SAMHÄLLSSERVICE

SAMHÄLLSSERVICE

Samhällsservice i detta kapitel är skatte‐ och taxe‐ finansierad service tillhandahållen av offentliga myndigheter och privata aktörer. Den servicen kan gälla till exempel avloppsnät, bibliotek eller om‐ sorg. Andra former av samhällsservice som presen‐ teras här är till exempel privatägd handel och tele‐ nätet. Samhällsservice i form av infrastruktur och kollektivtrafik tas upp under rubriken ”Trafik”.

En tillgänglig samhällsservice har betydelse för medborgarnas upplevelse av en trygg och attraktiv livsmiljö. Den ger också förutsättningar för mötes‐ platser och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Kommunens målsättning är därför att, så långt det är möjligt, bibehålla den kommunala servicen på de orter där den finns idag. En förutsättning för att kunna behålla samhällsservicen på en god nivå är att den vikande befolkningstrenden ändras.

Interiör från vattenverk

HANDEL

Mål

Fysisk planering i Emmaboda ska underlätta för alla invånare i kommunen att få en god servicenivå. Tillgängligheten för funktionshindrade ska också vara hög.

Centralorten har idag den högsta servicenivån när det kommer till handel och den ska bibehållas.

Den fysiska planeringen ska verka för att de daglig‐ varubutiker som idag ligger i kommunens tätorter ska kunna finnas kvar och utvecklas.

Handeln är viktig för kommunens utveckling och attraktivitet. Den ska ge kommunens invånare ett bra utbud av varor och tjänster som förstärker kommunen som livsmiljö. Dessutom ger den möj‐ ligheter till arbetstillfällen. Här presenteras också postservice.

I kommunen idag finns dagligvarubutiker i Xxxx‐ xxxx, Lindås, Vissefjärda, Långasjö, Broakulla och Eriksmåla.

Bensinstationer finns idag i Emmaboda, Visse‐ fjärda, Broakulla, Långasjö och Eriksmåla

Torgmiljö i Emmaboda

Bankservice finns i Emmaboda och Långasjö.

Hälsocentral, folktandvård, apotek och Systembo‐ laget finns i Emmaboda. Flera livsmedelsbutiker i tätorterna är apoteksombud.

Ombud för post och paketservice finns på flera orter i Emmaboda kommun. Post‐ och paketservice för företag finns i centralorten.

Lantbrevbärarservice finns utanför tätorterna.

Strategi

För att kunna upprätthålla en god servicenivå är det viktigt att kommunen arbetar för att befintliga dagligvarubutiker ska finnas kvar. Det ska ske i samarbete med lokala utvecklingsgrupper, före‐ ningar, företag, organisationer, enskilda invånare och länsstyrelsen. Genom att samla service‐ funktioner så nära varandra som möjligt kan lön‐ samheten i butikerna öka.

Möjlighet att etablera handel ska finnas i samtliga tätorter. Handelsetableringarna ska i första hand ske i tätorternas centrala delar, alternativt där kollektivtrafik finns tillgänglig. Hänsyn ska visas till verksamhetens inriktning. Detta för att vissa verk‐ samheter, till exempel en byggvaruhandel, kan behöva tillgång till större parkeringar än vad som finns tillgängligt i centrala delar av tätorterna.

Områden för handel och besöksintensiva verk‐ samheter lokaliseras också med hänsyn till olika tillgänglighetsaspekter.

Utformningen ska vara estetiskt tilltalande för att stärka ett positivt visuellt intryck av tätorterna.

Lokal upphandling till kommunens verksamheter skall aktivt stödjas, dock med hänsyn tagen till givna ramar.

SKOLA OCH BARNOMSORG

Skolväsendet i Emmaboda kommun Bildningsnämnden har det övergripande ansvaret för utbildning och kultur i Emmaboda kommun. I kommunen finns skolverksamhet från förskola till vuxenutbildning. Det finns även en ITV‐studio som erbjuder högskoleutbildning på distans i samver‐ kan med olika universitet och högskolor.

Förskoleverksamhet

Verksamheten i förskolorna i Emmaboda kommun riktar sig i första hand till barn i åldern 1‐5 år vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar. I Xxxx‐ xxxx finns också allmän förskola för alla 3‐5 åring‐ ar.

