Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2022-06-07

Sida

1 (1)

§ 28 Dnr 2020/00061

Utredning om bidrag och stöd till civilsamhället

Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut

1 Kultur- och fritidsnämnden beslutar att kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott ska ingå i arbetsgruppen tillsammans med tjänstepersoner från förvaltningen som ska ta fram förslag på nya former och riktlinjer för bidrag och stöd utifrån genomförd bidragsutredning.

Bakgrund

Projektledare Xxxxxxx Xxxxxxxx lämnar en delrapport i utredningen om bidrag och stöd till civilsamhället. Slutrapport ska lämnas i december 2022. Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott diskuterar hur arbetet ska gå framåt. En arbetsgrupp föreslås bildas där kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott ska ingå tillsammans med tjänstepersoner. Under våren 2023 tas ett budgetunderlag fram inför 2024 års budget.

Beslutsunderlag

Delrapport från Xxxxxxx Xxxxxxxx

Paragrafen skickas till

Kultur- och fritidsnämnden

Innehållsförteckning

Del 1 Samhällsanalys s. 3-7

Civilsamhället som aktör i samhället Civilsamhället som begrepp och fenomen Då och nu

Grupper i behov av särskilt stöd Sammanfattning

Referenser

Del 2 Relationen kommun – civilsamhälle s. 8-17

Kommunens roll och funktion

Kommunens stöd till verksamhet inom civilsamhället i Falköping Balans mellan kontroll och tillit

Föreningars roll och funktion

Förutsättningar för samarbete

Rekrytering av nya medlemmar – en utmaning Föreningslivet som verktyg för integration

Sammanfattning Referenser

Del 3 Föreningsperspektiv s. 18-27

Inkludering – integration – rekrytering av nya deltagare Barn och unga

Uppföljning – medskapande Ekonomi - finansiering Sammanfattning

Del 4 Stöd och bidragsmodell – perspektiv och principer s. 28-35

Nu gällande riktlinjer för verksamhetsbidrag Utgångspunkter i uppdraget

Långsiktighet och förutsägbarhet Medskapande och samråd Inkludering och rekrytering Anläggningar och samlingslokaler Barn och unga

Innovativa stöd Referenser

Kommande:

[Del 5 Slutsatser och reflektioner s. 36- ] Förslag

Appendix1

1 I Appendix ges en översikt om uppdragets arbetsprocess och form under år 2021-2022.

1. Samhällsanalys

Civilsamhället som aktör i samhället

I ansökan till kommunstyrelsen om medel problematiseras relationen civilsamhället – kommunen, inte minst mot bakgrund av exempelvis tendenser till minskat engagemang i föreningslivet men också engagemang som visar sig i nya former. Inom civilsamhället har föreningslivets varit en viktig aktör men dess roll har varierat över tid. Föreningslivet är bärare av ett historiskt arv från folkrörelsen. Den fungerade som demokratins plantskola, som ett sätt att organisera sig och som en röst i samhället. Föreningslivet erbjöd både delaktighet och samhörighet men var också en motor i samhällsutvecklingen. De första studieförbunden bildades i början av 1900-talet och har bidragit till folkbildningen under det följande seklet.2 Vad betyder detta anno 2022 och framåt? En utgångspunkt i utredningsprocessen är att beakta civilsamhällets roll för enskilda människor hälsa och välbefinnande men också dess roll som en aktör för att främja välfärd och hållbar samhällsutveckling.

Hösten 2009 presenterade regeringen propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55). Riksdagen antog propositionen i mars 2010 och beslutade att målet för politiken skulle vara att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. En utredning tillsattes 2014 med syfte att underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet och därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning. I februari 2016 överlämnade utredningen sitt betänkande, Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13). I regeringen skrivelse, En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället (Skr. 2017/18:246) konstateras att:

Det civila samhället motverkar ensamhet och utsatthet, lyfter angelägna frågor till debatt och diskussion, ordnar en bredd av fritidsaktiviteter och möjliggör för människor att ständigt fortsätta att utvecklas och lära sig nya saker” (s. 5).

I skrivelsen konstateras också att ett självständigt och starkt civilsamhälle är en central del i en levande demokrati. Det senaste decenniet har alltmer fokus riktats mot civilsamhällets roll som en central aktör för individers välbefinnande och livsmiljö samt som en central part i samhällets ansvar för välfärd och demokrati. För att stödja civilsamhället betonas sammanfattningsvis regelbundna och flexibla samrådsstrukturer, förbättrad kunskap bland offentliga aktörer om civilsamhällets betydelse och särart samt långsiktig och förutsebar hantering av bidrag. Kommissionen för jämlik hälsa betonar att det civila samhällets organisationer bedriver ett viktigt arbete på samtliga åtta målområden som Kommissionen föreslår. Kommissionens utgångspunkt är att det civila samhället utgör en viktig kraft i rollen som röstbärare, demokratiskola, gemenskap, serviceproducent/utförare av samhällstjänster samt som motvikt till staten och näringslivet. Det betonas vidare att organisationerna ofta har ”örat närmare marken” än det offentliga och att de därför i vissa avseenden snabbare kan identifiera nya utmaningar och även nya lösningar på problem i nära dialog med organisationernas målgrupper (SOU 2017:4, s 146f).

2 Studieförbunden har rötter i olika rörelser: ABF är sprunget ur arbetarrörelsen, Folkuniversitetet ur universitetens studerandeföreningar, Xxx Xxxxx ur den muslimska rörelsen, NBV ur nykterhetrörelsen, Sensus ur Svenska kyrkan, Studiefrämjandet ur frilufts- och miljörörelsen, Studieförbundet Bilda ur den frikyrkliga rörelsen, Studieförbundet Vuxenskolan ur den liberala och landsbygdsrörelsen, Kulturens Bildningsverksamhet ur amatörkulturföreningar och Medborgarskolan grundades av dåvarande Högerpartiet. (Källa: Wikipedia)

Civilsamhället som begrepp och fenomen

Med civilsamhället avses arenor där människor organiserar sig i nätverk, ideella föreningar etc., det vill säga arenor som är skilda från staten, marknaden och enskilda hushåll. Civilsamhället är därmed ett vidare begrepp än föreningslivet. Civilsamhället inrymmer studieförbund, sociala företag, olika typer av nätverk, nattvandrare med flera (SOU 2016:13). Begreppet civilsamhället kan ses som en positiv tankefigur med nära koppling till idén om folkhemmet, visioner och mål i demokratiska anda. Det kan alternativt uppfattas som en motpol till centraliserad statsapparat. Exempel på detta är uttrycket NGO (Non-Govermental Organizations). Andra ser på civilsamhället med en kritisk ansats, en arena eller institution i samhället som hamnat i en ”marknadifiering av välfärdstjänster eller ett av eliter dominerat föreningsliv” (Linde & Xxxxxxxxxxxx 2017, s, 41).3

En vedertagen definition om vad som karaktäriserar civilsamhället som fenomen är följande (enligt bl a SCB):

• Den ska vara formell i betydelsen att det finns en styrelse, skrivna stadgar, en regelbunden verksamhet mm.

• Den ska vara privat, det vill säga separerad från staten.

• Den ska inte vara vinstdrivande i betydelsen att den inte ska dela ut sin vinst till ägare eller huvudman.

• Den ska vara självstyrande i betydelsen att den ska kunna kontrollera sin egen verksamhet.

• Den ska ha inslag av idealitet i form av bidrag eller frivillig medverkan av betydelse från privatpersoner.

Sammantaget betyder det att organisationen är formaliserad och bedriver en verksamhet som inte enbart är temporär utan präglas av viss regelbundenhet. Den är skild från den offentliga sektorn och den så kallade marknaden (ibland benämnt som `Non-Profit- Organizations´). Deltagandet är frivilligt och bygger på någon form av engagemang och idealitet (Xxxxxxxxxxxx & Meewisse 2017, s, 79). Detta synsätt ligger helt i linje med den tradition som under mer än ett sekel växt fram och utvecklats i folkrörelsens anda, en tankefigur som präglat verksamheten i olika rörelser och bidragsformer. I samband med mottagandet av asylsökande 2015/2016 och dess efterföljd togs emellertid en rad privata initiativ som innebar att nätverk och organisationer med andra förtecken uppstod, inte minst med spridning och mobilisering i sociala medier.

Då och nu

Det svenska samhället präglas numera av pluralism, sekularisering, globalisering, individualisering och en ökad komplexitet i många andra avseenden (Jacobsson & Sandstedt 2010). En av de mest grundläggande frågorna inom sociologin gäller frågan om vad som binder samman ett samhälle och hur.4 Folkrörelsernas betydelse kan historiskt sett inte knappast överskattas vid en analys av det svenska samhällets välfärdsutveckling. Företrädare för de klassiska folkrörelserna – väckelserörelserna, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen

– utgjorde tillsammans en viktig röst och skapade insatser för förbättrad samhällsutveckling. Idrottsrörelsen bidrog till människors hälsa och välbefinnande och en meningsfull fritid tillsammans med övriga nämnda. Tillsammans skapade de delaktighet, samhörighet och trygghet för enskilda människor. En analys av civilsamhället som aktör sätter med andra ord

3 I denna rapport riktas fokus mot föreningars verksamhet och roll. När texten berör både föreningar, studieförbund etc. så används termen organisationer eller civilsamhället.

4 Sociologer som Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxx och Xxxxxxxxx Xxxxxxx har utvecklat teorier inom detta kunskapsområde.

fokus på dess koppling till både individens personliga utveckling som människa och dess roll för samhällsutvecklingen. Historiskt har en plattform lagts och en samhällskultur skapats för det vi kan se idag: det finns enligt vissa beräkningar ca 250 000 ideella organisationer i Sverige.

Föreningslivet är en viktig ingång för att skapa nätverk och kontakter som också på sikt kan leda till sysselsättning för vissa, exempelvis nyanlända och andra som har brist på kontakter med etablerade människor i samhället. Det skapar meningsfull fritid och sysselsättning för många. Hälften av den vuxna befolkningen i Sverige har under det senaste året arbetat ideellt åtminstone vid något tillfälle, vilket internationellt sett är en hög andel. Omfattningen av det arbetet, teoretiskt omräknat i lön, uppskattades 2014 till ca 130 miljarder och är sannolikt betydligt högre idag (Nystarapporten 2021). För många har det också inneburit ett engagemang som gått från en generation till nästa i någon typ av folkrörelse. Samtidigt kan konstateras att informella grupper och lösa nätverk under senare år alltmer har uppstått, och engagemanget har blivit alltmer personligt (se vidare del 2).

Om vi backar tillbaka i tiden kan konstateras att socialt arbete var ett ansvar för civilsamhället under 1800-talet och början av 1900-talet. På 1930-talet betonade dåvarande statsministern Xxx-Xxxxx Xxxxxxx allas lika värde och rättigheter i talet om folkhemmet. Idén om välfärdsstaten kom att förändra villkoren för de ideella organisationerna. De utvecklades mer inom kultur, rekreation och opinionsbildning (Linde & Xxxxxxxxxxxx 2017). De senaste decennierna har civilsamhället alltmer i nämnda avseende blivit en viktig aktör i produktionen av tjänster och service. Det har skett en förskjutning från att vara en röst för skilda värden och idéer mot civilsamhället som välfärdsleverantör, från röst till service. ”Från idén om självorganiserade kollektiv baserad på utbrett medlemskap som strävar efter att förvekliga sina idéer om samhället går utvecklingen mot att täcka upp för det offentliga”, menar några sociologer (Papakostas & Kings 2021).

Det kan här också noteras att terminologin över tid har förändrats. Beteckningen folkrörelser har ersatts av benämningen idéburna organisationer (eller alternativt ideella eller frivilliga organisationer). En omvärldsanalys pekar dock på tendenser till en förskjutning från värdeorientering mot aktivitetsorientering inom civilsamhället. Detta visar sig också i trender mot en ökad individualisering i samhället. En ung man, som inte dricker någon alkohol och inte är medlem i någon nykterhetsförening, förklarar varför: ”Vad ger det mig? Jag behöver inte betala medlemsavgift för att beställa alkoholfritt på krogen” (Accent 2021). I artikeln konstateras att unga hittar sin egen nisch, engagerar och organiserar sig på nätet istället för att gå på möten. Ett livslångt engagemang, som präglat många volontärer, tenderar idag att alltmer ersättas av temporära insatser och ”pyamasengagemang” via sociala medier. Uttrycket ”voluntarism” belyser ett annat fenomen, hjälparbete i form av volontärresa (se Xxxxxxxxx & Meeuwisse 2017, s. 52). Vad betyder nya former för ideellt engagemang? Ideella organisationer förknippas med delaktighet och gemenskap som mervärde men om det ”förflyttas” till sociala medier – vad betyder en sådan utveckling för kriterier och former när det gäller kommuners stöd till civilsamhället?

Grupper i behov av särskilt stöd

En särskild utmaning att uppmärksamma är socioekonomiskt svaga grupper i samhället och deras möjligheter till tillgång och tillgänglighet i föreningslivet. Forskning visar att grupper i mer socioekonomiskt utsatta situationer engagerar sig i allmänhet i mindre utsträckning i föreningslivet och har sämre hälsa än personer som är mer resursstarka (SOU 2017:4). Detta gäller grupper av barn/unga och äldre i samhället men också en grupp av annan etnicitet än svenskfödda (eller med svenskfödda föräldrar) som inte av olika anledningar kunnat etablera sig i samhället. Studier i exempelvis Falköping visar att barn och unga som rör sig i riskzonen att marginaliseras i mindre utsträckning deltar i föreningslivet. Som exempel kan även

nämnas statens krav på bidrag som kommunerna erbjöds under perioden 2016-2019, vilka innebar en satsning på aktiviteter under sommarloven (ca 200 milj/år). Dessa skulle vara avgiftsfria och särskilt fånga upp barn och unga i riskzonen.5

Den demografiska utvecklingskurvan för svenskfödda pensionärer stiger brant uppåt6. I takt med åtstramningar för att fördela pensionsutbetalningarna till allt fler skapas också allt fler ”fattigpensionärer”. Ca 300 000 pensionärer lever idag under den så kallade fattigdomsgränsen7. Allt är inte gratis i föreningslivet och exkluderar vissa från att delta i aktiviteter. Ytterligare en grupp som också ska beaktas i detta sammanhang är personer med funktionsnedsättningar. Det kan finnas många hinder, fysiska och mentala, för vissa att delta i möten och aktiviteter och på så sätt inkluderas i samhällslivet (se vidare s. 18f)

Under de senaste 20 åren har antalet utrikes födda nästan fördubblats i Sverige (från 11 till ca 20%) och uppgår numera till ca 2 miljoner personer. Om även andelen personer inräknas som har föräldrar som båda är födda utrikes är andelen drygt 25 procent. Inom vissa grupper är begrepp som ”föreningsliv” och ”fritid” inte självklara och rekrytering till föreningarna kan ställas inför en del utmaningar. Exempel på detta är attityder och hantering av kulturella olikheter Den så kallade ”olikhetsfällan” innebär att likheter inom den egna gruppen ofta överskattas (t ex normer och kulturella mönster). Men även olikheter mellan den egna gruppen och andra grupper överskattasofta.8 Skillnader uppfattas ofta som större än vad de i grunden är. Dessa olikheter i förhållande till den egna gruppen ses ofta som brister eller svagheter (Stier 2004). Detta är exempel på hur attityder och värderingar kan utgöra hinder vid rekryteringar i föreningslivet av personer som skulle kunna utgöra en tillgång både för individen, föreningen och samhället i övrigt.

De angivna grupperna i samhället utgör sammantaget en stor del av befolkningen. Ur ett föreningsperspektiv är dessa en potentiell tillgång och resurs i en förenings utveckling av verksamheten. Ur ett kommunalt perspektiv utgör insatser för att stödja dessa ett led i att skapa välbefinnande för enskilda och främjandet av ett socialt hållbart samhälle. Pandemin under 2020-2021 har dock inneburit stora utmaningar för alla i samhället och tydligt visat hur alla är beroende av varandra, men den har också förstärkt en redan existerande ojämlikhet.

Sammanfattning

I den första delen i utredningsuppdraget beskrivs och analyseras hur utvecklingen i samhället påverkar frågor som rör civilsamhälle, varav föreningslivet utgör en stor del. Här pekas bland annat på Statens Offentliga Utredningar mm som lyfter fram frågan om civilsamhällets viktiga roll i samhällsutvecklingen. Å ena sidan betonas civilsamhällets självständighet. Samtidigt kan konstateras att kommunen ansvar gentemot sina medborgare och har krav på viss kontroll av bidragens effekter. Med civilsamhället avses arenor där människor organiserar sig i nätverk, ideella föreningar etc., det vill säga arenor som är skilda från staten, marknaden och enskilda hushåll. Civilsamhället är därmed ett vidare begrepp än föreningslivet. Civilsamhället inrymmer studieförbund, sociala företag, olika typer av nätverk, nattvandrare med flera (SOU 2016:13).

5 Denna bidragsmöjlighet har återkommit under 2021.

6 Antalet pensionärer har ökat med ca 800 000 personer under de senaste 15 åren. Drygt en halv miljon är idag 80 år eller äldre (ca 5 % av medborgarna). Den gruppen kommer ökat markant under innevarande decennium (”40-talisterna”)

7 Den relativa fattigdomsgränsen innebär en inkomst som är mindre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige.

8 Exempel på detta är uppfattningen om olikheten mellan kristendom och islam. Den stora skillnaden är snarare mellan de båda religionerna och sekulariseringen, dvs. att religion enbart tillhör det privata området.

Samhällsutveckling innebär förändringar och nya förutsättningar, inte minst för föreningslivet och andra organisationer i civilsamhället. Den väcker också frågor om kommunens roll och funktion och dess relation till civilsamhället, exempelvis följande:

1. Det finns tendenser till minskat engagemang i föreningslivet men å andra sidan visar sig engagemang i nya former, dvs. föreningslivet är starkt knutet till folkrörelsetraditionen men nya typer av organisationer/nätverk skapas (inkl. sociala medier). Betydelse för kriterier för att få bidrag?

2. Föreningslivets roll har varit en stark (organiserad) röst i samhället och det finns nu forskning som visar att civilsamhället blivit alltmer av välfärdsleverantör (service). Vissa forskare talar om hybridisering, dvs. civilsamhället tenderar att delvis hamna i rollen som kommunen företräder, vilket framför allt gäller inom föreningar med stark koppling till den sociala sektorn. Hur balansera medskapandet på lika villkor och organisationers självständighet och oberoende?

3. I Falköping finns väldigt många föreningar men det är få verksamheter som är gratis för individen. Hur kan kommunens bidrag till verksamhet också främja ökad delaktighet för exempelvis de socio-ekonomiskt svaga grupperna i samhället?

4. Kraven och förväntningar ökar på kommunala bidrag men utifrån vilka principer och kriterier fördela medel och stöd till små respektive stora föreningar?

I nästa del (2) kommer frågan om relationen kommun – civilsamhälle belysas mer ingående. Den delen belyser kommunens respektive civilsamhällets roll och funktioner. Kommunens roll som bidragsgivare exemplifieras samt kopplingen mellan kommunens styrningsfilosofi och verksamhetsbidrag. Föreningslivets betydelse på individ- och samhällsnivå lyfts fram liksom utmaningar när det gäller rekrytering av nya medlemmar.

Referenser:

Accent (2021). Därför sviker unga rörelsen (nr 2/ 2021, s. 40). IOGT-NTO.

Göteborgsposten (2020-04-03). Tråkigt okunnigt om det civila samhället (förf: Xxx Xxxxx). Tillgänglig via: xxxxx://xxx.xx.xx/xxxxxx/xx%X0%X0xxxx-xxxxxxxx-xx-xxx-xxxxxx-xxxx%X0%X0xxxx- 1.26148345

Xxxxxxxxx, X. & Xxxxxxxxx, X. (2010). Medborgerligt medvetande och social samman-hållning. I: X. Xxxxxxxxx (red), Känslan för det allmänna. Medborgarnas relation till staten. Umeå: Boréa.x

Xxxxxxxxx, X. & Xxxxxxxxx, X. (2017). Socialt arbete i civilsamhället: mikro-, meso- och makro- teorier (kap 3). I: X. Xxxxx & R. Xxxxxxxxxxxx (red), Socialt arbete i civilsamhället – aktörer, former och funktioner. Lund: Studentlitteratur.

Xxxxx, X. & Xxxxxxxxxxxx, X. (2017). Det civila samhällets historia – begreppet, fenomenet och debatten (kap 2) I: X. Xxxxx & R. Xxxxxxxxxxxx (red), Socialt arbete i civilsamhället – aktörer, former och funktioner. Lund: Studentlitteratur.

Nystarapporten (2021). Nystarapporten. Civilsamhällets svar på hur vi kan stärka samhällskon- traktet, demokratin och välfärden. (publ. av Civos, Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Giva, Famna, Forum och Fremia).

Scaramuzzino, R. & A. Meeuwisse (2017). En svensk modell för civilsamhället? Organisationer inom det sociala området. I: X. Xxxxx & R. Xxxxxxxxxxxx (red), Socialt arbete i civilsamhället – aktörer, former och funktioner (kap 4). Lund: Studentlitteratur.

Xxxxxxxxxx, X. & Kings. L. (2021). Coronapandemin och det ömsesidiga beroendet. Reflektioner över civilsamhällets roll i den segregerade staden. (Delegationen mot segregations artikelserie, nr 15). Tillgänglig via: xxx.xxxxxx.xx/xxxxxxx

Prop. 2009/10:55. En politik för det civila samhället.

Regeringen (2017). En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället (Skr.

2017/18:246)

SOU 2016:13. Palett för ett stärkt civilsamhälle.

SOU 2017:4. För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket.

(Delbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa).

Xxxxx, X. (2004). Kulturmöten. En introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur.

