Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR BYGGNADSBRANSCHEN
INKLUSIVE ACKORDSPRISSÄTTNING
2022–
2024
KOLLEKTIVAVTAL FÖR BYGGNADSBRANSCHEN
INKLUSIVE ACKORDSPRISSÄTTNING 2022–2024
ISBN 978-952-267-407-4
ISBN 978-952-267-408-1 (PDF)
Förläggare: Rakennustieto Oy layout: DTPage Oy
Tryck: Xxxxx Xxxx Xx, Jyväskylä 2022
mellan Husbyggnadsindustrin rf och Byggnadsförbundet rf
KOLLEKTIVAVTAL FÖR BYGGNADSBRANSCHEN
INKLUSIVE ACKORDSPRISSÄTTNING 2022–2024
Detta kollektivavtal träder i kraft 1.3.2022.
1. Kollektivavtal | 11 | KA |
2. Avtal om uppsägningsskydd | 59 | AUS |
3. Semesterkollektivavtal | 64 | SkA |
4. Allmän överenskommelse | 67 | AÖ |
5. Utbildningsavtal | 69 | AUV |
6. Avtal om anlitande av utomstående arbetskraft | 72 | AUA |
7. Avtal om arbetstagarnas representationssystem | 75 | ARS |
8. Avtal om samarbete | 93 | AS |
9. Avtal om uppbörden av fackföreningsavgifter | 98 | FATD |
10. Ackordprissättning | 101 | UR |
Lönegrupp | 1.6.2022 | |
I | Nybörjare | 11,26 € |
II | Arbetstagare med en viss erfarenhet | 12,68 € |
III | Nybörjande yrkesman | 13,89 € |
IV | Yrkesman | 15,30 € |
V | Erfaren yrkesman | 16,65 € |
VI | Mycket erfaren yrkesman | 17,81 € |
Timlöner enligt lönegrupp i byggbranschen
Tabellöner enligt tidlönesystemet. Lönerna höjs 1.6.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter. Avtal om löneförhöjningar för 2023 ska ingås senast 30.11.2022.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
mellan Husbyggnadsindustrin rf och Byggnadsförbundet rf . 11
1 § Kollektivavtalets tillämpningsområde 11
4 § Den ordinarie arbetstidens längd 13
5 § Förkortning av arbetstiden 13
6 § Ersättning för söckenhelg 14
7 § Särskilt lönetillägg som utbetalas för arbetstidsförkortning och ersättning för söckenhelg 14
8 § Förläggning av den ordinarie arbetstiden 15
9 § Flyttning av arbetstiden 15
11 § Lokala avtal om arbetstider 16
12 § Förteckning över arbetsskift 18
13 § Övertids- och nödarbete 18
18 § Timlöner enligt lönegrupp 21
21 § Placering i lönegrupper 24
25 § Mätning av ackord och mätningslön 28
IV Bestämmelser om praktik under ett arbetsförhållande 30
27 § Sommarpraktikprogrammet ”Tutustu työelämään - tienaa” (Orientera dig i arbetslivet - förtjäna) 30
28 § Samarbete gällande utbildnings- och
V Ersättningar för kostnader 32
29 § Dagtraktamente och reseersättning vid researbete 32
32 § Ersättning för arbetsredskap 36
34 § Lön för sjukdoms- och olycksfallstid 37
36 § Moderskaps- och faderskapsledighet 46
37 § Skyddskläder och skyddsutrustning 46
38 § Särskilda skyddsutrymmen 47
VII Kollektivavtalets förhandlingsordning och giltighet 50
Avtal om undertecknande och verkställighet av kollektivavtalet för byggnadsbranschen 51
2 Arbetsvillkoren för branschen för teknisk murning 51
5 Tillägg enligt arbetsuppgift för tornkransförare 53
7 Bestämmelserna om flexibel arbetstid som gäller på försök 53
8 Äldre anställdas rätt till ledighet utan lön 53
9 Elektronisk passerkontroll och lönebetalning 54
10 Lokalt avtal om månatlig lönebetalning 55
11 Granskning av varierande arbetstid 55
12 Årligt utvecklingssamtal 55
13 Förbundens gemensamma ställningstagande om lättföretagande 56
14 Lastkopplarens yrkesskicklighet 56
16 Ersättning av resekostnader 57
Avtal om uppsägningsskydd och permittering inom byggbranschen 59
5 § Förhandlingar i samband med minskning av
6 § Skyldighet att erbjuda arbete under ett anställningsförhållande 62
8 § Påföljder av felaktigt förfarande 63
Kollektivavtal om semester för arbetstagare i byggnadsbranschen 64
4 § Lönebetalning i samband med semester 65
5a § Semesterpenning under tiden för familjeledighet 66
Avtal om anlitande av utomstående arbetskraft 72
1 § Arbetsgivarens representanter 76
2 § Arbetstagarnas representanter 76
3 § Behörighetskrav för arbetstagarnas representanter 77
4 § Regionala befogenheter och mandattidens längd för arbetstagarnas representanter 78
5 § Val för arbetstagarnas representanter 78
6 § Uppgifter arbetstagarnas representant 79
7 § Arbetstagarnas representants befrielse från arbetet och ersättning för inkomstbortfall 81
8 § Lön för arbetstagarnas representant 82
10 § Besök på arbetsplatsen 84
11 § Rätt att delta i utbildning 84
12 § Utvecklande av yrkeskunnigheten 84
15 § Arbetstagarnas representants ansvar 87
17 § Flerbranschföretag och arbetskonsortium 88
18 § Xxxxxxxxxxxxxxx xxxxxx 00
Bilaga 1 Rekommendation: verksamhet för
upprätthållande av arbetsförmågan på arbetsplatserna 89
Avtal om samarbete mellan företaget och olika personalgrupper inom företag i byggnadsbranschen 93
Avtal om uppbörden av fackföreningsavgifter 98
Ackordsprissättning 101
Anvisningar för uppgörande av arbetsavtal för arbetslag för gemensamt ackord 160
KA
Kollektivavtal för byggnadsbranschen
MELLAN HUSBYGGNADSINDUSTRIN RF OCH BYGGNADSFÖRBUNDET RF
I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 §
Kollektivavtalets tillämpningsområde
1. Detta kollektivavtals bestämmelser tillämpas med nedan nämnda undantag på arbetsförhållanden mellan medlemsföretagen i Hembyggnadsindustrins distriktsföreningar och deras samtliga arbetstagare.
Kollektivavtalet tillämpas likväl inte till de delar som medlemsföretaget i fråga om någon av dess enheter eller avdelningar är bundet till ett annat kollektivavtal.
2. Inom medlemsföretaget kan avtalas med förtroendemannens samtycke att på arbetstagare i företaget som utför arbeten som avses i ett annat riksomfattande kollektivavtal tillämpas i stället för kollektivavtalet för byggnadsbranschen det andra riksomfattande kollektivavtalet i fråga. I avtalet skall framhållas till vilka delar ovan nämnda andra kollektivavtal tillämpas.
2 § Bilageavtal
Utöver detta kollektivavtal tillämpas följande avtal som ingåtts mellan parterna:
• avtalet om uppsägningsskydd och permittering inom byggbranschen 22.12.2000
• kollektivavtalet om semester för arbetstagare inom byggnadsbranschen 16.9.1997
• den allmänna överenskommelsen 11.12.1997
• avtalet om utbildningsverksamhet 11.12.1997
• avtalet om anlitande av utomstående arbetskraft 11.12.1997
• avtalet om arbetstagarnas representanter samt samarbetet mellan arbetstagarna och arbetsgivaren i företag inom byggnadsbranschen 10.12.2002
• avtalet om samarbetet mellan företaget och olika personalgrupper i företag inom byggnadsbranschen 28.2.2022
• avtalet om uppbörden av fackföreningsavgifter 28.2.2022.
3 § Lokala avtal
1. Med lokalt avtal avses, om inte något annat överenskommits i en bestämmelse som bemyndigar till avtal, ett avtal enligt kollektivavtalets förhandlingsordning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. I ärenden som gäller samarbete inom arbetarskyddet representeras de anställda i stället för av förtroendemannen av de företrädare för de anställda som fastställs i arbetarskyddsavtalet.
2. Ett avtal som ingåtts med förtroendemannen binder de arbetstagare som förtroendemannen anses företräda.
3. Ett avtal kan ingås för en viss tid eller att gälla tills vidare. Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med iakttagande av en tre månaders uppsägningstid, om inte något annat överenskommits om uppsägningstiden.
4. Avtalet ska ingås skriftligen om någondera avtalsparten så önskar.
5. Ett lokalt avtal som avses här utgör en del av kollektivavtalet och det tillämpas också efter det att kollektivavtalet i övrigt upphört att gälla.
På arbetsförhållanden tillämpas utöver bestämmelserna i arbetstidslagen de villkor om arbetstid som överenskommits i detta avtal.
4 §
Den ordinarie arbetstidens längd
1. Den ordinarie arbetstiden utgör högst 8 timmar i dygnet och 40 timmar i veckan.
2. Treskiftsarbete kan också ordnas så, att den ordinarie arbetstiden per vecka enligt ett på förhand uppgjort arbetstidsschema utjämnas under en period av högst 5 veckor till i medeltal 40 timmar.
3. Transport-, bevaknings- och i samband med bevakning utfört eldningsarbete samt glidgjutningsarbete kan också ordnas som periodarbete i enlighet med 7 § i arbetstidslagen.
5 § Förkortning av arbetstiden
1. Arbetstiden förkortas med 96 timmar per år. Om man inte kommit överens om ett annat intjäningssätt, anses en arbetstagare ha rätt till förkortning av arbetstiden till den del som hans eller hennes ordinarie arbetstid per vecka har överstigit 38 timmar.
Om man inte kommit överens om något annat, ges förkortningsledigheten i form av fridagar vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om förkortningsledigheten inte har beaktats i arbetstidsschemat, skall tidpunkten för ledigheten meddelas senast 2 veckor på förhand.
Om arbetstidsförkortning ges samtidigt till alla arbetstagare i företaget eller i en enhet, ett arbetsställe eller en arbetsgrupp inom företaget, anses varje arbetstagare ha fått denna ledighet, oaktat annan frånvaroorsak, såvida inte annat följer av arbetstidsschemat.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att arbetstidsförkortningen sparas eller lämnas outtagen. Arbetsgivaren skall betala ut tillägg i enlighet med 7 § även i det fall då arbetstidsförkortningen inte utnyttjas. En arbetstidsförkortning kan inte överföras att hållas utom arbetsförhållandet. Om
förkortningstiden inte har utnyttjas nollställs antalet förkortningsdagar i slutet av februari följande år.
Xxxxxxxx som givits som arbetstidsförkortning jämställs med dagar i arbete när det gäller intjänande av semesterdagar.
6 §
Ersättning för söckenhelg
1. Arbetstagaren får såsom ersättning för söckenhelg, det vill säga nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton, julafton och juldagen ett sådant särskilt lönetillägg som avses i 7 §.
2. För löneutbetalning på självständighetsdagen gäller lagen om självständighetsdagens firande såsom allmän högtids- och fridag. Om arbetstagaren på grund av sjukdom inte har rätt till lön för självständighetsdagen, betalas lön ut för den dagen enligt bestämmelserna om lön för sjukdomstid.
7 §
Särskilt lönetillägg som utbetalas för arbetstidsförkortning och ersättning för söckenhelg
1. För arbetstidsförkortning och som ersättning för söckenhelg får arbetstagaren ett lönetillägg som är 7,7 % av den lön som har betalats eller har förfallit till betalning under tiden i arbete, inklusive ersättning för övertids- eller nödarbete. Lönetillägg utbetalas inte till skolelever och studerande som arbetar på byggen under lovperioder.
2. Lönetillägget betalas i samband med varje, regelbunden löneutbetalning.
3. Lönetillägget betalas även till sådana arbetstagare som har andra arbetstider än regelbundna arbetsdagar på 8 timmar.
4. Lönetillägget får inte inkluderas i arbetstagarens tids-, entreprenad- eller arvodeslön. Lönetillägget ska specificeras på lönespecifikationen.
5. Om arbetstagaren arbetar på nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påsk annandag, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton, julafton eller juldagen ska lön utbetalas till arbetstagaren såsom för söndagsarbete.
Förläggning av den ordinarie arbetstiden
1. I arbete i ett skift inleds arbetet kl. 07.00 och avslutas kl. 16.00.
2. I tvåskiftsarbete inleds arbetet kl. 06.00 och avslutas senast kl.
24.00. Skiftena växlar varje vecka. För kvällsskift betalas från och med 1.6.2022 ett tillägg på 1,23 € och för nattskift ett tillägg på 2,31
€.
3. Lördagen är fridag, om det inte på grund av arbetets karaktär eller av produktionstekniska orsaker även då är nödvändigt att utföra ett visst arbete. Kommer man inte överens om en annan fridag, ges en arbetstagare som är i arbete på en lördag ledigt någon annan dag under samma eller följande vecka.
Under en s.k. söckenhelgsvecka är den ordinarie arbetstiden på en lördag eller en högtidsdagsafton likväl åtta (8) timmar. Påsklördagen, lördagen efter påsk, lördagen under förstamajveckan, lördagen efter Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton, lördagen under självständighetsdagsveckan, julafton, lördagen efter jul, lördagen under nyårsdagsveckan samt lördagen efter trettondag är fridagar, om inte produktionstekniska orsaker eller arbetets karaktär ger anledning till något annat.
9 §
Flyttning av arbetstiden
1. När det på grund av inledande eller avslutande arbeten, effektiv användning av maskiner eller annars på grund av arbetsarrangemangen är nödvändigt, kan arbetstiden ordnas på ett sätt som avviker från de ordinarie tiderna enligt 8 § för arbetets början och slut.
Arbetstagaren eller arbetsgruppen skall underrättas om att arbetstiden ordnats på ett avvikande sätt i så god tid, att åtminstone tre dagar ligger mellan tidpunkten då arbetstiden som avviker från den ordinarie skall iakttas och underrättelse om detta givits.
I brådskande fall kan en flyttning av arbetstiden verkställas också med kortare varsel. Underrättelse om flyttningen skall ges senast under föregående arbetsskift. I sådana fall skall till arbetstagaren för de arbetstimmar som är förlagda inom de första fem arbetsskiftena och som avviker från den tidigare arbetstiden från och med 1.6.2022 betalas ett tillägg på 2,31 €.
2. Arbetstider som överenskommits lokalt i enlighet med 11 § ändras i första hand genom överenskommelse. Nås överenskommelse inte om saken, har arbetsgivaren rätt att ändra arbetstidsschemat av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen. Härvid skall bestämmelserna i tredje stycket i föregående punkt tillämpas.
3. I kvälls- och nattarbete betalas till arbetstagaren för arbete som utförts efter kl. 16.00 från och med 1.6.2022 ett tillägg på 1,23 € och för arbete som utförts efter kl. 23.00 ett tillägg på 2,31 €.
4. För beredskapsarbete som utförs avvikande från arbetsställets ordinarie arbetstid och så, att det inte uppkommer övertidsarbete under arbetsskiftet, betalas från och med 1.6.2022 ett tillägg på 4,62 €.
10 § Pauser
I mitten av ett åttatimmars arbetsskift förläggs en måltidspaus som varar en timme. Pausen kan också förläggas i turer. Lokalt kan överenskommas att man iakttar en måltidspaus om en halv timme så, att arbetstagaren under den tiden fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.
En kaffepaus på 12 minuter ges både under arbetsskiftets första och andra hälft. Om arbetstagaren måste stanna på övertidsarbete, hålls efter den ordinarie arbetstidens slut en kaffepaus på 12 minuter och då arbetet fortsätter en lika lång kaffepaus efter varje period om två timmar. Kaffepauserna räknas som arbetstid. I fall övertidsarbetet pågår en kortare tid hålls ingen paus.
11 §
Lokala avtal om arbetstider
1. Genom lokala avtal kan den ordinarie arbetstiden utan hinder av 4 § ordnas även så, att den under en period av högst sex månader utjämnas till i genomsnitt högst 40 timmar per vecka. Arbetstiden kan härvid uppgå till högst 50 timmar per vecka och högst 10 timmar per dag. När arbetstidsförkortning innefattas i arbetstidssystemet, utjämnas arbetstiden till i genomsnitt 38 timmar per vecka.
Vid överenskommelse om en genomsnittlig ordinarie arbetstid, skall för arbetet på förhand fastställas den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det angivna genomsnittet (= utjämningssystem).
uppgå till högst 12 timmar. Arbetsgivaren bör sända ett sådant lokalt avtal till båda förbunden för fastställande senast en vecka innan ifrågavarande arbetstid tas i bruk. Förbunden skall inom en vecka besluta om huruvida de fastställer avtalet. I det lokala avtalet ska man samtidigt avtala om tillägg som betalas i pengar för arbete som utförts på lördagar. Underlåtande att fastställa avtalet kan bara ske om härtill motiverande orsak föreligger.
En arbetstagare kan inte permitteras innan arbetstiden utjämnats till det överenskomna timantalet. Om en arbetstagares arbetsförhållande upphör mitt under utjämningsperioden av en orsak som inte beror på arbetstagaren så, att utjämningsledighet inte ges innan arbetsförhållandet upphör, betalas för de ordinarie arbetstimmar som överstiger de genomsnittliga 40 arbetstimmarna per vecka lönen förhöjd med 50 %.
2. Lokalt kan avtalas om tidpunkterna för den ordinarie arbetstidens början och slut samt om de tillägg som beror på arbetstiden på ett sätt som avviker från 8 och 9 §.
3. I fall arbetsskiftets längd inte är 8 timmar, kan pauserna enligt lokal överenskommelse förläggas på ett sätt som avviker från 10 §. Om ett arbetsskift pågår högst 6 timmar, kan om pauserna också till övriga delar överenskommas på ett sätt som avviker från 10 §.
4. En arbetstagare har rätt till ersättning för dagliga resekostnader och för arbetsredskap i enlighet med 31 och 32 § oberoende av arbetsskiftets längd. Rätten till kompensationslön och ersättningar för inkomstbortfall bestäms i enlighet med arbetsskiftsförteckningen. Söckenhelger som ges i form av fridagar samt självständighetsdagen ersätts enligt 8 timmar, om man inte kommit överens om en kortare ordinarie arbetstid, i vilket fall dessa dagar ersätts enligt den överenskomna arbetstiden.
Vid tillämpning av genomsnittlig arbetstid kan lokalt avtalas om en utjämnad lönebetalning så, att lönen per lönebetalningsperiod motsvarar inkomsterna i enlighet med den genomsnittliga arbetstiden.
5. På lokala avtal enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 3 §, med följande preciseringar. Ett lokalt avtal skall alltid vara skriftligt. Ett lokalt avtal görs i första hand med den förtroendeman som representerar arbetstagarna. Ett lokalt avtal kan ingås på personnivå med en arbetsgrupp eller med en enskild arbetstagare,
om han eller hon på grund av sina arbetsuppgifters karaktär i regel måste arbeta ensam. Om arbetsgivaren och förtroendemannen har ingått ett lokalt ramavtal om arbetstidsarrangemangen, får ett lokalt avtal som slutits med en arbetsgrupp eller en enskild arbetstagare inte stå i strid med detta avtal. Förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig för en arbetsplats ska informeras om det lokala avtalet.
En arbetstagare som inte själv varit part i ett avtal har rätt att iaktta sin tidigare arbetstid, om han eller hon underrättar arbetsgivaren om detta senast två dagar innan det lokala avtalet skall tillämpas.
12 § Förteckning över arbetsskift
En skriftlig arbetsskiftsförteckning skall uppgöras för arbetsplatsen, om den ordinarie arbetstidens början och slut eller tidpunkterna för vilopauserna bestäms på ett sätt som avviker från 8 och 10 §.
Vid användning av genomsnittlig arbetstid skall arbetsskiftsförteckningen göras upp så, att minst tre veckors arbetsskift är kända på förhand. Lokalt kan avtalas om ändringar i arbetsskiftsförteckningen.
Betalas till en arbetstagare kompensationslön eller ersättning för inkomstbortfall på ett sätt som överstiger den tidsperiod, för vilken arbetsskiftsförteckningen är uppgjord, anses att arbetstiden för de överskjutande dagarnas del bestäms i enlighet med 4 och 8 §.
