Genomförandeprogram för fonden för inre säkerhet 2014–2020

Genomförandeprogram för fonden för inre säkerhet 2014–2020

1

Genomförandeprogram för fonden för inre säkerhet

version 30.1.2017

Innehåll

1. INLEDNING 4

1.1 Allmänt 4

1.2 Beskrivning av beredningen av programmet och parter som deltagit i den 5

1.3. Samarbete för anpassning av programmet 6

1.4. Möjliga stödmottagare 7

2. ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR FÖRDELNINGEN AV FINANSIERINGEN. 7

3. KRITERIER FÖR VALET AV UNDERSTÖDDA PROJEKT OCH VERKSAMHETER 9

3.1. Allmänna valkriterier 9

3.2. Grunder för beviljande 10

4. ÅTGÄRDER SOM VIDTAS ENLIGT DE SÄRSKILDA MÅLEN OCH DE NATIONELLA MÅLEN FÖR INSTRUMENTET FÖR EKONOMISKT STÖD FÖR YTTRE GRÄNSER OCH VISERING I DET NATIONELLA PROGRAMMET 12

Särskilt mål 1: Stöd till den gemensamma visumpolitiken 12

Nationellt mål 1.1: Nationell beredskap 12

Nationellt mål 1.2: Unionens regelverk 13

Nationellt mål 1.3: Konsulärt samarbete 15

Särskilt mål 2: Gränsbevakning 15

Nationellt mål 2.1: EUROSUR och gränsövervakning 16

Nationellt mål 2.2: Utbyte av information 19

Nationellt mål 2.3: Unionens gemensamma krav 21

Nationellt mål 2.4: Unionens regelverk 22

Nationellt mål 2.5: Framtida utmaningar 24

Nationellt mål 2.6: Nationell beredskap 24

Nationellt mål 2.7E: Frontex-utrustning (särskild åtgärd) 27

Särskilt mål 3: Driftsstöd 27

Nationellt mål 3.1: Visum 28

Nationellt mål 3.2: Gränser 28

4. Tekniskt bistånd 29

5. ÅTGÄRDER FÖR SÄRSKILDA OCH NATIONELLA MÅL FÖR INSTRUMENTET FÖR EKONOMISKT STÖD TILL POLISSAMARBETE, FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPANDE AV BROTTSLIGHET SAMT KRISHANTERING 31

Särskilt mål 5: Förebyggande och bekämpning av brottslighet 31

Nationellt mål 5.1: Förebyggande och bekämpning 31

Nationellt mål 5.2: Utbyte av information 38

Nationellt mål 5.3: Utbildning 40

Nationellt mål 5.4: Stöd för brottsoffer 41

Nationellt mål 5.5: Bedömning av faror och risker 47

Särskilt mål 6: Risker och kriser 48

Nationellt mål 6.1: Förebyggande och bekämpning 48

Nationellt mål 6.2: Utbyte av information 49

Nationellt mål 6.3: Utbildning 49

Nationellt mål 6.4: Stöd till offren 50

Nationellt mål 6.5: Infrastruktur 51

Nationellt mål 6.6: Förhandsvarning och krisberedskap 53

Nationellt mål 6.7: Bedömning av faror och risker 54

6. SAMMANFATTNING AV FINANSIERING OCH TIDTABELLER 56

1. Inledning

1.1 Allmänt

Detta genomförandeprogram baserar sig på det nationella programmet för fonden för inre säkerhet som inrikesministeriet berett i samarbete med centrala parter med tanke på fondens mål. Statsrådet godkände förslaget till nationellt program 20.11.2014 och efter förhandlingar med kommissionen det reviderade programförslaget 25.6.2015. Kommissionen godkände det nationella programmet 7.8.2015.

Genomförandeprogrammet har utarbetats för att precisera det nationella programmet vad gäller genomförandet av fondernas mål och fördelningen av anslag. Genomförandeprogrammet innehåller en beskrivning av de åtgärder som ska vidtas enligt de särskilda målen i det nationella programmet och de nationella målen samt de förväntade resultaten, de principer som iakttas vid fördelningen av programfinansieringen och grunderna för valet av projekt och verksamheter som stöds på basis av det nationella programmet och genomförandeprogrammet. Dessutom beskriver genomförandeprogrammet programmets beredningsskeden och det samarbete som bedrivs med parter som ansvarar för EU:s andra finansiella instrument och som är viktiga med tanke på fondens mål. Det nationella genomförandeprogrammet omfattar hela programperioden 2014–2020. Projekten genomförs 2014–2022.

En halvtidsöversyn av fondens nationella program görs 2017. Samtidigt granskas genomförandeprogrammets utfall.

Signifikanta ändringar i genomförandeprogrammet godkänns av statsrådet. Beslut om mindre ändringar fattas av inrikesministeriet.

Tillämpningsområdet för genomförandeprogrammet omfattar Fastlandsfinland och landskapet Åland.

Fondens program har följande struktur:

Särskilt mål	Nationellt mål
1. Stöd till den gemensamma visumpolitiken	1.1	Nationell beredskap
	1.2	Unionens regelverk
	1.3	Konsulärt samarbete
	1.4E	Konsulärt samarbete
2. Gränser	2.1	Eurosur och gränsövervakning
	2.2	Utbyte av information
	2.3	Unionens gemensamma krav
	2.4	Unionens regelverk
	2.5	Framtida utmaningar
	2.6	Nationell beredskap
	2.7E	Frontex-redskap
3. Driftsstöd	3.1	Driftsstöd: visering

	3.2	Driftsstöd: gränser
5. Förebyggande och bekämpande av brottslighet	5.1	Förebyggande och bekämpande
	5.2	Utbyte av information
	5.3	Utbildning
	5.4	Stöd till offren
	5.5	Bedömning av faror och risker
6. Risker och kriser	6.1	Förebyggande och bekämpande
	6.2	Utbyte av information
	6.3	Utbildning
	6.4	Stöd till offren
	6.5	Infrastruktur
	6.6	Tidig varning och krishantering
	6.7	Bedömning av faror och risker
4. Tekniskt stöd ISF-B	4.1	Tekniskt stöd ISFB
7. Tekniskt stöd ISF-P	7.1	Tekniskt stöd ISFP

1.2 Beskrivning av beredningen av programmet och parter som deltagit i

den

Tillsammans med beredningsgruppen för finansieringsprogrammen för inrikesärenden har inrikesministeriet berett ett förslag till nationellt genomförandeprogram. Beredningsgruppen har representanter för migrations-, polis-, räddnings- och gränsbevakningsavdelningen vid inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, utrikesministeriet, finansministeriet, migrationsverket, polisstyrelsen, Tullen, delegationen för etniska relationer, Brottsofferjouren och Finlands Kommunförbund.

Förslaget till genomförandeprogram behandlas dessutom i övervakningskommittén för fonden för inre säkerhet, där följande instanser är representerade: inrikesministeriets migrations-, räddnings-, polis- och gränsbevakningsavdelningar, utrikesministeriet, justitieministeriet, finansministeriet, polisstyrelsen, gränsbevakningsväsendet, Tullen, Ålands landskapsregering, Brottsofferjouren, Medborgarorganisationernas nätverk för förebyggande av konflikter KATU ry, Centralorganisationen för Räddningsbranschen i Finland samt räddningsverken. Uppföljningskommittén stöder den ansvariga myndighetens verksamhet och deltar i beredningen, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av genomförandeprogrammet.

Utlåtanden om genomförandeprogrammet begärdes av 61 parter. Sammanlagt 32 parter avgav ett utlåtande. 8 parter meddelade att de inte hade något att kommentera.

Följande parter avgav utlåtanden: Ålands landskapsregering, Amnesty International, Finlands Näringsliv, Förbundet för mödra- och skyddshem rf, Finansbranschens Centralförbund, Helsingfors stad, Meteorologiska institutet, Älvdalarnas Räddningsverk, Jyväskylä stad, Internationella migrationsorganisationen, Mellersta Finlands räddningsverk, Kommunförbundet,

Kommunikationsministeriet, Migrationsverket, Justitieministeriet, Polisstyrelsen, Gränsbevakningsväsendet, Brottsofferjouren, Satakunta räddningsverk, Inrikesministeriets räddningsavdelning, Inrikesministeriets polisavdelning, Social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Brandbefälsförbund, Finlands Röda Kors, Suomen venäjänkielisten yhdistysten liitto ry, Strålskyddscentralen, Trafi, Tullen, Åbo stad, Utrikesministeriet och Vanda stad.

Programutkastet behandlas i statsrådets finansutskott och fastställs vid statsrådets allmänna sammanträde.

1.3. Samarbete för anpassning av programmet

Enligt artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 om allmänna bestämmelser för fonden (den horisontella förordningen) ska det stöd som beviljas ur fonden komplettera nationella, regionala och lokala insatser, komplettera övriga unionsinstrument och vara förenligt med unionens övriga insatser och prioriteringar. Syftet med samanpassningen av programmet är å ena sidan att komplettera finansieringen och å andra sidan att undvika eventuell överlappning i finansieringen med andra EU-omfattande finansiella instrument och nationella åtgärder. Programmet beviljar inte stöd för sådana åtgärder för vilka det finns lämpligare nationella eller EU-omfattande finansiella instrument. Fondens verksamhet sammanpassas särskilt med EU:s struktur- och investeringsfonder, EU:s instrument för utrikespolitik, EU:s program inom rättsområdet och programmet Horisont 2020.

När det gäller åtgärder i och avseende tredjeländer ska samordningen av insatserna samordnas med europeiska utrikesförvaltningen. Uppgifter om åtgärder i tredjeländer skickas till den nationella beskickningen eller EU-beskickningen i landet i fråga. Dessa åtgärder ska genomföras i samverkan och samklang med andra åtgärder utanför unionen för vilka stöd beviljas genom unionsinstrument. Ett instrument för finansiering av Europeiska unionens utrikespolitik som med tanke på fondens bransch är särskilt viktigt att sammanpassa är Europeiska grannskapsinstrumentets (ENI) program för gränsöverskridande samarbete. Beträffande ISF-P säkerställs att åtgärder som genomförs från de särskilda målen för risker och kriser inte överlappar med åtgärder som genomförs från EU:s humanitära hjälp och räddningstjänst (ECHO) (räddningstjänstmekanismen).

Även beträffande EU-finansieringsprogrammen inom det juridiska området och EU:s program för forskning och innovationer Horisont 2020 säkerställs att överlappande EU-finansiering inte beviljas. En representant för fondernas ansvarsmyndighet är medlem i styrgruppen för EU- finansieringsprogrammen inom justitieministeriets förvaltningsområde.

Fondens ansvariga myndighet ansvarar för samordningen av fondens mål med andra finansieringsprogram genom adekvata åtgärder. Den ansvariga myndigheten för vid behov samtal med andra ansvariga myndigheter för EU-finansieringsprogram. Den ansvariga myndigheten följer också upp projekt som finansierats genom andra finansiella instrument i syfte att säkerställa att samma åtgärder inte finansieras via andra EU-finansieringsprogram. Sökandena ska i sin ansökan lämna information om annan EU-finansiering som de sökt eller fått. Även fondens uppföljningskommitté stöder den ansvariga myndigheten i anpassningen av mål och åtgärder till

andra EU-finansierade och nationella åtgärder. I uppföljningskommittén finns representanter med omfattande kännedom om fondens område, vilket främjar samanpassningen av finansieringen och säkerställandet av att den är kompletterande.

1.4. Möjliga stödmottagare

I åtgärder som är förenliga med de särskilda mål och nationella mål som beskrivs i det nationella genomförandeprogrammet kan stödtagarna vara offentliga eller privata juridiska personer. På grund av fondens område är stödtagarna främst myndigheter. Aktörer inom både företags- och organisationssektorn kan delta som samarbetspartner i projekten. I vissa åtgärdshelheter, såsom åtgärder relaterade till stöd till offer, kan stödtagaren vara en annan part än en myndighet.

2. Allmänna principer för fördelningen av finansieringen

Basdelen för anslaget för Finlands nationella program för hela programperioden är 52 616 876 euro, av vilket andelen för finansieringsinstrumentet för de yttre gränserna och viseringspolitiken är 36 934 528 euro och andelen för finansieringsinstrumentet för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering är 15 682 348 euro. Finland har dessutom beviljats 360 000 euro för den särskilda åtgärden 2.7 i finansieringsinstrumentet för yttre gränser och viseringspolitik.

Andelen understöd som beviljas ur basdelen för det nationella programmet för Finland, med undantag av de strategiska tyngdpunkterna för finansieringsinstrumentet för polissamarbete och krishantering, är högst 75 procent av alla stödberättigade kostnader för projektet. Beträffande finansieringsinstrumentet för särskilda åtgärder och för polissamarbete och krishantering är andelen stöd som beviljas högst 90 procent av alla stödberättigande kostnader i projektet. Ur basdelen och de särskilda åtgärderna beviljas stödet som projektstöd. Stödet som beviljas ur anslaget för driftsstöd kan täcka det fulla beloppet av de stödberättigade kostnaderna för projektet eller verksamheten. Stödet ur anslaget för driftsstöd kan beviljas som projekt- eller verksamhetsstöd.

Fördelningen av finansieringen mellan fondens särskilda mål och de nationella målen har fastställts i det nationella programmet för fonden. Den målspecifika fördelningen av finansieringen i det nationella programmet är följande:

FINANSIERINGSPLAN ISF-B
		Euro
Särskilt mål visering		3 408 006,35 €
Nationellt mål 1: nationell beredskap		2 896 805,40 €
Nationellt mål 2: unionens regelverk		170 400,32 €

Nationellt mål 3: konsulärt samarbete		340 800,63 €
Särskild åtgärd 1: konsulärt samarbete		-
Särskilt mål gränser		16 765 984,05 €
Nationellt mål 1: EUROSUR		10 827 949,00 €
Nationellt mål 1: utbyte av information		328 120,15 €
Nationellt mål 3: unionens gemensamma krav		1 640 598,41 €
Nationellt mål 4: unionens regelverk		328 119,68 €
Nationellt mål 5: framtida utmaningar		- €
Nationellt mål 6: nationell beredskap		3 281 196,81 €
Särskild åtgärd 2: Frontex-redskap		360 000 €
Driftsstöd		14 773 811,20 €
Driftsstöd 1: visering		2 541 095,53 €
Driftsstöd 2: gränser		12 232 715,67 €
Tekniskt bistånd		2 346 726,40 €
TOTALT		37 294 528,00 €

Tabell 1. Finansieringsplan ISF-B

FINANSIERINGSPLAN ISF-P
		Euro
Särskilt mål brott		11 758 584,48 €
Nationellt mål 1: brottslighet - förebyggande och bekämpande		6 702 393,15 €
Nationellt mål 2: brottslighet - utbyte av information		1 763 787,68 €
Nationellt mål 3: brottslighet - utbildning		1 175 858,45 €
Nationellt mål 4: brottslighet - stöd till offren		1 763 787,67 €
Nationellt mål 5: brottslighet - bedömning av faror och risker		352 757,53 €
SÄRSKILT MÅL RISKER OCH XXXX XXXXXXXXXX		2 939 646,12 €
Nationellt mål 1: risker - förebyggande och bekämpande		29 396,46 €
Nationellt mål 2: risker - utbyte av information		29 396,46 €
Nationellt mål 3: risker - utbildning		176 378,78 €
Nationellt mål 4: risker - stöd till offren		58 792,92 €

Nationellt mål 5: risker - infrastruktur		1 469 823,06 €
Nationellt mål 6: risker - tidig varning och krishantering		587 929,22 €
Nationellt mål 7: risker - bedömning av faror och risker		587 929,22 €
TEKNISKT BISTÅND		984 117,40 €
TOTALT 7 = ( totalt 5 + totalt 6 + TB)		15 682 348,00 €

Tabell 2. Finansieringsplan ISF-P

I genomförandeprogrammet fastställs den ovan beskrivna finansieringens årliga fördelning. När det gäller anslaget för tekniskt bistånd iakttas bestämmelserna i 28 § i lagen om fonderna inom inrikes frågor (903/2014) och 37 § i statsrådets förordning om fonderna inom området för inrikes frågor. Den planerade fördelningen av anslaget för tekniskt bistånd under programperioden presenteras i sammandrag i avsnitt Särskilt mål 4.