I Emmaboda kommun finns kommunala förskolor i Broakulla, Emmaboda, Eriksmåla, Lindås, Långasjö och Vissefjärda. Förskoleverksamhet bedrivs även i form av pedagogisk omsorg i Emmaboda tätort och av två privata kooperativ, Lilla Hjärtat i Lindås och Bullerbyn i Vissefjärda.

Av förskolebyggnaderna är Fyrklövern i Emmaboda den äldsta och har inom några år ett stort renove‐ ringsbehov. Förskolan i Eriksmåla är placerad i den byggnad som tidigare hyste skolan. Övriga försko‐ lebyggnader är utformade under 1979‐1980‐talen och är väl anpassade för sitt ändamål.

Grundskolor

Grundskolor med undervisning från och med för‐ skoleklass till årskurs 6 finns i Emmaboda, Broa‐ kulla, Lindås, Långasjö och Vissefjärda.

I Bjurbäcksskolan 13‐16 i Emmaboda tätort bedrivs undervisning för årskurserna 7‐9.

Särskolan ligger också i Emmaboda och består av grundsärskola årskurs 1‐10 och träningsskola.

Grundskolorna är med något undantag relativt nyligen renoverade och ombyggda för att bättre kunna användas till modern undervisning.

Fritidshem

Till samtliga skolor som bedriver undervisning i förskoleklass till och med årskurs 6 finns fritidshem knutna. De kan vara integrerade i skolan eller ut‐ göra egna byggnader.

Gymnasieskola och vuxenutbildning

Kommunens gymnasieskola, Xxxxxxx Xxxxxxx‐ gymnasiet, ligger i Emmaboda. Den erbjuder eko‐ nomiskt‐, humanistiskt‐ naturvetenskapligt‐, sam‐ hällsvetenskapligt‐ och tekniskt program. Teknik‐ programet sker i samarbete med företaget Xylem.

Xxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxx hyr ändamålsenliga byggnader i Emmaboda tätort med gångavstånd till tåg‐ och busstation.

Genom vuxenutbildningen i Emmaboda kommun kan man studera flexibelt och kombinera studier med arbete. Dessutom kan man gå grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning eller gå en om‐ sorgsutbildning för arbete inom äldre‐ och handi‐ kappomsorgen.

Särvux är kommunens vuxenutbildning för perso‐ ner som är över 20 år och som tidigare gått särskola, gymnasiesärskola eller motsvarande. Här kan man komplettera sin utbildning i lokaler som ligger i Bjurbäcksområdet i Emmaboda tätort.

Regnbågens förskola i Emmaboda

Förskola, skola och skolbarnsomsorg ska ha till‐ räckligt med plats i en byggnad som är anpassad och utrustad för sitt ändamål. Ytor utomhus, knutna till verksamheterna, ska vara utformade så att arbetsmiljön blir god för både barn och perso‐ nal.

Fritidsgårdar

I orterna Emmaboda, Eriksmåla, Vissefjärda, Lång‐ asjö, Lindås och Boda Glasbruk finns fritidsgårdar. Oftast är det en ideell förening som driver verk‐ samheten och en rektor som är huvudansvarig.

Kulturskola

Strategi

Kommunen ska följa barnens/elevernas/de stu‐ derandes utveckling inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.

Långsiktig planering bör användas för att kunna erbjuda en trygg skoltid, där lokaler och utomhus‐ miljöer är väl anpassade för sitt ändamål.

Kulturskolan i Emmaboda tätort bedriver instru‐ mentalundervisning och erbjuder också film, drama, teater, musikteknik, dans och design. Verk‐ samheten bedrivs vid kommunens samtliga grund‐ skolor. Lokalerna är nyrenoverade och inhysta i Bjurbäcksskolan 7‐9.

Skolan i Vissefjärda

Mål

Alla barn i kommunen ska ges möjlighet till en god förskola och en gedigen utbildning. Kommunen ska verka för att det ska finnas tillgång till efterfrågade utbildningsalternativ.

Utbildning, för såväl barn som vuxna, ska även fortsättningsvis vara högt prioriterad och leda till goda studieresultat och engagerade lärare.