I arbetsavtal för arbetstagare som arbetar för företag som verkar i branschen fastställs arbetsdagarna och arbetstimmarna så att arbetstagaren i förväg känner till arbetsdagarna och arbetstimmarna för pågående och följande lönebetalningsperiod.
13 §
Övertids- och nödarbete
1. Övertids- och nödarbete fastställs och ersätts i enlighet med arbetstidslagen. För övertidsarbete per vecka betalas för de 8 första timmarna lönen förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lönen förhöjd med 100 %.
2. Arbetsdygnet anses börja när arbetstagarens ordinarie arbetsskift börjar och arbetsveckan när veckans ordinarie arbetsskift börjar på måndagen.
maximala arbetstiden 12 månader.
14 § Påsklördagen
I andra arbeten än eldnings- och bevakningsarbete betalas för arbete som utförts på påsklördagen, även om det inte är övertidsarbete, lönen förhöjd med 50 % för högst 8 timmar. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete, utgår dessutom övertidsersättning.
15 § Utryckningsarbete
Om en arbetstagare sedan han eller hon återvänt hem från arbetet kallas tillbaka till arbete av utryckningsnatur efter det ordinarie arbetsskiftets slut, betalas till honom eller henne från och med 1.6.2022 en s.k. utryckningspenning på 14,50 € utöver den ordinarie lönen. Denna bestämmelse gäller inte för arbete som utförs inom ordinarie arbetstid eller förflyttad arbetstid.
Utryckningspenningen är inte lön som betalas för arbetstid. Då en arbetstagare utför utryckningsarbete betalas ersättning för dagliga resekostnader, om arbetstagaren enligt kollektivavtalet annars har rätt därtill. Om utförandet av utryckningsarbete räcker mindre än en timme, betalas för det likväl lön för en timme.
16 § Fridagar som ersätts
1. En arbetstagare som omedelbart före uppbådsdagen varit anställd hos arbetsgivaren minst en månad har rätt då han första gången deltar i uppbåd till militärtjänstgöring och därtill hörande läkarundersökning att i ersättning för uppbådsdagen få sin individuella timlön, högst enligt IV lönegruppen, för åtta timmar och för läkarundersökningsdagen sin individuella timlön, högst enligt IV lönegruppen, för den tid han enligt en godtagbar utredning på grund av undersökningen måste vara frånvarande från arbetet under ordinarie arbetstid.
2. Arbetsgivaren betalar till en arbetstagare som varit anställd hos honom minst en månad innan en sedvanlig fredstida reservövning påbörjas, som ersättning hans individuella timlön, högst enligt IV lönegruppen, för åtta timmar per varje dag som reservövningen varar och som skulle ha varit arbetsdag ifall arbetstagaren varit i arbete.
Från nämnda ersättning får likväl den reservistlön avdras som betalas av staten.
Bfs-kurser som grundar sig på inkallelseorder till tjänstgöring jämställs med ovan nämnda reservövning.
En förutsättning för att ersättning skall utbetalas är att arbetstagaren återvänder till sitt tidigare arbete efter det att han återvänt antingen från bfs-kursen eller reservövningen.
3. En arbetstagare som omedelbart före sin vigseldag och 50- eller 60-årsdag har varit anställd hos arbetsgivaren åtminstone i en månad, har rätt att hålla en dylik bemärkelsedag, om den infaller på en arbetsdag, som fridag och att för den få som ersättning sin individuella timlön för åtta timmar, högst enligt IV lönegruppen.
4. Arbetsgivaren betalar till en arbetstagare vars arbetsförhållande varat minst en månad, på arbetstagarens nära anhörigs begravningsdag, om den infaller på en arbetsdag, hans eller hennes individuella timlön, högst enligt IV lönegruppen, för de ordinarie arbetstimmarna enligt arbetstidsschemat. Som nära anhörig betraktas arbetstagarens make, bröder och systrar, familjens barn samt egna och makens föräldrar. Personer i ett registrerat partnerskap likställs med makar.
En arbetstagare har vid behov rätt att utöver en nära anhörigs begravningsdag få en fridag utan lön för anordnande av begravning.
17 § Väderleksförhållanden
1. Parternas gemensamma mål är att undvika förhinder på grund av väderleken, till exempel genom att tillsammans planera arbetsordningen så att risken för avvikande väderleksförhållanden beaktas. Arbetsgivaren ska i förväg utreda huruvida han eller hon kan erbjuda ett annat arbete eller en annan arbetsplats så länge förhindret på grund av väderleken existerar. Arbetsplatsen eller företaget ska definiera förhinder på grund av väderleken och komma överens om förfarandesätt vid förhinder på grund av väderleken och hur det meddelas om dessa.
2. Om en arbetstagare har infunnit sig på arbetsplatsen men på grund av otjänlig väderlek inte kan påbörja sitt arbete, betalas i ersättning för väntetiden individuell timlön, högst enligt III lönegruppen, om arbetsgivaren uttryckligen meddelat att arbetstagaren skall stanna kvar på arbetsplatsen.
naturförhinder lön för väntetiden till arbetsdagens eller arbetsskiftets slut. Lönen för väntetiden är arbetstagarens tabellön enligt lönegruppen, dock högst enligt IV lönegruppen.
4. Till en arbetstagare som anlänt till arbetsplatsen betalas ersättning för dagliga resekostnader, ifall arbetsledningen konstaterar att arbetet inte kan inledas på grund av otjänligt väder.
5. För att undvika onödiga resor till arbetet fastställs vid behov en köldgräns för arbetsplatsen med beaktande av byggnadsarbetsskedet och övriga förhållanden på arbetsplatsen, likaså eventuella andra väderleksförhållanden, under vilka det inte är nödvändigt att infinna sig på arbetsplatsen.
6. Av arbetstagare utfört arbete, som förstörts av regn, köld eller andra naturkrafter, t.ex. xxxxx, repareras på uppdrag och bekostnad av arbetsgivaren.
III LÖNER
Arbetet utförs för ackordslön, timlön eller premielön.
TID- OCH PREMIELÖNER
18 §
Timlöner enligt lönegrupp
Arbetstagarna placeras i lönegrupper utifrån sin yrkeskompetens. Arbetstagarna i byggbranschen kan placeras i vilken som helst lönegrupp. Timlönerna enligt lönegrupp är som följer:
Lönegrupp | 1.6.2022 | |
I | Nybörjare | 11,26 € |
II | Arbetstagare med en viss erfarenhet | 12,68 € |
III | Nybörjande yrkesman | 13,89 € |
IV | Yrkesman | 15,30 € |
V | Erfaren yrkesman | 16,65 € |
VI | Mycket erfaren yrkesman | 17,81 € |
19 § Lönegrupper
Lönegrupp I Nybörjare
Arbetstagaren utför arbeten som inte kräver praktisk erfarenhet av byggbranschen.
Till denna grupp hör de som går på yrkesinriktad utbildning inom byggbranschen och som förvärvsarbetar vid sidan av studierna samt studerande i byggbranschen som arbetar under ferierna.
Lönegrupp II Arbetstagare med en viss erfarenhet
Arbetstagaren utför arbeten som kräver sysselsättning i och erfarenhet av olika slag av arbeten i byggbranschen. Arbetstagarna klarar av hjälparbeten utan fortlöpande handledning, som flyttning, rivning, röjning och skyddande av material.
Lönegrupp III Nybörjande yrkesman
Arbetstagarna utför självständigt varierande arbeten inom byggbranschen, t.ex. hjälparbeten inom ett visst yrke eller yrkesarbeten inom ett visst yrke utan den yrkeskompetens som krävs av en yrkesman i lönegrupp IV.
Till denna lönegrupp hör nybörjande yrkesmän, som nybörjande timmermän, murare som utför lättare murningsarbeten, cementarbetare och plattläggare som utför mindre putsnings- och plattläggningsarbeten, nybörjande tornkransförare och installatör- reparatörer, nybörjande byggarbetare, ställningsmontörer, lastkopplare osv.
Lönegrupp IV Yrkesman
Arbetstagaren utför självständigt och allsidigt arbeten inom ett visst yrke eller klarar självständigt av arbetena inom flera yrken utan att vara egentlig yrkesman inom något av yrkena.
Till denna grupp hör yrkesmän med grundläggande yrkeskompetens, som timmermän, murare, plattläggare, cementarbetare, elementinstallatörer, tornkransförare, ställningsmontörer, erfarna allround byggarbetare, lastkopplare osv.
kvalificerade fackarbeten inom något yrke eller klarar självständigt och allsidigt av arbeten som kräver yrkeskompetens enligt lönegrupp IV inom flera yrken.
Till denna lönegrupp hör högkvalificerade och erfarna timmermän, murare, plattläggare, cementarbetare, elementinstallatörer, tornkransförare, ställningsmontörer, erfarna all-round byggarbetare, lastkopplare osv.
Lönegrupp VI Mycket erfaren yrkesman
Arbetstagarna utför arbeten som kräver speciell yrkes-, planerings- och tillämpningskompetens och som är förknippade med stort ansvar samt eventuellt övervakning och handledning av andra yrkesarbetares arbete.
Till denna lönegrupp hör högkvalificerade och erfarna timmermän, murare, plattläggare, cementarbetare, elementinstallatörer, tornkransförare, ställningsmontörer, erfarna all-round byggarbetare, lastkopplare osv.
Hur examen inverkar på lönegruppen
Examina inom byggbranschen beaktas i inplaceringen i lönegrupp på följande sätt:
De som utexaminerats från byggnadslinjen vid en yrkesläroanstalt eller yrkesskola och de som avlagt yrkesinriktad grundexamen (yrkesbevis) hör till minst lönegrupp II.
De som avlagt yrkesexamen hör till minst lönegrupp IV. De som avlagt specialyrkesexamen hör till lönegrupp VI.
20 § Minderåriga
1. I fråga om andra minderåriga än de som studerar inom byggbranschen kan det avtalas på något annat sätt om lönegrupperna enligt 19 § och minimilönerna enligt grupperna.
2. Om läroavtalet gäller tilläggsutbildning är elevens minimilön en lönegrupp lägre än vad som motsvarar hans eller hennes yrkeskompetens.
21 § Placering i lönegrupper
Lönegruppen bestäms enligt bevisad kompetens vid anställningen och den antecknas i anställnings-blanketten/det skriftliga arbetsavtalet.
Lönegruppen bör höjas om arbetstagaren genom utbildning eller uppövning i arbetet har nått sådan yrkeskompetens som motiverar placering i en högre lönegrupp.
Det är exceptionellt att lönegruppen sänks och möjligt i två fall:
1. Det har skett en felplacering i grupp: I så fall skall arbetstagaren höras innan lönegruppen justeras.
2. Arbetstagaren är av någon anledning permanent oförmögen att utföra de arbeten som lönegruppen förutsätter. I sådana fall skall arbetstagaren höras innan lönegruppen ändras och vid behov skall förhandlingar föras med den förtroendeman som representerar arbetstagaren.
22 § Individuell timlön
Den individuella timlönen består av timlönen enligt lönegruppen och en individuell lönedel. Till varje arbetstagare skall alltid betalas en individuell lönedel vars storlek arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan kommer överens om.
Den individuella timlönen är minimilönen för en arbetstagare i tid- eller premieavlönat arbete.
Arbetstagarens individuella timlön antecknas i anställningsblanketten/det skriftliga arbetsavtalet.
23 § Arbetsspecifik lön
Lönen enligt arbetsuppgift består av arbetstagarens individuella timlön och tillägg enligt arbetsuppgift eller den individuella timlönen och en premielönedel.
övrigt upphör det att gälla när arbetstagaren flyttar över till ett annat arbetsställe.
1) Tillägg enligt arbetsuppgift
Tillägget enligt arbetsuppgift avtalas innan arbetet inleds. Om arbetstagaren begär det skall arbetsgivaren redogöra för hur de svårighetsfaktorer som inverkar på det arbetsspecifika tillägget har beaktats i lönen. Om avtal inte nås om storleken på det arbetsspecifika tillägget är arbetstagaren skyldig att ta emot arbete till den lön enligt arbetsuppgift som arbetstagaren erbjuder. Det arbetsspecifika tillägget kan beräknas bl.a. utifrån följande svårighetsfaktorer:
• Hur krävande arbetet är tekniskt:
Arbetet är tekniskt krävande.
Det ställs ytterst höga kvalitetskrav på arbetet.
• Arbetets fysiska påfrestning:
Arbetet är fysiskt påfrestande eller utförs under svåra förhållanden, som saneringsarbeten.
Arbetets fysiska påfrestning kan öka också av att arbetstagarens arbetstakt är direkt beroende av hur snabbt övriga arbetstagare som utför ackordsarbete framskrider i arbetet.
• Ansvar i arbetet
Arbetsprestationen är förknippad med stora risker t.ex. så att andra arbetstagares säkerhet i arbetet i hög grad är beroende av hur omsorgsfull och försiktig arbetstagaren är.
Arbetstagarens arbetsprestation avgör i betydande utsträckning hur andra arbetsgrupper framskrider i arbetet.
De ekonomiska konsekvenserna av ett misslyckande med att uppnå den nödvändiga kvalitetsnivån eller att hålla tidsplanen är stora.
• Kompensation för avvikande arbetstider
Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer sinsemellan överens om hur arbetstagaren kompenseras för de olägenheter som det innebär att iaktta oregelbundna arbetstider eller exceptionellt förlagda arbetstider. Om inte något annat avtalas tillämpas tilläggsbestämmelserna i 8 och 9 § i kollektivavtalet.
2) Premielön
Vid premielön avtalas det om en premie utöver den individuella timlönen. Storleken bestäms utifrån arbetstagarens prestation. Premiens storlek kan bindas vid ett kvantitativt, tidsmässigt, kvalitativt eller liknande mål för arbetsprestationen. Produktionspremielön är en form av premielön.
Arbetsgivaren och arbetstagaren eller arbetslaget avtalar sinsemellan om grunden för premien och premiens struktur.
Enligt bestämmelserna i kollektivavtalet ska premien specificeras på lönespecifikationen och i dess beräkningsgrund får inte inkluderas semesterpenning, särskild lönedel, ersättning för dagliga resekostnader, dagtraktamente och ersättning för resekostnader under arbetsresa eller ersättning för arbetsredskap.
3) Lokala avtal om produktivitetshöjande och sporrande lönesättning
I byggbranschen kan man med en arbetstagare eller en grupp arbetstagare avtala om en produktivitetshöjande och sporrande lönesättning. I avtalet kan man bland annat komma överens om följande:
• Den målsatta tidtabellen för arbetet som avtalet gäller
• Arbetstidsarrangemang för arbetet
− För att öka flexibiliteten och produktiviteten i arbetet kan en söckenhelg som infaller mitt i veckan vara en arbetsdag. En söckenhelg då arbetstagaren inte varit ledig ersätts med ledighet eller i pengar i enlighet med arbetstidslagen och ingen separat söckenhelgsersättning betalas ut.
− I ett avtal om produktivitetshöjande och sporrande lönesättning kan man komma överens om sådan flexibel arbetstid som kollektivavtalet och arbetstidslagen tillåter, till exempel flextid och genomsnittlig arbetstid.
• Den kvalitet som det förutsätts att arbetets slutresultat håller
• Mängd och kvalitet på det material som ska användas i arbetet
• Premiens storlek och hur ovan nämnda arbeten inverkar på arvodets storlek
• Tidpunkt då premien betalas
• Garantilön som betalas också i fall att avtalade mål eller arbetet inte blir klart av en anledning som inte beror på arbetstagaren eller arbetstagarna.
24 § Ackordslöner
1. Ackordslönerna bestäms på basis av de ackordsprissättningar som ingår i detta avtal. Allt prissatt arbete utförs i första hand som ackordsarbete. Om sådant arbete som inte prissatts i detta avtal, får arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens sinsemellan. Avsikten är att riktförtjänsten vid ackordsarbete skall vara omkring 30 % högre än den individuella timlönen i IV lönegruppen.1
Icke prissatta ackordsarbeten prissätts såvitt möjligt av kollektivavtalsparterna sinsemellan, vid behov med hjälp av en arbetsundersökning så, att riktförtjänsten blir den ovan nämnda lönenivån.
Ackordspriset kan också beräknas så, att det på förhand uträknade totala antalet arbetstimmar för arbetet enligt arbetsavtalet multipliceras med arbetslagets genomsnittliga riktförtjänst.
Arbetsgivaren tillhandahåller i god tid arbetslaget de mängdkalkyler som behövs för att beräkna och följa upp ackordet, om ”mängderna” är tillgängliga. De arbeten som arbetslaget enligt avtal skall utföra och de överenskomna lönegrunderna antecknas i denna mängdförteckning eller den arbetsförteckning som gjorts upp utifrån den eller i något annat skriftligt avtal.
Arbetslagets medlemmar kommer sinsemellan överens om grunderna för fördelningen av lönen.
2. Vid ackordsarbete ska lön utbetalas minst enligt lönegrupp IV. Om man kan konstatera att arbetsprestationen inte motsvarar denna lön kan ackordet ömsesidigt avbrytas.
3. Vid rivning och reparation av gamla byggnader höjs ackordsprissättningen med 15 %. Ovan nämnda bestämmelser gäller inte tillbyggnader.
4. Om arbetstagare i ackordsarbete måste invänta arbetsmaterial eller vara sysslolösa av andra orsaker som inte beror på dem själva,
1 ”Om arbetstagarna i ett arbetslag hör till flera än en lönegrupp, får arbetsgivaren och arbetslaget sinsemellan komma överens om ackordsavlöningen så, att arbetslagets genomsnittliga riktförtjänst blir omkring 30 % högre än grundtimlönen i IV lönegruppen.”
skall för dem under denna tid ordnas annat ackords- eller timarbete som motsvarar deras yrke, och de skall för detta arbete erhålla en lön som motsvarar ackordsförtjänsten i deras eget yrke och som också betalas för timarbete som utförs i samband med och under ackordsarbete. Även i det fall att annat arbete inte kan ordnas, utbetalas en lön för väntetiden motsvarande medeltimförtjänsten i ackordsarbete. Om avbrottet i arbetet varar längre än 3 dagar, kan arbetsavtalet upphävas på yrkande av någondera parten. Under dessa tre dagar skall annat arbete ordnas eller lön utbetalas för väntetiden.
Ovan nämnda lön för väntetid utbetalas inte, ifall arbetstagaren är förhindrad att arbeta på grund av andra arbetares strejk på arbetsplatsen.
5. De timarbeten som utförts och väntetimmarna mellan ackordsarbeten skall såvitt möjligt utredas dagligen och de skall vara utredda senast följande dag. Xxxxxxxxxxxxx eller dennes representant för ackordstidbok. I den införs dagligen antalet ackords-, timarbets- och väntetimmar. Tidboken skall varje dag undertecknas av arbetsavtalsparterna eller deras representanter. Arbetstagaren får varje vecka en kopia av det undertecknade exemplaret.
6. Då ett ackordsarbetsavtal upphävts och ett nytt arbetslag måste fortsätta med arbetet, kan ett särskilt avtal tecknas om ackordspriset, ifall inkomsten för det återstående arbetet av någon orsak skulle bli oskäligt låg eller oskäligt hög.
7. Bestämmelse om betongarbeten och byggnadsarbetares andra arbeten:
Om det avtalade ackordsarbetet till följd av arbetets natur inte kan utföras i en följd och arbetstagaren överflyttas till ett annat arbete, eller då ackordsarbete tidvis utförs för timlön, betalas till arbetstagaren för det timarbete han utfört motsvarande timlön.
25 §
Mätning av ackord och mätningslön
1. Mätning av ackordsarbete utförs utan dröjsmål vid en tidpunkt som på förhand överenskommits mellan arbetsgivaren eller dennes representant och arbetstagaren eller dennes representant. Uteblir någondera partens representant utan giltigt skäl från en avtalad mätning, är den andra parten berättigad att ensam utföra mätningen. En på så sätt utförd mätning är giltig.
2. Om ett ackordsarbete kräver mätning, betalas för mätningstiden till en medlem av arbetslaget individuell timlön, högst
lön enligt medelförtjänsten.
3. Ett mätningsprotokoll i två exemplar upprättas över mätning av ackordsarbete. Mätningsprotokollet undertecknas för såväl arbetsgivarens som arbetstagarens del.
4. Anmärkningar på arbetets kvalitet och felaktigheter som har betydelse vid mottagandet och för godkännandet av arbetet skall göras senast i samband med mätningen, antingen muntligt i närvaro av arbetsplatsens förtroendeman eller skriftligt till arbetstagaren.
