Aktier som erbjuds åt innehavare av stamkundsoptioner, dvs. 1 248 739 aktier i B-serien Teckningspriset är 8,79 euro per aktie i B-serien



Aktier som erbjuds åt innehavare av stamkundsoptioner, dvs. 1 248 739 aktier i B-serien Teckningspriset är 8,79 euro per aktie i B-serien




Detta Prospekt hör till Stockmann Oyj Abp:s (”Stockmanns” eller ”Bolagets”) optionsprogram för stamkunder år 2008. Enligt programmet berättigar de stamkundsoptioner (”Optionsrätterna”) som getts till kunderna att teckna sammanlagt högst 1 248 739 nya aktier i B-serien (”de Erbjudna aktierna”) emitterade av Stockmann. Teckningspriset på aktierna är den med Bolagets B-akties omsättning vägda medelkursen på OMX Helsingfors Börs under tidsperioden 1.2.–28.2.2009. Teckningspriset sänks varje avstämningsdag för dividendutdelning med effekten av nyemissionen år 2009 och värdet av de dividender som bestämts efter att bestämningsperioden för teckningspriset har börjat och före aktieteckningen. På dagen för detta Prospekt är teckningspriset på aktien 8,79 euro (”Teckningspriset”). De Erbjudna aktierna kan överlåtas fritt och medför samma aktieägarrättigheter som de befintliga aktierna i Bolaget (de ”Befintliga aktierna” och tillsammans med de Erbjudna aktierna ”Aktierna”).

Teckningstiden då Erbjudna aktier kan tecknas (”Teckningstiden”) börjar 2.5.2011 och går ut 31.5.2011. Enligt optionsprogrammets regler kan Erbjudna aktier alternativt tecknas även under tidsperioden 2.5.2012– 31.5.2012.Teckningar gjorda på basis av Optionsrätterna är bindande och kan inte ändras eller återkallas, med undantag av de situationer som avses i avsnittet ”Villkor för aktieteckningar – Återkallelse av teckningar under vissa omständigheter”. De oanvända Optionsrätterna förfaller 31.5.2012.

Stockmanns Befintliga aktier är föremål för offentlig handel på NASDAQ OMX Helsinki Oy:s börslista. Stockmann avser att lämna in en ansökan för att lista de aktier som ska tecknas på NASDAQ OMX Helsinki Oy:s börslista. Enligt Bolagets uppskattning ska de nya aktierna noteras på NASDAQ OMX Helsinki Oy:s börslista 30.6.2011. De Erbjudna aktierna ska uppskattningsvis föras in på värdeandelskontona 30.6.2011, varefter handeln kan inledas.

De Erbjudna aktierna är inte registrerade och kommer inte att registreras enligt värdepapperslagen i USA eller hos värdepappersmyndigheter i någon delstat i USA, och de får inte direkt eller indirekt bjudas ut, säljas, säljas vidare, pantsättas, överföras eller på något annat sätt överlåtas eller förmedlas till eller i USA. Förutom i USA kan lagstiftningen i vissa andra länder begränsa spridningen av detta Prospekt. Om inte annat har nämns i Prospektet, får Prospektet inte skickas till någon i Australien, Japan, Kanada, USA eller några andra länder, där det är förbjudet att bjuda ut de Erbjudan aktierna. Detta Prospekt får inte uppfattas som erbjudande av värdepapper i länder där det är förbjudet att bjuda ut de Erbjudna aktierna. De Erbjudna aktierna får inte direkt eller indirekt bjudas ut, säljas, säljas vidare, överföras eller förmedlas till eller i sådana länder.

Detta Prospekt ska läsas i sin helhet. De som överväger att köpa Erbjudna aktier ombes speciellt att läsa avsnittet ”Riskfaktorer” som börjar på sidan 17 i Prospektet.


Detta Prospekt är daterat 29.4.2011

INFORMATION OM PROSPEKTET


Detta Prospekt har gjorts upp i enlighet med värdepappersmarknadslagen (26.5.1989/495 jämte ändringarna), Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 (bilagorna I och III) om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG (”Prospektdirektivet”) i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering, Finansministeriets förordning (23.6.2005/452) om prospekt som avses i 2 kap. i värdepappersmarknadslagen samt Finansinspektionens direktiv och standarder. Finansinspektionen har godkänt detta Prospekt, men ansvarar inte för riktigheten i uppgifterna i Prospektet. Diarienumret på Finansinspektionens beslut om godkännande är 37/212/2011.


Prospektet har gjorts upp på finska och har översatts till svenska. Om det förekommer skillnader mellan den finska och den svenska versionen gäller ordalydelsen i den finska versionen. Det finska och det svenska Prospektet är tillgängligt på teckningsställena för de Erbjudna aktierna och det finska Prospektet även vid NASDAQ OMX Helsinki Oy:s reception på Xxxxxxxxxxxx 00, 00000 Xxxxxxxxxxx. Dessutom är Prospektet tillgängligt på Bolagets webbplats xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx.


Med ”Bolag” och ”Stockmann” avses i detta Prospekt antingen Xxxxxxxxx Oyj Abp eller Xxxxxxxxx Oyj Abp och dess dotterbolag tillsammans, beroende på sammanhanget. Med ”Helsingfors Börs” avses NASDAQ OMX Helsinki Oy:s börslista.


Med undantag av de skyldigheter och ansvar som kan åläggas Stockmann utifrån finsk lag eller tvingande lagstiftning i någon annan stat där uteslutandet av ansvaret är olagligt, ogiltigt eller icke-verkställbart, tar Stockmann inget ansvar för vare sig innehållet i detta Prospekt eller några påståenden, antaganden eller uttalanden som har getts eller som enligt antagande har getts utgående från Prospektet eller på Stockmanns vägnar och som anknyter till Bolaget, aktier som ska tecknas eller en aktieteckning.


Bolaget offentliggjorde 18.3.2008 ett optionsprogram för sitt stamkundsprogram. Genom optionsprogrammet erbjuder Bolaget stamkunderna optioner som ger rätt att teckna Bolagets B-aktier. Bolaget har gjort upp detta Prospekt i anslutning till aktieteckningen och endast i syfte att de kunder som hör till stamkundsprogrammet kan överväga en teckning av aktier, och att lista de aktier som ska tecknas på NASDAQ OMX Helsinki Oy:s börslista. Uppgifterna i Prospektet har erhållits från Bolaget och ur andra källor som angetts i detta Prospekt. Det är förbjudet att kopiera eller sprida detta Prospekt eller att röja eller använda dess innehåll i annat syfte än i samband med övervägandet av en placering i de aktier som ska tecknas.


All ekonomisk och annan information om Stockmann Oyj Abp och dess dotterbolag som ges i detta Prospekt bygger enbart på Bolagets bokslut och delårsrapporter för de räkenskapsperioder som informationen i detta Prospekt har getts för, samt på övrig information som Bolaget har publicerat.


Ingen har beviljats fullmakt att ge någon annan information eller några andra uttalanden om de Erbjudna aktierna än de som ingår i detta Prospekt. Om sådan information eller sådana uttalanden ges, ska de inte anses vara godtagna av Bolaget. Överlåtandet av detta Prospekt samt de teckningar, försäljningar eller uppdrag som bygger på Prospektet innebär under inga förhållanden att informationen i Prospektet är riktig i framtiden eller att inga förändringar kommer att ske i Bolagets affärsverksamhet efter datumet i detta Prospekt.


Lagstiftningen i vissa stater sätter gränser för spridningen av detta Prospekt samt erbjudandet och försäljningen av de aktier som ska tecknas. De aktier som ska tecknas har inte registrerats och kommer inte att registreras utanför Finland, och de får inte bjudas ut eller säljas utanför Finland. Under dessa omständigheter får de personer som bor utanför Finland nödvändigtvis inte ta emot detta Prospekt eller teckna eller på något annat sätt skaffa sig de aktier som ska tecknas. Bolaget förutsätter att de personer som får detta Prospekt i besittning införskaffar nödvändiga uppgifter om de ovannämnda begränsningarna och iakttar dessa. Detta Prospekt får inte spridas eller offentliggöras i anslutning till aktieteckningen i stater eller på något annat sätt under förhållanden där erbjudandet eller försäljningen av de aktier som ska tecknas strider mot lag eller förutsätter åtgärder enligt någon annan lag än finsk lag. Detta Prospekt utgör varken anbud eller anbudsbegäran att köpa eller teckna aktier i stater där anbudet eller anbudsbegäran är olagliga.

Bolaget har inget juridiskt ansvar för dessa förseelser oberoende av om de som överväger en placering i de aktier som ska tecknas har kännedom om begränsningarna eller inte.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INFORMATION OM PROSPEKTET 2

SAMMANDRAG 7

Allmänt 7

Väsentliga styrkor 7

Starkt varumärke 7

Stark marknadsställning 7

Erfaren och motiverad ledning och personal som är engagerad i arbetet 7

Stark ställning i de nordiska länderna, tillväxt framför allt i Ryssland och Baltikum 7

Affärsstrategi 8

Ekonomiska mål 8

Xxxxxxxx, ledning och revisorer 8

Dividender 8

Sammandrag av riskfaktorerna 9

Sammandrag av aktieteckningen 9

Sammandrag av vissa uppgifter om Stockmanns bokslut 11

Risker i anslutning till det rådande makroekonomiska läget 17

Störningar och fluktuationer på den internationella marknaden 17

Risker i anslutning till Stockmanns affärsverksamhet 18

Risker i anslutning till Ryssland 20

Finansiella risker 21

Risker i anslutning till optionsprogrammet 23

Variationer i marknadspriset på aktier 23

Det proportionella värdet på de aktier som ägs av Stockmanns delägare kan sjunka 23

Placerarna kan inte återkalla beslutet om aktieteckningarna 23

XXXXX, STYRELSEMEDLEMMAR I BOLAGET OCH REVISORER 24

Bolag 24

Styrelse 24

Revisorer 24

FÖRSÄKRAN OM UPPGIFTERNA I PROSPEKTET 25

UTTALANDEN OM FRAMTIDEN 25

PRESENTATION AV BOKSLUTSUPPGIFTER OCH ANDRA EKONOMISKA UPPGIFTER 25

INFORMATIONEN PÅ WEBBPLATSEN INGÅR INTE I BÖRSPROSPEKTET 26

TILLGÄNGLIGA UPPGIFTER 26

BAKGRUND OCH ORSAKER TILL OPTIONSPROGRAMMET 27

VILLKOR FÖR AKTIETECKNING 28

Aktieteckning med stöd av optioner 28

Rätt att teckna aktier samt minimi- och maximibelopp av teckningen 28

Teckningstid för aktier 28

Ställen för teckning av aktier 28

Teckningspris på aktier 28

Betalning av aktier 29

Godkännande av teckningar 29

Notering av aktier på värdeandelskonton och inledande av handeln med aktier 29

Delägarrättigheter 29

Aktieemissioner, konvertibla skuldebrevslån, optionslån och andra instrument som ger rätt till aktier 29

Optionsinnehavarnas rättigheter i vissa särskilda fall 29

Information 30

Tillämplig lag och avgörande av meningsskiljaktigheter 30

Övriga omständigheter 30

VALUTAKURSER 31

INFORMATION OM AKTIEMARKNADEN 32

DIVIDENDER OCH DIVIDENDPOLICY 33

KAPITALSTRUKTUR OCH SKULDSÄTTNINGSGRAD 34

Vissa ekonomiska uppgifter om koncernbokslutet 35

STOCKMANNS RÖRELSERESULTAT, EKONOMISKA STÄLLNING OCH FRAMTIDSUTSIKTER 41

Allmän beskrivning av koncernstrukturens utveckling åren 2008–2010 41

Faktorer som inverkar på Bolagets rörelseresultat 41

Senaste händelser 42

Utgångspunkter för resultatprognosen 42

Framtidsutsikter och resultatprognos 42

Rörelseresultat 43

Den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2011 i jämförelse med den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2010. 43

Omsättning 43

Bruttomarginal och kostnader 43

Räkenskapsperiodens vinst 43

Omsättning och resultatutveckling per rörelsesegment 43

Övrigt totalresultat 44

Räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2010 jämfört med räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2009 44

Omsättning 44

Bruttomarginal och kostnader 44

Räkenskapsperiodens vinst 44

Rörelsevinstprocent och soliditet 44

Omsättning och resultatutveckling per affärsverksamhetssegment 44

Övrigt totalresultat 45

Räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2009 jämfört med räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2008 45

Försäljning 45

Bruttomarginal och kostnader 46

Räkenskapsperiodens vinst 46

Rörelsevinstprocent och soliditet 46

Försäljning och resultatutveckling per affärssegment 46

Övrigt totalresultat 47

Engångsposter och övriga extraordinära poster 47

Koncernens kostnadsstruktur 47

Koncernens kostnadsstruktur 47

KOSTNADSSTRUKTUR 47

Likviditet och kapitalkällor 48

Utlåtande om rörelsekapitalet 49

Uppgifter om balansräkningen 49

Fastigheter och affärslokaler 49

Investeringar 49

Pågående och kommande investeringar 49

Investeringar för den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2011 50

Investeringar för den räkenskapsperiod som avslutades 31.12.2010 50

Investeringar för den räkenskapsperiod som avslutades 31.12.2009 50

Investeringar under räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2008 51

Avtalsansvar 52

Hantering av finansiella risker 52

Valutarisker 52

Ränterisker 52

Likviditetsrisker 52

Kredit- och motpartsrisker 53

Viktiga principer för upprättande av bokslutet 53

Principer för intäktsföring 53

Anställningsförmåner 53

Pensionsåtaganden 53

Aktierelaterade ersättningar och förmåner 53

Nedskrivningar 54

Omsättningstillgångar 54

Derivatkontrakt och säkringsredovisning 54

Tillämpning av nya eller omarbetade IFRS-standarder 54

BRANSCHÖVERSIKT 56

Finland 56

Sverige och Norge 56

Baltikum 56

Ryssland och Ukraina 56

Förändringar i omgivningen som har inverkat eller kan inverka på Bolagets affärsverksamhet 57

Försäljning, omsättning och rörelsevinst per rörelsesegment och marknadsområde 57

STOCKMANNS AFFÄRSVERKSAMHET 59

Allmänt 59

Historia 59

Väsentliga styrkor 60

Starka varumärken 60

Stark marknadsställning 60

Erfaren och motiverad ledning och personal som är engagerad i arbetet 60

Stark ställning i de nordiska länderna, tillväxt framför allt i Ryssland och Baltikum 60

Affärsstrategi 60

Ekonomiska mål 61

Koncernstruktur 61

Affärsenheter 61

Varuhusgruppen 62

Allmänt 62

Varuhus 62

Zara-butiker 62

Bestseller-butiker i Ryssland 62

Bokhandlar 62

Stockmann Beauty-butiker 62

Stockmann Outlet-butiker 62

Distanshandel 63

Lindex 63

Seppälä 63

Innehav av affärsfastigheter 64

Marknadsområden 64

Xxxxxx och kundservice 64

Inköp av produkter 64

Logistik och hantering av omsättningstillgångar 65

Varuhusgruppen 65

Finland och de baltiska länderna 65

Ryssland 65

Lindex 65

Seppälä 65

Samhällsansvar 65

Miljöansvar 65

Ansvarsfull importhandel 65

Transparens i verksamheten 66

Strategiska franchisingpartners 66

Konkurrens 66

Varumärket Stockmann och övriga immateriella tillgångar 66

Specialkampanjer och -program 67

Stamkundsprogram 67

Optionsprogram för stamkunder 67

Kampanjen Galna Dagar 67

Personal 67

Betydande avtal 67

Rättegångsprocesser 68

Försäkringar 68

Xxxxxxxx, ledning och revisorer 69

Allmänt 69

Förvaltningsprinciper 69

Bolagsstämma 69

Styrelse och ledningsgrupp 69

Styrelse 69

Ledningsgrupp 72

Utnämnings- och belöningsutskottet 73

Verkställande direktör 73

Koncernens operativa struktur 73

Övervakning och riskhantering 73

Samhällsansvar 73

Insiders 73

Förvaltnings- och styrningssystemet 74

Några uppgifter om medlemmarna i styrelsen och ledningsgruppen 74

Intressekonflikter 74

Styrelsemedlemmarnas och ledningsgruppens löner och arvoden 74

Styrelsemedlemmarnas och ledningens innehav 75

Styrelsemedlemmarnas innehav 31.3.2011 75

Ledningsgruppens innehav 31.3.2011* 76

Insiders innehav totalt 31.3.2011* 76

Incitamentsystem 76

Revisorer 76

ÄGARSTRUKTUR 78

Transaktioner med närmaste kretsen 79

AKTIER OCH AKTIEKAPITAL 80

Allmänt om Bolaget 80

Aktier och aktiekapital 80

Aktiekapitalets historiska utveckling 80

Lån mot konvertibla skuldebrev och kapitallån samt optionsrätter 81

Optionsprogram 81

Optioner till nyckelpersoner 2006 81

Stamkundsoptioner 2008 81

Optioner till nyckelpersoner 2010 81

Befullmäktigande gällande aktieemission 82

Aktieägarnas rättigheter 82

Aktieägarnas företrädesrätt till teckning 82

Inlösningsskyldighet 82

Bolagsstämmor 82

Rösträtt som aktier medför 83

Dividender och utdelning av övrigt fritt kapital 83

Egna aktier 84

Införande av direktivet om aktieägares rättigheter 84

Överlåtelse av aktier 84

Begränsningar gällande utländskt ägande 84

Valutakontroll 84

VÄRDEPAPPERSMARKNADEN I FINLAND 85

Värdeandelssystemet 86

Allmänt 86

Registreringsförfarande 86

Förvaring och förvaltarregistrering av aktier 87

Ersättningsfonden för investerare 87

BESKATTNING 88

Beskattningen i Finland 88

Allmänt 88

Beskattning av dividender 88

Överlåtelsevinster 90

Allmänt skattskyldiga fysiska personer 90

Finländska aktiebolag 91

Överlåtelseskatt 91

DOKUMENT TILL PÅSEENDE 92

DOKUMENT SOM INFÖRLIVATS I PROSPEKTET GENOM HÄNVISNING 92

BILAGA A: revisorernas utlåtande om resultatprognosen I PROSPEKTET (Översättning) 93

BILAGA B: oreviderad delårsrapport för den räkenskapsperiod som avslutades 31.3.2010 94

BILAGA C: Stockmann Oyj Abp:s bolagsordning 106


SAMMANDRAG

Följande sammandrag är ingen omfattande presentation, utan en inledning till den information som presenteras i detta Prospekt. Sammandraget ska läsas tillsammans med annan detaljerad information som presenteras i Prospektet, inklusive Bolagets koncernbokslut och övriga ekonomiska uppgifter som finns i detta Prospekt. Placerare ska grunda sina placeringsbeslut om Optionsrätterna eller de Erbjudna aktierna på hela den information som presenteras i Prospektet. En del av de termer som används i sammandraget har definierats på ett annat ställe i detta Prospekt. Om talan väcks i domstol angående uppgifterna i Prospektet, kan käranden med stöd av nationell lagstiftning i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, innan rättegången inleds, bli tvungen att stå för kostnaderna för översättningen av Prospektet. Civilrättsligt ansvar för sammandraget åläggs personer som har gjort upp sammandraget och begärt att det ska bli anmält, men endast om sammandraget har varit vilseledande, inexakt eller oförenhetligt med de övriga delarna av Prospektet.


Allmänt


Stockmann är ett detaljhandelsföretag noterat på NASDAQ OMX Helsinki Oy (”Helsingfors Börs”). Företaget grundades 1.2.1862 och har tre affärsenheter: varuhusgruppen som omfattar varuhus, specialbutikskedjor samt distanshandel genom Xxxxxxxxx.xxx, Akademiska Bokhandeln och Hobby Hall, modekedjan Lindex som hör till Nordeuropas ledande modekedjor samt modekedjan Seppälä. Seppälä har verksamhet i Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina, medan Hobby Hall är verksamt i Finland. Varuhusgruppen har verksamhet i Finland, Ryssland, Estland och Lettland. Genom köpet av Lindex erhöll Stockmannkoncernen en stark ställning även i Sverige och Norge. Stockmannkoncernen fortsätter sin expansion av affärsverksamheten i bl.a. Ryssland och de baltiska länderna.


I december 2007 förvärvade Stockmann den svenska modekedjan AB Lindex. Lindex var tidigare noterat på OMX Nordiska Börsen i Stockholm. Bolaget grundades år 1954 och hör till Nordeuropas största modekedjor. Lindex har sammanlagt över 430 butiker i Sverige, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Tjeckiska republiken och Slovakien. Dessutom har bolaget franchisingbutiker i Förenade Arabemiraten (Dubai), Saudiarabien och Bosnien-Hercegovina.


Under den tremånadersperiod som gick ut 31.3.2011 uppgick Stockmanns omsättning till 407,7 miljoner euro, och vinsten före skatt var -38,3 miljoner euro. År 2010 uppgick Stockmanns omsättning till 1 821,9 miljoner euro, och vinsten före skatt var 74,2 miljoner euro. År 2009 uppgick Stockmanns omsättning till 1 698,5 miljoner euro, och vinsten före skatt var 61,1 miljoner euro.

Balansomslutningen 31.3.2011 var 2 154,2 miljoner euro.


Väsentliga styrkor


Stockmanns ledning är övertygad om att Stockmanns ställning som en stor detaljhandelskoncern som har verksamhet i flera länder grundar sig på följande väsentliga styrkor:


Starkt varumärke

Stockmann har starka och uppskattade varumärken i de nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Stockmann, Lindex, Seppälä och Hobby Hall är väldigt kända varumärken på sina marknadsområden. Stockmanns ledning tror att flera positiva egenskaper, såsom kvalitet, kundservice och tillförlitlighet, kopplas samman med Stockmanns varumärke.


Stark marknadsställning

Stockmann har en stark marknadsställning i de nordiska länderna, Ryssland och Baltikum. Stockmannvaruhusen samt Seppäläs och Lindex butiker finns på centrala affärsplatser. Stockmanns ledning tror att koncernens förmåga att skaffa bra handelsplatser som passar kundprofilen är en av de väsentliga faktorer som stöder tillväxtstrategin.


Erfaren och motiverad ledning och personal som är engagerad i arbetet

En yrkeskunnig och motiverad personal hör till Stockmanns viktigaste konkurrenstrumfar. Stockmanns ledning är djupt förtrogen med detaljhandeln och har visat sin förmåga att på ett framgångsrikt sätt leda och utveckla verksamheten. Stockmann verkar aktivt för att utveckla personalens kompetens, engagemang och trivsel i en allt hårdare konkurrenssituation och för att förbättra flexibiliteten, produktiviteten och innovationsförmågan i verksamheten under snabbt föränderliga förhållanden.


Stark ställning i de nordiska länderna, tillväxt framför allt i Ryssland och Baltikum

Stockmanns affärsverksamhet har varit och förväntas i framtiden vara stabil och lönsam i Finland, Sverige och Norge, där tillväxtmöjligheterna är begränsade på grund av den mogna marknaden. Stockmann expanderar på den ryska och den baltiska marknaden där det enligt Stockmann-ledningens uppskattning finns stora tillväxtmöjligheter på lång sikt, tack vare den nuvarande utvecklingen på dessa områden och speciellt de omfattande naturtillgångarna i Ryssland.


Affärsstrategi


Stockmanns strategiska mål är en lönsam tillväxt och en ställning som ledande detaljhandelsföretag med flera kanaler på utvalda marknadsområden. De huvudsakliga marknadsområdena är Finland, Sverige, Norge, Ryssland och de baltiska länderna. Stockmanns huvudsakliga affärskoncept är: varuhusen, modekedjorna Seppälä och Lindex samt distanshandeln Hobby Hall. I framtiden sker tillväxten allt mer i utlandet, speciellt i Ryssland. Enligt Bolagets strategi kommer varuhusgruppen, Lindex och Seppälä att expandera i utlandet enligt planerna. I början av år 2010 inkluderades Hobby Hall i varuhusgruppen.


Till Stockmanns strategi hör även kedjeverksamheten enligt franchisingprincipen tillsammans med det danska modehuset Bestseller i Ryssland. Stockmann öppnade sin första Bestsellerbutik i Ryssland år 2004, och i dag finns det 20 butiker.


Ekonomiska mål


I och med att Stockmanns koncernstruktur förändrades betydligt efter förvärvet av Lindex i slutet av år 2007 satte Stockmanns styrelse i juni 2008 upp nya långsiktiga ekonomiska mål. På grund av följderna av den internationella finanskrisen flyttades tidschemat för de långsiktiga ekonomiska målen två år framåt, till år 2015. Målet är att före år 2015 uppnå en rörelsevinst på minst 12 procent av omsättningen, en avkastning på minst 20 procent på sysselsatt kapital och en försäljningsökning som är snabbare än tillväxten på marknaden. Det uppsatta soliditetsmålet är minst 40 procent.


Styrelse, ledning och revisorer


Xxxx Xxxxxxxxxx styrelse hör Xxxxxxxxxxx Xxxxxx (ordförande), Xxxxx Xxxxx (vice ordförande), Xxx-Xxxxxx Xxxxx, Xxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxx-Xxxxxxxx och Xxx Xxxxxxxx. Xxxx Xxxxxxxx ledningsgrupp hör verkställande direktör Xxxxx Xxxxxxxx, vice verkställande direktör och ekonomidirektör Xxxxx Xxxxxxxxxx, vice verkställande direktör och direktör för varuhusgruppen Xxxxx Xxxxxxxxxx, verkställande direktör för Lindex Xxxxx Xxxxx, verkställande direktör för Seppälä Xxxxx Xxxxxxx, utvecklingsdirektör för koncernens utlandsverksamhet Xxxxx Xxxxxxxxxxx och direktör för juridiska ärenden Xxxxx Xxxxxxxx. Se ”Stockmanns styrelse, ledning och revisorer”.


Revisorer för Stockmann är CGR Xxxx Xxxxxxx, som är Stockmanns ordinarie revisor sedan år 2007, och CGR Xxxxxx Xxxxxxx, som är Stockmanns ordinarie revisor sedan år 2003. Bolagets revisorssuppleant är KPMG Oy Ab.


Aktier, aktieägare och transaktioner med den närmaste kretsen


Bolaget genomförde åren 2008, 2009, 2010 och 2011 inga affärstransaktioner av osedvanlig karaktär eller med osedvanliga villkor eller som skulle gynna medlemmarna av Bolagets styrelse eller ledningsgrupp, verkställande direktören, någon annan som enligt aktiebolagslagen ingår i Bolagets närmaste krets eller ett närstående bolag. Se ”Transaktioner med den närmaste kretsen”.


Enligt Bolagets aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland hade Bolaget 45 757 aktieägare 31.3.2011. Av de Befintliga aktierna var 4,72 procent förvaltarregistrerade utländska ägare medräknade. Se ”Ägarstruktur”.


Vid datumet för föreliggande Prospekt var Bolagets aktiekapital 142 292 000 euro, och Bolaget hade 71 146 000 aktier fördelade på 30 627 563 aktier i serie A och 40 518 437 aktier i serie B. Varje aktie i A-serien berättigar till tio röster och varje aktie i B-serien till en röst. Aktiernas nominella värde i båda serierna är 2,00 euro, och båda berättigar till lika stor dividend. Se ”Aktier och aktiekapital

– Aktier och aktiekapital”.


Dividender


Stockmanns styrelse fastställde 14.6.2006 målet för dividendutdelningen, dvs. att minst hälften av den vinst som den ordinarie affärsverksamheten genererar delas ut i dividend. Den finansiering som krävs för verksamhetens tillväxt tas dock i beaktande vid dividendutdelningen. Beloppet för eventuella kommande dividender beror bl.a. på Stockmanns rörelseresultat och framtidsutsikter, ekonomiska ställning och kapitalbehov, den finansiering som krävs för verksamhetens tillväxt, allmänna verksamhetsbetingelser och andra faktorer som Stockmanns styrelse anser vara väsentliga. De dividender som Stockmann hittills har delat ut är inte nödvändigtvis ett bevis på att Stockmann i framtiden ska dela ut dividender.


Under de tre senaste räkenskapsperioderna har följande dividender betalats på Stockmanns aktier:



Räkenskapsperiodens utgång

Dividend (e/aktie)

Dividender totalt (mn e)

31.12.2010

0,82

58,3

31.12.2009

0,72

51,2

31.12.2008

0,62

38,0


Bestämmelserna om dividendutdelningen i aktiebolagslagen beskrivs i avsnittet ”Stockmanns aktier och aktiekapital – Aktieägarnas rättigheter – Dividender och övrig utdelning av fritt eget kapital”. Beskattningen av dividender beskrivs i avsnittet ”Beskattning – Beskattning av dividender”.


Sammandrag av riskfaktorerna


Att investera i de Erbjudna aktierna medför risker. De flesta risker hör till Stockmanns affärsområdes eller affärsverksamhets natur och kan vara betydande. De som överväger en placering i Erbjudna aktier uppmanas att noggrant ta del av den information som finns i detta Prospekt och i synnerhet de risker som beskrivs i avsnittet ”Riskfaktorer”. Faktorer som eventuellt inverkar på placeringsbeslut också i andra sammanhang i detta Prospekt. Om en eller flera av de riskfaktorer som beskrivs i Prospektet förverkligas, kan detta ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna. Om en eller flera av de riskfaktorer som beskrivs i Prospektet förverkligas, kan detta hindra Stockmann från att uppnå sina ekonomiska mål. Beskrivningen av riskfaktorerna i detta Prospekt baserar sig på de uppgifter och bedömningar som var tillhanda då Prospektet gjordes upp, och beskrivningen av de riskfaktorer som hänför sig till Bolaget är sålunda inte nödvändigtvis fullständig. Om dessa risker leder till att marknadspriset på Stockmanns aktier sjunker, kan placerarna förlora värdet av sina placeringar helt eller delvis. Även andra omständigheter och osäkerhetsfaktorer, som för närvarande är okända eller som anses vara irrelevanta, kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Risker som hänför sig till det rådande makroekonomiska läget är bl.a. störningar och fluktuationer på den internationella marknaden samt den negativa ekonomiska utvecklingen och de ogynnsamma förhållandena i de länder där Stockmann har verksamhet.


Risker i anknytning till Stockmanns affärsverksamhet är bl.a. risken att Stockmanns strategi misslyckas, risker i anslutning till integreringen av Bolagets strategiska företagsförvärv, risker i anslutning till funktionsstörningar i datasystemen, risker i anslutning till förlust av nyckelpersoner eller misslyckad rekrytering, risker i anslutning till säsongsmässigheten i Stockmanns affärsverksamhet, risk att Stockmann-varumärket och stamkundsprogrammet sjunker i värde, risker i anslutning till bevarandet av attraktionskraften i Stockmanns produkter och tjänster, risker i anslutning till lagerhantering, risken i anslutning till Stockmanns beroende av konsumenternas penninganvändning och förtroende för den ekonomiska utvecklingen, risken i anslutning till den hårda konkurrensen i detaljhandelsbranschen, risker i anslutning till problem med distributionsnätet och lagerhållning, risker i anslutning till internationell handel, risker i anslutning till detaljhandelns utsatthet för allmänna förändringar i ekonomin samt risker i anslutning till produktsäkerhet och försäkringar. Risker i anslutning till Stockmanns expansion i utlandet är bl.a. kulturskillnader mellan länderna, ändringar i lagstiftningen eller eventuella inkonsekventa tolkningar eller förfaringssätt i anslutning till lagstiftningen, administrativa svårigheter eller effektiviteten hos och/eller tillgängligheten av rättsskydd i olika länder.


Risker i anknytning till Ryssland är bland annat risker i anslutning till den ryska affärsmiljön samt risker i anslutning till Rysslands tullkrav och handelsrestriktioner.


Risker som hänför sig till finansieringen är bl.a. risken i anslutning till ett tillräckligt kassaflöde framför allt med tanke på Bolagets expansion och förmåga att återbetala skulder, risker i anslutning till Bolagets möjligheter att få finansiering på konkurrenskraftiga villkor, risken för att Stockmanns skuldsättning kan ha en ogynnsam inverkan på Bolagets affärsverksamhet, risker i anslutning till fluktuationer i räntenivån, risker orsakade av fluktuationer i valutakurserna, motpartsrisker orsakade av allvarliga störningar på finansmarknaden, balansrisker, risker i anslutning till Bolagets förmåga att dela ut dividend, risker i anslutning till framtida emissioner och andra arrangemang samt skatterisker.


Till de risker som hänför sig till Stockmanns optionsprogram för stamkunder hör i sin tur risken för variationer i marknadspriset på de Erbjudna aktierna, risken för att det proportionella värdet på de aktier som ägs av delägarna i Stockmann sjunker och risken i anslutning till att besluten om aktieteckningarna inte går att återkalla.


Sammandrag av aktieteckningen


Bolag Stockmann Oyj Abp


Aktieteckning De Erbjudna aktierna hör till Stockmanns stamkundsprogram, vars stamkundsoptioner som ges till kunderna berättigar att teckna nya aktier i B-serien emitterade av Stockmann.


Erbjudna aktier 1 248 739 Erbjudna aktier


Teckningsrätt Teckningsrätter har getts till de privatpersoner som önskat optioner och som är Stockmanns stamkunder och vars sammanlagda registrerade uppköp inklusive uppköp med parallellkort som hänför sig till ett och samma konto uppgick till minst 6 000 (sex tusen) euro 1.1.2008– 31.12.2009. Därtill har stamkunden getts ytterligare två (2) optioner för varje hel 500 (fem hundra) euro med vilken uppköpen på ovan räknat sätt överstigit 6 000 euro. Teckningsrätterna

9

har överlåtits när man har fått ett skriftligt godkännande av stamkunden gällande det antal optioner som ges på grundval av Xxxxxxxx anbud.


Teckningstid Stamkunderna har rätt att teckna aktier under teckningstiden 2.5.2011–31.5.2011 eller alternativt 2.5.2012–31.5.2012.


Oanvända Optionsrätter

Oanvända Optionsrätter förfaller 31.5.2012.


Teckningspris Teckningspriset på aktierna är den med Bolagets B-akties omsättning vägda medelkursen på Helsingfors Börs under tidsperioden 1.2.–28.2.2009. Teckningspriset sänks varje avstämningsdag för dividendutdelning med värdet av de dividender som bestämts efter att bestämningsperioden för teckningspriset har börjat och före aktieteckningen. På dagen för detta Prospekt är teckningspriset på aktien 8,79 euro.


Användning av de tillgångar som erhålls

Det kapital som samlas från aktieteckningarna är högst 10 976 415,81 euro, som Stockmann använder till finansiering av driftskapitalet.


Användning av Optionsrätter Stamkunden ska använda alla sina Optionsrätter på en gång. Aktierna ska betalas då de tecknas.


Offentlig handel med Befintliga aktier Stockmanns Befintliga aktier är föremål för offentlig handel på NASDAQ OMX Helsinki Oy:s börslista.


Notering av aktier på värdeandelskonton och handel med aktier

Enligt Bolagets uppskattning överförs de Erbjudna aktierna till värdeandelskontona senast 30.6.2011. Därefter kan handeln med de Erbjudna aktierna inledas.


Delägarrättigheter De Aktier som har tecknats med optioner medför rätt till dividend för den räkenskapsperiod då Aktierna tecknades. De övriga rättigheterna uppkommer då ökningen av aktiekapitalet har förts in i handelsregistret.


Riskfaktorer De som överväger att placera i Erbjudna aktier ska ta del av avsnittet ”Riskfaktorer”.


10

SAMMANDRAG AV VISSA UPPGIFTER OM STOCKMANNS BOKSLUT

Nedan finns ett sammandrag av vissa ekonomiska uppgifter för Bolaget från de tremånadersperioder som gick ut 31.3.2011 och 31.3.2010, samt koncernbokslutsuppgifter för de räkenskapsperioder som gick ut 31.12.2010, 31.12.2009 och 31.12.2008.

Stockmanns koncernbokslut har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) som har godkänts för tillämpning inom EU. Vid upprättandet har man tillämpat på varje bokslutsdag gällande IAS- och IFRS-standarder samt IFRIC- och

SIC-tolkningar. Med internationella redovisningsstandarder avses i den finska bokföringslagen samt i bestämmelser som ges med stöd av bokföringslagen standarder som antagits för tillämpning i gemenskapen i enlighet med Europaparlamentets och Europarådets förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

I samband med upprättandet av bokslutet för 2010 upptäckte koncernen ett fel gällande tidigare räkenskapsperioder som minskade det rapporterade resultatet för 2008 med 1,1 miljoner euro, det rapporterade resultatet för 2009 med 0,3 miljoner euro, egna kapitalet den 31.1.2008 med 1,1 miljoner euro och egna kapitalet den 31.12.2009 med 1,4 miljoner euro. Jämförelsetalen för 2008 och 2009 har ändrats på motsvarande sätt.

Enligt Stockmann-ledningens uppfattning har de oreviderade delårsrapporterna för de tremånadersperioder som gick ut 31.3.2011 och 31.3.2010 upprättats enligt samma principer och beräkningsmetoder som de reviderade koncernboksluten.


Koncernens resultaträkning

1.1.−31.3.

2011 2010

Oreviderad

1.1.−31.12.

2010 2009* 2008*

Reviderad Oreviderad


mn euro






OMSÄTTNING

407,7

372,6

1 821,9

1 698,5

1 878,7

Övriga rörelseintäkter




0,3

4,1

Användning av material och förnödenheter

279,0

235,3

947,5

853,3

970,7

Förändring av lager, ökning (-), minskning (+)

-64,7

-44,3

-34,5

27,7

2,1

Användning av material och förnödenheter sammanlagt

214,3

190,9

913,0

881,0

972,8

Kostnader för löner och anställningsförmåner

98,0

85,8

361,9

327,4

350,5

Avskrivningar och nedskrivningar

19,1

14,2

61,8

58,4

61,4

Övriga rörelsekostnader

106,2

90,8

396,4

346,8

377,4


437,6

381,7

1 733,1

1 613,7

1 762,1

RÖRELSEVINST

-29,9

-9,2

88,8

85,1

120,7


Finansiella intäkter


0,1


3,7


8,2


4,4


1,6

Finansiella kostnader

-8,5

-4.3

-22,8

-28,4

-51,7

VINST FÖRE SKATTER

-38,3

-9,8

74,2

61,1

70,6


Inkomstskatter


3,5


12,0


4,2


-7,3


-32,7

RÄKENSKAPSPERIODENS VINST

-34,8

2,2

78,3

53,8

37,9


HÄNFÖRLIGT TILL

Moderbolagets ägare


-34,8


2,2


78,3


53,8


37,9

Till minoritetsdelägare

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0


-34,8

2,2

78,3

53,8

37,9

Resultat/aktie, emissionsjusterat, euro

-0,49

0,03

1,10

0,82

0,64

Resultat/aktie, emissionsjustera, utspätt

-0,48

0,03

1,09

0,81

0,64

Räkenskapsperiodens vinst*

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT RÄKENSKAPSPERIODENS VINST


-34,8


2,2


78,3


53,8


37,9

ÖVRIGT TOTALRESULTAT

Omräkningsdifferenser av de utländska enheterna


0,2


2,8


8,5


1,7


-6,8

Kassaflödessäkring, minskat med skatt

-1,1

0,3

-0,9

-1,4

0,9

Övrigt totalresultat, netto

-0,9

3,1

7,6

0,4

-5,9

SUMMA TOTALRESULTAT

-35,7

5,2

85,9

54,2

32,0


HÄNFÖRLIGT TILL

Moderbolagets ägare


-35,7


5,2


85,9


54,2


32,0

Till minoritetsdelägare

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0


-35,7

5,2

85,9

54,2

32,0


*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2008–2009. Effekterna av korrigeringen presenteras i not 30 till koncernbokslutet för år 2010.


11


Koncernbalansräkning


31.3.




31.12.



2011

2010

2010

2009*

2008*


Oreviderad


Reviderad

Oreviderad


mn euro






TILLGÅNGAR






LÄNGFRISTIGA TILLGÅNGAR






Immateriella tillgångar sammanlagt Goodwill


786,6


723,4


783,8


685,4


646,5

Övriga immateriella tillgångar

122,1

110,7

122,3

108,3

112,1

Immateriella tillgångar sammanlagt

908,7

834,2

906,1

793,7

758,5

Materiella anläggningstillgångar

Mark- och vattenområden


43,8


42,2


43,8


40,1


37,0

Byggnader och anläggningar

485,7

275,2

485,4

273,9

158,2

Maskiner och inventarier

130,9

100,3

123,8

92,0

96,2

Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter

53,8

53,0

49,8

50,0

49,4

Förskott och pågående nyanläggningar

17,3

178,0

23,2

163,6

246,9

Materiella anläggningstillgångar sammanlagt

731,4

648,7

726,0

619,5

587,5

Placeringar som kan säljas

5,0

5,0

5,0

5,0

6,6

Långfristiga fordringar

0,7

0,4

0,8

0,6

1,6

Latenta skattefordringar

9,0

5,4

8,7

5,1

4,5

LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT

1 654,9

1 493,7

1 646,7

1 423,9

1 358,8

KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR






Omsättningstillgångar

305,4

244,0

240,3

196,7

220,7

Kortfristiga fordringar

Fordringar, räntebärande


70,8


64,9


41,4


44,5


52,2

Fordringar, räntefria

72,4

85,0

73,2

83,7

82,0

Inkomstskattefordringar

19,1

10,2

15,5

0,5

15,2

Kortfristiga fordringar sammanlagt

162,3

160,1

130,1

128,7

149,5

Likvida medel

31,6

22,2

36,7

176,4

35,2

KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT

499,3

426,3

407,1

501,7

405,3

TILLGÅNGAR SAMMANLAGT

2 154,2

1 919,9

2 053,8

1 925,7

1 764,1


EGET KAPITAL OCH SKULDER






EGET KAPITAL

Aktiekapital


142,3


142,2


142,3


142,2


123,4

Överkursfond

186,1

186,1

186,1

186,1

186,1

Xxxxxx fonder

286,8

287,4

287,8

287,4

169,6

Omräkningsdifferenser

3,7

-2,2

3,5

-5,0

-6,7

Ackumulerade vinstmedel

173,1

190,7

266,0

238,1

215,8

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

792,0

804,4

885,7

848,8

688,1

Till minoritetsdelägare


0,0

0,0

0,0

0,0

EGET KAPITAL SAMMANLAGT

792,0

804,4

885,7

848,8

688,1

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Latenta skatteskulder


66,2


61,7


63,8


70,1


78,1

Långfristiga skulder, räntebärande

520,1

616,7

521,3

786,9

755,7

Pensionsåtaganden

0,3

1,2

0,2

1,1

1,4

Avsättningar

0,1

0,3

0,0

0,3

0,6

LÅNGFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT

586,6

679,8

585,2

858,5

835,7

KORTFRISTIGA SKULDER

Kortfristiga skulder, räntebärande


459,5


152,6


292,0


2,3


20,0

Kortfristiga skulder, räntefria

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder


314,3


276,2


289,2


213,0


219,2

Inkomstskatteskulder

1,9

6,8

1,7

3,1

1,1

Kortfristiga skulder, räntefria sammanlagt

316,1

283,0

290,9

216,1

220,3

KORTFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT

775,6

435,6

582,9

218,4

240,3

SKULDER SAMMANLAGT

1 362,2

1 115,5

1 168,1

1 076,8

1 076,0

EGET KAPITAL OCH SKULDER SAMMANLAGT

2 154,2

1 919,9

2 053,8

1 925,7

1 764,1


*) Korrigerat med rättelse av felet för 2008–2009. Effekterna av korrigeringen presenteras i not 30 till koncernbokslutet för år 2010.



Kassaflödesanalys, koncernen


31.3.


31.12.


2011 2010

2010 2009* 2008*


Oreviderad

Reviderad Oreviderad

mn euro



KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN



Räkenskapsperiodens resultat

-34,8 2,2

78,3 53,8 37,9

Justeringar



Avskrivningar och nedskrivningar

19,1

14,2

61,8

58,4

61,4

Försäljningvinster (-) och -förluster (+) från försäljning av bestående aktiva

0,0

0,0

0,1

-0,3

-3,5

Räntekostnader och övriga finansiella kostnader

7,7

4,3

22,8

28,4

51,7

Ränteintäkter

0,7

-3,7

-8,2

-4,4

-1,6

Inkomstskatter

-3,5

-12,0

-4,2

7,3

32,7

Övriga justeringar

0,4

0,1

-1,1

-0,4

-1,4


Förändring av rörelsekapital





Förändring av försäljningsfordringar och övriga fordringar

-28,5

-27,7

-1,1

0,4

76,8



Förändring av omsättningstillgångar

-64,8

-44,3

-34,3

27,1

23,7



Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder

-38,9

-0,4

15,7

5,8

-12,5



Betalda räntor och övriga finansiella kostnader

-5,3

-4,3

-22,5

-32,9

-47,7



Erhållna räntor

0,1

0,2

0,8

2,1

0,8



Övriga finansiella poster från rörelsen

-0,1

1,1

-

-

-



Betalda skatter

2,5

-3,5

-16,4

1,4

-48,3



NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN

-145,4

-73,8

91,8

146,8

170,1



KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR








Investeringar i materiella och immateriella tillgångar

-21,3

-41,9

-166,7

-152,9

-181,1



Investeringar i dotterbolag minskade med likvida medel vid anskaffningstidpunkten

Överlåtelseintäkter från dotterbolag minskade med likvida medel vid överlåtelsetidpunkten

-


-

-


-

-


-


5,6

-18,9



Investeringar i övriga placeringar

-

-

0,1





Överlåtelseintäkter från materiella och immateriella tillgångar

0,1

0,1

0,7

71,1

6,1



Överlåtelseinkomster av övriga placeringar

-0,1

-

-

1,8




Erhållna dividender

-

0,1

0,3

0,2

0,1



NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR

-21,3

-41,7

-165,7

-74,3

-193,7



KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING








Betalningar erhållna från emission

-

-

1,5

137,0

135,2



Överlåtelseintäkter från egna aktier

-

-


5,1




Upptagning av kortfristiga lån

160,5

150,0

236,8


20,0



Återbetalning av lån

-

-

-50,3

-19,3

-33,3



Upptagning av långfristiga lån

-

-

518,8

200,0

152,2



Återbetalning av långfristiga lån

-0,1

-189,4

-721,8

-216,2

-157,3



Återbetalning av finansiella leasingskulder

-0,5

-0,4

-1,5

-0,7




Utbetalda dividender

-

-

-51,2

-38,0

-75,2



NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING

160,0

-39,7

-67,7

67,9

41,7



Förändring av likvida medel

-6,8

-155,3

-141,6

140,4

18,0



Likvida medel vid periodens ingång

36,7

176,4

176,3

35,2

33,2



Omräkningsdifferenser i likvida medel

0,1

0,8

2,2

1,0

-2,2



Checkräkning med kredit, vid periodens början

-0,3

-0,5

-0,5

-0,7

-14,6



Likvida medel

31,6

22,2

36,7

176,3

35,2



Checkräkning med kredit

-1,9

-0,9

-0,3

-0,5

-0,7



Likvida medel vid periodens utgång

29,7

21,3

36,4

175,8

34,5




*) Korrigerat med rättelse av felet för 2008–2009. Effekterna av korrigeringen presenteras i not 30 till koncernbokslutet för år 2010.



31.3

31.12

2011 2010

2010

2009* 2008*

Oreviderad

Reviderad

Oreviderad


407,7


372,6


1 821,9


1 698,5


1 878,7

-29,9

-9,2

88,8

85,1

120,7

-7,3

-2,5

4,9

5,0

6,4

-38,3

-9,8

74,2

61,1

70,6

-9,4

-2,6

4,1

3,6

3,8

142,3

142,2

142,3

142,2

123,4

61,3

61,3

61,3

61,3

53,2

81,0

80,9

81,0

80,9

70,2

-

-

58,3

51,2

38,0

5,2

11,2

9,0

7,0

6,1

4,3

6,7

5,8

5,8

8,3

1 771,6

1 549,8

1 668,5

1 551,0

1 481,7

-

-

1,1

1,1

1,3

-

-

3,8

4,9

4,4

36,8

41,9

43,1

44,1

39,0

119,7

92,9

87,7

72,2

107,4

23,8

38,5

165,4

152,8

182,3

5,8

10,3

9,1

9,0

9,7

70,8

64,9

41,4

44,5

52,2

979,6

769,3

813,3

789,2

775,7

877,2

682,2

735,1

568,3

688,2

2 154,2

1 919,9

2 053,8

1 925,7

1 764,1

98,0

85,8

361,9

327,9

350,5

24,0

23,0

19,9

19,3

18,7

15 552

14 110

15 165

14 656

15 669

-

-

120,1

115,9

119,9

-

-

5,9

5,8

7,8

-

-

23,9

22,3

22,4

Nyckeltal


Omsättning mn euro

Rörelsevinst mn euro

Andel av omsättningen %

Vinst före skatt mn euro

Andel av omsättningen %

Aktiekapital mn euro

Serie A mn euro

Serie B mn euro

Dividender mn euro

Avkastning på eget kapital %

Avkastning på sysselsatt kapital % Sysselsatt kapital mn euro

Kapitalomsättningshastighet Omsättningstillgångarnas omloppstid

Soliditet, % %

Nettoskuldsättningsgrad %

Investeringar i anläggningstillgångar mn euro Andel av omsättningen %

Räntebärande fordringar mn euro

Räntebärande främmande kapital mn euro

Räntebärande nettoskuld mn euro

Balansomslutning mn euro

Personalkostnader mn euro

Andel av omsättningen %

Antal anställda i medeltal personer

Omsättning/person tusen euro

Rörelsevinst/person tusen euro

Personalkostnader/person tusen euro


*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2008–2009. Effekterna av korrigeringen presenteras i not 30 till koncernbokslutet för år 2010.


Beräkningsgrunder för nyckeltalen


Vinst före skatt = rörelsevinst + finansiella intäkter - finansiella kostnader


Avkastning på = 100 x  räkenskapsperiodens vinst                        eget kapital, % eget kapital + minoritetsintresse (genomsnittligt under året)


Avkastning på = 100 x  vinst före skatt + ränta- och övriga finansiella kostnader      sysselsatt kapital, % sysselsatt kapital


Sysselsatt kapital = balansomslutning - latent skatteskuld och övriga räntefria skulder (genomsnittligt under året)


Soliditet, % = 100 x  eget kapital i balansräkningen + minoritetsintresse    balansomslutning - erhållna förskott


Nettoskuldsättning, % = 100 x  räntebärande främmande kapital - likvida medel       

eget kapital sammanlagt



Räntebärande nettoskuld =

räntebärande främmande kapital - likvida medel - ntebärande fordringar


2011 2010

2010

2009 2008

Oreviderad

Revidera

d Oreviderad


-0,49


0,03


1,1


0,82


0,64

-0,48

0,03

1,09

0,81

0,64

11,13

11,32

12,45

11,94

11,22

-

-

0,82

0,72

0,62

-

-

74,5

88,0

94,7

-

-

1,29

2,23

2,85

-

-




-

-

2,8

3,5

6,1

-

-

2,9

3,8

6,3

-

-

27,0



-

-

*

25,2

15,4

-

-

26,0*’

23,3

14,9

-

-




25,39

28,78

29,4

20,50

10,10

21,20

26,94

28,3

19,00

9,77

29,85

29,10

31,5

22,00

34,75

28,48

27,79

30,50

20,00

32,00

24,00

20,60

20,60

10,68

10,10

21,11

18,85

18,85

9,63

9,33

26,66

23,40

26,97

16,11

20,35

23,92

23,12

25,41

14,80

20,90




1022


512


79

594

1458

1729

859

4 855

5 894

2

0

29327

0,3

1,9

3,3

1,7

3,2

12,0

14,6

36,0

42,7

83,5

1 636,6

1 971,6

2047,1

1396,7

611,6

71 146

71 094

71146

71094

61703

30 628

30 628

30 628

30628

26582

40 518

40 466

40518

40466

35121


71 146


71 094


71120


65676


59710

30 628

30 628

60628

28373

27103

40 518

40 466

40493

37303

32606


71 936


71 750


71897


65995


59710

-

-

-


364

-

-

-


0

-

-

-


364

45 760

43 734

44596

43929

42888

Uppgifter per aktie 31.3 31.12


Resultat/aktie, emissionsjusterat** euro

Resultat/aktie, emissionsjusterat, utspätt** euro

Eget kapital/aktie euro

Dividend/aktie euro

Dividend av resultatet** %

Kassaflöde/aktie, emissionsjusterat** euro

Effektiv dividendavkastning* %

– Serie A

– Serie B Aktiernas P/E-tal**

– Serie A

– Serie B

Slutnotering euro

– Serie A

– Serie B

Periodens högsta kurs euro

– Serie A

– Serie B

Periodens lägsta kurs euro

– Serie A

– Serie B

Periodens medelkurs euro

– Serie A

– Serie B


Aktieomsättning

1 000

st.