För att göra byar och samhällen levande ska barn‐ omsorg och skola, så långt det är möjligt, finnas på flera platser i kommunen. Detta för att Emmaboda kommun, med sina olika tätorter, ska ses som ett attraktivt boendealternativ och för lokalisering av företag.

VÅRD, OMSORG OCH SOCIAL SERVICE

Det är främst tre lagar, med föreskrifter och all‐ männa råd, som förklarar vad kommunen har för uppgift i förhållande till invånarna inom vård, om‐ sorg och social service. Dessa är Socialtjänstlagen (SoL), Hälso‐ och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS).

Socialförvaltning

I Emmaboda kommun arbetar socialförvaltningen inom verksamheterna

• omsorgen om äldre,

• omsorgen om funktionshindrade,

• individ‐ och familjeomsorg,

• socialpsykiatrin och

• kommunens hälso‐ och sjukvård.

Som utvecklingen ser ut idag, ökar behovet av So‐ cialförvaltningens arbetsområden i Emmaboda kommun. Främst växer behovet av äldreomsorg då antalet invånare, över 85 år ökar. En god vård och omsorg till rimliga kostnader, kräver en god plane‐ ring av kommunen som helhet. Det kan till exempel handla om att tillhandahålla en god närservice som är lätt tillgänglig, för grupper som annars kanske skulle ha behövt en ökad stödinsats. Såväl en fun‐ gerande kollektivtrafik som en trygg och säker utemiljö, samt funktionella bostäder, ökar i stor utsträckning tillgängligheten i samhället.

Emmaboda kommunen har en socialtjänstplan som innehåller en tydlig värdegrund för verksamheten i kommunen.

Parkmiljö utanför servicehuset

Bjurbäcksgården

Mål

Vård och omsorg i kommunen ska präglas av för‐ ståelse för den enskilde och medverka till att skapa trygghet och möjlighet till ett aktivt liv med högsta möjliga livskvalitet. Verksamheten ska bedrivas i samförstånd med den enskilde och i största möjliga utsträckning på dennes villkor.

Kommunen ska erbjuda god omsorg och ända‐ målsenliga boendealternativ för alla.

Kommunen ska arbeta aktivt för att den fysiska miljön ska vara tillgänglig för alla. Den fysiska mil‐ jön ska inte hindra, eller försämra, förutsättningar‐ na för människor med olika typer av funktionshin‐ der.

Alla har ett ansvar för att barns rättigheter respek‐ teras, både i sin närmiljö och genom att påverka samhället. Föräldrar och närstående har det pri‐ mära ansvaret att vårda, stödja och vägleda bar‐ net. Kommunen har skyldighet att genom lagar, politiska beslut, fördelning av resurser och prak‐ tiska åtgärder garantera barn deras rättigheter.

De barn och ungdomar som har en sammansatt problematik kan samtidigt behöva stöd från flera verksamheter. I kommunen ska det finnas stöd för goda samverkansstrukturer.

Strategi

Grundsynen i Emmaboda kommuns socialtjänst‐ plan tillämpas i hela socialtjänstens organisation.

Emmaboda kommun arbetar med ett socialt syn‐ sätt inom äldreomsorgen. Den enskilde sätts i fo‐ kus och man försöker skapa förutsättningar för den enskilde att ha ett självbestämmande och in‐ flytande över sin vardag.

Emmaboda kommun ska använda en långsiktig, strategisk fysisk planering, för att skapa ändamåls‐ enliga bostäder för alla.

I all fysisk planering ska tillgänglighet för alla finnas med i ett tidigt skede av processen. De platser som idag finns, och som innebär hinder för invånare, ska aktivt arbetas bort.

I samhällsplaneringen bör naturliga mötesplatser främjas, för både vuxna och barn/ungdomar. I mil‐ jöer med olika åldersgrupper, kön och intressen berikas människors förståelse för varandra.

73

KULTUR OCH FOLKBILDNING

Allt färre flyttar till en ort bara för att arbeta. För att öka attraktionskraften är det viktigt att också satsa på kultur och rekreation.

I Emmaboda kommun finns ett gediget kulturarv som kan utvecklas. Ett nyskapande och aktivt kul‐ turliv är en stor tillgång och förbättrar livskvalitén för invånarna. För nyinflyttade kan ett aktivt kultur‐ liv vara vägen till gemenskap. Ett aktivt kulturliv kan också vara en viktig etableringsfaktor. Bra och intressant kultur kan vara ett sätt att sprida känne‐ dom om, och väcka intresse för kommunen.