Fonderna ordnar minst en ansökan inom ramen för de årliga anslagen. Anslag som inte bundits överförs till följande ansökningsperiod. För fleråriga projekt eller verksamheter binds anslagen i regel årligen, så att flera projekt kan finansieras samtidigt och för att säkerställa att anslagen används i sin helhet. Anslag som bundits till projekt eller verksamheter befrias enligt villkoren för stödbeslutet och delas ut på nytt.

Anslag kan överföras mellan de nationella mål som fastställts i genomförandeprogrammet i enlighet med EU-bestämmelserna endast genom samma förfarande som tillämpas på ändringar av det nationella programmet.

3. Kriterier för valet av understödda projekt och verksamheter

Finansiering ur fonden ansöks årligen under en ansökningstid som meddelas separat. I regel omfattar den årliga ansökan alla särskilda och nationella mål. Dessutom kan separata kompletterande eller riktade ansökningar ordnas. Stöd för projekt eller verksamhet beviljas genom ett stödbeslut för högst tre år.

Stöd kan beviljas för projekt eller verksamhet som uppfyller följande allmänna kriterier för val och beviljande.

3.1. Allmänna valkriterier

Endast ansökningar som uppfyller följande allmänna valkriterier beaktas i utvärderingsprocessen:

- ansökan har lämnats in inom ramen för den ansökningstid som den ansvariga myndigheten fastställt i ansökningsannonsen, och den har lämnats in via fondens elektroniska system eller på en officiell ansökningsblankett till registratorskontoret vid inrikesministeriet,

- projektet eller verksamheten har inte beviljats stöd ur någon annan källa i EU:s budget,

- finansieringsförbindelser undertecknade av alla samfinansierande parter i projektet har fogats till ansökan,

- den sökande organisationens två senaste bokslut har lämnats in som bilaga till ansökan (med undantag av offentliga samfund)

- till ansökan har bifogats en handling om firmateckningsrätt i den sökande organisationen,

- ansökan har fyllts i antingen på svenska eller finska,

- den undertecknade ansökan omfattar alla bilagor till ansökan.

Alla sökande meddelas skriftligen när ansökan mottagits. Den ansvariga myndigheten kan efter att ansökningstiden gått ut inbegära kompletteringar som gäller de allmänna valkriterierna till ansökningar som lämnats in inom ramen för ansökningstiden. Ansökningar på andra språk än svenska eller finska behandlas inte. Om de begärda kompletteringarna inte lämnas in inom utsatt tid avvisas ansökan.

3.2. Grunder för beviljande

De ansökningar som har gått vidare till bedömningsprocessen bedöms utifrån ett enhetligt poängsättningssystem. Ansökningarna bedöms utifrån de åtta grunderna för beviljande som presenteras nedan på så sätt att varje ansökan som bedöms ges 1–5 poäng för varje kriterium. Det maximala poängantalet är 40.

Grunderna för beviljande är:

1. Förenlighet med målen (1–5 poäng)

- Projektet är förenligt med det nationella programmet och det nationella genomförandeprogrammet och det främjar genomförandet av de mål som läggs fram i Europeiska unionens lagstiftning samt i det nationella programmet och det nationella genomförandeprogrammet.

2. Nödvändighet och kompletterande karaktär (1–5 poäng)

- Projektet baserar sig på äkta, konkreta och tydligt framställda behov och kompletterar nationella och Europeiska unionens strategier, prioriteringar, mål och åtgärder.

3. Genomförbarhet och planmässighet (1–5 poäng)

- Projektet kan genomföras, projektplanen är klar och realistisk, och tillräckliga resurser och samarbetsnätverk samt nödvändig expertis har säkerställts för projektet.

4. Mätbara resultat (1–5 poäng)

- Projektplanen innehåller realistiska och konsekventa resultatförväntningar, och projektets förväntade kvalitativa och kvantitativa resultat kan mätas entydigt.

5. Effekter och resultatens tillämplighet (1–5 poäng)

- Projektet har möjlighet att skapa nya och bestående rutiner som kan tillämpas mer allmänt, och projektet medför resultat.

6. Projektets eller verksamhetens kostnadseffektivitet och kostnadernas stödberättigande (1–5 poäng)

- Projektet medför stödberättigande skäliga kostnader i förhållande till dess resultat.

7. Den sökandes ekonomiska och övriga förutsättningar att genomföra projektet på det presenterade sättet (1–5 poäng)

- Den sökande har ekonomiska och tillräckliga administrativa förutsättningar att ansvara för genomförandet av projektet eller verksamheten under dess genomförandetid med tanke på att stödet i regel betalas ut retroaktivt utifrån faktiska kostnader.

8. Förutsättningar för att verksamheten fortsätter (1–5 poäng)

- Den sökande har förutsättningar att ansvara för att den verksamhet som projektet möjliggjort fortsätter (såvida det inte är onödigt på grund av projektets karaktär)

Om poängantalet för grunden för beviljande nr 1 är 1 förkastas ansökan. Grunderna för beviljande nr 5 och 8 tillämpas inte vid behandlingen av ansökningar som gäller verksamhetsstöd som beviljas från anslaget för operativt stöd.

4. Åtgärder som vidtas enligt de särskilda målen och de nationella målen för instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering i det nationella programmet

Särskilt mål 1: Stöd till den gemensamma visumpolitiken

Målet är att stödja den gemensamma viseringspolitiken i Schengenområdet. Detta omfattar dels främjande av laglig inresa, dels förhindrande av olaglig inresa. En central förutsättning för att målet ska kunna uppnås är samarbete med tredjeländer, dvs. med länder utanför EU. Nationellt behövs bättre myndighetssamarbete för bekämpning av olaglig inresa och gränsöverskridande brottslighet.

Målet är ett mer omfattande konsulärt samarbete och gemensam användning av resurser för att effektivisera verksamheten och förbättra kundtjänstens kvalitet vid visering.

Beträffande visering är Finlands tyngdpunkt det nationella viseringssystemet som är i förbindelse med Schengenområdets centrala informationssystem för visering (CVIS). VIS-systemet tas i bruk i sin helhet och på alla distributionsområden, inklusive VISMAIL-mekanismen. Jämförelse av fingeravtryck på gränsövergångsställena och informationssystemen på gränsövergångsställena förbättras. Viseringshandläggningen i Ryssland är en central faktor för Finland.

Nationellt mål 1.1: Nationell beredskap

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
884 000,00	919 000,00	464 000,00	629 805,40	2 896 805,40

Åtgärder, produkter och resultat

Vidareutveckling av funktionaliteten hos det nationella informationssystemet för visering samt planering, beredning och införande av ett eventuellt nytt system

Projekt genomförs som utvecklar funktionaliteterna i informationssystemet för visering eller anknyter till planeringen, beredningen och införandet av ett eventuellt nytt informationssystem för visering.

Det nationella viseringssystemet SUVI har varit i produktionsanvändning sedan 2007 och systemets tekniska arkitektur och funktionalitet måste omprövas bl.a. på grund av att de anslutande gränssnitten blir fler. Systemet har uppdaterats flera gånger för att förbättra dess kommunikation

med det centrala informationssystemet för visering (CVIS). De förändringar i regelverket för visering som är under beredning medför förändringar i processerna för visering, det centrala systemet VIS och det nationella systemet SUVI.

Tillräckligt med tid ska reserveras för utvecklandet av det nationella informationssystemet för visering och för planeringen, beredningen och införandet av det eventuella nya systemet, samtidigt som det är nödvändigt att sköta om bl.a. om att roll out av VIS-systemet slutförs och Vismail Communication Mechanism (VMCM) införs.

Som en produkt av utvecklandet av informationssystemet för visering utarbetas funktionaliteter som bygger på utlänningslagen, VIS-förordningen och regelverket för visering i processen för viseringshandläggning. Den globala distributionen av VIS innebär att viseringsverksamheten också beaktas på verksamhetsställen där viseringsverksamhet lagts ut på en tjänsteleverantör. Ett resultat av utvecklandet av VIS-systemet är att den elektroniska lösningen för gränssnittet fungerar och stödjer också utlagd biometri.

För denna helhet reserveras 2 786 805,4 euro.

Utrustning av gränsövergångsställen enligt kraven i VIS-förordningen

Projekt genomförs som gör det möjligt att utföra visering enligt viseringsförordningen såväl på bemannade gränsövergångsställen som på gränsövergångsställen på vilka gränskontrollmyndigheterna inte är kontinuerligt närvarande. De förändringar som projektet för att utveckla gränsövergångsställena medför och förflyttningen av kontrollerna vid landgränsen till fordonsfilerna har lett till ett behov att använda mobila fingeravtrycksläsare. Obemannade gränsövergångsställen finns i flera hamnar i Finland.

Produkter av projekten är utrustningar för avläsning av fingeravtryck eller dokument, integrering av anordningarna i bakgrundssystemen samt bärbara viseringsutrustningar för gränsövergångsställena.

Ett resultat av projekten är en gränskontrollprocess som utförs i enlighet med VIS-förordningen och inom vilken kontrollen av identiteternas riktighet är tillförlitlig. Ett ytterligare resultat av projektet är att gränskontrollerna effektiviseras och den tid som gränskontrollen tar för kunden minskar då kontrollen kan utföras i fordonsfilen. Ett ytterligare resultat av projekten är att viseringen effektiviseras när man tack vare de bärbara viseringsutrustningarna slipper transportera viseringsskyldiga personer till en annan ort. Detta spar övervakningsmyndighetens arbetstid och resekostnader och den viseringsskyldigas tid och möda.

För denna helhet reserveras 110 000 euro.

Nationellt mål 1.2: Unionens regelverk

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
90 000,00	40 400,32	20 000,00	20 000,00	170 400,32

Åtgärder, produkter och resultat

Personal som använder viseringssystemet hos myndigheter som deltar i

viseringshandläggningen och -uppföljningen utbildas

Projekt genomförs som förbättrar kunnandet hos den personal som deltar i viseringshandläggningen och -uppföljningen genom utbildning. Beredskapen och metoderna för utbildning på distans utvecklas.

Utbildningen inom viseringshandläggning och -uppföljning omfattar både innehållslig utbildning och systemutbildning som anknyter till handläggningen av viseringsansökningar. Utbildning i regelverket för visering och i viseringssystemet ges också på en vecka långa konsul- och inresedagar för medborgartjänsterna som ordnas årligen, samt i regionala utbildningar för medborgartjänsterna.

Resultatet av projekten är de utbildningar som ordnas och personalens deltagande i dem. Som ett resultat av projekten har personal som deltar i viseringshandläggningen tillräcklig kompetens att producera viseringstjänster i enlighet med regelverket för visering.

För denna helhet reserveras 60 400,32 euro.

Fastställande av de praktiska processer som anknyter till utläggning av mottagningen av viseringsansökningar vid konsulaten på så sätt att det blir möjligt att utvidga och förbättra tjänsterna avsedda för personer som ansöker om visering samt att effektivisera verksamheten (t.ex. New Delhi, Peking och Ankara).

Projekt genomförs som utvidgar utläggningen av mottagningen av viseringsansökningar. Projektet inriktas på beskickningar där mängden viseringsansökningar är betydande.

Mottagningen av viseringsansökningar har lagts ut vid beskickningarna i Moskva, S:t Petersburg, Petrozavodsk, Murmansk, Kiev och Bangkok. Utläggningarna har gett goda erfarenheter och de får en fortsättning i syfte att förbättra tjänsterna för dem som ansöker om visering och att effektivisera verksamheten.

Som en produkt av projektet läggs mottagningen av viseringsansökningar ut vid beskickningar som utses separat. Som ett resultat av projekten effektiviseras processen för viseringshandläggning och den utsända personalen får mer arbetstid för att göra bakgrundsutredningar och viseringsbeslut. Som ett ytterligare resultat av projektet förbättras kundtjänstens kvalitet och effektivitet.

För denna helhet reserveras 110 000 euro.

Nationellt mål 1.3: Konsulärt samarbete

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
200 000,00	140 800,63	0,00	0,00	340 800,63

Åtgärder, produkter och resultat

Utvecklandet av nätverket av sambandsmän genom myndigheternas gemensamma projekt och vid behov utvidgning av nätverket i utrese- och transitländer för att stödja processen för viseringshandläggning och det konsulära samarbetet

Projekt genomförs som främjar den gemensamma viseringspolitiken och bekämpar olaglig inresa. Projekten stödjer också de övriga EU-ländernas åtgärder för att kontrollera invandringsflödena. En central del av projekten är rådgivaruppgifter i anslutning till dokumentsäkerheten och samarbete mellan medlemsstaterna.

Produkter av åtgärden är utsända sambandsmän, nätverk som de skapar och dokumentkontroller som de utför. Som ett resultat av projektet uppnås enhetliga viseringsförfaranden och förmåga att effektivt bekämpa olaglig inresa eller olaglig invandring i samarbete med inhemska och utländska myndigheter och andra aktörer, såsom transportföretag. Ett ytterligare resultat av åtgärden är att man kan påverka migrationsströmmarna och förebygga olaglig invandring redan i tredjeländer. Resultaten kan verifieras genom antalet förhindrade fall och genom de kostnadsbesparingar som kan påvisas genom detta.

För denna helhet reserveras 340 800,63 euro.

Särskilt mål 2: Gränsbevakning

Målet är att trygga gränsbevakningsmyndigheternas operativa förmåga samt att förbereda en eventuell visumfrihet mellan EU och Ryssland genom att utveckla gränsövervakningen. De främsta utmaningarna för gränssäkerheten är hanteringen av den ökande gränstrafiken och behovet att sköta om att förmågan att övervaka gränserna hålls trovärdig. Utmaningen är att upprätthålla en trovärdig gränsövervakning på områdena mellan gränsövergångsställena eftersom nedskärningarna i anslagen gör det nödvändigt att minska övervakningen. Alla nivåer inom EUROSUR utvecklas och funktionaliteter i anslutning till systemet sammanpassas. Verkställandet av paketet Smart gränsförvaltning är viktigt för Finland.

Vid sidan av verkställandet av Schengenavtalet är det viktigt att EUROSUR-systemet vidareutvecklas. De åtgärder som ska genomföras handlar om utvecklandet och uppdateringen av den nationella

samordningscentralen (NCC) och av de lokala och regionala centralerna (RCC) samt om utvecklandet av den nationella lägesbilden. I fråga om systemen för lägesbild och ledning genomförs nationella och internationella gemensamma åtgärder. Inom gränsövervakningen utnyttjas ny teknik, såsom automatiska gränskontrollspärrar och andra nya tekniska lösningar som delvis också anknyter till verkställandet av Smart gränsförvaltning-paketet. De åtgärder som ska genomföras testas och konsekvensbedömningar görs om dem.

Utvecklandet av strukturerna, personalen, processerna och tekniken på gränsövergångsställena så att de motsvarar de krav som den ökande gränstrafiken och den eventuella visumfriheten ställer är en fråga av stor strategisk betydelse. Vidareutvecklandet, testningen och införandet av den nya tekniken ska granskas som en del av en mer omfattande helhet som gäller utvecklandet av hela systemet för gränssäkerhet. Automatiseringen av gränskontrollerna vidareutvecklas tillsammans med gränsbevakningen, tullen och polisen under beaktande av de ökande passagerarmängderna och de dröjsmål (biometri) som EU-omfattande system (t.ex. VIS och EES) orsakar i gränskontrollprocessen. Det är också nödvändigt att förbereda det eventuella utvecklandet av systemet AFIS, som kommissionen berett.

I den senaste Schengenutvärderingen av Finland konstaterades ett behov av en gemensam central för analys av passagerarinformation (API). Finansiering anvisas också för förbättring av gränsbevakarnas språkkunskaper.

N. SIS II-systemet upprätthålls och dess funktionsförmåga under onormala omständigheter säkerställs.

För att underlätta laglig invandring och bekämpa olaglig invandring och människohandel utvecklas myndighetssamarbetet med utrese- och transitländerna.

