SUNDQVIST INVESTMENTS AB:S KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRBINDELSEFARTYGENS DÄCKS- OCH MASKINPERSONAL SAMT EKONOMIPERSONAL

SUNDQVIST INVESTMENTS AB:S KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRBINDELSEFARTYGENS DÄCKS- OCH MASKINPERSONAL SAMT EKONOMIPERSONAL

I ALLMÄNT

1 §. Tillämpningsområde

1. Detta kollektivavtal tillämpas på fartygspersonal som arbetar på förbindelsefartyg och annat motsvarande fartyg som inte är ett traditionellt frakt- och/eller passagerar- fartyg, och för annat arbete de utför.

2. Ifall person som arbetar ombord på sådant fartyg som omfattas av detta kollektiv- avtal kommenderas till att arbeta ombord på sådant fartyg där man följer ett annat kollektivavtal, har arbetstagaren rätt att få tillgodo det kollektivavtals förmåner som ur hans/hennes synvinkel är förmånligast.

2 §. Fartygspersonalens antal och behörigheter samt bostadsritningar

1. Med fartygspersonal som omfattas av detta kollektivavtal skall överenskommas om fartygspersonalens antal samt om deras behörigheter, detta överenskommes mellan kollektivavtalsparterna innan fartyget börjar trafikera eller innan fartygets trafik eller trafikområde förändras väsentligt. Innan bemanningsavtalet uppgörs skall rederiet förhandla om bemanningen med förtroendemannen. Bemanningsavtalet ska finnas till påseende på fartygets anslagstavla.

2. Varje person som tillhör fartygsbesättningen skall inneha ett läkarintyg som intygar att han/hon är duglig för sjötjänst samt de behörigheter som lagstiftningen och myn- digheterna förutsätter.

3 §. Anställning och skyldighet att ta emot arbete på annat fartyg

1. Varje arbetstagare antecknas i fartygspersonalsförteckningen, för vilken befälhava- ren ansvarar. På begäran ska till representant av detta kollektivavtal eller till den för- troendevalda personen ges möjlighet att bekanta sig med fartygspersonalförteck- ningen samt därtill hörande dokument.

2. I varje arbetstagares arbetsavtal skall noteras hans/hennes befattning samt till ho- nom/henne hörande lönegrupp enligt detta kollektivavtal.

3. Arbetstagaren är skyldig att ta emot arbete ombord på annat fartyg som omfattas av detta kollektivavtal, ifall det till honom/henne inte kan beredas arbete ombord på det egna fartyget.

4 §. Arbetsavtal för viss tid

1. Arbetsavtal för viss tid kan ingås ifall arbetets art, vikariat, praktik eller annan därmed jämställbar omständighet som förutsätter avtal för viss tid, eller om arbetsgi- varen har annan av företagets verksamhet eller det arbete som skall utföras motive- rad anledning att ingå avtal för viss tid. Avtal för viss tid får inte grunda sig på att man försöker kringgå arbetstagarens uppsägningsskydd och de förmåner som upp- står i samband med arbetsförhållandets varaktighet.

5 §. Grunder för uppsägning och permittering

1. Gällande permittering av fartygspersonal och uppsägning av arbetsavtal som gäller tillsvidare iakttas det som överenskommits om i bilaga 2.

6 §. Deltidsarbete

1. Det deltidsarbete som härrör sig till deltidspension och deltidsinvalidpension enligt pensionslagen samt partiell vårdledighet enligt sjöarbetsavtalslagen förverkligas en- ligt bilaga 3.

7 §. Utomstående arbetskraft

1. Detta kollektivavtal med bilagor gäller för utomstående arbetskraft som omfattas av sjöarbetsavtalslagen, exempelvis på sådan arbetstagare som är i tjänst hos en un- derleverantör eller annan utomstående arbetsgivare.

2. För avtal, som berör sådant arbete som i detta kollektivavtal avses och utförs av underleverantör eller utomstående arbetskraft eller av annan utomstående köpt tjänst, skall innehålla en bestämmelse, enligt vilken underleverantören eller annan motsvarande som utför arbetet förbinder sig, att i sina arbetsavtalsförhållanden minst iaktta de bestämmelser som framkommer i detta kollektivavtal.

3. Användandet av utomstående arbetskraft kan övervägas först efter, att det har ut- retts huruvida användandet av fartygets egen personal för utförandet av arbetet är möjligt och hur användandet av den utomstående arbetskraften kommer att påverka den egna personalens sysselsättning och arbetsuppgifter.

8 §. Praktikanter och läroavtalsutbildning

1. Användandet av praktikanter får inte leda till ersättande av ordinarie arbetskraft.

2. Parterna konstaterar, att deras gemensamma mål är att främja läroavtalsutbild- ningen ombord på rederiets fartyg.

II ARBETSTID

9 §. Arbetstidsbestämmelser

1. Arbetstiden ordnas enligt lagen om arbetstiden på fartyg i inrikestrafik (inrikestrafi- kens arbetstidslag), om inte annat har överenskommits i detta kollektivavtal.

