen av de arbetstagare som förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktig representerar.
En förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal får inte hävas eller behandlas som hävt i strid mot bestämmelserna i 8 kap. 1-3 § i arbetsavtalslagen. Hävandet av arbetsavtalet på den grund att han eller hon har brutit mot ordningsbestämmelserna är inte möjligt, ifall han eller hon inte samtidigt upprepade gånger eller väsentligen samt trots en varning har underlåtit att uppfylla sin arbetsskyldighet.
Kandidatskydd
Bestämmelserna ovan om anställningsskydd ska tillämpas även på huvudförtroendemannakandidater som fackavdelningens möte har ställt och som fackavdelningen skriftligt har meddelat arbetsgivaren om samt på kandidater för arbetarskyddsfullmäktig över vilkas kandidatur arbetarskyddskommittén eller ett annat motsvarande samarbetsorgan skriftligt har underrättats. Kandidatskyddet börjar emellertid tidigast tre månader innan mandattiden för den huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig som ska väljas inleds och avslutas för kandidater som väljs på annat sätt än genom val först då valresultatet har fastställts.
Efterskydd
Bestämmelserna om anställningsskydd ska tillämpas även på arbetstagare som verkar som huvudförtroendemän eller arbetarskyddsfullmäktige sex månader efter att uppdraget har avslutats.
Ersättningar
Ifall en förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal har avslutats i strid mot detta avtal ska arbetsgivaren som ersättning betala honom eller henne lön för minst 10 och högst 30 månader. Ersättningen ska bestämmas på basis av grunderna i 12 kap. 2 § 2 mom. i arbetsavtalslagen. Som faktor som höjer ersättningen ska betraktas att rättigheterna i detta avtal har kränkts. Ifall det regelbundet arbetar 20 eller färre arbetstagare och tjänstemän i en produktionsenhet eller motsvarande verksamhetsenhet är den ovan nämnda ersättningen för arbetarskyddsfullmäktigs del minst 4 månaders lön och högst den ersättning som bestäms i enlighet med 12 kap. 2 § 1 mom.
Ersättningen för en permittering som i enlighet med det här avtalet är ogrundad bestäms i enlighet med 12 kap. 1 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.
4.4
Ersättare
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på vice förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigs ersättare under den tid som de vikarierar i enlighet med detta avtal.
KAPITEL 5
ARBETSGIVARENS SKYLDIGHET ATT INFORMERA
Lönestatistik- och personaluppgifter
Ifall inte branschvis eller lokalt avtalas annorlunda har huvudförtroendemannen för att kunna utföra sitt uppdrag rätt till uppgifter som motsvarar EK:s statistik om verksamhetsområdets arbetstagares förtjänstnivå och struktur omedelbart efter att EK:s lönestatistik har färdigställts under förutsättning att löneuppgifterna som samlas för företagets del omfattar statistikgrupperingarna enligt uppgift för branschen. Förtjänstuppgifter som gäller arbetstagargrupper på färre än sex personer ges inte.
Ifall det inom branschen eller på arbetsplatsen inte förs lönestatistik med det innehåll som förutsätts ovan ska avtalas särskilt om vilka löneuppgifter som ska ges huvudförtroendemannen.
Huvudförtroendemannen har dessutom rätt att skriftligt få information om verksamhetsområdets arbetstagares namn och lönegrupper eller motsvarande och om tidpunkten då anställningen inleddes, ifall man inte branschvis eller lokalt avtalar annorlunda. Uppgifterna ges en gång per år om de arbetstagare som då står i anställningsförhållande till företaget.
Huvudförtroendemannen har rätt att bekanta sig med de system för prissättning av arbete som är i kraft inom företaget inom verksamhetsområdet och med bestämmelserna för bestämning och beräkning av miljötilläggen som tillämpas i olika löneformer. Huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig har rätt att få information om underleverantörer som arbetar inom verksamhetsområdet och om arbetskraft som arbetar för dessa på arbetsplatsen.
Uppgifter om utomstående arbetskraft
Arbetsgivaren informerar huvudförtroendemannen på förhand om utomstående arbetskraft som deltar i produktions- och underhållsarbetet. Ifall detta inte till följd av brådskan i arbetet eller en annan därmed jämförbar orsak är möjligt kan informationen i dessa undantagsfall även utan dröjsmål göras i efterskott. Ovan nämnda information ges om möjligt även till arbetarskyddsfullmäktig.