Om en del av ackordsarbetet på grund av dess art tas emot före den slutliga mätningen, skall anmärkningar på arbetets kvalitet för denna dels vidkommande göras vid mottagandet.
5. Mellanmätningar, vid vilka förskottet per löneperiod granskas, utförs ungefär en gång i månaden då lämpliga arbetsskeden blivit färdiga.
Om det överenskommits att mellanmätningen är en del av den slutliga mätningen, upprättas även för denna del ett mätningsprotokoll enligt bestämmelsen i 3 momentet i denna paragraf samt följer det man har sagt i 4 momentet. Också härvid blir 10 % av det utförda arbetets värde innestående tills arbetet är helt slutfört.
Om mellanmätningar och bokföringen av ackordstimmar och därmed kontrollerna av förskott enligt lönebetalningsmånad försummas, kan den lön som betalats i förskott inte skänkas i samband med slutrapporteringen av ackordet.
LÖNEUTBETALNING
26 § Löneutbetalning
1. Arbetslönen och ersättningar för kostnader utbetalas varannan fredag, eller om denna dag är helgdag, närmast föregående vardag (lönebetalningsdag). För uträkning av lönen får lön för 5 dagar bli innestående (uträkningstid). Om arbete utförs på veckoslutet efter löneperiodens slut (fredag), kan lönen för denna del utbetalas vid nästa löneutbetalning. Ersättningar för kostnader kan utbetalas en gång i månaden enligt överenskommelse.
2. Lönen betalas på ett bankkonto som arbetstagaren anvisat genom förmedling av en i Finland verksam penninginrättning. Vid utbetalning av lön ska arbetsgivaren ge arbetstagaren en skriftlig uträkning i euro. Av uträkningen ska lönens storlek och grunderna för fastställande av lönen framgå.
3. Företag som är medlemmar i Hembyggnadsindustrin rf kan betala ut slutlönen i samband med följande regelbundna löneutbetalning.
Vid företag som är medlemmar i Hembyggnadsindustrin rf kan man enligt lokal överenskommelse frångå dessa bestämmelser, om det är nödvändigt på grund av söckenhelger och för koncentrationen av ledigheter.
4. Till en arbetstagare i ackordsarbete utbetalas ett förskott på cirka 90 % av det utförda arbetets värde.
Den innestående raten betalas genast så snart arbetet är färdigt och tagits emot eller dock senast i samband med följande normala löneutbetalning.
5. Arbetsgivaren uppbär, då arbetstagaren gett fullmakt därtill, medlemsavgifterna till Byggnadsförbundet och inför dem per lönebetalningsmånad på nämnda förbunds bankkonto.
IV BESTÄMMELSER OM PRAKTIK UNDER ETT ARBETSFÖRHÅLLANDE
27 § Sommarpraktikprogrammet ”Tutustu työelämään - tienaa”
(Orientera dig i arbetslivet - förtjäna)
1. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på elever i grundskolor och gymnasier, vilkas arbetsförhållande grundar sig på sommarpraktikprogrammet ”Tutustu työelämään - tienaa”.
2. Ett arbetsförhållande enligt sommarpraktikprogrammet som varar två veckor eller tio arbetsdagar kan förläggas till perioden mellan 1.6 och 31.8. Orienteringsperioden kan också vara tre eller fyra veckor.
3. För utfört sommarpraktikprogram betalas en engångslön på 380 €, vari ingår semesterersättningen för orienteringsperioden. På motsvarande sätt, om orienteringsperioden varar tre eller fyra veckor, betalas en engångslön på 570 € eller 760 €.
tillämpas inte på grundskole- eller gymnasieelever vilkas arbetsförhållande baserar sig på det sommarpraktikprogram som avses i denna paragraf. Med undantag av den ordinarie arbetstiden längd tillämpas inte kollektivavtalets bestämmelser om arbetstid på dem, om bestämmelserna skulle försvåra det praktiska genomförandet av sommarpraktikprogrammet.
28 §
Samarbete gällande utbildnings- och praktikantplatser
Lokalt skall gemensamt konstateras, antingen innan arbetspraktiken ordnas eller i samband med behandlingen av utvecklingsplanen för arbetsgemenskapen enligt samarbetslagen, vilka former av arbetspraktik och arbetsplatsutbildning som används i företaget, liksom också det att praktiken inte avser att inverka på de i företaget anställdas arbetsförhållanden. Bestämmelserna i arbetsavtalslagen och i AUS gällande minskning av arbetskraft, skyldigheten att erbjuda tilläggsarbete eller återanställning ställer således inga hinder för erbjudandet av praktikantplatser.
I övriga fall hindrar inte arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete enligt 6 och 7 § AUS ingående av arbetsavtal på viss tid med dem som kommer till arbetsplatsutbildning eller arbetspraktik om deras antal sammanlagt uppgår till högst 5 procent av arbetskraften i företaget (arbetsområdet enligt 6 § AUS).
Huvudförtroendemannen har rätt att få uppdaterade uppgifter om personer i arbetspraktik, deras placering och formen av den arbetspraktik eller arbetsplatsutbildning som tillämpas på dem.
Ett avtal om handledning av praktikanter och läroavtalselever ingås mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Samtidigt utreds arbetsplatshandledarens möjligheter att genomföra uppgiften, effekterna på skötseln av handledarens egna arbetsuppgifter och hur uppgiften påverkar avlöningen.
Arbetsplatshandledarens kompetens och arbetsuppgift ska överensstämma med praktikantens blivande yrke.
V ERSÄTTNINGAR FÖR KOSTNADER
29 §
Dagtraktamente och reseersättning vid researbete
1. Om en arbetstagare reser på uppdrag av sin arbetsgivare till ett arbete som ligger utanför hemorten och arbetstagaren inte kan återvända hem till natten, skall arbetsgivaren innan resan inleds utreda möjligheterna att få bostad på vederbörande ort och i dess närhet samt såvida möjligt vid behov reservera bostad åt arbetstagaren.
2. Till arbetstagaren betalas för varje i föregående punkt avsett dygn ett dagtraktamente på 45 €. Dagtraktamentets belopp ändras från och med 1.1.2023 och 1.1.2024 enligt överenskommelse mellan förbunden.
Vidare betalas till arbetstagaren inkvarteringsersättning enligt inkvarteringsställets räkning, dock högst 57 € per dygn.
Beloppet för inkvarteringsersättning ändras från och med 1.1.2023 och 1.1.2024 enligt överenskommelse mellan förbunden.
Om arbetstagaren inte uppvisar den räkning som avses i föregående stycke, betalas till honom som övernattningspenning 13 € per dygn.
Om arbetsgivaren bekostar sådan inkvartering som avses i 39 § i detta kollektivavtal eller motsvarande, betalas ingen inkvarteringsersättning eller övernattningspenning.
Om andra förmåner anordnas för arbetstagaren på arbetsgivarens försorg, avdras från dagtraktamentet en motsvarande rimlig del.
3. För resor som görs på arbetsgivarens begäran, betalar arbetsgivaren såväl resekostnader som lön för varje resdag för högst
12 timmar. Grunderna för fastställande av resekostnader samt ersättningen för veckoslutsresor under en arbetskommendering avtalas innan arbetsresan inleds. Företas resan under arbetstid enligt arbetsavtalet betalas för restiden arbetstagarens arbetsspecifika lön. Resor som företas utanför arbetstid betalas tabellön enligt lönegruppen som lön för restid, dock högst enligt lönegrupp IV. Dagtraktamente betalas även för resedagar men för den första resedagen i endast det fall att resan inleds före kl. 12.00 på dagen.
4. Vid researbete erhåller arbetstagaren ersättning för resor till och från hemmet under midsommaren, påsken eller julen, förutsatt att han eller hon varit minst 6 veckor i sådant arbete som berättigar
sjukdom eller om semester infaller under researbetstiden.
30 § Arbete i utlandet
1. Om arbetsprojektet är beläget utanför Finlands gränser tillämpas i arbetsförhållandet finsk arbetsrättslagstiftning och den lagstiftning som gäller arbetstagarens socialskydd samt gällande kollektivavtal för byggnadsbranschen så som vid arbete utfört på finländskt territorium, ifall de lokala förhållandena eller av dem ställda särskilda fordringar inte föranleder något annat.
2. Arbetstagaren erhåller förutom i kollektivavtalet fastställd lön också ersättning för omkostnader som förorsakas av de särskilda omständigheterna, till den del dessa överstiger motsvarande omkostnader i hemlandet. Om ersättningens storlek skall särskilt överenskommas med Byggnadsförbundet från fall till fall.
3. Eventuella stridsåtgärder som utlysts av arbetsmarknadsorganisationer i Finland berör inte byggnadsprojekt som genomförs utanför landets gränser.
Arbete i de nordiska länderna och i medlemsländer i Europeiska Unionen
1. Om arbetsplatsen befinner sig i de nordiska länderna eller i ett annat medlemsland i Europeiska Unionen kan arbetsgivaren och arbetstagaren i arbetsavtal komma överens om vilken lag som skall tillämpas på arbetsavtalet även på följande sätt:
a. På arbetsavtalet tillämpas lagen och de allmänna arbetsvillkoren i det land där arbetet utförs.
b. På arbetsavtalet tillämpas Finlands lag och det gällande kollektivavtalet för byggnadsbranschen. Beträffande arbetstider och de tillägg som föranleds av arbetstiden tillämpas lagen och de allmänna arbetsvillkoren gällande arbetstiden i det land där arbetet utförs.
Arbetstagarnas socialskydd fastställs i dessa länder på grundval av lagarna och internationella avtal.
2. Arbetstagaren har rätt till dagtraktamente vars storlek är 45 € och som utbetalas i samband med den normala lönebetalningen.
Dagtraktamentets belopp ändras från och med 1.1.2023 och 1.1.2024 enligt överenskommelse mellan förbunden.
Arbetsgivaren bekostar arbetstagarens resor till arbetsplatsen och tillbaka till arbetstagarens hemort när arbetsförhållandet inleds och avslutas. Om övriga hemresor som bekostas av arbetsgivaren, lön under restiden samt ersättning för resekostnader på arbetsorten avtalar arbetsgivaren och arbetstagaren separat.
Arbetsgivaren ordnar kostnadsfritt med beaktande av de lokala förhållandena en rimlig bostad för arbetstagarens bruk.
3. Vid tillämpning av de finländska arbetstidsbestämmelserna kan arbetstiden också ordnas så, att antalet arbetstimmar utjämnas i medeltal till fyrtio (40) timmar i veckan under en utjämningsperiod på högst sex (6) månader. Om utlandsarbetet varar en kortare tid än sex (6) månader, kan utjämningsperioden likväl utgöra högst den tid som utlandsarbetet varar.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan inte komma överens om ett sådant arbetstidssystem som strider mot obligatoriska arbetstidsbestämmelser i det land där arbetet utförs.
Vid användning av en veckoarbetstid på i genomsnitt fyrtio (40) timmar skall ett skriftligt arbetstidsschema uppgöras på förhand för hela utjämningstiden. Arbetstidsschemat kan ändras under utjämningstiden endast genom ömsesidig överenskommelse.
För övertidsarbete och nödarbete som utförs utöver arbetstiden per dygn enligt arbetstidsschemat skall för de två första timmarna betalas med femtio procent förhöjd och för de följande timmarna med hundra procent förhöjd lön.
För övertidsarbete och nödarbete som utförs utöver arbetstiden per vecka enligt arbetstidsschemat skall för de två första timmarna betalas med femtio procent förhöjd och för de följande timmarna med hundra procent förhöjd lön.
4. Ett arbetsavtal skall alltid uppgöras skriftligt före arbetstagarens avresa till det land där arbetet utförs. Av avtalet skall framgå förutom det som förutsätts i 4 § 2 kap. i arbetsavtalslagen också dagtraktamentets storlek och dess bestämningsgrund (för vilka dagar dagtraktamente betalas), hemresor som bekostas av arbetsgivaren och ersättning för resekostnader i det land där arbetet utförs samt inkvarteringsarrangemangen och deras beräknade kvalitet.
Dagliga resekostnader
1. Arbetstagarens rätt till ersättning för dagliga arbetsresor fastställs enligt följande principer: Ovan nämnda ersättningar för resekostnader höjs 1.1.2023 och 1.1.2024 på det sätt som förbunden kommer överens om i december 2022 och 2023.
En arbetstagare, vars bostad befinner sig inom högst 5 kilometers avstånd från arbetsplatsen har ingen rätt till ersättning.
Om arbetstagarens bostad däremot befinner sig på en över 5 kilometers avstånd från arbetsplatsen, bestäms hans ersättning för resekostnader enligt nedanstående tabell
Avstånd mellan bostad och arbetsplats | Ersättning för dagliga resekostnader |
över 5 km | 2,03 € |
över 10 km | 3,27 € |
över 20 km | 5,89 € |
över 30 km | 8,57 € |
över 40 km | 10,56 € |
över 50 km | 12,80 € |
över 60 km | 16,82 € |
över 70 km | 19,03 € |
över 80 km | 21,63 € |
över 90 km | 24,63 € |
över 100 km | 27,61 € |
Avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen mäts enligt den kortaste rutten som används av allmän trafik.
2. Då ett arbetsavtal ingås, skall arbetstagaren uppge var han eller hon bor. Om redogörelse avges senare, börjar rätten till daglig reseersättning först efter det att redogörelsen avgivits.
3. Om ersättning för sjöresor avtalas skilt från fall till fall.
4. Ifall arbetsgivaren har ordnat transport för arbetstagarna och arbetstagaren utnyttjar denna möjlighet, utgår ingen reseersättning. Transporterna sker utom arbetstiden och arbetstiden är den ordinarie arbetstid som fastslagits i detta avtal. För transport- eller restiden betalas ingen ytterligare ersättning.
32 §
Ersättning för arbetsredskap
1. För bruket av egna arbetsredskap betalas i ersättning 1,68 € per dag.
2. Arbetsgivaren skaffar de arbetsredskap och motsvarande arbetsredskap som finns i förteckningen här nedanför. Om med arbetstagaren avtalas att han använder ovan avsedda egna motor- och eldrivna arbetsmaskiner eller andra specialverktyg, avtalar arbetstagaren och arbetsgivaren sinsemellan om ersättningen för användningstiden.
• kedjesågar
• kontursågar och fräsmaskiner
• borrmaskiner och skruvdragare
• gerings- och bordcirkelsågar
• tryckluftskompressorer och spikmaskiner
• slaghammare och pikhuggningsmaskiner
• elektroniska mätinstrument
• stora och eldrivna kakelskärare
• skärare och -cirkelsågar för tegel
• eldrivna murbruksblandare
VI SOCIALA BESTÄMMELSER
33 § Handledning
När anställningsförhållandet inleds skall arbetsgivaren informera arbetstagaren om olycksfalls- och hälsoriskerna i byggnadsarbete samt instruera honom om åtgärder för undvikande av olycksfall och sjukdomar, om möjligt i närvaro av arbetarskyddsfullmäktigen eller arbetarskyddsombudet. Av anvisningarna skall framgå speciellt de mest typiska olycksfalls- och hälsoriskerna i byggnadsarbete. Arbetstagare som är helt oerfarna av byggnadsarbete skall ges noggrannare instruktioner än andra.
fråga om förhandlingsförhållandena på arbetsplatsen samt i andra frågor som gäller anställningsförhållandet. Arbetsplatsens huvudförtroendeman skall beredas tillfälle att delta i detta informationsmöte, ifall det kan ske utan svårigheter.
Arbetsgivaren skall i samband med att arbetsavtalet ingås säkerställa att arbetstagaren har ett eget personligt företagshälsokort. Arbetstagaren skall ha företagshälsokortet med sig på byggarbetsplatsen. För övervakningen av att företagshälsovård ordnas skall arbetstagaren på begäran visa upp företagshälsokortet
34 §
Lön för sjukdoms- och olycksfallstid
I Rätt till lön för tid med arbetsoförmåga
1. Rätt till lön för tid med arbetsoförmåga
Arbetsgivaren betalar en arbetstagare som är förhindrad att utföra arbete till följd av sjukdom, olycksfall eller yrkessjukdom lön för den tid hindret varar.
2. Arbetsoförmågan konstateras med intyg godkänt av arbetsgivaren
Arbetsoförmågan konstateras i första hand med ett intyg som skrivits av företagsläkaren, men intyg som av grundad anledning givits av en annan läkare duger som bevis på arbetsoförmåga.
Som grundad anledning räknas till exempel en lång väg till företagshälsovårdens enhet från arbetsplatsen, hemmet eller vistelseorten eller oskäligt lång väntetid.
Ett retroaktivt läkarintyg kan godkännas om läkaren har skrivit en godtagbar motivering till det retroaktiva intyget på intyget.
Arbetsoförmåga kan också bevisas med intyg som givits av en annan professionell inom hälsovården i företaget enligt en gemensamt fastslagen praxis.
På högst tre dygn lång sjukfrånvaro av förkylningsart tillämpas förfarandet med egen anmälan enligt punkt 3.
3. Sjukfrånvaro med anmälan av arbetstagaren
För högst tre dygn lång sjukfrånvaro av förkylningsart, ska man vid företagen avtala om ett förfarande med egen anmälan. Man kan inte avtala om att det alltid krävs läkarintyg. Det är skäl att ingå avtalet skriftligt.
Om man inte avtalat om ett förfarande med egen anmälan ska arbetsgivaren eller dennes representant godkänna arbetstagarens anmälan som utredning gällande arbetsoförmåga på grund av förkylningsartade, högst tre dygn långa sjukfrånvarofall. I dessa fall följer man för den egna anmälan följande regler:
• Arbetstagaren ska underrätta sin chef om sin arbetsoförmåga omedelbart eller senast innan arbetsskiftet inleds. Om sjukfrånvaron inte meddelats innan arbetsskiftet inletts, betalas inte lön för sjukdomstid för tiden för sjukfrånvaron.
• Arbetsgivaren kan av grundade orsaker, bl. a. om arbetstagaren har flera upprepade sjukfrånvaron, kräva ett läkarintyg för att visa arbetsoförmågan.
• Förfarandet med egen anmälan tillämpas inte under semestern.
Parterna rekommenderar vidare, att man när man avtalar om förfarande med egen anmälan, i det lokala avtalet inkluderar förfaringssätt för frånvaro på grund av tillfällig vård av barn som är under 10 år gammalt.
4. Oklarheter kring läkarintyg
Arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukfrånvaron då arbetstagaren har presenterat en godtagbar utredning om sin arbetsoförmåga.
Om arbetsgivaren inte har godkänt det läkarintyg som arbetstagaren har presenterat på grund av någon oklarhet med intyget har arbetsgivaren rätt att hänvisa arbetstagaren till en utsedd läkare för granskning. I så fall står arbetsgivaren för de kostnader som uppstår vid inhämtandet av läkarintyget.
Oklarheter kring läkarintyg ska redas ut enligt förhandlingsordning som finns i kollektivavtalet.
innan arbetsskiftet börjar, då detta är möjligt
Arbetstagaren ska anmäla insjuknandet till sin närmaste chef eller en annan person som arbetsgivaren har angett redan innan arbetsskiftet inleds, förutsatt att detta är möjligt med beaktande av omständigheterna.
Arbetsgivaren ska meddela förfarandet gällande detta åt arbetstagarna.
Det är viktigt att anmälan görs i god tid, så att man redan då arbetsskiftet inleds vet om någon eventuellt är frånvarande och hur arbetet i fall av frånvaro ska organiseras den dagen.
6. Arbetsgivaren och förtroendemännen ska handleda arbetstagaren att på rätt sätt följa bestämmelserna i kollektivavtalet och sträva efter att förhindra missbruk
Arbetsgivaren och förtroendemännen bör tillsammans sträva efter att handleda arbetstagarna så att de på rätt sätt följer kollektivavtalets bestämmelser om lön för sjukfrånvaro.
Under orienteringsskedet ska nya arbetstagare få upplysningar och handledning gällande detta.
Det är förenligt med både arbetsgivarens och arbetstagarens intressen att man lyckas skära ner mängden sjukfrånvaro till så liten som möjligt. Det är rekommendabelt att de lokala parterna tillsammans följer med sjukfrånvaroutvecklingen och vid behov försöker hitta metoder för förebyggande och minskning av frånvaron.