10 §. Ordinarie arbetstid och arbetstid som ingår i garantilönen

1. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar per vecka. Med dygn avses tiden mellan klockan 00 och 24 och med vecka avses från måndag klockan 00 till söndag klockan 24. Den dygnsvisa arbetstiden som ingår i ga- rantilönen framgår ur bilaga 1.

11 §. Övertid

1. För utförandet av övertidsarbete iakttas det som föreskriv i lagen om arbetstiden på fartyg i inrikestrafik.

12 §. Vilotider

1. Åt arbetstagaren skall under varje 24 timmars period ges en viloperiod på minst 10 timmar (dygnsvila) och under varje sju (7) dagars period tillsammans minst 77 xxxxxx xxxx. Den dygnsvisa vilotiden kan fördelas på högst två (2) perioder så att den ena pe- rioden räcker oavbrutet räcker minst sex (6) timmar. Tiden mellan två på varandra föl- jande viloperioder får inte överskrida 14 timmar.

2. Om anteckning av vilotiderna i arbets- och skiftesförteckningen är föreskriven i la- gen om arbetstiden på fartyg i inrikestrafik.

3. Om arbetstagarens vilotid störs på grund av kallelse till arbete, skall åt ho- nom/henne ges en tillräckligt ersättande vilotid.

4. Räddnings- och brandsläcknings- samt andra övningar som härrör sig till annan räddningsutrustning skall förverkligas så, att de stör arbetstagarens vilotider så lite som möjligt och så, att de inte förorsakar trötthet.

5. Pauser under 30 minuter räknas inte till ovan nämnda vilotid.

III LÖNER OCH SEMESTER

13 §. Lönebetalning

1. Lön betalas från den dagen då arbetstagaren anländer till fartyget, eller om han/hon måste resa från orten där arbetsavtalet uppgjorts till fartyget, från den dagen då han/hon påbörjar resan. Rätten till lön upphör den dagen då arbetstagarens ar- betsavtalsförhållande tar slut, om inte annat bestäms enligt lag eller i detta kollektiv- avtal. Om arbetstagaren vid arbetsförhållandets slut är tvungen att resa hem från far- tyget, skall dock lön betalas för den dag då arbetstagaren anländer till sitt hem, förut- satt att hemresan sker utan omotiverad fördröjning.

2. Varje kalendermånads lön utbetalas den följande kalendermånadens 15:e dag. I fall då lönebetalningsdagen infaller på en vardagslördag eller helgdag, betalas lönen den föregående vardagen.

3. Åt arbetstagaren skall då arbetsförhållandet upphör erläggas alla de lönefordringar och ersättningar till vilka han/hon är berättigad. Utbetalningen skall ske senast den sjätte (6) dagen efter att arbetsförhållandet upphört.

14 §. Garantilöner

1. För den fartygspersonal som arbetar ombord på fartyg som omfattas av detta avtal så framgår garantilönerna i bilaga 1. Garantilönen inkluderar erfarenhetstillägg och ersättning för den mängd övertid som bestäms i bilaga 1.

2. Då dagslönen beräknas på garantilönen räknas månaden innehålla 30 dagar

3. Ifall arbetstagaren har utfört annat arbete än arbete enligt hans egen befattning skall för detta andra arbete erläggas en sådan lön som motsvarar den befattningen enligt lönetabellen både för arbets- och den motsvarande lediga perioden dock så, att arbetstagaren alltid har rätt att minst få den lön enligt hans/hennes egen befattning.

4. Enligt sjöarbetsavtalslagen och annan motsvarande lag benämnda full lön avses en sådan lön, som innehåller kollektivavtalets garantilön och de i enlighet med kollek- tivavtalet som grund avsedda övriga tillägg och ersättningar.

15 §. Erfarenhetstillägg

1. Fartygspersonalen har rätt till erfarenhetstillägg efter 3, 6, 9, 12 och 15 års tjänst. Varje erfarenhetstillägg är till sin storlek 5 % och beräknas på den betalda garantilö- nen utan erfarenhetstillägg.

2. Som grund för tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg avses tjänst- gjord arbets- och/eller tjänstgöringstid ombord på fartyg oberoende av rederi och flagg.

3. Till tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas även sådan tid, då arbetstagaren har gjort militärtjänst och tid, inom vilken arbetstagaren har deltagit i en

kurs vid ett sjöfartsläroverk eller annat läroverk genom vilken uppnådd examen ger behörighet att arbeta ombord på fartyg.