– Serie A

– Serie B

Aktieomsättning %

– Serie A

– Serie B


Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång


Antal aktier vid periodens utgång

– Serie A

– Serie B

Emissionsjusterat antal aktier,


vägt medeltal**

– Serie A

– Serie B

Emissionsjusterat antal aktier, utspätt vägt medeltal**

Egna aktier

– Serie A

– Serie B

mn euro

1 000

st.


1 000

st.


1 000

st. 1 000

st.

Antal aktieägare vid periodens utgång st.

Beräkningsgrunder för nyckeltalen


*) Xxxxxxxxxx för fel åren 2008-2009. *) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2008–2009. Effekterna av korrigeringen presenteras i not 30 till koncernbokslutet för år 2010.


**) Utspädningseffekten av optionerna har beaktats i uppgifterna för år 2010

***) Nyckeltal för år 2008 justerat med aktieemissionen år 2009



Resultat/aktie, emissionsjusterat =

vinst före skatt - minoritetsintresse -

inkomstskatter                  emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)


Eget kapital/aktie =  eget kapital - fond för egna aktier               antal aktier på bokslutsdagen 1)


Dividend/aktie = dividend/aktie


Dividend av resultatet, % = 100 x

dividend/aktie             resultat/aktie, emissionsjusterat


Kassaflöde/aktie =  kassaflöde från rörelsen                    emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)


Effektiv dividendavkastning, % = 100 x

dividend/aktie                        börskurs vid periodens utgång



resultat/aktie, emissionsjusterat

Kurs vid periodens utgång

=

aktiekurs på bokslutsdagen

Räkenskapsperiodens högsta kurs

=

räkenskapsperiodens högsta kurs för aktierna

Räkenskapsperiodens lägsta kurs

=

räkenskapsperiodens lägsta kurs för aktierna

Aktiernas P/E-tal =  börskurs vid periodens utgång           


Räkenskapsperiodens medelkurs =  aktieomsättning i euro              

medelantal omsatta aktier under räkenskapsperioden


Aktieomsättning = aktieomsättning i stycke, justerad med effekten av aktieemissionerna


Aktiestockens marknadsvärde vid

periodens utgång =

antal aktier per aktieslag multiplicerat med börskursen på bokslutsdagen

RISKFAKTORER


Att investera i aktier medför risker. De flesta risker hör till Stockmanns affärsområde eller affärsverksamhetens natur och ska beaktas av dem som överväger en placering. Om de nedan presenterade riskerna förverkligas kan detta ha en ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Bolagets ekonomiska ställning. Om en eller flera av de riskfaktorer som beskrivs nedan förverkligas, kan detta hindra Stockmann från att uppnå sina ekonomiska mål. Om dessa risker leder till att marknadspriset på Stockmanns aktier sjunker, kan placerarna förlora värdet av sina placeringar helt eller delvis. Även andra omständigheter och osäkerhetsfaktorer, som för närvarande är okända eller som anses vara oväsentliga, kan ha en ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Bolagets ekonomiska ställning.


Risker i anslutning till det rådande makroekonomiska läget Störningar och fluktuationer på den internationella marknaden

Recessionen som orsakades av finanskrisen och som påverkade den globala ekonomin åren 2008-2010 verkar vara förbi. Även om konsumentefterfrågan i viss mån förstärkts under år 2010, har den ännu inte nått samma nivå som år 2008. Under det senaste året har finansmarknaden fungerat bättre och tillgången till finansiering har förbättrats under det senaste året, men ännu kan man inte vara säkert på att marknadsförändringen är bestående. Under slutet av år 2010 började räntorna stiga och det finns inga faktorer i sikte som på kort sikt skulle förändra utvecklingens riktning. Några av de faktorer som skapar osäkerhet är den höga skuldsättningsgraden hos vissa länder i euroområdet och ogynsamma ekonomiska prognoser.

Dessutom kan även oroligheter i vissa oljeproducerande länder öka trycket på en höjning av oljepriset, något som kan ha en negativ effekt på den ekonomiska utvecklingen i västländerna.


De globala finansiella och ekonomiska problemen kan ha stora och mångfasetterade effekter på de ekonomiska aktörerna. Det kan i varierande utsträckning vara fråga om bl.a. mindre intäkter och oförmåga att få behövlig kredit, uppfylla villkor i anslutning till skuldarrangemang och andra arrangemang, uppfylla finansiella skyldigheter och hålla kvar nyckelpersoner.


Det är svårt att göra exakta prognoser för hur marknadens återhämtning utvecklas, eftersom konsumentmarknaden påverkas av makroförändringar på finansmarknaden och många andra faktorer, såsom aktie-, masskuldebrevs- och derivatmarknaderna, vilka Bolaget inte kan påverka.


Kinas växande roll i den globala ekonomin samt den snabba utvecklingen på Kinas hemmamarknad har hettat upp inköpsmarknaderna i Fjärran Östern. Den centrala utmaningen för detaljhandeln utgörs av bristen på produktionskapacitet och de stigande råvarupriserna, då dessa skapar prishöjningstryck. De stigande priserna på nödvändighetsvaror, såsom livsmedel och energi, ökar inflationen.


Om något av de ovannämnda förhållandena fortgår eller försämras, kan detta ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Negativ ekonomisk utveckling och ogynnsamma förhållanden i de länder där Stockmann har verksamhet kan ha en ogynnsam inverkan på Bolagets affärsverksamhet och rörelseresultat

Stockmannkoncernen bedriver affärsverksamhet i Finland, Sverige, Norge samt, förutom i Ryssland och Baltikum, också i Tjeckiska Republiken, Slovakien, Polen och Ukraina, där affärsverksamheten är i startgroparna. Den återhämtade ekonomiska utvecklingen påverkar konsumenternas köpbeteende och köpkraft inom koncernens alla marknadsområden. Risknivån inom affärsverksamhetsomgivningen varierar mellan koncernens verksamhetsområden. För Baltikums del har risknivån för affärsverksamhet minskat betydligt sedan länderna anslöt sig som medlemmar i den Europeiska unionen.

Riskerna är inte heller märkbart olika de risker som finns vid affärsverksamhet i Finland, förutom till de delar som härrör från ländernas ekonomiska återhämtning från recessionen. Det är inte säkert att den konjunkturförbättring som började under år 2010 kommer att vara permanent.


Den allmänna ekonomiska situationen och osäkerheten på finansmarknaden kan ha en negativ inverkan på den ekonomiska situationen i många länder såsom Finland, Sverige, Ryssland och Baltikum. En dylik ogynnsam ekonomisk utveckling har inverkat och kan fortfarande på många olika sätt inverka på Stockmanns affärsverksamhet, såsom Bolagets kunders inkomster, förmögenhet, likviditet och ekonomiska ställning.


Om något av de ovannämnda förhållandena fortgår eller försämras, kan detta ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.

Risker i anslutning till Stockmanns affärsverksamhet


Om Stockmanns strategi misslyckas kan det leda till att Stockmanns tillväxt och lönsamhet försvagas i framtiden Stockmanns planer på att öppna nya varuhus och butiker utomlands, i synnerhet i Ryssland, beror delvis på tillgången på lämpliga lokaliteter. Enligt sin strategi strävar Stockmann efter att öppna nya varuhus under de närmaste åren. Bolaget konkurrerar med andra aktörer i detaljhandelsbranschen och affärslivet om lämpliga lägen, och även lokala planer för markanvändning och andra bestämmelser kan inverka på Stockmanns möjligheter att hitta lämpliga affärsplatser. En ökning av fastighets-, byggnads- och utvecklingskostnaderna kan begränsa Stockmanns tillväxtmöjligheter och försvaga investeringarnas lönsamhet. Stockmann kan eventuellt inte genomföra den planerade expansionen enligt det planenliga tidsschemat eller på den planenliga lönsamhetsnivån, eller uppnå en lika hög resultatnivå på de nya affärsplatserna. Om Stockmann inte kan genomföra sin strategi på ett sätt som ger tillräcklig avkastning på sysselsatt kapital, kan Stockmanns framtida tillväxt och lönsamhet försvagas. Detta kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Stockmann kan i anslutning till expansionen i utlandet stöta på oförutsedda svårigheter till följd av exempelvis kulturskillnader mellan olika länder, ändringar i lagstiftningen eller eventuella inkonsekventa tolkningar eller förfaringssätt i anslutning till lagstiftningen, administrativa svårigheter, eller effektiviteten hos och/eller tillgängligheten av rättsskydd i olika länder. och på så vis ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Stockmanns strategiska företagsförvärv integreras eventuellt inte på ett framgångsrikt sätt i Bolagets nuvarande affärsverksamheter eller integreringen slukar mer resurser än förväntat

Stockmann kan öka sin marknadsandel genom strategiska företagsförvärv. Om Stockmann inte lyckas integrera de företag Bolaget anskaffat i sin egen affärsverksamhet på ett framgångsrikt sätt, kan dess förmåga att öka affärsverksamheten och att fungera effektivt försvagas och inverka negativt på Stockmanns affärsverksamhet, förmögenhet och verksamhetens lönsamhet. I synnerhet integrering av personal från andra affärsmiljöer och företagskulturer och av olika försäljningssystem och andra tekniker samt hantering av affärsförbindelser kan förväntas medföra utmaningar. Stockmann kan inte garantera att Bolaget på ett smidigt sätt lyckas integrera funktionerna i de framtida strategiska förvärven i affärsverksamheten. Det är också möjligt att de kostnader som följer av integreringen tydligt överstiger de uppskattade kostnaderna eller att integreringsprocessen upptar mer av ledningens resurser än förväntat, vilket tillfälligt kan inverka negativt på utvecklingen av den övriga affärsverksamheten. Projekten genomförs inte heller alltid enligt planerna. Vilken som helst av de ovannämnda riskerna kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Stockmanns affärsverksamhet är synnerligen beroende av datasystem; funktionsstörningar i systemen kan inverka negativt på effektiviteten och/eller lönsamheten för Stockmanns affärsverksamhet

Stockmanns säljfrämjande, ekonomiska och personaladministrativa åtgärder samt distributions-, logistik- och lageråtgärder är väldigt beroende av datasystemen och Bolagets förmåga att operera dessa på ett effektivt sätt och att ta i bruk nya tekniker, system och säkerhets- och reservsystem. Stockmanns verksamhet är starkt bunden till datasystemens kompatibilitet, säkerhet och stabila funktion. Till ifrågavarande datasystem hör varuhusens kassasystem, datacentraler som behandlar transaktionsuppgifter, datakommunikationssystem och tillämpningar som Stockmann använder för att följa upp inventarieflöden, för att behandla transaktionsuppgifter och för att skapa verksamhetsrapporter och ekonomiska rapporter. Funktionen i Stockmanns datasystem kan avbrytas på grund av elavbrott, dator- eller datakommunikationsfel, datavirus, databrottslighet eller storolyckor, såsom eldsvådor eller naturkatastrofer, och användningsfel som den egna personalen gör. Väsentliga avbrott eller allvarliga störningar i datasystemens funktion kan märkbart skada och försvaga Stockmanns affärsverksamhet, förmögenhet och verksamhetens lönsamhet. Stockmann kan även stöta på svårigheter vid utvecklingen av nya system och när Stockmann underhåller eller uppdaterar de nuvarande systemen för att bevara sin konkurrensförmåga. Vilken som helst av de problem i datasystemen som beskrivs ovan kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset Aktierna.


Eventuell förlust av nyckelpersoner eller en misslyckad rekrytering av nya nyckelpersoner kan störa Stockmanns affärsverksamhet och inverka ogynnsamt på Bolagets ekonomiska resultat

Stockmanns resultat beror delvis på nyckelpersonernas arbetsinsatser. Till nyckelpersonerna hör Bolagets högsta ledning och en grupp andra anställda i viktig ställning. Eventuell förlust av arbetsinsatsen av de direktörer i Stockmann och dess affärsområde som har specialkompetens skulle kunna minska effektiviteten i Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning och verksamhetens resultat. Stockmanns framgång beror långt på hur bra Xxxxxxx lyckas rekrytera, motivera och behålla kompetent personal på alla nivåer i organisationen. I synnerhet många av varuhusens medarbetare är deltidsanställda, och omsättningen av personal är vanligen stor. Inom detaljhandeln råder en hård konkurrens om nyckelpersoner. Om Stockmann inte lyckas rekrytera, motivera och behålla kompetent personal på alla nivåer i organisationen, kan detta ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.

Om vinsten under årets sista kvartal på grund av säsongsmässigheten i Stockmanns affärsverksamhet underskrider den förväntade nivån äventyras resultatet för hela året

Stockmanns affärsområde är cykliskt till sin natur. Kundernas köpbeslut beror på flera olika faktorer som inverkar på

konsumenternas disponibla medel, möjligheten att få konsumtionskrediter, räntenivån, beskattningen och konsumenternas förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Kundernas konsumtionspreferenser och välstånd skiljer sig från varandra och varierar på Stockmanns alla marknadsområden. Resultatet under årets sista kvartal utgör en märkbar del av Stockmanns resultat för hela året. En minskning av den totala försäljningen under räkenskapsperiodens sista kvartal kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Stockmann kan misslyckas i utvecklingen av sitt varumärke och sitt stamkundsprogram

Stockmanns framgång beror i hög grad på värderingen av Stockmann-varumärket. Namnet Stockmann har en stor betydelse i affärsverksamheten och vid genomförandet av Bolagets strategier. Samhällsansvar är en del av Stockmanns normala långsiktiga verksamhet. Underhållet och placeringen av Stockmann-varumärket är starkt beroende av att de marknadsförande och säljfrämjande åtgärderna lyckas och av Bolagets förmåga att skapa kundupplevelser av jämn kvalitet. Varumärkets utveckling påverkas negativt om målen inte uppnås eller om åtgärderna och policyerna för förverkligande av samhällsansvaret misslyckas eller om Stockmann företagsbild eller rykte försvagas till följd av negativ publicitet.


En del av Stockmann-varumärket grundar sig på stamkundsprogrammet som har planerats i syfte att ingå långvariga kundrelationer och att förbättra kvaliteten på den service som erbjuds kunderna. Stockmann måste kontinuerligt följa upp och uppdatera avtalsvillkoren och medlemsförmånerna i stamkundsprogrammet för att programmet ska kunna motsvara kundernas önskemål och bevara sin konkurrenskraft i förhållande till andra stamkundsprogram som bedrivs av andra aktörer inom samma sektor. Om Stockmann inte lyckas erbjuda sina kunder högklassig service och behålla stamkundsprogrammets konkurrenskraft, kan detta ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Stockmanns rörelsevinst och resultat beror på hur väl Bolaget lyckas erbjuda konsumenterna lockande produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser, förutspå trender och reagera på förändringar i konsumtionsvanorna tillräckligt snabbt

För att Stockmanns affärsverksamhet ska kunna vara lönsam ska Stockmann äga förmåga att identifiera, skaffa och sälja

lockande, innovativa och högklassiga produkter till sina kunder. Xxxxxxxxx och varuhuskedjorna skiljer sig från varandra framför allt utifrån sina produktsortiment. Modet utgör mer än hälften av koncernens omsättning. Väsentligt för modebutiker är produkternas korta livscykel och trendberoende, säsongsbetonad försäljning samt känslighet för, från det normala, avvikande förändringar i vädret. Stockmann måste skräddarsy sina produkter och tjänster så att de motsvarar efterfrågan på respektive marknadsområde. Det ska finnas ett ändamålsenligt produktsortiment i varuhusen inom varje marknadsområde så att varuhusen kan vara attraktiva för Stockmanns kunder. Stockmann ska kunna uppfylla kundernas önskemål som i framtiden kan förändras snabbt. Bolaget ska m.a.o. kunna förutse och svara på flera olika mode- och trendvariabler och andra faktorer som inverkar på Bolagets marknadsområden. Generellt sett har Stockmann lyckats tämligen bra med att välja ut och anskaffa tillräckliga mängder av lockande produkter som Bolaget har kunnat sälja till sina kunder till konkurrenskraftiga priser. En felbedömning av marknadssituationen, efterfrågan på produkter eller kundernas köpvanor och konsumtionspreferenser kan emellertid leda till förlorade försäljningsmöjligheter eller realisationsförsäljningar i framtiden. och på så vis ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


En misslyckad hantering av lagernivån kan inverka negativt på lönsamheten av Stockmanns verksamhet

För att kunna fungera effektivt måste Stockmann kunna upprätthålla tillräckliga produktnivåer i lager. Säsongsfluktuationer inverkar på antalet produkter i lager. Även om Stockmann måste upprätthålla en tillräcklig lagernivå, måste Bolaget även akta sig för överskott i lager. Stockmann skaffar en betydande del av sina produkter från utländska leverantörer som ofta förutsätter långa beställningstider. Eventuella störningar i varuleveranserna och/eller en misslyckad hantering av lagernivån för produkter kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Stockmanns tillväxt och rörelsevinst beror på konsumenternas penninganvändning och förtroende för den ekonomiska utvecklingen

Lönsamheten av Stockmanns verksamhet är bunden till rådande ekonomiska och politiska förhållanden som inverkar på

konsumenternas penninganvändning på Stockmanns marknadsområden. Flera faktorer, som Stockmann inte kan påverka, inverkar på konsumenternas penninganvändning och förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Till dessa faktorer hör bl.a. inrikes- och utrikespolitiska händelser, allmänna verksamhetsförhållanden, situationen på bostadsmarknaden, ränteutvecklingen, valutakurserna, ekonomisk recession, inflation och deflation, priset och tillgången på energi, möjlighet att få konsumtionskrediter och avtalsvillkoren för dessa, konsumenternas skuldsättning, aktiemarknaden, beskattningen och skattepolitiken samt sysselsättningslägets utveckling. Även terrorism eller hotet om terrorism, internationella och nationella krigs- eller krissituationer, en allmän politisk instabilitet samt naturkatastrofer kan inverka på Stockmanns resultat. En avtagande ekonomisk tillväxt eller osäkerhet på marknadsområden där Stockmann är verksamt kan inverka på kundernas konsumtionsbeslut, vilket i sin tur kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


En hård konkurrens inom detaljhandelsbranschen kan leda till att Stockmanns försäljning och rörelsevinst minskar

Det råder en hård konkurrens inom detaljhandelsbranschen, och tröskeln för att ta sig in på marknaden är tämligen låg. Framgången på en hårt konkurrerande marknad grundar sig på ett flertal faktorer, såsom priser, produktsortiment, produkternas kvalitet, kundservice, varuhusens läge och rykte, hur enkelt det är att handla, annonsering, stamkundsprogram, möjlighet att få konsumtionskredit och den allmänna atmosfären och stämningen i butikerna. Konkurrensen medför utmaningar bl.a. vad gäller Stockmanns förmåga att säkerställa den positiva utvecklingen för varuhusen och försäljningen och att erbjuda kunderna lockande produkter till konkurrenskraftiga priser. Stockmanns framgång är bunden till Bolagets förmåga att profilera sig gentemot konkurrenterna med hjälp av faktorer som bekvämlighet när man handlar, ett kvalitativt produktsortiment och en förstklassig kundservice. Stockmann kan inte garantera att Bolaget i framtiden på ett framgångsrikt sätt kan konkurrera med de nuvarande konkurrenterna eller nya konkurrenter. Konkurrenternas åtgärder, såsom lansering av nya varumärken, ökning av antalet butiker, förnyelser i prissättningen, förbättringar vad gäller säljfrämjande och marknadsförande åtgärder samt affärsverksamhetsstrategier kan bidra till att Stockmanns försäljning eller lönsamhet minskar eller att kostnaderna stiger, vilket i sin tur kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Problem i distributionssystemet och lager kan inverka negativt på Bolagets affärsverksamhet

Stockmann driver ett omfattande distributionsnätverk på sina marknadsområden och stöder sina tillväxtmål genom att utveckla distributionssystemet. Ett försenat öppnande av distributionskanaler eller tillhörande lager kan inverka negativt på Stockmanns verksamhet i framtiden genom att tillväxten av enheternas intäkter avmattas. Faktorer som inverkar ogynnsamt på funktionen i distributionskanalerna och de tillhörande lagren, såsom en ökning av arbetskrafts- eller driftskostnaderna, kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


En stor del av de produkter som Stockmann säljer kommer från utländska leverantörer; risker i anslutning till internationell handel kan inverka negativt på Bolagets affärsverksamhet

Stockmann köper produkter av både inhemska och utländska leverantörer, och många av Stockmanns inhemska leverantörer

importerar en stor del av sina produkter från utlandet. Stockmanns framgång är bunden till att Bolaget kan hitta pålitliga leverantörer och till produktleveranser utan förseningar, varför Stockmann anlitar ett flertal olika leverantörer. Stockmann är emellertid utsatt för risker i anslutning till handel som bedrivs med utländska leverantörer. Till riskerna hör bl.a. ekonomisk och politisk instabilitet i verksamhetsländerna, internationella krissituationer, krigshandlingar eller terroristattacker riktade mot Finland eller produkternas ursprungsländer, ökade fraktkostnader, förseningar eller avbrott i transporter, arbetskonflikter och strejker, ogynnsamma fluktuationer i valutakurserna, lagstiftning som inverkar på Finlands importhandel, eventuell ekonomisk, politisk eller arbetskraftspolitisk instabilitet i verksamhetsländerna, expropriation och förstatligande, ändringar i lokala förvaltningar eller förvaltningsseder, handels- och skattelagstiftning, naturkatastrofer och lokala affärsseder. Vilken som helst av ovannämnda faktorer eller en kombination av dessa kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Detaljhandeln är känslig för allmänna ekonomiska förändringar

Stockmanns affärsområde är känsligt för allmänna ekonomiska förändringar på Stockmanns alla marknadsområden. Eventuella förändringar kan inverka på den totala efterfrågan på produkter och därigenom även på Stockmanns försäljning. En höjning av priserna på Stockmanns produkter, inklusive prishöjningar på grund av inflationstryck eller devalvering, kan göra att Stockmanns försäljning och lönsamhet minskar. Ökade priser och kostnader, inklusive ökat pris på energi och råvaror, priset på handelsvaror eller förändringar i driftskostnaderna eller hyrorna för fastigheter kan bidra till att driftskostnaderna eller priserna på Stockmanns produkter stiger och därigenom till att Bolagets resultat sjunker. Stockmann kan inte garantera att Bolaget i framtiden kan uppnå likadana försäljningssiffror som för närvarande eller fortsätta att gå med vinst, framför allt om detaljhandelns utveckling på något av Bolagets marknadsområden ligger nere eller avtar. Detta kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Risker i anslutning till produktsäkerhet och försäkringar

De produkter som säljs av Stockmann omfattas av lagstadgat produktansvar, medan det finns särskilda bestämmelser för försäljning av konsumtionsvaror och tillhandahållande av konsumtionstjänster. Den som säljer produkten är i vissa fall skyldig att dra tillbaka en felaktig produkt eller en produkt som kan orsaka fara. Stockmann satsar i sin verksamhet speciellt på produktsäkerheten och kvalitetskontrollen genom bl.a. kvalitetsrevisioner av leverantörskedjorna samt kvalitetskontroller av produkter och tjänster. Bolaget kan emellertid inte ge garantier för att någon av de risker som ansluter sig till produktsäkerhet inte skulle kunna förverkligas i framtiden. Om någon av produktsäkerhetsriskerna förverkligas kan det medföra ekonomiska förluster för Stockmann och sänka värdet för Stockmann-varumärket.


De försäkringar som Stockmann har tecknat innehåller ansvarsbefrielser och -begränsningar gällande både belopp och försäkringsfall. Bolagets försäkringsskydd omfattar inte skador som inte är försäkringsbara eller som inte kan täckas genom försäkring med ekonomiskt rimliga villkor. Det är inte heller uteslutet att Bolagets nuvarande försäkringsskydd skulle kunna sägas upp eller att det även framdeles är tillgängligt på ekonomiskt rimliga villkor. Om dessa risker förverkligas kan det ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Risker i anslutning till Ryssland

Affärsmiljön i Ryssland kan vara förknippad med vissa risker

Affärsverksamhetsriskerna är större i Ryssland än i de nordiska länderna och Baltikum. Verksamhetsbetingelserna är mer instabila än i de nordiska länderna på grund av faktorer såsom den lokala affärskulturen och den outvecklade infrastrukturen. Till exempel är den grå ekonomins andel av främst import av konsumtionsvaror fortfarande stor och snedvrider konkurrensen. Affärsmiljön och det politiska läget i Ryssland samt skillnaderna mellan den ryska lagstiftningen och myndighetsutövningen jämfört med de nordiska länderna, inklusive bristerna i det ryska rättssystemet, förvaltningsprocedurerna och verkställighetsmekanismerna, kan medföra betydande risker för Stockmann. Ryssland har bl.a. inte undertecknat några internationella avtal om investeringsskydd. Transparensen, funktionen och förfaringssätten i det ryska bankväsendet avviker dessutom i hög grad från det nordiska banksystemet, och den ryska lagstiftningen om banker och bankkonton tolkas på varierande sätt och tillämpas inkonsekvent. Lagstiftningen i Ryska federationen kan vara bristfällig eller oförutsebar, eller lagars ikraftträdande kan fördröjas, vilket kan medföra risker för genomförandet av Stockmanns investeringar i Ryssland. Energiprisets utveckling har en betydande inverkan på den ekonomiska utvecklingen i Ryssland också under de närmaste åren. Stockmann har mer än 20 års erfarenhet av verksamhet i Rysslands kontinuerligt föränderliga förhållanden, och Bolagets affärsverksamhet grundar sig på en flexibel logistik och effektiva varuflöden.

Dröjsmål och störningar i varuflödena eller datakommunikationen kan inverka på Stockmanns affärsverksamhet, förmögenhet och verksamhetens lönsamhet.


Stockmann har färdigställt byggandet av ett varauhus och ett köpcenter i S:t Petersburg. Dessutom öppnade Stockmann i slutet av mars år 2011 ett varuhus i Jekateringburg. Stockmanns strategiska framgång beror särskilt på framgången hos affärsverksamheten i varuhuset och köpcentret i S:t Petersburg. Om dessa varuhusprojekt misslyckas eller tidpunkten är fel kan det ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Nya handelsrestriktioner eller striktare tullkrav i Ryssland kan inverka på lönsamheten av Stockmanns verksamhet och rörelsevinsten

Handelsrestriktioner, såsom tulltariffer, import- och exportavgifter, handelsblockader och import- och exportkvoter kan höja

priset på de produkter som Stockmann köper, begränsa tillgången på produkter eller på något annat sätt inverka negativt på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning och verksamhetens resultat. Omfattningen av eventuella konsekvenser kan inte förutspås. Stockmann kan inte förutsäga om t.ex. Europeiska unionen, Finland eller någon annan stat tillämpar nya handelsrestriktioner mot länder där produkter som Stockmann säljer tillverkas eller eventuellt i framtiden börjar tillverkas. Likaså är det svårt att förutsäga hur troliga eventuella restriktioner är, hur de ser ut eller hur de inverkar. Eventuella förändringar i Rysslands tullagstiftning, inklusive importkvoter eller skärpta krav gällande obligatoriska produktcertifikat, kan vid sidan av andra faktorer orsaka förseningar i exporten. Rysslands eventuella WTO-medlemskap kan inverka på antalet aktörer inom Rysslands detaljhandel samt påverka dess struktur. Dessa faktorer kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Finansiella risker


Stockmanns expansion och fortsatta förmåga att återbetala skulder förutsätter ett starkt kassaflöde

För att Stockmann ska kunna genomföra sin strategi kommer Bolaget att behöva ett starkt kassaflöde som stöder Bolagets strävan att uppfylla de krav som satts upp för expansionen, att driva olika funktioner och att finansiera återbetalningen av skulder samt tillgången på finansieringskällor i framtiden. Ett ökat kassaflöde ska grunda sig på en försäljningsökning i de nuvarande varuhusen och specialaffärerna samt Stockmanns framgång vid öppnandet av nya, lönsamma varuhus och specialaffärer.


Problem med tillgången på bra affärsplatser, förseningar i grundandet av nya varuhus eller inledandet av verksamheten, förseningar och kostnader i anslutning till förnyandet av de befintliga varuhusen, svårigheter med att driva de nya varuhusen och att skaffa personal till dessa och risken att konsumenterna inte blir intresserade av varuhusen på de nya marknadsområdena kan inverka negativt både på Stockmanns förmåga att främja tillväxten med hjälp av de nya varuhusen och på de nya och de förnyade varuhusens kostnader eller lönsamhet.


Om Stockmann inte kan generera tillräckliga kassaflöden som stöder dessa funktioner eller skaffa tillräcklig finansiering med godtagbara avtalsvillkor, kan detta ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Stockmann får eventuellt inte någon finansiering med konkurrenskraftiga villkor eller någon finansiering alls Osäkerheten på den finansiella marknaden kan innebära att priset på den finansiering som Stockmann behöver för sin affärsverksamhet stiger och att tillgången på finansiering försvagas. I avsnittet ”Rörelseresultat, ekonomisk ställning och framtidsutsikter – Hantering av finansiella risker – Likviditets- och återfinansieringsrisk” beskrivs hur Stockmann strävar efter att minska risken i anslutning till tillgången till finansiering.


Stockmanns balansräkning innehåller lån. Om Stockmann misslyckas med att återbetala det upplånade kapitalet eller betala räntor kan detta ha ogynnsamma följder och försvaga konkurrensställningen jämfört med de konkurrenter som har mindre skulder. Lånen gör att Stockmann även är utsatt för risker i anslutning till ränteändringar, eftersom en del av lånen är bundna till rörliga räntor.

En del av Stockmanns skuldfinansiering innefattar sedvanliga villkor som gäller bl.a. jämlikhet mellan finansiärerna, vissa ekonomiska nyckeltal och användning av Bolagets säkerheter för objekt utanför Bolagets affärsverksamhet. Bolagets låneavtal innehåller en kovenant hänförlig till Bolagets balansräkning. Det föreligger ingen risk för att denna kovenant bryts. Kovenanten kan dock inverka på Stockmanns finansiering i framtiden och föranleda förhandlingar med finansiärerna.

Stockmanns förmåga att uppfylla denna finansiella kovenant kan dels påverkas av betydande investeringar eller andra ändringar i verksamhetsbetingelserna och Bolagets kapitalstruktur, dels händelser som Bolaget inte kan påverka, såsom förändringar på kapital- och skuldmarknaderna och konjunkturväxlingar. Det kan inte garanteras att Stockmann vid behov kan uppfylla denna finansiella kovenant. Stockmanns skuldsättningsgrad kan dessutom inverka på Bolagets kapacitet att återfinansiera befintliga krediter. Vidare kan Stockmanns skuldsättning inverka på Bolagets konkurrenskraft och begränsa Bolagets förmåga att reagera på marknadsläget, konsumentvarumarknaden och ekonomiska lågkonjunkturer. Dessutom kan omförhandlingar av kovenanterna i situationer där de kan brytas medföra betydande kostnader för Bolaget. Dessa faktorer kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Stockmanns skuldsättning kan ha en ogynnsam inverkan på Bolagets affärsverksamhet

Stockmann behöver och förväntar sig behöva även i framtiden betydande likvida tillgångar och kapital för finansiering av affärsverksamheten. På koncernnivå uppgick Stockmanns räntebärande främmande kapital per 31.3.2011 till xxx,x miljoner euro. Omfattande skuldsättning skulle kunna medföra betydande konsekvenser för Bolagets affärsverksamhet genom att (i) begränsa Bolagets kapacitet att skaffa tilläggsfinansiering med finansieringsvillkor som motsvarar eller är förmånligare än de nuvarande och med andra villkor för finansiering av Bolagets framtida rörelsekapital, investeringar, företagsförvärv eller andra generella affärsobjekt, (ii) förutsätta att en betydande del av kassaflödet från Bolagets affärsverksamhet används till amortering av lånekapitalet och låneräntorna, vilket skulle minska de tillgängliga tillgångarna och det tillgängliga kassaflödet för affärsverksamheten och utvecklingen av den, (iii) i högre grad än konkurrenterna utsätta Bolaget för ogynnsamma ekonomiska omständigheter, vilket skulle kunna försämra Bolagets konkurrenskraft, och (iv) utsätta Bolaget för höjning av räntenivån. Om Stockmann inte kan behålla ett tillräckligt kassaflöde och en lämplig finansieringsstruktur i framtiden kan ett eventuellt brytande av skuldkovenanten leda till att Stockmann blir tvunget att omförhandla Bolagets finansiering. Till följd av detta kan finansieringsvillkoren stramas åt och Bolaget åsamkas extra kostnader. Dessutom kan ovannämnda omständigheter inverka på Stockmanns möjligheter att erhålla finansiering i framtiden. Dessa faktorer kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Fluktuationer i räntenivån kan ha en ogynnsam inverkan på Stockmanns rörelseresultat

En väsentlig förhöjning av räntenivån kan inverka negativt på den privata konsumtionen. Dessutom kan denna förhöjning ha en högst ogynnsam inverkan både på priset på finansiering och på Bolagets nuvarande finansieringskostnader. Stockmann följer noga med hur räntenivån utvecklas och strävar aktivt efter att kontrollera sin ränterisk. Se ”Rörelseresultat, ekonomisk ställning och framtidsutsikter – Likviditet och kapitalkällor – Hantering av finansiella risker” nedan. Bolaget arbetar aktivt för att hantera en dylik utveckling. En eventuell misslyckad hantering av dessa risker kan emellertid ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Fluktuationer i valutakurserna kan ha en ogynnsam inverkan på Stockmanns rörelseresultat

Stockmanns valutarisker består av inköp och försäljning samt balansposter i utländsk valuta likaså investeringar i de utländska enheterna gjorda i valuta. Stockmanns viktigaste försäljningsvalutor är euro, ryska rubel, svenska kronor, norsk krona, lettiska lats och litauiska litas. De viktigaste inköpsvalutorna är euro, amerikansk dollar, brittiska pund, Hongkongdollar, svenska kronor och norsk krona. År 2010 utgjorde försäljningen i utländsk valuta 46 procent av koncernens totala omsättning, och inköpen i utländsk valuta utgjorde 23 procent av koncernens inköp.


I avsnittet ”Rörelseresultat, ekonomisk ställning och framtidsutsikter – Hantering av finansiella risker – Valutarisker”

redogörs för de metoder som Bolaget tillämpar för att skydda sig mot valutarisker.


Stockmann använder finansiella instrument för att hantera valutarisker. Bolaget kan emellertid inte garantera att valutakurserna i framtiden inte skulle kunna ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


De allvarliga störningarna på finansmarknaden utsätter Bolaget för motpartsrisker

De svåra störningarna på finansmarknaden samt problem hos enskilda penningsinstitut kan leda till att Stockmanns motpart inte kan fullfölja de gällande finansieringsavtalen eller garantera återbetalning av depositioner. Stockmann har inga grunder att anta att det med de gällande låneförbindelserna inte på ett effektivt sätt skulle kunna åberopa dessa förbindelser. Ifall Stockmann inte skulle kunna använda sina kontantdepositioner i olika finansinstitut eller få till sitt förfogande den finansiering som omfattas av dess gällande kreditarrangemang eller genom alternativa arrangemang, skulle det inte nödvändigtvis kunna uppfylla sina finansiella åtaganden (inklusive betalning av räntor, amortering av lån, kostnader för affärsverksamheten, utvecklingskostnader och dividender) då dessa förfaller eller skaffa ny finansiering för affärsverksamheten. Om någon av motpartsriskerna förverkligas kan det förorsaka Bolaget kostnader till följd av omorganisering av krediter eller ofördelaktigare kreditvillkor till följd av t.ex. en gradvis höjning av priset för Bolagets finansiering. Åtgärder som vidtas av sådana motparter som försummar sina åtaganden gentemot Bolaget kan inverka på

Stockmanns kassaflöde och likviditet.


Vilken som helst av de ovannämnda riskerna kan ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Balansrisker

I Stockmannkoncernens immateriella rättigheter per 31.12.2010 ingår en goodwill på 783,8 miljoner euro och ett varumärke på 101,6 miljoner euro. Goodwillens och varumärkets andel av balansomslutningen är ca 43,1 procent. Goodwillens värde i förhållande till Bolagets eget kapital är ca 88 procent. Goodwillen och varumärket prövas för nedskrivning årligen och då tecken på nedskrivning upptäcks. För nedskrivningstestet har varumärket i sin helhet allokerats till Lindex-segmentet och goodwillen till Lindex-, varuhusgruppen- och Seppälä-segmenten. Om det penningbelopp som kan ackumuleras från en tillgångspost är mindre än tillgångspostens bokföringsvärde, ska tillgångspostens bokföringsvärde skrivas ned, så att det motsvarar penningbeloppet som kan ackumuleras, och omedelbart redovisas som nedskrivningsförlust på ett resultatpåverkande sätt. och på så vis ha en högst ogynnsam inverkan på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Bolagets framtida förmåga att betala ut dividend i framtiden är beroende av Stockmanns ekonomiska resultat Utdelningen av eventuella dividender och storleken på dessa beror på Stockmanns framtida resultat, ekonomiska ställning, kassaflöde, investeringar, betalningsförmåga och andra faktorer. Enligt aktiebolagslagen (624/2006 jämte ändringarna) och rådande praxis i Finland utdelas dividend på bolagens aktier i regel endast en gång om året och först efter att den ordinära bolagsstämman fastställt Bolagets bokslut och beslutat om eventuell dividendutdelning på basis av bolagsstyrelsens förslag till dividendutdelning. Se ”Dividender och dividendpolicy” och ”Aktier och aktiekapital – Aktieägarnas rättigheter – Dividender och övrig vinstutdelning”.


Risker i anslutning till framtida aktieemissioner eller andra arrangemang

Framtida aktieemissioner eller avyttring av betydande aktievolymer kan ha en ogynnsam inverkan på Aktiernas marknadspris. Emission eller avyttring av betydande aktievolymer eller en föreställning om att sådana emissioner eller avyttringar kan verkställas i framtiden kan ha en negativ inverkan på Aktiernas marknadsvärde och Stockmanns förmåga att förvärva medel genom ökning av aktiekapitalet i framtiden.


Skatterisker

Stockmanns skatterisk hänför sig till ändringar eller eventuella feltolkningar av skattesatserna eller skattelagstiftningen. Om denna risk förverkligas skulle det kunna medföra en höjning av avgifter eller olika påföljder som utmäts av skattemyndigheterna och som kan leda till ekonomiska förluster. Trots att Stockmann allokerar resurser till hantering av skatteriskerna, skulle en realisering av dessa kunna inverka negativt på Stockmanns affärsverksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat och framtidsutsikter samt priset på Aktierna.


Risker i anslutning till optionsprogrammet


Variationer i marknadspriset på aktier

Stockmanns aktier noteras på Helsingfors Börs. Marknadspriserna på aktier kan vara utsatta för betydande variationer och volatilitet. Marknadspriset på aktierna kan under teckningstiden eller därefter vara lägre än teckningspriset på aktier som ska tecknas med stöd av optioner.På aktiemarknaden kan det tidvis ske betydande prisförändringar och andra förändringar som inte anknyter till vare sig resultatet för Stockmanns verksamhet eller Bolagets framtidsutsikter. Dessutom motsvarar Stockmanns affärsverksamhet, resultat och framtidsutsikter tidvis inte marknadsanalytikernas och placerarnas förväntningar. Alla de ovannämnda omständigheterna kan leda till att marknadspriset på Stockmanns aktier sjunker. Aktier som har tecknats med stöd av optioner kan inte säljas förrän handeln med aktier har inletts på Helsingfors Börs.


Det proportionella värdet på de aktier som ägs av Stockmanns delägare kan sjunka

I emissionen kan högst 1 248 739 nya aktier tecknas, vilket innebär att det registrerade antalet aktier i Stockmann ökar med ca 1,75 procent jämfört med den dag som anges i Prospektet, om alla aktier tecknas. Genom emissionen blir det även möjligt för andra än Stockmanns nuvarande aktieägare att teckna Stockmanns aktier, vilket i sin tur innebär att Stockmanns ägarunderlag kan breddas. Till följd av emissionen kan de nuvarande aktieägarnas proportionella ägarandel och röstetal minska i någon mån, vilket kan inverka på användningen av bestämmanderätten i Bolaget.


Placerarna kan inte återkalla beslutet om aktieteckningarna

Beslutet om teckningen av aktier kan inte återkallas; när aktierna har tecknats kan beslutet om teckningen inte återkallas eller ändras, förutom i det undantagsfall som avses i villkoren för aktieteckningen.Hur emissionen lyckas kan inverka på Stockmanns affärsverksamhet och förmögenhet samt verksamhetens lönsamhet och därigenom på aktiekursen, som kan sjunka och leda till en delvis eller fullständig förlust av placeringens värde för de placerare som har tecknat aktier.

XXXXX, STYRELSEMEDLEMMAR I BOLAGET OCH REVISORER



Bolag


Stockmann Oyj Abp PB 220

FI–00101 Helsingfors Tfn (09) 121 1


Styrelse


Ordförande: Xxxxxxxxxxx Xxxxxx


Vice ordförande: Xxxxx Xxxxx


Medlem: Kaj-Xxxxxx Xxxxx Xxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx

Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxx-Xxxxxxxx

Xxx Xxxxxxxx


Representanter för personalen i styrelsen 1.4.2011–31.3.2012:


Xxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx


Representanterna för personalen har närvaro- och yttranderätt på styrelsemötena. De är inte styrelsemedlemmar.


Revisorer

Xxxx Xxxxxxx, CGR Xxxxxx Xxxxxxx, CGR


revisorssuppleant KPMG Oy Ab

FÖRSÄKRAN OM UPPGIFTERNA I PROSPEKTET

Stockmann ansvarar för uppgifterna i detta Prospekt. Stockmann försäkrar att Xxxxxxx tillräckligt noggrant har säkerställt att uppgifterna i Prospektet efter Bolagets bästa förstånd motsvarar fakta, och att ingenting som sannolikt påverkar omständigheterna har utelämnats från uppgifterna.


Utöver det som framgår ovan går Bolaget varken direkt eller indirekt i garanti eller säkerhet för att uppgifterna i detta Prospekt är korrekta eller fullständiga.


UTTALANDEN OM FRAMTIDEN


Vissa uttalanden i detta Prospekt, såsom de som finns i avsnitten ”Sammandrag”, ”Riskfaktorer”, ”Dividender och dividendpolicy”, ”Rörelseresultat, ekonomisk ställning och framtidsutsikter”, ”Branschöversikt och Stockmanns affärsverksamhet”, baserar sig på bolagsledningens synpunkter och uppfattningar samt antaganden som bolagsledningen gjort utifrån de för närvarande kända faktorerna och som således kan vara uttalanden som gäller framtiden. Dessa uttalanden om framtiden innehåller kända och okända risker, osäkerhetsfaktorer och andra viktiga faktorer som kan leda till att Bolagets faktiska resultat, verksamhet, prestationer och branschresultat i väsentlig grad kan avvika från de resultat, prestationer och branschresultat samt den verksamhet som presenterats direkt eller indirekt i dessa uttalanden om framtiden. Till dessa risker, osäkerhetsfaktorer och andra viktiga faktorer hör bl.a. den allmänna ekonomiska situationen och marknadssituationen, Stockmanns konkurrensmiljö, Bolagets förmåga att rekrytera kompetent personal, marknadsutvecklingen inom Koncernens affärsområde och andra risker som beskrivs i avsnittet ”Riskfaktorer”.

Framtidsuttalandena är inga garantier för Stockmanns framtida prestationsförmåga i fråga om Bolagets verksamhet eller ekonomi. Utöver de faktorer som presenteras på andra ställen i detta Prospekt kan de faktorer som tas upp i avsnittet ”Riskfaktorer” bidra till att Stockmanns faktiska resultat eller ekonomiska ställning i betydande grad avviker från det som framgår av uttalandena om framtiden. Om en eller flera av de angivna riskerna eller osäkerhetsfaktorerna förverkligas eller om något av de angivna antagandena visar sig vara felaktigt, kan Stockmanns faktiska rörelseresultat eller ekonomiska ställning i väsentlig grad avvika från det som förutsetts, trotts, beräknats eller förväntats i detta Prospekt. Bolaget har inte för avsikt och är inte skyldigt att uppdatera de uttalanden om framtiden som finns i detta Prospekt, om inte tillämplig lagstiftning kräver detta. Ytterligare information om de faktorer som kan inverka på Stockmanns resultat, verksamhet eller förmåga att uppnå målen finns i avsnittet ”Riskfaktorer”.


PRESENTATION AV BOKSLUTSUPPGIFTER OCH ANDRA EKONOMISKA UPPGIFTER


Placerare som överväger en placering ska lita på den egna bedömningen av Stockmann, de rättigheter som de aktier som ska tecknas medför och de ekonomiska uppgifterna i Prospektet.


Bolagets oreviderade delårsrapport för den tremånadersperiod som gick ut 31.3.2011 och det reviderade koncernbokslutet 31.12.2010 samt de oreviderade koncernboksluten för de räkenskapsperioder som gick ut 31.12.2009 och 31.12.2008 har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), som har godkänts för tillämpning inom EU. I samband med upprättandet av bokslutet för 2010 upptäckte koncernen ett fel gällande räkenskapsperioder 2008 och 2009. Felet rättades retroaktivt för räkenskapsperioderna 2008 och 2009 enligt med kraven i standarden IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel.


Vissa siffror som presenteras i Prospektet, inklusive de ekonomiska uppgifterna, har avrundats. I vissa fall motsvarar summan av siffrorna i en kolumn eller på en rad därför inte alltid exakt den siffra som anges som slutsumma i kolumnen eller på raden. Dessutom har procenttalen i tabellerna i Prospektet beräknats med exakta tal före avrundning och motsvarar således inte nödvändigtvis de procenttal som skulle ha varit resultatet om beräkningarna hade utförts med avrundade tal.


I Prospektet ingår uppgifter om marknaden, ekonomin och branschen som antingen härrör från en eller flera nämnda källor eller har införskaffats från flera självständiga källor, inklusive Stockmann. Stockmann har införskaffat de uppgifter som utomstående har producerat från offentliga källor, och såvitt Stockamann utifrån uppgifterna från dessa externa källor har kännedom om och har förmått säkerställa, har inga sådana omständigheter utelämnats från uppgifterna som skulle göra de upprepade uppgifterna vilseledande eller inexakta. I publikationerna i industribranschen konstateras vanligen att uppgifterna har införskaffats från källor som anses vara tillförlitliga, men att uppgifternas riktighet och fullständighet inte kan garanteras. Stockmann har inte på egen hand bekräftat dessa uppgifter.


Uttalanden på andra ställen i Prospektet som gäller Stockmanns marknadsområden och -ställning på dessa områden och övriga företag som är verksamma på marknaden enbart på Stockmanns erfarenheter, interna undersökningar och bedömningar samt Bolagets egna utredningar av marknadsförhållandena som Stockmann anser vara tillförlitliga. Stockmann kan dock inte ge garantier för att något av dessa antaganden är exakt eller ger en rätt bild av Stockmanns ställning på ifrågavarande marknad. Xxxx xx Xxxxxxxxxx

interna utredningar och uppgifter har bekräftats med hjälp av externa källor. Stockmann utvärderar i regel tillväxttakten och utvecklingen av sina egna marknadsandelar på marknaderna inom Bolagets verksamhetsområde utifrån den nuvarande efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, uppgifter som konkurrenterna publicerar, uppskattningar av konkurrenternas kapacitet och tillgängliga branschpublikationer, rapporter och övrig tillgänglig statistik. Uttalandena om marknadstillväxten och -andelarna syftar på försäljningsvärdet och inte på försäljningsvolymen, om inte annat har angetts.


Om inte annat anges i Prospektet syftar alla hänvisningar till euro, EUR eller € på den valuta som infördes i början av den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. På motsvarande sätt avses med alla hänvisningar till SEK, NOK, RUB, LVL, LTL, USD och HKD de lagliga valutorna i Sverige, Norge, Ryssland, Lettland, Litauen, USA och Hongkong.


INFORMATIONEN PÅ WEBBPLATSEN INGÅR INTE I BÖRSPROSPEKTET


Det finska Prospektet publiceras på Stockmanns webbplats xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx. Informationen på Stockmanns webbplats eller på vilken webbplats som helst ingår dock inte i detta Prospekt (exkl. information som genom hänvisningar har inkluderats i detta Prospekt, se ”Dokument som inkluderats i Prospektet genom hänvisning”). De placerare som överväger en placering bör inte grunda sina beslut om placering i Erbjudna aktier på sådan information.


TILLGÄNGLIGA UPPGIFTER


Bolaget publicerar koncernbokslutet, delårsrapporter och övrig väsentlig information i enlighet med NASDAQ OMX Helsinki Oy:s (Helsingfors Börs) regler. Alla årsberättelser, delårsrapporter och börsmeddelanden publiceras på finska, svenska och engelska.

Begäran om kopior av dessa dokument kan adresseras till Stockmann Oyj Abp, Informationsavdelningen, PB 70, 00621 Helsingfors, tfn (09) 1211, eller per e-post xxxx@xxxxxxxxx.xxx.

BAKGRUND OCH ORSAKER TILL OPTIONSPROGRAMMET


Stockmann har redan tre gånger genomfört ett optionsprogram för stamkunder. Erfarenheterna av programmet har varit positiva för såväl Bolaget som stamkunderna. Aktieemissionen enligt Prospektet genomförs som en del av Stockmanns optionsprogram för stamkunder, där en del av Stockmanns stamkunder, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, beviljas optionsrätter.

Innehavarna av optionsrätterna har rätt att med stöd av optionsrätter teckna en (1) B-aktie i Stockmann Oyj Abp till ett nominellt värde av två (2) euro enligt teckningsvillkoren. Det finns ett vägande ekonomiskt skäl till avvikelsen från aktieägarnas företrädesrätt enligt aktiebolagslagen, eftersom syftet med beviljandet av optionsrätter är att erbjuda de stamkunder som ofta handlar i Bolaget en betydande förmån som kan belöna stamkunderna för deras köplojalitet och även förbättra Stockmanns konkurrensställning.

VILLKOR FÖR AKTIETECKNING



Aktieteckning med stöd av optioner


Under 2010 tecknades 1 248 739 stamkundsoptioner i enlighet med den ordinarie bolagsstämmans beslut av år 2008. Med stöd av dessa stamkundsoptioner kan ytterligare sammanlagt 1 248 739 nya B-aktier till ett nominellt värde av 2 euro tecknas med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Till följd av teckningarna kan Bolagets aktiekapital öka med högst 2 497 478 euro till 144 789 478 euro. Det kapital som kommer in från de aktier som tecknas med stöd av stamkundsoptionerna uppgår till högst totalt 10 976 415,81 euro, som Stockmann använder till finansering av driftskapitalet. De beräknade totala kostnaderna för emissionen är mindre än

300 000 euro.


Rätt att teckna aktier samt minimi- och maximibelopp av teckningen


Följande stamkunder har rätt att teckna aktier: stamkunder vars optionsteckningar gjordes före 31.12.2010 eller sådana innehavare av stamkundernas parallellkort som optionerna har överförts till i anslutning till optionsteckningarna eller som har fått rätten till optionerna genom giftorätt, arv eller testamente.


Varje option berättigar att teckna en (1) B-aktie i Stockmann Oyj Abp till ett nominellt värde av två (2) euro. Minimiantalet aktier vid teckningen är tjugo (20) B-aktier eller ett antal aktier som bygger på ett mindre antal beviljade optioner, och maximiantalet är det totala antalet optioner som aktietecknaren fört in i optionsregistret.


Teckningstid för aktier


Stamkunderna har rätt att teckna aktier under teckningstiden 2.5.2011–31.5.2011 eller alternativt under teckningstiden 2.5.2012– 31.2.2012. De som har rätt att teckna aktier ska teckna samtliga aktier på en gång.


Ställen för teckning av aktier


Aktier kan tecknas vid Stockmanns varuhus i Finland (under öppettiderna vid kundtjänsten för stamkunder vid Stockmann-varuhusen i Helsingfors centrum, Hagalund, Östra centrum, Jumbo, Uleåborg, Tammerfors och Åbo) samt på Svenska Handelsbanken Abp:s filialer i Finland under öppettiderna.


Adresserna till serviceställena för stamkunder är:

Varuhuset i Helsingfors centrum, Xxxxxxxxxxxxxxx 00 B Varuhuset i Hagalund, Esbo, Xxxxxxxxxxxxxxxx 0 Varuhuset i Östra centrum, Helsingfors, Xxxxxxxxxx 0 Varuhuset i Jumbo, Vanda, Xxxxxxxxxxx 0

Varuhuset i Xxxxxxxx, Xxxxxxxxxx 00 Varuhuset i Tammerfors, Xxxxxxxxxx 0 Varuhuset i Åbo, Xxxxxxxxxxxxxxxxx 00


Teckningspris på aktier


Teckningspriset på de aktier som kan tecknas under perioden 2.5.2011−31.5.2011 är 8,79 euro.