2. Relationen kommun – civilsamhälle

Kommunens roll och funktion

En kommun har lagstadgade uppgifter som den ska ansvara för. Kommunallagen (2017:725) är en ramlag som anger vad kommunen får göra och innehåller riktlinjer för hur kommunen ska fatta beslut. I skollagen, socialtjänstlagen med flera (speciallagar) anges principer för skilda sakområden. Andra områden kan en kommun mer självständigt bestämma över. Den kommunala föreskriftsrätten innebär att kommuner har en viss så kallad normgivande makt för att fatta beslut om egna lokala föreskrifter. En grundprincip är att kommunen ska stödja verksamhet som kan bedömas som allmänt intresse, vilket dock inte betyder att det måste gynna ett visst antal personer.9 Byggandet av en idrottshall, stimulera folkbildning eller samlingslokaler åt föreningslivet är exempel på kommunalt allmänintresse. Kommunen är enligt lagen skyldig att ansvara för verksamheter som förskola och skola, social omsorg, bostäder, bibliotek, räddningstjänst, vatten och avlopp mm. Det betyder att kommunen ansvarar för en stor del av samhällsservicen. Däremot är exempelvis öppen förskola, att stödja näringslivsutveckling liksom fritid och kultur en frivillig uppgift, som lokalpolitiker fattar beslut om.

I kommunallagen fastslås även likställighetsprincipen, ”kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat” (2 kap. §2). Den paragrafen ska motverka särbehandling och godtycke – eller med andra ord: föreningar som har likartad inriktning och karaktär ska ha samma möjlighet att erhålla bidrag. Det är okej att prioritera exempelvis flickor före pojkar under förutsättning att samma princip gäller för alla föreningar i kommunen.

Fritid och kultur är visserligen en frivillig verksamhet för kommuner men utgör en viktig förutsättning för människors välbefinnande och välfärd, varför några miljarder av kommunala medel satsas på sådan verksamhet i landet. Den har även stöd i grundlagen, som anger att ”Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten…” och det betonas vidare vikten av att ”skapa goda förutsättningar för god hälsa” (Regeringsformen, SFS 2011:109, 1 kap., § 2).10

Kommunens stöd till verksamhet inom civilsamhället i Falköping

Bidrag och transfereringar från kommuner i Sverige till ideella föreningar och stiftelser uppgår till ca 5 miljarder kronor (SCB 2019).11 Den största enskilda posten avsåg 2019 bidrag till fritidsverksamhet, ca 1,8 miljarder kronor och för kulturverksamhet ca 1 miljard kr. I Falköpings kommun erhöll föreningslivet och studieförbund ca 8,5 miljoner år 2019 och 2021 ca 8,1 miljoner. Dessa bidrag handläggs och administreras huvudsakligen av Kultur- och fritidsförvaltningen i Falköping. Procentuellt utifrån den nämndens budget utgör verksamhetsbidragen ca 12%.12 (se vidare del 3, s. 23f)

9 Som exempel kan nämnas att i Göteborg uppstod nyligen en konflikt om att kommunen under flera år finansierat möjligheten att låta kor beta i ett naturområde som ägdes av en förening. Politikerna i den kommunen var oeniga och frågan blev stort uppmärksammad i media (bl a GP 2022-01-07).

10 Noteras bör dock det som nämns i texten ovan: bibliotek är en kulturell fråga och icke frivillig för kommunerna, en skyldighet som gäller även i skolsammanhang.

11 Källa: SCB, Det civila samhället 2019 – delrapport.

12 De kommunala nämndernas totala budget i Falköping är ca 2 miljarder kr, varav socialnämnden disponerar ca 850 mkr, barn och utbildningsnämnden ca 720 mkr, dvs. sammantaget ca 80% av budgeten. Kultur- och fritidsnämnden disponerar ca 65 mkr, dvs. drygt 3%. Bidragens storlek för allmän fritidsverksamhet varierade 2021 mellan 300 och 57 000 kr och för idrotts-och fritidsanläggningar var spannet 450—280 000 kr (se vidare s. 23).

Utredningsuppdraget handlar om former för verksamhetsbidrag och stöd, men som framgått av den inledande samhällsanalysen (del 1) är frågan mångdimensionell. Det finns en komplexitet som rör både förutsättningar och effekter vilka är relaterade till beslut om principer och kriterier för bidrag och stöd. Utredningsarbetet är knutet till Kultur- och fritidsnämnden men i grunden inrymmer problematiken övergripande frågor som gäller hela kommunens ansvar och uppdrag och relation till civilsamhället. Satsningar på kultur och fritid ska främja människors välbefinnande, hälsa och upplevelse av meningsfullhet i livet. Samtidigt ska kommunens verksamhet relateras till mål om social hållbarhet, demokrati och ökad välfärd. Å ena sidan står individen i fokus och å andra sidan kravet på att främja god samhällsutveckling. Hur kan exempelvis dessa mål balanseras och vilka effekter uppnås i prioriteringar av verksamhetsbidrag?

Som framgått ovan kan en kommun stödja till exempel idrottsanläggningar och samlingslokaler. Nästan hälften av verksamhetsbidraget i Falköping har använts till sådan verksamhet. Bidrag till barn- och ungdomsverksamhet utgör ca 8 procent Vad är grunden för en sådan prioritering? Utifrån vilka kriterier och principer ska ”kakan” fördelas?

Balans mellan kontroll och tillit

Kommunens ansvar är att förvalta medborgarnas skattemedel så att de får positiva effekter i samhällslivet och därvid också ha kontroll på hur dessa medel används. Samtidigt betonar staten i exempelvis utredningar civilsamhällets självständighet. ”Hur ska man kunna förena nära samverkan och överföring av resurser, krav på kvalitetskontroll med organisationernas självständighet och oberoende? Behovet av att finna nya lösningar på ”samverkansgåtan” verkar vara stor…” (Xxxxxxxxxxxx & Xxxxxxx 2017, s. 153). Frågan har nationellt och internationellt diskuterats och dokumenterats i rapporter, inte minst hur det offentliga påverkar civilsamhället i nämnda avseende.

Kommunernas verksamhet har under flera decennier präglats av styrningsfilosofin som sammanfattningsvis brukar benämnas ”New Public Management”. Den bygger på tydliga och mätbara mål, kontroll och starka rapporteringskrav (transparens) samt kostnadseffektivitet. Syftet har dels varit att skapa ett system för att hantera och styra den interna ekonomin mer effektivt, dels att mer marknadsmässigt öka kvaliteten och med fokus på tydliga resultat. Kritik har i många sammanhang och av flera skäl riktats mot den styrningsfilosofin.13 Bland annat har den idén setts som kontraproduktiv på grund av att kontroll och administration har eskalerat och motverkar kostnadseffektiviteten. Marknadsorienteringen främjar inte heller demokrati och samverkan menar vissa forskare.14 Idéerna, som utvecklats för näringslivet och konkurrenssamhället med fokus på mätbara resultat och mål- och resultatstyrning, har därför ifrågasatts som styrningsfilosofi i offentlig verksamhet.

I en del kommuner, exempelvis Falköping, har anammats det som kommit att kallas tillitstyrning. En statlig utredning (SOU 2018:47), Tillitsdelegationen, förslog ett kulturskifte, det vill säga en styrning och ledning som istället baseras på:15

• Öppen och tillitsfull dialog mellan tjänstemän och politiker

• Gränsöverskridande samarbeten

• Delegerad verksamhetsutveckling

• Lösningar med medborgaren i centrum

• Praktik baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet

• Värdegemenskap

13 Se t ex ”Det omätbaras renässans” (2018) av Xxxxx Xxxxxxxxx,

14 Se vidare ”Post-NPM, vad är det? Xxxxxxx och empiriska iakttagelser kring alternativa idéer för den

offentliga sektorn” av Xxxxx & Xxxxxxxx (2018) samt Xxxxxxxx (2017).

15 SOU 2018:47 har titeln ”Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn”

Sammanfattningsvis innebär det att företrädare för det traditionella styrsystemet inom offentliga sektorn gärna betonar kvalitetssäkring och ställer krav på resultatredovisning i form av nyckeltal. Verksamheten ska bygga på transparens, kontroll och effektivitet. Föreningslivet är idéburet och ofta bärare av visioner snarare än fokus på mätbara mål. Deras verksamhetsinriktning ligger mer i linje med tillitsstyrning (SOU 2018:47).

Flerårsplan för år 2021-2023 i Falköpings kommun anger fyra mål under rubriken Visioner, mål och styrning. I Mål 4 anges att:

Kommunens organisation ska genom tillitsstyrning balansera behovet av kontroll med förtroende till medarbetarnas verksamhetsnära kunskap och erfarenhet. Detta gör också kommunen till en mer attraktiv arbetsgivare.

Texten i sin helhet sätter fokus på relationen ledare och medarbetare i den interna verksamheten och vikten av hög kvalitet och effektivitet i syfte att skapa hög måluppfyllelse. En slutsats är att man här försökt skapa en slags syntes mellan de två nämnda styrningsfilosofierna. En kritisk slutsats kan dock vara att man försökt klä det man redan praktiserat i nya kläder – eller kanske rent av ”kejsarens nya kläder”. Det kan dock konstateras att en rad insatser gjorts och görs för att förverkliga medskapande även med föreningslivet (se nedan, s. 12).

Vad har det som ovan sagts för betydelse för frågan om verksamhetsbidrag?

OM kommunens policy är att betala ut verksamhetsbidrag utifrån givna fastställda kriterier oberoende av civilsamhällets delaktighet är diskursen i sig inget större problem. Däremot om man eftersträvar inte bara formell samverkan utan ett nära, förtroendeskapande samarbete med olika ideella organisationer blir det problematiskt. Här handlar det om i vilken utsträckning civilsamhällets organisationer är med på banan – i form av formell samverkan, samarbete baserad på dialog eller medskapande av kriterier och prioriteringar inför beslut.

Frågan om verksamhetsbidrag är med andra ord nära kopplad till den styrningsfilosofi som kommunen väljer – inte bara formellt utan även reellt. Om man bejakar idén med tillitstyrning betyder det ett gränsöverskridande samarbete med utgångspunkt från medborgarnas delaktighet samt värdegemenskap. Tillit handlar om förtroende, som är ett horisontellt fenomen snarare än vertikalt top-down. Den mer konkreta frågan blir då i vilken eller vilka former sådant samarbete kan ske. I Regeringens skrivelse 2017/18:246. En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället (Regeringen 2018) konstateras att allt färre ideella föreningar anser att tjänstemän i offentlig sektor bidrar till ett öppet samtalsklimat och en ömsesidig dialog. Dessutom ökar andelen föreningar som anser att tjänstemännen saknar tillräcklig kunskap om föreningarna och deras villkor (Regeringen 2018, s. 7). Xxxxxxxxxxx (2019) betonar att samverkan med civilsamhället är en viktig framgångsfaktor men att stora förtroendeklyftor finns mellan myndighetsföreträdare och civilsamhällets representanter i vissa kommuner.

Xxxxx forskning pekar på att trenden i kommunal styrning är att samverka och styra tillsammans med lokala organisationer (Xxxxxxxxx, Xxxxxxxx, Xxxxxxxxx & Nordfeldt 2019). Nämnda forskare konstaterar också att många kommuner i landet har skapat en överenskommelse, som kan ha olika innebörd och utformning – så har även skett i Falköpings kommun. I dessa överenskommelser är fritids- och idrottsorganisationer samt kulturorganisationer vanligt förekommande. I nämnda forskares studie (genomförd 2014) var det ca två tredjedelar av kommunerna som begärde verksamhetsberättelser och ekonomisk redovisning knutna till organisations- och verksamhetsbidrag, endast få kommuner ställde inga krav på uppföljning. De konstaterar också att organisationers relation till offentlig sektor blivit alltmer affärsmässig.

En teoretisk modell för att åskådliggöra möjligt

Penta-helix

Helix är en spiral i tre dimensioner som likt en spiraltrappa kränger sig runt en axel i formen som en skruv. Triple-helix har stått som en modell för samarbete på lika villkor mellan offentliga sektorn, näringsliv och forskning. Penta-helix innebär samarbete som inkluderar två ytterligare aktörer: civilsamhället (idéburna organisationer) och medborgarna.

Xxxxx i det här fallet symboliserar visionen om utvecklingsarbete i samspel och samordning mellan fem aktörer. Färgerna i figuren symboliserar olika perspektiv som

samspel är följande:’

Penta-helix

Medborgare

Civilsamhälle

Forskning

Näringsliv

Kommunen

Fig. Modell för visualisering om samordning och samarbete

Centralt i modellen är betoningen av samarbete på lika villkor och att olika aktörer tillför skilda perspektiv. Modellen kan också ses som ett instrument för att skapa långsiktighet i samspelet med aktörerna. Kommunerna tycks emellertid bli alltmer projektberoende. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på projektstöd, vilket internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet.

Kommunen ska skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Falköping genom samverkan både internt och externt. Det innebär att kommunen ska ha en fungerande och flexibel struktur för att samarbeta med nätverk, civilsamhället och föreningsliv. Grunden i kommunens arbetssätt ska vara att stödja och samarbeta med ideella krafter. Ledorden är framåtanda, mångfald och öppenhet i nätverk och föreningar (Flerårsplan för år 2022-2024, s. 7).

Den här typen av formuleringar är gängse i många kommuners policydokument. Men de bör kritiskt granskas och prövas i relation till det som framgått ovan (exempelvis Penta-helix- modellen). Ett konstruktivt, aktuellt exempel på externt medskapande är Kultur- och fritidsförvaltningens arbete med ”Redovisning av Överenskommelsen i Falköping” (Falköping 2020b),16 som bland annat gällt former för bidrag om kulturverksamhet och evenemang. Vid dessa dialogträffar uttryckte föreningarna behov av tydligare och mer transparenta bidragsformer som ger möjlighet både till verksamhet på längre sikt samt till enstaka evenemang som kan väcka intresse och leda besökare till den ordinarie verksamheten. Förslag har utarbetats efter dialog och remissförfarande genomförts med föreningar i kommunen.17 I en sammanfattande utvärdering konstateras att parallellt med remissen kom tankar upp om att se över bidragssystemet och kommunens stöd till civilsamhället i sin helhet. Därför beslöts att ingen förändring av kulturbidragen skulle göras i nuläget utan resultatet från dialogmötena och föreningarnas remissvar tas upp i en bredare utredning, vilket alltså nu är fallet. Ett medskapande Falköping är ett metodmaterial som använts för dialogskapande möten och processer, och utbildning har skett för 25 tjänstepersoner i processledning och dialogskapande möten. I materialet sägs att: ”Möten och processer som sker inom ”Ett medskapande Falköping” ska kännetecknas av dialogskapande metoder och

16 Projektet ”Överenskommelsen” under perioden 2018-2020 var huvudsakligen inriktat på arbetsformer för dialog i kommunens verksamhet. Externa aktörer deltog i dialog om bland annat områdesutveckling på Mösseberg och Kulturverksamhet.

17 Demokratiutredningen pekar på risken att dialoger som enbart innebär ett skenbart inflytande kan vara negativa för den demokratiska tilliten (Tahvilzadeh 2015).

ett inkluderande arbetssätt.” (a.a.,s. 34). Oklarheten i det projektet tycks vara i vilken roll civilsamhället reellt kan agera: som samtalspartner eller makt att påverka beslut om insatser? Om interna och externa aktörer ska samarbeta baserat på tillit och långsiktighet är tydlighet och insikt om kommunens respektive föreningslivets roller och funktioner en viktig förutsättning.

Föreningars roll och funktion

Föreningslivets historiska betydelse som demokratins plantskola och roll i ett demokratiskt samhälle har tidigare betonats i denna utredning. Föreningslivet ger människor gemenskap och glädje, möjlighet till inflytande och makt och engagemanget kan bidra till självförverkligande och lärande. Ny forskning pekar också på ett kumulativt medborgarskap, vilket betyder:

Om en person är aktiv i någon form av medborgerligt engagemang ökar sannolikheten att den också är aktiv i någon annan form av engagemang. Om någon ägnar sig åt givande, gör informella insatser eller är engagerad i politiskt deltagande bidrar det till att öka sannolikheten för att den arbetar ideellt. De olika formerna av medborgerligt engagemang överlappar och förstärker alltså varandra” (von Essen & Svedberg 2020, s. 132).

I del 1 har hävdats att föreningslivet är en viktig ingång för att skapa nätverk och kontakter som också på sikt kan leda till sysselsättning för vissa, exempelvis nyanlända och andra som har brist på kontakter med etablerade människor i samhället. Det skapar meningsfull fritid och sysselsättning för många. Föreningslivet kan skapa delaktighet, samhörighet och trygghet för enskilda människor. Varje förening har sin dock sin egen särart och verksamhetsform.

Ett sätt att grovt karaktärisera föreningar är uppdelning ”Vi-för-dom” respektive ”Vi-för - oss”-föreningar. Exempel på de förstnämnda är välgörenhetsorganisationer medan de senare är föreningar som har mer fokus på att skapa en intern samhörighet kring något specifikt intresse. I vissa fall kan det betyda att stödja varandra som grupp, medan det i andra är mer uttalat att vara en tydlig kampröst i samhället (t ex ROKS, kvinnojoursorganisation).18 Trenden att föreningar och andra organisationer alltmer samverkar och blir ekonomiskt beroende av den offentliga sektorn har lett till att kritiker varnat för att organisationer tappar sin roll som opinionsbildare och aktör i samhällsfrågor.19

Det är ingen överdrift att hävda att föreningslivets funktion och roll har enorm betydelse på både individnivå och samhällsnivå. Den offentliga sektorn stöder därför många organisationer, men former för stöd och bidrag är inte oproblematisk. Den kritiska bild av förutsättningar för samarbete mellan offentliga myndigheter och civilsamhället som framgår av regeringens skrivelse ovan framträder i vissa sammanhang också i studier av undertecknad. Å ena sidan har ibland konstaterats hur politiker hyllar föreningars insatser i officiella sammanhang (och ibland med tillägget att ”vi är helt beroende av föreningslivet”), samtidigt finns kritik att det är mer munnens bekännelse än praktisk handling, enligt företrädare för föreningar. En aktiv person i föreningssammanhang uttrycker följande: ”Önskar att kommunen skulle förstå allt det kommuner får tillbaka genom föreningarnas arbete, de borde tänka lite mer långsiktigt…”. En intervju med en ansvarig i en idrottsklubb visade dock att det är mycket svårt att få ledare att ställa upp utöver det man redan är

18 Exempel på detta är hur den stigmatiserande benämningen förståndshandikappad exempelvis numera istället kan benämnas som en person med intellektuell funktionsnedsättning. Här har företrädare inom föreningslivet varit en stark röst och bidragit till att förändra synsätt (Levander & Glad 2017).

19 I överenskommelsen mellan regeringen, organisationer i civilsamhället och SKL betonas följande: ”Samhällsrollen innebär att de idéburna organisationerna ska kunna vara kritiskt granskande utan att samverkan eller ekonomiskt stöd därmed riskeras eller går förlorat” (Överenskommelsen 2008).

engagerade i (”Almanackan styr och det finns inte plats för annat”). Dessutom sker ofta en utslagning i 15-17-årsåldern när tävlingsinriktningen blir mer uttalad. En självkritisk ledare konstaterar att ”Vi har haft formuleringen `fotboll för alla´ i vår värdegrund men det måste vi ta bort för det kan vi inte leva upp till”.

Förutsättningar för samarbete

En aspekt med kopplingen till bristen på långsiktighet är frågan om temporära projektstöd. Från föreningars sida kan ibland finnas en viss misstänksamhet mot att låsa upp sig i temporärt samarbete som kan få negativa konsekvenser för den egna långsiktiga verksamheten. Kommunens företrädare kan betona vikten av föreningsinsatser och se föreningslivet som en inkörsport i samhällslivet för exempelvis nytillkomna, medan vissa föreningsanknutna är tveksamma till att inkorporera sin egen verksamhet i den kommunala

– framför allt när tveksamheter finns om långsiktigheten. Exempel finns också på hur en kommun har gjort muntliga överenskommelser med företrädare för föreningar för att främja integration som sedan fallerat (Orlenius 2018). Samarbetsavtal behövs där uppdrag och ansvar tydliggörs. Fruktbara och hållbara samarbeten bygger på att samarbetet präglas av ett tydligt vinna-vinna-förhållanden. Ur kommunens perspektiv bör man vara observant på att det kan finnas en risk för att bygga upp ideella insatser på individnivå snarare än ett systematiskt samarbete förankrat på föreningsnivå. I vissa fall vilar föreningars verksamhet på någon eller några få aktiva pensionärer vilket kan innebära sårbarhet för möjligheten till långsiktigt samarbete.

Ovan har betonats vikten av att skapa ett vinna-vinna-förhållande om långsiktighet ska vara ett ledord i samarbetet. Men man bör också vara observant på att finns skilda traditioner och organisationskulturer som präglar offentlig sektor och idéburna organisationer. Här finns ett spänningsfält som visar sig i två olika logiker, vilket kan beskrivas som att två skilda rationaliteter präglar verksamheterna: målrationalitet kontra värderationalitet.20 Det visar sig bland annat i satsningen NAD i Väst (se nedan) genom att:

• Myndighetsutövande och krav på tydlighet om syfte och mål, regelverk, registrering, obligatorium etc. ställs mot föreningslivets autonomi, frivillighet och personligt engagemang. Formell struktur kontrasteras mot en mer informell och platt organisation.

• Målstyrning med krav på kontroll, mätbarhet, (kostnads)effektivet, transparens (målrationalitet) ställs mot föreningslivets (sociala) idé- och värdeinriktning, tillit,

`empowerment´ (egenmakt) (Orlenius 2020).

I takt med tendenser mot ökad hybridisering (se del 1) finns utmaningar för föreningar som tar allt större ansvar i välfärdsbyggandet i samhället. Vissa forskare varnar för att ökad professionalisering med mera riskerar att erodera värdeorienteringen och frivilligheten och därtill bli alltmer aktivitetsorienterade än idé- och värdeorienterade.