4. Om den tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg uppfylls mitt under en kalendermånad påbörjas arbetstagarens rätt till erfarenhetstillägg och tillägget beta- las från den följande kalendermånadens början. Det åligger arbetstagaren i början av arbetsförhållandet att inom 30 dagar förse arbetsgivaren med uppgifter om tjänstgö- ringstider som berättigar till erfarenhetstillägg, efter vilka beräkningen av tilläggen och nya införtjäningar av tillägg uppföljs av arbetsgivaren. Om det i efterhand uppdagas, att arbetstagaren inte har försett arbetsgivaren med uppgifter om alla de tjänstgö- ringstider som berättigar till erfarenhetstillägg, uppstår på basen av de nya uppgifter- na rätten till ett högre erfarenhetstillägg tidigast från den tidpunkt då uppgifterna har lämnats och från efterföljande kalendermånads början.

5. Förtroendemannen har rätt att kontrollera bokföringen, som arbetsgivaren är skyl- dig att hålla för de tider som berättigar till erfarenhetstillägg.

16 §. Arbets- och tjänsteintyg

1. Rederiet skall vid arbetsförhållandets slut ge till arbetstagaren ett arbets- och tjänstgöringsintyg över arbetsförhållandets längd och arbetsuppgifternas art. På ar- betstagarens begäran skall även nämnas orsaken till arbetsförhållandets slut samt en utvärdering av arbetstagarens arbetskunnande och uppförande. Ur arbetsintyget får inte framgå annat än det som framgår av ordalydelsen.

17 §. Naturaförmåner

1. Åt arbetstagaren skall under arbetstur ges fri kost och logi. För de fartyg, vilka man inte kan arrangera logi eller kost för arbetstagarna ombord, erläggs en ersättning för icke erhållen kost och logi vilken är beaktad i lönetabellernas garantilöner.

18 §. Förhöjd garantilön

1. Arbetstagare som är anställd i allmän tjänst (AT) har rätt till en 10 % förhöjd garan- tilön.

19 §. Ersättning för övertid

1. Övertidsersättning betalas för sådant arbete som utförs utöver den ordinarie dygnsvisa arbetstiden (8 timmar).

2. Den första påbörjade övertidstimmen räknas som hel timme och den direkt därpå följande påbörjade halvtimmen räknas som en full halv timme. Ifall övertiden utförs i perioder, räknas den första timmen i varje period som en full timme. De under arbetet placerade mat-, kaffe-, och korta vilopauser delar inte övertiden, i detta stycke på av- sett sätt i perioder.

3. Övertidsersättningen per timme räknas genom att dela garantilönen med talet 90.

4. Övertiden ersätts i pengar eller ledig tid så, att tre (3) övertidstimmar motsvarar en

(1) ledig dag.

5. Den övertid som ges i form av lediga dagar åtgår oavsett om den lediga dagen in- faller på en lördag, söndag eller annan helgdag.

6. Då övertid ersätts i ledig tid, ska ledigheten ges vid en sådan tidpunkt som arbets- tagaren föreslår, dock förutsatt, att det är möjligt med tanke på förverkligande av av- lösningssystemet och att det är ändamålsenligt i förhållande till övrigt arbete.

20 §. Lön för sjukdomstid och moderskapsledighet

1. En arbetstagare, som på grund av sjukdom, skada eller olycksfall är förhindrad att utföra sitt arbete, har under den tid som han/hon är förhindrad att utföra arbete rätt till lön för sjukdomstid för högst 60 dagar. Om arbetstagaren då arbetsförhållandet upp- hör är oförmögen att arbeta på grund av sjukdom, skada eller olycksfall, har han/hon rätt till en ersättning som motsvarar lön för sjukdomstiden, ifall han/hon skulle ha varit berättigad till lön för sjukdomstid om arbetsförhållandet skulle ha fortsatt.

2. Vid insjuknande eller skada under årssemestern jämförs detta med insjuknande el- ler skada under arbetstid så, att arbetstagarens rätt till lön för sjukdomstid börjar på den åttonde dagen efter insjuknandet eller skadan.

3. Arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är frånvarande och arbets- tagare vars arbetsavtalsförhållande har upphört på grund av sjukdom eller olycksfall har efter det att arbetsoförmågan har upphört rätt att återvända till motsvarande ar- betsuppgifter antingen ombord på sitt tidigare fartyg, eller om detta inte är möjligt, ombord på ett annat fartyg som omfattas av detta kollektivavtal. Samma princip gäller även för en arbetstagare vars arbetsförhållande har avslutats på grund av sjukdom eller olycksfall.

4. Arbetstagare som har rätt till moderskapspenning har rätt att få lön för 78 vardagar räknat från början av den period då moderskapspennigen börjar löpa (moderskapsle- dighet).

5. Till arbetstagare som är på faderskapsledighet betalas skillnaden mellan lönen och faderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen under 12 dagars tid.