Nationellt mål 2.1: EUROSUR och gränsövervakning

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
710 000,00	2 707 500,00	1 975 449,00	5 435 000,00	10 827 949,00

Åtgärder, produkter och resultat

Beredning, teknisk utrustning och informationssystem i anslutning till EUROSUR-/ NCC- lokaler och anknytande ledningscentraler

Projekt genomförs som stödjer utrustningen, anordningarna och informationssystemen i lokalerna för den nya nationella samordningscentralen NCC . Finansieringen inriktas på etablering och vidareutveckling av användningen av Eurosur-systemet. Den nationella samordningscentralen NCC

förverkligas i sin slutliga form i Finland år 2016, då Gränsbevakningsväsendets enheter som är verksamma i Helsingfors förläggs till en ny fastighet.

Produkter av projekten är särskilda lokallösningar, tekniska anordningar, utrustningar, projektanställda och informationssystem som anskaffas för Eurosur-systemets användning. Som ett resultat av projektet sammanställer den nationella samordningscentralen en nationell lägesbild över gränsområdena (NSP) utifrån de händelseuppgifter som registrerats i Eurosur-systemet. Ett resultat av den förbättrade lägesbilden är att de tillgängliga resurserna kan inriktas mer effektivt efter behoven inom gränsövervakningen. Lägesbilden förmedlas också till andra nationella myndigheter. Även riskanalysverksamheterna utvecklas utifrån den förbättrade lägesuppgiften. Med hjälp av systemet är det möjligt att följa upp lägesbilden för hela det europeiska området (ESP) och den gemensamma lägesbilden över läget bakom gränserna (CPIP).

För denna helhet reserveras 662 500 euro.

Utveckling av system för teknisk övervakning av land- och sjögränserna

Projekt genomförs för att utveckla programvaror för teknisk övervakning av landgränserna på det sätt som programvaran för teknisk övervakning av gränserna, övervakningssensorerna och de förändringar som skett i verksamhetssätten förutsätter. Tekniskt föråldrade delar av övervakningssystemet ersätts exempelvis med ny sensorteknik. Det nuvarande systemets täckning utvidgas och dess kvalitet förbättras. Patrullernas utrustning moderniseras exempelvis genom anskaffning av optronisk utrustning, en lägesbildsapplikation för utrustning på patrullnivå samt mobil terminalutrustning. På grund av förändringarna i verksamhetsmetoderna och tekniken är det också nödvändigt att utveckla informationssystemet inom gränsövervakningsverksamheten. Som stöd för den gränsövervakning som utförs med luftfartyg behövs stödpunkter utanför baserna. I projekten fortsätter utbytet av radaranläggningar och länkanläggningar för sjöövervakning i syfte att upprätthålla nivån på den tekniska övervakningen av havsområden. Via projekten upprätthålls också prestationsförmågan inom kameraövervakningen av havsområden.

I projekten undersöks möjligheterna att skapa förutsättningar att centralisera övervakningen av både land- och sjögränserna.

Produkter av projekten är bl.a. sensorer, kameror, nya multisensorkamerasystem, radaranläggningar och upptagningsutrustningar samt tillhörande informationssystem och datakommunikationsutrustningar som bildar systemen för teknisk övervakning på land och till sjöss. Som ett resultat av anskaffningen kan objekt på havsområden observeras och identifieras på stort avstånd och under alla siktförhållanden. Förnyandet av patrullernas utrustning avser exempelvis mobila terminalutrustningar och optroniska anordningar. Med anskaffningen av redskap för landgränspatruller upprätthålls en tidsenlig funktionsförmåga som är omedelbart tillgänglig för patrullen. En ökning av antalet stödpunkter för luftfartyg möjliggör helikopterverksamhet dygnet runt oberoende av verksamhetens hembaser. Ett resultat av projekten är en trovärdig övervakning av områdena mellan gränsövergångsställena. Förnyande av teknik som blir föråldrad säkerställer dessutom utrustningens funktionssäkerhet, och med hjälp av den nya tekniken förbättras observationsförmågan och detektionssäkerheten. Syftet med den ökning av den tekniska

övervakningen och centralisering av övervakning som genomförs med hjälp av projekten är att uppnå kostnadseffektivitet. Som ett resultat av projekten förbättras förmågan att göra justeringar i övervakningens tyngdpunkter med hjälp av den mobila utrustningen.

För denna helhet reserveras 2 205 449 euro.

Nationell och internationell utveckling av lägesbildssystemet

Projekt genomförs för att utveckla gränsbevakningsväsendets lägesbildssystem och samanvändning av systemen med andra säkerhetsmyndigheter både nationellt och internationellt. Avsikten är att ansluta programvarorna till en centraliserad administration. Samarbetet för lägesbild på havsområde utvecklas som en del av en EU-medlemsländernas gemensamma plattform för informationsutbyte på sjöfartsområdet (CISE).

Produkter av projekten är ekonomiska, effektiva, informationssäkra och högklassiga system för lägesbild och informationsutbyte för gränsmyndigheter. Resultatet av projekten är att parternas informationsutbyte som stödjer områdesövervakningen är automatisk, högklassig och informationssäker i det målsatta läget.

För denna helhet reserveras 835 000 euro.

Förnyande av lednings- och övervakningssystemet för fartyg, luftfartyg och patrullfordon Projekt genomförs för att förbättra övervaknings- och kamerasystem på fartyg och i fordon på så sätt att deras förmåga att observera och identifiera objekt blir bättre. Modernisering av systemet för dataöverföring gör det möjligt att dela videobild i gränsövervakningssystemen. Även integreringen av utrustning på sjöfarkoster förbättras.

Produkter av projekten är det utbytta och uppgraderade lednings- och övervakningssystemet för mobil materiel. Resultatet av projekten är att gränsövervakning som utförs med luftfartyg kan effektiviseras avsevärt. Dessutom förbättras den operativa kompatibiliteten och förmågan att producera lägesbild i olika system på både nationell och internationell nivå.

För denna helhet reserveras 2 062 500 euro.

Anskaffning av patrullbåtar och -fordon

Projekt genomförs för att byta ut lätta fartyg och skaffa fordon. Ett projekt genomförs för uppgradering av det lätta fartygsbeståndet med målet att göra det lätta fartygsbestånd som används i dag mer enhetligt på så sätt att det fartygsbestånd som används på 2020-talet utgör en tidsenlig, ekonomisk och driftssäker helhet. Fondens stöd inriktas på båtar som kommer att fungera vid gränsen främst i Finska vikens område men delvis även i Skärgårdshavets område.

Dessutom genomförs projekt för att skaffa fordon för gränssäkerhetsuppdrag i takt med att fordonen når slutet av sin tekniska drifttid. Minskningen av patrulleringen till fots ska även i fortsättningen ersättas genom förbättrad mobilitet. Stödet från fonden inriktas på fordon som används vid Finlands östgräns.

Projektens produkter är fartyg och fordon och deras utrustning. Resultatet av projekten är ett fartygs- och fordonsbestånd som motsvarar de operativa behoven vid gränsbevakningsstationerna och som är mer kostnadseffektiv än den tidigare och har en hög driftsgrad. Genom att förbättra mobiliteten på både land- och havsområden görs patrullernas insatstider kortare och möjliggörs åtgärder vid snabba förändringar i gränsläget.

För denna helhet reserveras 4 500 000 euro.

Utveckling och testning av gränsövervakningsteknik som utnyttjar fjärrstyrda luftfartyg Projekt genomförs för anskaffning av svävande sensorutrustningar bl.a. för att öka bevakningsfartygens övervakningsförmåga och effektivisera områdesövervakningen. Avsikten är att med hjälp av obemannade luftfartyg skapa en prestationsförmåga som erbjuder låga kostnader och tillräcklig kapacitet för sådana gränsövervakningsuppdrag för vilka landbaserade tekniska system för gränsövervakning, bemannade patruller eller bemannade luftfartyg har onödigt hög prestationsförmåga eller är onödigt dyra.

Produkter av projekten är de anskaffade obemannade luftfartygen. Som ett resultat av projekten flerdubblas observationsförmågan hos en konventionell patrull med hjälp av ett obemannat luftfartyg eftersom en bemannad patrull kan använda flygfartyget för att under ett och samma patrulluppdrag täcka ett större övervakningsområde än i dag. Kostnadseffektiviteten förbättras eftersom övervakning med obemannade luftfartyg är mycket kostnadseffektiv jämfört med bemannade luftfartyg. På detta sätt kan bemannade patruller, dvs. dyrare prestationsförmåga, flyttas till ställen där sådana patruller är nödvändiga. Dessutom gör obemannade luftfartyg det möjligt att utföra gränsövervakningsuppdrag från luften under sådana siktförhållanden och säkerhetslägen i vilka det inte är tillåtet att flyga med bemannade luftfartyg.

För denna helhet reserveras 562 500 euro.

Nationellt mål 2.2: Utbyte av information

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
120 000,00	45 000,00	0,00	163 120,15	328 120,15

Åtgärder, produkter och resultat

Täckning av kontrollfälten på de internationella gränsövergångsställena med ett krypterat trådlöst nät för att effektivisera gränskontrollerna

Projekt genomförs för att effektivisera gränskontrollerna på de internationella gränsövergångsställena vid Finlands östra gräns genom att kontrollfälten förses med ett krypterat trådlöst nät.

Produkter av projekten är lokala trådlösa nät och deras basstationer. Som ett resultat av projekten kan gränskontroller utföras med mobila gränskontrollutrustningar på fordonsfilerna och i bussar. Med hjälp av det trådlösa nätet säkerställs användningen av de trådlösa gränskontrollutrustningarna. Nätet kan också fungera som gränsövergångsställets reservkanal för datakommunikation vid eventuella avbrott i datakommunikationen.

För denna helhet reserveras 75 000 euro.

Utveckling av informationssystem som anknyter till gränsövervakningen och gränskontrollerna

Projekt utförs för att utveckla informationssystem som anknyter till gränsövervakningen och gränskontrollerna. Servrarna i systemet för registerförfrågningar (Ulkonet) byts ut. I projekten görs också andra ändringsarbeten i systemet, och dess anslutningar till andra system kartläggs och utvecklas.

Produkter av projekten är bl.a. nya Ulkonet-servrar, ändringsarbeten i systemet och systemets anslutningslösningar. Som ett resultat av projekten säkerställs den tekniska funktionen av de vid gränskontrollerna nödvändiga registerförfrågningarna även i felsituationer samt att kapaciteten räcker till även för att täcka behoven inom den närmaste framtiden, när förfrågningsmängderna ökar.

För denna helhet reserveras 90 000 euro.

Utveckling av miljöer för informationsutbyte och av samarbetet inom informationsutbyte Projekt genomförs för att utveckla samarbetet gällande lägesbilden och informationsutbytet under beaktande av det europaomfattande CISE-utvecklingsarbetet. Programkomponenter som informationsutbytet kräver utvecklas och införs, och åtgärder vidtas för att automatisera informationsutbytet i så stor omfattning som möjligt. Interaktionen av system och delsystem utvecklas genom att införa protokoll som befrämjar informationsutbytet. Förberedelser görs också för anskaffning av nya programvaror och terminalutrustningar för informationsutbyte.

Produkter av projekten är arbetena för att byta ut och uppgradera befintliga system, såsom miljön för informationsutbyte mellan gränsmyndigheterna i Östersjöområdet Coast Net, samt anskaffningen av eventuella nya programvaror och terminalutrustningar som anknyter till informationsutbytet. Resultatet av projekten är ett informationssäkert informationsutbyte mellan parterna som är så automatiserat som möjligt. Med hjälp av en bättre lägesbild kan myndigheter i olika länder inrikta de tillgängliga resultaten effektivt och genomföra operationer snabbt.

För denna helhet reserveras 163 120,15 euro.

Nationellt mål 2.3: Unionens gemensamma krav

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
367 500,00	728 299,00	507 299,41	37 500,00	1 640 598,41

Åtgärder, produkter och resultat

Utvidgande och utbyte av ABC-linjer under särskilt beaktande av tredjelandsmedborgare samt förbättring av de automatiska funktionaliteterna

Projekt genomförs för att utvidga de automatiska gränskontrollinjerna och ersätta gamla automater med nya. Tilläggsanskaffningarna anknyter till planen för utvidgning av Helsingfors-Vanda flygplats och till den ökade trafiken. I anslutning till vidareutvecklandet av linjesystemen och nyanskaffningarna beaktas de förändringar som skett i gränsövervakningsautomaternas tekniska utveckling samt de nya funktionella behov som är i sikte, inklusive de krav som projektet Smart gränsförvaltning medför. Vi borde ha förmåga att fortsättningsvis utveckla användningen av automater vid kontroller av tredjelandsmedborgare. Målet är också att utveckla en nationellt centraliserad hantering och lägesbild i anslutning till automaterna.

Produkter av projektet är nya gränskontrollautomater och tillhörande system. Resultatet av projektet är smidiga gränskontroller, kostnadseffektivitet och ett ökande antal gränskontroller som utförs med hjälp av automater.

För denna helhet reserveras 919 598,41 euro.

Förnyande och vidareutveckling av utbildningsmiljön för gränssäkerhetsutbildning i

syfte att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet

Projekt genomförs för att utveckla utbildningsmiljön för gränssäkerhetsutbildningen genom att förnya utbildningen i både gränsövervakning och gränskontroller. Gräns- och sjöbevakningsskolans IT-baserade utbildningslösning (simulerings- och spelteknologi) utvecklas. Till utbildningsmiljön i utbildningen i gränsövervakning räknas bl.a. en övningsgräns, andra utbildningslokaler samt fartyg och simulatorer som används för maritim utbildning. Utbildningsmiljön för gränskontroller består bland annat av informationsteknisk utrustning, dokumentkontrollutrustning och utbildningslokaler. Andelen webbstudier och webbutbildning i studierna utökas.

Projektets produkter är exempelvis simulatorer, utbildningsredskap (även båtar) och en uppgraderad övningsgräns. Ett resultat av projektet är en utbildningsmiljö som möjliggör utbildning, förbättrar dess kvalitet och effektivitet och stödjer utbildningens mål. De gränsbevakare som Gräns- och sjöbevakningsskolan utexaminerar är kompetenta, deras kunnande motsvarar lagstiftningen som är i förändring och de är förmögna att utnyttja den senaste tekniken och de senaste verksamhetsmodellerna när de börjar i sin första uppgift. Detta kan mätas med hjälp av

responsbetyg på kompatibiliteten med arbetslivet. Målet är att gränsövervakningsutbildningen och - kunnandet motsvarar de sameuropeiska kraven och standarderna år 2020.

För denna helhet reserveras 501 000 euro.

Utvecklande av den nationella miljön för administration av certifikat i resehandlingar samt byggande av ett anslutande gränssnitt till den internationella certifikatbanken (ICAO PKD)

I programperiodens början genomförs en åtgärd för att grunda en nationell miljö för administration av underskriftscertifikat i resehandlingar (National PKD), som står i förbindelse med certifikatbanken för den internationella organisationen för civil luftfart (ICAO PKD) för att möjliggöra ett effektivt internationellt utbyte av certifikat. Underskriftscertifikaten behövs för att kontrollera äktheten av handlingar med chip. Administrationsmiljön omfattar en i TUVE-nätverket fördubblad server med en modul med hög säkerhetsnivå (HSM), en programvara för administration av certifikat samt förbindelser till arbetsstationer som används för administration och till ICAO PKD.

Finlands gränskontrollpunkter och övriga punkter för kontroll av dokument ansluts till detta internationella system för administration av dokument.

En produkt av åtgärden är plattformen för administration och distribution av certifikat i resehandlingar. Som ett resultat av projekten erhålls en informationssäker administrationsplattform som möjliggör ett effektivare utnyttjande av biometriska resehandlingar och som uppfyller de internationella rekommendationerna. Med denna funktion förbättras smidigheten och säkerheten vid utlandsresor som görs av medborgare i Finland och de utländska resehandlingarnas användbarhet och gränssäkerheten i Finland. Tack vare anslutningen till ICAO PKD kan certifikatutbytets automationsgrad höjas, vilket bidrar till att minska den totala arbetstid som används för administration av certifikaten.

För denna helhet reserveras 220 000 euro.

