KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSENS SAMMANTRÄDE‌

Yttrande avseende Praktiska Lärande AB:s ansökan om utökning vid Framtidsgymnasiet I Nyköping (Dnr SI 2022:975)

KK22/306

- Protokollsutdrag Barn- och ungdomsnämnden

- Förslag: yttrande

KK22/132

Yttrande avseende Lärlingsgymnasiet i Sverige AB:s ansökan om nyetablering vid Yrkesgymnasiet i Nyköping (Dnr SI 2022:980)

- Protokollsutdrag Barn- och ungdomsnämnden

- Förslag: yttrande

KK22/161

Yttrande avseende XXXXXX Education college AB:s ansökan om nyetablering i Nyköping (Dnr SI 2022:1038)

- Protokollsutdrag Barn- och ungdomsnämnden

- Förslag: yttrande

KK22/162

Yttrande avseende JENSEN Education college AB ansökan om utökning av befintlig fristående gymnasieskola i Norrköping (Dnr. SI 2022:1027)

- Tjänsteskrivelse

- Protokollsutdrag Barn- och ungdomsnämnden

KK22/163

Yttrande avseende Xxxxxxxxxxxxx AB ansökan om utökning av befintlig fristående gymnasieskola vid Yrkesgymnasiet i Norrköping (Dnr. SI 2022:932)

- Tjänsteskrivelse

- Protokollsutdrag Barn- och ungdomsnämnden

KK22/166

Fördelning och hantering av Migrationsverkets ersättningar utan ansökan för nyanlända personer

KK22/74

- Tjänsteskrivelse

Investering: Lastväxlarfordon för Sörmlandskustens räddningstjänst

- Tjänsteskrivelse

KK22/395

Investering: Lastbil till Tekniska divisionen, Gata Park Hamn

- Tjänsteskrivelse

KK22/396

Investering: Energieffektivisering av lokaler

- Tjänsteskrivelse

KK22/397

Svar på medborgarförslag om att hbtq-certifiera Nyköpings högstadium respektive gymnasium

KK18/120

- Tjänsteskrivelse

- Barnrättsprövning

- Medborgarförslag

Delegationsärenden

KK22/5

Anmälningsärenden

KK22/2

Xxxxx Xxxxxxxxx

Ordförande

Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxxxx

Sekreterare

KS § Avtal om särskilt åtagande mellan Nyköpings kommun och Arlandastad Group AB ‌‌‌

Diarienummer: KK22/304

Nyköpings kommun (Kommunen) är delägare i Stockholm Skavsta Flygplats AB, 556237–4313 (SSFAB) med 9,9 procent. Huvudägare är Airports Worldwide Sweden Holding AB, 556942–6595 (AWSH) med 90,1 procent. AWSH ägs av Vinci Airport SAS, 410 002 075 (VAS).

AGAB planerar att tillföra 5–10 miljarder kronor i projektmedel till Skavstaområdet. Bland annat planerar dem att uppföra en av Sveriges största solenergiparker. Kommunen har påbörjat ett detaljplanearbete för området.

revideras. VAS som inte längre kommer vara delägare till SSFAB ska heller inte ställa borgen för kontokrediten. I stället ska den nya delägaren AGAB överta VAS roll som borgensman och avtalspart. Detta görs i flera steg.

1. AGAB lånar ut pengar till SSFAB så att kontokrediten kan avslutas och VAS kan släppas från sitt borgensåtagande,

2. SSFAB upptar en ny kontokredit i en annan bank, samtidigt ingår Kommunen och AGAB nya borgensåtaganden och ett nytt avtal tecknas mellan de nya parterna (Kommunen, AGAB, AWSH och SSFAB).

I samband med aktieöverlåtelsen behöver ett tillfälligt avtal tecknas mellan Kommunen och AGAB som föreskriver under vilka villkor Kommunen kan teckna ett bytt borgensåtagande tillsammans med AGAB.

Ärendet berör eller påverkar inte barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa.

Kommunfullmäktige beslutar

1) att godkänna att Nyköpings kommun ingår Avtal om särskilt åtagande, enligt bilaga till tjänsteskrivelse daterad 2022-04-20, samt

2) att paragrafen omedelbart justeras.

Ekonomi, Controllerenheten Tjänsteskrivelse 2022-04-20 ‌

Näringslivsenheten Ekonomiavdelningen Stockholm Skavsta Flygplats AB Motpart

Dnr KK22/304

Kommunfullmäktige

Avtal om särskilt åtagande mellan Nyköpings kommun och Arlandastad Group AB

VAS har beslutat att sälja sina aktier i AWSH till Arlandastad Group AB, 556694– 0978 (AGAB). AGAB är ett svenskt bolag vars verksamhet består i att äga, förvalta och utveckla fastigheter i strategiska lägen. Idag äger bolaget ett 240 hektar stort område vid Arlanda flygplats. AGAB noterades i september 2021 på Stockholmsbörsens lista Nasdaq First North Premier.

Postadress Nyköpings kommun 611 83 Nyköping

Besöksadress Stadshuset

Tfn 0000-00 00 00

Fax 0000-00 00 00

Org nr 00 00 00-00 40

Bg 000-00 00

xxxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx

SSFAB har en kontokredit som Kommunen och VAS ställt begränsad borgen för. I juni 2021 (KK21/298, KF 2021-05-11 §80), i samband med att kontokrediten upptogs och borgensåtagandet påtecknades upprättades ett avtal, Guarantee and Mortage Agreement (G&MA), för att reglera rättigheter och skyldigheter mellan parterna (Kommunen, VAS, AWSH och SSFAB). I och med aktieöverlåtelsen behöver borgensåtaganden och G&MA revideras. VAS som inte längre kommer vara delägare till SSFAB ska heller inte ställa borgen för kontokrediten. I stället ska den nya delägaren AGAB överta VAS roll som borgensman och avtalspart. Detta görs i flera steg.

1. AGAB lånar ut pengar till SSFAB så att kontokrediten kan avslutas och VAS kan släppas från sitt borgensåtagande,

2. SSFAB upptar en ny kontokredit i en annan bank, samtidigt ingår Kommunen och AGAB nya borgensåtaganden och ett nytt avtal tecknas mellan de nya parterna (Kommunen, AGAB, AWSH och SSFAB).

Kommunstyrelsen förslag till beslut

Ärendet berör eller påverkar inte barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa.

Kommunfullmäktige beslutar

1) att godkänna att Nyköpings kommun ingår Avtal om särskilt åtagande, enligt bilaga till tjänsteskrivelse daterad 2022-04-20, samt

2) att paragrafen omedelbart justeras.

Xxxx Xxxxxxxxxx Kommundirektör

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes

Kommunfullmäktiges beslut till:

Näringslivsenheten Ekonomiavdelningen Stockholm Skavsta Flygplats AB Motpart

KS § Antagande av Strategi för turism, evenemang och möten ‌

Diarienummer: KK21/198

Nyköpings kommun har sedan 2015 tillsammans med näringslivet en gemensam besöksnäringsstrategi. Den nu gällande strategin löper fram till 2023 och tar utifrån ett antal fokusområden ut riktningen framåt. I mars 2020 förändrades vardagen för verksamheter inom besöksnäring samt evenemang- och mötesindustrin med anledning av spridningen av Covid-19 och dess medföljande restriktioner. Alla prognoser pekar mot att det kommer ta lång tid innan vi är tillbaka i närheten av de nivåer som var 2019. Nuvarande strategi är till stora delar inte längre aktuell och ger inte stöd för den omställning och utveckling som krävs framåt för att möta dagens utmaningar.

I mars 2021 beslutade Kommunstyrelsen (2021-03-29 § 72) att ta fram en ny strategi för turism, evenemang och möten mot 2030 som ersätter tidigare framtagen Besöksnäringsstrategi. Bakgrunden är dels de effekter Covid19- pandemin medfört, dels att vi behöver skapa en tydligare riktning om hur vi ställer om till en mer hållbar och växande besöksnäring. Sedan tillkomsten av Nyköpings besöksnäringsstrategi 2015 har utvecklingen gått starkt framåt med nya samarbeten och genomförda projekt och aktiviteter. Idag finns bland annat en mer samordnad organisation tillsammans med näringslivet för att attrahera större möten och konferenser. Nyköpings Xxxxxx har också byggt en mer robust och starkare organisation för att attrahera och arrangera större evenemang. Och för att attrahera fler utländska besökare har vi utvecklat ett unikt tematiserat samarbete med ett antal kommuner och sedan bildat partnerskap med Visit Sweden.

För att nå ett mer strategisk, hållbart och gemensamt utvecklingsarbete inom besöksnäring, evenemang och möten behöver vi en ny kraftsamling och gemensam plan framåt som kan hantera den nya värld och omvärld vi möter de kommande åren.

Förslaget till ny strategi har en direkt koppling till och passar väl ihop med flera andra strategier och styrande dokument i Nyköpings kommun som exempelvis Översiktsplan 2040, Nyköpings kommun hållbarhetsprogram samt Näringslivs- och Landsbygdsstrategierna.

destinationsutveckling, jobb och kompetens samt marknadsföring. De målformuleringar som används i strategin är angivna i ”Tecken på framsteg” och ska ange var Nyköping som resmål ska befinna sig 2030.

Syftet och målsättningen med den nya strategin är att skapa fler arbetstillfällen inom besöks- och evenemangsnäringen i Nyköping. För att nå dit är plats- och destinationsutveckling samt plats- och varumärkesstärkande evenemang och möten viktiga verktyg. Xxxxxxxxx följs upp i ordinarie processer för att säkerställa att arbetet följer den riktning som strategin anger och eventuellt ompröva delar som inte längre är aktuella eller som kräver särskilt beaktande.

Kopplat till strategin kommer det på tjänstenivå att tas fram handlingsplaner tillsammans med näringslivet och civilsamhället (ex föreningsliv) som årligen kommer aktualiseras och revideras. Handlingsplanerna ska beskriva hur vi ska nå de ”Tecken på framsteg” som anges i strategin och kan antingen vara tematiserade eller utifrån en specifik plats, ex lokal platsutveckling.

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Nej

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Om en barnrättsprövning har genomförts, beaktas vad som bedömdes vara barnets bästa i förslag till beslut?

Nej

Kommunfullmäktige beslutar

1) att anta Strategi för turism, evenemang och möten, enligt xxxxxx till tjänsteskrivelse daterad 2022-04-13,

2) att gälla från och med 2022-06-01,

3) att uppföljning av Strategi för turism, evenemang och möten sker i ordinarie uppföljningsprocess, samt

4) att därmed upphäva ”Besöksnäringsstrategi i Nyköping 2015-2017- 2023” från och med 2022-06-01.

Kommunstyrelsen beslutar

1) att paragrafen omedelbart justeras.

Näringsliv, Kultur och Fritid Tjänsteskrivelse ‌

Division Näringsliv, kultur och fritid Webbredaktör

2022-04-13

Dnr KK21/198

Kommunfullmäktige

Antagande av Strategi för turism, evenemang och möten

Postadress Nyköpings kommun 611 83 Nyköping

Besöksadress Stadshuset

Tfn 0000-00 00 00

Fax 0000-00 00 00

Org nr 00 00 00-00 40

Bg 000-00 00

xxxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx

Nyköpings strategi för turism, evenemang och möten följer fullt ut den nationella strategi, ”Strategi för hållbar turism och växande besöksnäring”, som antogs och lanserades av Regeringen i oktober 2021. Syftet är att skapa en tydlig röd tråd från det nationella ner till det lokala i den omställning och utveckling som krävs framåt för en mer hållbar turism och växande besöksnäring. Den omfattar bland annat hållbar omställning, plats- och destinationsutveckling, jobb och kompetens samt marknadsföring. De målformuleringar som används i strategin är angivna i ”Tecken på framsteg” och ska ange var Nyköping som resmål ska befinna sig 2030.

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Nej

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Om en barnrättsprövning har genomförts, beaktas vad som bedömdes vara barnets bästa i förslag till beslut?

Nej

Kommunfullmäktige beslutar

1) att anta Strategi för turism, evenemang och möten, enligt xxxxxx till tjänsteskrivelse daterad 2022-04-13,

2) att gälla från och med 2022-06-01,

3) att uppföljning av Strategi för turism, evenemang och möten sker i ordinarie uppföljningsprocess, samt

4) att därmed upphäva ”Besöksnäringsstrategi i Nyköping 2015-2017-2023” från och med 2022-06-01.

Kommunstyrelsen beslutar

1) att paragrafen omedelbart justeras.

