ARBETARE FREMIA-LO

Kollektivavtalad pension och försäkring via jobbet för arbetare 2024

Innehållsförteckning

INLEDNING 4

Välkommen till Avtalats handbok! 5

Trygghet genom livet 6

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET 8

Försäkringssystemet – si hänger det ihop 9

Sammanställning – allmän pension och försäkringar enligt lag 11

Sammanställning – tjänstepension och försäkringar via kollektivavtal 12

Vad piverkar försäkringsskyddet? 13

FÖRÄLDRALEDIGHET 16

Föräldraförsäkring enligt lag 17

Föräldrapenningtillägg (FPT) via kollektivavtal 18

Checklista – Föräldraledighet 21

SJUKDOM 22

Sjukförsäkring enligt lag 23

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) via kollektivavtal 26

Checklista – Sjukdom 29

ARBETSSKADA 30

Arbetsskadeförsäkring enligt lag 31

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

xxx xxxxxxxxxxxxxx 00

ILO-konventionen – förteckning över yrkessjukdomar 37

Checklista – Arbetsskada 39

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING 40

Offentligt omställningsstudiestöd och

arbetslöshetsförsäkring enligt lag 41

Kompetens och omställning via kollektivavtal 44

Checklista – Kompetens och omställning 49

DÖDSFALL 50

Ersättning till efterlevande enligt lag 51

Ersättning till efterlevande

xxx xxxxxxxxxxxxxx 00

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) 54

Checklista – Dödsfall 57

PENSION 58

Pension enligt lag 59

Gemensam tjänstepension (GTP)

xxx xxxxxxxxxxxxxx 00

Checklista – Pension 65

OLIKA TYPER AV FRÅNVARO 66

Försäkringsskydd vid olika typer

av frinvaro under anställning 67

UTLANDSTJÄNSTGÖRING 66

Utlandstjänstgöring 70

Checklista – Utlandstjänstgöring 75

UTLÄNDSKA MEDBORGARE 66

Utländska medborgare 76

OMPRÖVNING OCH ÖVERKLAGAN 78

Överklaga beslut som rör

försäkringar enligt lag 79

Överklaga beslut som rör

kollektivavtalade försäkringar 80

ÖVRIG INFORMATION 82

Förklaringar och namn 83

Index 84

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 3

Inledning

INLEDNING

Välkommen till Avtalats handbok!

Avtalat har som uppdrag att se till att arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd vet hur tjänste- pension och försäkring via jobbet fungerar.

Genom xxxxxxx.xx, kundservice, utbildningar, material samt våra pensions- och försäkringsspecialister hjälper vi till med alla frågor om kollektivavtalad tjänstepension och försäkring.

Avtalats handbok är till för dig som jobbar med de här frågorna. Den ger fördjupad information om kollektivavtalad tjänstepension och försäkring och kan med fördel användas som en uppslagsbok.

I handboken beskriver vi hur försäkringarna gäller utifrån olika händelser i livet – föräldraledighet, sjukdom, arbetsskada, kompe- tens och omställning, dödsfall och pension. I slutet av varje kapitel finns en checklista där vi samlat vad den anställda behöver få information om och tänka på.

Du kan ladda ner handboken på xxxxxxx.xx.

PS. Vi reserverar oss för eventuella ändringar som har tillkommit efter publiceringen av boken (februari 2024). Aktuell information hittar du pi xxxxxxx.xx.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 5

Trygghet genom livet

Att klara av förändringar är en del av livet. Människor blir föräldrar, råkar ut för olyckor eller vill gå i pension lite tidigare. Då är det tryggt att veta att pension och försäkringar via jobbet kan ge den som är anställd ett extra

ekonomiskt stöd.

Arbetsskada

Om olyckan är framme och den anställda skadar sig i jobbet eller till och frin arbetsplat- sen finns det extra ersättning genom kollektivavtal.

Föräldraledighet

Förutom föräldra- penning kan den anställda fi extra ersättning genom kollektivavtal.

Sjukdom

Vid sjukdom finns det extra ersättning genom kollektiv- avtal pi arbetsplatsen.

INLEDNING

Kompetens och omställning Genom kollektivavtal

finns det kompetens-

stöd för den anställda och omställningsstöd för den uppsagda.

Pension

Anställda kan fi pension frin olika hill, tjänstepension genom kollektivavtal är en viktig del.

Dödsfall

Även i de tyngsta stunderna kan kollektivavtalet vara en trygghet för efterlevande

i familjen.

Kollektivavtal

Kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan parterna pi arbets- marknaden. Det beskriver arbetsgivarens och den anställdas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra, till exempel när det gäller lön, pension och försäkringar.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 7

Försäkrings- systemet

Försäkringssystemet

– så hänger det ihop

Det svenska försäkringsskyddet kan liknas vid en pyramid. Som bas finns pension och försäkringar som vi omfattas av enligt lag. Utöver detta finns kollektivavtalad tjänstepension och försäkringar. Överst i pyramiden finns gruppförsäkringar och privata försäkringar.

Pension och försäkringar enligt lag

Den allmänna pensionen och försäkringarna är en del av samhällets trygghets- system. De kan ge skydd när inkomsten upphör eller minskar. Den allmänna pensionen hanteras av Pensionsmyndigheten och försäkringarna hanteras av Försäkringskassan. Det är arbetsgivare och enskilda som betalar för denna trygghet genom avgifter och skatter.

Grundtanken bakom trygghetssystemet är att ge ekonomisk trygghet även om livet förändras, till exempel vid sjukdom och arbetslöshet.

Tjänstepension och försäkringar via kollektivavtal

Arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal ska teckna tjänstepension och försäkringar för anställda.

Arbetsgivare kan omfattas av kollektivavtal genom

▶ medlemskap i ett arbetsgivarförbund

▶ hängavtal, vilket innebär att arbetsgivaren tecknat kollektivavtal direkt med ett fackförbund.

Idag omfattas de flesta anställda av kollektivavtal. De anställda fir en trygghet bide i jobbet, mellan jobb och efter arbetslivet. Arbetsgivaren kan känna sig trygg med att ge de anställda bra villkor.

Anställda fir di via sitt jobb bide insättningar till sin pension, si kallad tjänste- pension, och försäkringar. Tjänstepensionen är en viktig del av den framtida pensionen och försäkringarna kan ge extra ersättning vid exempelvis föräldrale- dighet, sjukdom eller när anställd skadar sig i jobbet.

Kollektivavtalen är framförhandlade av arbetsmarknadens parter.

TECKNA FÖRSÄKRINGAR FÖR ANSTÄLLDA

Försäkringar för arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd som omfattas av kollektivavtal mellan Fremia och LO omfattas ocksi av Avtalsförsäkringar Fremia-LO som administreras av Pensionsvalet. Försäkrings- avtalet är iging när arbetsgivaren har fitt bekräftelser, och avtalen gäller frin och med den dag di kollektivavtalet började gälla.

Vid si kallad överging av verksamhet, följer kollektivavtalet oftast med. Den nya ägaren miste ocksi teckna kollektivavtalade försäkringar.

Försäkringar i toppen av pyramiden

Det kan finnas gruppförsäkringar genom anställning hos arbetsgivare eller medlemskap i föreningar. Gruppförsäkringar kan vara valfria eller ha obligatoriska anslutningar. Anställda kan ocksi själv komplettera sitt försäkringsskydd med privata försäkringar.

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Gruppförsäkringar och privata försäkringar

Enligt kollektivavtal

Enligt lag

Tjänste- pension och försäkringar

Allmän pension och försäkringar

Grundtanken bakom trygghetssystemet är att kompensera individens inkomstbortfall även om livet förändras.

Den 1 januari 2021 bildades Fremia genom sammangiende mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Arbetsgivarförbundet Idea.

Avtalsförsäkringar Fremia-LO

Gemensam tjänstepension (GTP)

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

Avgingsbidrag (AGB)* och Omställningsersättning (OSE)*

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Kompetens- och omställningsstöd* frin CIKO

Föräldrapenningtillägg (FPT)

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

Pension och försäkring – så hänger det ihop

AVTALSOMRÅDE FREMIA-LO

Pensions- valet

Xxxxxxxx tjänste- pension GTP

AGL

Om- ställning*

AGS TFA FPT PBF

Pensions- bolag

Folksam Tjänste- pension

CIKO

Afa Försäkring

* Kompetens- och omställningsstöd

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Sammanställning – allmän pension och försäkringar enligt lag

Här följer en sammanställning av den allmänna pensionen och försäkringar enligt lag. Längre fram i boken kan du läsa lite mer om varje försäkring.

Administration av allmän pension och försäkringar

Det är riksdag och regering som stiftar lagar och ser över författningar inom omridet pension och försäkringar. Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket sköter administrationen. Skatteverket beslutar varje ir om pensions- grundande inkomst. Skatteverket skickar uppgiften till Pensionsmyndigheten och uppgiften kommer att ligga till grund för framtida pension. Allmän pension är pensionen enligt lag och som betalas ut av Pensionsmyndigheten. Försäkrings- kassan ansvarar för stora delar av socialförsäkringen. Läs mer om vad som gäller för pension och försäkringar under respektive kapitel i boken.

Föräldraledighet – Föräldraförsäkring

FPT kan ge extra pengar utöver föräldrapenningen frin Försäkringskassan vid barns födsel eller adoption. FPT betalas som längst under 180 dagar fram till att barnet är 18 minader eller 18 minader efter adoption.

Sjukdom – Sjukförsäkring

Den som är sjuk har i regel rätt att fi sjuklön av sin arbetsgivare under de 14 första dagarna med ett karensavdrag. Frin dag 15 kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning. Försäkringskassan kan ocksi betala ut aktivitets- eller sjukersätt- ning vid sjukdom (arbetsoförmiga) under längre tid.

Arbetsskada – Arbetsskadeförsäkring

Den som har skadat sig i jobbet kan fi ersättning frin den allmänna arbets- skadeförsäkringen. Försäkringen omfattar alla anställda och hanteras av Försäk- ringskassan. Den anställda kan själv anmäla arbetsskadan pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx. Arbetsgivare miste anmäla arbetsskador pi Försäkringskassans och Arbetsmiljö- verkets gemensamma sajt xxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Kompetens och omställning – Omställningsstudiestöd och arbetslöshetsförsäkring

Frin den 1 oktober 2022 gäller nytt omställningsstudiestöd som hanteras av CSN. Arbetslöshetsförsäkringen är uppdelad i tvi delar – en inkomstrelaterad försäk- ring och en grundförsäkring.

Dödsfall – Efterlevandepension

Om den anställda dör kan de efterlevande ha rätt till efterlevandepension. Pensionen ersätter del av försörjningen som försvinner när en nära anhörig dör, och bestir bland annat av följande delar: barnpension, omställningspension och förlängd omställningspension.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxx.xx

Den som är sjuk kan fi sjuklön av sin arbetsgivare under de

14 första dagarna.

Läs mer om pension och försäkringar pi xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xx

180 dagar

Föräldrapenningtillägget betalas ut under som längst 180 dagar.

Pension – Allmän pension

Den som har arbetat eller bott i Sverige kan ha rätt till allmän pension som betalas ut av Pensionsmyndigheten. Pensionen finansieras via arbetsgivaravgifter och de anställdas egenavgifter. Den allmänna pensionen bestir av inkomstpensi- on, inkomstpensionstillägg, premiepension, garantipension och tilläggspension.

Sammanställning – tjänstepension och försäkringar via kollektivavtal

Här följer en sammanställning av tjänstepension och försäkringar via jobbet. Längre fram i boken kan du läsa lite mer om varje försäkring.

Administration av tjänstepension och försäkringar

Det är arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer centralt som förhandlar och kommer överens om tjänstepension och försäkringar som är en del av kollektiv- avtalen.

De kollektivavtalade tjänstepensionerna och försäkringarna administreras av Pensionsvalet. Läs mer om vad som gäller under respektive kapitel i boken.

Föräldraledighet – Föräldrapenningtillägg (FPT)

FPT kan ge extra ersättning utöver föräldrapenningen frin Försäkringskassan vid barns födsel eller adoption. Tillägget betalas som längst under 180 dagar fram till dess att barnet är 18 minader eller 18 minader efter adoption.

Sjukdom – Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

För den som har sjukpenning, smittbärarpenning och rehabiliteringspenning kan AGS ge dagsersättning under dag 15-360 i sjukperioden. Om sjuklön enligt kollek- tivavtal betalas längre än 14 dagar lämnas ersättning tidigast efter sista sjuklöne- dagen.

AGS kan ge kompletterande minadsersättning vid aktivitets- eller sjukersätt- ning frin Försäkringskassan.

Arbetsskada – Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

Försäkringen gäller vid olycksfall den anställda rikat ut för i jobbet, pi vägen till eller frin arbetsplatsen, vid sjukdom eller smitta som orsakats av jobbet. TFA kan ersätta den inkomst som förloras pi grund av arbetsskadan och eventuella kostnader. Den kan ocksi ge ersättning för exempelvis psykiskt lidande och invaliditet. Färdolycksfall där trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat omfattas inte av försäkringen. Ersättning ska i stället sökas frin fordonets trafikförsäkring.

Kompetens och omställning – Stöd genom CIKO

Det finns kompetensstöd under anställning. Det finns ocksi omställningsstöd vid uppsägning av tillsvidareanställning pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller när en tidsbegränsad anställning avslutas. Stödet hanteras av Kollektivavtalsstiftelsen Omställning CIKO. Den anställda kan ocksi ha rätt till engingsinsättning till tjänstepension frin GTP, vilket hanteras av Pensionsvalet och KFF-nämnden.

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Dödsfall – Efterlevandeskydd

Om den anställda dör innan hen gir i pension kan ett skattefritt engingsbelopp frin Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) betalas ut till efterlevande. Det finns ocksi efterlevandeskydd frin tjänstepensionen GTP om den anställda har valt iterbe- talningsskydd. Familjeskydd ingir i GTP.

Tjänstepension – Gemensam tjänstepension (GTP)

GTP är en premiebestämd tjänstepension som gäller för den anställda frin 22 ir. Efter att den anställda fyllt 65 ir kan arbetsgivaren ensidigt välja att fortsätta eller avsluta betala in premier.

PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRING (PBF)

Försäkringen kan ta över arbetsgivarens inbetalningar till den kollektivavtalade tjänstepensionen. Den gäller när den anställda är sjukskriven frin dag 15, har föräldrapenning, graviditetspenning frin Försäkringskassan eller är sjukskriven pi grund av arbetsskada.

Vad påverkar försäkringsskyddet?

Försäkringsskyddet påverkas av olika faktorer, till exempel anställningsform, anställningstiden och ålder. Pensioner och ersättningar följer också hur samhällsekonomin förändras.

Olika anställningsformer

Det finns olika anställningsformer: tillsvidareanställning och tidsbegränsade.

TILLSVIDAREANSTÄLLNING

I vida termer kan tillsvidareanställning beskrivas med att anställningen varar tills antingen arbetsgivaren eller den anställda – eller bida – beslutar att den ska upphöra.

TIDSBEGRÄNSAD ANSTÄLLNING

Det finns olika tidsbegränsade anställningar. Lagen om anställningsskydd och

kollektivavtal reglerar vad som gäller.

Arbetsuppgifter

Kollektivavtalet styr vem som räknas som arbetare respektive tjänsteman utifrin arbetsuppgifterna och vilket försäkringsskydd den anställda omfattas av.

Tjänstetid – kvalifikationstid

Tjänstetid: Avgör när den anställda tjänar in till sin tjänstepension och skiljer sig

it mellan avtalen, men gäller även för kvalifikation till försäkringar. Kvalifikationstid: En del av försäkringarna kräver att den anställda omfattats av försäkringen eller arbetat en viss tid innan den börjar gälla, helt eller delvis.

Tjänstgöringsgrad

Tjänstgöringsgraden kan piverka pension och försäkringsskydd.

Det finns olika anställningsformer: tillsvidareanställning och tidsbegränsade.

Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet följer den allmänna prisutvecklingen.

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet följer den allmänna inkomstutvecklingen

i Sverige.

57 300 kr

58 500 kr

76 200 kr

Prisbasbelopp Förhöjt prisbasbelopp Inkomstbasbelopp

Inkomst

För de flesta pensioner och försäkringar är det inkomsten som avgör hur stor ersättningen blir. Ersättningen beräknas pi minadsinkomsten, irsinkomsten eller pi hela livsinkomsten. Ibland kan även fiktiva inkomster piverka.

Ledighet

Försäkringar kan gälla under tjänstledighet som till exempel vid studier eller föräldraledighet. Läs mer om ledighet pi sidorna 68 och 69.

Index och basbelopp

De pensioner och försäkringar som finns bide inom de allmänna och kollektiv- avtalade försäkringarna beräknas i förhillande till basbelopp, inkomstindex, balansindex och följsamhetsindexering. Pi si sätt värdesäkras pensioner och försäkringar i förhillande till priser och inkomster samt till pensionssystemets stabilitet.

INDEX

I det allmänna pensionssystemet finns tvi olika index: inkomstindex och balans- index. Inkomstindex bygger pi hur inkomsterna förändras under iren och används för att beräkna räntan i pensionssystemet. Varje ir upprättas en balansräkning för pensionssystemet. Om skulderna är större än tillgingarna kan inte pensio- nerna följa löneutvecklingen. Balansindex garanterar att pengarna i systemet ska räcka.

BASBELOPP 2024

Det finns tre basbelopp: prisbasbelopp, inkomstbasbelopp och förhöjt pris- basbelopp. Prisbasbeloppen beräknas av Statistiska Centralbyrin och inkomst- basbeloppet av Pensionsmyndigheten, pi uppdrag av regeringen.

De olika basbeloppen används i skilda sammanhang. Till exempel:

▶ Prisbasbelopp 57 300 kronor. Inkomsttak för sjukpenning och aktivitets- eller sjukersättning, garantipension samt arbetsskadelivränta.

▶ Förhöjt prisbasbelopp 58 500 kronor. Används bland annat vid beräkning av pensionspoäng för tilläggspension.

▶ Inkomstbasbelopp 76 200 kr. Inkomsttak för pensionsgrundande inkomst (PGI), allmän pensionsavgift samt extra pensionsrätt vid barnir.

Basbeloppen används även inom kollektivavtalade tjänstepensioner och försäk- ringar och definierar tak för pensionsintjänade, beräkningar av ersättningar och livbeloppen.

Premier

Den totala lönesumman avgör storleken pi försäkringspremien.

PREMIER FÖR KOLLEKTIVAVTALADE FÖRSÄKRINGAR

Varje ir bestäms storleken pi premierna. Inom avtalsomride Fremia-LO sköts all administration av valcentralen Pensionsvalet. Premierna till Xxxxxxxx tjänste- pension (GTP) beräknas pi lönesumman per minad.

PREMIER FÖR FREMIA-LO	LÖN UPP TILL 7,5 IBB	LÖN ÖVER 7,5 IBB
-ARBETARE (% AV BRUTTOLÖN)	(47 625 kr/mån)	(47 625 kr/mån)
Pensionspremie GTP *	4,50 %	30,00 %
Premiebefrielseförsäkring (PBF)	0 %	0 %
Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)	0 %	-
Föräldrapenningtillägg (FPT)	0 %	0 %
Omställningsstöd, CIKO **	0,49 %	0,49 %
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) ***	0,01 %	0,01 %
Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) ****	0,05 %	0,00 %
Total premie som faktureras	5,05 %	30,50 %
GTP Familjeskydd *****	45 kr/minad	0 %
Utlandsanställning	Vid tjänsteresa	I utlandet längre än
Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgöring (LFU) ******	6,40 kr/dag	ett ir 442 kr/min

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Premie betalas inte för PBF, AGS och FPT år 2024 då Afa försäkring är välkonsoliderat.