Nationellt mål 2.4: Unionens regelverk

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
0,00	106 869,68	56 250,00	165 000,00	328 119,68

Åtgärder, produkter och resultat

Effektivisering av utbildningen i ryska språket

Projekt genomförs för att förbättra kunskaperna i ryska språket hos anställda vid gränsbevakningsväsendet, tullen och andra ämbetsverk. Målet är att förbättra personalens språkkunskaper på så sätt att de anställda i sina dagliga arbetsuppgifter kan kommunicera med kunder som inte talar andra språk än ryska. Gränsbevakarnas kunskaper i ryska språket ska förbättras så att allt fler anställda har förmåga att utföra en grundlig inresekontroll helt på ryska. Förbättringen av personalens kunskaper i ryska språket och den gemensamma språkutbildningen stödjer samarbetet mellan polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet på gränsövergångsställena vid Finlands östra gräns.

Förbättring av språkkunskaperna är en långvarig och viktig åtgärd under beaktande av att största delen av dem som går över gränsen i Sydöstra Finland är ryssar. Avsikten är att genom projekten utvidga utbildningen ytterligare på så sätt att det blir möjligt att erbjuda språkutbildning till en större grupp. Målet är dessutom att utveckla grund- och fortsättningskursernas innehåll och genomförande ytterligare och att säkerställa lärarresurserna. Utbildningen genomförs som flerformsutbildning.

Åtgärdens produkter är webbmaterial och annat läromaterial samt kundanpassade kurser. Materialet kan även utnyttjas av andra myndigheter. I projektet behövs också utbildningstjänster som upphandlas av externa leverantörer. Resultatet är att gränsövergångsställena har tillräckligt med personal som har goda kunskaper i ryska språket. Gränskontrollerna blir snabbare och deras kvalitet förbättras. Även personalens tillgänglighet och kundbetjäningen blir bättre. Resultatet är att myndigheterna har tillräckligt goda kunskaper i ryska språket så att de kan sköta enkla och klara kundservicesituationer på ett sådant sätt att också kunden förstår vad som förväntas av honom eller henne. Detta gör utförandet av olika åtgärder snabbare och höjer kundservicens kvalitet. Tillräckliga kunskaper hos myndigheter förbättrar också genomförandet av de grundläggande rättigheterna när ärenden med ryskspråkiga kunder kan skötas med bättre rättssäkerhet tack vare de utvecklade språkkunskaperna.

För denna helhet reserveras 277 500 euro.

Förnyande av tekniken för mottagning av API-uppgifter om resenärer på förhand

Ett projekt genomförs för att utveckla behandlingen av passagerarförteckningar inom flyg-, tåg- och fartygstrafiken. Genomförandet av mottagningen av passagerarförteckningar inom flyg- och tågtrafiken och förmedling av uppgifterna till programvaran för gränsövervakning byts ut. Samtidigt skapas teknisk beredskap för att ta emot förhandsuppgifter från fartygstrafiken till samma process för teknisk kontroll.

I projektet anskaffas de kravspecifikations- och planeringstjänster som anknyter till förmedlingen och mottagningen av förteckningar, tjänster för förmedling av förteckningar, programmeringsarbetet för tjänsten för meddelandekonvertering och/eller meddelandekonverteringstjänsterna samt anskaffningen av programvaror som används för förmedling och meddelandekonvertering.

Som ett resultat av projektet kan mottagningen av passagerarförteckningar inom flyg- och tågtrafiken utföras på en säkrare basis, och verksamheten kan utvidgas till fartygstrafiken. Efter reformen räcker kapaciteten till för mottagning av passagerarförteckningar från all gränsöverskridande flyg-, tåg- och fartygstrafik. Projektet effektiviserar gränskontrollerna genom att uppgifterna om passagerarna inom all flyg-, tåg- och fartygstrafik som passerar den yttre gränsen tas emot i programvaran för gränsövervakning innan passagerarna ankommer till gränsövergångsstället.

För denna helhet reserveras 50 619,68 euro.

Nationellt mål 2.5: Framtida utmaningar

Inget innehåll.

Nationellt mål 2.6: Nationell beredskap

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
751 250,00	370 000,00	490 000,00	1 669 946,81	3 281 196,81

Åtgärder, produkter och resultat

Åtgärder som anknyter till förberedandet och verkställandet av projektet Smart gränsförvaltning

Åtgärder genomförs för att fullfölja kommissionens förordningar om Entry-Exit och RTP-systemet och anknytande ändringar i Schengenområdets gränskodex samt för att utreda möjligheterna för tekniskt genomförande både internt och i Frontex-samarbetet. Om åtgärderna görs förutredningar för att bedöma de nationella åtgärdernas omfattning och kostnader. De tekniska genomförandena verkställs under programperiodens senare del.

Åtgärdernas produkter är de nationella upphandlingar och ändringsarbeten i de nationella systemen som projektet Smart gränsförvaltning kräver. Som ett resultat av åtgärderna uppfylls kraven i EU:s program Smart gränsförvaltning i enlighet med dess slutresultat.

För denna helhet reserveras 230 000 euro.

Utökande och utbyte av gränskontrollutrustningen och -tekniken samt tillhörande programvaror

Åtgärder genomförs för att upphandla nya gränskontrollredskap, till exempel automatiska gränskontrollspärrar och bärbar gränskontrollutrustning. Flera spärrar måste bytas ut eftersom de gamla anordningarna närmar sig slutet av sin tekniska livslängd och bl.a. på grund av att projektet Smart gränsförvaltning medför nya funktionalitetskrav. Gränskontrollanordningar används inte bara

för gränskontroller i tåg som är i rörelse, utan även på gränsövergångsställena enligt den nya modellen för kontroll i fordonsfilerna. Anordningarna möjliggör dessutom förmedling av aktuell information och en krypterad förbindelse t.ex. vid utförande av utlänningsövervakning. Anordningarna för avläsning av handlingar är grundläggande arbetsredskap för gränskontrolltjänstemannen och utbytet av dem säkerställer att de tekniska, funktionella och kvalitetsmässiga kraven uppfylls. Med anordningarna för undersökning av handlingar förbättras förmågan att avslöja försök till olaglig inresa och att identifiera förfalskade dokument.

En produkt av de åtgärder som anknyter till gränskontrollerna är en tillräcklig mängd av gränskontrollutrustningar som är av en tidsenlig teknisk nivå, till exempel automatspärrar, anordningar för avläsning av handlingar och anordningar för undersökning av handlingar som motsvarar de funktionella behoven. Resultatet av åtgärderna är att mängden gränskontroller som utförs med automat ökar och gränsövergångarna vid landgränserna blir smidiga, till följd av att det blir möjligt att utföra en heltäckande och tillförlitlig gränskontroll i fordonsfilerna och i kommunikationsmedel.

För denna helhet reserveras 1 500 000 euro.

Utveckling av informationssystemen

Utveckling av det nationella Schengensystemet (N.SIS II)

N.SIS-systemet kompletteras med internationella och nationella utvecklingsåtgärder och -lösningar, för vilkas del Finland har förbundit sig att samarbeta med eu-LISA och kommissionen. Internationellt ansluter sig nya medlemsländer till systemet, vilket medför ett behov att göra ändringar i de nationella systemen. Elektroniska gränsytor mot olika informationssystem utvecklas, automatiska kontroller möjliggörs och behovet att göra förfrågningar mobilt tillgodoses. Förfrågningsmängderna i systemet kommer att öka till följd av de nya informationssystemen som ansluts till systemet; den ökande mängden förfrågningar tillgodoses genom tekniska anordningar och åtgärder för att utveckla gränsytan.

Produkter av åtgärderna är bl.a. nya versioner genom förändringshanteringen inom eu-Lisa och exempelvis förändringar i kodsystemen. Resultatet av åtgärderna är att de nya internationella kraven genomförs i enlighet med eu-LISAs och kommissionens mål samt att nya system ansluts till det nationella systemet N.SIS, systemet automatiseras och systemet utrustas med kapacitet för mobil verksamhet.

Resultatet av åtgärderna är att de nya internationella kraven genomförs enligt eu-LISAs och kommissionens mål. Det integrerade informationssystemet som används av polis-, tull- och gränsbevakningsmyndigheterna effektiviserar övervakningen av EU:s yttre gränser och förbättrar samarbetet mellan säkerhetsmyndigheterna. Förfrågningarna som görs i informationssystemet vid gränskontroller ger heltäckande information om personen i fråga från både nationella databaser och SIS II-databaser.

För denna helhet reserveras 500 000 euro.

Utvecklandet av programvaran Ratas som en del av utvecklandet av systemet SISII

Projekt genomförs som utvecklar programvaran Ratas som stöder gränskontrollerna genom att skapa nya egenskaper för programvarorna som effektiviserar och stöder övervakningen och kontrollerna.

Gränskontrollprogramvaran Mobiili-RATAS, som används i gränskontrollutrustning uppgraderas på ett sådant sätt att den bättre utnyttjar egenskaperna hos de nya gränskontrollutrustningarna och har egenskaper som ger användningen bättre stöd, vilket gör gränskontrollerna smidigare framför allt på tåg. Produkten av åtgärderna är en gränskontrollprogramvara med uppgraderade tekniska egenskaper och användargränssnittsegenskaper som utnyttjar de möjligheter som terminalutrustningen och de övriga systemen erbjuder för utförande av gränskontroller enligt kraven. Resultatet av projekten är en effektiviserad helhet för gränskontroll som uppfyller tidskraven i situationer i vilka gränskontrollutrustning används.

Under planeringsperioden förbereds genomförandet av de planerade utvecklingsprojekten i systemet SISII. Åtgärder pågår för att införa en möjlighet att utföra sökningar i SIS II-centralsystemet med fingeravtryck. Vid gränskontrollerna förutsätter detta ett tekniskt utförande som liknar VIS- kontrollerna, vilket kräver utveckling och ändring av gränskontrollprogramvaran och Ulkonet- sökmotorn. Resultatet är att man vid gränskontroller kan utföra sökningar av personer om vilka registrering lagts in i SIS II-systemet och verifiering av fingeravtryck genom fingeravtrycksidentifiering.

För denna helhet har reserverats 180 000 euro.

Stödjande och utveckling av sambandsmannaverksamheten

Projekt som drivs av myndigheter som deltar i sambandsmannaverksamheten genomförs i syfte att bekämpa olaglig inresa vid den yttersta kretsen i den fyrdelade modellen för gränssäkerhet. Sambandsmannen deltar bl.a. i handläggningen av ansökningar om inresetillstånd och i bakgrundsutredningar beträffande sökande, och samarbetar med lokala myndigheter, flygbolag och sambandsmän som sänts ut av andra medlemsstater. Sambandsmannen deltar i bekämpningen av gränsöverskridande brottslighet, till exempel människohandel.

Produkter av åtgärden är de utsända sambandsmännen, deras verksamhet i området och deras stöd till de nationella myndigheterna. Som ett resultat av projektet uppnås en förmåga att effektivt bekämpa olaglig inresa och förbättras de nationella myndigheternas lägesbild och beslutsfattningsförmåga. Resultaten kan verifieras genom antalet förhindrade fall och genom de kostnadsbesparingar som kan påvisas genom detta.

För denna helhet reserveras 871 196,81 euro.

Nationellt mål 2.7E: Frontex-utrustning (särskild åtgärd)

Mål

Gränsbevakningsväsendet har ett intensivt samarbete med den europeiska gränssäkerhetsmyndigheten Frontex. Gränsbevakningsväsendet deltar i enlighet med den årligen uppgjorda planen i gemensamma operationer, utveckling av den tekniska utrustningen och utbildningssamarbete.

Finland planerar att fortsätta att delta i operationerna minst på samma nivå som tidigare, vilket innebär cirka fem-sex (5–6) årsverken samt användning av luftfartyg och patrullbåtar.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
0,00	360 000,00	0,00	0,00	360 000,00

Åtgärder, produkter och resultat

Anskaffning av båtmateriel och tillhörande system

Vid Gränsbevakningsväsendet pågår ett projekt för utveckling av det lätta fartygsbeståndet i syfte att säkerställa den operativa förmågan till sjöss. Vid projektet ersätts föråldrade och varierande båtar med ett modernt båtkoncept av en ny typ som erbjuder hög driftsäkerhet, hög prestationsförmåga och god livscykelsekonomi. Den nya båttypen ersätter de tidigare båtarna, men är också en klart kostnadseffektivare lösning för operativa uppdrag än föregångarna. Som ett resultat av åtgärden har sjöbevakningsstationerna båtar som motsvarar det operativa behovet och har en hög driftsgrad. De lätta fartygen kan vid behov användas i samoperationer som utförs av Frontex.

För denna helhet reserveras 360 000 euro.

Särskilt mål 3: Driftsstöd

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Den årliga fördelningen av finansiering för det nationella målet beskrivs nedan: För det operativa stödet har reserverats sammanlagt 14 773 811,20 euro.

	2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
3.1. Visum	423 515,92	423 515,92	423 515,92	1 270 547,77	2 541 095,53
3.2. Gränser	2 428 619,00	2 293 879,00	2 128 579,00	5 381 638,67	12 232 715,67

Nationellt mål 3.1: Visum

Mål

Inom ramen för det nationella målet Driftsstöd - visering ges stöd till driften och administrationen av Finlands nationella informationssystem för visering SUVI och till den nationella driften och administrationen av Schengenområdets centrala informationssystem för visering CVIS. Över 5 200 personer använder informationssystemet för visering som drivs av utrikesministeriet. Utöver utrikesförvaltningen används informationssystemet för visering av Migrationsverket, polisen (ink. centralkriminalpolisen och skyddspolisen), Huvudstaben, Gränsbevakningsväsendet och Tullen.

Åtgärder, produkter och resultat

Drifts- och administrationskostnaderna för systemet består av månatliga drifts- och administrationsavgifter (inkl. licensavgifter), serveravgifter, uppdatering av utrustning, utbyte av utrustning samt av olika slag av underhålls- och övervakningsåtgärder och utredningar av systemfel och andra problemsituationer. Även ändringsarbeten i systemets applikationshantering har delvis upptagits i driftskostnaderna. Den datakommunikationskapacitet som viseringssystemet kräver kommer att utökas under programperioden, vilket medför ändringar även i administrationen och driften av informationssystemet för visering.

Med driftsstöd kan man också finansiera utbildning av personal hos myndigheter som deltar i viseringshandläggningen och -uppföljningen.

Till målet Driftsstöd - visering har nationellt allokerats 17,2 % (2 541 095,53 €) av den totala finansieringen för driftsstöd.

Nationellt mål 3.2: Gränser

Mål

Från driftsstödet under det nationella målet Gränser nödvändiga finansieras löpande kostnader som orsakas av gränsövervaknings- och gränskontrolluppgifter. Det är nödvändigt att underhålla systemen och anordningarna och att uppdatera datakommunikationsförbindelserna och systemen även i ett svårt ekonomiskt läge. Användningen av driftsstöd främjar detta mål. Med hjälp av driftsstödet blir det också lättare att få tillräcklig personal.

Med driftsstödet finansieras även driftskostnader för informationssystemet för Schengenområdet (SIS II). SIS II-systemet används dygnet runt sju dagar i veckan på alla gränsövergångsställen. Den ökande gränstrafiken ökar kostnaderna för utvecklingen, kapacitetsförsörjningen och driften av systemet. Mängden förfrågningar uppskattas öka till det dubbla under programperioden. Den ökande gränstrafiken medför avsevärda förändringar även i driften och administrationen av systemet. Systemet används av Gränsbevakningsväsendet, Tullen, polisen, Migrationsverket och utrikesministeriet.

Med driftsstödet är det möjligt att finansiera en del av systemets driftskostnader (inkl. driftskostnader för datakommunikationen och driftskostnader som anknyter till serversallösningen) samt personalkostnader. I driftskostnaderna beaktas driftskostnaderna för leverantören av SIS II- systemet inkl. bl.a. nationella och internationella registreringar, tjänsterna från Sirene-systemet,

systemet för förfrågningar (sKyse) och SIS II-tjänsterna i systemet för förmedling av meddelanden (SOA) samt arkitektur-, teknik- och licenskostnader.