Xxxx Xxxxxxxxxx Kommundirektör

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes

STYRDOKUMENT FÖR 2022–2030 ‌‌

Division Näringsliv, kultur och fritid Webbredaktör

NYKÖPINGS STRATEGI FÖR TURISM, EVENEMANG OCH MÖTEN

Innehåll

1. Turism, besöksnäring och evenemang utvecklar Nyköping 3

a. Turismen, besöksnäringen och evenemangens betydelse 3

b. Hur covid-19-pandemin påverkar turism, besöksnäring och evenemang framåt 4

c. Vad är turism, besöksnäring och evenemang? 4

2. Resmålet Nyköping ska stärkas och utvecklas 5

a. Den gemensamma resan mot målet 5

b. En hållbar turism, besöks- och evenemangsnäring i Nyköping 5

c. Vad ska vi uppnå med strategin? 6

3. Turismens samt besöks- och evenemangsnäringens omställning 7

a. Digitalisering 7

4. En hållbar turism, besöks- och evenemangsnäring 8

a. Agenda 2030 8

b. Regionalt samarbete för hållbar turism, besöks- och evenemangsnäring 9

c. Lokalt samarbete för hållbar turism, besöks- och evenemangsnäring 9

5. Plats- och destinationsutveckling 10

a. Nyköpings översiktsplan 2040 10

b. Lokal samverkan för plats- och destinationsutveckling 11

c. Information och service till besökare 12

d. Markanvändning för turism och evenemang 12

e. Lokalanvändning för turism, evenemang och möten 12

6. Samverkan stärker hela besöksnäringskedjan 14

a. Samverkan på nationell och regional nivå 14

b. Flernivå och tvärsektoriell samverkan 14

c. En stärkt dialog med besöksnäringen 14

7. Enklare företagande 16

8. Jobb och kompetens 17

a. Kompetensförsörjning 17

9. Kunskap och innovation 18

a. Data, statistik och analys 18

b. Innovation och klustersamverkan 18

10. Tillgänglighet 19

a. Hållbara transporter för hela resan 19

11. Marknadsföring 20

1. Turism, besöksnäring och evenemang utvecklar Nyköping

a. Turismen, besöksnäringen och evenemangens betydelse Turismen var innan Covid-19-pandemin en av världens största och snabbast växande näringar. Sedan början av 2000-talet har turismen i Sverige haft en stadig tillväxt och

utgör runt 2,7 procent av Sveriges BNP. Även Nyköping har samma period haft en positiv tillväxt. Både vad gäller sysselsättningstillfällen som gästnätter på våra boende- anläggningar. Utöver de kommersiella gästnätterna tillkommer en stor del boende i privata stugor och boenden genom olika delningstjänster.

Det som främst påverkat Nyköpings tillväxt inom besöksnäringen har varit stor inflyttning, utvecklingen vid Stockholm-Skavsta flygplats samt idrotts- och evenemangsarenan Rosvalla. Andra påverkande faktorer har varit tillväxten inom handel med utveckling av flera externa handelscentra och till stor del en bibehållen centrumhandel.

Turism, besöksnäring och evenemang ger konsumtion i flera olika branscher, som hotell och logi, restaurang, detaljhandel, transporter och aktivitetsföretag. I en rapport från 2021 framtagen av Stockholms Handelskammare presenteras den evenemangsnäring som vuxit till en samhällsekonomiskt tung svensk basnäring och sin tur påverkar många andra näringar. Av analysen framgår att evenemangsnäringen sysselsätter totalt 123 000 människor över hela landet och bidrar med 84 miljarder kronor till ekonomin.

Åren innan pandemin hade Rosvalla 2,3 miljoner besökare. Exempelvis genererade idrottsevenemangen Sverigecupen i handboll och Distriktslags-SM i innebandy mer än 10 miljoner kronor per evenemang i ökad omsättning för besöksnäringen i Nyköping.

Nyköping har också ett rikt kultur- och nöjesutbud med bland annat musik, teater och dans året om.

Enbart på Nyköpings Arenor hölls 2019 runt 150 publika evenemang

och drygt 30 000 biljetter såldes.

Besöksnäring, evenemang och möten är viktiga komponenter för att skapa

en levande och attraktiv plats för både invånare, besökare och turister. Det stärker varumärket Nyköping. Det bidrar även till ökad livskvalitet och stolthet hos invånarna och skapar möjligheter

att attrahera nya invånare och verksamheter.

Figur 1 Modell över evenemangsnäringens ekosystem från Stockholms Handelskammares rapport ”Näringen som väcker puls”, 2021

b. Hur covid-19-pandemin påverkar turism, besöksnäring och evenemang i Nyköping framåt

Den lokala besöksnäringen har lidit svårt av restriktioner kopplade till pandemin 2020– 2022. Från en dag till en annan försvann de internationella gästerna, vilket särskilt påverkat Stockholm Skavsta Flygplats men även övrig besöksnäring i Nyköping.

Mötesindustrin och affärsresandet försvann i princip helt under pandemin och i längre perioder under 2020 och 2021 ställdes nästan all kultur- och nöjesverksamhet in.

En negativ följdeffekt av pandemin är att näringen tappat mycket kompetens som kommer ta tid att ersätta. Den växande digitaliseringen medför också stora utmaningar framåt för hotell- och konferensanläggningar, även om delar av affärsresandet har bibehållits och är en grund för beläggningen på olika boenden.

Under pandemin har intresset för naturupplevelser ökat kraftigt vilket är positivt, men det skapar också utmaningar framåt för att hantera den ökade efterfrågan. Risk för slitage på natur- och rekreationsområden och service för besökare och turister är exempelvis en utmaning.

Den positiva tillväxt vi sett för kommersiella gästnätter från 2008 fram till 2019 (38 %) fick ett abrupt brott i kurvan vid pandemins inträde och alla prognoser pekar mot att det kommer ta lång tid innan vi är tillbaka i de nivåer som uppnåddes 2019. De långsiktiga konsekvenserna av pandemin är dock för tidigt att utvärdera, men helt klart är att turismen och besöksnäringen kommer att förändras.

c. Vad är turism, besöksnäring och evenemang?

Turism

Sverige följer den definition av turism som FN:s organ United Nations World Travel Organisation (UNWTO) tagit fram. Definitionen av turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning under kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra personliga syften.

Besöksnäring

Med besöksnäring avses de aktörer som bidrar till turismkonsumtion, som verksamheter inom handel, boende, restaurang, flyg, resebyråer, färja/fartyg, kultur, tåg, vägtransporter, uthyrning/hyrbil och sport/aktiviteter.

Besöksnäringen omfattar också arbetsgivar- och branschorganisationer, destinationsorganisationer och civilsamhället. Även kommunala, regionala och statliga aktörer som antingen har till uppgift att främja turism eller själva fungerar som besöksmål, exempelvis kulturhus, naturum och muséer räknas in.

Evenemang

Arrangemang av engångs- eller icke-frekvent karaktär, som lockar besökare under en begränsad tidsperiod och som är en speciell tillställning som ger en upplevelse utöver det vardagliga för besökarna.

2. Resmålet Nyköping ska stärkas och utvecklas

a. Den gemensamma resan mot målet

Ett av syftena med strategin är att ange riktningen för hur Nyköping ska förhålla sig i olika typer av evenemang och möten samt att skapa ett hållbart förhållningssätt för framtiden.

Som följd av Covid-19-pandemin har behovet av nya eller reviderade lokala strategier ökat. Nya utmaningar påverkar hur vi kan arbeta mot en mer hållbart växande besöksnäring samt evenemangs- och mötesindustri som snabbt kan ställa om vid förändringar. Sedan tillkomsten av Nyköpings besöksnäringsstrategi 2015 har Nyköping haft en stark tillväxt. Utvecklingen har gått framåt med nya samarbeten och genomförda projekt och aktiviteter som arrangeras av både kommunen, lokala föreningar och organisationer samt externa arrangörer och är en viktig beståndsdel för en välmående besöksnäring.

I dag har vi en mer samordnad organisation tillsammans med näringslivet för att attrahera större möten och konferenser. Nyköpings Xxxxxx har också byggt en starkare och tydligare organisation för att attrahera och arrangera större evenemang.

Evenemangens betydelse ökar alltmer och bidrar med ökad attraktionskraft för Nyköping, både som resmål och bostadsort. För att attrahera fler utländska besökare har vi dessutom utvecklat ett unikt tematiserat samarbete (Xxxx Xxxxxxxxx-land) med ett antal kommuner och bildat partnerskap med Visit Sweden.

Ett varierat och brett utbud av evenemang och möten som tilltalar en bred målgrupp, spelar en viktig roll i Nyköpings framtida utveckling. Evenemang i framtiden ska arrangeras hållbart, vara till glädje och nytta för lokalsamhället samt bidra till att stärka Nyköpings attraktionskraft.

b. En hållbar turism, besöks- och evenemangsnäring i Nyköping

I programmet för ekonomisk hållbarhet uttrycks politikens viljeinriktning. Den säger att hållbar ekonomisk utveckling, grön tillväxt, turism och besöksnäring hänger nära samman, inte minst i ett framtidsperspektiv. Turism och besöksnäring genererar intäkter för kommunen, som spelar roll för förutsättningarna att kunna möta sociala och klimatmässiga utmaningar. Siktet bör därför ställas in på att öka den hållbara besöksnäringens roll som basnäring. Detta medför då möjligheter att stimulera kommunens välfärdsförmåga och kommunen som hållbar destination såväl i staden som på landsbygden.

Attraktiva stads-, tätorts-, gles- och landsbygdsmiljöer, natur- och kulturupplevelser och idrottsevenemang är exempel på värdefulla tillgångar som genererar besök. Samtidigt ska turismen, besöks- och evenemangsnäringen bidra till minskad klimatpåverkan och minskat slitage på natur och miljö. Här har Nyköpings kommun en viktig uppgift att främja hållbar turism samtidigt som kommunen i sig är ett besöksmål, utifrån såväl natur- som kulturella resurser, arenor och evenemang.

Nyköpings kommun behöver därför främja och skapa förutsättningar för näringens utveckling, samtidigt som sociala och ekologiska mål för hållbar utveckling uppfylls. Det gäller såväl lokalt som i ett större samhällsperspektiv: i staden, tätorten och på landsbygderna. För framtiden behöver landsbygdernas potential bättre tas till vara på och utvecklas.

c. Vad ska vi uppnå med strategin?

Nyköpings arbete mot 2030 inom turism, evenemang och möten ska bidra till att skapa fler arbetstillfällen. Dels genom kompetensförsörjning inom befintligt näringsliv, dels genom nya företag och etableringar. För att nå den övergripande målbilden, är plats- och destinationsutveckling samt ett tydligare fokus på hållbara och varumärkesstärkande evenemang och möten, verktyg.

Besöksnäringen är viktig för Nyköping och genererar intäkter för kommunen och skapar därigenom förutsättningar att kunna möta kommande sociala och klimatmässiga utmaningar. Siktet bör därför ställas in till att öka besöksnäringens roll med målet att kunna utgöra en basnäring, med större omsättning och fler arbetstillfällen som både stimulerar välfärdsförmåga och som främjar ett hållbart resande, upplevelser, fritidsliv, kultur och hållbar konsumtion såväl i staden som på landsbygderna.

3. Turismens samt besöks- och evenemangsnäringens omställning

Pandemins effekter och en alltmer ökad medvetenhet i hållbarhetsfrågor kommer påverka hur vi reser i framtiden och hur vi tar del av platsers utbud av upplevelser. För att bibehålla konkurrenskraft är det viktigt att det offentliga och besöksnäringen samverkar i den gröna omställningen till ett fossilfritt samhälle och en mer cirkulär ekonomi.

Den del av besöksnäringen som kanske står inför störst utmaningar framåt är den som bygger på större möten och evenemang. Utvecklingen av distansarbete och digitala möten har ökat kraftigt och det blir viktigt framåt att möta nya typer av behov och utveckla mer hållbara lösningar. Möten mellan människor, både vid evenemang och möten, kommer fortfarande ha stor betydelse. Vikten av samverkan och kunskapsdelning i kunders förändrade behov och beteenden kommer vara allt högre.

a. Digitalisering

Att nyttja digitaliseringens möjligheter är central och kräver både kortsiktig och långsiktig planering. Digitaliserade processer, ny teknik och innovation kan bidra till turismens hållbara utveckling, förenklat företagande, ökad lönsamhet och livskraftiga destinationer och platser.

I Nyköping fortsätter arbetet med digital utveckling, både för platsen och hos besöksnäringens aktörer. Det krävs samarbeten för att exempelvis skapa digitala verktyg som både inspirerar att upptäcka Nyköping och förenklar för besökare och invånare att göra hållbara val. Kombinationen av fysiska och digitala upplevelser, det digifysiska, kommer få en allt större betydelse framåt. Digitaliseringen och digitala verktyg ger också möjlighet till att skapa mervärden för både verksamheter och besökare. Med digitala verktyg kan också tillgängligheten till Nyköpings utbud också stärkas.