Kommissionen för jämlik hälsa (SOU 2017:47) föreslår utökat stöd till organisationer i det civila samhället, betonar dess betydelse som demokratiskola och för att stärka tilliten till samhället. Kommissionen hänvisar bland annat till tidigare statliga utredningar vars uppdrag innebar att

föreslå åtgärder som skulle vidtas av den offentliga sektorn för att det civila samhällets organisationer i större omfattning ska nå ut till delar av befolkningen som står utanför det civila samhällets organisationer och inom sina organisationer engagera en större mångfald av människor” (s. 222).

20 Med rationalitet avses en grund eller motivering till varför man väljer något före något annat. Målrationalitet innebär att man utifrån sitt förnuft väljer (ratio (lat.) = beräkning, förnuft) att agera på ett sätt som leder till uppsatta mål. Värderationalitet innebär att man prioriterar värden som svarar mot övertygelser eller vissa önskvärda principer.

Rekrytering av nya medlemmar – en utmaning

Många föreningar brottas med nyrekrytering av medlemmar. Det är också känt att det finns ett samband mellan socio-ekonomisk ställning och medlemskap i föreningslivet. Undersökningar i Falköping pekar på liknande sätt att unga personer som ger uttryck för viss ohälsa och problem i skolan är mindre engagerade i föreningslivet. Ur ett kommunalt folkhälsoperspektiv är det en angelägen uppgift att stimulera delaktighet och engagemang inom föreningslivet. Det är också en demokratifråga. Genom att delta i ett socialt sammanhang och få vara en möjlig röst i en förenings beslut fostras man till delaktighet och solidaritet.

Varför är det då svårt att rekrytera nya medlemmar till många föreningar? Låt oss ta Frälsningsarmén som exempel: ”Alla älskar Frälsningsarmén – men ingen vill vara med” konstaterar en officer inom Frälsningsarmén (Tidningen Dagen 210910). Medlemsutvecklingen pekar nedåt och medelåldern uppåt. Men Frälsningsarmén är ett starkt varumärke och når genom sin verksamhet långt utöver de drygt 4000 medlemmarna i Sverige. Rörelsen grundades redan 1865 i London, är internationellt spridd i ca 135 länder men är idag det minsta frikyrkosamfundet i Sverige och finns inte längre som kyrka i Falköping. Det enorma sociala arbetet – där för övrigt många icke-medlemmar aktivt deltar

– visar sig bland annat i mer än 90 000 vårddygn i rörelsens institutioner (akutboende, stödboende, ungdomsboende och kvinnoboende) och mer än 50 000 hjälptillfällen (utdelning av mat, kläder, ekonomisk hjälp etc). Å ena sidan finns ett mycket omfattande socialt arbete som genomsyrar verksamheten och engagerar även en del icke-medlemmar, men samtidigt finns också ett starkt militärt tankemönster med uniform och hierarkisk tradition som präglar verksamheten. För att bli soldat i Frälsningsarmén krävs att avge vissa löften, t ex helnykterhet.21 Liksom många av dessa traditionella folkrörelser har Frälsningsarmén svårt att locka unga människor att bli medlemmar.

Precis såsom i Frälsningsarmén pekar medlemsutvecklingen nedåt och medelåldern uppåt i många andra föreningar. Ungas engagemang förflyttas i hög grad till sociala medier och frågan har tidigare ställts i denna rapport: vad betyder en sådan utveckling för kriterier och former när det gäller kommuners stöd till civilsamhället? Som också framgått (s. 5f) finns det även i Falköping flera potentiella grupper som idag i mindre utsträckning är föreningsaktiva

– och som samtidigt utgör grupper som är i behov av stöd för tillgång och tillgänglighet till föreningslivet.

Föreningslivet som verktyg för integration

För mer än hundra år sedan utvecklades föreningslivet i Sverige och det fungerade som ”demokratins plantskola”. Betydelsen av ideella organisationer och föreningsliv är enorm i det svenska samhället – men är inte självklar i alla kulturer. För en del nyanlända är exempelvis begrepp som förening och fritid obekanta. Vårt samhälles organisering och förvaltningsetik kan också innebära utmaningar för nytillkomna från andra kulturer.

Föreningslivet är en möjlighet att skapa kontakter för personer som i mer eller i mindre utsträckning upplever sig exkluderade eller som mindre socialt accepterade i samhället. En satsning med syftet att skapa förutsättningar för nyanlända att få kontakt med föreningslivet i Västra Götaland (NAD i VÄST)22 visade i en studie att intresset från föreningslivet var högst

21 Begreppet civilmedlem infördes i Sverige vilket innebär att man bekänner sin kristna tro och vill stödja verksamheten. Soldater och civilmedlemmar utgör tillsammans antalet medlemmar i Frälsningsarmén, drygt 4000 totalt. Frälsningsarméns sociala institutioner omsätter drygt 200 miljoner/år och samlar dessutom in 40 miljoner från allmänheten (2021).

22 Syftet med NAD i Väst var att Västra Götalandsregionen i samarbete med Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen som finansiärer skulle samarbeta och tillsammans med föreningslivet ge möjlighet för nyanlända att vid några tillfällen få pröva på att delta i sådan reguljär verksamhet. NAD i Väst (Nätverk,

varierande: Exempelvis visade representanter för verksamhet inom Korpen stort intresse på vissa platser men helt ointresse på andra orter. I det senare fallet tycks intresset vara knutet till ”kompisgäng” som skapar ett lag som inte gärna släpper in andra och därmed är exkluderande. Liknande exempel finns från andra föreningar. ”Föreningarna sägs vara öppna för alla men så är de ju inte, i många fall snarare slutna. Det är ett väldigt kollande, stämma av och trixande för att få det att funka” menade en koordinator. Å ena sidan vill många föreningar rekrytera nya deltagare, å andra sidan tycks vissa företrädare främst se hinder än möjligheter. Idrottsföreningar har ofta verksamhet för yngre personer och för de som är äldre är det tävlingsverksamhet som gäller. I andra fall var det krav på viss utrustning eller andra krav som föreningen såg som hinder. En förklaring till skillnaderna i visat intresse inom samma typ av föreningar kan hänga samman med det som forskare påpekat, i föreningslivet fungerar enskilda företrädare som språkrör och ger utryck för sin uppfattning och förståelse av problem och utmaningar. Intresset för samarbete med NAD var i hög grad personrelaterat. Studien av projektet tyder på att mindre föreningar, som är specifikt aktivitetsinriktade och inte har en idémässig policy och värdegrund generellt sett, har mindre intresse av att bidra i integrationsarbetet (Orlenius 2020).

Mer konkret visade det sig att kulturella bakgrunder innebar större utmaningar än förväntat. Å ena sidan svarar NAD som idé väldigt väl emot de behov som i stort sett alla i målgruppen tycks ge uttryck för: man vill ha kontakt med ”svenskar” (dvs. skapa nätverk) samt lära sig svenska språket. Skenbart kan det tyckas vara enkelt att rekrytera deltagare från målgruppen. Å andra sidan är begreppet förening liktydigt med en icke-fråga för många inom målgruppen. Många har ingen erfarenhet av föreningsliv och organiserad fritidsverksamhet. Inte heller begrepp som ”roligt” och ”odla intresse” är naturliga eller självklara begrepp för vissa. Föreningsdiskursen (t ex föreningsliv, samhörighet, intresse, inkludering) är kärnan i föreningslivet (”föreningslivets DNA”) men hur kommunicera detta? Uppdraget inom NAD har handlat om att övertyga målgruppen om värdet av att bli delaktig i en verksamhetsform som många inte vet något om. Inte heller idén och begreppet ”volontär” är självklar för alla. En person kan vara intresserad av idrottsaktiviteter men det händer att frågan ”vad får jag betalt?” ställs – en fråga som kanske kan tyckas märklig för andra men inte för den som har ont om pengar för sitt uppehälle och helst av allt vill ha ett arbete för att klara sin försörjning. Motivet för att lyfta fram sådana erfarenheter handlar om att kommunen och föreningslivet måste ha örat nära marken, det vill säga lyssna och förstå förutsättningar och villkor som ibland glöms bort i strävan att bredda rekryteringen och genomföra aktiviteter.

Sammanfattning

I avsnittet om relationen kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen av ett nära samarbete mellan kommun och civilsamhälle men också en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer och förutsättningar för samarbetet. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete.

Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika

Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter att skapa nätverk och inkluderas i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx)

villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet.

Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet.

En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning:

Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36).

Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhället.

Referenser

Xxxxxxxxxxx, X. (2019). Vår tids stora omdaning. Om konsten att värna demokrati och social hållbarhet. Göteborg: Korpen.

Xxxxxxxxx, X. (2018). Det omätbaras renässans. En uppgörelse med pedanternas världsherravälde.

Stockholm: Volante.

Falköpings kommun (2021). Sammanträdesprotokoll 2021-02-23, Dnr 2021/0004.

Falköpings kommun (2020a). Flerårsplan för 2021-2023. Med kraft att ställs om. Tillgänglig via: Flerårsplan 2021-2023 (xxxxxxxxx.xx)

Falköpings kommun (2020b). Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping. (Rapport okt-2020, författare: X Xxxxxxxx)

Xxxxx, X. & Xxxxxxxx, X. (2018). ”Post-NPM, vad är det? Trender och empiriska iakttagelser kring alternativa idéer för den offentliga sektorn (KFi rapport nr 149). Göteborg: KFi – Kommunforskning i Västsverige.

Xxxxxxxxx, X., Xxxxxxxx, M., Xxxxxxxxx, S. & Xxxxxxxxx; M. (2019). Mellan röst och service. Ideella organisationer i lokala välfärdssamhället. Lund: Studentlitteratur.

Xxxxxxxx, X. X. (2017). New Public Management: Ett nyliberalt 90-talsfenomen? Lund: Studentlitteratur.

Kommunallagen (2017:725).

Levander, U. & Glad, (2017). Motståndsberättelser – civilsamhället som arena för att utmana marginalisering och stigman. I: X. Xxxxx & R. Xxxxxxxxxxxx, Socialt arbete I civilsamhället – aktörer, former och funktioner. Lund: Studentlitteratur

Xxxxx, X. & Xxxxxxxxxxxx, X. (2017). Socialt arbete I civilsamhället – aktörer, former och funktioner.

Lund: Studentlitteratur.

Xxxxxxxx, X. (2020). NAD i VÄST. Samverkan offentlig sektor och föreningslivet för att främja nyanländas etablering i samhället (Följeforskningsrapport, februari 2020). Region Västra Götalands forskningsråd för interkulturell dialog (FID), Högskolan i Borås.

Xxxxxxxx, X., Xxxxxxxxx, M., Xxxxxx, V. & Xxxxxxxxx, X. (2018). Samverkansmodell asylsökande och nyanlända. Slutrapport från ett pilotprojekt i samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Götene/Karlsborgs kommuner 2017/2018. Högskolan i Borås, Västra Götalandsregionen (FID). Tillgänglig via: xxxx://xxx.xxxx-xxxxxx.xxx/xxxxx/xxxxxx.xxx?xxxxxxxx0%0X0000000&xxxxxx-0000 Regeringen (2018). Regeringens skrivelse 2017/18:246. En politik för engagemang – långsiktighet och

oberoende för civilsamhället.

Regeringsformen, SFS 2011:109.

SOU 2017:47. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. Slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa.

SOU 2018:47. Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn.

Statistiska Centralbyrån (2019). Det civila samhället 2019 – delrapport. SCB.

Tahvilzadeh, N. (2015b). Det våras för medborgardialoger. I: Låt fler forma framtiden! Forskarantologi. Bilaga till betänkande av 2014 års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande (SOU 2015:96). Stockholm: Fritzes

Tidningen Dagen 2021-09-10. Alla älskar Frälsis – men ingen vill vara med, s. 10-14 (artikelförf. Xxxxx Xxxxxxxxx).

xxx Xxxxx, X. & Xxxxxxxx, X. (red)(2020). Medborgerligt engagemang i Sverige 1992-2019 (Ersta Sköndal Bräcke högskola arbetsrapportserie, nr 98)

Överenskommelsen (2008). Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Tillgänglig via: Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting Skr. 20 - Xxxxxxxxxx.xx

3. Föreningsperspektiv23

I samtalen med ett 40-tal representanter för föreningar och studieförbund samt ungdomar engagerade i det kommunala utvecklingsarbetet har framkommit många värdefulla synpunkter om kommunalt stöd och bidrag till verksamheterna. Varje organisation är unik, och förutsättningar när det gäller ekonomi, rekrytering av medlemmar och deltagare i aktiviteter och tillgång till lokaler varierar mycket. I detta avsnitt kommer några av de teman som samtalen gällt att redovisas översiktligt. Syftet är att ge en övergripande bild utifrån från de som direkt berörs av stöd och ekonomiska bidrag från kommunen. Det betyder att erfarenheter och synpunkter från representanter från skilda organisationer ses som ett viktigt underlag för de förslag som läggs i utredningen.

Inkludering – integration – rekrytering av nya deltagare

Alla föreningar vill rekrytera nya medlemmar och deltagare. Vissa föreningar gör aktiva insatser för att alla invånare i kommunen ska ha tillgång och tillgänglighet till verksamheten men samtidigt möter föreningar som aktivt arbetar för integration och inkludering stora utmaningar. Stödet för att kunna rekrytera exempelvis fler utrikesfödda, personer med funktionshinder, äldre personer, socio-ekonomiskt svaga grupper i samhället (inte minst barn och unga) behöver uppenbarligen förbättras. Förståelse saknas dock ibland för föreningskulturen i Sverige hos inte minst en del personer med annan kulturell bakgrund, men den bristen är också ömsesidig genom att viss kulturkompetens ibland tycks saknas i civilsamhällets organisationer för att på ett bättre sätt kunna bemöta och inkludera intresserade nya deltagare.

Samtalen med organisationerna pekar på många utmaningar i arbetet med inkludering och integration. Exempel på realiteter när det gäller att fånga upp och erbjuda deltagare i verksamheten är följande erfarenheter och synpunkter: Kommunen har vid något tillfälle via Connect i Falköping ordnat med en busstransport till Mösseberg för barn och unga i samarbete med föreningar och deras arrangemang. Friluftsfrämjandets erfarenhet är att det främst blivit en slags ”happening” på berget, det vill säga en punktinsats som inte har genererat nya deltagare till verksamheter. De efterlyser istället möjligheten att mer kontinuerligt kunna ordna med busstransport, exempelvis kl. 9 söndag morgon för de som bor i exempelvis Dotorpsområdet. Friluftsfrämjandet konstaterar vidare att både deras riksorganisation och FK vill att barn som inte varit i Sverige så länge ska integreras i fritidsverksamheten. När det gäller möjligheten för funktionsnedsatta barn och unga att delta i aktiviteter konstateras vidare att de ofta behöver extra stöd:

…men det är svårt när alla har fullt upp i sin ordinarie verksamhet/…/ Det är inte så att kommunen vänt sig till oss och frågat om vi kan ställa upp för funktionsnedsatta personer. Men det känns lite konstigt att vi inte har en grupp som är riktad till dessa barn.

En förening specifikt inriktad på vuxna personer med funktionsnedsättning är bowlingklubben Tranan. Föreningen har funnits i många decennier och varit framgångsrika, inte i minst i tävlingssammanhang. ”Vi har spelare som skulle kunna vara med och tävla med icke-funktionshindrade”, men de betonar samtidigt att de har inget samarbete med andra bowlingföreningar och konstaterar att det är svårt för alla föreningar att integrera funktionsnedsatta personer. Problemet för Tranan och andra föreningar för

23 I detta avsnitt uppmärksammas främst föreningarna – även om studieförbunden och unga personer med koppling till kommunen också utgjort underlag för texten. När föreningslivet och studieförbunden omtalas i texten används ofta begreppet organisationerna.

funktionsnedsatta (t ex FUB, Falköpings HIF) är att deras medlemmar ofta lever på existensminimum. Varje spelare i Tranans verksamhet får betala 85 kr/timma för att delta i bowlingen och de tävlande får själva stå för resa och logi. Kommunen ger bidrag till hyra av bowlinghallen vilket täcker en del av kostnaden. FUB konstaterar också att det är svårt att ha aktiviteter som kostar 100 kr och en taxi till aktiviteter tur och retur kostar 120 kr. Kostnaden för aktiviteter utestänger potentiella deltagare även i andra föreningar. ”Om någon ska gå en valpkurs så kostar det 500 + 800 kr = 1300 kr, dvs. en tankning med bilen för många – men jättemycket för andra…” (FBK). Ekonomin har blivit sämre för de som har störst behov enligt PRO. Föreningslivet är inte öppen arena för alla.

FUB skulle starta upp dansverksamhet och kunde göra det via Studiefrämjandet i form av en kurs. En potentiell ledare visade intresse men blev frustrerad när verkligheten uppenbarades, ”vad ska jag göra – så många olika diagnoser och funktionsnedsättningar att förhålla sig till!?”. Utbildning av ledare krävs för att det ska fungera och FUB konstaterar att ”vi orkar inte själva vara ledare och ska man ha en ledare så måste den betalas. I fotboll är det ofta en pappa som ställer upp och leder ett flick- eller pojklag”. Föräldrar och assistenter fungerar som viktiga stödpersoner även vid aktiviteter i föreningsverksamheten, och många av föräldrarna är pensionerade sedan flera år tillbaka. Det finns oro för framtiden när det gäller åldersstrukturen. Falköpings HIF pekar även på ett folkhälsoproblem: man har tappat många ungdomar under pandemin och flera av deltagarna har gått upp väldigt mycket i vikt. ”Det är en lång transportsträcka att få tillbaka dem, i vissa fall handlar det om annat modersmål. För att möjliggöra deras deltagande har vi fått åka hem och hämta dem”. Den oron om vad som händer efter pandemin delas av flera andra. Exempelvis Folkets Park har idag drygt hälften av antalet deltagare på sina danskvällar i jämförelse med läget för två-tre år sedan, en annan förening har ca hälften av deltagarantalet på sina aktiviteter och en tredje menar att föräldrar under pandemin har börjat skaffa sig andra, egna aktiviteter (t ex padel) och har då inte lika mycket tid att skjutsa sina barn till aktiviteter. En hembygdsförening vittnar om stora ekonomiska förluster under 2021 och säger att ”vi måste få igång aktiviteter som genererar inkomster”. Man samarbetar ”sporadiskt med ett studieförbund men har inga ledare som kan driva det”.

När det gäller kommunens stöd och bidrag till föreningar med inriktning mot personer med funktionsnedsättningar pekas på ”stuprörsproblematiken” i kommunal verksamhet. Önskemål om hjälp med transporter från ett boende i kommunens regi har avvisats, ”vi har fullt upp med vår egen verksamhet”. Kontakterna angående LSS och med den sociala sektorn har upplevts som bristfällig och i andra sammanhang har det varit svårt att samarbeta med skolsektorn. Föreningslivet är i hög grad en fråga för Kultur & Fritidssektorn men för företrädare för föreningslivet är det bara en liten del av de vardagliga utmaningarna. Behovet är stort av en så kallade gränsöverskridare som arbetar tvärsektoriellt – som exempelvis folkhälsostrategen – och som kan samordna och organisera insatser i nära samarbete med föreningarna och studieförbunden.

IFK Falköping FF har en stor barn- och ungdomsverksamhet, dels för barn och totalt i nuläget ca 340 ungdomsspelare 14-19 år med ca 50 ideella ledare. Ca 1/3 av dessa unga har utrikesbakgrund. Förutsättningar för integration och inkludering är gynnsamma genom att ett fotbollsplanen som nyttjas för barn- och ungdomsverksamheten finns i Dotorpsområdet, som samtidigt är ett viktigt upptagningsområde. Det är en bra plats för rekrytering av barn och unga med fokus på idrottsverksamhet. Dessutom finns erfarenheter av i klubben sedan 2015-16. Då insåg ansvariga efterhand att det behövdes en ”slussverksamhet”, det vill säga att successivt lotsa barn och unga in i föreningsverksamheten genom en träningsform som var nödvändig för att kunna delta i den ordinarie verksamheten. Så långt finns det goda förutsättningar att hantera dagens situation. Problemet nu är att det de som deltar och kommer på besök försvinner ganska fort efter matcherna. Det finns ingen klubbstuga som

kan skapa hemkänsla och stärka den sociala gemenskapen här. Dessutom präglar de vanliga samhällsproblem i så kallade utanförskapsområden också Dotorpsområdet, det vill säga viss oro och förstörelse etc. Något lag består nästan uteslutande av barn/unga från det området. Det gör att det finns nästan ingen förälder som kan ställa upp och bidra med skjuts vid bortamatcher. Det är ledarna och deras familjer som får försöka ordna detta. Dessa föräldrar lyser också i högre grad med sin frånvaro vid informationsträffar etc. än vad som annars är vanligt, vilket ökar trycket på ledarna så att allt ska fungera.

Exemplen illustrerar både de möjligheter och utmaningar som en förening kan ha om och när man vill göras insatser för integration och inkludering av nämnda målgrupper. Föreningar och studieförbund har en nyckelroll om integration och inkludering ska lyckas. OM exempelvis en förening är beredd att göra aktiva insatser för att personer och grupper ska kunna integreras och inkluderas i samhällslivet är det långsiktigt en ekonomisk vinst för kommunen. Det är ett viktigt bidrag till folkhälsan och bidrar till socialt välmående för individen.