7. Bevarande av arbetsförmågan och hantering av sjukfrånvaro
Företag kan med hjälp av företagshälsovården avtala om rutiner genom vilka arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga upprätthålls. Målet är att arbetsförmågan upprätthålls, arbetstagarna orkar i arbetet och att sjukfrånvaron minskar.
II Ingen rätt till lön för tid av arbetsoförmåga
1. Arbetsoförmåga ersätts likväl inte, om arbetstagaren orsakat sjukdomen uppsåtligen, genom brottslig verksamhet, lättsinnigt leverne eller annan grov vårdslöshet.
2. Arbetsgivaren är inte skyldig att ersätta arbetsoförmåga som orsakas av förvärvsarbete som utförts på annat håll.
III Lönebetalningsperiodens längd
1. Lön för sjukdomstid betalas från början av den andra sjukdagen som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon varit i arbete.
2. Lön för sjukdomstid betalas dock från och med första sjukdagen, om arbetstagarens anställningsförhållande före insjuknandet fortgått oavbrutet i minst se månader eller om arbetsoförmågan varar efter dagen för insjuknandet längre än sjukförsäkringens karenstid (9 vardagar).
3. Om insjuknandet eller olycksfallet inträffar under ett arbetsskift, betalas ordinarie lön till arbetsskiftets slut.
4. För tid av arbetsoförmåga som orsakats av olycksfall och yrkessjukdom betalas lön från och med den första dagen av arbetsoförmåga, som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag.
5. Längden av betalningsperioden av lön för tid av arbetsoförmåga fastställs på basis av längden av arbetstagarens oavbrutna anställningsförhållande innan arbetsoförmågan började.
Lön för sjukdomstid betalas för arbetsdagarna under perioder av följande längd:
anställningsförhållandets längd | period |
• mindre än två veckor | - |
• mer än två (2) veckor men mindre än en (1) månad | sjukförsäkringens karenstid |
• mer än en (1) månad men mindre än tre (3) år | 28 kalenderdagar |
• mer än tre (3) år men mindre än fem (5) år | 35 kalenderdagar |
• mer än fem (5) år men mindre än tio (10) år | 42 kalenderdagar |
• 10 år eller längre | |
56 kalenderdagar |
under perioder av följande längd:
anställningsförhållandets längd | period |
• mindre än tre (3) år | 28 kalenderdagar |
• mer än tre (3) år men mindre än fem (5) år | 35 kalenderdagar |
• mer än fem (5) år men mindre än tio (10) år | 42 kalenderdagar |
• 10 år eller längre | 56 kalenderdagar |
IV Storleken av lön som betalas för tid av arbetsoförmåga
1. Vid tidlönearbete är lönen timlönen för det avbrutna arbetet eller den timlön som annars är fastställd för arbetstagaren utan tillägg för arbetstid.
2. Vid produktionspremiearbete är lönen grunddelen ökad med den genomsnittliga produktionspremieandelen.
3. Vid ackordsarbete är lönen medeltimförtjänsten för det pågående ackordet, dock endast så länge som ackordet pågår. Om arbetsoförmågan fortsätter efter det att ackordet avslutats, ändras lönen till arbetstagarens gällande lön före ackordet.
4. Lönen som betalas för arbetsoförmåga på grund av sjukdom är högst 25 €/h vid ackordsarbete. Om arbetsoförmågan beror på olycksfall eller yrkessjukdom betalas lön till fullt belopp även vid ackordsarbete.
V Avdrag från lön som betalas för tid av arbetsoförmåga
1. Arbetsgivaren är berättigad att som återbetalning få sådan ersättning som arbetstagaren får som dagpenning på grund av samma arbetsoförmåga för samma tidsperiod, eller en annan med denna jämförbar ersättning på grundval av en lag eller ett avtal, likväl inte mera än det belopp som han betalat i lön för tiden av arbetsoförmåga. Om ersättningen har betalats direkt till arbetstagaren, har arbetsgivaren rätt att dra av detta belopp från den lön som betalas för tiden av arbetsoförmåga.
2. Arbetsgivaren har emellertid inte rätt att få ovan nämnd ersättning som återbetalning eller avdra ersättningen från lönen för sjuktid ifall ersättningen betalas till arbetstagaren på basis av den frivilliga försäkring som arbetstagaren själv helt eller delvis har bekostat.
3. Om dagpenning eller därmed jämförbar ersättning inte betalas till en arbetstagare av en orsak som beror på arbetstagaren själv, eller om ersättning utgår till ett mindre belopp än vad han eller hon enligt lagen skulle ha varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för tid av arbetsoförmåga dra av det dagpenningsbelopp eller den del av beloppet, som inte betalats ut på grund av försummelse från arbetstagarens sida.
VI Speciella situationer
Upprepad arbetsoförmåga
1. Med upprepad arbetsoförmåga avses arbetsoförmåga som börjar av samma orsak inom högst 30 dagar efter det att man betalat arbetstagaren lön för tid av arbetsoförmåga eller sjukdagpenning. I ett sådant fall fastställs längden av lönebetalningen för tiden av arbetsoförmåga räknat från början av den första perioden av arbetsoförmåga av samma orsak.
2. Vid fall av upprepad arbetsoförmåga inleds betalningen av lönen för tid av arbetsoförmåga omedelbart från början av den första hela arbetsdag som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag (inte karensdag), ifall den avlönade perioden av arbetsoförmåga inte redan tidigare har hunnit uppfyllas.
3. Om mer än 30 dagar förlöpt sedan den dag då man senast betalat arbetstagaren sjukdagpenning eller lön för tid av arbetsoförmåga, går man till väga i fråga om betalningen av lönen för tid av arbetsoförmåga på samma sätt som om det var fråga om ny arbetsoförmåga.
Akut tandsjukdom
4. Om en plötslig tandsjukdom medför arbetsoförmåga och kräver vård under samma dag eller samma arbetsskift, betalar arbetsgivaren till arbetstagaren lön enligt lönen för den tid som vårdåtgärden varar enligt bestämmelserna ovan.
5. Rätt till ersättning förutsätter att arbetstagarens anställningsförhållande före arbetsoförmågan har fortgått i minst två veckor.
Vård av barn under 10 år
6. Om arbetstagarens barn som inte fyllt 10 år plötsligt insjuknar betalas till arbetstagaren enligt bestämmelserna om lönen för sjuktid i denna paragraf ersättning för kort tillfällig frånvaro som är
förvärvsarbetar och att en utredning om frånvaron lämnas enligt bestämmelserna om betalning av lön för sjuktid i kollektivavtalet och att arbetstagarens anställning har varat i minst två veckor. Det ovan sagda tillämpas också på ensamförsörjare och makens barn som bor i samma hushåll.
7. På grund av samma sjukdom betalas ersättning endast till den ena föräldern. Ersättning för nödvändig, kortvarig frånvaro för ordnandet av vård eller vård av ett sjukt barn betalas även i det fall att den andra föräldern är förhindrad att sköta det sjuka barnet på grund av sjukdom, studier eller boende på annan ort eller därmed jämförbar bestående vistelse på annan ort och en av arbetsgivaren godkänd utredning över förhindret på begäran har inlämnats.
Vård och rehabilitering av ett svårt sjukt barn
8. En arbetstagare vars eget barn eller vars makes barn som bor i samma hushåll lider av en svår sjukdom enligt 4 § i statsrådets förordning om verkställigheten av sjukförsäkringslagen (1335/04) har rätt att vara borta från arbetet för att delta i vård, rehabilitering eller handledning i vård av barnet enligt 10 kap. sjukförsäkringslagen (1224/04) efter föregående överenskommelse om frånvaron med arbetsgivaren.
Vård vid cancersjukdom
9. En arbetstagare har rätt till lön för sjukdomstid enligt bestämmelserna i denna paragraf för tid för vårdåtgärder vid cancersjukdom och arbetsoförmåga som förorsakas av dessa.
35 § Läkarundersökningar
1. Lagstadgade hälsoundersökningar.
Arbetsgivaren betalar till arbetstagaren lön för tid gått förlorad för hälsoundersökningar och tillhörande resor som hör till den lagstadgade företagshälsovården.
Till en arbetstagare som sänds till undersökningar som hör till ovan nämnda lagstadgade företagshälsovård eller som vid en sådan undersökning förpassas till efterkontroll, betalar arbetsgivaren även ersättning för nödvändiga resekostnader. Om undersökningar eller en efterkontroll sker på annan ort, betalar arbetsgivaren även dagtraktamente enligt bestämmelserna i kollektivavtalet.
För personer som införts i ASA-registret på grund av exponering för kvartsdamm fastställs intervallerna för de ordinarie återkommande hälsoundersökningarna av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Återkommande hälsoundersökningar ska upprepas med 1–-3 års mellanrum, såvida inte företagshälsoläkaren förutsätter annat av särskilda skäl.
Man strävar efter att genomföra en nyanställningsundersökning innan arbetet inleds. Undersökningen ska dock genomföras inom en månad efter att arbetet inletts.
2. Övriga läkarbesök
Förlorad arbetsförtjänst ersätts under följande förutsättningar:
1. Det är fråga om ett sjukdoms- eller olycksfall, där det är nödvändigt att snabbt komma till läkarundersökning under arbetstid. Som dylika fall räknas
• insjuknande eller olycksfall, som kräver att man snabbt söker sig till läkare, eller
• en situation då mottagningstid inte kan fås utom arbetstid inom en rimlig tid ( t.ex. i normala fall en vecka).
Läkarundersökningar skall arrangeras med undvikande av onödig förlust av arbetstid.
2. Arbetstagaren skall lämna en godtagbar utredning om läkarbesöket (t.ex. läkarintyg eller kvitto över läkararvode) samt i andra än akuta fall ge en förklaring till att han eller hon inte fått mottagningstid utom arbetstiden.
Arbetstagaren skall på begäran lägga fram en utredning om hur lång tid läkarundersökningen jämte vänte- och skäliga restider krävde.
3. Arbetstagaren skall på förhand underrätta arbetsgivaren om läkarbesök som äger rum på arbetstid. Ifall meddelandet på grund av oöverstigligt hinder inte kan lämnas på förhand, skall det lämnas omedelbart då detta är möjligt.
läkarundersökningstiden eller om det är fråga om en karensdag som avses i bestämmelserna om lön för sjukdomstid.
2. Ifall sjukdomen eller olycksfallet har vållats av arbetstagaren uppsåtligen eller av egen grov vårdslöshet.
Om ovan nämnda förutsättningar för betalning av ersättning uppfylls, ersätts förlorad arbetsförtjänst i fråga om följande läkarundersökningar:
1. Ny eller återkommande sjukdom
• För tiden för en sådan läkarundersökning, vid vilken arbetstagarens sjukdom konstateras.
• För tid av arbetsoförmåga som berott av läkarens undersökningsåtgärd, och som varat högst ett dygn.
• Då arbetstagaren på grund av sjukdomssymptom intagits på sjukhus för kontroll eller undersökning.
2. Tidigare konstaterad sjukdom
• För tiden för en läkarundersökning som krävs på grund av kronisk sjukdom, under förutsättning att det är fråga om en granskning som utförs av en specialläkare på området för fastställande av vård (inkl. ordination för anskaffning av hjälpmedel, t.ex. glasögon).
• Om sjukdomen väsentligt förvärrats, och arbetstagaren därför nödgats genomgå läkarundersökning.
• För den tid en nödvändig läkarundersökning i syfte att ordinera vård för en tidigare konstaterad sjukdom varar endast om läkartjänster inte är tillgängliga utanför arbetstiden.
3. Laboratorie- och röntgenundersökningar
• För tiden för laboratorie-, röntgen- eller därmed jämförbar undersökning, som omedelbart anknyter till en läkarundersökning för vilken ersättning betalas. Undersökningen skall ha ordinerats av en läkare och således utgöra en del av läkarundersökningen.
• Förlorad arbetsförtjänst på grund av tiden för en separat undersökning som avses ovan ersätts endast, om arbetstagaren inte har möjlighet att genomgå undersökningen i fråga utom arbetstid, eller om sjukdomen förutsätter att undersökningen utförs enbart vid någon speciell tidpunkt under dygnet.
4. Läkarundersökningar och undersökningar i anknytning till graviditet
• För tiden för en undersökning som är nödvändig för erhållande av ett sådant intyg av läkare eller hälsocentral som förutsätts för erhållande av moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen.
5. För bröstcancerscreeningar och screeningar i syfte att förebygga cancer i livmoderhalsen
3. Lönegrunden för ersättningar
Ersättningar för förlorad arbetsförtjänst som nämns ovan i denna paragraf betalas enligt samma lönegrunder som lön för sjukdomstid.
36 §
Moderskaps- och faderskapsledighet
Till en arbetstagare vars anställningsförhållande har varat i minst 6 månader innan den beräknade tiden utbetalas under en kalenderperiod om för moderskapsledigheten 56 (från och med 1.1.2009) och för faderskapsledigheten 6 dagar som räknas såsom vardagar enligt sjukförsäkringslagen för arbetsdagar enligt arbetstidssystemet skillnaden mellan arbetstagarens lön och moderskaps- eller faderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen eller en därmed jämförbar annan lag eller annat avtal från och med den första dagen i moderskaps- eller faderskapsledigheten enlighet med 4 kapitlet 1 § i arbetsavtalslagen.
Då en arbetstagare har adopterat ett barn som inte fyllt sju år får han eller hon på samma villkor i omedelbar anknytning till adoptionen en ledighet med lön, som kan jämställas med moder- eller faderskapsledighet. Vid betalningen av lön iakttas samma bestämmelser som vid betalning av lön för moder- eller faderskapsledighet.
37 §
Skyddskläder och skyddsutrustning
1. Arbetsgivaren förser arbetstagaren med en overall och en rock eller en rock och byxor samt skyddsskodon som passar arbetstagaren och som lämpar sig för arbetsuppgiften och underskydd (hjälmmössa) som bärs under skyddshjälmen. Skyddskläder ges i genomsnitt två par och skyddsskodon ett par om året, om inte förhållandena eller bruksbehovet ger anledning till ett annat förfarande (t.ex. exceptionellt kraftig eller obetydlig slitning av skyddsbeklädnaden, obetydligt behov av användning av
praktiken distribueras. Skyddskläderna och skyddsskodonen ska lämpa sig för respektive årstid. Skyddskläderna och skyddsskodonen är arbetsgivarens egendom. När arbetstagaren får nya skyddskläder eller skyddsskodon skall de tidigare återlämnas till arbetsgivaren. Likaså skall arbetstagaren då arbetsförhållandet upphör återlämna de skyddskläder och skyddsskodon som han eller hon har i sin besittning.
2. Arbetsgivaren förser arbetstagare som utför rengöring och oljning av oljade storformar med en skyddsdräkt som inte genomsläpper olja, samt arbetstagare som utför tjärning eller beckning med en skyddsdräkt som skyddar den övriga klädseln samt betongarbetare med regnkläder.
3. I uppgifter som kräver noggrannhet ska arbetsgivaren om arbetet så kräver skaffa optiskt slipade skyddsglas till arbetstagaren, om företagshälsovården har fastslagit att sådana behövs. Arbetsgivaren skaffar optiskt slipade skyddsglasögon som avvärjer bländning till dem som behöver det i sitt arbete, om inte bländningsrisken kan avvärjas på annat sätt (t.ex. genom att lägga på bländningsskyddsfilm på arbetsmaskinerna).
4. Arbetsgivaren skaffar arbetsvästar i varselfärg integrerade i säkerhetsselar till dem som behöver sådana i sitt arbete.
5. Arbetsgivaren tar hand om renhållningen, underhållet och eventuella granskningar av skyddskläderna och skyddsutrustningen. Sättet att genomföra detta avtalas lokalt senast 28.2.2023.
Med skyddskläder avses sådana kläder för kroppsskydd och annan motsvarande utrustning som avses i statsrådets förordning 427/2021.
6. Skyddskläder och skyddsutrustning samt arbetstagarens egna kläder och personliga föremål förvaras åtskilt i ett låsbart skåp som anvisats arbetstagaren. Arbetsgivaren ansvarar för att ordna förvaring så att arbetstagarens egna kläder och personliga föremål inte smutsas ner under förvaringstiden.
38 §
Särskilda skyddsutrymmen
1. Socialutrymmen skall ordnas på byggnadsplatser enligt arbetsministeriets beslut (977/94) om socialutrymmen på
byggnadsplatser. Arbetsministeriets beslut iakttas som en del av detta kollektivavtal.
Protokollsanteckning:
För brott mot det beslut som avses i föregående stycke kan bötespåföljder krävas vid arbetsdomstol endast om arbetarskyddsfullmäktigen eller den förtroendevalda har gjort anmälan om bristerna till arbetsgivaren och den behöriga arbetarskyddsinspektören och arbetsgivaren inte rättat till bristerna utan dröjsmål.
2. Verktygsskydd
Ett tillräckligt stort utrymme, som går att låsa, skall inrättas separat från måltids- och klädutrymmen, för förvaring av redskap.
För mätare ska inrättas ett eget arbetsställe samt för mätutrustningen ett utrymme som går att låsa.
3. Försäkringsplikt och ansvar för verktyg
Arbetsgivaren försäkrar arbetstagarens kläder och verktyg mot inbrott och brand. Överenskommelse fattas lokalt om försäkringens värde. Verktyg som tillhör arbetsgivaren skall avlämnas på den plats som anvisats för dem, varvid arbetsgivaren ansvarar för dem.
Arbetsgivaren ansvarar också för arbetstagarnas verktyg, då dessa förvarats i verktygsförrådet. För egendom som försvunnit på annat sätt än genom inbrott ansvarar arbetsgivaren inte.
39 § Inkvartering
1. Med en inkvarteringsarbetsplats avses tillfällig inkvartering som är inrättad för ett specifikt byggprojekt. Arbetsgivaren ordnar kostnadsfritt den inkvartering på en inkvarteringsarbetsplats som nämns i dessa bestämmelser.
2. Inkvartering skall ordnas så, att arbetstagare i skilda arbetsskift inte stör varandras vila.
3. Högst en person får inkvarteras i ett och samma rum. För varje inkvarterad arbetstagare skall det finnas cirka 10 m2 boendeutrymme.
4. Vid kortvariga bygg- eller bostadsarbeten som räcker högst en månad kan undantagsvis två personer inkvarteras i samma rum. Då ska boendeutrymmet utgöra minst 13 m2.
5. I det låsbara, fönsterförsedda rummet ska det finnas belysning, ett arbetsbord, en stol med ryggstöd, en säng med fast botten utrustad med madrass, dyna och täcke samt sänglinne som byts till rent en
tillhörigheter och förvaring av kläder. I rummet skall det finnas ett kylskåp försett med frysfack.
6. Inkvarteringslokalerna är rökfria. I inkvarteringslokalerna skall det finnas ett uppehållsrum där ingen sover. I uppehållsrummet ska det finnas tillräckligt med fåtöljer försedda med armstöd, soffor, ett soffbord samt en tv-mottagare. Arbetsgivaren ser till att tv- licensen för tv-mottagaren i uppehållsrummet är betald. I uppehållsrummet skall det finnas tillgång till avgiftsfritt Internet. I uppehållsrummet skall det finnas städutrustning avsedd för städning av de personliga rummen.
7. I inkvarteringslokalerna skall det finnas ett kök som har följande utrustning: rinnande kallt och varmt vatten, ett skåp för kärl samt ett torkskåp utrustat med tillräckligt med kok- och matkärl samt matbestick, skåp för torrvaror, kylskåp, frysskåp, spis, diskmaskin, mikrovågsugn, kaffekokare och vattenkokare.
8. I köket eller dess närhet skall det finnas ett måltidsutrymme försett med tillräckligt med bord och ryggstödsförsedda stolar.
9. I inkvarteringslokalerna skall det finnas en vattentoalett per tre personer och en dusch med kallt och varmt vatten per sex personer. I närheten av inkvarteringslokalerna skall det finnas en skild bastu och i anslutning till bastun tvättutrymmen försedda med dusch och en tvättmaskin per åtta personer samt ett ändamålsenligt utrymme för att torka tvätt.
10. På en inkvarteringsarbetsplats med minst 25 inkvarterade arbetstagare skall det vid behov förutom ovan nämnda utrymmen, möbler och utrustning finnas ett utrymme som är avsett för och inrett som måltidsutrymme liksom ett för ändamålet utrustat kök för den som sköter kosthållet.
11. Arbetsgivaren ser till att alla gemensamma utrymmen städas dagligen samt att det utrymme som nämns i punkt 5 städas en gång i veckan utan särskild ersättning.