6. Ifall arbetstagare på grund av förlossning varit borta från arbetet högst 12 månader och om hon har överenskommit om frånvaron med arbetsgivaren eller om frånvaron beror på sjukdom med anledning av förlossningen, har hon rätt att återgå till sina tidi- gare arbetsuppgifter och i första hand till det fartyg vilket hon lämnade..

7. För moderskaps-, specialmoderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet iakttas för övrigt det som bestämts i sjöarbetsavtalslagen.

8. Vid sjukdomsfall skall arbetstagaren i första hand vända sig till den av arbetsgiva- ren anvisade läkaren. Om det finns orsak att anta, att arbetstagaren är sjuk eller ska- dad, kan arbetsgivaren beordra honom/henne till läkarundersökning. Arbetsgivaren skall se till att den insjuknade eller skadade arbetstagarens får sakenlig vård, till vil- ken hör ordinerad vård av läkare inklusive därtill tillhörande resor, läkemedel och ett rimligt uppehälle.

21 §. Semester

1. För semestern iakttas bestämmelserna i semesterlagen för sjömän, om inte något annat avtalats i detta kollektivavtal.

2. Arbetstagaren är berättigad att få semester för 2 11/12 kalenderdagar såsom av- ses i semesterlagen för sjömän för en full semesterkvalifikationsmånad. Semester- kvalifikationsperioderna är två stycken och infaller 1.1 - 30.6 och 1.7 - 31.12.

3. Semester kan hållas först efter två på varandra följande semesterkvalifikations- perioder och den kan utan arbetstagarens samtycke delas upp i högst två delar, så-

vida detta är oundvikligt för att kunna förverkliga de byten som förorsakas av avlös- ningssystemet. Den ena semesterperioden, som infaller efter de två på varandra föl- jande semesterkvalifikationsperioderna skall dock vara åtminstone 21 kalenderdagar lång och den skall ges under perioden 2.5 och 30.9, ifall inte något annan tidpunkt för semestern har överenskommits med arbetstagaren.

5. Arbetsgivaren skall ge tillfälle för arbetstagaren eller dennes företrädare att fram- föra sin åsikt gällande tidpunkten för semestern innan semestern bestäms.

6. Arbetstagaren har under semesterperioden rätt till samma garantilön som under arbetsperioden (semesterlön). Semesterlönen beräknas enligt den lön, som arbetsta- garen får vid tidpunkten för semesterns början. Ifall arbetstagaren under semester- kvalifikationsperioden under minst en (1) månads tid har fungerat i en sådan tjänst som innebär högre lön än den som hans/hennes ordinarie tjänst utgör, ska hans/hennes semesterlön beräknas med beaktande av tjänstgöringstiden för de högre befattningarnas motsvarande månadslöner.

7. Till arbetstagare som har rätt till semester skall en semesterpenning utbetalas som utgör 50 % av hans/hennes semesterlön. Semesterpenning utbetalas senaste den 15 juli. Med arbetstagaren kan dock överenskommas, att semesterpenningen utbetalas i högst två delar, som står i förhållande till den hållna semestern.

8. Då arbetsförhållandet upphör skall de outtagna och/eller icke förfallna semester- dagarna ersättas i pengar så, att till arbetstagaren betalas en semesterersättning som motsvarar semesterlönen för de outtagna och/eller icke förfallna semesterda- garna. Utöver semesterersättningen skall till arbetstagaren erläggas en semester- penning som motsvarar de förfallna och outtagna semesterdagarna och som uträk- nas på basen av semesterersättningen.

22 §. Reseersättningar Allmänt

1. Resekostnader ersätts mot räkning. I reseräkningen skall framgå det använda for- donet och färdvägen för resan. Resorna skall i huvudsak göras med allmänna kollek- tivtrafikmedlen. Ifall resan sker på annat sätt än med allmänna kollektivtrafikmedel, skall om detta överenskommas på förhand med arbetsgivaren.

2. För användning av flygplan för resa under 250 kilometer skall på förhand överens- kommas med arbetsgivaren.

3. Resorna skall ske utan omotiverat dröjsmål.

4. För resa skall göras reseräkning efter resans slut, och om möjligt senast två (2) månader efter resan upphört.

5. Arbetstagaren har rätt till ersättning för kostnader som förosakats i samband med resa mellan hemmet och fartyget i början av arbetsförhållandet samt då han/hon återvänder till arbetet efter semester, sjuk-, moderskaps-, specialmoderskaps-, fader- skaps-, föräldra-, eller vårdledighet eller utförd värnplikt. Utöver detta har arbetstaga- ren rätt till ersättning för sådana kostnader, som orsakats av resor mellan hemmet och fartyget och som är bundna till avlösningssystemet. En tidsbestämd arbetstagare har rätt till ersättning för resor mellan hemmet och fartyget även då arbetsförhållandet upphör.

