Skatteavtal

Skatteavtal

Barbados

RSV 360 - 052 utgåva 1

Riksskatteverket

SKATTEAVTALET MED BARBADOS

(1991 års avtal)

Författningar t.o.m. SFS 1991:1742 har beaktats.

Förord

Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av de svenska skatte- avtalen i en särskild skriftserie. Skriftserien anknyter till Finans- departementets utgivning av svenska skatteavtal som upphörde 1987.

Riksskatteverkets avtalshäften innehåller, förutom själva avtalen och övriga författningstexter, även relevanta förarbeten, i huvudsak propositionerna eller utdrag ur dessa. Där det behövs redovisas aktuella rättsfall och verkets bedömning av hur avtalet skall förstås.

Avtalshäftena är avsedda för skattemyndigheternas taxeringsarbete. Verket avser att efter hand ge ut samtliga svenska skatteavtal och kommer att prioritera nya eller ändrade avtal liksom sådana som tillämpas ofta.

Eftersom rättsläget ständigt förändras genom nya avtal, andra författningsändringar och domstolsavgöranden är det nödvändigt att bevaka utvecklingen på dessa områden. Fortlöpande information om nyheter inom skatteområdet finns i RSV-Nytt.

Solna i augusti 1996 Xxxxxx Xxxxx

Innehåll

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Läsanvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Förordning (1991:1742) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Barbados . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Lag (1991:1510) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Barbados . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Barbados 14

Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Barbados . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

2 Lagförslaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

3 Skattesystemet i Barbados . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

4 Dubbelbeskattningsavtalets innehåll . . . . . . . . . . 43

4.1 Avtalets tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . 44

4.2 Definitioner m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

4.3 Avtalets beskattningsregler . . . . . . . . . . . . . . . . 53

4.4 Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning 66

4.5 Särskilda bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

4.6 Slutbestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

5 Lagrådets hörande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

Läsanvisningar

I detta avtalshäfte har tagits in författningarna (förordningen och lagen inklusive avtalet) till 1991 års skatteavtal mellan Sverige och Barbados.

Författningarna har försetts med kantrubriker. Kantrubrikernas syfte är dels att tjäna som stöd vid läsningen av avtalet, dels att peka på andra bestämmelser etc. som kan ha betydelse vid tilllämpningen. Det kan t.ex. vara fråga om att andra bestämmelser i avtalet kan medföra avsteg från den aktuella bestämmelsen.

Även propositionerna har försetts med kantrubriker. Dessa kant- rubriker anger bl.a. i vilken proposition och på vilken sida i propositionen den aktuella texten finns.

Avtalshäftet innehåller också vissa kommentarer av RSV. I för- fattningsdelen har dessa kommentarer tagits in som fotnoter medan de i propositionsdelen är markerade dels genom kantrubriker, dels genom kursiv stil.

Eventuella synpunkter på detta avtalshäfte kan lämnas till RSV, In- ternationella enheten, 171 94 Solna.

Förkortningar

anv. anvisningarna till

art. artikel

BevU Bevillningsutskottet

def. definition

förordn. el. Förordning (1991:1742) om dubbelbeskatt- förordningen ningsavtal mellan Sverige och Barbados kap. kapitel

KL Kommunalskattelagen (1928:370)

lagen Lag (1991:1510) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Barbados

LSI Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

LSK Lag (1990:325) om självdeklaration och kontroll- uppgifter

mom. moment

OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

prop. proposition

RR Regeringsrätten

rskr. riksdagsskrivelse

RSV Riksskatteverket

RÅ Regeringsrättens årsbok

SFL Lag (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

SFS Svensk författningssamling

SIL Lag (1947:576) om statlig inkomstskatt

SINK Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

SkU Skatteutskottet

st. stycke

Förordning (1991:1742) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Barbados;

utfärdad den 5 december 1991.

Regeringen föreskriver följande.

Lagen (1991:1510) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Barbados skall träda i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas

a) beträffande skatt som innehålls vid källan, på belopp som betalas eller överförs den 1 januari 1992 eller senare till person med hemvist utomlands, och

b) beträffande andra skatter, på inkomst som förvärvas den 1 januari 1992 eller senare.

Avtalet träder i kraft den 29 december 1991.

På regeringens vägnar XX XXXXXXXX

Xxxxxx Xxxxxx (Finansdepartementet)

Lag (1991:1510) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Barbados;

utfärdad den 28 november 1991.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst som Sverige och Barba- dos undertecknade den 1 juli 1991 skall gälla som lag här i landet.

Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

Tillämpas endast 2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån i inskränkande dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som riktning annars skulle föreligga.

3 § Om en person som är bosatt i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 20 i avtalet beskattas endast i Barbados skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Progressions- Taxeras personen i fråga till statlig inkomstskatt för annan inkomst

uppräkning som är att hänföra till förvärvsinkomst skall dock följande iakttas. Först uträknas den statliga inkomstskatt som skulle ha påförts om den skattskyldiges hela förvärvsinkomst beskattats endast i Sverige. Därefter fastställs hur stor procent den sålunda uträknade skatten utgör av hela den beskattningsbara inkomst på vilken skatten beräknats. Med den därmed erhållna procentsatsen tas skatt ut på den förvärvsinkomst som skall beskattas i Sverige. Förfarandet skall användas endast om detta leder till högre skatt.

1Prop. 1991/92:11, SkU2, rskr. 4.

Bilaga

(Översättning)1

Avtal mellan Sverige och Barbados för att undvika dubbel- beskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst

Sverige och Barbados, som önskar ingå ett avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst, har kommit överens om följande:

Artikel l

Personer på vilka avtalet tillämpas

Def. i art. 4 p. 1 Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslu- tande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

Artikel 2

Skatter som omfattas av avtalet

1. De skatter på vilka detta avtal tillämpas är

Sverige a) i Sverige:

1) den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna,

2) ersättningsskatten och utskiftningsskatten,

3) bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar,

4) den kommunala inkomstskatten, och

5) vinstdelningsskatten

(i det följande benämnda "svensk skatt");

Barbados b) i Barbados:

1) inkomstskatten (däri inbegripet inkomstskatt på försäkrings- premier),

2) bolagsskatten (däri inbegripet skatt på filialinkomster), och

3) petroleumutvinningsskatten

(i det följande benämnda "skatt som uttagits i Barbados").

@Nya@ skatter 2. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de skatter som anges i punkt 12. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstift- ning.

1Den engelska originaltexten finns i SFS 1991:1510; RSV:s anm.

2Se t.ex. RÅ 1986 ref. 74 och prop. 1990/91:54 s. 288; RSV:s anm.

Artikel 3

Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämp- ningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

Def. av @Sverige@ a) "Sverige"1 åsyftar Konungariket Sverige och innefattar, när uttrycket används i geografisk betydelse, Sveriges territorium, Sveriges territorialvatten och andra havsområden över vilka Sverige, i överensstämmelse med folkrätten, utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion,

Def. av @Barbados@ b) "Barbados" åsyftar ön Barbados och dess territorialvatten, innefattande vattenområde utanför detta territorialvatten som i enlighet med folkrätten och lagstiftningen i Barbados utgör ett område inom vilket Barbados äger utöva sina rättigheter med avseende på havsbottnen och dennas underlag samt dessas natur- tillgångar,

Def. av @avtals- c) "en avtalsslutande stat" och "den andra avtalsslutande staten" slutande stat@ åsyftar Sverige eller Barbados, beroende på sammanhanget, Def. av @person@ d) "person" inbegriper fysisk person, bolag och annan sam-

manslutning,

Def. av @bolag@ e) "bolag" åsyftar juridisk person eller annan som vid beskatt- ningen behandlas såsom juridisk person,

Def. av @företag i f) "företag i en avtalsslutande stat"2 och "företag i den andra en avtalsslutande avtalsslutande staten" åsyftar företag som bedrivs av person med stat@ hemvist i en avtalsslutande stat respektive företag som bedrivs av

person med hemvist i den andra avtalsslutande staten,

Def. av @inter- g) "internationell trafik" åsyftar transport med skepp eller nationell trafik@ luftfartyg som används av företag i en avtalsslutande stat, utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den

andra avtalsslutande staten,

Def. av @med- h) "medborgare" åsyftar:

borgare@ 1) fysisk person som är medborgare i en avtalsslutande stat,

2) juridisk person, handelsbolag och annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslu- tande stat,

Def. av @behörig i) "behörig myndighet" åsyftar:

myndighet@ 1) i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade om- bud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal,

2) i Barbados, finansministern eller dennes be- fullmäktigade ombud.

1Jfr punkt 2 a av anvisningarna till 53 § KL; RSV:s anm.

2Se RÅ 1991 not 228; RSV:s anm.

Tolkningsregel 2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

Artikel 4

Hemvist

Def. av @person 1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med hemvist ...@ med hemvist i en avtalsslutande stat"1 person som enligt lagstift- ningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosätt-

Jfr art. 1 ning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet, dock att, beträffande handelsbolag och dödsbo, endast i den mån dess inkomst är skattepliktig i denna stat på samma sätt som inkomst som förvärvas av person med hemvist där, antingen hos personen som sådan eller hos dess delägare.

Dubbelt hemvist, 2. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har

fysisk person hemvist i båda avtalsslutande staterna2, bestäms hans hemvist på följande sätt:

a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena).

b) Om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas.

c) Om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare.

d) Om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, skall de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse.

Dubbelt hemvist 3. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än annan än fysisk fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses person personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga

ledning.

1Jfr prop. 1995/96:121 och RR:s dom den 14 juni 1996 i mål nr 1716-1993; RSV:s anm.

2Se RÅ 1987 not 309; RSV:s anm.

Artikel 5

Fast driftställe

Definition 1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs1.

Exemplifiering 2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning,

b) filial,

c) kontor,

d) fabrik,

e) verkstad,

f) lagerbyggnad, i fråga om person som tillhandahåller andra personer lagerutrymme,

g) affär eller annat försäljningsställe,

h) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar,

Byggnadsverksam- i) plats för byggnads-, anläggnings-, monterings-, installations- het etc. eller muddringsverksamhet, borrplattform eller skepp som används för utforskning eller utveckling av naturtillgångar i en

avtalsslutande stat, men endast om verksamheten pågår under en

6 månader tidrymd av mer än sex månader, däri inbegripet tid för därmed sammanhängande övervakande verksamhet, och

Innehav av maski- j) innehavet av avsevärd maskinell eller annan utrustning men

nell utrustning endast om utrustningen innehas under en tidrymd av mer än sex

m.m. månader.

Undantag 3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta:

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring eller utställning av företaget tillhöriga varor,

b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring eller utställning,

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg,

d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet ute- slutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget,

e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet ute- slutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förbe- redande eller biträdande art.

1Jfr punkt 3 av anvisningarna till 53 § KL; RSV:s anm.

Beroende repre- 4. Om en person, som inte är sådan oberoende representant på sentant vilken punkt 5 tillämpas, är verksam i en avtalsslutande stat för ett företag i den andra avtalsslutande staten, anses detta företag - utan

hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 - ha fast driftställe i den förstnämnda avtalsslutande staten beträffande varje verksam- het som denna person bedriver för företaget om

a) han har och i denna stat regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn samt verksamheten inte är begränsad till sådan som anges i punkt 3 och som - om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet - inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt, eller

b) han inte har sådan fullmakt men regelmässigt i den först- nämnda staten innehar varulager från vilket han för företagets räkning regelbundet levererar varor, om transaktionerna mellan representanten och företaget inte skedde på samma villkor som gäller vid transaktioner mellan fristående företag.

Oberoende repre- 5. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat sentant endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan

oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. När sådan representant bedriver sin verksamhet uteslutande eller nästan uteslutande för företaget i fråga, anses han emellertid inte såsom sådan oberoende representant som avses i denna punkt. I sådant fall tilllämpas bestämmelserna i punkt 4.

@Närstående 6. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslu- företag@ tande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver

affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Artikel 6

Inkomst av fast egendom

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Def av @fast 2. Uttrycket "fast egendom" har den betydelse som uttrycket har egendom@ enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast

egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, byggnader, nyttjanderätt till fast egendom1 samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång.

Brukande, ut- 3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som för-

hyrning etc. värvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

Fast egendom i 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på näringsverksamhe inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast t egendom som används vid självständig yrkesutövning.

Artikel 7

Inkomst av rörelse

Def. i art. 3 p. 1 f 1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat Jfr art. 13 p 4 a förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget be- driver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast

driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället.

Verksamhet av 2. Om företag i en avtalsslutande stat, vilket har fast driftställe @samma eller i den andra avtalsslutande staten, bedriver rörelse i denna andra stat liknande slag@ på annat sätt än genom det fasta driftstället och verksamheten är Jfr art. 13 p. 4 b av samma eller liknande slag som den som bedrivs från det fasta driftstället, får inkomsten av sådan verksamhet - utan hinder av

bestämmelserna i punkt 1 - hänföras till det fasta driftstället, såvida inte företaget visar, att verksamheten inte skäligen kunde ha bedrivits från det fasta driftstället.

Inkomstberäkning 3. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 4 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller lik- nande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

Avdrag 4. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

1Se RÅ 1989 ref. 37 och RR 1995 ref. 91; RSV:s anm.

5. Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

6. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, hindrar bestämmelserna i punkt 3 inte att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant föxxxxxxxx0. Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel.

Otillräcklig 7. Om den information som är tillgänglig för vederbörande information skattemyndighet är otillräcklig för att bestämma den inkomst som skall hänföras till ett fast driftställe, får sådan inkomst bestämmas

genom skön eller uppskattning av skattemyndigheten, förutsatt att sådan skön eller uppskattning sker i överensstämmelse med de principer som föreskrivits i denna artikel.

8. Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

Artikelns till- 9. Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt

lämplighet i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 8

Sjöfart och luftfart

Def. i art. 3 p. 1 g 1. Inkomst som förvärvas av företag i en avtalsslutande stat

OBS art. 24 och 29 genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i denna stat.

2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas beträffande inkomst som

SAS förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

Deltagande i pool 3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som

etc. förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

1Jfr RÅ 1971 ref. 50; RSV:s anm.

Artikel 9

Företag med intressegemenskap1

1. I fall då

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital,

iakttas följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2. I fall då inkomst, för vilken ett företag i en avtalsslutande stat beskattats i denna stat, även inräknas i inkomsten för ett företag i den andra avtalsslutande staten och beskattas i överensstämmelse därmed i denna andra stat samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den förstnämnda staten om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall den andra staten genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten i denna stat. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga

Jfr art. 3 p. 1 i myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägger vid behov med varandra.

Artikel 10

Utdelning

1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

Källskatt: 2. Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutan- de stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt

OBS art. 24 och 29 lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till utdelningen får skatten inte överstiga

1Jfr 43 § 1 mom. KL

- max. 5 % a) 5 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag) som direkt innehar minst 10 procent av det utbetalande bolagets kapital,

- max. 15 % b) 15 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall.

Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

Def. av @utdelning@ 3. Med uttrycket "utdelning" förstås i denna artikel inkomst av enl. art. 10 aktier, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den

stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

Skattefrihet för 4. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 är utdelning från

utdelning bolag med hemvist i Barbados till bolag med hemvist i Sverige

Villkor för skatte- frihet

undantagen från svensk skatt i den mån utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svensk lagstiftning1, om båda bolagen hade varit svenska. Sådan skattebefrielse medges dock endast om

Def. i art. 23 a) den vinst av vilken utdelningen betalas underkastats den

p. 1 d normala bolagsskatten i Barbados eller en därmed jämförlig in- komstskatt, antingen i Barbados eller någon annanstans, eller

b) den utdelning som betalas av bolaget med hemvist i Barbados uteslutande eller nästan uteslutande utgörs av utdelning vilken detta bolag under ifrågavarande år eller tidigare år mottagit på aktier eller andelar, som bolaget innehar i bolag med hemvist i en tredje stat, och vilken utdelning skulle ha varit undantagen från svensk skatt om de aktier eller andelar på vilka utdelningen betalas hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige.

Undantag från 5. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den

p. 1 och 2 som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

Förbud mot extra- 6. En avtalsslutande stat får inte ta ut någon skatt på territoriell be- utdelning som betalas av ett bolag som inte har hemvist i denna skattning stat, utom såvitt avser

1Se 7 § 8 mom. sjätte och sjunde styckena SIL; RSV:s anm.

a) utdelning som betalas till en person med hemvist i denna stat,

b) utdelning som är hänförlig till ett fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna stat.