Åtgärder, produkter och resultat

Beträffande personalkostnader används driftsstöd exempelvis för löner till personer som arbetar i uppgifter inom den nationella Eurosur-samordningscentralen samt för avlöning av personal som ger gränssäkerhetsutbildning. Administrations- och underhållskostnader för vilka man planerat använda driftsstödet är kostnader för reparation och underhåll av bevakningsfartyg och patrullbåtar, underhålls- och driftskostnader för konstruktioner på gränsövergångsställena samt kostnader för uppdatering och underhåll av ABC-linjerna, gränskontrollutrustning och systemet för teknisk övervakning av sjögränserna. Med driftsstödet kan man dessutom täcka avgifter för datakommunikationsförbindelser, driftsavgifter för det trådlösa nätet på gränsövergångsställena samt driftskostnader för programvaran för gränsövervakningsverksamhet, informationssystem som anknyter till gränskontrollerna och systemet för utbyte av information om sjöområdet. Genom att finansiera driftskostnader för informationssystemet för Schengenområdet (SIS II) garanteras att systemet fungerar i den dagliga verksamheten.

Den totala finansieringen av målet Driftsstöd - gränser har allokerats nationellt enligt följande: 11,3

% (1 669 440,67 €) för driftskostnader för systemet SIS II och 71,5 % (10 563 275 €) för andra funktioner inom målet Gränser.

4. Tekniskt bistånd

Åtgärder, produkter och resultat

Med hjälp av tekniskt bistånd stöds åtgärder relaterade till genomförandet av fondens nationella program.

Tekniskt bistånd utnyttjas på det sätt som föreskrivs i artikel 20 i den horisontella förordningen (EU) nr 514/2014 för åtgärder för förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering, information och kommunikation, skapande av nätverk, kontroll och revisionsverksamhet relaterade till fondens nationella program samt åtgärder som ska stärka den administrativa kapaciteten för genomförandet av fonderna. I Finland används tekniskt bistånd till skötseln av den ansvariga myndighetens uppgifter, inklusive eventuella köpta tjänster.

Med hjälp av tekniskt bistånd säkerställers att uppgifterna för fondens ansvariga myndighet sköts adekvat och effektivt.

Fondens ansvariga myndighet fattar årligen beslut om planen för användningen av tekniskt bistånd och följer upp användningen av det samt tar fram utredningar av det tekniska biståndet. Fondens revisionsmyndighet reviderar användningen av tekniskt bistånd. Det tekniska biståndet täcker verksamhetens godtagbara kostnader i sin helhet.

Det belopp som anvisas tekniskt bistånd får i enlighet med artikel 16 i förordningen om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering (EU) Nr 515/2014 inte överskrida summan av 5 procent av det totala belopp som tilldelats

en medlemsstat plus 500 000 euro. Med stöd av detta har 2 346 726,40 euro reserverats från finansieringsinstrumentet för tekniskt bistånd.

Det belopp som anvisas tekniskt bistånd får i enlighet med artikel 9 i förordningen om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (EU) Nr 513/2014 inte överstiga 5 procent av det totala belopp som tilldelats en medlemsstat plus 200 000 euro. Med stöd av detta har 984 117,40 euro reserverats från finansieringsinstrumentet för tekniskt bistånd.

Finansiering och tidtabell

	2015	2016	2017	2018	2019	2020	Totalt
ISF-B	440 000,00	470 000,00	470 000,00	450 000,00	450 000,00	66 726,40	2 346 726,40
ISF-P	180 000,00	200 000,00	200 000,00	190 000,00	190 000,00	24 117,40	984 117,40

5. Åtgärder för särskilda och nationella mål för instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering

Särskilt mål 5: Förebyggande och bekämpning av brottslighet

De viktigaste helheterna som ska verkställas inom det särskilda målet förebyggande och bekämpning av brottslighet handlar om utvecklingen av informationssystem, vittnesskydd, stöd till brottsoffer, förebyggande och bekämpning av cyberbrottslighet samt spårning, frysning och konfiskering av brottsvinning. Det särskilda målet omfattar också åtgärder som handlar bl.a. om bekämpning av terrorism och åtgärder som siktar på att förbättra förutsättningarna för brottsteknisk undersökning. Målet med programmet är att utveckla och förstärka samarbetet mellan myndigheterna både nationellt och internationellt och att öka samarbetet mellan myndigheterna och aktörer på den tredje sektorn på bestämda områden.

De åtgärder som ska genomföras omfattar exempelvis specifikation, planering och genomförande av informationssystem, anskaffning av utrustning och utbildning. Vid utvecklandet av informationssystemarkitektur eftersträvas möjligheter till samanvändning och mångsidig användning för att stöda brottsundersökning och förebyggande verksamhet. Utöver detta utvecklas bland annat tekniskt inhämtande av information, utarbetas verksamhetsmodeller för vittnesskydd och bekämpning av cyberbrottslighet, anskaffas redskap för brottsteknisk undersökning och tillgodoses utbildningsbehov som gäller exempelvis cyberbrottslighet och polisens specialoperationer. I denna målhelhet kan man också satsa på utveckling av automatisk ansiktsidentifiering.

Nationellt mål 5.1: Förebyggande och bekämpning

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
3 807 393,15	2 059 000,00	559 000,00	277 000,00	6 702 393,15

Åtgärder, produkter och resultat

Utvecklande av informationssystem på så sätt att IT-arkitekturen utvecklas och harmoniseras. Även patrullernas mobilitet utvecklas genom utveckling av informationssystem och anskaffning av redskap

Målet är att utveckla informationssystemen på så sätt att IT-arkitekturen utvecklas och harmoniseras i syfte att uppnå ökad effektivitet och ökad mångsidighet inom användningen. Ett

ytterligare mål är att utveckla polispatrullernas mobilitet genom utveckling av informationssystem och nya redskap.

Utveckling av informationssystemarkitekturen

Projekt genomförs som anknyter till informationssystemarkitekturen och som stödjer brottsbekämpning och förebyggande av brott. Informationssystemen och tekniken och redskapen i anslutning till dem, till exempel system som är tillgängliga för mobila patruller, planeras bli utvecklade på ett sådant sätt att inmatningen av information och utnyttjandet av informationen effektiviseras. I projekten tas särskild hänsyn till integriteten och tillgängligheten av den lagrade informationen. Avsikten är också att underlätta informationsöverföringen och -utbytet mellan olika myndigheter.

Som en del av projekten säkerställs livscykeln för de viktigaste informationssystemen för brottsbekämpning och förebyggande av brott som är i användning genom att utveckla applikations- och servertekniken för informationssystem för brottsbekämpning. Samtidigt säkerställs den parallella användningen av informationssystem som anknyter till bekämpandet och förebyggandet av brott med de nya informationssystemen och deras kompatibilitet med andra myndigheters informationssystem genom anslutande gränsytor.

Resultatet av åtgärderna är att ny teknik införs, t.ex. nya lösningar för utbyte av information och nya anslutande gränsytor. Resultatet av åtgärderna är att utbytet av information mellan myndigheterna förbättras och att myndigheterna använder effektivare och bättre tekniska lösningar.

För denna helhet reserveras 1 800 000 euro.

Utbyggnad av informationssystemet Toivo

Informationssystemet Toivo är ett analyssystem som används gemensamt av polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet. Systemet är avsett för bekämpning och undersökning av brott, och tullen ansvarar för det. Projekt genomförs för att införa nya egenskaper i informationssystemet och för att utvidga eller aktivera dess användarkår. Detta förutsätter att plattformen och dess licenser byggs ut så att de motsvarar användarbehoven. Samtidigt gör detta det möjligt att använda de egenskaper som plattformen erbjuder i större utsträckning.

Produkten är en utvidgad driftsplattform för informationssystemet och ytterligare licenser för programvaran och gör det möjligt att utvidga informationssystemet så att den täcker behov bl.a. inom bekämpandet av ekonomiska brott och cyberbrottslighet på ett djupare plan. Tack vare utbyggnaden av informationssystemet kan det användas av alla tjänstemän hos polis-, tull- och gränsmyndigheterna som utbildats att använda systemet. Samtidigt kan också användarkåren utökas efter behov.

Som ett resultat av projekten ökar risken för att personer som bedriver brottslig verksamhet avslöjas eller grips, samtidigt som undersökningstiderna blir kortare.

För denna helhet reserveras 600 000 euro.

Utvecklande av informationssystemen och anskaffning av utrustning på så sätt att förutsättningarna för teknisk informationsanskaffning förbättras (hemliga tvångsmedel)

Utökande av kapaciteten för internetspaning

Tullen ökar kapaciteten för internetspaning genom att utvidga den befintliga ICT-infrastrukturen som används för denna verksamhet. Dessutom vidareutvecklas programvaror för internetspaning som används i dag efter förändringarna på internet och i den brottsliga verksamhet som bedrivs på nätet i dag.

Tullen blir förmögen att utvidga och effektivisera internetspaningen så att den kan besvara den utveckling genom vilken brottslig verksamhet i allt högre grad övergår till internet, delvis eller helt, samt att hålla de redskap som används för internetspaning tidsenliga och aktuella. Risken för att brottslig verksamhet avslöjas och personer som gör sig skyldiga till sådan verksamhet ökar. Projektet utvecklas och dess resultat utnyttjas i samarbetet mellan polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet.

För denna helhet föreslås 200 000 euro.

Utveckling av tekniskt inhämtande av information

Projekt genomförs i syfte att utveckla gemensamma system för tekniskt inhämtande av information för förundersökningsmyndigheterna.

Systemen utvecklas aktivt allt eftersom datanäten och applikationsprotokollen samt lagstiftningen förändras. Funktionella mål är överföring av inhämtad information till slutanvändaren i realtid, förbättring av lägesbilden i anslutning till bekämpning av brottslighet, säkerställande av en rättssäker behandling av den inhämtade informationen och möjliggörande av laglighetsövervakning. Genom utvecklingsarbetet eftersträvas också en sänkning av informationsadministrationskostnaderna samt totalekonomi. Inom utvecklingsarbetet bedrivs ett intensivt samarbete mellan säkerhetsmyndigheterna eftersom det är fråga om system som är gemensamma för myndigheterna.

Produkterna är bättre verktyg för tekniskt inhämtande av information. Resultatet av åtgärderna är att man genom tekniskt inhämtande av information kan på ett kostnadseffektivt sätt producera stark bevisning inom brottsundersökning. Även den tid som används för undersökning blir kortare.

För denna helhet reserveras 1 100 000 euro.

Utveckling av system för ärendehantering beträffande hemliga tvångsmedel

Projekt genomförs i syfte att utveckla systemet för ärendehantering beträffande hemliga tvångsmedel, som utnyttjar hemliga metoder för inhämtande av information och som har central betydelse för inhämtande av information i syfte att bekämpa brott. Systemet och de enhetliga arbetsprocesserna stödjer särskilt undersökningen av datanätsbrottslighet, organiserad brottslighet, ekonomiska brott samt brott som anknyter till terrorism. Vid utvecklandet beaktas utvecklandet av verktyg för laglighetsövervakning och analysverksamhet.

Produkten av åtgärderna är olika färdiga redskap som behövs för att fatta beslut samt en gränsyta som gör det möjligt att överföra elektroniska handlingar.

Resultatet av åtgärderna är att undersökningspersonalens arbete blir lättare tack vare de nya funktionaliteterna. Med hjälp av systemet och enhetliga arbetsprocesser uppnås betydande besparingar i personalens arbetstid.

För denna helhet reserveras 377 393,15 euro.

Åtgärder för förebyggande av att personer radikaliseras eller hamnar i brottslig verksamhet bl.a. genom att utveckla stödåtgärder, förebyggande åtgärder och s.k. exit- åtgärder

Förebyggande verksamhet inom bekämpandet av brottslighet och extremism

Projekt genomförs för att utveckla brottsbekämpningen och verksamhetsmodeller som stödjer förebyggandet av brott och radikalisering. Målet är att skapa operativa strukturer för förebyggande verksamhet.

Vid förebyggande verksamhet fokuseras särskilt på åtgärder som förebygger våldsam extremism och organiserad brottslighet.

För bekämpning av våldsam extremism skapas en modell för en betrodd polis (kvarterspolismodellen) som är nära medborgaren. Avsikten är att multiprofessionellt lösa problem på individnivå som orsakar säkerhetshot i samhället. Planen är att senare införa modellen i hela landet.

Produkten av de projekt som anknyter till våldsam extremism är ett utbildningspaket som införs vid polisinrättningarna och bland intressentgrupperna. Resultatet är att den våldsamma extremismen minskar och Finlands inre säkerhet förbättras.

Produkten av förebyggandet av organiserad brottslighet är förfaranden, funktionella strukturer och samarbetsmodeller inom bekämpandet av organiserad brottslighet. Resultatet av åtgärderna är att man utvecklat förebyggande polisverksamhet och gjort den enhetlig på ett nationellt plan, så att den stöder förebyggandet av utslagning och extremism och bekämpandet av organiserad brottslighet.

För denna helhet reserveras 200 000 euro.

Utvecklandet av undersökningen och bekämpandet av cyberbrottslighet bl.a. genom att centralisera kunnande inom cybersäkerhet genom att grunda en nationell central för bekämpning av cyberbrottslighet samt genom att anskaffa nödvändiga redskap och programvaror

Undersökning och bekämpning av cyberbrottslighet

Projekt genomförs för att utveckla undersökningen och bekämpandet av cyberbrottslighet. Samordningen av verksamheten utvecklas genom att grunda en nationell central för bekämpning av cyberbrottslighet. Syftet med centralen är att se till att polisen har effektiva förutsättningar att förebygga, avslöja och utreda brott som riktas på miljön för cyberverksamhet och utnyttjar den. Samordningen förbättrar myndigheternas beredskap att agera i enlighet med skyldigheterna i strategin för cybersäkerhet på ett avgörande sätt. Syftet är att utveckla tidsenlig beredskap för myndigheterna att inhämta information från informationsnäten på så sätt att villkoren på informationssäkerhet, rättssäkerhet och polistaktik genomförs. Till följd av den snabba utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken har olika cyberhot blivit mångsidigare, och bekämpandet av dem kräver alltmer fördjupad kompetens, analysförmåga och vidsträckt nationellt och internationellt nätverksbygge. Syftet är också att öka samarbetet mellan myndigheterna.

Dessutom anskaffas sådana enhetliga och effektiva utrustningar och programvaror som verksamheten kräver.

Produkten av åtgärderna är att cybercentralen grundas, verksamheten organiseras och processeras samt att nationellt och internationellt samarbete inleds på olika delområden. Dessutom har förändringar i informationssystemen och anskaffningar av teknik utförts.

Resultatet av åtgärderna är att polisen har förmåga att bekämpa cyberhot i enlighet med statsrådets strategi för cyberhot. Polisens cyberberedskap, beredskap att bekämpa nätbrottslighet och beredskap inom underrättelseverksamhet på webben har förbättrats, vilket innebär att cyberhot mot det finländska samhället kan avslöjas och förebyggas.

För denna helhet reserveras 1 000 000 euro.

Åtgärder genom vilka utvecklas åtgärder för spårning, frysning och fråntagning av medel som anknyter till brottslighet, såsom åtgärder mot medel som anknyter till penningtvätt och terrorism. Åtgärderna kan omfatta utveckling av verksamhetsmodeller, utbildning eller exempelvis anskaffning av informationssystem, redskap och programvaror

Penningtvätt och frysning av terroristmedel

Projekt genomförs för att med administrativa medel frysa terroristmedel och förhindra penningtvätt. Genom projekten kan man också utreda hot i anslutning till virtuella valutor inom bekämpningen av terrorism och förebyggande av våldsam extremism.

Vid bekämpning av terrorism är administrativ frysning av terroristmedel en effektiv metod. I Finland har trätt i kraft ny lagstiftning som ger myndigheterna nya möjligheter att bekämpa terrorism genom att ingripa i finansieringen av verksamheten. Målet med projekten är att skapa verksamhetsmodeller som anknyter till redskap som är förenliga med den nya lagstiftningen.

Projektens produkter utgörs av verksamhetsmodellerna för de nya uppgifterna.

Resultatet av projektet är att frysning av terroristmedel effektiviserar bekämpandet av terrorism. Samtidigt effektiviserar detta även bekämpandet av annan brottslighet genom att en ökad mängd vinning som förvärvats genom brott kan beslagtas av myndigheterna.

