Dekanåtgärder
Dekanåtgärder
Beslut som dekan fattat på fakultetsstyrelsens vägnar mellan ordinarie möten 2017-01-24. 2017-01-24 §1, Byte av ledamot i docenturnämnden.
Beslut som dekan fattat på fakultetsstyrelsens vägnar mellan ordinarie möten under perioden 2017-04-04 – 2017-05-09.
2017-04-11 §2, Byte av ledamot i lärarförslagsnämnden.
Ordinarie beslut
Xxxxxxxx ordinarie beslut finns tillgängliga på fakultetens interna sidor: xxxx://xxxxxxx.xx.xx/xxxxxxxx/xxxxxxxxxxxx-xxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx-xxx-xxxxxxxxx
PM
Datum: 2017-05-09 | Dnr: V 2017/336 | Mottagare: Fakultetsstyrelsen | Avsändare: Fakultetsledningen |
Ändring av värdenhet för Lovéncentret mm.
Vid fakultetsstyrelsens möte den 6 april diskuterades ändring av värdenhet för Lovéncentret från fakulteten till institutionen för marina vetenskaper, se PM från fakultetsstyrelsens möte. Förutom ändring av värdenhet lyftes även frågan om reglering av underskottet samt extra finansiering till det nya forskningsfartyget.
Fakultetsstyrelsen efterfrågade kompletterande material angående forskning som utnyttjar den marina infrastrukturen samt en organisationsskiss för värdinstitutionen.
I Bilaga 1 finns Lovéncentrets verksamhetsrapport för 2016. Den ger en beskrivning av verksamheter och listar även publikationer där infrastrukturen nämns. Bilaga 2, som ställts till rektor i enlighet med handlingsplanen, består av uppdrag till institutionerna att beskriva om och hur den marina infrastrukturen kommer att nyttjas, samt institutionernas svar. Tillsammans ger Bilaga 1 och 2 en bra bild av betydelsen av den marina infrastrukturen för forskning, utbildning och samverkan vid fakulteten.
Bilaga 3 visar hur institutionen för marina vetenskaper organisatoriskt skall fungera som värd för Lovéncentret. Strukturen utgår från hur en institution är organiserad, Bild 1, där ”enheter” betyder separata verksamheter där institutionen fungerar som värd. En viktig del i bytet av värdenhet för Lovéncentret är att personal som idag är anställd på Lovéncentret istället kommer att anställas på institutionen under den administrativa chefen, Bild 2. Institutionen för marina vetenskaper är idag värd för centrum för hav och samhälle, som i sin tur är värd för SWEMARK. Båda dessa enheter har egna ansvarsställe i institutionens serie, 3150. På samma sätt kommer Lovéncentret som GU infrastruktur ha ett övergripande ansvarsställe med de tre forskningsstationerna som separata enheter under Lovéncentret, Bild 3. Lovéncentret har idag en föreståndare och en styrgrupp men för att säkra den dagliga ledningen av personalen på de olika forskningsstationerna behövs ”biträdande föreståndare”. Det är sannolikt så att även operativa ”brukarråd” kommer att krävas, särskilt för Kristineberg där externa intressenter kommer att satsa långsiktigt för att utveckla verksamheten, Bild 4. Styrgruppen har fortsatt en viktig strategisk roll för GU infrastrukturen som helhet och för att tillse att Lovéncentret utvecklas i samklang med såväl lokala som nationella och internationella intressen.
Både Xxxxxxxxxx och Wenblad lyfte fram nödvändigheten att knyta den marina infrastrukturen närmre verksamheten och förslaget att ändra värdenhet är en konsekvens av detta. Ambitionen med den föreslagna organisationen är att säkra verksamheten på lång sikt och göra den mindre beroende av vilka personer som innehar de ledande posterna på fakultets- och institutionsnivå. För att integreringen skall lyckas skall föreståndarna för enheter under institutionen ingå i ledningsgruppen, Bild 5.
Organisationen har informerats på MBL enligt §19 2017-05-04 och skall förhandlas enligt §11 2017- 05-18. Första steget i en riskbedömning har gjorts tillsammans med arbetsmiljöombud. Fortsatt arbete med riskbedömning sker etappvis under 2017.
Rektor har muntligen meddelat att universitetet centralt reglerar hälften av Lovéncentrets underskott under förutsättning att fakultetsstyrelsen beslutat att reglera resterande belopp.
En skrivelse har skickats till rektor där kostnads- och intäktsanalys för det nya forskningsfartyget redovisas tillsammans med en anhållan om utökat anslag för drift av fartyget fördelat över en femårs- period, Bilaga 4.
Förslag till beslut:
Fakultetsstyrelsen beslutar:
- att hemställa till rektor om ändring av värdenhet för universitetsgemensamma infrastrukturen Lovéncentret, från Naturvetenskapliga fakulteten till institutionen för marina vetenskaper.
Ändringen skall gälla från 2018-01-01
- att uppdra åt dekan i samråd med prefekten för institutionen för marina vetenskaper att, inom ramen för de generella regler som gäller Forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet, göra nödvändiga ändringar i de specifika regler som gäller Lovéncentret
- att gemensamt med universitetet centralt reglera det ackumulerade underskottet för Lovéncentret. Medel tas från fakultetens balanserade kapital inom forskning samt dekans disposition.
- att avsätta 3 mkr extra per år i tre år för att underlätta för lärare och forskare vid naturvetenskapliga fakulteten att använda nya Skagerak. Medlen skall tilldelas forskningsprojekt efter utvärdering av Lovéncentrets bedömningskommitté. Medel för användande av Nya Skagerak i utbildning skall tilldelas i särskild ordning och åtföljas av medel från institution eller annan enhet. Medel avsätts med upp till 1 mkr från grundutbildningsanslaget och 2 mkr från forskningsanslaget.
Universitetsgemensam forskningsinfrastruktur | Verksamhetsrapport 2016 Xxxx Xxxxx centrum för marin infrastruktur – Lovéncentret Xxxxxxx Xxxxxx Föreståndare |
Innehåll
Statistik över nyttjande av forskningsinfrastrukturen 6
Nyttjande av RV Skagerak 2016 10
2016 års publikationer baserade utifrån arbete på fältstationerna och RV Skagerak 12
Publikationer i 2016 baseras på antingen arbete eller bosatta forskare vid Kristineberg 13
Publications in 2016 based either on work or of resident scientists at Kristineberg 13
Publikationer i 2016 baseras på antingen arbete eller bosatta forskare vid Tjärnö 17
Publications in 2016 based either on work or of resident scientists at Tjärnö 17
Publikationer i 2016 baserat på arbete ombord RV ”Skagerak” 22
Publications in 2016 based on work onboard RV “Skagerak” 22
- The average number of bench fee days during the period 2010-2015 was at 30 458. In 2016 we are back on this level
Totalt antal bänkplats avgift dagar under den perioden 2010-2015 var genomsnittligt 30 458. År 2016 är vi tillbaka på denna nivå
- The critical development with decreasing number of resident scientists, PostDocs and PhD students has almost stopped in 2016
Kritisk utveckling med minskande antal fasta forskare, Postdocs och doktorander har nästan upphört 2016
- The critical situation with decreasing number of courses at both stations has substantially improved in 2016 with an increase of about 30% more students in Tjärnö and 80% more in Kristineberg compared with 2015
Den kritiska situationen med minskande antal kurser på båda stationerna har förbättrats under 2016 med en ökning med 28% fler studenter i Tjärnö och 82% mer i Kristineberg jämfört med 2015
- In contrast with the updated contract was the new research vessel ”Skagerak” not delivered in 2016
I motsats till avtal var den nya forskningsfartyg "Skagerak" 2016 inte tillhandahålls av varvet
- High number of publications based on field work at Kristineberg and Tjärnö Stort antal publikationer som bygger på fältarbete på Kristineberg och Tjärnö
- Another record in number of incoming applications for KVA fund in 2016 (52) Ett annat rekord i antalet inkommande ansökningar om KVA fond 2016 (52)
- High degree of “internationalization” (guests from 13 different countries visited Lovén in 2016)
Hög grad av "internationalisering” (gäster från 13 olika länder besökte Lovén 2016)
Bakgrund
Tillgång till modern och adekvat forskningsinfrastruktur är en förutsättning för att kunna bedriva konkurrenskraftig forskning av högsta kvalitet. Det förutsätter en tydlig definition av vad som menas med begreppet forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet och i detta fall definiera ett tydligt uppdrag för Lovéncentret för att utifrån detta kan ta fram relevanta strategier, mål och riktlinjer för den verksamhet som ska bedrivas för att på bästa sätt ta ansvar för befintlig forskningsinfrastruktur och utvecklingen av densamma.
För att nå de övergripande mål som anges i Vision 2020 ska Göteborgs universitet säkerställa en kvalificerad infrastruktur för forskning. Detta innebär att Göteborgs universitet ska kunna tillhandahålla relevant forskningsinfrastruktur av nationell och internationell standard såväl för våra egna forskare och studenter som för att attrahera externa användare och samarbetspartners. För att nå detta mål förutsätts att universitetet utvecklar väl fungerande rutiner för prioritering, finansiering och styrning av forskningsinfrastruktur samt en långsiktig kommunikation- och finansieringsstrategi.
Samarbete med andra lärosäten och andra organisationer i forskningsinfrastrukturfrågor är av stor vikt, liksom att lyfta fram forskningsinfrastruktur som mötesplatser i våra internationella och nationella samarbeten. Göteborgs universitet ska delta i den forskningspolitiska debatten, lära och få inspiration från andra framgångsrika universitet, fortsätta det väletablerade samarbetet om forskningsinfrastruktur med Chalmers samt utveckla motsvarande med Västra Götalandsregionen och andra relevanta aktörer så som industrin.
I mars 2015 fattade rektor beslut om att inrätta Xxxx Xxxxx Centrum för marina vetenskaper som en universitetsgemensam forskningsinfrastruktur utifrån att Lovéncentret uppfyller kraven för ett sådant.
I budget för 2016 förutsattes att nya ”Skagerak” skulle levereras i februari 2016. Det budgeterade underskottet var då 8 541 kkr. I diskussioner med fakultetsledningen startade ett besparingsprogram med mål att minska underskottet till 2 miljoner kr som sedan Fakultetsstyrelsen ändrade till ett 0 resultat.
Besparingsprogrammet
Fokus i besparingsprogrammet har varit att minska personalkostnaderna1. Bemanningen har minskat med 1 tjänst. En skeppartjänst och en teknikertjänst (både heltid) har ersatts med en kombinationstjänst i Kristineberg (50% skeppare och 50 % tekniker), en heltid skeppartjänst har ersatts med 100 % i Tjärnö. Lokalvården har minskat med 0,7 tjänster (30 % av heltid i Kristineberg, 40 % i Tjärnö). Informationsverksamheten har minskat med 1,5 tjänster (två medarbetare är tjänstledig till 2017-09-30 (anställd 50 % av heltid) och 2018-09-30 (100% tjänst)). Administration har minskats med 1,5 tjänster i Kristineberg. En strikt kostnadskontroll i alla verksamheterna har införts.
Effekten i budget av att NOS ”driftar” fartyget är att våra lönekostnader minskar men kostnaden uppstår istället som en inköpt tjänst under övriga driftskostnader.
Intäkter följer budget. Försäljningsintäkterna är 3 miljoner lägre än budgeterat men följer prognosen i T2 väl. Både bidrags och uppdragsintäkterna följer prognosen. Här är värt att notera att vi nu lägger in många av våra uppdrag i EKO varför sådant som tidigare redovisades som försäljnings intäkter nu är bidrag och uppdragsintäkter. De totala intäkterna, ex anslag, har ökat med 2,3 miljoner kr.
Det var från början planerat att en AUV skulle införskaffas under året (KAW finansierad MUST projekt). Då det har varit svårt att hitta utrustning och specifikationen som uppfyller våra kriterier inom den ekonomiska ram som finns har ingen upphandling kunnat slutföras. Då investeringskostnaden beräknades till 20 miljoner innebär detta att resultatet kraftigt avviker från budget vad avser Periodiseringsposten samt att inga medel blivit avsatta för bidragsfinansierade anläggningar. Ytterligare en effekt är att avskrivningskostnaderna också har minskat.
1 Personalkostnader: 2.447.585 SEK, Övriga diftskostnader: 1.159.000 SEK, Avskrivningar: 738.000 SEK
Personalkostnader har minskat med 2 miljoner sedan 2015. Minskningen består framförallt av att personalen på ”Skagerak” flyttats till NOS (5 personer med totalt månadslön av 163.000 kronor) samt på besparingsprogrammet som genomförts.
Avskrivningarna har minskat på grund av förseningen av det nya fartyget.
Beläggningen på de två fältstationerna håller en hög och jämn nivå vad gäller gästforskare, kurser och studenter. Dock har antalet fasta forskare stadigt minskat och Lovéncentrets möjligheter att påverka försörjningen av fasta forskare är mycket begränsat då ansvaret för vilka områden och forskare inom dessa placerade vid forskningsstationerna återfinns på institutionen för marina vetenskaper och institutionen för biologi och miljövetenskaper. Externa samarbetspartner undersöks för att på så sätt under en tidsbegränsad period ersätta dessa förlorade intäkter. Det nya forskningsfartyget har hittills medfört ökade kostnader som inte är täckta och intäkterna ser vi först när fartyget är i verksamhet. Hittills är 152 sjödagar uthyrda till interna forskare vid GU (dock är fartyget ytterligare försenat) och arbete pågår med att möjliggöra för ”gamla” Skagerak som ersättning till dessa i så stor utsträckning som möjligt. En noggrann genomgång av verksamheten har påbörjats för att säkerställa en effektiv organisation samt undersöka om och i så fall var vi eventuellt kan minska kostnaderna för att nå ett nollresultat.
Statistik över nyttjande av forskningsinfrastrukturen
Totalt 2608 personer har besökt de två fältstationer i Kristineberg och Tjärnö med total 30504 bänkplatsdagar (Tab. 1 och Tab. 2). Majoriteten av dem kom från Sverige, gästforskare kom från 13 länder med totalt 2 265 bänkplatsdagar (Fig. 1). Med vår säng kapacitet vid båda stationerna (160 säng) och 250 genomsnittliga arbetsdagar per år beräknar vi en 100 % utnyttjande av stationen om vi når 40.000 vistelser över natten.
Jämfört med användningen i 2015 de användarkategorierna "studenter" och "övriga" har ökat på båda stationerna men inte lika. Ett plus 82% fler studenter räknades i 2016 i Kristineberg, 28% fler studenter i Tjärnö. Det absoluta antalet studenter är fortfarande mycket högre i Tjärnö (6 777) jämfört med Kristineberg (3 540). Det absoluta antalet bänkplatsavgift dagar i kategorin "övriga" är nästan detsamma för båda stationerna (Tjärnö: 1 328; Kristineberg: 1392), men här ökningen i Kristineberg är på cirka 200% (Tjärnö: 106%) jämfört med situationen 2015. Minskningen i bänkavgiftsdagar för "Fasta forskare" under de senaste åren har nästan slutat i 2016 med en försumbar minskning av – 1 % i Tjärnö och – 6 % i Kristineberg (intäktsmässigt en total förlust av 64 575 Kronor). Minskningen av antalet "gästforskare" är alarmerande: ett minus på 34 % i Tjärnö, och ett minus 5 % i Kristineberg (intäktsmässigt en total förlust av 670 542 Kronor).
Tab 1: Jämförelse av användningen av både forskningsstationer under åren 2014, 2015 och 2016 i enlighet med de viktigaste användarkategorier.
Category | 2016 | 2015 | 2014 | |||
Tjärnö | Kristineberg | Tjärnö | Kristineberg | Tjärnö | Kristineberg | |
Students | 6 777 | 3 540 | 5 296 | 1 947 | 4 586 | 2 701 |
Resident scientists | 7 989 | 4 950 | 8 066 | 5 242 | 8 520 | 4 745 |
Guest scientists | 1 593 | 2 933 | 2 426 | 3 091 | 2 593 | 4 445 |
Others | 1 324 | 1 398 | 646 | 461 | 1 228 | 1 379 |
Total | 17 683 | 12 821 | 16 434 | 10 741 | 16 927 | 13 270 |
Med en total summa av 30 504 bänkplatsavgift dagar i 2016 har båda stationerna använts lite mer som i genomsnitt under perioden 2010-2015 (i genomsnitt 30 458 bänkplatsavgiftsdagar 2010-2015, med undantag för år 2013, eftersom detta var exceptionellt med långvarig KOSMOS experiment).
Tab. 2
Forts. Tab. 2
Utifrån statistiken ovan är de som nyttjar Lovéncentret i högst utsträckning forskare och studenter från den nybildade institutionen för marina vetenskaper samt institutionen för biologi och miljövetenskaper. Andra användare (i betydligt lägre antal) var från institutionen för matematiska vetenskaper, Naturvetenskapliga fakultetskansliet, Institutionen för globaler studier, Centrum för Hav och Samhälle.
Andra nationella användare fördelas på 13 universitet (Fig. 1), andra forskningsorganisationer samt privata företag. Av dessa stod Stockholms Universitet, Uppsala Universitet och Chalmers för störst nyttjande (77 %).
350
300
250
200
150
100
50
0
Fig 1: Totalt antal bänkplatsavgiftsdagar (summan: 531) för svensk gäster (forskare, studenter, praktik) från tretton olika institutionen på Lovéncentret 2016. 56 % av alla nationella gästforskare kommer från Stockholms Universitet.
Av det internationella nyttjandet av Lovéncentret (Fig. 2) står Tyskland för 26 %. Tre grupperingar bidrar i huvudsak till detta; studentkurser från Bremerhaven och Kiel (GEOMAR och Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx Universitetet), och Praktikanterna från Forschungszentrum Jülich.
65
8
10 9 8 3
60
67
59
591
102
189
206
558
330
DE BE GB ES NL US FR SWI FI NO DK RU PT IT
ZA
Fig. 2: Totalt antal bänkplatsavgiftsdagar (summan: 2 265) för utländska gäster (forskare, studenter, praktik) från fyrtorn olika länder på Lovéncentret 2016. 74 % av alla internationella bänkavgifts användare kom från Tyskland, Belgien, Storbritannien och Spanien.
Forskningsfartyget Skagerak var 94 dygn på sjöss i 2016 varav 92 dygn för GU lärare och forskare och 2 dygn för ett privat företag. 20 dygn används ”Skagerak” inom undervisning och övriga 72 dygn forskning och monitoring. Därmed ligger fartyget användning i 2016 i grundutbildningen inom GU på genomsnitt (23 dagar per år). Huvudsaklig användningen av fartyget har under hela perioden varit i forskningsprojekt med ett totalt genomsnittligt nyttjande av 61 dagar till sjöss.
Jämförelse utfall, budget och prognos | Prognos T2 | Utfall | Utfall |
(tkr) | 2016 | 2016 | 2015 |
Verksamhetens intäkter | |||
Anslag | 36 233 | 36 173 | 36 053 |
Uppdrag | 1 436 | 877 | 420 |
Försäljning | 12 034 | 12 175 | 13 637 |
3 831 | 196 | ||
5 683 | 5 092 | 1 808 | |
Finansiella intäkter | 3 | 2 | 4 |
1 055 | 1 165 | 2 574 | |
1 075 | 1 070 | 1 694 | |
-1 000 | |||
Summa intäkter | 56 519 | 60 385 | 56 386 |
Verksamhetens kostnader (anges med minustecken (-)) | |||
Lönekostnader | -21 100 | -21 463 | -23 482 |
Förändring semesterskuld | 150 | 407 | 233 |
Övriga personalkostnader | -345 | -352 | -512 |
Övriga driftkostnader | -13 072 | -12 680 | -10 639 |
-3 813 | 139 | ||
Lokalkostnader | -20 487 | -20 392 | -22 196 |
Finansiella kostnader | 3 | -14 | -9 |
Avskrivningar | -3 618 | -3 558 | -3 675 |
Summa kostnader | -58 469 | -61 865 | -60 141 |
Verksamhetsutfall | -1 950 | -1 480 | -3 755 |
Balanserat kapital för Xxxx Xxxxx Centrum för marin infrastruktur
Grundutbildning | Forskning / Forskarutbildning | Totalt | ||||||
2015 | Periodens förändring | 2016 | 2015 | Periodens förändring | 2016 | 2015 | Periodens förändring | 2016 |
-3 938 371 | -485 881 | -4 424 253 | -10 636 889 | -994 106 | -11 630 994 | -14 575 260 | -1 479 987 | -16 055 247 |
3 Interna intäkter. Den externa verksamheten debiteras med en intern kostnad.
4 Intäkter från KVA, monitoring för Havs och Vattenmyndigheten, närsaltanalys, etc. KVA fonden slutar enligt var plan i 2021, VR finansierades bojar projektet sluttar i Mars 2019(endast satsningar), KAW-MUST projekt sluta 31. 12. 2019 enligt plan
5 För att inte pågående externfinansierade projekt skall påverka resultatet periodiseras dessa
6 Täckning av avskrivningskostnaden för externfinansierade investeringar
7 Kostnad för inköp av externfinansierade investeringar
8 Indirekta kostnader och interna bidrag SLC får externa medel från KVA via en fond där redovisningen lagts upp med en speciell metod KVA Intäkter och kostnader (2016 = 3,5 mkr) blir därmed redovisade dubbelt i resultaträkningen. Metoden är avstämd med den redovisningsansvarige på GU. Medlen rekvireras från GU centralt som förvaltar fonden.
2016 års publikationer baserade utifrån arbete på fältstationerna och RV Skagerak
Följande lista över refereegranskad publikationer bygger på information som hämtas från Web of Science and Google scholar. Xxxxxxxxxxxxx är baserade på sökordet "Kristineberg", "Tjärnö” och ”R/V Skagerak”. Phd thesis ingår inte.
