Allmänna anställningsvillkor
Bilaga 1
Allmänna anställningsvillkor
§ 1 Avtalets omfattning
Mom 1 ALLMÄNT
Avtalet gäller för arbetstagare anställda hos arbetsgivare som bedriver förskolor, fritidshem, grund- och gymnasieskolor och uppdragsutbildningsverksamhet som är medlemmar i Fremia. Dessutom gäller övriga avtal och bestämmelser enligt förteckning eller som tecknas under avtalsperioden mellan Fremia och parterna. (Uppdragsutbildningsverksamhet avser endast Lärarförbundets, Lärarnas Riksförbunds och Visions samt Sveriges Skolledares områden.)
Mom 2 NYA MEDLEMMAR I FREMIA
Ansluts företag till Fremia under avtalets giltighet gäller detta avtal från den tidpunkt företaget erhållit medlemskap i Fremia, såvida inte företaget är bundet av annat kollektivavtal. Avtalet gäller då från den tidpunkt som parterna är överens om.
Mom 3 SÄRSKILDA VILLKOR FÖR ANSTÄLLDA I CHEFSSTÄLLNING
Arbetstagare i chefsställning och arbetsgivaren kan träffa enskilt avtal om särskilda anställningsvillkor.
Mom 4 PENSIONÄR
För arbetstagare som kvarstår i tjänst eller har anställts efter det att arbetstagaren uppnått den ordinarie pensionsålder enligt gällande pensionsplan, gäller avtalet med följande inskränkning:
Arbetsgivare och arbetstagare som avses i detta moment kan träffa överenskommelse om andra villkor än vad som framgår av avtalet.
Mom 5 TJÄNSTERESA
Om en arbetstagare företar tjänsteresa inom- eller utomlands på arbetsgivarens uppdrag ska anställningsvillkoren under tjänsteresan regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom särskilt resereglemente eller liknande. Villkoren bör fastställas innan tjänsteresan företas.
§ 2 Anställning
Mom 1 ANSTÄLLNINGSAVTAL
Första stycket gäller Kommunals och Visions avtalsområde
Arbetsgivaren bör utifrån verksamhetens behov och om så verksamheten tillåter, verka för att arbetstagare ska få möjlighet att anställas på heltid.
Anställningsavtal ska skriftligen utfärdas av arbetsgivaren samt undertecknas av arbetsgivare och arbetstagare före anställningens ikraftträdande vid alla anställningsformer.
Om arbetstagaren övergår till annan befattning eller om överenskommelse träffas om längre eller kortare arbetstid än tidigare, ska nytt komplett anställningsavtal utfärdas. Detta ska ske senast i samband med förändringens ikraftträdande.
Om arbetet till sin natur är oregelbundet bör detta anges i anställningsavtalet.
I anslutning till att anställningsavtal träffas ska arbetsgivaren även informera arbetstagare med ferielön om gällande bestämmelser för lön och ledighet enligt detta avtal.
Anmärkning
I samband med anställningen bör arbetsgivaren informera om den tystnadsplikt och övriga skyldigheter enligt skollagen som gäller för arbetsgivarens verksamhet.
Avtal om anställning på prov kan förlängas om den anställde är frånvarande under
prövotiden på grund av sjukdom eller föräldraledighet. Prövotiden kan då förlängas med motsvarande tid som frånvaron varat.
Om en arbetstagare har kvalificerat sig för tillsvidareanställning med stöd av 5 a § LAS kan överenskommelse träffas att arbetstagare avstår från sin rätt till tillsvidareanställning med giltig verkan för perioder högst sex månader i taget.
Mom 2 ANSTÄLLNINGSFORMER
Anställningen gäller tills vidare om inte avtal träffats om någon av nedanstående visstidsanställningar.
• Provanställning i högst sex månader
•Särskild visstidsanställning.
• Vikariat
• Säsongsarbete
• Avtal om anställning med lön per arbetad timme får träffas om den sammanhängande anställningstiden uppgår till högst tre månader per anställningstillfälle, alternativt inte överstiger 16 timmar per helgfri vecka i genomsnitt på en fyraveckorsperiod.
• Överenskommelse om tidsbegränsad anställning kan träffas i de fall ersättning utgår till verksamheten och ersättningen har ett direkt samband med ett barns särskilda behov. Anställningen är då knuten till att ersättningen utgår. Om ersättningen upphör är uppsägningstiden av anställningsavtalet 1 månad. Anställningsformen får inte träffas där verksamhetens huvudsakliga syfte är barn med särskilda behov.(Denna anställningsform gäller befattningar inom Kommunals område).
• Arbetstagare som anställs för viss tid som lärare, förskollärare eller fritidspedagoger utan att uppfylla skollagens särskilda villkor. Sådan anställning medför inte företrädesrätt till återanställning enligt LAS § 25.
• Uppdragsutbildning. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om tidsbegränsad anställning för att tillfredsställa utbildningsbranschens särskilda behov av utbildning- eller projektledaruppdrag. Projekt-
/delprojekttiden får då omfatta högst 12 månader. Efter lokal överenskommelse kan tiden sträckas ut ytterligare. (Denna anställningsform gäller befattningar inom Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Visions samt Sveriges Skolledares avtalsområde).
Mom 3 ÖVRIGA REGLER
Information till den lokala arbetstagarorganisationen enligt LAS § 28 gäller inte tids-begränsade anställningar enligt detta avtal, förutom vid provanställningar.
Företrädesrätt till återanställning enligt LAS 25 gäller inte anställningar som avses vara i högst 14 dagar.
Mom 4 LÄKARINTYG
Om arbetsgivaren så begär, är arbetstagaren i samband med anställning skyldig att uppvisa läkarintyg på tjänstbarhet. Arbetsgivaren kan anvisa läkare och ersätter då kostnaderna för intyget.
§ 3 Allmänna förhållningsregler
Mom 1 FÖRTROENDE OCH TYSTNADSPLIKT
Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare grundar sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Arbetstagaren ska ta till vara och främja arbetsgivarens intressen. Arbetstagare ska under sin anställning, samt efter anställningens upphörande, iaktta diskretion rörande verksamheten samt iaktta tystnadsplikt om uppgifter om enskilda personer som arbets-tagaren till följd av sin anställning fått kännedom om.
Mom 2 BISYSSLA
Arbetstagare får inte inneha anställning, åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på arbetstagarens arbete hos arbetsgivaren.
Om en arbetstagare avser att ta anställning, åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, ska arbetstagaren därför först samråda med arbetsgivaren.
Arbetsgivaren kan meddela förbud mot annan anställning eller bisysslors utövande om de inverkar på arbetstagarens sätt att sköta arbetsuppgifterna eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet till arbetstagaren eller arbetsgivarens/verksamhetens anseende.
Deltidsanställd äger rätt att ta annan anställning upp till full tid.
Mom 3 FÖRTROENDEUPPDRAG
Arbetstagaren har rätt att inneha statligt, kommunalt eller fackligt förtroendeuppdrag.
§ 4 Arbetstid
Arbetstidslagen gäller med följande tillägg och förändringar.
Mom 1 ORDINARIE ARBETSTID
För heltidsanställd arbetstagare är den ordinarie arbetstiden, i genomsnitt under en fyraveckorsperiod, 40 timmar per helgfri vecka.
Anmärkning
Det är parternas utgångspunkt att förberedelse och efterarbete samt planering av arbetet ska kunna ske inom den ordinarie arbetstiden. Vid planeringen bör tid avsättas för kompetensutveckling/utbildning. För anställd med ferietjänst gäller annan reglering.
Mom 1:2 ARBETSTID FÖR LÄRARE SOM ARBETAR INOM BÅDE UPPDRAGSUTBILDNING OCH SKOLA UNDER SAMMA VERKSAMHETSÅR
Ordinarie arbetstid utgör vid heltidsanställning, om inte individuell eller lokal överens-kommelse träffas om
annat,
40 timmar per helgfri vecka under en beräkningsperiod om sex månader.
En skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde ska göras inför varje läsår, eller vid behov termin,
där bl a arbetstidens fördelning och förläggning, ledigheter mm ska regleras.
Gäller endast befattningar inom Lärarförbundets samt Lärarnas Riksförbunds och Visions samt Sveriges Skolledares områden:
Arbetsgivaren och den enskilde medarbetaren får träffa överenskommelse om annan reglering av
arbetstiden än vad som följer av första stycket.
Mom 2 VERKSAMHETSÅR/ARBETSÅR/FERIER (GÄLLER GRUND-OCH GYMNASIESKOLA)
För lärare med ferieanställning gäller följande:
Verksamhetsår är den tidsperiod om tolv månader, som förflyter från verksamhetsårets början på hösten till motsvarande tidpunkt följande höst.
Arbetsår är den tidsperiod under verksamhetsåret som arbetstagaren är tjänstgöringsskyldig.
Ferier är den del av verksamhetsåret som läraren inte är tjänstgöringsskyldig.
Mom 2:1 ORDINARIE ARBETSTID PER HELGFRI VECKA
För lärarkollektivet är den framräknade genomsnittliga årsarbetstiden, exklusive semestern, 1 767 timmar.
Den av arbetsgivaren reglerade arbetstiden för heltidsanställd lärare är 1 360 timmar per verksamhetsår exklusive lunchraster och förläggs till 194 dagar under och i anslutning till elevernas skolår.
Resterande del av arbetstiden är förtroendearbetstid.
Mom 2:2 DEN REGLERADE ARBETSTIDENS FÖRDELNING OCH FÖRLÄGGNING FÖR LÄRARNA
Mot bakgrund av att en fristående skola har en speciell karaktär, kan arbetsgivaren och lärarna vid den enskilda friskolan träffa överenskommelse om fördelning och förläggning av den reglerade arbetstiden.
Om inte överenskommelse träffas ankommer det på den part som vill föra ärendet vidare att begära lokal och central förhandling.
Den reglerade arbetstiden kan fördelas på pedagogiskt arbete med elever, undervisning, gemensam planering, föräldramöten, utvecklingssamtal, informationsträffar och samordning av pedagogiska frågor med förskolan m m.
Arbetsgivaren kan för enskild lärare, efter samråd med läraren, begränsa tiden för pedagogiskt arbete med eleverna,
till förmån för andra arbetsuppgifter.
Deltidsanställd lärare fullgör den reglerade arbetstiden i proportion till anställningens omfattning.
Mom 2:3 FÖRTROENDEARBETSTID
Förtroendearbetstid är sådan tid över vilken lärarna har förtroendet att själva disponera och är i första hand avsedd för
för- och efterarbete, spontana elev- och föräldrakontakter samt tid för egen utveckling.
Mom 2:4 KOMPETENSUTVECKLING M M
Inom den reglerade arbetstiden avsätts och samlas tid för kompetensutveckling utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår. Tiden fördelas mellan berörda lärare.
Med kompetensutveckling avses insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och utveckla arbetsformerna för skolan.
Mom 2:5 ÖVERENSKOMMELSE OM ANNAN ARBETSTID
Arbetsgivaren och den enskilde läraren liksom arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation vid den enskilda friskolan
får sluta överenskommelse om annan reglering än vad som följer av § 4.
Om överenskommelse träffas om annan arbetstid bör översyn av de individuella förmånerna göras.
Mom 3 ARBETSTIDSSCHEMA
Daterat och undertecknat arbetstidsschema bör finnas tillgängligt på arbetsplatsen.
Schemat ska ange tiderna för arbetets början och slut för varje arbetstagare eller grupp av arbetstagare med samma arbetstidsindelning. Av schemat bör även framgå rasternas längd och förläggning.
Nytt arbetstidsschema eller ändring i arbetstidsschema bör, om annat inte överenskommits med berörda anställda, anslås minst två veckor innan det träder i kraft.
Gäller befattningar inom Kommunals och Visions samt Sveriges Skolledares områden
Nytt arbetstidsschema eller ändring, som inte är tillfällig, ska samrådas med berörda anställda innan det fastställs. Nytt schema bör anslås minst två veckor innan det träder i kraft, om inte annat överenskommits med berörda anställda. Sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg, om verksamhetens art eller händelser som inte har kunnat förutses ger anledning till det.
Mom 4 AVVIKELSER FRÅN ARBETSTIDSLAGEN
Mom 4:1
Gäller befattningar inom Kommunals område:
Oavsett vad som anges i arbetstidslagen
• kan arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden.
• kan arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden.
• kan arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar.
Parterna konstaterar att dygnsvilan så långt som möjligt bör förläggas i enlighet med arbetstidslagen och att avvikelser bör noteras.
Gäller samtliga parters områden Protokollsanteckning
Det konstateras att i det fall en verksamhet avser att ha nattöppet ska de lokala parterna genom särskilt
kollektivavtal reglera frågan.
Mom 4:2
Arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation kan träffa lokalt avtal om avvikelser från arbetstidslagen enligt följande:
5 § andra stycket om längre begränsningsperiod än fyra veckor.
7 § andra stycket om att likställa kompensationsledighet med arbetad tid. 8 § om annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för övertid. 10 § första och andra stycket om mertid vid deltidsanställning.
13 § första stycket om nattvila. 14 § första stycket om veckovila.
15 § tredje stycket om förläggning av raster. 16 § om utbyte av rast mot måltidsuppehåll.
Anmärkning
Tillämpningsbestämmelser för de fall avtal träffats om annan begränsningsperiod än fyra veckor – se bilaga 2.
§ 5 Lönebestämmelser
Mom 1 LÖNEAVTAL
Mellan Fremia och respektive part gäller löneavtal enligt särskilda överenskommelser.
Mom 1:1 LÖNESÄTTNING AV NYANSTÄLLD
Lön fastställs efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den sökande till befattningen varvid hänsyn ska tas till ansvaret i befattningen, arbetsuppgifternas svårighetsgrad, utbildning, erfarenhet m fl kriterier.
Mom 1:2 LÄGSTLÖN - GÄLLER BEFATTNINGAR INOM KOMMUNALS OMRÅDE
Lön för arbetstagare som fyllt 19 år och har en sammanhängande anställningstid över-stigande tre månader utgår enligt följande:
Fr o m 1 juni 2021 är lägstlönen 20 009 kr/mån
Fr o m 1 november 2022 är lägstlönen 20 489 kr/mån
För arbetstagare som under avtalsperioden fyller 19 år ska lönebeloppet enligt ovan gälla kalendermånaden efter det att arbetstagaren fyllt 19 år.
För arbetstagare med fast kontant lön i yrke där arbetsgivaren kräver och arbetstagaren har yrkesförberedande gymnasieutbildning samt ett års sammanlagd anställning hos arbetsgivaren efter genomgången utbildning, ska lön utgå enligt följande:
Fr o m 1 juni 2021 uppgår lägstlönen till 22 523 kr/mån
Fr o m 1 november 2022 uppgår lägstlönen till 23 064 kr/mån
Vid lönesättning av nyanställd arbetstagare ska lönen sättas med hänsyn till en samlad bedömning av dennas yrkesutbildning och/eller erfarenhet.
Lägsta löner gäller för heltidsanställd. För deltidsanställd utgår lön i proportion till sysselsättningsgrad.
Mom 1:3 ARBETE PÅ OBEKVÄM ARBETSTID
Vid lönesättningen ska hänsyn tas till om den ordinarie arbetstiden är förlagd till så kallad obekväm arbetstid, t ex kvällar, helger och helgdagsaftnar.