Läroavtals- och utbildningsavtalselever
Arbetsgivaren är skyldig att meddela huvudförtroendemannen om nya läroavtals- och utbildningsavtalselever.
Arbetstidsbokföring
Huvudförtroendemannen har rätt att få tillgång till den förteckning över nöd- och övertidsarbete som utarbetas i enlighet med arbetstidslagen (872/2019) på det sätt som arbetarskyddsfullmäktig med stöd av lagen har rätt till.
Förtroliga uppgifter
Huvudförtroendemannen får ta del av dessa uppgifter som förtroliga för att kunna utföra sitt uppdrag.
Bestämmelser
Arbetsgivaren ställer de lagar, förordningar och andra arbetarskyddsbestämmelser till arbetarskyddsfullmäktigs, arbetarskyddsombudets och övriga arbetarskyddsorgans förfogande som dessa behöver för att kunna utföra sina uppdrag.
Uppgifter om företaget
Arbetsgivaren ska lägga fram för personalen eller dess företrädare:
En utredning om företagets ekonomiska situation som baserar sig på företagets bokslut efter att bokslutet har fastställts.
Minst två gånger per räkenskapsår en sådan enhetlig utredning över företagets ekonomiska situation av vilken utvecklingsutsikterna över företagets produktion, sysselsättning, lönsamhet och kostnadsstruktur framgår.
Årligen en personalplan i vilken ändringar som är att förvänta när det gäller de anställdas antal, kvalitet och ställning.
Utan dröjsmål väsentliga ändringar i ovanstående uppgifter.
I företag med en ordinarie personal på minst 30 personer ska företagets bokslutsuppgifter som avses i 11 § 2 mom. 3 punkten i samarbetslagen på begäran ges personalföreträdarna i skriftlig form.
När bokslutsuppgifterna, utredningar som berör företagets ekonomiska situation och personalplanerna presenteras är det ändamålsenligt att även informera personalen eller dess företrädare om olika verksamhetsenheters operativa resultat, produktion och utvecklingsutsikter med hjälp av belysande nyckeltal.
allmänna principer eller anvisningar som iakttas i skötseln av personalärenden inom företaget samt företagets verksamhets- och personalorganisation ska delges arbetsplatsens personal.
Parterna rekommenderar att man i samband med de här avsedda uppgifterna om företagets ekonomi i mån av möjlighet även redogör för de allmänna konjunkturutsikter och ekonomiska utsikter inom branschen.
Sekretess
När företagets arbetstagare eller personalföreträdare har tagit del av arbetsgivarens affärs- eller yrkeshemligheter i enlighet med detta avtal får uppgifterna endast behandlas mellan de arbetstagare och personalföreträdare som ärendet gäller, ifall arbetsgivaren inte avtalar annorlunda med dem som har rätt till delgivningen. När arbetsgivaren informerar om skyldigheten till sekretess ska han specificera vilka uppgifter som är sekretessbelagda och för hur länge. Innan arbetsgivaren uppger att det är fråga om en affärs- eller yrkeshemlighet ska grunderna för sekretessen förklaras för arbetstagaren eller personalföreträdaren.
KAPITEL 6
INFORMATIONEN MELLAN DE ANSTÄLLDA OCH ORDNANDE AV MÖTEN
En registrerad underförening till Industrifacket rf och en avdelning eller fackklubb har rätt att på arbetsplatsen eller i andra överenskomna lokaler ordna möten om frågor som berör arbetsmarknadsfrågor eller arbetsförhållandena på arbetsplatsen så som har avtalats mellan centralorganisationerna eller i enlighet med vad som är vedertagen praxis i branschen eller på arbetsplatsen.
Personalsammanslutningar som anges i ovanstående stycke har rätt att utanför arbetstiden, antingen före arbetstiden, under måltidspauserna eller efter avslutad arbetstid till sina medlemmar dela ut möteskallelser, information i anslutning till anställningsförhållandena på arbetsplatsen eller allmänna arbetsmarknadsfrågor i matsalar, omklädningsutrymmen eller andra motsvarande lokaler som överenskommits med arbetsgivaren utanför den egentliga arbetsplatsen, t.ex. fabrikssalen och liknande. På tillkännagivandena ska uppges vem som ger ut informationen.
Ifall det på arbetsplatsen ges ut en informationstidning avsedd för personalen har den ovan nämnda personalsammanslutningen rätt att utnyttja den i syfte att publicera ovannämnda möteskallelser eller tillkännagivanden eller att publicera dem på en anslagstavla som arbetsgivaren ställer arbetstagarna till förfogande. Anmälaren ansvarar för anslagstavlans innehåll och skötsel.