Publikationer i 2016 baseras på antingen arbete eller bosatta forskare vid Kristineberg
Publications in 2016 based either on work or of resident scientists at Kristineberg
1. Xxxxxxxxx, L, Xxxxxxxx, M, Xxxxxxxxx, U, Xxxx, L, Xxxxxxxxxx, P (2016). Distribution of mesopredatory fish determined by habitat variables in a predator-depleted coastal system. Marine Biology 163(10). 10.1007/s00227-016-2977-9
2. Xxxx, EL, I Xxxx, K Xxxxxx, O Xxxxxxxx (2016). Acoustic and visual courtship traits in two sympatric marine Gobiidae species - Pomatoschistus microps and Pomatoschistus minutus. Environmental Biology of Fishes
3. Xxxxx Xxxxxxxxx, I, I Ahnesjö, X. Xxxxxxxx (2016). Evolutionary ecology of pipefish brooding structures: embryo survival and growth do not improve with a pouch. Ecology and Evolution: 10.1002/ece3.2139Calosi, P., X Xx Xxxx, X Xxxx, S. Dupont (2016). Will life find a way? Evolution of marine species under global change. Evolutionary Applications
4. Xxxxx, N, Xxxxxx, S, Xxxxxxx, JD (2016): Sea Hare Aplysia punctata (Mollusca: Gastropoda) Can Maintain Shell Calcification under Extreme Ocean Acidification. Biological Bulletin 231(2): 142-151
5. Xxxx, XXX, Xxxxxxxx, D, Xxxxxxx, M, Xxxxxx, S, (2016). Impacts of ocean acidification on survival, growth, and swimming behaviours differ between larval urchins and brittlestars. ICES Journal of Marine Science 73(3): 951-961
6. Xxxxx, DV, A Czarkwiani, X Xxxxxxxxx, X Xxxxxx-Xxxxxxxx, X Xxxxxx (2016). Large-scale gene expression study in the ophiuroid Amphiura filiformis provides insights into evolution of gene regulatory networks. EvoDevo 7 (1)
7. Xxxxxxxx, L, Xxxxxxxx, E, Xxxxxxxx, M, Xxxxx, JL, Xxxxxxx, PO (2016). Assessing methods for restoration of eelgrass (Zostera marina L.) in a cold temperate region. Journal of Experimental Marine Biology and Ecology 479: 76-88
8. Xxxxxx-Xxxxxxx, L, Xxxxx, HN, xx Xxxxxxxx, C (2016). Internal pigment cells respond to external UV radiation in frogs. Journal of Experimental Biology 219(9): 1378-1383
9. Gallegro-Urrea, JA, Xxxxxx, J,Xxxxxxxx, G, Xxxxxxxxx, M (2016). Coagulation and sedimentation of gold nanoparticles and illite in model natural waters: Influence of initial particle concentration. NanoImpact 3-4: 67-74
10. Xxxxxxx, B, XX Xxxxxxx, XX Xxxxxx, KM Xxxxxxxx, XX Xxxxx, XX Xxxxx, ...S. Dupont (2016). Ocean Acidification through the Lens of Ecological Theory. Wash. J. Envtl. L. & Pol'y 6, 253
11. Georgian, SE, Xxxxxx, S, Xxxxxx, M, Xxxxxx, A, Xxxxxxxxx, SM, Xxxxxxx, AI, Xxxxxx, EE (2016). Biogeographic variability in the physiological response of the cold-water coral Lophelia pertusa to ocean acidification. Marine Ecology – an Evolutionary Perspective 37(6): 1345-1359
12. Xxxxxxxxx, SF, Xxxxxxx, MD, Xxxxx, R, Xxxxxx, J, Xxxxxxx-Xxxxx, JA, Xxxxxxxxx, M, Xxxxxxxxx, K, Xxxxxxxx, A, Xxxxxxxx, S (2016). Effects of Silver Nanoparticles on the Freshwater Snail Physa Acuta: The Role of Test Media and Snails' Life Cycle Stage. PubMed: 27312215 DOI: 10.1002/etc.3532
13. Xxxxxxxx, B, Xxxxx, S, Xxxxxxxx, H, Xxxxxxxx, K, Xxxxxxxxxx, J, Xxxx, XX, Xxxxxxxxx, J (2016): Impact of ocean acidification on antimicrobial activity in gills of the blue mussel (Mytilus edulis). Fish and Shellfish Immunology 55: 452-459
14. Xx, MY, K Xxxxxxx, XX Xxxxxx, X Xxxxxx, S. Dupont (2016). Temperature modulates the effects of ocean acidification on intestinal ion transport in Atlantic cod, Gadus morhua. Frontiers in Physiology 7: 198
15. Infantes, E, Xxxxxx, C, Xxxxxxx, PO (2016). Seed Predation by the Shore Crab Carcinus maenas: A Positive Feedback Preventing Eelgrass Recovery? POLS One 11(12) 10.1371/journal.pone.0168128
16. Xxxxx, T, E Xxxxxxxx, S Dupont (2016). Near-future ocean acidification impacts maintenance costs in sea-urchin larvae: identification of stress factors and tipping points using a DEB modelling. Journal of Experimental Marine Biology
17. Xxxxxxx, F, X Xxxxxx, GD Xxxx, AS Krång (2016). Two-current choice flumes for testing avoidance and preference in aquatic animals. Methods in Ecology
18. Xxxxxxxx, XX, Xxxxx, H, xxx Xxxxx, B, Xxxxxx, P (2016). Hyperspectral imaging and data analysis for detecting and determining plastic contamination in seawater filtrates. Journal of Near Infrared Spectroscopy 24(2): 141-149
19. Kiorboe, T, Xxxxxxxxx, RJ, Xxxxxxxx, D, Xxxxx, HV, Saiz, E, Xxxxxxxx, P (2016). Reply to comment: Prey perception in feeding-current feeding copepods. Limnology and Oceanography 61(4): 1169-1171
20. Xxx, F, CE Fagernes, X Xxxxxxx (2016). Expression of genes involved in brain GABAergic neurotransmission in three-spined stickleback exposed to near-future CO2. Conservation Physiology 4(1)
21. Xxxxxxxxxxx, K, Xxxxxxxxx, M, Xxxxxxxxx, R (2016). Reducing spatial variation in environmental assessment of marine benthic fauna. Marine Pollution Bulletin 104 (1- 2): 129-138
22. Xxxxxxx, AI, Somma, F, Xxxxx, K, Xxxxxxxxx, J, Xxxxx, MF, Xxxxxxxxx, E, Bentes, L, Xxxxxxxx, M, Xxxxxxxxxx, BV, Xxxxx, S, Xxxxxxxx, V, Xxxxxxxxxx, D, Xxxxxx, J, Xxxxxxxxx, P, Xxxxx, A, Xxxxxxx, M, Xxx, AMP, Xxxxxxxx, MG, Xxxxxxxxxxxxxx, J, Xxxxxxxx, G, Xxxxx, AI, Xxxxx, LP, Xxxxxxxxxxx, Y, Xxxxxx, J (2016). Assessment of Marine Ecosystem Services Indicators: Experiences and Lessons Learned from 14 European Case Studies. Integrated Environmental Assessment and Management 12(4): 726-734
23. XxXxxxx, F, Xxxxxxxxx, M, Xxxx-Xxxxxxxx, H, Xxxxxxx, XX (2016). Oceans and human health. Journal of the Marine Biological Association of the United Kingdom 96(1): 1-2
24. Xxxxxxx, K, Xxxxxx, CM, Hu, MY, Xxxxxxxxx, N, Xxxxxxxxx, U, Xxxxxx, S, Xxxxxxx, XX, Xxxxxxxx, M (2016). Adjustments of molecular key components of branchial ion and pH regulation in Atlantic cod (Gadus morhua) in response to ocean acidification and
warming. Comparative Biochemistry and Physiology B – Biochemistry & Molecular Biology 193: 33-46
25. Xxxxxxxx, X, A Xxxxxxx, X Xxxxxxx (2016). Mytilus hybridisation and impact on aquaculture: A minireview. Marine genomics
26. Xxxxxx, KH, X Xxxxxxxx, MN Xxxxxx, X Xxxxxxx (2016) Hypoxia increases the risk of egg predation in a nest-guarding fish. Royal Society Open Science
27. Xxxxxx, A, JWS Scolding (2016). Direct application of ozone in aquaculture systems. Reviews in Aquaculture
28. Xxxxxxxxx, R, X Xxxxxxxxx, X Xxxxxxxxxxx (2016). Rapid re-oxygenation of Baltic Sea sediments following a large inflow event. Ambio
29. Sagebakken, G, I Ahnesjö, X Xxxxxxxx (2016). Costs and Benefits to Pregnant Male Pipefish Caring for Broods of Different Sizes. PloS one
30. Xxxxxx, SH, G Xxxxxxxx, AK Ring, C Xxxxxxxx, X Xxxxx, X Xxxxxx (2016). Non-random paternity of offspring in a highly promiscuous marine snail suggests postcopulatory sexual selection. Behavioral Ecology and Sociobiology 70(8): 1357-1366
31. Xxxxxxxx, E, X Xxxxxxxxx, GM Xxxxxx, G Xxxxxxx, H Pavia, O Bjærke, LA Pender-Healy, P Tiselius (2016). Solid phase extraction and metabolic profiling of exudates from living copepods. PeerJ. 2016 Jan 12;4:e1529. doi: 10.7717/peerj.1529
32. Xxxxxx, O, Xxxxxxxxx, K, Xxxxxxxxxx, M, Xxxxx, F (2016). Distribution and abundance of surface water microlitter in the Baltic Sea: A comparison of two sampling methods. Marine Pollution Bulletin 110(1): 177-183
33. Xxxxx, HN, S Xxxxxxxxx, KL Xxxxxx X. Xxxxxx (2016). Chapter Four-Fish Chromatophores - From Molecular Motors to Animal Behavior. International Rev Cell Mol Biol 321: 171-219
34. Xxxxxxxxx, X, Xxxxxxxxxx, E, Xxxxxxxx, M, Xxxxxxx, A, Xxxxxxx, N, Xxxxx, K, Xxxxxxxxxxx, A, Xxxx, K, Xxxxxxx, K, Xxxxxxxx, C, Xxxxx, M, Xxxxx, A, Xxxxxxx, C, Xxxxxxx, K, Xxxxxx, XX, Xxxxx, K, Xxxxxx, NV, Xxxxxx, I, Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx, M, Xxxxxx, M (2016). Natural variability or anthropogenically-induced variation? Insights from 15 years of multidisciplinary observations at the arctic marine LTER site HAUSGARTEN. Ecological Indicators 65: 89-102
35. Xxxxxxx, MH, FH Xxxxxxxxxxx, M Xxxxx, X Xxxx, X. Xxxxxxxx (2016). Ocean acidification effects on Atlantic cod larval survival and recruitment to the fished population. PLoS one
36. Xxx, YM, Kong, H, Xxxxx, XX, Xxxxxx, S, Xx, MH, Xxxxxx, D, Xxxxxxx, XX, Lu, WQ, Xxxx,
Y. (2016). Combined effects of short-term exposure to elevated CO2 and decreased O2 on the physiology and energy budget of the thick shell mussel Mytilus coruscus. Chemosphere 155: 207-216
37. Xxxxxxx, J, X Xxxxxx-Xxxxxxx, X Xxxxx, X Xxxxxxx (2016). Eelgrass (Zostera marina) food web structure in different environmental settings. PloS one
38. Xxxxxxxx, P & Xxxxxxxx, K (2016). Daily changes in delta N-15 and delta C-13 stable isotopes in copepods: Equilibrium dynamics and variations of trophic level in the field. Journal of Plankton Research 38(3): 751-761
39. Xxxxxxxx, P & Xxxxxxxxx, K (2016). Toxicity of treated bilge water: The need for revised regulatory control. Marine Pollution
40. Xxxxxxxx, P, Xxxxxxxx, A, Xxxxxxxxx, L, Xxxxxxx, O (2016). Contribution to the Themed Section: Scaling from individual Plankton to marine ecosystems Primary productivity in a coastal ecosystem: a trophic perspective on a long-term time series. Journal of Plankton Research 38(4): 1092-1102
41. Xxxxx, I, X Xxxxxxxx, X Xxxxxx, Å Xxxxxxxxx (2016). The toxicity of the three antifouling biocides DCOIT, TPBP and medetomidine to the marine pelagic copepod Acartia tonsa. Ecotoxicology
42. Xxxxxxxxx, X., X Xxxxxxxx, D Xxx Xxxxxxxx (2016). Temperature impact on the trophic transfer of fatty acids in the congeneric copepods Acartia tonsa and Acartia clause. Journal of Sea Research
43. Xxxxxxx, A, Xxxxxx, S, Xxxxxx, S (2016). Maintained larval growth in mussel larvae exposed to acidified under-saturated seawater. Scientific Reports 6. 10.1038/srep23728
44. Xxxxxxxxx, E, Xxxxxxxx, P, Xxx Xxxxxxxx, D, Xxxxxx, G, Vanreusel, A, Xx Xxxxx, M (2016). Temperature impact on the trophic transfer of fatty acids in the congeneric copepods Acartia tonsa and Acartia clause. Journal of Sea Research 112: 41-48
45. Xxxx, HL, Xxxxxxx, K, Xxxxxxx, BC, Xxxxx, HN, Xxxxxxxxx, SP (2016). Population- dependent effects of ocean acidification. Proceedings of the Royal Society B – Biological Sciences 283
46. Xxxxxx, J, Xxxxxxx, A, Xxxxxxxxxx, D, Xxxxx, K (2016). Can the ecosystem services concept help in enhancing the resilience of land-sea social-ecological systems? Ocean & Coastal Management 124: 33-41
Publikationer i 2016 baseras på antingen arbete eller bosatta forskare vid Tjärnö
Publications in 2016 based either on work or of resident scientists at Tjärnö
1. Abarenkov, K, Xxxxx, RI, Xxxxxx, L, Xxxx, A, Xxxxxxxx, E, Xxxxxxxxx, A, Xxxxxx, M, Xxxxxxxxx-Xxxxx, J, Xxx, G, Xxxxxxx, P, Coimbra, V, Xxxxxxx, C, Xxxxxxxxxx, C, Xx, XX, Xxxxxxx, T, Xxxxxxxxxxxx, E, Xxxxxxx, E, Xxxxxxx, T, Liu, XX, Xxxxxxxxxx, S, Xxxxx, W, Xxxxxx, M, Xxxxxxxx, N, Xxxxxx, C, Xxxxxx, M, Xxxxxxxxxx, S, Xxxxxx, R, Xxxxxxxx, O, Xxxxx, M, Xxxxxxxxxx, M, Xxxxxxx, C, Xxxxxxxxxx, C, Xxxxxx, AFS, Xxxxxxx, U, Xxxxxxx, L, Xxxxxxx, RH (2016). Annotating public fungal ITS sequences from the built environment according to the MIxS-Built Environment standard - a report from a May 23-24, 2016 workshop (Gothenburg, Sweden). 10.3897/mycokeys.16.10000
2. Xxxxxxxx, JH, Xxxxxxxx, J, Xxxxxxxxxx, J, Xxxxxxx, N, Xxxxxxx, XX, Xxxxxxxx, P, Xxxxxxxxxx, M, Xxxxxx, C, Xxxxxxx, K (2016). Approaches for integrated assessment of ecological and eutrophication status of surface waters in Nordic Countries. Ambio 45(6): 681-691
3. Xxxxx, C, Xxxxxxx, H, Xxxxxxx, H, Xxxxx, G, Xxxxxxx, P, Xxxx, AK, Xxxxx, M, Xxxxx PE (2016). Population structure in Atlantic cod in the eastern North Sea-Skagerrak- Kattegat: early life stage dispersal and adult migration. BMC Research Notes 9:63. 10.1186/s13104-016-1878-9
4. Xxxxxxxxxx, C & Xxxxxxxxx, JN (2016). A phenological shift in the time of recruitment of the shipworm, Teredo navalis L., mirrors marine climate change. Ecology and Evolution 6(12): 3862-3870
5. Ardehed, A, Xxxxxxxxx, D, Xxxxxxxxx, L, Xxxxxxxxxxxx, E, Xxxxxxxxx, Z, Xxxxxxxxxxx, NA, Xxxxxxxxx, L, Xxxxxxx, L, Xxxxxxxxxx, M, Xxxxxxx, RT, Xxxxxxxxxxx, K (2016). Divergence within and among Seaweed Siblings (Fucus vesiculosus and F. radicans) in the Baltic Sea. PLOS ONE 10.1371/journal.pone.0161266
6. Xxxxxxxxx, P & Xxxxxxxxxx, M (2016). Environmental influence on mussel (Mytilus edulis) growth - A quantile regression approach. Estuarine Coastal and Shelf Science 171: 123-132
7. Caplat, P, Xxxxxxx, P, Xxxxxxxx, RY, Xxxxx, XX, Xxxxxxx, B, Xxxx, J, Xxxxxx, J, Xxxxxxx, PR, Xxxxxxx, J, Xxxxxx, SVM, Xxxxx, EJ (2016). Looking beyond the mountain: dispersal barriers in a changing world. Frontiers in Ecology and the Environment 14(5): 262-269
8. Xxxxxxx, L. T., Xxxxxxxxx, X., Xxxxx, X. X., Xxxxxx, R. K., Xxxxxx, C., Xxxxxx, I., Igea, J., Xxxxxxxxxxx, A. S. T., Quan, X., Xxxxxx, C. M., Xxxxxxxx, C. G. N. and Xxxxxxxxxx, X. (2016), Ecological speciation in sympatric palms: 1. Gene expression, selection and pleiotropy. J. Evol. Biol., 29: 1472–1487. doi:10.1111/jeb.12895
9. Xxxxxxxx, L, Xxxxxx, XX, Xxxxxxxxx, JN (2016). Simulated diurnal pH fluctuations radically increase variance in-but not the mean of-growth in the barnacle Balanus improvises. ICES Journal of Marine Science 73(3): 596-603
10. Falkenberg, LJ, Xxxxxxxxx, JN, Styan, CA (2016). Sperm Accumulated Against Surface: A novel alternative bioassay for environmental monitoring. Marine Environmental Research 114: 51-57
11. Xxxxxxx, AY, Xxxxxxxxx, D, Xxxxxx, XX, Xxxxx, MS, Xxxxxxx, VP, Xxxxxxxxxx, JE, Xxxxxxxx, D, Xxxxx, S, Xxxxxxxxx, J (2016). Ocean acidification has lethal and sub- lethal effects on larval development of yellowfin tuna, Thunnus albacares. Journal of Experimental Marine Biology and Ecology 482: 18-24
12. Georgian, SE, Xxxxxx, S, Xxxxxx, M, Xxxxxx, A, Xxxxxxxxx, SM, Xxxxxxx, AI, Xxxxxx, EE (2016). Biogeographic variability in the physiological response of the cold-water coral Lophelia pertusa to ocean acidification. Marine Ecology – An Evolutionary perspective. 10.1111/maec.12373
13. Xxxxx, A, Xxxxxxxx, C, Xxxxxxxx, S, Xxxxxx, J, Xxxxxxxxxxxx, S, Xxxxxx-Xxxxxx, M, Xxxxx, C, Xxxxx, S, Xxxxxxxxx, E, Xxxxxxx, PR, Xxxxxxx, S, Xxxxxxx, C, Xxxx, I, Xxxxxxxx, N, Xxxxxxxxx, XX, Xxxxxxxxxxx, I, Xxxxxxxxx, S, Xxxxxxxxx, L, Xxxxx, A (2016). Physical barriers and environmental gradients cause spatial and temporal genetic differentiation of an extensive algal bloom. Journal of Biogeography 43(6): 1130-1142
14. Xxxxxxxxxx, X, X. Xxxxxxxx, X. X. Xxxxxxx, X. Mehlig (2016). Preferential Sampling and Small-Scale Clustering of Gyrotactic Microswimmers in Turbulence. Phys. Rev. Lett. 116
15. Xxxxxxxxx, J, Xxxxxxx, L, Xxxxxxxx, L, Xxxxxxx, T, Xxxxxx, GM, Xxxxxxxx, E (2016). The sex specific metabolic footprint of Oithona davisae. Journal of Applied Developmental Psychology. 10.1016/j.seares.2016.09.004
16. Xxxxxxxxx, X., Xxxxxxx, L. T., Xxxxx, X. X., Xxxxxx, R. K., Xxxxxx, X., Xxxxxxxxxxx, A. S. T., Xxxxxx, C. M., Xxxxxx, T. C., Xxxxxx, C. and Xxxxxxxxxx, X. (2016), Ecological speciation in sympatric palms: 2. Pre- and post-zygotic isolation. J. Evol. Biol., 29: 2143– 2156. doi:10.1111/jeb.12933
17. Xxxxxxxxxxx, X (2016). What can be learnt from a snail? Evolutionary Applications 9(1): 153-165
18. Xxxxxxxxxxx, K & Xxxxxx, RK (2016). What explains rare and conspicuous colours in a snail? A test of time-series data against models of drift, migration or selection. Heredity 118: 21-30. doi:10.1038/hdy.2016.77
19. Xxxxxxxxxxx, K, Xxxxxx, SH, Xxxxxxxx, G, Xxxx, AK, Xxxxxxxx, C, Xxxxx, C, Xxxxxx, M (2016). Non-random paternity of offspring in a highly promiscuous marine snail suggests postcopulatory sexual selection. Behavioral Ecology and Sociobiology 70 (8): 1357-1366
20. Xxxxxxx, PR, Xxxxxx, H, Xxxxx, C, Xxxxxxx, H, Xxxxxxx, PO (2016). Recent decline in cod stocks in the North Sea-Skagerrak-Kattegat shifts the sources of larval supply. Fisheries Oceanography 25(3): 210-228
21. Xxxxxxx, PR, Xxxxxx, MN, Xxxxxxx, PO (2016). How to select networks of marine protected areas for multiple species with different dispersal strategies. Diversity and Distribution 22(2): 161-173
22. Xxxxxxx, AI, Xxxxxxx, XX, Xxxxxxx, PR (2016). Instantaneous Flow Structures and Opportunities for Larval Settlement: Barnacle Larvae Swim to Settle. PLoS ONE 11(7): e0158957. doi:10.1371/journal.pone.0158957
23. Xxxxxxx, J, Xxxx, EE, Xxxxxx, H, Xxxxx, M, Xxxxxxx, K, Xxxx, M (2016). Regional genetic differentiation in the blue mussel from the Baltic Sea area. Estuarine, Coastal and Shelf Science. xx.xxx.xxx/00.0000/x.xxxx.0000.00.00
24. Xxxxxxx, JP, Xxxxxx, G, Xxxxxxx, T, Xxxxxxxxxxx, K, Xxxxxx, M, Xxxxx, R (2016). Comparative mitogenomic analysis of three species of periwinkles: Littorina fabalis, X. xxxxxxxx and X. xxxxxxxxx. Marine Genomics. xx.xxx.xxx/00.0000/x.xxxxxx.0000.00.000
25. Xxxxxxxxx, S, Xxxxxx, A, Xxxxxx, T, Xxxxxxxxx, A, Xxxx, CK, Xxxxxxx, A, Aspan, A, Xxxxxxxx, L, Xxxxxxxxx, LJ, Xxxxxxxxx, J (2016). Summer mortalities and detection of ostreid herpesvirus microvariant in Pacific oyster Crassostrea gigas in Sweden and Norway. Diseases of Aquatic Organisms 117(3): 171-176
26. Xxxxxxxxx, A, Xxxxxxxxx, J, Xxxxxx, XX, Xxxxxx, C (2016). Population and life-stage specific sensitivities to temperature and salinity stress in barnacles. Scientific Reports 6. 10.1038/srep32263
27. Xx, XXX & Xxxxxxxxxxx, X (2016). No precopulatory inbreeding avoidance in the intertidal snail Littorina saxatilis. Journal of Molluscan Studies 82: 213-215
28. Xxxxx, X. X. Xxxxxx, X. et al. (2016). The genome of the seagrass Zostera marina reveals angiosperm adaptation to the sea. Nature 530, 331–335
29. Xxxxxx, M, Xxxxxx, X., Xxxxxxx, PR, Xxxxxxxxxxxx, S (2016). A molecular phylogeny of the north-east Atlantic species of the genus Idotea (Isopoda) with focus on the Baltic Sea. Zoologica Scripta xx.xxx.xxx/00.0000/xxx.00000
30. Xxxxxx, M, Xxxxxxxx, H, Xxxxxxx, XX, Xxxx, P, Xxxxx, A, Xxxx, U, Xxxxxx-Xxxxxxxx, O, Xxxxxxx, R, Xxxxxx, SVM, Xxxxxx, XX, Xxxxxxxx, A, Xxxxxxxxxxx, K (2016). DNA Extraction Protocols for Whole-Genome Sequencing in Marine Organisms. In. Xxxxxxx, SJ (ed) Marine Genomics: Methods and Protocols, Springer, New York, 13-44 xx.xxx.xxx/00.0000/000-0-0000-0000-0_0
31. Xxxxxxxx, A. L., Xx Xxx, P. and Xxxxxx, C. (2016), First reports of Grania (Clitellata: Enchytraeidae) from Africa and South America: molecular phylogeny and descriptions of nine new species. Zool J Linn Soc, 176: 485–510. doi:10.1111/zoj.12333
32. Xxxxxxxx, XX,Xxxxxx, JBE,Xxxxx, E,Xxxxxxx, MS, Xxxxxxxxx, ME, Xxxxxx, GM, Xxxxxxx, A, Xxxxxxxx, U, Pavia, H, Xxxxxxxx, F (2016). Energy performance and greenhouse gas emissions of kelp cultivation for biogas and fertilizer recovery in Sweden. Science of the total Environment 10.1016/j.scitotenv.2016.07.220
33. Xxxxxxxxxx, M, Xxxxxxxxxxx, A, Xxxxxxxxxxx, K, Xxxxxx, RK, Xxxxxx, B (2016). A universal mechanism generating clusters of differentiated loci during divergence-with- migration. Evolution 70(7): 1609-1621
34. Xxxxxxx, M, Xxxxxxx, A, Xxxxxxxxxxx, K, Xxxxxx, R, Xxxxx, C, Xxxxxx, M (2016). Shared and nonshared genomic divergence in parallel ecotypes of Littorina saxatilis at a local scale. Molecular Ecology 25(1): 287-305
35. Xxx L, de Xxxxx XX, Xxxxxxx CE, et al. Coral mucus fuels the sponge loop in warm- and cold-water coral reef ecosystems. Scientific Reports. 2016;6:18715. doi:10.1038/srep18715.
36. Xxxxxxxx, E, X Xxxxxxxxx, GM Xxxxxx, G Xxxxxxx, H Pavia, O Bjærke, LA Pender-Healy, P Tiselius (2016). Solid phase extraction and metabolic profiling of exudates from living copepods. PeerJ. 2016 Jan 12;4:e1529. doi: 10.7717/peerj.1529
37. Xxxxxxxxx, S.M., Xxxxxx, X. 2016. The cnidome and internal morphology of Lophelia pertusa (Linnaeus, 1758) (Cnidaria, Anthozoa). – Acta Zoologica (Stockholm) 00: 000– 000
38. Xxxxxxxxx, M, Xxxxxxxxx, J, Xxxxxx, PE., Xxxxxxxx, IE (2016). Variable Individual- and Population- Level Responses to Ocean Acidification. Frontiers in Marine Science 3: 51
39. Xxxx, X.X. & Xxxxxxxx, X. (2016). pH-driven solubilization and isoelectric precipitation of proteins from the brown seaweed Saccharina latissima—effects of osmotic shock, water volume and temperature. J. Appl Phycol (2016). doi:10.1007/s10811-016-0957- 6
40. Xxxxxx, C, Xxxxxxxx, XX, Xxxxxxxx, NG, Xxxxxxx, F, Xxxxx, GW (2016). Free-living calamyzin chrysopetalids (Annelida) from methane seeps, anoxic basins, and whale falls. Zoological Journal of the Linnean Society 177(4): 700-719
41. Xxxxxxx,X., Xxxxxxx, X., Xxxxxx, LMS, Xxxxxxxxxx, X., Xxxxxxx, U., Xxxxxxx, R. (2016).First time DNA barcoding of the common shipworm Teredo navalis Linnaeus 1758 (Mollusca: Bivalvia: Teredinidae): Molecular-taxonomic investigation and identification of a widespread wood-borer, Journal of Experimental Marine Biology and Ecology, Volume 475: 154-162
42. Xxxxxxxxx, E, Xxxxxxxx, P, Xxx Xxxxxxxx, D, Xxxxxx, G, Vanreusel, A, Xx Xxxxx, M (2016). Temperature impact on the trophic transfer of fatty acids in the congeneric copepods Acartia tonsa and Acartia clause. Journal of Sea Research 112: 41-48
43. Xxxxxxx, AM, Xxxxxx, M, Xxxxxxx, J, Xxxxxx, RK (2016). Targeted resequencing reveals geographical patterns of differentiation for loci implicated in parallel evolution. Molecular Ecology 25(13): 3169-3186
44. Xxxxxx, XX, Xxxxxxxx, G, Xxxxxx, A, Xxxxxxxxx, MA, Xxxxxxxx, A, Xxxxxxxxx, JN, Xxxxxxx, PR, Xxxxx, C (2016). The Story of a Hitchhiker: Population Genetic Patterns in the Invasive Barnacle Balanus (Amphibalanus) improvisus Xxxxxx 1854. PLOS ONE 11(1)
45. Xxxxxxxx, A, Xxxxxxxx, H, Xxxxxxxx, SG, Xxxxx, C, Xxxxxxxxxx, G (2016). Reduced Genetic Diversity and Increased Structure in American Mink on the Swedish Coast following Invasive Species Control. PLOS ONE 11(6). 10.1371/journal.pone.0157972
46. Zetsche E-M, Xxxxxxxx T, Xxxxxxx XXX, xxx Xxxxxxx D (2016) Direct Visualization of Mucus Production by the Cold-Water Coral Lophelia pertusa with Digital Holographic Microscopy. PLoS ONE 11(2): e0146766. doi:10.1371/journal.pone.0146766
47. Xxxxxxxxxx, J, Xxxxxxx, C, Xxxxxxxx, M, Xxxxxxxx, A, Xxxxxx-Xxxxxxx, HR, Xxxxxxx, M, Xxx, JA, Xxxxxxxx, B, Xx Xxx, P, Xxxxxx, C, Xxxxxxxx, N (2016). Closely coupled
evolutionary history of ecto- and endosymbionts from two distantly related animal phyla. Molecular Ecology 25(13): 3203-3223
Publikationer i 2016 baserat på arbete ombord RV ”Skagerak”
Publications in 2016 based on work onboard RV “Skagerak”
Note: The data used in the following publications was in most cases sampled before 2016 and in all cases no lead or co-authorship of GU scientists but RV “Skagerak” crew and captain mentioned in the Acknowledgement
1. Xxxxxxx, IP & Xxxxxxxxx J (2016). Recent invasion of the foraminifer Noniella xxxxxx Xxxxxxx & Xxxxx, 1930 in northern European waters: evidence from the Skagerrak and its fjords. Journal of Micropalaeontology
2. Xxxxxx, K & Xxxxxxxx, B (2016). Isotope fractionation and isotope decoupling during anammox and denitrification in marine sediments. Limnology and Oceanography
3. Xxxxxxx, KF, Xxxxxxxxx, M, Xxxxxxx, XX, Xxxxx, KM, Xxxx, C, Xxxxxxx, A, Xxxxxxxxx, HL, Xxx, XX, Xxxxxxxxxxx, G, Xxxx, CM, Xxxxx, MDJ, Xxxxxx, XXX (2016). The genetic diversity, phylogeography and morphology of Elphidiidae (Foraminifera) in the Northeast Atlantic. Marine micropaleontology129: 1-23
Naturvetenskapliga fakulteten Xxxxxxxx Xxxxxxx. Dekan | Rektor |
Användning av den marina infrastrukturen
En av punkterna i handlingsplanen för implementering av Xxxx Xxxxxxxx förslag gällde:
Program/strategier för hur institutionerna ska använda forskningsstationerna och fartyget utgör grunden för infrastrukturerna och är högt prioriterat. Strategiarbetet följs kontinuerligt upp av rektor under våren.