Mom 2 LÖNEFORMER
Mom 2:1 MÅNADSLÖN
Huvudregeln är att arbetstagare anställs enligt för befattningen, mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, överenskommen månadslön.
Mom 2:2 TIMLÖN
Timlön, oavsett anställningsform, inklusive semesterlön kan utges om den sammanhängande anställningstiden inte uppgår till tre månader per anställningstillfälle eller om inte arbetstiden överstiger 16 timmar per helgfri vecka i genomsnitt på en fyraveckorsperiod.
Lön per arbetad timme är 1/152 av för befattningen överenskommen månadslön inklusive semesterlön.
Mom 3
Ersättning för jourtjänst vid nattöppna förskolor framgår av bilaga 1.
§ 6 Övertids-, mertidsersättning och övriga ersättningar
Mom 1 SKYLDIGHET ATT ARBETA ÖVERTID
Då arbetsgivare så anser erforderligt är arbetstagare skyldig att arbeta övertid i den omfattning gällande lag och avtal medger.
Mom 2 UNDANTAG FRÅN RÄTT TILL ÖVERTIDSERSÄTTNING
För arbetsledande personal och för arbetstagare som har frihet i arbetstidsförläggningen, kan arbetsgivare och arbetstagare träffa överenskommelse om att arbetstagaren inte har rätt till särskild övertidsersättning utan att ersättning härför ingår i lönen och/eller ersätts med fem semesterdagar.
Överenskommelsen ska vara skriftlig. Sådan överenskommelse kan omprövas om förutsättningarna väsentligt har förändrats.
Förlängd arbetstid på grund av vikariat, byte av arbetspass eller arbete på extra pass som inte är beordrad utgör inte övertid.
Tid vid lägerverksamhet och förtroendearbetstid räknas inte in vid beräkning av övertid.
Mom 3 RÄTTEN TILL ÖVERTIDSERSÄTTNING
Med övertidsarbete som medför rätt till övertidsersättning avses arbete som heltidsanställd arbetstagare utfört utöver den för arbetstagaren gällande ordinarie arbetstidens längd om:
• övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
• där beordrande på förhand inte kunnat ske – övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Mertid/övertid vid deltidsanställning – se mom 5.
Mom 3:1 BERÄKNING AV UTFÖRT ÖVERTIDSARBETE
Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete räknas påbörjad halvtimme.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas.
Mom 4 BERÄKNING AV ÖVERTIDSERSÄTTNING
Övertidsarbete ersätts i pengar eller efter överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare i form av kompensationsledighet.
Övertidsersättning
Övertidsersättning per arbetad timme inklusive semesterlön utges enligt följande:
a) för övertidsarbete under 2 timmar närmast före och efter den för en heltidsanställning gällande dagliga ordinarie arbetstidens längd,
Månadslönen*
94 (enkel övertid)
b) för övertidsarbete på annan tid, Månadslönen*
72
(kvalificerad övertid)
Ovanstående gäller även heltidsanställd lärare med ferietjänst.
*Med månadslön avses i detta moment arbetstagarens aktuella fasta heltidsmånadslön och eventuellt fasta lönetillägg per månad.
Kompensationsledighet
Kompensationsledighet för övertidsarbete som avses under
a) utges med 1 1/2 timme per arbetad timme (enkel övertid),
b) med 2 timmar per arbetad timme (kvalificerad övertid).
Mom 5 DELTIDSANSTÄLLNING - ERSÄTTNING FÖR MERTID OCH ÖVERTID Mom 5:1 MERTID
Om deltidsanställd arbetstagare har utfört beordrat arbete, utöver den för arbetstagarens deltidsanställning gällande dagliga arbetstidens längd, upp till åtta timmar eller i schema fastställd längre arbetstid per dag (xxxxxx), eller arbetat på en arbetsfri dag, måndag–fredag, utges ersättning per överskjutande timme med kontant ersättning eller efter överenskommelse som kompensationsledighet.
Förlängd arbetstid på grund av vikariat, byte av arbetspass eller arbete på extrapass, som inte är beordrad, utgör inte mertid.
Mom 5:2 BERÄKNING AV XXXXXX
Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid räknas påbörjad halvtimme.
Om arbetet har utförts både före och efter den för deltidsanställningen gällande arbetstiden ska de båda tidsperioderna sammanräknas.
Mom 5:3 BERÄKNING AV MERTIDSERSÄTTNING
Ersättning för överskjutande timme inklusive semesterlön utges med
Deltidsmånadslönen* 3,5 x deltidsarbetstiden per vecka
*Med månadslönen avses här arbetstagarens aktuella fasta deltidslön och eventuellt fasta lönetillägg per månad.
Individuell överenskommelse om kompensationsledighet
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan kompensationsledighet utgå med en timme per arbetad timme.
Mom 5:4 ERSÄTTNING FÖR ÖVERTIDSARBETE VID DELTIDSANSTÄLLNING
För beordrad arbetstid som överstiger åtta timmar eller i schema fastställd längre arbetstid per dag, eller arbete på en arbetsfri lördag, söndag eller helgdag, utges övertidskompensation enligt moment 1–4.
Vid tillämpningen av divisorerna i moment 4 ska arbetstagarens deltidslön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
Mom 5:5 ERSÄTTNING FÖR ÖVERTIDSARBETE VID DELTIDSANSTÄLLNING
För arbetstid, som överstiger ordinarie arbetstidens längd under veckan för heltidsanställning, utges övertidsersättning enligt moment 1–4.
Vid tillämpningen av divisorerna i moment 4 ska arbetstagarens deltidslön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
Mom 6 INARBETNING AV TID
Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan inarbetning av arbetstid ske. Kompensationsledighet erhålls då med en timme för varje arbetad hel timme.
Anmärkning
Kompensationsledighet och inarbetad ledig tid i kompbank bör inte omfatta mer än fyrtio timmar.
Mom 7 ERSÄTTNING FÖR LÄGERVERKSAMHET
Fr om 1 september 2021 gäller följande. Arbetstagare erhåller för varje tjänstgöringsdygn med övernattning 329 kronor inklusive semesterlön. För Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund gäller 458 kronor inklusive semesterlön. För Vision gäller 458 kronor inklusive semesterlön. För Sveriges Skolledare gäller 458 kronor inklusive semesterlön.
För fullgjord aktiv tjänstgöring utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation med en timme per arbetad timme.
För tidskompensation som inte uttagits vid anställningens upphörande utges ersättning med timlön beräknad enligt moment 2:3.
Det förutsätts att arbetsgivaren klargör villkoren för lägerverksamheten innan den påbörjas.
§ 7 Tjänstledighet, ledighet med lön och föräldraledighet
Mom 1 TJÄNSTLEDIGHET MED LÖN
Kort ledighet med lön kan beviljas av arbetsgivaren i regel endast för del av arbetsdag.
I särskilda fall, t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom arbetstagares familj eller nära anhörigs frånfälle, kan dock tjänstledighet med lön beviljas även för en eller flera dagar.
Med nära anhörig avses exempelvis make/maka, registrerad partner, sambo, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar.
Anmärkning
Respektive arbetsgivare ska tillse att lika fall ska behandlas lika.
Mom 2 TJÄNSTLEDIGHET MED LÖN VID NATIONALDAG
Om arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav.
Mom 3 TJÄNSTLEDIGHET UTAN LÖN
Tjänstledighet beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten. Anställd ska vid ansökan om tjänstledighet ange grunden för denna och vilken tid den avses pågå.
Mom 3:1 TJÄNSTLEDIGHET DEL AV DAG
Avdraget utgör 1/172 per timme av aktuell månadslön* och görs för varje hel halvtimme.
Mom 3:2 TJÄNSTLEDIGHET OM HÖGST 5 ARBETSDAGAR
Under en period om högst fem arbetsdagar ska avdrag göras för varje arbetsdag som arbetstagaren är tjänstledig med 1/21 av månadslönen*.