Bolagets icke utdelade vinst får inte heller bli föremål för be- skattning i denna stat, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna stat.

@Branch profits 7. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat har fast tax@, max. 5 % driftställe i den andra avtalsslutande staten och förvärvar inkomst från det fasta driftstället, får överföring av sådan inkomst från det

fasta driftstället till bolaget med hemvist i den förstnämnda av- talsslutande staten - utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal - beskattas enligt lagstiftningen i den andra avtalsslutande staten, men skatten på sådan överföring får inte överstiga 5 procent. Sådan skatt skall dock inte utgå i den mån den överförda inkomsten har återinvesterats i denna andra avtalsslutande stat.

Artikel 11

Ränta

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som be- talas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Källskatt 2. Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat

max. 5 % från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om

OBS art. 24 och 29

mottagaren har rätt till räntan får skatten inte överstiga 5 procent av räntans bruttobelopp.

Undantag från 3. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall

p. 1 och 2 ränta, som betalas till

a) en avtalsslutande stat eller något av dess organ, däri inbe- gripet "the Central Bank of Barbados", "the Barbados Development Bank", Sveriges Riksbank, Riksgäldskontoret, Exportkreditnämn- den och AB Svensk Exportkredit samt sådana andra institutioner i endera avtalsslutande staten som de behöriga myndigheterna kan komma överens om enligt artikel 26, eller

b) person med hemvist i en avtalsslutande stat på grund av skuld garanterad eller försäkrad av denna avtalsslutande stat eller något av dess organ, däri inbegripet de institutioner som nämnts i a) ovan,

vara undantagen från skatt i den andra avtalsslutande staten.

Def. av @ränta@ 4. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av varje enligt art. 11 slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gälde-

närens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värde- papper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripet agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

Undantag från 5. Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte, om den

p. 1, 2 och 3 som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med

a) det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, eller

b) affärsverksamhet som avses i artikel 7 punkt 2.

I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

@Källregel@ 6. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en av- talsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband med vilken den skuld uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigva- rande anordningen, anses räntan härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

Intressegemens- 7. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren

kap och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12

Royalty

1. Xxxxxxx, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Källskatt max. 5% 2. Xxxxxxxx får emellertid beskattas även i den avtalsslutande OBS art. 24 och 29 stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till royaltyn, får skatten inte överstiga 5

procent av royaltyns bruttobelopp.

Def. av @royalty@ 3. Med uttrycket "royalty" förstås i denna artikel varje slags enligt art. 12 betalning som mottas såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller veten-

skapligt verk, xxxx inbegripet biograffilm och film eller band för radio- eller televisionssändning, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

Undantag från 4. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall

p. 1 och 2 royalty för upphovsrätt för nyttjandet av eller för rätten att nyttja litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (inbegripet royalty

OBS art. 29 för biograffilm samt film och band för användning i radio eller tele- vision), som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, vara undantagen från beskattning i den förstnämnda staten.

Undantag från 5. Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 4 tillämpas inte, om den

p. 1, 2 och 4 som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar själv- ständig yrkesutövning i denna andra stat från där belägen stadig- varande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med

a) det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, eller

b) affärsverksamhet som avses i artikel 7 punkt 2.

I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

@Källregel@ 6. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbe- talaren är staten själv, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, an- tingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en av- talsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att betala royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn härröra från den stat där det fasta

driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

Intressegemens- 7. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och kap den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller

den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestäm- melserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13

Ersättning för företagsledning

1. Ersättning för företagsledning, som betalas av person med hemvist i en avtalsslutande stat till företag i den andra avtalsslu- tande staten, får beskattas i denna andra stat.

Källskatt 2. Ersättningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutan- max. 5 % de stat där den som erlägger ersättningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till ersätt-

ningen får skatten inte överstiga 5 procent av ersättningens brutto- belopp.

Def. av @ersättning 3. Med uttrycket "ersättning för företagsledning" förstås i denna för artikel ersättning av varje slag till person, som inte är anställd av företagsledning@ den som erlägger ersättningen, för eller på grund av enligt art. 13 tillhandahållandet av rådgivning på det industriella eller kommer- siella området eller av tjänster av företagsledande eller teknisk

natur eller av liknande tjänster eller bistånd. Uttrycket inbegriper dock inte ersättning för sådan självständig yrkesverksamhet som anges i artikel 15.

Undantag från 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om det

p. 1 och 2 företag till vilket ersättningen för företagsledning betalas har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken ersättningen betalas, från där beläget fast driftställe samt de tjänster för vilka ersättningen betalas äger verkligt samband med

a) det fasta driftstället, eller

b) sådan verksamhet som avses i artikel 7 punkt 2. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

Intressegemens- 5. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och kap mottagaren eller mellan dem båda och annan person ersättningen för företagsledning, med hänsyn till de tjänster för vilka ersätt-

ningen betalas, överstiger det belopp, som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall får överskjutande del beskattas enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 14

Realisationsvinst

Fast egendom 1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 61 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Lös egendom i fast 2. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del driftställe m.m. av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtals- slutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös

egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtals- slutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

Skepp och luft- 3. Vinst som företag i en avtalsslutande stat förvärvar på grund fartyg av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell OBS art. 24 och 29 trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av

sådana skepp eller luftfartyg beskattas endast i denna stat.

SAS Beträffande vinst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandina- vian Airlines System (SAS) tillämpas bestämmelserna i denna punkt endast i fråga om den del av vinsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

Andelar i bolag 4. Vinst på grund av överlåtelse av andelar i ett bolag som har hemvist i en avtalsslutande stat får beskattas i denna stat2.

Övrig egendom 5. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1 - 4 beskattas endast i den avtalsslutande

OBS art. 29 stat där överlåtaren har hemvist.

1Se RÅ 1989 ref. 37 och RR 1995 ref. 91; RSV:s anm.

2Jfr 53 § 1 mom. a KL och 6 § 1 mom. a SIL; RSV:s anm.

Artikel 15

Självständig yrkesutövning

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat utom i följande fall då inkomsten också får beskattas i den andra avtalsslutande staten:

Stadigvarande a) om han i den andra avtalsslutande staten har stadigvarande anordning anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten; i sådant fall får endast så stor del av inkomsten

beskattas i denna andra avtalsslutande stat som är hänförlig till denna stadigvarande anordning; eller

Vistelse över- b) om han vistas i den andra avtalsslutande staten under tidrymd stigande 90 dagar eller tidrymder som sammanlagt överstiger 90 dagar under beskattningsåret i den andra staten; i sådant fall får endast så stor

del av inkomsten beskattas i denna andra stat som är hänförlig till verksamheten som utövas där.

Exempel på @fritt 2. Uttrycket "fritt yrke" inbegriper särskilt självständig veten- yrke@ skaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som

läkare, xxxxxx, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 16

Enskild tjänst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 17, 19, 20 och 21 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

Undantag från 2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersätt-

p. 1 ning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om

183-dagarsregeln a) mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och

b) ersättningen betalas av eller på uppdrag av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra staten.

Undantag från 3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får

p. 1 och 2 ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg

- ombordanställda som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. Om person med hemvist i Sverige

- SAS-anställda uppbär inkomst av arbete, vilket utförs ombord på ett luftfartyg som används i internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandina- vian Airlines System (SAS), beskattas inkomsten endast i Sverige.

Artikel 17

Styrelsearvode och ersättning till tjänstemän i högre företagsle- dande ställning

Styrelsearvode 1. Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person o.dyl. med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får

beskattas i denna andra stat.

Lön etc. 2. Lön och liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av tjänsteman i högre före- tagsledande ställning i bolag med hemvist i den andra avtalsslutan- de staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 18

Inkomst som förvärvas av underhållningsartister och sportutövare

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av underhållningsartist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av sportutövare, beskattas i denna andra stat.

2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som under- hållningsartist eller sportutövare utövar i denna egenskap, inte till- faller underhållningsartisten eller sportutövaren själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 15 och 16, beskattas i den avtalsslutande stat där underhållningsartisten eller sportutövaren utövar verksamheten.

Agentarvoden etc. 3. I fall då personlig verksamhet som utövas av sådan under- hållningsartist eller sportutövare som avses i punkt 1 tillhandahålls i en avtalsslutande stat av ett företag i den andra avtalsslutande staten, får - utan hinder av bestämmelserna i artikel 7 eller artikel 15 - inkomst som sådant företag förvärvar genom att tillhandahålla sådan verksamhet, beskattas i den avtalsslutande stat där verksamheten utövas.

Undantag från 4. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 skall

p. 1, 2 och 3 inkomst som förvärvas genom verksamhet som avses i punkt 1 undantas från beskattning i den avtalsslutande stat där denna verksamhet utövas om

a) besöket av underhållningsartisten eller sportutövaren i denna stat till avsevärd del finansieras genom allmänna medel från den andra avtalsslutande staten, något av dess organ eller lokal myn- dighet,

b) inkomsten förvärvas av en organisation vars verksamhet be- drivs utan vinstsyfte och vars inkomst inte till någon del betalas till innehavare, medlemmar eller någon av organisationens andelsägare eller kan användas för dessas personliga syften, eller

c) inkomsten förvärvas av underhållningsartisten eller sportut- övaren på grund av tjänster utförda åt sådan organisation som avses i b).

Artikel 19

Pension

Pension Om inte bestämmelserna i artikel 20 punkt 2 föranleder annat, får pension som härrör från en avtalsslutande stat beskattas i denna stat.

Artikel 20

Offentlig tjänst

Lön m.m. 1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats eller dess lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

Undantag b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna andra stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och

Lokalanställda 1) är medborgare i denna stat, eller

2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

Pension 2. Pension, som betalas av, eller från fonder inrättade av, en avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats eller dess lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

Undantag från 3. Bestämmelserna i artiklarna 16, 17 och 19 tillämpas på

p. 1 och 2 ersättning och pension som betalas på grund av arbete som

utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter.

Artikel 21

Studerande och praktikanter

@Understöd@ från 1. Studerande eller praktikant, som har eller omedelbart före annan stat vistelse i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslu- tande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande

för sin undervisning eller utbildning, beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna stat.

Anslag, stipendier 2. Beträffande sådana anslag, stipendier och ersättningar för och anställningsin- arbete som inte omfattas av punkt 1, skall en student eller prakti- komst kant som avses i punkt 1, dessutom vara berättigad att under sådan utbildning eller praktik erhålla samma befrielse, lindring eller

nedsättning av skatter som är tillämpliga för personer med hemvist i den stat som han besöker, förutsatt att studenten eller praktikanten vistas i denna stat under en tidrymd överstigande sex månader.

Artikel 22

Annan inkomst

OBS art. 24 och 29 Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte uttryckligen nämnts i föregående artiklar av detta avtal, beskattas endast i denna avtalsslutande stat. För- värvas sådan inkomst från källa i den andra avtalsslutande staten får inkomsten dock beskattas också i denna andra stat.

Metodartikeln Artikel 23

Undanröjande av dubbelbeskattning

Sverige 1. Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas på följande sätt:

Avräkning från a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som inkomstskatt enligt Barbados lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Barbados, skall Sverige - med beaktande

Se p. c nedan av bestämmelserna i svensk lagstiftning beträffande avräkning av utländsk skatt (även i den lydelse de framdeles kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) - från skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i Barbados för inkomsten.

Progressions- b) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst, som förbehåll enligt bestämmelserna i artikel 20 beskattas endast i Barbados, får Sverige - vid bestämmandet av svensk progressiv skatt - beakta in-

Se 3 § lagen komsten som skall beskattas endast i Barbados.

Uttrycket @skatt c) Vid tillämpningen av a) ovan skall uttrycket "skatt som

som erlagts i erlagts i Barbados" anses innefatta inkomstskatten och bolagsskat- Barbados@ ten i Barbados som skulle ha erlagts om inte befrielse från eller nedsättning av skatt medgivits enligt följande bestämmelser om

Matching credit skattelättnader avsedda att främja ekonomisk utveckling:

1) lagen om skattelättnader i vissa fall (the Fiscal Incentive Act), Cap. 71 A, och lagen om stöd till hotellverksamhet (the Hotel Aids Act), Cap. 72, och

2) andra bestämmelser som senare kan komma att införas vilka medger befrielse från eller nedsättning av skatt, efter överenskom- melse mellan de behöriga myndigheterna.

Uttrycket @den d) Vid tillämpningen av artikel 10 punkt 4 skall uttrycket "den normala bolags- normala bolagsskatten i Barbados" anses innefatta inkomstskatten skatten i Barba- och bolagsskatten i Barbados som skulle ha erlagts om inte be- dos@; frielse från eller nedsättning av skatt medgivits enligt de bestäm- Matching exempt melser om skattelättnader som åsyftas ovan i c).

e) Bestämmelserna ovan i c) och d) skall inte tillämpas Tillämpligheten av beträffande en bestämmelse om skattelättnad som ändrats efter c och d undertecknandet av detta avtal om ändringen utgör en väsentlig sådan. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan

dock komma överens om att bestämmelserna ovan i c) och d) ändock skall tillämpas på en sådan bestämmelse efter det att den ändrats på angivet sätt.

Tidsbegränsning f) Bestämmelserna ovan i c) och d) gäller de första tio åren av c och d t.o.m. år under vilka detta avtal tillämpas. De behöriga myndigheterna skall 2001 överlägga för att avgöra om dessa bestämmelser skall tillämpas

efter denna tidsperiod.

Barbados 2. Beträffande Barbados skall dubbelbeskattning undvikas på följande sätt:

a) I enlighet med bestämmelserna i Barbados lagstiftning om avräkning från skatt som uttagits i Barbados av skatt som betalas i annat land än Barbados (vilken lagstiftning inte skall påverka den allmänna princip som anges här), skall

Avräkning från 1) svensk skatt, som enligt svensk lag och i överensstämmelse inkomstskatt med detta avtal betalas, antingen direkt eller genom skatteavdrag, på inkomst som härrör från källa i Sverige (med undantag, såvitt

gäller utdelning, för skatt som utgår på vinst av vilken utdelningen betalas), avräknas mot varje skatt som uttagits i Barbados som beräknats på samma vinst eller inkomst som den svenska skatten,

Avräkning av 2) i fråga om utdelning från bolag med hemvist i Sverige till bakomliggande bolag som har hemvist i Barbados och som direkt eller indirekt bolagsskatt behärskar minst 10 procent av kapitalet i det utbetalande

bolaget, vid avräkningen medräknas, förutom varje svensk skatt

som skall avräknas under a) 1), den svenska skatt som det utbetalande bolaget erlagt på vinst av vilken utdelningen betalas.

Spärrbelopp b) Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av skatten som utan sådan avräkning belöper på den inkomst som får beskattas i Sverige.

Artikel 24

Begränsningar av förmåner

I källstaten, 1. En person med hemvist i en avtalsslutande stat som för- ej begränsning av värvar inkomst som härrör från den andra avtalsslutande staten skatt enligt art. skall inte, i denna andra avtalsslutande stat, vara berättigad till de 6-23 förmåner som anges i artiklarna 6 (Inkomst av fast egendom) - 23

(Undanröjande av dubbelbeskattning), om

- ägandet a) 50 procent eller mindre av det verkliga intresset i en sådan person (eller, i fråga om bolag, 50 procent eller mindre av antalet aktier inom varje aktieslag) ägs, direkt eller indirekt, av en eller flera fysiska personer med hemvist i en av de avtalsslutande staterna, eller

- @treaty shop- b) en sådan persons inkomst till väsentlig del används, direkt ping@ eller indirekt, för att infria förpliktelser (inbegripet förpliktelser att erlägga ränta och royalty) till personer med hemvist i någon annan

än en avtalsslutande stat.

Offshorebolag, 2. Ett bolag som är berättigat till någon särskild skattelättnad utanför avtalets enligt "Exempt Insurance Act", Cap. 308A, "Off-shore Banking tillämpningsom- Act", Cap. 325, "International Business Companies (Exemption råde from Taxes) Act", Cap. 77 eller någon annan huvudsakligen likar- tad lag i Barbados, skall inte vara berättigat till några förmåner

enligt detta avtal.

Undantag från 3. Bestämmelserna i punkt 1 skall inte tillämpas om den person

p. 1; som förvärvar inkomsten är ett bolag med hemvist i en avtalsslu-

börsbolag tande stat vars viktigaste aktieslag är föremål för en betydande och regelbunden omsättning på en erkänd aktiebörs.