Samtliga prefekter vid naturvetenskapliga fakulteten fick 2017-03-27 i uppdrag att beskriva om och hur den marina infrastrukturen planeras användas på kort och lång sikt. I Bilaga 1 finns uppdraget i sin helhet samt institutionernas svar.
Marina vetenskaper och Biologi och Miljövetenskap har en uttalad strategi för användandet av infrastrukturen både inom forskning, utbildning och samverkan. Av övriga institutioner meddelar fysik och geovetenskaper att man inte avser att använda den marina infrastrukturen medan kulturvård och matematiska vetenskaper är positiva till att utnyttja infrastrukturen för vissa verksamheter. Institutionen för kemi och molekylärbiologi har inte inkommit med något svar på uppdraget.
Som framgår av uppdraget kommer de institutioner som har verksamhet förlagd till infrastrukturerna att arbeta vidare med deras strategiska plan för utnyttjandet av infrastrukturen.
NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN
Bilaga 1
Naturvetenskapliga fakulteten Xxxxxxxx Xxxxxxx. Dekan | Prefekter |
Användning av marin infrastruktur
Bakgrund
Xxxx Xxxxxxx fick av rektor i uppdrag att lämna ett förslag på hur dagens marina fältstationsverksamhet kan bedrivas på ett mer kostnadseffektivt sätt. Arbetet skulle ta utgångspunkt i Xxxx Xxxxxxxxxxx rapport och de förslag som lämnats där kring utvecklingen av Naturvetenskapliga fakulteten. 2017-02-15 lämnade Xxxx Xxxxxxx sin rapport till rektor och höll även ett öppet möte på Naturvetenskapliga fakulteten där han presenterade sina förslag. 2017-02-16 presenterades rapporten för universitetsstyrelsen som ställde sig positiv till de förslag Xxxx Xxxxxxx lämnat.
Som en följd av Xxxx Xxxxxxxx förslag har rektor och dekan skrivit fram en handlingsplan för fortsatt arbete relaterat till den marina verksamheten vid universitetet.
Den marina infrastrukturen är unik i sitt slag med två forskningsstationer (Kristineberg och Tjärnö) och ett större forskningsfartyg (Skagerak). Framledes benämns dessa enheter gemensamt som fakultetens tre forskningsstationer. Enheterna kommer fortsatt att tillhöra Lovéncentret som har status som universitetsgemensam GU-infrastruktur. Den lokala förankringen av infrastrukturens användning inom utbildning och forskning är avgörande för fortsatt utveckling av marina vetenskaper och infrastrukturen. Xxxx Xxxxxxx identifierade en brist på verksamhetsmål och strategier för hur den marina infrastrukturen är tänkt att användas inom forskning och utbildning. Långsiktiga strategier som visar på infrastrukturens nyttjande och behov inom forskning och utbildning är nödvändiga för att utvecklingen av infrastrukturen skall gå hand i hand med vetenskapsområdets utveckling.
Liksom forskningsfartyget Skagerak är Kristineberg och Tjärnö attraktiva forskningsstationer också för externa användare. En väsentlig del i attraktionskraften för Kristineberg och Tjärnö är forskningsstationernas vetenskapliga miljö, som utgörs av de forskare med ordinarie placering där. För att bibehålla och utveckla en kreativ miljö krävs att forskare och lärare även fortsättningsvis har sin hemvist på forskningsstationerna Kristineberg och Tjärnö.
I handlingsplanen finns detta framskrivet i nedanstående punkt:
Program/strategier för hur institutionerna ska använda forskningsstationerna och fartyget utgör grunden för infrastrukturerna och är högt prioriterat. Strategiarbetet följs kontinuerligt upp av rektor under våren.
Uppdrag
1. Samtliga institutioner skall kort beskriva om och hur den marina infrastrukturen planeras användas på kort och lång sikt. Det gäller såväl inom utbildning och forskning som samverkan.
2. De institutioner som idag har verksamhet inom det marina vetenskapsområdet skall göra en detaljerad plan över användningen av forskningsstationerna uppdelat på de tre enheterna. Ange omfattning på planerad användning inom utbildning, forskning och samverkan separat. Visa i den strategiska planen betydelsen av infrastrukturen för verksamheten.
3. Institutionen för marina vetenskaper har ett särskilt ansvar att tillse att lärare och forskare har ordinarie placering på forskningsstationerna. I den strategiska planen skall det framgå hur institutionen kommer att arbeta med rekrytering och hur bemanning på forskningsstationerna och användning av fartyget säkras långsiktigt.
Tidplan
Punkt 1 och 2 skall rapporteras senast den 24 april. Institutionernas planer kommer att sammanställas och utgöra underlag till rektor för inriktningsbeslut om ytterligare finansiering till den marina infrastrukturen och därmed till det marina vetenskapsområdet.
Punkt 3 skall ingå som en del i den strategiska planen för marina vetenskaper och kan inkorporeras senare om nödvändigt.
Eftersom tiden är kort för en första avstämning kan de institutioner som omfattas av punkt 2 arbeta vidare med sina strategiska planer under hösten och även inkludera viktiga delar i institutionernas handlings- och verksamhetsplaner inför 2018.
2 (2)
BIOENV:s användande av Xxxx Xxxxx center för marin infrastruktur
20170424
INLEDNING
BioEnvs nuvarande marina verksamhet har sin utgångspunkt i ämnesområdena marin ekologi och ekofysiologi, och särskilt framträdande forskningsområden där vi är beroende av Xxxx Xxxxx centrum för marin infrastruktur är djurplanktonekologi, vattenbruk, marina globala miljöförändringar med särskild betoning på ökade vattentemperaturer och havsförsurning, miljöföroreningar/ekotoxikologi och andra stressorer, evolutionär beteendeekologi, ekosystemtjänster och miljöövervakning och förvaltning. Flera av dessa områden ingår i strategiskt viktiga centrumbildningar (t ex SWEMARC, FRAM, CeMEB, CeCAR).
Lovéncentret står inför en omorganisation och implementeringsarbetet av denna har just börjat. BioEnv välkomnar detta arbete och deltar aktivt bland annat i de arbetsgrupper som implementeringsgruppen för Lovéncentret Kristineberg har utsett, och med prefekt som adjungerad i implementeringsgruppen. BioEnv vill i framtiden gärna ha möjlighet till en mer aktiv roll i det löpande strategiska arbetet för infrastrukturen, t ex genom att vi får en plats i styrgruppen. Ett viktigt mål som vi önskar jobba med tillsammans med institutionen för marina vetenskaper, Lovéncentret och övriga aktörer är t. ex. att Lovéncentret blir en fullvärdig medlem i de Europeiska nätverket för vattenbruksstationer, Aquaexcel (xxxx://xxx.xxxxxxxxx.xx/) och det Europeiska nätverket för marinbiologiska stationer, the Euroepan Marine Biological Resource center EMBRC (xxxx://xxx.xxxxx.xx/) som syftar till att främja marin grundforskning och tillämpad forskning, inte minst blå bioteknologi. Detta tror vi är oerhört viktigt för att öka nyttjandet av infrastrukturen, ökat samarbete med europeiska partners, för att attrahera ännu mer internationella gäster, och för att långsiktigt stärka vår forskning.
Ett annat strategiskt arbete som kommer att öppna helt nya möjligheter för forskning, innovation och samverkan är Testsite akvamarin – testbäddar för utveckling av hållbart vattenbruk och värdehöjande av marina råvaror, se bifogat dokument. Xxxxxxxx Xxxxxxx vid BioEnv deltar i projektgruppen för detta arbete då vi ser det som strategiskt viktigt för utvecklingen av vår vattenbruksforskning. Arbetet sker bland annat ihop med Chalmers, RISE, näringsliv, kommuner och VGR. Testsite akvamarin omfattar både Kristineberg och Tjärnö.
Nedan har vi beskrivit planerat användande av Lovéncentret inom överskådlig framtid utifrån vårt nyttjande och behov i dag. En översikt ges i tabell 2, med en mer detaljerad beskrivning av personal på eller som nyttjar SLC, med tyngdpunkt på Lovéncentret Kristineberg eftersom vi har mest verksamhet där. BioEnvs medarbetare har i nuläget inga konkreta planer på att använda Skagerak.
LOVENCENTRET KRISTINEBERG
Kristinebergstationen har ett stort strategiskt värde för BioEnv som en nav för marin miljöforskning i en bred mening, såväl som för blå tillväxt som t ex omfattar vattenbruk. Lovéncentret Xxxxxxxxxxxx erbjuder en helt nödvändig, unik miljö och infrastruktur för utvecklingen av flera av våra starkaste forskningsfält på både kort och lång sikt. Närheten/tillgängligheten från Göteborg, samt möjlighet till boende är viktigt. Närheten till
havet och specifika siter i området, och möjligheten att använda småbåtar är viktiga faktorer. Lovéncentret Kristineberg omfattar en rad habitat och modellorganismer som vi bygger vår forskning på, där etablerad kontakt med lokala fiskare som kan förse oss med studiematerial, fältprovtagningar och långa experimentserier för miljöövervakning i kombination med förstklassig infrastruktur inklusive laboratorier och analysutrustning är värdefullt. För att bibehålla attraktiviteten ser vi det också som viktigt att Lovéncentret Xxxxxxxxxxxx har en internationell profil dit forskare från hela världen kan komma och forska eller delta i workshops, och att det finns stöd från permanent teknisk personal för den dagliga driften, goda möjligheter till husrum och mat. Flera möten/workshops/kurser är planerade för 2017‐ 2019. BioEnv ser gärna ett ökat samarbete mellan vår personal och den som är anställd på SLC, och även nya aktörer, t ex vad gäller skötsel av instrument eller att köra båtar som andreman, för att hjälpa till att effektivt driva stationen.
Nya aktörer kommer in i verksamheten på Lovéncentret Kristineberg vilket vi ser som positivt och en viktig del i en hållbar utveckling av stationens verksamhet. Vi har i dag redan existerande samarbeten med IVL, Chalmers, KTH och RISE/SP. Vi ser fram emot utökade möjligheter till samarbeten med dessa aktörer och är villiga att bidra och inbjuda till dialog. Vi står alltså i starten av ett nytt spännande utvecklingsarbete. Mot denna bakgrund menar vi att BioEnv inte är färdigt med planeringen för användandet av Lovéncentret Xxxxxxxxxxxx i och med detta dokument. Tillsammans med de nya aktörerna vill vi förvalta och ta fram visioner för verksamhetens utveckling där vi ser Kristineberg som en plats för innovation som kopplar ihop grundforskning med kommersiella tillämpningar och utbildning, och som en fortsatt internationellt erkänd forskningsstation av högsta klass.
Personal
BioEnvs fasta personal på Kristinebergstationen utgör i dag en komplett akademisk miljö. BioEnv har för närvarande fem fast anställda, som är permanent verksamma på stationen, se bilaga 1 (prof emeritus, postdocs, doktorander ej inräknade) och ett antal visstidsanställda. En professor förväntas gå i pension under hösten 2017. På femårssikt ser BioEnv inte att det är realistiskt att nyrekrytera extern lektor/professors med placering på Kristineberg, utan prioriterar att stötta en befordran till lektor för Xxx Xxxxxx (i dag forskare på externa medel) för att ge bättre förutsättningar för en långsiktig verksamhet både vad gäller undervisning och forskning inom det forskningsområde som han framgångsrikt utvecklat. Vi planerar snarare att stötta rekrytering av postdocs som är förlagda till Kristineberg för att stärka forskningen. Ytterligare ca 18 personer på BioEnv i Göteborg i kategorin forskande personal, samt två forskningsingenjörer, använder stationen regelbundet för experimentella studier; på grund av att den är så lättillgänglig fungerar det även utmärkt att resa dit bara över dagen. Gästprofessor Xxxxx Xxxxx Xxxxxx kommer att förlägga en avsevärd del av sin gästprofessur på Kristineberg över en kommande 3‐årsperiod.
Forskning (se tabell 2)
Djurplanktonekologi, miljövervakning
Forskningen som leds av Tiselius baseras helt på infrastrukturen vid Lovéncentret Kristineberg (lab och video‐utrustning) och är beroende av närheten till fält, se tabell 2. Arbetet inkluderar gästforskare, doktorander, masterstudenter och samarbete med Xxxxxx Xxxxxxxxx (marina vetenskaper) på stationen. Forskningen planerar att utökas mot sub‐
millimeter plankton och att använda data från miljöövervakningsprogram som bas och referens.
Marin vattenbruksforskning
SWEMARC:s verksamheter är till stora delar beroende av GUs marina infrastrukturer vid Lovéncentren Kristineberg och Tjärnö. Genom våra ingående MISTRA/FORMAS, SFF och EU‐ finansierade vattenbruksprojekt har SWEMARC redan mycket pågående och aktiv vattenbruksforskning på stationen under minst 5 år framåt. Fokus på kräftdjur och fisk ligger på Lovéncentret Kristineberg. Dessa projekt och verksamheter har byggt upp (i nya eller i befintliga lokaler) och inrett flera specialutrustade odlingsfaciliteter som utgör grundförutsättningar för genomförande av SWEMARCs forskning. Tillgång på saltvatten av god och reglerbar kvalitet, yt‐ och djupvatten, kulturhuset, akvariesystem, mindre båtar för insamling av material, befintliga analysinstrument, faciliteter som termokonstansrum för kontroll av abiotiska faktorer och inte minst driftspersonal är nödvändigt för genomförande av den forskning som skall bedrivas. Bland de fasta forskarna är det Xxxxxxx Xxxxxxxx som leder arbetet vad gäller kräftdjur. Från BioEnv i Göteborg är det flera aktiva forskare som nyttjar Lovéncentret Kristineberg (se tabell 1) och arbetar med både kräftdjur och fisk. BioEnv arbetar strategiskt med att medverka till etablering av testbäddar genom projekt testsite Akvamarin vilken är ett väldigt viktigt steg för ökad samverkan med industri och kustkommuner, och innovation (se bilagt utkast). SWEMARC vill utöka samarbetet med KTH vad gäller algodling, samt med SP‐RISE och Chalmers.
Ekotoxikologi (omfattar flera forskargrupper/PIs, se tabell 1)
Ekotoxikologi inkl. plastpartiklar utgör en tung delav BioEnvs verksamhet på Lovéncentret Kristineberg. Projekt som ingår är bland andra Interregprojekt, Ren Kustlinjen, olika Formasprojekt, och FRAM‐centrat. Tillgängligheten och närheten till stationen från Göteborg är essentiell för fält/experimentell verksamhet och stationen erbjuder relevanta arter för svensk miljö. Kristineberg är viktig på flera sätt; här har vi samarbete med marina forskare, det finns saltvattensfaciliteter och access till havet, och unikt långa tidserier för att identifiera trender vad gäller föroreningar ‐ faktorer som historiskt sett varit mycket betydelsefulla för BioEnvs starka position inom forskningsområdet internationellt. Termokonstansrum, isotoplab, akvarier och analytisk utrustning inkl. mikroskop och molekyläranalytisk apparatur, sedimentprovtagare, närsaltsanalyser mm. är centrala faciliteter som behövs för framgångsrik ekotoxikologisk forskning, se tabell 2 för mer detaljer. Kristineberg är således fortsatt oerhört viktigt ur strategisk synpunkt för BioEnvs marina ekotoxikologi, och även en värdefull mötesplats. Vår verksamhet på Kristineberg inom forskningsfältet planeras att öka genom Xxxxxx Xxxxxxx och Xxxxxxx Xxxxxx inom de närmaste åren.
Ålgräs – samarbete med marina vetenskaper
Experiment på ålgräs kan bäst utföras i växthuset p.g.a. växternas behov av naturligt ljus. På Lovéncentret Xxxxxxxxxxxx finns all utrustning för insamlande av material som behövs: Dykare och dykutrustning, båtar och trål m.m. Miljön med olika kända, välstuderade fältsiter för jämförelser och även långa tidserier, samt möjligheten att jämföra med labstudier är viktigt.
Evolutionär beteendeekologi
Direkt access till djurens naturliga miljö är avgörande for en framgångsrik experimentell verksamhet. Akvarier med hög vattenkvalitet (havsvatten), möjlighet att arbeta med stabila
isotoper på akvatiska lab har lett till stora genombrott och unik profil inom forskningsämnet. Kulturhuset och att kunna arbeta med invasiva arter av avgörande vikt för verksamheten.
Ekofysiologi, miljöförändringar inkl. klimatförändring och havsförsurning
Insamling av djur av personal och det upparbetade samarbetet med lokala fiskare är viktigt för denna forskningsgren. Termokonstansrum, labutrustning som spektrofotometrar, mikroskop, akvarier, personal är också av grundläggande vikt. Unik, toppmodern utrustning för studier av havsförsurning har utvecklats på plats. Möjligheten att arbeta med invasiva arter genom att det finns karantänfaciliteter är också mycket viktigt, här sker starkt efterfrågad forskning av samhället för att se om invasiva arter kan anpassa sig till svensk miljö och t ex hybridisera med våra nativa arter.
Samverkan
Ett av XxxXxxx mål är att forskningen utvecklas i samverkan med omgivande samhälle, lokalt och globalt. BioEnv har en samverkansgrupp som leds av viceprefekt för samverkan (Xxxxxxxx Xxxxxxx), som arbetar löpande med omgivande samhället i form av kunskapsbildning, kunskapsförmedling och en kontinuerlig aktiv dialog runt forskningsresultat. Detta arbete omfattar självklart även den forskning som utförs på Lovéncentret Xxxxxxxxxxxx vilken ofta uppmärksammas i media. De fasta forskarna på Kristinebergsstationen är också medlemmar/bidrar till organisationer som UNESCO, FAO, OECD, World Bank, IGBP, and the CIESM. Vi ämnar fortsätta arbeta på detta sätt på kort och lång sikt.
Kristineberg utgör en utmärkt miljö för att stimulera till nätverkande och kontaktknytande, och närheten till den marina miljön gör att praktiska exempel från pågående projekt kan visas. Xxxxxxxx Xxxxxxx driver också XxxXxxx arbete med utvecklingen av tvärvetenskapliga angreppssätt och en tydligare inriktning mot innovation med bland annat testbäddar i samverkan med samhället inklusive Lysekils kommun (Nämnda Testsite akvamarin, se bifogat dokument). Detta arbete, tillsammans med sammanslagningen av idéer, personal och utrustning från Chalmers, KTH, SP‐RISE och IVL med regional stöd från Lysekils kommun and Västra Götaland kommer att vara en starkt bidragande faktor till att möjliggöra bildandet av ett centrum för marin innovation och forskning på Kristineberg.
Andra pågående samverkansinsatser vad gäller Kristineberg omfattar SWEMARC för minst sex år framåt genom konsortiets ledande roller i Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk och Centrum för turism och det Maritima klustret i Västsverige. SWEMARC har ett avnämarråd med representanter från myndigheter, regionen, länsstyrelser, branschorganisationer och kommuner som träffas ca 2 ggr/termin och genomför ett flertal nätverkande och utbildande aktiviteter tillsammans, t ex vattenbrukskurser och workshops. Ett exempel är en workshop öppen för entreprenörer m.fl. om hummerodling som för läggs till Kristinebergstationen hösten 2017.
Medborgarutbildning och kommunikation med allmänheten görs genom de starka utbildningsprojekt om havet som bland andra Xxx Xxxxxx är delaktig i (”Inquiry‐to‐Insight” and “Inquiry‐to‐SEA“, samarbete GU och Stanford University, the “VirtualLab project”, GU) samt genom samverkan med Havets hus. Projektet CeCAR är till sin natur ett sammhällsengagerande projekt med t. ex. medborgarpaneler och pågår minst 5 år till.
På lång sikt vill fortsätta ordna konferenser, samt samverka med lokala konferenser (och använda "Föreståndarbostaden"), också för att bjuda in och visa t. ex. politiker och näringsliv forskningen som görs på Lovéncentret Kristineberg. De fasta forskarna på stationen kan bjuda in konferensgästerna för en kort föreläsning och rundvisning samt ev båttur. Ökad skolsamverkan är också något som kan diskuteras.
Utbildning
Kurser som hålls och kommer att hållas inom överskådlig framtid på Kristineberg är framförallt inom biologiprogrammets 2a och 3e år, men även under basåret bjuds studenterna till Kristineberg. BioEnv vill fortsätta nyttja Xxxxxxxxxxxx i minst samma utsträckning på kort och lång sikt. Vi vill fokusera på att fortsätta hålla ett högt antal doktorandkurser med god kvalitet som lockar internationella studenter. Vi planerar också att starta upp ett nordiskt mastersprogram, marin matproduktion, med start 2018, där delar av kurser kommer att hållas på Kristineberg. Följande kurser använder Lovéncentret Xxxxxxxxxxxx:
• Ekologi and Evolution (ca 40 studenter, baskurs, ca 1‐2 veckor per år). BioEnv ansvarig institution.
• Dynamik i naturliga populationer (ca 30 studenter). BioEnv ansvarig institution. Två veckor förlagda till Kristineberg.
• Xxxxxx undersökningar, verktyg och metoder (ca 25 studenter), Marina vetenskaper ansvarig institution, BioEnv har lärare på kursen
• Pelagialen 2: Processer, mekanismer and adaptationer (ca 25 studenter) – marina vetenskaper ansvarig institution, BioEnv har lärare på kursen
• Introduktion to kustekosystem (ca25 studenter) – Marina vetenskaper ansvarig institution, BioEnv har lärare på kursen
• Ekologisk Toxikology: Ekologi (ca 20 studenter, masterprogrammet inom miljövetenskap). Fältprovtagningar och modellekosystemteknik i ingående laborationskurs. BioEnv ansvarig institution.
• Andra kurser på masternivå genomförs ca 3‐5 gånger per år där föreläsningar, fältarbete och/eller projektlaborationer, ibland med mindre antal studenter, förläggs till Lovéncentret Kristineberg, t ex inom kursen ekologisk fysiologi med klimatperspektiv (Bioenv ansvarig institution).
Årligen ges 3‐5 kurser på doktorandnivå på Lovéncentret Kristineberg. Kurserna har typiskt ca 50 % utländska studenter. Omfattningen är oftast 1‐2 veckor och 25 studenter per kurs. 2017 kommer en kurs med titel ”Pelagic Processes” (aug. 2017) att gå, en doktorandkurs som organiseras av BioEnv och Marina vetenskaper. Därutöver hålls en fisktoxikologisk doktorandkurs + worskhop inom dCod 14‐20 augusti 2017. UGOT challenges centrumen FRAM och SWEMARC kommer att erbjuda doktorandkurser och sommarskolor på Kristineberg under hela sina projektperioder (fem år fram). Hösten 2017 organiserar SWEMARC en transdisciplinär kurs i vattenbruk där en tredjedel läggs på Kristineberg där Xxxxx Xxxxx Xxxxxx m.fl. inbjudna lärare kommer att undervisa.
I genomsnitt 3‐6 examensarbeten i marin ekologi (15, 30, 45 och 60 poäng) handleds och utförs på Kristineberg särskilt under vår och sommar. Ett antal internships från utländska
universitet förekommer också. Masterkurser hålls i ekotoxicology (ES2520, ES2530, ES2540) med olika handledare, 10‐30 veckor per MSc‐student, totala antalet studenter varierar.
BioEnv är engagerat i CUL, Centre for educational sciences and research, vid GU. Prof Xxxxxx Xxxxx är tematisk ledare för matematik och naturvetenskap och hon är ansvarig för vetenskapliga kommunikationskurser som innehåller två veckor långa skrivarstugor. Två sådan är schemalagda under 2017 på Kristineberg på begäran av studenterna.
Annan utbildning som kan nämnas är det bilaterala programmet med Mozambique som förhoppningsvis kommer igång 2017 och omfattar utbyte av masterstudenter och doktorander. XxxXxx använder också ofta Kristineberg till workshops och möten inom olika projekt, t ex planerar FRAM en internationell workshop 2017, Nomaculture/SWEMARC planerar en hummerworkshop hösten 2017, och en ”5th Biofilm Workshop” är planerad till våren 2018.