Mom 3:3 TJÄNSTLEDIGHET OM 6 ARBETSDAGAR ELLER FLERA I FÖLJD
Under en period om sex arbetsdagar eller längre ska avdrag göras för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde arbetstagaren arbetsfri vardag samt sön eller helgdagar) med en dagslön.
Dagslön = den fasta månadslönen* x 12
365
Mom 3:4 TJÄNSTLEDIGHET HEL KALENDERMÅNAD
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska arbetstagarens hela månadslön* dras av för var och en av kalendermånaderna.
Mom 3:5 TJÄNSTLEDIGHET VID INTERMITTENT DELTIDSARBETE
Om arbetstagaren är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (intermittent deltidsarbete) ska avdrag per tjänstledighetsdag göras enligt följande:
Månadslönen* antalet arbetsdagar per vecka x 4,2
Med ”arbetsdagar per vecka” avses arbetade dagar per helgfri vecka i genomsnitt per fyraveckorsperiod.
Avdrag enligt ovan ska göras för varje dag under vilken arbetstagaren är tjänstledig och som annars skulle ha utgjort arbetsdag.
Om tjänstledigheten omfattar hela kalendermånaden ska hela månadslönen* dras av.
Mom 3:6 LÖN FÖR DEL AV MÅNAD
Lön för del av månad: Lön avseende del av kalendermånad utges för kalenderdag med månadslönen* x 12 dividerat med 365 per kalenderdag som anställningen omfattar.
*Med månadslönen avses här arbetstagarens aktuella fasta heltids/deltidslön och eventuellt fasta lönetillägg per månad.
Mom 4 FÖRÄLDRALÖN
Gäller arbetare som går på KTP2, befattningar inom Kommunals område.
Anmärkning
För arbetare som från och med 1 januari 2019 omfattas av GTP och därmed även omfattas av Föräldrapenningtillägg (FPT) och som inleder föräldraledighet efter den 31 december 2018 utbetalas inte föräldralön.
En arbetstagare som är tjänstledig i minst 30 dagar i följ, om inte annat överenskommes, i samband med barns födelse eller adoption erhåller föräldralön från arbetsgivaren
• i 180 dagar om den anställde har varit anställd i minst ett år.
Föräldralön utges, för första föräldraledigheten per barn och vårdnadshavare, med 10 procent av månadslönen för lönedelar upp till 10 prisbasbelopp och med 90 procent på lönedelar som överstiger 10 prisbasbelopp. Utbetalning sker löpande under 180 kalenderdagar. Om ledigheten skulle bli kortare än 180 kalenderdagar utges inte föräldralön för längre tid än ledigheten omfattar.
Gäller befattningar inom Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samt Vision och Sveriges Skolledares områden
En arbetstagare som är tjänstledig i minst 30 dagar i följ, om inte annat överenskommes, i samband med
barns födelse eller adoption erhåller föräldralön från arbetsgivaren
• i 180 dagar om den anställde har varit anställd i minst ett år.
Föräldralön utges, för första föräldraledigheten per barn och vårdnadshavare, med 10 procent av månadslönen för lönedelar upp till 10 prisbasbelopp och med 90 procent på lönedelar som överstiger 10 prisbasbelopp. Utbetalning sker löpande under 180 kalenderdagar. Om ledigheten skulle bli kortare än 180 kalenderdagar utges inte föräldralön för längre tid än ledigheten omfattar.
Mom 4:1 FÖRÄLDRALÖN UTGES INTE
Föräldralönen utges inte om arbetstagaren undantas från föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad.
Mom 4:2 LÖNEAVDRAG VID LEDIGHET MED TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvarotimme med
månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med arbetstagarens hela månadslön.
Anmärkning till § 7
Med månadslön avses fast månadslön inklusive eventuella fasta lönetillägg per månad.
Vid tillämpning av divisorn 172 för deltidsanställd arbetstagare ska deltidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
§ 8 Sjuklön
Mom 1 SJUKANMÄLAN
När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska arbetstagaren snarast möjligt anmäla sjukdomsfallet till arbetsgivaren.
Vidare ska arbetstagaren snarast meddela arbetsgivaren när arbetstagaren beräknar kunna återgå i arbete.
Samma gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.
Mom 1:1 SJUKFÖRSÄKRAN OCH LÄKARINTYG
Arbetstagare ska lämna en skriftlig sjukförsäkran som anger tid och omfattning av frånvaron till arbetsgivaren. Arbetsgivaren eller Försäkringskassan kan begära att arbetstagaren lämnar läkarintyg som visar graden av arbetsoförmåga och sjukdomstidens längd. Från åttonde sjukdagen ska läkarintyg alltid lämnas.
Arbetsgivaren behöver inte betala sjuklön om försäkran och intyg inte lämnats eller om uppgifterna är oriktiga och av betydelse för rätten till sjuklön. Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet.
Om arbetsgivaren så begär ska den anställde styrka nedsättningen av arbetsoförmågan med läkarintyg tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare för att utfärda sådant läkarintyg och betalar då kostnaden för intyget.
Mom 2 SJUKLÖNETIDENS LÄNGD
Om arbetstagare enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren utge sådan till arbetstagaren
• för grupp 1: t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden.
• för grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden.
Grupp 1 = arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd eller har kommit direkt från en anställning i vilken arbetstagaren har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar.
Grupp 2 = övriga arbetstagare.
Sjuklön från 15:e dagen utges dock för högst 105/45 kalenderdagar per tolvmånadersperiod. För den som får sjukpension enligt gällande pensionsplan upphör rätten till sjuklön.
Mom 3 SJUKLÖNENS STORLEK
Den sjuklön arbetsgivaren ska betala räknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.
Anmärkning
För lärare med ferieanställning beräknas frånvaro hel dag som 8 timmar vid heltidsanställning.
Månadsavlönade och arbetstagare med timlön som går på schema:
Dag 1-14
För varje timme en arbetstagare är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med
För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden:
Månadslönen* x 12 52 x veckoarbetstiden
För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden:
20 % x månadslönen* x 12 52 x veckoarbetstiden
Dag 15–90
Gäller för tjänstemän och arbetare som går kvar på KTP2
Anmärkning
För arbetare som från och med 1 januari 2019 omfattas av GTP och därmed även omfattas av Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) utbetalas inte sjuklön efter dag 14.
För arbetstagare med månadslön* om högst 40 250* kr görs avdrag per sjukdag med: 90 % x månadslönen* x 12
365
För arbetstagare med månadslön* över 40 250* kr görs avdrag per sjukdag med: 80 % x 10 x prisbasbeloppet + 10 % x Månadslön* x 12
365 365
*) Den angivna lönegränsen utgör 10 x för varje år gällande prisbasbelopp / 12.
Prisbasbeloppet för 2022 är 48 300 kronor och lönegränsen för 2022 blir följaktligen 40 250 kronor. Ny beräkning ska ske varje år.
Timavlönade, arbetstagare som är anställda per arbetad timme:
För arbetstagare med timlön utgör karensavdraget med den lön som skulle ha utgetts för dag 1, dock maximalt 8 timmar. Tid efter karensavdrag till och med dag 14 utges 80 % av bortfallen lön. Dag 15 till 90 utges 10 % av bortfallen lön.
Samtliga
Med månadslön avses i detta moment fast kontant månadslön inklusive eventuella fasta lönetillägg per månad.
Med genomsnittlig veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka enligt gällande arbetstidsmått
( 4 moment 1).
För arbetstagare som har varierande arbetstid utan schema eller fast arbetstidsmått beräknas veckoarbetstiden
i genomsnitt över en representativ period så att genomsnittet på ett rättvisande sätt speglar arbetstagarens arbetstidsförhållande.