6. Ifall arbetstagaren blir tvungen att invänta fartyget då han/hon återvänder till arbe- tet efter semester eller ledighetsperioden, skall arbetsgivaren ordna inkvartering åt

honom/henne eller ersätta åt honom/henne för de skäliga kostnader som uppstått i samband med övernattningen.

Användning av taxi

7. Användningen av taxi skall alltid överenskommas om på förhand med arbetsgiva- ren. Ifall så inte har gjorts, ersätts de kostnader som uppstått i samband med an- vändningen av taxi enligt den allmänna kollektivtrafikmedlen. I reseräkningen skall antecknas den person med vilken användningen av taxi har överenskommits. Om ut- redning saknas ersätts kostnaderna enligt den allmänna kollektivtrafiken.

Användning av egen bil

8. Användningen av egen bil skall alltid överenskommas om på förhand med arbets- givaren. I reseräkningen skall antecknas den person med vilken användningen av egen bil har överenskommits. Om utredning saknas ersätts kostnaderna enligt den allmänna kollektivtrafikmedlen.

9. För användning av egen bil betalas kilometerersättning enligt det beslut som givits av skattemyndigheterna.

Resor i samband med kurs

10. Kursresor ersätts i huvudsak enligt de allmänna kollektivtrafikmedlen.

Kommenderings och förflyttningsresor

11. Då arbetstagare på grund av sin anställning sänds till eller från fartyget eller på annan arbetsresa, som inte är bundna till semester eller lediga dagar eller annan motsvarande ledighet, ska till honom/henne betalas ersättning för uppkomna rese- kostnader. Ifall det till resan hör sådana lediga dagar, skall tillvägagångssättet för re- sekostnadernas del, vara som det tidigare är nämnt bestämt om ifrågavarande resa. För övrigt iakttas skattestyrelsens beslut gällande kostnadsersättningar för kommen- derings och förflyttningsresor.

Reseersättning i samband med möten

12. Resekostnader, som uppstår för deltagande som representant i Finlands Sjö- mans-Union FSU rf:s kongress, som medlem i fullmäktige eller i styrelsen, ersätts av Finlands Sjömans-Union FSU rf.

23 §. Ersättning för handledning av praktikant

1. Ifall medlem i fartygets besättning deltar i handledningen av en praktikant som stu- derar på ett yrkesinstitut eller i en yrkeshögskola, skall åt honom/henne betalas en ersättning, vars storlek är 1/475 av den med erfarenhetstillägg förhöjda garantilönen för varje dygn som används för handledning.

24 §. Ersättning för arbete under vissa helgdagar

1. Om arbetstagaren har varit i arbete på julafton, juldagen, annandag jul, långfreda- gen, påsklördagen, påskdagen. annandag påsk eller midsommarafton eller midsom- mardagen, ersätts arbetet för sådan tid genom att betala åt arbetstagaren 1,5 gånger sin lön eller om arbetstagaren så vill i motsvarande ledighet.

25 §. Ersättning för beredskap samt larmpeng

1. Om arbetstagaren är beordrad att vara i beredskap för att kunna påbörja ett arbete eller anländer till fartyget tack vare detta, skall för beredskapen åt honom/henne beta-

las en ersättning, som är 1/300 av garantilönen för varje påbörjad timme som åtgått till beredskapen. Beredskap kan också förverkligas genom, att ålägga arbetstagaren att bära med sig mobiltelefon, personsökare eller motsvarande tekniska hjälpmedel.

2. Beordran rörande beredskap skall ges på förhand och i god tid innan den ordinarie arbetstidens slut.

3. Xxxxxx gjort under beredskap ersätts som övertid.

4. Inspektionsrundor utförda under beredskap räknas inte som arbetstid.

5. Om arbetstagaren uppmanas att på sin fritid infinna sig ombord på fartyget för att utföra någon arbetsuppgift, skall åt honom/henne betalas en ersättning som motsva- rar två (2) övertidstimmar.

26 §. Inbesparning av lön (kortmanslön)

1. Enligt sjöarbetsavtalslagen 2 kap. 15 § uppkommen inbesparning av lön beräknas enligt den verkliga inbesparningen av lönen som uppkommit för arbetsgivaren genom att antalet arbetstagare minskat och som beräknas på den lön som skulle betalats åt den eller de arbetstagare som är frånvarande, ifall den eller dessa skulle ha varit i ar- bete.

27 §. Begravningsunderstöd

1. Åt arbetstagares anhöriga som inte omfattas av sjömanspensionslagen, betalas hälften av det begravningsunderstöd som bestäms i sjömanspensionslagen.

2. Rederiet står och betalar för de kostnader som uppkommer i samband med hem- transport av en död arbetstagare.

IV AVLÖSNING

28 §. Avlösning

1. Om det rådande avlösningssystemet på fartyget och om ändringar däri skall på förhand överenskommas med förtroendemannen, eller om en sådan inte är vald, med fartygspersonalen.