LOVENCENTRET TJÄRNÖ
Forskning
BioEnv har ingen fast personal på Tjärnöstationen, heller inga planer på sådan. Vår forskning på Lovéncentret sker i samarbeten framförallt genom projekten SWEMARC, CeMEB och Cache. Genom våra ingående MISTRA/FORMAS, SFF och EU finansierade vattenbruksprojekt har SWEMARC redan mycket pågående och aktiv vattenbruksforskning med fokus makro‐ alger och bivalver (musslor och ostron) på Tjärnö. BioEnv‐anställdas samarbetspartners som ingår i SWEMARC är bland andra Xxxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxx, Xxxxxx Xxxxx och Xxxx Xxxxxxxxxx, dessa baserar sin forskning på infrastrukturen på Tjärnö. Flera specialutrustade odlingsfaciliteter som utgör grundförutsättningar för genomförande av SWEMARCs forskning har byggts upp. SWEMARC kommer att öka sin verksamhet på stationen under de kommande 6 åren. Gästprofessor Xxxxx Xxxxx Xxxxxx kommer att förlägga en del av sin gästprofessur på Tjärnö över en kommande 3‐årsperiod.
Samverkan
Lovéncentrtet Tjärnö ingår också i projekt Testsite akvamarin (se bilaga) för utveckling av hållbart vattenbruk och värdehöjande av marina råvaror som omfattar forskning, innovation och samverkan. Andra pågående samverkansinsatser vad gäller Tjärnö precis som för Kristineberg omfattar SWEMARC som har ledande roller i Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk och Centrum för turism och det Maritima klustret i Västsverige.
Undervisning
Studenterna på basåret i biologi är på Tjärnö en gång per år, 1‐2 veckor (max 40 studenter.) Grundkursen dynamik i naturliga populationer (ca 30 studenter) där BioEnv är ansvarig institution har vecka förlagd till Tjärnö. BioEnv kommer också samorganisera en Nordisk master i marin matproduktion där kurser/delar av kurser förläggs till Tjärnö, med start hösten 2018.
TABELL 1: BioEnv‐personal med aktivitet på Xxxx Xxxxxx centrum för marin infrastruktur.
Namn Titel Kommentar
Kristineberg Fast personal på Kristineberg
Xxxxx Xxxxxxx Xxxx Professor Pensioneras hösten 2017. Xxxxxxxx Xxxxx Professor
Xxxxxxxx Xxxxxxx Universitetslektor
Xxxxxx Xxx Forskare Tillsvidareanställd, satsning på befordran till lektor Xxxx Xxxxxx Xxxxxxxx Anställd minst t o m 2017, sökt externa anslag Xxxxxxx Xxxxxxxxx EU‐Doktorand Cache‐projektet
Xxxxxx Xxxx Postdoktor Anställning upphör maj 2017
Xxxxxx Xxx Xxxxxxxx Pensionär, viss aktivitet inom marin biomonitoring Xxxx Xxxx Professor emeritus Viss aktivitet inom marin biomonitoring Xxxxxxxxx, Xxxxxx Professor emeritus Viss aktivitet inom marin biomonitoring
Xxxxx Xxxxxxxx Forskningsingenjör Finansierias av BioEnv 50% för institutionstjänstgöring, externa projekt 50%. Xxxxx Xxxxxxx Forskningsbiträde "Scholar at risk" 2017, vi ska ansöka för 2018 också. Jobbar inom SWEMARC Personal med regelbunden
aktivitet på Kristineberg,
forskning beroende av infrastrukturen, kort och lång sikt
Xxxxxxxx Xxxxxx Professor Ekotoxikolog. Provtagning, fält‐ och labexperiment, analyser. Handledare T Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Professor Ekotoxikolog. Provtagning, fält‐ och labexperiment, analyser. Handledare X Xxxxxx
Xxxxxxx Xxxxxx Professor Xxxxx xxxxxxxxxxxx, ekotoxikologi. Vattenbruk. All experimentell verksamhet förlag till SLC‐ Kristineberg
Xxxxxxxx Xxxxxxxxx Professor Evolutionär beteendeekologi, med i CeMEB. Fält‐ och labstudier, analyser, ca 3 mån per år senvår‐tidig sommar. Handledare EL Blom, L Green Xxxxxxxx Xxxxxxx Professor Xxxxxx vattenbruk. Med i CeMED, cache, föreståndare SWEMARC. Med och driver testbäddprojekt.
Xxxxxx Xxxxx Professor Närsaltsaanlyser, vattenhämtning, provtagningar, experiment. Från enstaka tillfällen 1 gång per månad, till veckor.
Xxxxxx Xxxxxxx Universitetslektor Ekotoxikologi. Fiskhämtning, enstaka. Planerar utökad verksamhet med examensarbetare och arbete på spigg på plats på Kberg.
Carney Xxxxxxx Xxxxxxxx Universitetslektor Marin mikroplast, ekotoxikologi . Samarbete Xxxxxx Xxxxxxxxx (handleder gemensam doktorand), marina vetenskaper, och IVL. Fältprovtagningar. Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx Universitetslektor Fiskfysiologi, marint vattenbruk. Handledare X Xxxxxxxxxxx, I Xxxxx
Xxxxxxx Xxxxxxx Forskarassistent Akvatisk ekotoxikologi
Xxxxxx Xxxxxxxx Postdoktor 2017‐2018. SWEMARC, marint vattenbruk. Experiment. Ca 1 månad per år
Xxxxxxxxx Xxx 1e forskningsing. Koordinator FRAM, Xxxxxx Xxxxxxxx grupp, ekotoxikologi, fältprovtagning; analyser regelbundet. Xxxxx Xxxxxxx 1e forskningsing. FRAM mm, Xxxxxx Xxxxxxxx grupp, ekotoxikologi; fältprovtagning, analyser regelbundet.
Xxxxxxxxx Xxxxxx doktorand 2017‐2021, delvis baserad på kristineberg, dCod och synergistiska effekter på biomarkörer hos fisk. Ca 2 månader per år. Xxxx Xxx‐Xxxxx doktorand Klar hösten 2017. Ca tre månader/år experimentell verksamhet förlagd till Kristineberg.
Green Xxxxxx Xxxx doktorand 2016‐2021, evolutionär beteendeekologi, CeMEB, invasiva arter. Experiment på Kristineberg, fältsäsong. Ca 1‐3 månader/år Xxxxx Xxx doktorand Marint vattenbruk. Experiment. Ca 1 månad per år. SWEMARC
Xxxxxxxxxxx Xxxxx doktorand Marint vattenbruk. Kör långtidsförsök på Kristineberg (flera månader långa) på hummer. XXXXXXX Xxxxxx Xxxxxxxx doktorand Fältförsök sommarsäsong. Årligen.
Ska rekryteras doktorand Marint vattenbruk. Omfattning Xxxxxxxxxxxx att diskutera. Huvudhandledare: X Xxxxxxx
Professor emeritus
Xxxxxxxxx, Xxxxxxx Professor emeritus
Planer på mkt lång sikt Kberg
Xxxxxxxx Xxxxxx | Professor | Xxxxxx av vete på vatten. |
Tjärnö Xxxxxxxx Xxxxxxx | Professor | Aktivitet genom SWEMARC, XxXXX och cache, samarbete med Xxxxx Xxxxxx och X Xxxxx. Testbäddar. |
Xxxxxxxxx Kirsikka | EU‐doktorand | Liten omfattning |
Både Tjärnö och Kristineberg
Xxxxx Xxxxx Xxxxxx Gästprofessor SWEMARC gästprofessor + KSLA‐Wallenbergprofessur, disponerat över ca 3. Start 2017.
Kommer att fördela tiden mellan GbG, Tjärnö och Kristineberg. Exakta omfattningar ej klart.
Principal investigator | Research | Use of experimental rooms. E.g. Green house, thermo constant rooms, outdoor basins, aquarias | Demand for supply of biological material. Type of material? (Algae, seagrass, plankton, benthos, fish) | Demand for specific instruments eg. water chemistry, Atomabs (nya IPC?), confocal microscope, autoklave, freeze drying etc | Demand for specialized laboratories. Eg. radiak, microbiol, aquaculturing, quarantine room, molecular lab. | Boats, nets, diving facilities, other | Demand for teaching: Auditorium, Teaching labs, Waders, Dissecting equipment, boats etc | Plans for conferences, workshops, common experiments etc… | Specific experimental ,analytical facilities to develop at SLC | Comment |
Xxxxx Xxxxxxxx, All activity based at Kberg | Food web dynamics in the sub‐millimetre pelagic community. Studies of krill clock genes. Studies of diurnal cycles in dinoflagellates. Interactions between persistent organic pollutants and particles in the water column | Thermoconstant rooms for incubation | Yes, field sampling of plankton. | Plankton wheels, Autoclave, salinometers, videocameras and monitors for lab and field. An in‐situ video camera is available but needs modernisation. Fluorometers for quantification of chlorophyll, gut fluorescence and dilution experiments. Microscopes for plankton analysis, both inverted and stereo as well as compound. | Multipurpose laboratory with culturing facilities for micro‐algae, 0.5 µm filtered deep water and a particle counter are necessary. Radiak laboratory for bi‐weekly primary production measurements Aquaculture facilites for rearing of zooplankton, both for experiments and feed for larger animals. | Plankton for experiments is collected from smaller boats and a range of nets (20‐1000 µm) or cultured in 70 L tanks fed with microalgae. Quantification of plankton in the field is from tows with 90‐450 µm nets or 90/300 µm Hydro‐Bios Multinet sampler (5 nets/0.25 m2). | At least two lecture rooms with full equipment, including streaming facilities. At least 3 course laboratories equipped for 20‐25 students and running sea‐water. 2‐3 small boats available for personal use by visiting and resident scientist. One boat should be equipped with winch, echosounder and converter for 220 AC |
Principal investigator | Research | Use of experimental rooms. E.g. Green house, thermo constant rooms, outdoor basins, aquarias | Demand for supply of biological material. Type of material? (Algae, seagrass, plankton, benthos, fish) | Demand for specific instruments eg. water chemistry, Atomabs (nya IPC?), confocal microscope, autoklave, freeze drying etc | Demand for specialized laboratories. Eg. radiak, microbiol, aquaculturing, quarantine room, molecular lab. | Boats, nets, diving facilities, other | Demand for teaching: Auditorium, Teaching labs, Waders, Dissecting equipment, boats etc | Plans for conferences, workshops, common experiments etc… | Specific experimental ,analytical facilities to develop at SLC | Comment |
Xxxxxxx Xxxxx, All activity based at Kberg. Will be senior professor during fall 2017, with reduced activity the coming years. Collaboration P Moksnes et al. Marine Sciences | Ecophysiology, Food web dynamics of seagrass, ecosystem services | Green house due to the plants demand for natural light. Thermo‐ constant room with large basins or smaller aquarias as well as access to continuous supply of seawater and possibilities to regulate environmental stress. | Seagrass for experiments is collected by divers. Benthic invertebrates for experiments is collected by the staff or provided by the local fishermen. | Freeze drier, centrifuges, spectrophotometer, autoclave | Microlab | Seagrass: Boats Large beach seines Diving facilities Technical staff | ||||
Xxxxxxx Xxxxxxxx , All activity based at Kberg | Lobster aquaculture, ecophysiology Nomaculture, SWEMARC Invasive species, ecophysiology and stress | Culture house, Thermoconstant rooms | Animals | Yes. | Yes, used. | Yes, all is used | Yes | Lobster workshop 2017 |
Principal investigator | Research | Use of experimental rooms. E.g. Green house, thermo constant rooms, outdoor basins, aquarias | Demand for supply of biological material. Type of material? (Algae, seagrass, plankton, benthos, fish) | Demand for specific instruments eg. water chemistry, Atomabs (nya IPC?), confocal microscope, autoklave, freeze drying etc | Demand for specialized laboratories. Eg. radiak, microbiol, aquaculturing, quarantine room, molecular lab. | Boats, nets, diving facilities, other | Demand for teaching: Auditorium, Teaching labs, Waders, Dissecting equipment, boats etc | Plans for conferences, workshops, common experiments etc… | Specific experimental ,analytical facilities to develop at SLC | Comment |
Xxx Xxxxxx, All activity based at Kberg | Thermoconstant rooms | Animals | Equipment for ocean acidification research, allowing manipulating and measurement of the carbonate system in seawater | Molecular lan, microscopes | ||||||
Xxxxxx Xxxxxxx, all experimental activity based at Kberg, Increased activity the coming years. | Effect of mixtures on plankton and benthic communities, nitrogen removal in circulating aqua culture systems. | Thermoconstant rooms with running saltwater. | Algae, field sampling and experiments | Water chemistry, nutrient analyses | Molecular lab and equipment Microbiology lab | Xxxxxxxxx or Oscar for sampling | We also have a field week with BIO430 at K‐berg which gives the students invaluable experince in real‐life ecotoxicology and the teaching facilities, lecture hall, group rooms, labs and lodging all work very well. | Water cleaning systems for aquaculture Pontoon for mesocosm studies in the fjord |
Principal investigator | Research | Use of experimental rooms. E.g. Green house, thermo constant rooms, outdoor basins, aquarias | Demand for supply of biological material. Type of material? (Algae, seagrass, plankton, benthos, fish) | Demand for specific instruments eg. water chemistry, Atomabs (nya IPC?), confocal microscope, autoklave, freeze drying etc | Demand for specialized laboratories. Eg. radiak, microbiol, aquaculturing, quarantine room, molecular lab. | Boats, nets, diving facilities, other | Demand for teaching: Auditorium, Teaching labs, Waders, Dissecting equipment, boats etc | Plans for conferences, workshops, common experiments etc… | Specific experimental ,analytical facilities to develop at SLC | Comment |
Xxxxxx Xxxxxxxx' research group (Xxxxxxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx, various postDocs & PhD students) Kberg | Marine Ecotoxicology 2012‐2107 (NICE, Project No. 2011‐ 1733. Swedish research council Formas) xxx.xxxx.xx.xx | Lab with marine water, thermo constant rooms, incubator chambers, aquaria, microcosm facilities, | algae, bacteria, marine periphyton. Sampling of biota is easy due to the closeness to the sea, given that enough small boats are provided. | Turner‐ fluorometer, autoclave, ‐20°C &‐ 80°C freezers, spectophotometer multiplate reader, portable multi‐ probes (oxygen, temperature, salinity, pH), light microscope with camera | Isotope lab scintillation counting of H‐ 3 and C‐ 14,molecular lab | small boats for sampling in the fjord | Auditorium | Common experiments and sabatical visits | 1) Place to conduct lab and field marine ecotoxicological studies. 2) Place to arrange summer schools for PhD students (eg NICE SummerSchool: Next‐ generation sequencing in ecotoxicolog, implemented in 2015 ) and host sabatical visits. | |
Xxxxxxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx research group Kberg | Aquatic ecotoxicology 2016‐2019 (HerbEvol, Project No. 2015‐1464) | SLC‐K relevant as a conference place to host workshops, eg. 5th Biofilm Workshop, in spring 2018) | Need for accomodation rooms and auditorium |
Principal investigator | Research | Use of experimental rooms. E.g. Green house, thermo constant rooms, outdoor basins, aquarias | Demand for supply of biological material. Type of material? (Algae, seagrass, plankton, benthos, fish) | Demand for specific instruments eg. water chemistry, Atomabs (nya IPC?), confocal microscope, autoclave, freeze drying etc | Demand for specialized laboratories. Eg. radiak, microbiol, aquaculturing, quarantine room, molecular lab. | Boats, nets, diving facilities, other | Demand for teaching: Auditorium, Teaching labs, Waders, Dissecting equipment, boats etc | Plans for conferences, workshops, common experiments etc… | Specific experimental ,analytical facilities to develop at SLC | Comment |
Xxxxxx Xxxxxxxx (Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx, et al.) | Aquatic ecotoxicology and risk assessment. FRAM Centre (2016‐2022) | Lab with marine water, thermo constant rooms, incubator chambers, aquaria, microcosm facilities. Polluted and unpolluted reference sites for sampling of various species. | Algae, bacteria, marine periphyton. Sampling of biota is easy due to the closeness to the sea, given that enough small boats are provided. | Turner‐fluormeter, autoclave, ‐20°C &‐ 80°C freezers, espectophotometer multiplate reader, portable multi‐ probes (oxygen, temperature, salinity, pH), light microscope with camera | Isotope lab, scintillation counting of H‐ 3 and C‐14, molecular lab | Small boats for sampling in the fjord | Teaching labs, auditorium, smaller boats for sampling in the fjord, access to larger boats for sediment, plankton sampling, waders, acommodation | FRAM internal workshop autumn 2017, various international meetings | The closeness to the marine environment and to specific sites in the area, the lab equipment and the possibilities to use smaller boats are all necessary to implement the projects. Additionally the closeness to Göteborg and the possibility for accomodation make the station unique. |
Principal investigator | Research | Use of experimental rooms. E.g. Green house, thermo constant rooms, outdoor basins, aquarias | Demand for supply of biological material. Type of material? (Algae, seagrass, plankton, benthos, fish) | Demand for specific instruments eg. water chemistry, Atomabs (nya IPC?), confocal microscope, autoklave, freeze drying etc | Demand for specialized laboratories. Eg. radiak, microbiol, aquaculturing, quarantine room, molecular lab. | Boats, nets, diving facilities, other | Demand for teaching: Auditorium, Teaching labs, Waders, Dissecting equipment, boats etc | Plans for conferences, workshops, common experiments etc… | Specific experimental ,analytical facilities to develop at SLC | Comment |
Collaboration Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, (Xxxxxxxx), Triranta Sircar | Aquatic ecotoxicology INTERACT ‐ interaktionen med biocider och metaller i utvecklingen av antibiotikaresistens | Lab with marine water, thermo constant rooms, incubator chambers, aquaria, microcosm facilities. | Bacteria. Sampling of biota is easy due to the closeness to the sea, given that enough small boats are provided. | Scintillation counting of H‐3 and C‐14, Turner‐ fluormeter, autoclave, ‐20°C &‐ 80°C freezers, espectophotometer multiplate reader, portable multi‐ probes (oxygen, temperature, salinity, pH), light microscope with camera | Radioactive lab, molecular lab | Place to conduct lab and field marine ecotoxicological studies. | ||||
Xxxxxxx Xxxxxx | Aquatic ecotoxicology | Plans to carry out experiments at Kberg using aquaria and thermoconstant rooms. | Sticklebacks | |||||||
Xxxxxxxxx Xxxxxxxx Field work, late spring‐ early summers every year. | Evolutionary behavioural ecology | Thermoconstant rooms, greenhouse, Culture house. | Fish. Direct access to pristine marine habitat that is breeding ground | Aquatic labs allowing work with stable isotopes. | Has invited collaborating scientists to perfrom field studeis at Kberg during the field season. |
Principal investigator | Research | Use of experimental rooms. E.g. Green house, thermo constant rooms, outdoor basins, aquarias | Demand for supply of biological material. Type of material? (Algae, seagrass, plankton, benthos, fish) | Demand for specific instruments eg. water chemistry, Atomabs (nya IPC?), confocal microscope, autoklave, freeze drying etc | Demand for specialized laboratories. Eg. radiak, microbiol, aquaculturing, quarantine room, molecular lab. | Boats, nets, diving facilities, other | Demand for teaching: Auditorium, Teaching labs, Waders, Dissecting equipment, boats etc | Plans for conferences, workshops, common experiments etc… | Specific experimental ,analytical facilities to develop at SLC | Comment |
Xxxxxx Xxxxx | Water (salt), deep water inlet every other month | Algae, sampling and experiments a few times/year, sometimes 2‐3 weeks. | Water chemistry. | |||||||
Xxxxxxxx Xxxxxx Almroth | Microplastics Aquatic Ecotoxicology | Thermoconstant rooms, aquaria, saltwater, access to marine environment | Fish. Plankton (as food) | microscopes, FT‐IR, raman | Aquaculture | waders, small boats, nets, cages | Planned workshop for Interreg project (Ren kustlinjen), together with X. Xxxxxxxxx and T. Xxxxxxxx | I collaborate with researchers from the Marine dept and utilize some of their equipment for analysis of samples. Collaboration with IVL. Assistant supervisor for a PhD student at X‐Xxxx (T. Xxxxxxxx) |
Principal investigator | Research | Use of experimental rooms. E.g. Green house, thermo constant rooms, outdoor basins, aquarias | Demand for supply of biological material. Type of material? (Algae, seagrass, plankton, benthos, fish) | Demand for specific instruments eg. water chemistry, Atomabs (nya IPC?), confocal microscope, autoklave, freeze drying etc | Demand for specialized laboratories. Eg. radiak, microbiol, aquaculturing, quarantine room, molecular lab. | Boats, nets, diving facilities, other | Demand for teaching: Auditorium, Teaching labs, Waders, Dissecting equipment, boats etc | Plans for conferences, workshops, common experiments etc… | Specific experimental ,analytical facilities to develop at SLC | Comment |
Xxxxxxxx Xxxxxxx, Xxxxx (and her group and collaborators including E Xxxxxxx Xxxxxxx in different project) | SWEMARC Marine aquaculture CeMEB Cache Nomaculture ‐2022 | culture house for lobster cultivation Int collaborators, all lobster aquaculture groups in the world and Xxxxx CP in USA | Yes, algae, eggs | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes | Testbeds landbased, marine RAS, semi‐closed sea based system prototypes, fish and shellfish | SWEMARC has almost 50 members, half of which uses SLC |
Tjärnö: Xxxxxxxx Xxxxxxx (and her group and collaborators in different projects, including marine sciences) | SWEMARC Marine aquaculture CeMEB Cache Nomaculture ‐2022 | Yes, through collaboration | Yes, algae, oysters , potentially wolfish eggs | Yes | Yes | Yes | Yes | Yes | Testbeds landbased, marine RAS, semi‐closed sea based system prototypes macro‐algae farming – pilotscale and blue mussel farming, pilot scale | SWEMARC has almost 50 members, half of which uses SLC |
TESTSITE AKVAMARIN
- för utveckling av hållbart vattenbruk och värdehöjande av marina råvaror.
Vi vill erbjuda testanläggningar och kompetens till vattenbrukare, fiskerinäringen, livsmedelsföretag, teknikutvecklare, forskare och offentlig verksamhet med målsättning att stödja utveckling av hållbara lösningar för vattenbruk och produkter från marina råvaror.
Innovationer och mer resurseffektiv användning av t.ex. fisk, skaldjur och alger är ett viktigt led i utvecklingen av en marin cirkulär ekonomi.
Nya hållbara produkter från havet
Livsmedelsproduktion i havet har en stor framtida potential liksom värdehöjande av idag underutnyttjade marina råvaror.
För att kunna utveckla ett hållbart marint vattenbruk, hitta nya funktionella marina ämnen och utveckla innovativa produkter från marina råvaror behövs en testbädd för forskning där processer och produkter kan testas i demonstrationsskala – något som idag saknas för de flesta företag inom branscherna. Till exempel kan testbädden hjälpa till att utveckla nya marina vattenbrukssystem och reningstekniker, nya marina livsmedel och livsmedelsingredienser, kosttillskott, hälsokost, foderingredienser och nya biologiskt aktiva ämnen som insekticider och antifoulingämnen.
Testsite Akvamarin
Västsverige kännetecknas av en unik marin miljö; ledande forskning inom marinbiologi och marin livsmedelsvetenskap; ett om- fattande fiske och fiskberedningsindustri, landningshamnar och ett växande antal vattenbruksentreprenörer. Till dessa aktörer vill vi erbjuda en flexibel, öppen och lättillgänglig testbädd.
Testsite Akvamarin, med huvudcentrum på Kristinebergs centrum för marin forskning och innovation i Lysekil, består av redan verk- samma anläggningar runt om i Västsverige samt en ny behovsanpassad infrastruktur.
Infrastrukturer
Testsite Akvamarin
Testsite Akvamarin består erbjuder en unik forskningskompetens inom marinbiologi, marint vattenbruk, livsmedelsvetenskap, och marina naturprodukter. Våra infrastrukturer erbjuder ett brett spektrum av möjligheter från odling i havet till bioteknisk processning av marin råvara. På Kristinberg och Tjärnö finns också forskningsbåtar, dykare och undervattenskameror samt väl utbyggda logimöjligheter och restauranger.
Kristineberg Centrum för marin forskning och innovation och Lysekils-området
Här finns faciliteter och kompetens för odling av marina djur, t ex kräftdjur och fisk. Det finns unika stora försöksutrymmen med temperatur-reglerat havsvatten av olika salt- halter och även en odlingshall med genom- flödessystem, med ett intilliggande växthus. Stationen är utrustad med både bas- och speciallaboratorier för ex mikroskopi, mikrobiologi, molekylärteknik, isotoparbete och vattenkemi. Här finns också möjlighet att utveckla, testa och demonstrera recirkulerande odlings-system (RAS) och nya vattenreningstekniker på stationen såväl som i samarbete med privata aktörer och entreprenörer i området.
Tjärnö Marina Forskningsstation samt området runt Strömstad och Tanum
På Tjärnö finns kompetens och försöksanläggningar för odling av makroalger, blåmusslor och ostron. Här sker kläckning och produktion av algplantor i lab.miljö och vidare-odling i ett nyuppfört växthus. En havsbaserad longlineodling för makroalger finns inom Kosterhavets national-park. Här finns också modern kemisk analysutrustning för DNA, näringsvärden, toxiner mm. Samarbete är strakt med blåmussel- och ostron-odlingar samt algodlingsföretag.
Orust och Tjörn
Fjordområdena runt Tjörn och Orust är centrum för svensk musselodling. I anslutning till dessa finns goda möjligheter för test- och utveckling av odlingstekniker för blå mussla samt kombinationsodling av flera extraktiva arter (alger, bivalver, sedimentätera) tillsammans med semi-slutna havsbaserade fiskodlingar, s.k. IMTA.
Infrastrukturer
Sotenäs
I Sotenäsområdet, med Smögen och Kungshamn finns några av Sveriges största sjömats-producenter. Här finns också en fiskhamn med hög landningskapacitet, en marin biogasanläggning, flera vattenbruks- företag bl.a. med landbaserad fiskodling.
Göteborgs universitet, RISE och Chalmers tekniska högskola i Göteborg Här finns förutom stark vetenskaplig kompetens unika instrumentparker för biologiska, biokemiska, kemiska, fysikaliska och tekniska analyser. Detta ger möjligheter att effektivt testa och utvärdera idéer och prototyper i lab.skala som sedan kan testas i pilotskala på forskningsstationerna och i privata infrastrukturer. Testbädden för vattenbruk, marina råvaror och produkter öppnar dörrar till kompetens, samarbeten, finansiering och tillväxt.
