TÄBYALLIANSEN
Politisk inriktning för Täby kommun under 2022. En överenskommelse mellan Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Detta tillägg till verksamhetsplanen syftar till att lyfta fram och uppmärksamma vissa politikområden eller särskilda punkter för 2022.
Mandatperioden 2019-2022
Den politiska inriktningen för mandatperioden 2019-2022 ligger fast i enlighet med Täbyalliansens överenskommelse från 2018. Överenskommelsen innehåller 156 punkter och de politiska grunderna för respektive punkt.
I Täby ska människor kunna växa av egen kraft. I Täby ska var och en kunna göra livet bättre för sig själva, för sin familj, för sina barn och för andra. För att Täby fortsatt ska vara en attraktiv kommun att bo och leva i måste serviceutbud, näringsliv samt kultur- och fritidsaktiviteter gå hand i hand. Vi ska stå upp för välfärdens kärna och ständigt utveckla kvalitet och effektivitet.
Täby kommun är en av Sveriges mest välskötta kommuner. Kommunen har låg skatt och god service. Våra skolor visar mycket goda resultat, våra äldreboenden håller hög kvalitet och vi ligger i topp när det gäller företagande. Grundläggande basala funktioner ska fungera. Och det ska fungera varje dag.
Täby kommun är till för Täbyborna och företagen i kommunen. Service och bemötande ska hålla hög kvalitet och kontinuerligt utvecklas.
Täby växer och det är nödvändigt för att vi ska kunna behålla och utveckla kvaliteten i kommunens olika verksamheter. Med nya Roslags Näsby, Täby Park och Arninge-Ullna säkras kommunens långsiktiga tillväxt. Det innebär också att vi behåller halva Täby grönt och att hela Täby ska vara hållbart. Täby ska utvecklas under ordnade former.
Klimat- och miljöarbetet är viktigt. Under 2022 kommer en översikts- och hållbarhets- plan antas. Vi vill öka andelen skyddad natur och införa två nya naturreservat i kommunen; Skålhamra Kvighage och Stolpaskogen. För att öka den biologiska mång- falden och det öppna landskapet värnar vi om Täbys gårdar och betesdjur.
Täby är en skärgårdskommun och närheten till vatten är en stor tillgång. Vi vill att Stora Värtan och våra sjöar ska ha god vattenstatus och därför vidtas flera olika åtgärder för att öka vattenkvaliteten. Vi vill också möjliggöra båtpendling mellan centrala Stockholm och Täby.
Prioriteringar verksamhetsplan 2022
Ekonomi – oförändrad skatt trots pandemi och skatteutjämning
Pandemin har drabbat Täby som andra kommuner i länet och i landet, vilket bl a har inneburit högre arbetslöshet och ökande utbetalningar av försörjningsstöd. Kostnads- ökningarna balanseras av ökade men helt sannolikt tillfälliga statsbidrag. Trots utmaningar levererade Täby kommun ett starkt resultat för 2021.
Den kommunalekonomiska utjämningen innebär att Täby årligen betalar mer än netto 600 mkr till andra kommuner. Beloppet kommer att öka med ca 50 mkr under 2022.
Ökade kostnader och investeringar förutsätter en ekonomi i balans, god budgetkontroll, samordnade inköp och fortsatt fokus på effektiviseringar i verksamheterna. Skatte- uttaget kan därmed för 2022 hållas på en oförändrad nivå.
Totalt ökar samtliga verksamheters budget med netto 100,2 mkr jämfört med budget för 2021. Barn- och grundskolenämnden tillförs 49,6 mkr, socialnämnden 44,0 mkr, kultur- och fritidsnämnden 11,8 mkr och gymnasie- och näringslivsnämnden 9,1 mkr.
Grundskolor och förskolor
Välfärdverksamheter med god kvalitet förutsätter tillväxt och en ekonomi i balans. Täby kommun har under ett antal år haft överskott som garanterat utveckling och möjliggjort kvalitativa satsningar. Skolpengen för grundskolan höjs med 2,5 % (20,0 mkr). Höjningen av skolpengen förutsätter att elevhälsan ges särskild prioritet avseende personal och övriga resurser. Förskolepengen höjs med 1,6 % (6,7 mkr). Därutöver höjs lokaldelen i pengen för förskola och grundskola.
Gymnasiet
Täby är en attraktiv skolkommun med hög utbildningskvalitet och många ungdomar i regionen söker sig till våra gymnasieskolor. Därför ska vi även fortsättningsvis driva på för att fler utbildningsplatser skapas i Täby samt att vår kommunala gymnasieskola erbjuder relevanta och efterfrågade program. En gemensam gymnasieregion ska värnas och utvecklas.
Äldreomsorgen har särskilt påverkats av pandemin och ska prioriteras. Satsningar för 2022 har därför tidigarelagts till 2021 och äldreomsorgen har tillförts, utöver budget för 2021, ytterligare 20,1 mkr fr om den 1 jan 2021. Satsningen innebär höjd besöks- ersättning hemtjänst (3,4 %/1,6 mkr) och höjd peng för vård- och omsorgsboende (4,2
%/13,3 mkr). Den rörliga ersättningen (kvalitetspeng) inom hemtjänst och vård- och omsorgsboenden har höjts med 5 mkr. Höjningen innebär att ersättning per dygn vid viss uppnådd kvalitet motsvarande har höjts.
De tillkommande satsningarna under 2021 kommer att ligga fast 2022. Därutöver tillförs verksamheterna en generell uppräkning om 1 %.
Seniorcenter – utvidgning
Förutsättningar för ytterligare seniorcenter ska övervägas. Ett seniorcenter i anslutning eller som del av kommunens kommande vård- och omsorgsboende i Täby kyrkby ska särskilt utredas, liksom förutsättningar för att etablera seniorcenter i befintliga bibliotek med utnyttjande av kommunens särskilda föreningsbidrag för att motverka social isolering.
Vård- och omsorgsboenden – utredning om utökade medicinska resurser
Möjligheterna för kommunen att utöka de medicinska resurserna och kompetensen i äldresjukvården och i kommunens vård- och omsorgsboende ska utredas. Utredningen ska lämna förslag på områden som bör stärkas, utvecklas eller förändras.
Täby kompetenscenter
Täby kompetenscenter arbetar för integration och egen sysselsättning för de som står långt från arbetsmarknaden. Språk och sysselsättning i form av arbete eller utbildning är nyckeln till integration och egen försörjning. Täby kompetenscenter tillförs därför, utöver generell höjning, 0,7 mkr.
Funktionsvariation – se möjligheter och fokusera inte på hinder
Se möjligheterna och fokusera inte på hinder när det gäller att få in unga med funktions- variation på arbetsmarknaden. Därför avsätts 0,3 mkr för att ytterligare underlätta samarbetet med bl a näringslivet.
Habiliteringsersättning – övervägande
Habiliteringsersättningen är en viktig del i att uppmuntra den enskilda brukaren att delta i och arbeta på daglig verksamhet. Kommunen ska överväga att kompensera en eventuell utebliven statlig finansiering under 2022.