4. Om en av de avtalsslutande staterna avser att vägra en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten skattelättnader med stöd av denna artikel, skall de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägga med varandra.

Artikel 25

Förbud mot diskriminering

Medborgarskap; 1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra av-

se def. i art. 3 talsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed

p. 1 h sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad1.

Fast driftställe 2. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslu- tande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag2.

3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 7, artikel 12 punkt 7 eller artikel 13 punkt 5 tillämpas, är ränta, royalty, ersättning för företagsledning och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten.

Filialinkomster 4. Bestämmelserna i punkt 2 skall inte anses medföra hinder för (jfr art. 10 p. 7), Barbados att tillämpa sina beskattningsregler beträffande filialin- försäkringsgivare komster eller beträffande försäkringsgivare som inte har hemvist och utländska i Barbados eller utländska försäkringsbolag såvitt avser inkomst försäkringsbolag av försäkringspremier, vilka får beskattas enligt de procentsatser

som anges i Inkomstskattelagen (Income Tax Act).

Barbadiskt ägande 5. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller del- vis av svenskt företag ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer (och omvänt) med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sam-

manhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat3.

6. Denna artikel anses inte medföra skyldighet för en avtalsslu- tande stat att medge fysisk person som inte har hemvist i denna stat sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller sådan skattenedsättning, som medges fysiska personer med hemvist i den egna staten.

Artikelns till- 7. Denna artikel tillämpas på skatter som omfattas av detta

lämplighet avtal.

1Se RÅ 1986 not 785 och RÅ 1988 ref. 154; RSV:s anm.

2Jfr 6 § 1 mom. första stycket c SFL; RSV:s anm.

3Se t.ex. RÅ 1987 ref. 158 och RÅ 1993 ref. 91; RSV:s anm.

Artikel 26

Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

Beskattning i strid 1. Om en person gör gällande att en avtalsslutande stat eller med avtalet båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot

bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters in-

Def. i art. 3 p. 1 i terna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 25 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

Överenskommelse 2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad i enskilda fall men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse

med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överens- kommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

Generella överens- 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall kommelser genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämp-

ningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet.

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överens- kommelse i de fall som angivits i föregående punkter.

Artikel 27

Utbyte av upplysningar1

RSV behörig 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna

myndighet skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att

tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning i fråga om alla slag av skatter, i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas så-som hemliga på samma sätt som upplysningar, som erhållits en-ligt den interna lagstiftningen i denna stat, och

får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och för-

1Jfr lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och prop. 1989/90:14; RSV:s anm.

valtningsorgan) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa upplys- ningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden. De behöriga myndigheterna får genom överläggningar utveckla lämpliga villkor och metoder beträffande de fall där sådant in- formationsutbyte skall ske, häri inbegripet, när så är lämpligt, ut- byte av upplysningar i fråga om skatteundandragande.

Integritetsskydd 2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att

a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstift- ning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-

, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn.

Artikel 28

Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän1

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomati- ska företrädare eller konsulära tjänstemän.

Artikel 29

Övriga bestämmelser

@Remittance@-regel I fall då enligt bestämmelse i detta avtal svensk beskattning av inkomst eller realisationsvinst lindras och en fysisk person enligt gällande lagstiftning i Barbados beskattas för sådan inkomst eller realisationsvinst till den del den överförs till eller mottages i Barbados och inte för hela dess belopp, skall den skattelindring som enligt detta avtal medges i Sverige avse endast den del av inkomsten eller realisationsvinsten som överförs till eller mottages i Barbados.

1Se lag (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall; RSV:s anm.

Artikel 30

Ikraftträdande

1. De avtalsslutande staterna skall meddela varandra att de konstitutionella åtgärder vidtagits som krävs för att detta avtal skall träda i kraft.

Avtalet trädde i 2. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter dagen för det sista av

kraft 1991-12-29 de meddelanden som avses i punkt 1 och avtalets bestämmelser tillämpas:

a) beträffande skatt som innehålls vid källan, på belopp som betalas eller överförs till person med hemvist utomlands den 1 januari det år som följer närmast efter det kalenderår då avtalet träder i kraft eller senare, och

b) beträffande andra skatter på inkomst, som förvärvas den 1 januari kalenderåret närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare.

Artikel 31

Upphörande

Kan sägas upp Detta avtal förblir i kraft till dess det sägs upp av en avtalsslu- tidigast 1996-12-30 tande stat. Envar av de avtalsslutande staterna kan på diplomatisk väg skriftligen uppsäga avtalet genom meddelande härom minst

sex månader före utgången av något kalenderår som följer efter en tidrymd av fem år från den dag då avtalet trätt i kraft. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla:

a) beträffande skatter som innehålls vid källan, på belopp som betalas eller överförs till person med hemvist utomlands den 1 januari året närmast efter den skriftliga uppsägningen eller senare, och

b) beträffande andra skatter på inkomst, som förvärvas under inkomstår som börjar den 1 januari året närmast efter uppsägningen eller senare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal och försett detsamma med sina sigill.

Som skedde i London den 1 juli 1991, i två exemplar på engel- ska språket.

För Sverige

Xxxxxxx Xxxxxxxxx

För Barbados

Xxx Xxxxxxxx

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

På regeringens vägnar XXXX XXXXX

XX XXXXXXXX

(Finansdepartementet)

Prop. 1991/92:11

s. 32

39

Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Barbados

1 Inledning

Historik Sverige ingick 1949 ett dubbelbeskattningsavtal med Storbritanni- en och Nordirland (prop. 1949:196, BevU 33, rskr. 212, SFS 1949:523). Avtalet utvidgades till att gälla i förhållande till Barba- dos genom noteväxling den 18 december 1953 (SFS 1954:827). År 1987 sade Sverige upp det sålunda i förhållandet mellan Sverige och Barbados gällande avtalet med verkan fr.o.m. den 1 januari 1988 (prop. 1986/87:85, SkU 36, rskr. 141, SFS 1987:1044) varför

det för närvarande inte finns något dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Barbados. I samband med uppsägningen förklarade sig Sverige berett att om Barbados så önskade inleda förhandlingar om ett nytt avtal. På begäran av Barbados inleddes i juni 1988 förhandlingar i Stockholm. Ett utkast till nytt avtal paraferades i Bridgetown den 26 januari 1989. Handlingarna som är upprättade på engelska har översatts till svenska och remitterats till kammarrätten i Jönköping och riksskatteverket. Remissinstanserna har haft önskemål om att vissa avtalsbestämmelser omformuleras i förtydligande syfte samt uttryckt önskemål om att vissa andra avtalsbestämmelser förklaras närmare i propositionen. Efter remissbehandlingen har avtalsförslaget efter skriftväxling juste-rats för att tillgodose önskemålen.

Avtalet undertecknades den 1 juli 1991. Ett förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Barbados har upp- rättats inom finansdepartementet.

2 Lagförslaget

Prop. 1991/92:11

s. 33 Lagen

Lagförslaget består dels av paragraferna 1 - 3, dels av en bilaga som innehåller den överenskomna avtalstexten. Här redovisas paragrafernas innehåll medan avtalets innehåll presenteras i avsnitt 4.

I förslaget till lag föreskrivs att avtalet skall gälla som lag här i landet (1 §). Vidare regleras där frågan om avtalets tillämplighet i förhållande till annan skattelag (2 §). I 3 § har intagits en bestämmelse om att progressionsuppräkning skall ske i fall då fysisk person förvärvar inkomst som enligt art. 20 i avtalet beskattas endast i Barbados om denna person skall taxeras till statlig inkomstskatt för annan förvärvsinkomst.

Enligt art. 30 i avtalet skall de avtalsslutande staterna underrätta varandra när de åtgärder vidtagits som enligt resp. stats lagstiftning krävs för att avtalet skall träda i kraft. Det träder i kraft trettio dagar efter den dag då det sista av dessa meddelanden tas emot. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt avtalet kommer att träda i kraft. I förslaget till lag har därför föreskrivits att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3 Skattesystemet i Barbados

Fysisk person Fysisk person som har hemvist (resident) och är bosatt (domiciled) i Barbados är skattskyldig där för all inkomst oavsett varifrån den härrör. Fysisk person som har hemvist men inte är bosatt i Barbados beskattas endast för inkomst som härrör från Barbados samt för sådan inkomst från källa utanför Barbados som överförs till Barbados. En fysisk person anses ha hemvist i Barbados om han vistas där mer än 182 dagar under ett inkomstår (=kalenderår). Vid beräkningen av vistelsens längd inräknas såväl ankomst- som avresedag. Huruvida någon skall anses vara bosatt i Barbados är en fråga om avsikt. Enbart den omständigheten att någon under en längre tid haft hemvist i Barbados behöver inte innebära att denna person därför skall anses vara bosatt där. Fysiska personer som vistas i Barbados med anledning av ett kortvarigt uppdrag (dvs. två till tre år) anses ha hemvist men anses inte bosatta där. I allmänhet är en person som inte har hemvist i Barbados inte berättigad att erhålla personliga avdrag vid inkomsttaxeringen och beskattas endast för inkomst från källa i Barbados. Inkomst inkluderar lön, bonus, provision samt värdet av andra förmåner oavsett om de utgått i pengar eller inte. För utländsk arbetskraft som är anställda av bolag som bedriver sin verksamhet utanför Barbados medges särskilda förmåner genom vilka upp till 35 procent av deras ersättning är undantagen från beskattning.

Reavinster m.m. Realisationsvinster beskattas inte i Barbados. I stället beskattas överlåtelser av fast egendom och vissa värdepapper med en över- föringsskatt (property transfer tax). Ränta, utdelning, royalty, arvoden till yrkesmän, rörelsevinster, pensioner, livränta och underhållsbidrag är skattepliktiga.

Näringsverk- Fysiska personer som bedriver handel eller yrkesmässig verk- samhet samhet medges i allmänhet avdrag för kostnader som är hänförliga till verksamheten. Anställda medges avdrag för icke ersatta kost-

xxxxx som uppkommit i samband med resor och representation i tjänsten. Avdrag medges vidare för räntekostnader på inteckningslån (vanligtvis också för sådana kostnader avseende

Prop. 1991/92:11 utlänningars hem i utlandet), reparationskostnader vad avser den

s. 34 privata bostaden, 50 procent av hemförsäkringspremie, underhålls- bidrag, del av socialförsäkringsavgift, egen livförsäkring (15 procent av taxerad inkomst dock högst med Bds$ 1 800) samt livförsäkring avseende barn under 18 år (upp till Bds$ 500 per barn), erlagd hyra (20 procent av erlagt belopp dock högst med Bds$ 1 800), avgift till erkänd pensionsplan (15 procent av taxerad inkomst dock högst med Bds$ 1 500), sjukvårdskostnader (upp till Bds$ 450 för makar, Bds$ 225 för ensamstående och Bds$ 120 för varje beroende barn), vissa gåvor till välgörande ändamål (max. 10 procent av taxerad inkomst), sparande i en kooperativ förening (upp till Bds$ 1 800) samt för kostnader för förvärv av nyutgivna aktier i ett offentligt bolag (upp till Bds$ 10 000). Det finns även en rad personliga avdrag såsom grundavdrag (Bds$ 4 500 för ensamståen- de resp. Bds$ 7 500 för makar gemensamt), avdrag för beroende barn (Bds$ 750B2 100 per barn), skolavgifter (upp till Bds$ 525), andra beroende personer (Bds$ 750 per person, dock högst för två personer), hushållerska (upp till Bds$ 1 200) och trädgårdsmästare (upp till Bds$ 1 200). Personer som inte har hemvist i Barbados är inte berättigade till något avdrag vid beräkning av den beskattningsbara inkomsten.

Inkomster understigande Bds$ 15 000 är helt undantagna från beskattning. I det lägsta inkomstskiktet utgår skatt med 20 pro-cent (beskattningsbar inkomst upp till Bds$ 15 000) och i det högsta med 50 procent (beskattningsbar inkomst överstigande Bds$ 55 000).

Bolag Ett bolag anses vara hemmahörande i Barbados om det bildats enligt lagstiftningen där eller om det leds och kontrolleras från Barbados. Bolagsskatt tas ut med 20 procent vad avser i Barbados hemmahörande byggnadsbolag som bygger och säljer minst två stenhus (brick houses) per år och med 35 procent vad avser övriga bolag exkl. livförsäkringsbolag. Livförsäkringsbolag beskattas med 5 procent på bruttot av sina inkomster från investeringar. I fråga om livförsäkringsbolag tas vidare en premieskatt om 3 procent ut vad avser i Barbados hemmahörande bolag och 5 procent av utländska bolag. Vidare finns en allmän försäkringspremie-skatt som för bolag hemmahörande i Barbados utgår med 3 procent i fråga om egendomsförsäkring och med 1,5 procent i övrigt samt för utländska bolag med 6 resp. 3 procent.

Fastighetsskatt En årlig fastighetsskatt tas ut på värdet av mark och byggnader.

Utdelning som ett bolag hemmahörande i Barbados uppbär från Utdelning ett annat bolag som är hemmahörande där beskattas inte. Däremot beläggs utdelning från bolag hemmahörande i Barbados till ett

utländskt bolag med en källskatt om 15 procent.

Bolag hemmahörande i Barbados beskattas löpande för inkom- ster från fasta driftställen i utlandet medan utdelning som härrör från utlandet beskattas då den uppbärs.

Fasta driftställen Inkomster som förvärvas av fasta driftställen i Barbados be- i Barbados skattas på samma sätt som inkomster som förvärvas av där hem- mahörande bolag, dock att fasta driftställen därjämte har att erlägga

en l0-procentig källskatt på den del av vinsten efter bolagsskatt som överförs eller som anses överförd till huvudkontoret.

Prop. 1991/92:11 Lager värderas i allmänhet till det lägsta av anskaffningskost-

s. 35 naden och nettoförsäljningsvärdet. FIFO-metoden eller genom-

Lager snittliga värdet ligger vanligen till grund för bokföringen och beskattningen. Normalt sett godtar dock skattemyndigheterna varje värderingsmetod som står i överensstämmelse med redovisningspraxis i branschen. Den bokföringsmässiga och skattemässiga värderingen skall dock överensstämma.

Avskrivningar I skattehänseende tillämpas linjär avskrivning på basis av fastställda procentsatser, dock att extra avskrivning medges för anskaffningsåret. Därutöver medges ytterligare avskrivning ("in- vesteringsavskrivning") då fråga är om investeringar i maskiner eller utrustning till vissa industrier eller om bolaget i fråga exporterar till stater utanför den karibiska gemenskapen (CARI- COM). De bokföringsmässiga och skattemässiga avskrivningarna behöver inte stå i överensstämmelse. Xxxxxxx som uppkommer vid avyttring av egendom som skrivits av beskattas som vanlig rörel- seinkomst upp till ett belopp motsvarande de återvunna avskriv- ningarna.

Carry forward Förluster hänförliga till tidigare år är avdragsgilla under nio år. För ett visst år får dock inte förlustavdraget minska den beskatt- ningsbara inkomsten med mer än 50 procent. Livförsäkringsbolag är över huvud taget inte berättigade att dra av tidigare års förluster.

Incentive- I likhet med många utvecklingsländer har Barbados viss lag- lagstiftning stiftning som syftar till att främja investeringar. Genom denna lagstiftning medges en rad olika verksamheter mycket långtgående

skatteförmåner. Nedan lämnas en kortfattad redogörelse för denna lagstiftning.

Tillverkare av godkända produkter medges enligt lagen om skattelättnader i vissa fall ("the Fiscal Incentives Act") skatte- och avgiftsfrihet under varierande tid dock högst tio år.

Enligt lagen om stöd till hotellverksamhet ("the Hotel Aids Act") får den som bedriver hotellrörelse från denna verksamhets vinst göra avdrag för vissa nedlagda kostnader som annars inte vore avdragsgilla. Kostnaderna får dras av det år de uppkom och, om

avdraget då inte kan utnyttjas till fullo, under de därefter följande nio åren.

Bolag hemmahörande i Barbados vars inkomster uteslutande härrör från källor utanför Barbados beskattas enligt "the Interna- tional Business Companies (Exemption from Certain Taxes) Act" efter en skattesats som ofta uppgår till 2,5 procent eller lägre. Sådana bolag är också undantagna från all valutakontroll.