Inledningsvis har ovan pekats på att varje organisation är unik vad det gäller förutsättningar och inriktning. Vissa föreningar betonar rollen som en slags fackförening, det vill säga de vill vara en röst och företrädare för en viss grupps intressen både lokalt och nationellt, till exempel kan det gälla en förening som företräder funktionsnedsatta. Andra föreningar har ett mer materiellt gemensamt intresse i fokus, t ex fotboll eller hundar. I den ovan nämnda föreningen, Tranan – med fokus på bowling, är intresset riktat mot just bowling men samtidigt konstateras att ”en del vill bara komma till miljön. Bowling kanske inte är det viktigaste”. Föreningars sociala betydelse kan inte överskattas. I samtalen med representanter för föreningar och studieförbund ges många exempel på civilsamhällets enorma betydelse i kommunen och hur ledare kämpar för att skapa meningsfulla miljöer och aktiviteter för invånarna i kommunen.

Barn och unga

I flera av formerna för verksamhetsbidrag och kriterierna anges att inga bidrag beviljas till föreningar som saknar barn- och ungdomsverksamhet. Det kan ses som ganska logiskt mot bakgrund av de mål och prioriteringar som anges i policydokument. I exempelvis Flerårsplan för år 2021-2023 betonas tydligt en sådan prioritering och det framhålls även vikten av tillgång och tillgänglighet för grupper som står mer eller mindre utanför sådana möjligheter idag:

I arbetet med social hållbarhet ska förebyggande insatser för barn och unga prioriteras. Det handlar om tidiga insatser och ett långsiktigt perspektiv för att kommunen ska växa och utvecklas. Det görs genom satsningar på verksamheter för barn och unga där socioekonomiska faktorer beaktas. Alla barn och unga som lever och verkar i kommunen ska känna sig delaktiga i och medansvariga för samhällsutvecklingen (min kursivering).

(Flerårsplan för år 2021-2023, s. 7).

Hur prioriterades verksamhetsbidragen 2021? Ca 7% (577 000 kr) utbetalades 2021 som bidrag riktade till barn- och ungdomsverksamhet i åldern 0-25 år. Dessa medel söktes våren 2021 (senast 31/5) för det antal aktiviteter som genomförts 2020 och medel utbetalas sedan under hösten 2021. För närvarande finns ca 8000 barn och unga i åldern 0-18 år i FK samt drygt 2000 i åldern 19-25, det vill säga ca 30% i kommunen tillhör gruppen 0-25 år. Det betyder att FK:s satsning på barn och unga kopplat till föreningslivet är drygt 50 kr kr/person.

Några föreningar har inte specifikt inriktad barn- och ungdomsverksamhet men har barn i sin verksamhet. I exempelvis Falköpings Brukshundklubb finns barn som deltar i verksamheten, vilket kan ses som en slags integration där barn kan delta i verksamhet som förväntas främst riktas till vuxna. Det finns andra föreningar som något krampaktigt försökt

ordna aktiviteter för barn och därmed kunnat erhålla förväntade verksamhetsbidrag. Det innebär att det finns en slags gråzon om den typen av kriterier.

Under flera år har FK varit föregångare när det gäller en satsning på ungas delaktighet och inflytande som numera även finns i många andra kommuner. Unga kommunutvecklare utgörs av några ungdomar i gymnasieåldern som har anställt ca 4 timmar/vecka i syfte att bidra i arbetet med kommunutveckling. Efter sin feriepraktik på sommaren har de erbjudits att stanna kvar som timanställda under det kommande läsåret. Under några år har det utgjort ett projekt som fått särskilda medel beviljade årsvis och omfattat 8-10 gymnasieelever. Numera är det budgeterat och fortlöper med för närvarande fem anställda året 2021/22. Gruppens arbete är nära knutet till konkreta platser där unga rör sig, i skolan och fritidsgårdarna, men också internt samarbete med kommunens förvaltningar. Hur gruppen arbetar har varierat något från år till år. Den nuvarande gruppen har varit ute mycket på fritidsgårdarna medan tidigare grupper mer rört sig på den politiska arenan. Alla uppdrag och åtaganden ska genomsyras av målet att öka ungas delaktighet och inflytande.

Det unika med Falköping är att gruppen har den så kallade Unga tar ordet-potten till sitt förfogande. Totalt 100 000 kr kan beviljas som projektmedel till unga som tar initiativ till insatser och aktiviteter. Ett kriterium för beviljande är att projektet inte enbart ska gynna de sökande utan också andra unga i kommunen. Bidragen kan gälla exempelvis fler saker till ett uppehållsrum på en skola, skateboards till skateparken, e-sportsturneringar, olika arrangemang såsom disco och LAN för tjejer eller hyra av lokal för en teatergrupp. Syftet är att stötta unga som har idéer och vill förverkliga dem. Under 2021 kunde ett 15-tal arrangemang av och för ungdomar genomföras med stöd av dessa medel. Genom UNIK- panelen, dit ca 100 unga i dagsläget har anmält sig, finns möjlighet att via sms och fysiska träffar göra sin röst hörd och få information om aktiviteter.

Med ett liknande uppdrag inom det kulturella området finns numera gruppen KulturCrew, en idé som stöds nationellt av Kulturrådet och även finns i Västra Götalandsregionen i några kommuner. Gruppen i FK startade 2019 och består av tio personer och riktar sig till unga, 12-19 år. Syftet med gruppens arbete är att skapa bättre delaktighet och sammanhållning i kommunen. De har hjälpt till att arrangera konserter, Open Mic, HBTQ- café, utebio med mera, och alla evenemang ska vara gratis. De har ingen egen budget i nuläget men någon form av interna projektmedel är på gång. Finansiering sker internt via K&F-förvaltningen och Unga tar-ordet-potten men man har också sökt pengar via VGR och andra ställen. I FK är engagemanget riktat mot ungas fritid och fritidsgårdar, men i andra kommuner är det oftast fokus på insatser under skoltid. Gruppen får ingen ersättning men får delta på workshops, de har gjort studiebesök i Marks kommun24 (2021) och ”vi får kunskap” säger en av deltagarna – och tillägger ”det är inte alla som vill delta i t ex ett fotbollslag så där vill vi i KulturCrew hjälpa till med så många olika grejer som möjligt”.

Det bör betonas att Unga Kommunutvecklare och KulturCrew inte är knutet till föreningar utan en verksamhet som sker i kommunens regi. Dessa ungdomar fungerar som ambassadörer och når unga i FK direkt och kan vara många ungas megafon direkt till beslutsfattare i kommunen. De stöder fri organisering bland ungdomar. Det handlar om att ta vara på ungas idéer och synpunkter och stimulera dem att kunna gå vidare i både tanke och handling. I det arbetet är kommunens ungdomsstrateg en viktig medspelare som tillsammans med tjänstemännen på Kultur-& Fritidsförvaltningen kan driva frågor i en medskapandeprocess.

Poängen i ovanstående beskrivning är att det sker en mängd insatser och aktiviteter i FK som inte ryms inom de traditionella ramarna för verksamhetsbidrag. I ett samhälle där

24 Marks kommun är en av de få kommuner som också är ansluten till KulturCrew i Västra Götaland.

demokratin hotas, där individualismen tenderar att skymma viljan till solidaritet och samhällsengagemang behöver ansvariga politiker fatta beslut idag som kan skapa det goda livet imorgon. Dagens beslut lägger grunden för det samhälle som barn och unga ska leva och verka i imorgon. Stöd till föreningslivets utveckling är centralt men också att främja satsningar på sådan verksamhet som tar sig nya former och uttryck. Följande kan tjäna som ett sådant exempel:

Några grabbar träffas sommartid på en utomhusplan (Freja) och spelar basketboll. De träffas igen och fler tillkommer och blir så småningom 20-30 st, flertalet med utrikesbakgrund. De bestämmer att träffas en viss tid nästa och nästa gång… När det börjar bli alltför kallt utomhus uppstår frågan om möjligheten att kunna spela inomhus. Personer under 18 får inte hyra någon sådan lokal och de är ingen förening. De får dock tillgång till basket inomhus genom en annan person som tillhör en förening. Basketgänget har ingen ambition att bli en förening som ska tävla – ”vi gör det för att det är kul, inte seriöst för att vi ska bli så bra som möjligt”. Ambitionen är alltså inte att skaffa ledare och tränare utan främst social gemenskap och göra något man gillar.

På liknande sätt finns andra typer av grupper och nätverk som långsiktigt kan ha stor betydelse för kommunens förutsättningar för utveckling och mål. Ungdomars röst, erfarenheter och inflytande i det sammanhanget är centralt:

Viktigast är att utgå från de ungdomar som finns i kommunen och inte bara starta något för att det verkar vara en bra grej. Man måste höra vad ungdomarna vill och låta dem vara med i processen från början. Sedan behöver man utforma uppdraget tillsammans med dem. Det är viktigt att de får reell makt och känner att de kan vara med och påverka. (Ungdomsstrategen i FK)

Uppföljning – medskapande

Civilsamhällets oberoende och självständighet har betonats i nationella riktlinjer som tidigare refererats i denna rapport (se s. 3). Kommunen å sin sida har inför sina skattebetalare ansvar för viss uppföljning och att få kunskap om hur medlen används. I samtalen med organisationerna har denna problematik diskuterats vid samtliga träffar. Frågan om uppföljning hänger också samman med flera andra aspekter. Behovet av kontroll har blivit alltmer vanligt förekommande och kritik om bristande kontroll har blivit ett slagträ inte minst i politiska debatter. Samtidigt betonas i Falköping och i en del andra i kommuner vikten av tillit i verksamheten (se s. 10f). Istället för den traditionella styrningsfilosofin i offentlig verksamhet, New Public Management (NPM), betonas så kallad tillitstyrning (SOU 2019:43). I linje med det senare ligger betoning på medskapande och samarbete på lika villkor. Att gå från en etablerad styrningsfilosofi till en förändrad inriktning och struktur kräver politisk beslutsamhet och mod (se s. 31f) och är en fråga om makt som inkluderar kommunens roll kontra civilsamhällets roll och status i kommunalt utvecklingsarbete.

En annan delfråga gäller möjligheten att vara oberoende när man samtidigt är beroende av kommunalt ekonomiskt stöd. Den frågan hänger också samman med former för redovisningsplikten. I den offentliga sektorn är transparens, kontroll, kvalitetssäkring honnörsord och statistiska data centrala indikatorer (se NPM ovan). Föreningslivet präglas traditionellt istället av värderationalitet där fokus snarare ligger på immateriella värden än mätbara värden. Det finns en uppenbar risk att friheten naggas i kanten när målrationaliteten ska förenas med värderationaliteten (se s. 13).

Den nämnda problematiken exemplifieras i några fall där krav på en viss typ av aktiviteter och ett visst antal aktiviteter krävs för bidrag, och de ska genomföras inom innevarande år. ”Vi har fört bra samtal men känslan är att de gärna vill gå in och styra subtilt”, menar en föreningsrepresentant. I samtalen har flera föreningsrepresentanter efterlyst

uppföljning av de samtal som genomförts i fokusgrupperna samt möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan föreningarna.

Kommunen skulle kunna hjälpa till med att skapa ett kontaktnät som kan bidra till att man får information och råd för att lösa något problem och få del av andras erfarenheter och kunskap. Har man inte personliga kontakter blir det väldigt svårt och tungrott.

En annan föreningsrepresentant är inne på liknande tankegångar: ”Jag har varit med i vår styrelse i några år men ingen av oss har haft någon direkt kontakt med kommunen och det kanske vi borde ha haft, så någon form av möten och rådgivning vore nog bra”.

Generellt sett uttalas ingen omfattande eller skarp kritik mot relationen till kommunen när det gäller stöd och bidrag men många ger uttryck för oro för ekonomin och förutsättningar för föreningens framtid. Min bild är att många känner starkt beroende av de kommunala bidragen. I vissa fall skulle troligen inte föreningen existera i samma form utan det ekonomiska stödet. En representant pekar på att även ansvariga i kommunen borde få mer insikt om föreningarnas verksamhet: ”Ansvariga i kommunen har nog ingen aning om allt det vi gör i föreningarna. De vet att vi har möten men de vet inte vad vi gör innan och efter mötet”.

Ekonomi - finansiering

Verksamhetsbidragen som utbetalats de tre senaste åren har minskat från ca 8 475 000 kr 2019 till ca 8 100 000 kr/år 2020 och 2021 samtidigt som föreningarnas utgifter ökat, bland annat taxor för hyror i kommunala anläggningar. Det finns kritik som riktas av flera mot en rundgång i det ekonomiska systemet: man betalar hyra till kommunen för lokaler etc. och samtidigt söker man bidrag från kommunen. Utan någon tydlig förvarning fick studieförbunden minskat sina kommunala anslag med 300 000 kr, en information som kom berörda till del via Falköpings tidning. Detta är exempel på hur kommunala politiska beslut får direkta effekter för organisationerna – och inte främjar en ökad tillit utan snarare misstro när det brister i delaktighet och samråd. Några föreningar tycker det är administrativt tungt och bryr sig inte om att söka bidrag, ”det kostar mer än det smakar” och en annan säger: ”Vi vet nog inte om att det finns medel att söka”. Nationellt är det bara sju procent av de idéburna organisationerna har anställda. Det är även få av de föreningar som ingått i denna studie som har anställd personal, som kan ha tid och kunna administrera frågor om ansökningar. Min bild är att styrelsen i många föreningar är de som inte bara planerar och organiserar verksamheten utan i väldigt hög grad också är utförare. En tung post i det sammanhanget är kassörskapet. ”Det är lättare att få en ordförande än en kassör i föreningen” uppger flera av representanterna.

Fördelning av verksamhetsbidrag

Under 2021 (liksom föregående år) gjordes ca 250 utbetalningar enligt en sammanställning om bidragen (Föreningsbidrag år 2021). Beloppen som utbetalats som verksamhetsbidrag till organisationerna under 2021 varierar från 300 kr till 273 000 kr. Nästan 40 procent av alla bidrag är under 10 000 kr och av dessa är 2/3 mindre är 5 000 kr. 22 organisationer har fått bidragsbelopp på mer än 100 000 kr, varav fem är studieförbund. Fördelningen på olika verksamhetsinriktningar var följande:

Radetiketter	Belopp	Andel %
300 Allmän fritidsverksamhet	668 025	8,2%
310 Stöd till studieorganisationer	2 073 998	25,5%
315 Allmän kulturverksamhet övrigt	1 557 627	19,1%
340 Idrotts och fritidsanläggningar	3 414 516	41,9%
510 Omsorg om äldre	50 207	0,6%
520 Handikapp/Funktion	50 752	0,6%
800 Samlingslokaler	326 552	4,0%
Totalsumma	8 141 677	100,0%

Det betyder att nästan hälften av verksamhetsbidraget har använts för Idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler. Studieförbunden har erhållit ca ¼ av bidragen. Bidragen för barn- och ungdomsverksamhet särredovisas inte men i förvaltningens förslag till nämnden (Dnr 2021/00004) föreslås 600 000 till sådan verksamhet (med beräkningen 35 kr per aktivitet för barn och ungdom 0-25 år). Den andelen har minskat varje år under senaste fyraårsperioden 2018-2021, från ca 12% till ca 7% av det totala verksamhetsbidraget. Beloppen som utbetalats som verksamhetsbidrag till organisationerna under 2021 varierar från 300 kr till 273 000 kr. Nästan 40 procent av alla bidrag är under 10 000 kr och av dessa är 2/3 mindre är 5 000 kr. 22 organisationer har fått bidragsbelopp på mer än 100 000 kr, varav fem är studieförbund.

Långsiktighet och förutsebart system

En fråga som ofta tagits upp av föreningarna är behovet av långsiktighet. ”Det är svårt att göra större investeringar om man inte vet att FK kan bevilja 30% av kostnaden”. Andra deltagare beskrivet problemet på liknande sätt:

Föreningen får betala allt själva först och får i efterhand besked om vi får bidrag från kommunen. Xxxxx måste ha gjorts föregående år och sedan får man ansöka året därefter. Hade underlättat att veta om bidrag beviljas innan köpet.

Kommunens investeringsstöd på 30% är ungefär det som vi betalar i moms [till staten] så i

praktiken får vi tillbaka momspengarna. Det är ett nollsummespel…

Ansökan om bidraget för barn och ungdomsverksamhet ska skickas in senast den 31/5 2022. Det baseras på antalet aktiviteter från föregående år 2021. Efter handläggning och beslut sker utbetalningen under hösten 2022. Det betyder att bidraget kommer långt i efterskott. Eftersom det är ett nytt budgetår vid beslutet vet föreningen inte om samma förutsättningar för bidrag gäller när det betalas ut året därefter. Vissa menar att problemet förstärks av att det tar tid från att det har beviljats tills pengarna utbetalas. Någon konstaterar också lätt uppgivet att ”de bidrag som finns är nog redan intecknade”.

En mindre förening med egen lokal behöver effektivisera uppvärmningen och byta ut sin pelletsbrännare ”som vi själva får betala” och konstaterar att ”Vi får bidrag från kommunen för uppvärmningskostnader varför det vore billigare för kommunen att bidra med en sådan investering”. En annan förening fick förra året en elräkning i januari på drygt 7000 kr. I januari 2022 var räkning för samma period 36 000 kr och vederbörande ställer frågan: ”Vad gör vi om det fortsätter så här?” Det har också blivit svårare att få sponsorer på grund av att ansvariga numera ofta bor på annan ort än i FK vilket inneburit minskad närhet och känsla för det lokala.

Utmaningar och problem

Det som beskrivits ovan är bara några exempel på utmaningar i föreningarna och som de ansvariga på sin fritid har att hantera. Flera vittnar om att det blivit svårare att dra in bidrag via medlemmarna, ”det är många försäljningar av julgranar, småkakor, sockar mm”. Men det

görs också i flera föreningar stora ansträngningar för att rekrytera nya medlemmar och stärka ekonomin. Gudhemsbygdens hembygdsförening har knackat dörr i samhället för att värva medlemmar, Borgunda bygdegård har välutrustade lokaler och har skriftligt kontaktat alla Skövdeföretag med en företagsfolder om konferensmöjligheter. Grolanda bygdeförening blev tillfrågade att delta i evenemanget Konstnatten och skulle i samband med det fixa fika. Någon kläckte idén att satsa på tårtbuffé. Första året gick det år fem tårtor. De senaste åren har passerat ungefär 1000 personer på fredag kväll-lördag och nu bakas det 130-140 tårtor, vilket generar ett viktigt ekonomiskt tillskott. Problemet som nu uppstått för föreningen är svårigheten att sätta in pengarna på banken, framför allt att bli av med alla mynten.

Det finns också exempel på hur kommunen motverkar inkomstmöjligheter för föreningarna genom att ordna aktiviteter och arrangemang som kan vara inkomstbringande för föreningarna eller motverkar engagemang och vilja att utveckla verksamhet. Anställda aktivitetssamordnare i kommunen arrangerade en bussresa till en plats där man råkade sammanstråla med ett antal PRO-resenärer från bland annat Falköping som kommit dit via en annan busstransport. De som åkte i kommunens regi behövde bara betala en mindre del jämfört med de övriga som åkt via PRO.

När en förening gör stora volontära insatser för att arrangera en cup under en helg får de hyra kommunens stora idrottshall men föreningen får inte använda köket och driva den delen i egen regi, vilket gör att de förlorar mycket stora belopp som skulle kunna gynna föreningen. Ett annat exempel där det istället brister i kommunens åtaganden gäller en förening som spolar en grusplan som kommunen äger, och ”den behöver lite underhåll. Problemet är ju att det tar år innan något händer”. Föreningen vill under vintertid satsa och göra en insats för barn och unga i samhället, men det är uppenbarligen en annan sektor än de som primärt har fokus på den gruppen i samhället som behöver agera. Sannolikt är en sådan insats – om än inte särskilt kostbar – inte budgeterad i deras verksamhet.

Folkets Park25 har haft tillgång till en grusplan som tillhör Dotorpsskolan men den är nu stängd. Unga personer har kört med sina Epatraktorer och grannar har därför klagat. Folkets Park erbjöd sig att betala en grind och har även skött snöskottning vilket därmed inte bekostat kommunen något. När kommunen tidigare byggde återvinningscentralen på Folkets parks område fick de istället löftet att disponera den grusplanen. Nu får Folkets Park istället söka tillstånd hos Polismyndigheten för varje tillfälle vilket kostar 7-800 kr/gång. ”Stuprörsproblematiken” är inte bara en intern kommunal fråga utan drabbar även föreningarna.

Anläggningar och samlingslokaler

Rent ekonomiskt kan storleken ifrågasättas på bidragen till alla typer av samlingslokaler som finns i närområdena till staden – om man enbart ser till antalet brukare. Om man bara har nyttjandegraden som en parameter blir det tveksamt med sådana satsningar. Samtidigt finns inte tillgång till alla de möjligheter som finns inom stadskärnan på landsbygden, och målet i kommunen är att vara en attraktiv kommun, inte enbart en attraktiv stad. Exempelvis klubbhus och hembygdsgårdar skapar lokal identitet och hemkänsla. ”Vad vore exempelvis Valtorp utan Valtorps IF. De ordnar ju fester, tipspromenader och andra aktiviteter som har stor betydelse i en bygd”.

Nästan hälften av invånarna i FK bor utanför staden, i mindre eller medelstora samhällen. Det ställer stora krav på kommunen om man ska kunna tillgodose behov och önskemål – samtidigt som tillgång till breda och varierande möjligheter behöver tillgodoses.

Det kan konstateras att det i kommunen finns en rik tillgång i kommunen när det gäller anläggningar. Det totala antalet fotbollsplaner är 64 st fördelade på följande sätt:

25 Folkets Park ägs inte av kommunen utan är en samlingslokal, andelsägd och har därmed inga medlemsavgifter.

11-plansspel: 28 st naturgräs och 5 grusplaner samt 2 konstgräs 9-plansspel: 1 naturgräs

7-plansspel: 10 naturgräs och 8 grusplaner

5-plansspel: 7 gräsplaner och 3 grusplaner

Dessa planer är fördelade på 12 olika orter samt Falköpings stad.26 20% av planerna finns i staden och 80% utanför stadskärnan.