Ett bra kulturliv kan bland annat uppstå genom ekonomiskt stöd till föreningar och deras speciella arrangemang. Kommunens lokalägande förening‐ ar spelar här en viktig roll. Men kommunala insat‐ ser är också betydelsefulla med hög kvalité inom bibliotek, museiverksamhet och kulturskola samt i form av egna arrangemang.

Kommunens roll ska vara att finna och utveckla det intresse och den entusiasm som kan finnas lokalt. Barn och ungdomar bör prioriteras som en särskilt viktig målgrupp för olika kulturaktiviteter. Kultur som en hälsofrämjande kraft ska även komma äldre till del. Många pensionärer är pigga och vill förkovra sig, ett intresse där biblioteken har en viktig roll.

Bibliotek

Biblioteken i kommunen bör ständigt utvecklas till än mer moderna informationscentra och mötes‐ platser. Genom att aktivt arbeta med biblioteks‐ verksamheten kan man väsentligt öka intresset. Bibliotek är viktiga kulturspridare och kan erbjuda en levande inlärningsmiljö.

Huvudbiblioteket är placerat i Emmaboda. Där finns också ett skolbibliotek på Bjurbäckskolan. Övriga bibliotek i kommunen ligger i Boda Glas‐ bruk, Eriksmåla, Broakulla, Lindås, Långasjö och Vissefjärda.

Bokprat på Emmaboda bibliotek

Kultur

Glasbrukstraditionen som finns i kommunen är en viktig del av Emmabodas identitet som vi vill slå vakt om. Idag är det internationellt erkända glas‐ konstnärer som sätter Emmaboda på den kultu‐ rella kartan. Det finns bruksmiljöer och muséer på flera ställen i kommunen för den glasintresserade.

Emmabodas kulturarv har även sina rötter i den utvandrarbygd som Xxxxxxx Xxxxxx så fram‐ gångsrikt beskrev i sina romaner. Inom kommu‐ nen finns ett tjugotal kulturmiljöer som kan kopp‐ las till Xxxxxxx Xxxxxx och hans litterära gestalter, vilka flera blivit populära utflyktsmål. Här finns potentiella utvecklingsmöjligheter.

Musiklivet spelar sedan länge en viktig roll inom kommunens kulturliv. Det finns återkommande musikfestivaler i Mundekulla och i Rasslebygd med Emmabodafestivalen men också musikkårer och jazzklubb av hög kvalité.

I Emmaboda kommun prioriteras barn‐ och ung‐ domskulturen högt och kulturskolan är även den av hög kvalité.

Kulturskolans teatergrupp

Strategi

Det ska finnas ett starkt stöd till föreningslivet och hög kvalité i våra bibliotek, museer och i vår kultur‐ skola samt satsningar på egna arrangemang för att främja ett nyskapande och aktivt kulturliv.

Barn och ungdomar ska prioriteras som en särskilt viktig målgrupp för olika kulturaktiviteter.

Färdigställande av påbörjad kulturplan och utvär‐ dering av övriga planer och strategier inom kultur‐ området är viktiga delar för att utveckla nya stra‐ tegier.

Biblioteken i kommunen ska sprida kultur och in‐ formation samt vara viktiga nav och mötesplatser i kulturlivet.

Mål

Kulturen ska vara en del av den utveckling som skapar tillväxt, identitet och attraktionskraft för Emmaboda kommun. Kulturen ska öka livskvalitén och möjlighet till eget skapande och egen utveckl‐ ing.

SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP

Räddningstjänst

Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsin‐ satser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön (Lag om skydd mot olyckor, SFS 2003:778).

Räddningstjänstförbundet Emmaboda – Torsås (RFET) bildades under år 2006 med uppgift att svara för räddningsverksamheten i Emmaboda och Torsås kommuner. RFET är ett kommunalförbund, placerat på fyra deltidsstationer och två värn. Sta‐ tionerna ligger i Emmaboda, Torsås, Vissefjärda, Åfors och i Långasjö. För mer information, se Räddningstjänstförbundet Emmaboda – Torsås hemsida, xxx.xxxx.xx.