Teckningspriset har fastställts enligt den vägda medelkursen för omsättningen med Xxxxxxxxx Oyj Abp:s B-aktie på Helsingfors Börs 1.2.−28.2.2009, då den angivna medelkursen var 11,28 euro. Teckningspriset sänks varje avstämningsdag för dividendutdelning med värdet av de dividender som bestämts efter att bestämningsperioden för teckningspriset har inletts och före aktieteckningen.

Teckningspriset har sänkts förutom med både ovannämnda dividendvärden även med 0,33 euro på grund av emissionen med aktieägarnas företrädesrätt till teckning sommaren 2009.


Av de som tecknar aktier uppbärs inga andra kostnader eller arvoden än teckningspriset i samband med aktieteckningarna.

Betalning av aktier


Aktierna ska betalas kontant då de tecknas.


Återkallelse av teckningar under vissa förhållanden


Enligt värdepappersmarknadslagen har placerare som har tecknat Erbjudna aktier rätt att återkalla sitt beslut om teckning om Prospektet kompletteras på grund av sådana väsentliga fel eller brister i det som kan påverka bedömningen av de Erbjudna aktierna. Beslutet om teckningen ska återkallas inom två (2) bankdagar från det att kompletteringen av Prospektet offentliggjorts.

Finansinspektionen har av särskilda skäl rätt att bestämma en längre tid för återkallelserätten, dock högst fyra (4) bankdagar. För att en placerare ska kunna utnyttja återkallelserätten ska denne ha förbundit sig till teckningen innan kompletteringen av Prospektet offentliggörs. En ytterligare förutsättning är att kompletteringen offentliggörs efter att Finansinspektionen har godkänt Prospektet och innan handeln med aktier inleds. De åtgärder som gör det möjligt att återkalla beslutet om teckning offentliggörs i ett börsmeddelande samtidigt som den eventuella kompletteringen av Prospektet.


Godkännande av teckningar


Bolagets styrelse godkänner alla teckningar i optionsregistret som gjorts enligt teckningsvillkoren.


Notering av aktier på värdeandelskonton och inledande av handeln med aktier


Aktierna emitteras i form av värdeandelar. Placeraren ska ha eller ska öppna ett värdeandelskonto innan denne kan ta emot de aktier som denne har tecknat och använda sina delägarrättigheter.


Bolagets mål är att aktierna ska noteras senast 30.6.2011 på de värdeandelskonton som aktietecknarna har uppgett.


Aktierna blir föremål för handel efter att ökningen av aktiekapitalet har förts in i handelsregistret, vilket enligt bolagets uppskattning görs före utgången av juni 2011.


Delägarrättigheter


Aktier som har tecknats utifrån optionerna medför rätt till dividend för den räkenskapsperiod då aktierna tecknades. De övriga rättigheterna uppkommer då ökningen av aktiekapitalet har förts in i handelsregistret.


Aktieemissioner, konvertibla skuldebrevslån, optionslån och andra instrument som ger rätt till aktier


Om Stockmann Oyj Abp, innan teckningstiden för aktierna går ut, ökar aktiekapitalet genom nyemission eller emitterar nya konvertibla skuldebrevs- eller optionslån eller optionsrätter eller andra instrument som enligt aktiebolagslagen medför rätt till aktier på så sätt att aktieägarna har företrädesrätt, har innehavarna av optionerna samma rätt som aktieägarna, eller de är jämlika med aktieägarna. Jämlikheten verkställs utifrån bolagsstyrelsens beslut på så sätt att antalet aktier som kan tecknas, teckningspriserna på aktierna eller båda ändras.


Om Stockmann Oyj Abp ökar aktiekapitalet genom fondemission innan teckningstiden för aktierna går ut, ändras teckningsrelationen utifrån bolagsstyrelsens beslut på så sätt att den relativa andelen för de aktier som kan tecknas med stöd av optioner av aktiekapitalet hålls oförändrad, och teckningspriset ändras i motsvarande grad.


Optionsinnehavarnas rättigheter i vissa särskilda fall


Om Xxxxxxxxx Oyj Abp nedsätter aktiekapitalet före aktieteckningen, ändras teckningsrätten enligt villkoren för optionsrätterna i motsvarande grad på det sätt som beskrivs närmare i beslutet om nedsättning av aktiekapitalet.


Om Stockmann Oyj Abp försätts i likvidation före aktieteckningen, ges innehavarna av optionsrätterna tillfälle att, innan likvidationen inleds, utnyttja teckningsrätterna inom den utsatta tid som styrelsen fastställt. Teckningsrätten finns därefter inte längre.


Om Stockmann Oyj Abp beslutar att Bolaget som fusionerande bolag ska fusioneras med något annat bolag eller ett bolag som bildas i anslutning till en kombinationsfusion, eller att Bolaget ska delas, ges innehavarna av optionsrätterna rätt att teckna aktierna inom den utsatta tid som styrelsen fastställt före fusionen eller delningen. Teckningsrätten finns därefter inte längre.

Om Xxxxxxxxx Oyj Abp, när teckningstiden för aktierna inleds, beslutar att köpa sina egna aktier genom anbud som lämnas till samtliga delägare, ska innehavarna av optionsrätterna ge ett motsvarande anbud. I övriga fall behöver Bolaget vid anskaffningen av egna aktier inte vidta några åtgärder gällande optionerna.


Om det före utgången av teckningstiden för aktierna uppkommer en situation som avses i 18 kap. 1 § i den finska aktiebolagslagen, där någon aktieägare innehar mer än 90 procent av Xxxxxxxxx Oyj Abp:s aktier och därigenom inlösenrätt och -skyldighet gentemot resten av aktieägarna, eller om det uppstår inlösenskyldighet enligt Stockmann Oyj Abp:s bolagsordning, ges innehavarna av optionsrätterna tillfälle att utnyttja teckningsrätten inom den utsatta tid som styrelsen fastställt.


Om det nominella värdet på aktien förändras på så sätt att aktiekapitalet inte förändras, ändras aktieteckningsvillkoren för optionsrätterna på så sätt att både det sammanlagda nominella värdet och det sammanlagda teckningspriset på de aktier som kan tecknas förblir oförändrade.


Villkoren för optionsrätterna ändras inte även om Stockmann Oyj Abp ändrades från ett publikt aktiebolag till ett privat aktiebolag.


Information


De handlingar som avses i 5 kap. 21 § i aktiebolagslagen finns till påseende på Bolagets huvudkontor på Xxxxxxxxxxxxxxx 00 X, 00000 Xxxxxxxxxxx, och på Bolagets webbplats xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx.


Tillämplig lag och avgörande av meningsskiljaktigheter


På optionsprogrammet och aktieemissionen tillämpas finsk lag. Eventuella meningsskiljaktigheter som beror på emissionen avgörs vid en behörig domstol i Finland.


Övriga omständigheter


Styrelsen för Stockmann Oyj Abp beslutar om övriga omständigheter som anknyter till beviljandet av optionsrätter och teckningen av aktier och ger närmare instruktioner om hur teckningarna ska genomföras. Handlingarna om optionsrätterna finns till påseende på Bolagets huvudkontor i Helsingfors.

VALUTAKURSER


I tabellen nedan visas den genomsnittliga, den högsta och den lägsta noteringen samt slutnoteringen för euro mot den amerikanska dollarn under nedannämnda perioder eller dagar. Uppgifterna har publicerats av Europeiska centralbanken.


Riktgivande valutakurser, EUR/ USD


Medelkurs


Högsta


Lägsta


Slutnotering

2008 ..........................................................................................

1,4708


1,5990


1,2460


1,3917

2009 ..........................................................................................

1,3948


1,5120


1,2555


1,4406

2010 ..........................................................................................

1,3257


1,4563


1,1942


1,3362

2011 (t.o.m. 31.3.) ....................................................................

1,3680


1,4211


1,2903


1,4207


I tabellen nedan presenteras den genomsnittliga, den högsta och den lägsta noteringen samt slutnoteringen för euro mot den ryska rubeln under nedannämnda perioder eller dagar. Uppgifterna har publicerats av Europeiska centralbanken.


Riktgivande valutakurser, EUR/ RUB


Medelkurs


Högsta


Lägsta


Slutnotering

2008 ..........................................................................................

36,4207


41,6925


34,0985


41,2830

2009 ..........................................................................................

44,1376


46,7135


38,8859


43,1540

2010 ..........................................................................................

40,2629


43,4300


37,6030


40,8200

2011 (t.o.m. 31.3.) ....................................................................

39,9976


40,9015


39,0585


40,2850


I tabellen nedan presenteras den genomsnittliga, den högsta och den lägsta noteringen samt slutnoteringen för euro mot den svenska kronan under nedan nämnda perioder eller dagar. Uppgifterna har publicerats av Europeiska centralbanken.


Riktgivande valutakurser, EUR/SEK


Medelkurs


Högsta


Lägsta


Slutnotering

2008 ..........................................................................................

9,6152


11,2305


9,2790


10,8700

2009 ..........................................................................................

10,6191


11,7135


10,0778


10,2520

2010 ..........................................................................................

9,5373


10,2723


8,9630


8,9655

2011 (t.o.m. 31.3.) ....................................................................

8,8642


8,9922


8,7090


8,9329


De ovannämnda valutakurserna presenteras endast i syfte att åskådliggöra situationen, och noteringarna motsvarar inte nödvändigtvis de valutakurser som använts vid upprättandet av Bolagets bokslut eller ekonomiska uppgifter. Det finns inte heller några garantier för att det skulle ha varit möjligt att växla euro till dollar eller rubel, eller att växla dollar eller rubel till euro, till de ovannämnda kurserna eller andra kurser under de nämnda perioderna eller dagarna.

INFORMATION OM AKTIEMARKNADEN


Stockmanns aktier har varit noterade på Helsingfors Börs sedan år 1942. Handelskoden för Bolagets A-aktie är STCAS och ISIN- koden är FI0009000236. Handelskoden för B-aktien är STCBV och ISIN-koden är FI0009000251. I tabellen nedan presenteras den högsta och den lägsta handelskursen för Bolagets aktier på Helsingfors Börs under de angivna tidsperioderna:


Pris på aktie, euro


Ser Högsta

i

e A

Lägsta


Xxx Xxxxxx

i

e B

Lägsta


2008

Första kvartalet ..............................................................................................................



34,75



24,00



32,00



21,81


Andra kvartalet ..............................................................................................................


32,00


23,22


30,97


23,55


Tredje kvartalet ..............................................................................................................


25,99


16,53


24,84


16,06


Fjärde kvartalet ..............................................................................................................


18,48


10,10


17,80


9,33


2009

Första kvartalet ..............................................................................................................



12,97



10,88



12,25



9,81


Andra kvartalet ..............................................................................................................


17,78


11,50


16,30


10,10


Tredje kvartalet ..............................................................................................................


20,00


14,71


19,22


14,51


Fjärde kvartalet ..............................................................................................................


22,00


18,00


20,00


16,68


2010










Första kvartalet ..............................................................................................................


29,10


20,60


27,79


18,85


Andra kvartalet .............................................................................................................


31,50


25,24


30,50


23,56


Tredje kvartalet ..............................................................................................................


30,49


26,01


28,80


23,92


Fjärde kvartalet ..............................................................................................................


31,50


26,90


29,30


24,80


2011

Första kvartalet ..............................................................................................................



29,85



24,00



28,48



21,11



I tabellen nedan presenteras den högsta och den lägsta handelskursen för Bolagets aktier på Helsingfors Börs under de angivna tidsperioderna justerade med effekten av Teckningsrätternas ex-date.

Pris på aktie, euro


Ser

Högsta

i

e A

Lägsta


Xxx

Xxxxxx

i

e B

Lägsta


2008

Första kvartalet ..............................................................................................................



34,12



23,57



31,42



21,42


Andra kvartalet ..............................................................................................................


31,42


22,80


30,41


23,13


Tredje kvartalet ..............................................................................................................


25,52


16,23


24,39


15,77


Fjärde kvartalet ..............................................................................................................


18,15


9,92


17,48


9,16


2009










Första kvartalet ..............................................................................................................


12,74


10,68


12,03


9,63


Andra kvartalet ..............................................................................................................


17,46


11,29


16,01


9,92


Tredje kvartalet ..............................................................................................................


20,00


14,44


19,22


14,25


Fjärde kvartalet ..............................................................................................................


22,00


18,00


20,00


16,68


2010

Första kvartalet ..............................................................................................................



29,10



20,60



27,79



18,85


Andra kvartalet .............................................................................................................


31,50


25,24


30,50


23,56


Tredje kvartalet ..............................................................................................................


30,49


26,01


28,80


23,92


Fjärde kvartalet ..............................................................................................................


31,50


26,90


29,30


24,80


2011










Första kvartalet ..............................................................................................................


29,85


24,00


28,48


21,11


DIVIDENDER OCH DIVIDENDPOLICY


I enlighet med aktiebolagslagen beslutar Stockmanns bolagsstämma om utdelning av dividend på framställan av Bolagets styrelse. Dividend utdelas i regel en gång om året och först efter att bolagsstämman har fastställt Bolagets bokslut.

Bolagets styrelse fastställde 14.6.2006 målet för dividendutdelningen, dvs. att minst hälften av den vinst som den ordinarie affärsverksamheten genererar delas ut i dividend. Den finansiering som krävs för verksamhetens tillväxt tas dock i beaktande vid dividendutdelningen. Beloppet på eventuella kommande dividender beror bl.a. på Stockmanns rörelseresultat och framtidsutsikter, ekonomiska ställning och kapitalbehov, den finansiering som krävs för verksamhetens tillväxt, allmänna verksamhetsbetingelser och andra faktorer som bolagsstämman anser vara väsentliga. De dividender som Stockmann hittills har delat ut är inte nödvändigtvis ett bevis på att Xxxxxxx i framtiden ska dela ut dividender. Bestämmelserna om dividendutdelningen enligt aktiebolagslagen beskrivs i avsnittet ”Aktier och aktiekapital” – ”Aktieägarnas rättigheter” – ”Dividender och övrig utdelning av fritt eget kapital”.


Under de tre senaste räkenskapsperioderna har följande dividender betalats på Stockmanns aktier:


Räkenskapsperiodens

utgång          Dividend (e/aktie) Dividender totalt (mn e)


31.12.2010

0,82

58,3

31.12.2009

0,72

51,2

31.12.2008

0,62

38,0

KAPITALSTRUKTUR OCH SKULDSÄTTNINGSGRAD


I tabellen nedan presenteras Stockmanns kapitalstruktur och skuldsättningsgrad per 31.3.2011. Tabellen bör läsas med hjälp av uppgifterna i avsnittet ”Rörelseresultat, ekonomisk ställning och framtidsutsikter”, de uppgifter om Bolagets koncernbokslut som inkluderats i Prospektet genom hänvisning och Bolagets oreviderade delårsrapport för den tremånadersperiod som gick ut 31.3.2011. Det kapital som kommer in från aktieteckningarna används till finansiering av Stockmanns driftskapital.


31. 3. 2011

Realiserad ( oreviderad)

( mn euro)

Kortfristigt räntebärande främmande kapital ................................................................................. 459,4

Långfristigt räntebärande främmande kapital* .............................................................................. 520,1

Räntebärande främmande kapital totalt ........................................................... 979,5


Aktiekapital .......................................................................................................................................... 142,3

Överkursfond ....................................................................................................................................... 186,1

Övriga fonder ....................................................................................................................................... 286,8

Omräkningsdifferenser ....................................................................................................................... 3,7

Ackumulerade vinstmedel .................................................................................................................. 173,1

Eget kapital totalt ............................................................................................ 792,0


Eget kapital och räntebärande skulder totalt ................................................................................... 1 771,5


Xxxxx och bank .................................................................................................................................... 31,6


Övriga kortfristiga räntebärande fordringar ................................................................................... 70,8


Kortfristiga skulder till kreditinstitut ............................................................................................... 56,3

Övriga kortfristiga räntebärande skulder ........................................................................................

Finansiell leasing..................................................................................................................................

70,8

2,5

Kortfristigt räntebärande främmande kapital .................................................. 459,5


Kortfristig skuldsättningsgrad i netto** ........................................................... 357,0


Långfristiga skulder till kreditinstitut ............................................................................................... 407,4

Pensionslån ...........................................................................................................................................

Finansiell leasing..................................................................................................................................

106,6

6,1

Långfristigt räntebärande främmande kapital .................................................................. 520,1


Skuldsättningsgrad i netto ............................................................................... 877,2


* Totalt 160,0 miljoner euro av det långfristiga räntebärande kapitalet är skulder med säkerhet. En fastighetsinteckning står som säkerhet.

** Kortfristig nettoskuldsättningsgrad = kortfristigt räntebärande främmande kapital – kassa och bank – övriga kortfristiga räntebärande fordringar


Bolagets åtaganden utanför balansräkningen



Ansvarsförbindelser, koncernen, mn euro


31.3.2011

(oreviderad)


31.3.2010

(oreviderad)


31.12.2010

(reviderad)

Inteckningar i markområden och byggnader

201,7

201,7

201,7

Panter

0,5

1,1

0,5

Ansvar för justering av momsavdrag gjorda vid

34,5

35,8

41,4

fastighetsinvesteringar

Totalt


236,6


238,5


243,5

Hyreskontrakt för affärslokaler, koncernen, mn euro Minimihyror som betalas på basis av bindande hyreskontrakt för affärslokaler

Inom ett år


156,0


146,7


174,2

Efter ett år

670,0

641,9

651,9

Totalt

826,1

788,6

826,0

Avgifter för leasingavtal, koncernen, mn euro

Inom ett år


7,3


7,2


7,3

Efter ett år

11,2

17,4

12,8

Totalt

18,5

24,6

20,2

VISSA EKONOMISKA UPPGIFTER OM KONCERNBOKSLUTET

Nedan finns ett sammandrag av vissa ekonomiska uppgifter för Bolaget från de tremånadersperioder som gick ut 31.3.2011 och 31.3.2010, samt koncernbokslutsuppgifter för de räkenskapsperioder som gick ut 31.12.2010, 31.12.2009 och 31.12.2008.

Stockmanns koncernbokslut har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) som har godkänts för tillämpning inom EU. Vid upprättandet har man tillämpat på varje bokslutsdag gällande IAS- och IFRS-standarder samt IFRIC- och SIC-tolkningar. Med internationella redovisningsstandarder avses i den finska bokföringslagen samt i bestämmelser som ges med stöd av bokföringslagen standarder som antagits för tillämpning i gemenskapen i enlighet med Europaparlamentets och Europarådets förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

I samband med upprättandet av bokslutet för 2010 upptäckte koncernen ett fel gällande tidigare räkenskapsperioder som minskade det rapporterade resultatet för 2008 med 1,1 miljoner euro, det rapporterade resultatet för 2009 med 0,3 miljoner euro, egna kapitalet den 31.1.2008 med 1,1 miljoner euro och egna kapitalet den 31.12.2009 med 1,4 miljoner euro. Jämförelsetalen för 2008 och 2009 har ändrats på motsvarande sätt.

Enligt Stockmann-ledningens uppfattning har de oreviderade delårsrapporterna för de tremånadersperioder som gick ut 31.3.2011 och 31.3.2010 upprättats enligt samma principer och beräkningsmetoder som för de reviderade koncernboksluten.


Koncernens resultaträkning

1.1.-31.3.



1.1.-31.12.



2011

2010

2010

2009*

2008*


Oreviderad


Reviderad

Oreviderad



mn euro






OMSÄTTNING

407,7

372,6

1 821,9

1 698,5

1 878,7

Övriga rörelseintäkter




0,3

4,1

Användning av material och förnödenheter

279,0

235,3

947,5

853,3

970,7

Förändring av lager, ökning (-), minskning (+)

-64,7

-44,3

-34,5

27,7

2,1

Användning av material och förnödenheter sammanlagt

214,3

190,9

913,0

881,0

972,8

Kostnader för löner och anställningsförmåner

98,0

85,8

361,9

327,4

350,5

Avskrivningar och nedskrivningar

19,1

14,2

61,8

58,4

61,4

Övriga rörelsekostnader

106,2

90,8

396,4

346,8

377,4


437,6

381,7

1 733,1

1 613,7

1 762,1

RÖRELSEVINST

-29,9

-9,2

88,8

85,1

120,7


Finansiella intäkter


0,1


3,7


8,2


4,4


1,6

Finansiella kostnader

-8,5

-4,3

-22,8

-28,4

-51,7

VINST FÖRE SKATTER

-38,3

-9,8

74,2

61,1

70,6


Inkomstskatter


3,5


12,0


4,2


-7,3


-32,7

RÄKENSKAPSPERIODENS VINST

-34,8

2,2

78,3

53,8

37,9


HÄNFÖRLIGT TILL

Moderbolagets ägare


-34,8


2,2


78,3


53,8


37,9

Delägare utan bestämmande inflytande

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0


-34,8

2,2

78,3

53,8

37,9

Resultat/aktie, emissionsjusterat, euro

-0,49

0,03

1,10

0,82

0,64

Resultat/aktie, utspätt, emissionsjusterat, euro

-0,48

0,03

1,09

0,81

0,64

Övrigt totalresultat

RÄKENSKAPSPERIODENS VINST


-34,8


2,2


78,3


53,8


37,9

ÖVRIGT TOTALRESULTAT

Omräkningsdifferenser av de utländska enheterna


0,2


2,8


8,5


1,7


-6,8

Kassaflödessäkring, minskat med skatt

-1,1

0,3

-0,9

-1,4

0,9

Övrigt totalresultat, netto

-0,9

3,1

7,6

0,4

-5,9

RÄKENSKAPSPERIODENS TOTALRESULTAT

-35,7

5,2

85,9

54,2

32,0







HÄNFÖRLIGT TILL






Moderbolagets ägare

-35,7

5,2

85,9

54,2

32,0

Delägare utan bestämmande inflytande

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0


-35,7

5,2

85,9

54,2

32,0


*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2008–2009. Effekterna av korrigeringen presenteras i not 30 till koncernbokslutet för år 2010.

Koncernbalansräkning 31.3. 31.12.

2011

2010

2010

2009*

2008*


Oreviderad


Reviderad

Oreviderad


mn euro TILLGÅNGAR






LÄNGFRISTIGA TILLGÅNGAR






Immateriella tillgångar sammanlagt Goodwill


786,6


723,4


783,8


685,4


646,5

Övriga immateriella tillgångar

122,1

110,7

122,3

108,3

112,1

Immateriella tillgångar sammanlagt

908,7

834,2

906,1

793,7

758,5

Materiella anläggningstillgångar Mark- och vattenområden


43,8


42,2


43,8


40,1


37,0

Byggnader och anläggningar

485,7

275,2

485,4

273,9

158,2

Maskiner och inventarier

130,9

100,3

123,8

92,0

96,2

Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda

lokaliteter


53,8


53,0


49,8


50,0


49,4

Förskott och pågående nyanläggningar

17,3

178,0

23,2

163,6

246,9

Materiella anläggningstillgångar sammanlagt

731,4

648,7

726,0

619,5

587,5

Placeringar som kan säljas

5,0

5,0

5,0

5,0

6,6

Långfristiga fordringar

0,7

0,4

0,8

0,6

1,6

Latenta skattefordringar

9,0

5,4

8,7

5,1

4,5

LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT


1 654,9


1 493,7


1 646,7


1 423,9


1 358,8

KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR






Omsättningstillgångar

305,4

244,0

240,3

196,7

220,7

Kortfristiga fordringar

Fordringar, räntebärande


70,8


64,9


41,4


44,5


52,2

Fordringar, räntefria

72,4

85,0

73,2

83,7

82,0

Inkomstskattefordringar

19,1

10,2

15,5

0,5

15,2

Kortfristiga fordringar sammanlagt

162,3

160,1

130,1

128,7

149,5

Likvida medel

31,6

22,2

36,7

176,4

35,2

KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR

SAMMANLAGT


499,3


426,3


407,1


501,7


405,3

TILLGÅNGAR SAMMANLAGT

2 154,2

1 919,9

2 053,8

1 925,7

1 764,1


EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL

Aktiekapital


142,3


142,2


142,3


142,2


123,4

Överkursfond

186,1

186,1

186,1

186,1

186,1

Xxxxxx fonder

286,8

287,4

287,8

287,4

169,6

Omräkningsdifferenser

3,7

-2,2

3,5

-5,0

-6,7

Ackumulerade vinstmedel

173,1

190,7

266,0

238,1

215,8

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

792,0

804,4

885,7

848,8

688,1

Till delägare utan bestämmande inflytande


0,0

0,0

0,0

0,0

EGET KAPITAL SAMMANLAGT

792,0

804,4

885,7

848,8

688,1

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Latenta skatteskulder


66,2


61,7


63,8


70,1


78,1

Långfristiga skulder, räntebärande

520,1

616,7

521,3

786,9

755,7

Pensionsåtaganden

0,3

1,2

0,2

1,1

1,4

Avsättningar

0,1

0,3

0,0

0,3

0,6

LÅNGFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT

586,6

679,8

585,2

858,5

835,7

KORTFRISTIGA SKULDER

Kortfristiga skulder, räntebärande


459,5


152,6


292,0


2,3


20,0

Kortfristiga skulder, räntefria

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder


314,3


276,2


289,2


213,0


219,2

Inkomstskatteskulder

1,9

6,8

1,7

3,1

1,1

Kortfristiga skulder, räntefria sammanlagt

316,1

283,0

290,9

216,1

220,3

KORTFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT

775,6

435,6

582,9

218,4

240,3

SKULDER SAMMANLAGT

1 362,2

1 115,5

1 168,1

1 076,8

1 076,0

EGET KAPITAL OCH SKULDER

SAMMANLAGT


2 154,2


1 919,9


2 053,8


1 925,7


1 764,1

*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2008–2009. Effekterna av korrigeringen presenteras i not 30 till koncernbokslutet för år 2010.

Kassaflödesanalys, koncernen 31.3. 31.12.


2011 2010

Oreviderad

2010* 2009* 2008*

Reviderad Oreviderad

mn euro






KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN






Räkenskapsperiodens resultat

-34,8

2,2

78,3

53,8

37,9

Justeringar






Avskrivningar och nedskrivningar

19,1

14,2

61,8

58,4

61,4

Försäljningvinster (-) och -förluster (+) från försäljning av bestående aktiva

0,0

0,0

0,1

-0,3

-3,5

Räntekostnader och övriga finansiella kostnader

7,7

4,3

22,8

28,4

51,7

Ränteintäkter

0,7

-3,7

-8,2

-4,4

-1,6

Inkomstskatter

-3,5

-12,0

-4,2

7,3

32,7

Övriga justeringar

0,4

0,1

-1,1

-0,4

-1,4

Förändring av rörelsekapital



Förändring av försäljningsfordringar och övriga fordringar

-28,5

-27,7

-1,1

0,4

76,8

Förändring av omsättningstillgångar

-64,8

-44,3

-34,3

27,1

23,7

Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder

-38,9

-0,4

15,7

5,8

-12,5

Betalda räntor och övriga finansiella kostnader

-5,3

-4,3

-22,5

-32,9

-47,7

Erhållna räntor

0,1

0,2

0,8

2,1

0,8

Övriga finansiella poster från rörelsen

-0,1

1,1

-

-

-

Betalda skatter

2,5

-3,5

-16,4

1,4

-48,3

NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN

-145,4

-73,8

91,8

146,8

170,1

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR





-


-

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar

-21,3

-41,9

-166,7

152,9

181,1

Investeringar i dotterbolag minskade med likvida medel vid anskaffningstidpunkten


-


-


-


-


-18,9

Överlåtelseintäkter från dotterbolag minskade med likvida medel vid

överlåtelsetidpunkten


-


-


-


5,6


-

Investeringar i övriga placeringar

-

-

0,1

-

-

Överlåtelseintäkter från materiella och immateriella tillgångar

0,1

0,1

0,7

71,1

6,1

Överlåtelseinkomster av övriga placeringar

-0,1

-

-

1,8

-

Erhållna dividender

-

0,1

0,3

0,2

0,1


NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR


-21,3


-41,7


-165,7


-74,3

-

193,7

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING






Betalningar erhållna från emission

-

-

1,5

137,0

135,2

Överlåtelseintäkter från egna aktier

-

-

-

5,1

-

Upptagning av kortfristiga lån

160,5

150,0

236,8

-

20,0

Återbetalning av lån

-

-

-50,3

-19,3

-33,3

Upptagning av långfristiga lån


Återbetalning av långfristiga lån

-


-0,1

-


-189,4

518,8


-721,8

200,0

- 216,2

152,2

- 157,3

Återbetalning av finansiella leasingskulder

-0,5

-0,4

-1,5

-0,7

-

Utbetalda dividender

-

-

-51,2

-38,0

-75,2

NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING

160,0

-39,7

-67,7

67,9

41,7

Förändring av likvida medel

-6,8

-155,3

-141,6

140,4

18,0

Likvida medel vid periodens ingång

36,7

176,4

176,3

35,2

33,2

Inverkan av valutakursförändringarna

0,1

0,8

2,2

1,0

-2,2

Checkräkning med kredit, vid periodens början

-0,3

-0,5

-0,5

-0,7

-14,6

Likvida medel

31,6

22,2

36,7

176,3

35,2

Checkräkning med kredit

-1,9

-0,9

-0,3

-0,5

-0,7

Likvida medel vid periodens utgång

29,7

21,3

36,4

175,8

34,5


*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2008–2009. Effekterna av korrigeringen presenteras i not 30 till koncernbokslutet för år 2010.

31.3.

31.12.

2011 2010*

2010 20

09* 2008*

Oreviderad

Reviderad

Oreviderad


407,7


372,6


1 821,9


1 698,5


1 878,7

-29,9

-9,2

88,8

85,1

120,7

-7,3

-2,5

4,9

5,0

6,4

-38,3

-9,8

74,2

61,1

70,6

-9,4

-2,6

4,1

3,6

3,8

142,3

142,2

142,3

142,2

123,4

61,3

61,3

61,3

61,3

53,2

81,0

80,9

81,0

80,9

70,2

-

-

58,3

51,2

38,0

5,2

11,2

9,0

7,0

6,1

4,3

6,7

5,8

5,8

8,3

1771,6

1 549,8

1 668,5

1 551,0

1 481,7

-

-

1,1

1,1

1,3

-

-

3,8

4,9

4,4

36,8

41,9

43,1

44,1

39,0

119,7

92,9

87,7

72,2

107,4

23,8

38,5

165,4

152,8

182,3

5,8

10,3

9,1

9,0

9,7

70,8

64,9

41,4

44,5

52,2

979,6

769,3

813,3

789,2

775,7

877,2

682,2

735,1

568,3

688,2

2 154,2

1 919,9

2 053,8

1 925,7

1 764,1

98,0

85,8

361,9

327,4

350,5

24,0

23,0

19,9

19,3

18,7

15 552

14 110

15 165

14 656

15 669

-

-

120,1

115,9

119,9

-

-

5,9

5,8

7,8

-

-

23,9

22,3

22,4

Nyckeltal


Omsättning mn euro

Rörelsevinst mn euro

Andel av omsättningen %

Vinst före skatt mn euro

Andel av omsättningen %

Aktiekapital mn euro

Serie A mn euro

Serie B mn euro

Dividender mn euro

Avkastning på eget kapital %

Avkastning på sysselsatt kapital % Sysselsatt kapital mn euro

Kapitalomsättningshastighet Omsättningstillgångarnas omloppstid

Soliditet, % %

Nettoskuldsättningsgrad %

Investeringar i anläggningstillgångar mn euro Andel av omsättningen %

Räntebärande fordringar mn euro

Räntebärande främmande kapital mn euro

Räntebärande nettoskuld mn euro

Balansomslutning mn euro

Personalkostnader mn euro

Andel av omsättningen %

Antal anställda i medeltal personer

Omsättning/person tusen euro

Rörelsevinst/person tusen euro

Personalkostnader/person tusen euro


*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2008–2009. Effekterna av korrigeringen presenteras i not 30 till koncernbokslutet för år 2010.


Beräkningsgrunder för nyckeltalen


Vinst före skatt = rörelsevinst + finansiella intäkter - finansiella kostnader


Avkastning på = 100 x  räkenskapsperiodens vinst                        eget kapital, % eget kapital + minoritetsintresse (genomsnittligt under året)


Avkastning på = 100 x  vinst före skatt + ränta- och övriga finansiella kostnader      sysselsatt kapital, % sysselsatt kapital


Sysselsatt kapital = balansomslutning - latent skatteskuld och övriga räntefria skulder (genomsnittligt under året)


Soliditet, % = 100 x  eget kapital i balansräkningen + minoritetsintresse    balansomslutning - erhållna förskott


Nettoskuldsättning, % = 100 x  räntebärande främmande kapital - likvida medel       

eget kapital sammanlagt



Räntebärande nettoskuld =

räntebärande främmande kapital - likvida medel - räntebärande fordringar

31.3.

31.12.

2011 2010*

2010

2009* 2008*

Oreviderad

Reviderad

Oreviderad


-0,49


0,03


1,1


0,82


0,64

-0,48

0,03

1,09

0,81

0,64

11,13

11,32

12,45

11,94

11,22

-

-

0,82

0,72

0,62

-

-

74,5

88,0

94,7

-

-

1,29

2,23

2,85

-

-




-

-

2,8

3,5

6,1

-

-

2,9

3,8

6,3

-

-




-

-

27,0**

25,2

15,4

-

-

26,0*'

23,3

14,9

-

-




25,39

28,78

29,40

20,50

10,10

21,20

26,94

28,30

19,00

9,77

29,85

29,10

31,50

22,00

34,75

28,48

27,79

30,50

20,00

32,00

24,00

20,60

20,60

10,68

10,10

21,11

18,85

18,85

9,63

9,33

26,66

23,40

26,97

16,11

20,35

23,92

23,12

25,41

14,80

20,90

79

594

1 000

000

000

4 855

5 894

14 582

17 290

29 327

0,3

1,9

3,3

1,7

3,2

12,0

14,6

36,0

42,7

83,5



2 047,



1 636,6

1 971,6

1

1 396,7

611,6

71 146

71 094

71 146

71 094

61 703

30 628

30 628

30 628

30 628

26 582

40 518

40 466

40 518

40 466

35 121

71 146

71 094

71 120

65 676

59 710

30 628

30 628

30 628

28 373

27 103

40 518

40 466

40 493

37 303

32 606

71 936

71 750

71 897

65 995

59 710

-

-

-

-

364

-

-

-

-

0

-

-

-

-

364

45 760

43 734

44 596

43 929

42 888

Uppgifter per aktie


Resultat/aktie, emissionsjusterat** euro

Resultat/aktie, emissionsjusterat, utspätt** euro

Eget kapital/aktie euro

Dividend/aktie euro

Dividend av resultatet** %

Kassaflöde/aktie, emissionsjusterat** euro

Effektiv dividendavkastning* %

– Serie A

– Serie B Aktiernas P/E-tal**

– Serie A

– Serie B

Slutnotering euro

– Serie A

– Serie B

Periodens högsta kurs euro

– Serie A

– Serie B

Periodens lägsta kurs euro

– Serie A

– Serie B

Periodens medelkurs euro

– Serie A

– Serie B

Aktieomsättning 1 000 st.

– Serie A

– Serie B

Aktieomsättning %

– Serie A

– Serie B


Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång mn euro


Antal aktier vid periodens utgång 1 000 st.

– Serie A

– Serie B

Emissionsjusterat antal aktier,

vägt medeltal** 1 000 st.

– Serie A

– Serie B

Emissionsjusterat antal aktier,

utspätt vägt medeltal** 1 000 st.

Egna aktier 1 000 st.

– Serie A

– Serie B

Antal aktieägare vid periodens utgång st.



*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2008–2009. Effekterna av korrigeringen presenteras i not 30 till koncernbokslutet för år 2010.

**) I siffrorna för åren 2010 har hänsyn tagits till aktiernas utspädningseffekt.

***) Xxxxxxxxxxx presenterade för år 2008 har korrigerats med emissionen år 2009.

Beräkningsgrunder för nyckeltalen


Resultat/aktie, emissionsjusterat =  vinst före skatt - minoritetsintresse - inkomstskatter

emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)


Eget kapital/aktie =  eget kapital - fond för egna aktier                    antal aktier på bokslutsdagen 1)


Dividend/aktie = dividend/aktie


Dividend av resultatet, % = 100 x  dividend/aktie                   resultat/aktie, emissionsjusterat


Kassaflöde/aktie =  kassaflöde från rörelsen                        emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)


Effektiv dividendavkastning, % = 100 x   dividend/aktie                   

börskurs vid periodens utgång



resultat/aktie, emissionsjusterat

Kurs vid periodens utgång

=

aktiekurs på bokslutsdagen

Räkenskapsperiodens högsta kurs

=

räkenskapsperiodens högsta kurs för aktierna

Räkenskapsperiodens lägsta kurs

=

räkenskapsperiodens lägsta kurs för aktierna

Aktiernas P/E-tal =  börskurs vid periodens utgång              


Räkenskapsperiodens medelkurs =  aktieomsättning i euro                  

medelantal omsatta aktier under räkenskapsperioden


Aktieomsättning = aktieomsättning i stycke, justerad med effekten av aktieemissionerna Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång = antal aktier per aktieslag multiplicerat med börskursen på bokslutsdagen

STOCKMANNS RÖRELSERESULTAT, EKONOMISKA STÄLLNING OCH FRAMTIDSUTSIKTER


Följande rapport bör läsas tillsammans med de uppgifter om Stockmanns koncernbokslut som presenteras i andra delar av detta Prospekt eller som införlivats i detta Prospekt genom hänvisning. Stockmanns oreviderade delårsrapport för den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2011, inklusive de oreviderade jämförelseuppgifterna för den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2010 och räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2010 samt Stockmanns reviderade koncernbokslut för räkenskapsperioderna som avslutades 31.12.2010, 31.12.2009 respektive 31.12.2008, har upprättats i enlighet med de av Europeiska unionen godkända internationella bokslutsstandarderna (IFRS). Bolagets reviderade koncernbokslut för de räkenskapsperioder som gick ut 31.12.2010, 31.12.2009 respektive 31.12.2008 har införlivats genom hänvisning till detta Prospekt. Stockmanns oreviderade delårsrapport för den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2011, inklusive jämförelseuppgifterna för den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2010 och för den räkenskapsperiod som avslutades 31.12.2010 har inkluderats i detta Prospekt.


Allmän beskrivning av koncernstrukturens utveckling åren 2008–2010


I december 2007 köpte Stockmanns dotterbolag Stockmann Sverige AB:s filial i Finland genom ett offentligt köpeanbud 97,8 procent av den svenska modekedjan AB Lindex (publ) aktier. Lindex konsoliderades i Stockmannkoncernen 6.12.2007. Stockmann Sverige AB:s filial i Finland förvärvade genom inlösenförfarande 100 procent av aktiestocken i Lindex under år 2008.


Stockmann sålde aktiestocken i dotterbolaget Kiinteistö Oy Mannerheimintien Pysäköintilaitos till Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma 30.9.2009 som en del av ett återhyrningsarrangemang, enligt vilket Stockmann fortsätter verksamheten i parkeringsanläggningen för varuhuset i Helsingfors och använder en utomstående operatör.


Från början av år 2010 övergick Xxxxx Xxxxx affärsverksamhet till varuhusgruppen och 30.6.2010 fusionerades Hobby Hall Ab med moderbolaget.


Bolagsstrukturen för verksamheten i Ryssland förenklades när man i oktober 2009 fusionerade ZAO Kalinka-Stockmann STP i S:t Petersburg med sitt moderbolag, ZAO Kalinka-Stockmann i Moskva. ZAO Kalinka-Stockmann i Moskva fusionerades därefter med moderbolaget ZAO Stockmann i oktober 2010.


Faktorer som inverkar på Bolagets rörelseresultat


De ekonomiska konjunkturerna och utvecklingen av konsumenternas köpkraft kan inverka på volymen av Stockmanns affärsverksamhet och på resultatet. Även förändringarna i valutakurserna kan inverka på Stockmanns resultat. Stockmann har butiker och varuhus i 14 länder. Den geografiska decentraliseringen av affärsverksamheten kan ha en stabiliserande inverkan på de ovan nämnda omständigheterna, eftersom konjunkturutvecklingen kan variera mellan olika länder.

Stockmanns affärsverksamhet påverkas även av bl.a. organisationens förmåga att


- köpa lämpliga volymer av rätt produkter

- prissätta de saluförda produkterna på ett konkurrenskraftigt sätt så att produkterna ger tillräcklig bruttomarginal

- marknadsföra och sälja produkterna

- ge kunderna bra service och förtjäna kundernas förtroende

- utveckla och underhålla ett effektivt affärsplatsnätverk och

- utveckla och underhålla logistiska och datatekniska system som stödjer affärsverksamheten.


Stockmann följer systematiskt upp bl.a. hur dessa faktorer utvecklas och strävar efter att kontinuerligt förbättra verksamheten.

Senaste händelser


Stockmanns sjunde varuhus i Ryssland öppnades 30.3.2011 i Jekaterinburg. Varuhuset ligger i köpcentret Greenwich i stadens centrum. I varuhuset finns 7 800 kvadratmeter försäljningsyta i tre våningar och ett brett utbud av internationella märken.


Lindex har utvidgat sin butikskedja till Polen, där den första butiken öppnades i mars 2011 i staden Walbzrychin. I januari 2011 utvidgade Lindex sin nätförsäljning till att verka i hela EU-området.


I slutet av år 2010 flyttade varuhusgruppens lagerverksamhet i Ryssland till nya, moderna hyresutrymmen i nordöstra Moskva. Det nya logistikcentret har en yta på mer än 10 000 kvadratmeter. Xxxxxx kommer att vara i full fuktion under våren 2011.


I S:t Petersburg öppnades 11.11.2010 köpcentret Nevsky Centre som byggts av Stockmann. Köpcentret, som ligger i ett centralt läge i S:t Petersburgs kärncentrum, har en handelsyta på ca 50 000 kvadratmeter. Det 20 000 kvadratmeter stora Stockmann- varuhuset som är beläget där är bolagets näst största varuhus och flaggskeppet i Stockmanns verksamhet i Ryssland. I köpcentret finns också Stockmann-koncernens modekedjor Lindex och Seppälä samt Bestsellers-affärer och mer än 70 andra butiker, restauranger och tjänster. I centret finns dessutom kontorsutrymmen och ett underjordiskt parkeringshus för cirka 560 bilar.


Det omfattande utvidgnings- och förnyelseprojektet i varuhuset i Helsingfors centrum som inleddes år 2006, färdigställdes enligt plan i november 2010. Genom att bygga nya utrymmen och omvandla andra utrymmen till handelsutrymmen, innebar projektet en utvidgning av varuhusets handelsyta med cirka 10 000 kvadratmeter. I projektet ingick också nya utrymmen för varuhantering och service samt ett parkeringshus. Efter utvidgningen är varuhuset i Helsingfors ett av de största i Europa och har en försäljningsyta på cirka 50 000 kvadratmeter.


Inga betydande förändringar har skett i koncernens ekonomiska eller kommersiella ställning efter utgången av senaste räkenskapsperiod.


Utgångspunkter för resultatprognosen


Den globala ekonomin har fortsatt att återhämta sig och man bedömer att konsumenternas förtroende inom Stockmanns viktigaste marknadsområden kommer att förbli på en fortsatt hög nivå. Tillväxten på den ryska marknaden förväntas vara större än i Norden men den höga inflationen minskar konsumenternas köpkraft. Den positiva utvecklingen på marknaderna i Baltikum förstärks på konsumentmarknaden.


Stockmanns varuhusgrupps investeringar som färdigställdes hösten 2011 kommer att påverka omsättningens utveckling positivt under hela år 2011. Ett nytt varuhus invigdes i Jekaterinburg i Ryssland i slutet av mars 2011. De flesta varuhusen i Ryssland är ändå än så länge in uppstartningskedet.


Marknaden för måttligt prissatta kläder startade svagt år 2011 jämfört med det starka första kvartalet året innan. Utvecklingen förväntas bli förbättrad mot årets slut jämfört med år 2010. Trycket att höja konsumentpriserna kvarstår på grund av höjda inköpspriser.


År 2010 förbättrades koncernens resultat särskilt under första kvartalet. Enligt Stockmanns uppskattning finns det möjlighet till resultattillväxt som helhet särskilt under de två sista kvartalen år 2011.


Av de antaganden som ligger till grund för resultatprognosen kan ledningen påverka utvecklingen av Stockmanns försäljning och lönsamhet genom normala affärsledningsåtgärder. Sådana åtgärder är till exempel tidsplanen för försäljnings- och marknadsföringskampanjer och investeringar samt beslut som gäller produktsortimentet och prissättningen. Ledningen kan inte påverka andra antaganden som ligger till grund för resultatprognosen.


Framtidsutsikter och resultatprognos


Stockmannkoncernen uppskattar att omsättningen fortsätter att växa år 2011. Räkenskapsperiodens rörelsevinst uppskattas vara bättre än året innan.


Koncernens totala investeringar år 2011 har justerats från uppskattade 85 miljoner euro till en ny uppskattning som ligger på 70 miljoner euro.

Rörelseresultat

Den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2011 i jämförelse med den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2010. Omsättning

Den internationella ekonomin utvecklades väl som helhet under översiktsperioden, och inom detaljhandeln växte försäljningen inom vissa produktområden. Efterfrågan på måttligt prissatta kläder uppnådde inte den uppskattade nivån, vilket påverkade utvecklingen av dessa marknader, även Lindex och Seppälä, vars besökarantal i butikerna minskade. Till följd av detta stannade försäljningsvolymerna under det första kvartalet avsevärt under det uppskattade. Trots den allmänna marknadsutvecklingen fortsatte omsättningen inom varuhusaffärsverksamheten att växa.


Omsättningen för Stockmannkoncernen ökade med 9,4 procent under översiktsperioden och uppgick till 407,7 miljoner euro (372,6 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 3,8 procent och uppgick till 212,2 miljoner euro. Omsättningen i utlandet uppgick till 195,5 miljoner euro och tillväxten var 16,2 procent. Särskilt i Ryssland var tillväxten kraftig tack vare det nyligen invigda Nevsky Centre-köpcentret och varuhuset i S:t Petersburg. Omsättningen i utlandet utgjorde 48,0 procent (45,1 procent) av koncernens omsättning.


Under översiktsperioden förekom inga andra rörelseintäkter.


Bruttomarginal och kostnader

Koncernens bruttomarginal ökade under det första kvartalet med 11,7 miljoner euro och uppgick till 193,4 miljoner euro. Den relativa bruttomarginalen låg på 47,4 procent (48,8 procent). Rörelsekostnaderna ökade med 27,6 miljoner euro och avskrivningarna med 4,9 miljoner euro.


Koncernens rörelseresultat minskade med 20,8 miljoner euro under översiktsperioden och uppgick till -29,9 miljoner euro (-9,2 miljoner euro).


Nettofinansieringskostnaderna ökade med 7,7 miljoner euro under översiktsperioden och uppgick till 8,3 miljoner euro (0,6 miljoner euro). Det räntebärande främmande kapitalet ökade och marknadsräntorna höjdes, vilket för sin del ökade på räntekostnaderna.

Dessutom belastades översiktsperiodens nettofinansieringskostnader av valutakursförluster av engångskaraktär på 0,7 miljoner euro. Under fjolåret minskade nettofinansieringskostnaderna av valutakursvinster av engångskaraktär på 3,7 miljoner euro.

Räkenskapsperiodens vinst

Översiktsperiodens resultat före skatt låg på -38,3 miljoner euro, det vill säga 28,5 miljoner euro lägre än året innan. Av översiktsperiodens negativa resultat bokfördes en skattegottgörelse på 3,5 miljoner euro. Året innan hade skatterna en positiv inverkan på 12,0 miljoner euro på resultatet. Översiktsperiodens resultat uppgick till -34,8 miljoner euro (2,2 miljoner euro).

Resultatet per aktie under januari−mars var -0,49 euro (0,03 euro) och utspätt med optionernas inverkan -0,48 euro (0,03 euro.) Det egna kapitalet per aktie var 11,13 euro (11,29 euro).


Omsättning och resultatutveckling per rörelsesegment

Varuhusgruppens omsättning ökade med 13,4 procent och uppgick till 256,4 miljoner euro (226,0 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 5,6 procent och uppgick till 180,8 miljoner euro (171,1 miljoner euro). Omsättningen ökade särskilt i det utvidgade varuhuset i Helsingfors centrum. Också Hobby Hall, marknadsledaren inom distanshandel, ökade sin omsättning.


Omsättningen för funktionerna i utlandet ökade med 37,7 procent räknat i euro. Omsättningen i utlandet utgjorde 29,4 procent (24,3 procent) av gruppens omsättning. Omsättningen i Ryssland ökade avsevärt tack vare den starka utvecklingen i det nya varuhuset i S:t Petersburg samt den nyaste varuhusen i Moskva. Omsättningen i varuhusen i Baltikum utvecklades också väl.


Den relativa bruttomarginalen under översiktsperioden låg på samma nivå som året innan, det vill säga på 39,7 procent (39,6 procent). Varuhusgruppens rörelseresultat var -14,8 miljoner euro (-8,2 miljoner euro). Utgifterna och avskrivningarna ökade betydligt jämfört med jämförelseperioden på grund av expansion och flytten av logistikcentralen i Moskva.


Lindex omsättning var under översiktsperioden 123,3 miljoner euro, vilket är 6,6 procent mer än året innan (115,7 miljoner euro). Omsättningen i Finland låg på samma nivå som i fjol och ökade med 7,5 procent i de övriga länderna. Omsättningen fortsatte att öka kraftigt på de nya marknaderna i Centraleuropa och Ryssland. Omsättningen förbättrades av att den svenska kronan stärktes i jämförelse med euron. I jämförbara lokala valutor var omsättningen så gott som på samma nivå som året innan.


Den relativa bruttomarginalen under översiktsperioden sjönk, men höll sig fortfarande på en hög nivå av 62,1 procent (64,3 procent). På grund av att butikskedjan växte ökade också kostnaderna för affärsverksamheten samt avskrivningarna fortare än tillväxten. Lindex rörelseresultat låg på -7,9 miljoner euro (2,1 miljoner euro).


Seppäläs omsättning minskade med 9,5 procent jämfört med motsvarande period året innan och uppgick till 27,9 miljoner euro (30,8 miljoner euro). Omsättningen minskade med 9,9 procent i Finland och med 8,8 procent i utlandet. Besökarantalet låg på alla marknader under siffrorna för fjolåret. Dessutom försenades leveranserna i Ryssland i början av året på grund av kapacitetsbrist på inköpsmarknaden i Fjärran östern. Omsättningen i utlandet utgjorde 36,2 procent (35,9 procent) av Seppäläs omsättning.


De höjda inköpspriserna för varorna och de åtgärder som vidtogs för att stimulera försäljningen försämrade den relativa bruttomarginalen, som låg på 53,8 procent (56,7 procent). Seppäläs rörelseresultat uppgick till -4,9 miljoner euro (-0,9 miljoner euro).

Övrigt totalresultat

För de tremånadersperioder som avslutades 31.3.2011 och 31.3.2010 utgjordes det övriga totalresultatet i koncernbokslutet främst av omräkningsdifferenser, som uppkommit genom placeringar i utländska dotterbolag samt säkringar av Lindex inköp i valuta mot den svenska kronans kursförändringar. Under översiktsperioderna var koncernens främsta placering i valuta i dotterbolagen den svenska placeringen i kronor i Lindexkoncernen. Under översiktsperioderna stärktes den svenska kronan jämfört med euro, vilket gav upphov till en positiv omräkningsdifferens avseende den osäkrade andelen av Lindex eget kapital, med 0,2 miljoner euro under perioden 1.1−31.3.2011 och 2,8 miljoner euro under perioden 1.1−31.3.2010. Under översiktsperioden 1.1−31.3.2011 stärktes den svenska kronan och den effektiva andelen i säkringskalkylen för inköpen, 1,1 miljoner euro, bokfördes som en kursförlust i det övriga totalresultatet. Under översiktsperioden 1.1−31.3.2010 försvagades den svenska kronan jämfört med US-dollarn och den effektiva andelen av säkringskalkylen för inköpen som i huvudsak gjorts i dollar, 0,3 miljoner euro, bokfördes som kursvinst i det övriga totalresultatet.


Räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2010 jämfört med räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2009

Från och med början av år 2010 rapporterar Stockmann istället för försäljningen inklusive moms omsättningen exklusive moms för att de rapporterade siffrorna ska kunna vara jämförbara och beskriva den verkliga utvecklingen, oavsett ändringarna i momsen. Xxxxx siffrorna för år 2009 rapporteras utan moms.


I och med uppgörandet av bokslutet för år 2010 upptäckte koncernen ett fel som berör tidigare perioder. Felet minskade balansräkningen som rapporterades vid ingången till år 2009 med 1,1 miljoner euro, resultatet som rapporterades vid ingången till år 2009 med 0,3 miljoner euro och det egna kapitalet 31.12.2009 med 1,4 miljoner euro. 2009 års jämförelsetal har ändrats i motsvarande grad.