Pandemin har inneburit stora påfrestningar för samhället i stort. Distansundervisning och distansarbete kan negativt påverka familjelivet. Det kan kännas svårt att ta stöd när man behöver vägledning i dialogen med varandra. Tröskeln är ofta lägre till samtal som inte journalförs. Därför tillskjuter Täbyalliansen extra medel (0,7 mkr) under 2022 för att tillgängliggöra fler timmar för samtal hos föräldramottagningen i Täby.
Effektiv lokalförvaltning – ökade underhållsinsatser
Kommunen står inför stora investeringar och ökade kostnader för fastighetsunderhåll. Avskrivningar och ränta på investeringarna måste kunna hanteras över tid. Det är därför viktigt att driftkostnader för nybyggnation kan bäras av den verksamhet som ska stå kostnadsansvaret.
I enlighet med fastighetsstrategin är utgångspunkten att kommunen inte bör äga fastigheter för att tillgodose privata utförares lokalbehov, varken genom befintligt bestånd eller genom nyproduktion. Fastigheter som inte bedöms behövas på lång sikt eller är strategiska kan avyttras. Privata utförare och investerare av olika slag bör uppmuntras och ges förutsättningar att investera i nya välfärdsfastigheter, särskilt inom skolverksamhetens område.
För att förbättra underhållet av kommunens fastigheter ökas budgeten för planerat underhåll med 11 %.
Förstärkning gatudrift
Trafiken ska fungera varje dag och det förutsätter ett effektivt och löpande gatuunderhåll. Därför tillförs 5,3 mkr till gatuunderhåll, som också inkluderar en särskild satsning på städning av gator och torg.
Näringsliv – ökat stöd till NyföretagarCentrum
Under mandatperioden har en rad insatser införts för att underlätta för befintliga företag i kommunen. Antalet arbetsplatser i kommunen måste öka och nyföretagande prioriteras. Anslaget till NyföretagarCentrum ökas därför med cirka 30 %. Detta kommer att ge möjlighet till fler företagare att få hjälp under den kritiska etableringsfasen.
Miljö, vatten och strandliv
Halva Täby ska även fortsättningsvis vara grönt. Vi vill att våra sjöar ska ha god vattenstatus och därför pågår flera olika åtgärder för att öka vattenkvaliteten.
Det ska råda god ordning och vara rent och snyggt på kommunens olika badplatser. Särskilda badvärdar ska under säsongen finnas på kommunens badplatser. Kanadagäss ska hindras att dominera miljön.
Strandpromenader och öppnande gångstråk ska prioriteras.
Totala investeringar: 784 mkr Bland annat:
Investeringar som syftar till att förbättra gator och trafik: 180,2 mkr Reinvesteringar och kapacitetsförstärkningar vatten- och avlopp: 114,9 mkr Renovering skolor: 125 mkr
Cykelplan 7,5 mkr årligen åren 2022-2024
Särskilda projekt
Nya simhallen färdigställs totalt 490 mkr (varav år 2022: 64 mkr) Tennishall totalt 110 mkr (varav år 2022: 70 mkr)
Idrottshall Näsbypark totalt 85 mkr (varav år 2022: 10 mkr) Motorikhall totalt 62 mkr (varav år 2022: 54 mkr)
Gång- och cykeltunnel Bergtorpsvägen totalt 70 mkr (varav år 2022: 46 mkr) Täby IP – utbyte av elljusspårets belysning
Utredning gångstråk Karby gård och Broby 0,8 mkr
Utveckling Rönningesjöns strandpromenad totalbudget 4 mkr (varav år 2022: 2 mkr)
* | |
Gata och Trafik | 2022 |
Cykelplan inkl. utbyggnad | 7,5 |
Strandpromenad cykelväg Vallentunasjön | 9,7 |
Täby IP inkl. infart | 10 |
Xxxxxxxxx | 0,0 |
Xxxxxxxxxxxx | 00 |
Gång och cykeltunnel Xxxxxxxxxxxxxx | 00 |
GC-väg, grönytor och korsning kring simhall | 14 |
Ombyggnad Väg och Gata | 7,5 |
Rönningesjön xxxxxxxxxxxxxx | 0 |
Karbygård utredning GC-väg | 0,8 |
Årliga anslag | |
Reinvestering gata, xxxxxxxxxxxx | 00 |
Trafik och framkomlighet | 16 |
Belysning | 11,2 |
Totalt | 180,2 |
VA investeringar | 2022 |
Prästgårdsdammen | 15,4 |
Viggbyholm 74:2 | 1,5 |
Arninge centrum | 27,3 |
Arninge station | 0,5 |
Täby Park område 1 och 2 (Detaljplan 1 och 2 genomförande) VA | 16,3 |
Täby Park område 5 (Detaljplan 5) VA | 2,9 |
Anslag | |
Kapacitetsförstärkningar VA | 31,5 |
Reinvestering VA | 18 |
Dagvattenreningsanläggning | 1,5 |
Totalt | 114,9 |
Täby i oktober 2021
XXXX XXXXXXXXX (M) XXXX XXXXXXX (L)
XXXXXX XXXXXXXX (C) XXX XXX XXXXXX (KD)
Verksamhetsplan 2022 - Täby kommun
med budget för år 2022 och plan för åren 2023-2024
Beslut i kommunfullmäktige den 22 november 2021
Innehållsförteckning
Verksamhetsplan 2022 för Täby kommun 10
Politisk beslutad inriktning 11
Täby kommuns inriktningsmål 12
Särskilda utvecklingsområden 13
Kvalitet och resultat i Täbys verksamheter 14
Kommunstyrelsens ansvar och uppgifter 40
Kommunstyrelsens utvecklingsområden 40
Nämndens ansvar och uppgifter 47
Nämndens utvecklingsområden 47
Nämndens ansvar och uppgifter 50
Nämndens utvecklingsområden 50
Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd 52
Nämndens ansvar och uppgifter 52
Nämndens ansvar och uppgifter 55
Nämndens utvecklingsområden 55
Nämndens ansvar och uppgifter 59
Nämndens utvecklingsområden 60
Barn- och grundskolenämnden 68
Nämndens ansvar och uppgifter 68
Nämndens utvecklingsområden 68
Gymnasie- och näringslivsnämnden 74
Nämndens ansvar och uppgifter 75
Nämndens utvecklingsområden 76
Nämndens ansvar och uppgifter 82
Nämndens utvecklingsområden 82
Bolagens ansvar och uppgifter 84
Bolagens utvecklingsområden 86
Övriga nämnder 103
Bilagor
Bilaga 1 Den politiska inriktningen
Bilaga 2 Alliansuppdrag för mandatperioden 2019-2022
Verksamhetsplan 2022 för Täby kommun
Verksamhetsplanen är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument och innehåller kommunfullmäktiges utvecklingsområden, mål och indikatorer till kommunstyrelsen, nämnderna och de kommunala bolagen samt budget för år 2022 med plan för åren 2023-2024 samt investeringsplan för åren 2022-2024.
Utgångspunkten är förslaget till verksamhetsplan 2022 som lämnades till nämnderna för yttrande i juni 2021. Därutöver har följande förändringar gjorts:
• Investeringsplanen har uppdaterats per september
• Volymer har uppdaterats utifrån utfallet under första delen av 2021 och en ny befolkningsprognos per september 2021.