2. Avlösningen skall förverkligas så, att en (1) arbetsdag berättigar till en (1) ledig dag.

3. Ifall åt arbetstagaren under arbetsförhållandets gång uppstår fler införtjänade le- diga dagar än vad avlösningssystemet kräver, skall dessa överskjutande lediga dagar ges senare som ledighet på arbetstagarens begäran, då arbetssituationen så tillåter och förutsatt, att det är möjligt med tanke på förverkligandet av avlösningssystemet och är ändamålsenligt i förhållande till övrigt arbete. Överskjutande ledighet kan även ersättas i pengar om arbetstagaren samtycker. Överskjutande ledighet som överskri- der 90 dagar, till vilket inte räknas semester, kan utan arbetstagarens samtycke er- sättas i pengar.

4. Semesterdagar används inte till förverkligande av avlösningen

5. Arbetsgivaren kan ersätta en tredjedel (1/3) av de övertidstimmar som uppkommit under en kalendermånad som ledighet, ifall detta är klart och nödvändigt för att kunna uppfylla det på förhand uppgjorda avlösningssystemet.

6. Avlösningssystemet skall uppgöras för högst ett (1) år i taget så, att arbets- och le- dighetsperioderna upprepas eller utjämnas enligt förhållandet 1:1 (en arbetsperiod

motsvaras av en lika lång ledighet). Då man kommer överens om avlösningssystemet skall man ta i beaktande fartygets trafik och arbetsuppgifternas natur. Avlösningssy- stemet och den till avlösningen hörande arbetsturlistan skall placeras på en sådan plats, att den är lätt till påseende. Berörda arbetstagare (bytespar) kan sinsemellan komma överens om, att arbets- och ledighetsperioderna upprepas på ett annat sätt. Arbetsgivaren måste dock godkänna ett sådant förfarande.

7. Arbetsperioden kan vara högst 14 dagar, ifall man med fartygspersonalen inte överenskommit om något annat.

8. När arbetstagare enligt detta kollektivavtal eller enligt lag har rätt att erhålla lön från arbetsgivaren för sådan tid, då han/hon är borta från arbetet på grund av exem- pelvis sjukdom eller en skada, fackföreningsutbildning eller deltagande i sådan ut- bildning som är anvisad av arbetsgivaren eller av någon annan orsak, för sådana da- gar åtgår eller införtjänas inte lediga dagar enligt avlösningssystemet. Då arbetstaga- ren deltar i ett av rederiet anordnat rederi- eller rekreationsdagar, åtgår eller införtjä- nas inte lediga dagar enligt avlösningssystemet, dock så att sådana dagar kan vara högst fem (5) per kalenderår.

9. Gällande bokföringen av avlösningssystemet tillämpas i tillämpliga delar vad som är bestämt om arbetstidsbokföring.

29 §. Arbete utfört på bytesdag och flyttande av bytesdag

1. Den ordinarie arbetstiden för de i arbetsturlistan utmärkta bytesdagarna är anting- en fyra (4) eller åtta (8) timmar. Ifall den ordinarie arbetstiden är fyra (4) timmar, an- ses arbetsdagen vara en halv arbetsdag och motsvarande en hel arbetsdag, om den ordinarie arbetstiden är åtta (8) timmar.

2. Om arbetstagaren på arbetsgivarens order är tvungen att återvända till arbetet en dag tidigare än överenskommet eller om han/hon på order av arbetsgivaren är tvungen att flytta från ett fartyg till ett annat och om resan har påbörjats före kl. 21.00, skall för denna dag och ankomstdagen till arbetet räknas som en full arbetsdag.

V ÖVRIGA BESTÄMMELSER

30 §. Arbetshälsovård och hälso- samt läkarundersökningar

1. Arbetstagaren har rätt till kostnadsfri arbetshälsovård.

2. Arbetstagaren har rätt till ersättning för kostnader, som uppkommit för läkarunder- sökningar och för läkarintyg som avses i förordningen gällande läkarundersökning för sjömän. Arbetstagaren skall i första hand vända sig till av arbetsgivaren anvisad sjö- mansläkarmottagning.

31 §. Vårdhänvisning

1. För vårdhänvisning efterkommes det drogpolicy- och vårdhänvisningsavtal som undertecknats av parterna (bilaga 4).

32 §. Arbetsskydd

1. För arbetsskyddet efterkommes det arbetsskyddsavtal som undertecknats av par- terna (bilaga 5).

33 §. Fritidsolycksfalls- och grupplivförsäkring

1. Arbetsgivaren skall försäkra arbetstagaren mot olycksfall som kan inträffa på friti- den, och på samma villkor som gäller i lagen för olycksfall i arbetet. Som fritid ses bland annat sådan tid som man är på ledighetsperiod eller på årssemester.