Projekt genomförs även i syfte att reda ut ett hurdant hot virtuella valutor utgör med tanke på penningtvätt och terrorism samt hurdana möjligheter det finns att avslöja dem. Ett annat syfte är att få erfarenheter av spårningen, frysningen och konfiskeringen av brottsvinning via virtuella valutor.

Ytterligare mål är att kartlägga situationen, studera andra länders erfarenheter, samla in information om olika fall, skapa en analys om de virtuella valutorna i olika fall samt att främja återställandet av brottsvinning.

Produkten är en rapport och en anvisning och/eller utbildningsmaterial som handlar om hur det lönar sig att agera med virtuella valutor vid brottsutredning och brottmål. Resultatet är förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism med hjälp av virtuella valutor och därigenom en minskad brottsvinning.

För denna helhet reserveras 150 000 euro.

Effektivisering av brottsbekämpandet genom att utveckla de administrativa metoderna

Syftet med verksamheten är att kartlägga nuläget för den administrativa brottsbekämpningen i Finland, skapa en operativ modell för administrativ brottsbekämpning och genomföra pilotprojekt för modellen. Informationen, nuläget och möjligheterna granskas med perspektiv på de bästa förfaranden inom bekämpandet av organiserad brottslighet som samlats inom Europeiska unionen. De jämförs dessutom med verktygsbacken för nätverket för brottsbekämpning inom Europeiska unionen samt med funktionen och resultaten av välkända nationella verksamhetsmodeller i EU- medlemsländerna.

Ett annat mål med verksamheten är att skapa en helhetsmässig finländsk modell för administrativ brottsbekämpning som kombinerar EU-medlemsstaternas goda och fungerande förfaranden anpassade till den nationella verksamhetsmiljön och möjligheterna inom myndighetsverksamheten i Finland.

Verksamhetens tredje mål är att testa den skapade nationella modellen för brottsbekämpning i Finland med pilotprojekt. Genom pilotprojekten kan man observera eventuella missförhållanden som ska rättas till och utveckla modellen så att den kan införas på riksplanet.

Åtgärdernas produkter är den nationella verksamhetsmodellen och bland annat de undersökningsresultat och rekommendationer som anknyter till den.

För denna helhet reserveras 275 000 euro.

Åtgärder som anknyter till bekämpning av terrorism, såsom anskaffning av materiel eller utrustning

Bekämpning av terrorism på havs- och landområden

Projekt genomförs för att utveckla Gränsbevakningsväsendets kapacitet för bekämpning av terroristbrott då verksamhetsmetoderna förändras, materielen föråldras och kapaciteten för mörkerverksamhet är bristfällig. Materiel och utrustning anskaffas för att trygga myndigheternas operativa beredskap i krävande situationer och specialsituationer.

Produkter är exempelvis utrustning för mörkerverksamhet, spanings- och observationsutrustning samt materiel för rörlighetsfrämjande och för förflyttningsmetoder. Som ett resultat förbättras den nationella prestationsförmågan inom bekämpning av terroristbrott på både sjö- och landområden.

För denna helhet reserveras 500 000 euro.

Utvecklande av förundersökningsmyndigheternas tekniska brottsundersökning exempelvis genom att förbättra utrustningen vid laboratorier

Anskaffning av utrustning för Condensed phase GC-FTIR

Projekt genomförs för att förbättra utrustningen vid förundersökningsmyndigheternas laboratorier. Avsikten är att skaffa ändamålsenliga anordningar för identifiering av narkotika till Tullaboratoriet. Design av molekylstrukturen hos droger har ökat och lett till att laboratorierna måste ha allt mångsidigare analystekniker för att kunna identifiera ämnena. Det är nödvändigt att kunna differentiera ämnena från varandra med säkerhet. För närvarande har inget laboratorium i Finland tillgång till Condensed phase GC-FTIR-utrustningsteknik. Med hjälp av denna teknik kan man pålitligt identifiera bland annat droger och designade droger från lösningsprover i de halter i vilka ämnena i fråga vanligen förekommer.

Produkten av åtgärden är en GC-FTIR-utrustning för Tullaboratoriets bruk.

Resultatet av åtgärden är att förutsättningarna att identifiera droger och designade droger uppgraderas till den nivå som krävs i dag. Åtgärden främjar bekämpandet av grov narkotikabrottslighet.

För denna helhet reserveras 195 000 euro.

Åtgärder för införandet av kvalitetsledningssystemet ISO 17025 genomförs i enlighet med rådets rambeslut (2009/ 905/ JHA)

Utveckling av den brottstekniska undersökningen och brottsplatsundersökningen

Projekt genomförs i syfte att utveckla brottsteknisk undersökning och brottsplatsundersökning för att införa kvalitetssystemet bl.a. genom att utveckla verksamhet, processer, systemet och metoderna. Europeiska unionens råd har godkänt ett rambeslut (2009/905/JHA) som ålägger

skyldighet att utveckla den tekniska brottsundersökningen i Europa. Det förutsätter att man vid behandlingen av DNA- och fingeravtrycksprov iakttar ett ackrediterat kvalitetsledningssystem enligt standarden ISO 17025. Syftet med åtgärderna är att ge personal vid centraler för teknisk brottsundersökning utbildning samt att förenhetliga och utveckla verksamhetssätt så att förfarandena uppfyller kraven i kvalitetsledningssystemets ackrediteringsstandarder. Målet är att de tekniska brottsundersökningscentralerna vid alla polisinrättningar har beredskap att söka ackreditering i enlighet med åläggandena i rambeslutet.

Produkter av åtgärderna är de utvecklade processbeskrivningarna och organiserade utbildningarna.

Som ett resultat av åtgärderna effektiviserar de systematiska och högklassiga arbetsmetoderna den tekniska brottsutredningen och minskar de totala kostnaderna för verksamheten. Ett standardenligt kvalitetsledningssystem vid brottsutredningscentralerna säkerställer enhetliga förfaranden på riksplanet, säkerställer att proverna har bevisningsvärde och effektiviserar behandlingen av brottmål vid domstolarna. Åtgärderna främjar förmågan att leverera resultat, den tekniska brottsundersökningsverksamhetens totala kvalitet, rättssäkerhet och medborgarnas rättsskydd.

För denna helhet reserveras 255 000 euro.

Operativt myndighetssamarbete inkl. gemensamma undersöknings- och analysgrupper med andra medlemsstater och med Europol

Projekt genomförs för att bedriva operativt myndighetssamarbete bland annat inom bekämpning av gränsöverskridande brottslighet och grå ekonomi. Samarbete bedrivs både nationellt och på det internationella planet bl.a. inom bekämpning av penningtvätt och i syfte att återfå brottsvinning. Samarbete bedrivs genom de gemensamma undersöknings- och analysgrupperna med andra medlemsstater och med Europol.

För denna helhet reserveras 50 000 euro.

Nationellt mål 5.2: Utbyte av information

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
1 500 000,00	263 787,68	0,00	0,00	1 763 787,68

Åtgärder, produkter och resultat

Utvecklande av utbytet av informationmellan olika myndigheter med hjälp av en central informationssystemlösning (projektet KEJO).

KEJO

Projekt genomförs för att utveckla utbytet av information mellan myndigheter genom att utveckla en informationssystemslösning för att koppla samman nödcentralssystemet, fältsystemet och ledningscentralerna som myndigheterna använder gemensamt (KEJO = fi: kenttäjärjestelmä, sv: fältsystem).

Arbete för att utveckla myndigheternas lednings-, lägesbilds- och fältledningssystem och myndighetsnätet pågår som bäst. Användarna är statliga och kommunala myndigheter. Alla system ska vara kompatibla med varandra så att de möjliggör och stöder myndigheternas samarbete och skapande av en gemensam lägesbild.

Räddnings-, polis- och gränsmyndigheterna samt social- och hälsovårdsmyndigheterna specificerar de funktioner som är väsentliga för deras egna verksamheter och verkställer i samarbete de arrangemang som behövs för att sammanpassa dessa funktioner.

Resultatet är kompatibla och samverkande informationssystem som gör det möjligt att leda myndigheternas insatser flexibelt och tryggt i situationer i vilka flera myndigheter deltar. Väsentliga delar av ledningssystemet är fältledningssystemet, trygg funktion av myndighetsnätet samt lägesbildsfunktioner.

För denna helhet reserveras 1 500 000 euro.

Utvecklande av datasystem, informationsflöden och databaser för att stöda brottsbekämpning och förebyggande verksamhet

Utbyte av information: tväradministrativa informationstekniska lösningar, analyslösningar och metoder, utveckling av den informationsledd verksamhet

Projekt genomförs för att förbättra och effektivisera den operativa och strategiska analysen genom att utveckla verksamhetsmodeller och informationstekniska lösningar som säkerställer en effektiv tväradministrativ förmedling av information. Genom vidareutveckling av analysverktygen skapas förutsättningar för att inrikta informationsbaserade åtgärder och effektivisera förundersökningsåtgärdernas effektivitet. Genom att utnyttja nya, särskilt öppna informationskällor förbättras lägesbilden och utbytet av information på centrala prioritetsområden inom myndighetsverksamheten.

Målet med åtgärden är att definiera de processer som anknyter till analysen, de informationskällor som behövs i processerna och de tekniska lösningar som behövs för att analysera informationen. Lösningarna stöder det inriktade och ledda analysarbetet och skapar beredskap att bättre utnyttja det internationella utbytet av information bland annat med Europol och andra centrala internationella samarbetspartner samt med de närmaste EU-länderna, såsom med Estland. Analysverksamheten stöder bland annat Europols SIENA-informationsutbyte.

Produkten av åtgärderna är en modell för uppgifter som inhämtas på olika analysnivåer och på anslutningsnivå från olika system och som stöder den operativa och strategiska verksamheten.

Produkten av åtgärderna är enhetliga myndighetsbeslut och anslutningar. Med hjälp av analys som är mer inriktad än tidigare kan man på förhand ingripa exempelvis i hot om terrorism och förhindra radikalisering på förhand.

För denna helhet reserveras 263 787,68 euro.

Nationellt mål 5.3: Utbildning

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
495 858,45	430 000,00	250 000,00	0,00	1 175 858,45

Åtgärder, produkter och resultat

Gemensamma övningar med polisens specialenhet och motsvarande enheter i andra EU- länder.

Gemensamma övningar

Projekt genomförs för att ordna gemensamma övningar för polisen och enheter från andra EU- länder. Även andra parter kan delta i övningarna. Syftet med de gemensamma övningarna är att utveckla EU-ländernas myndighetssamarbete inom beredskap för bekämpning av terrorism och våldsam extremism genom att öva samordnat samarbete. Med hjälp av övningarna utbildas myndigheter och säkerställs ett fungerande utbyte av information vid verkliga händelser. Avsikten är samtidigt att minimera riskerna för den eventualitet att ett terrordåd eller en attack som anknyter till våldsam extremism skulle äga rum.

Produkten av åtgärderna är en gemensam övning. Som ett resultat av åtgärderna har man utvecklat myndighetsberedskapen, samordningen och smidigheten inom samverkan och samarbetet mellan de deltagande länderna samt utbytet av bästa förfaranden och information.

För denna helhet reserveras 240 000 euro.

Utbildning för att förbättra lagövervakningsmyndigheternas kunnande inom cybersäkerhet

Cyberutbildning

Projekt genomförs i syfte att utöka polisens och andra myndigheters kunskaper och färdigheter inom bekämpning av cyberbrottslighet så att myndigheterna har förutsättningar att effektivt förebygga, avslöja och utreda brott som riktas mot och utnyttjar cyberverksamhetsmiljön. Cyberkunnandet

utvecklas såväl på basnivå som på undersökningsledar-/undersökarnivå och på sakkunnignivå. I verksamheten utnyttjas utbildningsmodeller som utvecklats i andra nordiska länder. Avsikten är också att delta i ett samnordiskt utbildningsprogram i informationsteknisk undersökning och ordna en specialkurs i krävande informationsteknisk undersökning tillsammans med andra aktörer i branschen. I undervisningen och uppgörandet av utbildningsmaterialet utnyttjas de senaste undersökningsresultaten.

Produkten av åtgärderna är att man utvecklat och ordnat utbildning inom bekämpning av cyberbrott. Resultatet av åtgärderna är att myndigheterna har bättre kunskaper och färdigheter inom bekämpning av cyberbrottslighet.

För denna helhet reserveras 835 858,45 euro.

Utbildning som anknyter till krävande specialinsatser

Tryggande av specialinsatser

Projekt genomförs för utbildning i polisens krävande specialinsatser. För personal som deltar i verksamheten har fastställts särskilda kompetenskrav, och för att uppfylla dem ordnar polisen olika slag av utbildning för dem som tillhör målgruppen. Utvecklandet av kunnandet kräver aktiva studier av utländska myndigheters verksamhet, utbyte av bästa praxis och deltagande i utbildning. År 2015 ökar polisens ansvar genom den nya nationella lagstiftningen om vittnesskydd. Till följd av detta ökar även behovet att utbilda personal som deltar i vittnesskyddsverksamheten. Utbildningen stöder främjandet av åtgärder som anknyter till bekämpandet av grov och organiserad brottslighet samt till vittnesskyddet.

Produkten av åtgärderna är att kompetensbehoven har kartlagts, utbildningar har ordnats och bästa förfaranden i utlandet har kartlagts. Resultatet av åtgärderna är att genom utbildning upprätthålla en tillräcklig kompetens bland personalen och därigenom säkerställa att verksamheten är högklassig. I fråga om vittnesskyddet säkerställs att de behov som fastställs i lagstiftningen tillgodoses.

För denna helhet reserveras 100 000 euro.

Nationellt mål 5.4: Stöd för brottsoffer

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
200 000,00	915 000,00	548 787,67	100 000,00	1 763 787,67

Åtgärder, produkter och resultat

Verkställande av programmet för vittnesskydd, såsom utvecklande av nödvändiga verksamhetsmodeller, tillgodoseende av informationssystembehov i anslutning till programmet samt grundande av en enhet för vittnesskydd

Programmet för vittnesskydd

Projekt genomförs bl.a. för att utveckla verksamhetsmodeller och informationssystem i syfte att verkställa programmet för vittnesskydd. Målet är att fullfölja de åligganden som föreskrivs i lagstiftningen om vittnesskydd som trädde i kraft i början av 2015 på så sätt att ett program för vittnesskydd som uppfyller de internationella kraven utvecklas i Finland. Genomförandet av programmet för vittnesskydd innebär att de skyddsåtgärder som den nya lagstiftningen medför kartläggs och tas i bruk. Myndighetssamarbetet spelar en viktig roll i utvecklandet av verksamheten både nationellt och internationellt. Vittnesskyddet ska uppfattas som ett bredd begrepp på så sätt att det inte bara gäller skyddet av brottsoffer och andra vittnen, utan även skyddet av lagövervakningsmyndigheterna. Ett mål vid genomförandet av programmet för vittnesskydd är att stödja personer som vill lämna brottliga organisationer eller brottslig verksamhet och att skydda myndighetsinstanser som behöver skydd. Ökningen av den organiserade brottsligheten ökar behovet av vittnesskydd och behovet av skydd hos tjänstemän som sköter brottmål. Möjligheterna till vittnesskydd effektiviseras med lagstiftningen om anonym bevisning.

Produkten av åtgärderna är en plan/verksamhetsmodell för genomförandet av vittnesskydd i nationella och internationella fall. Verksamhetsmodellen beaktar den ökning av personalbehovet inom polisen som genomförandet av vittnesskyddet medför, de redskap och den materiel som behövs för att genomföra vittnesskyddet, behovet av ett så täckande nätverk av samarbetsmyndigheter och deras ömsesidiga skyldigheter att agera.

Resultatet av åtgärderna är att bekämpandet av organiserad brottslighet effektiviserar genom att göra det möjligt för personer att vittna i processen eller lösgöra sig från en brottslig grupp med så hög säkerhet som möjligt. Med hjälp av vittnesskyddet kan man också säkerställa säkerheten för polismän som arbetar under täckmantel och för personer som är informationskällor.

För denna helhet reserveras 400 000 euro.