40 § Grupplivförsäkring
Arbetsgivaren skall teckna grupplivförsäkring för sina arbetstagare enligt gällande överenskommelse mellan centralorganisationerna (TT/FFC). På grundval av försäkringen betalar det bolag som beviljat försäkringen efter en försäkrad arbetstagares dödsfall ett
försäkringsbelopp enligt gällande överenskommelse mellan centralorganisationerna. Förmånstagare är på grundval av överenskommelsen mellan centralorganisationerna arbetstagarens make och barn.
Närmare uppgifter om den gällande grupplivförsäkringens innehåll fås från de undertecknade förbunden, grupplivförsäkringspoolens medlemsbolag samt från Retro Henkivakuutus Oy, som behandlar ersättningsärenden.
VII KOLLEKTIVAVTALETS FÖRHANDLINGSORDNING OCH GILTIGHET
41 § Förhandlingsordning
Meningsskiljaktigheter som uppstått på byggnadsplatsen avgörs om möjligt på arbetsplatsnivå. Ifall detta inte lyckas, hänskjuts tvistefrågan att behandlas av en representant för företagets eller regionenhetens arbetstagare och en utsedd representant för företaget. Meningsskiljaktigheter som inte kan avgöras inom företaget hänskjuts till förbundens distriktsföreningar och regionorganisationer samt vid behov vidare till förbunden för behandling.
De deltagande förbundens ombud, funktionärer eller andra av dem utsedda representanter har rätt att besöka arbetsplatserna i ärenden som gäller tillämpningen av kollektivavtalet efter att ha överenskommit om en lämplig tidpunkt med arbetsgivarens representant som är på plats eller annars är ansvarig för arbetsplatsen.
42 § Giltighet
Bestämmelserna i detta kollektivavtal träder i kraft från och med 1.3.2022 och gäller till och med 29.2.2024.
Helsingfors den 28 februari 2022
Hembyggnadsindustrin rf Byggnadsförbundet rf
Byggnadsförbundet rf
AVTAL
OM UNDERTECKNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR BYGGNADSBRANSCHEN
Tid 28.2.2022
Plats Byggnadsförbundets rf, Helsingfors Närvarande Hembyggnadsindustrin rf:
Xxx Xxxxxxxx
Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxx
Byggnadsförbundet rf:
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
1
Giltighet
Detta kollektivavtal träder i kraft 1.3.2022 och gäller till och med 29.2.2024.
Om man inte före 30.11.2022 når ett avtal om löneförhöjningarna för 2023, kan kollektivavtalet sägas upp så att det upphör 28.2.2023.
2
Arbetsvillkoren för branschen för teknisk murning
Vid tillämpning av 1 § 1 punkten i kollektivavtalet avses med medlemsföretag i Hembyggnadsindustrin rf:s distriktsföreningar också medlemsföretag i Teollisuuden Muurausurakoitsijat ry.
Inom branschen för teknisk murning tillämpas dessutom en bilaga som undertecknats den 26 mars 2009.
3
Löneuppgörelse
Löneförhöjningar 2022
Lönerna höjs från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast efter 1.6.2022. Den allmänna förhöjningen är 2,0 %, tabellönerna höjs med 2,0 %.
Timlönerna enligt lönegrupp är som följer:
lönegrupp | timlön |
I | 11,26 € |
II | 12,68 € |
III | 13,89 € |
IV | 15,30 € |
V | 16,65 € |
VI | 17,81 € |
Ackordslöner
Oavslutade ackord och ackordsprissättningens priser höjs med 2,0 %.
Tillägg som betalas i pengar
Tillägg som betalas i pengar höjs med 2,0 %.
Separata ersättningar till arbetstagare
Separata ersättningar till arbetstagarnas representanter höjs med 2,0 %.
Lönehöjningarna år 2023
Avtal om löneförhöjningar för 2023 ska ingås senast 30.11.2022.
4
Sommarmedhjälpare
Den anvisning om utbildnings- och praktikantplatser som parterna undertecknade den 26.3.2009 förnyas att gälla under det nu avtalade kollektivavtalets giltighetstid.
Tillägg enligt arbetsuppgift för tornkransförare Tillägg enligt arbetsuppgift för tornkransförare är alltid minst höjden på kranen (=från skenorna till bommens nedre yta) + bommens längd (= från mitten av stommen till bommens spets) gånger 0,066 euro.
6
Utbildning för mätare
Arbetsgivaren ska under arbetstid ordna utbildning för mätare om nya mätinstrument och mätprogram och om de största uppdateringarna av mätprogrammen. Utbildning i användning av mätinstrument ska alltid omfatta ett avsnitt om säkerhet vid användning av laserinstrument för mätinstrumentets användare och andra personer i mätinstrumentets verkningsområde.
7
Bestämmelserna om flexibel arbetstid som gäller på försök Flexibel arbetstid avser ett förfarande där arbetstagaren inom överenskomna gränser kan bestämma den tidpunkt då hans eller hennes dagliga arbete börjar och slutar. Användningen av flexibel arbetstid kan avtalas lokalt. Avtalet ska ingås skriftligen och av avtalet ska följande framgå: regelbunden arbetstid, den dagliga gränsen för flexibel arbetstid, det vill säga den tidigaste tidpunkten då arbetet kan inledas och den senaste tidpunkten då det kan avslutas samt det maximala antalet timmar med vilket den regelbundna arbetstiden får överskridas och underskridas. Med ett sådant avtal kan arbetstiden per dygn förkortas eller förlängas med högst två timmar. På samma sätt kan den maximala överskridningen av den regelbundna arbetstiden vara högst +10 timmar och den maximala underskridningen högst -10 timmar. Dessutom ska bestämmelserna i arbetstidslagen om flexibel arbetstid tas i beaktande.
8
Äldre anställdas rätt till ledighet utan lön Arbetstagare som fyllt 55 år och äldre arbetstagare har rätt till en 5 dagar lång extra ledighet per år. Tidpunkten för ledigheten avtalas med arbetsgivarens representant. Ledigheten är oavlönad tid likställd med tid i arbete.
9
Elektronisk passerkontroll och lönebetalning
Den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt är skyldig att föra en skriftlig förteckning över de personer som arbetar på en gemensam byggarbetsplats (arbetsplats) och månatligen meddela arbetstagarnas uppgifter till Skatteförvaltningen. Byggnadsindustrin och Byggnadsförbundet har avtalat följande om användning av passerkontroll- och uppföljningsuppgifter vid betalning av arbetstagarens lön:
Med tanke på ibruktagandet av systemet och de flexibla arbetstider som det möjliggör rekommenderar förbunden att de huvudsakliga genomförarna överlåter passerkontrolluppgifter/arbetstidsuppföljningsuppgifter gällande underleverantörer och sidoleverantörernas arbetstagare till underleverantörerna och sidoleverantörerna.
Den huvudsakliga genomförarens förtroendemän, arbetarskyddsfullmäktige och kontaktmän har rätt att få passerkontrolluppgifter om deras verksamhetsområdes entreprenörer, företag som hyr ut arbetskraft samt deras personal.
a) Arbetstagaren kan genom att iaktta lagen om samarbete ordna uppföljning av arbetstiden med hjälp av anordningar/tekniska lösningar som lämpar sig för passerkontroll eller passeruppföljning. Om företaget inte behöver iaktta lagen om samarbete på grund av sin storlek ska man diskutera ibruktagandet med förtroendemannen eller om en sådan inte finns med alla arbetstagare, Arbetstagare får inte använda egen telefon utan arbetsgivarens samtycke. Arbetsgivaren står för kostnaderna som orsakas av användningen.
b) Vid Husbyggnadsindustrin rf:s medlemsföretag får start- och sluttider som fås från passerkontrollen och passeruppföljningen användas som grund för lönebetalningen. När man tar i bruk systemet ska man diskutera med förtroendemannen eller om en sådan inte finns med alla arbetstagare och specificera förfaringssätt vid felsituationer, praxis då arbetstiden över- eller underskrids samt om förfaranden gällande betalning av prestationslöner. Det ska för alla arbetstagare som omfattas av passerkontrollen och passeruppföljningen ordnas ett enkelt och omedelbart sätt, på vilka de kan granska sina uppgifter.
ändamål och uppföljningen får inte användas för att kontinuerligt följa upp arbetstagarens arbetsprestation eller person. Det är dock möjligt att genomföra kontinuerlig passeruppföljning som anknyter till anordningar och maskiner.
d) Vid ibruktagandet och användningen av systemet iakttas EU:s dataskyddsförordning samt dataskyddsombudsmannens anvisningar gällande integritetsskydd i arbetslivet.
10
Lokalt avtal om månatlig lönebetalning
Lokalt kan avtalas om att den ordinarie lönebetalningen sker en gång per månad. I detta fall har arbetstagaren rätt att på begäran i mitten av löneperioden få lön i förskott för de arbetstimmar som motsvarar den ordinarie arbetstiden.
11
Granskning av varierande arbetstid
Vid varierande arbetstid ska arbetsgivaren, utan separat begäran av arbetstagaren, granska den faktiska arbetstiden med 12 månaders mellanrum. Om den faktiska arbetstiden under de senaste 12 månaderna visar att den överenskomna minimiarbetstiden inte motsvarar arbetsgivarens faktiska arbetskraftsbehov, ska arbetsgivaren höja villkoret om minimiarbetstid så att det motsvarar det faktiska behovet, om arbetstagaren samtycker.
12
Årligt utvecklingssamtal
Förbunden rekommenderar att företagen håller utvecklingssamtal en gång om året. I företagen kommer man överens om innehållet i utvecklingssamtalet (utvecklingssamtal hålls mellan arbetsgivaren och den anställda och är regelbundet återkommande samtal om den anställdes arbete, arbetssituation, kunnande, ork o.d.).
13
Förbundens gemensamma ställningstagande om lättföretagande
Enligt AUA-avtalet sker anlitande av utomstående arbetskraft i två former: som underleveransarbete och hyrning av arbetskraft. Konceptet med lättföretagande håller på att sprida sig på arbetsmarknaden. Det är fråga om ett arrangemang som ligger mellan arbete i ett anställningsförhållande och genuin företagsverksamhet där lättföretagaren själv sörjer för bland annat olycksfalls-, arbetslöshets- och pensionsförsäkringspremier. Lättföretagaren står dessutom för kostnaderna för fakturerings- och betalningstjänster och möjligheten till företagarvinst är ofta orealistisk.
För beställarföretaget innebär lättföretagandet problem som berör bland annat betalning av socialförsäkringspremier, olycksfallsförsäkring och genomförande av arbetsvillkor.
Husbyggnadsindustrin rf och Byggnadsförbundet rf anser att det är ytterst viktigt att ansvarsförhållandena är klara då man arbetar på en gemensam arbetsplats. Lättföretagande står i konflikt med det samhälleliga ansvar företagen i branschen har och målen om ett socialt hållbart arbetsliv. Företag som har ställning som beställare bör försäkra sig om att anlitandet av utomstående arbetskraft sker i enlighet med kollektivavtalet och denna rekommendation. Detta innebär att underleverantören och personalen vid företaget som hyr ut arbetskraft har en ställning som motsvarar ett arbetsförhållande.
14
Lastkopplarens yrkesskicklighet
Lastkopplaren ska på det sätt som krävs i 14 a i förordningen om säker användning och besiktning av arbetsutrustning ha skriftligt tillstånd av arbetsgivaren och arbetsgivaren ska innan tillståndet ges försäkra sig om att arbetstagaren har tillräcklig yrkesskicklighet. I introduktionen på arbetsplatsen informeras om vilka som är lastkopplare och som på arbetsplatsen endast får fastgöra (koppla) laster på en kran. Lastkopplare ska klä sig i kläder och skyddsutrustning i varselfärg och försedda med text så att lastkopplarna avskiljs från de övriga arbetstagarna på arbetsplatsen.
KA
15
Arbetsgrupper Kollektivavtalsbestämmelser som gäller anlitande av hyrd arbetskraft
Det tillsätts en arbetsgrupp med uppgift att bedöma behoven av att förnya kollektivavtalsbestämmelserna om anlitande av hyrd arbetskraft.
Familjeledigheter
Det tillsätts en arbetsgrupp för att bedöma vilka effekter familjeledighetsreformen har på de befintliga kollektivavtalsbestämmelserna.
Ackordsarbetsgrupp
Den gemensamma arbetsgrupp som har grundats för ökning, utveckling och uppföljning av ackordsarbeten i byggnadsbranschen fortsätter med sitt arbete. Arbetsgruppen ansvarar för utveckling på det generella planet av förutsättningarna för ackordsarbete. Det gemensamma målet för förbunden är att öka andelen ackordsarbete, som förbättrar företagens produktivitet på arbetsplatserna och därigenom arbetstagarnas förtjänstmöjligheter. Vid utvecklingen av prissättningen beaktas förändringarna i arbetsmetoder, material o.d. Ackordsarbetsgruppen utarbetade dessutom förslag till utveckling av prissättningen och utredde möjligheter att förnya bestämmelserna om ackordsarbete så att intresset för ackordsarbete
skulle öka.
16
Ersättning av resekostnader
Dagpenningen enligt kollektivavtalet och detta underteckningsprotokoll ändras till samma storlek som den skattefria dagpenning som Skatteförvaltningen fastställt.
Inkvarteringsersättningen och övernattningspenningen enligt kollektivavtalet ändras under avtalsperioden med en lika stor procentsats och från samma tidpunkter som Skatteförvaltningen ändrar de ersättningar som anses vara skattefria.
Ersättningar för dagliga resekostnader enligt 31 § i kollektivavtalet justeras i december 2022 och 2023 enligt ett separat avtal.
17
Arbete utomlands
Förbunden är ense om att 30 § i kollektivavtalet också tillämpas på hyrd arbetskraft som direkt träder i en annan, finsk arbetsgivares tjänst genom att ingå ett nytt skriftligt avtal trots att avtalet formellt inte ingås i Finland.
Om det inte går att enas om ersättningen av särskilda kostnader för arbetsställen där arbetet inleds under avtalsperioden enligt 30 § 2 punkten i kollektivavtalet, betalas till arbetstagaren dagpenning motsvarande 45 euro i det behöriga landets valuta.
18
Avrundningsregel
Vid löneförhöjningar avrundas eurobeloppen så att 50/100 cent avrundas till närmast lägre och 51/100 cent till närmast högre centbelopp.
Helsingfors 28.2.2022
Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
Hembyggnadsindustrin rf Byggnadsförbundet rf
AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD OCH PERMITTERING INOM BYGGBRANSCHEN
AUS
De undertecknade förbunden har avtalat att anställningsskyddet och förfaringssätten i samband med detta när det gäller arbetstagare i arbeten inom byggnads-, vattenisolerings-, golvbeläggnings- och målarbranscherna samt inom branschen för teknisk murning bestäms enligt arbetsavtalslagen, som skall iakttas som en del av detta avtal, med nedan nämnda undantag. I 5 § i avtalet har man dessutom avvikit från det som bestäms i lagen om samarbete inom företag, när det gäller ärenden som omfattas av samarbetsförfarandet och frågor som hör till den utredningsskyldighet som avses i 5 kapitlet 3 § och 9 kapitlet 3 § arbetsavtalslagen.
1 § Prövotid
Prövotidens längd är högst 3 månader för anställningsförhållanden som är i kraft tillsvidare eller anställningsförhållanden på viss tid som varar minst 6 månader. I ett anställningsförhållande som understiger sex månader får prövotiden uppgå till högst hälften av den tid som arbetsavtalet gäller.
Prövotid kan inte komma i fråga då arbetstagaren inom fem års tid återkommer i samma arbetsgivares tjänst och får liknande uppgifter som han eller hon redan tidigare skött.
Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut meddela om att prövotiden förlängs.
2 § Permittering
1. Permitteringens början kan bindas vid slutförandet av ett visst arbete eller vid arbetsperiodens upphörande.
2. Arbetsgivaren kan annullera ett meddelande om permittering eller en gång framskjuta verkställandet av permittering, utan att behöva iaktta en ny tid för meddelande om permittering.
Meddelande om annullering eller framskjutande skall göras senast den arbetsdag som föregår dagen då arbetet upphör.
3. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om tillfälligt arbete medan permitteringen pågår, varvid permitteringen kan fortsätta omedelbart efter det att arbetet slutförts, utan separat tid för meddelande om permittering.
4. Permitteringsavtal som gäller ett företag eller en del av ett företag kan ingås med iakttagande av bestämmelserna om lokala avtal i kollektivavtalet. Med ett sådant avtal kan man vid permitteringar som sker på arbetsgivarens initiativ avvika från bestämmelserna om permittering i arbetsavtalslagen och i detta avtal.
3 § Uppsägning
1. När en arbetsgivare säger upp en arbetstagare skall minst följande uppsägningstider iakttas:
Anställningsförhållandet har pågått utan avbrott | uppsägningstid |
högst 2 år | 2 veckor |
över 2 men högst 4 år | 4 veckor |
över 4 men högst 8 år | 8 veckor |
över 8 men högst 12 år | 12 veckor |
över 12 år | 16 veckor |
2. Arbetstagarens uppsägningstid är fem arbetsdagar.
3. Arbetsavtalets upphörande kan bindas vid slutförandet av ett visst arbete eller vid arbetsperiodens slut. Ett sådant uppsägningsmeddelande skall ges så, att den tid som ligger mellan uppsägningen och arbetsavtalets upphörande är minst uppsägningstiden. Anställningsförhållandets upphörande preciseras senast den arbetsdag som föregår den dag då anställningsförhållandet upphör.
4. Ifall arbetsavtalet redan i samband med att meddelande om permittering ges sagts upp villkorligt, upphör permitteringen och anställningsförhållandet i enlighet med uppsägningsmeddelandet, om arbetsgivaren inte i överensstämmelse med 6 § i detta avtal inom 180 dagar från permitteringens början kunnat ordna sådant arbete åt arbetstagaren som motsvarar hans yrkesskicklighet. Meddelande om att anställningsförhållandet upphör skall sändas till arbetstagaren när tidsfristen på 180 dagar gått ut. När anställningsförhållandet upphör
AUS
har arbetstagaren rätt att som ersättning för sin förlust få lön för uppsägningstiden till den del som hans uppsägningstid överskjuter den anmälningstid med vilken den villkorliga uppsägningen meddelades.
5. Med iakttagande av bestämmelserna om lokala avtal i kollektivavtalet kan man komma överens om annullering av meddelande om uppsägning eller om framskjutande av verkställandet av uppsägning.
4 § Arbetslag
1. När ett arbetslag som ingått avtal om ett visst arbete måste reduceras på grund av att detta arbete minskat, skall arbetsgivaren meddela arbetslaget om reduceringen och om det antal personer som minskningen gäller minst två dagar före reduceringen. Om arbetslaget inte på basis av sitt reglemente når överenskommelse om vem eller vilka reduceringen skall omfatta, utser arbetsgivaren de arbetstagare som reduceringen gäller, i första hand bland dem som sist kommit till arbetslaget.
2. Arbetsgivaren skall föreslå som medlemmar i arbetslaget arbetstagare som omfattas av arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete eller av återanställningsskyldigheten.
Man kan dock avvika från ovan nämnda skyldigheter, om arbetslaget anser att det är ändamålsenligt att avvika från dem av en orsak som gäller arbetslagets sammansättning eller av en annan motsvarande orsak.
5 §
Förhandlingar i samband med minskning av arbetskraft
1. Permitteringar eller uppsägningar som beror på ekonomiska eller med produktionen sammanhängande omständigheter omfattas inte av förhandlingsskyldigheten enligt lagen om samarbete eller utredningsskyldigheten enligt 5 kapitlet 3 § och 9 kapitlet 3 § arbetsavtalslagen, då det är fråga om sedvanliga växlingar i behovet av arbetskraft inom branschen.
I sådana fall skall arbetsgivaren när han meddelar om permittering eller uppsägning utreda för arbetstagaren åtgärder, grunder, verkningar och alternativ. Också den förtroendeman som representerar arbetstagaren skall så snabbt som möjligt underrättas om åtgärden.
2. Lagen om samarbete och 5 kapitlet 3 § och 9 kapitlet 3 § arbetsavtalslagen tillämpas däremot när det är fråga om ett beslut som avviker från företagets sedvanliga verksamhet, och som generellt sett har verkningar på personalen i flera arbetsprojekt.