2. Arbetsgivaren måste försäkra arbetstagaren med en tilläggsförsäkring för fritiden, vilken ersätter en sådan skada som en utomstående med avsikt har förorsakat ar- betstagaren förutsatt, att den skadade inte genom sitt eget beteende har bidragit till skadans uppkomst.

3. Om arbetsgivaren har underlåtit att skaffa en fritidsolycksfallsförsäkring samt en tilläggsförsäkring för fritid, är han/hon ändå ansvarig för, att arbetstagaren eller hans/hennes rättsliga innehavare får tillgodoräkna sig sådana ersättningar som han/hon skulle ha varit berättigad till, som om försäkringen hade tagits.

4. Arbetstagaren har enligt sjömanslagen rätt till samma förmåner, som ersätts för sjukdom eller personskada, för sådan tid och för sådana skador som orsakas av olycksfall eller skada och som leder till arbetsoförmåga.

5. Arbetsgivaren är skyldig, att ta en grupplivförsäkring enligt bilagan (bilaga 6).

34 §. Anmälan om arbetsolycksfall och fritidsolycksfall

1. Ifall arbetstagaren råkar ut för ett arbetsolycksfall, skall om detta meddelas ome- delbart till en av arbetsgivaren anvisat olycksfallsombud som måste utfärda ett intyg över att en anmälan har blivit gjord. Olycksfallsombudet måste utan dröjsmål göra en anmälan om olycksfallet till olycksfallsverket. Om fartygets befälhavare eller olycks- fallsombudet underlåter sig, att skicka en anmälan om olycksfallet till olycksfallsver- ket, ansvarar arbetsgivaren ändå för, att arbetstagaren i vilket fall som helst får en olycksfallsersättning enligt lag

2. Ifall arbetstagaren råkar ut för ett olycksfall under fritiden, måste han/hon genast meddela om detta till arbetsgivaren eller dennes företrädare, som måste utfärda ett intyg över anmälan. Fartygets befälhavare eller arbetsgivaren skall utan fördröjning skicka en olycksfallsanmälan till sakenligt försäkringsbolag. Om fartygets befälhavare eller arbetsgivaren underlåter sig att i tid skicka in olycksfallsanmälan, är arbetsgiva- ren ansvarig för, att arbetstagaren får tillgodoräkna sig olycksfallsersättning enligt lag

35 §. Boende- och matsalsutrymmen

1. Varje arbetstagare har rätt till ensamboende.

2. Ritningar som berör boendet ombord måste enligt detta kollektivavtal pre- senteras till parterna. Ritningar som berör nybyggen måste presenteras redan i fartygets planeringsskede. Rederiet ska för Finlands Sjömans-Union FSU rf, för- troendemannen och arbetsskyddsfullmäktige visa boenderitningar som berör nybyggen och övriga nya fartyg samt ritningar över reparationer och/eller om- byggnader som avsevärt ändrar eller påverkar besättningens boende.

3. Arbetsgivaren måste se till, att fartygets boendeutrymmen är anständiga och, att de städas dagligen. Boendeutrymmen ska inspekteras med jämna mellan- rum.

4. Arbetsgivaren ska se till, att arbetstagaren har passande kärl och bestick och, att rengöring av besticken samt, att städning och iordningsställande av matsalen utförs efter varje måltid. Städning och rengöringsarbete måste kunna utföras under ordinarie arbetstid.

5. Om boende- och matsalsutrymmens städning, iordningställande och rengöring inte kan utföras under ordinarie arbetstid, ska det utföras som övertid. Om arbetet utförs på helgdag av någon ur vakten anses arbetet inte vara övertidsarbete.

6. Den städning som utförs av ekonomipersonalen övervakas av ekonomisavdelning- ens förman.

36 §. Matpaus

1. Matpaus kan förkortas till minst en halv timme och dess början kan flyttas med högst en timme.

37 §. Utbildning

1. Vad gäller utbildningsverksamheten efterkommes det avtal som är uppgjort mellan detta kollektivavtals parter gällande personal- och yrkesutbildning (bilagor 7 och 8). Med yrkesutbildning avses även kollektivavtalsparternas förtroendemannautbildning.

38 §. Förtroendemän, arbetsskyddsfullmäktige och andra arbetstagarrepresentanter

1. Gällande förtroendemän och andra representanter för arbetstagarna efterföljs det förtroendemannaavtal som är uppgjort mellan kollektivavtalsparterna (bilaga 9).

39 §. Deltagande i fackförbundets möten

1. Om en medlem av fackförbund som berörs av detta kollektivavtal väljs som repre- sentant till behörig organisations kongress eller som medlem av fullmäktige eller sty- relse, ska åt den valda ges ledigt för, att han/hon ska kunna sköta förtroendeuppgif- terna som härrör sig till resor i samband med möten.