Avdraget får inte överstiga en dagslön per sjukdag (avser endast dag 15–90). Dagslön = månadslön x 12, delat med 365
Anmärkning
Återinsjuknar arbetstagaren inom fem kalenderdagar efter en tidigare sjukperiod räknas perioderna som en. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras upptill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden.
Om en anställd under de senaste tolv månaderna haft tio karensdagar eller enligt beslut av Försäkringskassan har rätt till
80 % i sjuklön redan från första dagen, görs avdrag första dagen som för dag 2.
Mom 4 INSKRÄNKNINGAR I RÄTTEN TILL SJUKLÖN
En arbetstagare som på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning under tid då arbetstagaren har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren utgöra skillnaden mellan 85 % av månadslönen och livräntan.
Ifall arbetstagaren får ersättning från staten, från försäkring som arbetsgivaren betalt premien för eller från skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta om minskning helt eller delvis av sjuklön för att undvika överkompensation i förhållande till de sjuklönenivåer som följer av detta avtal. Det sagda gäller inte ersättning från Försäkringskassan.
I det fall en arbetstagare vid anställningens början inte talat om att denne lider av en viss sjukdom, eller på grund av sjukdom inte på begäran av arbetsgivaren kunnat lämna ett friskintyg, har arbetstagaren inte rätt till sjuklön fr o m 15:e dagen om frånvaron beror på denna sjukdom.
Har arbetstagaren helt eller delvis undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt socialförsäkringsbalken reduceras sjuklönen i motsvarande mån.
Har arbetstagaren skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för någon annan arbetsgivare, i samband med egen rörelse eller om skadan är självförvållad, ska arbetsgivaren betala sjuklön fr o m 15:e dagen endast om arbetsgivaren särskilt åtagit sig detta.
När den anställde uppnått pensionsålder enligt tillämplig pensionsplan utges sjuklön fr o m 15:e dagen endast om arbetstagaren och arbetsgivaren kommit överens om det.
§ 9 Semester
Mom 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Semester utges enligt lag med de tillägg och ändringar som framgår av denna paragraf.
Undantag från semesterlagen har gjorts endast i de delar, där så uttryckligen framgår i nämnda moment.
Mom 2 SEMESTERÅR – INTJÄNANDEÅR
Semesteråret utgörs av kalenderåret som tillika är intjänandeår om inte annat överenskommes i lokalt kollektivavtal.
Mom 3 SEMESTERNS LÄNGD
Mom 3:1
Antal semesterdagar för helt semesterår utges enligt följande.
Till och med det år arbetstagaren fyller 39 år 25 semesterdagar Från och med det år arbetstagaren fyller 40 år 31 semesterdagar
Från och med det år arbetstagaren fyller 50 år 32 semesterdagar
Mom 3:2 LÄRARE MED FERIEANSTÄLLNING
För lärare utgör perioden omkring medio augusti år 1 till motsvarande tidpunkt år 2 semesterår som tillika är
intjänandeår om inte annat överenskommes.
För lärare ska enligt semesterlagen/avtalet tillkommande semesterledighet anses förlagd till tid räknat fr o m första vardagen av sommarferien.
Lärare som på grund av semesterlönegrundande frånvaro inte haft enligt semesterlagen/avtalet tillkommande semesterledighet under sommarferien, och gjort framställning utan dröjsmål härom, erhåller semestertillägg med 0,8 % av månadslönen för varje semesterdag.
Lärare med ferieanställning äger inte rätt att spara semesterdagar.
Mom 3:3 ANSTÄLLNING MINDRE ÄN 3 MÅNADER
Anställning som inte avser eller varar längre tid än tre månader berättigar inte till semesterledighet utan i stället till semesterersättning.
Vid anställning med timlön inkluderar denna semesterlön.
Mom 3:4 OMVANDLING AV SEMESTERDAG TILL SEMESTER PER TIMME
Överenskommelse kan träffas mellan arbetsgivare och enskild arbetstagare. Semesterdag som överstiger 20 får omvandlas till ledighet i timmar.
Semestertillägg, enligt § 9 moment 4:1 betalas ut när semesterdag tas i anspråk eller sparas som ledighet i timmar.
Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillmötesgås om det är förenligt med verksamhetens krav.
En semesterdag omräknas till semestertimmar enlig följande:
a/5 =b
a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka, räknas ut enligt avtalets § 4 mom 1 b = antal semestertimmar
Mom 4 SEMESTERLÖN, -TILLÄGG OCH -ERSÄTTNING M M Mom 4:1 SEMESTERLÖN
Semesterlönen utgörs av den under semestertiden aktuella månadslönen och semester-tillägg som för varje betald semesterdag utgör 0,8 % av arbetstagarens vid semestertillfället aktuella månadslön.
Mom 4:2 SEMESTERERSÄTTNING
Semesterersättning utgör 5,4 procent av aktuell månadslön per outtagen betald semesterdag (beräknas som 4,6 procent av den aktuella månadslönen plus 0,8 procent).
Vid anställning som inte omfattar längre tid än tre månader är semesterersättningen 12 procent.
Mom 4:3 OBETALD SEMESTERDAG
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag med 4,6 procent från arbetstagarens aktuella månadslön.
Mom 4:4 ÄNDRAD SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella semesterlönen proportioneras i förhållande till arbetstagarens genomsnittliga sysselsättningsgrad under året.
Semesterlönen vid uttag av sparad semesterdag ska också anpassas till arbetstagarens sysselsättningsgrad under det intjänandeår som dagen sparades.
Med månadslön avses den fasta månadslönen.
Revidering av utbetald semesterlön ska ske vid årets slut eller om anställningen upphör under kalenderåret vid anställningens upphörande.
Exempel:
Sysselsättningsgrad: 100 % i 9 månader
75 % i 3 månader
1,0 x 9 mån + 0,75 x 3 månader
12 månader
= 0,94 av aktuell heltidsmånadslön vid semestertillfället
Om sysselsättningsgraden ändrats under kalendermånaden ska den sysselsättningsgrad som gällt under det övervägande antalet kalenderdagar i månaden gälla.
Mom 4:5 UTBETALNING AV SEMESTERTILLÄGG
Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid ordinarie löneutbetalningstillfälle under eller närmast efter semestern om inte annat överenskommits.
Mom 4:6 FÖR MYCKET UTBETALD SEMESTERLÖN
Arbetstagare som erhållit för mycket utbetald semesterlön eller erhållit semesterlön för flera semesterdagar än arbetstagaren intjänat under året skall återbetala för mycket utbetald semesterlön i första hand genom avdrag från innestående lön och semesterersättning.
Mom 5 SPARANDE AV SEMESTER
Mom 5:1 VILLKOR FÖR ATT SPARA SEMESTERDAGAR
Om en arbetstagare har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar kan arbetstagaren av de överskjutande semesterdagarna spara en eller flera till ett senare semesterår. Detta får endast ske om arbetstagaren inte samma år tar ut tidigare sparad semester.
Antalet sparade semesterdagar får inte vid något tillfälle överstiga 25 dagar.
Mom 5:2 SEMESTERLÖN/-ERSÄTTNING FÖR SPARADE SEMESTERDAGAR
Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt moment 4:1 och 4:4 och semesterersättning för sparad semesterdag enligt moment 4:2 och 4:4.
Semesterlönen för sparad semesterdag ska anpassas till arbetstagarens sysselsättningsgrad det semesterår som dagen sparades.
Lön per arbetad timme. Vid uttag av sparad semesterdag för anställning med lön per arbetad timme inklusive semesterlön utges ingen särskild semesterlön eftersom den ingår i den utbetalda timlönen.
Mom 6 SEMESTERLEDIGHET FÖR INTERMITTENT DELTIDSANSTÄLLD
Om en arbetstagare är deltidsanställd och enligt gällande arbetstidsschema inte arbetar varje dag i varje vecka gäller att antalet bruttosemesterdagar (enligt moment 3:1) ska omräknas till nettosemesterdagar. Nettosemesterdagarna förläggs på de dagar som för arbetstagaren skulle ha utgjort arbetsdagar.