Förmåner ges också enligt "the Offshore Banking Act" till banker hemmahörande i Barbados som uteslutande bedriver sin verksamhet utom Barbados, stiftelser som administreras av kvali- ficerade bolag hemmahörande i Barbados samt filialer till kvalifi- cerade utländska banker. Enligt nämnda lagstiftning har dessa att erlägga en årlig avgift om Bds$ 25 000. Banker som bedriver sin verksamhet utanför Barbados har att erlägga skatt efter en degres- siv skala enligt vilken skatt utgår med 2,5 procent i det lägsta skiktet (vinster upp till Bds$ 10 000 000) och med 1 procent i det högsta skiktet (vinster överstigande Bds$ 30 000 000).

Försäkringsbolag hemmahörande i Barbados som försäkrar risker utanför Barbados och bolag som administrerar sådana

Prop. 1991/92:11 försäkringsbolag är enligt "the Exempt Insurance Act" undantagna

s. 35 från beskattning och valutakontroll i Barbados. Sådana bolag har dock att erlägga en årlig avgift om Bds$ 5 000.

4 Dubbelbeskattningsavtalets innehåll

OECD:s och FN:s Avtalet är utformat i nära överensstämmelse med de bestämmelser modellavtal före- som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling bilder (OECD) rekommenderat för bilaterala dubbelbeskattningsavtal ("Model Double Taxation Convention on Income and on Capital",

1977). Utformningen har emellertid också påverkats av att Barba- dos är ett utvecklingsland. Vissa bestämmelser har därför utformats i enlighet med de rekommendationer som Förenta Nationerna (FN) utfärdat för förhandlingar mellan utvecklade länder och utveck- lingsländer ("United Nations Model Double Taxation Convention between Developed and Developing Countries", 1980). Vidare förekommer givetvis avvikelser från de angivna rekommendationerna som är betingade av resp. stats interna skatte- lagstiftning. Såsom framgår av redogörelsen för skattesystemet i Barbados har Barbados t.ex. viss lagstiftning som syftar till att främja investeringar. Vissa av de lättnader som medges enligt denna lagstiftning riktar sig inte till företag som bedriver näringsverksamhet i Barbados i egentlig mening utan till företag

vars inkomster uteslutande härrör från verksamhet utanför Barbados ("offshore"-verksamhet). Eftersom Sverige i likhet med flertalet medlemsstater i OECD inte är berett att understödja denna typ av verksamhet genom att medge företag som bedriver sådan verksamhet förmåner genom dubbelbeskattningsavtal, har avtalet kommit att innehålla regler om begränsningar av avtalets förmåner.

4.1 Avtalets tillämpningsområde

Personer som om- Art. 1 anger de personer som omfattas av avtalet. I enlighet med fattas av avtalet denna bestämmelse, som överensstämmer med motsvarande bestämmelse i OECD:s modellavtal, skall avtalet tillämpas på

personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. För att avtalet skall vara tillämpligt krävs således dels att fråga är om sådan person som avses i art. 3 punkt 1 d eller e, dels att denna person i enlighet med bestämmelserna i art. 4 punkt 1 har hemvist i en avtalsslutande stat. Som följer härav är avtalet således endast tillämpligt i fråga om personer som enligt den interna lagstiftningen i en avtalsslutande stat är skatt- skyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsled- ning eller annan liknande omständighet samt under vissa i art. 4 punkt 1 angivna villkor på handelsbolag och dödsbon. Endast en person som avtalet tillämpas på är berättigad till de skattenedsätt-

Handelsbolag ningar som föreskrivs i avtalet. Ett handelsbolag inregistrerat i en av de avtalsslutande staterna är med tillämpning av den angivna bestämmelsen berättigat att erhålla nedsättning av t.ex. källskatt på utdelning i enlighet med reglerna i art. 10 i den mån handels- bolagets inkomst är skattepliktig i denna stat på samma sätt som inkomst som tillfaller en person som har hemvist där. Det spelar

Prop. 1991/92:11 därvid ingen roll om det är handelsbolaget eller dess delägare som

s. 37 är skattesubjekt. Har ett handelsbolag inregistrerat i en av de avtalsslutande staterna t.ex. tre delägare varav endast två har skatterättslig hemvist i staten i fråga medan den tredje har hemvist i en tredje stat, har handelsbolaget - om dess inkomster beskattas hos delägarna - rätt att erhålla de nedsättningar av källskatt som följer av avtalets regler beträffande två tredjedelar av den inkomst som uppbärs från den andra avtalsslutande staten. Det bör dock i detta sammanhang framhållas att de förmåner som följer av bestämmelserna i art. 6 - 23 i vissa fall begränsas genom bestäm- melserna i art. 24.

Skatter som om- Art. 2 upptar de skatter på vilka avtalet är tillämpligt. Den fattas av avtalet svenska statliga förmögenhetsskatten omfattas inte av avtalet. Som framgår av min redogörelse för skattesystemet i Barbados tas ingen

allmän förmögenhetsskatt ut där. Eftersom den svenska förmögen- hetsskatten inte omfattas av avtalet utgör avtalet inte något hinder för att enligt svenska regler beskatta förmögenhet även om denna innehas av person som enligt avtalets regler har hemvist i Barbados. Inte heller den statliga fastighetsskatten omfattas av förevarande avtal.

4.2 Definitioner m.m.

Allmänna defini- Art. 3 innehåller definitioner av vissa uttryck som förekommer i tioner avtalet. Innehållet i artikeln överensstämmer i stort sett med det i OECD:s modellavtal, dock att definitionen av "internationell

trafik" (punkt 1 g) och "medborgare" (punkt 1 h 2) har fått en i förhållande till modellavtalet något avvikande utformning.

RSV:s kommentar I punkt 1 f) definieras uttrycken @företag i en avtalsslutande stat@ och @företag i den andra avtalsslutande staten@. Uttrycket @ett företag@ innefattar fysisk eller juridisk person som bedriver rörelse, se t.ex. RÅ 1991 not 228. Detta innebär att om en fysisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse i Barbados så är denna fysiska person vid tillämpningen av avtalet att anse som @ett företag i Sverige@.

Prop. 1991/92:11 Definitioner förekommer även i andra artiklar t.ex. art. 10, 11 och

s. 37 12, där den inkomst som behandlas i resp. artikel definieras. När det gäller tolkning av dubbelbeskattningsavtal och då bl.a. den i art. 3 punkt 2 intagna bestämmelsen får jag hänvisa till vad som anförts därom i propositionen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna (prop. 1989/90:33 s. 42 ff. [se nedan; RSV:s anm.]).

Prop. 1989/90:33

s. 42; nordiska skatteavtalet

Innan jag närmare går in på avtalets och protokollets bestämmelser vill jag något beröra frågan om tolkning av dubbelbeskattningsavtal.

Prop. 1989/90:33 Som redan framgår av rubriken till dubbelbeskattningsavtalen

s. 43; nordiska har dessa tillkommit för att förhindra att samma inkomst, egendom skatteavtalet etc. beskattas fullt ut i två eller flera stater. Genom avtalen underlättas på detta sätt utbytet av kapital, varor och tjänster.

Andra och lika viktiga syften med dubbelbeskattningsavtal och t.ex. handräckningsavtal är att förhindra skatteflykt och att total skattefrihet uppkommer. Ett övergripande syfte med avtal av nu ifrågavarande slag är således att tillhandahålla ett instrument som

tillser att var och en erlägger rätt skatt vid rätt tidpunkt och på rätt plats, dvs. ett avtal för att på ett skäligt sätt fördela skatteintäkterna mellan stater.

Dubbelbeskattningsavtalen - och då framförallt inkomstskatte- avtalen - har emellertid i viss utsträckning kommit att utnyttjas för att på ett inte avsett sätt helt eller delvis undgå beskattning i den ena eller i båda de avtalsslutande staterna (vilket medfört eller bidragit till att ett stort antal avtal omförhandlats eller är under omförhandling). Sätten att uppnå detta är många och kan innebära att t.ex. tjänsteinkomst artificiellt delas upp mellan en eller flera stater i syfte att uppnå skattefördelar i form av sänkt marginalskatt. Xxxx avsedda skattefördelar kan också uppkomma på grund av att dubbelbeskattningsavtalens bestämmelser ofta saknar den exakthet som liknande bestämmelser i intern skattelagstiftning har. Detta sammanhänger bland annat med att de avtalsslutande stater- nas rättssystem sinsemellan uppvisar en rad olikheter vilket ställer

stora krav på formuleringen av enskilda avtalsbestämmelser. Detta

kan medföra att dessa bestämmelser, sett ur den ena statens syn- vinkel, inte alltid har kunnat ges en optimal utformning när det gäller att återge vad som avsetts. En annan svårighet hänför sig till det faktum att de flesta avtalsförhandlingar (dock inte de med de nordiska länderna) med nödvändighet måste föras på ett för de avtalsslutande parterna främmande språk och att även avtalen som sådana ofta avfattas på det aktuella språket. Detta medför att ord och uttryck som på svenska eller det främmande språket har en exakt innebörd får lov att översättas och att exaktheten därvid kan gå förlorad. Detta kan även inträffa i fråga om bestämmelser som tillkommit på grund av en ensidig svensk begäran att en viss bestämmelse, med hänsyn till intern svensk rätt, skall tas in i ett avtal. Även om alla dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingår antingen avfattas såväl på ett eller flera främmande språk och svenska eller i vart fall översätts till svenska medför det ovan redovisade att den svenska texten i många fall inte kan formuleras med sådan exakthet som annan intern lagstiftning. Detta gäller också - trots att såväl skattesystemen som språken i de nordiska länderna i mångt och mycket är likartade - i fråga om det nordiska avtalet.

Genom att man vid upprättande av avtal utgår från de av orga- nisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) upprättade modellavtalen (se Model double taxation convention on income and on capital från 1977, Model convention for mutual administrative assistance in the recovery of tax claims från 1981 och Model double taxation convention on estates and inheritances and on gifts från 1982) har de svårigheter som behandlats ovan i

viss mån undanröjts. Trots detta kvarstår dock de flesta av de ovan behandlade svårigheterna. Dessa svårigheter har också förutsetts då modellavtalen upprättades och har lett till att man i 1977 års modellavtal tagit in följande stadgande i art. 3 punkt 2.

"Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte

Prop. 1989/90:33 sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats

s. 44; nordiska i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens

skatteavtalet lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas."

Vidare återfinns i art. 25 punkt 3 i 1977 års modellavtal en bestämmelse enligt vilken de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna genom ömsesidig överenskommelse skall söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. Motsvarande bestämmelser återfinns också i 1981 års modellavtal (art. 3 punkt 2 och art. 11 punkt 3) samt i den helt övervägande delen av de svenska inkomstskatte- resp. arvs- och gåvoskatteavtalen [se t.ex. art. 3 punkt 2 och art. 24 punkt 3 i avtalet med Storbritannien och Nordirland (SFS 1983:898)].

Vid tolkning av dubbelbeskattningsavtal skall således de i avtalen förekommande begreppen - om annat inte uttryckligen anges eller klart framgår av sammanhanget - tolkas med utgångs- punkt i dess svenska innebörd. Vidare bör en ledstjärna vid tolk- ningen av dubbelbeskattningsavtal vara att avtalets syfte uppfylls, dvs. att dubbelbeskattning undviks och att skatteflykt resp. total skattefrihet förhindras. Vid tolkningen av dubbelbeskattningsavtal måste därför utgångspunkten vara att om Sverige enligt intern lagstiftning äger beskatta viss inkomst eller egendom och inte uttryckligen avstått från rätten att beskatta denna så skall den beskattas här i riket. Skulle dubbelbeskattning därvid uppkomma får denna undanröjas genom att de behöriga myndigheterna träffar ömsesidiga överenskommelser, antingen i det enskilda fallet eller

s.k. tolkningsöverenskommelser, på sätt anges i t.ex. art. 25 punkt 3 i 1977 års modellavtal.

RSV:s kommentar Genom prop. 1995/96:121 infördes en lag (1996:161) med vis-sa bestämmelser om tillämpning av dubbelbeskattningsavtal som ska tillämpas på inkomst som förvärvas efter utgången av 1995 och på förmögenhet som taxeras vid 1996 års taxering eller senare. På s. 16 ff i denna proposition sägs bl.a. följande:

Prop. 1995/96:121 Ett dubbelbeskattningsavtals primära syfte är att fördela beskatt-

s. 16; Vissa be- ningsrätten till olika inkomster (och i vissa fall förmögenhetstill- stämmelser om gångar) mellan de avtalsslutande staterna. Systematiken i avtalen tillämpningen av vid denna fördelning bygger, som tidigare nämnts, på att en stat dubbelbeskatt- utpekas som hemviststat och den andra oftast utpekas som källstat ningsavtal (situsstat). Vid fastställandet av denna fördelning av beskattnings- rätten enligt avtalets olika artiklar används ett antal termer och

uttryck som i flera fall definieras i avtalet för att uttryckligen användas "vid tillämpningen av detta avtal". Om dessa termer eller uttryck över huvud taget existerar i de två staternas interna lagstiftning kan de ha en helt annan och helt olika innebörd i dessa stater.

Uttrycket "hemvist" definieras regelmässigt i dubbelbeskatt- ningsavtal (vanligen i artikel 4). Denna definition gäller enligt ordalydelsen "vid tillämpningen av detta avtal". Även andra uttryck definieras i dubbelbeskattningsavtal. Detta sker beträffande inkomst- och förmögenhetsskatteavtal vanligen dels i artikel 3, Allmänna definitioner, där uttryck som "person", "bolag", "internationell trafik", "medborgare" etc. brukar definieras, dels i de artiklar som reglerar en viss fråga eller en viss typ av inkomst, t.ex. uttrycken "fast driftställe" i artikel 5, "utdelning" i artikel 10, "ränta" i artikel 11 och "royalty" i artikel 12. Gemensamt för alla dessa definitioner är att de gäller endast vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalet eller i vissa fall enbart vid tillämpningen av en enstaka artikel i avtalet. Inte i något fall är avsikten att definitionen av ett uttryck i ett dubbelbeskattningsavtal skall få genomslag vid tillämpning av intern lagstiftning i övrigt.

Definitionerna av uttrycken "utdelning" och "ränta" kan tjäna som exempel. Ofta är källstatens beskattningsrätt till en viss inkomst annorlunda om inkomsten vid tillämpningen av avtalet skall anses som utdelning i stället för t.ex. ränta. I avtal som följer OECD:s modellavtal får källstaten beskatta en utdelning som uppbärs av en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten med 5 eller 15 % av utdelningens bruttobelopp, beroende på storleken på mottagarens innehav i det utdelande bolaget, medan inkomsten får beskattas med högst 10 % av bruttobetalningen om den vid tillämpningen av avtalet skall anses som ränta.

Prop. 1995/96:121 Vid bestämmandet av det högsta belopp varmed beskattningen

s. 17; Vissa be- får ske i källstaten är således definitionerna av uttrycken "utdel- stämmelser om ning" och "ränta" helt avgörande. Hur beskattningsanspråket tillämpningen av fastställs i intern lagstiftning saknar däremot i detta sammanhang dubbelbeskatt- helt betydelse.

ningsavtal Vid antagandet att inkomsten enligt dubbelbeskattnings- avtalet utgör ränta är alltså beskattningsrätten i Sverige som

källstat begränsad till högst 10 % av inkomstens bruttobelopp. Prövningen huruvida ett svenskt beskattningsanspråk över huvud taget föreligger beträffande denna inkomst skall göras med utgångspunkt i andra skatteförfattningar än författningar om dubbelbeskattningsavtal. Både av artikel 10 och artikel 11 framgår att beskattningen i den stat som enligt avtalet är utpekad som källstat skall ske "enligt lagstiftningen i denna stat". Hur denna stat internt enligt sin egen lagstiftning väljer att beskatta en viss inkomst eller definiera olika uttryck och begrepp påverkas inte av ett dubbelbeskattningsavtals regler.

Om den skattskyldige är oinskränkt skattskyldig enligt reglerna i KL och SIL, t.ex. därför att han anses ha väsentlig anknytning hit, skall han således så förbli oavsett förekomsten av ett dubbelbeskattningsavtal och oavsett var han enligt avtalet skall anses ha hemvist. Han är då naturligtvis bibehållen rätten till avdrag för ränteutgifter enligt 3 § 2 mom. SIL. Om Sveriges beskattningsanspråk såvitt avser denna ränteinkomst enligt intern skattelagstiftning uppgår till högst 10 % av räntans bruttobelopp - t.ex. beroende på stora avdragsgilla real- isationsförluster - medför därför inte förekomsten av dubbelbe- skattningsavtal någon förändring av den svenska beskattningen. Om däremot Sveriges beskattningsanspråk avseende räntan enligt intern lagstiftning uppgår till mer än 10 % av räntans bruttobelopp måste svensk skatt på räntan sättas ned till ett

belopp motsvarande just 10 % av bruttobeloppet.