* Premien betalas frin och med minaden di den anställda fyller 22 ir. Efter att den anställda har fyllt 65 ir kan arbetsgivaren ensidigt välja att fortsätta eller avsluta inbetalning av premier.

** För arbetsgivare som omfattas av huvudavtal. Premie beräknas pi procent av anmäld lön. För arbetsgivare som inte omfattas av huvudavtal är premien 0,3 %. Ersättning för kostnader upp till 0,15 % kommer att iterbetalas av Kammarkollegiet via CIKO.

*** Premie beräknas pi procent av anmäld lön.

**** Beräknas pi 7,5 prisbasbelopp, (429 750 kronor).

***** Premie betalas frin 18 ir och som längst 69 ir.

****** Premie betalas frin 18 irs ilder till 65 irs ilder.

PREMIER ENLIGT BRANSCHAVTAL

Parterna inom minga branscher har kommit överens om att arbetsgivaren ska betala extra premier för deltidspension eller delpension. Deltidspension innebär bide att arbetsgivaren betalar in extra pengar till den anställdas tjänstepension och att den anställda kan fi en möjlighet att gi ned i tid i slutet av arbetslivet. Det kan ocksi finnas andra kompletterande premie, via kollektivavtal, överens- kommelse med lokal facklig organisation eller mellan arbetsgivare och den anställda. Dessa premier tillkommer och finns inte i sammanställningen ovan. Pensionsvalet hanterar dessa premier. Läs mer om vad som gäller under respek- tive kapitel i handboken och i aktuellt kollektivavtal.

Parterna inom minga branscher har kommit överens om att arbetsgivaren ska betala premier för extra pensionsavsättningar.

Föräldra- ledighet

FÖRÄLDRALEDIGHET

Föräldraförsäkring enligt lag

Alla som får barn eller adopterat har rätt att vara ledig, både när barnet föds och när barnet växer upp. Föräldraförsäkringen kan ge den anställda ekono- miskt stöd och lägger grunden för när och hur länge ledigheten kan vara.

Föräldrapenning vid barns födelse eller adoption

Föräldrapenningen frin Försäkringskassan gir till bida föräldrarna och ges maximalt under 480 dagar sammanlagt för bida föräldrarna. Om föräldrarna har gemensam virdnad har de rätt till föräldrapenning under 240 dagar var. Av dessa dagar miste föräldrarna ta ut 90 dagar vardera – dessa kan inte överlitas. Om barnet föddes före ir 2016 gäller 60 dagar.

Vid flerbarnsfödsel fir föräldrarna 180 extra ersättningsdagar för varje ytter- ligare barn. Gravida kan börja ta ut föräldrapenning 60 dagar innan beräknad förlossning.

Barn födda år 2014 och senare

Föräldrapenning kan betalas ut frin det att barnet föds tills barnet fyller tolv ir eller när barnet slutar i irskurs 5 i grundskolan. Men den största delen av ersätt- ningen miste tas ut innan barnet har fyllt fyra ir. Efter barnets fyrairsdag kan föräldrarna spara sammanlagt 96 dagar. För de föräldrar som har fitt flera barn vid samma födsel fir föräldrarna spara sammanlagt 132 dagar.

Olika ersäflningsnivåer – så stor är ersäflningen

Föräldern kan fi föräldrapenning sju dagar i veckan. Även de dagar som föräldern

vanligtvis inte jobbar. Det finns tre olika ersättningsnivier.

▶ Den första kallas för sjukpenningnivi och motsvarar 77,6 % av den sjuk- penninggrundande inkomsten (SGI) med ett inkomsttak pi tio prisbasbelopp (573 000 kronor). Det förutsätter att föräldern har haft en irsinkomst pi minst 85 000 kronor i minst 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Ersättning pi den nivin kan lämnas till förälder som är försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning.

▶ Den andra nivin kallas grundnivi och är 250 kronor per dag. Grundnivin gäller för den förälder som inte har en inkomst eller har tjänat mindre än 117 590 kronor pi ett ir.

▶ Den tredje nivin kallas för lägstanivi och gäller i 90 dagar. Lägstanivin är 180 kronor per dag. Den kan lämnas till förälder som är försäkrad för bosätt-

ningsbaserad föräldrapenning och avser tid di föräldrapenning inte lämnas pi sjukpenningnivin eller grundnivi.

Mer om hur sjukpenningen räknas ut hittar du pi sidan 24.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Den största delen av föräldrapenningen miste tas ut innan barnet

har fyllt fyra ir.

Olika ersäflningsnivåer

77,6% av SGI

Sjukpenningnivå

Förutsätter att föräldern har haft en irsinkomst pi minst 82 300 kronor i minst 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse.

Grundnivå

250 kr/dag

Grundnivin gäller för den förälder som inte har en inkomst eller har tjänat mindre än 117 590 kronor pi ett ir.

Lägstanivå

Lägstanivi kan lämnas till en förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad föräldra- penning och avser tid di föräldrapenning inte fir lämnas pi sjukpenningnivin eller grundnivin.

Dag 1

180 kr/dag

Dag 390

Dag 480

Föräldrapenningtillägg (FPT) via kollektivavtal

Föräldrapenningtillägg (FPT) ger en kompletterande ersättning under den anställdas föräldraledighet, utöver föräldrapenningen från Försäkringskassan.

Anställningstid för räfl till Föräldrapenningtillägg (FPT)

För att ha rätt till FPT miste anställning pigi minst tolv minader, inom en period pi fyra ir innan barnets födelse eller adoption, hos en eller flera arbetsgivare som har haft försäkringen om Föräldrapenningtillägg. Om anställningstiden börja- de innan arbetsgivaren hade försäkringen räknas denna ocksi.

1. Anställningstid pi minst 12 minader ger rätt till högst 60 dagar med FPT.

2. Anställningstid pi minst 24 minader ger rätt till högst 180 dagar med FPT.

Xxxxxxxx frin arbetet mer än sex minader i följd räknas inte som kvalifikationstid om inte frinvaron beror pi sjukdom (med ersättning sisom sjuklön, sjukpenning eller aktivitets- eller sjukersättning), hel ledighet med lön eller hel ledighet enligt föräldraledighetslagen.

Räfl till ersäflning

En anställd som är föräldraledig har rätt till FPT under en sammanhängande period med föräldrapenning pi sjukpenningnivi. Ledigheten behöver inte vara förlagd till veckans alla dagar utan det är den ledighetsperiod som den anställda och arbetsgivaren kommit överens om.

Uflag av Föräldrapenningtillägg (FPT)

För varje födelse eller adoption har den anställda rätt till Föräldrapenningtillägg under 60 eller maximalt 180 kalenderdagar med föräldrapenning pi sjukpenning- nivi. Föräldrapenningtillägg gäller för 18 minader frin barns födelse eller adop- tion. Ansökan om FPT görs till Afa Försäkring. Ersättning ges bara för en samman- hängande föräldraledighetsperiod. Perioden kan vara sammanhängande eller besti av strödagar om den anställda kommit överens med sin arbetsgivare om det.

Storleken på Föräldrapenningtillägg (FPT)

Ersättningen är 10 % pi del av lönen upp till tio prisbasbelopp (573 000 kronor) och 90 % pi lönedelar däröver. Det finns inget inkomsttak för ersättning i försäk- ringen om föräldrapenningtillägg. Föräldrapenningtillägg är proportionell till hur mycket som tas ut av föräldrapenningen frin Försäkringskassan.

Ansökan om Föräldrapenningtillägg (FPT) hos Afa Försäkring

Den anställda miste själv ansöka om FPT hos Afa Försäkring. Ansökan miste göras inom fem och ett halvt ir efter barnets födelse eller adoption. Om ansökan görs senare fir den anställda ingen ersättning. Arbetsgivaren kan ocksi anmäla men har ingen skyldighet att göra det.

FÖRÄLDRALEDIGHET

%

För varje födelse eller adoption har den anställda rätt till FPT under maximalt 180 kalenderdagar med föräldrapenning pi sjukpenningnivi.

FPT betalas ut proportionellt till hur mycket som tas ut av föräldrapenning enligt lag.

Uflag av Föräldrapenningtillägg

Ansökan måste göras inom 5,5 år efter barns födelse eller adoption.

5,5

Barnets födelse eller adoption

Barnet 18 månader

e er födelse eller adoption

Barnet 5,5 år

e er födelse eller adoption

FPT gäller, för en sammanhängande period, 18 månader från barns födelse eller adoption.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda gör en ansökan om Föräldrapenningtillägg hos Afa Försäkring görs samtidigt en ansökan om premiebefrielseförsäkring. Den försäkringen är kopplad till tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepensionen som arbetsgivaren skulle betalat in när den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Premien betalas under högst 13 minader per barn. Den som missat att göra ansökan om Föräldrapenningtillägg inom fem och ett halvt ir efter barns födelse eller adoption kan fortfarande ansöka. Den anställda kommer bli nekad FPT, men fir inbetalda premier till tjänstepension via premiebefrielseförsäkringen.

Den anställda kan ha rätt till pensionsavsättning för tid innan Föräldrapenning- tillägg började gälla (1 januari 2014). Den blivande mamman kan fi pensions- avsättning även när hon fir graviditetspenning före barnets födelse frin den

1 januari 2012.

Läs mer om premiebefrielseförsäkring i kapitel om pension pi sidan 63.

Arbete efter 65 år

Den anställda har rätt till FPT även efter 65 ir, ingen övre ildersgräns finns.

Premiebefrielseförsäkring upphör vid 65 ir.

FÖRÄLDRALEDIGHET

Checklista – Föräldraledighet

Vad ska anställda göra vid föräldraledighet? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som den anställda behöver göra.

▶ Komma överens med arbetsgivaren när föräldra- ledigheten ska börja och sluta. Föräldrapenning- tillägg betalas ut under en sammanhängande ledighetsperiod. Därför är det viktigt att planera vilken period som gäller.

▶ Ansöka om föräldrapenning hos Försäkringskassan.

▶ Ansöka om Föräldrapenningtillägg hos Afa Försäk- ring.

▶ Ansöka till Afa Försäkring om Föräldrapenningtillägg

- även om 5,5 ir har passerat - för att fi pensionsav- sättning frin premiebefrielseförsäkring.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 21

Sjukdom

SJUKDOM

Sjukförsäkring enligt lag

Den allmänna sjukförsäkringen kan ge ekonomiskt stöd till den som blir sjuk. Försäkringen täcker delar av den förlorade inkomsten.

Olika ersäflningar

Om den anställda blir sjuk eller skadad och fir nedsatt arbetsförmiga kan hen ha rätt till sjuklön frin arbetsgivaren. Sjuklön kan ges upp till 14 dagar vid varje ny sjukperiod. I början av sjukperioden gör arbetsgivaren ett avdrag pi lönen (karens- avdrag). Frin och med dag 15 i sjukperioden kan sjukpenning beviljas frin Försäk- ringskassan.

Den som är yngre än 30 ir och, som pi grund av sjukdom eller skada, har nedsatt arbetsförmiga under minst ett ir, kan fi aktivitetsersättning. Sjukersätt- ning kan i vissa fall beviljas frin och med 19 irs ilder. För den som fyllt 30, men inte 66 ir, och har stadigvarande nedsättning av arbetsförmigan kan sjukersätt- ning beviljas tillsvidare.

Sjuklönelagen

Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 kalenderdagarna när en anställd har nedsatt arbetsförmiga pi grund av sjukdom. Det gäller vid tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning som omfattar minst en minad.

Den som är visstidsanställd under en kortare tid än en minad har rätt till sjuklön om hen har varit anställd i 14 dagar i följd. Flera anställningsperioder hos samma arbetsgivare fir räknas samman, om uppehillet mellan dem inte är mer än 14 kalenderdagar.

Sjuklönens storlek

Den anställdas sjuklön under sjuklöneperioden är 80 % av lönen. Detta gäller

oavsett hur hög lönen är. Ett karensavdrag ska göras för varje sjukperiod.

Karensavdrag

Karensavdrag är ett avdrag som görs pi sjuklön eller sjukpenning i samband med

sjukfrinvaro. Detta motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig vecka.

Avdrag görs för varje timme som den anställda skulle ha jobbat om hen inte

varit sjuk. Som veckoarbetstid räknas antalet arbetstimmar per helgfri vecka. Läs mer i aktuellt kollektivavtal om hur beräkning av karensavdrag ska göras.

SÄRSKILDA REGLER VID ÅTERINSJUKNANDE

Det händer att den anställda är tillbaka pi jobbet efter att ha varit sjuk och sedan blir sjuk pi nytt. Om detta sker inom fem kalenderdagar, räknas det som fort- sättning pi den tidigare perioden. Arbetsgivaren räknar samman dagarna och betalar sjuklön för en sjukperiod om maximalt 14 dagar.

XXX XXX TILLFÄLLEN MED KARENSAVDRAG

Det finns ett tak för hur minga karensavdrag den anställda kan ha. Hos en och samma arbetsgivare kan hen ha max tio karensavdrag under tolv minader. Den som blir sjuk en elfte ging fir ersättning med 80 % av lönen utan karensavdrag i sjuklöneperioden.

Särskilt högriskskydd

Vid sjukdom eller funktionsnedsättning som kan innebära sjukfall ofta (fler än tio ginger under en tolvminadersperiod) eller sjuk länge (minst 28 dagar i följd under en tolvminadersperiod), kan den anställda ansöka om särskilt högrisk- skydd göras hos Försäkringskassan. Detta innebär att den anställda kan slippa

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Sjukavdrag per timme: 20 % x minadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

20 %

Karensavdrag motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig vecka.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 23

SGI:

Minadslön x 12 upp till

10 PBB/ir X 0,97

karensavdrag vid upprepade sjukfall. Om den anställda har ansökt om och fitt rätt till särskilt högriskskydd, kan arbetsgivare ansöka om ersättning för hela sjuk- lönekostnaden frin Försäkringskassan. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Sjukpenning

Alla som har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) pi minst 13 700 kronor ir 2024 – och jobbar i Sverige – kan ha rätt till sjukpenning frin Försäkringskassan. Den anställdas SGI räknas ut genom att multiplicera minadslönen ginger tolv och därefter med faktor 0,97. Tak för inkomst vid beräkning av SGI är tio prisbas- belopp (573 000 kronor). Sjukpenning pi normalnivi är 80 % och sjukpenning pi fortsättningsnivi är 75 % av SGI. Detta gör att ersättningsnivierna blir 77,6 % av lönen respektive 72,75 %. Skattepliktiga förminer eller semestertillägg fir inte räknas in i SGI. Den som har haft sjukpenning i 364 dagar under en ramtid som bestir av de senaste 450 dagarna behöver ansöka pi nytt för att fortsätta fi sjukpenning. Det finns tvi nivier av sjukpenning efter dag 364 - sjukpenning pi fortsättningsnivi och sjukpenning pi normalnivi. Vid allvarlig sjukdom gäller sjukpenning pi normalnivi. Nivin bestäms utifrin sjukdomen enligt kriterier frin Socialstyrelsen.

För att fi sjukpenning krävs det att arbetsförmigan är nedsatt med minst 25 %. För att ha rätt till hel sjukpenning krävs att den anställda saknar arbetsförmiga. Andra sjukpenningnivier som den anställda kan ha rätt till är 50 % eller 75 %.

Aktivitets- och sjukersäflning

Vid nedsatt arbetsförmiga under ling tid finns tvi olika ersättningar, aktivitets- ersättning och sjukersättning. Den som är yngre än 30 ir och har nedsatt arbets- förmiga pi grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett ir kan fi aktivitetsersättning. Om den anställda har en si svir funktionsnedsätt- ning att hen sannolikt aldrig kommer att kunna arbeta kan hel sjukersättning

Ersäflningar vid sjukdom

10 PBB

Lönedelar

under 10 pbb

7,5 PBB

Lön

Sjuklön

80%

Sjukpenning

77,6%

Sjukpenning

72,75%

Karens- avdrag*

Aktivitets- eller sjuk- ersättning**

64,7%

Dag 1–14

Dag 15–364

Inom ramtid på 450 dagar

Dag 365–

65 år

* Karensavdrag motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig arbetsvecka.

** Sjukersättning utgir frin antagandeinkomsten.

beviljas frin och med 19 irs ilder. Den som har stadigvarande nedsättning av arbetsförmigan och har fyllt 30 ir, men inte 66, kan fi sjukersättning. För bida ersättningarna gäller att arbetsförmigan är nedsatt med minst 25 %. Andra nivier är 50 %, 75 % eller 100 %. Den inkomstrelaterade aktivitets- eller sjukersättningen beräknas pi antagandeinkomsten. Antagandeinkomst beräknas enligt huvudregel som genomsnittet av de tre högsta irsinkomsterna under en ramtid. Ramtidens längd varierar frin fem till itta ir och beror pi personens ilder. En person som är 46 ir eller yngre har en ramtid pi itta ir, äldre personer har kortare ramtid.

Antagandeinkomst kan aldrig vara högre än 7,5 prisbasbelopp. Hel inkomstrelate- rad aktivitets- eller sjukersättning beräknas som 64,7 % av antagandeinkomsten. Det är Försäkringskassan som betalar ut ersättningarna.

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Arbetsgivaren kan fi bidrag för att anlita experter för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade itgärder.

Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Arbete efter 66 år

Sjuklönelagen har ingen ildersgräns. Sjukpenning betalas ut för anställda som har fyllt 66 ir – men med vissa begränsningar. För anställd som har haft sjukpen- ning i 180 dagar och har fyllt 66 ir, kan Försäkringskassan pröva fortsatt rätt till sjukpenning. Har den anställda fyllt 71 ir betalas sjukpenning ut sammanlagt i som längst 180 dagar. Anställda som har fyllt 66 ir kan inte fi sjukersättning.

Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan innebär bestämda tidpunkter för Försäkringskassans prövning av den anställdas arbetsförmiga och rätt till sjukpenning. Sjukpenningen kan bytas ut mot rehabiliteringspenning under en arbetslivsinriktad rehabilitering.

▶ Till och med dag 90 i sjukperioden prövas möjlighet att arbeta i det ordinarie arbetet, med eller utan anpassning.

▶ Frin dag 91–180 prövas arbetsförmigan mot annat arbete (även anpassat) hos arbetsgivaren.

▶ Frin dag 181 i sjukperioden ska Försäkringskassan bedöma om den anställda

Antagande inkomst

SJUKDOM

Antagandeinkomst beräknas enligt huvudregel som genomsnittet av de tre högsta irsinkomsterna under en ramtid. Ramtidens längd varierar frin fem till itta ir och beror pi personens ilder.

Rehabiliteringskedjan

Sjukdag

15–90

Sjukdag

91–180

Sjukdag

181–365

Sjukdag

366–

Den som är anställd har rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat tillfälligt arbete hos

sin arbetsgivare.

Den anställda har rätt till sjukpenning om

hen inte kan utföra nigot arbete alls hos sin arbetsgivare.

Den som är anställd och fortfarande inte kan utföra sitt arbete har rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra normalt förekommande arbete pi den vanliga arbetsmarknaden.

Det ﬁnns nigra situationer där arbetsförmigan ska fortsatta prövas mot arbetet hos arbetsgivaren.

Efter dag 365 utreder Försäkringskassan om arbetsförmigan ska bedömas mot normalt förekommande arbete. Försäkringskassan kan göra undantag.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 25

kan arbeta pi den vanliga arbetsmarknaden. Det finns nigra situationer där prövningen kan skjutas upp och arbetsförmigan kan bedömas i förhillande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Situationer kan vara:

▶ Om det är troligt (övervägande skäl) att den anställda kommer att itergi till arbetet med samma arbetstid inom ett ir (dag 365) efter sjukskrivningen.