Omsättning

Den ökade konsumtionsefterfrågan, konsumenternas förstärkta förtroende och alla affärsenheternas åtgärder för att förstärka sina konkurrensställningar syntes i Stockmann-koncernens omsättning (utan moms) för räkenskapsperioden som ökade 7,3 procent och var 1 821,9 miljoner euro (2009: 1 698,5 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade 4,2 procent och var 987,8 miljoner euro.

Omsättningen i utlandet var 834,0 miljoner euro och växte 11,1 procent. Under räkenskapsperioden förstärktes svenska och norska kronorna samt ryska rubeln gentemot euron. Omräknat med jämförbara valutakurser skulle omsättningen utomlands ha ökat med 2,3 procent. Den utländska omsättningens andel av koncernens omsättning var 45,8 procent (44,2 procent).


Inga övriga rörelseintäkter fanns under räkenskapsperioden.


Bruttomarginal och kostnader

Under räkenskapsperioden ökade bruttomarginalen för koncernens affärsverksamhet med 91,4 miljoner euro och uppgick till 908,8 miljoner euro. Den relativa bruttomarginalen var 49,9 procent (48,1 procent). De relativa bruttomarginalerna för alla affärsverksamhetsenheter ökade jämfört med tidigare år. Rörelsekostnaderna ökade med 84,1 miljoner euro, och avskrivningarna med 4 miljoner euro.


Rörelsevinsten för koncernen ökade under räkenskapsperioden med 3,7 miljoner euro och var 88,8 miljoner euro (85,1 miljoner euro).


Under räkenskapsperioden minskade nettofinansieringskostnaderna med 9,4 miljoner euro och uppgick till 14,6 miljoner euro (24,0 miljoner euro). Orsaker till de minskade nettofinansieringskostnaderna var en lägre räntenivå och valutakursvinster av engångskaraktär.


Räkenskapsperiodens vinst

Räkenskapsperiodens vinst före skatt var 74,2 miljoner euro, dvs. 13,1 miljoner euro större än året innan. I skatterna på 12,1 miljoner euro för räkenskapsperioden ingick också ett avdrag för latent skatteskuld på 16,3 miljoner euro som hänför sig till en orealiserad kursförlust som förbättrade resultatet. Totalt sett förbättrade skattebeloppen på ett avvikande sett räkenskapsperiodens resultat med 4,2 miljoner euro. Skatterna som belastade den tidigare räkenskapsperioden uppgick till 7,3 miljoner euro. Räkenskapsperiodens vinst var 78,3 miljoner euro (53,8 miljoner euro)


Räkenskapsperiodens resultat per aktie var 1,10 euro (0,82 euro) och utspätt med inverkan av optioner 1,09 euro (0,82 euro). Det egna kapitalet per aktie var 12,45 euro (11,94 euro).


Rörelsevinstprocent och soliditet

Sommaren år 2008, precis innan den globala finanskrisen inleddes, bekräftade Stockmann-koncernens styrelse de strategiska riktlinjerna för de kommande fem åren och de ekonomiska målen för samma tidsperiod. Koncernens mål är att uppnå en årlig rörelsevinstprocent på 12 procent och en avkastning på 20 procent på investerat eget kapital, en soliditet på minst 40 procent samt en allmänt snabbare tillväxt av försäljningens marknadsutveckling. Effekterna av den globala finanskrisen har delvis förskjutit den realistiska målsättningstidtabellen. Som en följd av detta har bolagets styrelse beslutat att målen hålls i kraft, men att målsättningstidtabellen för att uppnå alla mål flyttas fram med två år till år 2015.


Rörelsevinstprocenten för räkenskapsperioden var 4,9 procent och soliditeten var 43,1 procent.


Omsättning och resultatutveckling per affärsverksamhetssegment

Hobby Halls affärsverksamhet övergick i varuhusgruppen 1.1.2010 och sedan dess har Hobby Halls siffror ingått i varuhusgruppens siffror. 2009 års jämförelsetal har ändrats på motsvarande sätt.

Under räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2010 indelades Stockmannkoncernen i tre rörelsesegment: varuhusgruppen, Lindex och Seppälä.


Varuhusgruppens omsättning ökade med 7,7 procent då man i jämförelsetalen inte beaktar Hobby Halls år 2009 avslutade affärksverksamhet i utlandet. Omsättningen uppgick till 1 099,9 miljoner euro (1 030,0 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 5,2 procent och uppgick till 826,4 miljoner euro (785,8 miljoner euro). Den främsta orsaken till omsättningsökningen var att utbyggnads- och förnyelseprojektet för varuhuset i Helsingfors färdigställdes stegvis under året.


Om Hobby Halls utlandsaffärsverksamhet, som avvecklades år 2009, inte beaktas i jämförelsesiffrorna för varuhusgruppen, ökade varuhusgruppens omsättningen för utlandsverksamheterna i euro med 16,0 procent. Utlandsomsättningens andel av gruppens omsättning var 24,9 procent (23,1 procent). Varuhusgruppens omsättning var 81,9 miljoner euro (84,5 miljoner euro) i Baltikum och 191,7 miljoner euro (151,3 miljoner euro) i Ryssland. Omsättningen i Ryssland växte betydligt i och med att försäljningen i de nya varuhusen i S:t Petersburg och Moskva börjat bra. Xxxxxxx förstärkta värde gentemot euron påverkade också omsättningsökningen.


Till följd av en god försäljning och lagersituation ökade den relativa bruttomarginalen under varuhusgruppens räkenskapsperiod till 42,4 procent (39,8 procent), den högsta nivån genom tiderna. Varuhusgruppens rörelsevinst ökade med 10,1 miljoner euro och var 32,9 miljoner. Kostnaderna förknippade med utvidgningen av varuhuset i Helsingfors samt öppnandet av Nevsky Centre i S:t Petersburg och Stockmanns nätbutik belastar räkenskapsperiodens rörelsevinst.


Under räkenskapsperioden uppgick Lindex omsättning till 578,7 miljoner euro, dvs. 9,8 procent mer än året innan (527,0 miljoner euro). Omsättningen ökade med 1,7 procent i Finland och med 11,0 procent i de övriga länderna. Omsättningen ökning beror bland annat på öppnandet av nya butiker speciellt i Mellaneuropa och Ryssland. Svenska och norska kronornas förstärkta värde gentemot euron påverkade också omsättningsökningen.


Lindex relativa bruttomarginal för räkenskapsperioden bibehölls på en hög nivå och var 63,1 procent (62,9 procent), men då utvidgningstakten snabbats upp växte de fasta kostnaderna och avskrivningarna snabbare än bruttomarginalen. Rörelsevinsten minskade speciellt mot slutet av året som en följd av utvecklingen i Norden. Lindex rörelsevinst för räkenskapsperioden minskade med 7,3 miljoner euro och var 54,8 miljoner euro (62,1 miljoner euro).


Seppäläs omsättning växte 2,6 procent jämfört med föregående räkenskapsperiod och var 143,2 miljoner euro (139,5 miljoner euro. I Finland var omsättningen på föregående års nivå och växte med 8,1 procent i utlandet. Utlandsomsättningens andel av Seppäläs omsättning var 34,1 procent (32,4 procent). I Ryssland växte omsättningen med 13,5 procent.


Seppäläs relativa bruttomarginal för räkenskapsperioden ökade och var 59,8 procent (58,2 procent) vilket är Seppäläs genom tiderna bästa bruttomarginal. Tillväxten berodde på den goda försäljningen främst i början av året och på lagersituationen samt effektiv inköpsverksamhet. Seppäläs rörelsevinst ökade med 1,0 miljoner euro och var 9,0 miljoner euro (8,0 miljoner euro). Resultatet förbättrades i Ryssland, men i Finland var utvecklingen svagare.


Övrigt totalresultat

För de tremånadersperioder som avslutades 31.3.2010 och 31.3.2009 utgjordes det övriga totalresultatet i koncernbokslutet främst av omräkningsdifferenser, som uppkommit genom placeringar i utländska dotterbolag samt säkringar av Lindex inköp i valuta mot den svenska kronans kursförändringar. Under räkenskapsperioderna 2010 och 2009 var koncernens främsta placering i valuta i dotterbolagen den svenska placeringen i kronor i Lindexkoncernen. Under räkenskapsperioderna 2010 och 2009 stärktes den svenska kronan jämfört med euro, vilket gav upphov till en positiv omräkningsdifferens avseende den osäkrade andelen av Lindex eget kapital, med 8,5 miljoner euro under räkenskapsperioden 2010 och 1,7 miljoner euro under räkenskapsperioden 2009. Då den svenska kronan stärktes under räkenskapsperioderna 2010 och 2009 bokfördes den effektiva andelen i säkringskalkylen för inköpen i valuta som kursförlust i det övriga totalresultatet, 0,9 miljoner euro för räkenskapsperioden 2009 och 1,4 miljoner euro för räkenskapsperioden 2010.


Räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2009 jämfört med räkenskapsperioden som gick ut 31.12.2008


I och med uppgörandet av bokslutet för år 2010 upptäckte koncernen ett fel som berör tidigare perioder. Felet minskade balansräkningen som rapporterades vid ingången till år 2009 med 1,1 miljoner euro, resultatet som rapporterades vid ingången till år 2009 med 0,3 miljoner euro och det egna kapitalet 31.12.2009 med 1,4 miljoner euro. 2009 års jämförelsetal har ändrats i motsvarande grad.


Försäljning

Stockmannkoncernens försäljning minskade med 9,6 procent och uppgick till 2 048,2 miljoner euro (2 265,8 miljoner euro) under räkenskapsperioden. Det allmänna konjunkturläget och en kraftig nedgång av flera valutor bidrog till minskningen. I försäljningssiffran för år 2008 ingick även försäljningen i Smolenskajavaruhuset, som upphörde i maj 2008, samt Hobby Halls försäljning i Baltikum, där verksamheten lades ned före utgången av augusti.


Försäljningen i Finland minskade under räkenskapsperioden med 7,6 procent och uppgick till 1 132,2 miljoner euro. Koncernens försäljning i utlandet uppgick till 916,0 miljoner euro och minskade med 12,0 procent. Utan valutakursförändringarna skulle koncernens försäljning i utlandet ha minskat med 7 procent. Utlandsförsäljningens andel av koncernens försäljning var 45 procent (46 procent).


Under räkenskapsperioden bokfördes försäljningsvinst för aktier på 0,3 miljoner euro (4,2 miljoner euro) i övriga rörelseintäkter.

Bruttomarginal och kostnader

När den ekonomiska recessionen inleddes på hösten 2008 var ett av koncernens centralaste mål att bibehålla nivån på den relativa bruttomarginalen genom att anpassa inköpen till nivån för den förväntade minskade efterfrågan. Detta lyckades bra. Bruttomarginalen för koncernens affärsverksamhet minskade med 88,5 miljoner euro och uppgick till 817,5 miljoner euro. Den relativa bruttomarginalen var 48,1 procent (48,2 procent). Den relativa bruttomarginalen för Seppälä ökade en aning och för Lindex låg den på samma nivå som under föregående år, medan den relativa bruttomarginalen för varuhusgruppen och Hobby Hall minskade. Koncernens lagernivå minskade med 24,0 miljoner euro och var 196,7 miljoner euro. Rörelsekostnaderna minskade med 53,7 miljoner euro och avskrivningarna med 3,0 miljoner euro. Bolaget överträffade det ursprungliga kostnadsbesparingsmålet på 28 miljoner euro för

år 2009, vilket delvis berodde på förändringar i valutakurserna.


Koncernens rörelsevinst minskade med 35,7 miljoner euro och uppgick till 85,1 miljoner euro under räkenskapsperioden.


Nettofinansieringskostnaderna minskade med 26,1 miljoner euro och uppgick till 24,0 miljoner euro (50,1 miljoner euro). Nettofinansieringskostnaderna ökade som en följd av upplösningen av de räntekostnader om 2,8 miljoner euro som aktiverades under byggtiden för Mannerheimvägens parkeringsanläggning, som såldes i september.


Räkenskapsperiodens vinst

Räkenskapsperiodens vinst före skatt var 61,1 miljoner euro, dvs. 9,5 miljoner euro lägre än året innan. I skatterna på 7,3 miljoner euro för räkenskapsperioden ingår avdrag för latent skatteskuld på 10,9 miljoner euro som hänför sig till en orealiserad kursförlust för ett valutalån samt en periodisering av skattekostnader på 18,2 miljoner euro. Fjolårets resultat belastades av skatter på 32,7 miljoner euro. Räkenskapsperiodens vinst uppgick till 53,8 miljoner euro (37,9 miljoner euro).


I augusti och september genomförde bolaget aktieemissioner, där antalet aktier ökade med 9 390 617 stycken, dvs. 15,2 procent, samt det egna kapitalet med 137 999 253,64 euro, dvs. 20,6 procent. Räkenskapsperiodens resultat per aktie var 0,82 euro (0,64 euro) och utspätt med inverkan av optioner 0,81 euro (0,64 euro). Det egna kapitalet per aktie var 11,94 euro (11,22 euro).


Rörelsevinstprocent och soliditet

Koncernens strategi och långsiktiga mål uppdaterades efter förvärvet av Lindex. Styrelsen för Stockmannkoncernen fastställde på sitt strategimöte 18.6.2008 de strategiska riktlinjerna och de ekonomiska målen för de följande fem åren.

Koncernens reviderade mål är att på alla sina marknader årligen uppnå en tillväxt som är snabbare än den genomsnittliga tillväxten på dessa marknader och att uppnå en rörelsevinstmarginal på 12 procent och en avkastning på 20 procent på sysselsatt kapital år 2013 då strategiperioden går ut. Ett annat strategiskt mål är också att koncernens soliditet höjs till minst 40 procent. Rörelsevinstmarginalen för räkenskapsperioden 2009 var 5,0 procent och soliditeten 44,1 procent. Avkastningen på det kapital som investerades i början av perioden är lägre än under tidigare år till följd av koncernens betydande investeringsprogram.


Bolagets policy för dividendutdelning behölls oförändrad trots den starka tillväxten och det betydande investeringsprogrammet. Målet är att i dividend dela ut mer än hälften av den vinst som den ordinarie affärsverksamheten genererar, dock med beaktande av den finansiering som krävs för verksamhetens tillväxt.


Försäljning och resultatutveckling per affärssegment

Under räkenskapsperioderna som avslutades 31.12.2009 och 31.12.2008 indelades Stockmannkoncernen i fyra affärssegment: varuhusgruppen, Lindex, Hobby Hall och Seppälä. Fr.o.m. 1.1.2010 har Hobby Hall varit en del av varuhusgruppen och sedan dess har Hobby Halls siffror ingått i varuhusgruppens siffror.


Varuhusgruppens försäljning minskade med 12,3 procent och uppgick till 1 068,9 miljoner euro under räkenskapsperioden. Försäljningen i Finland minskade med 8,7 procent. Utlandsverksamhetens försäljning minskade med 21,2 procent, och dess andel av gruppens försäljning var 26 procent (29 procent). Till den minskade försäljningen inom varuhusgruppen bidrog förutom förändringen i det allmänna konjunkturläget också den kraftiga försvagningen av den ryska rubeln, jämförelsesiffrorna för år 2008, som också omfattade försäljningen i Smolenskajavaruhuset vars verksamhet upphörde i maj, och den kraftiga tillväxten i de baltiska varuhusen år 2008. Försäljningen i rubel för de jämförbara ryska varuhusen låg på samma nivå som året innan. I februari öppnades ett varuhus i Moskva. Varuhusets verksamhet har kommit igång bra. Varuhusets resultat är bättre än väntat, men ännu förlustbringande. Den relativa bruttomarginalen minskade något under räkenskapsperioden. Varuhusgruppens lagernivå minskade som planerat och var klart mindre än året innan. Varuhusgruppens rörelsevinst minskade med 29,5 miljoner euro och uppgick till 24,5 miljoner euro (54,0 miljoner euro).


Lindex gjorde sitt bästa resultat genom tiderna i det mycket svåra marknadsläget. Försäljningen i lokala valutor ökade med 5 procent under räkenskapsperioden, men på grund av försvagningen av den svenska och den norska kronan minskade försäljningen i euro med 2,6 procent och var 655,1 miljoner euro (672,5 miljoner euro). Försäljningen ökade med 4,1 procent i Finland och minskade med 3,4 procent i de övriga länderna. Den relativa bruttomarginalen låg på samma nivå som året innan. Lindex rörelsevinst under räkenskapsperioden uppgick till 62,4 miljoner euro (58,7 miljoner euro). Räkenskapsperiodens


rörelsevinst minskade kalkylmässigt med 6,8 miljoner euro på grund av att den svenska kronan försvagades gentemot euron. Lindex har lyckats öka sin marknadsandel på de flesta av sina huvudmarknader.


Under räkenskapsperioden minskade Seppäläs försäljning med 7,9 procent jämfört med motsvarande period året innan och uppgick till 168,1 miljoner euro. Försäljningen i Finland minskade med 5,1 procent. Försäljningen i utlandet minskade med 13,4 procent, och dess andel av Seppäläs försäljning var 32 procent (34 procent). I Ryssland ökade försäljningen i rubel med 15 procent. Trots priskampanjer minskade försäljningen i de baltiska länderna väsentligt. Den relativa bruttomarginalen förbättrades, de fasta kostnaderna minskade och avskrivningarna ökade som en följd av Seppäläs expansion. Seppäläs lagernivå minskade som planerat och var mindre än året innan.

Seppäläs rörelsevinst minskade med 6,6 miljoner euro och uppgick till 8,0 miljoner euro (14,6 miljoner euro).

Under räkenskapsperioden minskade Hobby Halls försäljning med 18,4 procent och uppgick till 155,9 miljoner euro (191,0 miljoner euro). Försäljningen i Finland minskade med 8,4 procent. Försäljningen i utlandet minskade med 65,3 procent. På grund av olönsamhet upphörde Hobby Hall stegvis med sin verksamhet i de baltiska länderna före utgången av augusti. Den relativa bruttomarginalen för Hobby Hall minskade också. Hobby Halls lagernivå minskade som planerat och var klart mindre än året innan. Hobby Halls rörelseresultat minskade med 2,5 miljoner euro och var -1,7 miljoner euro (0,8 miljoner euro). Hobby Halls nedlagda verksamhet i de baltiska länderna var tydligt förlustbringande.


Övrigt totalresultat

För de tremånadersperioder som avslutades 31.3.2009 och 31.3.2008 utgjordes det övriga totalresultatet i koncernbokslutet främst av omräkningsdifferenser, som uppkommit genom placeringar i utländska dotterbolag samt säkringar av Lindex inköp i valuta mot den svenska kronans kursförändringar. Under räkenskapsperioderna 2009 och 2008 var koncernens främsta placering i valuta i dotterbolagen den svenska placeringen i kronor i Lindexkoncernen. Under räkenskapsperioden 2009 stärktes den svenska kronan jämfört med euro, vilket gav upphov till en positiv omräkningsdifferens avseende den osäkrade andelen av Lindex eget kapital, med 1,7 miljoner euro, medan den svenska kronan hade försvagats under räkenskapsperioden 2008 och en negativ omräkningsdifferens på 6,8 miljoner euro bokfördes. Då den svenska kronan stärktes under räkenskapsperioden 2009 bokfördes den effektiva andelen av säkringen av inköpen, 1,4 miljoner euro, som kursförlust i det övriga totalresultatet, medan en kursvinst på 0,9 miljoner euro bokfördes för räkenskapsperioden 2008 till följd av den försvagade svenska kronan.


Engångsposter och övriga extraordinära poster

Under den tre månader långa rapportperioden som gick ut 31.3.2011 förekom inga betydande poster av engångskaraktär eller extraordinära poster.


I resultaten för år 2010 och 2009 ingår inga betydande poster av engångskaraktär eller extraordinära poster.


I resultaten för år 2010 och 2009 ingår engångsintäkter på 4,2 miljoner euro från avyttringen av ett obyggt markområde och vissa aktier. Till räkenskapsperioden hänför sig kostnader på 6,0 miljoner euro för stängningen av varuhuset i Smolenskaja. Resultatinverkan av stängningen var totalt 14 miljoner euro när de allmänna kostnaderna som allokeras till andra enheter och den uteblivna bruttomarginalen tas i beaktande.


Koncernens kostnadsstruktur


I följande tabell presenteras koncernens kostnadsstruktur för de tremånadersperioder som avslutades 31.3.2011 och 31.3.2010 samt för de räkenskapsperioder som avslutades 31.12.2010, 31.12.2009 och 31.12.2008.


Koncernens kostnadsstruktur


I följande tabell presenteras koncernens kostnadsstruktur för de tremånadersperioder som avslutades 31.3.2010 och 31.3.2009 samt för de räkenskapsperioder som avslutades 31.12.2009, 31.12.2008 och 31.12.2007.


KOSTNADSSTRUKTUR


1.1−31.3 1.1−31.12

mn euro

2011

2010

Förändring, %

2010

2009*

Förändring, %

2008* Förändring, %

Oreviderad

Revide

rad


Oreviderad


Användning av material och förnödenheter


214,3


190,9


12


913,0


881,0


4


970,7 -9

Kostnader för löner och








anställningsförmåner

98,0

85,8

14

361,9

327,4

11

350,5 -7

Avskrivningar och nedskrivningar

19,1

14,2

35

61,8

58,4

6

61,4 -5

Övriga rörelsekostnader

106,2

90,8

17

396,4

346,8

14

377,4 -8

Finansiella kostnader

8,5

4,3

96

22,8

28,4

-20

51,7 -45

Inkomstskatter

-3,5

-12,0

-71

-4,2

7,3

157

32,7 -78

Bruttomarginal %

47,4

48,8

-3

49,9

48,1

4

48,2 0

Effektiv skattesats %

9,1

122,2


-5,9

12,0


46,3


*) Xxxxxxxxxx med rättelse av felet för 2008–2009. Effekterna av korrigeringen presenteras i not 30 till koncernbokslutet för år 2010.


I januari–mars 2011 ökade Stockmanns omsättning med 9 procent, medan användningen av material och förnödenheter ökade med 12 procent. Den relativa bruttomarginalen försämrades och låg på 47,4 procent medan den under motsvarande period året innan låg på 48,8 procent. Den relativa bruttomarginalen försämrades inom modekedjorna särskilt av de höjda inköpspriserna och de åtgärder som vidtogs för att stimulera försäljningen. Ibruktagandet av utvidgningen i Helsingforsvaruhuset och invigningen av Nevsky Centre i S:t Petersburg och de övriga nya varuhusen i Ryssland år 2010 samt expansionen av Lindex butikskedja ökade kostnaderna och avskrivningarna jämfört med året innan. Det ökade räntebärande främmande kapitalet samt de höjda

marknadsräntorna ökade för sin del finansieringskostnaderna. Nettofinansieringskostnaderna för översiktsperioden belastades dessutom av valutakursförluster av engångskaraktär på 0,7 miljoner euro. För översiktsperiodens negativa resultat bokfördes en skattegottgörelse på 3,5 miljoner euro.


År 2010 ökade Stockmanns omsättning med 7 procent. Användningen av material och förnödenheter ökade med 4 procent. Detta innebar att den relativa bruttomarginalen förbättrades och uppgick till 49,9 procent, då den föregående år var 48,1 procent. Den relativa bruttomarginalen förbättrades av den goda försäljningen, speciellt i början av året, samt lagersituationen och en effektiv inköpsverksamhet. Ibruktagandet av utvidgningen i varuhuset i Helsingfors och öppnandet av Nevsky Centre i S:t Petersburg ökade å sin sida kostnaderna och avskrivningarna för år 2010. Finansieringskostnaderna minskas av att räntenivån är lägre än året innan. I räkenskapsperiodens skatter ingår den bokförda latenta skatteskulden på 16,3 miljoner euro för orealiserad kursförlust på ett valutalån och på grund av detta förbättrar räkenskapsperiodens skattebelopp totalt sett räkenskapsperiodens resultat på ett avvikande sätt.


Stockmanns försäljning under år 2009 minskade med 10 procent och användningen av material och förnödenheter minskade med 9 procent. Den relativa bruttomarginalen låg således någorlunda på samma nivå som året innan. Bolaget överträffade sitt kostnadsbesparingsmål på 28 miljoner euro för år 2009 och både rörelsekostnaderna och avskrivningarna minskade. De finansiella kostnaderna minskade till följd av både sänkningen av räntenivån på grund av den internationella finanskrisen och det nya avtalet om lånefinansiering som ingicks i slutet av år 2008. Då den svenska kronan stärktes sjönk den effektiva skattesatsen efter avdrag för latent skatteskuld för orealiserade kursförluster på det valutalån som upptogs för förvärvet av Lindex.


Likviditet och kapitalkällor


Nettokassaflödet från Stockmanns affärsverksamhet uppgick till 91,8 miljoner euro år 91,8 miljoner euro år 2010, 146,8 miljoner euro år 2009 och 170,1 miljoner euro år 2008. Nettokassaflödet från affärsverksamheten minskade med 55 miljoner euro år 2010 jämfört med år 2009, vilket i huvudsak berodde på att omsättningstillgångarna växt som en följd av tillväxt i affärsverksamheten, samt på större skatteinbetalningar. Affärsverksamhetens nettokassaflöde minskade med 23,3 miljoner euro under år 2009 jämfört med år 2008, vilket i huvudsak berodde på att det år 2008 frigjordes kapital från varuhusgruppens försäljningsfordringar. Dessa kompenserades år 2009 av de minskade räntekostnaderna som betalades på finansieringen av förvärvet av Lindex. Nettokassaflödet från affärsverksamheten var -145,4 miljoner euro under den tremånadersperiod som gick ut 31.3.2011 jämfört med nettokassaflödet på -73,8 miljoner euro under motsvarande period år 2010.


Stockmanns nettokassaflöde från investeringar var -165,7 miljoner euro år 2010, -74,3 miljoner euro år 2009 och -193,7 miljoner euro år 2008. Det negativa kassaflödet från investeringarna växte med 91,4 miljoner euro under år 2010 jämfört med år 2009. De centrala orsakerna till detta var att investeringar i anläggningstillgångar ökade med 13,8 miljoner euro samt att överlåtelser av anläggningstillgångsnyttigheter minskade med 70,4 miljoner euro. Det negativa nettokassaflödet från investeringar minskade med 119,4 miljoner euro år 2009 jämfört med år 2008, vilket i huvudsak berodde på genomförd avveckling av icke-strategiska innehav i enlighet med programmet för frigörelse av kapitalen. Nettokassaflödet från investeringar var -21,3 miljoner euro under den tremånadersperiod som gick ut 31.3.2011 jämfört med nettokassaflödet på -41,7 miljoner euro under motsvarande period år 2010.


Stockmanns nettokassaflöde från finansiering var -67,7 miljoner euro år 2010, 67,9 miljoner euro år 2009 och 41,7 miljoner euro år 2008. Nettokassaflödet från finansieringen minskade med 135,6 miljoner euro år 2010 jämfört med år 2009. Jämförelseåret 2009 förverkligades en avgiftsbelagd aktieemission på 138,0 miljoner euro. Nettokassaflödet från finansiering ökade med 26,2 miljoner euro år 2009 jämfört med år 2008, vilket i huvudsak berodde på mindre dividensutbetalningar. Nettokassaflödet från finansiering uppgick till 160,0 miljoner euro under den tremånadersperiod som gick ut 31.3.2011 jämfört med nettokassaflödet på 39,7 miljoner euro under motsvarande period år 2010

Stockmanns likvida medel per 31.3.2011 uppgick till 31,6 miljoner euro. Stockmann hade 31.3.2011 oanvända bindande kreditlimiter på totalt 341,8 miljoner euro. Dessutom kunde Stockmann använda ett inhemskt företagscertifikatprogram om 596,0 miljoner euro, varav 248,9 miljoner euro inte hade använts 31.3.2011.


Stockmanns räntebärande nettoskuld uppgick till 877,2 miljoner euro 31.3.2011.


I tabellen nedan presenteras förfallotiderna för Stockmanns räntebärande skuld 31.3.2011.



mn euro

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Skulder till kreditinstitut*

51,9

8,9*

74,5

8,9

314,6

4,4

Pensionslån**

53,3

53,3*

53,3




Övriga räntebärande skulder

347,3

0,3

0,2




Finansiell leasing

1,8

2,4

2,5

1,4

0,4

0,1

Totalt

454,3

64,9

130,5

10,3

315,0

4,5


*inkluderar inte kostnaderna för arrangemanget av ett lån på 2,7 miljoner euro

**inkluderar inte kostnaderna för arrangemanget av ett lån på 0,1 miljoner euro


Den del av det långfristiga främmande kapital som förfaller till betalning i december år 2011 återfinansierades i förtid i juli. I juli återfinansierade Stockmann i förtid lånefinansiering på 700 miljoner euro, som skulle ha förfallit till betalning i december 2011. Av den nya lånefinansieringen för vilken säkring inte ställt kommer 50 miljoner euro att förfalla till betalning år 2013 och 650 miljoner euro år 2015. Av den 1 000 miljoner euros lånefinansiering som man förhandlade fram i december år 2008 återstår efter

återfinansieringen 300 miljoner euro. För en del av dessa lån har säkerhet ställts, men inte för andra. Stockmann har inte brutit mot villkoren i sitt låneavtal.


Det har inte skett några betydande förändringar i lånearrangemangen efter bokslutet för räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2010. Bolagets ledning har inte kännedom om sådana rättsliga eller ekonomiska begränsningar som hindrar dotterbolagen från att överföra medel till moderbolaget.


Utlåtande om rörelsekapitalet


Enligt Stockmanns ledning räcker Bolagets rörelsekapital till för att täcka Bolagets nuvarande utgifter under de följande 12 månaderna från och med datumet i Prospektet.


Uppgifter om balansräkningen


Största delen av Stockmannkoncernens långfristiga tillgångar består av den goodwill och det varumärke som uppstått till följd av sammanslagningen av Stockmanns och Lindex affärsverksamheter samt av markområden, byggnader, maskiner och inventarier. I de kortfristiga tillgångarna ingår omsättningstillgångar, räntebärande och räntefria försäljningsfordringar och övriga fordringar samt likvida medel. Största delen av de långfristiga skulderna består av räntebärande skulder och latenta skatteskulder. I de kortfristiga skulderna ingår leverantörsskulder samt övriga räntefria och räntebärande skulder. Bolaget har inga sådana innehav i andra företag än i dotterbolag om vilka separata uppgifter ska lämnas i enlighet med prospektförordningen (EG-kommissionens förordning nr (EG) 809/2004).


Koncernens balansomslutning per 31.12.2010 uppgick till 2 053,8 miljoner euro, medan den per 31.12.2009 uppgick till 925,7 miljoner euro. Koncernens balansomslutning per 31.3.2011 var 2 154,2 miljoner euro.


Fastigheter och affärslokaler


De fastigheter som Stockmann äger används av affärsenheterna. Till de viktigaste av de fastigheter som Stockmann äger hör Helsingfors varuhus och Akademiska Bokhandelns fastigheter i Helsingfors, fastigheten i köpcentret Nevsky Centre i S:t Petersburg, Ryssland, där också Stockmanns varuhus finns, samt varuhusfastigheten i Tallinn. Dessutom har ett bindande avtal slutits om köp av markgrunden för varuhusfastigheten i Riga. Stockmann äger också en affärsfastighet i Esbo.


Med undantag av Helsingforsvaruhuset fungerar de övriga varuhusen i Finland, totalt sex till antalet, i hyrda fastigheter. De övriga viktigaste hyrda fastigheterna i Finland som Stockmann använder är en kontors- och lagerbyggnad i Helsingfors, Seppäläs kontors- och lagerbyggnad i Vanda, koncernförvaltningens lokaliteter i Helsingfors och logistikcentralen i Vanda, ett centralkök i Vanda, en lagerbyggnad i Vanda som används av varuhusgruppen och en byggnad med Hobby Halls butik, en Outlet-butik och varuhusgruppens lagerutrymmen i Vanda.


De fem Stockmannvaruhusen i Moskva, Stockmannvaruhuset i Jekaterinburg, logistikcentralen i Moskva och logistikcentralen i Litauen verkar i hyrda lokaler. Lindex huvudkontor och logistikcentral i Göteborg i Sverige verkar också i hyrda lokaler. Också butikerna som tillhör Stockmanns modekedjor verkar i hyrda lokaler. Fastigheterna är inte anknutna till servitut som avviker från det normala. Inga speciella miljöskyddsbehov eller nämnvärda miljörisker anknyter till den detaljhandels- och lagerverksamhet som bedrivs i fastigheterna som Stockmann använder. Stockmanns verksamhet för att utveckla miljöansvaret återges i detta Prospekt i avsnittet ”Stockmanns affärsverksamhet – Miljöansvar”.


Investeringar


Pågående och kommande investeringar


Enligt beräkningen uppgår investeringarna år 2011 till cirka 70 miljoner euro. Investeringsplanen för räkenskapsperioden 2011 reviderades i april 2011 att återspegla osäkerheten på marknaden.


Stockmann har undertecknat ett avtal om utbyggnad av varuhuset i Tammerfors. Varuhuset bedriver sin verksamhet i hyrda lokaler. I och med utbyggnaden ökar varuhusets försäljningsyta med omkring 4 000 kvadratmeter, dvs. från nuvarande 11 000 kvadratmeter till 15 000 kvadratmeter. Samtidigt uppförs en förbindelse från varuhuset till en parkeringsanläggning som ska uppföras under Hämeenkatu. Stockmanns andel av investeringen är omkring 6 miljoner euro. På grund av förseningar i planläggningsprocessen har öppningsmålet för varuhusets utvidgning flyttats fram till år 2013.


I varuhusgruppen fattades i december 2010 ett beslut om anskaffning av ett nytt verksamhetsstyrningssystem. Man avser att starta det omfattande systemprojektet i mars 2011 och det kommer att ta flera år i anspråk. Under den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2011 investerades 2,8 miljoner euro i projektet. Koncernens ekonomiförvaltningssystem, kommer att bytas ut stegvis i samband med förnyandet av varuhusgruppens verksamhetsstyrningssystem.


Lindex fortsätter att expandera, men antalet nya butiker har justerats. Målet är att öppna cirka 30 nya butiker år 2011, inklusive franchisingbutiker. De flesta av de nya butikerna kommer att öppnas i Mellaneuropa och Ryssland.


Seppälä fortsätter att utvidga sitt butiksnätverk. År 2011 öppnas sammanlagt 7 nya butiker i Ryssland och Finland.


Enligt planen ska de pågående investeringarna finansieras med intern finansiering och ett finansieringsarrangemang som bolaget

avtalade om sommaren 2010.


Investeringar för den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2011


Investeringarna under den tremånadersperiod som gick ut 31.3.2011 var totalt 23,8 miljoner euro (38,5 miljoner euro).


Stockmann öppnade ett nytt varuhus i Jekaterinburg, Ryssland, 30.3.2011. Varuhuset verkar i hyrda utrymmen i köpcentret Greenwich, och har en försäljningsyta på cirka 7 800 kvadratmeter. Stockmann investerade ca 14 miljoner euro i projektet varav x miljoner euro hänfördes till rapportperioden.


Varuhusgruppens logistikcentral i Ryssland flyttade i slutet av år 2010 till nya, moderna hyresutrymmen i nordöstra Moskva. Det nya lagrets yta är mer än 10 000 kvadratmeter. Xxxxxx kommer att vara i full funktion våren 2011. Investeringen i det nya lagret var 3,1 miljoner euro, varav 2,7 miljoner euro riktades in på översiktsperioden. Varuhusgruppens investeringar uppgick under rapportperioden till totalt 15,5 miljoner euro.


Under översiktsperioden öppnade Lindex sex butiker: tre i Ryssland, en i Litauen, en franchisingbutik i Saudiarabien och en butik på det nya marknadsområdet Polen. I januari öppnade Lindex sin nätbutik inom hela EU-området. Lindex investeringar uppgick till totalt 6,6 miljoner euro.


Seppälä öppnade inga nya butiker under rapportperioden. Seppäläs investeringar uppgick till totalt 1,1 miljoner euro. Koncernens övriga investeringar uppgick till totalt 0,5 miljoner euro.

Investeringar för den räkenskapsperiod som avslutades 31.12.2010


2010 års investeringar uppgick totalt till 165,4 miljoner euro. De största investeringsobjekten var förnyandet och utvidgandet av varuhuset i Helsingfors samt byggandet av köpcentret Nevsky Centre i S:t Petersburg.


Det femte Stockmannvaruhuset i Moskva, dvs. det 14:e varuhuset inom hela koncernen, öppnades 4.3.2010 i köpcentret Golden Babylon som finns i stadsdelen Rostokino i norra Moskva. Varuhuset har en försäljningsyta på cirka 10 000 kvadratmeter, och Stockmanns investering uppgår till 16,0 miljoner euro, varav andelen för 2010 års räkenskapsperiod var 8,0 miljoner euro.


Det omfattande utbyggnads- och förnyelseprojektet i varuhuset i Helsingfors som, vars byggnadsarbete inleddes år 2006, färdigställdes i slutet av år 2010. Varuhusets kommersiella lokaliteter byggdes ut med ungefär 10 000 kvadratmeter genom ombyggnad av lokaliteter för kommersiell användning och genom utbyggnad. Därutöver omfattade projektet nya utrymmen för varuhantering och service samt en parkeringsanläggning. De förnyade utrymmena togs i bruk stegvis. Efter utbyggnaden är Helsingforsvaruhuset ett av de största i Europa och dess försäljningsyta uppgår till cirka 50 000 kvadratmeter. Under räkenskapsperioden investerades 38,5 miljoner euro i projektet. Helhetsinvesteringen för utbyggnadsdelen uppgick till 198 miljoner euro. Dessutom förverkligades betydande omfattande renoverings- och saneringsåtgärder i den gamla fastigheten.


Stockmann förvärvade år 2006 en cirka 10 000 kvadratmeter stor affärstomt invid huvudgatan Nevskij Prospekt i S:t Petersburg. På tomten, som är belägen vid metrostationen på Vosstanijaplatsen och i omedelbar närhet av Moskva-järnvägsstationen, byggde Stockmann köpcentret Nevsky Centre med en bruttoyta på cirka 100 000 kvadratmeter och vars öppning firades 11.11.2010. I köpcentret finns totalt cirka 50 000 kvadratmeter för butiks- och kontorslokaler. Det ca 20 000 kvadratmeter stora Stockmann- varuhus som finns där är bolagets näst största varuhus och flaggskeppet i Stockmanns verksamhet i Ryssland. I köpcentret finns också Stockmann-koncernens modekedjor Lindex och Seppälä samt Bestsellersbutiker och över 70 andra butiker, restauranger och tjänster. Dessutom inrymmer köpcentret affärslokaler och en parkeringsanläggning under jord för cirka 560 bilar. Projektet band under räkenskapsperioden 61,0 miljoner euro. Projektets ekonomiska slutredovisning är ännu under arbete.


Nätbutiken xxxxxxxxx.xxx öppnades i december 2010 i Finland. I Ryssland öppnades under räkenskapsperioden två Bestseller- butiker, och en butik stängdes. I Finland stängdes en Stockmann Beauty-butik. I juli köpte Stockmann för 1,6 miljoner euro den fastighet som ligger bredvid Tallinnvaruhuset. Anskaffningen möjliggör en framtida utvidgning av varuhuset. Varuhusgruppens investeringar under räkenskapsperioden uppgick till sammanlagt 131,1 miljoner euro.


Under rapportperioden öppnade Lindex totalt 36 Lindex-butiker. Av egna butiker öppnades åtta i Tjeckien, sex i Norge, fem i Ryssland, fyra i Sverige, två i Slovakien och i Finland samt en i Estland och i Litauen. En franchising-samarbetspartner öppnade fyra Lindex-butiker i Saudiarabien samt en på det nya marknadsområdet Dubai, Förenade Arabemiraterna. En annan franchising- samarbetspartner öppnade de två första butikerna på det nya marknadsområdet Bosnien-Herzegovina. I Finland öppnades dessutom i maj nätbutiken Lindex Shop Online. Under räkenskapsperioden stängdes två Lindex-butiker i Finland och en i Norge. Lindex investeringar under räkenskapsperioden uppgick till sammanlagt 28,2 miljoner euro


Under räkenskapsperioden öppnade Seppälä tolv butiker: sex i Ryssland, fyra i Finland och två i Estland. Seppäläs investeringar uppgick till sammanlagt 4,7 miljoner euro.


Koncernens övriga investeringar uppgick till sammanlagt 1,4 miljoner euro.


Investeringar för den räkenskapsperiod som avslutades 31.12.2009

2009 års investeringar uppgick till sammanlagt 152,8 miljoner euro.

Stockmann öppnade 13.2.2009 ett nytt varuhus i hyrda lokaliteter i köpcentret Metropolis i närheten av Moskvas centrum. Varuhuset har en totalyta på cirka 8 000 kvadratmeter, och Stockmanns investering i objektet uppgår till 14,2 miljoner euro, varav 2,8 miljoner euro var bundna under år 2009.


I varuhuset i Helsingfors centrum pågick ett omfattande utbyggnads- och förnyelseprojekt. Under räkenskapsperioden användes 42,2 miljoner euro för projektet. Projektet för köpcentret Nevsky Centre band 35,3 miljoner euro under räkenskapsperioden. Det femte varuhuset i Moskva öppnades i mars 2010 i köpcentret Golden Babylon i stadsdelen Rostokino i norra Moskva. Varuhuset har en försäljningsyta på cirka 10 000 kvadratmeter, och Stockmanns investering uppgår till cirka 16 miljoner euro. Under räkenskapsperioden 2009 användes 7,7 miljoner euro för projektet.


Under räkenskapsperioden öppnades en Stockmann Beauty-butik i Finland och en stängdes. Tre Bestseller-butiker öppnades och två stängdes i Ryssland. Nike-franchisingverksamheten som inleddes år 2007 uppfyllde inte de försäljnings- och intäktsförväntningar som ställdes på den, och i slutet av året avstod Stockmann från Nike-butikerna, som uppgick till sju stycken i Ryssland. I Tallinn öppnades en Outlet-butik i september, och Outlet-butiken i Riga stängdes. Varuhusgruppens investeringar uppgick till sammanlagt 123,2 miljoner euro.


Under räkenskapsperioden öppnade Lindex 27 butiker, varav nio i Sverige, fem i Ryssland, tre i Finland respektive Litauen, två i Tjeckien, en vardera i Norge, Estland och Lettland samt två i Slovakien, som är Lindex och hela Stockmannkoncernens nya marknadsområde. I Norge respektive Lettland stängdes en butik. Franchisingsamarbetspartnern öppnade sex nya Lindex-butiker i Saudiarabien och stängde en. Efter att nätbutiken Lindex shop online lyckades bra i Sverige öppnade Lindex också en nätbutik för danska kunder i slutet av år 2009. Lindex investeringar uppgick till sammanlagt 22,2 miljoner euro.


Under räkenskapsperioden öppnade Seppälä 14 butiker, varav fyra i Finland respektive Ryssland, två i Lettland respektive Litauen och en vardera i Estland och Ukraina. I Finland stängdes två butiker, och i Ryssland respektive Litauen stängdes en butik. Seppäläs investeringar uppgick till sammanlagt 4,5 miljoner euro.


Hobby Halls förnyade näthandel togs i bruk i juli. Hobby Halls investeringar uppgick till sammanlagt 2,5 miljoner euro. Som ett led i saneringen av ekonomin upphörde Hobby Hall stegvis med sin olönsamma verksamhet i de baltiska länderna före utgången av augusti. Även Hobby Halls butik på Tavastvägen i Helsingfors stängdes i december.


Koncernens övriga investeringar uppgick till sammanlagt 0,4 miljoner euro.


Investeringar under räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2008

Investeringarna för år 2008 uppgick till sammanlagt 182,3 miljoner euro.


I februari 2009 öppnade Stockmann ett nytt varuhus i hyrda lokaler i köpcentret Metropolis i närheten av Moskvas centrum, och år 2008 användes 11,4 miljoner euro till investeringarna.


Det omfattande utbyggnads- och förnyelseprojektet i varuhuset i Helsingfors centrum fortsatte. Under räkenskapsperioden 2008 band projektet 67,1 miljoner euro. Projektet för köpcentret Nevsky Centre band 27,4 miljoner euro under räkenskapsperioden. Stockmann öppnade två nya Nike-butiker och en Bestseller-butik i Ryssland. Varuhusgruppens investeringar uppgick till sammanlagt 146,0 miljoner euro.


I augusti öppnade Lindex sin första ryska butik i S:t Petersburg. År 2008 öppnade Lindex dessutom fyra butiker i Norge och tre i Sverige samt två i Finland, Estland, Litauen och Tjeckien. Butikskedjan Lindex utvidgades till Saudiarabien där de fem första butikerna öppnades av franchisingsamarbetspartnern Delta International Establishment under höstsäsongen. Vid årsskiftet 2007– 2008 invigdes den nya distributionscentralen i Göteborg, och sedan våren 2008 har den fungerat fullskaligt. Lindex investeringar uppgick till sammanlagt 25,2 miljoner euro.


I september flyttade Xxxxx Xxxxx huvudkontor till nya hyrda lokaler i Helsingfors. Hobby Halls kundservice förbättrades tack vare ett nytt telefonsystem och det förnyade kassasystemet i butikerna. Hobby Halls investeringar uppgick till sammanlagt 3,1 miljoner euro.


År 2008 öppnade Seppälä sju butiker i Ryssland, fem i Finland och tre i Estland respektive Litauen. I slutet av oktober utvidgades Stockmannkoncernen till Ukraina när landets första Seppälä-butik öppnades i Charkov. Dessutom förnyades de 12 butikerna i Finland enligt det nya butikskonceptet. Seppäläs investeringar uppgick till sammanlagt 7,2 miljoner euro.

Koncernens övriga investeringar uppgick till sammanlagt 0,8 miljoner euro.

Avtalsansvar

Stockmannkoncernen har sedvanliga hyreskontrakt och andra avtal som anknyter till affärsverksamheten. I tabellen nedan presenteras ett sammandrag av avtalsansvaren.

Avtalsansvar

31.3.2011 31.3.2010

31.12.2010 31.12.2009 31.12.2008

Oreviderad

Reviderad

Hyreskontrakt för affärslokaler, miljoner euro På basis av bindande hyresavtal för affärslokaler minimihyror som ska betalas


Inom ett år Efter ett år


156,0

670,0


146,7

641,9


174,1

651,9


155,6

625,8


143,2

478,9

Totalt

826,1

788,6

826,0

781,4

622,1

Avgifter för leasingavtal, miljoner euro






Inom ett år

7,3

7,2

7,4

7,5

1,1

Efter ett år

11,2

17,4

12,8

19,1

0,9

Totalt

18,5

24,6

20,2

26,6

2,0


De pågående investeringarna är förutom ansvaret för hyreskontrakten inte anknutna till andra nämnvärda ansvarsförhållanden.


Hantering av finansiella risker

Koncernens finansiering och hantering av finansiella risker har koncentrerats till Stockmanns finansieringsfunktion i enlighet med de anvisningar som styrelsen har godkänt. Syftet med hanteringen av finansiella risker är att säkerställa en finansiering med rimliga priser för koncernen under alla förhållanden och att minska följderna av marknadsriskerna på resultatet och balansen. Koncernens finansieringsfunktion lyder under Xxxxxxxxx Oyj Abp:s verkställande direktör och ansvarar för hanteringen av finansiella risker och för de tillhörande säkringsåtgärderna inom koncernen. Stockmanns finansieringsfunktion fungerar också som koncernens interna bank. Stockmann har fastställt detaljerade direktiv för finansieringsledningen som inkluderar principerna för hantering av finansiella risker och hantering av likvida medel och finansiering. Affärsgrupperna har ett separat direktiv om säkring av valutapositionen.


Koncernens huvudsakliga finansiella risker utgörs av valutarisker, ränterisker, likviditetsrisker samt motpartsrisker.


De finansiella riskerna i koncernens balansräkning och de finansiella risker som anknyter till de kommersiella kassaflödena samt de tillhörande säkringarna rapporteras kvartalsvis till styrelsen och månadsvis till koncernledningen. Mer information om Bolagets hantering av finansiella risker presenteras genom en hänvisning i detta Prospekt till Bolagets bokslut för räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2010 i bilaga 29, sidorna 50-53.

Valutarisker

Koncernens valutarisker består av inköp och försäljning samt balansposter i utländsk valuta likasom av nettoinvesteringar i de utländska enheterna gjorda i valuta. De viktigaste försäljningsvalutorna är euro, svensk krona, rysk rubel, norsk krona och lettisk lats. De viktigaste inköpsvalutorna är euro, amerikansk dollar, svensk krona, Hongkongdollar, norsk krona och brittiskt pund.


Hanteringen av valutarisker i anslutning till kassaflödena från affärsverksamheten grundar sig på uppskattade kassaflöden under sex månader. Säkringstiden är i regel högst sex månader, och säkringsgraden för enskilda valutor kan variera mellan 0 och 100 procent.

Finansieringsledningen ansvarar för hanteringen av valutarisker i anknytning till fordringar och skulder i valuta i Stockmanns balansräkning. Säkringsgraden kan variera mellan 0 och 100 procent.


Stockmann skyddar sig selektivt genom lån eller derivat i valuta mot de valutarisker som ansluter sig till nettoinvesteringarna i valuta. Säkringsbesluten fattas av Stockmanns verkställande direktör på finansieringsledningens förslag, där en eventuell säkringsåtgärds inverkan på koncernens resultat, balans och kassaflöden samt säkringskostnaderna tas i beaktande.

Derivat och valutalån kan utnyttjas vid hanteringen av valutarisker.

Ränterisker

Fluktuationer i räntenivån inverkar på koncernens räntekostnader och -intäkter. Syftet med hanteringen av ränterisker inom koncernen är att minska den ovisshet om Stockmanns resultat som anknyter till förändringarna i räntenivån. Ränteriskerna hanteras genom att man sprider koncernens upplåning och placeringar dels i olika maturiteter, dels i instrument med rörlig eller fast ränta. Längden på låne- och placeringsportföljens räntefixeringsperiod är i genomsnitt högst fem år.

Räntederivat kan utnyttjas vid hanteringen av ränterisker.

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk avses risken för att ett företag blir insolvent till följd av otillräckliga likvida medel eller svårigheter med att få finansiering. Stockmann strävar efter att minska riskerna som hänför sig till finansieringstillgången genom kreditavtal av olika längd, omfattande finansieringsgrund, kreditlimiter samt genom upprätthållande av Bolagets anseende som en pålitlig gäldenär

bland fordringsägarna. För att minimera de finansiella riskerna har koncernens finansieringsutgifter de närmaste åren täckts med långfristiga kreditlimiter. Dessutom ska Stockmann ha en tillräckligt stor betalningsreserv. I genomsnitt ska Stockmanns betalningsreserv vara ett belopp som motsvarar kassautbetalningar för minst en månads affärsverksamhet. Till betalningsreserven räknas kassamedel och oanvända bundna och obundna finansiella resurser.

Kredit- och motpartsrisker

Försäljningsfordringarna och de fordringar som bygger på placeringar och derivatkontrakt utgör en kreditrisk för koncernen. Motpartsrisker som hänför sig till placeringar och derivatkontrakt hanteras med hjälp av motpartslimiter som har godkänts av styrelsen. Derivatkontrakt ingås endast med motparter som enligt bedömning uppvisar en god soliditet och en hög kreditvärdighet. Kassamedel placeras i sådana finansiella instrument som uppskattas vara likvida och i anslutning till vilka risken anses vara låg. Koncernen har inga betydande kreditrisker som anknyter till kommersiella försäljningsfordringar, eftersom fordringarna utgörs av en stor mängd små fordringar och merparten av kunderna är privatpersoner vars kreditvärdighet har kontrollerats.


Viktiga principer för upprättande av bokslutet


En detaljerad beskrivning av de principer för upprättande av bokslut som Stockmannkoncernen följer ingår i koncernbokslutet för räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2010 och har införlivats i detta Prospekt genom hänvisning. När koncernbokslutet upprättas i enlighet med den internationella bokslutspraxisen, är man tvungen att göra uppskattningar och antaganden om framtiden. Dessa inverkar på beloppen av tillgångar och skulder i balansräkningen, de upptagna eventualposterna och räkenskapsperiodens intäkter och kostnader. Dessutom är Xxxxxxx tvunget att använda övervägande när principerna för upprättande av bokslutet tillämpas och att ge uppskattningar när det till exempel gäller avskrivningstiderna, nedskrivningstesten, de latenta skatteskulderna och avsättningarna. Utfallen kan avvika från uppskattningarna och antagandena. De uppskattningar som har gjorts i anslutning till upprättandet av bokslutet bygger på ledningens mest gynnsamma uppfattning vid bokslutstidpunkten. Nedan beskrivs de viktigaste principerna och de viktigaste områdena där uppskattningarna och antagandena har tillämpats.