Antalet sporthallar och gymnastiksalar är totalt 20 st, fördelade på följande sätt:

Sporthallar (20x40 m och 18x36 m): 2+6 = 8 st Sporthall större än 20x40 m: 1

Gymnastiksal större: 3

Gymnastiksal mindre: 8

I kommunen finns också badanläggningar: Odenbadet drivs av kommunen men samarbetar med Actic som har en anslutande träningsanläggning med gym och gruppträning. Badanläggningen erbjuder även vattengympa, relaxavdelning, simskola, vattenrutschbana, hopptorn och babysim. Utebad är Stenstorpsbadet och Flobybadet som är öppet under sommaren och har 50-metersbassäng. I Falköping finns vidare 3 utegym, 2 motionsspår och

8 cykelleder. Totalt finns ca 50 idrottsföreningar som representerar nästan 30 olika specialidrotter (Källa: Kartläggning av idrotts- och fritidsytor i Skaraborg 2021).

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns en bredd när det gäller anläggningar av olika slag för idrotts- och allmän fritidsverksamhet i kommunen. Förutom det som angetts ovan finns ett 20 tal bygde- och hembygdsgårdar. Ur ett kommunalt perspektiv ställer det stora krav på underhåll och skötsel. En fråga inför framtiden är vad föreningslivet har möjlighet att bidra med respektive vad kommunens ansvar och insatser kan innefatta. Centralt i sammanhanget måste vara det som kommunallagen anger, att möjliggöra tillgång och tillgänglighet för alla kommunens invånare.

Vi föreslår åtgärder både på nationell, regional och kommunal nivå: Ett infrastrukturstöd som möjliggör jämbördig medverkan från olika civilsamhällesaktörer oavsett ekonomiska resurser, till exempel att tillhandahålla möteslokaler tillgängliga för civilsamhällets aktörer i samverkan. Det offentliga underlättar de strukturella förutsättningarna, civilsamhället ansvarar för att organisera sig. (NYSTA-rapporten s. 37)

Sammanfattning

I regeringens skrivelse En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället (Skr. 2017/18:246) betonas vikten av flexibla samrådsstrukturer, förbättrad kunskap bland offentliga aktörer om civilsamhällets betydelse och särart samt långsiktig och förutsebar hantering av bidrag. Alla dessa tre aspekter lyfts fram av organisationernas företrädare i samtalen som genomförts.

Utredningar och forskning pekar på vikten av ett förtroendefullt samarbete mellan kommun och civilsamhälle för ett framgångsrikt kommunalt utvecklingsarbete. Även denna studie pekar i samma riktning. Föreningar efterlyser uppföljning, samråd och nätverksbyggande mellan föreningar där kommunen har en mer aktiv roll. Det är också tydligt att ”stuprörsproblematiken” i kommunen drabbar föreningslivet. Även om frågan om kommunens verksamhetsbidrag handläggs inom Kultur & Fritidsförvaltningen och dess nämnd är föreningars verksamhet i flera fall beroende av andra delar i kommunen. Här föreslås en funktion i kommunen som i forskningssammanhang har benämnts som gränsöverskridare (s. 20).

26 Som jämförelse kan nämnas att Skara respektive Tidaholm har ungefär hälften vardera (ca 30).

I föregående avsnitt har presenterats en modell som baseras på idén om samarbete på lika villkor mellan fem olika aktörer som kan bidra med skilda perspektiv i utvecklingsarbeten (s. 10). Den ligger helt i linje med det som i Falköpings kommun utgör mål 4, tillitstyrning. Det bygger bland annat på medskapande och respekt för de roller som kommunen respektive civilsamhället har: kommunens ansvar för att skattemedlen används för alla invånares välmående och välfärd och i ett samarbete med civilsamhället där deras oberoende och självständighet värnas. Kommunens bidrar med stöd till infrastruktur och civilsamhället utför aktiviteter och insatser som främjar både individ och samhälle. Kommunen har tydliga mål att värna om mänskliga rättigheter, demokrati och social hållbar utveckling. Detta är principer och villkor som varje aktör som vill samarbeta med kommunen har att förhålla sig till. Den värdegrunden värnar också organisationerna i studien om. Hur det kan ske i ljuset av föreningarnas oberoende och självständighet kommer avhandlas mer i del 4 i denna studie.

Kommunen har i sina politiska beslut tydligt fastslagit att barn och unga ska prioriteras, likaså att verka för att minska polarisering och utanförskap. Liknande direktiv i det senare fallet finns på nationell nivå för studieförbundens verksamhet. Här finns en potentiell grupp för rekrytering för föreningar och studieförbunden, samtidigt som föreningarna vittnar om stora utmaningar i det arbetet.

Den kritik som framkommit i utredningar och forskning om brister i kunskap inom den offentliga sektorn om förutsättningar och villkor för föreningslivet kommer också till utryck i fokusgrupperna – om än inte särskilt stark och omfattande. Det finns ifrågasättande – inte minst att föreningslivets historiska betydelse för demokratiutveckling ofta saknas bland yngre politiker och att man inte förstår verksamhetens betydelse för både enskilda individer och grupper i samhället.

Den tredje aspekten, långsiktighet och förutsägbarhet, framhålls av många som central. Dels finns det föreningar som inte söker medel på grund av administrativa skäl. Många föreningar har exempelvis problem med kassörskapet samt styrelsemedlemmar som ofta både får planera och utföra om och när aktiviteter ska genomföras. Dels finns vissa föreningar som behöver visst ekonomiskt bidrag för att göra investeringar men dessa betalas först i efterskott. Samma principer om utbetalningar i efterskott gäller exempelvis för verksamhetsbidrag för barn och unga. Andra delar av verksamhetsbidragen är för punktinsatser, projektbidrag, som ska användas under innevarande budgetår. Många föreningar efterlyser ett mer långsiktigt och förutsägbart stöd för verksamheten.

Cirka hälften av verksamhetsbidraget (46% år 2021) används för idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler. Det finns mer än hundra anläggningar utomhus och inomhus för idrotts- och fritidsändamål (fotbollsplaner, sport- och gymnastikhallar, badanläggningar, motionsspår mm). Alla dessa ska skötas och kräver kontinuerliga investeringar, vilket förklarar att den andelen i verksamhetsbidraget utgör en stor del. För föreningarna innebär hyran för att nyttja kommunens anläggningar en stor kostnad – samtidigt som man söker bidrag för detta. Flera föreningar reagerar emot denna rundgång i systemet. Vissa som äger sin anläggning (t ex en hembygdsgård) menar att de har större utgifter än de som behöver betala hyra. Samtidigt framkommer det i studien att det finns föreningar som inte behöver betala hyra för nyttjande av kommunens lokaler.

4. Stöd och bidragsmodell –

perspektiv och principer

Nu gällande riktlinjer för verksamhetsbidrag

I Riktlinjer för föreningsbidrag, fastställda av Kommunstyrelsen (Dnr KS 2019/150) anges att målsättningen är att föreningsbidragen ska ”bidra till att uppfylla Falköpings kommuns vision och övergripande mål”. Där anges också att föreningsbidragen ska ”definieras som en ensidig gåva utan krav på ekonomisk motprestation” (s. 4). Villkor för bidragen är att huvuddelen av verksamheten bedrivs i Falköpings kommun (FK), är öppen för alla, föreningen har minst fem fysiska medlemmar samt stadgar, styrelse och revisor och bankkonto (e.dy.) för utbetalning.

Kommunstyrelsen handlägger större investeringsbidrag och kommunstrategiska bidrag. Dessa typer av bidrag söks på våren året innan investeringar eller aktiviteter är planerade att genomföras. När det gäller kommunstrategiska bidrag anges bland annat att föreningen själv ska svara för en rimlig del av kostnaden.

Bidragsarterna för bidrag inom ramen för Kultur-&Fritidsnämndens verksamhetsområde (KFN) omfattar tretton olika typer:

Verksamhetsbidrag (baserat per aktivitet i åldern 0-25 år) Hyrd lokal

Ägd anläggning

Ägd anläggning – bygdegårdar Reparationer/inventarier Investeringar

Utbildning för föreningsledare (ges till barn- och ungdomsföreningar) Fast kulturbidrag

Lokal för musikgrupper Driftbidrag till studieförbund Startbidrag Evenemangsbidrag

Bidrag för medlemsverksamhet (medlemmar folkbokförda i FK)

Vid beviljanden av bidrag ska föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet prioriteras. Syftet är vidare att bland annat stödja föreningslivets mångfald, deras utveckling av aktiviteter, stödja aktivt arbete med jämställdhet och engagemang för integration och inkludering och stödja föreningar som tillhandahåller samlingslokaler/bygdegårdar. Bidrag beviljas inte fackliga organisationer, företagsbaserade korpidrottsföreningar, föräldra- och elevföreningar inom skolsektorn och inte heller privatpersoner och företag.

I del 3 har konstaterats att det är ca 250 bidragsansökningar/år som ska handläggas inom KF-förvaltningen, en stor andel är på relativt små belopp. Även om några av företrädarna för föreningarna har pekat på att ansökningsförfarandet har förbättrats mot hur det var förr så finns många synpunkter på önskvärda förbättringar.

Utgångspunkter i uppdraget

Intentionen i uppdraget är att utveckla en ny modell för Falköping kommuns stöd och bidrag till civilsamhället, och som kan möjliggöra och underlätta för många att ta del av och engagera sig i civilsamhällets aktiviteter. Frågeställningar i ansökan till kommunstyrelsen (KS) inför uppdraget gäller bland annat följande:

• Hur gagnas civilsamhällets infrastruktur att nå så många som möjligt genom kommunala resurser? Vilken struktur krävs för att stödformerna ska fungera?

• Hur ska civilsamhällets många olika förutsättningar och behov, utifrån inriktning på verksamhet, kunna stöttas och ge möjlighet för utveckling?

Mot bakgrund av det som framkommit i del 1-3 i denna rapport är en viktig utgångspunkt grundsynen på relationen kommun-civilsamhälle. Kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? I såväl nationella policy- och strategidokument som forskningsstudier pekas på civilsamhällets enormt viktiga roll. Utgångspunkten i denna rapport är att civilsamhällets aktörer är byggstenarna medan kommunen fogar samman, håller ihop och fyller eventuella mellanrum. Konkret betyder det att kommunen kompletterar det civila samhället. Civilsamhället ska utifrån dessa utgångspunkter betraktas som en jämlik part i och för samhällsutvecklingen, inte ha rollen som underleverantör av tjänster på beställning av kommunen.

Den nämnda utgångspunkten ligger dels i linje med kommunens betoning och mål om tillitsstyrning (se s. 7f), och den teoretiska modell som presenterat om samarbete på lika villkor bygger också på att aktörer tillför skilda perspektiv. Modellen kan även ses som ett instrument för att skapa långsiktighet i samspelet med aktörerna (se s. 10f).

Penta-helix

Medborgare

Civilsamhälle

Forskning

Näringsliv

Kommunen

Fig. Modell för visualisering om samordning och samarbete

I kommunens Flerårsplan för år 2021-23 anges att ”Grunden i kommunens arbetssätt ska vara att stödja och samarbeta med ideella krafter” (sid. 7). I regeringens skrivelse En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället (Skr. 2017/18:246) betonas bland annat vikten av långsiktig och förutsebar hantering av bidrag. Dessa aspekter lyfts fram även av organisationernas företrädare i samtalen som redovisats i del 3.

Långsiktighet och förutsägbarhet

Långsiktighet och förutsägbarhet, framhålls av många som en central aspekt. Samtalen med föreningarna visar att det finns vissa föreningar som behöver ekonomiskt bidrag för att göra investeringar men dessa betalas först i efterskott. Samma principer om utbetalningar i efterskott gäller exempelvis för verksamhetsbidrag för barn och unga. Den modellen bygger på den diskurs (tankemodell och praxis) som traditionellt gäller i offentlig sektor, det vill säga beställar- och utförarmodellen som sin tur är en del av styrningsfilosofin, New Public Management. Fokus på mål och resultat, intern prissättning och betalning för prestationer, effektivisering med nyckeltal och externa jämförelser präglar detta synsätt. Ett delvis annat synsätt präglar kulturbidrag för aktiviteter och evenemang. Här sker utbetalning i förväg efter

olika typer av överenskommelser. Även dessa medel är emellertid starkt reglerade genom den kravspecifikation på genomförande av aktiviteter som inryms i överenskommelsen. Ett generellt problem för båda typerna av bidrag är dess starka fokus på punktinsatser i form av projektbidrag vars medel ska användas under innevarande budgetår. Många föreningar efterlyser ett mer långsiktigt och förutsägbart stöd för verksamheten. Här föreslås avtal med föreningar som tecknas i samråd om vad organisationerna planerar och finner rimligt att kunna genomföra. Ett förslag är att också införa ett grundbidrag till de föreningar som vill ha ett sådant nära samarbete med kommunen. Härigenom kan besparing göras av merparten av bidrag under exempelvis 5000 kr (vilka i dagsläget utgör ca ¼ av alla utbetalda verksamhetsbidrag). Kommunen kan också vara behjälplig när det gäller ansökningar om externa bidrag.

Medskapande och samråd

Vid en nationell konferens om demokrati och civilsamhällets roll (2021) konstaterade en deltagare: ”När det gäller utförandet så förväntas vi att lösa många av samhällsutmaningar men vi är sällan med i den initiala planeringen”.27 Samtalen med föreningsrepresentanterna i samband med min rapport (se del 3) pekar i samma riktning. Flera deltagare efterlyser mer former av samråd och stöd i verksamheten. Citatet (s. 21) sammanfattar väl vad många gett uttryck för:

Kommunen skulle kunna hjälpa till med att skapa ett kontaktnät som kan bidra till att man får information och råd för att lösa något problem och få del av andras erfarenheter och kunskap. Har man inte personliga kontakter blir det väldigt svårt och tungrott.

En slutsats som kan dras är att kommunens traditionella resultat- och målstyrning bör sättas under luppen och granskas när det gäller kommunens roll och relation till civilsamhället. Om organisationerna ses som produktionsfaktorer av välfärd och samhällsservice är risken att motstånd och misstänksamhet skapas istället för ett tillitsbaserat samarbete. Engagerade ledare kan känna sig utnyttjade som gratis arbetskraft och det kan leda till minskade ideella insatser. Konkret är det mycket som talar för att kommunen på ett mer aktivt sätt behöver agera som både lyssnare och rådgivare, att genomföra samråd och organisera möjligheter för föreningar att träffas för utbyte av erfarenheter och samordna aktiviteter. Vissa sådana företeelser finns delvis (t.ex. Samsyn inom idrottsverksamheten) men detta kan utvecklas betydligt mer. Det finns till exempel ett 20-tal bygdegårds-/hembygdsföreningar i kommunen.28 Hur kan kommunen stötta och främja deras arbete? Vilka samordningsvinster kan göras och hur kan verksamheterna gemensamt torgföras? En mer rådgivande och samordnande insats behöver inte nödvändigtvis betyda en ökad arbetsbörda för kommunala tjänstemän under förutsättning att andra administrativa uppgifter kan minska i omfattning. En viktig signal från föreningslivet är här att kommunens insatser inte bara handlar om ekonomi utan viljan att tillsammans med kommunen och andra föreningar bidra till utveckling.

Kommunens bidrar med stöd till infrastruktur och civilsamhället utför aktiviteter och insatser som främjar både individ och samhälle. Ett förvekligande av en sådan inriktning som betonats ovan innebär en betydligt mer nära relation mellan tjänstemän i förvaltningen och civilsamhällets företrädare. Det generar emellertid en annan fråga: vem eller vilka fattar

27 xxxxx://xxxxx.xx/x-xx-xxxxxxxx/

28 Bygdegårdar är i de flesta fall fristående byggnader som uppförts enbart för att tjäna som allmän samlingslokal för dem som bor i bygden. Boverket kan ge finansiellt stöd för sådana lokaler. För investeringsbidrag om 50% krävs 30 % medfinansiering av kommunen.

Hembygdsgård kallas en äldre gård eller samling byggnader, som i de flesta fall övertagits och sköts av ortens hembygdsförening, ibland med offentligt stöd. Jordbruksverket kan ge projektbidrag för investeringar om utgifterna är mer än 50 000 kr.

beslut om beviljande av bidragen och dess storlek? Myndighetsutövning kontra en konsultativ roll och delaktighet i verksamhetsutveckling? Alternativa former finns för att hantera dessa utmaningar: Ett alternativ är att beslut fattas inom en annan nämnd.29 Ett annat alternativ är att en annan enhet inom samma nämnd har det uppdraget. Ett tredje alternativ är att tjänstemän har skilda uppdrag, det vill säga vissa har fokus på en mer konsultativ och rådgivande roll och någon annan i chefsposition lägger förslag till KFN eller alternativt har en delegerad, beslutande roll. Det tredje alternativet förespråkas i denna rapport. Argumenten som ska vägas för och emot handlar både om kravet på rättssäkerhet kontra vikten av kunskap om civilsamhällets villkor och roll i och för samhällsutvecklingen. Så länge ”stuprörsproblematiken” mer eller mindre präglar kommunal verksamhet finns risken att beslut fattas instrumentellt inom ramen för det förstnämnda alternativet, vilket är ett större hot än brist på rättssäkerhet. Min bedömning är att extra resurspersoner kommer krävas inom förvaltningen om kommunen ska förverkliga det medskapande samt prioriteringar och mål som fastslås i styrdokument.

Inkludering och rekrytering

Xxxxxxxxx m fl (2019) hävdar att: ”Många studier visar minskande medlemstal hos ideella organisationer och svårigheter hos många av dem att rekrytera nya medlemmar och få dem engagerade på regelbunden basis” (s. 15). I takt med nedgång i medlemsantal ökar också behovet av alternativa möjligheter att finansiera verksamheten. Men som framgått tidigare i rapporten finns stora potentiella möjligheter i grupper som idag i stor utsträckning står utanför civilsamhällets organisationer, samtidigt som det arbetet också inrymmer stora utmaningar (se s. 12f). Pandemin har skapat stora problem och flera föreningar ger utryck för oro om svårigheter att få tillbaka tidigare deltagare i verksamheten. Om intentionerna i kommunens policy- och styrdokument ska förverkligas om tillgång och tillgänglighet till kultur och fritid för alla boende i kommunen krävs kraftfulla insatser och prioriteringar. Sådana insatser kostar och handlar om vilja och mod att agera men minst lika mycket om hur sådana insatser ska göras. Poängen här att det finns goda förutsättningar i FK att förena två utmaningar: att förverkliga kommuns ambitioner om ett socialt hållbart samhälle och föreningslivets behov av rekrytering av nya deltagare och medlemmar. För båda parter är det i hög grad en fråga om att främja demokratin.

I Flerårsplan för år 2021-2023 talas om Det goda livet i Falköpings kommun (FK)30 och att ”Det Goda Livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva invånare” (s. 6), och i det sammanhanget refereras till Agenda 2030. Det anges att en av de fem komplexa utmaningarna (utifrån Agenda 2030) som kommunen har att hantera gäller integration. Det sägs vidare i flerårsplanen att ”Samhällsplaneringen ska utformas så att socialt utanförskap motverkas och naturliga mötesplatser skapas” (s. 8) och den inriktningen understryks vidare med följande:

Det förebyggande arbetet syftar till att möta utmaningen om ett polariserat samhälle. Kommunens verksamheter måste arbete förebyggande för att förhindra ökning av segregation, samhällsklyftor och socioekonomiska riskgrupper (s. 13; min kursivering).

Studieförbunden i kommunen erhåller statliga och kommunala bidrag för sina verksamheter. I Statsbidrag till studieförbund 2022 - Villkor, krav och fördelning anges att studieförbunden ska arbeta för att bland annat nå nya deltagare31 och ”nå deltagare som är korttidsutbildade,

00 Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxx (2017:725) får fullmäktige besluta att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd (6 kap 2 §).

30 Falköpings kommun benämns FK i detta avsnitt.

31 Med ny deltagare avses de som ej deltagit i studiecirkel under de tre föregående verksamhetsåren.

deltagare som är utrikes födda respektive deltagare med funktionsnedsättning”32. Syftet är att verksamheten bland annat ska ”bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang i samhällsutvecklingen” samt ” bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället” (Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen). Både i kommunala och organisationers direktiv på nationell nivå betonas vikten av integration och inkludering. Samtidigt finns det uttalanden av föreningsmedlemmar som kritiskt säger ”det här är ett invandrarprojekt, men jag är här för fotboll”. En sådan inställning kan kontrasteras mot vad som anges nationellt och i riktlinjer i kommunens policydokument. Det i sig är ett exempel på vikten av nära samverkan och samråd mellan aktörer i civilsamhället och kommunen.33

Kommunens komplexa utmaningar som refererats ovan gäller: Arbetsmarknad, Integration, Att ha mod, Förändra strukturer samt Arbeta medskapande internt och externt. Teoretiskt kan dessa utmaningar ses som fem olika aspekter men i den konkreta praktiken är de nära sammanvävda med varandra. Integration kan ses som ett övergripande begrepp som kräver mod att förändra strukturer men också medskapande från olika aktörer. För individen är tillgång till arbetsmarknaden en viktig förutsättning för integration. Begreppet integration uppfattas ofta i vardagligt tal som en fråga om etnicitet men kan inrymma alla grupper som lever i någon form av utanförskap, socio-ekonomiskt svaga grupper i kommunen, personer med funktionsnedsättning liksom äldre med mycket låg pension. I denna rapport används dock främst begreppet inkludering. Integration är mer knutet till ett ”vi-och-dom-tänkande” men används här när det refereras till skilda policy-och styrdokument.34

Rekrytering av deltagare och ledare är en komplex fråga som inte har någon enkel lösning. Det som är viktigt i denna rapport är att framhålla vikten av samråd och medskapande av insatser med föreningslivet. En viktig erfarenhet är att många deltagare och ledare rekryteras via relationer med andra som deltar i en förening. Föräldrar till barn rekryteras som assisterande ledare och successivt som ansvariga ledare. Barn och unga rekryterar kompisar eller skolkamrater etcetera. För att nå nya grupper finns ambassadörer i etniskt inriktade föreningar som kan i samarbete med kommunen kan nå nya utrikesfödda personer. I kommunens verksamheter finns också personer med nära kontakter med den gruppen, exempelvis inom Connect. I del 3 framkommer erfarenheter från föreningslivet som visar att ekonomiskt stöd för transporter, deltagaravgifter mm kan främja ökat deltagande bland både barn och unga, funktionshindrade och äldre. Mot bakgrund av det som i rapporten betonats om medskapande, tillit och föreningslivets självständighet bör inte kommunen detaljstyra kronor och ören i detta sammanhang. Däremot är ansvaret att tydliggöra och möjliggöra för aktörer i civilsamhällets som aktivt vill bidra till de värden och mänskliga rättigheter som kommunen vill uppnå. Flera föreningar ger uttryck för viljan att bidra i sådant utvecklingsarbete.