▶ Om det finns särskilda skäl som talar för att den anställda kommer att itergi

till arbetet hos sin arbetsgivare senast dag 550.

▶ Om den anställda har en allvarlig sjukdom eller fir rehabilitering efter en olycka.

▶ Om vird eller rehabilitering har försenats pi grund av coronapandemin.

▶ Om den anställda har fyllt 63 ir.

AGS gäller för arbetare som inte kan jobba pi grund av sjukdom

eller olycksfall.

AGS kan ocksi ge ersättning vid smittbärarpenning, förebyggande sjukpenning och rehabiliteringspenning.

Vid sjukersättning gäller särskilda regler för den som anställda som har fyllt 60 ir och 11 minader. Arbetsförmigan ska bedömas mot normalt förekommande arbeten som anställd har erfarenhet av under de senaste femton iren eller mot andra lämpliga arbeten som är tillgängliga. Anställd som inte har arbetat de senaste femton iren bedöms enligt ordinarie sjukersättningsregler. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) via kollektivavtal

AGS från Afa Försäkring kompletterar sjukpenningen och aktivitets- eller sjukersättningen från Försäkringskassan när en arbetare är sjukskriven och inte kan jobba.

Villkor för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

Arbetare som är sjukskriven under en längre tid kan, frin sjukdag 15 till 360, fi ersättning genom AGS. För att ha rätt till AGS-ersättning miste den anställda

▶ ha varit anställd i 90 dagar (kvalifikationstid). Arbetaren kan räkna med tidigare anställningar tvi ir bakit i tiden, frin den dagen di din nuvarande anställning började. Hen fir även räkna tidigare anställningstid hos arbets- givare som tecknat försäkringsavtal om AGS, AGS-KL, ITP eller KTP

▶ ha varit arbetsför till minst 25 % sedan minst en vecka när försäkringen ska

träda i kraft

▶ ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd av Försäkringskassan.

När kvalifikationstid är fullgjord och försäkringsskyddet har börjat gälla si gäller försäkringen si länge anställningen kvarstir (försäkringsgrundande anställnings- tid). Men den anställda fir inte vara frinvarande frin arbetet en längre tid om inte frinvaron beror pi sjukdom, hel ledighet enligt föräldraledighetslagen eller hel ledighet med lön. Vid frinvaro frin arbetet mer än sex minader av andra orsaker si är den tiden inte försäkringsgrundande anställningstid och istället gäller reglerna om efterskydd. Om hen under frinvarotiden fir rätt till annan avtalad sjukförmin upphör rätten till AGS.

SJUKDOM

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) för arbetare

30 PBB

20 PBB

30 PBB

Sjuklön

80%

Karens- avdrag*

Dag 15–360

Aktivitets- eller sjuk- ersättning **

64,7%

Sjukpenning

72,75%

AGS

månadsersättning***

Sjukpenning

77,6%

Karens- avdrag*

Sjuklön

80%

AGS dagsersättning

12,5% eller 13,3%

Lön

AGS månadsersättning

65%

AGS månadsersättning

32,5%

20 PBB

10 PBB

Lönedelar

under 10 ppb

7,5 PBB

Dag 1–14 Dag 15–364 Dag 365–

Inom ramtid på 450 dagar

65 år

* Karensavdraget motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig arbetsvecka.

** Dagsersättning frin AGS utbetalas med 12,5 % av sjukpenning pi normalnivi (77,6 %) och 13,3 % pi fortsättningsnivi (72,75 %).

*** Minadsersättning frin AGS för lönedelar under 7,5 prisbasbelopp utbetalas frin tabell i försäk- ringsvillkor.

**** Minadsersättning frin AGS för lön över 7,5 upp till och med 20 prisbasbelopp utbetalas med 65 %

av SGI.

För lön över 20 prisbasbelopp upp till och med 30 prisbasbelopp utbetalas minadsersättning

med 32,5 % av SGI.

***** Sjukersättning utgir frin antagandeinkomsten.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 27

Ersäflning från AGS

▶ När sjukpenning är pi ca 80 % pi normalnivi (77,6 %) frin Försäkringskassan blir dagsersättningen frin AGS 12,5 % av sjukpenningen.

▶ När sjukpenning är pi ca 75 % pi fortsättningsnivi (72,75 %) blir dagsersätt- ningen 13,3 % av sjukpenningen.

▶ AGS ger ingen dagsersättning för tiden efter dag 360 i sjukperioden eller för inkomster över tio prisbasbelopp (573 000 kronor), det si kallade taket.

Vid utbetalning av aktivitets- eller sjukersättning kan AGS utbetala en minads- ersättning baserat pi den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) vid insjuknandet.

▶ För inkomstdelar upp till 7,5 prisbasbelopp (429 750 kronor) utbetalas minadsersättning frin tabell i försäkringsvillkor.

▶ För inkomstdelar mellan 7,5 och upp till 20 prisbasbelopp (1 146 000 kronor)

utbetalas minadsersättning frin AGS pi 65 % av SGI.

▶ För inkomster mellan 20 och upp till 30 prisbasbelopp (1 719 000 kronor)

utbetalas minadsersättning frin AGS pi 32,5 % av SGI.

Premiebefrielse försäkring

Premiebefrielseförsäkring innebär att premierna för tjänstepension betalas frin försäkringen istället för av arbetsgivaren frin och med dag 15 i en sjukperiod.

Bide dagsersättning och minadsersättning är skattepliktiga förminer.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda gör en ansökan om AGS undersöker Afa Försäkring om det finns rätt till premiebefrielse. Den försäkringen är kopplad till tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänste- pension som arbetsgivaren skulle betalat in om den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Läs mer om PBF i kapitel om pension pi sidan 63.

Efterskydd för AGS

Om anställningen upphör eller vid längre tids frinvaro frin arbetet kan försäk- ringen fortsätta att gälla under viss tid. Sidan tid kallas för efterskyddstid och gäller som längst i 720 kalenderdagar. För att detta ska gälla miste den försäkra- de ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Om den anställda fir sjukpenning under tiden med efterskydd förbrukas inte nigra efterskyddsdagar. Efterskyddet upphör om hen inte varit anmäld till Arbetsförmedlingen inom tre minader.

Efterskyddet upphör om den anställda

▶ har varit anställd i sammanlagt 180 dagar hos arbetsgivare som inte tecknat AGS

▶ fir rätt till i huvudsak motsvarande förminer pi annat sätt

▶ lämnar sin anställning utan att följa avtalad uppsägningstid.

Arbete efter 66 år

AGS gäller som längst till och med minaden innan den anställda fyller 66 ir.

Rehabiliteringsstöd – stöd till arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsgivaren kan fi ekonomisk ersättning för upp till hälften av sina kostnader när en arbetare genomgir förebyggande insatser eller arbetslivsinriktad rehabili- tering för bide psykiska och fysiska besvär. Arbetsgivaren ansöker om stödet hos Afa Försäkring.

SJUKDOM

Checklista – Sjukdom

Vad ska den anställda tänka på vid sjukdom? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som den anställda behöver göra vid kortare och längre sjukdom.

▶ Lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren efter sju dagar.

▶ Ansöka om AGS dagsersättning hos Afa Försäkring vid sjukskrivning längre än 14 dagar.

▶ Ansöka om aktivitets- eller sjukersättning om arbetsoförmigan bedöms vara bestiende eller stadigvarande. Olika regler och ildersgränser gäller.

▶ Ansöka om minadsersättning frin AGS hos Afa Försäkring om aktivitets- eller sjukersättning har beviljats.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 29

Arbetsskada

ARBETSSKADA

Arbetsskadeförsäkring enligt lag

Den som skadar sig i jobbet kan få ersättning från den allmänna arbetsska- deförsäkringen.

Vem omfaflas av arbetsskadeförsäkringen?

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Alla som jobbar omfattas av arbetsskadeförsäkringen, bide de som är tillsvidare- anställda och de som har en tillfällig anställning. Dessutom omfattas den som studerar inom ett arbetsomride och utsätter sig för risk under dessa studier.

Vad är en arbetsskada?

▶ Olycksfall – om den anställda rikar ut för en olycka och skadar sig i jobbet.

▶ Färdolycksfall – om den anställda rikar ut för ett olycksfall pi väg till eller frin arbetsplatsen.

▶ Arbetssjukdom – om den anställda har blivit psykiskt eller fysiskt sjuk pi grund av jobbet.

▶ Sjukdom som är framkallad genom smitta i vissa fall.

Så ersäfler den allmänna arbetsskadeförsäkringen

Vid arbetsskada eller arbetssjukdom utreder Försäkringskassan om den anställda har rätt till ersättning. Vid godkänd arbetsskada kan Försäkringskassan lämna ersättning för:

▶ inkomstförlust

▶ sjukvird utanför Sverige

▶ tandvird.

Arbetsskadelivränta

▶ vid dödsfall

▶ särskilda hjälpmedel (till exempel kryckor och proteser)

1/15

Om en anställd gir miste om inkomst pi grund av en arbetsskada kan hen fi ersättning i form av livränta. Ersättningen kan beviljas när skadan medför varaktig inkomstförlust som bedöms föreligga minst ett ir framit i tiden. För att en livränta ska kunna beviljas krävs att inkomsten minskar med minst en femtondel (1/15) av tidigare inkomst. Inkomstförlust miste ocksi vara minst en fjärdedel av prisbasbeloppet per ir. Ytterligare ett krav är att det bedöms vara arbetet som orsakat arbetsskadan och efterföljande besvär. Taket för arbetsskadelivräntan är 7,5 prisbasbelopp.

Rätten till arbetsskadelivränta är en separat förmin som inte är beroende av om sjukersättning eller aktivitetsersättning är beviljad. De kollektivavtalade sjukförsäkringarna kan piverkas vid beviljad arbetsskadelivränta pi grund av samordning. Arbetsskadelivräntan är pensionsgrundande för allmän pension.

Livräntan kan minskas eller dras in om inkomsten efter skadan förbättras eller om arbetsförmigan har förbättrats. I det här fallet betyder förbättrad arbetsför- miga att det bedöms möjligt för personen att skaffa ett arbete med lika inkomst som innan skadan. För att fi livränta miste hen ansöka om ersättning hos Försäkringskassan. Livränta betalas normalt ut längst till och med minaden

För att en livränta ska kunna beviljas krävs att inkomsten minskar med minst en femtondel av tidigare inkomst.

innan hen fyller 66 ir. Om anställd rikar ut för arbetsskada efter att hen har fyllt 66 ir kan livränta betalas ut frin 2023 som längst till och med minaden innan hen fyller 69 ir.

Arbetsskadeförsäkring vid dödsfall

Om en anställd dör pi grund av en arbetsskada kan anhöriga fi ersättningar genom arbetsskadeförsäkringen:

▶ begravningshjälp

▶ ersättning till familj i form av: omställningslivränta till make, maka, eller sambo, förlängd omställningslivränta och livränta till barn.

När arbetsgivaren

fir veta att en anställd har skadat sig är hen skyldig att anmäla detta.

Vid dödsfall som har orsakats av en arbetsskada behöver anhöriga lämna in en ansökan till Pensionsmyndigheten som prövar om rätt till begravningshjälp och annan ersättning finns.

Skyldighet afl anmäla en arbetsskada

När anställd har skadat sig ska hen anmäla det till skyddsombudet och sin arbetsgivare. Arbetsgivaren ska sedan anmäla arbetsskadan pi Arbetsmiljö- verkets och Försäkringskassans gemensamma sajt xxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Arbetsgivaren intygar att den skadade är anställd. Den skadade har även rätt att lämna kompletterande information till arbetsgivarens anmälan.

Den anställda ansöker om ersäflning

Den anställda ansöker om ersättning för kostnader som orsakats till följd av arbetsskada och ersättning vid förlorad arbetsinkomst (livränta) pi forsakrings- xxxxxx.xx. Det är Försäkringskassan som bedömer om det är en arbetsskada och rätten till ersättning.

Preskription

En försäkrad kan fi livränta sex ir tillbaka frin ansökningstillfället.

Smifla

Det finns en förteckning över vilka smittsamma sjukdomar som räknas som arbetsskador. För att en smittsam sjukdom ska räknas som arbetsskada stir det i förordningen att den anställda ska ha fitt smittan:

▶ vid ett laboratorium där den anställda arbetar med smittämnet

▶ genom arbete pi sjukvirdsinrättning genom arbete med behandling, vird eller omhändertagande av smittförande person

▶ vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.

Samhällsfarlig smitta omfattas av arbetsskadeförsäkringen oavsett vilket yrke och vilka arbetsuppgifter hen har smittats i. Läs mer i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

COVID-19

Covid-19 är en smittsam sjukdom som kan orsaka arbetsskada. Det finns en förteckning över vilka smittsamma sjukdomar som räknas som arbetsskador. Covid-19 finns i den förteckningen frin och med den 25 april 2020 och gäller även för skador som inträffade tidigare än 25 april.

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

via kollektivavtal

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) kan ge ersättning om den anställda råkar ut för en arbetsskada i jobbet.

När gäller Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)?

Samtliga anställda omfattas av TFA frin och med första anställningsdagen, oberoende av arbetstidens omfattning. För att fi ersättning genom Trygghetsför- säkring vid arbetsskada (TFA) gäller att skadan ska ha orsakats av nigot av följande:

ARBETSSKADA

Dag 1

Samtliga anställda omfattas av TFA frin och med första anställningsdagen, oberoende

▶ Olycksfall i jobbet.

▶ Färdolycksfall – olycksfall pi väg till eller frin arbetsplatsen om inte trafikförsäkrat fordon är inblandat.

▶ Arbetssjukdom som varar i minst

180 dagar.

▶ Sjukdom framkallad genom smitta.

av arbetstidens omfattning.

Arbetssjukdomen ska även vara godkänd av Försäkringskassan eller finnas i

ILO-listan nr 121. TFA-avtalet har förändrats vid olika tillfällen och det är datumet för skadan eller visandedatum som styr vilka försäkringsvillkor som gäller.

Olika ersäflningar från TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) gäller för alla anställda. Den anställda kan fi ersättning frin TFA även om hen inte har fitt ersättning frin Försäkringskas- san. TFA kan ge den anställda olika ersättningar i samband med en arbetsskada:

▶ För hela inkomstförlusten vid sjukskrivning som uppstir pi grund av ett olycksfall eller arbetssjukdom. Vid godkänd arbetsskada kan ersättning lämnas frin första dagen i sjukskrivningsperioden.

▶ För kostnader, till exempel ersättning för läkarvird, läkemedel och sjukgymnastik.

▶ För fysiskt och psykiskt lidande av övergiende natur (sveda och värk).

▶ För bestiende fysiska och psykiska besvär.

▶ När ärr och andra utseendemässiga följder uppkommit vid skada.

▶ Förlust av tand.

Om den anställda dör till följd av arbetsskadan kan TFA ge ersättning för begrav- ningskostnader och förlust av underhill. Den kan ocksi ge ersättning för en nära anhörigs personskada. Med det menas att en nära anhörig kan fi ersättning för psykisk chock till följd av dödsfallet.

Ansökan om ersäflning

Den anställda anmäler arbetsskadan och söker ersättning pi xxxxxxxxxxxxx.xx. Arbetsgivaren ska bekräfta anställningen. Den anställda kan följa ärendet genom att logga in pi Afa Försäkring.

Arbetssjukdom

Innebär att ha blivit psykiskt eller fysiskt sjuk pi grund av jobbet.

Nära anhöriga

Som nära anhöriga räknas makar, registrerade partner, sambor, barn och föräldrar.

Om en anställd drabbas av ett olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjukvirdskostnader. Hen kan ocksi fi ersättning för till exempel proteser och skadade glasögon.

Vid olycka pi arbetsplatsen med ett trafikförsäkrings- pliktigt fordon inblandat, ska i första hand anmälan göras till trafikförsäkringsbolaget.

För smitta vid olycksfall, till exempel stick i fingret, gäller reglerna för olycksfall

i arbetet.

Efterlevande ska kunna fortsätta ha samma levnads- standard om en nära anhörig dör pi grund av en arbets- skada. Därför kan efterlevan- de fi ersättning för den inkomst som gir förlorad vid dödsfall.

Färdolycksfall där trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat omfattas inte av försäkringen. Ersättning ska i stället sökas frin fordonets trafikförsäkring. Försäk- ringen kan täcka inkomstförluster som inte täcks av arbetsskadelivränta.

Ersäflning under akut sjukdomstid

Vid olycksfall inträffade efter den 1 april 2012 kan ersättning, enligt skadestinds- rättsliga regler, ges för hela inkomstförlusten frin dag ett. För olycksfall inträffade före detta datum gäller andra regler.

För arbetssjukdom kan den anställda fi ersättning för hela inkomstförlusten frin dag ett. Arbetssjukdomen ska vara godkänd av Försäkringskassan eller ska finnas i ILO-listan nr 121 och kvarsti i 180 dagar. För arbetssjukdomar med visandedag innan den 1 januari 2019 gäller att villande ska visas för att inkomst- förlusten under tid med sjuklön och sjukpenning ska ersättas.

Vid färdolycksfall fir den anställda ingen inkomstersättning frin TFA under akut sjukdomstid. Däremot lämnas ersättning för framtida inkomstförlust. För olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjuk- virdskostnader eller kostnader för vid olycksfallet skadade kläder, glasögon och liknande. Är den anställda sjukskriven pi grund av en olycka, kan hen fi ersätt- ning för sveda och värk frin första dagen.

Smifla

Enligt TFA-villkoren räknas smitta som arbetssjukdom. För att räknas som smittsam sjukdom ska besvären kvarsti i minst 180 dagar och finnas med i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskade- skydd. Den anställda ska ha smittats pi nigot av följande sätt:

▶ vid ett laboratorium där den anställda arbetar med smittämnet

▶ genom arbete pi sjukvirdsinrättning, eller genom annat arbete med behand- ling, vird eller omhändertagande av smittförande person

▶ vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.

Samhällsfarlig smitta omfattas av arbetsskadeförsäkringen oavsett vilket yrke och vilka arbetsuppgifter den anställda har smittats i. Läs mer i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

Ersäflning vid bestående arbetsoförmåga

Om arbetsskadan innebär bestiende invaliditet och därför minskad eller ingen inkomst, kan den anställda fi kompletterande ersättning frin TFA, sivida detta inte ersätts frin Försäkringskassan eller annat hill. Ersättningen utbetalas antingen som engingsbelopp eller livränta. Engingsbeloppet är 40 % skattefritt och 60 % skattepliktigt. Livräntan är skattepliktig.

Ersäflning vid invaliditet

Som arbetsskadad kan den anställda fi ersättning för lyte eller annat stadig- varande men. Lyte är en utseendemässig förändring, till exempel ärr eller en haltande ging. Det kan även vara en amputation, det vill säga förlust av kropps- del. Begreppet ”annat stadigvarande men” avser en bestiende funktionsnedsätt- ning. Hit räknas förlust eller nedsättning av syn, hörsel, lukt eller smak. Det kan ocksi handla om svirighet att röra sig eller smärtor vid vissa rörelser.

Ersättningen beräknas enligt skadestindsrättsliga regler. Utgingspunkten är den medicinska invaliditetsgraden som bedöms bli bestiende för framtiden. Även ilder och om den skadade har itergitt i arbete piverkar ersättningen. Exemplen i diagrammet gäller skador frin 1 januari 2002 där den skadade inte har itergitt i

ARBETSSKADA

arbete. Om den skadade har itergitt i arbete blir beloppen högre. För att se aktuella belopp, se tabellerna pi xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx. Ersättningen är skattefri.