Arbetsdagar per vecka x antal bruttosemesterdagar
5
= nettosemesterdagar
Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.
Med “antalet arbetsdagar per vecka” avses det antal dagar som, enligt för arbetstagaren gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per fyra veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).
Ska arbetstagaren enligt arbetstidsschemat arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag.
Ändras arbetstagarens arbetstidsschema så att “antalet arbetsdagar per vecka” förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.
Obs! Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
Mom 7
Arbetstagare som vid semesterårets slut har betalda dagar som inte har lagts ut och som inte heller kan sparas ersätts med semesterlön.
§ 10 Ferielön
För lärare med ferieanställning gäller följande:
Mom 1 UTBETALNING AV FERIELÖN
Under jul- och sommarferie utbetalas ferielön. Ferielönen är densamma som månadslönen om läraren inte varit frånvarande av annan anledning än sådan som enligt 17 §, 17 a § eller 17 b § semesterlagen är semesterlönegrundande.
Mom 2 INTJÄNANDE AV FERIELÖN
Om läraren varit frånvarande av anledning som inte är semesterlönegrundande, eller har varit anställd del av år, beräknas den intjänade ferielönen enligt följande: för arbete hel kalendermånad med 26,3 % av en månadslön, för arbete hel arbetsdag med 1,25 % av en månadslön.
Anmärkning
Semesterlönegrundande frånvaro räknas som arbetad tid i detta hänseende.
Moment 3 KORTARE FRÅNVARO
Om läraren har varit frånvarande under året i högst 30 kalenderdagar av anledning som inte är semesterlönegrundande görs istället löneavdrag från ferielön (här avses månadslönen under ferieperioden). Detta avdrag görs enligt följande:
• för frånvaro hel kalendermånad med 26,3 % av en månadslön
• för frånvaro hel arbetsdag med 1,25 % av en månadslön
Löneavdrag överstigande en halv månadslön fördelas på flera ferielöneutbetalningstillfällen.
Mom 4 SEMESTERTILLÄGG DÅ FERIELÖN UTGES
Utöver ferielön utges semestertillägg med 0,8 % per betald semesterdag.
Mom 5 LEDIGHET MED SJUKPENNING M M UNDER FERIEPERIODEN
Vid ledighet under ferieperioden med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning behåller
xxxxxxx xxxxxxxxxx.
Infaller sjuklöneperiod enligt lag om sjuklön under den del av ferieperioden, som även utgör semesterledighet, utges även sjuklön beräknad på ferielönen.
Mom 6 UTBETALNING AV FERIELÖN VID ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE
Om anställningen upphör i samband med sommarferien ska intjänad ferielön utbetalas under ferien som om anställningen fortfarande bestått.
Mom 7
ÅTERGÅNG I TJÄNST UNDER LOV VID FÖRÄLDRALEDIGHET OCH LEDIGHET FÖR STUDIER
Arbetstagare som är föräldraledig eller ledig för studier och avbryter ledigheten för att återgå i arbete senare än sju kalenderdagar före sport-, påsk- och höstlov och som avser att fortsätta ledigheten efter lovet har inte rätt till lön under denna period, om arbetstagaren inte faktiskt arbetat.
§ 11 Anställnings upphörande
Mom 1 UPPSÄGNING FRÅN ARBETSTAGARENS SIDA Mom 1:1 FÖRFARANDET VID EGEN UPPSÄGNING
För att det inte ska uppstå tvist om huruvida arbetstagaren har sagt upp sig eller inte, bör arbetstagaren göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen likväl sker muntligen bör arbetstagaren snarast bekräfta den skriftligen alternativt bör arbetsgivaren skriftligen bekräfta uppsägningen till arbetstagaren.
Mom 1:2 UPPSÄGNINGSTID
Uppsägningstiden från arbetstagarens sida är följande om inte annat följer av bestämmelserna i moment 3 Tidsbegränsad anställnings upphörande, mom 4 Provanställnings upphörande och moment 5 Övrigt om anställnings upphörande.
Anställningstid mindre än 6 månader – 1 månads uppsägningstid Anställningstid 6 månader till 6 år – 2 månaders uppsägningstid Anställningstid 6 år eller mer – 3 månaders uppsägningstid
Mom 2 UPPSÄGNING FRÅN ARBETSGIVARENS SIDA
Mom 2:1 TURORDNING VID UPPSÄGNING PÅ GRUND AV ARBETSBRIST
Arbetsgivaren och de lokala fackliga organisationerna (i avsaknad av lokal part med den centrala organisationen) får i anslutning till aktualiserad personalinskränkning träffa lokal överenskommelse om avvikelse från bestämmelserna om turordning (22 § och 25–27 §§ LAS) vid uppsägning respektive företrädesrätt till återanställning, enligt nedan.
Vid upprättandet av turordningslistan utgör befattningarna lärare ett turordningsområde, föreståndare, förskollärare och fritidspedagog ett turordningsområde och barnskötare, kökspersonal, lokalvårdare m fl ett turordningsområde för sig.
De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.
De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § LAS och de avsteg från lagen som erfordras.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-27 §§ LAS överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.
Enas inte de lokala parterna, kan förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.
Mom 2:2 UPPSÄGNINGSTID
Uppsägningstiden för tillsvidareanställda från arbetsgivarens sida är följande.
Anställningstid mindre än 6 månader – 1 månads uppsägningstid Anställningstid 6 månader till 4 år – 2 månaders uppsägningstid Anställningstid 4 år till 6 år – 4 månaders uppsägningstid
Anställningstid 6 år eller mer – 6 månaders uppsägningstid
Mom 3 TIDSBEGRÄNSAD ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE Mom 3:1 ÖVERENSKOMMELSE OM UPPSÄGNINGSTID
Den anställde och arbetsgivaren kan avtala om att tidsbegränsad anställning kan upphöra i förtid med en månads underrättelsetid.
Mom 3:2
TIDSBEGRÄNSAD ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE I FÖRTID
– GÄLLER BEFATTNINGAR INOM KOMMUNALS OCH VISIONS SAMT SVERIGES SKOLLEDARES OMRÅDEN
Tidsbegränsad anställning kan bringas att upphöra före den tid som avsetts vid anställningstillfället genom att arbetsgivaren eller den anställde lämnar skriftlig underrättelse. Sådan anställning upphör en månad efter det att någondera parten lämnat skriftlig underrättelse till den andra parten. Från arbetsgivarens sida får sådan underrättelse inte lämnas efter det att sex månader förflutit från anställningens tillträdande.
Mom 3:3 TIDSBEGRÄNSAD ANSTÄLLNING
Tidsbegränsad anställning, utom provanställning, upphör utan uppsägning när den avtalade tiden löpt ut eller det avtalade arbetet slutförts eller vid vikariat när den ordinarie befattningshavaren återkommer.
Tillämpningsregler vid besked till arbetstagaren om att den tidsbegränsade anställningen upphör
Arbetsgivaren är, då anställningen pågått mer än tolv månader under de senaste tre åren, enligt 15 och 16 §§ lagen om anställningsskydd skyldig att minst en månad före anställningens upphörande ge arbetstagare skriftligt besked om att arbetstagaren inte kommer att få fortsatt anställning. Är anställningstiden så kort att besked inte kan lämnas en månad
i förväg, ska beskedet istället lämnas när anställningen börjar. Beskedet ska vara skriftligt och lämnas till arbetstagaren personligen. Om särskilda skäl föreligger, kan det sändas i rekommenderat brev till arbetstagaren och träder då ikraft tio dagar efter avsändandet alternativt om arbetstagaren har semester, första arbetsdagen efter semestern.