---

Prop. 1995/96:121

s. 18; Vissa be- stämmelser om tillämpningen av dubbelbeskatt- ningsavtal

Åtaganden i dubbelbeskattningsavtal innebär att beskattningen av viss inkomst eller förmögenhet skall lindras eller helt efterges. Avtalens regler om förbud mot diskriminering uppställer också krav på likabehandling. I övrigt saknas anledning att förekomsten av ett dubbelbeskattningsavtal skall påverka tillämpningen av de interna reglerna. Förslaget innebär därför följande. Definitionerna och uppdelningen i olika typer av inkomst resp. tillgångar i avtalet, skall endast användas för att med tillämpning av avtalets regler fastställa om och i vilken utsträckning Sverige får beskatta viss inkomst eller förmögenhet, om och i så fall hur Sverige enligt avtalet skall undanröja dubbelbeskattning samt om avtalets regler om förbud mot diskriminering skall påverka den svenska beskattningen

Avtalens begrepp skall med andra ord inte påverka tillämpningen av de interna reglerna. Frågan om en person skall anses skatterättsligt bosatt eller hemmahörande i Sverige skall avgöras utan beaktande av dubbelbeskattningsavtalets be- stämmelser. På samma sätt skall avtalets uppdelning av inkomster inte påverka de interna reglernas uppdelning av

inkomster i olika inkomstslag. Detsamma gäller givetvis beträffande avtalets uppdelning av tillgångar i olika slag av tillgångar. Beskattningen i Sverige skall ske enligt den ordning och på det sätt som föreskrivs i de interna reglerna. Föreligger ett åtagande enligt avtalet att lindra eller efterge beskattningen av viss inkomst eller förmögenhet skall dock detta åtagande iakttas vid bestämmandet av den skatt som skall debiteras. Vid tillämpning av undantagandemetoden skall därvid enligt reglerna i vissa författningar om dubbelbeskattningsavtal detta ske genom att viss inkomst eller viss tillgång inte skall medtas vid fastställandet av beskattningsbar inkomst resp. be- skattningsbar förmögenhet. I andra fall skall denna metod an- vändas så att den svenska skatt som belöper på den undantagna inkomsten eller tillgången skall fastställas genom proportione- ring. Den beräknade svenska skatten sätts i detta fall ned med den del av den svenska skatten som fastställts belöpa på den undantagna inkomsten eller tillgången (s.k. alternativ exempt). Vid tillämpning av avräkningsmetoden nedsätts den beräknade svenska skatten med hänsyn till erlagd utländsk skatt. Enligt avtalens regler skall den beräknade svenska skatten i vissa fall begränsas till viss procent av en betalnings bruttobelopp.

Tillämpningen av ett avtals regler om förbud mot diskriminering kan också resultera i att svensk skatt skall utgå med lägre belopp än vad som annars hade varit fallet. Reglerna kan också innebära krav på beskattningens form både beträffan- de underlaget för beskattningen och sättet för taxeringen.

Förhållandet mellan bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal och annan skattelagstiftning kan lämpligen belysas med två ex- empel. I dessa exempel antas att dubbelbeskattningsavtalet är utformat enligt OECD:s modellavtal för inkomst- och för- mögenhetsskatt utom såvitt avser definitionerna av uttrycken "utdelning" och "ränta". Detta innebär att källskatt på ränta får uppgå till högst 10 % av räntans bruttobelopp och källskatt på utdelning får uppgå till högst 15 % av utdelningens bruttobe- lopp.

Exempel 1 Exempel 1. En fysisk person som har väsentlig anknytning till

Sverige enligt bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 53 § KL och som därigenom är oinskränkt skattskyldig här i landet har hemvist i annan avtalsslutande stat vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalet. Han antas vara skattemässigt bo- satt i den andra staten enligt dess interna regler och också ha sitt "centrum för levnadsintressen" i denna andra stat enligt artikel 4 punkt 2 a) i dubbelbeskattningsavtalet. Han uppbär

Prop. 1995/96:121 100 000 kr i ränteinkomster från Sverige och har haft ränteut-

s. 19; Vissa be- gifter uppgående till 10 000 kr. I övrigt har han bara inkomst av stämmelser om tjänst i utlandet som är undantagen från beskattning i Sverige tillämpningen av enligt den s.k. sexmånadersregeln i 54 § första stycket f KL. Han dubbelbeskatt- taxeras enligt SIL i inkomstslaget kapital för 90 000 kr. Skatt, ningsavtal före tillämpning av dubbelbeskattningsavtalet, uppgår till 27 000

kr. Hela denna skatt belöper på ränteintäkten. Enligt reglerna i avtalet är emellertid Sveriges rätt att beskatta ränteinkomsten inskränkt till 10 % av räntans bruttobelopp, dvs. till 10 000 kr. Svensk skatt skall därför sättas ned med 17 000 kr.

Exempel 2 Exempel 2. En fysisk person som inte är bosatt i Sverige enligt

reglerna i KL och SIL men som enligt lagstiftningen i en stat med vilken Sverige ingått dubbelbeskattningsavtal är bosatt där, uppbär sådan utdelning på andel i svensk värdepappersfond som avses i 1 § kupongskattelagen (1970:624). Han är således in- skränkt skattskyldig i Sverige och oinskränkt skattskyldig i den andra avtalsslutande staten. Vid tillämpning av dubbelbeskatt- ningsavtalet har han då naturligtvis hemvist i denna andra stat. Vid tillämpningen av avtalet antas emellertid utdelningen från värdepappersfonden vara ränta och inte utdelning på grund av definitionen av uttrycket "ränta" i avtalet. Källstatens, dvs. Sveriges, rätt att beskatta betalningen är därför begränsad till högst 10 % av bruttobeloppet. Kupongskatt skall därför tas ut på betalningen men skatten skall sättas ned till 10 % av bruttobeloppet i stället för de 30 % som eljest skulle ha gällt enligt kupongskattelagens regler.

Prop. 1991/92:11 Art. 4 innehåller regler som avser att fastställa var en person

s. 37 skall anses ha hemvist vid tillämpningen av avtalet. Artikeln över- ensstämmer, förutom vad avser de i punkt 1 intagna bestämmel-

Hemvist serna rörande handelsbolag och dödsbon, med motsvarande be- stämmelser i OECD:s modellavtal. Observeras bör dock att hem- vistreglerna i art. 4 inte har betydelse för var en person skall an-ses vara bosatt enligt interna skatteförfattningar1 utan avser endast att reglera frågan om hemvist vid tillämpning av avtalet. Avtalets hemvistregler saknar således betydelse exempelvis då det gäller att avgöra huruvida utdelning i Sverige skall beläggas med ku- pongskatt eller beskattas i enlighet med bestämmelserna i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. När det gäller reglerna i de avtalsslutande staternas interna rätt inverkar de däremot på av- talets hemvistbegrepp eftersom frågan om var en fysisk eller

1Jfr prop. 1995/96:121 och RR:s dom 1996-06-14 i mål nr 1716-1993; RSV:s anm.

Prop. 1991/92:11 s.

38 juridisk person vid tillämpningen av avtalet skall anses ha hem- vist i första hand avgörs med ledning av lagstiftningen i resp. stat (beträffande Sverige jfr 53 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, och punkt 1 av anvisningarna till samma paragraf, 69 och 70 §§ samma lag samt 2 § 1 mom. andra stycket, 6, 17 och 18 §§ SIL).

Dubbelt hemvist Art. 4 punkterna 2 och 3 reglerar fall av s.k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska regler för beskattning anses bosatt i Sverige och enligt reglerna för beskattning i Barba- dos anses bosatt där. Vid tillämpningen av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser. En person som anses bosatt i såväl Sverige som Barbados enligt resp. stats interna regler men som vid tillämpningen av avtalet anses ha hemvist i Barbados skall således i fråga om de inkomster till vilka Sverige har beskattningsrätten enligt avtalet vid taxeringen i Sverige beskattas enligt de regler som gäller för här

bosatta1 och är därvid således berättigad att erhålla t.ex.

grundavdrag och allmänna avdrag.

Fast driftställe Art. 5 definierar uttrycket "fast driftställe" i avtalet. Uttrycket har i förevarande avtal fått en något annan innebörd än uttrycket har i OECD:s och FN:s modellavtal. Detta gäller bl.a. bestäm- melserna i punkt 2 f, g, i och j. Vad beträffar sistnämnda bestämmelse (punkt 2 j) innebär denna, såsom också framgår av bestämmelsen, att blotta innehavet av avsevärd maskinell eller annan utrustning medför att ett fast driftställe föreligger om utrust- ningen innehas under längre tid än sex månader och det oavsett om utrustningen använts eller inte. I detta sammanhang bör dock framhållas att punkt 2 endast innehåller en uppräkning -på intet sätt uttömmande - av exempel, som vart och ett kan prima facie anses utgöra fast driftställe. Dessa exempel bör dock ses mot bakgrund av den allmänna definitionen i punkt 1. De uttryck som räknas upp i punkt 2 "plats för företagsledning", "filial", "kontor" osv. bör därför tolkas på sådant sätt att dessa platser för affärsverksamhet utgör fasta driftställen endast om de uppfyller villkoren i punkt 1.

Svensk intern rätt Bestämmelserna om "fast driftställe" i svensk lagstiftning finns i punkt 3 av anvisningarna till 53 § KL. För att ett företag i Barbados skall kunna beskattas för inkomst av rörelse från fast driftställe i Sverige enligt art. 7 i avtalet krävs att sådant driftställe föreligger såväl enligt bestämmelserna i KL som enligt avtalet.

1Jfr prop. 1995/96:121 och RR:s dom 1996-06-14 i mål nr 1716-1993; RSV:s anm.

RSV:s kommentar Den allmänna definitionen av uttrycket @fast driftställe@ finns

-som ovan angetts - i punkt 1. De väsentliga kännetecknen på fast driftställe är därvid att det finns en plats för affärsverksamhet, att denna plats är stadigvarande samt att företaget bedriver rörelse från denna plats.

Prop. 1991/92:11

s. 38

4.3 Avtalets beskattningsregler

Uppdelningen på Art. 6-22 innehåller avtalets regler om fördelning av beskattnings- olika inkomster rätten till olika inkomster. Avtalets uppdelning i olika inkomster har endast betydelse för tillämpningen av avtalet och således inte

vid bestämmandet av till vilket inkomstslag och vilken förvärvs- källa inkomsten skall hänföras enligt svensk skatterätt. Vidare gäller att beskattningen i Sverige av en viss inkomst sker med utgångspunkt i svensk rätt. Har rätten att beskatta viss inkomst här inskränkts genom avtal måste denna begränsning iakttas. Jag vill i detta sammanhang ånyo peka på bestämmelserna om begränsningar av förmåner i art. 24 enligt vilka bestämmelserna i art. 6-22 i vissa fall inte är tillämpliga vare sig personen omfattas av avtalet eller inte. Observeras bör också att även om en inkomst enligt avtalet undantagits från beskattning i Sverige kan den

Prop. 1991/92:11 komma att påverka storleken av den svenska skatten som tas ut på

s. 39 övriga inkomster som tas till beskattning i Sverige (jfr art. 23 punkt 1 b). Vidare bör observeras att i de fall en inkomst "får beskattas"

Uttrycket @får i en avtalsslutande stat enligt bestämmelserna i art. 6 - 22 detta inte beskattas@ innebär att den andra staten fråntagits rätten att beskatta inkomsten i fråga. Beskattning får ske även i den andra staten om så kan ske

enligt dess interna beskattningsregler, men denna stat måste i så fall undanröja den dubbelbeskattning som därvid uppkommer. Hur detta genomförs regleras i art. 23.

Fast egendom

- royalty

Inkomst av fast egendom får enligt art. 6 beskattas i den stat där egendomen är belägen. Enligt 21 och 22 §§ KL beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av näringsverksamhet. Vid tillämpning av avtalet bestäms dock rätten att beskatta inkomst av fastighet med utgångspunkt i art. 6, dvs. den stat i vilken fastigheten är belägen får beskatta inkomsten. Detta hindrar dock inte Sverige från att beskatta inkomsten som inkomst av näringsverksamhet vid taxeringen här. Royalty från fast egendom eller för nyttjande av eller rätten att nyttja mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång be- handlas också som inkomst av fast egendom vid tillämpningen av avtalet. Annan royalty beskattas enligt art. 12.

RSV:s kommentar Som framgår av punkt 1 är bestämmelserna i denna artikel en- dast tillämpliga då den fasta egendomen är belägen i en avtalsslu- tande stat och ägaren har hemvist i den andra avtalsslutande staten. Om den fasta egendomen är belägen i den stat där ägaren har hemvist eller i tredje stat är inte denna artikel utan artikel 22 (annan inkomst) tillämplig. Vidare omfattar definitionen av ut- trycket @fast egendom@ i artikel 6 punkt 2 nyttjanderätt till fast egendom och således bl.a. svenska bostadsrätter (jfr RÅ 1989 ref. 37 och RR 1995 ref. 91).

Prop. 1991/92:11 Art. 7 innehåller regler om beskattning av rörelseinkomst. Sådan

s. 39 inkomst beskattas enligt huvudregeln i punkt 1 endast i den stat där Inkomst av rörelse företaget är hemmahörande. Om företaget bedriver rörelse från fast driftställe i den andra staten, får emellertid inkomst som är

hänförlig till driftstället beskattas i denna stat. I fall då ett företag i en avtalsslutande stat, vilket har fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, bedriver rörelse i denna andra stat på annat sätt än genom det fasta driftstället får sådan inkomst enligt den i punkt 2 intagna bestämmelsen, vilken delvis motsvarar art. 7 punkt 1 i FN:s modellavtal, hänföras till det fasta driftstället. Sådan inkomst får dock inte hänföras till det fasta driftstället med mindre än att den bedrivna verksamheten är av samma eller liknande slag som den som bedrivs från det fasta driftstället samt företaget inte kunnat visa att verksamheten inte skäligen kunde ha bedrivits från det fasta driftstället.

Om ett företag hemmahörande i Barbados bedriver rörelse i Sverige från fast driftställe här skall vid inkomstberäkningen i första hand tillämpas svenska regler men beräkningen får inte stå i strid med bestämmelserna i detta avtal.

Fördelning av Vid bestämmandet av fördelningen av inkomster mellan fast inkomst driftställe och huvudkontor skall den s.k. arm's length-principen användas, dvs. till driftstället skall hänföras den inkomst som detta

driftställe skulle ha förvärvat om driftstället - i stället för att avsluta affärer med huvudkontoret - hade avslutat affärer med ett helt fristående företag på de villkor och till de priser som gäller under vanliga marknadsförhållanden (punkt 3).

Fördelning av Art. 7 punkt 4 innehåller vissa regler för hur utgifter som utgifter uppkommit för ett fast driftställe skall behandlas. Xxxxxx klargörs att t.ex. allmänna förvaltningskostnader som uppkommit hos

företagets huvudkontor för ett fast driftställe är en utgift som får dras av hos det fasta driftstället. I sådana fall får en proportionell del av huvudkontorets utgifter av detta slag hänföras till driftstället.

Prop. 1991/92:11 Art. 7 punkt 7 saknar motsvarighet i såväl OECD:s som FN:s

s. 40 modellavtal. Enligt denna bestämmelse får skattemyndigheterna i de avtalsslutande staterna bestämma den inkomst som är hänför-

lig till ett fast driftställe genom skön eller uppskattning i fall då den för skattemyndigheten tillgängliga informationen är otillräcklig under förutsättning att den valda metoden står i överensstämmelse med de principer som föreskrivits i artikeln.

Artikelns till- Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt i

lämplighet andra artiklar i detta avtal regleras beskattningsrätten till dessa inkomster i de särskilda artiklarna (art. 7 punkt 9).

RSV:s kommentar Begreppet @inkomst av rörelse@ i denna artikel överensstämmer inte med begreppet @inkomst av näringsverksamhet@ i intern rätt. Som framgår av punkt 9 är inte denna artikel tillämplig på inkom- ster som behandlas särskilt i andra artiklar. Om t.ex. ett svenskt aktiebolag erhåller utdelning, ränta, royalty eller realisationsvinst från Barbados är artiklarna 10-12 och 14 tillämpliga på dessa in- komster. Vid beskattningen enligt KL och SIL utgör dock dessa inkomster inkomst av näringsverksamhet.