Principer för intäktsföring

Intäkterna för försäljning av varor upptas när de med ägandet av varor förenliga väsentliga riskerna och förmånerna har överförts på köparen. Huvuddelen av koncernens intäkter består av detaljförsäljning av varor antingen kontant eller med kreditkort.

Intäkterna bokförs vid varans försäljningstidpunkt.


För distansförsäljningens del reserverar man sig för returneringar genom att vid tidpunkten för bokslutet göra en empiriskt definierad returneringsperiodisering som justering till försäljningen. Räntan som hänför sig till Etäkauppas engångskrediter ingår i försäljningspriset och redovisas under omsättningen. För oanvända Lindex Club-poäng och av kunder i Ryssland insamlade Stockmann Master Card-poäng bokförs en reservering som minskar omsättningen och vars belopp bestäms utifrån erfarenhet och försäljningsstatistik. Reserveringen upptas på samma räkenskapsperiod som försäljningen till vilken den hänför sig. Intäkterna för en tjänst upptas när tjänsten har utförts.


Anställningsförmåner


Pensionsåtaganden

Pensionsarrangemangen klassificeras som förmånsbestämda och avgiftsbestämda. Lagstadgade och frivilliga pensionssystem är avgiftsbestämda i Finland och de flesta övriga av Stockmannkoncernens verksamhetsländer. För de avgiftsbestämda pensionsarrangemangen betalas pensionsavgifterna till ett pensionsförsäkringsbolag. De avgiftsbestämda arrangemangens betalningar redovisas som en kostnad i resultaträkningen för den räkenskapsperiod till vilken de hänför sig.


De förmånsbestämda pensionsarrangemangen grundar sig på aktuariella beräkningar som i sin tur grundar sig på antaganden om diskontoräntan, förväntad avkastning på de till pensionsarrangemangen hänförliga tillgångarna, framtida löneförhöjningar, inflation och personalens åldersstruktur. Uppskattningar som görs utifrån dessa antaganden inverkar på det sammanlagda pensionsåtagandet och det totala beloppet tillgångar som hänför sig till pensionsarrangemanget. Den del av de aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger det större av följande värden: dvs. tio procent av det existerande pensionsförpliktelsebeloppet eller tio procent av det verkliga värdet på de till pensionsarrangemanget hänförliga tillgångarna, upptas i resultaträkningen under kommande räkenskapsperioder för personernas genomsnittliga återstående anställningstid. Från nuvärdet på pensionsåtaganden som redovisas i balansräkningen avdras de till pensionsarrangemangen hörande tillgångarna värderade till det verkliga värdet på balansdagen, andelen icke-redovisade aktuariella vinster och förluster samt utgifter som grundar sig på en retroaktiv arbetsprestation.


Aktierelaterade ersättningar och förmåner

Aktieoptioner som beviljats till koncernens nyckelpersoner och stamkunder värderas till det verkliga värdet vid tidpunkten för beviljande och upptas i delposter såsom kostnader i resultaträkningen under den period som rätten uppstod. En kostnad som motsvarar de beviljade optionernas verkliga värde upptas under personalkostnader, vad gäller optionerna till nyckelpersoner och för stamkundsoptionernas del under övriga rörelsekostnader med lika stora motposter i eget kapital. De beviljade optionernas verkliga värde fastställs med hjälp av Black-Scholes-modellen som beaktar marknadsvillkor som påverkar prissättningen av optioner vid tidpunkten för beviljande. Dessutom uppskattas vid tidpunkten för beviljande antalet optioner som slutgiltigt förverkligas och deras beräknade giltighetstid. Det såsom kostnad upptagna beloppet korrigeras senare så att det motsvarar antalet slutgiltigt beviljade aktieoptioner.


När optionsrätter utnyttjas, bokförs betalningar för aktieteckningarna som grundar sig på optioner beviljade före den nya aktiebolagslagens ikraftträdande i aktiekapitalet och överkursfonden korrigerade med eventuella transaktionskostnader. Tillgångar som erhålls från sådana optionsplaner om vilka har beslutats efter att den nya aktiebolagslagen trätt i kraft, bokförs korrigerade med transaktionskostnader i enlighet med planens villkor i aktiekapitalet och fonden för inbetalt fritt eget kapital.

Kostnaderna för koncernledningens aktiebonussystem upptas i resultaträkningen under personalkostnader för den räkenskapsperiod vars resultat berättigar till aktiebonus.

Nedskrivningar

Bokföringsvärdena för tillgångsposter prövas regelbundet för att upptäcka eventuella indikationer på nedskrivningsbehov. Om dylika indikationer observeras, fastställs de kassaflöden som kan ackumuleras från tillgångsposten. Goodwill och varumärke har allokerats till enheter som genererar kassaflöden och de testas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. En nedskrivning redovisas om balansvärdet för tillgångsposten eller enheten som genererar kassaflöden överskrider det belopp som förväntas inflyta. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivningen för en enhet som genererar kassaflöden allokeras i första hand till goodwill som allokerats till enheten som genererar kassaflöde och därefter till att proportionellt minska enhetens övriga tillgångsposter.


Det genererade kassaflödet för immateriella och materiella tillgångar fastställs så, att det utgörs antingen av det verkliga värdet minskat med försäljningskostnader eller av ett högre nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till sitt nuvärde på basis av diskonteringsräntorna som beskriver ifrågavarande, kassagenererande enhets genomsnittliga kapitalkostnader före skatt.


Nedskrivning som hänför sig till materiella anläggningstillgångar samt övriga immateriella tillgångar, med undantag av goodwill, återförs, om det skett en förändring i uppskattningen som används vid bestämmande av kassaflöden som förväntas inflyta från tillgångsposten. Nedskrivningen återförs till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningsutgift eller ett lägre nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och uppskattade kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma en försäljning.


Värdet för omsättningstillgångarna har fastställts antingen genom en metod för vägt medelanskaffningspris eller genom en metod som baserar sig på detaljförsäljningspriset och som tillåts i standarden IAS2. Värdet för omsättningstillgångarna inkluderar de direkta kostnaderna för anskaffningen. Alla affärsenheter använder metoden för vägt medelanskaffningspris för värdering av omsättningstillgångarna. Utöver detta använder varuhusgruppen i Finland metoden som baserar sig på detaljförsäljningspriset och som tillåts i standarden IAS 2.


Derivatkontrakt och säkringsredovisning

Derivatkontrakt klassificeras under finansiella tillgångar eller skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen och förändringar i derivatkontraktens verkliga värde redovisas i resultaträkningen, med undantag av derivat för vilka kassaflödessäkring tillämpas och som uppfyller de i IAS 39 fastställda reglerna för säkringsredovisning.


Säkringsredovisning tillämpas på vissa valutaderivat som används för att säkra förväntade försäljningar och inköp i valuta och som uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt standarden IAS 39. Det säkrade kassaflödet måste vara mycket sannolikt och det ska i sista hand ha resultatpåverkan. Förändringar i det verkliga värdet på derivatinstrument som gjorts i syfte att säkra kassaflöden redovisas i fond för verkligt värde under eget kapital och en eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. Förändringar i verkligt värde i eget kapital redovisas i resultaträkningen under korrigeringsposterna för försäljning eller inköp under samma period, som de förväntade transaktioner som är föremål för säkringsredovisning redovisas i resultaträkningen. I de fall det säkrade kassaflödet inte längre förväntas bli realiserat, överförs den tillhörande förändringen av verkligt värde, som redovisats från säkringsinstrumentet direkt under eget kapital, till resultaträkningen.


Säkringsredovisning tillämpas på vissa lån i valuta som säkrar nettoinvesteringar i valuta som gjorts i utländska enheter. Förändringar i säkringsinstrumentets verkliga värde upptas under omräkningsdifferens i eget kapital. Vinster eller förluster för säkring av nettoinvesteringar som upptagits under omräkningsdifferenser överförs till resultaträkningen då nettoinvesteringen avyttras i sin helhet eller delvis.


Säkringsförhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet dokumenteras vid inledning av säkringen. Dokumentationen inkluderar uppgifter om säkringsinstrumentet och posten som säkras, karaktären av risken som säkras, målsättningen med riskhanteringen samt effektivitetskalkyler. Säkringsförhållandet bör vara effektivt och effektiviteten granskas såväl i förväg som i efterskott. Effektiviteten testas vid varje bokslutstidpunkt.


Tillämpning av nya eller omarbetade IFRS-standarder


Koncernen börjar tillämpa alla standarder, standardändringar och tolkningar den dag då de träder i kraft. Om de träder i kraft någon annan dag än räkenskapsperiodens första dag, tillämpas de från och med ingången av den räkenskapsperiod som följer på ikraftträdandedagen.


Ändring av standarden IAS 32 Finansiella instrument: klassificering – Classification of Rights Issues, träder i kraft 1.2.2010 eller under senare räkenskapsperioder. Ändringen gäller hur aktier, optioner eller teckningsrätter ska bokföras om de uttrycks i annan valuta än emittentens funktionella valuta (klassificering). Ändringarna är inte betydande för följande koncernbokslut.


Förbättringar av IFRS-standarder (Improvements to IFRSs), som huvudsakligen börjar gälla för räkenskapsperioder som börjar 1.7.2010 eller senare. Genom Annual Improvements-proceduren sammanställs små och mindre brådskande ändringar av

standarderna till en helhet och implementeras en gång per år. Standardändringarna har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.


Den omarbetade standarden IAS 24 Upplysningar om närstående gäller för räkenskapsperioder som börjar 1.1.2011 eller senare. Definitionen för närstående preciseras och kraven på bilageuppgifter som berör vissa organisationer med anknytning till den offentliga makten förändras. Förändringarna kommer inte att ha någon betydande inverkan på det kommande koncernbokslutet.


Standarden IFRS 9 Financial Instruments börjar gälla för räkenskapsperioder som börjar 1.1.2013 eller senare. IFRS 9 är första skedet av det projekt som strävar efter att ersätta IAS 39 med en ny standard. Finansinstrumentens värderingssätt förenklas.

Finanstillgångarna fördelas efter bedömning i värderingar enligt periodiserad anskaffningsutgift och i värderingar enligt gängse värde. Direktiven i IAS 39 gällande värdeminskningstest och beräkning av säkringar förblir i kraft. Om standarden tas i bruk före den räkenskapsperiod som inleds 1.1.2012, behöver inte tidigare perioders siffror korrigeras. Standarden har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.


IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument kommer att gälla för räkenskapsperioder som börjar 1.7.2010 eller senare. Tolkningen behandlar hur redovisningen bör ske om företaget omförhandlat villkor för en finansiell skuld som resulterat i att företaget emitterar egenkapitalinstrument till en lånegivare i företaget som helt eller delvis utsläcker den finansiella skulden. Förändringarna kommer inte att ha någon inverkan på det kommande koncernbokslutet.


Ändringar av IFRIC 14 IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan

–gäller för räkenskapsperioder som börjar 1.1.2011 eller senare. Ändringen innebär att företag i vissa fall som tillgång i balansräkningen får redovisa frivilliga förskottsbetalningar när det finns ett lägsta fonderingskrav. Förändringarna kommer inte att ha någon inverkan på det kommande koncernbokslutet.

BRANSCHÖVERSIKT


De ekonomiska problemen som började till följd av finanskrisen i USA orsakade hösten 2008 en lågkonjunktur som snabbt och kraftigt spred sig i den globala ekonomin. Konsumtionsefterfrågan minskade betydligt på Stockmanns alla marknadsområden. Lågkonjunkturen fördjupades under år 2009 och av de marknader på vilka Stockmann är verksamt är den ekonomiska krisen speciellt svår i Baltikum. Några av de för Stockmann viktiga valutakurserna försvagades också kraftigt i förhållande till euron.


Den globala ekonomin svängde uppåt under år 2010, ledd av utvecklingen på marknaderna. I Norden och Ryssland växte konsumentefterfrågan och konsumenternas förtroende förstärktes. I slutet av året svängde ekonomin även i Baltikum. Den återupplivade ekonomiska utvecklingen påverkar konsumenternas köpbeteende och köpkraft på koncernens alla marknadsområden.


Stockmanns ledning bedömer att konsumenternas förtroende kommer att bibehållas på en fortsatt hög nivå under år 2011 inom de viktigaste marknadsområdena. Tillväxten på den ryska marknaden förväntas vara större än i Norden eller övriga Europa. Trycket på höjda konsumentpriser samt snabba och oväntade växlingar på marknaderna kan ändå komma att påverka konsumenternas beteende. Som en följd av instabiliteten på finansmarknaden kan valutakurserna fortsättningsvis komma att fluktuera kraftigt.

Utvecklingen på finansmarknaden har en betydande effekt också på den allmänna ekonomiska utvecklingen inom euroområdet.


Finland


Under de senaste åren har konkurrensen inom detaljhandeln blivit allt hårdare i Finland. Till följd av att nya köpcenter öppnas ökar antalet kvadratmeter inom detaljhandeln och även utbudet blir mångsidigare. Dessutom får nya och i synnerhet internationella butikskedjor möjlighet att öppna butiker. En stor del av försäljningsökningen i exempelvis modebranschen hänför sig till butiker som hör till nya och ofta internationella butikskedjor.


Detaljhandeln i Finland är tämligen koncentrerad. Den domineras av integrerade handelsgrupper, handelskoncerner och butikskedjor i olika branscher, varav en stor del är internationella. Marknaden är relativt långt utvecklad, och Stockmanns ledning anser att det inte är ekonomiskt ändamålsenligt att grunda fler Stockmannvaruhus som följer det nuvarande konceptet i Finland. Likaså bedömer Stockmanns ledning att antalet Seppälä-butiker i Finland redan är optimalt, och för att kunna växa måste Bolaget internationaliseras och söka sin tillväxt främst på utländska tillväxtmarknader.


I distanshandeln ser Stockmanns ledning emellertid avsevärda tillväxtmöjligheter i Finland. Stockmann har satsat kraftigt på näthandeln samt på att nå den finländska marknaden genom många kanaler. I september 2010 öppnades Stockmannvaruhusens egen nätbutik xxxxxxxxx.xxx.


Sverige och Norge


Marknadsläget i Sverige och Norge är likadant som i Finland. Marknaden i dessa länder är också synnerligen utvecklad och konkurrensen hård. Lindex har en stabil marknadsställning, men tillväxtmöjligheterna är begränsade även i dessa länder. Enligt Stockmanns ledning måste också Lindex i framtiden söka tillväxt utomlands på samma sätt som de övriga Stockmanns modekedjor.


Baltikum


Invånarantalet och ekonomin i Baltikum är tämligen små, och konkurrensen i synnerhet i Estland är väldigt hård. Även om konjunkturläget förbättrades skulle tillväxten inskränkas av den mogna marknaden. Enligt Stockmanns ledning är det möjligt att på ett lönsamt sätt grunda endast ett Stockmannvaruhus som följer det nuvarande konceptet i varje baltiskt land, och likaså är det endast möjligt att lönsamt grunda ett begränsat antal butiker som hör till Stockmanns modebutikskedjor i dessa länder.


Polen, Tjeckien och Slovakien


Stockmanns modekedjor bedriver affärsverksamhet i Polen, Tjeckien och Slovakien. Affärsverksamheten är i begynnelsestadiet. Polen har nästan 40 miljoner invånare och landet har klarat sig bra, trots den ekonomiska krisen. Uppfattningen hos Stockmanns ledning är att Polen erbjuder en potentiell framtida tillväxtmarknad för Stockmanns modekedjor. Lindex första butik inledde sin verksamhet i mars 2011.


Marknaderna i Tjeckien och Slovakien skiljer sig inte nämnvärt från marknaderna i de västeuropeiska länderna. Konkurrensen inom modehandeln är hård, och de stora internationella kedjorna verkar på marknaden. I enlighet med sin strategi utvidgade Lindex under år 2010 framgångsrikt sin verksamhet till marknaderna i Tjeckien och Slovakien.


Ryssland och Ukraina


Den snabba ekonomiska utvecklingen i Ryssland gjorde att den ekonomiska tillväxten i landet i åratal låg på en betydligt högre nivå än i Finland. Detta erbjöd Stockmann utmärkta möjligheter att utvidga sin verksamhet på en marknad som utvecklades i snabb takt. Moskva är den största staden i Europa, och även S:t Petersburg är en av de största städerna i världsdelen. I Ryssland finns det dessutom tio andra miljonstäder och 40 städer med mer än en halv miljon invånare. Stockmannkoncernens nyetableringar riktas till de största städerna i Ryssland. Nyetableringarna inom Stockmanns varuhushandel koncentrerades först till Moskva. I november 2010 öppnades i S:t Petersburg köpcentret Xxxxxx Centre med sina varuhus. I november 2011 öppnade också ett Stockmann- varuhus i Jekaterinburg, som är beläget nästan 1 700 km öster om Moskva. Jekaterinburg har cirka 1,4 miljoner invånare och är

Ryssland fjärde största stad. Stockmannkoncernens modekedjor har öppnat butiker i flera ryska städer.


I de stora ryska städerna finns det många stora och moderna köpcentrum med hypermarketar och butiker som hör till internationella specialbutikskedjor och märkesvaruföretag. Både Stockmannvaruhusen och koncernens specialbutikskedjor har placerats i dessa nya köpcentrum. Stockmanns ledning anser att Stockmanns varuhus har fått ett bra mottagande av kunderna i Ryssland.

Konsumenternas förtroende för den egna ekonomin har stärkts i Ryssland. Enligt Xxxxxxxx ledning motsvarar de förmånliga modekläder som Stockmanns modekedjor erbjuder i sin tur utmärkt den ryska ungdomens behov: deras modemedvetenhet och konsumtionslust ligger på en hög nivå, men de disponibla inkomsterna är i genomsnitt relativt låga.


Byråkratin är en väsentlig del av verksamhetsbetingelserna i Ryssland. Också verksamhetsmiljön är osäker, bland annat på grund av affärskulturen och landets outvecklade infrastruktur. Seppälä har öppnat två butiker i Ukraina som ingår i samma geografiska segment som Ryssland i Stockmanns bokslutsinformation. När det gäller verksamhetsomgivningen är Ukraina likadant som Ryssland. Affärsverksamheten i Ukraina är ännu i begynnelseskedet. Under högkonjunkturen visade Ukraina ändå inte en lika snabb tillväxt som Ryssland, och landet har avsevärda politiska problem som kan inverka på verksamhetsbetingelserna i Ukraina.


Förändringar i omgivningen som har inverkat eller kan inverka på Bolagets affärsverksamhet


Stockmanns ledning har inte någon kännedom om sådana ekonomiska, finansiella, finanspolitiska eller andra politiska beslut eller omständigheter som gäller koncernens marknadsområden, som antingen direkt eller indirekt har inverkat eller kan inverka på Stockmanns affärsverksamhet i betydande mån.


Affärsverksamhetsriskerna i Ryssland är större än i Norden och Baltikum och verksamhetsmiljön är mer instabil, bland annat på grund av affärsverksamhetskulturen och den outvecklade infrastrukturen i landet. Den grå ekonomins andel av framför allt importen av konsumtionsvaror är fortfarande stor, vilket gör att konkurrensen snedvrids. Rysslands eventuella medlemskap i Världshandelsorganisationen WTO skulle sannolikt förtydliga konkurrensläget då bland annat tullavgifterna skulle minska.


Försäljning, omsättning och rörelsevinst per rörelsesegment och marknadsområde


I tabellerna nedan presenteras fördelningen av Bolagets försäljning, omsättning och rörelsevinst per rörelsesegment och marknadsområde: Sedan början av år 2010 har Bolagets ledning följt upp omsättningen i stället för försäljningen när den har uppskattat hur volymerna i affärsverksamheten utvecklas.


Hobby Halls affärsverksamhet integrerades i varuhusgruppens affärsverksamhet 1.1.2010, och Hobby Hall har varit en del av varuhusgruppen sedan början av år 2010. Varuhusgruppens omsättning och rörelsevinst 1.1–31.3.2010 omfattar Hobby Hall, och de oreviderade siffrorna för jämförelseåret 2009 har ändrats på motsvarande sätt.


I samband med upprättandet av bokslutet för år 2010 noterade koncernen ett fel avseende räkenskapsperioderna 2008 och 2009. Felet korrigerades retroaktivt för räkenskapsperioderna 2008 och 2009 i enlighet med kraven i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar av fel.


Omsättning enligt affärssegment och marknadsområden Affärssegment

Omsättning 1-3/2011 1-3/2010 1-12/2010 1-12/2009 1-12/2008

Oreviderad

Reviderad

Oreviderad

Varuhusgruppen

256,4

226,0

1 099,9

1 030,0

1 185,5

Lindex

123,3

115,7

578,7

527,0

540,2

Seppälä

27,9

30,8

143,2

139,5

151,9

Ofördelade

0,1

0,1

0,0

1,9

1,1

Koncernen

407,7

372,6

1 821,9

1 698,5

1 878,8


Marknadsområden


Omsättning 1-3/2011 1-3/2010 1-12/2010 1-12/2009 1-12/2008

Oreviderad

Reviderad

Oreviderad

Finland

212,2

204,4

987,8

948,0

1 021,8

Sverige och Norge **

102,5

96,9

480,6

439,2

460,2

Baltikum och Mellaneuropa ***

28,5

25,8

123,7

129,6

179,8

Ryssland och Ukraina

64,5

45,5

229,8

181,8

217,0

Koncernen

407,7

372,6

1 821,9

1 698,5

1 878,7


Rörelsevinst enligt affärssegment och marknadsområden

Affärssegment


Rörelsevinst, milj. euro 1-3/2011 1-3/2010 1-12/2010 1-12/2009* 1-12/2008*

Oreviderad

Reviderad

Oreviderad

Varuhusgruppen

-14,8

-8,2

32,9

22,8

54,8

Lindex

-7,9

2,1

54,8

62,1

57,6

Seppälä

-4,9

-0,9

9,0

8,0

14,6

Ofördelade

-2,3

-2,1

-7,9

-7,9

-6,1

Koncernen

-29,9

-9,2

88,8

85,1

120,7


Marknadsområden


Rörelsevinst, milj. euro 1-3/2011 1-3/2010 1-12/2009 1-12/2008* 1-12/2007*

Oreviderad

Reviderad

Oreviderad

Finland

-10,7

-3,3

44,9

54,3

71,1

Sverige och Norge **

-3,1

5,1

57,1

61,2

56,2

Baltikum och Mellaneuropa ***

-2,5

-2,4

1,0

-4,4

10,7

Ryssland och Ukraina **

-13,6

-8,5

-14,2

-26,0

-17,3

Koncernen

-29,9

-9,2

88,8

85,1

120,7


* Xxxxxxxxxx för felet åren 2008-2009. Effekterna av korrigeringen presenteras i not 30 till koncernbokslutet för år 2010.

** Lindex

*** Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Slovakien, Polen

STOCKMANNS AFFÄRSVERKSAMHET


Allmänt

Stockmann är ett på Helsingfors Börs noterat detaljhandelsföretag som grundades 1.2.1862. Bolaget har tre affärsenheter: varuhusgruppen som omfattar varuhus, specialbutikskedjor och distanshandlarna Xxxxxxxxx.xxx, Akademiska Bokhandeln och Hobby Hall; Lindex som hör till de ledande modekedjorna i Nordeuropa samt modebutikskedjan Seppälä. Varuhusgruppen har verksamhet i Finland, Ryssland, Estland och Lettland. Lindex har verksamhet i Finland, Sverige, Norge, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien och Slovakien, och därutöver franchisingbutiker i Förenade Arabemiraten (Dubai), Saudiarabien och Bosnien-Hercegovina samt en näthandel som omfattar hela EU. Seppälä har verksamhet i Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina.


År 2010 uppgick Stockmanns omsättning till 1 821,9 miljoner euro, och vinsten före skatt var 74,2 miljoner euro. År 2009 uppgick Stockmanns omsättning till 1 698,5 miljoner euro, och vinsten före skatt var 61,1 miljoner euro. År 2008 uppgick Stockmanns omsättning till 1 878,7 miljoner euro, och vinsten före skatt var 71,7 miljoner euro. Balansomslutningen per 31.12.2010 var 2 053,8 miljoner euro.


Historia

Stockmann grundades 1.2.1862. Då övertog G.F. Stockmann, som var född i Tyskland, butiken som han hade grundat vid Salutorget i Helsingfors. Den ursprungliga ägaren till butiken var affärsman Xxxxx Xxxxxxxx, men G.F. Stockmann hade från första början, under tre år, lett butiken i eget namn. År 1880 flyttades verksamheten intill Senatstorget i Helsingfors, där Stockmann öppnade ett modernt varuhus.


År 1902 ändrades enpersonsföretaget till ett aktiebolag vid namn G.F. Stockmann Aktiebolag. G.F. Stockmann och hans söner Xxxx och Xxxxx var delägare. I slutet av år 1918 bildades ett nytt aktiebolag med ett bredare ägarunderlag. Affärsverksamheten, fastigheterna och omsättningstillgångarna som hade tillhört G.F. Stockmann Aktiebolag överfördes till det nya bolaget året därpå. Mellan åren 1911 och 1920 köpte Stockmann stegvis det nuvarande varuhuskvarteret i Helsingfors centrum. Varuhuset blev färdigt år 1930. Samma år köpte Stockmann Akademiska Bokhandeln, som i dag har totalt sju butiker i anslutning till Stockmanns alla varuhus i Finland. År 1942 noterades Stockmanns aktier på Helsingfors Börs.


Stockmann sålde bilar sedan början av 1900-talet. År 1955 började Stockmann bedriva modern bilhandel, först som distriktsförsäljare av Ford-bilar. Affärsverksamheten med bilar såldes år 2006.


Stockmanns första lokala varuhus öppnades i Tammerfors år 1957. År 1962 grundade Stockmann dagligvaruhandelskedjan Sesto som avyttrades år 1999. År 1985 köpte Stockmann postorderföretaget Oy Hobby Hall Ab som blev ett av Stockmanns dotterbolag och en av affärsenheterna. Sedan början av år 2010 ingår Hobby Halls affärsverksamhet i moderbolagets varuhusgrupp.


Xxxxx Xxxxx, som är viktiga för Stockmanns affärsverksamhet, gick för första gången av stapeln i april 1986.


År 1988 köpte Stockmann Seppälä som blev Stockmanns dotterbolag och affärsenhet. Seppälä är den mest omfattande modekedjan i Finland och Estland och växer även i Ryssland, Lettland, Litauen och Ukraina. År 1989 öppnade Stockmann sina första butiker i Ryssland tillsammans med samarbetsföretaget Kalinka; det handlade om två valutabutiker i Moskva. År 1990 avstod Stockmann från partihandeln som företaget hade bedrivit sedan grundandet. År 1993 öppnade Stockmann en butik som sålde kläder och hushållsmaskiner i Tallinn. Stockmann öppnade sitt första utländska varuhus, varuhuset i Tallinn, år 1996.


Bolagets bolagsform ändrades till offentligt aktiebolag år 1998. Bolagets firmanamn ändrades till Stockmann Oyj Abp, på engelska Stockmann plc. Samma år öppnade Stockmann sitt första varuhus i Moskva. År 2000 öppnades Hobby Hall Online som snabbt blev en av de ledande nätbutikerna för konsumenter i Finland. Stockmann öppnade år 2002 på franchisingbasis den första butiken inom den internationella modekedjan Zara i Helsingfors. Samma år öppnades de första butikerna i kosmetikkedjan Stockmann Beauty. År 2003 öppnade Stockmann ett varuhus i Riga centrum. Samma år öppnade Stockmann den första Zara-butiken i Ryssland. År 2006 såldes Zaras affärsverksamhet i Ryssland till den spanska koncernen Inditex som äger varumärket Zara. År 2005 öppnade Stockmann de första franchisingbaserade butikerna i modekedjan Bestseller i Moskva.


År 2005 öppnade Stockmanns sjunde varuhus i Finland sina dörrar i köpcentret Jumbo i Vanda. Enligt Stockmanns ledning öppnar Bolaget inte i nuläget fler varuhus som följer det nuvarande konceptet i Finland, utan varuhushandeln utvidgas i utlandet. År 2006 sålde Stockmann sin bilaffärsverksamhet till tre aktörer inom detaljhandeln.


I februari 2007 öppnades Stockmanns fjärde varuhus i Moskva i köpcentret Mega, som har byggts av Ikea, i sydöstra Moskva. De första två Nike-butikerna öppnades i S:t Petersburg inom ramen för ett samarbetsavtal. Hobby Hall inledde distanshandeln i Litauen. I december 2007 köpte Stockmanns dotterbolag Stockmann Sverige AB:s filial i Finland genom ett offentligt köpeanbud 97,8 procent av den svenska modekedjan AB Lindex (publ) aktier. Anskaffningsutgiften för hela aktiestocken i Lindex är 851,7 miljoner euro. Lindex konsoliderades i Stockmannkoncernen 6.12.2007. Den offentliga noteringen av Lindex aktier på OMX

Nordiska Börs Stockholm AB upphörde 18.1.2008. År 2008 skaffade sig Stockmann via inlösenförfarande hela aktiestocken i Lindex. Lindex första butik i Ryssland och de första fem franchisingbaserade Lindex-butikerna öppnades år 2008 i Saudiarabien.


Till följd av hyresvärdens verksamhet som av Bolagets ledning ansågs strida mot avtalet var Stockmann tvunget att stänga varuhuset i köpcentret Smolenskaja Passage i Moskva i maj 2008. En noggrannare beskrivning finns nedan i avsnittet ”Stockmanns affärsverksamhet – Rättegångar”.


I februari 2009 öppnades ett nytt Stockmannvaruhus i det nya köpcentret Metropolis i Moskva. Hobby Halls distanshandel i Ryssland och alla affärsverksamheter i Baltikum lades ned före utgången av år 2009. Lindex inledde sin verksamhet i Slovakien. Affärsverksamheten Nike uppnådde inte de försäljnings- och avkastningsmål som Stockmann hade ställt upp för den, och i slutet av år 2008 avstod Stockmann från de totalt sju Nike-butikerna.


Distanshandelsbolaget Hobby Halls verksamhet sammanslogs med Stockmanns varuhusgrupp i början av år 2010. I mars öppnades ett nytt Stockmannvaruhus i köpcentret Golden Babylon i Moskva. I april 2010 öppnade Lindex franchisingpartner en butik på ett nytt marknadsområde, i Dubai i Förenade Arabemiraten och i maj öppnade en ny franchisingpartner en butik i Bosnien- Hercegovina. Stockmannvaruhusen övergick till flerkanalshandel då nätbutiken Stockmann öppnades i september. I november 2010 firades invigningen av köpcentret Nevsky Centre och varuhuset alldeles i centrum av S:t Petersburg. I köpcentret har också Lindex, Seppälä och Bestseller sina butiker. Den totala investeringen i köpcentret var cirka 185 miljoner euro. Det omfattande utvidgnings- och renoveringsprojektet i Helsingforsvaruhuset slutfördes planenligt i november. Investeringen i den utvidgade delen av varuhuset uppgick till 198 miljoner euro och därtill utfördes betydande renoverings- och saneringsåtgärder.


Lindex nätbutik, som verkar inom hela EU-området, öppnades i januari 2011. Lindex första butik i det nya verksamhetslandet Polen invigdes likaså i mars 2011. Stockmanns sjunde varuhus i Ryssland invigdes i Jekaterinburg 30.3.2011, det är Stockmanns första varuhus utanför S:t Petersburg och Moskva.


Väsentliga styrkor


Stockmanns ledning tror att Stockmanns ställning som en stor detaljhandelskoncern som har verksamhet i flera länder bygger på följande väsentliga styrkor:


Starka varumärken

Stockmann har starka och uppskattade varumärken i de nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Stockmann, Lindex, Seppälä och Hobby Hall är väldigt kända varumärken på sina marknadsområden. Stockmanns ledning tror att flera positiva egenskaper, såsom kvalitet, kundservice och tillförlitlighet, kopplas samman med Stockmanns varumärke.


Stark marknadsställning

Stockmann har en stark marknadsställning i de nordiska länderna, Ryssland och Baltikum. Stockmannvaruhusen samt Seppäläs och Lindex butiker finns på centrala affärsplatser. Stockmanns ledning tror att koncernens förmåga att skaffa bra handelsplatser som passar kundprofilen är en av de väsentliga faktorer som stöder tillväxtstrategin.


Erfaren och motiverad ledning och personal som är engagerad i arbetet

En yrkeskunnig och motiverad personal hör till Stockmanns viktigaste konkurrenstrumfar. Stockmanns ledning är djupt förtrogen med detaljhandeln och har visat sin förmåga att på ett framgångsrikt sätt leda och utveckla verksamheten. Stockmann verkar aktivt för att utveckla personalens kompetens, engagemang och trivsel i en allt hårdare konkurrenssituation och för att förbättra flexibiliteten, produktiviteten och innovationsförmågan i verksamheten under snabbt föränderliga förhållanden.


Stark ställning i de nordiska länderna, tillväxt framför allt i Ryssland och Baltikum

Stockmanns affärsverksamhet har varit och förväntas i framtiden vara stabil och lönsam i Finland, Sverige och Norge, där tillväxtmöjligheterna är begränsade på grund av den mogna marknaden. Stockmanns ställning har också snabbt förstärkts på den ryska och den baltiska marknaden där det enligt Stockmannledningens uppskattning finns stora tillväxtmöjligheter på lång sikt trots det rådande ekonomiska läget, tack vare den nuvarande utvecklingen i dessa områden och speciellt de omfattande naturtillgångarna i Ryssland. Modekedjan Lindex söker också tillväxt genom att expandera till nya marknader i Mellaneuropa, främst i Polen, Tjeckien och Slovakien.


Affärsstrategi

Stockmanns strategiska mål är en lönsam tillväxt och en ställning som ledande detaljhandelsföretag med flera kanaler på utvalda marknadsområden. För närvarande är de huvudsakliga marknadsområdena Finland, Sverige, Norge, Ryssland och Baltikum.

Stockmann har fyra huvudsakliga affärskoncept: varuhusen, modekedjorna Seppälä och Lindex samt en expanderande distanshandel. I framtiden sker tillväxten allt mer i utlandet, speciellt i Ryssland. Enligt Bolagets strategi kommer varuhusgruppen, Lindex och Seppälä att expandera i utlandet enligt planerna. Hobby Hall drog sig tillbaka från den baltiska marknaden före utgången av augusti 2009 och sammanslogs i början år 2010 med varuhusgruppen, där verksamheten fortsätter under ett eget varumärke. Parallellt inleddes näthandeln under varumärket Stockmann hösten 2010. Dessutom verkar Akademiska Bokhandelns nätbuik inom varuhusgruppen. Alla distanshandelsvarumärken har egna marknadsförings-, produkt- och kundprofiler.

Till Stockmanns expansionsstrategi hör även kedjeverksamhet med utvalda franchisingpartners i Ryssland. Stockmann har ett franchisingpartnerskap med det danska modehuset Betseller i syfte att öka försäljningen i Ryssland. Stockmann öppnade sin första Bestsellerbutik i Ryssland år 2004, och i dag finns det 20 butiker.


Lindexkedjan utvidgas i Mellanöstern och Balkan genom franchisingsamarbete. Lindex inledde sin verksamhet i Mellanöstern år 2008 och avsikten är att under de fem kommande åren öppna cirka 30 nya butiker i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. För tillfället finns det fjorton franchisingbutiker i Saudiarabien och en i Förenade Arabemiraten (Dubai). Dessutom har Lindex inlett ett nytt franchisingsamarbete i Bosnien-Hercegovina där det nu finns två butiker.


Ekonomiska mål


I och med att Stockmanns koncernstruktur förändrades betydligt efter förvärvet av Lindex i slutet av år 2007 satte Stockmanns styrelse i juni 2008 upp nya långsiktiga ekonomiska mål. Tidsplanen för de långsiktiga ekonomiska målen försköts på sommaren 2010 till följd av konsekvenserna av den internationella finanskrisen med två år framåt till 2015. Målet är att före år 2015 uppnå en rörelsevinst på minst 12 procent av omsättningen, en avkastning på minst 20 procent på sysselsatt kapital och en försäljningsökning som är snabbare än tillväxten på marknaden. Det uppsatta soliditetsmålet är minst 40 procent.


Koncernstruktur

Stockmannkoncernens moderbolag är Stockmann Oyj Abp. Moderbolagets verksamhet omfattar varuhusgruppens verksamhet i Finland, fastighetsförvaltningen och koncernens administrativa funktioner. I Finland bedrivs varuhusgruppens affärsverksamhet förutom av moderbolaget även av dess helägda dotterbolag Z-Fashion Finland Oy, som enligt ett franchisingavtal bedriver affärsverksamheten Zara i Finland. Varuhusgruppens affärsverksamhet bedrivs i Ryssland av moderbolagets helägda holdingbolag Oy Stockmann Russia Holding Ab:s helägda ryska dotterbolag XXX Xxxxxxxxx, i Estland av moderbolagets helägda estniska dotterbolag Xxxxxxxxx AS och i Lettland av moderbolagets helägda lettiska dotterbolag SIA Stockmann. I Ryssland äger Oy Stockmann Russia Holding Ab också dotterbolaget OOO Stockmann Stp Centre, som äger köpcentret Nevsky Centre i S:t Petersburgs centrum.


Den svenska modekedjan AB Lindex förvärvades av Stockmann i december 2007. Bolaget är nu ett helägt dotterbolag till Stockmann Sverige AB som är Stockmann Oyj Abp:s helägda dotterbolag. AB Lindex äger till hundra procent bl.a. dotterbolagen i Sverige (Lindex Sverige AB), Norge (Lindex AS), Finland (Lindex Oy), Estland (Lindex AS), Lettland (Lindex SIA), Litauen (Lindex UAB), Polen (Lindex PL.sp.zo.o), Tjeckien (Lindex s.r.o.) och Slovakien (Lindex Slovakia s.r.o.). Affärsverksamheten i Ryssland bedrivs av XXX Xxxxxxxxx.


Affärsverksamheten Hobby Hall övergick i början av år 2010 från moderbolagets helägda dotterbolag Oy Xxxxx Xxxx Ab till moderbolaget. Oy Hobby Hall Ab fusionerades med moderbolaget i juni 2010.


Seppäläs affärsverksamhet bedrivs i Finland av moderbolagets helägda dotterbolag Seppälä Oy, i Estland av moderbolagets helägda estniska dotterbolag Stockmann AS, i Lettland av moderbolagets helägda lettiska dotterbolag SIA Stockmann, i Litauen av moderbolagets helägda litauiska dotterbolag UAB Stockmann, i Ukraina av moderbolagets helägda holdingbolag Oy Stockmann Russia Holding Ab:s helägda ukrainska dotterbolag XXX Xxxxxxxxx och i Ryssland av XXX Xxxxxxxxx, ett helägt dotterbolag till Stockmann Russia Holding Ab.


I detta avsnitt ges en beskrivning av Stockmanns viktigaste dotterbolag. Mer information om koncernens dotterbolag har införlivats i detta Prospekt genom hänvisning till Bolagets bokslut för räkenskapsperioden som avslutades 31.12.2010 på sidan 70.


Affärsenheter


Sedan början av år 2010 har Stockmann tre affärsenheter: varuhusgruppen, Lindex och Seppälä. Varuhusgruppen består av varuhusen, specialbutikskedjorna samt distanshandeln och säljer följande produktgrupper: mode, livsmedel, fritids- och hobbyprodukter, hushållsprodukter samt böcker, tidningar och papper. Lindex säljer kläder och accessoarer för damer och barn, i Sverige även kosmetikprodukter. Seppälä säljer kläder och accessoarer för damer, herrar och barn samt damskor och kosmetik.


I tabellen nedan presenteras den årliga omsättningen för Stockmanns respektive affärsenheter och deras andel av den totala omsättningen för koncernens fortlöpande verksamhet.



Varuhusgruppen*

Lindex

Seppälä


2008


x, x %


x, x %


x, x %

2009

1 030,0 mn e, x %

527,0 mn e, x %

139,5 mn e, x %

2010

1 099,9 mn e, 60 %

578,7 mn e, 32 %

143,2 mn e, 8 %

* Hobby Halls affärsverksamhet sammanslogs med varuhusgruppen 1.1.2010 och jämförelsetalen har justerats i motsvarande grad.


Varuhusgruppen


Allmänt

Varuhusgruppen är koncernens största affärsenhet mätt i omsättning. År 2010 utgjorde varuhusgruppens omsättning 60 procent av Stockmanns omsättning. I Finland har varuhusgruppen sju varuhus; flaggskeppet i Helsingfors centrum och totalt sex andra varuhus i stora städer. Till varuhusgruppen hör dessutom sju Akademiska Bokhandlar i anslutning till varuhusen i Finland, 14 Stockmann Beauty-butiker i olika delar av Finland, fyra franchisingbaserade Zara-butiker och en Outletbutik samt nätbutikerna Xxxxxxxxx.xxx och Xxxxxxxxxxx.xxx. I Finland bedriver Hobby Hall postorderförsäljning och näthandel och har dessutom en butik som stöder distanshandeln.


Varuhusgruppen har fem varuhus i Moskva i Ryssland, ett köpcenter och varuhus i S:t Petersburg samt ett varuhus i Jekaterinburg. Dessutom har varuhusgruppen ett varuhus i Tallinn i Estland respektive Riga i Lettland. Varuhusgruppen har dessutom den franchisingbaserade modekedjan Bestseller med 20 butiker i Ryssland. I Ryssland och Estland finns också Outletbutiker.


Varuhusgruppens omsättning för år 2010 uppgick till 1 099,9 miljoner euro. Rörelsevinsten uppgick till 32,9 miljoner euro. I slutet av år 2010 hade varuhusgruppen 9 806 anställda.


Varuhus

I Finland har Stockmann sju varuhus: i Helsingfors centrum, Östra centrum i Helsingfors, i köpcentret Jumbo i Vanda, i Hagalund i Esbo och i Tammerfors, Åbo och Uleåborg.


Varuhusgruppens finländska flaggskepp i Helsingfors centrum är det största varuhuset i Norden. Varuhuset har en försäljningsyta på cirka 50 000 kvadratmeter. År 2006 inledde Stockmann ett omfattande utbyggnads- och ombyggnadsprojekt vid namn Alla Tiders Stockmann i varuhuset i Helsingfors centrum. Inom projektet utökades varuhusets försäljningsyta med cirka 10 000 kvadratmeter genom att ombygga vissa lokaler som använts för annat ändamål till försäljningsutrymmen och genom att bygga nya utrymmen. Varuhuset fick även nya utrymmen för varuhantering och service samt en ny kundparkering. Projektinvesteringen uppgick till 198 miljoner euro. I anslutning till projektet utfördes dessutom omfattande renoverings- och saneringsarbeten.


I utlandet har Stockmann sju varuhus i Ryssland samt ett varuhus i Tallinn i Estland respektive Riga i Lettland. I Ryssland finns fem varuhus i Moskva, dvs. varuhuset i köpcentret Metropolis, varuhuset Södra Mega, varuhuset Norra Mega, varuhuset Östra Mega och varuhuset i köpcentret Golden Babylon samt köpcentret Nevsky Centre på Nevski Prospekt. Köpcentret Nevsky Centre har en totalyta på 98 000 kvadratmeter varav den kommersiella ytan utgör nästan 50 000 kvadratmeter. Det största Stockmannvaruhuset i Ryssland omfattar 20 000 kvadratmeter och dessutom inhyser köpcentret över 70 hyresgäster med kommersiell verksamhet. Den totala investeringen i Nevsky Centre uppgick till 185 miljoner euro. Stockmanns sjunde varuhus i Ryssland invigdes i slutet av november 2011 i Jekaterinburg.


Zara-butiker

Stockmann har fyra franchisingbaserade Zara-butiker i Helsingfors centrum, Östra centrum i Helsingfors, Vanda och Åbo.


Bestseller-butiker i Ryssland

Stockmann bedriver den franchisingbaserade butikskedjan Bestseller med 20 modebutiker i Ryssland (31.3.2011).


Bokhandlar

Stockmann har sju Akademiska Bokhandlar i anslutning till alla Stockmannvaruhus i Finland samt distanshandeln Xxxxxxxxxxx.xxx.


Stockmann Beauty-butiker

I Finland har Stockmann 14 (31.3.2011) Stockmann Beauty-butiker som säljer kosmetikprodukter.


Stockmann Outlet-butiker

Stockmann har en Outlet-utförsäljningsbutik i Finland, en i Ryssland och en i Estland.

I tabellen nedan presenteras indelningen av varuhusgruppens omsättning per produktgrupp år 2010.


Produktgrupp

Andel av försäljningen 2010

Mode

51 %

Livsmedel

24 %

Fritid och övriga intressen

10 %

Hem

9 %

Böcker, tidskrifter och papper

6 %


Distanshandel

Hobby Hall som koncentrerar sig på distanshandel sammanslogs med varuhusgruppen i början av år 2010. Marknadsföring, logistik, förvaltning och i viss utsträckning inköpsfunktionen har integrerats som en del av varuhusgruppens organisation och synergier har uppnåtts inom flera olika områden. Lönsamheten har kunnat förbättras genom att man endast fokuserat på verksamheten i Finland och resurser har kunnat inriktas särskilt på att utveckla nätbutiken. Syftet med integreringen är att öka koncernens konkurrenskraft inom distanshandeln och att förbättra Hobby Halls totala lönsamhet.


Hobby Hall marknadsför produkter och tjänster till sina kunder genom broschyrer, näthandel och en egen butik. Hobby Halls sortiment består i huvudsak av hushållsmaskiner, elektronik och inrednings- och fritidsprodukter. Hobby Hall är marknadsledaren inom distanshandel i Finland. I Finland har Hobby Hall en butik som stöder näthandeln.


I september 2010 öppnades Stockmannvaruhusens egen nätbutik, som i inledningsfasen erbjuder ett stort sortiment av märkesprodukter inom mode, hem och elektronik för den finska marknaden. Till Stockmann.com-nätbutiken har man anslutit tjänster inom traditionell handel, och samtidigt har varuhusen blivit genuina flerkanalshandlare. Hobby Halls kompetens inom distanshandeln och de investeringar som har gjorts i denna har utnyttjats i Stockmann-nätbutikens processer och bakgrundsfunktioner i så stor utsträckning som möjligt. Inom varuhusgruppen verkar också Akademiska Bokhandelns distanshandel.


Lindex

Modekedjan Lindex hade totalt 433 butiker 31.3.2011. Av dessa finns 207 i Sverige, 97 i Norge, 56 i Finland, 7 i Estland, 7 i Lettland, 9 i Litauen, 1 i Polen, 13 i Tjeckien, 4 i Slovakien och 14 i Ryssland. Dessutom har Lindex 15 franchisingbutiker i Saudiarabien, en i Dubai och två i Bosnien-Hercegovina. Lindex affärskoncept omfattar försäljning av inspirerande modekläder till modemedvetna, kvinnliga kunder. I företagets sortiment ingår damkläder och underkläder, barnkläder och kosmetik. År 2010 uppgick Lindex omsättning till 578,7 miljoner euro, och rörelsevinsten till 54,8 miljoner euro. I slutet av år 2010 var antalet anställda 4 709. Lindex andel av Stockmannkoncernens totala omsättning var 32 procent år 2010.


Lindex huvudkontor finns i Göteborg i Sverige. Bolagets administration och ledning har centraliserats till huvudkontoret. Lindex utgör en underkoncern vars moderbolag är AB Lindex. Till koncernen hör försäljningsbolagen i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien och Slovakien samt bolag som främst bedriver inköpsverksamhet i Asien.


Lindex fem inköpscentraler ligger i Bangladesh, Indien, Pakistan, Kina och Turkiet. Största delen av Lindex sortiment anskaffas via dessa inköpscentraler från lokala tillverkare. Inköpscentralerna har ändrats till Stockmannkoncernens inköpskontor så att de även betjänar Stockmanns varuhusgrupp och Seppälä vid inköp av produkter.


Ett centralt mål i Lindex strategi är att expandera i Mellaneuropa. Lindex planerar att öppna totalt 30 nya butiker år 2011, franchisingbutikerna medräknade. Huvudparten av expansionen sker på nya marknader i Ryssland, Polen, Slovakien och Tjeckiska Republiken. Dessutom har Lindex tillsammans med sin franchisingpartner öppnat 15 butiker i Mellanöstern på två år. Lindex har även slutit ett nytt franchisingavtal. Till följd av avtalet öppnade Lindex två butiker i Bosnien-Hercegovina under år 2010.


Lindex öppnade sin nätbutik, xxxxxx.xxx, i Finland i maj 2010 och i januari 2011 öppnades en nätbutik som fungerar i 27 länder.


Seppälä

Seppälä är den mest omfattande modekedjan i Finland och Estland. I Finland finns 137 butiker och i Estland 21 butiker. Seppälä har 43 butiker i Ryssland, 11 i Lettland, 10 i Litauen och 2 i Ukraina. Enligt planerna är Seppäläs mål att öppna 7 butiker under år 2011 i Finland och Ryssland. Seppäläs expansion till Baltikum inleddes så tidigt som år 1996, då den första butiken öppnades i Estland. År 2003 inleddes verksamheten i Lettland och år 2005 i Litauen. År 2004 öppnade Seppälä den första butiken i Ryssland och år 2008 i Ukraina.


År 2010 uppgick Seppäläs omsättning till 143,2 miljoner euro. Rörelsevinsten uppgick till 9,0 miljoner euro. Seppäläs andel av Stockmannkoncernens totala omsättning var 9 procent år 2010.


Seppälä hade 1 513 anställda 31.12.2010.


I tabellen nedan presenteras utvecklingen av antalet Seppälä-butiker per land åren 2008–2010.



Finland

Ryssland

Estland

Lettland

Litauen

Ukraina


2008


132


34


18


9


9


1

2009

134

37

19

11

10

2

2010

137

43

21

11

10

2


Innehav av affärsfastigheter


Stockmann äger varuhusfastigheterna i Helsingfors och Tallinn samt varuhus- och köpcenterfastigheten i S:t Petersburg. I Riga i Lettland äger Stockmann varuhusbyggnaden och ett bindande avtal har tecknats avseende köp av markgrunden. De övriga varuhusen verkar i hyrda lokaler.


Marknadsområden


Före förvärvet av Lindex hade Stockmann verksamhet i Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. I och med Lindex utvidgades Bolagets verksamhet till Sverige, Norge, Tjeckien och Slovakien. År 2008 utvidgades Bolagets verksamhet till Ukraina när Seppälä öppnade sin första butik i landet. I början av år 2011 utvidgades verksamheten till Polen då Lindex öppnade sin första butik där. Dessutom har Lindex franchisingpartner öppnat Lindex-butiker i Saudiarabien och Dubai samt Bosnien-Hercegovina.

Enligt Stockmanns tillväxtstrategi sker den framtida tillväxten i allt högre grad på den utländska marknaden, i synnerhet i Ryssland.


Kunder och kundservice


På Stockmanns alla affärsområden är kundernas nöjdhet hörnstenen i affärsverksamheten. Konkurrenskraftiga priser, en tillförlitlig kvalitet och en bra kundservice är avgörande faktorer när det gäller att uppnå detta mål. Stockmannkoncernen erbjuder en stor kundgrupp ett omfattande produktsortiment. Enligt Stockmanns ledning är Stockmanns varumärke väldigt uppskattat i alla åldersgrupper och i alla befolkningsgrupper. Lindex, Hobby Halls och Seppäläs varumärken är starka bland de egna målgrupperna. Genom en bra kundservice och ett brett produktsortiment strävar Stockmann efter att erbjuda shoppingupplevelser för sina kunder. Viktiga delområden är:

− en sakkunnig, kompetent och välutbildad försäljningspersonal

− marknadsföringsprogram som stödjer uppfattningen om en modern och internationell föregångare samt

− ett stamkundsprogram vars mål är att skapa och bibehålla långvariga kundrelationer.


Stockmanns mål är att ha en kompetent och välutbildad personal som ger kunderna utmärkt service. De olika avdelningarna har egna utbildningsprogram inom kundservice och produktinformation för försäljarna.


Inköp av produkter


Stockmanns inköpare har skapat långvariga relationer med många varuleverantörer. Stockmann erbjuder kunderna både internationella märkesprodukter och produkter under egna märken. Stockmann strävar efter att säkerställa att alla varuleverantörer följer höga kvalitetsstandarder och Stockmanns instruktioner. Tack vare sin storlek och omfattningen av butiksnätverket är Stockmann en viktig distributionskanal för många varuleverantörer i arbetet med att nå målkunderna.


Stockmann håller intensiv kontakt med varuleverantörerna, ger respons både på efterfrågan på de produkter som leverantörerna erbjuder och på kundernas behov, deltar vid behov i produktutvecklingen och får information om framtida trender av varuleverantörerna.