Tecken på framsteg

• Besöksnäringens aktörer bidrar aktivt i den gröna omställningen och drar nytta av digitaliseringens möjligheter

• Besöksnäringen kännetecknas av hållbara och innovativa produkter

• Ett stort intresse finns av att starta, driva och utveckla ett mer varierat företagande kopplat till turism i såväl staden som på landsbygderna

• Strategiska samarbeten mellan besöksnäringens aktörer är etablerade för att attrahera hållbara evenemang och möten

• Digitala verktyg finns som både inspirerar och förenklar för besökare och invånare att göra hållbara val

4. En hållbar turism, besöks- och evenemangsnäring

a. Agenda 2030

Agenda 2030 antogs av världens regeringar med målet att till år 2030:

• Avskaffa extrem fattigdom

• Minska ojämlikheter i världen

• Lösa klimatkrisen

• Främja fred och rättvisa

Agenda 2030 inbegriper 17 globala mål och 169 delmål som syftar till att skapa anständiga och hållbara levnadsförhållanden och levnadsvillkor för alla världens människor.

Figur 2: Nyköpings hållbarhetsarbete kan åskådliggöras genom den så

kallade ”måltårtan”. Den visar dels hur de globala målen fördelas mellan dimensionerna

och vilken övergripande logisk funktion de har.

Nyköpings arbete med turism, evenemang och möten ska vara i linje med Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Det krävs ett ansvarsfullt utvecklingsarbete inom alla områden, vilket bidrar till många positiva effekter. Dessa kan vara bevarande av viktiga natur- och kulturmiljöer, främja innovation, omställning till mer hållbar konsumtion och användande av cirkulära affärsmodeller och över lag en mer hållbar besöksnäring.

En växande besöksnäring och turism kan också innebära större tryck på gemensamma resurser och mer utsläpp av växthusgaser. Viktigt framåt är att Nyköping sluter upp

bakom nationella och regionala initiativ för att främja en omställning till en mer hållbar och innovativ besöksnäring.

Utgångspunkten för arbetet framåt ska vara utifrån Nyköpings och världens bästa i alla ställningstaganden.

b. Regionalt samarbete för hållbar turism, besöks- och evenemangsnäring

För att uppnå en mer hållbar turism, besöks- och evenemangsnäring krävs samverkan – från det nationella, storregionala och regionala till det lokala. Det handlar om ett ömsesidigt samspel i samhällsbygget i frågor som exempelvis marknad för arbetsliv och studier, infrastruktur och kollektivtrafik. I ett större sammanhang kan vi tillsammans förändra beteenden rörande konsumtion och mobilitet mot ett mer hållbart resande och hållbar turism och besöksnäring.

c. Lokalt samarbete för hållbar turism, besöks- och evenemangsnäring

Nyköpings kommun ska fortsatt stödja företagen i deras omställning till ett mer hållbart arbete. Det görs bland annat genom att:

• Xxxxxx lokala initiativ för omställning till smartare resursutnyttjande och cirkulära affärsmodeller

• Låta hållbarhet vara en naturlig beståndsdel i utvecklingsarbetet i befintliga samarbeten och nätverk

• Skapa förutsättningar för en bra samverkan mellan lokala aktörer i kulturlivet

• Skapa förutsättningar för besöksnäringen och våra samarbetspartners, exempelvis externa evenemangsarrangörer, att bygga en ekonomiskt hållbar affärsverksamhet i Nyköping

Tecken på framsteg

• Det är enkelt och inspirerande som invånare, besökare och turist att göra hållbara val i samband med besök, evenemang eller upplevelser i Nyköping

• Besöksnäringens företag har ett systematiskt och strategiskt hållbarhetsarbete som inkluderar resursutnyttjande och cirkulära affärsmodeller

• Turismen och besöksnäringens utsläpp, inklusive resor till och från besöket, minskar och nya smarta mobilitets- och logistiklösningar är utvecklade

• Det finns förutsättningar för våra samarbetspartners att etablera en ekonomisk hållbar affärsverksamhet i Nyköping

• Besökare kommer till Nyköping för att inspireras och lära av vårt hållbarhetsarbete inom bland annat cirkulär ekonomi

5. Plats- och destinationsutveckling

För att åstadkomma en långsiktigt hållbar turism och besöksnäring bör turismperspektivet inkluderas mer i samhällsplanering och fysisk planering. Avvägningar kring social och ekologisk hållbarhet ska alltid vara vägledande och besöksnäringens behov behöver tas i beaktande. Syftet med plats- och samhällsplanering utifrån hållbar ekonomisk utveckling för turism och besöksnäring, är att skapa attraktiva och trygga miljöer för både invånare, besökare och näringslivet.

Platsen Nyköping planeras, ägs, samägs och nyttjas av flertalet aktörer. Vi behöver därför samverka för att dessa ska utvecklas tillsammans för gynnsamma förutsättningar för medborgare, företag och besökare. Genom att värna och utveckla våra lokala förutsättningar skapar vi mervärden för invånaren men också för turismen. Genom samverkan kring platsutveckling kan turism och besöksnäring bidra till att utveckla Nyköpings kommun och göra staden, tätorter och landsbygderna mer attraktiva.

a. Nyköpings översiktsplan 2040

En starkt bidragande faktor till Nyköpings attraktionskraft är det geografiska läget, med goda kommunikationsmöjligheter via tåg, bil och flyg samt närheten till skog, sjöar och hav.

Besöksnäringen är en viktig och växande näring att ta hänsyn till. Den har bidragit till den positiva bilden av Nyköping och har genom expansion och nyetableringar skapat många arbetstillfällen. Besöksnäringen i kommunen är ofta småskalig och bedrivs i mindre företag. Det är viktigt att kommunen skapar förutsättningar för att behålla och utveckla dragningskraften för olika besöksmål och se till att besöksnäringens intressen kan vägas mot andra markanvändningsintressen.

Genom att i översiktsplanen fokusera på utpekade besöksnäringsnoder och besöksnäringsstråk i kommunen skapas förutsättningar för såväl hållbar plats- och destinationsutveckling som besöksnäring. Besöksnäringens olika aktörer kan då stödja varandra till nytta för såväl invånare som besökare utifrån. Kommande besöksnäringsnoder ska tillföra kvalitéer till området de placeras i samt i relation till stadskärnan.

Figur 3 Besöksnäringsstråk och noder i Översiktsplan 2040

b. Lokal samverkan för plats- och destinationsutveckling

Nyköpings kommun har en viktig roll att vara ledande i den lokala samverkan för plats- och destinationsutveckling tillsammans med närings- och föreningsliv. Samtidigt är det viktigt att stödja initiativ från närings- och föreningsliv samt civilsamhället som utvecklar och stärker platsen och attraktiviteten.

Samverkan är viktigt för att undvika evenemangskrockar samt för att tillsammans kunna stärka det utbud vi erbjuder. För att fortsätta ha en bra dialog där alla känner sig välkomna, är det viktigt att kommunen tar täten i detta arbete.

För att behålla en levande stadskärna som utvecklas, är samverkan med samverkansföreningen Nysam viktig. Nysam företräder en stor del av Nyköpings näringsliv inom framför allt handel, besöksnäring och de kulturella, kreativa näringarna och driver satsningar som främjar Nyköpings attraktionskraft.

I dag finns olika löst sammansatta funktionella nätverk som fungerar bra. De bör formaliseras för att få ett tydligare arbetssätt. Genom att träffas i nätverk ökar vi transparensen och förståelsen för varandras utmaningar och vi kan stötta varandra på ett enklare sätt. Det bidrar även till att vi kan få fler och mer kvalitativa evenemang med fler aktörer som är med och skapar. Genom att använda varandras styrkor stärker vi turism, evenemangs- och besöksnäringen - både kvalitativt och kvantitativt.

c. Information och service till besökare

Den lokala besöksservicen och värdskapet är viktigt för upplevelsen av Nyköping som res- och besöksmål. Alla som möter besökare och turister är med och påverkar upplevelsen av Nyköping som plats. För att nå en god besöksservice och ambassadörskap är samverkan mellan aktörer och invånare avgörande. Nyköping arbetar med en samverkansplattform för ett gemensamt ambassadörskap, för att öka insikten och förståelsen om att alla är Nyköpings ansikte utåt i mötet med besökare och turister.

En viktig aspekt för en god besöksservice är tillgången till information om utbudet som finns i Nyköping. Besökaren efterfrågar ofta personliga tips, men också råd om vad som finns att uppleva och göra. För att informationen ska vara tillgänglig arbetar vi i Nyköping för att gästen ska få information och inspiration där de befinner sig, både på plats och digitalt.

d. Markanvändning för turism och evenemang

Nyköpings stadskärna, Nyköpingshus- och hamnområdet samt Rosvalla är alla platser som är viktiga för evenemang i dag. Viktiga utvecklingsområden framåt är även våra socialt utsatta områden samt landsbygderna. Genom kontinuerlig kontakt mellan kommunens olika verksamheter kan vi på ett bra sätt se till att markutnyttjande kan anpassas för fler verksamheter, vilket gör att nyttjandet av mark blir mer hållbart. Initiativ som långsiktigt stärker Nyköpings omkringliggande bebyggelseområden och servicefunktioner bör stöttas. Den levande landsbygden är en del av Nyköpings kommuns utveckling som bidrar till ekonomisk hållbarhet genom goda förutsättningar för besöksnäring och annat företagande.

Nyköpings kust och skärgård har en stark attraktionskraft. Området har viktiga kvaliteter med sin värdefulla och vackra naturmiljö med attraktiva friluftsområden. Kustområdet ska vara tillgängligt:

• det ska vara lätt att ta sig till besöksmål till fots, med cykel, båt eller samordnade transportlösningar på land och i vatten

• det ska vara lätt att hitta information om natur- och friluftsområden, där flera är tillgänglighetsanpassade

• kusten och skärgården har goda förutsättningar för företagande och ekoturism

• viktiga mark- och vattenområden som är av betydelse för allmänhetens och permanentboendes tillgänglighet till kust och skärgård, som bryggor med tillhörande områden, bör långsiktigt säkerställas

• områden som är av betydelse för utveckling av båt i linjetrafik i kust- och skärgårdsområdet, bör säkerställas i planering och lovgivning.

e. Lokalanvändning för turism, evenemang och möten

Enligt Nyköpings Översiktsplan mot 2040 ska kommunen prioritera satsningar på destinations- och evenemangsturism som boendeanläggningar och sevärdheter samt

upplevelse- och rekreationsanläggningar i anslutning till utpekade besöksnäringsnoder och besöksnäringsstråk. Kommunen är positiv till och ska gynna en utveckling av verksamheter och initiativ som stärker och gynnar en fortsatt hållbar utveckling utanför centralorten.

Tätortsnära bad-, upplevelse-, rekreations- och övernattningsanläggningar med många besökare eller anställda, ska så långt som möjligt lokaliseras till områden med god tillgänglighet via gång, cykel och/eller kollektivtrafik. Vid planering för anläggningar tas särskild hänsyn till barn och ungas förutsättningar och behov. Tillgänglighetsanpassning ska möjliggöras.

Anläggningar som gynnar besöksnäring och friluftsliv, service och gröna näringar och annan landsbygdsutveckling bör prioriteras. Anläggningar bör undvikas i närheten av värdefulla naturområden som är känsliga för störningar.

Genom att vara flexibla och anpassa lokalerna utifrån flera verksamheters behov, blir fler lokaler tillgängliga för fler verksamheter och nyttjandegraden blir högre.

Möjligheter till övernattning i kust- och skärgårdsområden, med närhet till centralorten Nyköping, bör utvecklas ytterligare med olika former av boendeanläggningar som vandrarhem eller bed and breakfast.

Tecken på framsteg

• Nyköping har ett attraktivt utbud av besöksmål och platser för besökare, boende, företag och investeringar – året runt

• Nyköpings utbud av evenemang och möten bidrar med kvalitet som stärker Nyköpings attraktionskraft

• I Nyköping ska du som besökare eller turist mötas av ”en ovanligt varm och välkomnande atmosfär” som gör att du pratar gott om Nyköping, vill stanna längre och komma tillbaka

• Nyköpings kommuns lokaler för kultur-, sport- och fritidsändamål har en ökad beläggning året runt och vi har ett ökat samnyttjande av befintligt lokalbestånd inom både Nyköpings kommuns och privat lokalbestånd

• Nya evenemangsplatser inom- och utomhus har etablerats, stora som små och med hänsyn till Agenda 2030

• Det finns planlagd mark och verksamhetslokaler i tillräcklig mängd och med olika egenskaper, som möter behovet av tillväxt och utveckling hos det befintliga näringslivet och nyetableringar

• Nyköping upplevs som en stad vid havet med en levande stadsfjärd och hamnområde och med en skärgård som upplevs nära och tillgänglig

6. Samverkan stärker hela besöksnäringskedjan

Samverkan är centralt för att insatser för turism, besöks- och evenemangsnäring på regional och lokal nivå, drar åt samma håll och leder till en hållbar utveckling och gemensamt främjar hållbara destinationer och regionen. Alla aktörer drar nytta av aktiv samverkan, samskapande och gemensamma konkurrensfördelar, lär av varandra och bidrar till en gemensam förflyttning, för att vår region ska ligga i framkant som en hållbar destination.