6 §
Skyldighet att erbjuda arbete under ett anställningsförhållande
1. Arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete åt en (även permitterad) arbetstagare i ett anställningsförhållande som pågår tills vidare begränsas till sådana arbetsprojekt, där arbetstagaren dagligen kan färdas till arbetet från sin ordinarie bostad med beaktande av sedvanliga arbetsresor på orten.
Skyldigheten att erbjuda arbete omfattar också sådant arbete som arbetstagaren med beaktande av hans yrkesskicklighet, arbetserfarenhet och arbetsförmåga, byggnadsbranschens karaktär och företagets storlek genom sedvanliga arrangemang kan utbildas för, och som arbetsgivaren är i stånd att erbjuda sedan utbildningen slutförts.
Genom lokala avtal kan man avvika från skyldigheten att erbjuda mindre än två veckor långt tillfälligt arbete.
2. Om en offentlig myndighet i ett entreprenadavtal eller eljest uppställt villkor som gäller användningen av arbetskraft, bestäms arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete enligt de begränsningar som sysselsättningsvillkoren uppställer.
3. Om ett avtal som gäller en underentreprenad eller en underleverans måste hävas på grund av att det företag som erbjuder tjänsten i fråga inte förmår betala löner, har beställaren rätt att anställa underentreprenörens eller underleverantörens arbetstagare på viss tid att slutföra arbetet i fråga utan hinder av skyldigheten att erbjuda arbete till egna arbetstagare eller den återanställningsskyldighet som avses i 7 §.
4. Utan hinder i arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete åt arbetstagare eller återanställande i 7 § kan arbetsgivaren ta personer i arbetsplatsutbildning, om man har avtalat om detta under samarbetsförhandlingarna i företaget.
7 § Återanställande
AUS
Tidsfristen i 6 kapitlet 6 § arbetsavtalslagen räknas, avvikande från lagen, från det att arbetet upphör. Informations- och återanställningsskyldigheten omfattar inom ramen för denna tidsfrist de arbetstagare vars ordinarie bostad ligger på ett sådant avstånd från det till bjuds stående arbetsstället som avses i 6 §.
8 §
Påföljder av felaktigt förfarande
Åsidosättande av bestämmelserna om förfaringssätt medför inte i kollektivavtalslagen avsedd skyldighet att gälda plikt. Inte heller kan plikt ådömas en arbetsgivare för brott mot sådana skyldigheter, för vilka arbetsgivaren kan dömas att betala skadestånd, ersättning eller gottgörelse.
9 § Avtalets giltighet
1. Bestämmelserna i detta avtal träder i kraft samtidigt med arbetsavtalslagen (RP 157/2000).
2. Detta avtal kan sägas upp med en (1) månads uppsägningstid att upphöra samtidigt som kollektivavtalet.
Helsingfors den 22 december 2000
BYGGNADSINDUSTRINS CENTRALFÖRBUND TAKFÖRBUNDET GOLVBELÄGGNINGSFÖRENINGEN FINLANDS MÅLARMÄSTAREFÖRBUND BYGGNADSFÖRBUNDET
KOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTER FÖR ARBETSTAGARE I BYGGNADSBRANSCHEN
1 § Tillämpningsområde
På basis av 16 § 2 momentet i semesterlagen av den 30 mars 1973 avtalas att beträffande semestrar och semesterersättningar för arbetstagare som berörs av kollektivavtal som slutits mellan å ena sidan Byggnadsindustrins Centralförbund och å andra sidan Byggnadsförbundet, följande bestämmelser skall tillämpas, vilka syftar till att skapa förutsättningar för arbetstagare att ha semester under den semesterperiod som fastställs i semesterlagen.
2 § Semesterns längd
Arbetstagarens rätt till semester och semesterns längd fastställs enligt semesterlagen.
3 § Beviljande av semester
Semester beviljas och meddelas enligt semesterlagen.
Parterna rekommenderar att sommarsemester ges i juli.
Parterna rekommenderar samtidigt att en arbetstagare som inte har rätt till full semester ges på begäran extra ledighet, likväl så att den tillsammans med sommarsemester bildar en period av högst fyra
(4) veckor och tillsammans med vintersemester en period av högst en (1) vecka.
Arbetstagaren skall meddela sin önskan om extra ledighet innan semesterperioden i fråga börjar eller när arbetsförhållandet inleds.
Om arbetsplatsen eller företaget stängs för semesterperioden, permitteras de arbetstagare som inte har semester eller extra ledighet enligt föregående stycke och som inte har placerats tillfälligt på andra arbetsplatser som är i gång.
4 §
Lönebetalning i samband med semester
När arbetstagarna på en arbetsplats eller i ett företag har semester samtidigt, är fredagen närmast innan semestern börjar lönebetalningsdag. Den innestående lönen för uträkningstiden betalas fredagen närmast efter semesterns slut.
SkA
Då en arbetstagare på ovan avsedda arbetsplats eller i ovan avsett företag säger upp sig under arbetsplatsens semesterperiod, utbetalas hans eller hennes slutlikvid efter semesterperiodens utgång senast vid slutet av den tredje arbetsdagen.
5 § Semesterpenning
Med semesterpenning avses i detta avtal den helhet som utgörs av semesterlön, semesterersättning och semesterpremie.
Semesterpenningens belopp är 18,5 % av lön som utbetalts eller förfallit till betalning för tiden i arbete inklusive ersättning som betalats för övertids- och nödarbete. För pågående ackord utförs en mellanberäkning. Semesterpenningen för skolelever och studerande är 14,0 procent. Semesterpenning ackumuleras även på lön som betalts för sjuktid och vid olycksfall, dock högst 75 arbetsdagar under semesterkvalifikationsåret, eller om arbetsoförmågan fortsätter oavbruten efter att semesterkvalifikationsåret löpt ut, högst 75 arbetsdagar för den här sjukdomen eller olycksfall.
Av semesterpenningen betalas ett belopp motsvarande sommarsemesterandelen (14 %) innan sommarsemestern början och ett belopp motsvarande vintersemesterandelen (4,5 %) innan vintersemestern börjar. När ett arbetsförhållande upphör betalas till arbetstagaren i samband med slutlikviden den till dess intjänade semesterpenningen i dess helhet.
Protokollsanteckning:
Semesterpenning får inte ens vid korta arbetsförhållanden innehållas i tidlöner eller ackordspriser.
En arbetstagare som under sitt arbetsförhållande varit i arbete mindre än fjorton (14) dagar, har inte rätt till semesterpenning, om han eller hon själv avslutar sitt arbetsförhållande eller arbetsgivaren häver arbetsavtalet med stöd av 8 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.
En arbetstagaren som skickats från utlandet till Finland erläggs semesterpenning i sin helhet i samband med varje ordinarie lönebetalning. Erläggande av semesterpenning specificeras i lönespecifikationen som ges arbetstagaren.
5a §
Semesterpenning under tiden för familjeledighet
Arbetstagaren tjänar in semester enligt semesterlagen för tiden för familjeledighet (särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet). Semesterlönen och semesterpenningen för de semesterdagar som tjänats in under denna tid bestäms på följande sätt: För varje intjänad semesterdag under familjeledigheten får arbetstagaren 12 gånger sin individuella timlön i semesterpenning.
Exempel
En arbetstagare som under familjeledigheten tjänar in 2,5 semester- dagar per månad; 2,5 semesterdagar x den individuella timlönen x 12 = semesterpenningen under en månad.
Om en full semesterkvalifikationsmånad omfattar både arbetsdagar och familjeledighetsdagar betalas till arbetstagaren en proportionell del av den semesterpenning som tjänats in utifrån familjeledigheten.
Exempel
En månad omfattar 21 arbetsdagar av vilka arbetstagaren har varit 5 dagar familjeledig. I semesterpenning för familjeledigheten under månaden betalas: 2,5 semesterdagar x den individuella timlönen x 12 x 5/21 (23,8 %)
6 § Giltighetstid
Detta avtal kan sägas upp endast i samband med uppsägning av kollektivavtalet att upphöra följande 31 mars.
Detta kollektivavtal träder i kraft den 1 april 1998. Helsingfors den 16 september 1997 HEMBYGGNADSINDUSTRIN RF
BYGGNADSFÖRBUNDET RF
ALLMÄN ÖVERENSKOMMELSE
Utgångspunkter
Byggnadsindustrins Centralförbund och Byggnadsförbundet eftersträvar att främja förhandlingsförhållandena och avtalsverksamheten såväl mellan förbunden som på arbetsplatserna samt att för sin del övervaka slutna avtal.
AÖ
Grundrättigheter
Föreningsfriheten som ingår i medborgarnas grundrättigheter är okränkbar. Detta gäller såväl arbetsgivare som arbetstagare. Arbetstagarna har rätt att grunda och verka inom fackföreningsorganisationer, och de får inte sägas upp eller diskrimineras i sitt arbete på grund av detta. Personalen i företag har rätt att välja företrädare att representera dem i ärenden som behandlas inom företagen. Rätten till val av företrädare och företrädarnas rättigheter och förpliktelser har fastställts i lagar och i detta och i andra avtal. Utgångspunkten för avtalsbestämmelserna är trygghet och hälsa, icke-diskriminering och ett likvärdigt bemötande i fråga om varje enskild arbetstagare.
Arbetsledningsrätt
Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda en arbetstagare och att bestämma om ledningen av arbetet.
Förhandlingar mellan parterna
Om någotdera av förbunden föreslår arbetsmarknadsförhandlingar skall de såvitt möjligt inledas utan dröjsmål.
De deltagande förbundens ombud, funktionärer eller andra av dem utsedda representanter har rätt att besöka arbetsplatserna i ärenden som gäller tillämpningen av kollektivavtalet efter att ha överenskommit om en lämplig tidpunkt med arbetsgivarens representant som är på plats eller annars är ansvarig för arbetsplatsen.
Förhandsanmälan om stridsåtgärder
Innan en politisk eller sympatiserande stridsåtgärd inleds, skall den anmälas till riksförlikningsmannen och till vederbörande arbetsgivar- eller arbetstagarförbund om möjligt minst fyra dagar i förväg. I anmälan skall nämnas orsakerna till stridsåtgärden, tiden för dess inledande samt dess omfattning.
Giltighet
Detta avtal träder i kraft 1.3.1998 och gäller tills vidare. Avtalet kan sägas upp med en tre (3) månaders uppsägningstid att upphöra samtidigt med kollektivavtalet.
Helsingfors den 11 december 1997 BYGGNADSINDUSTRINS CENTRALFÖRBUND BYGGNADSFÖRBUNDET
UTBILDNINGSAVTAL
1
Facklig utbildning
Då arbetsgivaren ger en arbetstagare facklig utbildning eller sänder honom eller henne till kurser som ansluter sig till yrket, ersätts de direkta kostnader som utbildningen förorsakar och inkomstbortfall för ordinarie arbetstid. Om utbildningen sker helt utom arbetstid ersätts därav föranledda direkta kostnader. Att det är fråga om utbildning som avses i denna paragraf, konstateras före anmälan till kursen.
AUV
Med direkta kostnader avses resekostnader, kursavgifter, kostnader för undervisningsmaterial enligt kursprogram, helpensionsavgifter vid internatkurser och för andra än internatkurser ersättningar för resekostnader enligt respektive kollektivavtal. Inkomstbortfall för ordinarie arbetstid ersätts såväl i fråga om kurs- som restid. Åtgången tid för utbildning utom arbetstid eller resor i samband med den ersätts inte. Lönen för arbetstagare med vecko- eller månadslön minskas inte för kurstiden eller restid som behövs för deltagande i kurs.
2
Gemensam utbildning
Utbildning som främjar samarbetet på arbetsplatsen anordnas gemensamt av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund, av centralförbundens eller deras medlemsförbunds samarbetsorgan eller arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt på arbetsplatsen eller på någon annan plats.
Parterna konstaterar att den gemensamma utbildningen i allmänhet ordnas på det mest ändamålsenliga sättet på respektive arbetsplats, varvid de lokala förhållandena kan beaktas på bästa sätt. Grundkurser i arbetarskyddssamarbete och specialkurser som är nödvändiga med tanke på arbetarskyddssamarbete är sådan gemensam utbildning som avses här. Grundkurser är med förutsättningarna i detta avtal avsedda för medlemmar av arbetarskyddskommissionen, arbetarskyddsfullmäktige, vice fullmäktige och arbetarskyddsombud och specialkurser är avsedda
för arbetarskyddsfullmäktige.
Till deltagare i utbildning betalas ersättning enligt bestämmelserna i punkt 1. Om deltagande i utbildning avtalas lokalt beroende på utbildningens art inom respektive samarbetsorgan eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen.
Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas också på utbildning som gäller deltagarsystem och lokala avtal. Om deltagande i utbildning kan också avtalas mellan arbetsgivaren och respektive arbetstagare. Parterna rekommenderar att deras och medlemsförbundens utbildningsinstitut samt medlemsförbunden vidtar i samarbete åtgärder för anordnande av utbildningsutbud gällande deltagarsystem och lokala avtal. Parternas utbildningsarbetsgrupp följer med hur ovan nämnda utbildningsutbud förverkligas.
3
Fackföreningsutbildning, arbetsförhållandets bevarande och anmälningstider
Arbetstagarna ges rätt att delta i kurser som arrangeras av Finlands Fackförbunds Centralorganisation eller dess medlemsförbund och som räcker en månad eller kortare tid utan att arbetsförhållandet avbryts, då det är möjligt utan att det föranleder kännbar olägenhet för produktionen eller företagets verksamhet. Vid bedömningen av ovan nämnda olägenheter beaktas företagets storlek. I nekande fall meddelas huvudförtroendemannen senast 10 dagar innan kursen börjar orsaken till att det skulle föranleda kännbar olägenhet att bevilja ledighet. Därvid rekommenderas att man gemensamt försöker utreda en annan möjlig tidpunkt då deltagande i kursen kan ske utan hinder.
Anmälan om avsikt att delta i en kurs skall göras så tidigt som möjligt. Om kursen räcker högst en vecka, skall anmälan inlämnas minste tre veckor innan kursen börjar och om det gäller en längre kurs, minst sex veckor innan.
Innan en arbetstagare deltar i en kurs som avses ovan, skall de åtgärder som deltagandet föranleder överenskommas med arbetsgivaren samt uttryckligen på förhand konstateras att det är fråga om en kurs för vilken arbetsgivaren betalar arbetstagaren ersättningar enligt detta avtal. Samtidigt skall ersättningarnas omfattning konstateras.
4
Ersättningar
AUV
För kurs som anordnas i FFC:s eller dess medlemsförbunds utbildningsinstitut eller vid något annat utbildningstillfälle organiserat av Byggnadsförbundet och som utbildningsarbetsgruppen har godkänt är arbetsgivaren skyldig att till en förtroendeman, vice huvudförtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig, vice arbetarskyddsfullmäktig, medlem av arbetarskyddskommissionen, ett skyddsombud och en arbetarskyddsfullmäktig/kontaktman betala ersättning för inkomstbortfall; till ovan nämnda förtroendemän för högst en månad, till personer med arbetarskyddsförtroendeuppdrag för högst två veckor och till arbetarskyddsfullmäktige/kontaktmän för högst två dagar för utbildning som anges närmare i rapporten från parternas arbetsgrupp. Likaså betalas ersättning för kurser som anordnas i ovan nämnda utbildningsinstitut och ansluter till förtroendemannaverksamheten till ordföranden för en fackavdelning för högst en månad, ifall han arbetar i ett företag med minst 100 arbetstagare i branschen i fråga och den fackavdelning som han leder har minst 50 medlemmar.
Dessutom betalas till kursarrangören en måltidsersättning, om vars storlek överenskommits mellan centralorganisationerna som ersättning för måltidskostnaderna i fråga om de arbetstagare som avses i föregående stycke, för varje kursdag för vilken ersättning för inkomstbortfall betalas.
Arbetsgivaren är skyldig att betala samma person de ersättningar som nämns ovan i denna punkt endast en gång för samma eller till sitt innehåll motsvarande kurs.
5
Sociala förmåner
Deltagande i en fackföreningskurs som avses i överenskommelsen för en längd av upp till en månad orsakar inte minskning av semester, pensions- eller andra med dem jämförbara förmåner.
6
Giltighet
Detta avtal träder i kraft 1.3.1998 och gäller tills vidare. Detta avtal kan sägas upp med en (1) månads uppsägningstid att upphöra samtidigt som kollektivavtalet.
Helsingfors den 11 december 1997 BYGGNADSINDUSTRINS CENTRALFÖRBUND BYGGNADSFÖRBUNDET
AVTAL OM ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT
1 Allmänt
Utomstående arbetskraft anlitas inom företagen på två sätt. Det ena utgår från ett köp-, anskaffnings-, ackords-, hyres-, uppdrags- arbets-, o.s.v. avtal mellan två självständiga företagare, i vilket fall en utomstående företagare utför arbetet utan att den andra avtalsparten har något att göra med arbetsprestationen. I praktiken kallas verksamhet som baserar sig på ett dylikt avtal allmänt för underleverans eller underentreprenad.
Det andra sättet att anlita främmande arbetskraft baserar sig på
s.k. hyrning av arbetskraft, då hyresmän (kommenderingsmän) som levererats av firmor som anskaffar arbetskraft utför arbete åt den andra arbetsgivaren under dennes ledning och övervakning.
Den i första stycket nämnda formen kallas nedan underleverans och den i andra stycket nämnda hyrd arbetskraft.
I avtalen om underleverans eller hyrning av arbetskraft införs ett villkor, enligt vilket underleverantören eller det företag som hyr ut arbetskraft binder sig att iaktta det allmänna kollektivavtalet inom sin bransch samt arbets- och sociallagstiftningen.
2 Underleverans
Ifall arbetskraften i ett företag undantagsvis måste minskas på grund av underleverans, skall företaget om möjligt placera arbetstagarna i fråga i andra uppgifter och om detta inte går, uppmana underleverantören, om denne behöver arbetskraft, att anställa de friställda arbetstagare som lämpar sig för underleveransarbete med tidigare löneförmåner.
Ett arbetsavtal får inte ges en sådan form enligt vilken det vore fråga om ett entreprenadavtal mellan självständiga företagare när det i själva verket handlar om ett arbetsavtal.
3 Hyrd arbetskraft
Företagen skall begränsa användningen av hyrd arbetskraft till utjämnande av arbetstoppar eller annars till sådana tidsmässigt eller kvalitetsmässigt begränsade uppgifter som man på grund av deras brådskande natur, begränsade längd eller krav på yrkesskicklighet, användning av specialverktyg eller andra motsvarande orsaker inte kan låta utföras av egna arbetstagare.
Att hyra arbetskraft är osunt, ifall hyrda arbetstagare som levererats av olika företag som anskaffar arbetskraft arbetar i normalt arbete i företaget jämsides med dess ordinarie arbetstagare och under samma arbetsledning för en längre tid.
Principerna för anlitande av utomstående arbetskraft behandlas i en dialog enligt samarbetslagen.
Företag som anlitar inhyrd arbetskraft bör på begäran ge huvudförtroendemannen en utredning om frågor i anknytning till sådana anställdas tjänstgöring.
AUA
Omställningsförhandlingar enligt 16 § 2 mom. i samarbetslagen behöver inte föras i de fall då man har för avsikt att anlita utomstående arbetskraft för ett sådant behov som avses i 3 punkten i AUA-avtalet för minst en vecka och högst två månader. I övriga fall tillämpas samarbetslagen.
Företagen ska upphöra med anlitandet av utomstående arbetskraft innan de permitterar eller säger upp sina anställda.
De kollektivavtalsenliga minimivillkoren som ska tillämpas i uthyrda arbetstagares anställningsförhållanden fastställs enligt 2 kap. 9 § 1 mom. i arbetsavtalslagen. Det anlitande företaget ska ansvara för att arbetsförhållandena för de anlitade arbetstagarna är lika som för företagets egna arbetstagare. Byggarbetsplatsintroduktion, handledning i byggarbetsplatsens säkerhetspraxis och övervakning av efterlevnaden av dessa, handledning som utförs av arbetsledningen samt användning av och åtkomst till sociala utrymmen ska ordnas lika för alla arbetstagare på byggarbetsplatsen.
4 Beställarens ansvar
Utgivaren av underentreprenad och underleverans, nedan beställaren, svarar för de fordringar avtalspartnerns arbetstagare har på basis av arbetsförhållandet på följande sätt:
Beställaren svarar i sista hand för att underentreprenörens eller - leverantörens arbetstagares lön, som arbetstagaren införtjänat på beställarens arbetsplats, blir betald.