Vad vi erbjuder
Vi kan testa och utveckla:
• Yngel- och sporproduktion med fokus på marina organismer
• Odlingsbiologiska protokoll för marina organismer
• Tekniska lösningar/utrustningar för vattenrening i odlingssystem
• Test och utveckling av nya marina odlingssystem på land och i havet
• Utveckling av odlingssystem med arter från olika trofinivåer
• Formulering, tillverkning och testning av foderprodukter
• Analys av slutproduktkvalitet hos odlade/viltfångade organismer
• Produktutveckling från biprodukter genererade i sjömatsindustrin
• Protokoll för framrening av marina bioaktiva ämnen
KARTA med alla infrastrukturerna – delarna utsatta och med Kristineberg som en lite större/alternativ symbol
- hubben
• Utveckling, test och verifiering av tekniska lösningar mot marin påväxt
• Biotestning av marina bioaktiva ämnen och ingredienser
• Biosensorer för undervattensbruk
• Kartläggning av miljöpåverkan av produkter
• Avvattning och torkning av nya marina biomassor
Därutöver erbjuder vi bostad och kontor för testpersonal, närhet till kvalificerad forskning, kursverksamhet och demonstrationer för brukare och andra intressenter.
Innovationer från havet i ett biobaserat hållbart system
Test, demo och forsknings- kompetens inom vattenbruk och marina råvaror
Stöd och utveckling till den blå näringen Företagssamverkan
En röst från näringslivet
”detta måste vi ta från enkäterna”
Kontakt:
Xxxxxxxx Xxxxxxx (Göteborgs universitet) Xxxxxxxx.xxxxxxx@xxxxxx.xx.xx
Xxx Xxxxxxxxx (RISE) xxx.xxxxxxxxx@xx.xx
Xxxxxx Xxxxxxxx (Chalmers) xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx
Kanske hellre ha två röster från näringslivet – en från värdehöjande enkät och en från vattenbruskenkät.
Xxxxxxx och Xxx – kan ni hotta fram det?
Subject: SV: uppdrag
Date: den 3 april 2017 12:03:05
Institutionen för fysik har inget behov av den marina infrastrukturen inom vare sig forskning eller undervisning.
Ledningsgruppen vid institutionen för fysik genom Xxxxxxx Xxxxxx
XXXXXXX XXXXXX, Head of department UNIVERSITY OF GOTHENBURG
Department of Physics
Visiting address: Xxxxxxxxxx 0X XX-000 00 Xxxxxxxx
Tel +46 (0)00-000 0000
Invoice address: Göteborgs universitet, Institutionen för fysik, Box 1023, SE-831 29 Östersund, Sweden. xxxxx://xxx.xxxxxxx.xxx/xxxxx?xxXXx0xXXXXXx
Från: Xxxxxxxx Xxxxxxx <xxx@xxxx.xx.xx>
Skickat: den 27 mars 2017 12:19 Till: xxxxxxxxx@xxxxxxx.xx.xx Ämne: uppdrag
Hej prefekter,
Bifogat finns ett uppdrag som gäller användning av den marina infrastrukturer. Har ni frågor angående uppdraget så kan ni ställa dessa imorgon på prefektrådet.
Med vänlig hälsning Xxxxxxxx
Professor Xxxxxxxx Xxxxxxx, Dean
Faculty of Science, University of Gothenburg PO Box 460, SE-40530 Gothenburg, Sweden
Department of Chemistry and Molecular Biology University of Gothenburg, SE-41296 Gothenburg, Sweden
Phone: x00 00 0000000 (Skype: xxxxxxxx-xxxxxxx)
Mobile: x00 000000000
2017-04-04 Dnr
INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER
Institutionen för geovetenskaper Xxxx Xxxxxxx Department Head 0766-182808 | NatFak ledning |
GEOS användning v Xxxx Xxxxx
Uppdrag
1. Samtliga institutioner skall kort beskriva om och hur den marina infrastrukturen planeras användas på kort och lång sikt. Det gäller såväl inom utbildning och forskning som samverkan.
GEO har inget nuvarande behov av SL, varken i forskning eller utbildning. Vi har haft och kan ha samarbete med forskare som använder SL, men användning av SL ingår inte i vår krota eller långsiktiga planer. Den kan händer eventuellt att anställning av en sedimentolog (efter 2022) i framtiden skulle ha användning av SL, men det ingår inte i våra långsiktiga planer.
2. De institutioner som idag har verksamhet inom det marina vetenskapsområdet skall göra en detaljerad plan över användningen av forskningsstationerna uppdelat på de tre enheterna. Ange omfattning på planerad användning inom utbildning, forskning och samverkan separat. Visa i den strategiska planen betydelsen av infrastrukturen för verksamheten.
(se ovan)
3. Institutionen för marina vetenskaper har ett särskilt ansvar att tillse att lärare och forskare har ordinarie placering på forskningsstationerna. I den strategiska planen skall det framgå hur institutionen kommer att arbeta med rekrytering och hur bemanning på forskningsstationerna och användning av fartyget säkras långsiktigt. (se ovan)
Utöver kan vi tillägga att så länge att SL finns, kan GEO använda lokaler där som alternativ till konferens centre eller annat boende. Men vi behöver inte SL per se som infrastruktur för att genomföra våra verksamhet.
Med vänliga hälsningar
Xxxx Xxxxxxx
Svar saknas från KMB
2017-03-28
INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD
Re: Uppdrag användning av marin infrastruktur
Institutionen för kulturvård har diskuterat frågan i samband med ledningsråd 2017-03-27. Mot bakgrund av att vi inte har verksamhet idag inom det marina vetenskapsområdet eller verksamhet i övrigt som är förlagd till den marina infrastrukturen, vill vi meddela följande:
- Vi ser möjligheter att utnyttja anläggningarna för internat, dock utan att ha anspråk på att kunna nyttja lab.resurser och liknande.
- Det är rimligt att vi kommer att ha forskningsprojekt inom överskådlig tid som tar sikte på kustkultur och maritimt kulturarv och där anläggningarna kan nyttjas som baser i fältarbete.
(Exempelvis deltar institutionen för närvarande i tre skilda Horizon2020-ansökningar där kustkulturlandskap är en viktig fråga: TRADESCAPES koordinerat av Xxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Universität Hannover; TRADINNOVATIONS koordinerat av Technische Universität Berlin; CULTMARCOAST koordinerat av European Cultural Tourism Network)
- Om vi får möjlighet att bygga ut den nuvarande kursverksamheten på masternivå inom maritimt kulturarv – för närvarande en 15hp-kurs – kan fältstationerna bli intressanta som bas för fältstudier.
- På längre sikt vore det intressant att undersöka möjligheterna till samverkan mellan Kulturvård och Historiska studier samt Bohusläns museum och Studio Västsvensk Konservering, kring förutsättningarna att utveckla kurser inom områdena marinarkeologi, marinarkeologisk konservering och metoder/principer för återdeponering av föremål.
De två sista punkterna är framförallt beroende av utökade resurser för grundutbildning, avancerad nivå.
Enligt uppdrag
Xxxxx Xxxxxxxxxx Prefekt Kulturvård
Xxxxxx nyttjande av marin infrastruktur för utbildning
Att ha delar av kurser vid någon av våra tre infrastrukturer (Kristineberg, Tjärnö, Skagerak) är en mycket viktig del i vår utbildning på kandidat och masternivå. Vi har idag ett stort utnyttjande av infrastrukturen som kan sammanfattas med följande siffror.
På Kristineberg så har vi studenter ca 30 dagar per år fördelat på 6 kurser. Motsvarande siffror för Tjärnö är ca 100 dagar per år fördelat på 8 kurser. Till detta tillkommer ca 40 examensarbetesstudenter som tillbringar ca 675 dagar på Kristineberg och ca 35 studenter som tillbringar ca 1000 dagar på Tjärnö per år (statistik från Lovén 2016). Vi har också ”internship”-praktikkursstudenter som gör sina arbeten på forskningsstationerna. På Kristineberg är det ca 15 studenter och 500 dagar per år och på Tjärnö ca 10 studenter som totalt tillbringar ca 700 dagar på stationen per år.
Vi har också kurser som använder Skagerak. Totalt är det ca 20 dagar per år fördelat på 5 kurser.
Vi har ett högt utnyttjande av infrastrukturen idag. Ett helt läsår har ca 160 schemalagda dagar. Om vi summerar våra kursdagar på infrastruktur så är de ca 150 dagar, dvs. utslaget på ett år så använder någon kurs infrastrukturen nästan varje schemalagd dag under ett helt läsår. Nu går kurser parallellt så den främsta användningen är under vår och höst.
Vår plan är att behålla undervisningen på infrastrukturerna. En förutsättning för det är att subventionerna för detta finns kvar. På nuvarande kurser är det svårt att öka användandet ytterligare. Även om själva infrastrukturen subventioneras så kostar fältundervisningen mycket i form av lärartimmar, så för att öka användandet på befintliga kurser behövs mer medel.
Vi har nya kurser som kommer att startas 2018 som kommer att använda infrastrukturen. På Skagerak är det ca 5 dagar ytterligare och på Tjärnö ca 5 dagar ytterligare. Vi har idag ett ökat antal masterstudenter och vi planerar för en ytterligare ökning. Vi planerar för att fler kommer att använda infrastrukturen för sina examensarbeten. Troligtvis så kommer det att öka studentdagarna på Tjärnö och Xxxxxxxxxxxx med flera hundra dagar. Det ökande antalet masterstudenter som kommer att använda Skagerak kommer troligtvis ses som fler deltagare i forskningsexpeditioner då en enskild masterstudent inte själv har en budget för att använda Skagerak.
En uppdragsutbildning i sjömätning håller på att tas fram. En gästlärare är under rekrytering för att designa denna utbildning. Denna ”sjömätarkurs” har ett stort behov av nya Skagerak och kommer att använda fartyget mycket framförallt from 2019.
EMBC+ konsortiet (International Master of Science, Marine Biodiversity and Conservation) har idag en 2-veckors kurs med ca 50 studenter på Tjärnö. Xxxxx är idag inte med som lärare på denna kurs men EMBC+ vill inleda ett samarbete och då ha med lärare från Xxxxx på sin kurs. De vill dessutom utöka verksamheten till kurser två gånger per år. Ytterligare en presumtiv utbildning är att Xxxxx kommer vara med
på en ansökan om en yrkeshögskoleutbildning i Maritim Gastronomi där Sotenäs Symbioscentrum står som huvudsökande. Om utbildningen får medel kommer någon vecka av utbildningen att vara förlagd till en av forskningsstationerna.
Sammanfattningsvis har Marin idag ett högt utnyttjande av infrastrukturen för våra kurser som vi också vill behålla och ytterligare öka. En förutsättning för detta är att kostnaderna inte ökar.
Xxxxxx nyttjande av R/V Skagerak för forskning och samverkan 2018-2022
Enligt uppdrag har forskare/lärare vid den marina institutionen sammanställt hur de avser att använda Skagerak. Vid ett möte den 20/4 sammanställdes en tabell som bygger på projekt som redan är finansierade samt projekt som är sökta. Eftersom gruppen besatt information om framtida möjligheter för undervisning har vi även inkluderat detta. Vid mötet närvarade också Xxxxx Xxxxxxxxx som partner i samverkansfrågor. Sammanfattning är gjord av Xxxxxxxx Xxxxxxxxxxx.
Vi har diskuterat utan att ta hänsyn till eventuella konflikter vad gäller tidpunkt på året. Inte heller har vi lagt några ekonomiska aspekter på användandet. Vi har inte heller diskuterat eventuell samutnyttjande utan enbart diskuterat efter den tid olika projekt behöver.
Som framgår av tabellen presenterar vi användandet för helår där varje månad presenteras i två kolumner. Siffrorna representerar inte vilken månad det är. I denna tabell har vi räknat med en månad för underhåll, samt 20% extern uthyrning (2.5 månader). De resterade delarna är det vi vet är finansierat; övriga markeringar vad gäller forskning bygger på inlämnade forskningsansökningar.
M1 | M2 | M3 | M4 | M5 | M6 | M7 | M8 | M9 | M10 | M11 | M12 | |||||||||||||
2018 | ||||||||||||||||||||||||
2019 | ||||||||||||||||||||||||
2020 | ||||||||||||||||||||||||
2021 | ||||||||||||||||||||||||
2022 | ||||||||||||||||||||||||
Oceanography fund | Education | Outreach | ||||||||||||||||||||||
Swedish westcoast | SCOOT | |||||||||||||||||||||||
Svalbard waters | New recruitments | Maintance | ||||||||||||||||||||||
Baltic Sea | Vacant | |||||||||||||||||||||||
Barents Sea | NOS | Funded | ||||||||||||||||||||||
Samverkan
Här ser vi framförallt två aktiviteter. Den ena är västerhavsveckan och den andra är samarbete med Sjöfartsmuséet (Xxxxx Xxxxxxxxx).
Undervisning
2018 bygger på 1.5 månader av redan befintlig undervisning. De extra två veckorna tillkommer som stöd från de oceanografiska fonderna. Detta stöd kan gälla grundutbildning eller forskarutbildning. Från och med 2019 har vi inkluderat undervisning relaterat till de kurser vi avser att utveckla inom sjömätning.
Forskning
Gruppen kunde med mer lätthet se användningen under de tre första åren (2018-2020) vilket avspeglas i tabellen. Det SSF-stödda projektet SMaRC kommer att använda Skagerak som plattform under 2018 (2 veckor i Skagerak; 2 veckor i Östersjön). De oceanografiska fonderna
har avsatt xxxxx för en längre expedition på ca 50 dagar. De har även avsatt medel för ca 15 dagar i 10 år framöver. Vi har även lagt in tid på Skagerak för de projekt de fyra nya lektorerna/professorerna kan tänkas vilja utföra.
Övrig information
Xxxxxxxxxx Xxxxx informerade om ett sydafrikanskt initiativ ”SEAmester”, ett program för att utbilda studenter på deras fartyg R/V Agulas II. En av de drivande personerna bakom detta projekt kommer på besök i slutet av maj. Xxxxxxxxx avser att sammankalla till möte för att diskutera möjligheterna till samarbete och att Skagerak kan bli ett ”systerfartyg” till Agulas.
Vi avser även att ansöka om Wallenbergmedel där en viktig plattform kommer att vara det nya fartyget. Ett första möte kommer att hållas i början av maj.
Närvarande vid mötet
Xxxxx Xxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx, Xxxx-Xxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxxxxxxx Xxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxx, Xxxxxx Xxxxx och Xxxxxxx Xxxxxxx. Xxxxxxxxx gick ut till fler forskare som av olika anledningar inte kunde närvara. Xxxx Xxxxxx bidrog med information rörande SMaRC aktiviteter.
Xxxxxx nyttjande av Tjärnöstationen för forskning och samverkan
1. Bakgrund – Marina vetenskapers nuvarande verksamhet
Institutionen för marina vetenskaper (Marin) är i nuläget den enskilt största nyttjaren av Tjärnöstationen. Nästan en tredjedel (ca 35 personer, varav 8 lektorer/professorer samt en tillsvidareanställd gästprofessor finansierad av ERC) av institutionens forskande och undervisande personal är placerade på Tjärnö och dessutom nyttjas stationen för forsknings- och undervisningsändamål av Marins personal som är placerade i Göteborg. De fasta forskarna på Tjärnö är sedan mer än 10 år grupperade i fyra olika verksamhetsgrupper:
i) marin evolutionsbiologi och genetik (EGG)
ii) marin kemisk ekologi och biohydrodynamik (Kebabh),
iii) akvakultur och fiske (VoF),
iv) havs- och kustzonsförvaltning/miljö- och naturvård (KORE).
Xxxxxx verksamhetsgrupper på Tjärnö koordinerar eller medverkar i flera GU-centra, till exempel Centre for Marine Evolutionary Biology (CeMEB), Centre for Marine Chemical Ecology (CeMaCE) och Swedish Mariculture Research Center (SWEMARC). En sammanställning som gjordes i september 2016 visade att Xxxxxx forskare på Tjärnö medverkade i externfinansierande projekt med en total omsättning på >500 MSEK, varav >200 MSEK till forskningen på Tjärnö. Forskare på Tjärnö koordinerar flera stora nationella och internationella projekt med finansiering från bland annat EU (BONUS), SSF och Mistra. Den verksamhet som bedrivs av Xxxxxx fasta forskare är därmed även starkt bidragande till gästforskningen på Tjärnö, både den GU-interna och den externa.
Tjärnöstationen är sedan decennier också en aktiv arena för forskningsinformation och samverkan med övriga samhället. Göteborgs universitet har i Tjärnö en plattform i Kosterhavets nationalpark att nå ett stort antal intresserade skolbarn, ungdomar och allmänhet under stora delar av året. Här finns möjlighet att inte bara visa upp vad som görs i den lokala forskningsmiljön utan även mycket annat. Marins forskare är sedan länge aktiva i olika former av samverkan i nära samarbete med stationspersonalen på Tjärnö.
2. Betydelsen av infrastrukturen för Xxxxxx forskningsinriktningar på Tjärnö
Xxxxxx forskningsinriktningar på Tjärnö är till största delen helt avhängiga den experimentella infrastrukturen, möjligheten att hålla och odla levande marina organismer, lättillgängligheten till Sveriges mest artrika vatten, samt stationens läge i förhållande Kosterhavets nationalpark dit forskare lätt kan ta sig med stationens småbåtar i de flesta väderlekar.
Experimentell infrastruktur
Ryggraden i den experimentella infrastrukturen på Tjärnö utgörs av ett havsvattensystem med rinnande filtrerat yt- och djupsaltvatten av hög kvalitet, och med möjlighet till både kylning och värmning. Tjärnö har också flera anläggningar för experimentellt arbete: Ekotronen (bryggdäck med mesokosmer) erbjuder möjlighet att utföra experiment utomhus i en seminaturlig miljö, Gula och Vita lab har gott om yta
både för akvarieexperiment och ”vått” lab-arbete, flera välutrustade termokonstantrum där temperatur i luft och vatten samt ljus kan regleras, två stora spolrum för insamling och förvaring av marina organismer, och ett nytt växthus dedikerat till algodling som stod klart i mars 2017 och till största delen finansieras via projektanslag. Tjärnö har även nyligen investerat i en experimentanläggning med särskilt avlopp för att kunna studera främmande arter och populationer; denna anläggning har fullt ut finansierats med externa anslag till Marins forskningsprojekt.
Forskningen inom marin evolutionsbiologi är starkt experimentell. Inom CeMEB har flera modellorganismer tagits fram. De flesta av dessa kräver ett saltvattensystem med hög kvalitet på vattnet. På Tjärnö odlas idag till exempel Littorina (snäcka), Fucus (tång), Balanus (havstulpan) och Idotea (havsgråsugga). Alla dessa arter är modellarter där Xxxxxx forskningsprojekt har satsat stora pengar och mycket tid på att ta fram referensgenom (DNA sekvensen för hela arvsmassan). Ett referensgenom i kombination med odlingsmöjligheter ger oss unika möjligheter till evolutionsbiologisk och life-science relaterad frontlinje-forskning.
För forskning inom marin kemisk ekologi är kombinationen av närhet och lättillgänglighet till fältmiljöer med hög biodiversitet, möjlighet till ekologiska experiment/odling av bioassay-organismer, samt tillgång till avancerad kemisk analysutrustning avgörande. På Tjärnö uppfylls dessa krav genom god tillgång till småbåtar som forskare själva kan framföra, utmärkta faciliteter för experiment och odling, samt laboratorier med avancerad kemisk analysutrustning (t.ex. HPLC, GC- MS, LC-MS/QTOF).
Unikt för forskningsinfrastrukturen på Tjärnö och centralt för forskning inom biohydrodynamik och kemisk ekologi är infrastruktur bestående av olika typer och storlekar av strömakvarier där vattnets hastighet och turbulens kan manipuleras, med tillhörande mätutrustning (t.ex. ADV, PIV/LIF), samt utrustning för strömmätning i fält (ADCP). Denna typ av experimentell infrastruktur finns inte någon annanstans i Sverige och endast på ett fåtal platser i Europa.
Infrastruktur för akvakultur
Under senare år har flera stora och långsiktiga algodlingsprojekt initierats på Tjärnö i samverkan med flera svenska lärosäten, främst KTH och Chalmers. För detta ändamål har under de två senaste åren satsats mycket tid och anslag på att anlägga två större infrastrukturer för algodling i Kosterhavets nationalpark (totalt 2.5 ha) och avsatts projektmedel (1.5 Mkr) för att investera i ett växthus som stod klart i mars 2017 och då kommer att utgöra en del av Lovéncentret.
Akvakultur är också ett område där vi har en etablerad samverkan med näringslivet (t.ex. Ostrea Aquaculture AB, fiskenäringen inom Samförvaltning Norra Bohuslän, Scanfjord AB, Akvafuture AB, Smögenlax AB, Kosteralg AB, Skaldjursodlarnas Producentorganisation m.fl.), myndigheter och kustkommunerna i Norra Bohuslän för att gemensamt ta fram tillämpbar kunskap så att vattenbruket som bransch ska kunna växa på ett hållbart sätt på Västkusten. Flera av dessa samverkansprojekt har letts av forskare placerade på Tjärnö. Närheten för aktörerna i Norra Bohuslän till forskarna och infrastrukturen på Tjärnö har varit en viktig framgångsfaktor för genomförandet av dessa projekt. Vi ser stora möjligheter att fortsätta samarbetet med samhällsaktörer för att utveckla tekniker, odlingsarter och i alla avseenden hållbara affärsmodeller för akvakultur i Bohuslän.
Närheten till Kosterhavets nationalpark
Närheten till Kosterhavets nationalpark erbjuder forskningsmöjligheter i en helt unik marin miljö med Kosterrännan, grundområden, Kosterarkipelagen och en större mångfald än någonstans runt svenska kusten. Nationalparken garanterar att dessa miljöer förblir jungfruliga och tillgängliga för forskning över mycket lång tid framöver. Närheten till Kosterhavets nationalpark innebär inte minst en viktig möjlighet till forskning och samverkan kring mänskligt nyttjande av havet.
Kosterhavet har en förvaltningsinriktning som är positiv till forskning och utveckling av metoder, näringar och miljövård. Nationalparkens förvaltning är med i flera EU- projekt, och vänder sig ofta till GU-forskare på Tjärnö för kunskapsinhämtning i dessa projekt. Aktuella exempel på detta är projekt om utformning av trålskyddsområden, om spökfiskande redskap, om marint skräp, och om friluftslivet effekter på miljön. Tjärnöstationen har antagit en policy för forskning i nationalparken. Policyn reglerar t.ex. metoderna för insamling, var man samlar in organismer, hur man hantera främmande arter m.m. Detta har gett GUs forskning ökad goodwill hos myndigheter, nationalparksledningen och i lokalsamhället.
Närheten till nationalparken erbjuder också mycket goda forskningsmöjligheter inom samhällsvetenskap, ekonomi och humaniora - inte minst med kopplingen till Kosterhavet. Flera pardoktorandprojekt inom Hav och Samhälle pågår också i Kosterhavet och dessa använder Tjärnö som bas. Nationalparkens och Tjärnös sammanlänkning i publika aktiviteter och publika akvarium är dessutom en portal för hela GUs marina forskning.
Erfarenheter av forskning/förvaltning som görs i Kosterhavet har sedan lett till att GU-forskare blir inbjudna till att applicera forskningen i andra områden. Ett exempel är det pågående Naturvårdverks-finansierade projektet IMAGINE, där forskare på GU/Marin samarbetar med forskare från SLU och Aquabiota kring marin grön infrastruktur. Kosterhavet utgör där en specifik fallstudie.
3. Xxxxxx framtida nyttjande av Tjärnöstationen för forskning och samverkan Marin ser Tjärnöstationen som viktig för institutionens framtid inom alla delar av
verksamheten. Målsättningen är att Xxxxxx nyttjande av Tjärnö ska öka med 10-20% under de kommande 3-5 åren och därmed hamna minst i paritet med de nyttjandenivåer som GU-forskare tidigare har haft på stationen. Delvis kan detta åstadkommas genom att via ledningsbeslut förlägga verksamhet till stationen, såsom grundundervisning, workshops, doktorandkurser och institutionsträffar, samt genom att placera nya tjänster på stationen då detta är motiverat ur ett verksamhetsperspektiv. De nybyggda motorvägar som nu förbinder Göteborg med Oslo gör att restiden från Göteborg till Tjärnö är mindre än 2 timmar och att man på ca 2 timmar når både Gardemoen och Landvetter. Det innebär att de logistiska förutsättningarna att använda Tjärnö för forskning, undervisning och mötesplats får anses vara sällsynt goda för en forskningsstation som befinner sig mitt i en unik marin miljö.
Ett ökat nyttjande är dock framförallt avhängigt att verksamheten på Tjärnö är framgångsrik och tillräckligt konkurrenskraftig för att fortsatt attrahera externa bidrag, och därmed kunna nyrekrytera doktorander, postdocs etc. Forskare och lärare på Tjärnö är oerhört framgångsrika på att attrahera externa forskningsbidrag, och har
varit så under lång tid. De nya möjligheter till tvärvetenskapliga initiativ som bildande
av Xxxxx har inneburit bör framöver kunna bidra till en sådan utveckling och även till att Marins personal i Göteborg utökar användandet av Tjärnö för sin forskningsverksamhet.