Mom 4 UPPHÖRANDE AV PROVANSTÄLLNING
Mom 4:1 UPPHÖRANDE UNDER PÅGÅENDE PROVANSTÄLLNINGSPERIOD
Arbetsgivare som avser att ge arbetstagare besked om att en provanställning skall avbrytas i förtid skall skriftligen underrätta arbetstagaren om detta minst 14 dagar i förväg.
Arbetsgivaren skall lämna skriftligt besked om provanställningens upphörande senast vid prövotidens utgång.
Arbetstagare äger rätt att i förtid frånträda provanställningen med 14 dagars uppsägningstid.
Anmärkning
Är arbetstagaren fackligt organiserad skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla (meddela) den fackliga organisation som arbetstagaren tillhör.
Mom 4:2 UPPHÖRANDE VID PROVANSTÄLLNINGSPERIODENS SLUT
Om arbetsgivaren eller arbetstagaren vill att provanställningen skall upphöra vid prov-anställningsperiodens slut utan att övergå i en tillsvidareanställning, skall skriftlig underrättelse till arbetsgivaren/arbetstagaren ske 14 dagar före periodens slut.
Arbetsgivaren skall skriftligen lämna besked om provanställningens upphörande senast vid prövotidens utgång.
Är arbetstagaren fackligt organiserad skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla (meddela) den fackliga organisationen som arbetstagaren tillhör.
Mom 4:3
TILLÄMPNINGSREGLER VID BESKED TILL ARBETSTAGAREN OM ATT PROVANSTÄLLNINGEN SKA UPPHÖRA
Beskedet ska vara skriftligt och lämnas till arbetstagaren personligen. Om särskilda skäl föreligger, kan det sändas i rekommenderat brev till arbetstagaren och träder då ikraft tio dagar efter avsändandet alternativt om arbetstagaren har semester, första arbetsdagen efter semestern.
Mom 5 ÖVRIGA BESTÄMMELSER VID UPPSÄGNING
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan överenskomma om att annan uppsägningstid ska gälla än vad som anges i detta avtal eller i LAS eller att tidsbegränsad anställning kan avbrytas i förtid.
Mom 5:1
UPPSÄGNINGSTID FÖR ARBETSTAGARE SOM FYLLT ELLER SOM FYLLER 69 ÅR - GÄLLER BEFATTNINGAR INOM LÄRARFÖRBUNDETS OCH LÄRARNAS RIKSFÖRBUNDS SAMT VISIONS OCH SVERIGES SKOLLEDARES OMRÅDE
Anställningen upphör, efter skriftlig underrättelse härom, utan uppsägning vid utgången
av den månad arbetstagaren fyller 68 år (69 från och med den 1 januari 2023).
För tid därefter upphör anställningen en månad efter det att arbetsgivaren eller arbetstagaren skriftligen underrättat om att anställningen ska upphöra.
Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om annat.
Mom 5:2
UPPSÄGNINGSTID FÖR ARBETSTAGARE SOM FYLLT 68 ÅR – GÄLLER BEFATTNINGAR INOM KOMMUNALS OMRÅDE
För arbetstagare som fyllt 68 år gäller LAS oavsett vad som föreskrivs i detta avtal.
Anmärkning
Från och med 1 januari 2023 är LAS-åldern 69 år.
Mom 5:3 SKADESTÅND DÅ ARBETSTAGAREN INTE IAKTTAR UPPSÄGNINGSTID
Lämnar arbetstagaren sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar arbetstagarens lön under den del av uppsägningstiden som arbetstagaren inte har iakttagit.
Moment 5:4 INTYG Tjänstgöringsintyg
När uppsägning har skett från arbetsgivaren eller arbetstagarens sida har arbetstagaren rätt att få ett
tjänstgöringsintyg som innehåller
• den tid som arbetstagaren har varit anställd, och
• de arbetsuppgifter arbetstagaren har haft att utföra, samt om arbetstagaren så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket arbetstagaren har utfört sitt arbete.
Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsintyget inom en vecka från det att arbetstagaren har begärt att få intyget.
Arbetsgivarintyg
Arbetsgivaren åtager sig att utfärda arbetsgivarintyg senast två veckor efter det att arbetsgivaren av arbetstagaren erhållit erforderligt underlag och blankett avseende arbetsgivarintyg.
Intyg om uttagen semester
När anställningen upphör har arbetstagaren rätt att erhålla intyg som utvisar hur många semesterdagar arbetstagaren har tagit ut under innevarande semesterår.
Arbetsgivaren ska lämna intyget till arbetstagaren senast inom en vecka från det att arbetstagaren har begärt att få intyget.
§ 12 Tjänste- och personalbostad
Mom 1 HYRESFÖRHÅLLANDE OCH ANSTÄLLNING
Hyresförhållanden som beror av anställning regleras enligt gällande lag i den mån inte annat följer av denna paragraf.
Mom 2 TJÄNSTEBOSTAD
Med tjänstebostad avses av arbetsgivare ägd eller disponerad bostadslägenhet, som arbetsgivaren anvisar arbetstagaren såsom nödvändig bostad för fullgörande av anställningens arbetsuppgifter och därför upplåter till arbetstagaren i samband med anställning som är förenad med bostadstvång.
Hyra för tjänstebostad fastställs av arbetsgivaren till belopp som är skäligt med hänsyn till olägenheter som kan följa av bostadens karaktär av tjänstebostad och dess belägenhet.
Mom 3 PERSONALBOSTAD
Med personalbostad avses av arbetsgivaren ägd eller disponerad bostadslägenhet, som arbetsgivaren upplåter till arbetstagare i samband med anställning.
Moment 4
Utan arbetsgivarens medgivande får inte
a) hyresrätt till tjänste- eller personalbostad överlåtas,
b) hyresgäst upplåta tjänste- eller personalbostad i andra hand.
Mom 5 UPPSÄGNING AV HYRESAVTAL
Hyresavtal för tjänste- eller personalbostad kan av arbetsgivaren sägas upp för att upphöra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månad i följande fall:
a) då arbetstagarens anställning ska upphöra,
b) då arbetstagaren inte erlagt hyra,
c) då arbetstagaren vidtagit åtgärd i strid mot moment 4.
Dock gäller vid fall som avses i punkt a) att
• om arbetstagaren, vid uppsägningstillfället av hyresavtalet, har rätt till en uppsägningstid vad gäller anställningens upphörande som är längre än en månad, ska arbetsgivaren iakttaga motsvarande uppsägningstid, vad gäller hyresavtalets upphörande,
• om anställningen upphör på grund av att arbetstagaren avlider, gäller hyreslagens uppsägningstider.
Uppsägningstid enligt moment gäller för hyresavtal med bestämd hyrestid som är längre än tre månader och för hyresavtal som gäller för obestämd tid.
Mom 6 UPPSAGT HYRESAVTAL
Om arbetsgivaren har sagt upp hyresavtalet för tjänste- eller personalbostaden i samband med anställningens upphörande har hyresgästen eller medhyresgäst inte rätt till förlängning av avtalet.
§ 13 Giltighetstid
För Kommunal gäller avtalet från och med den 1 november 2020 till och med den 31 oktober 2023. Därefter löper avtalet med en ömsesidig uppsägningstid om sju dagar.
För Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund gället avtalet fr om 1 september 2021 till och med 31 augusti 2023. Därefter löper avtalet med en ömsesidig uppsägningstid om sju dagar. Avtalet är uppsägningsbart i förtid om nytt löneavtal inte träffats. Uppsägning ska i så fall ske senast den 31 mars 2022, varvid avtalet upphör den 31 augusti 2022.
För Vision gäller avtalet fr o m den 1 juni 2010, reviderat 1 september 2021 och gäller t o m 31 augusti 2023. Därefter löper avtalet med en ömsesidig uppsägningstid om sju dagar.