Åtgärder som anknyter till stöd för människohandelsoffer, såsom effektivisering av identifiering av och hjälp till offren samt utvecklande av samarbete mellan olika aktörer genom utbildning och ökad medvetenhet

Stöd till människohandelsoffer

I projektet utvecklas åtgärder som anknyter till stöd till människohandelsoffer. Finlands statliga system för hjälp till människohandelsoffer har under de senaste åren årligen tagit emot i genomsnitt cirka 50 nya potentiella eller identifierade offer för människohandel. Enligt statistiken om hjälpsystemet har endast få av dem blivit offer för sexuellt utnyttjande eller tvingade till brottslig verksamhet i Finland. Centrala medborgarorganisationer som arbetar med människohandelsoffer

har uppskattat att Finland fortfarande har dåliga förutsättningar att identifiera människohandel som anknyter till sexuellt utnyttjande och tvingande till brottslig verksamhet. Enligt dessa organisationer är de främsta hindren för identifiering av människohandelsoffer att det finns strukturella och ekonomiska brister i det skydd och de hjälpåtgärder som är avsedda för människohandelsoffer samt att det förekommer problem inom tillämpandet och tolkningen av strafflagens föreskrifter om människohandel.

Enligt de erfarenheter som medborgarorganisationerna som stöder offer för människohandel har gjort har särskilt så kallade rädda offer inte vågat söka den hjälp som myndigheterna erbjuder på grund av osäkerhetsfaktorer i dessa personers ställning. Att offren förblir fördolda för myndigheterna försvårar också undersökningen och bekämpandet av människohandelsbrott. Det har emellertid till dags dato inte varit möjligt att samla in mer exakt information eller dra mer ingående slutsatser om antalet så kallade rädda offer, om mörkertalet bland offren eller om dessa omständigheters faktiska inverkan på offrens vilja att söka hjälp eller på brottsbekämpningen.

I detta perspektiv kräver utvecklandet av verksamheten för identifiering av offer av människohandel mer exakt information om fenomenet. Dessutom krävs goda samarbetsstrukturer mellan myndigheterna och aktörer på den tredje sektorn samt förtroende mellan olika aktörer. En särskild styrka för det uppsökande arbete och hjälparbete som utförs på den tredje sektorn är kontakten med utsatta människor samt tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster enligt principen för service med låg tröskel, vilket med största sannolikhet ger offer för människohandel större mod att också söka hjälp av myndigheterna. Inom arbetet på den tredje sektorn betonas också behovet av ett ökat förtroende bland personer som identifierats som offer för människohandel för de myndigheter som ansvarar för hjälpåtgärderna och för förundersökningsmyndigheterna samt att personer som gjort sig skyldiga till människohandel dras inför straffrättsligt ansvar för sina gärningar.

De nya metoder som ska tillämpas, såsom den identifiering i det första skedet som görs med stöd av enhetliga indikatorer inom fältarbetet på den tredje sektorn, skulle kunna främja att just rädda offer söker sig till hjälpsystemet, eftersom bedömningen av hjälpbehovet i detta fall skulle baseras på tillräckligt allmänna indikatorer i stället för på sådana enskilda upplysningar som offret i identifieringsskedets början är rädd för att ge. Syftet med det ovan beskrivna förfarandet för identifiering i första skedet som utförs inom den tredje sektorn skulle vara att förstärka arbetet med identifiering av människohandelsoffer genom att samtidigt klargöra både myndighetens identifieringsverksamhet och det arbete som utförs på fältet innan offren tas med i hjälpsystemet. Målet är också att förstärka det multisektoriella samarbetet inom verksamheten mot människohandel.

Syftet är att inom ramen för denna verksamhet samla in information om antalet så kallade rädda offer och om offrens mörkertal samt om dessa omständigheters inverkan på verksamhet mot människohandel.

Produkterna skulle vara en verksamhetsmodell för en struktur för myndigheternas och organisationernas samarbete som kan tillämpas vid identifiering av offer och hänvisning av offer till hjälpen, en modell för användningen av indikatorer som stöder identifieringen inom det fältarbete som utförs bland offer för människohandel. För det andra skulle man också utbilda aktörer inom den tredje sektorn för att ge dem beredskap att identifiera offer effektivare och använda indikatorerna.

De egentliga indikatorerna för identifiering skulle beredas inom ramen för ett nätverkssamarbete mellan centrala myndigheter och andra aktörer.

Verksamheten skulle leda till att det blir lättare att identifiera offer för människohandel och ge dem hjälp, att stödet till offren förstärks och att samarbetsstrukturerna inom arbetet mot människohandel blir starkare även i riktning mot myndigheterna. En effektivare verksamhet för att identifiera offer och ge dem stöd skulle också främja brottsbekämpningens effektivitet och målen att ställa skyldiga till svars för sina gärningar.

Inom ramen för denna helhet kan man också genomföra projekt som motsvarar myndigheternas och intressenternas utvecklings- och utbildningsbehov relaterade till stödet till människohandelsoffer. Dessutom kan man bland annat vidta åtgärder för att öka medborgarnas medvetenhet och utveckla hit hörande statistiska metoder.

För denna helhet reserveras 280 000 euro.

Utvecklande av en verksamhetsmodell för att stöda personer som vill lämna brottsliga organisationer och brottslig verksamhet

Stöd till personer som vill lämna brottsliga organisationer och som återvänder från utlandet där de deltagit i strider

I projektet utvecklas verksamhetsmodeller för att stöda personer som vill lämna brottsliga gäng. Dessutom utvecklas verksamhetsmodeller för att stöda personer som återvänder från utlandet där de deltagit i strider samt för att förhindra att de blir utslagna eller radikaliserade. Syftet är att utveckla olika stödformer, processer och metoder för exitverksamhet i samarbete mellan flera myndigheter. Brottsliga gäng som bär gemensamma beteckningar har under den senaste tiden utvecklat allt synligare verksamheter. Verksamheten förknippas i en ökande grad med hot, utpressning och våld som riktas allt oftare mot vanliga medborgare som inte har kopplingar till brottslig verksamhet. För att polisen och de övriga myndigheterna ska kunna besvara de utmaningar som nämns ovan ska de gå in för nya arbetsmetoder och skapa och upprätthålla fungerande samarbetsförbindelser med nationella och internationella myndigheter. Målet är att skapa en ny slags exit-verksamhetsmodell som förenar myndigheter i olika förvaltningsområden och den tredje sektorn. Vid utarbetandet av verksamhetsmodellen utnyttjas de övriga nordiska ländernas bästa förfaranden inom utvecklandet av verksamhet som främjar exit-processen.

Produkten av åtgärderna är en operativ modell som utnyttjar bästa praxis som inhämtats från andra länder. Resultatet av åtgärderna är att allt fler medlemmar i brottsliga gäng lösgör sig från gängens verksamhet.

För personer som återvänder från utlandet där de deltagit i strider behöver utvecklas verksamhetsmodeller som förebygger utslagning och radikalisering. Särskilt personer som återvänder från Syrien behöver återanpassas till samhället.

Syftet med projektet är att skapa en lokal modell som säkerställer att extremister som deltagit i strider till exempel i Syrien inte utgör en säkerhetsrisk i sitt utreseland. Utöver säkerhetsmyndigheterna kommer också mentalvårdstjänster att kopplas till modellen. När

verksamheten utvecklas betraktas det i fråga om de hotande personerna som nödvändigt att försök och modeller som utarbetats i andra länder beaktas, så att det blir möjligt att skapa bästa möjliga modell för verksamhet med denna grupp som är fåtalig, men medför ett allvarligt hot. Med hjälp av jämförande utveckling tas fram en modell som beskrivs och som vid behov kan dupliceras till ett verktyg för förebyggande av våldsam radikalisering.

I dag finns det i Finland en grupp som utöver polisen också omfattar socialarbetare och en psykiatrisk sjukskötare, och som har som mål att förhindra att unga som befinner sig på riskgränsen inte hamnar i en brottslig spiral. Gruppen använder ett av polisen utvecklat verktyg för bedömning av risken för grovt, inriktat våld. Syftet med verktyget är att identifiera personer som skulle kunna orsaka ett allvarligt hot mot sin omgivning. Detta verktyg kan också användas inom bekämpningen av extremism.

Ytterligare en central utmaning i verksamheten är tillgången på mentalvårdstjänster. Målpersonernas mentala problem har inte identifieras inom primärvården. Därför är det nödvändigt att utveckla en modell genom vilken rättspsykiatriskt kunnande tillförs redan vid bedömningen av den mentala hälsan i det första skedet.

Produkten av åtgärderna är en modell för förebyggande av våldsam extremism och en modell för bedömning av mental hälsa i det första skedet samt användningen av verktyget för bedömning av hot inom bekämpningen av extremism.

Resultatet av åtgärderna är att förmågan att bekämpa hot om våldsam radikalisering förbättras och risken för att personer som återvänder från utlandet där de deltagit i strider radikaliseras och slås ut minskar.

För denna helhet reserveras 380 000 euro.

Ökning av rådgivningen och stödet till personer som vittnar i brottmål

Projekt genomförs för att utveckla stödformer för personer som vittnar i brottmål. Många vittnen saknar information och upplever det som ångestfyllt att vittna. Det är vanligt att vittnen fruktar följderna av sitt vittnesmål, och kan försöka undvika hela situationen eller formulera sitt vittnesmål på ett fördelaktigare sätt för sin egen säkerhet. Ett oprecist utlåtande av ett vittne kan påverka utredandet av ett brottmål och domen och därigenom offrets ställning.

Att stöda vittnena kan på ett betydande sätt öka rättsprocessens funktion, när vittnet på förhand förstår hur viktig vittnets roll är i rättegången och är informerade om de olika skeden som anknyter till vittnesmålet. Rädslan för att vittna kan minskas när vittnet får tillräckligt med information och stöd före rättsförhandlingarna och vid behov även en stödperson med sig till rätten.

Stödet till vittnen kan genomföras som en inriktad tjänst exempelvis under polisens handledning eller som en stöd- och rådgivningstjänst av jourkaraktär vid tings- och hovrätterna. Till uppgiften kan utbildas frivilliga personer, även t.ex. studerande i juridik.

Inom ramen för projekten skulle allmän stödverksamhet för vittnen bedrivas på 3–5 orter på så sätt att ett tillräckligt antal frivilliga för uppgiften, lokala samarbetsstrukturer och -modeller skapas med

tingsrätten och/eller hovrätten och polisen. Dessutom skulle utarbetas en lättläst handbok för vittnen med målet att förbättra deras kunskaper om att vittna och minska deras fördomar.

Produkterna är en uppdaterad utbildningsmodell, 50–100 utbildade frivilliga, en struktur för samarbete med domstolarna och en lättläst handbok för vittnen.

Resultatet är att tröskeln för att vittna blir lägre samt att domstolsförhandlingarna blir snabbare och bättre, vilket i sin tur förbättrar rättsskyddet. Genom detta förbättras också ställningen för brottsoffret under beaktande av att en del av offren också är vittnen i brottmål.

För denna helhet reserveras 133 787,67 euro.

Utvecklande av stödtjänster för brottsoffer, till exempel genom att grunda en hjälptelefon

Grundande av en stödtelefon som fungerar 24/7

Projekt genomförs för att grunda en sådan hjälpande stödtelefon som förutsätts i Europeiska rådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och familjevåld (den s.k. Istanbulkonventionen). Konventionen ålägger skyldighet att genomföra nödvändiga lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att införa avgiftsfria hjälpande telefoner som fungerar dygnet runt i hela landet. Telefonerna ger råd i alla ärenden som gäller de former av våld som ingår i konventionens tillämpningsområde konfidentiellt. De som ringer får också agera anonymt.

För närvarande har Finland inte en sådan hjälpande telefon i verksamhet som avses i Istanbulkonventionen. Organisationer som erbjuder stöd och hjälp till brottsoffer har hjälpande telefoner av olika slag, och därför planeras en sådan hjälpande telefon som föreskrivs i Istanbulkonventionen i samarbete med organisationerna på så sätt att justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeret deltar aktivt i planeringen. Justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har i samarbete utarbetat kriterier för den hjälpande telefonen. Dessa kriterier har skickats till organisationerna som stöd för planeringen. Vid utarbetandet av kriterierna för den hjälpande telefonen har man direkt utgått från de krav som ställs i Istanbulkonventionen. Sådana är bl.a. avgiftsfrihet, verksamhet dygnet runt varje dag om året, anonymitet och konfidentialitet.

Införandet av den hjälpande telefonen förutsätter byggande av tekniken för telefonen. Eftersom avsikten är att fördela jourerna i telefonen mellan olika organisationer, besvaras hjälptelefonens nummer inte alltid på samma ställe, vilket kräver tekniska lösningar. Även tjänstens anonymitet ställer tekniska krav på telefonen eftersom telefonnumret till den som ringer får inte synas hos den som besvarar telefonen, och samtalen får inte heller synas på uppringarens telefonräkning. Dessutom kan kravet på att telefonen ska vara avgiftsfri kräva särskild teknik.

Införandet av telefonen kräver anskaffning av den nödvändiga tekniken. Dessutom kan den kräva anskaffning av inventarier, utrustning och arbetsstationer samt grundlig utbildning av personalen innan verksamheten inleds.

Produkten av åtgärderna är att den hjälpande telefonen är färdig att tas i bruk.

Resultatet av åtgärderna är att den hjälpande telefonen kan grundas och färdigställas så att den kan tas i bruk. Enligt planerna skulle den egentliga telefontjänsten finansieras med intäkter från brottsofferavgiften som kanaliseras till aktörerna i form av statsbidrag. Genom tjänsten får offer för våld mot kvinnor och familjevåld tillgång till bättre stöd.

För denna helhet reserveras 120 000 euro.

Utveckling av informationssystem för att uppbära brottsofferavgiften

Utvecklande av systemet för brottsofferavgifter

Projekt genomförs för att bereda införandet av systemet för brottsofferavgifter. Regeringen gav i december 2014 till riksdagen en proposition med förslag till lag om brottsofferavgift som stödjer verkställigheten av det s.k. brottsofferdirektivet (2012/29/EU). Införandet av systemet med brottsofferavgifter förutsätter förändringar i myndigheternas informationssystem, blanketter och böteshandbok samt utbildning av myndigheterna. Informationssystemen används av flera förundersökningsmyndigheter med behörighet att förordna brottsofferavgift (bl.a. polisen, gränsbevakningsväsendet och tullen). Produkten av åtgärderna är att de ändringar som systemet för brottsofferavgifter kräver har genomförts i informationssystemen och blanketterna.

Resultatet av åtgärderna är att myndigheter som är berättigade att ge förordnande om brottsofferavgift får information om det brott som utgör grunden för brottsofferavgiften direkt från informationssystemet, vilket underlättar myndigheternas verksamhet.

För denna helhet reserveras 450 000 euro.

Nationellt mål 5.5: Bedömning av faror och risker

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
200 000,00	152 757,53	0,00	0,00	352 757,53

Åtgärder, produkter och resultat

Utvecklande av omvärdsanalyser och informationsledd verksamhet på så sätt att man skapar förutsättningar att identifiera brottsliga verksamhetsmodeller och påverkar särskilt unga personer som riskerar att övergå till brottslig verksamhet

Åtgärder genomförs för att skapa förutsättningar att identifiera brottsliga beteendemönster och därigenom påverka särskilt unga personer som riskerar att hamna i en brottslig karriär. Samtidigt påverkas verksamhetsförutsättningarna för organiserad brottslighet genom att förhindra att unga personer och utsatta personer blir rekryterade till medlemmar i organiserade brottsliga grupper.

Genom verksamheten eftersträvas nya informationstekniska lösningar som gör det möjligt att lokalt allokera resurser till de platser där brott sannolikt begås, vilket förbättrar åtgärdernas träffsäkerhet.

Genom utveckling av analysverksamheten och lägesbilden kan resurser allokeras tidsmässigt och lokalt efter säkerhetshoten.

För denna helhet reserveras 352 757,53 euro.

Särskilt mål 6: Risker och kriser

EU:s liksom Finlands nationella mål är att skydda människorna, egendomen, miljön, samhället och företagen genom att främja förebyggandet av och beredskapen för de hot som riktar sig mot dem samt att minimera konsekvenserna av detta.