Ett känt nationellt fenomen är att många barn redan i 11-13-årsåldern slutar att delta i idrottsverksamhet, inte minst unga tjejer. I takt med ökad ålder blir kraven allt större på

32 Med korttidsutbildad avses deltagare med kortare utbildning än 3-årigt gymnasium och som är 20 år eller äldre under aktuellt år.

33 Se s. 11 om aktivitetsorientering och värdeorientering.

34 Kritiken mot begreppet integration gäller att identifiering av problemet riktas emot de andra, inte våra egna värderingar och förhållningssätt, vilket också leder till att åtgärder riktas mot de som är utanför gemenskapen. Den tanken baseras på syftet att de utomstående ska inkorporeras i majoritetssamhället istället för att se frågan som en ömsesidig process. Inkludering är en ideologisk fråga om hur vi skapar en samhällsgemenskap där tanke och tal inte baseras på ett vi-och-dom. Poängen är med andra ord att inkludera villkor och förutsättningar (t ex nyanländas livsvillkor och erfarenheter) och hur interaktion och kommunikation främjar lika villkor för alla parter. Utifrån ett sådant synsätt handlar det om att se människor i svårigheter snarare än med svårigheter. Hur problemet definieras och förstås är avgörande för vilka beslut och insatser som behövs.

prestationer och kraven på träningar och träningsmängd ökar, med risk för avhopp. Samtidigt finns många föreningar som kan fungera som alternativ och bidra ur ett folkhälsoperspektiv. Här bör kommunen agera för att bidra till ett aktivt samarbete mellan föreningarna och motverka upplevelsen av konkurrens mellan aktörerna i civilsamhället.

Anläggningar och samlingslokaler

”Föreningarnas vara eller icke-vara kommer i slutändan hamna i lokalfrågan” menar någon av deltagarna i samtalen med föreningarna (se s. 26f), och det finns skäl för ett sådant påstående. Som framgått utgör bidragen för anläggningar och samlingslokaler nästan hälften av det totala verksamhetsbidraget. Det finns mer än hundra anläggningar utomhus och inomhus för idrotts- och fritidsändamål (fotbollsplaner, sport- och gymnastikhallar, badanläggningar, motionsspår mm). Drift och skötsel av dessa är inte gratis. Flera föreningar är starkt beroende av sådant bidrag. Kommunen försöker i vissa fall få en eller flera föreningar att ta ansvar för driften, men inte alla har möjligheter att ideellt åta sig ett sådant uppdrag. Ofta faller det på styrelsemedlemmar som redan är hårt engagerade att hålla ihop och driva verksamheten. Eftersom kommunen inrymmer många mindre orter med krav på olika typer av anläggningar och samlingslokaler är behovet av stöd stort från många föreningar. Nästan hälften av invånarna i FK bor utanför staden, i mindre eller medelstora samhällen. Att kommunen har många anläggningar och samlingslokaler är rättvisefråga som rör relationen stad – land, men det är också en fråga om att skapa en attraktiv kommun, inte enbart en sådan stad enligt kommunens mål. Mot bakgrund av det som tidigare i rapporten har lyfts fram om kommunens ansvar om att stödja civilsamhällets infrastruktur kan det ses som rimligt att stora ekonomiska insatser har gjorts och görs angående anläggningar och samlingslokaler.

Många föreningar betalar hyra till kommunen när de nyttjar samlingslokaler/anläggningar, men det finns också föreningar som inte behöver göra det. Många föreningar i närorterna äger sina lokaler och anläggningar medan andra betalar hyra till kommunen. Hyran för föreningar i kommunen är i dagsläget 155 kr/timma för idrotts- och fritidsanläggningar. Den avgiften gäller hyra av större fotbollsplaner, friidrott på Odenplan, beachvolleybanor, sporthallar mm. För ungdomsverksamhet gäller ungefär halva beloppet. Vissa föreningar har problem att få tillgång till lämpliga lokaler medan nyttjandegraden är låg av vissa lokaler i kommunen. Till detta ska läggas att andra värnar om ”naturrummet”, dvs. motionsspår, anläggningar utomhus och rekreationsområden som är öppna för alla. Det finns också en viss orättvisa i förhållandet stad och landsbygd upplever vissa föreningsrepresentanter:

Vissa föreningar har tillgång till kommunala lokaler i tätorten medan andra får driva sina egna lokaler orterna utanför staden. De i staden får visserligen betala hyra men inte alls i förhållande till vad det kostar att driva en egen anläggning.

En organisatorisk-administrativ fråga är vilken förvaltning/nämnd som ska handlägga och besluta om bidrag för anläggningar. Större investeringar bör beslutas av de högsta ansvariga i kommunen såsom är fallet idag. Anläggningar är i hög grad en fråga för tekniska nämnden men delvis också Byggnadsnämnden. Tillgång och skötsel av anläggningar och samlingslokaler utgör i hög grad förutsättningar och villkor för hela föreningslivets utformning. Frågan skulle kunna handläggas gemensamt av KFN och de övriga nämnda för att motverka ”stuprörsproblematiken”. En uppgift för KFN är att någon inom förvaltningen bör fungera som så kallad gränsöverskridare.

Barn och unga

Som nämnts (s. 21) utgör barn och unga i ålder 0-25 år ca 30 % av invånarna i kommunen. Det är enbart 7% av verksamhetsbidraget som år 2021 specifikt riktats mot denna grupp, samtidigt som det i flera sammanhang poängteras i kommunen att barn och unga ska prioriteras. Det görs i form av barnomsorg och skola mm., men en stor del av deras vakna tid handlar om annan tid. Inte minst finns det en grupp barn och unga som uppenbarligen riskerar att hamna i utanförskap. Föreningslivet och initiativ från andra ungdomar, till exempel arrangemang via Unga kommunutvecklare eller KulturCrew, kan bidra i ett sådant förebyggande arbete. Stora insatser görs via den Öppna ungdomsverksamheten men här behövs mer resurser i ett nära samarbete med föreningslivet. Exempelvis ett bidrag under ett år på 50 000 kr till tio föreningar för samordnade insatser, riktade främst till att fånga upp unga i riskzonen, motsvarar ca en (1) heltidstjänst i kommunen. Inkluderat med ideella insatser kan stora mervärden skapas i samarbete med föreningslivet och andra ungdomar.

Unga tar ordet-potten är central i det är här sammanhanget och förslås utvidgas till även ungdomsgruppen KulturCrew. Det tas många intressanta initiativ inom ramen för dessa verksamheter bland unga som engagerar sig för andra unga. Det är viktigt att stödja denna fria organisering av verksamheter bland unga men samtidigt kan dessa verksamheter ses som en plattform och språngbräda till vidare utveckling och vilja att delta i föreningsliv på sikt.

Man måste höra vad ungdomarna vill och låta dem vara med i processen från början. Sedan behöver man utforma uppdraget tillsammans med dem. Det är viktigt att de får reell makt och känner att de kan vara med och påverka. (se s. 22)

I nuläget sker denna verksamhet i stor utsträckning inom ramen för den kommunala verksamheten och utifrån de ungas intressen och villkor i samarbete med ungdomsstrategen. Så bör det fortsättningsvis förbli. Unga ska ges möjlighet att spontant och fritt utöva sina intressen tillsammans med andra unga. Samtidigt kan kontakter med föreningslivet berika både dem själva och föreningslivet, inte minst långsiktigt.

Några föreningar har inte specifikt inriktad barn- och ungdomsverksamhet men har barn i sin verksamhet. I exempelvis Falköpings Brukshundklubb finns barn som deltar i verksamheten, vilket kan ses som en slags integration där barn kan delta i verksamhet som förväntas främst riktas till vuxna. Det finns andra föreningar som uppenbarligen försökt ordna aktiviteter för barn och därmed kunnat erhålla förväntade verksamhetsbidrag. Det innebär att det finns en slags gråzon om den typen av kriterier.

Innovativa stöd

Som framgått i rapporten är kommunens verksamhetsbidrag knutna till etablerade organisationer inom civilsamhället. Under senare år har allt fler spontana och kreativa initiativ tagits av individer och grupper som ligger i linje med kommunernas intresse av god folkhälsa och välfärd. I Falköpings kommun är det som anförts om ungas engagemang och arrangemang exempel på stöd i annan form än det som ges till etablerade föreningar (se s. 20ff samt ovan under rubriken Barn och unga).

Det har antytts i rapporten att sådant stöd borde ges i en eller annan form. Men är det förenligt med kommunens policy och principer? Utifrån ett traditionellt styrsystem med betoning på kontroll och kostnadseffektivitet (kortsiktig sådan) kan det tyckas vara tveksamt. Men om ansvariga politiker bejakar innovativa idéer och kreativitet och dessutom tillämpar den styrfilosofi som man faktiskt bestämt, tillitstyrning, finns det egentligen inga hinder – så länge man följer lagar och förordningar. En sådan satsning förutsätter ett nära samråd och medskapande med de som erhåller medel. Kommunen kan aldrig frånsäga sitt ansvar för de

medel som tilldelas för olika insatser, men polititiken kan bidra till att stötta innovationer och nya initiativ som gynnar medborgarna.

Referenser

Falköpings kommun (2019). Riktlinjer för föreningsbidrag (fastställda av Kommunstyrelsen, Dnr KS 2019/150).

Falköpings kommun (2020a). Flerårsplan för 2021-2023. Med kraft att ställs om. Tillgänglig via:

Flerårsplan 2021-2023 (xxxxxxxxx.xx)

Xxxxxxxxx, X., Xxxxxxxx, M., Xxxxxxxxx, S. & Xxxxxxxxx; M. (2019). Mellan röst och service. Ideella organisationer i lokala välfärdssamhället. Lund: Studentlitteratur.

Kommunallagen (2017:725)

Regeringen (2017). En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället (Skr. 2017/18:246)

Riksdagen (2020). Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Tillgänglig via: Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen Svensk författningssamling 2015:2015:218 t.o.m. SFS 2020:737 - Riksdagen

.

Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2022-06-07

Sida

1 (2)

§ 30 Dnr 2022/00018

Granskningsplan för dataskyddsombudet första halvåret 2022 med begäran om redovisning gällande behandling av personuppgifter vid överföring till tredje land

Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut

1 Kultur- och fritidsnämnden godkänner granskningen av behandling av personuppgifter vid överföring till tredje land och skickar den till dataskyddsombudet.

Sammanfattning

Enligt artikel 39 dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679) är en av dataskyddsombudets uppgifter att övervaka efterlevnaden av dataskyddsförordningen.

Dataskyddsombudet begär in underlag från de personuppgiftsansvariga i Falköpings kommun som utvisar om de har genomfört en inventering av om det förekommer överföringar av personuppgifter till tredje land i dess verk- samhet och ett sammanfattande resultat av denna.

Kultur- och fritidsförvaltningens kontaktpersoner för GDPR-frågor har gjort en inventering om överföring av personuppgifter sker till tredje land eller internationell organisation.

Bakgrund

Enligt artikel 39 dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679) är en av dataskyddsombudets uppgifter att övervaka efterlevnaden av dataskyddsförordningen.

Genom dataskyddsförordningen har alla EU:s medlemsstater ett likvärdigt skydd för personuppgifter och personlig integritet. Detta gäller även EES- länderna. Personuppgifter kan därför föras över fritt inom detta område utan begränsningar. Utanför EU/EES, tredje land, finns däremot inga generella regler som ger motsvarande garantier. Dataskyddsförordningen innehåller därför regler om under vilka förutsättningar det är tillåtet att föra över personuppgifter till länder utanför EU/EES.

Dataskyddsombudet begär nu in underlag från de personuppgiftsansvariga i Falköpings kommun som utvisar om de har genomfört en inventering av om det förekommer överföringar av personuppgifter till tredje land i dess verk- samhet och ett sammanfattande resultat av denna. Av underlaget ska det framgå om de personuppgiftsansvariga har undersökt om eventuell över- föring av personuppgifter till tredje land sker i enlighet med dataskydds- förordningens regler.

Förvaltningens bedömning

Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2022-06-07

Sida

2 (2)

Förvaltningen föreslår att kultur- och fritidsnämnden godkänner gransk- ningen av behandling av personuppgifter vid överföring till tredje land och skickar den till dataskyddsombudet.

Finansiering

Ingen finansiering är aktuell.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande från kultur- och fritidsförvaltningen, 2022-05-23

Redovisning utifrån granskningsplan med begäran om redovisning gällande behandling av personuppgifter vid överföring till tredje land, första halvåret 2022.

Paragrafen skickas till

Kultur- och fritidsnämnden

Justerarnas signaturer
Digital signering Protokollsutdraget bestyrks

	TJÄNSTEUTLÅTANDE	1 (2)
	2022-05-23 KFN 2022/00018
	Kultur- och fritidsnämnden

Granskningsplan för dataskyddsombudet första halvåret 2022 med begäran om redovisning gällande behandling av personuppgifter vid överföring till tredje land

Förslag till beslut

Kultur- och fritidsnämnden godkänner granskningen av behandling av personuppgifter vid överföring till tredje land och skickar den till dataskyddsombudet.

Sammanfattning

Enligt artikel 39 dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679) är en av dataskyddsombudets uppgifter att övervaka efterlevnaden av dataskyddsförordningen.

Dataskyddsombudet begär in underlag från de personuppgiftsansvariga i Falköpings kommun som utvisar om de har genomfört en inventering av om det förekommer överföringar av personuppgifter till tredje land i dess verk- samhet och ett sammanfattande resultat av denna.

Kultur- och fritidsförvaltningens kontaktpersoner för GDPR-frågor har gjort en inventering om överföring av personuppgifter sker till tredje land eller internationell organisation.

Bakgrund

Enligt artikel 39 dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679) är en av dataskyddsombudets uppgifter att övervaka efterlevnaden av dataskyddsförordningen.

Genom dataskyddsförordningen har alla EU:s medlemsstater ett likvärdigt skydd för personuppgifter och personlig integritet. Detta gäller även EES- länderna. Personuppgifter kan därför föras över fritt inom detta område utan begränsningar. Utanför EU/EES, tredje land, finns däremot inga generella regler som ger motsvarande garantier. Dataskyddsförordningen innehåller

Avdelning Strategi

Xxxxx Xxxxxxxxxx Kulturstrateg xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx Falköpings kommun Xxxxx Xxxxxxxxxxxxx 0 00000 Xxxxxxxxx Telefon 0000-00 00 00

xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxx.xx Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 2120001744

2(2)

därför regler om under vilka förutsättningar det är tillåtet att föra över personuppgifter till länder utanför EU/EES.

Dataskyddsombudet begär nu in underlag från de personuppgiftsansvariga i Falköpings kommun som utvisar om de har genomfört en inventering av om det förekommer överföringar av personuppgifter till tredje land i dess verk- samhet och ett sammanfattande resultat av denna. Av underlaget ska det framgå om de personuppgiftsansvariga har undersökt om eventuell över- föring av personuppgifter till tredje land sker i enlighet med dataskydds- förordningens regler.

Förvaltningens bedömning

Förvaltningen föreslår att kultur- och fritidsnämnden godkänner gransk- ningen av behandling av personuppgifter vid överföring till tredje land och skickar den till dataskyddsombudet.

Finansiering

Ingen finansiering är aktuell.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande från kultur- och fritidsförvaltningen, 2022-05-23

Redovisning utifrån granskningsplan med begäran om redovisning gällande behandling av personuppgifter vid överföring till tredje land, första halvåret 2022.

Beslutet ska skickas till

Xxxxxx Xxxxxxxx, kultur- och fritidsförvaltningens kontaktperson för GDPR- frågor.

Xxxxx Xxxxxxxxxx, kultur- och fritidsförvaltningens kontaktperson för GDPR-frågor.

Xxxxx Xxxxxxxxxx Kulturstrateg

2022-02-24 1 (2)

Personuppgiftsansvariga i Falköpings kommun

Granskningsplan för dataskyddsombudet första halvåret 2022 med begäran om redovisning gällande behandling av personuppgifter vid överföring till tredje land

Enligt artikel 39 dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679) är en av dataskyddsombudets uppgifter att övervaka efterlevnaden av dataskyddsförordningen.

Nedanstående område kommer att vara prioriterat granskningsområde för dataskyddsombudet under första halvåret 2022. Även områden som faller utanför denna granskningsplan kan komma att granskas av dataskyddsombudet om det finns skäl till det.

Överföring till tredje land

Genom dataskyddsförordningen har alla EU:s medlemsstater ett likvärdigt skydd för personuppgifter och personlig integritet. Detta gäller även EES- länderna. Personuppgifter kan därför föras över fritt inom detta område utan begränsningar. Utanför EU/EES finns däremot inga generella regler som ger motsvarande garantier. Dataskyddsförordningen innehåller därför regler om under vilka förutsättningar det är tillåtet att föra över personuppgifter till länder utanför EU/EES.

Exempel på tredjelandsöverföringar är att skicka dokument som innehåller personuppgifter per e-post till någon i ett land utanför EU/EES, att anlita ett personuppgiftbiträde i ett land utanför EU/EES eller att någon utanför EU/EES ges tillgång, exempelvis läsbehörighet, till personuppgifter som finns lagrade inom EU/EES.

Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen

Xxxxxx Xxxxxxxx Dataskyddsombud 0000-00 00 00 xxxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx

Falköpings kommun 000 00 Xxxxxxxxx Xxxxx: Stadshuset S:t Xxxxxxxxxxxxx 0 Telefon 0000-00 00 00 Telefax 0515-885101

xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxx.xx Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744

2 (2)

Tidigare uppmaning från dataskyddsombudet

År 2020 ogiltigförklarade EU-domstolen Privacy Shield-avtalet mellan EU och USA (dom i mål C-311/18 Data Protection Commissioner/Xxxxxxxxxxx Xxxxxxx och Facebook Ireland), vilket innebär att det inte längre är tillåtet för personuppgiftsansvariga i EU att med Privacy Shield som grund överföra personuppgifter till mottagare i USA. Efter att domen meddelats skickade dataskyddsombudet en skrivelse, ”Ny dom kräver översyn av

tredjelandsöverföringar av personuppgifter” daterad 2020-09-08 till samtliga personuppgiftsansvariga i Falköpings kommun. I skrivelsen uppmanades de personuppgiftsansvariga att så snart som möjligt göra en inventering av om det sker överföring av personuppgifter till tredje land inom dess verksamhet och vid behov vidta åtgärder omgående.

Granskning

Dataskyddsombudet begär nu in underlag från de personuppgiftsansvariga i Falköpings kommun som utvisar om de har genomfört en inventering av om det förekommer överföringar av personuppgifter till tredje land i dess verksamhet och ett sammanfattande resultat av denna. Av underlaget ska det framgå om de personuppgiftsansvariga har undersökt om eventuell överföring av personuppgifter till tredje land sker i enlighet med dataskyddsförordningens regler. Det vill säga om överföringen exempelvis sker till ett land som enligt EU-kommissionen har så kallad adekvat skyddsnivå eller om överföringen sker med stöd av standardavtalsklausuler (så kallade Standard Contractual Clauses, SCC). I de fall överföringen sker med stöd av standardavtalsklausuler ska det av underlaget framgå om det har vidtagits eller planeras att vidtas kompletterande skyddsåtgärder på så sätt som föreskrivs i Schrems II-domen och i Europeiska dataskyddsstyrelsens rekommendationer (Rekommendationer 1/2020 om ytterligare åtgärder för att tillförsäkra att EU:s nivå av skydd för personuppgifter upprätthålls).

Syftet med granskningen är att utvärdera om de personuppgiftsansvariga i Falköpings kommun förefaller följa dataskyddsförordningens regler vad gäller hanteringen av personuppgifter i samband med överföring till tredje land.

Svar på ovan nämnda frågeställningar ska vara dataskyddsombudet tillhanda per e-post till xxxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx senast den 30 maj 2022.

Rapport

Resultatet av granskningen kommer att redovisas av dataskyddsombudet i en rapport. Rapporten kommer att kommuniceras till respektive personuppgiftsansvarig och i förekommande fall förvaltningschef/VD.

Inventering utifrån granskningsplan från dataskyddsombudet med begäran om redovisning gällande behandling av personuppgifter vid överföring till tredje land, första halvåret 2022.

KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Granskning

Dataskyddsombudet begär in underlag från de personuppgiftsansvariga i Falköpings kommun som utvisar om de har genomfört en inventering av om det förekommer överföringar av personuppgifter till tredje land i dess verksamhet och ett sammanfattande resultat av denna.

Redovisning

Av underlaget ska det framgå om de personuppgiftsansvariga har undersökt om eventuell överföring av personuppgifter till tredje land sker i enlighet med dataskyddsförordningens regler. Det vill säga om överföringen exempelvis sker till ett land som enligt EU-kommissionen har så kallad adekvat skyddsnivå eller om överföringen sker med stöd av standardavtalsklausuler (så kallade Standard Contractual Clauses, SCC). I de fall överföringen sker med stöd av standardavtalsklausuler ska det av underlaget framgå om det har vidtagits eller planeras att vidtas kompletterande skyddsåtgärder på så sätt som föreskrivs i Schrems II- domen och i Europeiska dataskyddsstyrelsens rekommendationer.