För att utveckla Nyköping som en hållbar destination är det också viktigt att prioritera långsiktig samverkan med företrädare för näringsliv, destinationer, regionen och civilsamhället. En kontinuerlig dialog kring styrkor och svagheter skapar förståelse och underlättar för nya hållbara lösningar. Tillsammans och i samverkan gör vi det lätt att göra rätt för medborgare, näringsliv och besökare.

a. Samverkan på nationell och regional nivå

För att nå målsättningarna i Sveriges strategi för hållbar turism och växande besöksnäring, är dialog och samverkan från det nationella via det regionala och ner till det lokala och centrala.

Turister ser inga gränser när de reser inom Sverige, men för att den upplevelsen ska bestå så krävs god regional samverkan. Den regionala samverkan i dag sker såväl inom den geografiska regionindelningen men också i funktionella stråk över regiongränser.

Nyköping är i dag en aktiv part i samverkan och dialog på både nationell och regional nivå och ska så vara framåt för att främja en hållbar och växande besöks- och evenemangsnäring i Nyköping.

b. Flernivå och tvärsektoriell samverkan

Besöks- och evenemangsnäringen påverkas av och påverkar indirekt många olika sektorer och verksamheter. I ett omvänt perspektiv påverkas samma näringar av beslut från olika politikområden och dess styrning.

I upplevelsen av en plats, ett evenemang eller besöksmål, är det ett stort aktörssystem som påverkar om det blir en bra eller mindre bra upplevelse. Trygghet och säkerhet är grundläggande för att upplevelsen av Nyköping som plats ska vara positiv.

I samhällsutveckling behöver de offentliga aktörerna se ur många olika perspektiv, exempelvis hur kollektivtrafiken eller myndighetsutövande funktioner kan skapa förutsättningar för tillväxt. Förståelsen för besöks- och evenemangsnäringens betydelse och hur det påverkar Nyköpingsbor och besökare behöver öka.

c. En stärkt dialog med besöksnäringen

Besöksnäringen är starkt präglad av samverkan, men framåt behöver vi gå från samverkan till samskapande mellan det offentliga, näringsliv och civilsamhälle. Då når vi

högre grad av delaktighet och inflytande i platsens utveckling och stärkande av Nyköpings attraktionskraft.

Tecken på framsteg

• Det finns etablerade samarbeten mellan det offentliga, näringslivet och civilsamhället som stärker Nyköpings attraktionskraft och tillväxt, tillvaratar våra möjligheter och tillgångar samt bidrar med nya rese- och besöksanledningar

• Samordningen mellan olika politikområden, regionala och lokala aktörer är god och skapar ett väl fungerande system för turism, besöks- och evenemangsnäringen

• Samverkan och samskapande inom och mellan olika samhällsfunktioner samt näringsliv och civilsamhälle sker och aktörernas ansvar och roller är tydliga

• Det finns en gemensam vilja att utveckla Nyköping till en ännu attraktivare plats för invånare och besökare

7. Enklare företagande

Det samhällsekonomiska kretsloppet mellan näringsliv, invånare, arbetstagare och det offentliga, är en grundförutsättning för finansiering av vår gemensamma välfärd och ett medel för att uppnå ett hållbart samhälle.

Ett livskraftigt näringsliv som erbjuder människor arbetstillfällen, har därför en avgörande betydelse för att skapa en attraktiv och hållbar plats. Det är viktigt att kommunen tillsammans med företagsfrämjande organisationer verkar för ett enklare företagande. Ett bra företagsklimat attraherar och skapar förutsättningar för en hållbar besöksnäring, med små som stora företag i staden, i tätort och på landsbygden.

Nyköpings kommun är motorn i och för ett gott företagsklimat. Kommunen ska ha ett tydligt kundfokus där målet är att förenkla och effektivisera för företag. Detta gäller alla verksamheter i kommunens myndighetsutövning, i hanterandet av avgifter och taxor och i dess dagliga service och bemötande.

Styrande för Nyköping kommuns näringslivsarbete är Näringslivsstrategin som är framtagen i samverkan med lokala näringslivet och företagsfrämjande organisationer. För genomförandet tas en årlig handlingsplan fram av kommun och aktörer inom stödsystemet för näringslivet.

Tecken på framsteg

• Nyköping har ett gott företagsklimat där verksamheter inom besöksnäringen har tillit till kommunens myndighetsutövande och upplever god service i alla kontakter med kommunen

• Nyköping har en väl utbyggd och hållbar infrastruktur med goda möjligheter till arbetspendling och en fortsatt bredbandsutbyggnad i hela kommunen

• Det finns en löpande dialog och samverkan mellan Nyköpings kommun och företagsfrämjande aktörer för att skapa en enklare vardag och förutsättningar för tillväxt för besöks- och evenemangsnäringens aktörer

8. Jobb och kompetens

Kompetensförsörjning är en strategisk fråga för hela näringslivet i Nyköpings kommun och särskilt besöksnäringen. Besöksnäringen är personalintensiv och erbjuder ett första jobb för många, inte minst för unga och utrikesfödda. Det är viktigt att det finns förutsättningar för fler arbetstillfällen inom besöksnäringen och att de som redan är verksamma väljer att stanna och vidareutvecklas inom näringen. För Nyköpings kommun är det prioriterat för att skapa ett hållbart företagsklimat.

Insatser riktas till att:

• skapa god och adekvat dialog mellan skola och näringsliv

• stödja företag att definiera sina framtida behov av kompetens

• samarbeta över verksamhetsgränser och med andra kommuner och aktörer

• främja kreativa lösningar inom vidareutbildning och integrering av arbetskraft från andra kulturer.

En väl fungerande arbetsmarknad har hög sysselsättning och låg arbetslöshet, där arbetskraftens potential matchas mot de krav som strukturförändringarna ställer. En sådan arbetsmarknad bidrar till sammanhållningen i samhället.

Nyköpings kommun behöver arbeta aktivt för att förenkla för och möta företagens nuvarande och kommande efterfrågan på medarbetare med rätt kompetens. Alla verksamheter ansvarar för ett gott företagsklimat. Små som stora företag är lika viktiga, liksom både stadens och landsbygdernas förutsättningar för företagande är viktiga.

Nyköpings kommun vill se en god balans mellan offentliga och privata arbetsgivare, då minskar vi sårbarheterna och främjar en samhällsekonomisk livskraft.

a. Kompetensförsörjning

Det råder en akut kompetensbrist inom stora delar av besöksnäringen, framför allt inom hotell, restaurang och evenemangsindustrin. En förutsättning för en god framtida kompetensförsörjning är ett mer proaktivt än reaktivt förhållningssätt. Det kräver en dialog och samverkan mellan näringsliv, det offentliga och utbildningsanordnare.

Vid sidan av de som är sysselsatta inom näringslivet utgörs en stor del av de verksamma av ideella resurser, exempelvis vid föreningsdrivna besöksmål och evenemang. Vi ser redan i dag utmaningar för ideella verksamheter att engagera människor i föreningslivet vilket är något som kan komma att påverka besöksnäringens tillväxt framåt.

Tecken på framsteg

• Besöksnäringens behov av kompetens tillgodoses genom samverkan mellan det offentliga, näringslivet, akademin och andra utbildningslösningar

• Nya etableringar inom besöksnäringen och evenemang skapar nya sysselsättningstillfällen

• Omvärldsbevakning och framtidsspaning är systematiserat för att identifiera kompetensbehov för närings- och föreningslivet framåt

9. Kunskap och innovation

Nyköping är en av Sveriges äldsta städer och vår historia utgör en av våra största styrkor som plats. Allt från tiden som huvudstad till industrihistoria och tragiska händelser med bränder som ödelagt stora delar av staden. Den historiska kunskapen och kompetensen som finns behöver leva vidare för kommande generationer.

I vår historia finns en rad exempel på framgångsrika och innovativa personer och verksamheter. Vår historia behöver också vara en del av vår framtid.

a. Data, statistik och analys

Kunskapsunderlag i form av data, statistik och analys är viktiga för att kunna förstå och synliggöra effekter av turism, besöksnäring och evenemang. Likaså är det verktyg för att kunna följa upp och se om vi gör rätt saker och vad vi behöver förbättra. Det skapar rätt förutsättningar för planering och vägval framåt. En stor utmaning är att få fram data för vilka ekonomiska effekter turism och besöksnäring har lokalt.

För att bli framgångsrika framåt behöver vi ständigt arbeta med att förstå och skapa insikt om våra målgrupper och kunder samt dela med oss av den kunskapen till varandra.

b. Innovation och klustersamverkan

Innovation inom turism och besöksnäring karaktäriseras i dag av ett brett perspektiv där det inte bara handlar om att utveckla ny teknik eller nya produkter utan också om att utveckla nya kundvärden. Turismen och besöksnäringen utgör en väsentlig del av den upplevelsebaserade ekonomi som får allt större betydelse i samhället.

Att arbeta med innovativa lösningar är viktigt för att möta omställningen till ett hållbart samhälle och de komplexa utmaningar som Sverige och Nyköping står inför.

En nyckel till att främja innovation på turismområdet blir därför att arbeta tvärsektoriellt och koppla samman kunskapsintensiva miljöer, aktörer i innovationsstödssystemet och besöksnäringens företag.

Tecken på framsteg

• Besöksnäringen drar nytta av innovationer oavsett inom vilka sektorer de skapas

• Det finns ett kluster för besöksnäring där näringen, främjare och akademi samlas för att utveckla både verksamheter och Nyköping som plats

• Vi arbetar aktivt med innovation för att skapa och förmedla upplevelser och stödjer nya initiativ och idéer som stärker Nyköpings attraktionskraft

• Vi arbetar smart och effektivt med att mäta, följa upp, analysera och förbättra vårt arbete och våra insatser inom besöks- och evenemangsnäringen

• Vi har god kännedom och förståelse för vilka kvantitativa och kvalitativa effekter besöksnäringen och evenemang har för Nyköping

• Vi drar nytta av och förmedlar vidare vår historia och den kunskap och kompetens som finns i de verksamheter som levandegör och synliggör den

• Vi delar med oss av kunskap och insikter som bidrar till att utveckla och förbättra verksamheter och Nyköping som plats

10. Tillgänglighet

Tillgänglighet i form av transporter är en grundförutsättning för turism. Hållbar turism är därför tätt sammankopplad med och beroende av att utsläppen från transporterna minskar. Fungerande infrastruktur för hållbara transporter och digitala tjänster är därför av central betydelse för turismen och för hållbar besöksnäring. Under besökarens hela resa är den digitala tillgängligheten central för planering, bokning och genomförande.

Vidare handlar tillgänglighet om att utforma platser och byggnader för alla, i ett inkluderande samhälle med mångfald som grund. Tillgänglighet för alla bidrar till jämställdhet, jämlikhet och trygghet samt till att barnrättsperspektivet beaktas och därmed till våra sociala hållbarhetsmål. För besöksnäringens företag och verksamheter bidrar ökad tillgänglighet också till nya affärsmöjligheter.

a. Hållbara transporter för hela resan

Nyköping har sedan 2015 en transportstrategi som ska fungera som ett verktyg för att skapa en hållbar plats med attraktiva och tillgängliga miljöer för alla.

Målbilden för Nyköpings transportstrategi mot 2030 är:

”År 2030 är Nyköping en attraktiv stad med puls där hållbart resande är en naturlig del av invånarnas vardag. Staden har ett rikt stadsliv med en mängd olika kvalitéer, verksamheter och handel som lockar till besök från när och fjärran. Den trevliga stadskärnan inbjuder till spontana möten och delaktighet. Oavsett val av färdsätt är tillgängligheten god för alla. En stor del av Nyköpingsborna går eller cyklar till både sysselsättning och fritidsaktiviteter, vilket bidrar till en social och hälsosam vardag.

Kollektivtrafiken är populär genom frekventa och pålitliga turer med korta restider. Stadsdelarna knyts ihop genom sammanhängande bebyggelse och tillgänglighetsanpassade vägar. Utvecklingen av staden och transportsystemet sker i samförstånd med invånarna.”

Tecken på framsteg

• Våra besöksmål och evenemang är tillgängliga, oavsett om de ligger i staden, på landsbygderna eller i vår skärgård

• Fler besökare tar sig till våra besöksmål och evenemang med hållbara transportmedel

• Det finns smarta digitala lösningar för besökare och turister för att de ska inspireras, informeras och planera sitt besök i Nyköping

• Bredbands- och mobila nätverksutbyggnaden är god och främjar besöksnäringens utveckling i hela Nyköpings kommun

• Inkluderande och trygga platser och evenemang planeras med utgångspunkten att så många som möjligt ska kunna delta på lika villkor oavsett bakgrund, kön eller fysisk rörlighet

• Nyköping kännetecknas av en hög tillgänglighet med gång och cykel, en effektiv kollektivtrafik och fungerande fordonstrafik

11. Marknadsföring

Upplevelsen av platsen Nyköping ägs och förvaltas av såväl det offentliga som näringsliv och civilsamhälle. Genom de olika verksamheterna bidrar vi alla till bilden av Nyköping och hur Nyköping uppfattas och upplevs som plats.