Viktiga frågor i den fysiska planeringen, ur rädd‐ ningstjänstsynpunkt, är planering för god fram‐ komlighet och god vattenförsörjning för att säker‐ ställa tillgång på släckvatten. Det kan också finnas behov av att genom vattendomar reglera nivåer i vattenförekomster för att minska risken för över‐ svämningar till skada för liv och egendom. Exploa‐ tering av nya områden kan ge ett behov av utökad räddningstjänst samt, om området ligger avsides, ge upphov till lång utryckningstid.

Totalförsvaret

Räddningstjänstförbundets station i Emmaboda

Inom Emmaboda kommun finns försvarsintressen. Dessa finns redovisade på en karta som är en hem‐ lig handling. Kommunen har tillgång till kartan. Hänsyn till försvarsintressena måste tas inom de områden som angivits.

Beredskap

Emmaboda kommun har en krisledningsplan, anta‐ gen av kommunstyrelsen 2009, som beskriver den övergripande kommunala ledningen, vid en särskild händelse och vid höjd beredskap. Krisorganisation‐ en, som beskrivs i krisledningsplanen, ansvarar för att leda, samordna och besluta om de åtgärder som bör vidtas. Kommunstyrelsen är huvudansva‐ rigansvarig.

För mer information, se kommunens hemsida, xxx.xxxxxxxx.xx, För invånare – Räddning och säkerhet – Krisledningsplan.

Mål

Emmaboda ska vara en kommun, där räddnings‐ tjänsten kan utöva sin verksamhet på ett sådant sätt, att den uppfyller de krav som ställs på en modern räddningstjänst idag.

Hänsyn ska tas till de försvarsintressen som finns inom kommunen vid fysisk planering.

En uppdaterad krisledningsplan ska finnas i kom‐ munen.

Risk‐ och sårbarhetsanalys för Emmaboda kommun används som underlag vid fysisk planering.

Risk‐ och sårbarhetsanalys

Emmaboda kommun har upprättat Risk‐ och sår‐ barhetsanalys för Emmaboda kommun, antagen av kommunfullmäktige 2011‐11‐28. Den riskinventering som då genomfördes identifierade tre scenarier att arbeta vidare med: Olyckshändelser ‐ Extraordinära händelser: Storbrand extraordinär händelse.

Vissa utvalda risker behandlas ingående i Risk‐ och sårbarhetsanalys för Emmaboda kommun och dessa behandlas därför inte fullständigt i översiktspla‐ nen. De utvalda riskerna är följande:

Strategi

Säkerhetsaspekter ska alltid finnas med vid all fysisk planering i Emmaboda kommun för att skapa ett robust samhälle, i fred och under höjd beredskap.

En säkerhetsfolder för översvämningar i samband med stora nederbördsmängder och/eller höga nivåer i vattendragen ska tas fram.

Sannolikheten bedöms störst för att en olyckshän‐ delse av extraordinär karaktär inträffar. Där krävs god generell krishanteringsförmåga.

Hot och våld bedöms också kunna bli en extraordi‐ när fråga då den kan eskalera till att bli en medial fråga och/eller en förtroendefråga.

Storbrand bedöms också som en extraordinär händelse.

77

Handlingsplaner i kommunen som visar hänsyn till den gjorda risk‐ och sårbarhetsanalysen kan längre fram komma att påverka ställningstaganden i Översiktsplan 2012.

RENHÅLLNING

Varje år produceras stora mängder avfall av hushåll och verksamheter i vår kommun. Idag godkänner inte myndigheter deponering av avfall, i samma utsträckning som tidigare. Istället vill man öka återanvändningen och återvinningen med lagstift‐ ningens hjälp, till exempel genom att beskatta de‐ ponering eller upprätta deponeringsförbud.

Del av nya återvinningscentralen i Emmaboda

Det ansvar kommunen har för avfall omfattar in‐ samling, transport, återvinning och bortskaffande av hushållsavfall och därmed liknande avfall. Un‐ dantag görs för sådant avfall som omfattas av pro‐ ducentansvar.

Emmaboda Energi & Miljö AB hanterar allt hus‐ hållsavfall i kommunen. Återvinningscentralen Möj‐ ligheternas Xxx, i Emmaboda, tar emot allmänhet‐ ens grovavfall och där finns även möjlighet att lämna förpackningsmaterial. Återvinningsstationer för källsortering finns i alla tätorter. Avfallet trans‐ porteras till anläggningar utanför kommunen.