Ersäflning för särskilda olägenheter

Om arbetsskadan tydligt piverkar den drabbade i vardagen kan den anställda fi ersättning för särskilda olägenheter utifrin individuell bedömning utöver den summa som visas i diagram om exempel av ersättningsbelopp frin TFA.

Framtida merkostnader

Om skadan medför merkostnader för framtiden kan den anställda fi ersättning frin TFA i form av livränta eller engingsbelopp. Denna ersättning är skattefri och ska täcka kostnader som inte ersätts frin annat hill.

Ersäflning vid dödsfall

En grundtanke är att efterlevande ska kunna fortsätta ha samma levnadsstan- dard om en nära anhörig dör pi grund av arbetsskada. Därför kan efterlevande fi ersättning för del av den inkomst som gir förlorad. Förlust av underhill samord- nas med efterlevandeersättning frin den allmänna arbetsskadeförsäkringen i Socialförsäkringsbalken (SFB). Nära anhöriga kan ocksi fi ersättning för till exempel begravningshjälp och förlust av underhill, som inte ersätts frin annat hill. Detta samordnas med Avtalsgrupplivförsäkring (AGL). Efterlevande som stod den döda särskilt nära kan ocksi ha rätt till ersättning för egen personskada, psykiskt lidande.

Exempel på ersäflningsbelopp från TFA*

2 500 000

2 178 300

2 000 000

1 693 300

1 500 000

1 359 900

25 ir

50 ir

60 ir

1 000 000

kr 420 500

500 000

60 000 47 200

kr kr

38 400

Medicinsk invaliditet 99 %

Medicinsk invaliditet 50 %

Medicinsk invaliditet 5 %

* Diagrammet gäller skador frin 1 januari 2002 där den skadade inte har itergitt i arbete.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024

523 700

674 100

Värdesäkring

Den livränta som den drabbade fir via TFA är värdesäkrad enligt lagen om ändring av skadestindslivräntor. Livräntorna räknas om vid varje irsskifte.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda gör en ansökan till TFA hos Afa Försäkring ansöks samtidigt om premiebefrielse. Den försäkringen är kopplad till den tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepension som arbetsgivaren skulle betalat in om den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Läs mer om premiebefrielse i kapitel om pension pi sidan 63.

Arbete efter 66 år

TFA gäller om en anställd rikar ut för en arbetsskada, oavsett ilder.

Efterskydd för Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

Arbetssjukdom som visar sig efter anställningens slut och innan fyllda 66 ir kan omfattas av efterskydd. Undantag gäller cancersjukdom orsakad av asbestarbete. Vid denna sjukdom, som visar sig före 1 januari 2019 ska hen inte ha fyllt 75 ir. Vid sjukdom som visar sig efter det datumen finns ingen ildersgräns.

Preskription

Olika preskriptionsregler finns gällande olika ersättningar. Läs mer i villkoren för

TFA.

ARBETSSKADA

ILO-konventionen

– förteckning över yrkessjukdomar

ILO-konventionen är en lista över yrkessjukdomar som är skapad av den Internationella arbetsorganisa- tionen (ILO). Afa Försäkring kan besluta om TFA-ersättningar gällande dessa sjukdomar eller diagnoser utan att Försäkringskassan beslutat om arbetssjukdom.

TABELL 1

Förteckning nr 121 över yrkessjukdomar (reviderad 1980).

YRKESSJUKDOMAR ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*

1 Pneumokonioser orsakade av fibrosframkallande mineral- partiklar (silikos, antrakosilikos, asbestos) och silikotuberkulos förutsatt att silikos i väsentlig grad orsakat arbetsoförmiga eller döden.

Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.

2 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av hirdmetalldamm. -"-

3 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av damm av bomull (byssinos), xxx, hampa eller sisal.

-"-

4 Astma orsakad av sensibiliserande eller irriterande ämnen som kan ge dessa effekter och som förekommer i arbets- processen.

-"-

5 Extrinsic allergisk alveolit och sviter därav orsakade av inandning av organiska dammpartiklar (enligt bestämmelser i landets lagstiftning).

-"-

6 Sjukdomar orsakade av beryllium eller giftiga föreningar därav. -"-

7 Sjukdomar orsakade av kadmium eller giftiga föreningar därav. -"-

8 Sjukdomar orsakade av fosfor eller giftiga föreningar därav. -"-

9 Sjukdomar orsakade av krom eller giftiga föreningar därav. -"-

10 Sjukdomar orsakade av mangan eller giftiga föreningar därav. -"-

11 Sjukdomar orsakade av arsenik eller giftiga föreningar därav. -"-

12 Sjukdomar orsakade av kvicksilver eller giftiga föreningar därav. -"-

13 Sjukdomar orsakade av bly eller giftiga föreningar därav. -"-

14 Sjukdomar orsakade av fluor eller giftiga föreningar därav. -"-

15 Sjukdomar orsakade av koldisulfid. -"-

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 37

YRKESSJUKDOMAR ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*

16 Sjukdomar orsakade av toxiska halogenderivat av alifatiska eller aromatiska kolväten.

-"-

17 Sjukdomar orsakade av bensen eller dess giftiga homologer. -"-

18 Sjukdomar orsakade av giftiga amino- och nitroderivat av bensen eller dess homologer.

-"-

19 Sjukdomar orsakade av nitroglycerin eller andra estrar av salpetersyra.

-"-

20 Sjukdomar orsakade av alkoholer, glykoler eller ketoner. -"-

21 Sjukdomar orsakade av kvävande gaser: kolmonoxid, cyanväte eller toxiska föreningar därav, svavelväte.

-"-

22 Hörselnedsättning orsakad av buller. -"-

23 Sjukdomar orsakade av vibrationer (rubbningar i muskler, senor, ben, leder, perifera blodkärl eller perifera nerver).

-"-

24 Sjukdomar orsakade av arbete i komprimerad luft. -"-

25 Sjukdomar orsakade av joniserande strilning. Allt arbete som medför exponering för

joniserande strilning.

26 Hudsjukdomar orsakade av fysiska, kemiska eller biologiska faktorer som inte tagits upp under andra rubriker.

Allt arbete som medför exponering för den aktuella risken.

27 Primär hudcancer orsakad av tjära, beck, mineralolja, antracen eller föreningar, produkter eller rester av dessa substanser.

-"-

28 Lungcancer eller mesoteliom orsakade av asbest. -"-

29 Infektions- eller parasitsjukdomar förvärvade i yrkesarbete som medför särskilt stor risk för smitta.

A Hälsovirds- och laboratoriearbete.

B Veterinärarbete.

C Hantering av djur, djurkroppar, delar av djurkropp och handelsvaror som kan ha blivit kontaminerade av djur, djur- kroppar eller delar av djurkroppar.

D Annat arbete som medför särskilt stor risk för kontaminering.

* När den här förteckningen tillämpas tas hänsyn till exponeringens art och grad.

ARBETSSKADA

Checklista – Arbetsskada

Vad ska en anställd som skadat sig i jobbet göra? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera den anställda om som gäller vid arbetsskada.

▶ Anmäla arbetsskadan till arbetsgivaren samt sök ersättning hos Afa Försäkring genom att logga in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Ansöka om ersättning frin Försäkringskassan pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Anmäla till fordonets trafikförsäkring om olyckan har skett med ett trafikförsäkringspliktigt fordon.

▶ Uppsöka sjukvirdsinrättning i direkt samband med olycksfallet. Viktigt att skadorna dokumenteras.

▶ Ansöka om ersättning hos Försäkringskassan för eventuella kostnader för tandvird, hjälpmedel eller kostnader för sjukvird utomlands som har uppkommit i samband med en arbetsskada.

▶ Logga in pi xxxxxxxxxxxxx.xx. för att följa ärendet.

▶ Vänta pi besked frin Afa Försäkring om eventuell ersättning för till exempel inkomstbortfall, mer- kostnader eller fysiskt och psykiskt lidande av övergiende natur.

▶ Läsa mer om arbetsskador pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) gäller oavsett ilder.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 39

Kompetens och omställning

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Offentligt omställningsstudie- stöd och arbetslöshets- försäkring enligt lag

Från 1 oktober 2022 gäller nytt regelverk som ger utökad rätt till omställnings- studiestöd. Arbetslöshetsförsäkringen är oförändrad.

Omställningsstudiestöd från CSN

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring pi xxxxxxxxx.xx.

▶ xxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxx.xx.

Omställningsstudiestödet hanteras av CSN. Den anställda kan fi omställnings- studiestöd motsvarande maximalt 44 veckor heltidsstudier. Längre tid vid deltid. Deltidsstudierna ska vara pi minst 20 % under minst en vecka. Gäller under anställning samt vid uppsägning vid arbetsbrist, sjukdom eller när tidsbegränsad anställning upphör. Omställningsstudiestödet hanteras av CSN och bestir av ett bidrag och ett lin. Läs mer pi xxx.xx.

▶ Bidraget ersätter 80 procent av inkomsten upp till ett tak pi 4,5 inkomstbas- belopp per ir (det motsvarar 28 575 kronor per minad), vilket ger som mest 5 275 kronor per vecka, före skatt.

▶ Maxbelopp för linet är 3 426 kronor per vecka.

Villkor för omställningsstudiestöd

▶ Bidraget kan fis frin 27 till och med iret den anställda fyller 62 ir. Frin iret hen fyller 61 ir kan hen fi bidrag i max 10 veckor. Linet kan fis till och med iret hen fyller 60 ir.

▶ Utbildningen miste stärka den anställdas ställning pi arbetsmarknaden utifrin arbetsmarknadens behov.

▶ Aktualitetsvillkor innebär att den anställda behöver ha en aktuell anknytning till arbetsmarknaden. Det betyder att den anställda behöver ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 12 minader av de senaste 24 minaderna.

▶ Etableringsvillkor innebär att den anställda behöver vara väl etablerad pi arbetsmarknaden. Det betyder att den anställda miste ha arbetat i genom- snitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 96 minader (8 ir) inom de senaste 14 iren. Den anställda kan räkna in tid hen har arbetat tidigast frin iret hen fyllde 19 ir, förutsatt att arbetet varit huvudsyssla under den här tiden. Även annan tid kan jämställas med förvärvsarbete under högst 24 minader. Exempel pi sidan tid är föräldraledighet.

▶ Yttrande till CSN. Innan CSN fattar beslut om den anställda ska fi omställ- ningsstudiestöd har den omställningsorganisation som hen tillhör möjlighet att yttra sig. I yttrandet görs en bedömning om utbildningen förväntas stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarknaden. CSN ska lägga särskild vikt vid yttrandet när de fattar sitt beslut.

Villkor

Aktualitets- och etablerings- villkor miste uppfyllas för att ha rätt till offentligt omställ- ningsstudiestöd.

Ersäflning från Arbetslöshetskassan

Det finns 24 a-kassor i Sverige och de flesta har bildats av de fackliga organisa- tionerna. Vanligtvis är det arbetet eller verksamhetsomridet som avgör vilken a-kassa som den anställda har rätt att tillhöra. Inspektionen för arbetslöshets- försäkring (IAF) har tillsyn över arbetslöshetskassorna. Bland de 24 a-kassorna

finns Alfa-kassan. Förutom att administrera den inkomstbaserade ersättningen, administrerar Alfa-kassan och betalar ut grundersättning till de som inte är anslutna till nigon a-kassa.

INKOMSTBASERAD ERSÄTTNING

Den anställda har rätt till ersättning baserad pi inkomst om hen

▶ varit medlem i en a-kassa minst tolv minader

▶ uppfyllt arbetsvillkoret (se nedan).

GRUNDERSÄTTNING

Grundersättning betalas ut till den som har fyllt 20 ir och uppfyller ett arbetsvill- kor, men inte medlemsvillkoret. Grundersättningen som motsvarar heltid är max 520 kronor per dag och utbetalas av den a-kassa som personen är medlem i.

Villkor för ersäflning från a-kassan

För att fi ersättning frin arbetslöshetsförsäkringen miste hen uppfylla bide grundvillkoren och arbetsvillkoret.

GRUNDVILLKOR

▶ Xxxxx arbeta minst tre timmar varje arbetsdag, i genomsnitt minst 17 timmar i veckan.

▶ Vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

▶ Sti till arbetsmarknadens förfogande.

ARBETSVILLKOR

▶ Under de senaste tolv minaderna ha arbetat minst sex minader och minst 60 timmar per minad.

▶ Alternativt under de senaste tolv minaderna ska ha arbetat 420 timmar under en sammanhängande tid av sex minader, under minst 40 timmar varje minad.

MEDLEMSVILLKOR

För att fi inkomstbaserad ersättning miste hen dessutom uppfylla ett medlems- villkor. Medlemsvillkoret kräver att hen miste ha varit medlem i a-kassan i minst tolv minader.

300

Den som har rätt till arbets- löshetsersättning kan fi detta under 300 ersättningsdagar.

ÖVERHOPPNINGSBAR TID

Den tid som arbetsvillkoret ska vara uppfyllt under tolvminadersperioden kan förlängas. Detta kallas för överhoppningsbar tid. Arbete som ligger längre än tolv minader tillbaka i tiden kan därför räknas med i arbetsvillkoret. Exempel pi tid som kan hoppas över är sjukdom, tid med föräldrapenning och avslutade heltids- studier. Tiden som kan hoppas över är begränsad till fem ir.

SÅ LÄNGE GES ERSÄTTNING

Den som har rätt till arbetslöshetsersättning kan fi detta under 300 ersättnings- dagar. Om hen har barn som är under 18 ir dag 300, fir hen automatiskt ytterligare 150 dagar. Ersättningsperioden med arbetslöshetsersättning inleds alltid med sex

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

karensdagar. Därefter fir hen ersättning för högst fem dagar per vecka. Ersätt- ningen är en skattepliktig inkomst och pensionsgrundande för allmän pension. A-kassan gäller fram till det att den anställda har uppnitt 65 irs ilder.

ERSÄTTNINGSNIVÅER – DEN INKOMSTBASERADE ERSÄTTNINGEN

Den som är medlem i en a-kassa och uppfyller grund-, arbets- och medlems- villkoret kan ha rätt till inkomstbaserad ersättning. Storleken pi dagpenningen beror pi den inkomst den anställda hade innan hen förlorade jobbet. Frin 2023 gäller a-kassan fram till det att den anställda har fyllt 66 ir.

▶ Dag 1–100 är ersättningsnivin 80 %, som högst 1 200 kronor i dagpenning.

▶ Dag 101–200 fir personen 80 % av sin tidigare inkomst, som högst 1 000 kronor i

66 år

dagpenning.

▶ Dag 201–300 fir personen 70 % av sin tidigare inkomst, som högst 1 000 kronor i

dagpenning.

▶ Efter dag 300 erbjuds den som är arbetslös att delta i jobb- och utvecklings- garantin, di aktivitetsstöd betalas ut med 65 % av tidigare framräknad xxx- xxxxxxx.

▶ Den som har barn under 18 ir dag 300, fir ytterligare 150 dagar i sin ersätt- ningsperiod. Nivin pi ersättningen fortsätter med 70 % av tidigare inkomst. Därefter gäller jobb- och utvecklingsgarantin med ersättningsnivin 65 % av tidigare framräknad dagpenning.

▶ För den som är arbetslös efter dag 450 respektive dag 300 prövas det pi nytt om hen uppfyller villkoren för en ny period.

Omställningspension och änkepension minskar inte dagpenningen. Privat pensions- försäkring som inte har anknytning till förvärvsarbetet medför inte heller nigon minskning av dagpenningen.

Har pension och blir arbetslös

För den som fir utbetalning av sin tjänstepension eller gör förtida uttag av sin allmänna pension drar a-kassan av pensionsbeloppet frin ersättningen. Det gäller även om hen bara tar ut sin premiepension.

Frin 2023 gäller a-kassan fram till det att den anställda ha fyllt 66 ir. Efter det avslutas medlemskapet automatiskt.

Samhall AB

För Samhall AB, eller dotterbolag till detta bolag gäller endast Kollektivavtal om omställning.

Kompetens och omställning via kollektivavtal

Olika villkor gäller för anställda som omfattas av huvudavtal eller Kollektiv- avtal om omställning.

Kompetens och omställning via kollektivavtal

Fremia och LO har antagit tvi kollektivavtal som ger kompetensstöd under anställ- ning och omställningsstöd vid uppsägning. De heter Huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd respektive Kollektivavtal om omställning. För Samhall AB, eller dotterbolag till detta bolag gäller endast Kollektivavtal om omställning. Avtalsparterna har bildat en stiftelse, Kollektivavtalsstiftelsen Omställning CIKO, som verkställer och administrerar bida avtal om kompetens- och omställningsstöd mellan Fremia och LO. CIKO hanterar även de ekonomiska ersättningarna Avgingsbidrag (AGB) och Omställningsersättning (OSE).

Kompetensstöd från CIKO

Kompetensstöd är ett samlingsnamn för det stöd som omställningsorganisationen CIKO kan erbjuda för att kunna stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarknaden. Den anställda som omfattas av huvudavtal, utöver omställ- ningsstudiestödet hen fir via CSN, kan även fi följande kompetensstöd frin CIKO:

▶ Kompletterande kollektivavtalat studiestöd som fyller ut omställningsstudie- stödets bidragsdel upp till 80 % av inkomsten upp till 5,5 inkomstbasbelopp (419 100 kronor) per ir. Det motsvarar en minadslön pi 34 925 kronor. Om den anställda har en högre inkomst än si fyller det kompletterande omställnings- studiestödet ut upp till 65 % av inkomsten upp till ett tak pi 12 inkomstbas- belopp (914 400 kronor) per ir. Det motsvarar en minadslön pi 76 200 kronor. Gäller för maximalt 44 veckor heltidsstudier eller längre tid vid deltidsstudier. För att kunna beviljas kompletterande studiestöd ska den anställda ha bevil- jats omställningsstudiestöd frin CSN. Dessutom ska bide aktualitets- och etableringsvillkor uppfyllas.

▶ Kortvarigt kollektivavtalat studiestöd kan beviljas och betalas ut för utbildningar som är kortare än en studievecka. Utbildningen ska bedömas kunna stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarknaden. Stödet är 70 % av den anställdas minskade arbetsinkomst upp till ett tak pi 12 inkomstbasbelopp per ir. Det motsvarar en minadslön pi 76 200 kronor. Bide aktualitets- och etableringsvillkor behöver uppfyllas.

▶ Köpt utbildning eller validering för den anställda eller uppsagda. CIKO kan, under vissa förutsättningar, bekosta kursavgifterna.

▶ Individuell ridgivning och vägledning.

Om den anställda omfattas av Kollektivavtal om omställning, innehiller kompe- tensstödet endast ridgivning och vägledning.

VILLKOR FÖR KOMPETENSSTÖD

Följande villkor ska uppfyllas för att kompetensstöd ska gälla:

▶ Aktualitetsvillkor, innebär att den anställda behöver ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 12 av de senaste 24 minaderna. Arbetet ska ha varit huvudsyssla under kvalifikationstiden.

▶ Etableringsvillkor, innebär att den anställda miste ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 96 minader (8 ir) inom en ramtid om 14 ir, beräknat tidigast frin att den anställda fyllde 19 ir. Arbetet under den här tiden ska ha varit huvudsyssla. Även annan tid kan jämställas med förvärvsarbete under högst 24 minader. Exempel pi sidan tid är föräldraledighet.

Etableringsvillkor gäller bara för de ekonomiska studiestöden det vill säga för kompletterande och kortvarigt studiestöd.