Storolyckor, terrorism och allvarliga störningar i gränssäkerheten utgör centrala hot mot den inre säkerheten. Storolyckor orsakar särskilt problematiska situationer. Storolyckor är omfattande situationer, vars hantering kräver fungerande och kompatibla lägesbilds- och ledningssystem. Det finns utvecklingsbehov i myndighetssystem som inte nödvändigtvis är kompatibla eller användbara för lägesbilder eller ledning. Med beaktande av de estimerade hoten och lägesbilderna gäller det att säkerställa myndigheternas operativa handlingsförmåga och -beredskap i bekämpningen av terrorism och andra särskilda situationer genom att bland annat utveckla nivån på utrustningen och materielen samt informationstekniken. Målet är att uppnå en nationell och internationell samarbetsförmåga i beredskapen för och bekämpningen av hot. Syftet med myndighetssamarbetet är att säkerställa nationellt viktiga infrastrukturer, transportmedel och gränsövergångsställen.

Man satsar på bekämpning av radikalisering och våldsam extremism genom gemensamma åtgärder mellan myndigheterna och den tredje sektorn.

Det centrala är att utveckla den beredskap som olyckor och katastrofer kräver. Särskilt prioriterade områden när det gäller ett sådant snabbt och effektivt agerande som olyckor kräver är administration och utveckling av en tillräcklig beredskap för materiel och personal samt en förbättring av observationen, analysen och handlingsförmågan i olyckor och katastrofer som involverar farliga ämnen (CBRNE). I beredskapen för säkerhetsrisker och bekämpningen av dem gäller det att beakta att enskilda personer eller terroristgrupper även kan använda okonventionella vapen (t.ex. kemiska, biologiska eller radioaktiva), som kan orsaka omfattande personskador och socio-ekonomiska förluster. Huvudmålet i beredskapen för och bekämpningen av CBRNE-hot är förutom utvecklingen av den operativa beredskapen och verksamheten dessutom att främja utbytet av information och bästa praxis nationellt och på EU-nivå. Målet är att genom myndighetssamarbete säkerställa att obehöriga personer inte kommer åt CBRNE-material och att myndigheterna har beredskap att identifiera materialen för att förhindra missbruk av det. Dessutom bör myndigheterna ha samarbetsberedskap för CBRNE-situationer.

Nationellt mål 6.1: Förebyggande och bekämpning

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
0,00	29 396,46	0,00	0,00	29 396,46

Åtgärder, produkter och resultat

Pilotprojekt för förebyggande av radikalisering som kan omfatta kartläggning av bästa förfaranden, testning av verksamhetssätt, informationsåtgärder osv.

Bekämpning av radikalisering och extremism

Ett pilotprojekt genomförs som fokuserar på förebyggande av radikalisering. Åtgärder inom projektet kan vara exempelvis kartläggning och utnyttjande av bästa förfarande, prövning av olika verksamhetsmetoder samt informationsåtgärder.

Resultatet av åtgärderna är att förutsättningarna för radikalisering och extremism har minskat. För denna helhet reserveras 29 396,46 euro.

Nationellt mål 6.2: Utbyte av information

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
0,00	0,00	0,00	0,00	0,00

Åtgärder, produkter och resultat

Åtgärder såsom seminarier för att främja utbytet av information, kunnande och bästa förfaranden och sprida information nationellt och internationellt i CBRNE-ärenden

I enlighet med vad som konstaterats av fondens uppföljningskommitté 22.11.2016 återkallas denna åtgärd och medlen riktas till åtgärder för att bekämpa radikalisering.

Nationellt mål 6.3: Utbildning

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
40 000,00	40 000,00	40 000,00	56 378,78	176 378,78

Åtgärder, produkter och resultat

Nationell CBRNE-utbildning för operativa aktörer

Projekt genomförs för att ordna CBRNE-kurser för aktörer, såsom aktörer för första insats (polisen, räddningsväsendet och akutvården), beslutsfattare och verksamhetsutövare i kritiska objekt. Målet är att ordna två kurser per år med cirka 20 deltagare per kurs. Målet med åtgärderna är att öka kunskaperna om CBRNE, identifiera behov av förebyggande verksamhet, utveckla den operativa beredskapen och arbetarskyddet hos aktörer för första insats samt att utveckla myndighetssamarbetet.

Åtgärdernas produkter är exempelvis utbildningspaket, utbildnings- och upplysningsmaterial samt gemensamma övningar för flera myndigheter. Resultatet av åtgärderna är att förstaresponsinstansernas och de övriga kursdeltagarna har en säkrare och bättre prestationsförmåga.

För denna helhet reserveras 176 378,78 euro.

Nationellt mål 6.4: Stöd till offren

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
0,00	58 792,92	100 000,00	129 396,46	288 189,38

Åtgärder, produkter och resultat

Utvecklande av stödmetoder för personer som vill lämna extremrörelser eller deras närmaste krets, inklusive exitverksamhet

I enlighet med vad som konstaterats av fondens uppföljningskommitté 22.11.2016 riktas tilläggsmedel till denna åtgärd från andra punkter i programmet.

Projekt genomförs för att utveckla nya verksamhetsmodeller för att stöda personer som vill lämna extremrörelser och deras närmaste krets för att bekämpa terrorism och våldsam extremism.

Ett mål i Europeiska unionens strategi för inre säkerhet är att förebygga terrorism och ingripa i radikalisering och värvning av terrorister. I april 2016 godkände Finland det andra nationella åtgärdsprogrammet för förebyggande av våldsam extremism och radikalisering.

Risken för våldsam radikalisering och extremism har ökat och blivit mer synlig i Finland. Den ökade risken för terrorism påverkas i synnerhet av de pågående konflikterna i Syrien och Irak. Myndigheterna har identifierat något över 70 personer som har rest till dessa regioner från Finland sedan 2012. Den största utmaningen avseende dessa konflikter både i Finland och på ett mer omfattande plan är för närvarande det ökande antalet personer som återvänder. Enligt skyddspolisen finns det 300 personer i Finland som har kopplingar till terrorism eller personer som verkar i terrororganisationer. Även det ökade antalet asylsökande för en tid sedan anknyter till detta.

Förebyggande av våldsam radikalisering och extremism förutsätter att hela landet har beredskap att bekämpa dessa fenomen enligt risknivån. Därför har man i åtgärdsprogrammet för förebyggande av våldsam radikalisering och extremism beslutat att utveckla effektiva och fungerande strukturer för att bekämpa radikalisering i hela landet. Den multiprofessionella Ankarverksamheten har en central ställning i förebyggandet av radikalisering. Ankarverksamheten utvidgas till hela landet, och framöver är dess syfte även att förebygga våldsam radikalisering och extremism. Ankarverksamheten har också ett centralt ansvar i arbetet med personer som återvänder från stridszoner i syfte att förebygga våldshot.

Med Ankarverksamhet avses multiprofessionell verksamhet i anslutning till polisinrättningar, där polisen, socialväsendet och hälso- och sjukvården (i allmänhet en psykiatrisk sjukskötare) samt ungdomsväsendet planmässigt ingriper i unga personers brottsspiral i syfte att avbryta den i ett tidigt skede och förhindra att unga personer permanent involveras i kriminell verksamhet. Ankarverksamhet ordnas vid nästan alla polisinrättningar, och under de senaste åren har den utvidgats avsevärt till följd av Polisstyrelsens åtgärder.

Ankarverksamhetens starka sidor och även utmaningar anknyter till verksamhetens multiprofessionella karaktär. Utvidgandet av den till att innehållsmässigt även omfatta bekämpning av våldsam radikalisering och arbete med personer som återvänder från stridszoner förutsätter utveckling av verksamheten och kompetensen, en exakt beskrivning av verksamhetsformerna samt utredning och avgörande av vissa omständigheter relaterade till informationsutbyte och de olika aktörernas roller. Ankarverksamheten bör vara högkvalitativ och effektiv, och den ska bygga på gemensamma operativa mål som beaktar den lokala lägesbilden och hotbedömningen. Med tanke på utvecklingen av verksamheten är det mycket viktigt att införa anvisningar som stöder Ankarverksamheten på det nationella planet och övrigt stödmaterial, såsom handböcker. Stödmaterialet och materialet bör basera sig på fakta och god praxis. Införandet av stödmaterialet och det övriga materialet samt distributionen av dem förutsätter utbildning och informationsspridning för olika yrkesgrupper.

För denna helhet reserveras 288 189,38 euro.

Nationellt mål 6.5: Infrastruktur

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
480 000,00	526 000,00	445 823,06	18 000,00	1 469 823,06

Åtgärder, produkter och resultat

Utvecklande av en modell för säker radiotrafik på så sätt att myndigheterna kan kommunicera med grannländernas myndigheter vid fältuppdrag

Utvecklande av kommunikationsmodeller för myndigheternas gränsöverskridande radiotrafik

Projekt genomförs för utveckling av en radiokommunikationsmodell för samarbetet mellan myndigheterna i grannländerna.

Myndigheterna har ett ökande behov av att vid fältuppdrag kommunicera med motsvarande aktörer antingen över gränsen eller om de passerat gränsen, i grannlandet. När en enhet passerar gränsen för att utföra ett uppdrag är dess framgång i hög grad beroende av enhetens förmåga att kommunicera med värdlandets enheter och ledningscentraler. Ökningen av kommunikationsbehovet beror på det ökade samarbetet mellan myndigheter i grannläder och samarbetet inom ramen för internationella avtal om samverkan, såsom samarbetet mellan EU:s gränssäkerhetsmyndigheter Frontex, eller samarbetet mellan Schengenländerna.

Åtgärderna genomför i nära samarbete med grannlandet, och den planerade modellen jämförs med de modeller som Norge och Sverige genomfört i sina egna projekt.

Huvudåtgärderna är att skapa en nätverkskoppling mellan VIRVE och dess testmiljö, att uppta kompetensberedskapen i planeringen av verksamhetsmodellerna och att planera en kommunikationsmodell för den operativa verksamheten.

Produkten av åtgärderna är att man planerar och testar en verksamhetsmodell för gränsöverskridande radiotrafik som kan införas i de operativa nätverken inom den dagliga verksamheten.

För denna helhet reserveras 230 000 euro.

Utveckling av CBRNE-beredskap bland annat genom upphandling av materiel och utrustning, såsom redskap för identifiering och dekontaminering av CBRNE-ämnen samt för miljöskydd

Projekt genomförs för att kartlägga och skaffa fältdugliga anordningar för identifiering och dekontaminering av CBRNE-ämnen och för skydd mot sådana ämnen som lämpar sig för myndighetsverksamhet. Målet är att effektivisera myndigheternas operativa insatsförmåga och att utveckla deras insatsberedskap vid olyckor.

Specialanordningar som behövs för bekämpning av CBRNE-fall är bl.a. detektorer för CBRNE-ämnen som lämpar sig för fältanvändning, dekontamineringscontainrar och -tält samt redskap som används för att förhindra spridningen av farliga ämnen. Åtgärdernas produkter är anskaffningen av redskap och anknytande förundersökningar och planer för upphandling av redskap och material.

Resultatet av åtgärderna är att den nationella CBRNE-beredskapen effektiviseras och förmågan att identifiera CBRNE-ämnen i operativa situationer förbättra. Aktörer som utför första insatser har tillgång till redskap som kan användas för att identifiera och dekontaminera CBRNE-ämnen och skydda omgivningen.

För denna helhet reserveras 909 823,06 euro.

Anskaffning av utrustning för identifiering av farliga ämnen, t.ex. utrustningar för spektroskopi

Anskaffning av utrustning för spektroskopi

Projekt genomförs för att skaffa utrustning för identifiering av farliga ämnen. Vid införsel och utförsel av varor och ämnen på gränsövergångsställena ska övervakningsmyndigheten försäkra sig om att varorna och ämnena är lagliga och ofarliga innan importen eller exporten kan tillåtas. För att fastställa lagligheten och ofarligheten behövs ofta ett varuprov utifrån vilket det är möjligt att inhämta information om ämnets eller varans sammansättning och arbetshälsomässiga effekter och fatta beslut om eventuellt behov av ytterligare undersökningar.

Det finns inte utrustning som lämpar sig för omfattande materialidentifiering vid de yttre gränserna och därför ska nästan alla misstänkta varor skickas till ett laboratorium för undersökning. För myndighetsanvändning behövs materialidentifieringsutrustningar som används för hand, och som gör det möjligt att göra mätningar för att identifiera ämnena i ett varuprov till och med utan att öppna förpackningen, utan att provet förstörs. Utrustningen ska lämpa sig för identifiering av fasta och flytande läkemedel, droger, designade droger, sprängämnen och gifter.

Resultatet av åtgärden är att sex stycken spektrometrar för manuell användning anskaffas. Utrustningarna placeras efter det rådande behovet.

Resultatet av åtgärden är att risken för att bli gripen ökar för dem som inför förbjudna ämnen, att narkotikabrottslighet avslöjas och förebyggs samt att införseln av andra farliga ämnen som omfattas av förbud och begränsningar förhindras.

För denna helhet reserveras 330 000 euro.

Nationellt mål 6.6: Förhandsvarning och krisberedskap

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
0,00	0,00	137 929,22	250 000,00	387 929,22

Åtgärder, produkter och resultat

Sammankoppling av nödcentralssystemet, fältledningssystemet och ledningscentralerna som myndigheterna använder tillsammans

Projekt genomförs genom vilka nödcentralssystemet (ERICA), fältledningssystemet (KEJO) samt ledningscentralerna som myndigheterna använder gemensamt kopplas samman.

Avsikten är att genomföra utvecklings-, testnings- och förändringsarbeten i anslutning till sammankopplandet av ERICA och KEJO samt det tilläggsarbete som detta medför för systemleverantörerna.

För denna helhet reserveras 387 929,22 euro.

Utvecklande av nödcentralssystemet på så sätt att det möjliggör dataöverföring mellan systemet och mobila utrustningar. Utvecklande av kriskommunikation i myndighetssamarbetet.

I enlighet med vad som konstaterats av fondens uppföljningskommitté 22.11.2016 återkallas denna åtgärd och medlen riktas till åtgärder för att bekämpa radikalisering.

Utvecklande av system för att varna befolkningen

I enlighet med vad som konstaterats av fondens uppföljningskommitté 22.11.2016 återkallas denna åtgärd och medlen riktas till åtgärder för att bekämpa radikalisering.

Nationellt mål 6.7: Bedömning av faror och risker

De åtgärder som genomförs beskrivs mer ingående nedan, indelade i prioriterade områden för finansiering i enlighet med det nationella programmet.

Årlig fördelning av finansiering för det nationella målet (euro):

2014-0000	0000	0000	0000-2020	Totalt
100 000,00	100 000,00	100 000,00	287 929,22	587 929,22

Åtgärder, produkter och resultat

Bedömning av nationellt betydande risker och säkerställande av riskhanteringsförmågan

Projekt genomförs för att bedöma nationellt betydande risker i enlighet med räddningstjänstmekanismen. Utifrån bedömningen utvecklas funktioner som anknyter exempelvis till informationssystem och lägesbilden och som används för att säkerställa riskhanteringsförmågan. Målet är att skapa analysverktyg för att analysera risker och bedöma förmågan att hantera dem. Riskbedömning är fortlöpande verkesamhet och en rapport om de nationellt betydande riskerna lämnas till EU vart tredje år.

Till EU kommer också att lämnas rapporter om medlemsländernas riskhanteringsförmåga. Bedömningen av de nationella riskerna berör alla verksamhetsområden och ingår därför i samhällets totala beredskap. Det innebär att ett stort nätverk av aktörer deltar i riskbedömningsarbetet. Riskbedömningsarbetet och bedömningen av riskhanteringsförmågan anknyter till det säkerhetsstrategiska arbetet i samhället. Målet är att samhället behåller sin funktionsförmåga under alla omständigheter.

Resultatet av arbetet med riskbedömning och riskhantering är att alla verksamhetsområden har en klar och gemensamt samordnad uppfattning om de betydande risker som riktas mot det finländska samhället, om förmågan att hantera dem och om behoven att utveckla riskhanteringsförmågan.

För denna helhet reserveras 587 929,22 euro.

6. Sammanfattning av finansiering och tidtabeller