Det finns tre ristippar för trädgårdsavfall i kommu‐ nen. De ligger i Vissefjärda, Emmaboda och Långa‐ sjö.

Emmaboda kommun har idag en avfallsplan från 1994 och arbete pågår med att ta fram en ny.

Återvinningsstationer i tätorter

Kommunen ska i sin översiktsplanering enligt avtal med Förpacknings och Tidningsinsamlingen AB (FTI) beakta lokaliseringar av återvinningsstationer för att säkerställa att avfallsplaneringen och pro‐ ducentansvaret kan genomföras.

Vissa av de befintliga lokaliseringarna är i behov av översyn av olika skäl. Viktiga aspekter att ta hän‐ syn till i arbetet med lokaliseringen av återvin‐ ningsstationer är buller, framkomlighet vid töm‐ ning, visuellt intryck, avstånd i upptagningsområ‐ det och tillgänglighet för användare.

Befintliga återvinningsstationer

Idag finns det återvinningsstationer på följande platser i tätorterna:

• Algutsboda – vid kyrkans parkering

• Boda Glasbruk vid Boda Värdshus

• Broakulla – vid mataffären

• Emmaboda – bakom Systembolaget och på centrumtorget

• Eriksmåla – Xxxxxxxxx 0, före detta di‐ striktsköterskan

• Lindås – vid Lindås Livs

• Långasjö – bakom Allégården

• Vissefjärda – Xxxxxx väg vid Vissefjärda Pall.

Möjliga framtida lokaliseringar

Mål

Mängden avfall i kommunen ska vara så liten som möjligt. Emmaboda kommun ska i första hand verka för att återanvändning och återvinning främjas, och därmed minska mängden avfall som deponeras.

Emmaboda kommun ska ha en avfallsplan som uppdateras vart fjärde år.

Följande platser kan bli aktuella för återvinnings‐ statoner i framtiden:

• Boda Glasbruk – ny plats på kommunägd mark i närheten av campingen, lättillgäng‐ lig.

• Broakulla – vid Folkets Hus, delvis redan etablerat då grovavfall hämtas av lastbil på platsen.

Strategi

Arbete med att förbättra informationen till med‐ borgarna med hjälp av både nya, och beprövade tekniker bör fortsätta.

Kommunen bör verka för en attitydförändring i avfallsfrågan, där avfall ska komma att ses som en restprodukt, som fortfarande har ett värde. Ex‐ empel på detta är second hand‐butiken i Möjlig‐ heternas Hus och införande av matavfallsin‐ samling.

Kommunen kan styra avfallet så att hanteringen och materialflöden optimeras. Resurserna inom renhållningen kan också användas där de gör störst nytta för miljön.

En ny avfallsplan, som innehåller information om avfall i kommunen, och vad kommunen gör för att minska avfallets farlighet och mängd, håller på att tas fram.

• Emmaboda – ny plats på kommunägd mark vid Xxxxxxxxxx 00 när nuvarande återvin‐ ningsstation vid Linnégatan flyttas. (Åter‐ vinningsstationen vid Centrumtorget be‐ hålls men utökas med behållare för fär‐ gat/ofärgat glas.)

• Lindås – vid gamla bankhuset på Flygtvä‐ gen 4, kommunägd mark.

• Långasjö – göra i ordning ny plats på kom‐ munägd mark längs vägen mellan vandrar‐ hemmet och reningsverket, ostört och centralt läge.

• Vissefjärda – ny plats i anslutning till fjärr‐ värmeverket, ostörd plats, kommunägd mark.

ENERGI, TELE OCH BREDBAND

Energi

Energipolitiken ställer krav på energieffektivisering och en mer miljövänlig produktion av el. För den fysiska planeringen kommer användningen av al‐ ternativa energikällor att förändra utgångspunk‐ terna.

För elförsörjningen i Emmaboda kommun, finns det tre nätansvariga, Emmaboda Elnät AB, E. ON och Kreab. Det stora kraftledningsnätet på 400 kV förvaltas av Svenska Kraftnät.