Lindex inköpskontor i Kina, Indien, Bangladesh, Pakistan och Turkiet har ändrats till Stockmannkoncernens inköpskontor som även betjänar varuhusgruppen och Seppälä.

Logistik och hantering av omsättningstillgångar


Stockmanns verksamhet bygger på en flexibel logistik och effektiva varuflöden. Stockmanns varuinköp har decentraliserats efter de varierande behov som varuhusgruppen, Lindex och Seppälä har. Alla affärsenheter ansvarar själva för det egna sortimentet, inköpsvolymerna och distributionen av produkterna till de egna försäljningskanalerna.


Varuhusgruppen


Finland och de baltiska länderna

Varuhusens logistikcentral i Finland är uppdelad i tre fastigheter i Helsingfors och Vanda. Varuhusen i Baltikum betjänas av Baltikums logistikcentral i Riga. Produkter levereras dagligen till varuhusen i Finland och de baltiska länderna.


Hobby Halls logistikcentral i Vanda inledde sin verksamhet i början av år 2000. Logistikcentralen har en yta på totalt cirka 22 000 kvadratmeter. Från centralen sänds 3 000–5 000 paket per dag. Maximalt sänds 13 000 paket per dag. Paketen levereras till kunderna per post.


Ryssland

Stockmanns logistikcentral är belägen i den nordvästra delen av Moskva. Från logistikcentralen levereras varor till varuhusen i Ryssland dagligen. Produkter distribueras varje vecka till Bestseller-butikerna.


Lindex


Våren 2008 togs Lindex distributionscentral i Partille nära Göteborg i bruk. Produkterna transporteras till distributionscentralen varifrån de levereras direkt till butikerna. Resten av produkterna förvaras i lagret och skickas i separata leveranser efter behov. För närvarande ansvarar Lindex för hela logistikkedjan, medan en extern part ansvarade för den tidigare. Den största fördelen med den egna logistikcentralen är en mer effektiv och mer flexibel distribution. Under år 2010 har Lindex börjat sköta logistiken utanför Norden med hjälp av sin tjeckiska logistikpartner. Behovet av tilläggskapacitet har ökat då verksamheten har vuxit.


Seppälä


Seppäläs logistikcentral ligger i Vanda. Logistikcentralen har en yta på cirka 7 000 kvadratmeter. Logistikcentralen i Vanda betjänar samtliga Seppäläbutiker i de olika länderna. Varor levereras dagligen till Finland och de baltiska länderna och varje vecka till butikerna i Ryssland.


Samhällsansvar


Ansvarsfullhet är en av Stockmannkoncernens sex grundläggande värderingar, och samhällsansvaret är en del av Stockmanns normala långsiktiga verksamhet. Arbetet som hänför sig till samhällsansvaret baseras på den strategi för samhällsansvar som Stockmanns ledningsgrupp godkänt. Genomförandet av samhällsansvaret och det tillhörande utvecklingsarbetet leds av en styrgrupp med åtta personer, som i sin tur leds av varuhusgruppens direktör, som också är en av koncernens vice verkställande direktörer. Alla affärsenheter och betydande funktioner har representanter i styrgruppen. Alla affärsenheter har egna samhällsansvars- och miljösakkunniga.


Miljöansvar


Affärsenheternas miljöarbete bygger på en miljöpolicy som godkänts av Stockmanns styrelse och på en strategi för samhällsansvar som godkänts av koncernens ledningsgrupp. Enligt miljöpolicyn förbinder sig Stockmann att främja och stödja principerna för en hållbar utveckling i affärsverksamheten. Den gemensamma miljöpolicyn tillhandahåller enhetliga arbetsinstruktioner för affärsenheternas miljöarbete. Certifikatet ISO 14001, som Bureau Veritas Certification har beviljat Stockmanns varuhusgrupps miljöarbete, omfattar funktionerna i Stockmanns varuhus i Finland och i Akademiska Bokhandelns butiker samt varuhusgruppens gemensamma inköps- och lagerfunktioner i Sockenbacka i Helsingfors.


Ansvarsfull importhandel


Stockmann är medlem i nätverket för ansvarsfull importhandel som samordnas av Centralhandelskammaren och har förbundit sig att främja tillämpningen av de etiska principer för importhandel som fastställts av nätverket. Dessutom har Stockmann förbundit sig till den internationella varuhusorganisationen IADS:s principer för ansvarsfull importhandel. Stockmannkoncernen förutsätter socialt ansvarsfull verksamhet av varuleverantörerna och kräver att leverantörerna ingår en förbindelse i anknytning härmed som bygger på Förenta Nationernas och Internationella Arbetsorganisationens utlåtanden och avtal. Enligt förbindelsen förbinder sig Stockmanns varuleverantörer att inte utnyttja barn- eller tvångsarbetskraft, att inte utöva diskriminering och att garantera trygga

arbetsförhållanden och tillräckliga löner för de anställda. Stockmann är medlem i BSCI som är en samarbetsorganisation för europeiska företag och organisationer. BSCI förenar medlemmarnas resurser när det gäller kvalitetsrevisioner hos varuleverantörer, och organisationens mål är att förbättra arbetsförhållandena hos medlemsföretagens varuleverantörer i riskländer och att även förtydliga och samordna de metoder som används till att kontrollera varuleverantörernas verksamhet. Samtliga inköpskontor inom koncernen har lokala kvalitetsrevisorer som övervakar genom kvalitetsrevisioner på fabrikerna att kraven angående produktionsförhållandena iakttas. Lindex har också utbildat varuleverantörer i frågor om arbetsförhållanden på lokala seminarier och workshops som anordnats av antingen Lindex eller BSCI.


Transparens i verksamheten


Stockmann är grundare och medlem i Transparency Suomi ry som främjar arbete mot internationell korruption. Takorganisationen Transparency International har verksamhet i 90 länder. Koncernens starkt ökande internationella verksamhet medför utmaningar även när det gäller arbetet mot korruption. Koncernens utgångspunkt är under alla förhållanden att verksamheten i samtliga länder bedrivs enligt koncernens grundläggande värderingar och instruktioner samt lokala lagar och bestämmelser.


Strategiska franchisingpartners


Franchisingsamarbetet med de utvalda samarbetspartnerna i Ryssland är en del av Stockmanns utvidgningsstrategi. Varuhusverksamheten och specialbutikskedjorna ger Stockmann möjlighet att uppnå betydande synergifördelar inom förvaltningen, logistiken och anskaffningen av affärslokaler samt när det gäller hyreskontrakt.


År 2004 ingick Stockmann ett franchisingavtal om verksamheten i Ryssland med den danska modekoncernen Bestseller. Bestsellers produktmärken är Jack & Xxxxx, ONLY, Xxxx Xxxx, Pieces och Selected. Stockmann har 20 Bestseller-butiker i Ryssland.


Franchisingpartnerskapet med Nike Russia, som inleddes år 2006, upphörde i slutet av år 2009 på grund av att Nike- affärsverksamheten i Ryssland inte uppnådde försäljnings- och avkastningmålen. Stockmann hade sju Nike-butiker i Ryssland.


Stockmanns franchisingpartner i Finland är den spanska koncernen Inditex, och enligt avtalet med koncernen har Stockmann fyra Zara-butiker i Finland.


Lindex har ingått ett franchisingavtal med det saudiarabiska bolaget Delta International om att öppna Lindex-butiker i länder i Mellanöstern. Utifrån avtalet öppnades totalt 15 Lindex-butiker i Saudiarabien och en butik i Dubai åren 2008–2010. Avsikten är att öppna omkring 30 Lindex-butiker i Mellanöstern. I enlighet med avtalet som tecknats med en annan franchisingpartner öppnades under år 2010 två nya Lindex-butiker i Bosnien-Hercegovina. Franchisingpartnern gör butiksinvesteringar, anställer personal och ansvarar för hela detaljhandelsverksamheten. Genom franchisingsamarbetet kan Lindex utnyttja sitt varumärke genom att etablera sig i ett nytt omfattande marknadsområde med stor köpkraft och därigenom öka volymen med tämligen låga affärsrisker.


Konkurrens


Konkurrensen inom detaljhandeln är hård på Stockmanns alla marknadsområden. Till konkurrensfaktorerna hör bland annat bilden av varumärket, rykte, stil, kvalitet, prisnivå, butikernas utseende, kundservice, trivsel och enkelhet vid inköp. Stockmann konkurrerar i huvudsak med andra varuhus, detaljaffärer och distansbutiker. Utöver att Stockmann konkurrerar inom produkthandeln konkurrerar företaget bl.a. om kompetent arbetskraft, goda affärsplatser och hyresvillkor för affärslokaler.


Varumärket Stockmann och övriga immateriella tillgångar


Varumärket Stockmann är en viktig del av Stockmanns affärstransaktioner och stödjer Stockmanns rykte och marknadsföring. Enligt Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx uppfattning har Bolagets varumärke associerats med kvalitet, värden och innovationsförmåga redan i mer än hundra år, och varumärket Stockmann kan anses vara ett av de mest kända och högst uppskattade varumärkena i Finland.


Stockmann anser att de registrerade varumärkena och de övriga immateriella tillgångarna är värdefulla konkurrensfördelar vid marknadsföringen. Utöver butikskedjornas varumärken och kampanjvarumärken (t.ex. Xxxxx Xxxxx) har Stockmann flera varumärken som är Bolagets egna såsom VILLA STOCKMANN, CASA STOCKMANN, GLOBAL ESSENTIALS, BODYGUARD, BOGI, CAP HORN, STOCKMANN HERKKU DELIKATESS och STOCKMANN HERKKU GOURMET.

Stockmann strävar efter att förebygga alla förseelser mot varumärkena och är berett att vidta rättsliga åtgärder i Finland och vid behov i vilket land som helst för att skydda varumärkena, upphovsrätten och de övriga immateriella tillgångarna. Stockmanns varumärken är skyddade i alla de länder där Stockmann bedriver kommersiell verksamhet. De webbadresser som Stockmann använder är också registrerade i Bolagets namn.

Specialkampanjer och -program


Stamkundsprogram

När stamkundsprogrammet inleddes år 1986 var Stockmann en banbrytare i Finland. Stamkundsförhållandet upprätthålls med månatliga förmåner. Marknadsföringen till stamkunderna förnyades år 2010. Ett förmånshäfte, som även finns på Stockmanns webbplats, skickas hem till alla stamkunder i Finland. Tidskriften Exclusive skickas till Exclusivegruppen och den fokuserar på det utökade produkt- och tjänstesortimentet i Helsingforsvaruhuset. I februari 2011 lanserades i Finland den nya Firstnivån för de stamkunder som handlar mest. Xxxxx förde med sig flera nya förmåner och tjänster. I Finland, Ryssland och Baltikum har Stockmann redan mer än 2,2 miljoner stamkunder.


Optionsprogram för stamkunder

Stockmann var banbrytare när Xxxxxxx tog fram stamkundsoptionerna. Med hjälp av stamkundsoptionerna har Stockmann på ett framgångsrikt sätt lyckats öka antalet aktieägare.


År 2008 fattade den ordinarie bolagsstämman beslut om ett nytt optionsprogram för stamkunder, vars villkor motsvarar det optionsprogram för stamkunder som emitterades år 2006. Den ordinarie bolagsstämman 2009 ändrade villkoren för det nya optionsprogrammet för stamkunder på så sätt att teckningspriset för de aktier som ska tecknas med optioner är den med omsättningen vägda medelkursen i februari 2009 i stället för den motsvarande medelkursen år 2008.


Kampanjen Galna Dagar

Stockmanns kampanj Galna Dagar är en av de största och mest kända varuhuskampanjerna i Europa. Kampanjen genomförs i alla Stockmannvaruhus i Finland, Baltikum och Ryssland på både våren och hösten. Kampanjen Xxxxx Xxxxx fyllde 25 år 2011. Under Xxxxx Xxxxx säljs kampanjprodukter som har anskaffats särskilt för kampanjen under fem dagar i varuhusen. Försäljningen under Xxxxx Xxxxx har utgjort cirka 10 procent av varuhusgruppens årliga försäljning.


Personal


Stockmannkoncernens personalstruktur blev betydligt mer internationell då Lindex blev en del av koncernen i slutet av år 2007. Efter detta utvidgade Lindex till Tjeckien, Slovakien och våren 2011 till Polen samt Seppälä till Ukraina, vilket innebar att nya länder inkluderades i personalsamarbetet. I slutet av år 2010 uppgick koncernens personalstyrka till 16 184 (i slutet av år 2009 till 14 836 och 15 737 i slutet av år 2008). Cirka 54 procent, dvs. 8 754 personer, av personalen var sysselsatt i utlandet (7 693 år 2009 och 8 072 personer år 2008). Under den räkenskapsperiod som slutade vid utgången av år 2010 fördelades personalstyrkan enligt marknadsområde på så sätt att 46 procent var sysselsatt i Finland, 22 procent i Sverige och Norge, 22 procent i Ryssland och Ukraina, 9 procent i Baltikum, Tjeckien och Slovakien samt 1 procent i koncernens produktionskontorsländer.


I följande tabell presenteras Stockmannkoncernens personalstyrka under de tre senaste räkenskapsperioderna.


Koncernens personalstyrka



1.1.2010−

31.12.2010

1.1.2009−

31.12.2009

1.1.2008−

31.12.2008

Personalstyrka vid slutet av perioden

16 184

14 836

15 737

Personalstyrka i Finland vid slutet av perioden

7 430

7 153

7 665

Personalstyrka i utlandet vid slutet av perioden

8 754

7 683

8 072

Andelen sysselsatta i utlandet av hela personalen, %

54

52

51

Antal anställda i medeltal

15 165

14 656

15 669

Personal i medeltal, omräknat till heltidsanställda


Betydande avtal

11 503

11 133

11 964


Stockmann sålde hela aktiestocken i dotterbolaget Kiinteistö Oy Mannerheimintien Pysäköintilaitos 30.9.2009 med ett undertecknat avtal till Ömsesidiga arbetspensionsbolaget Varma. I detta samband slöt Stockmann ett hyreskontrakt om lokalerna i parkeringsanläggningen, och utifrån kontraktet fortsätter Stockmann verksamheten med parkeringsanläggningen i Helsingfors varuhus med hjälp av en extern aktör.

Rättegångsprocesser


Stockmann har 26.4.2011 till Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut inlämnat en ansökan om att inleda ett skiljeförfarande mellan Stockmann och byggbolaget OOO CSCEC:n (”Xxxxx Xxxxx”). Avsikten med skiljeförfarandet är att hitta en lösning på meningsskiljaktigheter kring det slutliga värdet på byggentreprenadavtalet för Nevsky Centre-köpcentret i St Petersburg.


Det egentliga skiljeförfarandet beräknas inledas under år 2011, och kommer uppskattningsvis att pågå i två år. Parternas slutliga fordringar preciseras under skiljeförfarandet. Stockmann uppskattar att skiljeförfarandets utgång inte kommer att ha betydande effekt på bolagets finansiella ställning.


AB Lindex har på rättslig väg krävt avdragsgillhet av Lindexkoncernens tyska bolags förluster på cirka 70 miljoner euro i den svenska beskattningen. Göteborgs kammarrätt hävde de positiva beslut som AB Lindex fick i länsrätten, varpå Lindex blev tvungen att återbetala ca 23,8 miljoner euro skatter och räntor till beskattningsmyndigheterna. Skattebetalningen har inte inverkat på Stockmannkoncernens resultat, eftersom Stockmann bokförde skattebetalningen inklusive räntorna som en minskning av Lindex eget kapital i förvärvskalkylen. AB Lindex överklagade kammarrättens beslut till högsta förvaltningsdomstolen i Sverige, som sommaren 2009 beslöt att låta bli att behandla målet. Bolagets fortsatta åtgärder i detta ärende är beroende av slutresultatet av den nedan nämnda processen för avlägsnande av den dubbla beskattningen för AB Lindex och Lindex GmbH.


AB Lindex och dess tyska dotterbolag Lindex GmbH har bett behöriga myndigheter i Tyskland och Sverige att avlägsna koncernens interna dubbla beskattning från skatteåren 1997–2004 med stöd av skatteavtal mellan länderna samt EU:s arbitrationsbestämmelse. Den dubbla beskattningen är en följd av Lindex GmbH:s beskattning enligt prövning, vilken ökade Lindex GmbH:s inkomster med sammanlagt 94 miljoner euro. Beroende på myndigheternas beslut, kan AB Lindex i återbäring få en del eller hela den skatt, dvs. cirka 26 miljoner euro, som betalats på basen av de påförda inkomsterna. Skatteinverkan av kravet har inte bokförts via resultaträkningen.


Bolagen som hör till Stockmannkoncernen är inte delaktiga i några andra betydande pågående rättegångsprocesser.


Försäkringar


Stockmanns ledning anser att Bolagets verksamhet och tillgångar har försäkrats på det sätt som motsvarar marknadspraxisen i branschen samt enligt de krav som bygger på lagstiftning och avtal angående Bolaget.

STYRELSE, LEDNING OCH REVISORER


Allmänt


I enlighet med aktiebolagslagen och Bolagets bolagsordning är ansvaret för kontrollen och förvaltningen av Bolaget fördelat mellan bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Aktieägarna deltar i kontrollen och förvaltningen av Bolaget genom beslut som fattas på bolagsstämmorna. Det är i regel styrelsen som sammankallar bolagsstämman. Dessutom ska en bolagsstämma hållas om Bolagets revisor eller aktieägare som representerar minst en tiondedel av alla aktier emitterade av Bolaget skriftligen kräver att bolagsstämman ska sammankallas.


Förvaltningsprinciper


Bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören är de organ inom moderbolaget Stockmann Oyj Abp som ansvarar för koncernens förvaltning och verksamhet.


Bolagsstämma


Bolagsstämman är Bolagets högsta beslutande organ. Ordinarie bolagsstämma hålls årligen före utgången av juni månad. Stockmann har två aktieserier, av vilka varje aktie i A-serien berättigar till att med tio röster rösta vid bolagsstämman och varje aktie i B-serien med en röst. En A-aktie kan på anmodan av aktieägare omvandlas till en B-aktie ifall omvandlingen kan ske inom ramarna för minimi- och maximiantalet aktier per aktieslag.


Bolagsordningen omfattar en bestämmelse om skyldighet till inlösning av aktier i två steg. En aktieägare vars andel av bolagets samtliga aktier eller av det röstetal som aktierna medför uppgår till eller överstiger 33 1/3 procent, är skyldig att på de övriga aktieägarnas anmodan lösa in deras aktier och övriga värdepapper som enligt aktiebolagslagen berättigar till aktier. Ifall ett tidigare inlösningsanbud inte har lett till inlösning av samtliga aktier i Bolaget, blir aktieägaren tvungen att ge ett nytt inlösningsanbud, om aktieägarens andel av alla Aktier i Bolaget eller det röstetal som Aktierna medför uppnår eller överskrider 50 procent.


Den ordinarie bolagsstämman bl.a. godkänner varje år Bolagets bokslut samt fattar beslut om dividender och val av styrelsemedlemmar.


Styrelse och ledningsgrupp


Styrelse

Styrelsen har det allmänna ansvaret för Bolagets och dess dotterbolags administration samt för organiseringen av Bolagets verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Styrelsen bekräftar principerna för Bolagets strategi, organisation, bokföring och övervakning av finansförvaltningen samt utnämner Bolagets verkställande direktör. Verkställande direktören svarar för förverkligandet av Bolagets strategi och skötseln av Bolagets löpande ärenden i enlighet med styrelsens anvisningar och bestämmelser. Utöver de uppgifter som separat bestämts i lagen och bolagsordningen har styrelsen bl.a. till uppgift att fastställa de långsiktiga strategiska och ekonomiska målen för Bolaget, att godkänna budgetarna och att besluta om betydande enskilda investeringar, företags- och fastighetsaffärer och andra strategiskt betydande projekt. Styrelsen godkänner även principerna för riskhanteringen i Bolaget.


Bolagsstyrelsen har minst fem och högst nio medlemmar, som väljs för ett år i taget. Styrelsen väljer en ordförande och en vice ordförande inom sig för ett år i taget. För närvarande har styrelsen åtta medlemmar, varav ingen arbetar på heltid. Av Bolagets operativa ledning deltar verkställande direktören, vice verkställande direktörerna, ekonomidirektören och direktören för juridiska ärenden regelbundet i styrelsemötena. De är inte styrelsemedlemmar. Direktören för juridiska ärenden är styrelsens sekreterare. I styrelsemötena deltar dessutom två representanter för personalen som inte heller är styrelsemedlemmar. Den ena av representanterna för personalen väljs av arbetstagarrepresentanterna för Stockmanns koncernnämnd och den andra av föreningen som representerar Stockmanns högre tjänstemän.


Styrelsen har fastställt en arbetsordning för sig själv. I arbetsordningen anges principerna för styrelsens sammansättning och valmetoden för styrelsen, styrelsens uppgifter, beslutsförfarande och mötespraxis samt principerna för styrelsens självvärdering. Styrelsen sammanträdde 9 gånger år 2010. Den genomsnittliga deltagarprocenten var 96. Styrelsen har bildat ett utnämnings- och belöningsutskott som sammanträdde sex gånger år 2010. Följande personer hör till styrelsen vid datumet för detta Prospekt:

Namn


Födelseår


Ställning


Utnämningsår

Xxxxxxxxxxx Xxxxxx *................................


1948


Ordförande


1985

Xxxxx Xxxxx ** ........................................


1945


Vice ordförande, medlem


1981

Xxx-Xxxxxx Xxxxx *................................


1955


Medlem


2007

Xxx Xxxxxxxxx ** ....................................


1958


Medlem


2000

Xxxx Xxxxxxxx * ......................................


1962


Medlem


1998

Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx *


1962


Medlem


2010

Xxxxxx Xxxx-Xxxxxxxx **........................


1952


Medlem


2004

Xxx Xxxxxxxx * ......................................


1961


Medlem


2011

* Oberoende av Bolaget







** Oberoende av Bolaget och den betydande aktieägaren


Xxxxxxxxxxx Xxxxxx har varit ordförande för Stockmanns styrelse sedan 2007 och medlem i styrelsen sedan 1985. Xxxxxx har också varit koncerndirektör för Partek Oyj Abp 1990–2002, ordförande för Svenska folkpartiet rp 1985–1990, undervisningsminister 1987–1990, justitieminister 1979–1987, riksdagsledamot 1975–1991 och assistent i handelsrätt vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi 1973–1975. Xxxxxx har varit kansler vid Åbo Akademi 2004–2009.


Xxxxxx har varit styrelseordförande vid Finnair Abp 2003−2011, Oy Mizar Ab 2002–2004, Lifim Oy Ab 2003–2005 och Finlands Näringsliv EK r.f. 2005–2006. Xxxxxx har varit styrelsemedlem i Stiftelsen för Åbo Akademi 1998–2003 och styrelseordförande sedan 2003 samt styrelsemedlem i Föreningen Konstsamfundet r.f. 1996–2004 och styrelseordförande sedan 2004.


Xxxxxx har varit styrelsemedlem i Sampo Abp sedan 1998, Nordkalk Oy Ab sedan 2003, Furuvik Invest sedan 2002, Luvata Oy sedan 2002, Xxxxxxx Xxxxxxxx Stiftelse sedan 1996, Konecranes Oyj 1995–2001, Wärtsilä Oyj Abp 1996–2002, Boliden Ab 2003–2005, Försäkringsaktiebolaget Skandia 2004, Hormos Medical Oyj Ltd 2003–2005, Raisio Oyj 2003–2006 samt Raisio Oyj:s forskningsstiftelse 2004–2006.


Xxxxxxx har han varit ordförande för Partiosäätio-Scoutstiftelsen rs:s förvaltningsråd sedan 2009, medlem i Ab Kelonia Oy:s förvaltningsråd sedan 2002 och medlem i Svenska litteratursällskapet i Finland r.f.:s placeringsutskott sedan 1982.


Under räkenskapsperioden 2010 uppgick Taxells arvoden för styrelsearbetet i Stockmann Oyj Abp till totalt 81 500 euro, varav 1 193 B-aktier betalades i aktiearvode, värde 33 505,07 euro, och 48 994,93 euro i penningarvode.


Xxxxx Xxxxx kar varit vice ordförande för Stockmanns styrelse sedan år 1992 och styrelsemedlem sedan år 1981. Etola har varit verkställande direktör för Etra Oy (tidigare Oy Etola Ab) sedan 1974, verkställande direktör för Xxxxxxxx.xxxxx Oy sedan 1974 och verkställande direktör för Oy Etrainvest Ab sedan 1987. Etola har varit styrelseordförande för Oy Maritim Ab sedan 2002. Dessutom har Etola varit styrelsemedlem i Orion-yhtymä Oyj 1995–2006 och under denna period vice ordförande för styrelsen 2002–2006. Etola har varit medlem i Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Varmas förvaltningsråd sedan 1998.


Under räkenskapsperioden 2010 uppgick Etolas arvoden för styrelsearbetet i Stockmann Oyj Abp till totalt 54 500 euro, varav 616 aktier i B-serien betalades i aktiearvode, värde 16 783,84 euro, och 37 716,16 euro i penningarvode.


Xxx-Xxxxxx Xxxxx har varit medlem i Stockmanns styrelse sedan 2007. Xxxxx har varit verkställande direktör för Föreningen Konstsamfundet r.f. sedan 2006, medlem i Skandinaviska Enskilda Bankens ledningsgrupp 2000–2001, direktör för SEB Asset Management 1998–2000, verkställande direktör för Xxx Xxxxxxxxxx Ab 1986–1998, vice verkställande direktör för Oy Bensow Ab 1985–1986, förvaltningschef för Xxx Xxxxxxxxxx Ab 1984–1985 och förvaltningschef för Ky von Konov & Co 1982–1983. Xxxxx har varit styrelseordförande i Oy Finnovator Agency Ab sedan 1997, Aktia Sparbank Abp 2005–2009, Fiskars Oyj sedan 2006, Oy City Forum Ab 2006–2009, Xxxxxxxxxx & Co Förlags Ab sedan 2006, Graafinen teollisuus Oy – Grafiska Industri Ab sedan 2006, Kamppiparkki Oy Ab sedan 2006, Oy Insulanova Ab sedan 2006, Oy Mercator Ab sedan 2006, Ab Forum Capita Oy sedan 2007, November Sierra Ab sedan 2007, Xxxx Xxxxxxx Ab sedan 2007, KSF Media Ab sedan 2007, KSF Invest Ab 2007–2009, KSF Media Holding Ab sedan 2008, K-Develop Oy sedan 2008, SEB Funduz Polen 2002–2003, Finaref Sverige Ab 2000–2004, Helsingin Pörssiklubi ry Helsingfors Börsklubb rf 2002–2005, Ellos Tili Oy 1999–2006, Ag Fastighetsförmedling Ab 2002–2006, Redcats Oy 2002–2006, Oy JL-Outsourcing 2005–2006, Finaref Oy sedan 2004, Jotex Finans Aktiebolag 2004–2007, Österbottningen Ab 2007, Hufvudstadsbladet Ab 2006–2008, Västra Nylands Tidningar Ab 2007–2008, samt Insulanova Invest Ab sedan 2008. Xxxxx har varit styrelsemedlem i Hasselinvest Ab sedan 2002, Oy Xxxxxx Xxxxxxxx Ab sedan 2004, Ramirent Oyj sedan 2004, Beck & Joergensen A/S sedan 2005, Xxxxxx Xxxxxxxxx Stiftelse sedan 2006, Östra Nylands Tidningar Ab 2006–2008, Forum för ekonomi och teknik sedan 2006, Ab Kelonia Oy sedan 2006, Fastighetsaktiebolaget Seminarieparken sedan 2006, Finlandssvenska Upplagsverk sedan 2006, Oy Kelonia Placering Ab sedan 2006, Bokförlaget Atlantis Aktiebolag sedan 2007, Järsö Invest Ab sedan 2007, Investmentbolaget Torggatan 14 Ab sedan 2007, Kelonia Service Ab Oy 2007–2009, Xxxx Xxxxx Ab sedan 2007, Xxxx Xxxxx Ab sedan 2007, Xxxx Xxxxxxx Ab sedan 2007, Oy Realinvest Ab sedan 2007, Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas sedan 2007, Tenala Buccaneers Ab sedan 2007, Tenala Invest Ab sedan 2007, Wärtsilä Oyj Abp sedan 2008, Xxxxxx Xxxxxxxx-Kiinteistöt Oyj 1998–2004, Gyllenberg Investment Management Ab 1998–2004, Aktia Sparbank Abp 2003–2004, Oy Agnivi Ab 1996–2006, Treisladon Oy 2002– 2006, Ellos Eesti Osauhing 2003–2006, Konstsamfundet Föreningen r.f. 2004–2006, Konsulttitoimisto Xxxxxx Xxxxx Oy 2004– 2006, Sponda Oyj 2004–2006, Hufvudstadsbladet Ab 2006, Kamppiparkki Oy Ab 2006, Helsingin Pörssiklubi ry Helsingfors Börsklubb r.f. 2005–2007, Österbottningen Ab 2006–2007, Västra Nylands Tidningar Ab 2006–2007, Jotex Finans Aktiebolag 2007, Finaref Securities Aktiebolag 2007, Stiftelsen för utbildningsfastigheter i kustregionen sedan 2009 samt Fastighetsaktiebolaget Axxell sedan 2010. Dessutom har han varit medlem i Ab Kelonia Oy:s förvaltningsråd 2006–2008.

Under räkenskapsperioden 2010 uppgick Berghs arvoden för styrelsearbetet i Stockmann Oyj Abp till totalt 41 000 euro, varav 732 aktier i B-serien betalades i aktiearvode, värde 19 944,44 euro, och 21 055,56 euro i penningarvode.


Xxx Xxxxxxxxx har varit medlem i Stockmanns styrelse sedan 2000. Xxxxxxxxx har varit rektor för Svenska Handelshögskolan sedan 2010, professor i finansiell ekonomi sedan 1990, biträdande professor i nationalekonomi 1985–1990, biträdande professor i finansiering 1984–1985, överassistent och assistent 1980–1984 vid Svenska Handelshögskolan. Xxxxxxxxx har också innehaft en tjänst som post-doc vid Handelshögskolan i Stockholm 1990–1992. Xxxxxxxxx har varit styrelsemedlem i Kommunfinans Abp sedan 2003 och styrelseordförande sedan 2011. Xxxxxxxxx har varit styrelsemedlem i Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennia sedan 2003, Stiftelsen Svenska Handelshögskolan sedan 2005, Catella Property Oy sedan 2010, Veikkaus Oy sedan 2010, Sonera Oyj 2001–2003, TeliaSonera AB (publ) 2002–2007 samt Metso Oyj 2007–2008. Dessutom har Xxxxxxxxx varit ordförande för placeringsdelegationen vid Statens Pensionsfond sedan 2003, styrelsemedlem i Kyrkans centralfonds pensionsfond sedan 2008, styrelseordförande i Statens kärnavfallshanteringsfond sedan 2009, medlem i investeringskommittén för Statens pensjonsfond – Utland (Norge) 2005–2010 samt indexombudsman för OMX 1993–2007.


Under räkenskapsperioden 2010 uppgick Liljebloms arvoden för styrelsearbetet i Stockmann Oyj Abp till totalt 43 500 euro, varav 1 495 aktier i B-serien betalades i aktiearvode, värde 13 487,02 euro, och 30 012,98 euro i penningarvode.


Xxxx Xxxxxxxx har varit medlem i Stockmanns styrelse sedan 1998. Niemistö har varit verkställande direktör för Oy Selective Investor Ab sedan 1993 samt förvaltningsdirektör för Suomen Suunto Yhtymä Oy 1992–1993. Niemistö har varit styrelseordförande i Oy Dextra Ab sedan 2003, Oy Pertitet Ab sedan 2004, Bildkonststiftelsen Ars Fennica sedan 2004 och vice ordförande 1990–2004. Niemistö har också varit styrelsemedlem i Oy Selective Investor Ab sedan 1993, Tykkimiehet ry sedan 1999–2009, Oy Finn-Engineering Ltd sedan 2007, Suomen Suunto Yhtymä Oy 1992–1993, Oy Pertitet Ab 1980–2004 och H.G. Paloheimo Oy 2003–2007. Dessutom har han varit medlem i Raisio Oyj:s förvaltningsråd sedan 2008, rådsmedlem i Försvarsfrämjandet r.f. sedan 1999, övervakare i Nordea Bank Finland Abp (Helsingfors Företagsbank) sedan 1999, rådmedlem i Lastenpsykiatrian tutkimussäätiön neuvottelukunta 2000–2009 och styrelsemedlem i Hjärnstiftelsen i Finland sedan 2009.


Under räkenskapsperioden 2010 uppgick Niemistös arvoden för styrelsearbetet i Stockmann Oyj Abp till totalt 42 000 euro, varav 774 aktier i B-serien betalades i aktiearvode, värde 21 088,79 euro, och 20 911,21 euro i penningarvode.


Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx har varit i medlem i Stockmanns styrelse sedan 2010. Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx har varit chef inom finansieringsarrangemang och kapitalmarknad vid Citicorp Investment Bank 1990–1991, biträdande direktör för företagsfinansiering vid Deutsche Bank i Frankfurt och biträdande direktör för strukturerad finansiering i London 1991–1995, produktchef vid Quartal Oy 2001–2002, regionchef för kreditgivning vid Nordic Investment Bank i Helsingfors och haft chefsuppgifter inom kreditgivning och finansiering i S:t Petersburg 2002–2008. För tillfället är Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx verkställande direktör för och delägare i CTC Consulting Oy. 2008–2010 har Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx varit medlem i Karelia- Upofloor Oy:s styrelse. Hon har också varit medlem i Hartwall Capital Oy:s styrelse 1996–2003 och medlem i bolagets utnämningsutskott 2007–2010 .


Under räkenskapsperioden 2010 uppgick Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxxx arvoden för styrelsearbetet i Stockmann Oyj Abp till totalt 40 500 euro, varav 857 aktier i B-serien betalades i aktiearvode, värde 23 350,25 euro, och 17 149,75 euro i penningarvode.


Xxxxxx Xxxx-Xxxxxxxx har varit medlem i Stockmanns styrelse sedan 2004. Xxxx-Xxxxxxxx har varit direktör för hållbar utveckling 2007–2010, kommunikationsdirektör och medlem i koncernens ledningsgrupp 2000–2007 och miljödirektör 1998– 1991 för Fortum Abp, miljödirektör för Neste Abp 1992–1998, miljöforskningsdirektör 1986–1991 och teknisk rådgivare 1979 för Neste Ab samt sektorchef 1982–1986 och äldre forskare 1979–1982 vid Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (Sverige). Xxxx-Xxxxxxxx har varit styrelseordförande i Fortum Esbo Abp 2006 och vice ordförande för styrelsen i Fortums konststiftelse sedan 2005. Xxxx-Xxxxxxxx har varit styrelsemedlem i Esbo handelskammare 2002–2006, Aktia Sparbank Abp 2003–2006, Aker Yards ASA 2006–2008, Finlands Kammarorkester 2000–2009, Fortum Markets 2002–2009 och Stiftelsen Arcada sedan 2009, där hon är vice ordförande sedan 2011. Xxxx-Xxxxxxxx har också varit styrelseledamot i svenska Sweco AB sedan 2011. Dessutom har hon varit medlem i Finlands WWF:s förvaltningsråd 1998–2004 och medlem i delegationen för Barn- och ungdomsstiftelsen i Finland sedan 2004.


Under räkenskapsperioden 2010 uppgick Teir-Lehtinens arvoden för styrelsearbetet i Stockmann Oyj Abp till totalt 42 000 euro, varav 808 aktier i B-serien betalades i aktiearvode, värde 22 015,17 euro, och 19 984,83 euro i penningarvode.


Xxx Xxxxxxxx har varit medlem i Stockmanns styrelse sedan 2011. Xxxxxxxx har verkat som Svenska litteratursällskapet i Finland r.f.:s verkställande direktör sedan 2008 och som ekonomidirektör 1997−2008. Han har verkat som verkställande direktör för Ab Kelonia Oy 2000−2008 och som styrelsemedlem sedan 2009. Xxxxxxxx har verkat som Ab Kelonia Placering Oy:s verkställande direktör 2002−2008 och som styrelseordförande sedan 2008. Xxxxxxxx har verkat som styrelseordförande för Ab Kelonia Service Ab 2006−2008 och som styrelsemedlem sedan 2008–2011. Han har varit Aktia Abp:s styrelseordförande sedan 2010, styrelsens vice ordförande 2006−2009 och styrelsemedlem sedan 2003. Xxxxxxxx har varit styrelsemedlem i Ab Unicus Oy 2005−2010, i Amanda Capital Abp 2002−2006 och i Xxxxxxxxxx fondbolag Ab 1999−2002. Åren 1989−1997 arbetade Xxxxxxxx på Oy International Business Machines Ab först inom försäljning och marknadsföring och därefter som finanskonsult från 1990.

Ledningsgrupp

Styrelsen utnämner medlemmarna i koncernens ledningsgrupp. Koncernens ledningsgrupp består av verkställande direktören, vice verkställande direktörerna, direktören för affärsenheterna, ekonomidirektören, utvecklingsdirektören för utlandsverksamheten samt direktören för juridiska ärenden som är ledningsgruppens sekreterare. Stockmann har en gemensam koncernförvaltning. Den kommersiella verksamheten har organiserats i tre affärsenheter: varuhusgruppen, Lindex och Seppälä. Direktörerna för affärsenheterna rapporterar till verkställande direktören och är medlemmar i Bolagets ledningsgrupp. Under ledning av verkställande direktören svarar ledningsgruppen för styrningen av affärsverksamheten samt för sammanställningen av de strategiska och ekonomiska planerna. Se också ”Styrelse, ledning och revisorer – Koncernens operativa struktur”.

Följande personer hör till Bolagets ledningsgrupp vid datumet för detta Prospekt:


Namn

Födelseår


Ställning

Xxxxx Xxxxxxxx .............................................................

1953


Verkställande direktör

Maisa Romanainen ......................................................

1967


Vice verkställande direktör, direktör för varuhusgruppen

Xxxxx Xxxxxxxxxx ......................................................

1960


Vice verkställande direktör, ekonomidirektör

Xxxxx Xxxxx ...................................................................

1955


Verkställande direktör, Lindex

Xxxxx Xxxxxxx .............................................................

1961


Verkställande direktör, Seppälä

Xxxxx Xxxxxxxxxxx .........................................................

1968


Utvecklingsdirektör för koncernens utlandsverksamhet

Xxxxx Xxxxxxxx ...........................................................

1966


Direktör för juridiska ärenden


Xxxxx Xxxxxxxx har varit verkställande direktör för Stockmann sedan 2001. Före det var han vice verkställande direktör för Stockmann 1994–2001, direktör för varuhusgruppen 1992–2001, direktör för Helsingforsvaruhuset 1986–1991, chef för varuhuset i Hagalund 1985–1986 samt bolagets jurist 1978–1984. Xxxxx Xxxxxxxx övergick i Stockmanns tjänst var han inspektör och yngre styrelsesekreterare vid Arbetsministeriet 1976–1978. Xxxxxxxx har också varit medlem i Ömsesidiga Försäkringsbolaget Kalevas förvaltningsråd sedan 2001, styrelsemedlem i Nokian Renkaat Oyj Abp sedan 1999, medlem i Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Varmas förvaltningsråd sedan 2001, medlem i Kreditlagets förvaltningsråd sedan 2001 och vice ordförande för Kreditlagets förvaltningsråd sedan 2007, vice ordförande sedan 2005 och styrelseordförande sedan 2007 i Centralhandelskammaren, styrelsemedlem 2005−2010 och vice ordförande för styrelsen sedan 2006 i Förbundet för Finsk Handel, fullmäktigemedlem i Finlands näringsliv EK 2005−2010, styrelsemedlem i Stiftelsen Finlands Mässa sedan 2003 samt President, International Association of Department Stores IADS, Executive Committee 2006-2008. Penttilä är vicehäradshövding.


Xxxxx Xxxxxxxxxx har varit direktör för Stockmanns varuhusgrupp och koncernens vice verkställande direktör sedan 2008. Före det var hon direktör för Stockmanns varuhus i Finland och Baltikum 2008, direktör för utlandsvaruhusen 2005–2007, verkställande direktör för varuhuset i Tallinn och Stockmann AS (Estland) 2002–2005, direktör för Smolenskajavaruhuset (Moskva) 1998–2000, inköpschef 1996–1997. Innan Romanainen övergick i Stockmanns tjänst var bl.a. produktchef och inköpschef för BRIO Oy 1990– 1996. Xxxxxxxxxx har varit styrelsemedlem i Atria Abp sedan 2010. Romanainen är ekonomie magister.


Xxxxx Xxxxxxxxxx har varit vice verkställande direktör för Stockmann Oyj Abp sedan 2008 och ekonomidirektör sedan 2000. Innan Vähähyyppä övergick i Stockmanns tjänst var han ekonomidirektör för Svenska Nestlé AB 1997–2000, Nestlé Norden AB, Head of Finance and control, 1997–2000, ekonomidirektör för Suomen Nestlé Oy 1994–1997, direktör vid OKO Venture Capital Oy 1990– 1994, redovisningschef, controller och ekonomidirektör för A-lehdet Oy 1986–1990 samt ekonomichef vid Soilax Oy Ecolab 1984– 1986. Dessutom har Vähähyyppä varit styrelsemedlem i Lyy-Invest Oy sedan 2002 och Leinovalu Oy sedan 2006. Vähähyyppä är ekonomie magister.


Göran Bille har varit medlem i Stockmanns ledningsgrupp sedan 2007 och verkställande direktör för Lindex sedan 2004. Före det har Bille arbetat för H&M som verkställande direktör för Rowells 2003–2004, landschef i Sverige 1998–2003, inköpschef 1987– 1998, ansvarig för inköp och produktion i London 1986–1987, ansvarig för Hongkong 1982–1986. Bille har också varit styrelsemedlem i Duka Ab sedan 2007 och Gunnebo Ab sedan 2008. Bille är ekonom.


Terhi Okkonen har varit verkställande direktör för Seppälä sedan 2005 och i Stockmanns tjänst sedan 1991, som försäljningsdirektör för Helsingforsvaruhuset 1998–2005, varuhusdirektör för varuhuset i Östra centrum 1996–1997 samt som inköpschef för inköpsdivisionen fritid 1991–1998. Innan Olkkonen övergick i Stockmanns tjänst var hon marknadsföringschef för Karl Lark Oy 1990–1991 samt inköpare 1984–1988 och marknadsföringschef 1988–1990 vid Tradeka (Eka-marketkedjan). Olkkonen är eMBA.


Lauri Veijalainen har varit utvecklingsdirektör för Stockmannkoncernens utlandsverksamhet sedan 2010. Före det var han ekonomidirektör för IKEA:s funktioner i Ryssland och OSSE-länderna 2003−2010 samt Skanskas förvaltnings- och ekonomidirektör i Moskva 1998−2003.


Jukka Naulapää har varit Stockmann Oyj Abp:s direktör för juridiska ärenden sedan 2006 och ledningsgruppens sekreterare sedan 2001. Han var Stockmanns jurist 1998–2006. Innan Naulapää övergick i Stockmanns tjänst var han advokat på Advokatbyrån Hepo- oja & Lunnas Oy 1991–1998. Naulapää är juris kandidat.

Utnämnings- och belöningsutskottet


Till utnämnings- och belöningsutskottet hör fyra styrelsemedlemmar. Utskottet har till uppgift att bereda ärendena kring utnämning och belöning av verkställande direktören, vice verkställande direktören och de övriga medlemmarna i ledningsgruppen, att bereda förslagen till val av styrelsemedlemmar som lämnas till bolagsstämman och att bereda ärendena kring belöning för förslaget. Vid behov sammanträder utskottet minst en gång om året. På sitt möte 15.3.2011 valde styrelsen minister Christoffer Taxell till ordförande för utskottet, och verkställande direktör Erkki Etola, verkställande direktör Charlotta Tallqvist-Cederberg och verkställande direktör Dag Wallgren till övriga medlemmar av utskottet. Verkställande direktören har närvarorätt på utskottets möten. Under räkenskapsperioden 2010 sammanträdde utskottet sex gånger.


Verkställande direktör


Styrelsen utser verkställande direktören för Bolaget och beslutar om dennes anställningsvillkor, som fastställs i ett skriftligt avtal om verkställande direktör. Verkställande direktören leder den operativa verksamheten i Bolaget enligt styrelsens instruktioner och bestämmelser. Hannu Penttilä har varit verkställande direktör sedan 1.3.2001.


Koncernens operativa struktur


I tillägg till verkställande direktören utnämner styrelsen vice verkställande direktören, ekonomidirektören och de övriga medlemmarna i koncernens ledningsgrupp. Ekonomidirektör Pekka Vähähyyppä och varuhusgruppens direktör Maisa Romanainen har från och med 6.11.2008 verkat som Bolagets vice verkställande direktörer. Stockmann har en gemensam koncernförvaltning. Den kommersiella verksamheten har organiserats i tre affärsenheter: varuhusgruppen, Lindex och Seppälä. Strukturförändringen inom koncernen i början av år 2010 innebar att Hobby Hall sammanslogs med varuhusgruppen som en del av Stockmanns flerkanalstrategi. Direktörerna för affärsenheterna rapporterar till verkställande direktören och är medlemmar i Bolagets ledningsgrupp.


Övervakning och riskhantering


Syftet med den interna kontrollen som styrelsen och den operativa ledningen svarar för är att säkerställa en effektiv och resultatrik verksamhet, tillförlitlig information samt iakttagande av regler och verksamhetsprinciper. Styrelsen har fastställt principerna för riskhanteringen och dessa granskas varje år.


En väsentlig del av den interna kontrollen utgörs av den interna granskningen som verkar som en separat enhet inom koncernförvaltningen och rapporterar till verkställande direktören. Den interna övervakningen är en funktion som är oberoende av den operativa verksamheten och som stöder koncernledningen vid verksamhetsstyrningen och riskhanteringen genom att undersöka och bedöma effektiviteten av affärsverksamheten och den interna övervakningen samt producera information och rekommendationer för att effektivera dessa. Den interna kontrollens verksamhet styrs av riskorienteringen samt tyngdpunkterna i affärsverksamheten och utvecklingen av denna.


Samhällsansvar


Samhällsansvar utgör en del av Bolagets normala långsiktiga verksamhet. Genomförandet av samhällsansvaret och det tillhörande utvecklingsarbetet leds av en styrgrupp med åtta personer som i sin tur leds av direktören för varuhusgruppen. Alla affärsenheter och betydande funktioner har representanter i styrgruppen. Samordnaren för samhällsansvaret som arbetar på koncernens informationsavdelning planerar och genomför utvecklingsarbetet som hänför sig till samhällsansvaret i samarbete med affärsenheternas samhällsansvarspersoner.


Insiders


Stockmann följer den insideranvisning som har beretts av Helsingfors Börs, Centralhandelskammaren och Finlands Näringsliv EK. Enligt 5 kap. 3 § i värdepappersmarknadslagen (495/1989) är styrelsemedlemmarna, verkställande direktören, vice verkställande direktörerna och revisorerna samt de personer som regelbundet får insiderinformation och som har rätt att fatta beslut om Bolagets framtida utveckling och ordnande av affärsverksamhet sådana insiders i Bolaget som är skyldiga att lämna uppgifter. I tillägg till det offentliga insiderregistret över insiders som är skyldiga att lämna uppgifter upprätthåller Stockmann ett företagsspecifikt insiderregister, i vilket man har registrerat de personer som är i Bolagets tjänst och som utifrån sin ställning eller sina uppgifter regelbundet får insiderinformation. Stockmanns styrelse har fattat beslut om att den begränsning i fråga om handel med bolagets aktier som berör insiders är 14 dagar före publiceringen av delårsrapporten eller bokslutet. Däremot har Stockmann ansett det vara ändamålsenligt att inte fastställa en sådan tidsperiod före publiceringen av resultatuppgifterna under vilken Bolaget inte kommenterar sin försäljning eller resultatutveckling.

Förvaltnings- och styrningssystemet


I Stockmanns beslutsprocess och förvaltning iakttas aktiebolagslagen, övriga förordningar om offentligt noterade bolag samt Bolagets bolagsordning. Stockmann följer också Värdepappersmarknadsföreningens insideranvisning och förvaltningskoden (Corporate Governance) för noterade bolag i Finland. Koden är offentligt tillgänglig på Värdepappersmarknadsföreningens webbplats xxx.xxxxxxxxx.xx. Den offentliggjordes 15.6.2010 och började gälla 1.10.2010. Stockmann följer denna kod i sin helhet. Stockmann har sedan räkenskapsperioden 2009 gett en utredning av förvaltnings- och styrningssystemet i enlighet med rekommendation 54 i förvaltningskoden för noterade bolag i Finland.


Några uppgifter om medlemmarna i styrelsen och ledningsgruppen


Ingen av medlemmarna i styrelsen eller ledningsgruppen har, vid datumet för detta Prospekt, under de senaste fem åren

• fått någon dom för bedrägeribrott eller -förbrytelser

• agerat i ledande ställning, t.ex. som medlem i ett förvaltnings-, lednings- eller övervakningsorgan, eller hört till ledningen i ett sådant bolag som har begärts i konkurs, likvidation eller sanering, eller

• varit objekt för justitie- eller tillsynsmyndigheternas (inklusive branschförbundens) åtal eller påföljd eller utmätts en dom av en domstol för oduglighet att verka i något bolags förvaltnings-, lednings- eller övervakningsorgan eller sköta något bolags affärsverksamhet.


Adressen till styrelsemedlemmarna, verkställande direktören och ledningsgruppen är Alexandersgatan 52 B, 00100 Helsingfors.


Intressekonflikter


Om intressekonflikter i fråga om ledningen i finska bolag stadgas i aktiebolagslagen. Enligt 6 kap. 4 § i aktiebolagslagen får en styrelseledamot inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan styrelseledamoten och bolaget. En styrelseledamot får inte heller delta i behandlingen av ett ärende som gäller avtal mellan bolaget och tredje man, om styrelseledamoten i ärendet har ett väsentligt intresse som kan stå i strid med bolagets intresse. Ovan nämnda bestämmelse ska på motsvarande sätt tillämpas på andra rättshandlingar samt på rättegångar och annan talan. Samma bestämmelser tillämpas i fråga om verkställande direktören.


Bolagets styrelsemedlemmar, medlemmarna i ledningsgruppen eller Bolagets verkställande direktör har inga intressekonflikter mellan uppgifterna i Bolaget och sina privata intressen eller andra uppgifter.


Styrelsemedlemmarnas och ledningsgruppens löner och arvoden


Den ordinarie bolagsstämman fattar beslut om styrelsemedlemmarnas arvoden. Under räkenskapsperioden 2010 utbetalades i enlighet med bolagsstämmans beslut 16.3.2010 ett fast arvode på 76 000 euro till styrelseordföranden, 49 000 euro till vice verkställande direktören och till varje styrelsemedlem 38 000 euro. Cirka 40 procent av årsarvodena utbetalades i Bolagets aktier och resten i pengar. Som mötesarvode utbetalades till alla styrelsemedlemmar 500 euro för varje styrelsemöte. Under räkenskapsperioden 2010 utbetalades till styrelsemedlemmarna totalt cirka 226 299,92 euro i penningarvoden och 5 953 av Bolagets B-aktier i aktiearvoden. Värdet av de utbetalade arvodena uppgick till totalt cirka 388 500,00 euro. De penning- och aktiearvoden som under räkenskapsperioden 2010 utbetalades till varje styrelsemedlem presenteras i detta Prospekt i avsnittet "Styrelse och ledningsgrupp – Styrelse”.


Styrelsens och ledningsgruppens löner, arvoden och anställningsförmåner

mn euro


2010


2009


2008


Ledningsgruppens löner och andra kortvariga anställningsförmåner Verkställande direktör


0,6


0,6


0,6

Vice verkställande direktör*

-

-

0,3

Övriga medlemmar i koncernens ledningsgrupp

2,1

2,0

1,8

Styrelsemedlemmarnas arvoden

0,4

0,4

0,4

Totalt

3,1

3,0

3,1

* År 2009 hade Bolaget inte längre en sådan suppleant för verkställande direktören som avses i aktiebolagslagen. Därför presenteras vice verkställande direktörernas arvoden i avsnitt Övriga medlemmar i koncernens ledningsgrupp.

tusen euro

2010

2009

2008

Till styrelsemedlemmar och suppleanter




Bergh Kaj-Gustaf

41,0

45,0

42,5

Etola Erkki

54,5

56,5

54,5

Liljeblom Eva

43,5

46,0

44,0

Niemistö Kari

42,0

45,0

43,5

Tallqvist-Cederberg Charlotta

40,5

-

-

Taxell Christoffer

81,5

84,0

82,0

Teir-Lehtinen Carola

42,0

45,0

43,0

Wiklund Henry

43,5

45,5

44,0

Totalt

388,5

367,0

353,5


Bolagets ordinarie bolagsstämma beslöt 22.3.2011 i enlighet med förslaget av styrelsens utnämnings- och belöningsutskott att följande årsarvoden utbetalas till de styrelsemedlemmar som väljs för den verksamhetsperiod som avslutas efter den ordinarie bolagsstämman år 2012: till styrelseordföranden 76 000 euro, till styrelsens vice ordförande 49 000 euro och till de övriga styrelsemedlemmarna 38 000 euro. Cirka 40 procent av arvodena betalas som aktier i B-serien. I tillägg till årsarvodena utbetalas ett arvode på 500 euro per möte för deltagandet i styrelsens och dess utnämnings- och belöningsutskotts möten. Dessutom får de som bor utanför huvudstadsregionen ersättning för resekostnaderna.