40 §. Fackföreningens representanter

1. Representant för organisation som berörs av detta kollektivavtal har rätt, att be- söka fartyg av sådan orsak som har med detta kollektivavtal, dess efterkommande och tolkning att göra, förutsatt att fartygsbesättningens arbete inte störs av det. Ar- betsgivaren är skyldig, att se till att åt organisationens representant ordna tillstånd och dokument som garanterar denne tillträde till både hamn och fartyg.

2. Åt organisationens representant ska på hans/hennes begäran ges information, för- utom när sådan information klart och tydligt är av sådan natur, att de är onödiga för utförandet av hans/hennes uppgifter.

41 §. Arbetsplatsklubbar och fackavdelningar

1. Medlemmar av organisation som berörs av detta kollektivavtal och därmed är med- lem av en grundad arbetsplatsklubb, fackavdelning och medlemsförening har rätt att på arbetsplatserna anordna möten, dock så att det inte stör arbetet.

2. Ovan omnämnda fackavdelningars och medlemsföreningars valda representanter har i medlemsärenden rätt, att besöka fartygen och de kan sätta upp meddelanden, möteskallelser och annan information på den anslagstavla som avses i förtroende- mannaavtalet och som ska finnas ombord.

VI FÖFARANDE VID OENIGHETER

42 §. Förfarande vid oenigheter

1. Oenigheter som uppstår vid tolkningen av detta kollektivavtal ska utredas utan dröjsmål i första hand vid förhandlingar mellan arbetsledningen och fartygsförtroen- demannen.

2. Ifall oenigheterna inte får en lösning i förhandlingarna mellan arbetsledningen och fartygsförtroendemannen, så ska om dessa förhandlas vidare mellan förtroendeman- nen och representant för arbetsgivaren på basen av det oenighetsprotokoll som upp- rättats mellan arbetsledningen och fartygsförtroendemannen. Om man inte heller i dessa förhandlingar lyckas hitta en gemensam lösning, så ska över ärendet upprättas ett protokoll, som undertecknas av förhandlarna och i vilket man kort konstaterar de frågor som är orsaken till oenigheten samt båda parternas ståndpunkter. Efter detta förs ärendet vidare för behandling mellan arbetsgivaren och den organisation som är avtalspart i detta kollektivavtal. Förhandlingarna mellan kollektivavtalsparterna ska påbörjas vid första bästa tillfälle och senast en (1) vecka efter det att förhandlings- framställan är gjord.

3. I ett sådant fall, då kollektivavtalsparterna inte kan komma överens gällande oe- nigheterna, kan ärendet föras till arbetsdomstol för prövning.

43 §. Kontinuerliga förhandlingar

1. Om någon av detta kollektivavtals parter vill ta ett initiativ till en ändring eller kom- plettering av avtalet, skall den andra parten ges en motiverad skriftlig framställning om detta, som denne utan dröjsmål skall besvara skriftligen.

2. Om parterna kan överenskomma om avtalets ändring eller komplettering, kan för- ändringen bringas i kraft på sätt som parterna överenskommer om, fastän kollektivav- talsperioden inte upphört.

3. I övrigt tillämpas i förhandlingarna det tillvägagångssätt som bestäms i detta avtal om förhandlingsordningen.

4. Med det som överenskommits ovan har parterna inte ändrat på den enligt kollek- tivavtalslagen gällande arbetsfredsplikten. Ifall parterna i de kontinuerliga förhand- lingarna således inte uppnår en uppgörelse, innebär detta inte att den kollektivavtals- bestämmelse som förändringsförslaget riktar sig mot, skulle upphöra att vara i kraft eller än mindre att den därmed förknippade arbetsfredsplikten skulle upphävas.

44 §. I hamn kungjord strejk/lockout/blockad

1. Om i någon hamn, dit fartyget anländer eller där det befinner sig, råder på lagenligt sätt beslutad och kungjord strejk, lockout eller blockad, skall arbetstagarna inte be- ordras att utföra sådant i konflikt underkastat arbete utöver vad som är nödvändigt, för att förse fartyget med proviant, bränsle eller annat, som ovillkorligen behövs för avgång från hamnen.

VII AVTALETS IKRAFTVARANDE

45 §. Avtalets ikraftvarande

1. Detta kollektivavtal träder i kraft från en mellan parterna överenskommen tidpunkt och är i kraft t.o.m. den 29.2.2016.

VIII ALLMÄNNA AVTAL

Liite 1:	Palkat / Löner 1a, 1b & 1c
Liite 2:	Avtal om grund för permittering och uppsägning
Liite 3:	Avtal om deltid
Liite 4:	Avtal om hänvisande till vård för personer med rusningsmedelsproblem
Liite 5:	Arbetskyddsavtal
Liite 6:	Avtal om grupplivförsäkring
Liite 7:	Avtal om facklig utbildning
Liite 8:	Avtal om personalutbildning
Liite 9:	Avtal om förtroendemän
Liite 10:	Avtal om vissa frånvaron