KAPITEL 7 UTBILDNING
7.1
Yrkesutbildning
När arbetsgivaren ger arbetstagarna yrkesutbildning eller skickar en arbetstagare på utbildning i anslutning till arbetstagarens yrke under arbetstid, ersätts de direkta kostnader som utbildningen medför och inkomstbortfallet under den ordinarie arbetstiden beräknat enligt medeltimförtjänsten. Den förlorade arbetsförtjänsten för ordinarie arbetstid ersätts för såväl kurstiden som infaller under arbetstid som restiden som äger rum under denna tid. Lönen som betalas till personer med vecko- eller månadslön minskas inte för kurstiden eller för de resetid som kursen förutsätter.
Ifall utbildningen i sin helhet ordnas utanför arbetstiden ska deltagandet i utbildningen överenskommas med arbetsgivaren i fråga. I detta fall ersätts de kostnader som beror direkt på utbildningen. Om grunderna för ersättning för deltagande i utbildning avtalas vid behov lokalt.
Om det är fråga om en utbildning i enlighet med den här punkten fastställs före anmälningen till kursen.
Med direkta kostnader avses rese- och inkvarteringskostnader, kursavgifter, kostnader för undervisningsmaterial i enlighet med kursprogrammet och kostnader för helpension vid internatkurser.
7.2
Gemensam utbildning
Utbildning som främjar samarbetet på arbetsplatsen ordnas av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund gemensamt, av centralorganisationernas samarbetsorgan eller samarbetsorganen i deras medlemsförbund eller av arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt på arbetsplatsen eller på en annan plats.
Parterna fastställer att den gemensamma utbildningen vanligtvis äger rum på det ändamålsenligaste sättet på de enskilda arbetsplatserna, varvid de lokala förhållandena bäst beaktas.
Grundkurser i arbetarskyddssamarbete och specialkurser som med tanke på arbetarskyddssamarbetet är nödvändiga hör till den gemensamma utbildning som avses här. I grundkursen kan under de förutsättningar som anges i detta avtal medlemmar i arbetarskyddskommittéen, arbetarskyddsfullmäktig, vice arbetarskyddsfullmäktig, arbetarskyddsombud delta. Arbetarskyddsfullmäktig får delta i specialkurser.
Den som deltar i utbildningen betalas ersättning så som bestäms under punkt 7.1. Om deltagandet i utbildningen avtalas utgående från utbildningens karaktär lokalt i det berörda samarbetsorganet eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen.
Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas även på utbildning som gäller deltagandesystem och lokalt avtalande. Överenskommelser om deltagande i utbildning kan också ingås mellan arbetsgivaren och den person som deltagandet gäller. Parterna rekommenderar att deras och medlemsförbundens utbildningsinrättningar samt medlemsförbunden i samverkan vidtar åtgärder för att ordna utbildnings om deltagandesystem och lokalt avtalande. Parternas utbildningsarbetsgrupp följer med att ovan nämnda utbildningsutbud förverkligas.
7.3
Facklig utbildning, bevarande av anställningsförhållandet och anmälningstider
Arbetstagare ges möjlighet att delta i kurser som ordnas av FFC och Industrifacket rf och som pågår en månad eller kortare tid utan att anställningsförhållandet upphör, ifall det är möjligt utan att det medför kännbara störningar i produktionen eller för företagets verksamhet. I bedömningen av ovanstående störning beaktas arbetsplatsens storlek. I negativa fall informera huvudförtroendemannen senast 10 dagar innan kursen inleds om orsaken till att beviljandet av ledighet skulle medföra kännbara störningar. Det rekommenderas att man i sådana fall strävar efter att bestämma en annan möjlig tidpunkt vid vilken arbetstagaren kan delta i kursen utan hinder.
Meddelandet om avsikten att delta i en kurs ska ges så tidigt som möjligt. Ifall kursen pågår längre än en vecka ska meddelandet ges minst tre veckor innan kursen börjar och då det gäller kurser som varar längre ska meddelandet ges minst sex veckor innan.
Innan en person deltar i en ovan avsedd utbildning ska de åtgärder som deltagandet medför avtalas med arbetsgivaren och det ska uttryckligen på förhand fastställas om det är fråga om en sådan utbildning som arbetsgivaren i enlighet med det här avtalet ska betala ersättningar till arbetstagaren för. Samtidigt ska dessa ersättningars omfattning fastställas.