Elförsörjningen, i Emmaboda kommun, har förbätt‐ rats under 2000‐talet. Elbolagen har satsat på markläggning av sina nät. Ännu återstår vissa om‐ råden i Emmaboda kommun där luftledningar kan bytas mot markförlagd kabel.

Emmaboda kommun antog 1997 ”Energiplan ‐ 97 för Emmaboda kommun”. Det övergripande målet för planen är att ge kommunens invånare en kon‐ kurrenskraftig elförsörjning, med minsta möjliga miljöpåverkan, och med en god resurshushållning.

En energibalans upprättades för Emmaboda kom‐ mun från 2008. Den innehåller uppgifter om ener‐ gianvändning, energiproduktion och fossil CO2‐ utsläpp och kan användas som underlag vid beslut om åtgärder.

Nätet i kommuner till det mycket miljömässiga uppvärmningsalternativet fjärrvärme är under ut‐ byggnad och finns i dag på fem orter i kommunen.

Tele

Fast mobiltelefoni är under lansering på landsbyg‐ den. Inriktningen stärker behovet av mobiltelefoni‐ täckning över hela kommunen.

Emmaboda kommun strävar efter en total täckning av det mobila telenätet, inom hela kommunen, med marginella undantag.

Utbyggnad av fjärrvärmenätet

Bredband

Förutsättningar för bredband ska formas på så sätt att, så många kommuninvånare och företag i det lokala näringslivet som möjligt, får bättre bredbandskommunikationer. Regeringen har satt som mål att 90 procent av hushållen ska ha 100 Mb bredband 2020.

Kommunen behöver ta ett större ansvar för att säkerställa tillgången på bredband på de platser där det kopparbaserade telenätet ska avvecklas. Kommun avser söka de statsbidrag och EU‐bidrag som ställs till förfogande för IT‐infrastruktur‐ utbyggnad.

I Emmaboda kommun finns idag ett bredbandsnät som ägs och förvaltas av Emmaboda Energi och Miljö AB och ett privat nät som ägs av ekonomiska föreningar i västra kommundelen.

Ambitionen hos kommunen är att bygga stamnät som når samtliga tätorter. Byarna längs stamnätet ska kunna ansluta sig genom att gå samman i för‐ eningar som kan ordna med schaktningen.

Planering och utbyggnad av IT‐infrastrukturen skall i så stor utsträckning som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell och regional nivå.

VATTEN OCH AVLOPP

Vattenförsörjning

Tillgången på grundvatten och ytvatten av hög kvalité har stor betydelse för vattenförsörjningen. Det kommunala bolaget Emmaboda Energi och Miljö AB förser hushåll, industrier och andra intres‐ senter med dricksvatten. De fem kommunala vat‐ tenverken tillhandahåller vatten i tillräcklig mängd och av god kvalité.

Emmaboda och Karlskrona kommuner är idag mycket eller helt beroende av vatten från Lyck‐ ebyån och dess avrinningsområde. Intressen finns också i Lessebo kommun. Det stora dricksvattenin‐ tresset gör att ett omfattande skydd av åns vatten har mycket hög prioritet.

Den kommunala vattenförsörjningen bygger på sju stycken vattentäkter. De finns i Getasjö, Boda Glasbruk, Eriksmåla, Lindås, Långasjö, Vissefjärda och Broakulla. Se kartan på denna sida. Den kom‐ munala vattenförsörjningen använder idag ytvat‐ ten med konstgjord infiltration i Lindås och Getasjö för att förstärka den naturliga grundvattenföre‐ komsten. Den enskilda vattenförsörjningen är i stor utsträckning baserad på grundvatten.

Idag är Broakulla, Getasjö, Eriksmåla och norra Boda Glasbruk fastställda vattenskyddsområden. Se kartan på denna sida.

De enskilda vattentäkterna i kommunen utgörs av både grävda och borrade brunnar. Det finns flera saker som kan hota vattenkvalitén i brun‐ narna. Till exempel försurning av grundvatten som leder till korrosion på vattenledningar med förhöjda kopparhalter i vattnet eller föroreningar orsakade av nedträngande ytvatten och bristfäl‐ liga avloppsanläggningar. Vattenverk finns i Em‐ maboda (förser samhällena Emmaboda, Broa‐ kulla och Lindås med vatten), i Eriksmåla (förser Eriksmåla, Åfors och Algutsboda), i Boda Glas‐ bruk, i Vissefjärda och i Långasjö.