Nyköpings kommun prioriterar att arbeta med varumärkesstärkande kampanjer och marknadsföringen av Nyköping som besöks- och evenemangsplats, är viktig för kommunens fortsatta hållbara tillväxt. I dag är kännedomen om Nyköping som res- och besöksmål låg och något vi behöver utveckla, bland annat med marknadsföring.

Tillsammans med aktiviteter som strategiska samarbeten och framtagandet av digitala verktyg, är marknadsföring ett verktyg som ska bidra till att nå de uppsatta målen i strategin. För en effektiv och smart marknadsföring är samverkan viktig, mellan egna verksamheter, föreningar och näringslivet i Nyköping.

Marknadsföringen av Nyköping som besöks- och resmål samt för aktiviteter och evenemang behöver kontinuerligt anpassas efter olika målgruppers behov, beteenden och drivkrafter samt vad vi önskar att målgruppen ska göra. En framgångsrik marknadsföring av Nyköping som ett hållbart resmål, skapar möjligheter att förändra och främja hållbara resebeteenden samtidigt som vi främjar och attraherar hållbara besöksnäringar och aktörer.

Tecken på framsteg

• Antalet besökare ökar på de evenemang, aktiviteter och händelser som marknadsförs

• Marknadsföringen är fortsatt kreativ och sticker ut

• Marknadsföringen utformas så att målgruppen kan ta del av hållbara val som att resa med kollektivtrafik i stället för bil, stanna längre och ta del av vårt rika utbud samt besöka oss under årets alla månader

• Nyköping är en av Sveriges etablerade sommardestinationer

KS § Revidering av reglemente för Kommunstyrelsen ‌

Diarienummer: KK22/342

I samband med arbetet med framtagandet av Nyköpings kommuns nya styrmodell (VINK-projektet) framkom behov av att utreda ansvars- och mandatfördelning mellan Kommunstyrelsen och verksamhetsnämnderna. Sekretariatet fick i uppdrag att inventera samtliga nämnders reglementen för att identifiera eventuella områden för ansvars- och mandatfördelningen upplevs otydlig. Inventeringen presenterades för styrgruppen för VINK- projektet i december 2020.

Sekretariatet fick därefter fortsatt i uppdrag att förtydliga Kommunstyrelsen strategiska roll och uppdrag. Utgångspunkten för uppdraget var att förtydliga Kommunstyrelsens strategiska roll kring personal-, investerings- och lokalfrågor, men även övergripande strategiska områden såsom miljö, digitalisering, hållbarhet med mera. Förslaget till reviderat reglemente har därmed tagits fasta på att förtydliga detta. Förslaget innehåller bland annat en ny paragraf (2.4 § 12 Information och samråd) som bland annat innebär att Kommunstyrelsens beslut i ärenden avseende det egna verksamhetsansvaret för investeringar, lokaler och personal som rör nämndernas ansvarsområden ska föregås av dialog mellan berörd nämnd och division.

Förslaget till reviderat reglemente innehåller också hänvisningar till de av Kommunfullmäktige antagna hållbarhetsprogram för att förtydliga Kommunstyrelsens övergripande ägarskap. Ett förtydligande av Kommunstyrelsens uppgifter enligt Lagen om kommuner och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap har lagts till (1.5 Krig, krigsfara, krisledning och höjd beredskap § 5).

Reglementet har även setts över i sin helhet vilket lett till en del språkliga ändringar i syfte att göra språket tydligt och enhetligt. Förslag på reviderat reglemente biläggs i sin helhet tjänsteskrivelsen daterad 2022-04-11.

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Nej

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Kommunfullmäktige beslutar

1) att anta reviderat reglemente för Kommunstyrelsen, enligt bilaga till tjänsteskrivelse 2022-04-11, samt

2) att det reviderade reglementet gäller från och med 2022-07-01.

Kommunstyrelsen Verksamhetsnämnderna för kännedom Webbredaktör

beredning och samordning

Tjänsteskrivelse

2022-04-11

Dnr KK22/342

Kommunfullmäktige

Revidering av reglemente för Kommunstyrelsen

Postadress Nyköpings kommun 611 83 Nyköping

Besöksadress Stadshuset

Tfn 0000-00 00 00

Fax 0000-00 00 00

Org nr 00 00 00-00 40

Bg 000-00 00

xxxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx

Dnr KK22/342 2/2

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Nej

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Kommunfullmäktige beslutar

1) att anta reviderat reglemente för Kommunstyrelsen, enligt bilaga till tjänsteskrivelse 2022-04-11, samt

2) att det reviderade reglementet gäller från och med 2022-07-01.

Xxxx Xxxxxxxxxx Kommundirektör

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes 2022-04-21

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes

1 Styr- och ledningsfunktion 3

Kommunstyrelsen Verksamhetsnämnderna för kännedom Webbredaktör

2022-04-11

Dnr 118806 ‌

REGLEMENTE

Reglemente för kommunstyrelsen

Antagen XXXX-XX-XX

Innehåll

1.1 Allmänt 3

1.2 Styrfunktionen 3

1.3 Ledningsfunktionen 4

1.4 Ekonomisk förvaltning 6

1.5 Krig, krigsfara, krisledning och höjd beredskap 6

1.6 Övrig förvaltning 6

1.7 Delegering från kommunfullmäktige 7

1.8 Uppsiktsplikt och rapporteringsskyldighet 8

2 Kommunstyrelsens uppdrag som arbetsgivare, verksamhetsansvarig produktionsstyrelse och huvudman för skolverksamhet 8

2.1 Arbetsgivarpolitik och personalpolitik 8

2.2 Kommunstyrelsens verksamhets ansvar för produktionsresurser 9

2.3 Kommunstyrelsen som huvudman för skolverksamhet 10

2.4 Information och samråd 10

3 Kommunstyrelsens arbetsformer 10

3.1 Sammansättning 10

3.2 Ersättarnas tjänstgöring 10

3.3 Inkallande av ersättare 11

3.4 Ersättare för ordföranden 11

3.10 Justering av protokoll 13

3.11 Reservation 13

3.12 Delgivning 13

3.13 Undertecknande av handlingar mm 14

1 Styr- och ledningsfunktion ‌

Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsen i Kommunallagen (2017:725) gäller bestämmelserna i detta reglemente.

1.1 Allmänt

1 §

Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Kommunen och

de kommunala bolagen (nedan tillsammans benämnda koncernen) ska i

kommunstyrelsens styrnings- och ledningsperspektiv ses som en ekonomisk

och verksamhetsmässig helhet.

Kommunstyrelsen har ett helhetsansvar för koncernens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion).

Styrelsen ska också ha uppsikt över verksamhet som bedrivs i kommunala bolag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen (styrfunktion).

Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion).

Styrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). Härutöver ansvarar styrelsen för de uppgifter som framgår av Kommunallagen (2017:725) och annan lagstiftning.

Kommunstyrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens. Kommunstyrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls.

Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och tillika produktionsstyrelse. Kommunen och de kommunala bolagen (nedan tillsammans benämnda koncernen) skall i kommunstyrelsens styrnings- och ledningsperspektiv ses som en ekonomisk och verksamhetsmässig helhet. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för koncernens utveckling och ekonomiska ställning samt leder och samordnar planeringen och uppföljningen av koncernens ekonomi och verksamheter

1.2 Styrfunktionen

2 §

I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att

• leda arbetet med, och samordna utformningen av, övergripande strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten (koncernen) och göra framställningar i målfrågor som inte i lag är förbehållna annan nämnd eller bolag företag

• övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs (uppsiktsplikt, se även § 8)

• följa den verksamhet som kommunen bedriver och därvid verka för att målen enligt lagstiftningen för respektive verksamhet uppnås och att den även i övrigt utvecklas på ett tillfredsställande sätt.

• övervaka att kommunens löpande förvaltning och produktion egna verksamhet handhas rationellt och ekonomiskt (produktionsstyrelseansvar kommunstyrelsens verksamhetsansvar, se även § 10)

• tillse att uppföljning och resultatanalys görs och redovisas till fullmäktige från samtliga nämnder (inklusive styrelsen själv) och företag bolag om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret

• årligen följa upp kommunens styrmodell

• med de undantag som följer av bestämmelserna i kommunallagen 3 kap §§ 16-18 (och med iakttagande av de riktlinjer och föreskrifter som fastlagts i kommunens företagspolicy samt fullmäktiges ägardirektiv till företagen bolagen) ta hand om kommunens ägarfunktion eller motsvarande såvitt gäller verksamheten i de företag bolag eller andra associationer, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intressen i och därvid företräda kommunen vid bolags- och föreningsstämmor eller motsvarande sammanträden

• i syfte att nedbringa kostnaderna i den totala kommunala organisationen (koncernen) fästa stor vikt vid samordningen av företagens bolagens och kommunens verksamheter

1.3 Ledningsfunktionen

3 §

I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bland annat

• kommunens strategiska arbete inom de tre hållbarhetsdimensionerna; ekologisk hållbarhet, social

hållbarhet och ekonomisk hållbarhet samt kommunens arbete med att säkerställa en effektiv organisation

• utvecklingen av den kommunala demokratin

• den översiktliga planeringen och användningen av mark och vatten

• xxxx- och bostadspolitiken och se till att en tillfredsställande plan- och markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas.

• utvecklingen av ett miljömässigt hållbart samhälle; grön omställning

• energiplaneringen samt främja energihushållningen

• sysselsättnings- och näringslivsfrågor, som allmänt främjar sysselsättningen och näringslivet i kommunen, inkluderande besöksnäringen

• landsbygds- och skärgårdsutveckling

• trafikpolitiken och verka för en tillfredsställande god kollektivtrafikförsörjning

• central, intern och extern informationsverksamhet samt marknadsföring

• reformeringen av det kommunala regelbeståndet

• utveckling av medborgardialog ~~och brukarinflytande~~

• internationella frågor

• övergripande invandrar- och flyktingfrågor migrations- och integrationsfrågor samt verka för att Nyköpings kommun arbetar för social sammanhållning

• planering av projekt för långsiktig utveckling

• utveckling och effektivisering av informationssystem, IT och övrig administration samt den digitala agendan och digitalisering

1.4 Ekonomisk förvaltning

4 §

Kommunstyrelsen ska ha hand om kommunens medelsförvaltning utifrån och därvid följa av kommunfullmäktiges meddelade beslutade föreskrifter för detta härför. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel.

I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar.

Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att:

• underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom

• ansvara för kommunens riskhantering och därvid tillse att kommunens behov av försäkringsskydd och säkerhet är tillgodosett

• handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation vilken förvaltas av den nämnden.

1.5 Krig, krigsfara, krisledning och höjd beredskap

5 §

Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

• I särskilt beslut utsedda ledamöter och ersättare i Kommunstyrelsen utgör kommunens krisledningsnämnd. Eget särskilt reglemente gäller för krisledningsnämnden.

Föreskrifter om den kommunala organisationen inklusive kommunstyrelsens

ansvar under krig eller krigsfara finns i lagen om förfarandet hos kommunerna,

förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

1.6 Övrig förvaltning

6 §

Enligt speciallagstiftning Kommunstyrelsen ansvarar för:

• Kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

• Kommunens uppgifter enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, med undantag för den del som utgör myndighetsutövning enligt 3 kap

4–6 §§ (sotning och brandskyddskontroll) samt 5 kap 1–4 §§ (tillsyn) som handhas av Miljö-och samhällsbyggnadsnämnden.

• I särskilt beslut utsedda ledamöter och ersättare i Kommunstyrelsen utgör kommunens krisledningsnämnd. (Eget särskilt reglemente gäller för krisledningsnämnden)

• Kommunens översiktsplanering enligt Plan- och bygglagen (2010:900).

• Kommunstyrelsen är att vara arkivmyndighet enligt Arkivlagen. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i arkivreglemente.

• svara för kommunens anslagstavla

• kommunens externa och interna webbplats

• det kommunövergripande arbetet med informationssäkerhet

• beslut i ärenden angående användandet av kommunvapnet

• de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd.