Syfte

Granskningens syfte är att utvärdera om de personuppgiftsansvariga i Falköpings kommun förefaller följa dataskyddsförordningens regler vad gäller hanteringen av personuppgifter i samband med överföring till tredje land.

Inventering

Genomgång av registerposterna i Draftit med särskild fokus på uppgifterna i avsnitt ”Dokumentation om överföring av personuppgifter sker till tredje land eller internationell organisation” samt PUB-avtal har genomförts tillsammans med avdelningarnas kontaktpersoner för gdpr-frågor.

Resultat:

Pub-avtal: 0.

Xxxxx användningar sociala medier med säte i USA: Facebook /Instagram: 14

Snapchat: 1

Youtube/Google analytics: 2.

Inventeringen har genomförts av:

Kultur- och fritidsförvaltningen

Xxxxxx Xxxxxxxx xxxxxx.x.xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx Xxxxx Xxxxxxxxxx xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx

1

Anmälda delegationsbeslut

Kultur- och fritidsnämnden, 2022-06-21

Dokumentid	Diarienr	Datum	Beskrivning	Handläggare
16976	202200016	2022-06-09	Anställning av personal inom kultur- och fritidsförvaltningen maj 2022	Xxxx Xxxxxxxxx
16985	202200048	2022-06-10	Samverkansavtal med föreningen Folk & Fä om folk- och världsmusik	Xxxxx Xxxxxxxxxx
16986	202200049	2022-06-13	Avtal - Samverkansavtal med Bildkällan 2022	Xxxxx Xxxxxxxxxx

FÖRTECKNING ÖVER ANMÄLNINGSÄRENDEN

Kultur- och fritidsnämnden 21 juni 2022

I förteckningen över anmälningsärenden listas inkomna handlingar och händelser som kan vara av intresse för kultur- och fritidsnämnden.

Nr	Ärende
1	Mötesanteckningar från sammanträde med Rådet för funktionshinder- frågor 23 maj 2022
2	Miljötillsyn på Odenbadet genomförd den 30 maj 2022 av Miljö- samverkan Xxxxx Xxxxxxxxx
3	Kulturrådets beslut den 7 juni 2022 om bidrag till inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek 2022 – 125 000 kronor
4	Kommunstyrelsens beslut från den 18 maj 2022, § 77, om riktlinjer för vandringsleder inom Falköpings kommun (riktlinjen finns tillgänglig på kommunens hemsida)
5	Kommunstyrelsens beslut från den 18 maj 2022, § 81, om uppföljning av beviljade ansökningar om strategiska utvecklingsmedel under år 2021

Rådet för funktionshinderfrågor	Sida 1 (2)
	Datum 2022-05-23

Ledamöter

Xxx Xxxxxxx (M) Ordförande Xxxxxxx Xx (S)

Xxxx-Xxxx Xxxxxxxx (S) Xxx Xxxxxxx (L) Xxxxxx Xxxxxxxx (S) Xxxxx Xxxxxxxxx (S)

Xxxxx Xxxxxxxx, Hörselskadades Riksförbund, HRF Xxxxxxxxx Xxxxxxx, Hörselskadades Riksförbund, HRF Xxxxx Xxxxxxxxxx, Synskadades Riksförbund, SRF Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Falköpings Reumatikerförening Xxxx Xxxxxxxxx, Hjärt- och lungsjukas förening, RHL

Xxxxxx Xxxxxxxxx, Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, DHR

Tjänstepersoner

Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxx, nämndsekreterare

Mötesanteckningar Rådet för funktionshinderfrågor

Måndagen den 23 maj kl 18:00- 18:45

Ärende

1. Genomgång av förra mötets anteckningar

2. Skrivelse

Förra mötet ställdes det en fråga angående dörröppning på Vindängen skola. Svar från fastighetsavdelningen:

Dörröppningen fungerar på följande sätt:

Slå in din kod, grönt sken lyser vilket innebär att dörren är upplåst i cirka 10 sekunder. För att öppna dörren med automatisk behöver knappen hållas in i cirka 3 sekunder

Sekreteraren läser upp svar från socialförvaltningen på inkommen skrivelse från RBU.

3. Övriga frågor

Xxxxxx Xxxxxxxx (S) informerar från kommunstyrelsen om att från och med sommar 2022 kommer Västtrafik börja köra buss ut till Ållebergs center.

Xxxxxxxx Xxxxxxxx (S) undrar hur det går med busstrafiken till Tåstorps demenscentrum, kommer Västtrafik börja köra dit också? Xxxx-Xxxxx tar med frågan till Xxx Xxx.

Xxxx Xxxxxxxx berättar att det är svårt att få komma in och byta om i omklädnings- rummen, Xxxxxx Xxxxxxxx (S) tar med sig det till kultur och fritidsnämnden.

Nytt sammanträdesdatum för höstterminen 19 september kl. 18.00

Xxxxx Xxxxxxx, samhällsbyggnadsförvaltningen, kommer nästa möte och informerar om tillgänglighetsdatabasen.

Nästa möte måndagen den 19 september kl. 18.00. Xxx Xxxxxxx

Ordförande

	MEDDELANDE	1
	Datum 2022-05-30	Ärendenummer 2022-2041

Handläggare

Xxxx Xxxxxxxxx 0000-00 00 00

xxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xx

Falköpings kommun, Kultur- och fritidsnämnden

52181 Falköping

Miljötillsyn hos Odenbadet

Miljösamverkan östra Skaraborg kontrollerade er verksamhet Odenbadet på adressen Xxxxxxxxx 00 x Xxxxxxxxx xxx 00 maj 2022. Från er deltog Xxxxxx Xxxxxxxx, chef Odenbadet och Xxxxx Xxxxxxxxx, vaktmästare. Från Miljösamverkan deltog miljöinspektör Xxxx Xxxxxxxxx. Det var en ordinarie kontroll och den gjordes i form av en föranmäld kontroll.

Resultat av kontrollen: Utan avvikelse

Miljösamverkan kunde inte konstatera några avvikelser från lagstiftningen vid denna kontroll. Observera att resultatet bara gäller det som vi kontrollerade den här gången. Vi har inte bedömt hela verksamheten. Vi har inte bedömt om era skriftliga rutiner är fullständiga.

Kontrollerat utan avvikelse

• Underhåll

• Vattenkvalitet och provtagning

• Driftjournaler och avvikelser

• Reningsanläggningen

• Luft

• Städning och rengöring

• Hygien

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress

Miljösamverkan östra Skaraborg 541 83 Skövde

Hertig Xxxxxx torg 2 541 30 Skövde

0000-00 00 00 xxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xx

Webbplats

xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx

2 (2)

Avgift för tillsynen

Handläggningen av detta ärende ingår i den årliga avgift som ni redan har betalat.

Ni betalar för tillsyn och för- och efterarbete samt eventuell resa och provtagning enligt den taxa som gäller i den aktuella kommunen.

Information om avgifter för miljötillsyn hittar du på Miljösamverkans webbplats, xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx, följ genvägen Taxor och avgifter.

Information om tillsyn och regler

Syftet med tillsyn enligt miljöbalken är att säkerställa att miljöbalken med tillhörande föreskrifter följs.

Enligt miljöbalken ska ni som verksamhetsutövare ha den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.

Har ni frågor eller synpunkter?

Ni är alltid välkomna att höra av er till oss om ni har frågor eller synpunkter. Våra kontaktuppgifter finns längst ner på första sidan.

MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG

Xxxx Xxxxxxxxx Miljöinspektör

Beslut

Box 27215, 102 53 Stockholm

Besök: Xxxxxxxxx 0–0, 08 519 264 00 xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxx.xx xxxxxxxxxxx.xx

2022-06-07

KUR 2022/4565

s.1(3)

Ärende

Fördelning av statsbidrag för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek 2022.

Beslut

- Statens kulturråd beviljar bidrag och bidragsbelopp enligt bilaga 1.

Signerande föredragande: Xxxx Xxxxxxxx, 2022-06-07 Xxxx Xxxxxx, 2022-06- 07

- Kulturrådets villkor för mottagande av bidraget framgår av bilaga 2.

- Övriga ansökningar om bidrag avslås, se bilaga 1.

Totalt beviljat belopp vid denna fördelning är 35 200 000 kronor.

Ärendets handläggning och beredning

Ansökningar

Till detta fördelningstillfälle har det kommit in ansökningar från 266 kommuner. De sökande kommunerna har i sina ansökningar beskrivit följande:

• Folkbibliotekens och skolbibliotekens medieanslag för innevarande och föregående år.

Detta dokument med xxxx.xx: 450 har signerats digitalt av 3 personer.

• Kommunens läsfrämjande arbete inom följande områden: mödra- och barnhälsovård, skola- och förskola, och fritid.

Alla ansökningar har lagts samman till detta ärende (KUR 2022/4565) eftersom ansökningarna bedöms i ett sammanhang.

Ansökningarna visar på en hög och jämn kvalitet i kommunernas läsfrämjande arbete. När det gäller folkbibliotekens läsfrämjande för de yngsta finns över lag en utvecklad samverkan över professionsgränser, framför allt när det gäller barnhälsovård, förskola och familjecentraler. Många kommuner beskriver återstart och viss omställning efter pandemin, framför allt vad gäller folkbibliotekens verksamhet, där barn och unga möts bland annat genom uppsökande verksamhet och digitala kanaler.

Beslutet och beredningen

Detta beslut har fattats av enhetschef Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx efter föredragning av handläggarna Xxxx Xxxxxxxx och Xxxx Xxxxxx. I beredningen av ärendet har även handläggare Xxx Xxxxxxxxxxx deltagit. I den slutliga handläggningen har även enhetschef Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx och stf enhetschef Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx deltagit.

Beslut

2022-06-07

KUR 2022/4565

s.2(3)

Skäl för beslutet

Aktuella bestämmelser m.m.

Kulturrådet beslutar om bidrag för inköp av medier till Sveriges kommuner med stöd av förordning (2018:66) om statsbidrag till folkbibliotek.

I förordningen anges följande:

2 § Ändamålet med statsbidraget är att bidra till att tillgången till litteratur på folk- och skolbiblioteken förbättras i syfte att främja intresset för läsning och litteratur.

4 § Bidrag enligt denna förordning får endast beviljas till en kommun som har upprättat en biblioteksplan enligt 17 § bibliotekslagen (2013:801).

6–7 §§ En kommun får beviljas statsbidrag för folk- och skolbibliotekens inköp av litteratur. Statsbidraget ska användas för inköp av främst barn- och ungdomslitteratur, men också för inköp av vuxenlitteratur som främjar barns och ungdomars intresse för läsning.

En förutsättning för inköpsbidrag är att kommunen för det år bidraget betalas ut avsatt egna medel till inköp av medier till folk- och skolbibliotek för ett belopp som uppgår till minst summan av föregående års medieanslag och att den del av anslaget som avser medier för barn och ungdomar inte har minskats.

Med medier avses i denna förordning böcker, tidningar, tidskrifter, AV-medier, databaser, licenser och liknande produkter som ett bibliotek införskaffar i syfte att tillhandahålla sina besökare. Med medieanslag avses anslag för inköp av medier.

Statens kulturråd har till uppgift att, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag. Detta framgår av förordningen (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd.

Kulturrådets bedömning

De sökande har i sina ansökningar beskrivit sin läsfrämjande verksamhet och redovisat medieanslag för föregående- och innevarande år.

Kulturrådet bedömer att medlen bör fördelas enligt bilaga 1. Bedömningen grundar sig på hur väl sökanden uppfyller krav i förordningen samt hur väl sökanden bedöms integrera perspektiven i sin verksamhet. Kulturrådet har därutöver, med hänsyn tagen till tillgängliga medel och antalet ansökningar, fördelat medel i enlighet med befolkningsunderlaget (0–18 år) i kommunerna. Kulturrådet har i årets fördelning satt ett lägsta belopp på 50 000 kr, och i övrigt fördelat stöd utifrån en beräkning om minst 15 kronor per barn i åldern 0–18 år i respektive kommun (enligt statistik från SCB).

Inköpsstödet kan användas från det att medlen betalats ut till och med vårterminen 2023.

Beslut

2022-06-07

KUR 2022/4565

s.3(3)

På Kulturrådets vägnar

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx Enhetschef

Xxxx Xxxxxx och Xxxx Xxxxxxxx Föredragande

Fördelning av statsbidrag för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek 2022 2022-06-07 Bilaga 1 KUR 2022/4565

Beslut om bidrag

Dnr KUR nr	Sökande kommun	Organisationsnr	Län	Beslut	Beviljat belopp
KUR 2022/5327	Ale	212000-1439	Västra Götaland	Beviljas	130 000
KUR 2022/5122	Alingsås	212000-1553	Västra Götaland	Beviljas	150 000
KUR 2022/4723	Alvesta	212000-0639	Kronoberg	Beviljas	80 000
KUR 2022/5380	Aneby	212000-0498	Jönköping	Beviljas	50 000
KUR 2022/5419	Arboga	212000-2122	Västmanland	Beviljas	50 000
KUR 2022/5275	Arjeplog	212000-2668	Norrbotten	Beviljas	50 000
KUR 2022/5072	Arvidsjaur	212000-2650	Norbotten	Beviljas	50 000
KUR 2022/5428	Arvika	212000-1892	Värmland	Beviljas	85 000
KUR 2022/5272	Askersund	212000-1983	Örebro	Beviljas	50 000
KUR 2022/5397	Avesta	212000-2262	Dalarna	Beviljas	80 000
KUR 2022/5352	Bengtsfors	212000-1470	Västra Götaland	Beviljas	50 000
KUR 2022/4732	Berg	212000-2502	Jämtland	Beviljas	50 000
KUR 2022/5324	Bjurholm	212000-2833	Västerbotten	Beviljas	50 000
KUR 2022/5298	Bjuv	212000-1041	Skåne	Beviljas	65 000
KUR 2022/5104	Boden	212000-2767	Norrbotten	Beviljas	80 000
KUR 2022/5378	Bollebygd	212000-2973	Västra Götalnd	Beviljas	50 000
KUR 2022/5273	Borgholm	212000-0795	Kalmar	Beviljas	50 000
KUR 2022/4702	Borlänge	212000-2239	Dalarna	Beviljas	180 000
KUR 2022/5063	Borås	212000-1561	Västra Götaland	Beviljas	380 000

Dnr KUR nr	Sökande kommun	Organisationsnr	Län	Beslut	Beviljat belopp
KUR 2022/5297	Botkyrka	212000-2882	Stockholms län	Beviljas	360 000
KUR 2022/4731	Boxholm	212000-0407	Östergötlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5281	Bromölla	212000-0894	Skåne	Beviljas	50 000
KUR 2022/5234	Bräcke	212000-2460	Jämtland	Beviljas	50 000
KUR 2022/5346	Burlöv	212000-1025	Skåne	Beviljas	80 000
KUR 2022/5075	Båstad	212000-0944	Skåne	Beviljas	50 000
KUR 2022/4896	Dals-Ed	212000-1413	Västra Götaland	Beviljas	50 000
KUR 2022/4646	Degerfors	212000-1934	Örebro län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5106	Dorotea	212000-2809	Västerbotten	Beviljas	50 000
KUR 2022/3676	Eda	212000-1769	Värmlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4741	Ekerö	212000-0050	Stockholms län	Beviljas	120 000
KUR2022/5268	Eksjö	212000-0589	Jönköpings län	Beviljas	65 000
KUR 2022/5268	Emmaboda	212000-0738	Kalmar län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5429	Enköping	212000-0282	Uppsala län	Beviljas	170 000
KUR 2022/5471	Eskilstuna	212000-0357	Södermanland	Beviljas	380 000
KUR 2022/5391	Eslöv	212000-1173	Skåne län	Beviljas	135 000
KUR 2022/4515	Essunga	212000-2916	Västra Götaland län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5449	Falkenberg	212000-1231	Hallandslän	Beviljas	155 000
KUR 2022/4939	Falköping	212000-1744	Västra Götaland län	Beviljas	125 000
KUR 2022/5442	Falun	212000-2221	Dalarna	Beviljas	200 000
KUR 2022/5443	Filipstad	212000-1876	Värmlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5343	Finspång	212000-0423	Östergötlands län	Beviljas	75 000

Dnr KUR nr	Sökande kommun	Organisationsnr	Län	Beslut	Beviljat belopp
KUR 2022/5372	Flen	212000-0332	Södermanlands län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5337	Forshaga	212000-1819	Värmlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5081	Färgelanda	212000-1421	Västra Götalands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5392	Gagnef	212 000-2155	Dalarnas län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5315	Gislaved	212000-0514	Jönköpings län	Beviljas	110 000
KUR 2022/5232	Gnesta	212000-2965	Södermanlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5381	Gnosjö	212000-0506	Jönköpings län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5321	Gotland	212000-0803	Samverkan men med folkbiblioteksperspektiv	Beviljas	185 000
KUR 2022/5321	Grums	212000-1827	Värmlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5102	Gullspång	212000-1637	Västra Götalands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5322	Gällivare	212000-2726	Norrbottens län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5375	Göteborg	212000-1355	Västra Götalands län	Beviljas	1 800 000
KUR 2022/4916	Götene	212000-1652	Skaraborgs län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5132	Habo	212000-1611	Jönköpings län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5358	Hagfors	212000-1884	Värmlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5108	Hallsberg	212000-1926	Örebro län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5237	Hallstahammar	212000-2064	Västmands län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5447	Halmstad	212000-1215	Hallands län	Beviljas	350 000
KUR 2022/5256	Haninge	212000-0084	Stockholms län	Beviljas	350 000
KUR 2022/5135	Heby	212000-2049	Uppsala län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4478	Hedemora	212000-2254	Dalarnas län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5379	Helsingborg	212000-1157	Skåne län	Beviljas	500 000

Dnr KUR nr	Sökande kommun	Organisationsnr	Län	Beslut	Beviljat belopp
KUR 2022/5426	Herrljunga	212000-1520	Älvborgs län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5388	Hjo	212000-1728	Skaraborgs län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5417	Hofors	212000-2296	Gävleborgs län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4838	Huddinge	212000-0068	Stockholms län	Beviljas	430 000
KUR 2022/5339	Hudiksvall	212000-2379	Gävleborgs län	Beviljas	125 000
KUR 2022/4705	Hultsfred	212000-0712	Kalmars län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5445	Hylte	212000-1207	Hallands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5071	Håbo	212000-0241	Uppsala län	Beviljas	90 000
KUR 2022/5421	Hällefors	212000-1942	Örebro län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5357	Härjedalen	212000-2510	Jämtlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5295	Härnösand	212000-2403	Västernorrlands län	Beviljas	85 000
KUR 2022/4628	Härryda	212000-1264	Västra Götalands län	Beviljas	170 000
KUR 2022/5112	Hässleholm	212000-0985	Skåne län	Beviljas	170 000
KUR 2022/5405	Höganäs	212000-1165	Skåne län	Beviljas	100 000
KUR 2022/4576	Högsby	212000-0688	Kalmar län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5386	Hörby	212000-1108	Skåne län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5470	Höör	212000-1116	Skåne län	Beviljas	70 000
KUR 2022/4766	Jokkmokk	212000-2676	Norrbottens län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5430	Järfälla	212000-0043	Stockholms län	Beviljas	300 000
KUR 2022/4909	Jönköping	212000-0530	Jönköpings län	Beviljas	470 000
KUR 2022/5078	Kalix	212000-2692	Norrbottens län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5649	Kalmar	212000-0746	Kalmar län	Beviljas	230 000

Dnr KUR nr	Sökande kommun	Organisationsnr	Län	Beslut	Beviljat belopp
KUR 2022/5314	Karlsborg	212000-1629	Västra Götalands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5355	Karlshamn	212000-0845	Blekinge län	Beviljas	100 000
KUR 2022/4738	Karlskoga	212000-1991	Örebro län	Beviljas	100 000
KUR 2022/5452	Karlskrona	212000-0829	Blekinge län	Beviljas	220 000
KUR 2022/4709	Karlstad	212000-1850	Värmlands län	Beviljas	290 000
KUR 2022/4601	Katrineholm	212000-0340	Södermanlands län	Beviljas	120 000
KUR 2022/4589	Kil	212000-1751	Värmlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5115	Kinda	212000-0399	Östergötlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5422	Klippan	212000-0928	Skåne län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5080	Knivsta	212000-3013	Uppsala län	Beviljas	90 000
KUR 2022/4606	Kramfors	212000-2429	Västernorrlands län	Beviljas	65 000
KUR 2022/4518	Kristianstad	212000-0951	Skåne län	Beviljas	290 000
KUR 2022/5366	Kristinehamn	212000-1868	Värmlands län	Beviljas	75 000
KUR 2022/5444	Krokom	212000-2478	Jämtlands län	Beviljas	70 000
KUR 2022/5107	Kumla	212000-1975	Örebro län	Beviljas	90 000
KUR 2022/5432	Kungsbacka	212000-1256	Hallands län	Beviljas	320 000
KUR 2022/4284	Kungsör	212000-2056	Västmands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4645	Kungälv	212000-1371	Västra götalnds län	Beviljas	170 000
KUR 2022/5065	Kävlinge	212000-1058	Skåne län	Beviljas	130 000
KUR 2022/5317	Köping	212000-2114	Västmands län	Beviljas	90 000
KUR 2022/5412	Laholm	212000-1223	Hallands län	Beviljas	90 000
KUR 2022/5331	Landskrona	212000-1140	Skåne län	Beviljas	160 000