Omställningsstöd från CIKO

Bida avtalen innehiller omställningsstöd och ekonomisk ersättning. Omställ- ningsstödet ska öka arbetarens möjligheter att fi ett nytt arbete samt utformas och anpassas utifrin hens behov, förutsättningar och önskemil. Gäller om anställningen upphört pi grund av arbetsbrist. Det gäller ocksi om den anställda inte kan arbeta kvar pi grund av sjukdom och inte kan utföra de arbetsuppgifter som hen är anställd för. Det ska ha konstaterats att arbetsgivaren saknar möjlig- heter att erbjuda anpassade eller alternativa arbetsuppgifter. Det finns ingen ildersgräns nedit för att fi del av omställningsstödet.

▶ Personlig jobbcoach som hjälper den anställda att hitta och söka nytt jobb och kan hjälpa i kontakter med myndigheter. Ridgivning som omfattar olika typer av tjänster och stöd som CIKO kan erbjuda när det gäller jobbsökning eller start av företag. Ridgivningen är personlig och anpassas efter den anställdas förutsättningar och önskemil. Den kan ske i en kombination av digitala och fysiska möten utifrin behov.

▶ Vägledning som är ett samlingsbegrepp som omfattar olika typer av tjänster och stöd som CIKO kan erbjuda när det gäller individuella karriärval och studievägar. Vägledningen anpassas efter den anställdas förutsättningar och önskemil och kan erbjudas siväl digitalt som fysiskt eller i kombination.

▶ Förstärkt stöd för sjuka. Stödet ska kunna ges av CIKO till den anställda som fir omställningsstöd och som har särskilda behov till följd av sjukdom. Det förstärkta stödet kan besti av exempelvis mer omfattande och intensiv ridgivning och vägledning, eller extra stöd i kontakter med myndigheter.

Stödet syftar till att hen ska kunna söka nytt arbete, starta eget företag eller studera utifrin den arbetsförmiga hen har. Stödet innefattar inte rehabilite- ringsinsatser.

▶ Köpt utbildning och validering som CIKO under vissa förutsättningar kan bekosta kursavgifter för.

VILLKOR FÖR OMSTÄLLNINGSSTÖD

▶ Aktualitetsvillkor innebär att den anställda ska ha en sysselsättningsgrad pi minst 40 % under minst 12 minader inom en ramtid av 24 minader, vid en eller flera arbetsgivare som tillhör Fremia när anställningen upphört.

▶ Vid tvist om uppsägningen har arbetaren inte rätt till omställningsstöd.

ANSÖKA OM OMSTÄLLNINGSSTÖD

Arbetsgivaren och facket kan tillsammans ansöka om omställningsstöd frin CIKO. Den anställda kan även själv ansöka om omställningsstöd vid uppsägning frin CIKO. Stödet kan pibörjas under uppsägningstiden och kan som längst pigi i 18 minader efter att anställningen upphört.

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Avtalsparterna har bildat en stiftelse, Kollektivavtalsstif- telsen Omställning CIKO, som verkställer och administrerar huvudavtal och kollektivavtal om omställning.

CIKO

Läs mer pi xxxx.xx.

Ekonomisk ersäflning

▶ AGB inom tvi ir

▶ OSE inom 18 minader

Kompleflerande arbetslöshetsersäflning vid tvist om uppsägning

Vid tvist om uppsägning kan den som omfattas av huvudavtal och som företräds som medlem i en tvist av en arbetstagarorganisation fi kompletterande arbets- löshetsersättning. Läs mer pi xxxx.xx.

Ekonomiskt stöd, AGB och OSE från CIKO

Gäller vid uppsägning pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller när tidsbegränsad anställning upphör.

▶ Avgingsbidrag (AGB) för den som omfattas av Huvudavtal om trygghet,

omställning och anställningsskydd.

▶ Omställningsersättning (OSE) för den som omfattas av Kollektivavtal om omställning.

Avgångsbidrag (AGB)

Avgingsbidrag (AGB), utbetalas i proportion till sysselsättningsgraden. Om hen blir uppsagd och iteranställd med lägre sysselsättningsgrad kan hen fi ersätt- ning för mellanskillnaden av sysselsättningsgraden mellan den tidigare och den nya anställningen. Beloppet är skattepliktigt men inte pensionsgrundande.

A-kassan minskas inte för att AGB betalas ut. AGB kan bara betalas ut en ging

under en löpande tid pi fem ir.

ERSÄTTNING FRÅN AGB

Engingsbeloppet vid heltidsarbete för 2024 är enligt följande:

▶ 40 230 kronor för alla mellan 40 och 49 ir

▶ mellan 41 890 till 56 830 kronor för ilder mellan 50 och 59 (engingsbeloppet höjs med 1 660 kronor för varje levnadsir)

▶ 58 490 kronor för alla mellan 60 och 64 ir.

VILLKOR FÖR AGB

▶ Den anställda ska ha fyllt 40 ir när anställningen upphört.

▶ Ska ha varit anställd sammanlagt i minst 50 minader under de senaste fem iren hos en eller flera arbetsgivare som varit anslutna till AGB eller omfattats av Omställningsavtal Fremia-LO. Med minad menas det 30 dagar.

Omställningsersäflning (OSE)

OSE motsvarar ett halvt inkomstbasbelopp (38 100 kronor) vid tid för ansökan och utbetalas i proportion till sysselsättningsgraden. Om hen blir uppsagd och iteranställd med lägre sysselsättningsgrad kan hen fi ersättning för mellanskill- naden av sysselsättningsgraden mellan den tidigare och den nya anställningen.

VILLKOR FÖR OSE

För OSE gäller samma krav som för det aktiva omställningsstödet. Förutom detta krävs ocksi att den anställda

▶ Den anställda ska ha fyllt 40 ir när anställningen upphört.

▶ Ska ha arbetat sammanlagt i minst 50 minader under de senaste fem iren hos en eller flera arbetsgivare eller organisationer anslutna till Fremia när anställningen upphört. Med minad menas det 30 dagar.

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Arbetaren har ingen räfl till AGB eller OSE om hen:

▶ fitt rätt till hel sjukersättning före det att anställningen avslutas

▶ har blivit iteranställd inom 90 dagar, hos samma arbetsgivare eller organisa-

tion, för AGB.

▶ har blivit iteranställd inom 30 dagar, hos samma arbetsgivare eller organisa- tion, för OSE.

▶ avböjt erbjudande om iteranställning eller annan anställning som skulle ha lett till avstängning av ersättning av a-kassa.

▶ avböjt erbjudande om anställning hos ny arbetsgivare vid verksamhetsöver-

ging. Vid särskilda skäl kan AGB-nämnden besluta om undantag.

ANSÖKA OM EKONOMISKT ERSÄTTNING

Den anställda kan tidigas ansöka om ersättning efter den sista anställningsdagen och bifoga arbetsgivarintyg för anställningar i ansökan. När det har gitt 30 alternativt 90 dagar efter den sista anställningsdagen kontrollerar CIKO om den uppsagda inte har iteranställts och om hen uppfyller villkoren för AGB eller OSE. Xxxxxxxx betalas ut den 25:e minaden efter om ansökan blir godkänt.

▶ Avgingsbidrag (AGB) ska den anställda själv ansöka om senast inom tvi ir efter att anställningen upphört. Efter den tidpunkten utbetalas ingen ersätt- ning och pigiende aktiva insatser avslutas.

▶ Omställningsersättning (OSE) ska den anställda själv ansöka om senast inom 18 minader efter att anställningen upphört. Efter den tidpunkten utbetalas ingen ersättning och pigiende aktiva insatser avslutas.

Engångsbelopp till Gemensam tjänstepension (GTP)

Den som blir uppsagd pi grund av arbetsbrist kan ha rätt till en engingspremie som betalas in till Gemensam tjänstepension (GTP) eller till Kooperationens Avtalspension KAP (som det hette innan 2019). Det är KFF-nämnden som beslu- tar hur minga minadspremier som engingsbeloppet ska vara. Arbetsgivaren ska vända sig till Pensionsvalet inom sex minader frin anställningens upphörande för att anmäla den anställda för ersättning av engingsbelopp. Om arbetsgivaren har missat det kan den anställda själv anmäla senast 24 minader efter att anställ- ningen upphörde.

VILLKOR FÖR GTP ENGÅNGSBELOPP

För att ha rätt till engingsbeloppet miste följande uppfyllas:

▶ Den som blir uppsagd ska ha hunnit tjäna in pensionsrätt i Gemensam tjänste- pension (GTP) eller Kooperationens Avtalspension KAP innan minaden för anställningens upphörande. Det ska ha gällt i minst tre ir under de senaste fem iren.

▶ Arbetsgivaren ska ha rapporterat in den anställdas löner till Pensionsvalet.

Undantag gäller om den anställda har fitt en ny anställning hos samma arbets- givare inom tre minader efter att anställningen upphört. Det gäller inte heller om hen pi grund av sjukdom har tjänat in pensionsrätt i GTP helt frin premiebefrielse- försäkring. Om den anställda blir frisk senare kan hen ha rätt till engingsbelopp.

Arbete efter 65 år

Kompetens- och omställningsstöd i bida avtalen gäller längst till och med minaden före angivna ilder i § 32 a LAS, för ir 2024 är det 69 ir.

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Checklista – Kompetens och omställning

Vad ska den anställda som blir uppsagd göra? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera den anställda om som gäller vid arbetsbrist.

▶ Arbetsgivaren och den anställda kan ansöka om omställningsstöd och ekonomisk ersättning (AGB eller OSE) hos CIKO.

▶ Ansvaret för ansökan om Avgingsbidrag (AGB) ligger pi den anställda. Ansökan ska göras hos CIKO inom 24 minader frin det datum di anställ- ningen upphörde.

▶ Ansvaret för ansökan om Omställningsersättning (OSE) ligger pi den anställda. Ansökan ska göras hos CIKO inom 18 minader frin det datum di anställningen upphörde.

▶ Arbetsgivaren ska anmäla till Pensionsvalet om engingsbelopp till GTP. Om arbetsgivaren har missat det kan den anställda anmäla själv, senast inom 24 minader, till Pensionsvalet och

KFF-nämnden.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 49

Dödsfall

DÖDSFALL

Ersättning till efterlevande enligt lag

När en nära anhörig dör kan den närstående få efterlevandepension som ett ekonomiskt stöd. Efterlevandepension är en del av det allmänna pensions- systemet och består av omställnings- och garantipension, änkepension och barnpension.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Stöd till efterlevande vuxna

▶ Omställningspension.

▶ Förlängd omställningspension.

▶ Garantipension till omställningspension.

▶ Änkepension.

OMSTÄLLNINGSPENSION

Om en make, maka eller sambo dör kan den efterlevande fi en omställnings- pension om hen inte har fyllt 66 ir. För att ha rätt till omställningspension krävs att den efterlevande var gift eller registrerad partner med den som dött och att de bott tillsammans under minst fem ir eller har virdnaden om barn som inte har fyllt 18 ir.

För att sambor ska jämställas med makar miste de ha, ha haft eller vänta gemensamt barn eller tidigare varit gifta.

FÖRLÄNGD OMSTÄLLNINGSPENSION

Efterlevande som har virdnaden om barn kan fi förlängd omställningspension. Utbetalningstiden är i grunden är tolv minader, men kan bli bide längre och kortare, beroende pi barnens ilder. Förlängd omställningspension betalas ut till och med det yngsta barnet fyller tolv ir. Har barnet fyllt tolv ir fir den efterle- vande tolv minaders förlängd omställningspension. Xxxxxx barnet 18 ir innan tolvminadersperioden fir den efterlevande förlängd omställningspension till och med den minaden barnet fyller 18 ir. Pensionen upphör när den efterlevande fyller 66 ir.

ERSÄTTNING VID OMSTÄLLNINGSPENSION

Omställningspensionen är 55 % av den dödas beräknade allmänna pension. Beräkningen görs som om hen arbetat fram till 66 irs ilder, det gäller bide efterlevandepensionen till barn och till vuxna.

GARANTIPENSION TILL OMSTÄLLNINGSPENSION

Garantipensionen är ett grundskydd som fungerar som en utfyllnad till omställ- ningspensionen. Om omställningspensionen är lägre än 10 171 kronor per minad eller 122 049 kronor per ir kan garantipension utges som komplement till omställningspensionen. Årsbeloppet 122 049 kronor motsvarar 2,13 prisbasbe- lopp.

ÄNKEPENSION ENLIGT ÖVERGÅNGSREGLER

Xxxxxxx som gifte sig före 31 december 1989 kan ha rätt till änkepension. Den som är född 1945 eller senare fir i första hand omställningspension men kan i vissa fall och pi vissa villkor samtidigt beviljas änkepension.

Efterlevande

Efterlevande är en avliden persons nära anhöriga. Som nära anhöriga räknas normalt makar, registrerade partner, sambor och barn.

Stöd till efterlevande barn

Om en förälder dör kan barn ha rätt till ekonomiskt stöd:

▶ barnpension ▶ efterlevandestöd.

Om en förälder eller bida föräldrarna dör kan barnet fi barnpension och

efterlevandestöd.

BARNPENSION

Om nigon av eller bida föräldrarna dör kan barnet fi barnpension och efter- levandestöd. Pensionen betalas ut fram tills att barnet fyller 18 ir. Om barnet gir pi grund- eller gymnasieskola blir pensionen förlängd fram till och med juni minad, det ir di barnet fyller 20 ir. Har bägge föräldrarna dött betalas barn- pension efter varje förälder.

ERSÄTTNING VID BARNPENSION

Barnpensionens storlek beror pi om den som har dött haft ett eller flera barn. Om det är flera syskon delas barnpensionens sammanlagda belopp lika mellan syskonen utifrin följande beräkningar:

▶ Barn som inte har syskon och är yngre än tolv ir fir 35 % av förälderns framtida

pension i barnpension. Om barnet har fyllt tolv ir fir det 30 %.

▶ Om det är flera barn och det yngsta syskonet är under tolv ir läggs det till 35 %

i barnpension. För de andra syskonen läggs det till 25 % per barn.

▶ Om det yngsta syskonet fyllt tolv ir läggs det till 30 % i barnpension. För de

andra syskonen läggs det till 20 % per barn.

Syskonens barnpensioner fir tillsammans bli högst 100 % av den döda förälderns framtida pension. Finns det även en vuxen som har omställningspension eller änkepension fir barnpensionerna tillsammans bli högst 80 %.

EFTERLEVANDESTÖD

Efterlevandestöd är ett ekonomiskt grundskydd för de barn som har en död förälder med en lig beräknad allmän pension. Ersättningen uppgir till 40 % av prisbasbeloppet, 1 910 kronor per minad. Om bida föräldrarna har dött är efterlevandestödet 80 % av ett prisbasbelopp (3 820 kronor per minad).

Ersättning till efterlevande via kollektivavtal

Den anställda kan välja till återbetalningsskydd. Familjeskydd ingår i tjänste- pensionen. Skyddet ger ersättning till efterlevande om hen dör.

Återbetalningsskydd inom Gemensam tjänstepension (GTP)

Om en nyanställd arbetare väljer att lägga till skyddet under den si kallade valperioden som är en minad, eller inom tolv minader i samband med en familjehändelse behöver hen inte fylla i nigon hälsodeklaration.

Detta innebär att den intjänade pensionen betalas ut till förminstagare vid dödsfall. Återbetalningsskydd omfattar vanligtvis värdet av pensionskapitalet vid dödsfallet. Återbetalningsskyddet finns kvar även efter det att tjänstepensionen har börjat betalas ut, om det inte tidigare valts bort. Skyddet kan inte läggas till, om en pensionsutbetalning har pibörjats. Läs mer i kapitlet om pension pi sidan 62.

GTP-FAMILJESKYDD

I Gemensam tjänstepension (GTP) ingir familjeskydd. Detta skydd ger totalt tvi förhöjda prisbasbelopp (117 000 kronor) per ir och betalas ut minadsvis under fem ir frin och med minaden efter dödsfallet. För att omfattas av GTP-famil- jeskydd miste den anställda ha fyllt 18 ir men inte 69 ir. Hen miste ocksi ha pibörjat en tillsvidareanställning eller visstidsanställning för att utföra arbete under minst tre minader. Läs mer i kapitlet om pension pi sidan 62.

FÖRMÅNSTAGARE FÖR GTP-FAMILJESKYDD

Förminstagare för iterbetalningsskydd och GTP-familjeskydd är i första hand, make, registrerad partner eller sambo och i andra hand barn (oavsett ilder). Om det inte finns nigon vuxen efterlevande betalas försäkringsbeloppet ut till barn som är arvsberättigade. Ordningsföljden kan ändras eller lita före detta make, registrerad partner, före detta sambo eller barn till nigon av dessa personer vara förminstagare, genom att kontakta Pensionsvalet. Saknas förminstagare görs ingen utbetalning.

DÖDSFALL

Arvsvinst

Den som inte har iterbetalningsskydd pi pensionsförsäkring fir arvsvinter, och det gör pensionen högre.

GTP

Arvsvinsten kommer frin andra försäkrade i samma ildersgrupp, som dött, och som inte heller har iterbetal- ningsskydd. Pengarna som finns kvar i försäkringarna fördelas till (ärvs av) dem som lever.

Den som har Gemensam tjänstepension (GTP) har automatiskt ett familjeskydd som betalas ut till förmins- tagare under vissa villkor.

AGL

Gäller för avtalsomride Fremia-LO.

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) är livförsäkringar som betalas ut med en- gångsbelopp om en anställd dör. Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) hanteras av Folksam.

När gäller Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)?

AGL gäller frin och med den dag som den anställda börjar jobba. Skyddet finns kvar si länge hen är anställd. Om den anställda var frinvarande när avtalet började gälla finns ändi skyddet om frinvaron inte var längre än 90 dagar. Om arbetstiden är mindre än itta timmar per vecka gäller skyddet bara om hen utfört arbete samma dag som hen dött.

Förmåner och ersäflningar

Följande förminer ingir i AGL:

▶ grundbelopp

▶ begravningshjälp.

▶ barnbelopp

Vilka ersättningar och storleken pi beloppen beror pi arbetstid, ilder och vilka efterlevande det finns. Ersättning betalas ut med ett engingsbelopp, oavsett om dödsfallet inträffar under arbetstid eller inte.

▶ Minst 16 timmar per vecka ger hel ersättning.

▶ Minst 8 timmar per vecka men mindre än 16 timmar per vecka ger halv ersättning.

Grundbelopp = högst sex prisbasbelopp (343 800 kr)

▶ Under 8 timmar per vecka ger bara begravningshjälp.

GRUNDBELOPP

Ett grundbelopp pi högst sex prisbasbelopp betalas ut till efterlevande som är förminstagare. Om det inte finns förminstagare betalas inte nigot grundbelopp ut. Grundbeloppet betalas ut med utgingspunkt frin den dödas ilder.

Om det finns barn under 17 ir reduceras inte grundbeloppet oavsett hur gammal arbetaren är vid dödsfallet. I tabellen visas den anställdas ilder vid dödsfallet samt helt och halvt prisbasbelopp som gällde vid tidpunkten för dödsfallet.

ÅLDER VID DÖDSFALLET	ERSÄTTNING I PRISBASBELOPP	HELT GRUNDBELOPP (MINST 16 TIM/V)	HALVT GRUNDBELOPP (MELLAN 8-16 TIM/V)
Under 55 ir	6,0	343 800 kr	171 900 kr
55 ir	5,5	315 150 kr	157 575 kr
56 ir	5,0	286 500 kr	143 250 kr
57 ir	4,5	257 850 kr	128 925 kr
58 ir	4,0	229 200 kr	114 600 kr
59 ir	3,5	200 550 kr	100 275 kr
60 ir	3,0	171 900 kr	85 950 kr
61 ir	2,5	143 250 kr	71 625 kr
			Tabell fortsätter pi nästa sida.