1.7 Delegering från kommunfullmäktige

7 §

Kommunstyrelsen ska besluta i följande grupper av ärenden:

• vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de styrdokument som fullmäktige fastställt med särskilt beaktande av de föreskrifter om säkerheten som fullmäktige angivit

• besluta om kommunal borgen samt teckna borgen- eller ansvarsförbindelser gentemot bank eller annat kreditinstitut för byggnadskreditiv och lån till bostadsföretag vari kommunen har intressen

• besluta om kommunalt förlustansvar samt teckna kommunens ansvarsförbindelser gentemot staten för småhus samt kreditgaranti för bostäder

• kommunens övriga uppgifter enligt statlig bostadsfinansiering

• genom köp, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen för kommunens räkning förvärva eller försälja fastighet, tomträtt eller del därav till ett värde om högst 100 basbelopp per gång

• utarrendera, uthyra eller på annat sätt upplåta fastighet som tillhör kommunen

• den kommunala förvaltningsorganisationen inom de styrdokument som fullmäktige har fastställt

• planering och beslut om skolskjuts enligt Xxxxxxx (2010:800)

• beslut om resebidrag enligt lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor samt beslut om stöd till inackordering enligt Skollag (2010:800)

• Beslut om färdtjänst/riksfärdtjänst enligt Lag (1997:736) om färdtjänst och Lag (1997:735) om riksfärdtjänst

• i sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan, på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal

• avge yttrande som ankommer på fullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige.

1.8 Uppsiktsplikt och rapporteringsskyldighet

8 §

Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och policys, program och strategier som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller annan författning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret.

2 Kommunstyrelsens uppdrag som arbetsgivare, verksamhetsansvarig produktionsstyrelse och huvudman för skolverksamhet‌

2.1 Arbetsgivarpolitik och personalpolitik

9 §

Kommunstyrelsen är kommunens anställnings-, löne- och pensionsmyndighet. Kommunstyrelsen leder, samordnar och utvecklar arbetsgivarpolitiken inom kommunen.

Kommunstyrelsen ska ansvara för ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bland annat att:

• med bindande verkan för kommunen ingå kollektivavtal

• förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 11-14 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet (1976:580), inom andra nämnders verksamhetsområden

• besluta om stridsåtgärd

• besluta om anställningsstopp

• avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal i linje med det ramverk som gäller för svensk arbetsmarknad och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare

• lämna uppdrag rörande kommunal delegation enligt Lagen om vissa kommunala befogenheter 2009:47

• agera anställningsmyndighet för svara för anställande av personal i hela den kommunala organisationen, dock ej i bolag företag som är delägda eller har personal anställd i bolaget

• anställning av kommundirektör samt besluta om instruktion för denne

• leda kommunens systematiska arbetsmiljöarbete och personalhälsovård (företagshälsovård).

2.2 Kommunstyrelsens verksamhetsansvar för produktionsresurser

10 §

Produktionsstyrelsen ansvarar för den interna produktionen avseende:

• investeringar, lokaler, personal samt andra nödvändiga resurser för att kunna fullfölja de uppdrag som den egna produktionsorganisationen ska leverera

• strategisk kompetensplanering, övergripande kompetensförsörjning samt kompetensutveckling (anknyter till KS ansvar för personal)

• att organisationen är rationellt och effektivt organiserad. Kommunstyrelsen ansvarar för den egna verksamheten avseende:

• Investeringar; gällande planering, genomförande och uppföljning genom att:

o ansvara över investeringsprocessen och övergripande frågor rörande kommunkoncernen såsom långsiktig investeringsplan.

o ansvara för besluts-, uppföljnings- och budgetprocessen för kommunens investeringar och exploateringar

• Lokaler; gällande att förvalta, utveckla, avveckla och nyanskaffa lokaler för den kommunala verksamhetens behov. I detta ingår bland annat att:

o tillse att verksamheter har ändamålsenliga lokaler

o tillse kommunens lokalresursplanering

• Personal; gällande att

o leda och driva kommunens strategiska kompetensplanering, övergripande kompetensförsörjning samt kompetensutveckling

o systematiskt utveckla och stärka kommunens arbetsgivarvarumärke

2.3 Kommunstyrelsen som huvudman för skolverksamhet

11 §

Kommunstyrelsen fullgör uppdraget som huvudman för den kommunala förskolan, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och fritidshem, i frågor som är kopplade till den egna verksamheten produktionsstyrelseuppdraget. Med huvudmannaskapet avses att ta ansvar för

• att organisation, ledning och styrning av den kommunala verksamheten är ändamålsenlig och i enlighet med gällande skollagstiftning

• att verksamheten ges tillräckliga förutsättningar att kunna fullfölja de uppdrag som följer med huvudmannaskapet. De nödvändiga resurser som här avses rör personal, lokaler samt övriga materiella resurser.

2.4 Information och samråd

12 §

Kommunstyrelsen ska från nämnd erhålla den information och det underlag kommunstyrelsen behöver för att fullfölja sitt ansvar i enlighet med detta reglemente. Detta innefattar kommunstyrelsens funktion vid beslut, uppföljning och uppsiktsplikt.

Kommunstyrelsens beslut i ärenden avseende det egna verksamhetsansvaret för investeringar, lokaler och personal som rör nämndernas ansvarsområden ska föregås av dialog mellan berörd nämnd och division.

3 Kommunstyrelsens arbetsformer ‌

3.1 Sammansättning

13 §

Kommunstyrelsen består av tretton (13) ledamöter och tretton (13) ersättare.

3.2 Ersättarnas tjänstgöring

14 §

Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.

En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe.

Ersättare skall tjänstgöra enligt den av fullmäktige för dem bestämda inkallelseordningen.

En ersättare som har börjat tjänstgöra, har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas, får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen.

15 §

En ledamot eller ersättare, som har avbrutit sin tjänstgöring p.g.a. jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.

En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde

p.g.a. annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna.

Ersättare som inte tjänstgör får närvara vid styrelsens sammanträde och delta i dess överläggningar men inte i besluten.

Ersättare, som inte tjänstgör, har rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

3.3 Inkallande av ersättare

16 §

En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till kommunstyrelsens sekreterare, som kallar ersättare.

En ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in.

3.4 Ersättare för ordföranden

17 §

Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter.

3.5 Sammanträden

18 §

Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer.

3.6 Kallelse

19 §

Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall publiceras på kommunens hemsida senast fem (5) dagar före sammanträdesdagen och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet.

Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen.

I undantagsfall får kallelsen ske på annat sätt.

Uppstår fråga om behandling av ett ärende, som inte tagits upp på föredragningslistan, skall styrelsen genast besluta om så får ske.

När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till ett sammanträde, skall den till åldern äldste ledamoten göra detta.

3.7 Ordföranden

20 §

Det åligger kommunstyrelsens ordförande att:

• närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning och företag bolag

• med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för koncernens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor

• främja samverkan mellan kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder och företag bolag

• representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall.

Kommunstyrelsens ordförande får närvara vid sammanträden med samtliga nämnder. Ordföranden får därvid delta i överläggningar men inte i besluten.

Närvarorätten gäller inte i ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

3.8 Kommunalråd

21 §

Sedan val av styrelse ägt rum utser kommunfullmäktige bland styrelsens ledamöter det antal kommunalråd kommunfullmäktige finner lämpligt.

Styrelsens ordförande skall också vara kommunalråd och ägna hela sin tid åt uppdrag för kommunen.

22 §

Förtroendevald som av fullmäktige tilldelats särskilt uppdrag som minoritetsföreträdare och utsetts som kommunalråd får närvara vid sammanträden med samtliga nämnder och därvid delta i överläggningarna men ej i besluten. Närvarorätten gäller inte i ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

3.9 Gruppledare

23 §

Förtroendevald som ~~av fullmäktige~~ utsetts som gruppledare för parti får närvara vid sammanträden med samtliga nämnder och styrelsen och därvid delta i överläggningarna men ej i besluten samt ha rätt att lämna särskilt yttrande skriftligt. Närvarorätten gäller inte i ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

3.10 Justering av protokoll

24 §

Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen innan styrelsen justerar den.

3.11 Reservation

25 §

Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet.

3.12 Delgivning

26 §

Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, vice ordföranden, kommundirektören, kommunjuristen, kanslichefen eller kommunsekreteraren.

3.13 Undertecknande av handlingar mm

27 §

Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige ska undertecknas av kommunstyrelsens ordförande eller vid förhinder för denne av vice ordföranden. Vid behov kontrasignerar av tjänsteperson i enlighet med beslut om bemyndigande att underteckna handlingar. I det fall beslut fattas i enlighet med kommunstyrelsens beslutade delegationsordning undertecknas det av angiven delegat. I övrigt bestämmer Kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan även genom enskilt beslut ange vem som skall underteckna handlingar.

KS § Revidering av krisledningsnämndens reglemente ‌

Diarienummer: KK22/343

Räddning och Säkerhet har arbetat med att se över Nyköpings kommuns krisberedskap och i samband med detta framarbetat ny reviderad krisledningsplan för Nyköpings kommun, inklusive riktlinje för civilt försvar och krigsorganisation. Som del i detta arbete har det funnits behov att se över styrande dokument för den politiska organisationen, däribland krisledningsnämndens reglemente, vilket har föranlett en revidering av detsamma.

Krisledningsnämnden har till uppgift att utöva den lednings- och samordningsfunktion som ankommer på kommunen enligt Lag /2006:544 om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med extraordinär händelse avses sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av kommunen.

Revideringen består främst av förtydliganden, bland annat vad gäller gränsdragningen mellan kommunstyrelsens roll och krisledningsnämndens roll och uppdrag. Även kommunstyrelsens reglemente har setts över och förtydligats i detta avseende vad gäller dess ansvar vid höjd beredskap, krigsfara eller krig. I övrigt har ett antal stycken lagts till i reglementet för att tydliggöra den praktiska hanteringen av krisledningsnämndens verksamhet. Det har även gjorts en generell språklig översyn av dokumentet.

Förslag på reviderat reglemente för krisledningsnämnden biläggs i sin helhet tjänsteskrivelse daterad 2022-04-14.

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Nej

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Kommunfullmäktige beslutar

1) att anta Reglemente för krisledningsnämnden, enligt bilaga till tjänsteskrivelse daterad 2022-04-14, samt

2) att det reviderade reglementet gäller från och med 2022-07-01.

Krisledningsnämnden Webbredaktör

Kommunledningskansliet,‌

Sekretariat

Tjänsteskrivelse

2022-04-14

Dnr KK22/343

Kommunfullmäktige

Revidering av krisledningsnämndens reglemente

Det har även gjorts en generell språklig översyn av dokumentet.

Förslag på reviderat reglemente för krisledningsnämnden biläggs i sin helhet tjänsteskrivelse daterad 2022-04-14.

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Nej

Postadress Nyköpings kommun 611 83 Nyköping

Besöksadress Stadshuset

Tfn 0000-00 00 00

Fax 0000-00 00 00

Org nr 00 00 00-00 40

Bg 000-00 00

xxxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx

Dnr KK22/343 2/2

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Kommunfullmäktige beslutar

1) att anta Reglemente för krisledningsnämnden, enligt bilaga till tjänsteskrivelse daterad 2022-04-14, samt

2) att det reviderade reglementet gäller från och med 2022-07-01.

Xxxx Xxxxxxxxxx Kommundirektör

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes 2022-04-21

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes

1.2 Inkallande av krisledningsnämnden vid extraordinär händelse 3

Kommunfullmäktige

2022-04-14

Dnr KK22/343 ‌

REGLEMENTE

Reglemente för krisledningsnämnden

Antagen av kommunfullmäktige 2022-XX-XX

Innehåll

1 Allmänt 3

1.1 Nämndens uppgifter 3

1.3 Befogenheter 3

1.4 Ansvar och rapporteringsskyldighet 4

1.5 Brådskande ärende 4

1.6 Höjd beredskap och krig 4

1.7 Avveckling av verksamhet 5

1.8 Plan för hantering av extraordinära händelser 5

2 Nämndens arbetsformer 5

2.1 Sammansättning 5

2.2 Ersättarnas tjänstgöring 5

2.3 Inkallande av ersättare 6

2.4 Ersättare för ordföranden 6

2.9 Sammanträde på distans 7

2.10 Justering av protokoll 8

2.11 Reservation 8

2.12 Delgivning 8

2.13 Undertecknande av handlingar mm 8

1 Allmänt ‌

Enligt 2 kap. 2 § Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ska det i varje kommun finnas en krisledningsnämnd.

Utöver de bestämmelser som står angivna i LEH tillämpas kommunallagens (2017:725) bestämmelser för krisledningsnämndens verksamhet.

1.1 Nämndens uppgifter

§ 1

Krisledningsnämnden har till uppgift att utöva den lednings- och samordningsfunktion som ankommer på kommunen enligt Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting.

Med extraordinär händelse avses sådan händelse som

• Avviker från det normala

• Innebär allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner

• Kräver skyndsamma insatser av kommunen

Vid höjd beredskap ska detta reglemente inte tillämpas. Se 6 § för mer information.

1.2 Inkallande av krisledningsnämnden vid extraordinär händelse

§ 2

Nämnden träder i funktion när en extraordinär händelse som avses i lagen inträffat och nämnden därom fattat beslut

Enligt 2 kap. 3 § LEH bedömer ordföranden i krisledningsnämnden, eller om

denne har förhinder; vice ordföranden, när en extraordinär händelse i kommunen medför att nämnden ska träda i funktion och beslutar i sådana fall att så ska ske.