• Avgifter för 2022 inom respektive verksamhet har kompletterats.
• Skatteintäkter och utjämning har uppdaterats enligt skatteunderlags- prognosen per 30 september 2021.
• Intäkter från exploatering och markförsäljning har uppdaterats per september.
Täby idag och framåt
Täby är en attraktiv och välskött kommun med god ekonomi. Kvaliteten i verksamheterna är väl utvecklad. Skolorna i kommunen uppvisar mycket goda resultat och förskolorna erbjuder en trygg och stimulerande miljö för barnen.
Täbys äldreboenden håller hög och stabil kvalitet samtidigt som näringslivs- klimatet är gott och nyföretagandet högt.
Att Täby är en kommun som det är attraktivt och tryggt att leva och verka i och att invånarna är nöjda med kommunens verksamheter, blev tydligt i SCB:s medbor- garundersökning där Täby nådde en andraplats i en sammanvägning av under- sökningens olika delområden.
Täby utvecklas och det utvecklingsarbetet ska präglas av kvalitet. Med stor omsorg skapar vi attraktiva och trygga miljöer för boende och företagare. Halva Täby ska vara grönt och hela Täby hållbart. Trafik och infrastruktur ska fungera i vardagen och utvecklas för framtiden.
Täby kommun ska även fortsättningsvis erbjuda invånarna välfärdstjänster med hög kvalitet. Det ställer krav på ett ständigt utvecklingsarbete med fokus på Täbybornas bästa och god ekonomisk hushållning. Ständiga förbättringar kan och ska genomföras i alla verksamheter. Goda exempel från andra organis- ationer ska användas i utvecklingsarbetet och vi fortsätter att ta stöd från forskningen för till exempel skolutveckling, utveckling av vård- och omsorg, stadsutveckling samt miljöarbete.
Riktade besparingar kan bli aktuella, outsourcing kan genomföras, liksom omprövning av verksamheter som inte når rätt kvalitet eller ekonomisk balans.
Politisk beslutad inriktning
Den politiska majoritetens inriktning för mandatperioden har sammanställts i en överenskommelse mellan Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Krist- demokraterna och framgår av bilaga 1.
I den politiska inriktningen finns alliansuppdrag för mandatperioden 2019-2022. De följs upp i årsredovisning och delårsrapport och framgår av bilaga 2.
Den politiska inriktningen innehåller följande områden:
• Det ska fungera
• Ekonomi och skatt
• Valfrihet och kvalitet
• Trygghet, lag och ordning
• Förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och SFI
• Jobb och företagande
• Integration
• Äldreomsorg
• Bostäder och närmiljö
• Miljö och klimatstrategi
• Kollektivtrafik och infrastruktur
• Funktionsnedsatta och LSS
• Idrott och fritid
• Kultur
Täbys styrmodell
Täbys styrmodell innebär att kommunfullmäktige fastställer mål och indikatorer för kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen i verksamhetsplanen. Utgångs- punkt är Täby kommuns vision och inriktningsmål.
• Visionen ska gälla på lång sikt
• Inriktningsmålen är vanligtvis knutna till mandatperioden
• Nämndmålen 1 år - 4 år
Täby kommuns vision:
Täby utvecklas med trygghet och frihet för en hållbar framtid
Täby kommuns inriktningsmål
Täby kommun har tre inriktningsmål som ska vara vägledande och i verksamhetsplanen ska nämndernas mål och indikatorer tydligt kopplas till inriktningsmålen.
• Det är attraktivt och tryggt att leva och verka i Täby
• Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun
• Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet
Nedan är en sammanställning av kommunstyrelsens, nämndernas och bolagens mål, arbetsmiljömål och finansiella mål inom respektive inriktningsmål.
Kommunens inriktnings- och nämndmål för 2022
Inriktningsmål | Nämndmål |
Det är attraktivt och tryggt att leva och verka i Täby | Täby bevarar och stärker tryggheten i den offentliga miljön (KS) |
Invånare i Täby är fysiskt aktiva (KFN) | |
I Täby erbjuds attraktiva kultur- och fritidsupplevelser (KFN) | |
Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt (BGN) | |
Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt (GNN) | |
Det finns goda förutsättningar för företag i Täby kommun (GNN) | |
Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun | Täby är en av landets bästa miljökommuner (KS) |
Täby kommun har en effektiv fastighetsbildningsprocess (LMN) | |
Invånare med stöd och insatser har bättre förutsättningar för en gynnsam livssituation (SON) | |
Eleverna har god psykisk och fysisk hälsa (BGN) | |
Täbybor är i egen försörjning (GNN) | |
Årets resultat efter justering för poster av engångskaraktär ska uppgå till 3 % av kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning. (Finansiella) | |
Kommunens långfristiga lån får maximalt uppgå till 70 % av kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning (Finansiella) | |
Kommunens soliditet enligt balansräkningen ska öka över tid (Finansiella) | |
Koncernens bolag ska bedrivas på ett för kommunen långsiktigt hållbart sätt (Bolagen) | |
Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet | Invånarna anger att de är nöjda med av kommunen finansierade insatser (KS) |
Täby är en attraktiv kommun med bra service och bemötande (KS) | |
Vi skapar arbetsglädje (KS) | |
Vi har ett högt engagemang och ansvarstagande (KS) | |
Täby ska ha välfungerande samhällsfunktioner (SBN) | |
Verksamheter under tillsyn ska ha god lagefterlevnad (SRMH) |
Nämndmål | |
Företagare och kommuninvånare anger att de får ett gott bemötande och en god service när de är i kontakt med SRMH (SRMH) | |
Äldre med stöd och insatser är nöjda med dess kvalitet (SON) | |
Vuxna med stöd och insatser är nöjda med dess kvalitet (SON) | |
Barn och unga med stöd och insatser är nöjda med dess kvalitet (SON) | |
Eleverna når högt ställda kunskapskrav (BGN) | |
I förskolan ger undervisningen varje barn möjlighet till utveckling utifrån sina förutsättningar och behov (BGN) | |
Eleverna når högt ställda kunskapskrav (GNN) | |
Överförmyndarnämnden har ett modernt och effektivt arbetssätt (ÖFN) |
Särskilda utvecklingsområden
För planeringsperioden 2022-2024 finns kommungemensamma utvecklingsområden som alla verksamheter behöver arbeta med för att inriktningsmålen ska kunna nås.
Kvalitet och kostnad/effektivitet kopplas ihop och utvecklas genom:
• att alla verksamheter har tydliga mål och indikatorer för kvalitet och brukarnas nöjdhet med verksamheten.
• att alla verksamheter har ekonomiska jämförelsetal för att säkerställa att varje skattekrona används på bästa sätt och att kostnaderna hålls på en nivå som är långsiktigt hållbar.
• en ökad inköpssamordning för att minska administration, minska kostnaderna genom storkundsrabatter och förbättrad uppföljning.
• att alla verksamheter har ett effektivt lokalutnyttjande i enlighet med kommunens fastighetsstrategi där det bland annat framgår att kommunen kan äga fastigheter för verksamhet som bedrivs i egen regi men inte bör äga fastigheter där verksamheten bedrivs av privata utförare.