ÅLDER VID DÖDSFALLET

ERSÄTTNING I PRISBASBELOPP

HELT GRUNDBELOPP (MINST 16 TIM/V)

HALVT GRUNDBELOPP (MELLAN 8-16 TIM/V)

62 ir 2,0 114 600 kr 57 300 kr

63 ir 1,5 85 950 kr 42 975 kr

DÖDSFALL

64 eller däröver 1,0 57 300 kr 28 650 kr

BARNBELOPP

Barnbelopp betalas ut om den döda har arvsberättigat barn under 21 ir. Om make, maka, registrerad partner, sambo inte finns och inga barn, kan beloppet betalas ut till den dödas syskon som inte fyllt 21 ir. Förutsättningen är att ingen av syskonens föräldrar är i livet. Barnbelopp betalas ut med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir. Se tabellen nedan som visar barnets eller syskonets ilder vid den anställdas dödsfall samt helt och halvt prisbasbelopp som gäller vid tidspunkt för dödsfallet för 2024.

XXXXXXX ÅLDER VID ARBETARENS DÖDSFALL	ERSÄTTNING I PRISBASBELOPP	HELT BARNBELOPP (MINST 16 TIM/V)	HALVT BARNBELOPP (MELLAN 8–16 TIM/V)
Under 17 ir	2,0	114 600 kr	57 300 kr
Fyllt 17 men inte 19 ir	1,5	85 950 kr	42 975 kr
Fyllt 19 men inte 20 ir	1,0	57 300 kr	28 650 kr

BEGRAVNINGSHJÄLP

Ett dödsbo fir begravningshjälp med ett halvt prisbasbelopp, (28 650 kronor) när

försäkringsskyddet finns.

Makeförsäkring

Om en anställds make, maka, registrerad partner eller sambo dör, fir dödsboet begravningshjälp med ett halvt prisbasbelopp (28 650 kronor). Förutsättningen är att maken, makan, den registrerade partnern eller sambon själv inte omfattas av AGL eller motsvarande försäkring.

Den döda ska inte ha fyllt 69 ir, vara anställd minst 16 timmar per vecka vid dödsfallet och den efterlevande ska inte ha fyllt 70 ir vid dödsfallet. Om det finns hemmaboende barn under 17 ir betalas det ut ett barnbelopp pi ett prisbas- belopp (57 300 kronor) till varje barn.

Förmånstagare för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

Förminstagare till grundbeloppet är i tur och ordning enligt försäkringsvillkorens förminstagarförordnande:

Barnbelopp betalas ut med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir.

1. Makar, registrerad partner.

2. Sambo.

3. Barn eller barnbarn.

4. Föräldrar.

Kom ihig! Ett förmins- tagarförordnande bör vara aktuellt.

Samboförhillande ska ha varit stadigvarande och äktenskapsliknande i minst sex minader. Bida ska vara ogifta. Saknas gemensamt barn ska bida ha fyllt 18 ir. Efterlämnas bide arvsberättigade barn och sambo betalas hälften av grund- beloppet till sambon och hälften till barnen. Ordningen kan ändras genom

ändring av förminstagarförordnande, för att göra det kontakta Pensionsvalet. Förminstagarens rätt bestäms enligt svensk lag.

Beskaflning

AGL-belopp till efterlevande är fri frin inkomstskatt.

Efterskydd för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

AGL fortsätter vanligtvis att gälla när den försäkringsgrundande anställningstiden upphör. Om hen har varit anställd under minst 180 dagar gäller efterskyddet i 180 dagar (allmän efterskyddstid). Om hen inte har varit anställd i minst 180 dagar gäller efterskyddet lika minga dagar som hen varit anställd. För att räkna ut den försäkringsgrundande anställningstiden fir den anställda räkna med tidigare anställningstid som är AGL-försäkrad anställningstid hos annan arbetsgivare.

Om hen är borta frin arbetet pi grund av sjukdom, har ledighet med bibehill- na anställningsförminer eller har hel föräldrapenning under den allmänna efter- skyddstiden fir hen behilla efterskyddet.

Skyddet gäller ocksi för längre tid än sex minader under tid med hel rehabili- teringspenning pi grund av sjukdom eller olycksfall.

Om hen är arbetssökande eller har hel föräldrapenning under den allmänna efterskyddstiden behills efterskyddet, dock i högst i tvi ir.

Om hen lämnat sin anställning pi grund av sjukdom eller olycksfall gäller försäkringsskyddet i AGL tills den anställda fyllt 69 ir. Den som omfattas av AGL kan teckna AGL:s fortsättningsförsäkring hos Folksam som är försäkringsgivare för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL).

Arbete efter 65 år

AGL gäller si länge den anställda inte är frinvarande mer än 90 dagar i följd.

I villkoren för AGL har den normala slutildern höjts till 69 ir genom ändringen i LAS

§ 32 a. För anställd som har fyllt 69 ir gäller AGL-förminer si länge den anställda, intill dödsfallet, kvarstitt i avlönat arbete. AGL hanteras av Folksam.

DÖDSFALL

Checklista – Dödsfall

Checklistan tar upp vad den anställda kan göra för val och behöver tänka på. Checklistan tar också upp vad den anställda behöver tänka på om en närstående dör.

En bra hjälp för de efterlevande är xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Se över förminstagarförordnande för GTP-familje- skydd och AGL! Bör vara aktuellt, om till exempel familjeförhillandena ändras.

▶ Kan välja att lägga till eller ta bort iterbetalnings- skydd för tjänstepension. Familjeskydd ingir i GTP.

▶ Vid val av iterbetalningsskydd under den si kallade valperioden som är tre minader, eller i samband (inom tolv minader) med en familje- händelse behövs inte nigon hälsodeklaration fyllas i.

▶ Efterlevande miste anmäla dödsfallet till Pensionsvalet (blanketten ”Dödsfallsanmälan AGL”).

▶ Om dödsfallet beror pi en arbetsskada kan de efterlevande ansöka om ersättning xxxx Xxxxxxxxx- försäkring vid arbetsskada (TFA) hos Afa Försäkring.

▶ Den som är anhörig kan komma att bli kontaktad av de pensionsbolag där den som har dött hade pensionsförsäkringar eller efterlevandeskydd.

Det kan handla om information om den dödas tjänstepension eller begäran om ett si kallat dödsfallsintyg.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 57

Pension

PENSION

Pension enligt lag

Alla som har arbetat eller varit bosatta i Sverige har rätt till allmän pension. Allmän pension betalas livet ut av Pensionsmyndigheten.

Pensionsgrundande inkomst (PGI) ger pensionsräfl

I den allmänna pensionen är det livsinkomsten som styr över hur stor pensionen blir. Alla beskattningsbara arbetsinkomster samt alla ersättningar frin social- och arbetslöshetsförsäkringar ger pensionsrätt.

För att tjäna in till pensionsrätt miste den totala, irliga inkomsten överstiga 42,3 % av prisbasbeloppet (24 238 kronor). Pensionsrätten räknas frin första beskattningsbara kronan och det finns ingen nedre eller övre ildersgräns för att börja tjäna in detta.

Det är Skatteverket som avgör hur stor den pensionsgrundande inkomsten (PGI) blir. För att bestämma PGI görs ett avdrag för den allmänna pensions- avgiften som är 7 % av inkomsten. PGI kan aldrig vara högre än 7,5 inkomst- basbelopp (571 500 kronor per ir eller 47 625 kronor per min). För att fi maximal PGI miste inkomsten – före avdrag för den allmänna pensionsavgiften – uppgi till cirka 8,07 inkomstbasbelopp (614 934 kronor).

Pensionsräfl när anställd inte jobbar

Den som har smibarn, studerar eller har aktivitets- eller sjukersättning kan fi kompensation av staten. Di betalar staten in pensionsavgifter som motsvarar en fiktivt beräknad inkomst. Den fiktivt beräknade inkomsten kallas pensions- grundande belopp.

För att pensionsrätterna frin de fiktiva inkomsterna ska kunna räknas med i den framtida pensionen behövs minst fem ir med inkomster innan fyllda 71 ir. Inkomsterna ska motsvara minst tvi inkomstbasbelopp (152 400 kronor) för det aktuella iret.

Avgifter

En av grundtankarna i pensionssystemet är att pensionerna ska finansieras av arbetsgivarna och löntagarna. Finansieringen sker via arbetsgivaravgiften och den egna pensionsavgiften. Avgifterna gir till inkomstpension och premiepension.

Inkomstpension

Inkomstpension är den största delen av den allmänna pensionen. Avgiften till inkomstpensionen är 16 % av pensionsgrundande inkomst. Den anställda fortsät- ter att tjäna in den allmänna pensionen si länge pensionsgrundande inkomst finns. Alla pensionsrätter som tjänats in bildar tillsammans en pensionsbehill- ning. Inkomstpensionen följer inkomstutvecklingen och indexeras upp alltefter- som. Om pensionssystemets skulder skulle vara större än tillgingarna beslutas i stället om ett balansindex för att garantera att pengarna i systemet ska räcka.

Premiepension

Avgiften till premiepensionen är 2,5 % av pensionsgrundande inkomst. Vi kan själva välja om hur pengarna ska placeras. Görs inget val ligger pengarna kvar i det statliga förvalsalternativet AP7 Sifa.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx.

▶ Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

PGI=

Pensionsgrundande inkomst

Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft en lig eller ingen inkomst under livet.

Tidigaste uflag

Det tidigaste tidpunkten för att ta ut allmän pension är 63 ir.

Inkomstpensionstillägget

Inkomstpensionstillägget kan betalas ut som ett tillägg till allmän pension, tidigast frin 66 ir. Den som har arbetat ett lingt arbetsliv i Sverige men med lig lön kan ha rätt till inkomstpensionstillägg. Tillägget baseras främst pi storleken pi inkomstgrundade pension, men även pi hur minga ir med pensionsgrundande inkomst som har tjänats in i Sverige.

Garantipension

Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft en lig eller ingen inkomst under livet. För att fi rätt till full garantipension behövs att personen varit bosatt i Sverige under 40 ir mellan 16–66 irs ilder. Garantipensionen betalas ut samtidigt som den inkomstrelaterade allmänna pensionen dock tidigast frin 66 irs ilder.

Pensionsålder

Den som vill ansöka om inkomstpension eller premiepension eller bida, ska göra detta hos Pensionsmyndigheten. Pensionen är livsvarig och kan tas ut som hel, tre fjärdedelar, halv eller en fjärdedel. Tidigaste tidpunkten för att ta ut allmän pension är idag 63 ir. Frin 2023 har ilder för att fi garantipension, inkomstpen- sionstillägg och bostadstillägg höjts frin 65 ir till 66 ir. Riktilder, som införs 2026, är en pensionsilder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige.

Riktildern är för 2026 och 2027 bestämd till 67 ir. Allmän pension kan tas ut som tidigast tre ir före riktildern.

Allmän pension

16 %

Inkomst- pension

Arbetsgivaravgi

Egen pensionsavgi

18,5 %

av pensions-

grundande inkomst

2,5 %

Premie- pension

Gemensam tjänstepension (GTP) via kollektivavtal

För arbetare inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd heter pensionsplanen Gemensam tjänstepension (GTP).

Gemensam tjänstepension (GTP)

För arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd heter pensionsplanen Gemensam tjänstepension (GTP) och är premiebestämd. Det är Pensionsvalet som administrerar GTP. Varje minad fördelar Pensionsvalet ut premierna till pensionsbolagen som den anställda har valt för sin tjänstepension. Anställda inom GTP börjar tjäna in pensionspremier frin 22 ir, men den anställda och arbetsgivaren kan komma överens om att betala in premier till GTP tidigare.

PENSIONSMEDFÖRANDE LÖN

Det är kontant utbetald bruttolön (exklusive kostnadsersättningar) under minad- en som är pensionsmedförande och tillsammans med de val som den anställda har gjort ligger till grund för storleken pi tjänstepensionen. Med bruttolön menas till exempel lön, ersättning för obekväm arbetstid, semesterersättning, övertids- ersättning, sjuklön med mera. Vill du veta mer om vad som gäller?

Logga in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

PENSION

Premiebestämd pension

GTP

En premiebestämd pension innebär att premiens storlek är bestämd pi förhand.

Börjar gälla frin 22 ir

PENSIONSPREMIER

Storleken pi premien för Gemensam tjänstepension (GTP) är bestämd till en viss procent av den pensionsmedförande minadslönen. Premien är 4,5 % pi lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp (47 625 kronor per minad) och 30 % för lönedelar däröver. Det finns inget lönetak för premien. Inom GTP betalar arbetsgivaren in

Lön över

30 %

premien till Pensionsvalet.

Val om tjänstepension

Den anställda kan själv göra följande val för premier till sin tjänstepension:

47 625 kr

/månad

1. Sparform – traditionell försäkring eller fondförsäkring.

Lön under

4,5 %

2. Pensionsbolag – vem som ska förvalta premierna.

3. Återbetalningsskydd – att lägga till eller inte (familjeskydd ingir).

Det gir att göra nya val och omval under pigiende försäkringstid. Den anställda kan själv hantera sin tjänstepension genom att logga in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

SPARFORM – TRADITIONELL FÖRSÄKRING ELLER FONDFÖRSÄKRING

I en traditionell pensionsförsäkring är det pensionsbolaget som förvaltar och placerar pensionskapitalet. Den anställda är alltid garanterad en viss pensions- utbetalning i förhillande till inbetalda premier. Garantin kan se olika ut mellan pensionsbolagen. Om pensionsbolaget förvaltar pengarna si att det skapas överskott kan pensionen bli högre.

Den som väljer en fondförsäkring hamnar i valt pensionsbolags entréfond. Den som vill kan sedan gi vidare och välja inom pensionsbolagets erbjudna fonder.

Fondförsäkringen har ingen garanterad pensionsutbetalning och kan bli högre eller lägre än den som garanteras i traditionell försäkring.

Pensionspremie för Fremia-LO.

VALBARA PENSIONSBOLAG

Det finns ett begränsat antal pensionsbolag som är valbara och det är arbets- marknadens parter – Fremia och LO – som bestämmer vilka. De valbara pen- sionsbolagen är:

TRADITIONELL

FÖRSÄKRING OCH FONDFÖRSÄKRING

Det finns tvi former av försäkringar: traditionell försäkring och fondförsäk- ring. Skillnaden mellan dessa handlar om i vilken min den anställda själv kan piverka förvaltningen av sina pensionspengar. En annan skillnad är att med en traditionell försäkring garanterar pensionsbolaget ett minsta belopp pi den kommande pensionen.

TRADITIONELL FÖRSÄKRING FONDFÖRSÄKRING

Folksam Tjänstepension

(förvalsbolag)

Folksam LO Pension

KPA Pension

Futur

Swedbank

Pensionsvalet administrerar allt som gäller nyval, omval eller flytt av pensions- kapital. Om den anställda inte gör nigot val placeras pengarna i Folksam Tjänste- pension i en traditionell försäkring utan iterbetalningsskydd.

Den anställda kan teckna ett iterbetalningsskydd för sin tjänstepension. Det innebär att pensionskapitalet betalas ut som en minadsvis pension till familjen (förminstagare) vid dödsfall.

Familjeskydd är ett tids- begränsat efterlevandeskydd.

ÅTERBETALNINGSSKYDD

Den anställda kan teckna ett iterbetalningsskydd för sin tjänstepension. Det innebär att pensionskapitalet betalas ut som en minadsvis pension till familjen (förminstagare) när den anställda dör. Återbetalningsskyddet kostar inte nigot, men hen gir miste om insättningar frin arvsvinster och avkastning av dessa pengar. Återbetalningsskyddet finns kvar även efter det att tjänstepensionen har börjat betalas ut, om det inte tidigare valts bort. Om den anställda dör innan pensionen har börjat tas ut betalas pensionskapitalet ut till förminstagare, under fem irs tid. Om den anställda dör efter att pensionen har börjat tas ut övergir utbetalningarna till förminstagare under den avtalade utbetalningstiden men högst 20 ir sammanlagt.

Om den anställda väljer iterbetalningsskydd vid senare tillfälle än valperioden eller efter tolv minader frin en familjehändelse, krävs en godkänd hälsoprövning. De familjehändelser som räknas är giftermil, inging av samboförhillande, barna- födsel eller adoption av barn. Återbetalningsskydd kan beviljas vid senare tillfälle trots att hen har drabbats av allvarlig sjukdom. I detta fall gäller iterbetalnings- skydd för premier som betalas in efter valet av iterbetalningsskydd. Pensionsbola- get som valts för tjänstepensionen är den som är försäkringsgivare för iterbetal- ningsskydd.

GTP-Familjeskydd

Den som omfattas av Xxxxxxxx tjänstepension (GTP) har ett familjeskydd som betalas ut till förminstagare under vissa villkor. Skyddet ger totalt tvi förhöjda prisbasbelopp per ir (117 000 kronor per) som betalas ut minadsvis under fem ir frin och med minaden efter dödsfallet. För att ha rätt till GTP-familjeskydd miste den anställda ha fyllt 18 ir men inte 69 ir. Hen miste ocksi ha pibörjat en tillsvidare- eller visstidsanställning för att utföra arbete under minst tre minader. Si länge hen har en anställning, är borta frin jobbet pi grund av sjukdom, är föräldraledig (i max 13 minader), ledig för fackliga uppdrag enligt FML § 6 eller blir uppsagd och fir sjukersättning frin Försäkringskassan fortsätter skyddet att gälla.

Familjeskyddet gäller ocksi för tiden längst till 69 irs ilder om den anställda gitt i pension enligt överenskommelse och pensionspremien för GTP genom premiebefrielsen har betalats under tiden. Om hen blir uppsagd pi grund av arbetsbrist finns det efterskyddet som fortsätter gälla hela kalenderiret men alltid minst tre minader om förutsättningar för arbetsvillkoret uppfylls. Hen kan ha möjlighet att teckna en fortsättningsförsäkring inom tre minader efter att ordinarie försäkringsskyddet har upphört.

FÖRMÅNSTAGARE

Förminstagare för iterbetalningsskydd och familjeskydd är i första hand make, maka, registrerad partner, i andra hand sambo och i tredje hand arvsberättigade barn (oavsett ilder). Det gir bra att ändra ordningsföljden eller lita före detta make, registrerad partner, sambo eller tidigare sambo, barn till nigon av dessa, styvbarn eller fosterbarn bli förminstagare genom att lämna in ett nytt förmins- tagarförordnande. Saknas förminstagare görs ingen utbetalning.

Ta ut hel pension

Gemensam tjänstepension (GTP) utbetalas minadsvis frin och med den minad den anställda begär och utbetalas si länge den försäkrade lever. Begär inte hen att ta ut tjänstepensionen under den ordinarie pensionsildern 65 ir, utbetalas tjänstepensionen frin och med den minad som följer di hen uppnir 69 irs ilder. Den anställda kan välja att ta ut tjänstepensionen tidigast frin 55 irs ilder. Hen kan välja att ta ut hela tjänstepensionen pi kortare tid än fem ir före 65 irs ilder. Kravet är di att uttaget pigir till 65 irs ilder. Vid helt uttag efter 65 irs ilder är kortaste uttagstid fem ir. Viktigt att tänka pi är att utbetalningstiden inte kan ändras eller stoppa utbetalning efter att utbetalningen har pibörjats.