Inför beslutet ska, om det är möjligt, samråd ske med kommundirektör.

1.3 Befogenheter

§ 3

Nämnden äger därvid rätt att, i enlighet med av kommunfullmäktige angivna ramar, överta ansvaret för hela eller delar av övriga nämnders verksamhetsområden i den utsträckning som är nödvändigt med hänsyn till

den extraordinära händelsens omfattning, samt därvid fatta de erforderliga beslut som kan behövas.

Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som krisledningsnämnden bedömer nödvändigt med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Ett sådant beslut ska omgående sändas till den nämnd som är berörd.

Vid en extraordinär händelse har krisledningsnämnden rätt att utnyttja de resurser som den begär.

För krisledningsnämnden gäller samma bestämmelser om sekretess och

liknande som för den nämnd som krisledningsnämnden tagit över beslutanderätten från.

1.4 Xxxxxx och rapporteringsskyldighet

§ 4

Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål, riktlinjer, verksamhetsramar och krisledningsplan som fullmäktige bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller annan författning samt bestämmelser i detta reglemente.

Nämnden ska anmäla fattade beslut vid närmast följande fullmäktigesammanträde.

1.5 Brådskande ärende

§ 5

Ordföranden i krisledningsnämnden, eller den som fullgör denna uppgift, får fatta beslut å nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande ej kan avvaktas.

Sådant beslut ska snarast anmälas till nämnden.

1.6 Höjd beredskap och krig

§ 6

Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för den verksamhet som anges i 3 kap. LEH.

Kommunstyrelsen ansvarar för den verksamhet som framgår av 7 § lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.

Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

1.7 Avveckling av verksamhet

§ 7

Krisledningsnämnden ska inte vara av permanent natur. När förhållandena så

medger, ska krisledningsnämnden besluta när nämndens verksamhet ska

upphöra och kommunens anpassade organisation ska återgå i normal verksamhet igen.

De verksamhetsområden som krisledningsnämnden övertagit, återgår då till ordinarie nämnd, enligt 2 kap. 4 § LEH.

Beslut om att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra får även beslutas av fullmäktige eller kommunstyrelsen, enligt 2 kap. 6 § LEH.

1.8 Plan för hantering av extraordinära händelser

§ 8

Kommunstyrelsen ska för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser.

2 Nämndens arbetsformer ‌

2.1 Sammansättning

§ 9

Av kommunstyrelsen i särskilt beslut utsedda ledamöter och ersättare fullgör uppgiften som kommunens krisledningsnämnd när så är aktuellt.

Nämnden består av 7 ledamöter och 7 ersättare.

Kommunfullmäktige utser ledamöter och ersättare i krisledningsnämnden.

2.2 Ersättarnas tjänstgöring

§ 10

Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.

En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt in i ledamotens ställe.

Ersättare tjänstgör enligt den av fullmäktige för dem bestämda beslutade inkallelseordningen.

En ersättare som har börjat tjänstgöra, har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in istället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen.

§ 11

En ledamot eller ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts.

En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under sammanträdet på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna.

Ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndens beslut och delta i dess överläggningar men inte i besluten.

Ersättare som inte tjänstgör har rätt att få sin mening antecknad i protokollen.

2.3 Inkallande av ersättare

§ 12

En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare som kallar ersättare. En ersättare kallas som står på tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in.

2.4 Ersättare för ordföranden

§ 13

Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter.

Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter.

2.5 Sammanträden

§ 14

Nämnden sammanträder på dag och tid som ordföranden bestämmer.

2.6 Kallelse

§ 15

Ordföranden, eller om denne har förhinder vice ordföranden, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion.

Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena.

Kallelsen bör vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet.

Xxxxxxxxx ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet, senast en (1) dag före sammanträdesdagen. Vid akut behov får kallelsen dock ske på annat sätt.

Kallelsen bör åtföljas av en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning som handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen.

Uppstår fråga om behandling av ärende som inte tagits upp på föredragningslistan ska nämnden genast besluta om så får ske.

När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till ett sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta.

2.7 Närvarorätt

§ 16

Kommundirektören har rätt att närvara vid krisledningsnämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten.

I det fall krisledningsnämnden har övertagit annan nämnds verksamhet har berörd divisionschef och nämndordförande rätt att närvara vid krisledningsnämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten.

Närvarorätten gäller inte för beslut om myndighetsutövning mot någon enskild.

2.8 Ordföranden

§ 17

Det åligger ordföranden att med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens verksamhetsområde och ta erforderliga initiativ i dessa frågor.

Nämndens ordförande får närvara vid sammanträden med samtliga nämnder i kommunen. Ordföranden får därvid delta i överläggningarna men inte i besluten.

Närvarorätten gäller inte i ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

2.9 Sammanträde på distans

§ 18

Krisledningsnämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter och ersättare närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor, enligt KL 5 kap.

16 §. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.

Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

2.10 Justering av protokoll

§ 19

Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot.

Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen innan nämnden justerar den.

2.11 Reservation

§ 20

Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligen. Motiveringen ska lämnas in före justeringen av protokollet.

2.12 Delgivning

§ 21

Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller vice ordföranden.

2.13 Undertecknande av handlingar mm

§ 22

Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för av denne av vice ordföranden. Vid behov och kontrasigneras beslutet av kommundirektör eller annan som nämnden utses.

I övrigt bestämmer nämnden genom enskilt beslut vem som ska underteckna handlingar.

KS § Bemyndigande att underteckna löner och löneförskott från och med 2022-05-02 ‌

Diarienummer: KK22/306

Kommunstyrelsen har utsett personer för att underteckna löner och löneförskott. För undertecknande krävs aktuella uppgifter varför nytt beslut föreslås från och med 2022-05-02 tills nytt beslut fattas.

För utbetalning av löner och löneförskott föreslås att nedan namngivna personer har rätt att underteckna underlag. Nytillkomna personer är kursiverade i att-satsen.

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Nej

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Kommunstyrelsen beslutar

1) att från och med 2022-05-02 tills nytt beslut fattas, bemyndiga: Lönechef Xxxxxxx Xxxxxxxx, Systemadministratör Xxxxx Xxxxx, Lönekontroller Xxxxx-Xxxxx Xxxxxxxxx, Lönekonsult Xxxxxxxx Xxxxx, HR- chef Xxxxxxxx Xxxxxxxx Hadfy, Ekonomichef Xxxxx Xxxxxxx, Controllerchef Xxxx Xxxxxxxxxx, Controller Xxxxxx Xxxxxxxx, Redovisningschef Xxxx Xxxxxx och Controller Xxxx Xxxxx att underteckna utbetalning var för sig.

Utbetalningsunderlaget skall vara behörighetsattesterat av någon av Lönekonsulterna Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxx, Xxxxxxxx Xxxxx eller Xxxxxxx Xxxxxxxx.

2) att underrätta kommunens bank om att endast ovannämnda personer äger rätt att från och med 2022-05-02 tills nytt beslut fattas, för kommunens räkning underteckna löner och löneförskott, samt

3) att paragrafen omedelbart justeras.

Ekonomi Tjänsteskrivelse ‌

Ovan bemyndigade personer Ekonomiavdelningen Kommunens bank

2022-04-05

Dnr KK22/306

Kommunstyrelsen

Bemyndigande att underteckna löner och löneförskott från och med 2022-05-02

För utbetalning av löner och löneförskott föreslås att nedan namngivna personer har rätt att underteckna underlag. Nytillkomna personer är kursiverade i att-satsen.

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Nej

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Kommunstyrelsen beslutar

1) att från och med 2022-05-02 tills nytt beslut fattas, bemyndiga: Lönechef Xxxxxxx Xxxxxxxx, Systemadministratör Xxxxx Xxxxx, Lönekontroller Xxxxx-Xxxxx Xxxxxxxxx, Lönekonsult Xxxxxxxx Xxxxx, HR-chef Xxxxxxxx Xxxxxxxx Hadfy, Ekonomichef Xxxxx Xxxxxxx, Controllerchef Xxxx Xxxxxxxxxx, Controller Xxxxxx Xxxxxxxx, Redovisningschef Xxxx Xxxxxx och Controller Xxxx Xxxxx att underteckna utbetalning var för sig.

Postadress Nyköpings kommun 611 83 Nyköping

Besöksadress Stadshuset

Tfn 0000-00 00 00

Fax 0000-00 00 00

Org nr 00 00 00-00 40

Bg 000-00 00

xxxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx

Dnr KK22/306 2/2

Utbetalningsunderlaget skall vara behörighetsattesterat av någon av Lönekonsulterna Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxx, Xxxxxxxx Xxxxx eller Xxxxxxx Xxxxxxxx.

2) att underrätta kommunens bank om att endast ovannämnda personer äger rätt att från och med 2022-05-02 tills nytt beslut fattas, för kommunens räkning underteckna löner och löneförskott, samt

3) att paragrafen omedelbart justeras.

Xxxx Xxxxxxxxxx Kommundirektör

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes 2022-04-21

Xxxxx Xxxxxxx Ekonomichef

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes

KS § Yttrande avseende Praktiska Lärande AB:s ansökan om utökning vid Framtidsgymnasiet I Nyköping (Dnr SI 2022:975)

Ovan bemyndigade personer Ekonomiavdelningen Kommunens bank

2022-04-05

PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2022-05-02

Diarienummer: KK22/132

I enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) och 2 kap. 2 § gymnasieförordningen (2010:2039) har Nyköpings kommun beretts tillfälle att yttra sig över Praktiska Lärande AB:s ansökan om godkännande som huvudman för utökning av verksamhet vid Framtidsgymnasiet i Nyköping. Utökningen avser Försäljnings- och serviceprogrammet.

Barn- och ungdomsnämnden har behandlat ärendet 2022-04-06 och föreslår att Kommunstyrelsen ska föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan från Praktiska Lärande AB om utökning av verksamhet vid Framtidsgymnasiet i Nyköping.

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Kommunstyrelsen beslutar

1) att anta yttrande enligt bilaga till tjänsteskrivelse daterad 2022-04- 08, och därmed föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan från Praktiska Lärande AB om utökning av verksamhet vid Framtidsgymnasiet i Nyköping, samt

2) att paragrafen omedelbart justeras.

Barn- och ungdomsnämnden Skolinspektionen

Justerare Justerare Utdragsbestyrkande

beredning och samordning

Tjänsteskrivelse

2022-04-08

Dnr KK22/132

Kommunstyrelsen

Yttrande avseende Praktiska Lärande AB:s ansökan om utökning vid Framtidsgymnasiet I Nyköping (Dnr SI 2022:975)

Utökningen avser Försäljnings- och serviceprogrammet.

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Kommunstyrelsen beslutar

1) att anta yttrande enligt bilaga till tjänsteskrivelse daterad 2022-04-08, och därmed föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan från Praktiska Lärande AB om utökning av verksamhet vid Framtidsgymnasiet i Nyköping, samt

2) att paragrafen omedelbart justeras.

Postadress Nyköpings kommun 611 83 Nyköping

Besöksadress Stadshuset

Tfn 0000-00 00 00

Fax 0000-00 00 00

Org nr 00 00 00-00 40

Bg 000-00 00

xxxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx

Dnr KK22/132 2/2

Xxxx Xxxxxxxxxx Kommundirektör

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes 2022-04-21

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes

Barn- och ungdomsnämnden Skolinspektionen

2022-04-08

KS § Yttrande avseende Lärlingsgymnasiet i Sverige AB:s ansökan om nyetablering vid Yrkesgymnasiet i Nyköping (Dnr SI 2022:980)‌

beredning och samordning Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxxxx

2022-04-08 Dnr

KK22/132

Yttrande gällande avseende Praktiska Lärande AB:s ansökan om utökning vid Framtidsgymnasiet I Nyköping (Dnr SI 2022:975)

Kommunstyrelsen föreslår att Skolinspektionen avslår Praktiska Lärande AB:s ansökan om utökning av verksamhet vid Framtidsgymnasiet i Nyköping.

Ekonomiska konsekvenser

Vid en ökning av utbudet av redan befintliga utbildningar och nya aktörer finns det en risk att alla aktörer får problem att ekonomisk klara sig och kunna erbjuda en utbildning med hög kvalitet. Nyköpings kommun har ett samverkansavtal med Norrköpings, Katrineholms, Vingåkers, Finspångs och Oxelösunds kommuner. Syftet med avtalet ur ekonomisk synpunkt handlar om att eventuell start och stängning av gymnasieutbildningar ska tas upp i de regelbundna möten som sker inom avtalsområdet. Detta för att kunna reglera utbud och efterfrågan inom samverkansområdet och inte ha ett utbildningsutbud som inte är ekonomiskt försvarbart. Samverkansavtalet har alltså en roll som klarar eventuella svängningar i utbud och efterfrågan vilket innebär att det kan få negativa ekonomiska konsekvenser med nya aktörer och ökat utbud.

