SAMVERKANSAVTAL FÖR FÖREBYGGANDE AV PSYKISK OHÄLSA OCH ARBETE FÖR PSYKISK HÄLSA

SAMVERKANSAVTAL FÖR FÖREBYGGANDE AV PSYKISK OHÄLSA OCH ARBETE FÖR PSYKISK HÄLSA

1. BAKGRUND OCH SYFTE

Bakgrunden till samverkansavtalet är ny lagstiftning på området som trädde i kraft 1.1.2021, det vill säga socialvårdslagen och ändringar i landskapslagen om hälso- och sjukvård. Lagarna innehåller stadganden om myndighetsövergripande samarbeten som inte längre är frivilliga.

Syftet med samverkansavtalet är att reglera det förebyggande arbetet för psykisk ohälsa samt arbetet för psykisk hälsa som utförs av Kommunernas socialtjänst kf. enligt socialvårdslagen § 25 och av Ålands hälso- och sjukvård enligt landskapslagen om hälso- och sjukvård §§ 35 och 40 så att slutprodukten bildar en funktionell helhet ur klientens synvinkel.

Samverkansavtal ska ingås enligt socialvårdslagens § 69 och hälso- och sjukvårdslagens § 19a. Enligt landskapsförordning om samverkansavtal § 2 ska avtalet innehålla gemensamma mål för de samordnade tjänsterna, uppgifter om ansvarsfördelningen, övergripande rutiner för samarbetet samt uppgifter om hur den årliga utvärderingen ska göras. Vidare ska i samverkansavtalet överenskommas om påföljderna av att avtalet inte följs.

2. LAGSTIFTNING

Landskapsförordning om samverkansavtal inom socialvård och hälso- och sjukvård (ÅFS 2020:112)

Landskapslag om socialvård (ÅFS 2020:12) Landskapslag om hälso- och sjukvård (ÅFS 2011:114)

Landskapslag om kommunalt samordnad socialtjänst (ÅFS 2016:2) Landskapslag om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland (ÅFS 2020:13) Kommunallag för landskapet Åland (ÅFS 1997:73)

3. AVTALSPARTER

Avtalsparter i detta avtal är enligt Landskapsförordningen om samverkansavtal inom socialvård och hälso- och sjukvård §1 Kommunernas socialtjänst kf. och Ålands hälso- och sjukvård, vilka fortsättningsvis i avtalet benämns KST och ÅHS.

4. GEMENSAMMA MÅL FÖR TJÄNSTERNA

Gällande förebyggande av psykisk ohälsa och arbetet för psykisk hälsa utgörs de gemensamma målen av att stärka de faktorer som skyddar individens och gemenskapens psykiska hälsa och avlägsna och minska de faktorer som äventyrar den psykiska hälsan.

De samordnade tjänsterna ska betona vikten av förebyggande verksamhet och tidig upptäckt samt att därefter erbjuda lättillgänglig, högkvalitativ och evidensbaserad service eller vård för klienter och deras anhöriga med syftet att främja och upprätthålla välfärd, arbets- och funktionsförmåga, socialtrygghet och att förbättra eller bevara livskvaliteten. Vidare ska delaktighet och självbestämmande främjas och gott bemötande garanteras. Förebyggande av den psykiska ohälsan ska beakta alkohol- och drogarbetet med syfte att utöka samarbetet där var det är ändamålsenligt och möjligt.

5. ANSVARSFÖRDELNING MELLAN PARTERNA

KST ansvarar för socialvården och ÅHS för hälso- och sjukvården utgående från stadganden i respektive lagar och förordningar.

6. RÅDGIVNING OCH HANDLEDNING

KST ansvarar för att kommuninvånare och klienter har tillgång till rådgivning och handledning inom socialservice och vid behov psykosocialt stöd till individen och familjen. Rådgivning förutsätter inte att personen är klient inom socialvården. Rådgivningens syfte är att förebygga psykisk ohälsa, sociala problem och våld i nära relationer. Handledning innebär att hänvisa personer till rätt stödformer och tjänster som till exempel familjerådgivning, samt vid behov att samordna tjänsterna. Handledning innebär också att informera om tillbudsstående service även hos andra myndigheter så som Folkpensionsanstalten, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet och ÅHS, villkoren för att erhålla servicen samt vid behov stöd vid själva ansökan. Social handledning kan också behöva genomföras genom hembesök för att på ett konkret sätt lotsa klienter till nödvändig service.

ÅHS ansvarar för att kommuninvånare och patienter har tillgång till rådgivning, handledning och vid behov psykosocialt stöd till individen och familjen. ÅHS har ett särskilt ansvar för rådgivning för gravida och barn med syfte att bland annat stödja föräldrar i deras föräldraskap och parrelation, att främja den mentala hälsan samt det psykosociala välbefinnandet och förebygga våld i nära relationer. ÅHS ansvarar vidare för skolhälsovård och studerandehälsovård som har till uppgift att förebygga psykisk ohälsa och att i ett tidigt skede identifiera och stöda elever i behov av särskilt stöd och att vid behov hänvisa vidare till andra instanser.