• att minska investeringsvolymen genom prioritering av utbyggnadsområden, effektiv lokalförsörjning med en ambitionsnivå anpassad till kommunens ekonomiska förutsättningar.
Täbys värden för kvalitet och kostnader/effektivitet ska jämföras med de värden som andra kommuner med en liknande struktur och demografi har. Detta för att säkerställa att Täby kommun levererar samhällsservice av hög kvalitet till en rimlig kostnad.
Kommunikation, dialog, service och bemötande utvecklas genom:
• att alla verksamheter bidrar till att kommunens kontaktcenter kan utveckla sin roll som ett nav för kommunikation och service så att Täbyborna snabbt kan få svar på sina frågor.
• att fler nyheter och beslut förmedlas
• att Xxxxxxxxxx önskemål om och behov av information möts snabbt.
• att klagomål hanteras snabbt och korrekt.
Täbys värden för service och bemötande ska jämföras med de värden som andra kommuner med en liknande struktur och demografi har. Detta för att säkerställa att service och bemötande i Täby kommun ligger i topp.
Digitaliseringens möjligheter tas tillvara genom:
• att öka samverkan med andra kommuner
• att öka samverkan internt så att lösningarna är effektiva, säkra och kostnadseffektiva ur alla aspekter
• att öka automatiseringen av manuella arbetsmoment för att frigöra resurser till annat
• att stärka förmågan att leda verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering
• att ersätta papper med digitala självservicelösningar (exempelvis e- tjänster, chatt, säkra meddelanden) för att förenkla för invånare och företagare och för att snabbt ge dem återkoppling.
Täbys värden för digitalisering ska jämföras med de värden som andra kommuner med en liknande struktur och demografi har. Detta för att säkerställa att Täby använder de möjligheter som digitalisering kan ge både för Täbyborna och för att effektivisera.
Kvalitet och resultat i Täbys verksamheter
Utbildning
Täbys förskolor och grundskolor är bland de bästa i landet. Skolorna i Täby står sig mycket bra i jämförelse med övriga skolor i landet både vad det gäller meritvärde och andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen.
Elevernas kunskapsresultat är mycket goda i Täbys verksamheter. Vårterminen 2021 nådde Täbys kommunala och fristående skolor sammantaget ett meritvärde i genomsnitt på 263,4 vilket är en ökning för andra året i rad.
Figur 1 Kommunala skolor – elever i åk 9, meritvärde genomsnitt (17ämnen)
Figur 2 Fristående skolor – elever i åk 9, meritvärde genomsnitt (17ämnen)
Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är högt, sammantaget uppgår andel elever i kommunala och fristående skolor som uppnått kunskapskraven i alla ämnen till 89,5 procent. Detta är samma resultat som föregående år.
Figur 3 Kommunala skolor – andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen
Figur 4 Fristående skolor – andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen
Andelen behöriga till yrkesprogram i Täbys skolor var sammantaget 95,1 procent. Resultaten fortsätter att öka för både kommunala och fristående skolor. För de kommunala skolorna är resultatet näst högst i landet.
Figur 5 Kommunala skolor – andel elever som är behöriga till yrkesprogram
Figur 6 Fristående skolor – andel elever som är behöriga till yrkesprogram
Även gymnasieskolorna i Täby håller hög kvalitet och är fortsatt attraktiva för många elever. Programutbudet är brett och utvecklas efter hand som efterfrågan och söktryck förändras. Den genomsnittliga betygspoängen för elever som tagit gymnasieexamen på högskoleförberedande program på Åva gymnasium är oförändrat jämfört med föregående år. Den genomsnittliga betygspoängen fortsätter att utvecklas positivt för yrkesprogrammen.
Vuxenutbildningen fortsätter att prestera goda resultat för både grundläggande och gymnasial vuxenutbildning.
Social Omsorg
Den senaste brukarundersökningen för äldre genomfördes under våren 2020. Resultaten visar bland annat att 82 % av brukarna inom hemtjänst anser att de fått välja utförare vilket är betydligt högre nöjdhet i jämförelse med riket (58 %) och länet (74 %).
Både för brukarna av särskilt boende och brukarna inom hemtjänst har helhetsomdömet för nöjdhet ökat sedan den förra mätningen.
Nöjdheten med bemötandet inom hemtjänsten ligger fortsatt högt på 97 %.
Resultaten visar också att 85 % av brukarna av hemtjänst är ganska eller mycket nöjda med insatserna som helhet, vilket är i nivå med länet.
Figur 7 Hemtjänst, brukarundersökning 2017-2020
Resultaten visar att 82 % inom särskilt boende inom äldreomsorgen är ganska eller mycket nöjda med insatserna som helhet, vilket är i nivå med länet.
Figur 8 Särskilt boendet, brukarundersökning 2017-2020
Kultur och fritid
Täby har ett rikt föreningsliv. När det gäller idrotts- och motionsanläggningar är invånarna i Täby mer nöjda än genomsnittet i länet. Nöjdheten har varit stabil de senaste åren.
Statistik visar att kommunen har en aktiv befolkning. I jämförelse med andra kommuner i länet är Täbys ungdomar bland de mest aktiva med ett högt antal deltagartillfällen bland barn och ungdomar i idrottsföreningar. Täby har en hög andel fysiskt aktiva i åldersgruppen 16-84 år.
Invånarna i Täby kommun är fortsatt mer nöjda med kommunens kulturaktiviteter än genomsnittet i länet. Resultatet stöds av kommunens egna brukarunder- sökningar som genomförs i anslutning till kulturevenemang, som uppvisar stor nöjdhet.
Figur 9 Medborgarundersökningen 2017-2020, Nöjd-Medborgar-Index – Kultur
Så tycker medborgarna
Täbyborna ger Täby ett mycket gott betyg i den medborgarundersökning som Statistiska centralbyrån genomförde hösten 2020.
Kommunens verksamheter har fortsatt goda resultat. Sammanlagt Nöjd- Medborgar-Index placerar Täby på andraplats i landet.
I undersökningen finns ett område som avsåg medborgarnas möjlighet till insyn i
Täby har ett förbättrat resultat vad det gäller medborgarnas syn på att bo och leva i kommunen, där Täby når en tredjeplats i landet.
Figur 10 2020 års medborgarundersökning, Nöjd-Medborgar-Index (helheten)
Indexet mäter 14 områden: bemötande och tillgänglighet, förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, stöd för utsatta personer, gator och vägar, gång- och cykelvägar, idrotts- och motionsanläggningar, kultur, miljöarbete, vatten och avlopp, renhållning och sophämtning samt räddningstjänsten.
Täby arbetar för att utveckla näringslivsklimatet ytterligare. I Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat för år 2021 tog Täby ett kliv framåt och steg 28 placeringar.
Andelen som upplever otrygghet och rädsla att utsättas för brott är generellt sett mindre i Täby än länet i stort, vilket bekräftades av Polisens trygghetsundersökning.
I undersökningen ”Öppna Jämförelser, Trygghet och Säkerhet” som SKR och MSB genomförde 2020 placerade sig Täby i topp inom flera områden. Täby tillhör de kommuner i regionen med minst antal skador, bränder och brott. Nationellt placerar sig Täby på plats 21 i undersökningen, vilket i jämförelse med 2019 års undersökning är en förbättring med fem placeringar.