Organisatoriska konsekvenser

Nyköpings kommun anser sig idag ha optimal mix av huvudmän för att klara Nyköpings ungdomars efterfrågan på utbildning, den bilden delas även av fristående aktörer som tillfrågats. Dessutom finns stor flexibilitet i befintlig kommunal gymnasieskola som gjort att branscher via programråd kunnat få gehör för sina önskemål t ex både start av karosseri inom Fordonsprogrammet och plåtslageri inom Bygg- och anläggningsprogrammet. Till bilden hör även att Nyköpings kommun har ett samverkansavtal med Norrköpings, Katrineholms, Vingåkers, Finspångs och Oxelösunds kommuner. Syftet med avtalet ur organisatorisk synpunkt är att alla kommuners elever ses som förstahandssökande till kommunala utbildningar.

Postadress Nyköpings kommun

Kommunledningskansliet, Politisk beredning och samordning

611 83 Nyköping

Besöksadress Org nr 00 00 00-00 40

Bg 000-00 00

xxxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx

Samverkansavtalet har alltså en roll som klarar eventuella svängningar i utbud och efterfrågan vilket innebär att det tillsammans med optimal mix av befintliga utbildningsanordnare och flexibilitet i den kommunala gymnasieskolan inte finns behov av nya aktörer och ökat utbud.

Pedagogiska konsekvenser

Redan idag är det svårt att rekrytera behöriga lärare. Ytterligare aktörer skulle försvåra den situationen för alla och på sikt finns risk för att kvaliteten på gymnasieutbildning i kommunen sjunker. Yrkesprogrammens krav på APL- platser innebär i vissa fall svårigheter redan idag, ytterligare aktörer skulle med stor säkerhet göra situationen ännu svårare. Den optimala mix av utbildningsanordnare som finns i Nyköping idag tillsammans med svårigheten att rekrytera behöriga lärare samt hitta bra APL-platser till Yrkesprogram gör att det inte finns behov av nya aktörer och ökat utbud.

1. Befolkningsprognos, antal 16-åringar i Nyköpings kommun enligt senast tillgängliga statistik:

Elevprognos, 16- åringar
2022	740
2023	742
2024	724
2025	756
2026	782
2027	766

2. Sammanställning av antalet kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder sökta program och inriktningar samt antalet befintliga platser på respektive sökt program och inriktning.

Försäljnings- och serviceprogrammet (fd Handels- och administrationsprogrammet)

Nyköpings gymnasium kommunal, 48 platser

3. Nyköpings kommun avser att erbjuda sökt program läsåret 2022/2023 samt 2023/2024.

2/2

Xxxxx Xxxxxxxxx Kommunstyrelsens ordförande

Page 1 of 3 ‌‌

Page 2 of 3

Page 3 of 3

Page 1 of 3 ‌

Page 2 of 3

Page 3 of 3

Diarienummer: KK22/161

Etableringen avser Barn- och fritidsprogrammet, inriktning pedagogiskt och socialt arbete, Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning husbyggnad, El- och energiprogrammet, inriktning elteknik, Fordons- och transportprogrammet, inriktning personbil, Hantverksprogrammet, inriktning frisör, barberare och hår- och makeupstylist, Försäljnings- och serviceprogrammet samt Vvs- och fastighetsprogrammet, inriktning vvs.

Barn- och ungdomsnämnden har behandlat ärendet 2022-04-06 och föreslår att Kommunstyrelsen föreslår Skolinspektionen att avslå Lärlingsgymnasiet i Sverige AB:s ansökan om nyetablering vid Yrkesgymnasiet i Nyköping.

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Kommunstyrelsen beslutar

1) att anta förslag till yttrande enligt bilaga till tjänsteskrivelse daterad 2022-04-06, och därmed föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan från Lärlingsgymnasiet i Sverige AB om nyetablering av gymnasieskola i Nyköping, samt

2) att paragrafen justeras omedelbart.

Barn- och ungdomsnämnden Skolinspektionen

beredning och samordning

Tjänsteskrivelse

2022-04-08

Dnr KK22/161

Kommunstyrelsen

Yttrande avseende Lärlingsgymnasiet i Sverige AB:s ansökan om nyetablering vid Yrkesgymnasiet i Nyköping (Dnr SI 2022:980)

I enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) och 2 kap. 2 § gymnasieförordningen (2010:2039) har Nyköpings kommun beretts tillfälle att yttra sig över Lärlingsgymnasiet i Sverige AB:s ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av gymnasieskola i Nyköping. Etableringen avser Barn- och fritidsprogrammet, inriktning pedagogiskt och socialt arbete, Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning husbyggnad, El- och energiprogrammet, inriktning elteknik, Fordons- och transportprogrammet, inriktning personbil, Hantverksprogrammet, inriktning frisör, barberare och hår- och makeupstylist, Försäljnings- och serviceprogrammet samt Vvs- och fastighetsprogrammet, inriktning vvs.

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Postadress Nyköpings kommun 611 83 Nyköping

Besöksadress Stadshuset

Tfn 0000-00 00 00

Fax 0000-00 00 00

Org nr 00 00 00-00 40

Bg 000-00 00

xxxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx

Dnr KK22/161 2/2

Kommunstyrelsen beslutar

1) att anta förslag till yttrande enligt bilaga till tjänsteskrivelse daterad 2022- 04-06, och därmed föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan från Lärlingsgymnasiet i Sverige AB om nyetablering av gymnasieskola i Nyköping, samt

2) att paragrafen justeras omedelbart.

Xxxx Xxxxxxxxxx Kommundirektör

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes 2022-04-21

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes

Barn- och ungdomsnämnden Skolinspektionen

2022-04-08

beredning och samordning Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxxxx

2022-04-08 Dnr

KK22/161

Yttrande avseende Lärlingsgymnasiet i Sverige AB:s ansökan om nyetablering vid Yrkesgymnasiet i Nyköping (Dnr SI 2022:980)

Kommunstyrelsen föreslår i Skolinspektionen att avslå Lärlingsgymnasiet i Sverige AB:s ansökan om nyetablering i Nyköping.

Ekonomiska konsekvenser

Vid en ökning av utbudet av redan befintliga utbildningar och nya aktörer finns det en risk att alla aktörer får problem att ekonomisk klara sig och kunna erbjuda en utbildning med hög kvalitet. Den bilden delas även av fristående aktörer som tillfrågats. Nyköpings kommun har ett samverkansavtal med Norrköpings, Katrineholms, Vingåkers, Finspångs och Oxelösunds kommuner. Syftet med avtalet ur ekonomisk synpunkt handlar om att eventuell start och stängning av gymnasieutbildningar ska tas upp i de regelbundna möten som sker inom avtalsområdet. Detta för att kunna reglera utbud och efterfrågan inom samverkansområdet och inte ha ett utbildningsutbud som inte är ekonomiskt försvarbart. Samverkansavtalet har alltså en roll som klarar eventuella svängningar i utbud och efterfrågan vilket innebär att det kan få negativa ekonomiska konsekvenser med nya aktörer och ökat utbud.

Organisatoriska konsekvenser

Postadress Nyköpings kommun

Kommunledningskansliet, Politisk beredning och samordning

611 83 Nyköping

Besöksadress Org nr 00 00 00-00 40

Bg 000-00 00

xxxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx

Pedagogiska konsekvenser

Redan idag är det svårt att rekrytera behöriga lärare. Ytterligare aktörer skulle försvåra den situationen för alla och på sikt finns risk för att kvaliteten på gymnasieutbildning i kommunen sjunker. Yrkesprogrammens krav på APL- platser innebär i vissa fall svårigheter redan idag, ytterligare aktörer skulle med stor säkerhet göra situationen ännu svårare. Den bilden delas även av de fristående aktörer som är verksamma i Nyköping idag.

Citat från Academedia,

”Nuvarande elevantal är bidragande faktor till skolans stabilitet och kontinuitet. I den mån elevantalet förändras eller fördelas annorlunda mellan olika skolhuvudmän bör detta kunna vara något som varje huvudman bör kunna balansera inom ramen för skolans organisation. I den mån antalet huvudmän blir för stort, och antalet platser per program blir väsentligen färre, kommer detta sannolikt bidra negativt för samtliga elever inom dessa huvudmän och program, då tillgången till rätt lärare, lokaler och utrustning sprids ut för tunt.” Slut citat.

Citat från Elteknikbranschens gymnasium,

”Vår bedömning är att branschen i regionen inte kan anställa fler nyexaminerade elektriker, dessutom är det redan nu svårt att täcka upp med APL-platser till samtliga elever.” Slut citat.

Den optimala mix av utbildningsanordnare som finns i Nyköping idag tillsammans med svårigheten att rekrytera behöriga lärare samt hitta bra APL- platser till Yrkesprogram gör att det inte finns behov av nya aktörer och ökat utbud.

1. Befolkningsprognos, antal 16-åringar i Nyköpings kommun enligt senast tillgängliga statistik

Elevprognos, 16- åringar
2022	740
2023	742
2024	724
2025	756
2026	782
2027	766

Barn- och fritidsprogrammet, inriktning pedagogiskt och socialt arbete

Framtidsgymnasiet (Praktiska fr o m juli 2022) fristående, 13 platser Nyköpings gymnasium kommunal, 69 platser

Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning husbyggnad

Nyköpings gymnasium kommunal, 50 platser

El- och energiprogrammet

ETG, Elteknikbranschens gymnasium fristående, 30 platser

Fordons- och transportprogrammet, inriktning personbil

Nyköpings gymnasium kommunal, 54 platser

Hantverksprogrammet, inriktning frisör och barberare och hår- och makeupstylist

Ingen gymnasieskola i Nyköping erbjuder utbildningen men samverkansavtal finns.

Försäljnings- och serviceprogrammet (fd Handels- och administrationsprogrammet)

Nyköpings gymnasium kommunal, 48 platser

Vvs- och fastighetsprogrammet, inriktning vvs

Framtidsgymnasiet (Praktiska fr o m juli 2022) fristående, 23 platser

3. Nyköpings kommun avser att erbjuda berörda sökta program och inriktningar läsåret 2022/2023 samt 2023/2024.

Xxxxx Xxxxxxxxx Kommunstyrelsens ordförande

Page 1 of 3 ‌‌

Page 2 of 3

Page 3 of 3

Page 1 of 3 ‌

Page 2 of 3

Page 3 of 3

beredning och samordning

Tjänsteskrivelse

2022-04-08

Dnr KK22/162

Kommunstyrelsen

Yttrande avseende JENSEN Education college AB:s ansökan om nyetablering i Nyköping (Dnr SI 2022:1038)

I enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) och 2 kap. 2 § gymnasieförordningen (2010:2039) har Nyköpings kommun beretts tillfälle att yttra sig över JENSEN Education college AB:s ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av gymnasieskola i Nyköping. Etableringen avser Ekonomiprogrammet med inriktningen ekonomi, och juridik, Naturvetenskapsprogrammet med inriktningen naturvetenskap samt Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningen beteendevetenskap.

Barn- och ungdomsnämnden har behandlat ärendet 2022-04-06 och föreslår att Kommunstyrelsen föreslår Skolinspektionen att avslå JENSEN Education college AB:s ansökan om nyetablering i Nyköping.

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Kommunstyrelsen beslutar

1) att anta förslag till yttrande enligt bilaga till tjänsteskrivelse daterad 2022- 04-08, och därmed föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan från JENSEN Education college AB om nyetablering av gymnasieskola i Nyköping, samt

2) att paragrafen omedelbart justeras.

Postadress Nyköpings kommun 611 83 Nyköping

Besöksadress Stadshuset

Tfn 0000-00 00 00

Fax 0000-00 00 00

Org nr 00 00 00-00 40

Bg 000-00 00

xxxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx

Dnr KK22/162 2/2

Xxxx Xxxxxxxxxx Kommundirektör

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes 2022-04-21

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx

Slutversion av Tjänsteskrivelsen godkändes

KS § Yttrande avseende JENSEN Education college AB:s ansökan om nyetablering i Nyköping (Dnr SI 2022:1038)

Barn- och ungdomsnämnden Skolinspektionen (inkl yttrande)

2022-04-08

PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2022-05-02

Diarienummer: KK22/162

Etableringen avser Ekonomiprogrammet med inriktningen ekonomi, och juridik, Naturvetenskapsprogrammet med inriktningen naturvetenskap samt Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningen beteendevetenskap.

Berör eller påverkar ärendet barn direkt eller indirekt så att det i enlighet med barnkonventionen funnits skäl att genomföra en prövning av barnets bästa?

Har en prövning av barnets bästa genomförts? Nej

Kommunstyrelsen beslutar

1) att anta förslag till yttrande enligt bilaga till tjänsteskrivelse daterad 2022-04-08, och därmed föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan från JENSEN Education college AB om nyetablering av gymnasieskola i Nyköping, samt

2) att paragrafen omedelbart justeras.

Barn- och ungdomsnämnden Skolinspektionen (inkl yttrande)

Justerare Justerare Utdragsbestyrkande