7. ARBETE FÖR FÖREBYGGANDE AV PSYKISK OHÄLSA OCH ARBETE FÖR PSYKISK HÄLSA

KST ansvarar för att beakta faktorer som förebygger psykisk ohälsa när socialservice ordnas för att tillgodose klientens behov. Beslut som tas och metoder som används ska förebygga psykisk ohälsa och motverka marginalisering. KST ansvarar bland annat för familjestöd, familjerehabilitering, boendestöd, social rehabilitering och stöd till närstående i olika krissituationer där förebyggande av psykisk ohälsa ingår.

Beträffande förebyggande arbete och tidigt stöd till barnfamiljer finns många beröringspunkter mellan avdelningen för tidigt stöd inom KST och primärvården inom ÅHS. Dessa kunde med fördel utveckla sitt samarbete enligt punkt 9, genom att utreda förutsättningarna för och behovet av ett gemensamt familjecenter på Åland.

KST och ÅHS ansvarar gemensamt för att arbetet för förebyggandet av psykisk ohälsa utförs så att det bildar en funktionell helhet tillsammans med alkohol- och drogarbete.

ÅHS ansvarar för arbetet för psykisk hälsa, vilket innebär att undersöka och behandla samt ge medicinsk rehabilitering i samband med psykiska symptom och sjukdomar. För ändamålet upprätthåller ÅHS en öppenvårdsmottagning för barn och unga under 18 år. I situationer då arbetet för barn och ungas psykiska hälsa inte kan tillgodoses med öppenvårdstjänster ansvarar ÅHS för att adekvat utredning och vård ordnas som extern vård. För den vuxna befolkningen erbjuder ÅHS såväl öppenvårdsmottagning samt avdelningsvård.

KST och ÅHS ansvarar gemensamt för att personer som varit inskrivna på psykiatrisk avdelning får tillgång till tillräcklig medicinsk rehabilitering från ÅHS och social rehabilitering från KST vid utskrivning. Det samma gäller också för personer med en längre kontakt inom öppenvården som har behov av social rehabilitering från KST. Vid planering av medicinsk- och social rehabilitering ansvarar ÅHS för att kalla till möten.

Förutom KST och ÅHS har även andra myndigheter ansvar för förebyggande av psykisk ohälsa. Kommunernas barnomsorg och grundskola omfattar majoriteten av de åländska barnen. I landskapslag om barnomsorg och grundskola (2020:32) finns stadganden om att förebygga och främja den psykiska hälsan och välfärden, liksom även stadganden om sektorsövergripande samarbete med socialväsendet och hälso- och sjukvården.

8. SAMORDNING AV DET PSYKOSOCIALA STÖDET VID OLIKA KRISSITUATIONER

Vid akuta och traumatiska händelser i vardagen hanteras det psykosociala stödet inom de normala verksamheterna inom KST och ÅHS utgående från individens behov. KST ansvarar också för socialjouren som ordnas utom kontorstid. Också dagtid finns en jourberedskap inom KST. ÅHS ansvarar också för akutsjukvården, som omfattar både psykosocialt stöd och psykiatrisk vård. Akutsjukvården har jour dygnet runt.

Vid exceptionella krissituationer i samhället samordnas det psykosociala stödet av ÅHS. I dessa fall ansvarar KST tillsammans med kommunerna för eventuell nödinkvartering, mat och annan akut hjälp, barnskyddsinsatser, skyddshemsinsatser och brådskande utkomststöd till de drabbade i enlighet med gällande beredskapsplaner.

Det finns ett behov att tydliggöra definitioner och få en samsyn kring begreppet kris samt att klargöra parternas ansvar i förhållande till krissituationer. Frågan utgör ett utvecklingsområde under punkt 9.

9. GEMENSAMMA UTVECKLINGSOMRÅDEN

1) Skapa rutiner för att göra upp gemensamma klient- och rehabiliteringsplaner för personer med psykisk ohälsa samt för att klargöra ansvarsfördelningen. (KST ansvarar)

2) Tydliggöra definitioner och få en samsyn kring begreppet kris samt klargöra parternas ansvar i förhållande till krissituationer. (ÅHS ansvarar)

3) Avdelningen för tidigt stöd inom KST och primärvården inom ÅHS utreder förutsättningarna för och behovet av ett gemensamt familjecenter på Åland. (KST ansvarar)

10. ÖVERGRIPANDE RUTINER FÖR SAMARBETE OCH ÅRLIG UTVÄRDERING

Avtalet utvärderas årligen. Första utvärderingen sker i april 2022. KST ansvarar för att utvärderingen blir av. I samband med utvärderingen ansvarar KST för att berörda ledande tjänstemän kommer samman och tar ställning till ytterligare behov av att utveckla de samordnade tjänsterna i enlighet med avtalet och även med beaktande av de beröringspunkter som finns mellan förebyggande av psykisk ohälsa och alkohol- och drogarbetet. Vid utvärderingen ska avtalet vid behov ändras.

11. AVTALSTID

Avtalet träder i kraft 1.6.2021 och gäller tillsvidare med årliga utvärderingar enligt punkt ovan. Avtalet kan inte överlåtas till tredje part. Avtalet är lagstadgat och kan därmed inte ensidigt sägas upp av endera part.

12. ÖVRIGA ÅTGÄRDER

Tvister gällande avtalets innehåll ska i första hand lösas via förhandlingar som parterna själva kallar till. I sista hand löses tvister och avtalsbrott i Ålands förvaltningsdomstol.