Dnr KUR nr	Sökande kommun	Organisationsnr	Län	Beslut	Beviljat belopp
KUR 2022/5347	Laxå	212000-1918	Örebro län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5287	Lekeberg	212000-2981	Örebro län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5124	Leksand	212000-2163	Dalarnas län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5286	Lerum	212000-1447	Västra götaland	Beviljas	180 000
KUR 2022/5288	Lessebo	212000-0613	Kronobergs län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5359	Lidingö	212000-0191	Stockholms län	Beviljas	180 000
KUR 2022/5383	Lidköping	212000-1694	Västra götaland	Beviljas	130 000
KUR 2022/5309	Lilla Edet	212000-1496	Älvborgs län	Beviljas	55 000
KUR 2022/5435	Lindesberg	212000-2015	Örebro län	Beviljas	80 000
KUR 2022/5376	Linköping	212000-0449	Östergötland	Beviljas	520 000
KUR 2022/5409	Ljungby	212000-0670	Kronobergs län	Beviljas	100 000
KUR 2022/5320	Ljusdal	212000-2320	Gävleborgs län	Beviljas	60 000
KUR 2022/4506	Ljusnarsberg	212000-1959	Örebro län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4667	Lomma	212000-1066	Skåne län	Beviljas	110 000
KUR 2022/4841	Ludvika	212000-2270	Dalarna län	Beviljas	100 000
KUR 2022/5076	Lund	212000-1132	Skåne län	Beviljas	400 000
KUR 2022/5239	Lycksele	212000-2635	Västerbottens län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4721	Lysekil	212000-1389	Västra götalnds län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5344	Malmö	212000-1124	Skåne län	Beviljas	1 200 000
KUR 2022/5441	Malung	212000-2148	Dalarna län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5325	Malå	212000-2866	Västerbotten	Beviljas	50 000
KUR 2022/5303	Mariestad	212000-1686	Västra götaland	Beviljas	80 000

Dnr KUR nr	Sökande kommun	Organisationsnr	Län	Beslut	Beviljat belopp
KUR 2022/5448	Mark	212000-1504	Västra götaland	Beviljas	130 000
KUR 2022/4580	Markaryd	212000-0654	Kronoberg	Beviljas	50 000
KUR 2022/5434	Mellerud	212000-1488	Västra götaland län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5414	Mjölby	212000-0480	Östergötland län	Beviljas	110 000
KUR 2022/5283	Mora	212000-2213	Dalarna län	Beviljas	70 000
KUR 2022/5097	Motala	212000-2817	Östergötland län	Beviljas	150 000
KUR 2022/5060	Munkedal	212000-1330	Västra Götaland	Beviljas	50 000
KUR 2022/4648	Mölndal	212000-1363	Västra Götaland	Beviljas	240 000
KUR 2022/4519	Mönsterås	212000-0720	Kalmar län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5436	Mörbylånga	212000-0704	Kalmar län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5384	Nora	212000-2007	Örebro län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5246	Norberg	212000-2072	Västmanlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5395	Nordanstig	212000-2312	Gävleborgs län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5024	Nordmaling	212000-2536	Västerbottens län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5300	Norrköping	212000-0456	Östergötlands län	Beviljas	480 000
KUR 2022/5274	Norrtälje	212000-0217	Stockholms län	Beviljas	200 000
KUR 2022/4468	Norsjö	212000-2858	Västerbottens län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4574	Nybro	212000-0753	Kalmars län	Beviljas	70 000
KUR 2022/5451	Nykvarn	212000-2999	Stockholms län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5340	Nyköping	212000-2940	Södermanlands län	Beviljas	200 000
KUR 2022/5406	Nynäshamn	212000-0233	Stockholms län	Beviljas	100 000
KUR 2022/4750	Nässjö	212000-0548	Jönköpings län	Beviljas	120 000

Dnr KUR nr	Sökande kommun	Organisationsnr	Län	Beslut	Beviljat belopp
KUR 2022/4708	Ockelbo	212000-2288	Gävleborgs län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5440	Olofström	212000-0811	Blekinge län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5238	Orsa	212000-2189	Dalarnas län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5370	Orust	212000-1314	Västra Götalands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5305	Osby	212000-0902	Skåne län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5393	Ovanåker	212000-2304	Gävleborgs län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4607	Oxelösund	212000-0324	Södermanlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5137	Pajala	212000-2718	Norrbottens län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5342	Perstorp	212000-0910	Skåne län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5121	Piteå	212000-2759	Norrbottens län	Beviljas	140 000
KUR 2022/5464	Ragunda	212000-2452	Jämtlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5402	Robertsfors	212000-2551	Västerbottens län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4625	Ronneby	212000-0837	Blekinge län	Beviljas	110 000
KUR 2022/5390	Sala	212000-2098	Västermanlands län	Beviljas	80 000
KUR 2022/5296	Salem	212000-2874	Stockholms län	Beviljas	75 000
KUR 2022/5319	Sandviken	212000-2346	Gävleborgs län	Beviljas	135 000
KUR 2022/4833	Sigtuna	212000-0225	Stockholms län	Beviljas	190 000
KUR 2022/5377	Simrishamn	212000-0969	Kristianstads län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4779	Sjöbo	212000-1090	Skåne län	Beviljas	65 000
KUR 2022/4605	Skara	212000-1702	Skaraborgs län	Beviljas	70 000
KUR 2022/4694	Skellefteå	212000-2643	Västerbottens län	Beviljas	230 000
KUR 2022/5006	Skinnskatteberg	212000-2023	Västmanlands län	Beviljas	50 000

Dnr KUR nr	Sökande kommun	Organisationsnr	Län	Beslut	Beviljat belopp
KUR 2022/5374	Skurup	212000-1082	Skåne lån	Beviljas	60 000
KUR 2022/5399	Skövde	212000-1710	Västra Götlands län	Beviljas	200 000
KUR 2022/5385	Smedjebacken	212000-2205	Dalarnas län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4573	Sollefteå	212000-2437	Västernorrlands län	Beviljas	60 000
KUR 2022/4719	Sollentuna	212000-0134	Stockholms län	Beviljas	290 000
KUR 2022/4992	Solna	212000-0183	Stockholms län	Beviljas	240 000
KUR 2022/4527	Sotenäs	212000-1322	Västra Götalnds län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5245	Staffanstorp	212000-1017	Skåne lån	Beviljas	120 000
KUR 2022/4956	Stenungsund	212000-1298	Västra Götanlands län	Beviljas	110 000
KUR 2022/5345	Stockholm	212000-0142	Stockholms län	Beviljas	2 950 000
KUR 2022/5333	Storfors	212000-1785	Värmlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4686	Storuman	212000-2577	Västerbottens län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5302	Strängnäs	212000-0365	Södermanlands län	Beviljas	140 000
KUR 2022/4604	Strömstad	212000-1405	Bohus län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5462	Strömsund	212000-2486	Jämtlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4768	Sundbyberg	212000-0175	Stockholms län	Beviljas	180 000
KUR 2022/4749	Sundsvall	212000-2411	Västernorrlands län	Beviljas	320 000
KUR 2022/4892	Sunne	212000-1843	Värmalnds län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5277	Svedala	212000-1074	Skåne län	Beviljas	110 000
KUR 2022/4639	Svenljunga	212000-1512	Västra Götalnds län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5323	Säffle	212000-1900	Värmlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5425	Säter	212000-2247	Dalarnas län	Beviljas	50 000

Dnr KUR nr	Sökande kommun	Organisationsnr	Län	Beslut	Beviljat belopp
KUR 2022/5439	Sävsjö	212000-0563	Jönköpings län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5133	Söderhamn	212000-2353	Gävleborgs län	Beviljas	80 000
KUR 2022/5354	Söderköping	212000-0464	Östergötlands län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5335	Södertälje	212000-0159	Stockholms län	Beviljas	350 000
KUR 2022/4751	Sölvesborg	212000-0852	Blekinge län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5311	Tanum	212000-1348	Västra Götalands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4850	Tibro	212000-1660	Västra Götalands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5136	Tidaholm	212000-1736	Västra Götalands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5310	Tierp	212000-0266	Uppsala län	Beviljas	80 000
KUR 2022/5403	Timrå	212000-2395	Västernorrlands län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5360	Tjörn	212000-1306	Västra Götalnds län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5326	Tomelilla	212000-0886	Skåne län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5364	Torsby	212000-1777	Värmlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4514	Torsås	212000-0696	Kalmar laän	Beviljas	50 000
KUR 2022/5328	Tranemo	212000-1462	Västra Götalnads län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5389	Tranås	212000-0597	Jönköpings län	Beviljas	70 000
KUR 2022/5294	Trelleborg	212000-1199	Skåne län	Beviljas	170 000
KUR 2022/5438	Trosa	212000-2957	Sörmlands län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5427	Tyresö	212000-0092	Stockholms län	Beviljas	200 000
KUR 2022/5279	Täby	212000-0118	Stockholms län	Beviljas	290 000
KUR 2022/5304	Töreboda	212000-1678	Västra Götalands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/3859	Uddevalla	212000-1397	Västra Götalands län	Beviljas	210 000

Dnr KUR nr	Sökande kommun	Organisationsnr	Län	Beslut	Beviljat belopp
KUR 2022/4734	Ulricehamn	212000-1579	Västra Götalnds län	Beviljas	90 000
KUR 2022/5482	Umeå	212000-2627	Västerbottens län	Beviljas	410 000
KUR 2022/5387	Upplands Väsby	212000-0019	Stockholms län	Beviljas	190 000
KUR 2022/5336	Uppsala	212000-3005	Uppsala län	Beviljas	740 000
KUR 2022/5404	Uppvidinge	212000-0605	Kronobergs län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5313	Vadstena	212000-2825	Östergötlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5411	Vaggeryd	212000-0522	Jönköpingslän	Beviljas	60 000
KUR 2022/4431	Valdemarsvik	212000-0431	Östergötlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5280	Vansbro	212000-2130	Dalarnas län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4736	Vara	212000-2924	Skaraborgs län	Beviljas	60 000
KUR 2022/4619	Varberg	212000-1249	Hallands län	Beviljas	230 000
KUR 2022/4845	Vaxholm	212000-2908	Stockholms län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5094	Vellinge	212000-1033	Skåne län	Beviljas	150 000
KUR 2022/5244	Vetlanda	212000-0571	Jönköpings län	Beviljas	100 000
KUR 2022/4257	Vilhelmina	212000-2601	Västerbottens län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5103	Vimmerby	212000-0787	Kalmar län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5248	Vindeln	212000-2544	Västerbottens län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5353	Vingåker	212000-0308	Södermands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5082	Vårgårda	212000-1454	Västra Götalands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5255	Vänersborg	212000-1538	Västra Götalands län	Beviljas	125 000
KUR 2022/4803	Vännäs	212000-2841	Västerbottens län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5423	Värnamo	212000-0555	Jönköpings län	Beviljas	130 000

Dnr KUR nr	Sökande kommun	Organisationsnr	Län	Beslut	Beviljat belopp
KUR 2022/5474	Västervik	212000-0779	Kalmar län	Beviljas	110 000
KUR 2022/5269	Västerås	212000-2080	Västmanland	Beviljas	510 000
KUR 2022/5285	Växjö	212000-0662	Kronobergs län	Beviljas	320 000
KUR 2022/5292	Ydre	212000-0381	Östergötlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5306	Ystad	212000-1181	Östergötlands län	Beviljas	95 000
KUR 2022/4783	Åmål	212000-1587	Skåne län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5312	Ånge	212000-2387	Västernorrlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5126	Åre	212000-2494	Jämtlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5341	Årjäng	212000-1835	Värmlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4776	Åstorp	212000-0936	Skåne län	Beviljas	70 000
KUR 2022/5293	Åtvidaberg	212000-0415	Östergötlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4914	Älmhult	212000-0647	Kronobergs län	Beviljas	70 000
KUR 2022/5433	Älvdalen	212000-2197	Dalarnas län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4503	Älvkarleby	212000-0258	Uppsala län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5398	Ängelholm	212000-0977	Skåne län	Beviljas	140 000
KUR 2022/5373	Öckerö	212000-1280	Västragötalands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4868	Ödeshög	212000-0373	Östergötlands län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4814	Örebro	212000-1967	Örebro	Beviljas	510 000
KUR 2022/5408	Örkelljunga	212000-0878	Skåne län	Beviljas	50 000
KUR 2022/4612	Örnsköldsvik	212000-2445	Västernorrland	Beviljas	200 000
KUR 2022/4740	Östersund	212000-2528	Jämtlands län	Beviljas	220 000
KUR 2022/5437	Österåker	212000-2890	Stockholms län	Beviljas	200 000

Dnr KUR nr	Sökande kommun	Organisationsnr	Län	Beslut	Beviljat belopp
KUR 2022/5450	Östhammar	212000-0290	Upplands län	Beviljas	80 000
KUR 2022/5278	Östra Göinge	212000-0860	Skåne län	Beviljas	60 000
KUR 2022/5270	Överkalix	212000-2684	Norrbottens län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5316	Övertorneå	212000-2700	Norrbottens län	Beviljas	50 000
KUR 2022/5061	Hammarö	212000-1793	Värmlands län	Avslås	0
KUR 2022/4703	Partille	212000-1272	Västra Götalands län	Avslås	0

Totalt: 35 200 000

Box 27215, 102 53 Stockholm

Besök: Xxxxxxxxx 0–0, 08 519 264 00 xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxx.xx xxxxxxxxxxx.xx

Villkor

2022-06-07

KUR 2022/4565

s.1(2)

Villkor för bidrag från Kulturrådet

1. Bidragsmottagarens åtaganden

Alla som får bidrag från Kulturrådet måste följa våra villkor. Om innehållet i projektet eller verksamheten förändras väsentligt jämfört med ansökan måste bidragsmottagaren meddela Kulturrådet så snart som möjligt. Detta gäller exempelvis väsentliga förändringar av budget. I övrigt gäller följande:

1.1. Att tillhandahålla information

Bidragsmottagaren är skyldig att ge Kulturrådet information och svara på frågor som Kulturrådet ställer i samband med uppföljning. Det gäller både under och efter avslutad bidragsperiod.

1.2. Att ta emot besök från Kulturrådet

Kulturrådet har rätt att besöka verksamhet eller projekt som finansierats med medel från Kulturrådet.

1.3. Att följa gällande rätt

Bidragsmottagaren ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande svensk författning.

1.4. Redovisning

Redovisning av projektet eller verksamhet ska göras på Kulturrådets redovisningsblankett och ska innehålla de uppgifter som efterfrågas i blanketten.

En behörig företrädare för bidragsmottagaren ska skriva under redovisningen. Om det behövs kan Kulturrådet begära in dokument som styrker behörigheten för den eller de företrädare som undertecknat redovisningen.

För detta bidrag ska redovisning ha inkommit senast den 21 mars 2023.

1.5. Förlängning av perioden för medlens användning

Om bidragsmottagaren inte använder medlen inom utsatt tid kan bidragsmottagaren ansöka om förlängning av den tid som bidraget får användas. Ansökan om att förlänga perioden ska skickas in till Kulturrådet så snart bidragsmottagaren inser att perioden behöver förlängas och som senast när den ursprungliga bidragsperioden går ut.

Kulturrådet beslutar om eventuell förlängning.

1.6. Återbetalning av outnyttjade medel

Eventuella outnyttjade medel ska betalas tillbaka till Kulturrådet. Den ansvarige bidragshandläggaren på Kulturrådet ska informeras i förväg om att återbetalning kommer att göras. Bidragsbeslutets diarienummer ska anges som referens vid återbetalning.

Villkor

2022-06-07

KUR 2022/4565

s.2(2)

1.7. Återkrav

Om bidragsmottagaren inte genomför det som den åtagit sig kan Kulturrådet besluta att kräva tillbaka hela eller delar av bidraget.

Bidragsmottagaren blir återbetalningsskyldig om

1. mottagaren har lämnat oriktiga uppgifter eller på något annat sätt orsakat att bidraget har beviljats felaktigt eller med för högt belopp,

2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,

3. bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller om det inte använts för det ändamål som låg till grund för att bidraget beviljades,

4. mottagaren inte lämnar in en korrekt redovisning, i enlighet med informationen i avsnitt 1.4 Redovisning ovan,

5. i övrigt inte följt villkoren för bidraget.

[Nedan finns exempel på kompletterande villkor. Det kan även finnas andra sådana villkor.]

2. Krav på reviderad plan eller budget

Om bidragsmottagaren ska skicka in en reviderad plan eller budget (nytt underlag) gäller följande:

• Nytt underlag ska ha kommit in till Kulturrådet senast det datum som angetts.

• Kulturrådet måste godkänna det reviderade underlaget.

• Kulturrådet betalar inte ut något bidrag om det nya underlaget kommer in försent eller om Kulturrådet inte godkänner det nya underlaget.

3. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar

3.1. Organisationer som arrangerar publik verksamhet

Alla organisationer som arrangerar publik verksamhet med bidrag från Kulturrådet och via kultursamverkansmodellen ska ha information om tillgängligheten till sin publika verksamhet eller sitt arrangemang på sin webbplats, i sociala medier eller i fristående evenemangskalendrar som används.

Kommunstyrelsen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2022-05-18

Sida

1 (1)

§ 77 Dnr 2022/00081

Riktlinjer för vandringsleder inom Falköpings kommun

Kommunstyrelsens beslut

1 Kommunstyrelsen antar ”riktlinjer för vandringsleder inom Falköpings kommun”. Riktlinjerna gäller från och med den 1 juni 2022.

Sammanfattning

Idag finns ett stort intresse för naturupplevelser där vandring ingår som en naturlig del av upplevelsen. Kommunen får återkommande förfrågningar om att ta över ansvaret för en vandringsled eller att skylta upp den. För att driva en vandringsled så den håller en god standard ställs krav på att det finns en huvudman som ansvarar för driften. Från kommunens sida berörs olika förvaltningar i de fall kommunen beslutar att ställa sig bakom en led.

Behovet finns därför att dels tydliggöra processen inom kommunen, dels att förenkla för den som vill starta upp eller samverka med kommunen kring en vandringsled. Riktlinjerna tydliggör ansvarsfördelningen mellan huvud- mannen och kommunen samt vilka krav som ställs på vandringsleden för att den ska hålla en viss kvalitet över tid.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens arbetsutskott § 38/2022

Tjänsteutlåtande från kommunledningsförvaltningen, 2022-02-10 Förslag till riktlinjer för vandringsleder inom Falköpings kommun

Paragrafen skickas till

Tekniska nämnden

Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Näringslivsavdelningen

Kommunstyrelsen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2022-05-18

Sida

1 (2)

§ 81 Dnr 2021/00532

Uppföljning av beviljade ansökningar om strategiska utvecklingsmedel under år 2021

Kommunstyrelsens beslut

1 Kommunstyrelsen beslutar att godkänna inkomna återrapporteringar av strategiska utvecklingsmedel för år 2021, med kompletteringar gjorda i tjänsteutlåtandet efter kommunstyrelsens arbetsutskott.

Sammanfattning

Kommunfullmäktige beslutade i flerårsplan för år 2021–2023 att inrätta en central pott avseende strategiska utvecklingsmedel om 6,5 miljoner kronor.

Syftet med medlen är att kunna nyttjas för olika projekt som bidrar till att nå kommunens övergripande mål. Medlen förfogas av kommunstyrelsen som beviljar medel efter ansökan från nämnderna. Kommunstyrelsen beslutade för år 2021 om 12 projekt som skulle finansieras via strategiska utvecklingsmedel. Efter avslutat projekt ska en återrapportering till kommunstyrelsen ske enligt gällande rutin och utskickad mall.

Alla berörda nämnder förutom nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg har inkommit med återrapportering av strategiska utvecklingsmedel inför uppföljningen av strategiska utvecklingsmedel för år 2021. SMS kommer hantera sin återrapportering av strategiska utvecklingsmedel på kommande nämnd.

Det är kommunledningsförvaltningens förslag att kommunstyrelsen beslutar att godkänner inkomna återrapporteringar av strategiska utvecklingsmedel för år 2021.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens arbetsutskott § 42/2022 Tjänsteutlåtande, Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxx xxxx. ekonomichef.

Barn- och utbildningsnämnden § 21/2022 beslut om redovisning av genomförda projekt med strategiska utvecklingsmedel 2021 med beslutsunderlag, projektredovisning Högstadium Centrum, projektredovisning Läsglädje, projektredovisning Trygghet och studiero på Högstadium Centrum.

Kommunledningsförvaltningens återrapportering av strategiska utvecklingsbidrag Sommargatan 2021

Kommunledningsförvaltningens återrapportering av strategiska utvecklingsbidrag Grönstrukturplan

Kommunledningsförvaltningens återrapportering av strategiska utvecklingsbidrag ”ett attraktivt och mer socialt hållbart Stenstorp”

Kultur- och fritidsnämnden beslut, § 15/2022 om redovisning av genomförda projekt med strategiska utvecklingsmedel 2021 med beslutsunderlag,

Kommunstyrelsen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2022-05-18

Sida

2 (2)

Återrapportering KFN - Det besöksvänliga landskapet, Återrapportering KFN - Elljusspår Åsarp, Återrapportering KFN - Medborgarhuset som bas för mer kultur till fler, Återrapportering KFN - Mötesplats Floby, Återrapportering KFN - Områdesbaserat arbete - Allaktivitetshus.

Yrkanden

Xxxx Xxxxxxxxx (M) yrkar på följande ändring av beslutspunkten. ”Kommunstyrelsen beslutar att godkänna inkomna återrapporteringar av strategiska utvecklingsmedel för år 2021, med kompletteringar gjorda i tjänsteutlåtandet efter kommunstyrelsens arbetsutskott.”

Beslutsgång

Ordföranden ställer proposition på Xxxx Xxxxxxxxxx (M) ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Xxxx Xxxxxxxxxx

(M) ändringsyrkande.

Paragrafen skickas till

Berörda nämnder

Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxx, bitr ekonomichef Xxxxx Xxxxxx, chef hållbar kommunikation

Justerarnas signaturer Digital justering Protokollsutdraget bestyrks