Genom Välkommen framtid får nyanlända tidigt möjlighet till praktik och studier. Detta har varit en framgångsrik verksamhet som hjälpt många till egen försörjning. Arbetsförmedlingens senaste statistik från september 2021 visar att Täby har näst lägst arbetslöshet i länet på total nivå. Bland utrikes födda ligger Täby lägst i länet. Även för Täbys ungdomar är arbetslösheten låg, där ligger Täby på en tredjeplats i länet. Täbys arbetslöshet ligger på 4,4 % vilket kan jämföras med riket där arbetslösheten ligger på 8,5 %.
Ekonomi
Ekonomiska bedömningar för planperioden
Den svenska konjunkturen föll ut starkare under första halvåret än vad flertalet prognosmakare räknat med. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har både bruttonationalprodukten (BNP) och antalet arbetade timmar stigit snabbare än tidigare bedömningar. Detta ger sammantaget ett lyft för produktion, syssel- sättning och inkomster för 2021.
SKR menar att det finns goda förutsättningar för en stark svensk konjunktur- uppgång den närmaste tiden även om det finns en risk i ökad smittspridning. BNP-uppgången under andra halvåret drivs enligt SKR av en stark inhemsk efterfrågan.
Resterande del av perioden fram till 2024 kännetecknas av en utdragen åter- hämtning på arbetsmarknaden. Trots god tillväxt 2021 och 2022 kommer inte arbetslösheten ned till nivåerna innan pandemin.
Täby jämfört med andra kommuner
Kommunalskatt och kostnadseffektivitet
Täby kommun har en låg kommunalskatt jämfört med andra kommuner. En låg kommunalskatt kräver låga kostnader. Givet dagens utjämningssystem ger högre inkomster hos kommunens invånare en liten utväxling på kommunens totala intäkter. Vidare måste kommuner enligt kommunallagen redovisa ett resultat i balans.
Ett mått på kostnadsnivån i relation till de strukturella förutsättningarna är den så kallade nettokostnadsavvikelsen. Den mäter kommunens kostnadsläge i relation till en genomsnittlig ambition och effektivitet. En negativ avvikelse innebär att kommunen bedriver verksamheten till en lägre kostnad än förväntat. Vid ett urval av några jämförelsekommuner i Stockholms län kan vi se det förväntade sambandet.
Täby har en låg kostnadsnivå som möter den lägre skatten. Andra orsaker till skillnad i kommunalskatt kan vara kostnadsnivå på övriga verksamheter samt andra kostnader och intäkter såsom räntekostnader och utdelningar från kommunala bolag. Nedanstående diagram visar sambandet mellan skattesats
och nettokostnadsavvikelse för 2020.
Figur 11 Sambandet mellan skattesats och nettokostnadsavvikelse (Källa: SCB och SKR)
Stockholmsregionen har vuxit under de senaste åren. Detta har resulterat i stora kommunala investeringar i lokaler och infrastruktur. Siffrorna för 2020 visar att investeringsnivåerna har gått ned i vissa kommuner.
För att få jämförbarhet mellan kommuner av olika storlek sätts investeringarnas storlek i relation till kommunens intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning.
Täbys investeringar uppgick till 24 % av intäkterna 2020 och det var högre än vad de flesta jämförelsekommunerna redovisade. Skillnader i tillväxt, organisering av VA (vatten och avlopp), avfall samt inslag av externa aktörer kan förklara skillnaderna. Nedanstående diagram visar kommunernas investeringar 2020 som andel av skatter, statsbidrag och utjämning i %.
Figur 12 Investeringar som andel av skatter m.m. % (Källa: SCB)
Ett mått på kommunens finansiella styrka på sikt är soliditeten. Den definieras som andelen av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Täby kommun har i relation till jämförelsekommunerna en låg soliditet. De senaste tre åren har dock Täbys soliditet ökat. Soliditet för 2020 enligt balansräkningen i % framgår av nedanstående diagram.
Figur 13 Soliditet, % (Källa: SCB)
Det som inte är finansierat med egna medel har vanligtvis finansierats av lån eller kredit i någon form där belopp och löptid är känt. Det finns dock en del framtida betalningar som är säkra att de kommer ske men ovissa till belopp eller tid för återbetalning. Till dessa så kallade avsättningar förs bland annat framtida pensionsutbetalningar och betalningar av statliga eller regionala infra- strukturinvesteringar.
Två kommuner med samma soliditet kan således ha olika grad av skuldsättning. De kommuner som har tecknat avtal med staten i Stockholms- och Sverige- förhandlingen har generellt en högre andel avsättningar. Täby kommuns relativt låga soliditet förklaras inte bara av hög skuldsättning utan även av kommunens åtaganden enligt Sverigeförhandlingen. Nedanstående diagram visar skulder, avsättningar och eget kapital som andel av tillgångar för kommunerna för 2020.
Figur 14 Eget kapital, korta och långa skulder samt avsättningar som andel av samtliga tillgångar, % (Källa: SCB)
Finansiella mål
Enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning är kommunens långsiktiga finansiella mål:
• Årets resultat efter justering för poster av engångskaraktär ska uppgå till 3 % av kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning (resultatmål)
• Kommunens långfristiga lån får maximalt uppgå till 70 % av kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning (skuldtak)
• Kommunens soliditet enligt balansräkningen ska öka över tid (soliditetsmål)
Ett resultatmål på tre procent motsvarar 2021 ett resultat på 119 mnkr.
De tillgångar kommunen behöver för att driva verksamheten kan finansieras med egna medel eller lånade medel. Relationen mellan dem benämns soliditet – dvs. hur stor andel av tillgångarna som finansierats med egna medel. Ur ett längre perspektiv bör kommunen ha en balanserad finansiering av tillgångarna – med andra ord en stabil soliditet.
Värdena på de finansiella målen jämfört med utfall 2020 och budget enligt VP 2021 för planperioden framgår av nedanstående sammanställning.
Finansiella mål | Utfall 2020 | VP 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Årets resultat efter justering för poster av | |||||
engångskaraktär som andel av kommunens intäkter från | 5,5 % | 2,1 % | 3,0 % | 3,0 % | 3,0 % |
skatter, generella statsbidrag och utjämning | |||||
Kommunens långfristiga lån som andel av kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning | 43,5 % | 56,8 % | 40,0 % | 44,6 % | 50,1 % |
Kommunens soliditet | 44,9 % | 42,3 % | 50,0 % | 50,9 % | 50,4 % |
Förutsättningar för att nå de finansiella målen
Ett resultat på tre procent kommer med stor sannolikhet att kräva ytterligare effektiviseringar. Ett starkt resultat handlar inte om att ”lägga pengar på hög” utan varje krona i stärkt resultat innebär en krona mindre i upplåning (givet den höga investeringstakten).
En viktig komponent i kommunens ekonomiska planering är bedömningen om den framtida befolkningen i kommunen. Kommunens verksamheter behöver veta hur många som deltar i verksamheten för att kunna dimensionera personal, lokaler för den egna regin samt inslaget av externa aktörer. Kommunens intäkter styrs till största del av hur många personer som är folkbokförda den 1 november året innan budgetåret. Befolkningsstrukturen påverkar även utfallet i kostnads- utjämningen inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen.