Beställaren svarar likaså för att semesterersättning och eventuella innestående ackordsrater, som underentreprenörens eller - leverantörens arbetstagare förtjänat på beställarens arbetsplats blir utbetalade.
Beställaren svarar endast för sådana fordringar, som arbetstagaren eller förtroendemannen meddelar till beställaren eller dennes representant senast 14 kalenderdagar efter att fordringen förfallit till betalning.
5 Giltighet
Detta avtal träder i kraft 1.1.1998 och gäller tills vidare. Detta avtal kan sägas upp med en (1) månads uppsägningstid att upphöra samtidigt som kollektivavtalet.
Helsingfors den 11 december 1997 BYGGNADSINDUSTRINS CENTRALFÖRBUND BYGGNADSFÖRBUNDET
AVTAL OM ARBETSTAGARNAS REPRESENTANTER SAMT OM SAMARBETET MELLAN ARBETSTAGARNA OCH ARBETSGIVAREN INOM FÖRETAG I BYGGNADSBRANSCHEN
Inledning
Företagets kontinuerliga verksamhet, och därigenom bestående arbetsförhållanden för de anställda, förutsätter ett oavbrutet samarbete mellan företagets ledning och personalen. Genom samarbete kan företagets konkurrenskraft och lönsamhet effektiveras, företagets anpassning till ständigt förändrade marknader förbättras och utvecklingen av arbetsmiljön och arbetsmetoderna främjas.
Arbetssäkerheten på arbetsplatserna och i företaget förutsätter att arbetarskyddsverksamheten sker i en positiv atmosfär, vilken bäst kan nås genom samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
ARS
Upprätthållandet och utvecklandet av kollektivavtalssystemet sker på basis av förhandlingsrelationer mellan arbetsgivar- och arbetstagarparten, genom vilka man säkerställer att de avtal som ingåtts mellan parterna iakttas, att meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivaren och arbetstagaren m.fl. frågor behandlas snabbt samt att arbetsfreden upprätthålls på det sätt som kollektivavtalssystemet avser.
För att förverkliga ovan nämnda mål har Byggnadsindustrins Centralförbund och Byggnadsförbundet slutit ett avtal om representanter för arbetstagarna och samarbetet mellan arbetstagare och arbetsgivare inom företag i byggnadsbranschen. I avtalet fastställs förtroendemannaverksamheten, arbetarskyddsverksamheten och samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt lagen om samarbete inom företag, såtillvida det inte gäller samarbete mellan olika personalgrupper.
Enligt 52 a § lagen om skydd i arbete är huvudentreprenören, eller om det på arbetsplatsen inte finns en arbetsgivare i huvudentreprenörs ställning, byggherren eller någon annan i motsvarande ställning som leder eller övervakar byggnadsprojektet, skyldig att handha arbetarskyddssamarbetet på den gemensamma byggplatsen. Avtalsparterna rekommenderar att ovan avsedda huvudentreprenör sörjer för att den arbetarskyddsfullmäktig som väljs till kontaktman för den gemensamma arbetsplatsen har
möjlighet att sköta sitt uppdrag på det sätt som detta avtal kräver, även om huvudentreprenören är någon annan är ett företag som är bundet till detta avtal.
Till de delar som något annat inte avtalas i detta avtal iakttas i samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna lagen om samarbete inom företag, lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden och avtalet om samarbete mellan arbetsgivaren och olika personalgrupper inom företag i byggnadsbranschen.
1 § Arbetsgivarens representanter
Arbetsgivarens representanter i det samarbete som avses i detta avtal är arbetsledningen och arbetarskyddscheferna.
2 § Arbetstagarnas representanter
1. Arbetstagarnas representation inom företagen i byggnadsbranschen sköts primärt enligt det företagsvisa systemet. Arbetstagarna kan bland sig välja en huvudförtroendeman och en arbetarskyddsfullmäktig för företaget.
2. I ett företag vars verksamhet har uppdelats i regionenheter, kan man lokalt komma överens om att välja en huvudförtroendeman och en arbetarskyddsfullmäktig för en regionenhet. Regionenhetens huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig väljs utöver eller i stället för företagets huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig.
Samma person kan vara huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig för företaget och huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig för en regionenhet.
3. En arbetarskyddsfullmäktig skall alltid väljas för en arbetsplats som sysselsätter flera än 10 arbetstagare funktionärerna medräknade eller där två eller flera arbetsgivares arbetstagare arbetar samtidigt.
Med arbetsplats avses en funktionell helhet som omfattar den verksamhet som ingår i den ansvariga arbetsledarens övervakningsområde.
4. Arbetarskyddsfullmäktigen för en gemensam arbetsplats kan väljas till kontaktman för alla arbetstagare på arbetsplatsen.
Med gemensam arbetsplats avses en arbetsplats där två eller flera arbetsgivares arbetstagare arbetar samtidigt.
5. En förtroendeman för arbetsplatsen kan väljas om det är befogat med avseende på företagets storlek, verksamhetsprincip och antalet arbetstagare i samma företag som arbetar på arbetsplatsen. Arbetarskyddsfullmäktigen kan också väljas till förtroendeman för arbetsplatsen.
6. För alla representanter för arbetstagarna väljs också suppleanter. För en arbetarskyddsfullmäktig skall två suppleanter väljas.
3 §
Behörighetskrav för arbetstagarnas representanter
ARS
1. Till huvudförtroendeman i ett företag och en regionenhet kan en person väljas som har ett arbetsförhållande som pågår tillsvidare, som är medlem av Byggnadsförbundet, är förtrogen med förhållandena inom byggnadsbranschen och företaget och vars arbetsförhållande med företaget i fråga har varat i minst 12 månader. Från behörighetskraven kan avvikas ifall det i företaget inte finns flera anställda vilkas anställningsförhållande i företaget varat i minst 12 månader eller om det mellan arbetsgivaren och arbetstagarna av något annat skäl konstateras vara nödvändigt.
2. Till arbetarskyddsfullmäktig för ett företag kan en person väljas som är anställd i företaget och till arbetarskyddsfullmäktig för en regionenhet en person som arbetar inom regionenhetens verksamhetsområde. Till arbetarskyddsfullmäktig för en arbetsplats kan en arbetstagare väljas som arbetar på arbetsplatsen.
3. Till kontaktman för en gemensam arbetsplats kan en arbetarskyddsfullmäktig väljas som är medlem i Byggnadsförbundet och insatt i förhållandena inom byggnadsbranschen.
4. Till förtroendeman för en arbetsplats kan en person väljas som arbetar på arbetsplatsen i fråga, som är medlem i Byggnadsförbundet och insatt i förhållandena inom byggnadsbranschen.
4 §
Regionala befogenheter och mandattidens längd för arbetstagarnas representanter
1. Verksamhetsområdet för företagets huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig är hela företaget och mandattiden är två år.
2. Verksamhetsområdet för regionenhetens huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig är det avtalsenliga området och mandattiden är två år.
3. Verksamhetsområdet för kontaktmannen för en gemensam arbetsplats är arbetsplatsen i fråga och mandattiden upphör samtidigt som mandattiden som arbetarskyddsfullmäktig upphör.
4. Verksamhetsområdet för arbetsplatsens förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig är arbetsplatsen i fråga och mandattiden varar högst till dess projektet har slutförts.
5. Om den till uppdraget valda personens arbetsförhållande upphör eller han eller hon avstår från sitt uppdrag under mandattiden, sköter suppleanten uppgifterna under den återstående mandattiden. I andra fall sköter suppleanten uppgifterna, om arbetstagarnas representant är förhindrad, endast under den tid hindret varar.
Arbetsgivaren skall meddelas om att en suppleant börjar sköta uppgifterna för arbetstagarnas representant.
5 §
Val för arbetstagarnas representanter
1. För förrättandet av val av representanter för arbetstagarna skall arbetsgivaren ge en förteckning över de arbetstagare som är anställda vid företaget, regionenheten eller på arbetsplatsen samt deras kontaktuppgifter (telefonnummer, e-post). Alternativt kan arbetsgivaren överlämna uppgifterna direkt till det elektroniska valsystemet.
2. Arbetstagarna skall för valförrättningen kostnadsfritt få använda för ändamålet lämpliga lokaliteter som är i arbetsgivarens besittning. Valet får inte onödigt störa verksamheten på arbetsplatsen.
3. Valet skall ordnas så att alla arbetstagare i företaget, regionenheten eller på arbetsplatsen har möjlighet att delta i det.
4. Om uppställda kandidater samt om tid och plats för valet skall på förhand avtalas med arbetsgivaren och de skall delges samtliga arbetstagare genom ett tillkännagivande minst 7 dagar innan uppställningen av kandidater inleds.
5. Samtliga arbetstagare i företaget, regionenheten eller på arbetsplatsen har rätt att ställa upp kandidater och för uppställningen av kandidater skall reserveras en tid på 7 dagar. Mellan det datum då tiden för uppställningen av kandidater utgår och valförrättningen börjar skall minst 7 dagar förlöpa.
6. Vid val av representanter för en arbetsplats och en gemensam arbetsplats kan valet av representant ordnas utan att ovan nämnda tidsfrister iakttas. I valet kan delta de arbetstagare som arbetar på arbetsplatsen vid tidpunkten för valet.
7. Valresultatet skall meddelas arbetsgivaren skriftligen, och arbetsgivaren skall när det är fråga om val av en arbetarskyddsfullmäktig för en arbetsplats meddela valresultatet vidare till arbetarskyddscentralen. Valet av en arbetarskyddsfullmäktig för en gemensam arbetsplats till kontaktman skall meddelas skriftligen till arbetsgivaren och huvudentreprenören.
6 §
Uppgifter arbetstagarnas representant
Företagets huvudförtroendeman
ARS
• är representant för arbetstagarna i företaget i ärenden som gäller personalpolitik och arbetsförhållanden samt förmedlare av information mellan företaget och de arbetstagare som han eller hon representerar
• är kontaktperson mellan regionenheternas förtroendemän, arbetsplatsens förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktig/kontaktmän
• representerar arbetstagarna vid tecknandet av lokala avtal som grundar sig på kollektivavtalet
• övervakar att kollektivavtalet och arbetslagstiftningen iakttas och att arbetsfreden upprätthålls
• är Byggnadsförbundets representant gentemot arbetsgivaren enligt förhandlingssystemet och håller kontakt med förbundets fackavdelningar och regionorganisation
Regionenhetens huvudförtroendeman
• utför huvudförtroendemannens uppgifter enligt ovan inom ett verksamhetsområde om vilket avtalas lokalt
Företagets arbetarskyddsfullmäktig
• representerar arbetstagarna i det samarbete som gäller arbetarskyddet i ärenden som berör hela företaget och fungerar som förmedlare av information i arbetarskyddsfrågor
• sätter sig in i de planer som gäller arbetarskyddet i nya byggnadsprojekt
• följer med företagets företagshälsovård
• är kontaktman mellan regionenheternas arbetarskyddsfullmäktige och arbetsplatsernas arbetarskyddsfullmäktige
• sköter de uppgifter som enligt arbetarskyddslagstiftningen hör till arbetarskyddsfullmäktigen såvida de inte ingår i befattningsbeskrivningen för arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig
Regionenhetens arbetarskyddsfullmäktig
• sköter uppgifter som enligt ovan hör till företagets arbetarskyddsfullmäktig inom ett verksamhetsområde om vilket avtalas lokalt
Arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig
• sköter uppgifter som enligt arbetarskyddslagstiftningen hör till arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig
Arbetarskyddsfullmäktig/kontaktman
sköter utöver arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter följande uppgifter:
• förmedlar information mellan arbetstagarna på arbetsplatsen, de företag som arbetar på arbetsplatsen och representanterna för dessa företags arbetstagare
• är arbetstagarnas representant under diskussioner om de allmänna spelreglerna för arbetsförhållandena på arbetsplatsen
• bistår vid behov arbetstagare som inte representeras av förtroendemannen
Arbetsplatsens förtroendeman
• representerar de arbetstagare som arbetar på arbetsplatsen gentemot arbetsgivaren i angelägenheter som gäller arbetsförhållanden och personalpolitik samt fungerar som förmedlare av information mellan företaget och de arbetstagare som han eller hon representerar
• övervakar att kollektivavtalet och arbetslagstiftningen iakttas och att arbetsfreden upprätthålls
• representerar arbetstagarna vid tecknandet av lokala avtal som grundar sig på kollektivavtalet
• är Byggnadsförbundets representant gentemot arbetsgivaren enligt förhandlingssystemet
7 §
Arbetstagarnas representants befrielse från arbetet och ersättning för inkomstbortfall
1. Arbetstagarnas representant har rätt att enligt behov bli befriade från arbetet för skötseln av representationsuppdraget. Om förhållandena inte ger anledning till något annat, beräknas befrielsen från arbetet för huvudförtroendemannen, förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktigen och
arbetarskyddsfullmäktigen/kontaktmannen på följande sätt:
Huvudförtroendemannen kan vara helt befriad från arbetet när han eller hon representerar mer än 500 arbetstagare.
Huvudförtroendemannens och förtroendemannens befrielse från arbetet för skötseln av sitt uppdrag beräknas på så sätt att antalet arbetstagare som denne företräder multipliceras med talet 0,291. Det tal som fås på detta sätt visar antalet befriade timmar under en 4 veckors period. Befrielsen från arbetet är dock alltid minst 4 timmar. Om huvudförtroendemannen eller förtroendemannen är befriad från sitt arbete under regelbundet återkommande tidsperioder, skall han eller hon sköta förtroendemannauppgifterna under den tiden. För skötseln av brådskande ärenden skall arbetsledningen likväl bevilja förtroendemannen befrielse under andra tidpunkter som är
ARS
lämpliga med avseende på arbetet.
Arbetarskyddsfullmäktig
Arbetarskyddsfullmäktigens befrielse från arbetet för skötseln av sitt uppdrag beräknas på så sätt att antalet arbetstagare som arbetarskyddsfullmäktigen företräder multipliceras med talet 0,291. Det tal som fås på detta sätt visar antalet befriade timmar under en 4 veckors period. Detta tal tillämpas även på regionala arbetarskyddsfullmäktigen.
Arbetarskyddsfullmäktig/kontaktman
Tiden för befrielsen från arbetet beräknas på samma sätt som för arbetarskyddsfullmäktigen med användning av koefficienten 0,350.
2. Arbetsgivaren ersätter den inkomst som arbetstagarnas representant förlorar på grund av skötseln av sitt uppdrag.
3. Om arbetstagarnas representant utför uppgifter som överenskommits med arbetsgivaren utom sin ordinarie arbetstid, betalas övertidsersättning för den tid som åtgått, ifall man inte kommit överens om någon annan tilläggsersättning.
4. Med inkomst som skall ersättas avses arbetstagarnas representants egen medeltiminkomst utan övertids- eller söndagsersättning.
8 §
Lön för arbetstagarnas representant
1. Till företagets eller regionenhetens huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig som helt befriats från arbete betalas lön minst enligt IV lönegruppen förhöjd med 33 %.
2. Till företagets eller regionenhetens huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig som delvis deltar i arbetet samt till en arbetarskyddsfullmäktig för en arbetsplats betalas lön minst enligt IV lönegruppen förhöjd med 12 %.
3. En arbetstagare som är företagets eller regionenhetens huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig får inte då de sköter detta uppdrag eller på grund av uppdraget överflyttas till ett arbete med sämre lön som de innehade när de blev valda till uppdraget eller avskedas från arbetet. De får inte heller överflyttas till ett arbete som är mindre värt, om arbetsgivaren kan erbjuda dem ett arbete som motsvarar deras yrkeskunnighet. Inkomstutvecklingen för de ovan nämnda representanterna för arbetstagarna skall motsvara inkomstutvecklingen i företaget eller dess regionenhet.
4.aTill företagets huvudförtroendeman och regionenhetens huvudförtroendeman betalas en särskild ersättning enligt det antal arbetstagare som han eller hon företräder.
Antal arbetstagare som företräds | Euro/två veckors löneperiod |
1.6.2022 | |
10–50 arbetstagare | 34,92 € |
51–100 arbetstagare | 43,70 € |
över 100 arbetstagare | 65,47 € |
4.bTill arbetsplatsens kontaktman betalas en särskild ersättning enligt det antal arbetstagare som han eller hon företräder.
Antal arbetstagare som företräds | Euro/två veckors löneperiod |
1.6.2022 | |
10–50 arbetstagare | 34,92 € |
51–100 arbetstagare | 43,70 € |
över 100 arbetstagare | 65,47 € |
4.cTill företagets eller regionenhetens arbetarskyddsfullmäktige, som är medlem i Byggnadsförbundet, utbetalas en särskild ersättning enligt det antal arbetstagare som han företräder.
Antal arbetstagare som företräds | Euro/två veckors löneperiod |
1.6.2022 | |
10–50 arbetstagare | 34,92 € |
51–100 arbetstagare | 43,70 € |
över 100 arbetstagare | 65,47 € |
ARS
Ifall en arbetstagare sköter flera representationsuppdrag är han eller hon berättigad till endast en särskild ersättning.
4.d Ovan nämnda ersättningar är lön som betalas för tiden för arbete.
4.e När huvudförtroendemannens eller kontaktmannens ersättare sköter representantens uppgifter under representantens semester, på grund av representantens sjukdom eller av annan orsak under en tid av minst två veckor, betalas särskild ersättning till honom för den tiden.
9 §
Lokaler och utrustning
Arbetsgivaren anvisar arbetstagarnas representant de lokaler som behövs för skötseln av uppgifterna jämte nödvändig kontorsutrustning med beaktande av förhållandena på byggnadsplatsen. Om utnyttjande av kopierings-, postnings- och ADB-tjänster avtalas separat inom företaget.
10 §
Besök på arbetsplatsen
1. Företagets och regionenhetens huvudförtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige har rätt att besöka arbetsplatserna inom deras verksamhetsområde när det är nödvändigt för utförande av uppdraget. Om besöken skall avtalas på förhand med förmannen och de skall anmälas till ledningen för arbetsplatsen i fråga.
2. Arbetsgivaren ersätter arbetstagarnas representant för reskostnader enligt överenskommet resesätt och betalar lön för resdagar enligt ordinarie arbetstid.
11 §
Rätt att delta i utbildning
1. Arbetstagarnas representanter bereds enligt utbildningsavtalet mellan Byggnadsförbundet och Byggnadsindustrins Centralförbund möjlighet att delta i utbildning som är ämnad att öka deras kompetens då det gäller att sköta representantuppdraget.
2. Företagets huvudförtroendeman har då han eller hon representerar mer än 500 arbetstagare rätt att två gånger om året anordna en kurs eller ett annat gemensamt möte för företagets övriga förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige.
12 §
Utvecklande av yrkeskunnigheten
Efter det att en huvudförtroendeman eller en arbetarskyddsfullmäktig som helt varit befriad från arbete slutfört sin uppgift, skall man inom företaget klarlägga om arbetstagarens återgång till tidigare eller ett motsvarande arbete kräver yrkesmässig utbildning.
13 § Anställningsskydd
1. Företagets och regionenhetens huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig kan sägas upp eller permitteras av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker endast i det fall att de inte kan erbjudas arbete som motsvarar deras yrkeskunnighet eller annars är lämpligt inom verksamhetsområdet.
Skyldigheten att erbjuda arbete vid uppsägning och permittering av företagets vice förtroendeman och vice arbetarskyddsfullmäktig fastställs enligt de avtalade bestämmelserna om uppsägning och permittering så att man undersöker om det finns möjlighet att erbjuda dem arbete inom pendlingsregionen. Det ges en skriftlig utredning av undersökningen. För bestämmelsen av detta förfarande iakttas bestämmelserna i 8 § i AUSB.
ARS
2. Arbetsplatsens förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig kan sägas upp eller permitteras av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker endast i det fall att de inte kan erbjudas arbete som motsvarar deras yrkeskunnighet eller annars är lämpligt inom verksamhetsområdet. När mandatperioden har utgått bestäms dock skyldigheten att erbjuda arbete enligt AUS så att man för arbetsplatsens förtroendemans och arbetarskyddsfullmäktiges del granskar om det finns möjlighet att erbjuda dem arbete inom arbetsområdet.