En positiv utveckling av forskningen och nyttjandegraden på Tjärnö är beroende av att kärnverksamheten och infrastrukturen har en samordnad strategi och en kostnadseffektiv utveckling. Mycket av den avancerade utrustning som nu finns på Tjärnö har finansierats via externa bidrag, sammanlagt flera tiotals miljoner kronor, som GU-forskare har sökt in i nära samverkan med infrastrukturen under de senaste två decennierna. Dessa anslag har till stora delar både bekostat inköp samt underhåll och drift av utrustningen. Detta har varit till stor nytta för de fasta forskarnas verksamhet, men även utgjort en viktig resurs för gästforskare (och kursverksamhet). På senare år har denna utveckling stannat av något, bland annat för att det på vissa håll har funnits en oro att GU-forskarnas egna behov alltför mycket skulle prägla infrastrukturens prioriteringar. Det har framställts som ett potentiellt hinder för att GUs marina stationer ska bli erkända som en nationell infrastruktur. Detta tänkesätt har dock inte varit en framgångsrik strategi. Det vore därför bättre att se den fasta GU-verksamheten som en nödvändig förutsättning, snarare än ett hinder, för
målsättningen att få stationerna erkända som en nationell och internationell resurs; det vill säga att bygga från det lokala till det globala. En sådan strategi kan skapa en kostnadseffektiv och attraktiv infrastruktur som både är fältnära och har state-of-the- art utrustning och kompetens. Det förutsätter dock att den rådande policyn vad gäller öppenhet och tillgänglighet av laboratorier och utrustning kan bibehållas och stärkas; det ska inte finnas några ”privata” laboratorieutrymmen dit stationens gästforskare inte är välkomna.
Inriktningen på Marins forskning kommer under de närmaste åren främst att bygga på en vidareutveckling av de starka inriktningar som redan finns idag och att ytterligare ta tillvara de goda förutsättningar som erbjuds av infrastrukturen och dess unika geografiska läge. Förnyelsen av inriktningarna initieras bäst av forskarna själva om förutsättningarna är de rätta. På längre sikt har Marin ambitionen att graden av tvärvetenskaplig verksamhet ska öka på Tjärnö, både mellan de naturvetenskapliga discipliner som Marin rymmer, men också genom bredare initiativ över traditionella fakultetsområden. Xxxxxx ledning kommer i samverkan med Centrum Hav och Samhälle uppmuntra och understödja en sådan utveckling där Tjärnö utgör en naturlig och viktig mötesplats.
Samverkan med det omgivande samhället har sedan länge varit en av ledstjärnorna för GUs verksamhet på Tjärnö där både institutions- och stationspersonal har varit engagerade. Inrättandet av Marin och Centrum för Hav och Samhälle samt förslaget att institutionen ska bli värd även för infrastrukturen skapar förutsättningar för att få en tydligare organisation och struktur i denna verksamhet. En gemensam strategi för marin samverkan på Naturvetenskapliga fakulteten håller på att utarbetas på fakultetledningens uppdrag. På dekans uppdrag har Xxxxx även utsett en kontaktperson för Tjärnös samverkan med kommuner, myndigheter och näringsliv i Strömstad/Tanum-området, inklusive Kosterhavsparken och Samförvaltning Norra Bohuslän. Detta har redan resulterat i ett antal möten och just nu drivs samarbetet och utvecklingsarbetet i tre arbetsgrupper:
1. Kunskapsturism och reseanledningar. Syftet är att utveckla och paketera fler reseanledningar kopplade till kunskapsturism, matturism etc.
2. Utveckla skolsamverkan med kommunerna.
3. Ökad näringslivssamverkan genom att vi bjuder in till en mötesplats/mässa i höst; “Mötesplats Tjärnö” 27-28 oktober
Till detta kommer en rad olika ny, specifika samverkansinitiativ, inte minst inom vattenbruksområdet där Tjärnö redan är mycket aktiva inom ramen för SWEMARC och även ingår som en viktig del i planerna för Testsite Akvamarin. En skräddarsydd kurs för entreprenörer och myndighetspersoner på temat ”Hur startar man en vattenbruksverksamhet” har nyligen genomförts på Tjärnö och flera liknande kurser är planerade. Det är tydligt att Xxxxxxxx utredning och dess efterverkningar inom
GU-organisationen har återuppväckt den lokala viljan och förmågan att ta nya initiativ kring samverkan på Tjärnö. Möjligheterna att utveckla denna del av verksamheten måste anses vara mycket goda. Xxxxx är positiv till en sådan utveckling och ser att det har en potential att även bidra till en utveckling och förnyelse av vår kärnverksamhet inom forskning och utbildning.
Xxxxxx nyttjande av Kristinebergsstationen för forskning och samverkan
Nulägesbeskrivning för Marin på Kristineberg
Xxxxx xxxxxxxxxxxxx – Professor Xxxxxx Xxxxxxxxx, Forskarassistent NN, Postdoc Xxxxxxx Xxxxxxxx, Postdoc Xxxxx Xxxxxxxx, Doktorand Xxxxxxx Xxxxxxxx, masterstudenter, Xxxxxxx xxxxxxxx, kandidatarbetare, och internship-student.
Xxxxxx Xxxxxxxxx, docent i marin kemi, professor i Analytisk Miljökemi, är specialiserad på analys, karaktärisering och dynamik (transport, beteende och reaktivitet) hos partiklar i naturliga vatten. Efter att ha lett en FORMAS stark forskarmiljö under ett antal år etablerades en ny inriktning i miljönanokemi vid institutionen för Kemi och Molekylärbiologi. Xxxxx miljönanokemi får sägas vara en världsunik inriktning som ligger väl etablerad att t.ex. ta sig an utmaningarna med mikro- och nanoplast i oceanerna. Forskningen är experimentellt inriktad med ett stort inslag av metodutveckling. Hassellövs instrumentpark är världsledande inom nanopartikelanalys, och mer komplett än vad som ofta återfinnes till och med hos nationella metrologiinstitut som NIST eller SP. Dessutom är det nya korrelativa mikroskopisystemet det mest avancerade svepelektronmikroskopibaserade systemet i världen, vilket både fastlägger forskargruppens position inom nanopartikel- och mikroplast-forskning, men även öppnar upp många nya samarbets-möjligheter på Kristineberg. Miljönanovetenskap är ett forskningsfält som bokstavligen har exploderat de senaste åren och Xxxxxxxxxx forskning är internationellt väl positionerad, vilket återspeglas i såväl vetenskaplig citeringsgrad som framgång i att attrahera externa forskningsmedel där Hassellöv befinner sig i toppskiktet vid institutionen. Gruppens forskning finansieras bland annat av FORMAS, MISTRA, EU, och UGOT Challenges.
Dr Xxxxxxx Xxxxxxxx research is focused on bio-physical interactions between hydrodynamics- sediment-vegetation. This is a combination and an interdisciplinary approach of that combines oceanography/fluid dynamics, geology and biology/ecology. Infantes also combines experimental with theoretical approaches by doing field measurements, laboratory experiment and numerical modelling.
Dr Infantes research team is developing management tools to predict critical thresholds required for seagrass conservation and restoration. Their aim is to identify feedback strengths between seagrass meadows and sediment resuspension to predict tipping points for conservation and restoration of coastal habitats, based on experiments and empirically parameterized models. To achieve such goals they examine bio-physical interactions between hydrodynamics-sediment-vegetation. Bio-physics is studied in the field and in the lab using hydraulic flumes. Dr Infantes’ actual goal is to quantify 1) how much vegetation can be lost before a coastal system collapse, and 2) how much should be revegetated to improve the water quality for seagrass recovery.
Main projects are:
2015-2019 Towards science-based coastal management: Tipping points for seagrass conservation and restoration. Main Researcher: X. Infantes. The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning (FORMAS).
2014-2017 Research project from Havs- och vattenmyndigheten. Main researcher: X-X. Moksnes. Utveckling av förvaltning och restaurering av ålgräsekosystem.
Dr Xxxxxxxx has an extensive team of permanent and visiting students and collaborators: PhD Student, Xxxxxxx Xxxxx, Mozambique-GU, Master Student, 60 H Project, Xxxxxxx
Xxxxx, XX, Master Student, 60 H Project, Xxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx, GU, Master Student, 30 H Project, Xxxxx Xxxxxx, GU, Internship, Xxxx Xxxxxx, University of Lyon, France, Internship, Xxxxx Xxxxxxx, University of Valencia, Spain, Dr. Xxxx Xxxxxxxx, 2017, IMEDA- CSIC, Spain, Dr. Xxxxxxxxxxx Xxxxxxx, 2017, Finland, Dr. Xxxx Xxx, 2017, University of Alabama, USA, Dr. Xxxxxx Xxxx, 2017, Brisbane University, Australia, Dr. Xxxxx Xxxxxxxx, 2016, IMEDA-CSIC, Spain, Dr. Xxxxx Xxxxxxxxxxx, 2016-2017, National REsearch Council, Italy, Xxxxxx Xxxx, 2016-2017, Stockholm University, Sweden, Dr. Xxxxx Xxxx, 2016-2017, Germany, Dr. Xxxxx Xxxxxxx, 2015, Malaga University, Spain, Xxxxx Xxxxxx, 2015-2016, IMEDEA-CSIC, Spain, Dr. Tom van Engeland, 2013, NIOZ, Netherland
He has developed and is currently expanding a unique set of hydraulic flumes and measurement equipment as well as aerial and diving reconnaissance for eel grass habitats, e.g.:
• Hydraulic flume, 8 m long, with a current and wave generator
• Hydraulic flume, 4 m long, with a wave generator
• Acoustic Doppler velocimeter, Nortek, Vectrino
• Turbidity meter, Turner Design 3C
• Drone, DJI, Phantom 3-Advance
• Diving equipment
Dr Xxxx Xxxxxxxx har varit verksam vid Kristineberg sedan 1978 i olika uppdrag och studier.
Kristineberg var under 1980 till 1990-talet engagerad i uppbyggnaden av en marinbiologisk station i södra Moçambique via stöd från SIDA (SAREC) och även undervisning av studenter från universitetet i Maputo (Universidade Xxxxxxx Xxxxxxxx - UEM). Xxxx Xxxxxxxx deltog där mellan 1986-1992 med forskning och undervisning av lokala studenter, både på plats i Moçambique som vid Kristineberg i Sverige. Denna kontakt mellan Kristineberg och Universitetet (UEM) i Maputo fortsatte sedan med svenska doktorandkurser under 2010-talet. Från 2010 har Xxxx Xxxxxxxx tillsammans med Xxxxxxx Xxxxxxxx på BioEnv. organiserat och undervisat svenska doktorandkurser i tropiska marina ekosystem vid den marinbiologiska stationen (EBMI) på ön Inhaca i södra Moçambique.
Dessa kontakter har nu utmynnat i en stor ansökan till SIDA som inkluderar 19 forskare vid GU varav 7 forskare som är stationerade vid Kristineberg. Projektet inkluderar 6 doktorander och 4 postdoktor vid UEM som ska utbilda/vidarutbilda sig för att öka den vetenskapliga kapaciteten i marina vetenskaper vid UEM. Också ett utbyte mellan stationerna Kristineberg
och EBMI, där Xxxxxxxxxxxx kan hjälpa till med att överföra kunskap om stationers infrastruktur och funktion. Både laborativ- som fältverksamhet.
Tillsammans med Hav och vattenmyndigheten driver Xxxxxxxx ett ”social science” projekt där allmänheten kan rapportera in främmande/invasiva, rödlistade eller dåligt kända akvatiska arter via en app i mobiltelefoner. Inom detta projekt finns en specifik del som inriktar sig på två invasiva asiatiska krabbor som kan hota vår kustmiljö. Där har skett och kommer ett forskarutbyte att ske till Kristineberg för att kunna se på det tidiga skedet av en etablering av en potentiellt invasiv art i vår kustmiljö.
Docent, lektor Xxxx Xxxxxxxx är ett exempel på en forskare vid Institutionen för marina vetenskaper som är lokaliserad i Göteborg men bedriver sin fältverksamhet vid både Kristineberg och Tjärnö. Här beskriver han anledningarna till det.
Fältarbete: Båda stationerna har utmärkt tillgång till de marina habitat jag studerar. Tillgång till Gullmarsfjorden och den lokala miljöövervakningsstation utanför Kristineberg gör detta till en av de föredragna platserna för min grupp att göra fältarbete på; den kvartalsvisa och kontinuerliga insamlingen av metadata är av högt värde. Likaså gör närheten till Koster- rännan från Tjärnö detta också till en idealisk plats för fältarbete. Båda stationerna har tillgång till temperatur- & ljus-kontrollerade inkubationsrum och roterande plankton inkubatorer, vilka erbjuder utmärkta faciliteter för experiment i plankton ekologi. Normalt använder jag faciliteter för experiment som detta 2 - 4 gånger per år. I år mer än så, då jag har ett projekt med en månads experiment med mesokosm-faciliteterna på Tjärnö, och en ytterligare provtagning per vecka avgår från Kristineberg.
Tillgång till organismer och djuphavsvatten: Vi gör de flesta av våra odlingskulturer och dess experiment i Göteborg, men förlitar oss på tillgång till högkvalitativt havsvatten och organismer från stationerna för att kunna göra detta. Havsvatten samlas på djup > 30 m.
Doktorandkurser och seminarier. I augusti kommer jag att samordna en avancerad kurs i biologiska, fysiska och kemiska kopplingar i pelagialen på Kristineberg under en vecka. Kursen åtnjuter internationella lärare och studenter.
Analys: Kristineberg har utmärkt instrumentering för planktonekologi med inhouse möjligheter till närsalts-, klorofyll-, primär- och bakteriell produktions (scintillation)-analys. Tjärnö har ett Q-TOF MS instrument som vi använder för att få absolut molekylviktsbestämning som vi annars inte har möjlighet till i Göteborg. Xxxxx erbjuder tjänster för några av dessa analyser som vi betalar per prov.
Gruppmöten: Vi har nyligen använt Xxxxxxxxxxxx för ett tvådagars gruppmöte.
Flera nya laboratorier har byggts upp de senaste 2-3 åren på Kristineberg av forskare vid Marina Vetenskaper
• Analytisk facilitet för spårelement och tungmetallanalys. Xxxxxx Xxxxxxxxx har inköpt en ny plasmamasspektrometer, sk ICP-MS (listpris ca 2MSEK), vilken både kommer att gynna hans egen forskning om nanopartiklar i ett MISTRA och ett EU projekt, samt om kemikalie-föroreningar i UGOT Challenge programmet FRAM, men dessutom tillgängliggöras för andra användare. Redan nu har två externa användare fått tillgång till att använda instrumentet. Två mindre laboratorier för syradiskning, mikrovågsuppslutning och provpreparering är nu under anpassningsarbete.
• Den nya systemet för Korrelativ multidimensionell, supramolekylär mikroskopi. Våren 2017 har installerats en världsunik, mycket avancerad mikroskopifacilitet som levereras av Xxxx Xxxxx AB och WITEC, värde 6.5 MSEK. Det unika med faciliteten är att samma prov kan analyseras med flera olika mikroskopitekniker och med hjälp av korrelativa provhållare korrelera multidimensionell bildinformation. Först kan ett prov analyseras med ett avancerat ljusmikroskop, och därefter med ett integrerat svepelektronmikroskop med inbyggd röntgenspektroskopi detektion och med inbyggd konfokal laser Raman mikrospektroskopi. Sedan 2015 ingår även ett FTIR-mikroskop. Den nya faciliteten vid Kristinberg kommer på samma sätt som Centre CI att vara referenslab för Xxxx Xxxxx AB. Hassellöv har även framtida planer att ytterligare bygga ut mikroskopifaciliteten med t.ex. korrelativ atomkraftsmikroskopi (AFM).
• Nytt partikelanalys-laboratorium från nanopartiklar till millimeter-stort suspenderat material. Tillsammans med Dr. Xxxxxxx Xxxxxxxx sätter Xxxxxx Xxxxxxxxx upp ett avancerat partikelkaraktäriseringslaboratorium för storleksfördelningar och fysisk- kemiska karaktäriseringar av nanopartiklar och mikropartiklar. Samarbete med forskare vid marina institutionen (Dr. Xxx-Xxxxx Xxxxxxx, Prof. Helle Ploug, Dr. Xxxxxx Xxxxx, Dr. Xxxxxxx Xxxxxxx), och XxxXxx (Prof. Xxxxx Xxxxxxxx) är på gång, och har nyligen resulterat i en gemensam publikation i Elementa Special Issue.
• ”Kristineberg hydraulic flumes facility” och andra partikelmesokosmer; Dr. Xxxxxxx Xxxxxxxx forskning om biofysiska samband mellan ålgräsvegetation, partikelsuspension, oceanografi och grundbottensekologin, bygger både på fältstudier och på avancerade flume-mesokosmer. Flödesrännorna består av 4 m resp 8 m långa kanaler, där strömmar och vågor genereras och karaktäriseras av state of the art Akustisk Doppler flödesmätare. Kristineberg är en lämplig lokalisering för dessa flödesrännor då en direkt tillgång till färskt havsvatten är en förutsättning, samt närhet till fältstudieplatserna, tillång till småbåtar och dykfaciliteter. De hydrauliska flödesrännorna som utvecklats av Xxxxxxx Xxxxxxxx är mycket unika i Europa och har redan attraherat och förväntas fortsätta att attrahera forskare från andra länder (Finland, Danmark, Tyskland, Spanien, Italien, UK och USA) till Kristineberg. Dessutom håller postdoc Xxxxxxx Xxxxxxxx i Hassellövs grupp på och bygger upp mindre mesokosmer för nanopartiklars interaktion med naturliga partikeldynamiken i Gullmarsfjorden och det finns planer på att utföra nanopartikelexperiment tillsammans med Xxxxxxx Xxxxxxxx i de mer realistiska flödesrännorna. Det bör finnas möjligheter för att utöka dessa experimentuppsättningar för att även kunna utföra biofouling- experiment.
Tankar om framtida möjligheter för kompetenscentra på Kristineberg
• Marin partikel dynamik (befintligt område för Hassellöv och Enfantes grupper). Ny foass kommer att långsiktigt stärka upp området. Samverkansmöjligheter med IVL kring mikroplast.
• Kompetenscentra för biofouling och antifouling (effektivitet och miljöeffekter hos befintliga tekniker och utveckling av mer miljövänliga alternativ). Befintliga aktiviteter hos Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxx och Xxx Xxxxxxxx grupper. Samverkansmöjligheter med Chalmers, SP och industripartners samt myndigheter.
• Kompetenscentra Sensorik. Som en del av Testsite Skagerrak, kan utveckling av sensorer (fysiska, kemiska och biologiska) och applicering av dessa för utveckling av kustoceanografiska modellsystem. Detta är något som kan göras i samverkan med Chalmers, KTH och företag, och kompletteras med ny undervattensteknologi och sjömätaraktiviteter.
• Marin teknologi: AUV, ROV, akustik etc, lämpar sig väl för etablering på Kristineberg och har även detta möjliga kopplingar till Testsite Skagerrak och självklart till RV Skagerak.
Matematiska vetenskaper
Vi har diskuterat frågan i ledningsgruppen.
MV har ju varken forskningsverksamhet eller utbildningsverksamhet som egentligen är beroende av en marin infrastruktur. Det finns enskilda forskare hos oss som deltar med matematisk eller statistisk modellering tillsammans med forskare från både den marina institutionen och biologi och miljövetenskap, men då är det inte vi som är projektledare. I varje fall har det inte varit så tidigare, och det skulle säkert bara inträffa ytterst sällan i fortsättningen också.
Däremot är ju lokalerna fina, och vi kommer redan nu under våren att förlägga vår del av en nordisk forskarskola i beräkningsmatematik på Kristineberg. Det handlar om en veckas kurs med deltagare åtminstone från Göteborg, Oslo och Köpenhamn.
Vi har vid enstaka tillfällen förlagt konferenser och workshopar på Kristineberg och Tjärnö, och det hoppas vi nog kunna göra i lite större omfattning än vad vi har gjort tidigare. Vi har pratat om möjligheten att använda Xxxxxxxxxxxx och Xxxxxx för viss gästverksamhet: att en forskare hos oss tillsammans med en gäst skulle kunna tillbringa ett par dagar på någon av forskningsstationerna för att få koncentrerad och ostörd arbetstid, t.ex. för att göra färdigt forskningsarbeten. Vi har också haft en del tankar på hur man skulle kunna hitta finansiering för en lite större ”research in paris”- verksamhet, som finns vid en del universitet och forskningscentra. Troligen skulle det mesta av detta vara på Kristineberg, som ju är betydligt lättare att nå från Göteborg.
Vi tror inte att det skulle vara speciellt ändamålsenligt att lägga vår grundutbildning någon annanstans än i våra egna lokaler.
Mycket längre än så kom vi inte i våra tankar.
Enheter
FOB/FUB
GRUB
Administrativ chef
Prefekt
Prefekt
Enheter med
eget ansvarsställe
Administrativ chef
Hav och
Samhälle
Lovéncentret
Administrativ personal
Teknisk personal
Tjärnö
Skagerak
Biträdande administrativ chef
SWEMARK
Kristineberg
Institutionen för marina vetenskaper som värdenhet - 3150
Hav och
Samhälle
3151
Swemark
3152
Lovéncentret
3156
Kristineberg
3157
Skagerak
3158
Tjärnö
3159
Prefekt
Administrativ chef
Lovén- centret
Föreståndare
Styrgrupp
Kristineberg Skagerak Tjärnö
Biträdande förståndare
Biträdande föreståndare
Biträdande föreståndare
Bedömnings- grupp utbildning
“Brukarråd” med externa intressenter
Bedömnings- grupp forskning
Bedömningsgruppen för utbildning bör vara lokalt förankrad
Organisation på institutionsnivå
Prefekt
Ledningsgrupp
Prefekt Proprefekt Administrativ chef Viceprefekter
.
Föreståndare
Enheter
Institutionsråd
Administrativ chef
GRUB
FOB/FUB
Enheter
Naturvetenskapliga fakulteten Xxxxxxxx Xxxxxxx. Dekan | Rektor |
Intäktsanalys - Skagerak
Bakgrund
Forskningsfartyget (nya) Skagerak är under konstruktion på varvet Nauta i Polen och leverans är beräknad till den 30 juni 2017. Fartyget kommer att vara ”state of the art” och ger utmärkta förutsättningar till forskning och utbildning inom marina vetenskaper. Fartyget bedöms också kunna attrahera externa användare från såväl universitet och forskningsinstitut som kommersiella användare.
Fartyget har en klassning som gör det nödvändigt att anlita ett managementbolag för drift av fartyget. I samband med den ursprungliga planen för leverans av Skagerak gjordes en upphandling av managementbolag och avtal tecknades med NOS (Northern Offshore Services) där fartygspersonal från Lovéncentret blev anställda på NOS. NOS tog även över driften av gamla Skagerak och har relevant personal på plats på varvet i Polen. Gamla Skagerak kommer att skrotas 30 juni 2017.
Lovéncentret består av två forskningsstationer, Kristineberg och Tjärnö med därtill hörande mindre fartyg och båtar samt Skagerak. En sammanställning av kostnader och intäkter uppdelade på verksamheter redovisas i Tabell 1. Det framgår att gamla Skagerak kostat 6.241 mkr 2016 och att intäkterna för användning uppgår till 1.135 mkr, dvs. intäkterna utgör endast 18% av den totala kostnaden (exklusive bränsle).
Leveransen av fartyget är försenad med två år vilket gjort det svårt att planera verksamheten och på allvar marknadsföra fartyget. Under hösten 2016 gjordes en kostnadskalkyl för fartyget, Bilaga 1, där den totala kostnaden exklusive bränsle uppskattades till 18.5 mkr per år. Kostnadskalkylen baseras på 220 dagars användning vilket kräver två besättningar.
För att göra en realistisk intäktsanalys togs hjälp av ett konsultbolag, Cordovan. Uppdraget till Cordovan utgick från följande punkter:
• förtydliga och beskriva kunder och användare
• beskriva konkurrensen
• förtydliga och beskriva ”tjänsten använda/nyttja/hyra forskningsfartyg”
Naturvetenskapliga fakulteten 1 (2)
Box 100, 405 30 Göteborg
031 786 90 02
• genomföra intäktsanalys
Två workshops har genomförts där den första fokuserade på de tre första punkterna medan den andra utgjordes av en intäktsanalys. Resultatet presenteras i en slutrapport, Bilaga 2.
Tabell 1. Lovéncentret: Utfall per verksamhet 2016
Verksamhet Kostnader | Intäkter | |
Anslag fakultet | 36 053 | |
Lokaler exkl nedan | 20 089 | |
Ledning | 486 | 108 |
Samverkan | 1 367 | 455 |
Campus | 4 457 | 767 |
Dykning | 596 | 181 |
Akvariet | 784 | |
Kök | 5 045 | 2 660 |
Skagerak | 6 241 | 1 135 |
Övriga båtar | 3 321 | 2 111 |
ROV | 780 | 114 |
Förläggningar | 721 | 2 353 |
IT, teknik | 685 | 21 |
Lab | 1 250 | 5 336 |
Försöksdjur | 237 | 3 |
Verkstad | 137 | 85 |
Stöd (Ledning, ek o pers, lokalvård) | 6 347 | 18 |
Lundbyförrådet | 86 | |
Resultat före externa projekt | 52 628 | 51 400 |
Bidrags- och uppdragsprojekt | 9 237 | 8 985 |
Resultat inkl externa projekt | 61 864 | 60 385 |
Slutsatsen är att det finns stor potential för att attrahera nya användare av fartyget, både för akademisk forskning och för kommersiell användning. För interna användare är priset för att utnyttja Skagerak helt avgörande eftersom forskningsråd och andra externa medelsgivare inte fullt ut finansierar användandet av forskningsfartyg. För att öka användandet av Skagerak och attrahera externa användare krävs dock marknadsföring och aktivt arbete med att sprida information om Skagerak och därför behövs ett utökat anslag under de första fem.
I slutrapporten finns tre scenarier beskrivna och på kort sikt är bedömningen att scenarie två är mest realistiskt, dvs. ett konservativt användande inledningsvis.
Anhållan
Naturvetenskapliga fakulteten anhåller om ökat anslag om 30 mkr till forskningsfartyget Skagerak under en femårsperiod. I enlighet med ovanstående beskrivning är stödet avgörande för hur det nya fartyget kan användas. Stödet bör kunna trappas av succesivt när antalet interna och externa användare ökar och förslaget är 10 mkr 2018 med en minskning med 2 mkr per år fram till 2022.