I Täby används en så kallad byggbaserad befolkningsprognos. I denna används en bedömning av hur många bostäder som kommer färdigställas. Med hjälp av olika nyckeltal kan antalet personer i de nybyggda lägenheterna uppskattas.
Utöver detta tillkommer bedömningar av antalet födda och döda.
I arbetet med verksamhetsplanen används befolkningsprognosen för att skatta de framtida volymerna i kärnverksamheten samt hur många personer som
kommunen kan tillgodoräkna sig när det gäller beräkningen av skatter, stats- bidrag och utjämning.
Om det blir förändringar i antalet färdigställda lägenheter finns det en stor risk att kommunens bedömning av folkmängden blir en annan. Intäkterna anpassar sig tämligen direkt till en förändrad folkmängd. På kostnadssidan minskar volymerna men det kan uppstå svårigheter att anpassa personal och lokaler i den egna regin. Vidare kan investeringsnivån vara svår att förändra i det korta perspektivet.
Ekonomisk utveckling
I kommunallagen anges att kommunens budget ska innehålla tre år. Samtidigt ska kommunen planera för god ekonomisk hushållning i verksamhet och ekonomi.
För att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunen tagit fram översiktliga långsiktiga kalkyler av kommunens ekonomiska förutsättningar. I dessa kalkyler är perspektivet år 2040. Detta år ska kommunens åtaganden enligt Sverige- förhandlingen vara slutförda.
Enligt kommunens befolkningsprognos ska kommunens befolkning genom kommunens åtagande avseende nya bostäder öka med ca 1,5 % per år till 2040.
Denna ökning av kommunens folkmängd kommer kräva stora investeringar i teknisk och social infrastruktur. Kommunen planerar för att delar av investeringarna ska göras av externa aktörer. Det kan handla om dels infrastruktur i direkt anslutning till de nya bostadsområdena, dels om nya förskolor och skolor som behövs när kommen växer.
De närmaste åren ligger investeringarna i genomsnitt på drygt 20 procent av intäkter från skatter m.m. Det handlar om stora investeringar i nya utbyggnads- områden samt investeringar i verksamheter och anläggningar kopplat till kommunens ökade folkmängd.
Efter år 2028 sjunker nivån och handlar i stora delar om reinvesteringar i befintliga tillgångar. För de verksamhetslokaler som behövs under slutet av perioden är planen att de ska uppföras och bedrivas av externa aktörer.
Figur 15 Investeringarnas andel av intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning, %
Trots att kommunen planerar för positiva resultat kommer kommunen inte att kunna självfinansiera de stora investeringarna. Viss finansiering sker via försäljning av mark inom exploateringsverksamheten. Resterande belopp måste kommunen låna upp. De lägre investeringsnivåerna i slutet av perioden möjliggör amorteringar av lånen.
Kommunens skuld som andel av intäkterna (skuldkvoten) ökar snabbt i början av perioden när investeringarna är stora och resultaten är lägre. I ett längre perspektiv när investeringarna går ned och om kommunen kan upprätthålla ett resultat på 3 % av intäkterna från skatter m.m. sjunker kvoten. Kommunen klarar målet på maximalt 70 %.
Figur 16 Räntebärande skulder som andel av intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning, %
Figur 17 Soliditet, %
Riskanalys
Verksamhetsplanen innehåller uppskattningar och bedömningar. Nedan redogörs för de risker och osäkerhetsfaktorer som är av större betydelse.
Kommunens intäkter bygger på SKR:s bedömning av konjunkturen. Ekonomiska prognoser innehåller alltid osäkerheter. Den aktuella bedömningen innebär en relativt snabb återhämtning. Det finns dock en risk för en ny ökad smittspridning som bromsar denna. Viss marginal finns genom att kommunen budgeterar ett överskott. Blir avvikelsen större än denna marginal kan det komma att krävas ytterligare åtgärder för att upprätthålla en ekonomi i balans.
Bostads- och befolkningsprognos
En betydande del av kommunens kostnader har en direkt koppling till demografin. För kommunens intäkter är befolkningen vid ingången av beskattningsåret (1 november) det som bestämmer nivån på intäkterna året efter.
För att få en uppskattning av den framtida folkmängden tar kommunen fram en befolkningsprognos. Metoden utgår från planerade bostäder. Utifrån historiska data kan konstateras att kommunens befolkningstillväxt är starkt relaterad till hur många bostäder som färdigställs. Förändras konjunkturen kan det påverka bostadsmarknaden och därmed kommunens framtida folkmängd.
En del av kommunens intäkter utgörs av statsbidrag. Dessa är inte indexerade och kommunsektorns finansiering blir således beroende av den inriktning som staten väljer och statens finansiella möjligheter. Under de senaste åren har staten täckt upp för det svagare skatteunderlaget genom ökade anslag. Hur det ser ut på några års sikt är dock osäkert.
Svag självfinansiering och ökad upplåning
Kommunen står inför stora investeringar och planerar för en självfinansiering på cirka 75 procent under planeringsperioden. Detta förutsätter att kommunen når upp till de budgeterade resultaten. Om kommunens intäkter blir lägre på grund av konjunkturen finns det en risk att självfinansieringen sjunker och andelen lån ökar.
Att växa innebär en utmaning när det gäller strategisk lokalförsörjning. Det finns en risk att kommunen står utan nödvändiga lokaler och tvingas till dyra tillfälliga lösningar. Samtidigt är det inte önskvärt att ha ett överskott på lokaler om kommunen bygger för tidigt och för mycket.
Enligt Sverigeförhandlingen ska kommunen medfinansiera projektet Roslags- banan till city med 836 miljoner kronor (2016 års prisnivå). Utöver detta kan det tillkomma 77 miljoner kronor till en så kallad riskreserv. Totalt kan medfinan- sieringen maximalt uppgå till 913 miljoner kronor. Kommunen resultatförde kostnaden 2018 och medfinansieringen ligger som en avsättning på balans- räkningens skuldsida. Utbetalningen kommer ske under perioden 2020-2035. Med hänsyn tagit till inflationen beräknas utbetalningen uppgå till 1 300 miljoner kronor. Kommunen planerar för att finansiera detta med så kallad medfinan- sieringsersättning från de företag som ska bygga de utlovade 16 200 bostäderna inom Roslagsbanans influensområde.
I november 2020 gav regeringen ordförande i styrelsen för uppföljning av Stockholms- respektive Sverigeförhandlingen i uppdrag att omförhandla de avtal som innefattar investeringar i Stockholms län. Förhandlingspersonen skulle genomföra förhandlingar med region Stockholm och berörda kommuner med målsättningen att ingå en ny överenskommelse om hur eventuella kostnads- fördyringar ska hanteras. Förhandlingarna resulterade i att tre kontrollstationer läggs in i arbetet med Roslagsbanan till city.
Resultatbudget
Årets budgeterade resultat efter justering för poster av engångskaraktär år 2022 uppgår till 123,8 mnkr. Enligt planen för år 2023-2024 uppgår det till 126,0 mnkr 2023 och 134,2 mnkr 2024.