Arbetet med dricksvattenförsörjningen är lång‐ siktigt och strävan ska vara att förbättra grund‐ vatten‐ och ytvattenkvalitén i kommunen.

Ledningsnätet i Emmaboda kommun är av skif‐ tande material, dimension och ålder och det finns ett stort underhållsbehov. Det händer att det förekommer läckage eller dåligt vatten i nätet. Det kan bero på korrosion, ledningens ålder eller sättningar. Det kan påverka vattenkvalitén och orsaka färgat vatten, tryckfall eller andra pro‐ blem.

Mål

Kommunens vattenabonnenter ska

• få dricksvatten som uppfyller Livsmedelsver‐ kets krav ur fysiologisk, bakteriologisk och kemisk synpunkt levererat.

• genom långsiktig planering få det framtida förväntade dricksvattenbehovet tillgodosett.

• få dricksvattentillgången tryggad också ge‐ nom att vattenskyddsområden skapas för de kommunala vattentäkterna.

Kommunen bedömer att regleringsmöjligheterna i sjöarna Törn och Läen ska bibehållas. Det be‐ hövs för att också trygga intressen i vattentill‐ gången för platser som ligger utanför kommu‐ nens administrativa gräns.

Reservvattentäkt i kommunen är Titta Fias källa i Broakulla. Getasjön mellan Broakulla och Emma‐ boda är reservvattenintag. Dessa bör behållas.

Lyckebyån

Strategi

Kommunen arbetar för att befintliga vattentäkter ska säkras och skyddas genom att vattenskydds‐ områden upprättas.

Eftersom grundvattenresurserna i framtiden kan bli otillräckliga kommer ytvatten då behöva använ‐ das genom konstgjord infiltration från Lyckebyån Därför ska Emmaboda kommun verka för att Yggersrydsjön långsiktigt säkerställs för vattenför‐ sörjningsändamål.

Sjön Läen ska säkerställas för långsiktigt dricksvat‐ tenintresse då större uttag ur sjön kan komma att vara intressant som en framtida dricksvattenre‐ surs.

Kommunen ska arbeta för fortsatta recipientkon‐ troller i vattendragen för att ha god kontroll på vattenkvalitén.

Strategi

Enskilda avlopp i Emmaboda kommun inventeras och utvärderas. De ska sedan åtgärdas för att nå en status som uppfyller miljömålen.

En va‐plan ska tas fram och vara färdig 2014.

Kommunen ska skapa möjligheter att tillvarata dagvatten där det bildas. Dagvattenhanteringen ska ingå i den kommande va‐planen.

Kommunen ska informera allmänheten om vilka regler och föreskrifter som gäller vid till exempel biltvätt.

Mål

Avloppsrening i kommunen ska gå till på ett sådant sätt att avloppsvatten inte skadar miljön.

Det kommunala spillvattnet ska tas omhand på ett miljöriktigt och ekonomisk sätt.

Dagvatten ska, så långt det är möjligt, tas omhand lokalt.

Avlopp och dagvatten

Huvuddelen av hushållens avloppsvatten, samt en del av industrins, renas idag i kommunala re‐ ningsverk. Reningsverken ligger i Emmaboda, Boda Glasbruk, Åfors, Långasjö och Vissefjärda.

Kommunens ledningsnät är av skiftande material, dimension och ålder, och det finns ett stort un‐ derhållsbehov. Problem som ibland uppstår är läckage och att rötter tränger in i ledningar.

Det finns omkring 1000 enskilda avlopp i kommu‐ nen. Ett stort antal av dessa håller låg standard och är i behov av ombyggnad för att miljökvali‐ tetsmålen ska kunna nås.

Detalj från reningsverk

Dagvatten i Emmaboda kommun transporteras i dagsläget i dagvattenledningar till närmaste reci‐ pient eller till spillvattenledningar för vidare transport till pumpstationer och reningsverk. Här finns möjligheten att istället skapa ett lokalt om‐ händertagande av vattnet.

Den nu gällande planen för vatten i kommunen, ”Emmaboda kommun Översiktsplan Vatten” an‐ togs 1990 och är i behov av uppdatering.