2 (2)
Bilaga 1
NYTT FORSKNINGSFARTYG WORKSHOP - KALKYLBERÄKNING
Mötesplan
❑ Workshop 2016-10-21
❑ Workshop 2016-10-25
❑ Workshop 2016-10-27
❑ Styrgruppsmöte 2016-11-14
❑ Styrgruppsmöte 2016-11-28
Mål och syfte
o Beräkna och kvalitetssäkra en ”slutkostnadskalkyl” för anskaffning av nytt forskningsfartyg inkl. drift
o Jämförelser med upprättad kalkyl vid projektstart och vid beställning.
o Avskrivningstider och kostnader specificeras.
o Reviderad driftkalkyl och intäktskalkyl – framtagen av SLC.
Kalkyljämförelser (uppdaterad)
NYTT FORSKNINGSFARTYG
Kalkyl vid beslut om projektet | Avtalstecknande 2013-10 | Utfall i aug 2016 | Slutprognos nov-16 | |||||||
Fartyg | 96 000 000 | 115 896 000 (8,78) 115 896 000 20 242 080 10 500 000 146 638 080 | 89 888 000 | 115 896 000 | ||||||
Valutakurs | 6 540 336 (9,78) | |||||||||
96 000 000 | 89 888 000 | 122 436 336 18 070 000 12 000 000 3 600 000 | ||||||||
Utrustning | 24 000 000 | 7 951 000 | ||||||||
Projektkostnad | 10 500 000 | 10 786 765 | netto | |||||||
Utbildning | ||||||||||
Summa | 130 500 000 | 108 625 765 | 156 106 336 | |||||||
Kostnadskalkyl | ||||||||||
Avskrivning i 25 år | 20/40 år | 20/40 år | ||||||||
med restvärde om | ||||||||||
40 000 000 | 3 600 000 | 4 200 | 4 500 000 | |||||||
2 st besättning | 5 760 000 | inkl management | 8 448 000 (SLC) | |||||||
P&I + försäkr | 360 000 | 600 000 (SLC) | ||||||||
Övr drift + personal | inkl underhåll | 5 075 000 (SLC) | ||||||||
Underhåll | 1 080 000 | 0 | ||||||||
Delsumma | 10 800 000 | 18 623 000 | ||||||||
Bränsle tillkommer separat | ||||||||||
Per kalenderdygn ex bränsle | ||||||||||
360 dagar | 30 000 | 51 730 | ||||||||
Per produktionsdygn ex bränsle | ||||||||||
220 dagar | 48 000 | 84 650 | ||||||||
Intäktskalkyl | (exkl bränsle) | |||||||||
Externa (84 650/sjödygn) | 3 300 000 (SLC) | |||||||||
Restbelopp | 15 323 000 | |||||||||
2016-11-29
Valutaeffekt
Beräknad valutaeffekt (EUR mot SEK) | |||||||||
EUR | Kurs | SEK | Valutaeffekt | ||||||
Beställning/avtal | |||||||||
nov-13 | 13 200 000 | 8,78 | 115 896 000 | 13 200 000 | 5 | 2640000 | |||
115 896 000 | 23179200 | ||||||||
Betalt 2013-12 | 2 640 000 | 9,00 | 23 756 568 | 577 368 | |||||
Betalt 2014-04 | 2 640 000 | 9,03 | 23 839 200 | 660 000 | |||||
Betalt 2015-05 | 2 640 000 | 9,24 | 24 384 624 | 1 205 424 | |||||
Betalt 2016-05 | 880 000 | 9,19 | 8 085 792 | 359 392 | 2 640 000 | 3 | 880000 | ||
Betalt 2016-06 | 880 000 | 9,19 | 8 085 792 | 359 392 | 23 179 200 | 7726400 | |||
Betalt 2016-10 | 880 000 | 9,62 | 8 465 160 | 738 760 | |||||
Sista | 2 640 000 | 9,78 | 25 819 200 | 2 640 000 | |||||
13 200 000 | 122 436 336 | 6 540 336 | |||||||
5,6% | |||||||||
Beräkning av utrustning
Beräkning av utrustningsinvestering | |||
Avtal | Prognos | ||
CTD | 1 400 000 | 1 400 000 | |
IT | 1 000 000 | 1 000 000 | |
Com | 600 000 | 600 000 | |
Pistoncorer | 1 000 000 | 1 000 000 | |
Container | 1 000 000 | 1 000 000 | |
Delsumma | 5 000 000 | 5 000 000 | |
Hydroakustik | 11 291 080 | 10 500 000 | |
Specialkabel | 3 951 000 | 2 000 000 | |
VOR (fjärrmanöver) | 570 000 | ||
Summa | 20 242 080 | 18 070 000 | |
Projektkostnader
Specifikation av projektkostnader | |||||
Budget | Utfall | Prognos | |||
Personal | 5 690 679 | ||||
Konsulter | 6 947 102 | ||||
Delsumma | 8 000 000 | 12 637 781 | |||
STA | 540 679 | ||||
Resor | 1 000 000 | 756 859 | |||
Juridik | 72 690 | ||||
Övrigt | 1 500 000 | 146 269 | |||
Summa | 10 500 000 | 14 154 278 | |||
Kredit | -3 367 513 | ||||
Netto | 10 500 000 | 10 786 765 | 12 000 000 | ||
Beräknat utnyttjande och beräknade priser
Beräknat utnyttjande (antal sjödagar) SLC 2018 Grundberäkning | |||||||||
GU-internt för utbildning | 40 | ||||||||
GU-internt för forskning | 60 | ||||||||
Summa GU-internt | 100 | 180 | |||||||
Externt via NOS | 15 | ||||||||
Övrigt externt | 24 | ||||||||
Summa externt | 39 | 40 | |||||||
Summa totalt | 139 | 220 | |||||||
Prislista SLC, baserad på självkostnad för 220 sjödygn. | |||||||||
84 650/dygn | |||||||||
Styrgruppsmöte 28/11
• Kalkylunderlaget godkänt
• Bifogas
- Kalkylunderlag i samband med förstudien
- Underlag vid avtalstecknandet i oktober/november 2013
- Underlag från Xxxxxx X 2016-10-25 Tidigare bifogat
- Beslut om VOR
- Underlag utbildningsinsats
Bilaga 2
Cordovan Communication 2017-04-26
Rapport angående intäktsanalys för forskningsfartyget Skagerak
Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet.
1. INTRODUKTION
1.1 Bakgrund och syfte
Under 2017 levereras Göteborgs universitets nya forskningsfartyg Skagerak. Det ger utökade möjligheter för forskning och utbildning och även potential till intäkter genom att externa aktörer kan erbjudas att hyra fartyget.
Naturvetenskapliga fakulteten gjorde i slutet av 2016 en analys av kostnader kopplade till fartyget och i januari 2017 anlitades Cordovan Communication för att genomföra två workshops. Den första med syfte att identifiera och analysera potentiella målgrupper, göra en konkurrentanalys och definiera tjänsten använda/nyttja/hyra forskningsfartyg. Den andra för att göra en realistisk bedömning av intäkter från uthyrning av Xxxxxxxx.
1.2 Genomförande
Den första workshopen genomfördes under en heldag där deltagarna fick analysera nya Skagerak utifrån sex områden; målgrupper, konkurrenter, kategori ("forskningsfartyg"), kultur/trender, kommunikationskanaler och Skagerak som produkt/tjänst/varumärke. En mer utförlig redovisning av workshopen finns i bilaga 1: PM Workshop 1 Skagerak 2017-03-21
Resultatet från den första workshop levererades i form av ett PM till de medverkande i workshop 2. Denna genomfördes under en halvdag där deltagarna analyserade potentiella intäkter för Skagerak fördelat på tre målgrupper: a) Extern användning, b) Kommersiell användning och c) Intern användning. En mer utförlig redovisning av workshopen finns i bilaga 2: PM Workshop 2 intäktsanalys Skagerak 2017-04-17
2. SLUTSATSER AV INLEDANDE WORKSHOP
Här följer ett koncentrat av de slutsatser och rekommendationer som gruppen kom fram till under workshop 1.
Om produkten
Skagerak är ett förstklassigt forskningsfartyg med state-of-the-art utrustning som står sig mycket väl i konkurrensen. Det i kombination med att flera etablerade men ålderstigna forskningsfartyg i regionen skrotas eller byts ut under de närmaste åren ökar möjligheten för extern uthyrning.
Om erbjudandet
Skageraks erbjudande om multidisciplinär forskning kan också locka nya kategorier av brukare och ger möjlighet att profilera fartyget som en tvärvetenskaplig mötesplats. Men de nya möjligheterna måste kommuniceras såväl internt som externt eftersom kunskapen om fartygets kapacitet generellt är
låg. På GU behöver delar av kommunikationen vara direkt riktad till potentiella brukare som tidigare inte kunnat använda universitetets forskningsfartyg.
Om potentiella målgrupper
Många av de forskningsfartyg som är Skageraks största konkurrenter är också knutna till några av de viktigaste potentiella kunderna. Till exempel SLU, SMHI, SU, DTU och Leibnitz Institute. GU bör aktivt skapa partnerskap och samarbetsprojekt med dessa och andra externa aktörer för att driva ökad kännedom och ett ökat intresse för Skagerak.
Det finns också en stor potental för kommersiell uthyrning via NOS. Några av de aktörer som nämndes är IVL, Rise/PS, MMT, Dong Energy och Medins.
Om varumärket
På grund av förseningar dras varumärket Skagerak tyvärr med ett dåligt rykte internt på GU. Dessutom verkar det finnas en konflikt internt om hur resurserna för den marina forskningen ska fördelas (till forskningsstationer eller till fartyg). För att stärka varumärket och driva efterfrågan behövs en intern samling bakom projektet och positiv PR för fartyget i breda medier.
Den externa kännedomen om nya Skagerak är fortfarande relativt låg. Det innebär att det finns en möjlighet att skapa en positiv bild av fartyget bland svenska och utländska forskare. Fast då behövs aktiv komunikation. Fler forskare måste känna till fartyget och dess kapacitet för att driva intresse och efterfrågan.
Om Skageraks roll
En ekonomisk sund finansieringsmodell för Skagerak är önskvärd. Ett stort externt och kommersiellt användande är därför nödvändigt. Samtidigt är Skagerak en långsiktig satsning för att stärka Göteborgs universitets ställning inom den marina forskningen. Skagerak bör därför ses i ett större sammanhang, som en del av en marin infrastruktur tillsammans med forskningsstationerna och de inblandade fakulteterna på Göteborgs universitet.
Skageraks syfte är därför inte bara att assistera forskare. Utan även att öka intresset för marin forskning, locka nya studenter och stärka Göteborgs universitets ställning inom forskningsområdet.
Om marknadsföring
För att uppnå målet 220 dagars nyttjande av fartyget under 2018 anser gruppen att det krävs kraftig marknadsföring. Både för att stärka kännedomen och preferensen för Skagerak och mer riktat för att driva intresse och bokningar bland specifika brukare. Dessutom behöver rutter planeras och bokning starta så snart som möjligt.
3. INTÄKTSANALYS
3.1 Utgångspunkter
Syfte och metod
Xxxxxxxxxxx uppdrag var att se möjligheterna till intäkter utifrån ett antal scenarier och även analysera konsekvenser utifrån dessa scenarier. Utifrån de styrkor och möjligheter som tidigare identifierats (se bilaga 2) fick deltagarna, uppdelade i två grupper, bedöma möjligheterna till intäkter under år 2018, 2020 och 2022. De två gruppernas resultat diskuterades gemensamt och en "kompromiss" togs fram för att få ett gemensamt resultat.
Mål och nuläge
Det preliminära målet för intäkterna från Skagerak är en årlig användning på 220 sjödagar med ett genomsnittligt dygnspris för att hyra fartyget på 84 650 kr.
Det genomsnittliga nyttjandet av gamla Skagerak har under 2014-2016 varit 89 dagar per år (varav 81 dagar för intern och 9 dagar för externt bruk). Det har gett en genomsnittlig intäkt på 892 000 kr/år vilket motsvarar ett snittpris på c:a 10 000 kr per dygn för hela båten.
Möjliga vägar till intäkter
Det finns tre huvudsakliga möjligheter att öka intäkterna för Skagerak:
a) Ökat antal - dvs få fler (nya) brukare att hyra fartyget.
b) Ökad frekvens - dvs få nuvarande brukare att hyra fartyget mer.
c) Ökat pris - dvs få brukare att betala ett högre pris.
Analysen fokuserade på att se möjliga nya intäkter utifrån ökad frekvens (ett ökat användande bland befintliga brukare) och ökat antal (ett ökat användande av nya brukare).
Målgrupper
De möjliga intäkterna analyserades utifrån tre målgrupper:
• Extern användning för forskning och utbildning av svenska och utländska universitet/institut.
• Extern användning av kommersiella aktörer.
• Intern användning för forskning och utbildning inom GU.
3.2 Resultat av intäktsanalysen
Scenario 1. Organisk tillväxt
Förutsätter att GU tillsätter vissa medel för marknadsföring och använder befintliga kanaler för att aktivt driva kännedom och intresse för Skagerak.
Externa användare betalar 85 tkr/dygn (5000 kr/plats och dygn) exklusive bränse.
Kommersiella användare betalar ett något högre pris, 100 tkr/sjödygn exklusive bränsle, då vi behöver ta hänsyn till slitage, återinvesteringar mm.
Interna användare betalar samma pris som de externa, men med en subvention från universitetet/fakulteten (via SLC:s budget) på 50%, vilket innebär 42,5 tkr per dygn eller 25oo kr per plats och dygn. Eventuell ytterligare subvention får respektive institution stå för i de fall forskaren inte har externa medel.
Scenario 1 (antal sjödagar) | |||
År | 2018 | 2020 | 2022 |
Extern användning (85 tkr/d) | 25 | 50 | 63 |
Kommersiell användning (100 tkr/d) | 27 | 45 | 60 |
Intern användning (42,5 tkr/d) | 112 | 126 | 133 |
Totalt | 164 | 221 | 256 |
Intäkter (tkr) | 9 585 | 14 105 | 17 007,5 |
Den externa användningen har stor potential men väntas inte komma igång ordentligt förrän 2020 då det tar tid att öka kännedomen om Skagerak och dess kapacitet bland forskare och företag.
Ökningen internt förutsätter till viss del att forskare som idag inte använder Skagerak (bl.a. biologer, atmosfärvetare) förstår värdet med nya Xxxxxxxx och vill investera medel för att betala för att hyra in sig på fartyget.
Det interna användandet bland forskare som idag känner till fartyget och dess kapacitet (befintliga) förutsätter att de betalar c:a 10 000 kr per dygn för hela fartyget. Det i sin tur innebär ytterligare subventioner från deras fakulteter på 32 500 kr per dygn.
En rimlig marknadsföringsbudget för att nå resultatet bedömer vi till c.a 1-2 mkr under de två första åren.
Scenario 2: Ett konservativt användande inledningsvis
Innebär ett maximalt totalt användande av 100 sjödagar under 2018, inklusive intern och extern användning, och ingen kommersiell användning. För kommande år ökar den externa och interna användningen, plus att kommersiell användning tillkommer, enligt scenario 1. Priser som innan.
Scenario 2 (antal sjödagar) | |||
År | 2018 | 2020 | 2022 |
Extern användning (85 tkr/d) | 22 | 50 | 63 |
Kommersiell användning (100 tkr/d) | 0 | 45 | 60 |
Intern användning (42,5 tkr/d) | 78 | 126 | 133 |
Totalt | 100 | 221 | 256 |
Intäkter (tkr) | 5 185 | 14 105 | 17 007,5 |
Vår bedömning är att även i detta scenario behövs en marknadsföringsbudget på
c.a 1-2 mkr för att driva upp siffrorna efter ett par år.
Scenario 3: Större tillväxt genom kraftig marknadsföring
Innebär en marknadsföringsbudget på totalt c.a 6 mkr under 2018-2020 för att öka kännedomen och attraktiviteten snabbare och därmed öka betalningsviljan och användandet. Priser som innan.
Scenario 3 (antal sjödagar) | |||
År | 2018 | 2020 | 2022 |
Extern användning (85 tkr/d) | 35 | 70 | 90 |
Kommersiell användning (100 tkr/d) | 27 | 45 | 60 |
Intern användning (42,5 tkr/d) | 160 | 180 | 190 |
Totalt | 222 | 295 | 340 |
Intäkter (tkr) | 12 475 | 18 100 | 21 725 |
Enligt det här scenariot skulle vi nå en mycket hög använding (300 dagar) redan under 2021, då även budgeten (utifrån tidigare nämnda subventioner) är i balans. Vi kan alltså tänka oss ett scenario utifrån 2022 års totala externa användning där budgeten är i balans med ett internt användande på 150 dagar (90+60+150 = 300).
Det är också viktigt att poängtera att ett intensivt användande av fartyget förutsätter att olika forskare och forskargrupper förutsätts kunna nyttja fartyget tillsammans. Något som kräver ett ändrat förhållningssätt jämfört med idag, då forskarna är vana att hyra hela fartyget med stora subventioner.
3.3 Värdering av scenarier utifrån central subventionering
Enligt analysen ovan behöver universitetet subventionera Skagerak för att balansera fartygets kostnader på 20 mkr. Vi tänker oss en central subventionering på 50% av kostnaderna för 2018 och sedan en avtrappning med 2 mkr per år under en femårs-period. Med en sådan subventionering kan vi göra en värdering av intäkterna från de olika scenarierna.
År | 2018 | 2020 | 2022 |
Scenario 1: Organisk tillväxt | |||
Intäkter användning (tkr) | 9 585 | 14 105 | 17 008 |
Subventioner (tkr) | 10 000 | 6 000 | 2 000 |
Totala intäkter (tkr) | 19 585 | 20 105 | 19 008 |
Scenario 2: Konservativ användning inledningsvis
Intäkter användning (tkr) | 5 185 | 14 105 | 17 008 |
Subventioner (tkr) | 10 000 | 6 000 | 2 000 |
Totala intäkter (tkr) | 15 185 | 20 105 | 19 008 |
Scenario 2: Större tillväxt genom kraftig marknadsföring
Intäkter användning (tkr) | 12 475 | 18 100 | 21 725 |
Subventioner (tkr) | 10 000 | 6 000 | 2 000 |
Totala intäkter (tkr) | 22 475 | 24 100 | 23 725 |
Som vi ser i analysen ovan är budgeten i stort sett i balans med Scenario 1, medan Scenario 2 kräver att universitetet skjuter till ytterligare subventioner om 5 mkr
år 2018 och troligen 2-3 mkr under 2019. Förutom subventionerna tillkommer marknadsföring för c.a 1-2 mkr.
Med Scenario 3 ser vi ett överskott redan från 2018. Överskottet bedöms ligga på 2-4 mkr per år, vilket skulle innebära ett totalt överskott för 2018-2022 på c:a 15 mkr. 6 mkr behövs dock för marknadsföring under de tre första åren för att driva varumärke och uthyrning till de prognosticerade nivåerna. Det blir dock ändå ett överskott på 9 mkr för att täcka upp för de totala centrala subventionerna på 30 mkr under 2018-2022.