Prop. 1991/92:11 Beskattning av inkomst av rörelse i form av sjöfart eller luftfart

s. 40 i internationell trafik sker inte enligt reglerna i art. 7 utan regleras Sjö- och luftfart särskilt i art. 8. Dessa inkomster beskattas enligt art. 8 punkt 1 endast i den stat där det företag som bedriver sådan verksamhet har

hemvist. De särskilda reglerna för SAS i punkt 2 innebär att avtalet endast reglerar beskattningen av den del av SAS:s inkomst som är hänförlig till den svenske delägaren.

Obehörig vinst- Art. 9 innehåller sedvanliga regler om omräkning av inkomst vid överföring obehörig vinstöverföring mellan företag med intressegemenskap. Utdelning Art. 10 behandlar beskattningen av utdelningsinkomster. I vis-sa fall skall emellertid rätten att beskatta utdelning fördelas med

tillämpning av avtalets regler för beskattning av inkomst av rörelse eller av fritt yrke. Dessa fall anges i punkt 5. Där föreskrivs att art. 7 resp. art. 15 skall tillämpas, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och har fast driftställe eller stadigvarande anordning i den andra avtalsslutande staten och utdelningen är hänförlig till andel som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. Defini- tionen av uttrycket "utdelning", som återfinns i punkt 3, överensstämmer i huvudsak med den i OECD:s modellavtal.

Bestämmelserna om utdelning innebär i övrigt följande. Enligt punkt 1 får utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten beskattas även i den stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist (källstaten). Skatten skall dock enligt punkt 2 a begränsas

Beskattning i till att högst utgöra 5 procent av utdelningens bruttobelopp om den källstaten som har rätt till utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag) som behärskar minst 10 procent av det utdelande

bolagets kapital. I övriga fall skall skatten begränsas till att högst

utgöra 15 procent av utdelningens bruttobelopp (punkt 2 b). De nu Uttrycket @mot- redovisade begränsningarna i källstatens beskattningsrätt gäller tagaren har rätt endast då "mottagaren har rätt till utdelningen". Av detta villkor, till ...@ vilket även uppställs i fråga om ränta (art. 11 punkt 2), royalty (art. 12 punkt 2) och ersättning för företagsledning (art. 13 punkt 2),

följer att den i punkten angivna begränsningen av skatten i källsta- ten inte gäller när en mellanhand, exempelvis en representant eller en ställföreträdare, sätts in mellan inkomsttagaren och utbetalaren, om inte den som har rätt till utdelningen har hemvist i den andra avtalsslutande staten.

RSV:s kommentar Bestämmelserna i denna artikel är inte tillämpliga på utdelning från bolag med hemvist i tredje stat eller då det utdelande bolaget och mottagaren av utdelningen har hemvist i samma stat. I sådana fall tillämpas i stället bestämmelserna i artikel 22 (annan inkomst). Inte heller är begränsningsreglerna i denna artikel tilllämpliga på utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat om utdel- ningen är hänförlig till ett fast driftställe eller en stadigvarande anordning som det mottagande företaget har i den avtalsslutande stat där det utdelande bolaget har hemvist. Beskattningen i källsta- ten skall i sådant fall ske i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 eller artikel 14. Jfr punkterna 31 och 32 i kommentaren till artikel 10 i OECD:s modellavtal från 1992. Observera också att artikeln inte innehåller några bestämmelser om hur beskattningen i källstaten skall ske. Det står således källstaten fritt att tillämpa sin egen lagstiftning och att ta ut skatten t.ex. genom avdrag vid källan eller genom taxering. Huruvida Sverige såsom källstat skall ta ut kupongskatt på utdelning eller inkomstbeskatta den enligt SIL är således något som skall bedömas med utgångspunkt i intern svensk lagstiftning. Avtalets hemvistregler har alltså inte någon betydelse vid denna bedömning.

Prop. 1991/92:11 Punkt 4 innehåller bestämmelser om skattefrihet för utdelning

s. 40 från bolag i Barbados till svenskt bolag. Här bör erinras om Skattefrihet för bestämmelserna om skattefrihet för utdelning från utländska utdelning dotterbolag i 7 § 8 mom. SIL. Skulle en tillämpning av SILs be- Prop. 1991/92:11 stämmelser vara mer gynnsam hindrar givetvis inte bestämmel-

s. 41@ serna i punkt 4 att SILs bestämmelser tillämpas. Skattefrihet enligt avtalet föreligger emellertid endast om vissa villkor är uppfyllda.

Villkor för skatte- Härvid gäller att utdelningen enligt svensk skattelagstiftning (jfr frihet 7 § 8 mom. SIL) skulle ha varit undantagen från skatt om båda bolagen hade varit svenska. Vidare krävs antingen att den vinst

(vilken helt eller delvis kan bestå av utdelning) av vilken utdel- ningen betalats underkastats den normala bolagsskatten i Barbados eller en därmed jämförlig inkomstskatt (punkt 4 a) eller att den utdelning som betalas av bolaget i Barbados uteslutande eller så

gott som uteslutande utgörs av utdelning vilket bolaget under det aktuella eller tidigare år mottagit på aktier eller andelar som bolaget innehar i ett bolag med hemvist i tredje stat, och vilken utdelning skulle ha varit undantagen från svensk skatt om de aktier eller andelar på vilka utdelningen betalas hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige (punkt 4 b). Enligt artikel 23 punkt

Uttrycket @den 1 d och f inbegrips under de första tio åren under vilka detta avtal normala bolags- tillämpas i det i punkt 4 a använda uttrycket "den normala skatten i Barba- bolagsskatten i Barbados" belopp som i Barbados skulle ha påförts dos@ såsom inkomstskatt eller bolagsskatt om inte skattebefrielse eller skattenedsättning medgivits enligt vissa i art. 23 närmare angivna

investeringsfrämjande bestämmelser i den interna lagstiftningen i Barbados. Avsikten är givetvis att skattefrihet skall medges endast i de fall befrielsen eller nedsättningen gjorts enligt någon eller några av de särskilt angivna bestämmelserna. Det räcker således inte att befrielsen eller nedsättningen skett enligt lagstiftning avsedd att vara investeringsfrämjande.

Som jag redan redovisat föreligger enligt avtalet skattefrihet för utdelning från bolag i Barbados till svenskt bolag endast om utdelningen enligt svensk skattelagstiftning skulle ha varit un- dantagen om båda bolagen hade varit svenska samt om antingen de i punkt 4 a eller de i punkt 4 b uppställda ytterligare villkoren

Innebörden av de alternativa villko- ren

är uppfyllda. Beträffande den närmare innebörden av dessa i punkt 4 a och b intagna alternativa villkoren för att sådan utdelning skall vara undantagen från beskattning i Sverige vill jag göra följande förtydligande. Vad först gäller det i punkt 4 a uppställda alternativa villkoret, att utdelning skall vara undantagen från beskattning i Sverige om den bakomliggande vinsten underkastats den normala bolagsskatten i Barbados eller en därmed jämförlig inkomstskatt i någon annan stat, kan detta belysas med följande exempel. Ett bolag hemmahörande i Barbados har under ett visst år haft en sammanlagd vinst om Bds$ 1 000 000. Av denna vinst har Bds$ 500 000 i någon stat underkastats en enligt avtalet godtagbar beskattning medan resterande Bds$ 500 000 är obeskattade. Under angivna förhållanden kan de Bds$ 500 000 som underkastats en godtagbar beskattning tas hem till Sverige i form av skattefri ut- delning. Skulle hela årsvinsten tas hem till Sverige innebär detta att hälften enligt avtalet är att anse som skattefri utdelning och att hälften i princip skall beläggas med svensk inkomstskatt. Jag vill i detta sammanhang också framhålla att då det i punkt 4 a talas om en med den normala bolagsskatten i Barbados jämförlig inkomstskatt så skall denna jämförelse göras med utgångspunkt i det fall då Barbados tar ut full

Prop. 1991/92:11

s. 42

bolagsskatt och självfallet inte med de fall då skattebefrielse eller skattenedsättning medgivits enligt de investeringsfrämjan- de eller andra motsvarande bestämmelser i den interna lagstiftningen i Barbados. Vidare tar villkoret att en därmed jämförlig inkomstskatt skall ha uttagits på den bakomliggande vinsten sikte på inkomstbeskattning som skett i såväl stater med vilka Sverige har dubbelbeskattningsavtal som stater med vilka Sverige inte har något sådant avtal. Vad sedan gäller det i punkt 4 b uppställda villkoret för att utdelning skall undantas från svensk inkomstbeskattning kan inledningsvis konstateras att detta villkor är helt fristående från det i punkt 4 a. För att skattefrihet för utdelning skall föreligga i Sverige uppställs således vid tilllämpning av punkt 4 b inget krav på att den bakomliggande vinsten skall ha underkastats den normala bolagsskatten i Barbados eller en därmed jämförlig inkomst- skatt i någon annan stat. För att nu ifrågavarande villkor skall vara uppfyllt krävs däremot att den utdelning som bolaget i Barbados utbetalar uteslutande eller så gott som uteslutande består av sådan utdelning från tredje stat som enligt be- stämmelserna i 7 § 8 mom. SIL eller enligt dubbelbeskatt- ningsavtal mellan Sverige och den aktuella tredje staten eller staterna skulle ha varit skattefri om den betalats direkt till det svenska bolaget. Villkor motsvarande de nu behandlade återfinns i en rad andra svenska dubbelbeskattningsavtal.

Extra-territoriell Punkt 6 innehåller förbud mot s.k. extra-territoriell beskattning beskattning av utdelning (beträffande detta slag av beskattning se punkterna 32- 35 i kommentaren till art. 10 punkt 5 i OECD:s modellavtal [de här

åberopade punkterna motsvaras i 1992 års modellavtal av punkterna 33-39, dessa punkter har tagits in nedan; RSV:s anm.]).

Kommentaren till Punkt 5

art. 10 i OECD:s

modellavtal 33. Artikeln behandlar endast utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra staten. Vissa stater beskattar emellertid inte endast utdelning från bolag med hemvist där, utan även utdelning från bolag som inte har hemvist där, om den vinst av vilken utdelningen betalas har upp- kommit inom deras område. Varje stat har naturligtvis rätt att beskatta sådan inkomst som uppkommit inom dess område och som förvärvas av bolag som inte har hemvist där, i den mån det föreskrivs i avtalet (särskilt i artikel 7). Andelsägare i sådant bolag skall i varje fall inte beskattas därutöver, såvida han inte har hemvist i denna stat och därmed naturligen är underkastad dess beskattningsmakt.

34. Punkt 5 utesluter extra-territoriell beskattning av utdelning, dvs. den praxis enligt vilken stater beskattar utdelning från bolag som inte har hemvist där uteslutande på grund av att bolagsvinst av vilken utdelningen sker uppkommit inom deras område (exem- pelvis upparbetad i ett där beläget fast driftställe). Det är natur- ligtvis inte fråga om extra-territoriell beskattning när den stat där bolagsvinsten har sin källa beskattar utdelningen på grund av att den betalas till andelsägare med hemvist i denna stat eller till fast driftställe eller stadigvarande anordning där.

35. Det kan dessutom hävdas att en sådan bestämmelse inte syf- tar till eller inte kan medföra att en stat hindras att underkasta utdelningen källskatt när den betalas av utländska bolag, om ut- delningen har lyfts inom dess område. Avgörande för skattskyl- dighet är i sådant fall i själva verket den faktiska betalningen av utdelningen och inte ursprunget till den bolagsvinst som avsatts för utdelning. Har emellertid den person som lyfter utdelningen i en avtalsslutande stat hemvist i den andra avtalsslutande staten (där det utdelande bolaget har hemvist), kan han enligt artikel 21 få befrielse från, eller restitution av, källskatten i den förstnämnda staten. Om den som har rätt till utdelningen har hemvist i tredje stat som har ingått dubbelbeskattningsavtal med den stat där utdelningen lyfts, kan han likaså enligt artikel 21 i avtalet få befrielse från, eller restitution av, den sistnämnda statens källskatt.

36. Punkt 5 föreskriver vidare att bolag med hemvist utomlands inte får underkastas speciella skatter på icke utdelad vinst.

37. Det kan hävdas att om den skattskyldiges hemviststat i enlig- het med sin antimissbrukslagstiftning (såsom sub-Part F-lagstift- ningen i Förenta staterna) söker beskatta icke utdelad vinst så handlar den i strid med bestämmelserna i punkt 5. Man skall emel- lertid notera att denna punkt avser endast beskattning vid källan och sålunda inte har betydelse i fråga om hemvistbeskattning enligt en sådan lagstiftning. Punkten avser vidare endast beskattning av bolaget och inte av andelsägare.

38. Tillämpningen av antimissbrukslagstiftning kan emellertid innebära vissa svårigheter. Om inkomsten tillskrivs den skattskyl- dige, skall varje del av inkomsten behandlas enligt de tillämpliga bestämmelserna i avtalet (rörelseinkomst, ränta, royalty). Om beloppet behandlas som förtäckt utdelning, är det klart att den härrör från basbolaget och sålunda utgör inkomst från bolagets hemland. Även om så är fallet är det ingalunda klart om det skatte- pliktiga beloppet är att anse som utdelning i den mening som avses

Prop. 1991/92:11

i artikel 10 eller som "annan inkomst" enligt artikel 21. Vissa antimissbrukslagstiftningar behandlar det skattepliktiga beloppet som utdelning, vilket har till följd att en skattebefrielse som föreskrivs i skatteavtal, t.ex. en moder/dotterbolagsbefrielse, också utsträcks att gälla ett sådant belopp (exempelvis i Tyskland). Det är tveksamt om avtalet kräver detta. Om hemviststaten anser att så inte är fallet, kan den anklagas för att hindra den normala tillämpningen av moder/dotterbolagsbefrielsen genom att beskatta utdelningen (i form av förtäckt utdelning) på förhand.

39. I fall då utdelning verkligen betalas av basbolaget, måste bestämmelserna om utdelning i ett bilateralt avtal tillämpas på normalt sätt, eftersom det är fråga om utdelningsinkomst i avtalets mening. Basbolagets hemstat kan alltså innehålla skatt på utdel- ningen. Andelsägarens hemviststat använder de vanliga metoderna för att undanröja dubbelbeskattning, dvs. skatteavräkning (credit) eller skatteundantagande (exemption) medges. Detta innebär att den skatt som innehållits på utdelningen avräknas i andelsägarens hemviststat även om den utdelade vinsten (utdelningen) har be- skattats enligt antimissbrukslagstiftning flera år tidigare. Skyldig- heten att medge avräkning förefaller dock tveksam i ett sådant fall. Utdelningen som sådan är i allmänhet skattefri (eftersom den redan har beskattats enligt antimissbrukslagstiftningen) och man kan hävda att det inte finns grund för skatteavräkning. Avtalets syfte skulle å andra sidan motverkas om skatteavräkning kunde under- låtas genom att helt enkelt föregripa utdelningsbeskattningen genom att tillämpa antimissbrukslagstiftningen. Den allmänna princip som redogjorts för ovan, ger vid handen att skatteavräkning skall medges, även om detaljerna kan var avhängiga av de tekniska föreskrifterna i antimissbrukslagstiftningen och systemet för avräk- ning av utländsk skatt från inhemsk skatt. De särskilda omständigheterna i fallet (t.ex. den tid som gått sedan beskatt- ningen av "den förtäckta utdelningen") kan också vara av betydelse. Skattskyldiga som tillgriper konstlade arrangemang tar emellertid risker som skattemyndigheterna inte fullt ut kan skydda dem mot. Bestämmelserna i punkt 7 innebär att Barbados äger ta ut

s. 42 transfereringsskatt med 5 procent på sådan inkomst som ett fast Branch profits tax driftställe i Barbados förvärvat och som överförs till bolaget i Sverige. Som framgår av den lämnade redogörelsen för skattelag-

stiftningen i Barbados utgår sådan transfereringsskatt enligt den interna rätten med 10 procent. För svenskt vidkommande är det enligt intern svensk lagstiftning inte möjligt att ta ut motsvarande skatt.