Nämndernas nettokostnader ökar främst på grund av ökade kostnader för volymer och prisuppräkning. Internräntan har sänkts med en procent per år 2021
Skatteintäkterna ökar i takt med den ekonomiska utvecklingen och befolkningen i kommunen. Intäkter från exploatering som markintäkter och gatukostnads- ersättning varierar mellan åren och påverkar soliditet och lånebehov, men påverkar inte resultatet efter justering för poster av engångskaraktär.
Det justerade resultatet har utöver justeringen för intäkter från exploatering även justerats för orealiserade vinster och förluster i värdepapper samt för kompen- sation för eftersläpning på grund av befolkningsutvecklingen i kostnads- utjämningen.
Budgeten innehåller en årlig utdelning från de kommunala bolagen med 25 mnkr per år. Det budgeterade resultatet framgår av nedanstående sammanställning.
Resultaträkning mnkr | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Verksamhetens intäkter | 1 161,8 | 1 122,8 | 870,8 |
Verksamhetens kostnader | -4 562,9 | -4 660,2 | -4 800,3 |
Avskrivningar | -259,9 | -300,7 | -322,7 |
Verksamhetens nettokostnader | -3 660,9 | -3 838,0 | -4 252,2 |
Skatteintäkter | 4 495,3 | 4 680,9 | 4 886,7 |
Generella statsbidrag och utjämning | -372,9 | -419,5 | -399,2 |
Verksamhetens resultat | 461,4 | 423,4 | 235,3 |
Finansiella intäkter | 64,2 | 69,9 | 75,1 |
Finansiella kostnader | -35,7 | -45,0 | -52,6 |
Årets resultat | 490,0 | 448,3 | 257,8 |
Justering för poster av engångskaraktär | |||
Orealiserade vinster och förluster värdepapper | -31,2 | -36,9 | -42,1 |
Intäkter exploatering | -335,0 | -285,4 | -44,7 |
Kompensation för eftersläpningsersättning p.g.a. befolkningsutveckling i skatteunderlaget | 0,0 | 0,0 | -36,8 |
Årets resultat efter justering för poster av engångskaraktär | 123,8 | 126,0 | 134,2 |
Följande förutsättningar ingår i den ekonomiska planen för åren 2022-2024:
• Skatteintäkterna är beräknade enligt SKR:s prognos per 30 september 2021 avseende skatteunderlagets tillväxt för planperioden.
• Pensionskostnaderna har beräknats enligt den senaste prognosen från KPA per augusti 2021
• Exploateringsintäkterna är uppdaterade enligt den senaste prognosen per september 2021.
• Avskrivningarna har beräknats med utgångspunkt från den uppdaterade
Investeringsplanen per september 2021.
• Volymförändringar för åren är beräknade enligt befolkningsprognosen per september 2021.
Balanskravsutredning
Kommunallagens balanskrav är ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det i förvaltnings- berättelsen för det året anges när och på vilket sätt reglering ska ske av det negativa resultatet. Underskottet ska balanseras med motsvarande överskott de närmaste tre följande åren. Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte ska ske, ska upplysning lämnas om detta och skälen till beslutet anges.
Vid beräkning av balanskravsresultatet ska realisationsvinster från försäljningar av materiella och finansiella anläggningstillgångar inte tas med. Vidare ska orealiserade vinster och förluster i värdepapper exkluderas. Kommunens budgeterade balanskravsresultat har justerats för orealiserad realisationsvinst i värdepapper. Det budgeterade balanskravsresultatet framgår av nedanstående sammanställning och är positivt.
Balanskravsutredning mnkr | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Årets resultat enligt resultaträkningen | 490,0 | 448,3 | 257,8 |
- samtliga realisationsvinster + realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet + realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet +/- orealiserade vinster och förluster i värdepapper -/+ återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper | -31,2 | -36,9 | -42,1 |
Årets resultat efter balanskravsjusteringar | 458,7 | 411,4 | 215,8 |
- reservering av medel till resultatutjämningsreserv + användning av medel från resultatutjämningsreserv | |||
Årets balanskravsresultat | 458,7 | 411,4 | 215,8 |
Skatteunderlagsprognos
Bedömningen enligt SKR är att konjunkturen stärks snabbt under 2021 och att ett balanserat konjunkturläge nås under andra halvan av 2023. För planperioden är det därför nödvändigt med fortsatt god budgetdisciplin. Täby står inför en fortsatt utmaning vad gäller den kommunala ekonomin.
Skatteintäktprognosen för planperioden grundas på den prognos som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterade 30 september 2021. Prognosen för 2021 pekar mot stark återhämtning, och även 2022 räknar SKR med hög tillväxt,
Den djupa konjunktursvackan 2020 förväntas försvaga arbetsmarknaden också ”efter krisen”. Andelen arbetslösa antas ännu 2024 ligga högre än de nivåer som gällde före pandemin.
För 2022 visar SKR:s beräkningar att skatteunderlagstillväxten tilltar till den historiska trenden, för att 2023 och 2024 åter falla tillbaka till lägre ökningstal. De bygger på scenariot för den samhällsekonomiska utvecklingen, som efter 2021 innebär stadig konjunkturförbättring med ihållande stor ökning av arbetade timmar, framförallt 2021 och 2022.
Därefter ökar arbetade xxxxxx xxxxxxxxxxx men ändå i relativt hög takt även 2023, då arbetsmarknaden når konjunkturell balans. Löneökningarna tilltar gradvis i deras framskrivning men är måttliga i ett historiskt perspektiv. Detta hänger samman med antagandet om låg inflation, liksom en svag produktivitetstillväxt för hela samhällsekonomin.
Skatteunderlagsprognoser | ||||||
procentuell förändring | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2020-2024 |
SKR, sep | 2,1 | 4,3 | 4,2 | 3,7 | 3,3 | 18,9 |
SKR, aug | 2,1 | 3,7 | 3,6 | 3,4 | 3,1 | 16,9 |
Reg, sep | 2,0 | 4,3 | 3,8 | 2,8 | 2,8 | 16,7 |
ESV, sep | 2,2 | 3,9 | 3,0 | 3,3 | 3,5 | 17,0 |
SKR, april | 2,2 | 3,7 | 3,6 | 3,4 | 3,1 | 17,1 |
Skatteunderlagsprognosen för Täby kommun för planeringsperioden är beräknad enligt SKR:s prognos per september 2021 och Täby kommuns befolknings- prognos per september 2021 med en oförändrad skattesats jämfört med 2021.
Skatteintäkterna ökar i takt med den ekonomiska utvecklingen och befolkningen i kommunen. Skatteintäkterna (före inkomstutjämning) påverkas av antalet personer i Täby som arbetar och nivån på deras deklarerade inkomster.
Kommunen får dock lämna ifrån sig den del av ökningen som överstiger utvecklingen i landet som helhet genom inkomstutjämningen.
I kostnadsutjämningen omfördelas medel utifrån demografi, geografi samt socioekonomi. Täby kommun får ett bidrag i kostnadsutjämningen. Det är främst den höga andelen barn och unga som förklarar utfallet.
Skatteintäkterna inklusive utjämning beräknas öka med 6,5 % för 2022 och därefter med 3,4 % respektive 5,3 % för åren 2023 och 2024.