Xxxxxx Xxxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxx Cordovan Communication
Vår plan | Xxxxxx | Xxxxxxxx | ||||||||||
Kriterium | Åtgärdsnr | Föreslagen åtgärd | Prioritet | Vad görs idag | Vad skall göras | GRUB | Utbildningsansvarig | Studieadministration | Lärare/kursledare | Institutionsledning | Fakultetsledning | |
K1: MÅL | K1:1 | Ledningen med stöd av fakultetsledningen måste klargöra för lärarna hur programmålen för masters- och kandidatexamen ska följas upp och utvecklas. | Måste | Programmålen har kommunicerats till lärarna vid institutionsdagarna VT 17 | 1) ta fram eventuella råd/riktlinjer/exempel hur målen kan koordineras/översättas. 2) Gör detta till ett diskussionsämne på kommande lärardag. 3) Analysera vilka moment i olika kurser som adresserar programmålen. | Analysera vilka moment i olika kurser som adresserar programmål. | Kalla till lärardag. | Ledningen avsätter resurser om nödvändigt | Ta fram eventuell tidigare erfarenhet eller riktlinjer | Fakultetsledning råd/erfarenhet HT 2017 GRUB analys av kursplaner/programplaner - HT 2017-VT 2018. Kalla till lärarmöte VT 18. | ||
K1: MÅL | K1:2 | När kursplanerna justeras/ändras så bör detta göras samordnat med programmålen så att det till studenterna utlovade programmen håller över tid. | Bör | Programmål tas sällan upp idag. | Justera först programmål, sedan kursmål om de inte är kompatibla. | Ta fram reviderade programplaner och sedan anpassa kursplaner efter dessa. | Uppdatera program- och kursplaner | Bidra med info till GRUB. Deltaga i lärardag. Ev justera kursmål | Justering planer VT 18, färdigt HT2018 | |||
K8: UPPFÖLJNING | K8:1 | Det måste etableras en lärargrupp som har löpande ansvar för koordinering och integrering av programmen. Det sker nu en årlig utvärdering av varje enskild kurs och i viss utsträckning en årlig utvärdering av programmen. Den överordnade styrningen av programmens progression och integration måste förstärkas. | Måste | GRUB har det löpande ansvaret idag. XXXX ha tillsammans med kursledare en årlig översyn av kurser och program. Inom kandidat programmet har vi under läsåret 16/17 infört att kursledaren för nästa kurs kommer till nuvarande kurs och informerar om kursen och hur den kopplar till tidigare kurser. | Möten mellan XXXX och kursledare fler än en gång per år. Mer information till alla lärare om innehållet i program och enskilda kurser. Översyn av kursplaner där det ska framgå vilka tidigare kurser denna kurs bygger på och hur kunskapen integreras. | Kallar till möten med kursledare och övriga lärare. Översyn av kurs och programplaner. | Informerar lärare om progression och integration i program och kurser | Deltaga i fler möten. Ha en fortlöpande dialog om kurserna med andra kursledare. | Tas upp på lärardag juni 2017. Kontinuerligt arbete, start Ht 2017 | |||
K8: UPPFÖLJNING | K8:2 | Fakultetsnämnden bör ta ett större ansvar för att fakultetens institutioner genomför Universitets kvalitetssäkringsprogram på ett transparent och uppföljningsbart sätt, lika för alla institutionerna. Nämnden behöver ta fram en taktisk plan för hur institutionerna ska genomföra kvalitetssäkringen och hur det årligen ska återrapporteras till fakultetsnämnden. I arbetet med att ta fram en sådan taktiskt plan bör fakulteten stämma av sin plan med andra fakulteter samt med universitetsledningen. | Bör | Utvärdera bedömargruppens förslag. | Nu. | |||||||
K8: UPPFÖLJNING | K8:3 | Det bör etableras rutiner för regelbunden evaluering av utbildningens utveckling. | Bör | Årlig översyn av program. | Vi föreslår en fakultetsgemensam mall för programutvärderingar. Mer formaliserad årlig utvärdering av programmen med fokus på deras utveckling. | Tar fram plan för formaliserad utvärdering, baserad bl.a. på förslag från pedagogiska utskottet | Pedagogiska utskottet hjälper till med att formalisera programutvärderingar | Pedagogiska utskottet, mall HT 2017? GRUB tar fram rutiner för institutionens uppföljning 2018. | ||||
K8: UPPFÖLJNING | K8:4 | Det bör införas rutiner som säkerställer att varje enskild kurs inte blir fragmenterad på grund av det stora antalet lärare som är inblandade. Institutionen är forskningsintensiv och många lärare har lite undervisningstid. Detta gör att det kan vara svårt att kommunicera gemensamma mål och struktur och det finns en risk för att innehållet fragmenteras. Detta är kursledarens ansvar, men institutionen bör säkerställa att det sker. | Bör | Xxxxx kursledare har idag möte med lärarlag före och efter kurs. | Inför obligatoriska för och eftermöten för samtliga kurser. | Ta fram mall för punkter som ska gås igenom vid mötena | Xxxxxx till möten | GRUB tar fram mall färdig till HT 2017 | ||||
K8: UPPFÖLJNING | K8:5 | Då de marina utbildningarna delar sina tvärvetenskapliga angreppssätt med t.ex. utbildningar inom Miljövetenskap bör en avstämning ske med programmen avseende uppföljning och rapportering av kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. | Bör | Institutionen har representant i programråden för biolog och miljövetenskap. | Inför programråd i Marina vetenskaper. Ta in representanter från andra institutioner i GRUB. | Kommunicera med utbildningsansvariga på andra institutioner. | Kommunikation med andra institutioner HT 2017. Nya ledamöter från VT18? | |||||
K8: UPPFÖLJNING | K8:6 | Det kan övervägas om programmen kan innefatta större möjligheter för studenter att välja mellan olika kurser. | Xxx | Xxxx valfrihet finns idag under år tre på kandidatprogrammet.En kurs MAR210 är dock obligatorisk för kemi och biologiinriktningar det tredje året. För masterprogrammet i Marina vetenskaper finns endast en obligatorisk kurs MAR440. Stor valfrihet finns idag men kan begränsas av specifika förkunskapskrav på vissa kurser. | Utvärdera om obligatoriet för MAR210 och MAR440 ska tas bort. Se över förkunskapskraven på institutionens egna kurser men även på relevanta kurser som andar institutioner ansvarar för. | Se över obligatoriet av vissa kurser. Se över förkunskapskrav på egna kurser. | Dialog med utbildningsansvariga på andra institutioner som ansvarar för relevanta kurser för våra program. | Översyn av förkunskapskrav pågående VT 17. Diskussion med andra institutioner HT17-framåt. | ||||
K8: UPPFÖLJNING | K8:7 | Det kan övervägas om kraven som ställs för antagning till mastersprogrammen kan göras mindre snäva för att öka förutsättningarna för studenter från andra lärosäten och nationer att gå utbildningen. | Xxx | Xxxx har vi följande krav: Godkända universitets/högskolestudier om 180 hp motsvarande en kandidatexamen i marin vetenskap, biologi, kemi, oceanografi eller geovetenskap där ett examensarbete om minst 15 hp ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. | Vi anser att kraven inte är för snäva. Möjligtvis kan kravet på examensarbete ändras till 10 hp då vissa länder bl a Norge har arbeten på 10hp. | Ändra eventuellt kraven för examensarbete. | Ev beslut om ändrat förkunskapskrav krav för examensarbete HT 2017 | |||||
K3: KVALITÉ | K3:1 | Samverkan bör sökas med relevanta enheter på GU för att stärka den vetenskapliga grunden för undervisning som ligger utanför institutionens kärnområden. | Bör | På en rad kurser undervisar lärare från andra institutioner på våra kurser. Vi engagerar även gästlärare från andra universitet (myndigheter?). | Vid utveckling av befintliga kurser och utveckling av nya kurser bör luckor identifieras och beaktas vid besättning av lärare på kurserna. Man kan även initiera diskussioner med myndigheter. | Se över var det är lämpligt att ta in personer från myndigheter och andra fakulteter på GU. | Se över var det är lämpligt att ta in personer från myndigheter och andra fakulteter på GU. | Delta i möten om utveckling av kurser och identifiering av behov | Revidering av kursplaner VT2017-VT2018. Rekrytering av marin geolog VT2017 | |||
K3: KVALITÉ | K3:2 | Fartygstiden för studenterna bör ökas, och möjligheterna att förändra universitetets kostnadssystem i fråga om undervisning på fartyg utredas. | Bör | Idag används fartyget Skagerrak ca 20 dagar för undervisning. Under kandidatprogrammets första 2 år är varje student ute endast ca 5 dagar. Till detta kommer ett antal dagar med Xxxxxx. Fartygstid under år 3 samt under master beror på vilka kurser studenterna väljer. En analys pågår av framtida användning av nya Xxxxxxxx för utbildning på kandidat- och masternivå. | 1) Översyn av nuvarande kurser2) Ny kurs i marin kemi vt18 3) ny masterkurs i hydroakustik 4) fortsatta diskussioner om fartygskostnader med fakultet och rektor | Översyn nuvarande kurser | dialog om fartygskostnader i ledningen | delta i översyn av kurser | dialog med fakultet och rektor om fartygskostnader | dialog med rektor om fartygskostnader | Översyn under 2017; kostnadsanalys under 2017 | |
K3: KVALITÉ | K3:3 | En större mångfald ifråga om kön, ålder och etnicitet bland de undervisande lärarna bör eftersträvas. | Bör | Xxxx särskilda insatser görs idag | 1) uppgradera undervisning i förhållande till forskning speciellt för yngre forskare, post-docs, doktorander. | Tänka på detta vid planeringen av undervisningen vid institutionen. | Påbörjas omedelbart och framhålls kontinuerligt tills förändring sker | |||||
K3: KVALITÉ | K3:4 | Möjligheter att i större utsträckning engagera doktorander som föreläsare kan övervägas. | Kan | I dagsläget föreläser endast doktorander undantagsvis. | Identifiera hur doktorander ser på att föreläsa | anordna diskussionsmöten med doktorandrådet | dialoger under 2017 | |||||
K4: PROPORTION ALITET & KOMPETENS | K4:1 | Tidsåtgången för undervisningen bör ses över och harmonieras med dispositionen av tjänstetiden i lärarnas tjänstgöringsplaner. | Bör | Lärarna får tilldelat antal klocktimmar som ska avsättas för en specifik kurs. Timmar på olika kurser räknas sedan om till procent i tjänstgöringsplan. | Öka timtilldelningen när skuld på v10 är återbetald. Se över kursmoment som tar mycket timmar i anspråk. Omfördela timmar mellan kurser. Lärare anpassar kursmoment till tilldelat antal timmar. Nya pedagogiska metoder som kan effektivisera skall övervägas/införas | Se över kursmoment. Bjuda in externa föreläsare till pedagogiska workshops för lärarna. | Kommunicera antalet timmar per kurs med lärarna. | Se över kursmoment. Anpassa kursmoment till tilldelat antal timmar. | Inbjuda externa föreläsare Ht17. Andra åtgärder när ekonomi tillåter. | |||
K4: PROPORTION ALITET & KOMPETENS | K4:2 | Det bör utvärderas huruvida GU:s pedagogiska kompetensutvecklingskurser motsvarar de behov som finns för de marina utbildningarna, och överväga om mer riktade kurser behövs. | Bör | Utvärdera om vi behöver mer specifika kurser. | Gör utvärdering | Dialog med PIL- enheten. | Utvärdering VT2018 | |||||
K4: PROPORTION ALITET & KOMPETENS | K4:3 | Lärare som saknar formell kompetens för att undervisa kan anmodas att få sina pedagogiska meriter prövade. | Kan | Lärare prövar sina pedagogiska meriter | Ansvariga för utvärdering | Informerar lärarna om denna möjlighet. | Utbildningsansvarig informerar HT 2017. Utvärderingar kontinuerlig arbete. | |||||
K4: PROPORTION ALITET & KOMPETENS | K4:4 | En handlingsplan kan utarbetas för att hantera frånfall av lärare som inte är möjliga att ämnesmässigt ersättas. | Kan | Plan för kortsiktig lösning inom ämnet Marin Geologi. | Identifiera ämnesområden som är sårbara vid enstaka lärares bortavaro. | Identifiera ämnesområden. | Överväg rekryteringar med specifik undervisningskompete ns. | Kontinuerligt arbete, med start HT2017 | ||||
K5 : relevans | K5:1 | Möjligheterna att ge en grundläggande, pedagogisk och relevant introduktionskurs för de väsentliga datasystem och för de tekniska stöd som kommer att användas under utbildningen måste se över. Eventuellt kan detta integreras i nuvarande kurser så tidigt som möjligt i programmen. | Xxxxx | Detta görs och schemaläggas för MATLAB och GIS men också att lärare går igenom och handleder ad hoc för exempelvis Excel. GRUB reviderar MATLAB-undervisningen. | Men det är viktigt att vi följer upp detta och får en verklig överblick om vad som görs och hur det görs. Vi måste förvissa oss om att studenterna behärskar office-paketen i stort där ppt och Word också ingår | lämpligen leds detta arbete av GRUB och studierektor med koppling till övriga lärare | Xxxxxx med justering av MATLAB-moment pågår VT2017. Översyn av undervisning med andra programvaror kontinuerligt, t.ex. i samband med årlig programutvärdering (åtgärd K8:1). |
K5 : relevans | K5:2 | Kontakt med relevanta myndigheter, näringsliv och organisationer bör etableras i syfte att öka möjligheterna för studenter att göra examensarbeten i samverkan med samhällsaktörer utanför universitetet. | Bör | Detta görs idag men kan förmodligen ökas/organiseras. Sådana arbeten är förmodligen på Masternivå, men kan också ske på kandidatnivå. Viktigt med handledarsamarbeten så vi har kontroll över den akademiska aspekten av uppsatserna, liksom en översyn av de juridiska aspekterna. | Alla lärare med myndighets- och konsulföretagskontakter bör diskutera med dessa om realistiska möjligheter till samarbeten när det gäller ex- arbeten. Vi bör söka samarbete med andra institutioner och fakultetsledningen för att organisera en Arbetsmarknadsdag för hela fakultetens studenter. | XXXX utarbetar plan för at inkludera alla lärare/forskare på inst för att hitta lämpliga samarbetspartners/personer på företag och myndigheter | Arbetsmarknadsdag för hela fakulteten. | Info/begäran till lärare under HT2017, med mål att ha en aktuell lista till VT 2018 | ||||
K5 : relevans | K5:3 | Alumni-verksamheten bör utvecklas i takt med att fler studenter examineras. | Bör | Alumnträffar arrangeras idag men i begränsad omfattning. Det finns en stor potential att utveckla detta inslag i kurserna | Inom alla våra undervisningsämnen bör det snarast skapas kontaktnätverk för detta ändamål. Vi har tidigare studenter som arbetar på myndigheter, kommuner, inom akademin och i konsultbranschen. | XXXX och studieadministrationen samt lärare/forskare med kontaktnät | Organisera Alumnträff nr 1 under HT2017 | |||||
K5 : relevans | K5:4 | I de kurser som behandlar mer samhällsorienterade frågor bör det övervägas att bredda undervisningen genom inkludering av lärare från olika discipliner som relaterar till samhällsplanering. | Bör | Görs i liten utsträckning idag. Pågående diskussioner inom Centrum för Hav och Samhälle om multidisciplinära kurser. | Rekrytera extra lärarinsatser från världen utanför akademin, Xxxxxxx lärare tar kontakt med omvärlden för undervisningsstöd. | XXXX och resp kursledare + administrationen | inför nästa läsår | |||||
K5 : relevans | K5:5 | Hur programmens olika delmoment i större utsträckning kan öppnas upp och göras tillgängliga som fristående kurser kan övervägas. | Kan | Detta är ju av naturen svårt då vi har integrerade kurser de första två åren. | Se över möjligheter att göra vissa kurser till fristående kurser. | XXXX och studieadministrationen samt ledningsgruppen tar fram förslag. diskussion med kursledare. | Ta fram förslag HT 2017. | |||||
K5 : relevans | K5:6 | Vilka program som används hos tänkbara arbetsgivare kan undersökas för att ha som en utgångspunkt i valet av program för matematiska och tekniska beräkningar som skall användas inom utbildningen. | Kan | Detta gjordes innan kandidatprogrammet startade 2011 | Översyn om de program vi använder idag också nu är relevanta för arbetsmarknad. | GRUB samordnar i inventering. Kontaktar lärare och kursledare för förslag till personer att fråga. Kontaktar arbetsgivare, eller överlåter i lämpliga fall det til lärare. | deltar i inventering | Förfrågan ut till lärare HT 2017. Kontakt med potentiella arbetsgivare HT17-VT18. Preliminär rapport till lärarmöte juni 18. | ||||
K5 : relevans | K5:7 | För att studenterna under utbildningen ska få prova många olika sätt för att lösa och redovisa uppgifter kan kursledarna medvetet arbeta för att låta studenterna använda olika arbets- och redovisningsmetoder på olika kurser. | Kan | Muntliga presentationer och skriftliga rapporter och datorbaserad examination används idag. | Översyn av andra examinerande former. | Grub tar in info från lärare hur det sker idag. Analyserar om nuvarande omfattning räcker. | Info från lärare HT17-Vt18. Analys VT 18 Kontinuerlig utvärdering. | |||||
K2 : Lärande | K2:1 | Kommunikationen måste förbättras mellan lärarna och förbättra insynen i varandras kurser. Det för att förenkla övergången mellan kurserna för studenterna och undvika onödig upprepning samt oönskade kunskapsluckor. | Måste | Årlig lärardag (juni?) för att utvärdera programmet under året då kursledare m.fl lärare kallas. | Alla lärare får tillgång till alla kursernas GUL-aktiviteter. Alternativt- alla schema för alla kurser måste läggas in på en gemensam GUL-aktivitet. Alla kursledare (lärare?) skriver en mycket kort beskrivning om vad alla lektioner innehåller. Analysera progression/överlapp. Skapa dokument över viktiga element i samtliga kurser och dess progression. | Sammanställa/analysera eventuella överlapp. Föreslå förändringar i innehåll mellan kurser Utforma mall för kursinnehålls- beskrivning. | Kolla hur andra institutioner gör detta inom sina program. Skicka ut info till lärare. | Skapa GUL-aktiviteter, alternativ ge utökade GUL-behörigheter. | Beskriva kursinnehåll. Komma på lärardag i juni. Läsa andra kursers innehåll. Anpassa innehåll i kurs, kontakta andar lärare /kursledare. | Skapa mall + ny GUL-aktivitet hösten 2017. Info till lärare juni 2017. Analys av överlapp, förslag till justeringar kontinuerligt 2017-18. | ||
K2 : Lärande | K2:2 | Lärarna måste få tillräckligt med tid och resurser för att förbättra och samordna kurserna. Fakultetsledningen behöver klargöra att medel redan tilldelas institutionerna för detta ändamål och att medlen verkligen nyttjas för ändamålet i fråga. | Måste | Årlig lärardag (juni?) för att utvärdera programmet under året då kursledare m.fl lärare kallas. | Avsätta några ytterligare KT per kurs till kursledare för samordningsarbete. Lägga upp liten pott med extra KT för lärare/kurser där större justeringar behöver göras. | Sammanställa/analysera eventuella överlapp. Föreslå förändringar i innehåll mellan kurser Utforma mall för kursinnehålls- beskrivning. | Fördela extra KT efter behov. Kolla hur andra institutioner gör detta inom sina program. | Analysera vad som behöver ändras. Kontakta Studierektor med begäran om extra KT vid behov | Klargör för institutionsledning | Info till lärare juni 2017. Analys av överlapp, lärarnas arbete med förslag till justeringar kontinuerligt 2017-18. Därefter ständigt pågående arbete | ||
K2 : Lärande | K2:3 | Informationen om programmens innehåll vid marknadsföring av programmen bör förtydligas. Det för att undvika att studenter avbryter sina studier på grund av att innehållet inte motsvarar förväntningarna. | Bör | Information finns på hemsidor. | Se över samtliga informationskanaler och förtydliga formuleringar. Diskutera hur det skall formuleras. Intervjua studenter om hur de upplevt info vs programmets verklighet. Ta in "student-berättelser" som illustrerar bredden på innehåller i programmet och lägg ut på hemsidor m.m. Se också åtgärder K7:1&2 | Gå igenom olika info- material som finns idag. Föreslå om det kan formuleras annorlunda. Intervjua studenter? | Intervjua studenter? Lägg ut eventuella nya formuleringar/material på hemsida m.fl ställen. | Läs igenom och intervjua studenter ht 2017. Förslag till nya formuleringar HT 2017. In i olika infokanaler vt 2018 (innan nytt val) | ||||
K2 : Lärande | K2:4 | En genomgående presentation om programmens upplägg i början av det första året bör hållas. | Bör | Finns på programmets välkomstvecka sedan ht 16. | Utveckla presentationen. Se åtgärd K7:2 | Utforma och hålla presentation. | Ta fram presentation juni-augusti 2017. Håll presentation vid start HT2017. | |||||
K2 : Lärande | K2:5 | Institutionen kan ge mer tid och resurser till lärarna för att förbättra och samordna kurserna. | Kan | Se åtgärd K2:2 | ||||||||
K6 : Inflytande | K6:1 | Det måste ses över hur man kan motivera fler studenter att genomföra utvärderingen, t.ex. genom att påtala att det är viktigt att allas åsikter kommer fram. | Måste | Många kursledare har utvärdering i slutet av kurserna där de påtalar vikten av att delta i kursutvärdering. | 1) Dialog med studentorganisationen på marina programmet 2) införa halvkursutvärdering i samråd med studentgruppen 3) dialog med kursledare/lärare 4) ta fram plan för åtgärd. 5) Muntlig utvärdering i hela studentgruppen utan lärare som får feed-back skriftligt | Diskussioner med studenter och lärare | Xxxxxxxxxxxx till möten | deltar i möten | Möten anordnas under 2017, åtgärder fastställs senast HT2017 | |||
K6 : Inflytande | K6:2 | Det måste tillförsäkras att utvärderingsverktygen fungerar tekniskt. | Måste | Visa för lärare hur detta organiseras på GUL. Ev bjuda in person från PIL för att informera på lärardag/Workshop? Annars invänta ny digital undervisningsplattform | Tillsammans med Studieadministratörer ta fram lathund/manual för lärare | Hjälper lärare/kursledare med teknik. | Ta fram lathund/manual HT 2017. Ev bjuda in GUL- föreläsare HT17-VT18 | |||||
K6 : Inflytande | K6:3 | Det bör också inom GU göras en utvärdering av frågeformuläret för att se om det kan förenklas och om man kan nå samma, eller bättre, resultat med färre frågor, eller att dela upp i övergripande frågor, som man försöker få alla att svara på, respektive fördjupningsfrågor. | Bör | ingen översyn har utförts | Pedagogiska utskottet reviderar kursutvärderingsfrågor. | Pedagogiska utskottet. | Vi inväntar pedagogiska utskottet | |||||
K6 : Inflytande | K6:4 | Inom varje kurs kan alltid senast gjorda utvärdering av kursen presenteras sammanfattningsvis. | Xxx | Xxxxx görs av många kursledare, dock inte alla | Läggs in i mall för eftermöte på kurs (åtgärd K8:4). Påpekas på lärarmöten. | Utförare | HT 2017 | |||||
K6 : Inflytande | K6:5 | I samband med presentationen av föregående utvärdering kan det också i de fall förändringar skett redogöras för på vilket sätt synpunkterna tagits tillvara. Om det inte skett förändringar kan även det motiveras. | Xxx | Xxxxx görs av många kursledare, dock inte alla | Läggs in i mall för eftermöte på kurs (åtgärd K8:4). Påpekas på lärarmöten. | Xxxxx till lärardag med studentrepresentanter | Utförare | HT 2017 | ||||
K6 : Inflytande | K6:6 | Det kan om möjligt skickas en påminnelse om den skriftliga utvärderingen i GUL. I samband med denna bör man också försöka motivera studenterna att svara. | Kan | Detta görs på många kurser idag. | Få alla kurser att göra detta. Undersök andra institutioners erfarenhet av att göra kursvärderingar till obligatoriska moment. | Utförare | VT 2017 | |||||
K7: Tillgänglighet | K7:1 | Det administrativa arbetet måste ses över och följa upp hur förbättringen av den administrativa och webbaserade informationen går. Detta för att studenterna ska kunna ta till sig all nödvändig information om programmens omfattning och struktur. | Måste | Uppdatering och utveckling av information på GU, NatFak och Institutionens websidor. Utveckling av information på programmets GUL-sidor samt på GUL för examensarbeten. Gruppinformation till studenterna muntligt i anslutning till föreläsning samt mailledes. Skapa foldrar till presumtiva studenter. Utskick till presumtiva studenter. | Uppdatering och utveckling av information på GU, NatFak och Institutionens websidor. Utveckling av information på programmets GUL-sidor samt på GUL för examensarbeten. Gruppinformation till studenterna muntligt i anslutning till föreläsning samt mailledes. Uppdatera foldrar till presumtiva studenter. Utskick till presumtiva studenter. | Generella riktlinjer | Generell återkoppling | Studievägledare handlägger samtliga pågående uppgifter, studieadministratör handlägger främst information på GUL | Kursansvarig för examensarbeten; gruppinformation till studenter och GUL. Webansvarig; information på institutionens xxxxx | Xxxxxxxxx med fakultetens informatörer kring fakultetsgemensam web-information. | Ständigt pågående arbete | |
K7: Tillgänglighet | K7:2 | Välkomstveckan bör fortsätta erbjudas de nya studenterna då detta fungerar som en social och ämnesmässig introduktion till programmen. | Bör | Vi ger välkomstveckan på Tjärnö | Vi fortsätter att utveckla välkomstveckan. Se också åtgärd K2:4&5) | Ständigt pågående arbete | ||||||
K7: Tillgänglighet | K7:3 | Den kommande flytten till Medicinareberget bör planeras i samverkan med studenterna. Detta är ett beslut som i hög grad påverkar deras lärandemiljö och borde därav vara en del i processen | Bör | Studentrepresentanter finns med i fakultetens arbetsgrupp. | Information från institution till studenter | Ansvarar för detta | Ständigt pågående arbete |
EXTERN KVALITETSGRANSKNING: MARINA VETENSKAPER
Fakultet Huvudområdeskluster Publicerad Bedömmargrupp
Sammanfattning
Naturvetenskapliga fakulteten Marina vetenskaper
2017-04-19
Doc. Xxxxxx Xxxxxxxxx (ordf), Stud. Xxxxxx Xxxxxxxxx, Stud. Xxxxx Xxxxxxxxxxxx, Dr. Xxxxx Xxxxxxxxxx, Prof. Xxxxx Xxxxxxxx, Prof. Xxxxxxx Xxxxxxxxx och Stud. Xxxxxxx Xxxxxx
Utvärdering av kandidat- och masterprogram i marina vetenskaper, Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Bedömargruppen föreslår totalt 38 åtgärder som har potential att förbättra programmen, varav 8 som gruppen anser måste genomföras, 18 som bör genomföras och 12 som kan genomföras.
Utvärdering av kandidat‐ och mastersprogram vid institutionen för marina vetenskaper, naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet
Doc. Xxxxxx Xxxxxxxxx (ordf), Stud. Xxxxxx Xxxxxxxxx, Stud. Xxxxx Xxxxxxxxxxxx, Dr. Xxxxx Xxxxxxxxxx, Prof. Xxxxx Xxxxxxxx, Prof. Xxxxxxx Xxxxxxxxx och Stud. Xxxxxxx Xxxxxx.
2017‐03‐08 Slutrapport
Sammanfattning
Vi föreslår totalt 38 åtgärder som har potential att förbättra programmen, varav 8 som vi anser måste genomföras, 18 som bör genomföras och 12 som kan genomföras. De 8 mest centrala åtgärderna är som följer:
K 1.1 Institutionsledningen med stöd av fakultetsledningen måste klargöra för lärarna hur programmålen för masters‐ och kandidatexamen ska följas upp och utvecklas.
K 8.1 Lärargruppen, som har det löpande ansvaret för koordinering och integrering av programmen, måste se till att den överordnade styrningen av programmens progression och integration förstärks. Det sker nu en årlig utvärdering av varje enskild kurs och i viss utsträckning en årlig utvärdering av programmen men det räcker inte för att nå tillräckliga kvalitets‐ och utvecklingsmål.
K 5.1 Möjligheterna att ge en grundläggande, pedagogisk och relevant introduktionskurs för de väsentliga datasystem och för de tekniska stöd som kommer att användas under utbildningen måste se över. Eventuellt kan detta integreras i nuvarande kurser så tidigt som möjligt i programmen.
K 2.1 Kommunikationen måste förbättras mellan lärarna och förbättra insynen i varandras kurser. Det för att förenkla övergången mellan kurserna för studenterna och undvika onödig upprepning samt oönskade kunskapsluckor.
K 2.2 Lärarna måste få tillräckligt med tid och resurser för att förbättra och samordna kurserna. Fakultetsledningen behöver klargöra att medel redan tilldelas institutionerna för detta ändamål och att medlen verkligen nyttjas för ändamålet i fråga.
K 6.1 Det måste ses över hur man kan motivera fler studenter att genomföra kursutvärderingarna, t.ex. genom att påtala att det är viktigt att allas åsikter kommer fram.
K 6.2 Det måste tillförsäkras att utvärderingsverktygen fungerar tekniskt.
K 7.1 Det administrativa arbetet måste ses över och följas upp hur förbättringen av den administrativa och webbaserade informationen går. Detta för att studenterna ska kunna ta till sig all nödvändig information om programmens omfattning och struktur.
Inledning
Bedömargruppen består av Doc. Xxxxxx Xxxxxxxxx (ordf), Stud. Xxxxxx Xxxxxxxxx, Stud. Xxxxx Xxxxxxxxxxxx, Dr. Xxxxx Xxxxxxxxxx, Prof. Xxxxx Xxxxxxxx, Prof. Xxxxxxx Xxxxxxxxx och Stud. Xxxxxxx Xxxxxx. Xxxx Xxxxxx har assisterat gruppen som sekreterare.
Som underlag har Bedömargruppen fått ta del av styrdokument och protokoll som utbildnings‐ och kursplaner, bedömningskriterier för examination samt handlings och verksamhetsplaner för Institutionen för marina vetenskaper; utbildningsrelaterade dokument i form av ett urval av kurs‐PM, scheman, examinationsuppgifter och självständiga arbeten inklusive bedömningar av desamma; utvärderingar och uppföljningar, som ett urval av kursutvärderingar och minnesanteckningar från ett kursledarmöte, samt lärarlistor. Därtill har gruppen också försetts med länkar till hemsidor relaterade till de marina utbildningarna.
I arbetet med utvärderingen har arbetsgruppen använt 8 kriterier som underlag för åtgärder och bedömningar. Kriterierna är fastställda av rektor vid Göteborgs universitet i dokumentet Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet (Dnr V2016/378). Åtgärderna är uppdelade per kriterium och indelas i Kan, Bör eller Måste genomföras. Varje åtgärd åtföljs av en bedömning.
Delar av Bedömargruppen deltog i ett förberedande möte med fakultetsledningen och utbildningsansvariga den 17 oktober. Den 8 december genomförde hela Bedömargruppen ett platsbesök under en heldag, och träffade representanter från Grundutbildningsberedningen (GRUB), lärare, personal inom administration, studievägledare, studenter och fakultetsledning. Därtill har gruppen haft ett antal skype‐möten för arbetet och använt google drive som gemensam plattform för att ta fram rapporten.
I det som följer ger vi först ett allmänt intryck om programmen, följt av åtgärder och bedömningar per kriterium. I slutet presenteras våra intryck av hur bedömningsarbetet har genomförts. Vi har valt att lägga alla åtgärder bedömda som måsten i kapitlet om Sammanfattning.
Allmänt om programmen
Kännedomen om GU:s nya kvalitetssäkringssystem är begränsad bland lärare och studenter. Sannolikt beror inte det på ointresse eller dålig information utan snarare på att den relativt nyligen blev antagen av rektor. GRUB ‐ gruppen (grundutbildningsberedningen) menade att även om man inte kände till dokumentet i detalj var innehållet inte främmande utan att man sedan tidigare hade ett kontinuerligt kvalitetsarbete och därför redan arbetade med dessa frågor löpande. Fördelen med dokumentet var att man nu skulle kunna arbeta mer kvalificerat med policyn som mall.
Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs Universitet är framgångsrik inom forskning, och utbildningarna vid institutionen präglas av att de bedrivs i en miljö där forskning är den huvudsakliga verksamheten. En övergripande utmaning för utbildningsprogrammen är att utveckla relationerna och samspelen med relevanta aktörer utanför akademien för att ge goda förutsättningar för studenter som vill söka sig till arbetsmarknaden i övriga samhället.
Vidare kännetecknas utbildningarna vid Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs Universitet av en hög grad av ämnesintegration. Detta är vällovligt, men också krävande, då mer tid och resurser till samordning erfordras. Eftersom utbildningarna genom ämnesintegrationen skiljer sig från motsvarande utbildningar på andra lärosäten, behövs ett övervägt förhållningssätt till studenter