Ränta Ränta får enligt art. 11 punkt 1 beskattas i den stat där motta- garen har hemvist. Vad som här menas med ränta framgår av punkt

4. Även den stat varifrån räntan härrör får emellertid enligt artikelns punkt 2 beskatta ränta men skatten får i sådant fall inte överstiga 5 procent av räntans bruttobelopp. Undantag från denna källstatens beskattningsrätt görs dock i punkt 3 då fråga är om ränta som betalas till en avtalsslutande stat eller något av dess organ (däri inbegripet angivna institutioner) samt till person med hemvist i en avtalsslutande stat på grund av skuld garanterad eller försäkrad av denna avtalsslutande stat eller något av dess organ. Bestämmel- serna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte i de fall som avses i punkt 5, dvs. då räntan är hänförlig till fordran som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i den andra avtalsslutande staten eller med sådan verksamhet som avses i art. 7 punkt 2. I sådant fall skall beskattningsrätten till räntan i stället fördelas med tillämpning av art. 7 resp. art. 15 som behandlar inkomst av rörelse resp. fritt yrke. Enligt svenska interna beskattningsregler utgör såväl inkomst av

Svensk intern rätt rörelse som inkomst av fritt yrke i allmänhet inkomst av närings- verksamhet. Den här beskrivna beskattningsrätten för källstaten kan bli tillämplig i Sverige - i de fall bosättning i Sverige enligt in- terna beskattningsregler inte föreligger - endast om räntan enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 § KL skall hänföras till intäkt av

Prop. 1991/92:11 näringsverksamhet. Dessutom fordras att fast driftställe föreligger

s. 43 enligt intern svensk rätt eller att inkomsten hänför sig till här belägen fastighet (53 § 1 mom. a KL och 6 § 1 mom. SIL).

Ränta från Sverige Ränta, som utbetalas från Sverige till en fysisk person som enligt avtalet har hemvist i Barbados och som enligt interna svenska beskattningsregler inte är bosatt i Sverige, kan inte be- skattas i Sverige om räntan i Sverige skall hänföras till inkomst- slaget kapital. Då en fysisk person, som enligt svenska beskatt- ningsregler är bosatt i Sverige men enligt avtalet har hemvist i Barbados, uppbär ränta från Sverige, gäller följande. Vid inkomsttaxeringen i Sverige hänförs räntan på vanligt sätt till resp. inkomstslag i enlighet med bestämmelserna i de interna svenska skatteförfattningarna. Om räntan är av sådant slag att Sverige enligt art. 11 punkt 2 endast äger rätt att ta ut skatt med högst 5 procent av räntans bruttobelopp måste den svenska skatt som belöper på ränteintäkten, i den mån den annars skulle komma att överstiga 5 procent av bruttobeloppet, nedsättas med överskjutande del. Ränta som en i Sverige bosatt fysisk person som enligt avtalet har hemvist i Barbados uppbär från källa i Barbados får däremot enligt avtalets bestämmelser över huvud taget inte beskattas i Sverige (art. 22).

RSV:s kommentar Artikel 11 behandlar endast ränta som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten. Artikeln är t.ex. inte tillämplig i fråga om ränta som har källa i tredje stat eller på ränta från en av- talsslutande stat som betalas till en person med hemvist eller till fast driftställe i denna stat. I sådana fall tillämpas i stället bestämmelserna om annan inkomst i artikel 22 eller inkomst av rörelse i artikel 7.

Prop. 1991/92:11 Sådan royalty som avses i art. 12 punkt 3 och som härrör xxxx

s. 43 en avtalsslutande stat (källstaten) och betalas till person med Royalty hemvist i den andra avtalsslutande staten får enligt punkt 1 be- skattas i denna andra stat. Definitionen av uttrycket "royalty"

omfattar till skillnad från OECD:s modellavtal inte leasingavgifter och andra ersättningar för rätten att nyttja lös egendom. I fråga om sådana avgifter och ersättningar skall i stället bestämmelserna i art. 7 (Inkomst av rörelse) tillämpas. Detta ligger också i linje med de rekommendationer som OECD lämnat i den år 1985 upprättade rapporten "Trends in International Taxation". Enligt punkt 2 får också källstaten ta ut skatt på royaltybetalningar men denna skatt skall begränsas till högst 5 procent av royaltyns bruttobelopp om mottagaren har rätt till royaltyn. Xxxxxxx för upphovsrätt för nyttjande av eller för rätten att nyttja litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (inkl. royalty för biograffilm samt film och band för användning av radio eller television) skall dock enligt punkt 4 vara undantagen från beskattning i källstaten. Från de redovisade bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 4 görs i punkt 5 ett undantag för sådana fall då den rättighet eller egendom för vilken royaltyn betalas har verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i den andra avtalsslutande staten eller med sådan affärsverksamhet som avses i art. 7 punkt 2. I sådant fall fördelas beskattningsrätten till royaltyn mellan staterna med tillämpning av bestämmelserna i art. 7 resp. art. 15 som behandlar inkomst av rörelse resp. fritt yrke.

Xxxxxxx från Royalty som utbetalas från Sverige till person med hemvist i Sverige Barbados får således beskattas här (om inte fråga är om sådan royalty som avses i punkt 4) men skatten får inte överstiga 5

procent av royaltyns bruttobelopp. Dessa begränsningar av skattens storlek gäller inte i fall som avses i punkt 5. För att beskatt-

Prop. 1991/92:11 ning skall få ske i Sverige krävs naturligtvis att detta kan ske enligt

s. 44 intern svensk rätt (jfr punkt 1 av anvisningarna till 21 § KL och punkt 3 femte stycket anvisningarna till 53 § KL samt 2 § 1 mom. SIL).

RSV:s kommentar Artikel 12 behandlar endast royalty som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten. Artikeln är t.ex. inte tillämplig i fråga om royalty som har källa i tredje stat eller på royalty från en avtalsslutande stat som betalas till en person med hemvist eller till fast driftställe i denna stat. I sådana fall tillämpas i stället bestämmelserna om annan inkomst i artikel 22 eller inkomst av rörelse i artikel 7.

Prop. 1991/92:11 I art. 13, som saknar förebild i såväl OECD:s som FN:s mo-

s. 44 dellavtal, behandlas ersättning för företagsledning. Vad som härvid Ersättning för avses med uttrycket "ersättning för företagsledning" framgår av företagsledare punkt 3. I vissa fall skall emellertid rätten att beskatta ersättning för företagsledning fördelas med tillämpning av avtalets

bestämmelser rörande beskattning av inkomst av rörelse. Dessa fall anges i punkt 4. Där föreskrivs att art. 7 skall tillämpas om det företag till vilket ersättningen betalas har hemvist i en avtalsslutande stat och har fast driftställe eller bedriver sådan verk- samhet som avses i art. 7 punkt 2 i den andra avtalsslutande staten och de tjänster för vilka ersättningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den bedrivna verksamheten.

Bestämmelserna om ersättning för företagsledning innebär i övrigt följande. Enligt punkt 1 får sådan ersättning som betalas av person med hemvist i en avtalsslutande stat till företag i den andra staten beskattas i denna andra stat, dvs. mottagarens hemviststat. Ersättningen får emellertid även beskattas i den avtalsslutande stat där den som erlägger ersättningen har hemvist, men skatten får i sådant fall inte överstiga 5 procent av ersättningens bruttobelopp.

Realisationsvinster Art. 14 behandlar beskattning av realisationsvinst. Bestämmelserna i punkterna 1 - 3 och 5 överensstämmer med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal, dock att vinst vid avyttring av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik resp. lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg enligt punkt 3 endast skall beskattas i den stat där det avyttrande företaget har hemvist. Vidare återfinns i punkt 4 en bestämmelse som möjliggör för Sverige att beskatta realisationsvinster som härrör från avyttring av andelar i svenska bolag även om avyttringen ägt rum efter det att säljaren avflyttat från Sverige (jfr 53 § 1 mom. första stycket a KL).

RSV:s kommentar Definitionen av uttrycket @fast egendom@ i artikel 6 punkt 2 om- fattar nyttjanderätt till fast egendom och således bl.a. svenska bo- stadsrätter. Sverige kan alltså beskatta realisationsvinst som uppkommer då en person med hemvist i Barbados avyttrar en svensk bostadsrätt (jfr RÅ 1989 ref. 37 och RR 1995 ref. 91). Observera även att avtalet över huvud taget inte behandlar frågan om vid vilken tidpunkt, vid t.ex. avtalstillfället eller betalningstill- fället, som beskattning skall ske. Om t.ex. en person säljer svenska aktier och har hemvist i Sverige vid avtalstillfället men i Barbados vid betalningstillfället hindrar inte avtalet att vinsten beskattas i Sverige.

Prop. 1991/92:11 Enligt art. 15 beskattas inkomst av fritt yrke eller annan själv-

s. 44 ständig yrkesutövning i regel endast där yrkesutövaren har hemvist. Självständig Utövas verksamheten från en stadigvarande anordning i den andra yrkesutövning staten som regelmässigt står till hans förfogande (punkt 1 a) eller om personen i fråga vistas i den andra avtalsslutande staten under

tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger 90 dagar under beskattningsåret (punkt 1 b) får dock inkomsten även beskattas där, dvs. i verksamhetsstaten. Den del av inkomsten som i sådana fall får beskattas i verksamhetsstaten är dock begränsad till vad som är hänförligt till den stadigvarande anordningen där resp. till vad som förvärvas genom den i verksamhetsstaten bedrivna

Uttrycket @fritt verksamheten. Innebörden av uttrycket "fritt yrke" belyses i punkt yrke@ 2 med några typiska exempel. Denna uppräkning är emellertid endast förklarande och inte uttömmande. I detta sammanhang bör

också observeras att denna artikel behandlar "fritt yrke samt annan verksamhet av självständig karaktär". Artikeln skall sålunda inte tillämpas när fråga är om anställning, t.ex. läkare som tjänstgör som anställd tjänsteläkare på fabrik eller ingenjör som är anställd

Prop. 1991/92:11 i ett av honom ägt aktiebolag. Artikeln är inte heller tillämplig på

s. 45 sådan självständig verksamhet som artister eller idrottsmän utövar, utan deras verksamhet omfattas av art. 18.

Enskild tjänst Art. 16 behandlar beskattning av enskild tjänst. Punkt 1 innebär att sådan inkomst i princip beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel gäller vid viss korttidsanställning under de förutsättningar som anges i punkt 2. I sådana fall sker beskattning endast i inkomsttagarens hemviststat. I punkt 3 har intagits särskilda regler om beskattning av arbete ombord på skepp eller luftfartyg i internationell trafik.

RSV:s kommentar Enligt punkt 5 i kommentaren till artikel 15 i OECD:s modell- avtal från år 1992 skall man vid beräkningen av antalet dagar i

arbetsstaten endast ta med de dagar som arbetstagaren i fråga rent faktiskt befunnit sig i arbetsstaten. Del av dag räknas som hel dag. I vistelsetiden inräknas ankomstdag, avresedag och andra dagar som tillbringas i arbetsstaten, inklusive lördagar och söndagar samt helgdagar, semestrar och sjukdagar. Vid beräkningen skall däremot inte mellanlandningar eller genomresa vid transport mellan två andra länder tas med. Inte heller inräknas sådana dagar som den skattskyldige tillbringar i arbetsstaten på grund av akut sjukdom eller olycksfall som inträffar när han står i begrepp att återvända till bosättningslandet.

Prop. 1991/92:11 Styrelsearvoden och annan liknande ersättning får enligt art. 17

s. 45 punkt 1 beskattas i den stat där bolaget i fråga har hemvist. Enligt Styrelsearvoden punkt 2 gäller motsvarande beträffande lön och liknande ersättning som någon uppbär i egenskap av tjänsteman i högre företagsledan-

de ställning.

RSV:s kommentar Enligt reglerna i SINK äger Sverige beskatta styrelsearvoden som svenska bolag betalar till i utlandet bosatt styrelseledamot oavsett om denne bevistat mötet eller inte.

Prop. 1991/92:11 Beskattning av inkomst som underhållningsartister och sport-

s. 45 utövare uppbär genom sin verksamhet regleras i art. 18. Sådan Artister och inkomst får beskattas i den stat där verksamheten utövas (punkt 1). idrottsmän Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller enskild tjänst. Enligt punkt 2 får inkomsten beskattas i

den stat där underhållningsartisten eller idrottsmannen utövar verksamheten, även om ersättningen utbetalas till en annan person (t.ex. arbetsgivare hos vilken underhållningsartisten eller idrottsmannen är anställd) än underhållningsartisten eller idrotts-

Arvoden till mannen själv. Enligt punkt 3 får också arvoden som agenter etc. agenter förvärvar genom att tillhandahålla sådan personlig verksamhet som utövas av underhållningsartist eller sportutövare beskattas i

verksamhetsstaten. Undantag från nu behandlade bestämmelser görs dock om besöket av underhållningsartisten eller sportutövaren till avsevärd del finansieras genom allmänna medel från den andra avtalsslutande staten, något av dess organ eller lokal myndighet. Detsamma gäller om inkomsten förvärvas av en organisation vars verksamhet bedrivs utan vinstsyfte och vars inkomst inte till någon del betalas till innehavare, medlemmar eller någon av organisationens andelsägare eller kan användas för dessas person- liga syften eller om inkomsten förvärvas av underhållningsartisten eller sportutövaren på grund av tjänster utförda åt en sådan orga- nisation.

RSV:s kommentar I utlandet bosatta artister och idrottsmän samt i utlandet hemma- hörande artistföretag och arrangörer beskattas i Sverige enligt reglerna i LSI. Beskattningsmyndighet är i dessa fall Skattemyn-

Prop. 19991/92:11

digheten i Kopparbergs län, Särskilda skattekontoret, 771 83 Ludvi- xx.Xxx. 19 behandlar beskattning av pension, dock att sådan pension

s. 45 som betalas av eller från fonder inrättade av en avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete

Pension som utförts i den statens eller dess lokala myndigheters tjänst inte omfattas av denna artikel utan av art. 20 punkt 2. I fråga om sådan i art. 19 behandlad pension får den beskattas i den avtalsslutande stat från vilken den härrör. Till skillnad från motsvarande bestämmelse i OECD:s modellavtal (art. 18) omfattar denna artikel inte "annan liknande ersättning". Detta innebär att livränta inte

Livränta omfattas omfattas av denna artikel utan av art. 22 (Annan inkomst).

inte (Observera att den stat som utbetalar livräntan - källstaten - har rätt att beskatta räntan enligt artikel 22; RSV:s anm.)

Offentlig tjänst Inkomst av offentlig tjänst - med undantag för pension - beskattas enligt art. 20 i regel endast i den stat som betalar ut in- komsten i fråga (punkt 1 a). Under vissa i punkt 1 b angivna förut- sättningar får dock sådan ersättning endast beskattas i inkomstta- garens hemviststat. Som jag redan nämnt i min redogörelse för art. 19 återfinns i art. 20 punkt 2 en bestämmelse rörande beskattning av pension på grund av tidigare offentlig tjänst. Sådan pension be- skattas endast i källstaten. Enligt punkt 3 beskattas i vissa fall

Prop. 1991/92:11 ersättning av offentlig tjänst enligt reglerna i art. 16 (Enskild

s. 46 tjänst), art. 17 (Styrelsearvoden etc.) resp. art. 19 (Pension).

Studerande Art. 21 innehåller regler om skattelättnader för studeranden och praktikanter.

Xxxxx inkomst Inkomst som inte behandlas särskilt i art. 6-21 beskattas enligt art. 22 endast i inkomsttagarens hemviststat utom i de fall då inkomsten härrör från källa i den andra avtalsslutande staten. I sist- nämnda fall får jämväl källstaten beskatta inkomsten.

Metodartikeln 4.4 Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning

Bestämmelserna om undvikande av dubbelbeskattning finns i art.

23. Sverige tillämpar enligt punkt 1 a avräkning av skatt ("credit of tax") som huvudmetod för att undvika dubbelbeskattning. Även Barbados tillämpar denna metod (punkt 2).

Avräknings- Innebörden av avräkningsbestämmelserna är att en person med metoden hemvist i den ena staten taxeras där även för sådan inkomst som enligt avtalet får beskattas i den andra staten. Den uträknade

skatten minskas därefter i princip med den skatt som enligt avtalet har tagits ut i den andra staten. Vid avräkning av skatt på inkomst i Sverige tillämpas bestämmelserna i lagen (1986:468) om av- räkning av utländsk skatt. Därvid beräknas svensk inkomstskatt på

inkomsten på vanligt sätt.