Medlemmarna i koncernens ledningsgrupp har rätt att gå i pension vid 60–63 års ålder. Man bereder sig för dessa förbindelser med årliga inbetalningar och kostnaderna för dessa uppgick år 2010 för andra än verkställande direktören till 250 000 euro.


Det totala beloppet av de löner och beviljade naturaförmåner som utbetalades till verkställande direktören uppgick år 2010 till cirka 596 400 euro, av vilket naturaförmånernas andel var cirka 17 640 euro. I verkställande direktörens avtal har verkställande direktörens pensionsålder fastställts till 60 år. Pensionen bestäms enligt arbetstagarens pensionslag och den av Bolaget separat tecknade försäkringen. Pensionen uppgår till 60 procent av den pensionsgrundande lönen, som fastställs enligt förvärvsinkomsterna under de fyra sista arbetsåren och som ett medelvärde av de två mittersta av dessa. Försäkringspremien år 2010 uppgick till 343 000 euro. Uppsägningstiden för verkställande direktören har ömsesidigt fastslagits till sex månader. Om Bolaget säger upp avtalet har verkställande direktören rätt till en ersättning som motsvarar den fasta lönen för 12 månader när uppsägningstiden har gått ut. Därutöver har verkställande direktören rätt till en ersättning som motsvarar den fasta lönen för 12 månader ett år efter att uppsägningstiden har gått ut, om verkställande direktören inte har gått i av Bolaget bekostad arbets-, frivillig- eller hälsorelaterad pension. Om Bolaget säger upp tjänsteförhållandet enligt hävningsgrunder av personorsaker, utbetalas ingendera ersättningen.


Styrelsemedlemmarnas och ledningens innehav


I tabellen nedan presenteras det innehav som medlemmarna i Stockmanns styrelse och ledningsgrupp hade i Bolaget 31.3.2011.


Styrelsemedlemmarnas innehav 31.3.2011


Aktier Närkretsens innehav

Styrelse Aktie A Aktie B Stamkunds-

option 2008

Aktie A Aktie B Totalt

Taxell Christoffer 2 375 11 258 106 13 739

Bergh Kaj-Gustaf 1 077 3 954 48 1 689 6 768

Etola Erkki 3 189 10 643 262 1 993 578 1 043 372 3 051 044

Liljeblom Eva 257 6 297 80 6 634

Niemistö Kari 1 494 642 10 754 168 1 674 008 1 014 947 4 194 519

Tallqvist-Cederberg

Charlotta 1 857 1 857

Teir-Lehtinen

Carola 6 675 44 113 6 832

Wallgren Dag 1 055 1 055

TOTALT 1 501 540 52 493 602 3 667 586 2 060 227 7 282 448

Ledningsgruppens innehav 31.3.2011*


Lednings- grupp Penttilä Hannu Romanainen Maisa Vähähyyppä Pekka

Bille Göran

Naulapää Jukka Okkonen Terhi Veijalainen Lauri

TOTALT

Aktie A Aktie B 2006

2006

2010

Stamkunds-

Närkretsens innehav


Option B

Option C

Option A

option 2008


111

13 780

8 000

13 600

40 000

256

46

75 793


1 500

2 500

4 250

24 000

244


32 494


5 557

4 000

6 800

24 000

256


40 613


15 877

2 000

6 800

24 000



48 677


750

4 000

6 800

12 000

164


23 714


1 401

4 000

6 800

18 000

232


30 433


1 125



18 000



19 125

111

39 990

24 500

45 050

160 000

1 152

46

270 849

Aktie A Aktie B Totalt

Insiders innehav totalt 31.3.2011*

Aktie A Aktie B 2006

Option B

2006

Option C

2010

Option A

Stamkunds- option 2008

Närkretsens innehav

Aktie A Aktie B Totalt

1 501 651 92 483 24 500 45 050 160 000 1 754 3 667 586 2 060 273 7 553 297


Incitamentsystem


Inom koncernen tillämpas ett belönings- och incitamentsystem som grundar sig på den årliga prestationen och som stöder uppnåendet av kortsiktiga mål. Incitamentbeloppet påverkas i allmänhet av både räkenskapsperiodens företagsekonomiska resultat och den personliga arbetsinsatsen.


Grunderna för fastställandet av incitamentarvodena för verkställande direktören och de övriga medlemmarna i ledningsgruppen bekräftas varje år av styrelsen utifrån utnämnings- och belöningsutskottets beredning. Arvodena bestäms huvudsakligen utifrån koncernens resultat- och lönsamhetsutveckling på så sätt att de faktorer som påverkar utgörs av koncernens vinst före skatt utan andra rörelseintäkter, avkastningen på det i koncernen investerade kapitalet och av dessa härledda egna nyckeltal för affärsenheterna. Det högsta incitamentet är i allmänhet högst 25 procent av årsinkomsten, men i fråga om koncernmålen kan gränsen överskridas successivt.


Styrelsen godkände 24.4.2003 ett långsiktigt aktiearvodessystem som komplettering till årsincitamenten för medlemmarna i ledningsgruppen. Systemet sträckte sig i tvåårsperioder fram till slutet av år 2006. Genomförandet av aktiearvodessystemet var bundet till den förverkligade utvecklingen i enlighet med koncernens långsiktiga strategi, och som mätinstrument användes både koncernens vinst före skatt exklusive övriga rörelseintäkter och utvecklingen av koncernens avkastning på sysselsatt kapital.

Förverkligandet av aktiearvodet bedömdes i perioder på två år. År 2007 utbetalades utifrån uppnåendet av de totala målen åren 2005–2006 sammanlagt 9 769 aktier i Stockmanns B-serie samt 533 094,33 euro kontant till medlemmarna i ledningsgruppen. Aktiearvodessystemet upphörde vid utgången av år 2006 och inget nytt system introducerades. Som långsiktigt incitamentsystem fungerar det nedan nämnda optionssystemet från år 2006. Uppnåendet av Bolagets långsiktiga mål stöddes av nyckelpersonernas optionsarrangemang som man fattade beslut om under bolagsstämman 2006. Teckningstiden för aktierna med optionerna år 2000 gick ut 1.4.2007.


Bolagsstämman beslutade 21.3.2006 om ett optionsprogram som riktas till nyckelpersonerna och som är en del av ledningens incitament- och engagemangssystem. Dessutom fattade man beslut om det nya optionsprogrammet för Stockmannkoncernens nyckelpersoner vid bolagsstämman 16.3.2010. Mer information om optionsprogrammen finns i avsnittet ”Aktier och aktiekapital – Optionsprogram”.


Revisorer


De revisorer som har valts av bolagsstämman granskar Bolagets bokföring, bokslut och förvaltning. Granskningen genomförs under räkenskapsperioden i form av revisioner som riktar sig till affärsenheterna och förvaltningen och i form av en egentlig bokslutsgranskning när räkenskapsperioden har gått ut. Bolaget ska ha minst en och högst tre revisorer med minst en och högst tre suppleanter. Vid den ordinarie bolagsstämman 2011 valdes revisorerna Jari Härmälä (f. 1961), ekonomie magister, CGR,

Stockmanns ordinarie revisor sedan 2007, samt Henrik Holmbom (f. 1970), ekonomie magister, CGR, Stockmanns ordinarie revisor sedan 2003, som representerar revisionssamfundet KPMG till Bolagets revisorer samt revisionssamfundet KPMG Oy Ab till revisorssuppleant. De revisionssamfund som hör till KPMG-samfundet i vart och ett land har fungerat som revisorer för Bolagets dotterbolag.

ÄGARSTRUKTUR


Bolagets aktiekapital vid datumet för detta Prospekt uppgår till 142 292 000 euro och det är fördelat på 30 627 563 aktier i serie A och 40 518 437 aktier i serie B.


Enligt Bolagets aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland hade Bolaget 45 757 aktieägare 31.3.2011. Av de Befintliga aktierna var 4,72 procent förvaltarregistrerade inklusive utländska ägare. Vid datumet för detta Prospekt ägde Stockmann inte egna aktier.


I nedanstående tabell presenteras information om Bolagets aktieägare enligt aktieägarförteckningen 31.3.2011:



Aktieägare Antal aktier

Andel av aktierna, %

Andel av rösterna, %

1. HTT Holding Oy Ab


8 410 314


11,82


10,68

2. Föreningen Konstsamfundet-gruppen ............................................


6 757 348


9,51


14,99

Föreningen Konstsamfundet rf...................................................


5 765 857


8,11


13,08

KSF Media Holding AB .............................................................


991 491


1,39


1,91

3. Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. .......................................


5 440 204


7,65


15,69

4. Niemistö-gruppen ...........................................................................


4 191 154


5,89


9,43

Oy Selective Investor Ab ............................................................


2 685 758


3,77


5,12

Niemistö Kari .............................................................................


1 505 396


2,12


4,31

5. Etolabolagen ...................................................................................


3 050 380


4,29


6,06

Etra Oy .......................................................................................


2 071 911


2,91


3,97

Etra Trading Oy .........................................................................


487 877


0,69


1,23

Oy Maritim Ab ...........................................................................


476 760


0,67


0,84

Etola Erkki .................................................................................


13 832


0,02


0,01

6. Stiftelsen för Åbo Akademi ............................................................


2 937 335


4,13


6,27

7. Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma


2 701 361


3,80


0,78

8. Ömesidiga pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen..........................


2 240 586


3,15


1,26

9. Samfundet Folkhälsan i svenska Finland .......................................


1 534 533


2,16


2,67

Folkhälsans forskningsstiftelse ..................................................


764 886


1,08


1,18

Samfundet Folkhälsan i svenska Finland r.f. .............................


769 647


1,08


1,49

10. Jenny och Antti Wihuris Fond ........................................................


1 344 436


1,89


2,09

Totalt ..............................................................................................


38 615 151


54,28


69,92

Övriga .............................................................................................


32 530 849


45,72


30,08

Alla Totalt ......................................................................................


71 146 000


100


100

Förvaltarregistrerade (inkl. utländska ägare) ..................................


3 357 633


4,72


1,47

TRANSAKTIONER MED NÄRMASTE KRETSEN


Parter anses höra till varandras närmaste krets, om den ena parten kan utöva ett bestämmande inflytande över den andra eller ett betydande inflytande eller gemensam bestämmanderätt över beslut som gäller den andras ekonomi och affärsverksamhet. Till koncernens närmaste krets hör styrelsemedlemmarna och medlemmarna i ledningsgruppen, verkställande direktören, deras närstående familjemedlemmar samt koncernens moderbolag, dotterbolag och joint ventures.


Bolaget har under åren 2008, 2009, 2010 eller 2011 inte utfört affärstransaktioner med osedvanlig karaktär eller osedvanliga villkor eller som skulle gynna medlemmarna av Bolagets styrelse eller ledningsgrupp, verkställande direktören, någon annan som enligt aktiebolagslagen ingår i Bolagets närmaste krets eller ett närstående bolag.


Bolaget har betalat hyra till bolag i vilka styrelsemedlemmar kan utöva bestämmande inflytande 866 014,98 euro år 2010, 826 502,40 euro år 2009 och 826 502,40 euro år 2008. De betalda hyrorna är marknadshyror och hyresavtalen är inte förknippade med några extraordinära villkor.


Löner och arvoden som utbetalats till bolagets styrelse och ledning samt ledningens pensionsutfästelser och uppsägningsersättningar presenteras under rubriken ”Styrelse, ledning och revisorer – Styrelsemedlemmarnas och ledningsgruppens arvoden”.

AKTIER OCH AKTIEKAPITAL

Allmänt om Bolaget


Stockmann grundades 1.2.1862 och på Bolaget tillämpas finsk lag. Bolagets registrerade firma är Stockmann Oyj Abp, och dess hemort är Helsingfors. Bolaget är infört i handelsregistret under FO-numret 0114162-2 och dess registrerade adress är Alexandersgatan 52 B, 00100 Helsingfors och telefonnummer är (09) 1211.


Enligt 2 § i Stockmanns bolagsordning är föremålet för bolagets verksamhet att bedriva varuhusverksamhet, handel med bilar, postorderförsäljning och annan handel samt affärsverksamhet och därtill anslutna tjänster. Bolaget kan också bedriva finansierings- och investeringsverksamhet samt restaurangverksamhet.


Aktier och aktiekapital


Bolagets aktiekapital var 142 292 000 euro och Bolaget hade 71 146 000 aktier fördelat på 30 627 563 aktier i serie A och 40 518 437 aktier i serie B vid datumet för detta Prospekt. Bolagets aktiekapital är fördelat i A- och B-aktier så att antalet A-aktier är minst 18 miljoner och högst 80 miljoner, och antalet B-aktier är minst 18 miljoner och högst 100 miljoner. Varje aktie i A-serien berättigar till tio röster och varje aktie i B-serien till en röst. Aktiernas nominella värde i båda serierna är 2,00 euro, och båda berättigar till lika stor dividend. A-aktiens handelskod är STCAS och B-aktiens STCBV.


Bolagets minimikapital är 75 miljoner euro och maximikapital 300 miljoner euro, inom vilka gränser det är möjligt att höja eller sänka aktiekapitalet utan att ändra bolagsordningen.


En aktieägare, vars andel av Bolagets samtliga aktier och det röstetal som aktierna medför antingen ensam eller tillsammans med andra aktieägare uppnår eller överskrider 33 1/3 procent eller 50 procent, är skyldig att på yrkan av de övriga aktieägarna inlösa deras Aktier på det sätt som bestäms i bolagsordningen. Ytterligare information om inlösningsklausulen presenteras under rubriken ”Styrelse, ledning och revisorer – Bolagsstämma”. Bolagsordningen presenteras i sin helhet i bilaga C till detta Prospekt.


Bolagets Befintliga aktier är införda i värdeandelssystemet och är föremål för offentlig handel på Helsingfors Börs börslista. Omsättningen av A-aktien på Helsingfors Börs under perioden 1.1–31.12.2010 var 1,0 miljoner aktier och av B-aktien 14,6 miljoner aktier. År 2010 var medelkursen för Stockmanns A-aktie 26,97 euro och för B-aktien 25,41 euro. År 2010 var den högsta noteringen för A-aktien 31,50 euro och den lägsta 20,60 euro. År 2010 var den högsta noteringen för B-aktien 30,50 euro och den lägsta 18,85 euro. Stockmanns marknadsvärde uppgick till 2 047,1 miljoner euro 31.12.2010.


Aktiekapitalets historiska utveckling


I tabellen nedan presenteras ett sammandrag av förändringarna i Stockmanns aktiekapital och antal aktier under de tre föregående räkenskapsperioderna och innevarande räkenskapsperiod fram till dagen för detta Prospekt:


Tecknade

Infört i handels-

registret

Tecknings- pris

euro

Antal nya aktier

st.

Tillkommet aktie- kapital

mn euro

Totalt aktie- kapital

mn euro

2008

Riktad emission 2008

24,50

2 017 806 A

4,0

116,2

2008

Riktad emission 2008

24,50

3 591 554 B

7,2

123,4

2008

Teckningar med stamkundsoptioner år 2009

29,60

364 B

0,0

123,4


2009

2006

Riktad emission 2009


17,00


2 433 537 A


4,9


128,3

2009

Riktad emission 2009

17,00

3 215 293 B

6,4

134,7

2009

Emission med företrädesrätt till teckning 2009

12,00

1 611 977 A

3,2

137,9

2009

Emission med företrädesrätt till teckning 2009

12,00

2 129 810 B

4,3

142,2

2010

Teckningar med stamkundsoptioner år 2010 2006

27,93

52 047 B

0,1

142,3

Lån mot konvertibla skuldebrev och kapitallån samt optionsrätter

Stockmann har ett gällande optionsprogram från år 2008 som är riktat till stamkunderna samt två optionsprogram från 2006 och 2010 som är riktade till nyckelpersoner inom ledningen eller mellanledningen. Bolaget har inga lån mot konvertibla skuldebrev eller kapitallån på dagen för detta Prospekt.


Optionsprogram


Optioner till nyckelpersoner 2006

Den ordinarie bolagsstämman godkände 21.3.2006 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till nyckelpersoner i Stockmannkoncernen. Till nyckelpersoner i Stockmannkoncernens ledning eller mellanledning samt till Stockmanns helägda dotterbolag har sammanlagt 1 500 000 optionsrätter utfärdats. Av optionsrätterna tecknades 375 000 stycken med signumet 2006A, 375 000 stycken med signumet 2006B, 375 000 stycken med signumet 2006C och

375 000 stycken med signumet 2006D.


Teckningstiden för aktier med optionsrätt 2006C 1.3.2010–31.3.2012 och med optionsrätt 2006D 1.3.2011–31.3.2013. Teckningstiden för aktier med optionsrätterna 2006A och 2006B har löpt ut. Teckningstiden för aktier med optionsrätt 2006B och 2006D inleds dock inte om de av styrelsen före emitteringen av dessa optionsrätter fastställda kriterierna, som är bundna till koncernens ekonomiska mål, inte uppfylls. De optionsrätter 2006B och 2006D för vilkas del de av styrelsen fastställda kriterierna inte har uppfyllts, förfaller på det sätt styrelsen beslutar. Av optionsrätterna 2006B har 187 500 stycken och av 2006D har 360 000 stycken förfallit.


Med en optionsrätt kan man teckna en Stockmannaktie i serie B. Aktiens teckningspris med optionsrätterna 2006A och 2006B är den på grundval av bolagets B-akties omsättning vägda medelkursen på Helsingfors Börs under tidsperioden 1– 28.2.2006 ökad med 10 procent, dvs. 36,69 euro. Aktiens teckningspris med optionsrätterna 2006C och 2006D är den på grundval av bolagets B-akties omsättning vägda medelkursen på Helsingfors Börs under tidsperioden 1–29.2.2008 ökad med 10 procent, dvs. 31,02 euro. Teckningspriset för aktier som tecknas med optionsrätterna sänks vid varje avstämningsdag med de dividender som bestämts efter det att bestämningsperioden för teckningspriset inletts och före aktieteckningen. På dagen för detta Prospekt är teckningspriserna med optionsrätt 2006B 30,45 euro samt med optionsrätt 2006C 27,18 euro.

Stamkundsoptioner 2008

Den ordinarie bolagsstämman godkände 18.3.2008 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till Stockmanns stamkunder. I enlighet med bolagsstämmans beslut emitteras sammanlagt högst 2 500 000 optionsrätter vederlagsfritt till stamkunder, vars inköp, inklusive inköp på basis av parallellkort som hänför sig till samma konto, under tidsperioden 1.1.2008–31.12.2009 uppgick till minst 6 000 euro. Åt stamkunder vars inköp är minst 6 000 euro ges utan vederlag 20 optionsrätter. Därtill får stamkunden ytterligare två optionsrätter för varje hel 500 euro med vilken inköpen överstiger

6 000 euro. Stamkundsinköpen till och med 31.12.2009 berättigade till att teckna sammanlagt 1 803 322 optioner. År

2010 tecknades totalt 1 248 739 stycken.


Varje option berättigar till att teckna en aktie i serie B i Stockmann. Aktiens teckningspris är enligt den ordinarie bolagsstämmans beslut 17.3.2009 den med B-aktiens omsättning vägda medelkursen på Helsingfors Börs under tidsperioden 1–28.2.2009, dvs. 11,28 euro. Teckningspriset för aktier som tecknas med optioner sänks efter varje bestämningsperiod med värdet av Stockmann Oyj Abp:s dividendutdelning från avstämningsdagen till dagen för aktieteckningen.


Aktiernas teckningstider är i maj åren 2011 och 2012. Teckningspriset är vid datumet för detta Prospekt 8,79 euro.


Optioner till nyckelpersoner 2010

Den ordinarie bolagsstämman godkände 16.03.2010 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till nyckelpersoner i Stockmannkoncernen. Till nyckelpersoner i Stockmann och dess dotterbolag har sammanlagt 1 500 000 optionsrätter utfärdats. Av optionsrätterna tecknas 500 000 stycken med signumet 2010A, 500 000 stycken tecknas med signumet 2010B och 500 000 stycken tecknas med signumet 2010C. Teckningstiden för aktier med optionsrätt 2010A är 1.3.2013– 31.3.2015, med optionsrätt 2010B 1.3.2014–31.3.2016 och med optionsrätt 2010C 1.3.2015–31.3.2017.


Med en optionsrätt kan man teckna en Stockmannaktie i serie B. Aktiens teckningspris med optionsrätterna 2010A är den på grundval av bolagets B-akties omsättning vägda medelkursen på Helsingfors Börs under tidsperioden 1–8.2.2010 ökad med 20 procent, med optionsrätterna 2010B är den på grundval av bolagets B-akties omsättning vägda medelkursen på Helsingfors Börs under tidsperioden 1–28.2.2011 ökad med minst 10 procent och med optionsrätterna 2010C är den med omsättningen för bolaget B-aktie vägda medelkursen på Helsingfors Börs under tidsperioden 1–29.2.2012 ökad med minst 10 procent. Teckningspriset för aktier som tecknas med optionsrätterna sänks vid varje avstämningsdag för dividendutdelning med värdet av de dividender som bestämts efter det att bestämningsperioden för teckningspriset inletts

och före aktieteckningen. Teckningspriset med optionsrätterna 2010A är vid datumet för detta Prospekt 24,87 euro och med optionsrätterna 2010B [xx,xx] euro.


Befullmäktigande gällande aktieemission


Stockmanns styrelse saknar gällande bemyndigande att genomföra aktieemissioner eller köpa egna aktier.


Aktieägarnas rättigheter


Aktieägarnas företrädesrätt till teckning

I enlighet med aktiebolagslagen har aktieägarna företrädesrätt till teckning av nya aktier i bolaget i proportion till sina aktieinnehav då bolaget emitterar nya aktier eller överlåter egna aktier i dess besittning, om inte bolagsstämman som gäller emissionen bestämmer något annat. Enligt aktiebolagslagen är ett beslut om avvikelse från aktieägarens företrädesrätt till teckning giltigt endast om det understöds av aktieägare som innehar minst två tredjedelar av rösterna och aktierna vid bolagsstämman. Vid emissionen är det möjligt att med bolagsstämmans beslut avvika från företrädesrätten till teckning om det för bolagets del finns vägande ekonomiska skäl till det.


Bolagets Aktier har anslutits till värdeandelssystemet. Den som på den i emissionsbeslutet bestämda avstämningsdagen innehar aktier har enligt aktiebolagslagen rätt till aktier som utdelas ur bolaget. Mottagaren av aktier har inte rätt att utnyttja de rättigheter som tillhör aktieägare i bolaget innan han eller hon har registrerats i aktieägarförteckningen som upprätthålls i värdeandelssystemet. Om användning av rättigheter som förvaltarregistrerade aktier medför stadgas i lagen om värdeandelssystemet (826/1991 inkl. förändringar) att med stöd av förvaltarregistrerade aktier eller andra värdeandelar kan inga andra rättigheter som ägaren har i egenskap av värdeandelsägare göras gällande mot emittenten än rätten att lyfta medel, omvandla eller byta ut värdeandelarna och ta del i aktieemission eller annan värdeandelsemission.


Vissa aktieägare, som är bosatta eller vars registrerade adress är utanför Finland, kan nödvändigtvis inte utnyttja sin på aktieinnehavet baserade företrädesrätt till teckning, om inte aktierna är registrerade enligt värdepapperslagstiftningen i landet i fråga, eller om befrielse från registrering eller övriga motsvarande krav inte ingår lagstiftningen i ifrågavarande stat.


Inlösningsskyldighet

Enligt värdepappersmarknadslagen måste en aktieägare vars ägarandel ökar till över tre tiondedelar eller hälften av det röstetal som bolagets aktier medför efter det att bolagets aktier har upptagits till offentlig handel, ge ett köpeanbud till gängse pris på alla andra aktier som bolaget har emitterat och på de värdepapper som bolaget har emitterat och som berättigar till dess aktier. Ytterligare information ges under ”Värdepappersmarknaden i Finland – Reglering av värdepappersmarknaden”.


Enligt aktiebolagslagen är en aktieägare vars ägarandel överskrider 90 % av bolagets aktiekapital och det röstetal som aktierna medför berättigad att lösa in resten av aktierna till gängse pris. Dessutom är en aktieägare vars aktier kan lösas in enligt ovanstående förfarande berättigad att kräva att den aktieägare som är berättigad till inlösen löser in hans aktier.


Bolagsstämmor

Enligt aktiebolagslagen utövar aktieägarna sin bestämmanderätt i bolagets ärenden på bolagsstämmorna. Ordinarie bolagsstämma skall enligt bolagsordningen anordnas årligen före utgången av juni. Vid den ordinarie bolagsstämman skall man framställa bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse för att fastställas av aktieägarna. Vid den ordinarie bolagsstämman beslutar aktieägarna utöver andra ärenden också om åtgärder, som föranleds av vinst eller förlust enligt fastställd balansräkning, styrelsemedlemmarna och styrelsemedlemmarnas arvoden, ansvarsfrihet för styrelsemedlemmarna samt val av revisor. Extra bolagsstämma skall anordnas för behandling av bestämda frågor när bolagets styrelse anser detta vara nödvändigt eller när bolagets revisorer eller aktieägare, som tillsammans representerar minst en tiondedel av bolagets samtliga emitterade aktier, skriftligen yrkar på det.


Efter ändringarna i aktiebolagslagen som trädde i kraft 3.8.2009 skall kallelse till bolagsstämma tillställas tidigast tre månader och senast en vecka före den avstämningsdag för bolagsstämman som gäller bolag som anslutit sig till värdeandelssystemet enligt 4 kapitel 2 § 2 mom. i aktiebolagslagen. Enligt bolagsordningen publiceras stämmokallelsen i en av styrelsen utsedd dagstidning som utkommer i Helsingforsregionen eller alternativt kan kallelsen inom ramarna för ovan nämnda tidpunkter sändas såsom vanligt brev till i aktieägarförteckningen antecknade aktieägare. Kallelse till bolagsstämma skall enligt värdepappersmarknadslagen offentliggöras och tillställas Helsingfors Börs samt centrala media.

För att kunna delta i bolagsstämma skall en i aktieägarförteckningen antecknad aktieägare anmäla sitt deltagande inom den tid och på det ställe som nämns i kallelsen till bolagsstämman. Den sista anmälningsdagen kan vara tidigast tio (10) dagar före stämman.


För att en aktieägare skall ha rätt att delta i bolagsstämman och använda sin rösträtt, skall denne enligt aktiebolagslagen vara registrerad som aktieägare minst åtta (8) vardagar före bolagsstämman i ägarförteckningen som upprätthålls av Euroclear Finland Oy. Om en ägare till förvaltarregistrerade aktier vill delta i bolagsstämman och utnyttja sin rösträtt, skall dennes aktier anmälas för att tillfälligt bli införda i aktieägarförteckningen för deltagande i bolagsstämman, om aktieägaren har rätt att vara införd i aktieägarförteckningen på bolagsstämmans avstämningsdag med stöd av sitt aktieinnehav. Anmälan skall göras på den i kallelsen till bolagsstämman angivna tidpunkten efter avstämningsdagen.


Varken aktiebolagslagen eller Bolagets bolagsordning stadgar om ett visst antal deltagare för att bolagsstämman skall vara beslutför.


Rösträtt som aktier medför

En aktieägare får delta i bolagsstämman och använda sin rösträtt där antingen personligen eller genom befullmäktigat ombud. Varje A-aktie berättigar på bolagsstämma till tio (10) röster och varje B-aktie till en (1) röst.


På bolagsstämman fattas besluten i allmänhet som majoritetsbeslut. Vissa beslut, som till exempel ändringar i bolagsordningen, avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till teckning vid aktieemission, beslut om köp och inlösen av egna aktier och i vissa fall beslut om fusion eller avveckling av bolaget, kräver dock minst två tredjedelars majoritet av de givna rösterna och av de vid stämman representerade aktierna. Vidare krävs godkännande av alla aktieägare för vissa beslut, som till exempel ändringar av bolagsordningen som förändrar rättigheterna för aktieägare av samma aktieserie eller ökar bolagets eller aktieägarnas rätt till inlösen, eller förutom majoritet även godkännande av de aktieägare som beslutet gäller, om ändringen gäller endast vissa aktieägare.


Dividender och utdelning av övrigt fritt kapital

Enligt rådande praxis i Finland utdelas dividend på bolagens aktier i regel endast en gång om året. Dividend utdelas efter att den ordinarie bolagsstämman fastställt bolagets bokslut som genomgått revision och beslutat om eventuell dividendutdelning på basis av bolagsstyrelsens förslag till dividendutdelning. Enligt aktiebolagslagen i Finland kan dividendutdelningen också basera sig på annat än det reviderade bokslutet för den senaste räkenskapsperioden förutsatt att bolagsstämman har fastställt detta bokslut. Dividendutdelning kräver majoritetsbeslut av aktieägarna vid bolagets bolagsstämma. Enligt aktiebolagslagen kan bolagsstämman befullmäktiga styrelsen att fatta beslut om dividendutdelning. Beloppet som utdelas får inte överskrida det av bolagsstämman beslutade beloppet.


Bolagets kapital indelas enligt aktiebolagslagen i bundet och fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet består av aktiekapitalet samt uppskrivningsfonden, fonden för verkligt värde och omvärderingsfonden vilka avses i bokföringslagen samt av en i enlighet med den tidigare aktiebolagslagen (734/1978 inkl. ändringar) grundad reservfond och överkursfond. Övriga fonder för eget kapital ingår i fritt eget kapital. Dividenden kan högst vara lika stor som de utdelningsbara medlen enligt bokslutet som utgör grund för dividendutdelningen med beaktande av negativa förändringar som skett i bolagets ekonomiska ställning efter uppgörandet av bokslutet. Medlen får inte delas ut om det då beslut om utdelning fattas är eller borde vara känt att bolaget är insolvent eller att utdelningen ger upphov till insolvens. I de utdelningsbara medlen ingår räkenskapsperiodens vinst, ackumulerade vinstmedel från föregående räkenskapsperioder och poster i bolagets övriga fria eget kapital från vilka förlusten enligt balansräkningen samt de medel som enligt bolagsordningen inte delas ut har avdragits. De utdelningsbara medlen skall till tillämpliga delar korrigeras med beloppet av i balansräkningen aktiverade etablerings-, forsknings- och vissa utvecklingskostnader i enlighet med vad som stadgas i lagen om införande av aktiebolagslagen (625/2006). Koncernens moderbolag kan inte dela ut i dividend mer än det belopp som motsvarar utdelningsbara medel enligt moderbolagets senaste fastställda bokslut som genomgått revision.


Dividendbeloppet får inte överstiga beloppet som nämns i styrelsens förslag till dividendutdelning eller i övrigt är godkänt av styrelsen, om inte aktieägare som äger minst 10 procent av aktierna har yrkat på det vid bolagsstämman, varvid dividenden, om detta har yrkats, skall vara mindre än de följande:


i) minst hälften av vinsten för föregående räkenskapsperiod från vilket avdras beloppen som enligt bolagsordningen inte delas ut, eller

ii) högst beloppet av ovan fastställda utdelningsbara medel. Samtidigt får dividendbeloppet dock inte överstiga 8 procent av bolagets eget kapital och från beloppet som delas ut avdras eventuella dividender som utdelats under räkenskapsperioden före den ordinarie bolagsstämman.


Dividender och övriga utdelningsandelar utbetalas till aktieägarna eller en person som på avstämningsdagen är registrerad i aktieägarförteckningen som förvaltare av deras förvaltarregistrerade aktier. Aktieägarförteckningen upprätthålls av Euroclear Finland Oy som en del av värdeandelssystemet. I det finländska värdeandelssystemet utbetalas dividenderna som kontoöverföringar till aktieägarna på konton som uppgetts i värdeandelsregistret. Alla Aktier medför likvärdig rätt

till Bolagets dividender och övriga medel som utdelas (inklusive delning av Bolagets medel vid upplösning).


Enligt aktiebolagslagen har den som en aktie tillhör på den avstämningsdag som avses i ett beslut om utbetalning av bolagets medel, rätt till en prestation vid utbetalning av bolagets medel. Om bolaget upplöses genom likvidationsförfarande enligt aktiebolagslagen, skall eventuellt överskott utbetalas till aktieägarna efter att en behövlig mängd egendom har realiserats och skulderna betalats.


Erbjudna aktier medför rätt till dividend från och med att de har registrerats i handelsregistret. Rätten till utdelning föråldras inom tre år från förfallodagen för utdelningen. Ytterligare information om frågor i anslutning till dividend presenteras under rubriken "Dividender och utdelningspolicy" och information om frågor gällande beskattning av dividender under rubriken "Beskattning".


Egna aktier

Enligt aktiebolagslagen kan ett bolag förvärva egna aktier. Beslut om förvärv av egna aktier fattas av bolagsstämman, om inte bolagsstämman har befullmäktigat bolagets styrelse att fatta beslut om förvärv av egna aktier med fritt eget kapital. I ett offentligt aktiebolag kan fullmakten vara i kraft i högst 18 månader. Ett offentligt aktiebolag får inte direkt eller via sina dotterbolag äga egna aktier på ett sådant sätt att deras mängd överskrider 10 procent av bolagets samtliga aktier.


Vid datumet för detta Prospekt har Bolaget inga egna aktier i sitt innehav.


Införande av direktivet om aktieägares rättigheter

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG om aktieägares rättigheter har införts med ändringar i aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen och lagen om försäkringsbolag. Förnyelserna på grundval av direktivet gäller i första hand bolagsstämmoförfarandet i bolag som är föremål för offentlig handel. Direktivet kräver bland annat att minimitiden för kallelse skall förlängas från 17 dagar till tre veckor, och genom dess bestämmelser ökar bolagens skyldighet att hålla bolagsstämmans handlingar till påseende före bolagsstämman. Vidare innehåller bestämmelserna i direktivet ändringar bland annat i deltagandet i bolagsstämman för innehavare av aktier i förvaltarregister, användningen av tekniska hjälpmedel vid deltagande i bolagsstämma och registrering av information i samband med röstningar.

Lagändringarna enligt direktivet trädde i kraft 3.8.2009.


Överlåtelse av aktier

När aktier säljs via värdeandelssystemet överförs aktierna som kontoöverföring från säljarens värdeandelskonto till köparens värdeandelskonto. I clearingsystemet Euroclear Finland Oy registreras en delningsuppgift för försäljning, och vid behov registreras på värdeandelskontot en reservering gällande värdeandelarna tills den har avvecklats och aktierna betalats. Därefter införs köparen automatiskt i bolagets ägarförteckning. Om aktierna är förvaltarregistrerade och säljarens och köparens aktier förvaras på samma förvaltningskonto, föranleder försäljningen av aktier inga anteckningar i värdeandelssystemet, om inte den som sköter förvaltarregistreringen byts ut eller aktierna överförs från förvaltningskontot till följd av försäljningen.


Begränsningar gällande utländskt ägande

Begränsningarna gällande utländskt ägande avlägsnades 1.1.1993. I enlighet med lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp (1612/1992) (Tillsynslagen) från år 1992 krävs av arbets- och näringsministeriet en bekräftelse för företagsköp om en utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i en OECD-medlemsstat bosatt utländsk person, utländsk organisation eller finländsk organisation, där bestämmanderätten innehas av en eller flera ovannämnda utländska personer eller utländska organisationer, förvärvar minst en tredjedel av det röstetal som aktierna i det finländska bolaget medför. Tillsynslagen kan tillämpas på bolag (i) som har över 1 000 anställda under innevarande eller föregående räkenskapsperiod, (ii) vars omsättning enligt det senast fastställda bokslutet överstiger 168,2 miljoner euro eller (iii) vars balansomslutning enligt det senast bekräftade bokslutet överstiger 168,2 miljoner euro. Arbets- och näringsministeriet kan förvägra att bekräfta företagsköpet om det äventyrar ett viktigt nationellt intresse varvid ärendet överförs till statsrådet för behandling.


Valutakontroll

Utlänningar kan förvärva aktier i ett finländskt aktiebolag utan särskilt valutakontrolltillstånd. Utlänningar kan också ta emot dividender utan särskilt valutakontrolltillstånd, men bolaget som delar ut dividenden måste innehålla källskatt från medlen som överförs från Finland, om inte annat föranleds av det tillämpliga skatteavtalet. Utlänningar som förvärvat aktier i ett finländskt aktiebolag kan motta aktier i samband med en fondemission eller delta i nyteckning utan särskilt valutakontrolltillstånd. Utlänningar kan sälja aktier i ett finländskt bolag i Finland och medel som erhålls från försäljningen kan överföras från Finland i vilken som helst konvertibel valuta. I Finland finns inga gällande valutakontrollbestämmelser som skulle begränsa försäljningen av ett finländskt bolags aktier till en annan utlänning.

VÄRDEPAPPERSMARKNADEN I FINLAND


Handel på Helsingfors Börs


Värdepappershandel på Helsingfors Börs och clearing på Euroclear Finland Oy sker i euro och den minsta möjliga prisförändringen (tick size) i noteringen är 0,0001 euro. Prisuppgifterna ges och offentliggörs endast i euro.


Värdepappershandeln på Helsingfors Börs sker i ett automatiskt avstämningssystem. Helsingfors Börs använder handelssystemet INET. INET är ett orderbaserat system där uppdragen avstäms till avslut när priset och volymuppgifterna stämmer överens. INET-systemets handelsdag består av förhandelssession, handelssession, stängningsauktion och efterhandelssession.


Förhandelssessionen inleds klockan 9.00 och upphör klockan 9.45, då ordrar kan sparas, ändras eller raderas. Den kontinuerliga handeln pågår mellan klockan 10.00 och 18.25. Dagens öppning inleds klockan 9.45 och avslutas klockan

10.00. Till dagens öppning överförs automatiskt de anbud som registrerats under förhandelssessionen samt anbud som redan existerar i systemet och som kan gälla i flera dagar. Den kontinuerliga handeln inleds i sessioner direkt efter att dagens öppning har avslutats klockan 10.00, då den första aktien får sin öppningskurs varefter kontinuerlig handel med aktien inleds. Cirka tio minuter senare har samtliga aktier fått sina öppningskurser, och handeln fortgår med priser som baseras på efterfrågan och utbud på marknaden till cirka klockan 18.25 då dagens stängningsauktion inleds. Stängningsauktionen avslutas cirka klockan 18.30, då slutkurserna fastställs och den egentliga handeln avslutas. Efterhandelssessionen pågår mellan klockan 18.31 och 19.00. Under efterhandelssessionen kan avtalsavslut av aktier registreras som efterbörsavslut inom prisgränser som baserar sig på dagens handel.


Affärerna med aktier i stora och medelstora företag avvecklas primärt genom nettning i European Multilateral Clearing Facilitys clearingsystem. Affärerna avvecklas i Euroclear Finland Oy:s automatiska clearingsystem på den tredje bankdagen efter avslutsdagen (T+3), eller på annan dag som har avtalats mellan parterna.


Helsingfors Börs är en del av NASDAQ OMX-koncernen. NASDAQ OMX Nordic äger och upprätthåller också börserna i Stockholm, Köpenhamn, Riga, Reykjavik, Tallinn och Vilnius. Varje land har en egen börslista och landspecifika listningskrav. NASDAQ OMX:s Nordiska lista togs i användning 2.10.2006. Bolag som finns på olika börsers listor presenteras på ett enhetligt sätt på Nordiska listan. På den Nordiska listan presenteras bolaget både enligt marknadsvärde och bransch oberoende av bolagets hemort. Det finns tre marknadsvärdegrupper: stora bolag (Large Cap), medelstora bolag (Mid Cap) och små bolag (Small Cap). Bolagen indelas i olika marknadsvärdessegment enligt branschklassificeringen GICS. Bolag i samma branschgrupp presenteras i alfabetisk ordning.


Reglering av värdepappersmarknaden


En av viktigaste lagarna om värdepappersmarknaden är värdepappersmarknadslagen, som innehåller bland annat bestämmelser om bolagens och aktieägarnas informationsplikt, upptagning på börslistan och handel med noterade värdepapper, offentliga köpeanbud samt insideraffärer. Finansinspektionen och Helsingfors Börs har utfärdat exaktare regler med stöd av värdepappersmarknadslagen. Finansinspektionen övervakar värdepappersmarknaden i Finland


Värdepappersmarknadslagen fastställer minimikraven beträffande informationsplikten för finländska bolag som ansöker om listning på Helsingfors Börs eller som erbjuder värdepapper till allmänheten i Finland. Informationen som ges måste vara tillräcklig för att göra en välgrundad utvärdering av värdepappret, dess emittent samt faktorer som på ett väsentligt sätt kan inverka på värdepapprets värde. Ett finländskt börsbolag har skyldighet att regelbundet offentliggöra ekonomisk information om bolaget samt skyldighet att offentliggöra alla sådana faktorer som på ett väsentligt sätt kan inverka på värdet av dess värdepapper. Europaparlamentets och rådets insynsdirektiv 2004/109/EG om emittentens informationsplikt trädde i kraft i Finland 15.2.2007.


En aktieägare måste utan oskäligt dröjsmål meddela börsbolaget och Finansinspektionen om hans ägarandel uppnår, överskrider eller minskar under 5, 10, 15, 20, 25, 30, 50 eller 66 (2⁄3) procent av det totala antalet röster eller aktier i det ifrågavarande finländska bolaget som är föremål för offentlig handel räknat enligt värdepappersmarknadslagen eller då aktieägaren utgör part i ett avtal eller annat arrangemang som, om det förverkligas, leder till att nämnda gränser för antal röster eller innehav uppnås, överskrids eller andelen minskar under dem. När bolaget har mottagit information om att aktieägarens röst- eller ägarandel har uppnått, överskridit eller minskat under någon av ovannämnda gränser, skall bolaget utan oskäligt dröjsmål offentliggöra informationen samt förmedla den till centrala medier och Helsingfors Börs.


En aktieägare vars andel på det i värdepappersmarknadslagen fastställda sättet ökar till över tre tiondedelar eller till över hälften av det sammanlagda röstetal som bolagets aktier medför efter det att bolagets aktier har upptagits till offentlig handel, skall enligt värdepappersmarknadslagen ge ett obligatoriskt köpeanbud till gängse pris på alla återstående aktier

som bolaget har emitterat och på de värdepapper som berättigar till dess aktier. Om de värdepapper som har lett till en överskridning av de ovan avsedda gränserna har förvärvats genom ett frivilligt köpeanbud som har getts på alla aktier i målbolaget och värdepapper som berättigar till aktier, uppkommer dock inte någon skyldighet att ge ett köpeanbud. Om röstandelen för en aktieägare i målbolaget är högre än den röstandel som avses ovan, uppkommer inte för en annan aktieägare skyldighet att ge ett anbud till följd av ovan beskrivna överskridning av röstandelarna förrän dennes röstandel överskrider den förstnämnda aktieägarens röstandel. Om en överskridning av en aktieägares ovan beskrivna röstandel uteslutande beror på målbolagets eller en annan aktieägares åtgärder, uppkommer för den förstnämnde aktieägaren inte skyldighet att ge ett anbud innan denne förvärvar eller tecknar mera aktier i målbolaget eller på något annat sätt utökar sin röstandel i målbolaget. Enligt aktiebolagslagen är en aktieägare, vars ägarandel överskrider 90 procent av aktierna i bolaget och av antalet röster som samtliga aktier medför, berättigad att inlösa de återstående aktierna i bolaget till gängse pris. Dessutom är en aktieägare, vars aktier med stöd av aktiebolagslagen kan inlösas på ovan anförda sätt, berättigad att av den till inlösning berättigade aktieägaren kräva att denne löser in aktierna. Detaljerade bestämmelser har getts för uträkning av ovannämnda antal aktier och röster.


I 1889 års strafflag (39/1889) inklusive ändringar ingår stadganden om brott mot informationsplikt, missbruk av insiderinformation och kursmanipulation. Brott mot dessa stadganden har kriminaliserats. Värdepappersmarknadslagen, strafflagen, lagen om Finansinspektionen (19.12.2008/878 inklusive ändringar) samt vissa andra lagar har reviderats till följd av implementeringen av direktivet om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (2003/6/EG). I och med förändringen har Finansinspektionen getts befogenheter att bestämma om administrativa sanktioner om någon handlar i strid mot bestämmelserna till den del som dådet inte omfattas av strafflagens tillämpningsområde. Finansinspektionen kan till exempel ålägga ordningsavgift, tilldela offentlig anmärkning eller varning eller påföra påföljdsavgift för brott mot bestämmelserna om informationsskyldighet, missbruk av insiderinformation eller kursmanipulation.

Påföljdsavgiften fastställs av marknadsdomstolen på Finansinspektionens meddelande. Dessutom kan disciplinnämnden vid Helsingfors Börs ge en varning eller påminnelse till noterade bolag eller tilldela en disciplinavgift eller bestämma att bolaget avlägsnas från börslistan.


Värdeandelssystemet


Allmänt

Med värdeandelssystemet avses ett system där de fysiska aktiebreven har bytts ut mot värdeandelar som har registrerats på värdeandelskonton. Värdeandelssystemet har koncentrerats till Euroclear Finland Oy som erbjuder clearing- och

registreringstjänster för värdepapper på nationell nivå. Euroclear Finland Oy för ett centraliserat värdeandelsregister såväl om värdepapper i form av eget kapital som i form av främmande kapital. Euroclear Finland Oy:s besöksadress är Urho Kekkonens gata 5 C, 00100 Helsingfors. För bolag vilkas aktier noteras på Helsingfors Börs är det obligatoriskt att ansluta sig till värdeandelssystemet. Bolagets Aktier anslöts till värdeandelssystemet i augusti 1994. Euroclear Finland Oy upprätthåller aktieägarförteckningar för respektive bolag över börsbolagens aktieägare samt värdeandelskonton för aktieägare som inte vill anlita kommersiella kontoförande instituts tjänster. Emittenterna och de kontoförande instituten som har anslutit sig till värdeandelssystemet svarar för de underhållskostnader som Euroclear Finland Oy har för värdeandelssystemet. Kontoförande institut är bland annat kreditinstitut, företag som tillhandahåller investeringstjänster samt andra organisationer som Euroclear Finland Oy har beviljat fullmakt att agera som kontoförande institut och som har rätt att göra registreringar i värdeandelsregistret och förvalta värdeandelskonton.


Registreringsförfarande

Varje aktieägare måste öppna ett värdeandelskonto antingen i Euroclear Finland Oy eller i ett kontoförande institut för att göra noteringar i värdeandelssystemet. En utländsk privatperson, ett samfund eller en förvaltare kan också äga värdeandelar. I detta fall kan värdeandelarna registreras på ett förvaltningskonto och värdeandelarna förvaltarregistreras i bolagets aktieägarförteckning i dess namn som sköter förvaltarregistreringen. Förvaltningskontot skall innehålla uppgifter om förvaltningskontots kontohavare i stället för om aktiens riktiga ägare samt ett omnämnande att kontot är ett förvaltningskonto. Vidare är det möjligt att registrera aktier som ägs av en utländsk privatperson eller ett samfund på ett konto som har öppnats i dennes namn, men innehavet kan förvaltarregistreras i bolagets aktieägarförteckning.


I Euroclear Finland Oy:s värdeandelsregister öppnas ett gemensamt konto för de aktieägare som inte har bytt ut sina aktier till värdeandelar och emittenten registreras som kontohavare. Alla överföringar av värdepapper som är registrerade i värdeandelssystemet genomförs som gireringar i datasystemet i den utsträckning som de genomförs i värdeandelssystemet och enligt finsk lag. Det kontoförande institutet bekräftar registreringarna genom att tillställa kontohavaren ett kontobesked om registreringar som har gjorts på värdeandelskontona. Dessutom får värdeandelskontoinnehavarna ett årsbesked över sina innehav vid utgången av kalenderåret.


På varje värdeandelskonto skall registreras vissa uppgifter om kontohavaren eller förvaltaren som administrerar medlen på förvaltningskontot, samt om det kontoförande institutet som förvaltar värdeandelskontot. Uppgifterna inkluderar också värdeandelsslag och antal värdeandelar som har registrerats på kontot samt rättigheter och begränsningar som hänför sig till kontot och värdeandelarna som har registrerats på det. I samband med registreringen antecknas en

eventuell förvaltarregistrering. Euroclear Finland Oy och det kontoförande institutet är skyldiga att behandla uppgifterna konfidentiellt. Euroclear Finland Oy och Bolaget skall dock hålla vissa uppgifter som ingår i den av Euroclear Finland Oy upprätthållna ägarförteckningen tillgängliga för allmänheten (t.ex. varje aktieägares namn och adress) med undantag av förvaltarregistreringssituationer.


Respektive kontoförande institut har ett strikt ansvar för felaktigheter och brister i registreringen samt för eventuella brott mot sekretessplikten. Om en felaktig registrering eller förändringar i rättigheterna som hänför sig till registrerade värdepapper eller avlägsnandet av dem har förorsakat kontohavaren skada och det kontoförande institutet inte kan ersätta en dylik skada, är kontohavaren berättigad att erhålla ersättning från Euroclear Finland Oy:s lagstadgade registreringsfond. Registreringsfondens kapital skall uppgå till minst 0,000048 procent av de värdeandelars genomsnittliga sammanräknade gängse värde som under de senaste fem kalenderåren har förvarats inom värdeandelssystemet, likväl till minst 20 miljoner euro. Till en och samma skadelidande betalas av registreringsfondens medel beloppet av den skadelidandes ersättningsfordran på ett och samma kontoförande institut, dock högst 25 000 euro. Registreringsfonden är skyldig att betala högst 10 miljoner euro i ersättning för skador som har samband med ett och samma skadefall.


Förvaring och förvaltarregistrering av aktier

En aktieägare som inte är finländsk medborgare kan befullmäktiga ett kontoförande institut (eller ett annat finländskt eller utländskt samfund som är godkänt av Euroclear Finland Oy) att agera för aktieägarens räkning som skötare av förvaltarregistreringen. Ägare av förvaltarregistrerade aktier är berättigade till dividend samt teckningsrätter, ekonomiska rätter och förvaltningsrätter som rör de aktier som registrerats i ägarens namn. För att kunna delta i bolagsstämman måste ägaren av förvaltarregistrerade aktier ansöka om tillfällig registrering av aktierna i ägarens namn i aktieägarförteckningen senast på den tidpunkt efter bolagsstämmans avstämningsdag som uppges i kallelsen till bolagsstämma.


Den som sköter förvaltarregistreringen är skyldig att på begäran meddela för Finansinspektionen och det ifrågavarande bolaget värdeandelarnas verkliga ägares namn, om det är känt, och hur många värdeandelar ägaren har. Om den verkliga aktieägarens namn inte är känt, är den som sköter förvaltarregistreringen skyldig att meddela motsvarande uppgifter om aktieägarens ombud samt bifoga ombudets skriftliga försäkran om att den verkliga aktieägaren inte är en finländsk fysisk eller juridisk person.


Euroclear Bank agerar som förmedlare för Euroclear Finland Oy. De finländska förvaltare som agerar som förmedlare för Euroclear Bank S.A./N.V.:s och Clearstreams räkning i Euroclear Finland Oy har ett förvaringskonto i värdeandelssystemet vilket gör det möjligt för utländska aktieägare att förvara aktier noterade på Helsingfors Börs på sina konton i Euroclear Finland Oy eller Clearstream.


Aktieägare som inte har värdeandelskonto i Finland, men som vill ha aktierna i värdeandelssystemet i sitt eget namn, skall öppna ett värdeandelskonto via ett kontoförande institut samt ett bankkonto i euro i en bank.


Ersättningsfonden för investerare

Genom ändringar som gjordes år 1998 i lagen om värdepappersföretag (579/1996 inklusive ändringar) och i värdepappersmarknadslagen grundades Ersättningsfonden för investerare och investerarna delades upp i yrkesmässiga och icke-yrkesmässiga investerare, senare i yrkesmässiga och icke-yrkesmässiga kunder. Som yrkesmässiga kunder definieras företag och offentliga samfund som kan anses utgöra parter som är insatta i värdepappersmarknaden och dess risker. Även en privat investerare kan skriftligt anmäla sig som yrkesmässig investerare tack vare sin yrkeskunskap och erfarenhet av värdepappersmarknaden. I allmänhet klassificeras fysiska personer dock som icke-yrkesmässiga kunder.