MÖJLIGHET ATT TA UT PENSIONEN DELVIS (PARTIELLT UTTAG)

Den anställda kan ta ut pensionen delvis frin och med minaden efter hen har fyllt 55 ir och uttaget ska pigi minst till den minad hen fyller 65 ir. Det finns krav pi att det ska finnas pensioneringssyfte. Det gir att göra ett partiellt uttag högst tre ginger. Hen kan inte ingra sig och gi upp i arbetstid igen, efter att utbetalning av det partiellt uttaget är pibörjat. Om hen fir sjukpenning eller sjukersättning frin Försäkringskassan, kan partiellt uttag göras enbart för den del som inte berörs av ersättning frin Försäkringskassan.

LIVSARBETSTIDSPENSION ELLER ARBETSTIDSPENSION

I Gemensam tjänstepension (GTP) finns ett komplement i vissa branscher som heter Livsarbetstidspension eller Arbetstidspension. Den anställda väljer själv om avsättningen ska användas till pensionspremier, betald ledighet eller kontant ersättning. Om avsättningen gir till pensionspremier ska arbetsgivaren rapportera till Pensionsvalet. Samma sak gäller för individuella överenskommelser mellan arbetsgivare och anställd. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxx.xx och i aktuellt kollektivavtal.

DELTIDSPENSION ELLER DELPENSION

Arbetsgivarföreningen Fremia och GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch (GS-facket), Fremia och Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) respektive Fremia och Industrifacket Metall (IF Metall) har överenskommit om möjlighet för deltids- pension. Avsikten med delpension är att den anställda ska kunna gi i pension i förtid. Premien betalas in som extra tillägg till ordinarie tjänstepension GTP. Parterna kan ocksi komma överens om att det ska gälla även för den som är under 22 ir. Det är Pensionsvalet som administrerar avsättningen. Läs mer om premier i aktuell kollektivavtal.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

Premiebefrielseförsäkring (PBF) betalar in premien till tjänstepension och före- kommande fall familjeskydd. Premien betalas om den anställda inte kan arbeta pi grund av sjukdom eller olycksfall och har sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- eller sjukersättning eller är föräldraledig med föräldrapenning eller graviditetspenning. Vid föräldraledighet med föräldrapenning betalas premien under högst 13 minader per födsel.

Premiebefrielse gäller även de som är försäkrade och har livränta enligt lagen

PENSION

Den anställda kan välja att ta tjänstepensionen tidigast frin 55 irs ilder.

55 år

Deltidspension

Deltidspension innebär bide att arbetsgivaren betalar in extra pengar till den anställdas tjänstepension och att den anställda kan fi en möjlighet att gi ned i tid i slutet av arbetslivet.

Premiebefrielse försäkring

Premiebefrielsen är proportionell till graden av arbetsoförmiga. För den anställda innebär det att hen inte gir miste om nigra inbetalningar till sin tjänstepension.

KFFnämnden

Svarar för tolkningen av överenskommelser mellan Fremia och LO om AGL och GTP, inklusive familjeskydd och PBF, omställningsstöd samt är ridgivande till försäkringsgivarna.

Den som blir uppsagd

pi grund av arbetsbrist kan ha rätt till en engingspremie som arbetsgivaren betalar in till GTP.

om arbetsskadeförsäkring utan att samtidigt fi sjuk- eller aktivitetsersättning. Försäkringen gäller om hen var arbetsför till minst 25 % vid anställningens början. Premiebefrielsen är proportionell till graden av arbetsoförmiga. Försäkringen gäller frin att den anställda fyller 22 ir och tills minaden innan den anställda fyller 65 ir.

Den som ansöker om Föräldrapenningtillägg (FPT), Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) eller Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) hos Afa Försäkring, anmäler automatiskt till premiebefrielseförsäkring. Arbetsgivaren ska bekräfta anställ- ningen till Afa Försäkring. Har den försäkrade varit anställd i 90 dagar finns ett efterskydd för premiebefrielse i 90 dagar vid sjukdom eller olycksfall. Premie betalas pi ett beräknat bortfall av den pensionsmedförande lönen, som fast- ställs utifrin sjukpenninggrundande inkomster vid insjuknandet. Även lönedelar över 7,5 prisbasbelopp räknas med. Premie betalas minadsvis i efterskott.

Engångspremie till GTP

Den som blir uppsagd pi grund av arbetsbrist kan ha rätt till en engingspremie som betalas in till GTP. KFF-nämnden beslutar varje ir hur minga minadspremier som engingsbeloppet ska vara, oftast är det tolv minadspremier. Arbetsgivaren ska vända sig till Pensionsvalet inom sex minader frin att anställningen upp- hörde för att anmäla den anställda för ersättning av engingsbelopp. Om arbets- givaren har missat det kan den anställda själv anmäla senast 24 minader efter att anställningen upphörde.

För att ha rätt till engingsbelopp miste hen ha hunnit tjäna in pensionsrätt i minst tre ir under de senaste fem iren i GTP (eller tidigare KAP) minaden innan uppsägning. Det gäller inte vid ny anställning inom tre kalenderminader efter att anställningen har upphört hos samma arbetsgivare. Det gäller inte heller om hen har tjänat in pensionsrätt i GTP helt frin premiebefrielseförsäkring pi grund av sjukdom. Om hen blir frisk senare kan hen ha rätt till engingsbelopp.

Arbete efter 65 år

Om den anställda jobbar kvar efter 65-irsdagen kan arbetsgivaren välja att fortsätta eller avsluta inbetalningen av pensionspremier. Premiebefrielseförsäk- ringen gäller som längst till och med minaden före den anställda fyller 65 ir.

Kollektivavtalsgaranti

GTP innehiller en garantiregel. Har arbetsgivaren tecknat kollektivavtal innebär det att den anställda har försäkringsskydd och rätt till tjänstepensionsinbetal- ningar, även om arbetsgivaren inte har tecknat försäkring eller betalat premien. Pensionsvalet gör inbetalning till GTP, men den anställda miste xxxxxx själv.

PENSION

Checklista – Pension

Vad behöver den anställda som ska gå i pension göra? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som den anställda behöver tänka på.

▶ Den anställda fortsätter att tjäna in till den allmänna pensionen si länge hen har en pensions- grundande inkomst.

▶ Göra ett medvetet val av pensionsbolag, förvalt- ningsform, och iterbetalningsskydd. Familjeskydd ingir i GTP.

▶ Se över förminstagarförordnande för GTP-familje- skydd! Bör vara aktuellt, om till exempel familje- förhillandena ändras.

▶ Ansöka till Pensionsmyndigheten. Den allmänna pensionen kan tidigast tas ut frin 63 irs ilder.

▶ Kontakta berörda pensionsbolag om pensionering ska ske innan eller senare än 65 irs ilder. Tjänste- pensionen kan tidigast tas ut frin 55 irs ilder.

▶ Pensionsbolaget som den anställda har valt kontaktar oftast den försäkrade nigra minader innan hen fyller 65 ir. Det är viktigt att svara pi frigan om utbetalningstid och ange kontaktupp- gifter. Utbetalningarna sker per automatik vid avtalad pensionsilder om inte annat meddelas.

▶ Logga in pi xxxxxxxxxx.xx, fundera över sparform under utbetalningstid, hur ling utbetalningstiden ska vara, om eventuellt valt iterbetalningsskydd ska behillas.

▶ Det gir att stoppa utbetalningar av den allmänna pensionen. Men det gir inte att stoppa eller ändra utbetalning av tjänstepensionen om den har börjat betalas ut.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 65

Olika typer av frånvaro

Utlandstjänstgöring

Utländska medborgare

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Försäkringsskydd vid

olika typer av frånvaro under anställning

Förutom frånvaro vid sjukdom och arbetsskada finns andra typer av från- varo under en anställning. Här beskriver vi hur kollektivavtalad tjänstepension och försäkring gäller för anställda vid föräldraledighet, tjänstgöring inom värnplikt, studier och övrig tjänstledighet.

FÖRSÄKRING FÖRÄLDRALEDIGHET VÄRNPLIKT

AVTALSGRUPPSJUKFÖRSÄKRING (AGS)

Vid hel ledighet enligt föräldra- ledighetslagen gäller försäkrings- skyddet.

Se under studier.

AVTALSGRUPPLIVFÖRSÄKRING (AGL)

Vid hel ledighet enligt föräldra- ledighetslagen gäller försäkrings- skyddet.

Försäkringsskyddet gäller inte vid värnplikt. Däremot har staten en grupplivförsäkring som skyddar.

TRYGGHETSFÖRSÄKRING VID ARBETSSKADA (TFA)

Försäkringsskyddet gäller enbart vid arbete.

Försäkringsskyddet gäller enbart vid arbete. Under värnplikt finns rätt till statens personskadeskydd.

FÖRÄLDRAPENNINGTILLÄGG (FPT)

Xxxxxxxx över sex minader i följd räknas inte som kvalifikationstid om inte frinvaron beror pi sjukdom, hel ledighet med lön eller hel ledighet enligt föräldra- ledighetslagen.

Om den anställda är borta frin jobbet mer än sex minader i följd räknas detta inte som kvalifika- tionstid.

OMSTÄLLNINGSSTÖD FRÅN CIKO Gäller om arbetaren fortfarande

har en anställning i företaget.

Gäller om arbetaren fortfarande har en anställning i företaget.

GEMENSAM TJÄNSTEPENSION (GTP)

Om en arbetare är föräldraledig med föräldrapenning har hen rätt till premiebefrielseförsäkringen. Detta innebär att premierna betalas av försäkringen under högst 13 minader per födsel.

Premiebefrielsen gäller även under den tid som en anställd har graviditetspenning.

Arbetare som inte fir lön tjänar inte in till sin tjänstepension.

FRÅNVARO UNDER ANSTÄLLNING

STUDIER ÖVRIG TJÄNSTLEDIGHET

Vid längre tids frinvaro frin arbetet kan försäkringen fortsätta att gälla under viss tid si kallad efter- skyddstid. Läs mer om försäk- ringens efterskydd pi sidan 28.

Försäkringsskyddet gäller vanligen i sex minader plus efterskyddstid i ytterligare 180 dagar.

Vid längre tids frinvaro frin arbetet kan försäkringen fortsätta att gälla under viss tid, si kallad efterskyddstid. Läs mer om för- säkringens efterskydd pi sidan 28.

Försäkringsskyddet gäller normalt i sex minader plus ytterligare 180 dagar i efterskyddstid. Arbete under efterskyddstid ger nytt skydd upp till ca ett ir.

Här beskriver vi hur kollektivavtalad tjänste- pension och försäkring gäller för anställda arbetare vid föräldraledighet, tjänstgöring inom försvarsmakten, studier och övrig tjänstledighet.

Försäkringsskyddet gäller enbart vid arbete.

Om den anställda är borta frin jobbet i mer än sex minader i följd räknas inte detta som kvalifika- tionstid.

Om den anställda är borta frin jobbet mer än sex minader i följd räknas detta inte som kvalifika- tionstid.

Gäller om arbetaren fortfarande har en anställning i företaget.

Arbetare som inte fir lön tjänar inte in till sin tjänstepension.

Försäkrings skydd vid utlands tjänstgöring

Varje land beslutar och har sina egna försäkringssys- tem, ersättningsbelopp och avgifter. Det finns inga gemensamma regler för socialförsäkringar.

Utlandstjänstgöring

För den som jobbar utomlands gäller särskilda principer för den sociala tryggheten. Alla länder har egna försäkringssystem, men inom EU/EES finns en viss samordning.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ xxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxx.xx.

Försäkringar enligt lag

Varje land beslutar och har sina egna försäkringssystem, ersättningsbelopp och avgifter. Det finns inga gemensamma regler för socialförsäkringar, men för den som arbetar inom EU/EES finns en viss samordning.

Det är till för att den som arbetar i olika medlemsstater inte ska förlora sina intjänade förminer. Därutöver har Sverige socialförsäkringskonventioner med ett antal länder utanför EU/EES. Dessa kallas för konventionsländer och reglerar ländernas skyldigheter mot varandra när det kommer till den anställdas sociala trygghet.

Huvudregeln är att den anställda är försäkrad i det land där hen jobbar. De personer i den anställdas familj som inte själva arbetar är ocksi försäkrade i detta land. Detta gäller även egenföretagare.

EXEMPEL PÅ FÖRMÅNER SOM OMFATTAS AV SAMORDNINGEN

▶ Sjukpenning och föräldrapenning.

▶ Sjukersättning och rehabiliteringsitgärder.

▶ Allmän pension.

▶ Arbetsskadeersättning vid olycksfall i arbetet och vid arbetssjukdomar.

▶ Ersättning frin arbetslöshetskassa vid arbetslöshet.

▶ Dödsfallsersättningar.

▶ Familjeförminer och barnbidrag.

FÖR ARBETE INOM EU GÄLLER FÖLJANDE PRINCIPER:

Principen om lagstiftning

Principen om lagstiftning innebär att det endast gir att tillhöra ett lands social- försäkring. Det är ocksi endast till detta land som det betalas avgifter. Huvud- regeln är att den som jobbar i ett medlemsland tillhör detta lands socialförsäkring även om hen är bosatt i ett annat land.

Likabehandlingsprincipen

En medborgare i ett EU/EES-land som arbetar i ett annat EU/EES-land än bosätt- ningslandet ska behandlas pi samma sätt som arbetslandets egna medborgare.

Sammanläggningsprincipen

När kvalifikationstiden ska räknas ut för olika sociala förminer ska alla försäk- ringsperioder i olika EU/EES-länder läggas ihop. Detta innebär att en anställd kan fi rätt till sina intjänade förminer även om hen inte har tillräcklig tid i varje enskilt land.

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Exportabilitetsprincipen

Förminer som den anställda har tjänat in i ett EU/EES-land ska kunna betalas ut oavsett om personen bor i ett annat EU/EES-land vid utbetalningen.

Intjänandeprincipen

Den som har tjänat in pension i flera länder fir sin pension utbetald frin respek- tive land. Storleken pi pensionen beror pi intjänandetiden i de olika länderna.

EU-förordning 883/2004

Samordningen av socialförsäkringssystemen inom EU styrs av EU-förordning 883/2004. Även Schweiz samt EES-länderna Norge, Lichtenstein och Island tillämpar denna EU-förordning. Storbritannien tillämpar i stort sett samma regelverk som EU. Det huvudsakliga innehillet i förordning 883/2004 är:

▶ Den som blir utsänd till ett annat land för att arbeta, omfattas av i hemlandets socialförsäkring upp till 24 minader. Det finns möjlighet till dispens vid längre utsändningar.

▶ Vid arbete i flera medlemsländer miste arbetet omfatta minst 25 % i

bosättningslandet för att fi detta lands socialförsäkring.

▶ Den som är anställd i ett medlemsland och samtidigt är egenföretagare i ett annat land kan bara ha socialförsäkring i det land där hen har sin huvudsakliga inkomst.

▶ Vid utsändning inom EU gäller intyg om tillämplig lagstiftning (A1/E101). Arbets- givare och anställd ansöker gemensamt om detta hos Försäkringskassan (blankett 6220).

om lagsti ning

Principen

Likabehandlings-

principen

Övriga länder

Sammanläggnings-

principen

Utlands- tjänstgöring

Konventions-

länder

Exportabilitets-

principen

EU-förordning

883/2004

Intjänande-

principen

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024

Om det är tänkt att arbetet ska pigi i högst 24 minader gäller socialförsäkrings- systemet i det land som den anställda är utsänd ifrin. Om den utsända ska jobba i mer än 24 minader omfattas hen av socialförsäkringssystemet i det land som hen arbetar i frin och med första dagen. Efter 24 minader och om utsändningsperioden har avslutats kan inte en ny period beviljas förrän det har gitt minst tvi minader frin sista dagen pi den avslutade perioden.

Den utsända kan fi sti kvar i utsändningslandets socialförsäkringssystem även under längre utsändningstid. I sidana fall ska det göras en dispensansökan till Försäkringskassan och detta bör göras redan vid utsändningstillfället. Det finns idag en praxis som säger att normalt ges dispens i fem ir (gäller inte Storbritan- nien).

Arbete i flera länder

Om den anställda bor i Sverige och arbetar i minst tvi olika länder inom EU/EES, i Schweiz eller i Storbritannien, ska anmälan göras till Försäkringskassan för utredning om vilket lands socialförsäkring den anställda ska omfattas av.

Om den anställda bor i ett annat land inom EU/EES, i Schweiz eller i Storbri- tannien och arbetar i minst tvi olika EU/EES-länder, i Schweiz eller i Storbritan- nien ska anmälan i stället göras det till den myndighet som motsvarar Försäk- ringskassan i det land där den anställda bor och arbetar. Di kommer den myndigheten att utreda vilket lands socialförsäkring den anställda ska omfattas av.

För de arbetare som arbetar utomlands fortsätter avtalsförsäkringarna att gälla

enligt kollektivavtal och försäkringsavtal med Pensionsvalet.

Konventionsländer

Avtal eller konvention om social trygghet styr avgiftsskyldigheten. Förordning 883/04 är inte tillämplig. Sverige har slutit avtal eller konventioner om social trygghet med ett tjugotal länder. I konventionerna regleras ländernas ömsesidiga skyldigheter vad gäller den sociala tryggheten för arbetstagare. Konventionerna innebär i stora drag att en anställd omfattas av socialförsäkringen i det land där hen arbetar och att socialavgifterna betalas i arbetslandet. Konventionerna innehiller även regler om utsändning av arbetstagare. Normalt ska den utsände arbetstagaren omfattas av hemlandets socialförsäkring om utsändningen pigir under en kortare period. Hur ling en sidan kortare period är varierar mellan 12, 24, 36 och 60 minader, beroende pi konvention. Under denna tid betalas alla avgifter enligt konventionen i utsändningslandet, d.v.s. den utsändes hemland.

Därefter betalas alla avgifter i arbetslandet. I Skatteverkets broschyr SKV 401

finns mer information.

Övriga länder

Om anställd är utsänd till ett land utanför EU/EES, Schweiz eller i Storbritannien och som Sverige inte har en socialförsäkringskonvention med, är den anställda kvar i svensk socialförsäkring, men bara om perioden som utsänd är kortare än ett ir. Om perioden är längre har den anställda inte längre nigon svensk social- försäkring.

Distansarbete

När en anställd arbetar pi distans i ett annat land räknas det oftast som arbete i det land där arbetsuppgifterna utförs. Det innebär att den anställda är socialför- säkrad i det land som hen arbetar i. Det finns möjlighet att göra undantag frin reglerna genom ansökan om undantag. Anställd som arbetar under 50 % pi distans kan under vissa förutsättningar ändi vara socialförsäkrad i Sverige. Detta är ett undantag som flera EU-länder kommit överens om. Information finns hos

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Försäkringskassan. Om önskemilet är att omfattas av svensk socialförsäkring ska Försäkringskassan kontaktas. Om den anställda vill omfattas av svensk socialför- säkring ska hen kontakta Försäkringskassan. Se rubrik ”Distansarbete” om vad som gäller för de kollektivavtalade försäkringarna.

Försäkringar enligt kollektivavtal

För en arbetare som pi arbetsgivarens uppdrag arbetar utomlands fortsätter avtalsförsäkringarna att gälla enligt kollektivavtal och försäkringsavtal med Pensionsvalet. Detta gäller bide tjänsteresor och längre utlandsuppdrag. Vid utlandstjänstgöring för mer ett ir ingir följande förminer:

Gemensam tjänstepension (GTP), sjukpenningsgaranti, Avtalsgruppsjukförsäk- ring (AGS), Avtalsgruppsjuklivförsäkring (AGL), Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och omställning.

Kompensation för förlust av svensk sjukpenning samt allmän pension och efterlevandepension görs via avtalsförsäkringarna.