3. Av personliga orsaker får förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen inte sägas upp utan det samtycke av majoriteten av arbetstagarna som avses i 7 kap. 10 § 1 mom. i arbetsavtalslagen, och inte heller får arbetsavtal upplösas på grundval av brott mot ordningsreglerna om han eller hon inte upprepat och väsentligt samt trots varning har underlåtit att iaktta förpliktelsen i 7 kap. 2 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.
4. Vid bedömning av grunderna för uppsägning av förtroendemannens eller arbetarfullmäktigens arbetsavtal får han eller hon inte ges en sämre ställning i jämförelse med övriga arbetstagare.
5. Om förtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens arbetsavtal har upplösts i strid mot detta avtal, skall arbetsgivaren betala honom eller henne en ersättning på minst 10 och högst 30 månaders lön. Om det gäller företagets eller regionenhetens arbetarskyddsfullmäktig är ovan avsedda ersättning minst 4 och
högst 24 månaders lön, ifall antalet representerade arbetstagare är mindre än 90 och om det gäller arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig likaså minst 4 och högst 24 månaders lön, om antalet representerade arbetstagare är mindre än 20. Ersättningen skall bestämmas enligt grunderna i 12 f § 2 momentet i arbetsavtalslagen. Som en faktor som ökar ersättningen skall beaktas att rättigheterna i detta avtal har kränkts. Ifall domstolen finner, att förutsättningar för ett fortsatt arbetsförhållande är för handen, och arbetsförhållandet trots detta inte fortsätts, skall detta beaktas som ett särskilt vägande skäl vid bestämning av ersättningens storlek.
6. Bestämmelserna i detta avtal tillämpas på förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens suppleanter under den tid de fungerar som ställföreträdare enligt det meddelande som krävs i detta avtal.
7. Bestämmelserna om anställningsskydd i denna avtalspunkt skall också tillämpas på kandidater till uppdraget som företagets eller regionenhetens huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig som uppställts enligt 5 §. Kandidatskyddet börjar tidigast sex veckor innan valet förrättas och upphör för alla utom den som blev vald när valresultatet fastställts.
8. Bestämmelserna om anställningsskydd i denna avtalspunkt skall också tillämpas på arbetstagare som varit företagets eller regionenhetens huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig under sex månader efter det att hans eller hennes uppdrag har slutförts. Meddelande om uppsägning eller permittering kan likväl ges inom de nämnda sex månaderna på så sätt att den åtgärd som meddelandet avser träder i kraft efter det att efterhandsskyddet har upphört att gälla.
14 §
Rätt till information
1. Huvudförtroendemannen har rätt att kvartalsvis få information om arbetstagarnas namn och lönegrupp samt tiden för anställningens början. Uppgifter skall också ges om de manliga och kvinnliga arbetstagarnas inkomstnivå, inkomstens sammansättning och utveckling så, att en utredning ges om arbetstagarnas medeltiminkomst i tidavlönat arbete, medeltiminkomst i ackordsarbete och medeltiminkomst för utförd arbetstid.
Plikten att delge information kan, när man inom företaget gör en skild överenskommelse, uppfyllas genom att överlåta lönestatistiken från Finlands näringsliv åt huvudförtroendemannen.
I företag där flera huvudförtroendemän valts lämnas ovan nämnda uppgifter om möjligt även per verksamhetsenhet till den huvudförtroendeman som representerar arbetstagarna.
I samband med att nya arbetstagare introduceras i arbetet ska till arbetstagarna ges kontaktuppgifter till personalens representanter (telefonnummer, e-post). I dialogen enligt samarbetslagen ska dessutom behandlas hur kontakten mellan personalens representanter och de arbetstagare de representerar säkerställs i praktiken.
2. Huvudförtroendemannen har med stöd av AUS, AUA och FATD rätt att få uppgifter och utredningar som avses i dessa avtal. Huvudförtroendemannen har därtill rätt att få uppgift om byggnadsprojekten inom sitt verksamhetsområde.
3. Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av uppdraget.
4. Förtroendemannen skall för utredning av oklarheter och meningsskiljaktigheter som hänför sig till en arbetstagares arbetsförhållande ges alla uppgifter som inverkar på klarläggandet av fallet.
ARS
5. Huvudförtroendemannen, förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen ska ges skriftliga upplysningar om den arbetskraft i form av underentreprenörer och hyrd arbetskraft som finns inom dennes verksamhetsområde. Uppgifterna ska finnas tillgängliga när arbete påbörjas.
6. Huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att få del av arbetstidsbokföringen enligt bestämmelserna i arbetstidslagen (9.8.1996/605).
7. Arbetsgivaren anskaffar för förtroendemannens, arbetarskyddsfullmäktigens och samarbetsorganens bruk de lagar, författningar och arbetarskyddsbestämmelser som är nödvändiga för skötseln av deras respektive uppdrag.
15 §
Arbetstagarnas representants ansvar
1. Arbetstagarnas representanter är i sitt arbetsförhållande till arbetsgivaren i samma ställning som övriga arbetstagare. De är
skyldiga att personligen iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider, arbetsledningens föreskrifter och övriga ordningsföreskrifter.
2. Arbetstagarnas representanter ansvarar för att de uppgifter som arbetsgivaren givit dem används endast för det ändamål för vilket de givits.
16 § Förhandlingsordning
Meningsskiljaktigheter som uppstått på byggnadsplatsen avgörs om möjligt på arbetsplatsnivå. Ifall detta inte lyckas, hänskjuts tvistefrågan att behandlas av en representant för företagets eller regionenhetens arbetstagare och en utsedd representant för företaget. Meningsskiljaktigheter som inte kan avgöras inom företaget hänskjuts till förbundens distriktsföreningar och regionorganisationer samt vid behov vidare till förbunden för behandling.
17 § Flerbranschföretag och arbetskonsortium
1. Lokalt kan avtalas om att detta avtal iakttas i dess helhet också i sådana företag som därtill är bundna till ett annat kollektivavtal som Byggnadsindustrins Centralförbund eller dess medlemsförening slutit med Byggnadsförbundet.
2. På ett arbetskonsortiums byggnadsplatser tillämpas detta avtal i tillämpliga delar på samma sätt som på ett självständigt företag.
18 § Avtalsparternas ansvar
Parterna i kollektivavtalet förbinder sig för sin och sina medlemmars del att iaktta de avtal som slutits mellan kollektivavtalsparterna och med stöd av detta avtal, att iaktta arbetsfred enligt kollektivavtalet samt att utreda meningsskiljaktigheter enligt förhandlingssystemet.
19 § Ikraftträdande
Detta avtal träder i kraft den 1 februari 2003 och gäller tillsvidare. Avtalet kan sägas upp med en (1) månaders uppsägningstid att upphöra samtidigt med kollektivavtalet.
Helsingfors den 10 december 2002 HEMBYGGNADSINDUSTRIN RF BYGGNADSFÖRBUNDET RF
Bilaga REKOMMENDATION: VERKSAMHET FÖR
UPPRÄTTHÅLLANDE AV ARBETSFÖRMÅGAN PÅ ARBETSPLATSERNA
En förutsättning för god arbetskondition och framgång i arbetet är att arbetstagaren är placerad i ett sådant arbete i vilket hälsoriskerna i möjligaste mån avlägsnats och under vilket eventuell sjukdom, skada eller handikapp inte försämras eller förhindrar dess utförande. Samtidigt fästs uppmärksamhet vid eventuella hälsorisker som förekommer på arbetsplatserna och på avlägsnandet av dem. På arbetsplatserna är det viktigt att avseende kontinuerligt fästs vid en förbättring av arbetsförhållandena, de anställdas möjligheter att klara sig i arbetet och de begränsningar som eventuella sjukdomar föranleder. Samtidigt bör åtgärder vidtas för att rätta till missförhållanden och stödja verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan.
1.
Grundbetingelser för verksamheten
ARS
För att den verksamhet som stöder individerna skall utfalla väl, krävs förutom en positiv atmosfär att arbetsplatsutredningar med eventuella förslag till åtgärder görs samt att en uppföljning arrangeras. Dessutom förutsätts bl.a. följande:
• att man i samband med arbetsplatsutredningarna uppskattar de arbetshandikappades möjligheter att placeras i arbete i olika arbetsprojekt samt beaktar nödvändiga ändringsförslag, och följer upp genomförandet av åtgärderna
• att företagshälsovården har tillräckligt med resurser och de inriktas även på den verksamhet för upprätthållande av arbetsförmågan som genomförs på arbetsplatsen
• att uppgifter om de anställdas frånvaro inlämnas efter överenskomna intervaller till företagshälsovården
• att på arbetsplatserna skapas beredskap till ändringar till exempel med anknytning till ergonomin
• att behovet av återhämtningsmotion utreds och sådan motion genomförs vid behov
• att företagshälsovården säkerställer snabba verksamhetsförbindelser till olika servicesystem bl.a. inom hälsovård och rehabilitering
• att principerna för verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan framläggs i företagshälsovårdens verksamhetsplan.
2.
Målgrupper
Verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan omfattar samtliga anställda. Detta innebär att begränsningar med avseende på
• vare sig ålder eller
• yrke skall uppställas.
3.
Arbetstagare och funktionärer som behöver åtgärder för upprätthållande av arbetsförmågan
En förutsättning för en framgångsrik verksamhet är att de personer som är i behov av stödåtgärder hittas i ett så tidigt skede som möjligt.
3.1Initiativet till en bedömning av arbets- och verksamhetsförmågan kan komma bl.a. från följande källor:
• eget initiativ
• förmännen
• företagshälsovårdspersonalen
• förtroendemännen
• sjukförsäkringen
• pensionsanstalter
• hälsovården
• socialvården.
3.2Anledningar till initiativtagande
Om en arbetstagare eller en funktionär är ofta eller upprepat frånvarande på grund av sjukdom eller andra orsaker, hans eller hennes möjligheter att klara sig i arbetet har försvagats, upptäckter vid hälsokontroll eller prognosen av konstaterade sjukdomar pekar på behovet av åtgärder för upprätthållande av arbetsförmågan, inleds planeringen av verksamhet för upprätthållande av arbetsförmågan eller hänvisas personen vid behov till ytterligare undersökningar.
3.3Åtgärder vid bedömning
I sjukdomsfall utförs bedömningen av arbets- och verksamhetsförmågan av företagshälsovården. Vid behov utförs en
mera omfattande utredning än tidigare, exempelvis på åtgärd av utomstående hälsovårdsexpertis.
4.
Åtgärder för bibehållande av arbetsduglighet Åtgärderna utgår från att arbetstagaren eller funktionären skall kunna fortsätta sitt eget arbete. Den person som ansvarar för stödåtgärderna utarbetar en individuell åtgärdsplan tillsammans med den anställda och vid behov med företagets samarbetsorgan, i vilken följande kan komma i fråga:
• ändringar i samband med utförandet av arbetet, vilket utreds på arbetsavdelningen, t.ex. ergonomiska förbättringar
• ändringar i arbetstiden, i fråga kommer bl.a. deltidsarbete, delpension, deltidspension, övergång från nattarbete till dagsarbete
• omplacering i arbetet
• yrkesmässig arbetsplatsutbildning i samarbete mellan arbetsavdelningen och utbildningsorganisationen
• medicinsk rehabilitering vid behov på initiativ av företagshälsovården
• sådana former av yrkesrehabilitering på arbetsplatsen eller utanför arbetsplatsen, som stöder verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan
ARS
• utvecklande av informationen och utbildningen på arbetsplatsnivå om vikten av att stöd- och rörelseorganens kondition upprätthålls.
I praktiken måste man ofta vidta flera av de ovan angivna åtgärderna, i synnerhet om kroniska sjukdomar är orsaken till att arbetsförmågan försvagats.
5.
Uppföljning
Arbetshandikapp är i många fall bestående. Därför är det viktigt att resultaten av stödverksamheten uppföljs kontinuerligt och att åtgärderna för upprätthållande av arbetsförmågan revideras vid behov. Uppföljningen verkställs i första hand av:
• den som rehabiliteras
• förmännen
• företagshälsovårdspersonalen
• förtroendemännen.
6.
Samarbete på arbetsplatsen med företagshälsovården
Åtgärderna som stöder arbetsförmågan kräver ofta en mångsidig utredning av problemen och letande efter alternativ. Ändringar i arbetet och i arbetsförhållandena gäller såväl den enskilda arbetstagaren eller funktionären som arbetsmiljön. Det är därför viktigt att ändringarna planeras och genomförs i samarbete.
6.1Arbetarskyddsorganisationens uppgift är att
• bedöma de allmänna principerna för verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan
• delta tillsammans med företagshälsovårdspersonalen i arbetet på att främja verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan
• främja skapandet av en positiv atmosfär för verksamheten
• för sin del följa upp resultaten av åtgärderna
• vid behov bedöma omplaceringsplatser.
6.2Personaladministrationen, linjeledningens, företagspersonalens och arbetarskyddsorganisationens uppgift är att
• följa med hur de anställda klarar sig i arbetet
• sörja för att arbetshandikappade placeras i ändamålsenligt arbete
• bedöma behovet av yrkesmässig utbildning och arbeta för att denna genomförs
• hålla kontakt med myndighets- m.fl. organisationer för att få tillstånd samarbete.
AVTAL OM SAMARBETE MELLAN FÖRETAGET OCH OLIKA PERSONALGRUPPER INOM FÖRETAG I BYGGNADSBRANSCHEN
Enligt samarbetslagen ska man vid företaget föra dialog om ärenden som är viktiga för företaget eller dess personal. Ändamålet med lagen är att utveckla företagens verksamhet och arbetsförhållanden samt att effektivera samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen och det inbördes samarbetet mellan de anställda. Lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen förpliktar för sin del företaget och dess personal till samarbete i frågor som gäller arbetarskyddet.
Ändamålet med detta avtal är att främja samarbetet mellan företagen i byggnadsbranschen och deras anställda genom att fastställa regler för tillsättandet av delegationer och kommissioner för att främja förverkligandet av de ovan nämnda lagarnas ändamål samt för delegationernas och kommissionernas verksamhet.
1 § Tillämpningsområde
Detta avtal tillämpas i de medlemsföretag i Hembyggnadsindustrin rf som är bundna till kollektivavtalet för byggnadsbranschen och vilkas personal normalt uppgår till minst 20 personer.
AS
2 § Samarbetsdelegationen
1. Om någon av personalgrupperna i företaget kräver det, avtalar representanterna för arbetsgivaren och personalgrupperna om att en samarbetsdelegation tillsätts i företaget eller dess permanenta regionenhet.
2. Samtidigt som delegationen tillsätts kommer man överens om vilka ärenden avsedda i samarbetslagen som delegationen i första hand skall behandla.
3. Utöver den utvecklingsplanen för arbetsgemenskapen som utarbetas genom en dialog enligt samarbetslagen rekommenderas att delegationen eller arbetsgivaren och personalen gemensamt tre gånger om året på annat sätt behandlar förändringar som skett eller
förväntas ske inom de närmaste månaderna i fråga om antalet anställda och personalens art sedan föregående utredning givits.
Ifall behovet av att minska arbetskraften har behandlats i samband med genomgången av utvecklingsplanen för arbetsgemenskapen, behövs inte ett separat samarbetsförfarande för permitteringar och uppsägningar som senare orsakas av åtgärder som beaktats i planerna och kräver samarbetsförfarande.
4. För de frågor som enligt detta avtal behandlas av delegationen iakttas inte tiden för förhandlingsframställning på fem dagar enligt 19 § 2 mom. i samarbetslagen och 26 § inom byggnadsbranschen.
3 § Samarbetsorgan för arbetarskyddet
1. I företaget eller dess permanenta regionenhet inom vilken företaget normalt har minst två arbetsplatser, kan en centralkommitté för arbetarskyddet tillsättas.
Centralkommittén för arbetarskyddet behandlar bl.a. följande ärenden som är gemensamma för företagets arbetsplatser och framlägger förslag angående dem:
• arbetarskydd, förebyggande av olyckor och hälsorisker samt arbetsinstruktion
• information som gäller arbetarskyddssamarbete
• samutbildning som gäller arbetarskydd enligt utbildningsavtalen
• planering av verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan samt uppföljning av dess genomförande i samarbete med företagshälsovårdspersonalen
• frågor som gäller psykiskt välbefinnande, trivsel i arbetet samt rusmedelsmissbruk och vårdhänvisning.
Om tillsättandet av samarbetsorgan på arbetsplatsen som främjar arbetarskyddet avtalas lokalt på ett ändamålsenligt sätt. Om man inte kommit överens om något annat, består arbetsplatsens arbetarskyddskommission av arbetarskyddschefen, arbetarskyddsfullmäktigen, första vice fullmäktigen samt funktionärernas arbetarskyddsfullmäktig, om en sådan valts.
4 §
Personalens representanter i samarbetsorganen
1. Samarbetsdelegationen
1. Om delegationens sammansättning avtalas lokalt. Antalet arbetsgivarens representanter är i delegationen högst hälften av det totala antalet representanter för olika personalgrupper.
2. Arbetstagarnas representanter är de representanter som huvudförtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige inom delegationens verksamhetsområde bland sig valt och deras suppleanter. Som representant för de tekniska funktionärerna fungerar förbindelsemannen och som representant för industritjänstemännen deras förtroendeman. Suppleanter är de suppleanter som valts för dem. De högre tjänstemännen väljer sin representant bland sig och en suppleant för honom eller henne.
2. Centralkommittén för arbetarskyddet
Till centralkommittén för arbetarskyddet hör som representanter för arbetstagarna företagets eller ifrågavarande regionenhets arbetarskyddsfullmäktig och hans eller hennes suppleant, funktionärernas arbetarskyddsfullmäktig samt som arbetsgivarens representant arbetarskyddschefernas ”kontaktman”.
3. Val av personalgruppernas representanter
AS
1. Mandatperioden för samarbetsdelegationen och centralkommittén för arbetarskyddet är två kalenderår.
2. Personalgruppernas representanter kan ingå i delegationen till utgången av mandatperioden, även om representanten skulle förlora sin ställning som förtroendeman, förbindelseman eller arbetarskyddsfullmäktig, om inte personalgruppen beslutar något annat.
3. Suppleanten träder i stället för den ordinarie representanten när dennes arbetsförhållande upphör eller om han eller hon är förhindrad att sköta representationen på grund av sjukdom, årssemester, researbete/arbetsresa som förordnats av arbetsgivaren eller av någon annan dylik orsak. Om också suppleantens arbetsförhållande upphör under delegationens mandatperiod, har behöriga personalgrupp rätt att välja en ny medlem och suppleant för delegationens återstående mandatperiod.
5 §
Sammanslagning av samarbetsdelegationen och centralkommittén för arbetarskyddet
1. Lokalt kan överenskommas om att samma delegation sköter såväl de i samarbetslagen avsedda som de till centralkommittén för arbetarskyddet hörande samarbetsärendena. I ett sådant fall skall till arbetstagarnas representanter i delegationen väljas både förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige.
6 § Konstituering och möten
I fråga om samarbetsdelegationens och centralkommitténs för arbetarskyddet konstituering och sammanträden iakttas följande tillvägagångssätt, om inte arbetsgivaren och representanterna för de anställda gemensamt kommer överens om något annat:
1. Delegationen och centralkommittén väljer inom sig för ett kalenderår ordförande och vice ordförande, av vilka den ena företräder arbetsgivaren och den andra de anställda. Detta arrangemang byts om turvis varje år. Arbetsgivaren tillhandahåller en sekreterare som inte är medlem av delegationen/centralkommittén.
2. Arbetsgivaren skall sammankalla delegationen och centralkommittén vid behov och åtminstone fyra gånger om året. Delegationen eller centralkommittén skall dessutom sammankallas, om en personalgrupp eller ¼ av medlemmarna föreslagit det för ett ärende som de på förhand anmält och som hör till de ärenden som skall behandlas av delegationen/centralkommittén. Arbetsgivaren uppgör en föredragningslista för mötet. En representant för en personalgrupp kan ta initiativ till behandlingen av ett ärende i delegationen. Möteskallelsen jämte föredragningslista tillställs medlemmarna i så god tid att de har tillräckligt med tid att förbereda sig för mötet.
3. Sekreteraren skriver ett protokoll över delegationens/centralkommitténs möte, som undertecknas av sekreteraren och justeras av två representanter som varit närvarande vid mötet.