För Sveriges Skolledare gäller avtalet fr o m den 1 januari 2023 och gäller t o m 31 augusti 2023. Därefter löper avtalet med en ömsesidig uppsägningstid om sju dagar.
Bilaga 1
Förskolor
och fritidshem
Ersättning vid jourtjänst
1. ALLMÄNT
Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete.
Utläggning av jour bör upptas i schema eller dylikt efter samråd med arbetstagarna på arbetsplatsen. Beräkning av jourtid kan även göras per kalendermånad. Vid arbete under jourtid får rast utbytas mot måltidsuppehåll.
Vid beräkningen av längden av arbetad jourtid räknas påbörjad halvtimme.
2. KONTANT ERSÄTTNING
Ersättning utgår med
månadslön 650
kronor per jourtimme inkl semesterlön/ersättning.
För jour eller del därav som infaller mellan klockan 22.00 dag före lördag/helgdagsafton och klockan 07.00 dag efter sön och helgdag utgår ersättning med
månadslön 325
kronor per jourtimme inkl semesterlön/ersättning.
Med månadslön avses i detta Momentet arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön. Vid tillämpning av divisorerna skall en deltidsanställd arbetstagares lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
3. JOURERSÄTTNING UTGES EJ
Ersättning för jour utgår ej för tid då arbete utförts, ej heller då ersättning för jour uttryckligen ingår i lönen, eller kompensation härför utgår i form av ledighet, avkortning av arbetstiden eller om arbetsgivaren och arbetstagaren träffat särskild överenskommelse om ersättning för jour.
4. JOURERSÄTTNINGEN SOM ETT FAST TILLÄGG/INGÅENDE I MÅNADSLÖNEN
Jourersättningen kan efter individuell överenskommelse utbytas mot ett fast tillägg per månad eller annan period alternativt att man beaktat förekomsten av jour vid fastställande av den kontanta månadslönen.
5. ARBETAD TID UNDER JOUR
För arbetad tid under jour utgår kompensation enligt reglerna om övertid och mertid, (§ 6) om inte kompensation härför uttryckligen ingår i lönen alternativt om inte arbetsgivaren och arbetstagaren träffat särskild överenskommelse om ersättning för arbetad tid under jourtid.
Vid beräkning av längden av utfört arbete under ett jourpass medräknas endast arbetade hela halvtimmar. Flera korta arbetstillfällen under ett jourpass får sammanräknas.
Bilaga 2
Tillämpningsöverenskommel se längre begränsningsperiod
av avtalets kapitel 4, Moment 4:2, där avtal träffats om annan begränsningsperiod än 4 veckor – längre arbetstid del av år
Denna tillämpningsöverenskommelse syftar till att reglera detaljerna i de fall en arbetstagare har längre arbetstid del av år med arbetsfria perioder.
1 LÄNGRE ARBETSTID – DEL AV ÅR
1.1 FASTSTÄLLANDE AV ARBETSPERIOD OCH ARBETSFRI PERIOD SAMT UTBETALNING AV LÖN
Arbetsår är den tolvmånadersperiod (medio aug – medio aug) som arbetsgivaren fastställer årligen. Datumet kan variera från år till år men arbetsåret ska alltid omfatta 365 dagar (ex 15 augusti-05 – 14 augusti-06).
Årsarbetstiden för arbetstagare med längre arbetstid del av år är 2080 timmar för heltidsanställd inklusive semester och inklusive helgdagar måndag-fredag. Arbetsgivaren fastställer respektive arbetsårs faktiska arbetstid utefter arbetstagarens sysselsättningsgrad. Arbetsperioder och arbetsfria perioder fastställs skriftligt efter samråd med arbetstagaren.
Såväl antal arbetsveckor som genomsnittlig veckoarbetstid per helgfri vecka beräknat på en kalendermånad alternativt
4-veckorsperiod ska fastställas.
Arbetstagare med längre arbetstid del av år har sin månadslön (% av heltidslön i motsvarande befattning) 12 månader per år om arbetstagaren inte är frånvarande enligt nedan.
1.2 INTJÄNANDE AV BETALD LEDIG TID (LÖN) TILL ARBETSFRI PERIOD
Lön under arbetsfri period intjänas genom arbete på arbetsperioder. Intjänandet beräknas per arbetad vecka under arbetsperiod. Semesterlönegrundande frånvaro enligt 17, 17a, 17b §§ Semesterlagen samt betald semesterledighet jämställs med arbetad tid i detta hänseende.
1.2.1 INTJÄNANDEFORMEL
40 timmar per vecka * 52 veckor = 2 080 timmar som utgör bruttoårsarbetstid för heltidsanställd 2 080 timmar-(semesterdagar * 8 timmar) = nettoårsarbetstid för heltidsanställd.
Antal arbetstimmar per vecka * antal arbetsveckor för den anställde = nettoårsarbetstid för den anställde.
Nettoårsarbetstid för den anställde = Sysselsättningsgrad Nettoårsarbetstid för en heltidsanställd
(100%-sysselsättningsgraden) = % av 40 timmar per vecka som ger intjänad tid per vecka. Den intjänade tiden fördelas över den arbetsfria perioden.
1.2.2 INTE INTJÄNAD LÖN FÖR ARBETSFRI PERIOD
I den mån en arbetstagare inte tjänat in fullt underlag till lön till arbetsfri period har arbetstagaren rätt att återgå i tjänst med lön om inte annat överenskommes individuellt.
1.3 MERTID OCH ÖVERTID
För arbetstagare med arbetstidsförläggning 40 timmar per helgfri vecka under arbets-perioder kan arbetsgivaren beordra övertid. Övertidsersättning utges enligt avtalet för fristående skolor, förskolor och fritidshem.
För arbetstagare med arbetstidsförläggning mindre än 40 timmar per helgfri vecka under arbetsperioder kan arbetsgivaren och arbetstagaren överenskomma om mertid upp till 40 timmar. Mertidsersättning utges enligt avtalet kap 5:3. För tid utöver 40 timmar utges övertidsersättning enligt avtalet kap 5:4.
1.4 FRÅNVARO
Frånvaro under arbetsperioder grundar rätt till lön under arbetsfria perioder i samma utsträckning som 17, 17a, 17b §§ semesterlagen är semesterlönegrundande.
1.4.1 SJUKDOM M M UNDER ARBETSFRIA PERIODER
Vid ledighet under arbetsfri period med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning behåller arbetstagaren intjänad lön.
Infaller sjuklöneperiod enligt lag om sjuklön utges inte sjuklön men arbetstagaren behåller sin intjänade lön. Sjuklöneperioden enligt lag om sjuklön påbörjas första dagen i kommande arbetsperiod.
Om arbetstagaren insjuknar under arbetsfri period kvarstår dock arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet enligt socialförsäkringsbalken.
1.5 ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE
När anställning upphör utges intjänad lön för arbetsfri period i samband med slutlön.
1.6 BYTE AV ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING
Om arbetsgivaren beslutar om ändrad arbetstidsförläggning för arbetstagare med längre arbetstid del av år ska arbetsgivaren och den anställde diskutera hur övergången ska ske. Intjänad lön för arbetsfri period ska utges i form av pengar i samband med övergången alternativt, efter överenskommelse med den anställde, som ledig tid.
2 SEMESTER FÖR ARBETSTAGARE MED LÄNGRE ARBETSTID DEL AV ÅR
I anslutning till avtalets kap 9 gäller nedanstående tillägg och avvikelser för arbetstagare med längre arbetstid del av år.
2.1 SEMESTERÅR OCH INTJÄNANDEÅR
För arbetstagare med längre arbetstid del av år är semesterår som tillika är intjänandeår medio aug-medio aug, om inget annat överenskommes lokalt eller skolan/förskolan av hävd följt annat semesterår/intjänandeår.