Om den anställda förlorar svensk sjukpenning ska arbetsgivaren betala en tilläggspremie till AGS för att denna försäkring ska kompensera bortfallet. Om hen förlorar allmän pension och efterlevandepension ska arbetsgivaren betala tilläggspremier för allmän pension och efterlevandepension pi den anställdas lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp till GTP. Tilläggspremier omfattas av samma bestämmelser som gäller för ordinarie tjänstepension. För den som arbetar i ett EU/EES-land eller i annat land som Sverige har ingitt en socialförsäkrings- konvention med gäller inte kompensationen för bortfall av allmän pension och efterlevandepension.

Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgöring (LFU)

Den anställde omfattas av en läkekostnadsförsäkring (LFU) som kan ge ersättning för nödvändiga och skäliga kostnader vid sjukdom och olycksfall. En reseförsäk- ring kan komplettera, men inte ersätta avtalet om försäkringsskydd vid utlands- tjänstgöring. Arbetsgivaren ska anmäla till Pensionsvalet den anställda som ska tjänstgöra utomlands. LFU tecknas i Folksam.

LFU kan ge den anställda ersättning för

▶ skäliga kostnader i samband med läkar- och sjukhusvird, resekostnader, hemtransport och iterresa

▶ tandbehandling vid akut tandvird

▶ graviditetskontroll och förlossning.

Om överenskommelse finns mellan arbetsgivaren och den anställda att den anställdas familj ska följa med under utlandstjänstgöringen kan även dessa omfattas av LFU. Med familj menas här make, maka, sambo och barn under 21 ir.

NÄR GÄLLER FÖRSÄKRINGSSKYDDET?

Svensk arbetsskadeförsäkring eller arbetslöshetsförsäkring miste omfatta den anställda omedelbart innan utlandstjänstgöringen börjar, för att avtalsförsäk- ringarna ska gälla. Ett annat giltigt kvalifikationskrav är att hen haft en annan utlandstjänstgöring som omfattas av avtalet om social trygghet. Med tjänstgöring utomlands menas bide tjänsteresor och längre utlandsuppdrag. Dessutom miste följande vara uppfyllt:

▶ Anställningen ska vara hos en svensk arbetsgivare.

▶ Utlandstjänstgöringen ska vara pi uppdrag av en svensk arbetsgivare.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 73

UNDANTAG

Ibland kan det vara mindre bra att behilla de svenska avtalsförsäkringarna. Därför kan arbetsgivaren och den anställda komma överens om att hen ska undantas. Undantag kan göras i följande tvi fall:

▶ Utlandstjänsten tros vara – eller har varat – i mer än sex ir.

▶ Arbetaren är dubbelanställd och har anställning bide hos ett svenskt och ett utländskt företag. Hen har avtal om sociala förminer med det utländska företaget.

DISTANSARBETE

De kollektivavtalade försäkringarna gäller när en anställd jobbar pi distans i ett annat land. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) gäller i det här fallet under en begränsad tid, vanligtvis en till tvi veckor.

För Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS) krävs bland annat att sjukpenning betalas ut frin Försäkringskassan. Det kan ställa till problem om den anställda inte omfattas av svensk socialförsäkring när Försäkringskassan inte har utfärdat intyg om tillämplig lagstiftning (exempelvis A1-intyg).

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Checklista – Utlandstjänstgöring

Vad behöver den anställda veta kring utlands- tjänstgöring? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som gäller vid utlandstjänstgöring.

▶ Planera utlandstjänstgöringen tillsammans med arbetsgivaren. Socialförsäkringen i Sverige gäller om arbetsperioden inom EU/EES, i Schweiz eller i Storbritannien är max tvi ir.

För övriga länder gäller vanligtvis mindre än ett ir. De kollektivavtalade försäkringarna fortsätter vanligtvis att gälla. Men tänk pi att längden och landet kan inverka pi beslutet.

▶ Anmäl till Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivaren och begär ett utsändningsintyg (blankett 6220). Det gäller om den anställda ska arbeta i ett land inom EU/EES i Schweiz eller i Storbritannien i max tvi ir.

▶ Arbetsgivaren kontaktar Försäkringskassan om den anställda ska arbeta i ett land utanför EU/EES, Schweiz eller Storbritannien för information om blanketter.

▶ Arbetsgivaren anmäler till Pensionsvalet om den anställda lämnar svensk socialförsäkring. Den anställda kompenseras för bortfall av svensk sjukpenning samt för allmän ilders- och efterle- vandepension genom avtalsförsäkringarna.

▶ Arbetsgivaren ska teckna Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgöring (LFU) för den anställda.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 75

Utländska medborgare

En utländsk medborgare som har både arbets- och uppehållstillstånd i Sverige har oftast samma försäkringsskydd som svenska medborgare, både enligt lag och kollektivavtal. Den svenska socialförsäkringen gäller i princip för alla som bor eller arbetar i Sverige oavsett medborgarskap. Försäkringen är obligatorisk.

LÄS MER PÅ

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Försäkringar enligt lag

Internationella förordningar, EU-förordningar, avtal samt Socialförsäkringsbalken (SFB) styr om och hur en person är försäkrad i Sverige. Förordningen om samord- ning av de sociala trygghetssystemen EU-förordning 883/2004 eller EEG nr 1408/71 (äldre version) och avtal finns till för att avgöra vilket lands lagstiftning som ska tillämpas. Hen kan inte omfattas av tvi länders lagstiftning samtidigt. Om hen omfattas av ett annat lands lagstiftning begränsas de förminer hen kan ha genom den svenska lagstiftningen.

Bosäflningsbaserade förmåner

Förminer som är bosättningsbaserade omfattar olika typer av grundbidrag och ska garantera att den som flyttar hit kan ha en skälig levnadsstandard. Detta kan gälla när hen bor i Sverige.

BOSÄTTNINGSBASERADE FÖRMÅNER

▶ Sjukvird, rehabilitering och särskilt bidrag.

▶ Subvention av tandvird för vuxna.

▶ Ersättning enligt gränssjukvirdsförordningen.

▶ Sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning.

▶ Föräldrapenningens garantinivi, barnbidrag och förlängt barnbidrag.

▶ Bidrag vid utlandsadoption under visa förutsättningar.

▶ Underhillsstöd och efterlevandepension.

▶ Bostadsbidrag och bostadstillägg.

▶ Garantipension.

▶ Äldreförsörjningsstöd samt pensionstillägg för lingtidsvird av sjukt eller barn med funktionsnedsättning.

▶ Assistansersättning, handikappersättning, virdbidrag och bilstöd för personer med funktionsnedsättning.

Den som är folkbokförd i Sverige anses vara bosatt här, men det är ingen garanti att hen fir ersättning. Försäkringskassan gör alltid en egen, oberoende bedömning.

Den som sökt uppehillstillstind har rätt till förminer tidigast frin dagen di uppehillstillstindet började gälla. Om hen fir tillstindet retroaktivt kan hen fi förminer för maximalt tre minader bakit i tiden. Medborgarskap kan ha betydelse för när i tid hen fir tillging till förminerna.

UTLÄNDSKA MEDBORGARE

Arbetsbaserade förmåner

Arbetsbaserade förminer kan den anställda ha rätt till om hen arbetar eller har arbetat i Sverige. Att tänka pi är att hen kan vara försäkrad för arbetsbaserade förminer i Sverige utan att ha rätt till de bosättningsbaserade förminerna.

ARBETSBASERADE FÖRMÅNER

▶ Graviditetspenning.

▶ Föräldrapenning pi grund- och sjukpenningnivi och tillfällig föräldrapenning.

▶ Sjukpenning och arbetsskadeersättning.

▶ Rehabilitering och rehabiliteringsersättning samt bidrag till arbetshjälpmedel.

▶ Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning.

▶ Närstiendepenning, efterlevandeskydd, omställning.

▶ Inkomstpension och premiepension, barnpension.

Kollektivavtalade försäkringar

Utländska anställda som arbetar för en svensk arbetsgivare med kollektivavtal har samma pensioner och försäkringar genom jobbet som sina svenska kollegor.

Detta gäller oavsett om den anställda omfattas av svensk socialförsäkring eller inte.

UTBETALNING AV KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION

Pensionsbolaget som förvaltar pensionen kontaktar den anställda nigra mina- der före 65-irsdagen. Hen fir tjänstepension i förhillande till inkomst och den tid hen tjänat in den. Den som lämnar Sverige och flyttar tillbaka till hemlandet har kvar rätten till pensionen som tjänades in di hen omfattades av kollektivav- talet.

I Sverige kan tjänstepension oftast tas ut frin 55 ir, helt eller delvis, och under vissa förutsättningar.

Den anställda miste meddela sin adress om hen lämnar Sverige. Detta behöver aktuellt pensionsbolag för att kunna betala ut pensionsbeloppen. Den som vill ansöka om uttag av pension före 65 ir miste kontakta aktuellt pen- sionsbolag direkt. Pensionsbolaget kan begära att fi se ett levnadsintyg vid utbetalning för personer bosatta utomlands.

Tips!

Läs mer om vad som gäller för utländska medborgare:

▶ Xxxxxxx.xx – foldern Your guide for collectively agreed pensions and

insurance through work, under ”vira tjänster”

▶ Xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx – arbeta i Sverige

▶ Xxxxxx.xx – samlad information och fakta pi flera sprik om Sverige,

utgiven av Svenska Institutet

Omprövning och överklagan

OMPRÖVNINGAR

Överklaga beslut som rör försäkringar enligt lag

Det finns tillfällen då det upplevs att fel försäkringsbeslut tagits. Att överklaga ett beslut är möjligt och görs i olika steg och instanser.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten

Det finns de som upplever att de har fitt ett felaktigt beslut. Genom att vända sig till Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten kan beslutet om allmän försäk- ring och pension omprövas. I beslutet stir det hur ling tid den som vill överklaga har pi sig för att begära omprövning och hur begäran ska göras.

Förvaltningsräflen

Om Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten inte ändrar sitt beslut efter omprövningen, är det möjligt att överklaga till förvaltningsrätten. Detta miste göras inom tvi minader. Förvaltningsrätten meddelar dom i milet och efter det skickas avgörandet till den som överklagat.

Kammarräflen

Om förvaltningsrättens dom inte accepteras är det möjligt att överklaga hos kammarrätten. För att kunna göra detta krävs prövningstillstind. Kammarrätten avgör om det finns skäl att ändra förvaltningsrättens dom eller om det kan vara vägledande i andra liknande fall och beslutar om prövningstillstind. Xxxxx skickas alltid ut till parterna.

Högsta förvaltningsdomstolen

Som sista instans kan kammarrättens beslut överklagas till Högsta förvaltnings- domstolen. Överklagandet skickas till Högsta förvaltningsdomstolen inom tvi minader. Om Högsta förvaltningsdomstolen beviljar prövningstillstind meddelas dom som inte kan överklagas.

Skafleverket

Överklagan görs till Skatteverket om det gäller den pensionsgrundande inkomsten, arbetsgivaravgifter eller allmänna pensionsavgifter. Om beslutet inte ändras, är det möjligt att överklaga i följande turordning: förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.

Överklaga beslut som rör kollektivavtalade försäkringar

Den som är missnöjd med ett beslut kan överklaga. Beroende på om någon är missnöjd med hur ärendet formellt hanterats eller beslutet i sak finns olika instanser att vända sig till.

Missnöjd med beslut om avtalsförsäkringar

När Afa Försäkring fattar ett slutligt skaderegleringsbeslut, följer det alltid med en besvärshänvisning. Detta är en instruktion för hur den som är missnöjd med beslutet ska göra för att begära omprövning.

KLAGOMÅLSANSVARIG PÅ AFA FÖRSÄKRING

Vid missnöje med den formella handläggningen av ärendet, exempelvis att det tagit ling tid, varit svirt att fi kontakt med handläggare eller bemötandet, si kontaktas klagomilsansvariga hos Afa Försäkring. Klagomil ska besvaras snarast. Om svar inte kan lämnas inom 14 dagar ska besked ges om när svar kan lämnas.

Missnöjd med skadereglering

AVTALSFÖRSÄKRINGARNA

▶ Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), Föräldrapenningtillägg (FPT) inom avtals- omridet Fremia-LO.

▶ Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), inom avtalsomride Fremia-LO-PTK.

Alla ovan nämnda försäkringar hanteras av Afa Försäkring och omprövningar behandlas lika och i samma instanser. När Afa Försäkring fattar det slutliga skaderegleringsbeslutet i ett ärende, och det skickas till den berörde, följer det alltid med en si kallad besvärshänvisning. Det är information om hur den som är missnöjd med beslutet ska göra för att begära omprövning.

SKADEAVDELNINGEN INOM AFA FÖRSÄKRING

Vid missnöje med beslut ska i första hand aktuell skadeavdelning kontaktas för begäran om ny prövning. Kontaktuppgifter finns pi beslutsbrevet som Afa Försäkring skickat.

OMPRÖVNINGSAVDELNINGEN PÅ AFA FÖRSÄKRING

Omprövningsavdelningen handlägger sakklagomil. Med sakklagomil menas att det begärs att ett slutligt ställningstagande i ett försäkringsärende ska omprövas i sak. Begäran om omprövning kan göras efter

▶ slutligt beslut i en delfriga under försäkringsärendets ging

▶ slutlig ställningstagande i TFA-ärende eller slutligt beslut i AGS-ärende. Omprövningsavdelningen gör en ny, självständig prövning av frigorna och har rätt

att fatta beslut som ändrar skadeavdelningens beslut, helt eller delvis. Begäran

om omprövning är kostnadsfritt och ska vara skriftlig. Den försäkrade miste ange vad som ska omprövas och hur beslutet ska ändras. Skälen miste ocksi anges.

För omprövning av TFA-ärenden miste begäran ske inom sex minader frin det att slutligt besluts har fattats.

SKILJENÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFÖRSÄKRINGAR

Den som fortfarande är missnöjd efter Omprövningsavdelningens beslut, kan begära prövning i Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar. Skiljenämnden bestir av ledamöter som är utsedda av arbetsmarknadens parter. Begäran om prövning ska vara skriftlig och innehilla

▶ vilket beslut som ska prövas, hur beslutet ska ändras och vilka skäl

som finns för detta

▶ kopia av beslutet frin Omprövningsavdelningen.

Viktig information om kostnader

För att fi ärendet prövat i Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar ser reglerna olika ut och beror pi när skadan är anmäld.

▶ För skadeanmälan som har skickats till Afa Försäkring 1 maj 2007 eller senare,

är ansökningsavgiften 4 % av prisbasbeloppet (2 292 kronor).

Avgiften iterbetalas om skiljenämnden helt eller delvis gir pi den klagandes linje.

DOMSTOLSPRÖVNING

Ett alternativ till att vända sig till Skiljenämnden är att välja att vända sig till domstol. Tingsrätten kan svara pi vad som behöver bifogas en stämningsansökan. Förlorar den anställda i domstol är huvudregeln att den anställda fir sti för bide sina och Afa Försäkrings kostnader.

OMPRÖVNING INOM FREMIA-LO FÖR AGL OCH GTP-FAMILJESKYDD

För kollektivavtalsförsäkringen AGL och GTP-familjeskydd gäller att den som är missnöjd med Folksams handläggning ska vända sig till KFF-nämnden. Om tvisten därefter fortfarande inte är löst kan överklagan göras för ett slutligt avgörande i Pensionsskiljenämnden.

Adress för begäran om prövning: Skiljenämnden för

OMPRÖVNINGAR

Arbetsmarknadsförsäkringar

101 56 Stockholm

Övrig information

ÖVRIG INFORMATION

Förklaringar och namn

Försäkringsförmåner, lagar m.m.

AGL Avtalsgrupplivförsäkring

AGS Avtalsgruppsjukförsäkring

Försäkringsbolag, organisationer m.m.

Afa Försäkring Tjänstepensionsföretag för kollektiv-

avtalade försäkringar inom privat sektor, kommuner och regioner

ATP Allmän tilläggspension, benämns

numera tilläggspension

FPT Föräldrapenningtillägg

GTP Gemensam tjänstepension

KAP Kooperationens avtals pension

CIKO

CSN

Omställningsorganisationen inom Fremia-LO för arbetare och vissa tjänstemän

Ansvarig myndighet för den officiella

statistiken inom studiestödsomridet

LAS Lagen om anställningsskydd

LFU Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgöring

OSE Omställningsersättning

Fremia Arbetsgivarorganisation för arbetsgi-

vare inom civilsamhälle, idéburna organisationer och kooperationer.

Folksam Kundägt försäkringsbolag

PBF Premiebefrielseförsäkring

PGI Pensionsgrundande inkomst

SFB Socialförsäkringsbalken

ILO

Kammar- kollegiet

International Labour Organisation, FN-organ

Statlig myndighet som lyder under Finansdepartementet

SGI Sjukpenninggrundande inkomst

TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

LO Förening för 14 fackförbund med cirka 1,5 miljoner arbetare

Pensions- Administrerar och betalar ut den

myndigheten allmänna pensionen

Pensionsvalet Administrationsbolag för kollektiv-

avtalade försäkringar

KFF-nämnden Kooperativa fackliga försäkrings-

nämnden, bildades av KFO och LO ir 1972.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 83

Index

Aktivitetsersättning 23, 24, 64, 76, 77

Allmän pension 11, 12, 59, 60

Arbetslöshetsförsäkring 11, 41, 73

Arbetsskadeförsäkring 11, 31

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) 13, 54, 55, 68

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) 12, 26, 27, 68

Barnpension 52

Basbelopp 14

Begravningshjälp 32, 35, 53, 54

Branschavtal 15

Deltidspension 15, 63

Efterlevandestöd 52

Efterlevandeskydd 13, 62

Efterskydd 28, 36, 55

Familjeskydd 53, 62, 63, 81

Förminstagarförordnande 55, 63

Föräldraförsäkring 11, 17

Föräldrapenningtillägg (FPT) 12, 18, 19, 68

Garantipension 14, 51, 60

Xxxxxxxx tjänstepension (GTP) 13, 47, 52, 61, 68, 73

Graviditetspenning 20, 63, 68

Invaliditet 34

Karensavdrag 11, 23

Kollektivavtal 7, 9, 12, 18, 26, 33, 43, 52, 61, 73

Kompetens 11, 12, 43

utlandstjänstgöring (LFU) 15, 73

Makeförsäkring 55

Omställning 11, 12, 43, 44

Omställningsersättning (OSE) 46, 47

Omställningspension 11, 43, 51

Omställningsstudiestöd 11, 41

Pensionsgrundande inkomst 14, 59, 60

Pensionsrätt 14, 47, 59

Premiebefrielseförsäkring (PBF) 13, 20, 28, 36, 63

Premiepension 12, 43, 59, 60, 77

Rehabiliteringsersättning 77

Rehabiliteringskedjan 25

Riktildern 60

Samordning 31, 70, 76

Sjukersättning 23, 24, 27, 77

Sjukpenninggrundande inkomst 24, 26, 28

Sveda och värk 33, 34

Tilläggspension 12

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) 12, 33, 36,

68, 73

Utlandstjänstgöring 70, 73

Återbetalningsskydd 52, 62

Änkepension 51

Livränta

31, 32, 34, 63

Livsarbetstidspension

Läkekostnadsförsäkring vid

Det här är Avtalat

Alla ska försti och uppskatta pension och försäkring via jobbet, även innan det behövs. Med den ambitionen har Svenskt Näringsliv, LO och PTK bildat Avtalat. Vi finns till för närmare tre miljoner arbetsgivare och anställda med kollektivavtal i privat sektor. Genom att erbjuda samlad information och vägledning blir xxxxxxx.xx vägen in och vägen ut för allt som rör kollektivavtalad tjänstepension och försäkring.

xxxxxxx.xx

Document Metadata

Table of Contents

ARBETARE FREMIA-LO

Document Metadata