Företag som tillhandahåller investeringstjänster och kreditinstitut skall höra till Ersättningsfonden för investerare. Ersättningsfonden för investerare tryggar betalningen av klara och ostridiga fordringar i det fall att ett företag som tillhandahåller investeringstjänster eller ett kreditinstitut i övrigt på annat än temporärt sätt är oförmöget att svara för sin betalningsskyldighet under en bestämd tidsperiod. Ersättningsfonden för investerare betalar ersättningar endast till icke- yrkesmässiga investerare. Ersättningsbeloppet som betalas till investeraren är 90 procent av fordringen. Det högsta ersättningsbeloppet är dock 20 000 euro. Förluster till följd av nedskrivning av aktien eller felaktiga investeringsbeslut ersätts inte ur ersättningsfonden. Således ansvarar investerarna fortfarande för sina egna investeringsbeslut. Om depositionsbanken blir insolvent, ersätts dess kunder för sina fordringar i regel från Depositionsskyddsfonden upp till 50 000 euro. Genom detta har investerarnas tillgångar tryggats genom antingen Depositionsskyddsfonden eller Investerarnas ersättningsfond. Samma tillgångar kan alltså inte ersättas samtidigt ur båda fonderna.

BESKATTNING


Nedanstående sammandrag baserar sig på gällande skattelagstiftning i Finland vid datumet för Prospektet. Ändringar i skattelagstiftningen kan även inverka retroaktivt på beskattningen. Sammandraget är av allmänn karaktär och inte uttömmande, och det varken beaktar eller redogör för skattelagstiftningen i andra länder än Finland. Personer som överväger att göra en investering skall vända sig till en skatteexpert för att få information om skattepåföljder i Finland eller i övriga länder gällande Aktieemissionen samt förvärv, ägande eller överlåtelse av Aktier.


Beskattningen i Finland


Nedan följer en beskrivning av de väsentliga inkomst- och överlåtelseskattepåföljder som eventuellt är av betydelse för Aktieemissionen. Det nedan anförda tillämpas på i Finland allmänt eller begränsat skattskyldiga fysiska personer och aktiebolag och i det behandlas skattelagstiftningen i Finland som tillämpas på dividendutdelning samt på överlåtelsevinst från försäljning av Aktier.


I det följande tas inte upp sådana särskilda skattepåföljder för ägare eller innehavare av Erjudna aktier som hänför sig till bland annat olika omorganiseringar av bolag, utländska mellanbolag, samfund som inte idkar affärsverksamhet, samfund som är befriade från inkomstskatt eller öppna bolag eller kommanditbolag. I det följande behandlas inte heller Finlands arvs- eller gåvoskattepåföljder.


Beskrivningen baserar sig på:

• inkomstskattelagen (1535/1992 inklusive ändringar),

• lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968 inklusive ändringar),

• lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978 inklusive ändringar) och

• lagen om överlåtelseskatt (931/1996 inklusive ändringar).


I beskrivningen har dessutom tagits i beaktande rättspraxis samt skattemyndigheternas beslut och utlåtanden som är i kraft och tillgängliga vid datumet för detta Prospekt.


Ändringar i skattelagstiftningen, rättspraxis och skattemyndigheternas ställningstaganden kan ge upphov till ändringar i nedan beskrivna skattepåföljder också retroaktivt.


Allmänt

I Finland behandlas allmänt skattskyldiga och begränsat skattskyldiga på olika sätt i beskattningen. Allmänt skattskyldiga är i Finland skattskyldiga för sina inkomster i hela världen. Begränsat skattskyldiga beskattas endast för inkomster i Finland. En begränsat skattskyldigs inkomster från en fast arbetsplats i Finland beskattas i Finland. Finland binds av skatteavtal som kan begränsa tillämpandet av den interna skattelagstiftningen och förhindra beskattning av en begränsat skattskyldigs inkomster från Finland.


En fysisk person anses vara allmänt skattskyldig i Finland då han vistas i Finland sex månader i följd eller han har sin stadigvarande bostad och hemvist i Finland. En finsk medborgare som flyttat utomlands anses dock vara allmänt skattskyldig i Finland tills tre år har förflutit efter utgången av det år under vilket han lämnade landet, om han inte visar att han inte under skatteåret har haft väsentlig anknytning till Finland. Förvärvsinkomst, löneinkomst medräknad, beskattas enligt en progressiv skattetabell och kapitalinkomst enligt en proportionell skattesats som för närvarande är 28 procent. Bolag som har grundats enligt finsk lag är allmänt skattskyldiga i Finland och därför är de skattskyldiga i Finland för sina globala inkomster.

Samfundsskattesatsen är för tillfället 26 procent.


Nedan följer ett sammandrag av vissa skattepåföljder som hänför sig till förvärv, ägande och överlåtelse av Erbjudna aktier för aktieägare som i Finland är allmänt och begränsat skattskyldiga.


Beskattning av dividender


Allmänt skattskyldiga fysiska personer

För aktier som inte hör till aktieägarens näringsverksamhet (näringsförvärvskälla) beskattas 70 procent av de dividender som en fysisk person får från ett i 33a § 2 momentet i inkomstskattelagen avsett offentligt noterat bolag ("Noterat bolag") som kapitalinkomst enligt en fast skattesats på 28 procent och resterande 30 procent utgör skattefri inkomst. För aktier som hör till aktieägarens näringsverksamhet utgör 70 procent av de dividender som en fysisk person får från ett Noterat bolag skattepliktig näringsinkomst som uppdelas för beskattning som förvärvsinkomst enligt en progressiv skattesats och som kapitalinkomst enligt en fast skattesats på 28 procent.

Ett Noterat bolag som delar ut dividend skall verkställa förskottsinnehållning på dividender som utdelas till allmänt skattskyldiga fysiska personer. För tillfället uppgår förskottsinnehållningen till 19 procent av dividenden som utdelas. Förskottsinnehållningsbeloppet som bolaget som utdelar dividend har innehållt gottgörs vid den slutliga beskattningen av den fysiska personens dividendinkomster.


Finländska aktiebolag

Beskattningen av dividender som utdelas av ett Noterat bolag är beroende bland annat av om bolaget som mottar dividenden är ett Noterat bolag eller annat bolag.


Dividender som ett Noterat bolag får av ett annat Noterat bolag utgör i princip skattefri inkomst. Om aktierna ingår i aktieägarens placeringstillgångar, utgör 75 procent av dividenderna från dem beskattningsbar inkomst medan den återstående delen är skattefri inkomst. Endast finans-, försäkrings- och pensionsinstitut kan ha i detta sammanhang avsedda placeringstillgångar.


Dividender som ett finländskt icke-börslistat bolag (privat aktiebolag) får från ett Noterat bolag utgör i princip till 75 procent beskattningsbar inkomst medan den återstående delen är skattefri inkomst. Om ett icke-börslistat bolag dock direkt äger minst tio procent av aktiekapitalet i ett Noterat bolag som utdelar dividend, är dividenden som utdelas på sådana aktier skattefri under förutsättning att aktierna inte ingår i aktieägarens investeringstillgångar.


Begränsat skattskyldiga

På dividend som ett finländskt bolag utdelar till begränsat skattskyldig aktieägare uppbärs i regel källskatt. Bolaget som utdelar dividend är skyldigt att innehålla källskatten som slutgiltig skatt i samband med utbetalning av dividenden.

Källskatten är 28 procent, om inte annat fastställs i skatteavtalet som tillämpas.


Finland har med flera stater ingått inkomstskatteavtal enligt vilka den källskatteprocent som uppbärs på dividender som utdelas till parter som omfattas av skatteavtalet har sänkts. Källskatteprocenten enligt inkomstskatteavtalen är i allmänhet ännu lägre, om aktieägaren är ett bolag som äger en viss andel av det dividendutdelande bolaget (i allmänhet minst 10 eller 25 procent av aktiekapitalet eller rösterna i det dividendutdelande bolaget). Sänkt källskatteprocent enligt tillämpligt skatteavtal kan tillämpas, om dividendmottagaren har tillställt det dividendutdelande bolaget ett giltigt källskattekort eller behövlig information om dividendmottagarens medborgarskap och identitet.


När en förvaltarregistrerad aktieägare är berättigad till dividend, betalar det dividendutdelande finländska bolaget dividenden till förvaltaren som förmedlar de utdelade dividenderna till aktieägarna. Om mottagaren av dividend som utdelats på en förvaltarregistrerad aktie bor i en skatteavtalsstat, uppbärs på dividenden en källskatt i enlighet med skatteavtalet, dock alltid minst 15 procent (om källskatten enligt inkomstskatteavtalet är lägre än 15 procent, är det möjligt att ansöka om återbäring av den överlopps betalda källskatten på samma gång som nödvändig information om dividendmottagarens medborgarskap och identitet presenteras). Detta innebär att på dividend som utdelas på en förvaltarregistrerad aktie uppbärs en källskatt enligt skatteavtalet eller alltid på minst 15 procent utan en grundlig utredning av den slutgiltiga dividendmottagaren. Förfarandet förutsätter dock att den utländska förvaltaren är införd i det register som skatteförvaltningen upprätthåller och att hans hemort är i en stat som har ett skatteavtal om undvikande av dubbel beskattning med Finland. Vidare krävs att den utländska förvaltaren har ett avtal om aktieförvar med ett finländskt kontoförande institut. I avtalet är det bland annat nödvändigt att uppge dividendmottagarens hemviststat till det kontoförande institutet och vid behov ge tilläggsinformation till skatteförvaltningen. Om nämnda kriterier inte uppfylls, uppbärs en källskatt på 28 procent från den dividend som utdelas på en förvaltarregistrerad aktie.


Utländska samfund med hemvist i EU-medlemsstater

Enligt skattelagstiftningen i Finland uppbärs källskatt inte på dividender som utdelas till samfund som har hemvist i en EU- medlemsstat och som är inkomstskattskyldiga i sin hemstat i enlighet med artikel 2 i direktivet om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (90/435/ EES) och som direkt äger minst tio procent av kapitalet i det finländska bolaget som delar ut dividend.


Utländska bolag med hemvist i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Dividender som utbetalas till en del utländska samfund som har hemvist inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är antingen helt och hållet skattefria eller också tillämpas en sänkt källskatteprocent på dem beroende på hur dividenden skulle beskattas om den betalades till ett motsvarande finländskt bolag.


Källskatt uppbärs inte i Finland på dividend som utbetalas av ett finländskt bolag till ett begränsat skattskyldigt samfund, om

(i) det dividendmottagande samfundets hemort är inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, (ii) dividendmottagarens hemstat berörs av rådets direktiv 77/799/EEG om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om direkt beskattning och skatter på försäkringspremier eller av ett avtal om handräckning och informationsutbyte i skatteärenden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Liechtenstein är för närvarande den enda EES-staten som inte uppfyller kravet), (iii) det dividendmottagande samfundet motsvarar ett i 33 d § 4 moment i inkomstskattelagen eller i 6 a

§ i lagen om beskattning av näringsinkomst avsett finländskt bolag, (iv) dividenden skulle vara helt skattefri om den skulle utbetalas till motsvarande finländskt bolag eller samfund (se ovan under rubriken "—Finländska aktiebolag"), och (v) det

dividendmottagande bolaget lämnar en redogörelse (intyg av hemviststatens skattemyndighet), över att källskatten de facto inte kan gottgöras i sin helhet i dividendmottagarens hemviststat på grundval av tillämpligt avtal om avlägsnande av dubbel beskattning.


Om dividend utbetalas till ett utländskt samfund vars hemort är i en stat som uppfyller de ovan i punkterna (i) och (ii) framförda kraven och som uppfyller de ovan i punkt (iii) framförda förutsättningarna, men dividenden som utbetalas skulle vara endast delvis skattefri, om den skulle utbetalas till motsvarande finländskt samfund (se ovan "—Finländska aktiebolag"), uppbärs på dividenden som utbetalas källskatt i Finland (se ovan "—Begränsat skattskyldiga"), men källskatteprocenten har för den här typen av dividender sänkts till 19,5 procent (i stället för 28 procent). Sålunda tillämpas med undantag av i direktivet om moder- och dotterbolag avsedda samfund, som uppfyller förutsättningarna för skattefrihet genom att direkt äga minst tio procent av kapitalet i ett finländskt dividendutdelande bolag (se ovan "—Utländska samfund med hemvist i EU- medlemsstater"), källskattesatsen på 19,5 på dividender som utbetalas till utländskt samfund (vars hemort är i en stat som uppfyller de ovan i punkterna (i) och (ii) framförda kraven och som uppfyller de ovan i punkt (iii) framförda förutsättningarna), ifall det dividendutdelande finländska bolagets aktier ingår i det dividendmottagande bolagets placeringstillgångar eller om det dividendmottagande bolaget inte är ett Noterat bolag. Beroende på tillämpligt avtal om avlägsnande av dubbel beskattning kan den tillämpliga källskatten också vara lägre än 19,5 procent (se ovan "–Begränsat skattskyldiga").


Fysiska personer bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Dividender som utbetalas till begränsat skattskyldiga fysiska personer som är bosatta utomlands kan på begäran av ifrågavarande person istället för enligt ovan beskrivna källskatt (se ovan "—Begränsat skattskyldiga") beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, inklusive ändringar), dvs. på motsvarande sätt som en allmänt skattskyldigbeskattas i Finland (se ovan "—Allmänt skattskyldiga fysiska personer"), under förutsättning att (i) den dividendmottagande fysiska personens hemort är inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, (ii) dividendmottagarens hemstat berörs av rådets direktiv 77/799/EEG om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om direkt beskattning och skatter på försäkringspremier eller av ett avtal om handräckning och informationsutbyte i skatteärenden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Liechtenstein är för närvarande den enda EES-staten som inte uppfyller kravet), och (iii) dividendmottagaren lämnar en redogörelse (intyg av hemviststatens skattemyndighet), över att källskatten de facto inte kan gottgöras i sin helhet i dividendmottagarens hemviststat på grundval av tillämpligt avtal om avlägsnande av dubbel beskattning.


Överlåtelsevinster


Allmänt skattskyldiga fysiska personer

Överlåtelsevinst som uppstått av försäljning av Aktier annat än i samband med idkande av näringsverksamhet, beskattas i Finland som kapitalinkomst för allmänt skattskyldig fysisk person eller överlåtelseförlust som uppstått på motsvarande vis avdras från överlåtelsevinsten. Skattesatsen för överlåtelsevinster är 28 procent. Försäljningsvinst från aktier som har ett samband med säljarens näringsverksamhet (näringsinkomstkälla) anses ingå i säljarens näringsinkomst, som i enlighet med inkomstskattelagen uppdelas för beskattning som förvärvsinkomst enligt en progressiv skala och som kapitalinkomst enligt en fast skattesats på 28 procent.


Överlåtelseförluster från försäljningen av värdepapper som inte ingår i fysiska personers näringsverksamhet kan avdras från överlåtelsevinsten under samma år och de därpå följande tre kalenderåren efter överlåtelsen. Eftersom överlåtelseförluster inte är avdragsgilla från andra kapitalinkomster än överlåtelsevinster, tas de inte i beaktande vid fastställandet av kapitalinkomstslagets underskott för skatteåret. Dylika överlåtelseförluster bidrar inte heller till att öka underskottsgottgörelsen som kan avdras från den skattemängd som omfattas av underskottsgottgörelse. Avdrag för förluster för aktier som ingår i säljarens näringsverksamhet görs på samma sätt som nedan i avsnittet ”—Finländska aktiebolag”.


Trots det ovan anförda utgör överlåtelsevinst, som en allmänt skattskyldig fysisk person erhåller för förmögenhet som inte ingår i näringsverksamheten, exempelvis överlåtelsevinst för Aktier, inte beskattningsbar inkomst, om de sammanlagda överlåtelsepriserna för förmögenhet som överlåtits under kalenderåret uppgår till högst tusen euro (med undantag av förmögenhet som kan överlåtas skattefritt enligt lagstiftningen i Finland). På motsvarande sätt är överlåtelseförlust inte avdragsgill, om anskaffningsutgifterna för den under kalenderåret överlåtna förmögenheten uppgår till högst tusen euro och samtidigt uppgår överlåtelsepriserna för all förmögenhet som överlåtits under kalenderåret sammanlagt till högst tusen euro.


Överlåtelsevinsten eller -förlusten räknas genom att dra av den ursprungliga anskaffningsutgiften och kostnaderna för försäljningen från försäljningspriset. Alternativt kan fysiska personer för aktier som inte ingår i näringsverksamheten i stället för den verkliga anskaffningsutgiften tillämpa en så kallad uppskattad anskaffningsutgift som utgör 20 procent av försäljningspriset, eller om aktierna har varit i säljarens ägo i minst tio år, 40 procent av försäljningspriset. Ifall uppskattad anskaffningsutgift tillämpas i stället för verklig anskaffningsutgift, anses kostnaderna för förvärvande av vinst ingå i den uppskattade anskaffningsutgiften och de kan således inte avdras separat från försäljningspriset.

I Finland skall allmänt skattskyldiga fysiska personer på den förhandsifyllda skattedeklarationen lägga till uppgifterna om överlåtelser av värdepapper (exempelvis Erbjudna aktier) under kalenderåret.


Finländska aktiebolag

Följande gäller endast sådana finländska aktiebolag som beskattas med stöd av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Överlåtelsevinst från aktier utgör i regel beskattningsbar inkomst för aktiebolag.


Aktierna kan ingå i aktiebolagets anläggnings-, omsättnings-, investerings- eller finansieringstillgångar. Beskattningen av överlåtelse och nedskrivning av aktier är olika beroende på aktiernas förmögenhetsslag. Aktier kan också tillhöra inkomstkällan för aktiebolagets övriga verksamhet. Bestämmelserna i inkomstskattelagen tillämpas på överlåtelsevinster som inflyter från överlåtelse av förmögenhet som tillhör inkomstkällan för övrig verksamhet.


Aktiernas försäljningspris utgör i regel en del av ett finländskt bolags rörelseintäkter. På motsvarande vis är aktiernas anskaffningsutgift avdragbar i bolagets beskattning i samband med överlåtelse av aktierna. Finländska aktiebolags överlåtelsevinster av aktier är dock skattefria då vissa, strängt fastställda förutsättningar uppfylls.


Enligt bestämmelserna om så kallat delägaravdrag utgör överlåtelsevinst från aktier som ingår i näringsverksamhetens anläggningstillgångar för andra finländska bolag än de som idkar kapitalinvesteringsverksamhet, i regel inte beskattningsbar inkomst och förlust som uppstått vid överlåtelsen är under motsvarande förhållanden inte avdragbar, om bland annat (i) den skattskyldige utan avbrott i minst ett år under en tidsperiod som har utgått högst ett år före överlåtelsen har ägt minst en 10 procents andel av aktiekapitalet i det bolag som överlåts och de aktier som överlåtelsen gäller ingår bland de aktier som ägts på detta sätt, (ii) det bolag som överlåtelsen gäller inte är ett fastighets- eller bostadsaktiebolag eller ett aktiebolag vars verksamhet i själva verket huvudsakligen omfattar ägande eller innehav av fastigheter, och (iii) det bolag som överlåtelsen gäller är allmänt skattskyldigt i Finland eller ett bolag som avses i artikel 2 i direktivet om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag (1990/453/EEG), eller ett bolag vars hemvist är i en stat med vilken Finland har ingått ett skatteavtal för undvikande av dubbel beskattning som tillämpas på dividend.


Om det vid överlåtelse av andra i anläggningstillgångarna ingående aktier än sådana enligt det så kallade delägaravdraget uppstår en i beskattningen avdragbar överlåtelseförlust för det säljande bolaget, får en sådan förlust avdras endast från sådana vinster av aktieöverlåtelser som erhållits under skatteåret och de fem därpå följande åren. Avdragbar överlåtelseförlust som uppkommit vid överlåtelse av andra aktier än sådana som ingår i anläggningstillgångarna kan avdras från den beskattningsbara inkomsten under skatteåret och de tio därpå följande åren i enlighet med de allmänna reglerna för utjämning av förluster.


Begränsat skattskyldiga

Begränsat skattskyldiga är i regel inte skattskyldiga i Finland för överlåtelsevinst från försäljning av aktier i ett finländskt bolag, utom i de fall då den begränsat skattskyldiga anses ha ett i inkomstskattelagen avsett fast verksamhetsställe i Finland och aktierna anses utgöra ifrågavarande fasta verksamhetsställes egendom.


Överlåtelseskatt


I Finland uppbärs inte överlåtelseskatt på överlåtelse av på Helsingfors Börs noterade Aktier, om överlåtelsen sker mot fast vederlag. En förutsättning för skattefrihet är att en i värdepappersmarknadslagen avsedd värdepappersförmedlare agerar förmedlare eller part i överlåtelsen eller att mottagaren av överlåtelsen är godkänd som handelspart på den marknad på vilken överlåtelsen sker. Om förmedlaren eller den andra parten vid en överlåtelse inte är ett finländskt företag som tillhandahåller investeringstjänster eller ett kreditinstitut eller utländska värdepappersföretags eller kreditinstituts filialer och kontor i Finland, är en förutsättning för skattefrihet att mottagaren av överlåtelsen gör en anmälan till skattemyndigheterna i Finland inom två månader från överlåtelsen eller att förmedlaren gör en årsdeklaration om överlåtelsen till skatteförvaltningen i enlighet med lagen om beskattningsförfarande. Skattefriheten gäller inte vissa separat fastställda överlåtelser, exempelvis kapitalinvesteringar eller utdelning av medel. Skattefrihet gäller inte heller en överlåtelse som görs i syfte att uppfylla den i aktiebolagslagen stadgade inlösningsskyldigheten för minoritetsaktieägare.


Om överlåtelsen av Aktier inte uppfyller ovannämnda kriterier för skattefrihet, är köparen skyldig att i överlåtelseskatt betala 1,6 procent av överlåtelsepriset. Om köparen inte är allmänt skattskyldig i Finland eller ett utländskt kreditinstituts eller investeringstjänstföretags eller fondbolags filial i Finland, skall säljaren uppbära skatten av köparen. Om en part eller förmedlaren i köpet är ett finländskt företag som tillhandahåller investeringstjänster eller ett kreditinstitut eller ett utländskt investeringstjänstföretags eller kreditinstituts filial eller kontor i Finland, är parten skyldig att uppbära överlåtelseskatt av köparen och att redovisa den för staten. Om ingendera parten är allmänt skattskyldig i Finland eller ett utländskt kreditinstituts eller investeringstjänstföretags eller fondbolags filial eller kontor i Finland, uppbärs inte överlåtelseskatt på aktieöverlåtelsen. Om skattens belopp understiger 10 euro behöver ingen överlåtelseskatt betalas. Överlåtelseskatt betalas inte i anslutning till emission och teckning av nya aktier.

DOKUMENT TILL PÅSEENDE


Kopior av följande dokument finns till påseende under detta Prospekts giltighetstid vardagar inom ramen för normal arbetstid på Stockmanns registrerade kontor på adressen Alexandersgatan 52 B, 00100 Helsingfors:


• Bolagsordning i sådan form som den gäller på dagen för Prospektet

• Stockmanns reviderade koncernbokslut för räkenskapsperioderna som gick ut 31.12.2010, 31.12.2009 och 31.12.2008.

• Stockmanns oreviderade delårsrapport för den tremånadersperiod som avslutades 31.3.2011

• Prospekt

• Finansinspektionens beslut gällande detta Prospekt


DOKUMENT SOM INFÖRLIVATS I PROSPEKTET GENOM HÄNVISNING


Följande dokument har införlivats i detta Prospekt genom hänvisning i enlighet med artikel 28 i Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 809/2004, och de utgör en del av Stockmanns ekonomiska information. Dokumenten som införlivats i detta Prospekt genom hänvisning är tillgängliga på webbplatsen xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx och under Stockmanns företagslednings normala arbetstid på adressen Alexandersgatan 52 B, 00100 Helsingfors:


t Information som införlivats genom hänvisning

Stockmann Oyj Abp:s bokslut för år 2010 Stockmann Oyj Abp:s revisionsberättelse 2010 Stockmann Oyj Abp:s bokslut för år 2009

Stockmann Oyj Abp:s revisionsberättelse 2009 Stockmann Oyj Abp:s årsberättelse 2008, sidorna

48–106 Stockmanns bokslut för år 2008

Stockmann Oyj Abp:s årsberättelse 2008, sidan

107 Revisionsberättelse 2008


Tabellerna och diagrammen i samband med styrelsens verksamhetsberättelse i Bolagets bokslut som hänvisats till har inte reviderats. Inte heller diagrammen som presenteras under rubriken ”Aktier och aktiekapital” har reviderats.

Förutom uppgifter som har inkluderats genom hänvisning, är uppgifterna i årsberättelsen 2008 antingen onödiga för placerarna eller finns på andra ställen i Prospektet.

BILAGA A: REVISORERNAS UTLÅTANDE OM RESULTATPROGNOSEN I PROSPEKTET (ÖVERSÄTTNING)


Till Stockmann Oyj Abp:s styrelse att bifogas prospektet


Vi avger i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 bilaga 1 punkt 13.2 avsett utlåtande om den resultatprognos för år 2011 som ingår i Stockmann Oyj Abp:s prospekt daterat 29.4.2011. Resultatprognosen har presenterats i prospektet under stycket ”Resultatet av Stockmanns affärsverksamhet, den ekonomiska ställningen och framtidsutsikterna” under rubriken ”Framtidsutsikter och resultatprognos”:


” Stockmannkoncernen bedömer att omsättningen fortsättningsvis ökar år 2011. Räkenskaps-periodens rörelsevinst uppskattas vara bättre än året innan.”


Emittentens ledning svarar för upprättandet av resultatprognoserna samt antagandena som dessa baserar sig på. Vår uppgift är att avge utlåtande huruvida ledningens antaganden utgör en skälig grund för framtidsprognoserna och huruvida prognoserna är upprättade på basis av antagandena. Vårt arbete har till tillämpliga delar utförts i enlighet med den Internationella Attesteringsuppdragsstandarden ISAE 3400 ”Granskning av finansiell information som avser framtiden”.


Vid bedömning av materialet som antagandena har byggt på, har ingenting kommit till vår kännedom, som skulle ge oss skäl att anta att dessa antaganden inte skulle utgöra en rimlig bas för prognoserna. Enligt vår mening är de resultatprognoser som ingår i prospektet sakenligt uppgjorda på basis av de uppgifter som ledningen presenterat i prospektet och de har upprättats i enlighet med emittentens redovisnings- och bokslutsprinciper. Vi har inte utfört revision av resultatprognoserna som ingår i prospektet eller av de uppgifter och antaganden som prognoserna bygger på, och vi avger därmed ingen revisionsberättelse.


Det framtida utfallet kommer sannolikt att avvika från prognoserna, emedan händelserna i framtiden inte alltid utfaller som förväntat och avvikelserna kan vara väsentliga, speciellt i det rådande marknadsläget.


Helsingfors den 29 april 2011


Jari Härmälä Henrik Holmbom

CGR CGR

BILAGA B: OREVIDERAD DELÅRSRAPPORT FÖR DEN RÄKENSKAPSPERIOD SOM AVSLUTADES 31.3.2010


STOCKMANNKONCERNENS DELÅRSRAPPORT 1.1- 31.3.2011

Omsättningen ökade, rörelsevinsten mindre än året innan Första kvartalet:

Koncernens omsättning ökade 9,4 procent och uppgick till 407,7 Me (372,6 Me). Rörelseresultatet var -29,9 Me (-9,2 Me).

Rapportperiodens resultat var -34,8 Me (2,2 Me). Resultatet per aktie var -0,49 e (0,03 e).


Verkställande direktör Hannu Penttilä:

”Stockmannkoncernens omsättning ökade under början av året, speciellt tack vare de investeringar som färdigställdes år 2010. Speciellt det nya varuhuset i S:t Petersburg, det utvidgade varuhuset i Helsingfors centrum och modekedjornas expansion ökade vår omsättning. Situationen på marknaden i Baltikum är på väg att förbättras efter den ekonomiska recessionen, och försäljningen i varuhusen ökade.


Å andra sidan har konsumtionsefterfrågan på prisvärt mode varit svagare än förväntat och konkurrensen har blivit hårdare. Det syns i antalet besökare och i försäljningen i våra modekedjor Seppälä och Lindex.


Stockmanns rörelseresultat för det första kvartalet är karakteristiskt negativt på grund av säsongfluktuation, men vi är inte nöjda med den uppnådda resultatutvecklingen.


Galna Dagar-kampanjen efter rapportperioden i april lyckades på alla marknader, och gav en god inledning för det andra kvartalet. Stockmann ser möjligheter till vinstökning speciellt under årets två sista kvartal. Vi bibehåller resultatprognosen för hela året oförändrad.”


Nyckeltal

1-3/2

1-3/2

In

Omsättning milj. euro

Rörelseresultat milj. euro

Vinst före skatt milj. euro

Resultat/aktie, outspädd euro

Eget kapital/aktie euro

4

-

-

- 1

3


1


Affärsverksamhetens kassaflöde milj. euro

-1

-


Nyckeltal

3/2

3/2


Nettoskuldsättningsgrad procent

Soliditet procent

Antal aktier, vägt medelvärde, utspädd tusen st.

1


71


71


Avkastning på sysselsatt kapital, rullande 12 må procent





OMSÄTTNING OCH RESULTAT


Den internationella ekonomin i sin helhet utvecklades väl under kvartalet och inom detaljhandeln ökade försäljningen god inom vissa produktgrupper. Efterfrågan på prisvärt mode uppnådde inte den förväntade nivån, vilket inverkade på utvecklingen av denna marknad, inkluderande Lindex och Seppälä som haft ett mindre antal besökare i butikerna. Detta resulterade i klart mindre försäljningsvolymer än förväntat under det första kvartalet. Trots den allmänna marknadsutvecklingen fortsatte varuhusgruppens omsättning att öka.


Stockmannkoncernens omsättning för rapportperioden ökade med 9,4 procent och uppgick till 407,7 miljoner euro (372,6 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 3,8 procent och uppgick till 212,2 miljoner euro. Omsättningen i utlandet uppgick till 195,5 miljoner euro och ökade med 16,2 procent. Ökningen var stark speciellt i Ryssland tack vare det nyligen öppnade köpcentret Nevsky Centre och varuhuset i S:t Petersburg. Den utländska omsättningens andel av koncernens omsättning var 48,0 procent (45,1 procent).


Inga övriga rörelseintäkter förekom under rapportperioden.

Bruttomarginalen för koncernens affärsverksamhet under rapportperioden ökade med 11,7 miljoner euro och uppgick till 193,4 miljoner euro. Den relativa bruttomarginalen var 47,4 procent (48,8 procent). Verksamhetens kostnader ökade med 27,6 miljoner euro och avskrivningarna med 4,9 miljoner euro.


Koncernens rörelseresultat minskade under rapportperioden med 20,8 miljoner euro och var

-29,9 miljoner euro (-9,2 miljoner euro).


Nettofinansieringskostnaderna ökade med 7,7 miljoner euro under rapportperioden och uppgick till 8,3 miljoner euro (0,6 miljoner euro). Ökningen av det räntebärande främmande kapitalet och stigande marknadsräntor ledde till högre räntekostnader. Även valutakursförluster av engångsnatur på 0,7 miljoner euro belastade rapportperiodens nettofinansieringskostnader. Året innan minskade nettofinansieringskostnaderna på grund av valutakursvinster av engångsnatur med 3,7 miljoner euro.


Rapportperiodens resultat före skatt var -38,3 miljoner euro dvs. 28,5 miljoner euro mindre än året innan. På det förlustbringande resultatet under rapportperioden bokfördes en skattegottgörelse på 3,5 miljoner euro. Föregående år var skatternas positiva inverkan på resultatet 12,0 miljoner euro. Rapportperiodens resultat uppgick till -34,8 miljoner euro (2,2 miljoner euro).


Rapportperiodens resultat per aktie var -0,49 euro (0,03 euro) och utspätt med inverkan av optioner -0,48 euro (0,03 euro). Det egna kapitalet per aktie var 11,13 euro (11,29 euro).


OMSÄTTNING OCH RESULTATUTVECKLING PER AFFÄRSSEGMENT


Varuhusgruppen


Varuhusgruppens omsättning ökade med 13,4 procent och uppgick till 256,4 miljoner euro (226,0 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 5,6 procent och uppgick till 180,8 miljoner euro (171,1 miljoner euro). Omsättningen ökade speciellt i det utvidgade varuhuset i Helsingfors centrum. Även Hobby Hall, som är marknadsledare inom distanshandeln, ökade sin omsättning.


Utlandsverksamhetens omsättning i euro ökade med 37,7 procent. Den utländska omsättningens andel av enhetens omsättning var 29,4 procent (24,3 procent). Omsättningen i Ryssland ökade betydligt tack vare det nya varuhuset i S:t Petersburg och en stark utveckling av de nyaste varuhusen i Moskva. Även i Baltikum utvecklades omsättningen i varuhusen bra.


Den relativa bruttomarginalen för rapportperioden var på samma nivå som året innan, 39,7 procent (39,6 procent). Varuhusgruppens rörelseresultat var -14,8 miljoner euro (-8,2 miljoner euro). Kostnaderna och avskrivningarna ökade klart från jämförelseperioden, speciellt pga. expansion och flytten av logistikcentret i Moskva.


Lindex


Lindex omsättning under rapportperioden var 123,3 miljoner euro, vilket var 6,6 procent mer än året innan (115,7 miljoner euro). Omsättningen i Finland var på fjolårets nivå och ökade med 7,5 procent i övriga länder. Omsättningen fortsatte att öka starkt på de nya marknaderna i Centraleuropa och Ryssland. Den svenska kronans förstärkning i förhållande till euron ökade omsättningen. Med jämförbara lokala valutor var omsättningen nästan på samma nivå som året innan.


Den relativa bruttomarginalen för rapportperioden minskade, men förblev på en hög nivå, 62,1 procent (64,3 procent). På grund av expansionen av butiksnätet ökade kostnaderna och avskrivningarna för verksamheten snabbare än bruttomarginalen. Lindex rörelseresultat under rapportperioden var -7,9 miljoner euro (2,1 miljoner euro).


Seppälä


Seppäläs omsättning minskade med 9,5 procent i jämförelse med motsvarande period år 2010 och uppgick till 27,9 miljoner euro (30,8 miljoner euro). Omsättningen minskade med 9,9 procent i Finland och med 8,8 procent i utlandet. Antalet besökare i butikerna minskade på alla marknader. Dessutom försenades leveranserna till den ryska marknaden i början av säsongen pga. kapacitetsunderskott på inköpsmarknaden i Fjärran Östern. Den utländska omsättningens andel av Seppäläs totala omsättning var 36,2 procent (35,9 procent).


Ökade inköpspriser och åtgärder för att få fart på försäljningen minskade den relativa bruttomarginalen som var 53,8 procent (56,7 procent). Seppäläs rörelseresultat var -4,9 miljoner euro (-0,9 miljoner euro).


FINANSIERING OCH BUNDET KAPITAL


De likvida medlen uppgick i slutet av mars 2011 till 31,6 miljoner euro, jämfört med 22,2 miljoner euro året innan och 36,7 miljoner euro i slutet av år 2010. Kassaflödet från affärsverksamheten var -145,4 miljoner euro (-73,8 miljoner euro).

Det räntebärande främmande kapitalet uppgick i slutet av mars till 979,5 miljoner euro (769,3 miljoner euro), varav 520,1 miljoner euro (616,7 miljoner euro) var långfristigt. Dessutom har koncernen 341,8 miljoner euro outnyttjade långfristiga kommitterade lånelimiter. I slutet av år 2010 uppgick det räntebärande främmande kapitalet till 813,3 miljoner euro, varav 521,3 miljoner euro var långfristigt.


Nettodriftskapitalet uppgick i slutet av mars till 151,6 miljoner euro, jämfört med 119,6 miljoner euro året innan och 79,5 miljoner euro i slutet av år 2010. Den av bolagsstämman den 22 mars 2011 fastställda dividenden för år 2010, 58,3 miljoner euro, utbetalades i april. I slutet av mars var soliditeten 36,8 procent (41,9 procent). Vid utgången av år 2010 var soliditeten 43,1 procent. Nettoskuldsättningsgraden (net gearing) var i slutet av mars 119,7 procent (93,0 procent). Vid utgången av år 2010 var den 87,7 procent.


Avkastningen på sysselsatt kapital under de senaste 12 månaderna var 4,3 procent (5,8 procent under år 2010). Koncernens sysselsatta kapital ökade med 199,3 miljoner euro jämfört med mars i fjol och uppgick i slutet av rapportperioden till 1 771,6 miljoner euro (1 572,3 miljoner euro).


INVESTERINGAR


Investeringarna under rapportperioden uppgick till sammanlagt 23,8 miljoner euro (38,5 miljoner euro). Avskrivningarna uppgick till 19,1 miljoner euro (14,2 miljoner euro).


Stockmann öppnade ett nytt varuhus i Jekaterinburg i Ryssland den 30 mars 2011. Varuhuset verkar i hyrda lokaler i Greenwich-köpcentret och försäljningsytan uppgår till ca 7 800 kvadratmeter. Stockmanns investering i projektet uppgår till ca 14 miljoner euro, varav 7,8 miljoner euro hänfördes tillrapportperioden.


Varuhusgruppens logistikcenter i Ryssland flyttades till nya och moderna hyreslokaler i nordvästra delen av Moskva vid utgången av år 2010. Investeringen i det nya centret uppgår till 3,1 miljoner euro, varav 2,7 miljoner euro hänfördes tillrapportperioden.


Inom varuhusgruppen fattades i december 2010 ett beslut att anskaffa ett nytt styrningssystem för verksamheten. Det omfattande systemprojektet inleddes i mars 2011 och det kommer att pågå i flera år. Investeringarna i projektet uppgick till 2,8 miljoner euro under rapportperioden.


Varuhusgruppens investeringar under rapportperioden uppgick till sammanlagt 15,5 miljoner euro (33,0 miljoner euro).


Lindex öppnade under rapportperioden sex butiker: tre i Ryssland, en i Litauen, en franchisebutik i Saudiarabien och en butik i det nya marknadsområdet i Polen. Lindex öppnade i januari sin nya nätbutik inom hela EU:s område. Nu kan man köpa Lindex mode via internet i 27 europeiska länder. Under rapportperioden stängdes en butik i Sverige och en i Norge. Lindex investeringar uppgick till sammanlagt 6,6 miljoner euro (5,0 miljoner euro).


Seppälä öppnade inga nya butiker under rapportperioden. En butik stängdes i Finland. Seppäläs investeringar uppgick till sammanlagt 1,1 miljoner euro (0,5 miljoner euro).


Koncernens övriga investeringar uppgick till 0,5 miljoner euro (0,1 miljoner euro). Systemen i koncernens ekonomiförvaltning ändras stegvis i samband med att varuhusgruppen förnyar sitt styrningssystem för verksamheten.


NYA PROJEKT


Investeringsplanen för 2011 har anpassats för att motsvara osäkerheten på marknaden. Investeringarna uppskattas sammanlagt uppgå till ca 70 miljoner euro under år 2011, vilket är 15 miljoner euro mindre än i den tidigare planen.


Stockmann undertecknade år 2010 ett avtal om att utvidga Tammerforsvaruhuset, som verkar i hyrda lokaler. Utvidgningen ökar varuhusets försäljningsyta med ca 4 000 kvadratmeter till 15 000 kvadratmeter. Stockmanns andel av investeringen är ca 6 miljoner euro. Målet är att färdigställa utvidgningen år 2013.


Lindex fortsätter sin expansion, men antalet nya butiker har justerats. Avsikten är att öppna omkring 30 nya butiker, inklusive franchisebutiker, år 2011. Merparten av de nya butikerna kommer att öppnas i Centraleuropa och Ryssland. Efter rapportperioden har två butiker öppnats: en i Finland och en franchisebutik i Saudiarabien.


Seppälä fortsätter att expandera sitt butiksnät men litet långsammare än tidigare planerat. Efter rapportperioden har tre nya butiker öppnats och ytterligare fyra butiker kommer att öppnas under år 2011 i Ryssland och Finland.


BESLUT VID STOCKMANNS ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA


Stockmann Oyj Abp:s ordinarie bolagsstämma som hölls i Helsingfors den 22 mars 2011 fastställde bokslutet för

räkenskapsperioden 1.1-31.12.2010, beviljade ansvarsfrihet åt de redovisningsskyldiga och beslöt att utdela en dividend på 0,82 euro per aktie för år 2010, totalt 58,3 miljoner euro. Dividenden är 74,5 procent av resultatet per aktie.


Bolagsstämman beslöt i enlighet med förslaget från styrelsens utnämnings- och belöningsutskott att åtta ledamöter inväljs i styrelsen. I enlighet med utskottets förslag återvaldes som styrelseledamöter verkställande direktör Kaj-Gustaf Bergh, verkställande direktör Erkki Etola, rektor Eva Liljeblom, verkställande direktör Kari Niemistö, verkställande direktör Charlotta Tallqvist-Cederberg, minister Christoffer Taxell och filosofie magister Carola Teir-Lehtinen, samt som ny ledamot valdes Svenska litteratursällskapet i Finland r.f.:s verkställande direktör Dag Wallgren. Styrelseledamöternas mandat fortsätter till slutet av följande bolagsstämma. Styrelseledamöternas arvoden beslöts bibehållas oförändrade och fortsättningsvis utbetalas huvudsakligen i form av aktier.


Vid sitt konstituerande möte efter bolagsstämman den 22 mars 2011 återvalde styrelsen minister Christoffer Taxell till ordförande och verkställande direktör Erkki Etola till vice ordförande. Styrelsen valde Christoffer Taxell till utnämnings- och belöningsutskottets ordförande och till övriga ledamöter Erkki Etola, Charlotta Tallqvist-Cederberg och Dag Wallgren.


Till ordinarie revisorer återvaldes CGR-revisor Jari Härmälä och CGR-revisor Henrik Holmbom. Som revisorssuppleant fortsätter CGR-samfundet KPMG Oy Ab.


AKTIER OCH AKTIEKAPITAL


I slutet av mars 2011 uppgick marknadsvärdet på bolagets aktiestock till 1 636,6 miljoner euro. Vid utgången av år 2010 var aktiestockens marknadsvärde 2 047,1 miljoner euro.


Vid utgången av rapportperioden var kursen för A-aktien 25,39 euro, medan den i slutet av år 2010 var 29,40 euro. Kursen för B-aktien var 21,20 euro, medan den i slutet av året var 28,30 euro. Under rapportperioden omsattes 0,1 miljon A-aktier (0,6 miljoner) och 4,9 miljoner B-aktier (5,9 miljoner). Detta motsvarar 0,3 procent av det genomsnittliga antalet A-aktier och 12,0 procent av det genomsnittliga antalet B-aktier.


Stockmann hade 30 627 563 aktier i serie A och 40 518 437 aktier i serie B dvs. totalt 71 146 000 aktier 31.3.2011. Aktier i A-serien har 10 röster per aktie och aktier i B-serien en röst per aktie. Aktierna har lika rätt till dividender.


Bolaget innehar inga egna aktier och styrelsen har inga gällande fullmakter att förvärva egna aktier eller emissionsfullmakter. Stockmann hade 45 760 aktieägare i slutet av mars, jämfört med 43 734 aktieägare året innan.

PERSONAL


I början av år 2011 var det genomsnittliga antalet anställda i Stockmannkoncernen större än under jämförelseperioden 2010. Ökningen berodde främst på öppnandet av de nya varuhusen i Ryssland, utvidgningen av varuhuset i Helsingfors och expansionen av Lindex butiknätverk.


Under det första kvartalet uppgick det genomsnittliga antalet anställda i koncernen till 15 552, vilket är 1 442 personer fler än under jämförelseperioden 2010. Omvandlat till heltidspersonal ökade det genomsnittliga antalet anställda med 949 personer och uppgick till 11 843 personer.


Koncernens lönekostnader uppgick till 76,8 miljoner euro, jämfört med 67,9 miljoner euro året innan. De totala kostnaderna av anställningsförmåner var 98,0 miljoner euro (85,8 miljoner euro) dvs. 24 procent (23 procent) av omsättningen.


I slutet av mars 2011 sysselsatte koncernen 16 224 personer (14 447). I detta antal ingår ca 600 visstidsanställda säsongsarbetare i Finland på grund av förläggningen av Galna Dagar-kampanjen. Antalet anställda utomlands var 9 039. Året innan var antalet anställda i utlandet 8 077. Andelen anställda i utlandet var 56 procent (56 procent) av hela personalen.


HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODEN


Stockmann har den 26 april 2011 inlämnat en ansökan till Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut om att inleda ett skiljeförfarande mellan Stockmann och byggbolaget OOO CSCEC:n (”Kitai Stroi”). Avsikten med skiljeförfarandet är att hitta en lösning på meningsskiljaktigheter kring det slutliga värdet på byggentreprenadavtalet för Nevsky Centre-köpcentret i S:t Petersburg.


Det egentliga skiljeförfarandet beräknas inledas under år 2011, och kommer uppskattningsvis att pågå i två år. Parternas slutliga krav preciseras under skiljeförfarandet. Stockmann uppskattar att skiljeförfarandets slutresultat har ingen betydande inverkan på bolagets ekonomiska ställning.


RISKFAKTORER

Förutom i Finland, Sverige, Norge, Ryssland och Baltikum idkar Stockmannkoncernen även affärsverksamhet i Tjeckien, Slovakien, Polen och Ukraina, där affärsverksamheten befinner sig i inledningsfasen. Konjunkturläget, som håller på att återhämta sig, påverkar konsumenternas köpbeteende och köpkraft på koncernens samtliga marknadsområden. Snabba och oväntade vändningar på marknaden samt den senaste tidens händelser i världen kan påverka beteendet såväl på finansieringsmarknaden som även hos konsumenterna. Därutöver ökar de stigande priserna på nödvändighetsvaror såsom livsmedel och energi inflationen och kan minska konsumenternas köpkraft. Konsumtionsefterfrågan har inte ännu återgått till nivån innan recessionen.


Affärsriskerna i Ryssland är större än i Norden och Baltikum och verksamhetsmiljön är mer instabil på grund av bland annat affärskulturen och den outvecklade infrastrukturen i landet. Den grå ekonomins andel av framför allt importen av konsumentvaror är fortfarande stor, vilket gör att konkurrensen snedvrids. Rysslands eventuella medlemskap i Världshandelsorganisationen WTO skulle sannolikt förtydliga konkurrensläget, då bland annat tullavgifterna skulle minska. Den ryska ekonomin gjorde en vändning i början av år 2010 och började växa snabbt som en följd av förhöjda energipriser. Detta förstärkte landets valuta. Energiprisets utveckling kommer att ha en väsentlig inverkan på den ekonomiska utvecklingen i Ryssland också under de närmaste åren.


Kinas växande roll inom hela den globala ekonomin samt den snabbväxande kinesiska hemmamarknaden har tillsammans överhettat inköpsmarknaden i Fjärran Östern. Med tanke på detaljhandeln utgör bristen på produktionskapacitet och stigande priser på råvaror en central utmaning, eftersom de ger upphov till prisförhöjningstryck.


Modets andel av koncernens omsättning uppgår till över hälften. Modehandeln är i stor utsträckning förknippad med den korta livslängden på produkterna och produkternas beroendeförhållande till trenderna, den säsongsbetonade försäljningen enligt årstiderna samt känsligheten för förändringar som avviker från det normala i väderleken. Den vardagliga styrningen av affärsverksamheten reageras det på dessa faktorer. Bortsett från betydande undantagssituationer bedöms dessa faktorer inte påverka koncernens omsättning eller resultat i väsentlig utsträckning.


Koncernens affärsverksamhet bygger på flexibel logistik och effektiva varuströmmar. Förseningar eller störningar i varutrafiken eller datakommunikationen kan ha tillfälligt negativ inverkan på affärsverksamheten. De operativa risker som anknyter till dessa kontrolleras genom utveckling av ändamålsenliga reservsystem och alternativa verksamhetssätt samt genom att satsa på störningsfri funktion hos informationssystemen. De operativa riskerna täcks även med försäkringar. De operativa riskerna bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på Stockmanns affärsverksamhet.


Koncernens omsättning, resultat och balansräkning påverkas av förändringar i valutakurserna mellan koncernens rapporteringsvaluta euro, den svenska kronan, den norska kronan, den ryska rubeln, US dollarn samt vissa andra valutor. Finansieringsriskerna, inklusive de risker som variationer i räntenivån medför, kontrolleras i enlighet med den riskpolicy som har fastställts av styrelsen och bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens affärsverksamhet.


UTSIKTER FÖR RESTEN AV ÅR 2011


Återhämtningen av den internationella ekonomin har fortsatt och konsumenternas förtroende bedöms fortfarande förbli på en god nivå på Stockmanns viktigaste marknadsområden. Tillväxten på den ryska marknaden förväntas vara större än i Norden. På den baltiska marknaden förstärker det positiva uppsvinget konsumtionsmarknaden. Den ökade inflationen påverkar konsumenternas köpkraft på alla marknader.


Investeringarna för Stockmanns varuhusgrupp, vilka blev klara under hösten 2010 ökar omsättningen under hela år 2011. Ett nytt varuhus öppnades i Jekaterinburg i slutet av mars 2011. Flera av varuhusen i Ryssland befinner sig dock i en inledningsfas.


Marknaden för prisvärt mode inleddes svagt under år 2011 jämfört med det starka första kvartalet 2010. Utvecklingen uppskattas förbättras mot slutet av året jämfört med året innan. Ökade inköpspriser ger dock fortsättningsvis upphov till ett höjningstryck på konsumentpriserna.


År 2010 uppnådde koncernen en klar vinstökning speciellt under det första kvartalet. Som helhet ser Stockmann möjligheter till vinstökning speciellt under de två sista kvartalen år 2011.


Stockmannkoncernen bedömer att omsättningen fortsättningsvis ökar år 2011. Räkenskapsperiodens rörelsevinst uppskattas vara bättre än året innan.


Koncernens totalinvesteringar år 2011 har justerats från uppskattade 85 miljoner euro till en ny uppskattning på 70 miljoner euro.


REDOVISNINGSPRINCIPER


Delårsrapporten har upprättats i enlighet med standarden IAS 34. Principerna för upprättandet och beräkningsmetoderna är de samma som i bokslutet för år 2010. Siffrorna är oreviderade.


Koncernens resultaträkning


Milj. euro

1.1.-31.3.2011

1.1.-31.3.2010

1.1.-31.12.2010


OMSÄTTNING


407,7


372,6


1 821,9

Övriga rörelseintäkter

0,0

0,0

0,0

Användning av material och förnödenheter sammanlagt

−214,3

−190,9

−913,0

Kostnader av löner och anställningsförmåner

−98,0

−85,8

−361,9

Avskrivningar och nedskrivningar

−19,1

−14,2

−61,8

Övriga rörelsekostnader

−106,2

−90,8

−396,4

RÖRELSEVINST

-29,9

-9,2

88,8

Finansiella intäkter och kostnader

−8,3

−0,6

−14,6

VINST / FÖRLUST FÖRE SKATTER

-38,3

-9,8

74,2

Inkomstskatter

3,5

12,0

4,2

RÅKENSKAPSPERIODENS VINST / FÖRLUST

-34,8

2,2

78,3


Rapport över totalresultatet

1.1.-31.3.2011

1.1.-31.3.2010 *

1.1.-31.12.2010


RÄKENSKAPSPERIODENS VINST / FÖRLUST


-34,8


2,2


78,3

Övrigt totalresultat




Omräkningsdifferenser av utländska enhet

0,2

2,8

8,5

Säkring av kassaflöde, minskad med skatt

−1,1

0,3

−0,9

Periodens övrigt totalresultat, netto

-0,9

3,1

7,6

PERIODENS SUMMA TOTALRESULTAT

-35,7

5,2

85,9

Periodens summa totalresultat hänförigt till:

Moderbolagets ägare


-35,7


5,2


85,9

Minoritetsintresse

0,0

0,0

0,0

Nyckeltalen

31.3.2011

31.3.2010 *

31.12.2010

Resultat per aktie, emissionsjusterad, euro

-0,49

0,03

1,10

Resultat per aktie, emissionsjusterad, utspädd, euro

-0,48

0,03

1,09

Rörelsevinst av omsättning, procent

-7,3

-2,5

4,9

Eget kapital per aktie, euro

11,13

11,29

12,45

Avkastning på eget kapital, glidande 12 mån., procent

5,2

11,2

9,0

Avkastning på sysselsatt kapital, glidande 12 mån., procent

4,3

6,7

5,8

Personel i medeltal, omräknad till heltidsanställda

11 843

10 894

11 503

Investeringar, milj. euro

23,8

38,5

165,4



*) Periodens jämförelseuppgifter har korrigerats för felen avseende räkenskapsåren 2008-2009. För tilläggsinformation, se Stockmann bokslut 2010, not 30.

Document Metadata

Filed: April 29th, 2011