Matching credit I likhet med de flesta andra avtal med utvecklingsländer innehåller förevarande avtalsförslag regler om avräkning i vissa fall i Sverige av högre skattebelopp än som faktiskt erlagts i den andra staten, s.k. matching credit. Bestämmelserna härom återfinns i punkt 1 c. Vad beträffar den i punkt 1 d intagna bestämmelsen får jag hänvisa till vad jag redan sagt i samband med min genomgång av bestämmelserna i art. 10 punkt 4 om skattefrihet för utdelning. De i punkterna c och d intagna bestämmelserna skall dock enligt punkt 1 e inte tillämpas beträffande en bestämmelse om skattelätt- nad som ändrats efter det att detta avtal undertecknats om ändring- en är att anse som väsentlig. De behöriga myndigheterna kan dock komma överens om att bestämmelserna i punkterna c och d skall tillämpas på en sådan bestämmelse även efter det att den ändrats på angivet sätt. De nu redovisade bestämmelserna i punkterna c och d skall tillämpas under de tio första åren efter det att detta avtal trätt i kraft (punkt f). Efter utgången av denna tidsperiod kan de behöriga myndigheterna överlägga med varandra för att bestämma om denna tidrymd skall utsträckas. Förslag om sådan förlängning kommer, om sådan överenskommelse träffas, att i överensstämmelse med vad riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk35 givit regeringen till känna (SkU25) föreläggas riksdagen för godkännande.

4.5 Särskilda bestämmelser

Begränsning av Art. 24 innehåller bestämmelser enligt vilka de förmåner som följer förmåner av avtalet under vissa förutsättningar helt eller delvis kan begrän- sas, t.ex. vad gäller de begränsningar i källstatens beskattningsrätt

Prop. 1991/92:11 som följer av bestämmelserna i art. 6-23 eller den i art. 10 punkt

s. 47 4 intagna bestämmelsen rörande skattefrihet för mottagen utdelning.

Treaty shopping Bakgrunden till den i punkt 1 intagna bestämmelsen, som för övrigt har sin förebild i det modellavtal som USA använder vid bilaterala förhandlingar om dubbelbeskattningsavtal, är att man internationellt (framför allt inom OECD, se t.ex. Issues in In- ternational Taxation No 1 "International Tax Avoidance and Evasion", Paris 1987) i allt högre utsträckning börjat uppmärk- samma att personer som inte omfattas av ett dubbelbeskattningsav- tal eller som inte har någon egentlig anknytning till någon av de avtalsslutande staterna på ett otillbörligt sätt söker utnyttja de förmåner som ett avtal berättigar till, s.k. treaty shopping. Detta

kan t.ex. ske genom att en person med hemvist i en stat (A) bildar ett bolag i Sverige i syfte att komma i åtnjutande av de förmåner som följer av svenska dubbelbeskattningsavtal med en annan stat. Detta kan bero på att staten A inte har något dubbelbeskattnings- avtal med den aktuella staten eller att Sverige har ett i visst av- seende förmånligare avtal. Förhållandet kan belysas med följande

Exempel exempel. Ett bolag i staten A avser att lämna ett större lån till ett företag hemmahörande i Barbados. Eftersom staten A inte har något dubbelbeskattningsavtal med Barbados kommer den ränta som företaget i Barbados har att erlägga att beläggas med en källskatt om 15 procent. I syfte att nedbringa denna källskatt bildar bolaget i staten A ett bolag i Sverige som sedan lånar ut pengarna till företaget i Barbados. Härigenom kommer källskatten i Barbados i enlighet med bestämmelserna i detta avtal att kunna nedbringas till 5 procent. Om sedan det svenska bolaget i sin tur av bolaget i staten A lånat en summa motsvarande den som det svenska bolaget lånat ut kan den från Barbados härrörande räntan vidarebefordras i form av ränta till staten A utan att ha belastats med någon svensk skatt. Syftet med den i punkt 1 intagna bestäm- melsen är att stoppa denna form av treaty shopping, vars enda eller huvudsakliga syfte är att utnyttja en eller flera staters avtalsnät för att minimera skattebelastningen. Bestämmelsen syftar däremot inte till att undanta personer som i någon av de avtalsslutande staterna bedriver reell verksamhet från att omfattas av bestämmelserna i art. 6 - 23.

Bestämmelserna om begränsningar av förmåner innebär i övrigt följande. Enligt punkt 1 är en person med hemvist i en avtalsslutande stat som förvärvar inkomst som härrör från den andra avtalsslutande staten under i punkterna a resp. b angivna förhållanden inte berättigad till de förmåner som anges i art. 6 -

Ägandet

Slussning

Prop. 1991/92:11

s. 48

23. Punkt a behandlar därvid det fallet då 50 procent eller mindre av det verkliga intresset i en sådan person (eller, i fråga om bolag, 50 procent eller mindre av antalet aktier inom varje aktieslag) direkt eller indirekt ägs av en eller flera fysiska personer med hemvist i en av de avtalsslutande staterna. Det fall som här åsyftas är således det då personer med hemvist i tredje stat äger 50 procent eller mer av det verkliga intresset i en person med hemvist i Sverige eller Barbados. I punkt b behandlas det fallet då en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst som härrör från den andra avtalsslutande staten och personens inkomst till väsentlig del används, direkt eller indirekt, för att infria förpliktelser (inkl. förpliktelser att erlägga ränta och royalty) till personer med hemvist i en tredje stat. Ett exempel härpå är det inledningsvis

beskrivna fallet med slussning av räntor.

Offshore- Avtalets bestämmelser, såvitt dessa medför förmåner, kan även verksamhet begränsas på andra grunder än de som anges i punkt 1. I punkt 2 återfinns nämligen en bestämmelse som tar sikte på det fall då ett

bolag i enlighet med den interna lagstiftningen i Barbados där med- ges skattelättnader som är av sådant slag att några förmåner enligt avtalet inte kan komma i fråga. Enligt den nu aktuella bestämmel- sen i punkt 2 gäller att ett bolag som är berättigat till någon särskild skattelättnad enligt "Exempt Insurance Act", Cap. 308A, "Off- shore Banking Act", Cap. 325, "International Business Companies (Exemption from Taxes) Act", Cap. 77 eller någon annan huvud- sakligen likartad lagstiftning i Barbados inte är berättigat till några förmåner enligt avtalet. I förhållande till bestämmelserna i punkt 1 innebär detta en ytterligare begränsning i så måtto att inte heller avtalets bestämmelser rörande förbud mot diskriminering (art. 25) resp. förfarandet vid ömsesidig överenskommelse (art. 26) är till- ämpliga på bolag som avses i punkt 2. Däremot omfattas även dessa bolag av avtalets bestämmelser rörande utbyte av upplysningar (art. 27) (se nedan; RSV:s anm.).

@Börsbolag@ Om den person som förvärvar inkomsten är ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat och bolagets viktigaste aktieslag är föremål för en betydande och regelbunden omsättning på en erkänd aktiebörs skall enligt punkt 3 bestämmelserna i punkt 1 inte tillämpas. Anledningen är att det beträffande ett sådant bolag inte behöver befaras att det används för treaty shopping. Vidare skall de behöriga myndigheterna enligt punkt 4, om fråga uppkommer om att vägra någon med hemvist i Sverige eller Barbados skattelättnader med stöd av nu behandlade bestämmelser, över- lägga med varandra. Syftet med dessa överläggningar är bl.a. att avgöra huruvida den bedrivna verksamheten kan anses innefatta ett otillbörligt utnyttjande av avtalets bestämmelser (punkt 1) resp. att fastställa om bolaget i fråga är berättigat till någon sådan i punkt 2 angiven särskild skattelättnad.

Intern svensk rätt Avslutningsvis vill jag i detta sammanhang också peka på att en i Sverige hemmahörande delägare i en utländsk juridisk person - som inte utgör utländskt bolag - i vissa fall skall beskattas här i riket för den del av den utländska juridiska personens vinst som belöper på delägaren (jfr 53 § 2 mom. KL, punkt 10 andra stycket av anvisningarna till nämnda lagrum samt 6 § 1 mom. d, 6 § 2 mom. och 16 § 2 mom. SIL). Såsom framgår av 16 § 2 mom. SIL kan dessa bestämmelser vara tillämpliga på person som omfattas av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel, dvs. person på vilken ett dubbelbeskattningsavtals regler om begränsning av

beskattningsrätten inte tillämpas.

Förbud mot I art. 25 återfinns bestämmelser om förbud i vissa fall mot diskriminering diskriminering vid beskattningen. I enlighet med den i punkt 4 intagna bestämmelsen äger Barbados tillämpa sina interna beskatt-

@Branch profits ningsregler beträffande filialinkomster samt beträffande försäk- tax@ ringsgivare som inte har hemvist i Barbados och utländska försäk- ringsbolag såvitt avser inkomst av försäkringspremier. Inkomster

av nu ifrågavarande slag får därvid, oavsett om fråga är om diskriminering enligt punkt 2, beskattas enligt de procentsatser som anges i Inkomstskattelagen (Income Tax Act).

Prop. 1991/92:11 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse regleras i art. 26

s. 49 och bestämmelserna om utbyte av upplysningar finns i art. 27. När Utbyte av upp- det gäller utbytet av upplysningar omfattar detta (punkt 1) alla slag lysningar av skatter och således inte bara de som omfattas av avtalet. RSV:s kommentar Enligt 4 § lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatte-

ärenden jämförd med 3 § andra stycket 2. samma lag skall hand- räckning med annan avtalsslutande stat ske via RSV. Enligt 3 § förordningen (1990:320) om ömsesidig handräckning i skatte- ärenden skall vidare en svensk myndighet som vid utredning i ett svenskt skatteärende finner uppgift som kan antas beröra något skatteärende i en främmande stat snarast anmäla detta till RSV.

Prop. 1991/92:11 I art. 28 finns vissa föreskrifter beträffande diplomatiska före-

s. 49 trädare och konsulära tjänstemän. Beträffande den närmare inne-

Diplomater m.fl. börden av dessa bestämmelser hänvisas till kommentaren till art.

27 i OECD:s modellavtal (se nedan; RSV:s anm.).

Kommentaren till 1. Syftet med bestämmelsen är att slå fast att medlemmar av art. 27 i OECD:s diplomatisk beskickning och konsulat inte genom bestämmelserna modellavtal i ett dubbelbeskattningsavtal får en mindre förmånlig behandling än den de har rätt till enligt folkrättens allmänna regler eller

bestämmelser i särskilda internationella överenskommelser.

(Ändrad den 31 mars 1994)

2. Tillämpningen samtidigt av dubbelbeskattningsavtal och av diplomatiska och konsulära privilegier, som medges på grund av folkrättens allmänna regler eller enligt särskild internationell över- enskommelse, kan under vissa förhållanden medföra befrielse i båda avtalsslutande staterna från skatt som annars skulle ha utgått. För att belysa detta kan nämnas det fall då exempelvis en diplo- matisk företrädare, som är ackrediterad av staten A hos staten B, uppbär royalty eller utdelning från källa i staten A och på grund av folkrättens allmänna regler inte beskattas i staten B för inkomsten. En sådan person kan också, beroende på bestämmelserna i det bilaterala avtalet mellan de båda staterna vara berättigad att, i egenskap av person med hemvist i staten B, få befrielse från eller

nedsättning av den skatt som utgår på inkomsten i staten A. För att undvika skattelättnader som inte är avsedda står det de avtalsslutande staterna fritt att bilateralt komma överens om en tilläggsbestämmelse som kan utformas på ungefär följande sätt:

"I den mån privilegier vid beskattningen, som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda internationella överenskommelser tillkommer medlemmar av diplomatisk be- skickning och konsulat, medför att inkomst eller förmögenhet inte är underkastad beskattning i den mottagande staten, förbe- hålls den sändande staten beskattningsrätten."

(Ändrad den 31 mars 1994)

3. I många av OECD:s medlemsländer innehåller inhemsk lagstift- ning bestämmelser som innebär, att medlemmar av diplomatisk beskickning och konsulat under utlandsvistelse anses vid beskatt- ningen vara bosatta i den sändande staten. Vid de bilaterala förbindelserna mellan medlemsländer där sådana bestämmelser gäller internt, kan man ta ytterligare ett steg genom att i avtalet införa särskilda regler som uttryckligen föreskriver, att den sän- dande staten vid tillämpningen av avtalet är hemviststat för med- lemmar av de avtalsslutande staternas beskickningar eller konsulat. Den särskilda bestämmelse som föreslagits här skulle kunna utformas på följande sätt:

"Utan hinder av bestämmelserna i artikel 4 anses fysisk person som är medlem av en avtalsslutande stats diplomatiska beskick- ning eller konsulat, som är belägen i den andra avtalsslutande staten eller i tredje stat, vid tillämpningen av avtalet ha hemvist i den sändande staten om:

a) han enligt folkrättens allmänna regler inte är skattskyldig i den mottagande staten för inkomst från källa utanför denna stat eller för förmögenhet belägen utanför denna stat, och

b) han i den sändande staten är underkastad samma skyldigheter i fråga om skatt på hela sin inkomst eller på förmögenhet som person med hemvist i denna stat."

(Ändrad den 31 mars 1994)

4. Enligt artikel 4 punkt 1 anses medlemmar av diplomatisk beskickning och konsulat från tredje stat, vilka är ackrediterade hos en avtalsslutande stat, inte ha hemvist i den mottagande staten, om de är endast begränsat skattskyldiga i denna stat (se punkt 8 av kommentaren till artikel 4). Detta gäller även internationell organi- sation som upprättats i en avtalsslutande stat och dess tjänstemän eftersom de vanligtvis åtnjuter vissa skatteprivilegier, antingen enligt det avtal eller fördrag genom vilket organisationen bildats

eller enligt fördrag mellan organisationen och den stat där den har upprättats. Avtalsslutande stater, som vill reglera denna fråga uttryckligen eller som vill förhindra icke önskvärda skattelättnader, kan foga följande bestämmelse till denna artikel:

"Avtalet tillämpas inte på internationell organisation, dess organ eller tjänstemän och inte heller på person som är medlem av tredje stats diplomatiska beskickning eller konsulat och som vistas i en avtalsslutande stat utan att i någondera avtalsslutande staten vid beskattningen för inkomst eller för förmögenhet behandlas som person med hemvist där."

Detta innebär, att internationell organisation, dess organ eller tjänstemän, som i en avtalsslutande stat är skattskyldiga endast för inkomst från källa där, inte bör åtnjuta förmån av avtalet.

(Ändrad den 31 mars 1994)

5. Även om honorärkonsuler inte med stöd av bestämmelserna i artikeln kan åtnjuta privilegier som de inte är berättigade till enligt folkrättens allmänna regler (skattebefrielse förekommer vanligtvis endast för betalningar som utgör ersättning för utgifter vilka hono- rärkonsul har för den sändande statens räkning), kan de avtalsslutande staterna bilaterala uttryckligen komma överens om att inte tillämpa artikeln på honorärkonsul.

Prop. 1991/92:11 Bestämmelsen i art. 29, Övriga bestämmelser, syftar till att

s. 49 förhindra att inkomst eller realisationsvinst från Sverige till mot- tagare i Barbados beskattas för lågt eller helt undgår skatt därför

Remittance-regel att Barbados enligt sin lagstiftning kan beskatta inkomsten eller realisationsvinsten endast till den del den förts över dit (beskatt- ning på s.k. "remittance"-basis).

4.6 Slutbestämmelser

Art. 30 och 31 innehåller bestämmelser om avtalets ikraftträdande och upphörande.

Enligt art. 30 skall de avtalsslutande staterna meddela varandra att de konstitutionella åtgärder vidtagits som krävs för att avtalet skall träda i kraft. Avtalet träder enligt punkt 2 i kraft trettio dagar efter dagen för det sista av dessa meddelanden. Avtalet tilllämpas i fråga om skatter som innehålls vid källan på belopp som betalas eller överförs till person med hemvist utomlands den 1 januari det år som följer närmast efter det kalenderår då avtalet träder i kraft eller senare. Vidare tillämpas avtalet i fråga om andra skatter på inkomst som förvärvas den 1 januari kalenderåret närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare.

Avtalet kan enligt art. 31 sägas upp först sedan fem år förflutit sedan ikraftträdandet.

5 Lagrådets hörande

Såsom framgår av 2 § i den föreslagna lagen skall avtalets beskattningsregler tillämpas endast i den mån de medför inskränk- ning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Jag anser på grund härav och på grund av förslagets beskaffenhet att lagrådets hörande inte är nödvändigt.