Av nedanstående sammanställning framgår skatteunderlagsprognosen för planeringsperioden.
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning mnkr | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Skatteintäkter | 4 495,3 | 4 680,9 | 4 886,7 |
Generella statsbidrag och utjämning | |||
Inkomstutjämning | -786,2 | -776,9 | -787,7 |
Kostnadsutjämning | 182,6 | 177,0 | 205,5 |
LSS-utjämning | -81,7 | -83,3 | -85,1 |
Införandebidrag | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Övriga generella bidrag från staten | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Regleringspost | 185,5 | 134,4 | 135,7 |
Fastighetsavgift | 126,8 | 129,3 | 132,3 |
Summa generella statsbidrag och utjämning | -372,9 | -419,5 | -399,2 |
Skatteintäkter netto | 4 122,4 | 4 261,4 | 4 487,5 |
Summa inkomst- kostnads- och LSS-utjämning | -685,3 | -683,3 | -667,3 |
Kostnadsutjämningen inkluderar kompensation för eftersläpningsersättning p.g.a. befolkningsutveckling med | 0,0 | 0,0 | 36,8 |
Förändring av skatteintäkter netto | 6,5% | 3,4% | 5,3% |
Verksamhetens nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader för 2022 planeras öka med 43,7 mnkr jämfört med budget 2021, vilket motsvarar ca 1,2 %. För nämnderna beräknas netto- kostnaderna öka med 102,3 mnkr, viket motsvarar 2,7 %. Ökningen innehåller främst ökade kostnader för volymer1 (brukare, barn och elever) och pris- uppräkning. Internräntan har sänkts med en procent år 2022 och minskar nämndernas kostnader men påverkar inte kommunens totala budget.
1 Kostnader för volymer är kostnaden för brukare, barn och elever i verksamheterna och kostnaden varierar mellan åren beroende på exempelvis antalet timmar, insatser, barn och elever.
Figur 18 Nämndernas andel av kommunens nettokostnader samt fördelat på volym och övrig budget 2022
BGN 41%
GNN 11%
KS SBN
4% 6% KFN
5%
SON 33%
SRMH 0,2%
LMN 0,04%
ÖFN 0,1%
Övrigt 28%
Volym 72%
Verksamhetens nettokostnader mnkr | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Kommunstyrelsen | -180,8 | -182,6 | -186,1 |
Stadsbyggnadsnämnden | -239,4 | -262,7 | -271,7 |
Lantmäterinämnden | -1,6 | -1,6 | -1,6 |
Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddsnämnd | -6,0 | -6,0 | -6,1 |
Kultur- och fritidsnämnden | -182,1 | -212,5 | -226,7 |
Socialnämnden | -1 296,6 | -1 353,2 | -1 406,1 |
Barn- och grundskolenämnden | -1 596,2 | -1 625,0 | -1 657,6 |
Gymnasie- och näringslivsnämnden | -422,5 | -436,8 | -453,0 |
Överförmyndarnämnden | -4,1 | -4,2 | -4,2 |
Summa nämnderna | -3 929,4 | -4 084,5 | -4 213,2 |
Centrala poster | -66,5 | -38,8 | -83,6 |
Intäkter exploatering | 335,0 | 285,4 | 44,7 |
Summa verksamhetens nettokostnader | -3 660,9 | -3 838,0 | -4 252,2 |
Investeringar
Investeringsplanen omfattar investeringar motsvarande 2 660,0 mnkr under planeringsperioden 2022-2024.
Planeringsperioden innehåller investeringar i utbyggnadsområdena Arninge, Täby park, Täby slottsområde och Roslags-Näsby. Utbyggnaden avser investeringar i kommunaltekniska anläggningar såsom vägar, gång och cykelvägar, anslutningar för vatten och avlopp samt investeringar i lokaler för
Utfall Prognos Likviditetsplan
Investeringar (mnkr) | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
Kommunstyrelsen | 328,8 | 559,3 | 384,7 | 466,8 | 433,7 |
Stadsbyggnadsnämnden | 569,4 | 496,3 | 367,4 | 478,3 | 462,9 |
Övriga nämnder (inventarier) | 18,7 | 13,1 | 31,9 | 22,6 | 11,8 |
Summa investeringar | 916,9 | 1 068,7 | 783,9 | 967,7 | 908,4 |
Finansiering och likviditet
Kommunen hade i december 2020 en låneskuld på 1 650 mnkr. Under perioden 2022-2024 ökar den totala investeringsvolymen. Prognosen innebär att den räntebärande låneskulden ökar under perioden. Tidpunkten för när mark- intäkterna infaller har avgörande betydelse för kommunens lånebehov.
Nedan redovisas budget för balansräkningen för perioden 2022 – 2024.
Balansräkning mnkr | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
TILLGÅNGAR | |||
Anläggningstillgångar | |||
Materiella anläggningstillgångar | 8 458 | 9 125 | 9 711 |
Finansiella anläggningstillgångar | 171 | 179 | 179 |
Summa anläggningstillgångar | 8 630 | 9 304 | 9 890 |
Bidrag till statlig infrastruktur | 27 | 25 | 23 |
Omsättningstillgångar | |||
Lager | 19 | 19 | 19 |
Fordringar | 651 | 651 | 651 |
Kortfristiga placeringar | 935 | 972 | 1 014 |
Kassa och bank | 0 | 0 | 0 |
Summa omsättningstillgångar | 1 605 | 1 642 | 1 684 |
SUMMA TILLGÅNGAR | 10 261 | 10 971 | 11 597 |
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER | |||
Eget kapital | |||
Eget kapital vid årets början | 4 645 | 5 135 | 5 583 |
Årets resultat | 490 | 448 | 258 |
Summa eget kapital | 5 135 | 5 583 | 5 841 |
Avsättningar | |||
Avsättning för pensioner och särskild löneskatt | 610 | 642 | 682 |
Xxxxx avsättningar | 961 | 943 | 927 |
Summa avsättningar | 1 571 | 1 585 | 1 609 |
Skulder | |||
Långfristiga skulder | 2 055 | 2 303 | 2 647 |
Kortfristiga skulder | 1 500 | 1 500 | 1 500 |
Summa skulder | 3 555 | 3 803 | 4 147 |
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER | 10 261 | 10 971 | 11 597 |
Nedan redovisas budget för kassaflödesanalysen för perioden 2021-2023.
Kassaflödesanalys mnkr | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 741 -791 51 | 728 -975 248 | 564 -908 344 |
Periodens kassaflöde | 0 | 0 | 0 |
Likvida medel vid årets början | 0 | 0 | 0 |
Likvida medel vid årets slut | 0 | 0 | 0 |
Befolkning
Under den senaste treårsperioden har folkmängden i Täby kommun ökat med i genomsnitt 842 personer årligen (1,2%). 2019 års lägre inflyttning sänkte tillväxttrenden. Under 2021 väntas befolkningsökningen bli knappt 1 200 personer.
Figur 19 Folkmängd Täby kommun utfall 2017-2020 samt prognos 2021-2024
90000
80000
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
70 405
71 397
71 874
72 755
73 938
75 408
76 996
78 541
4 529
1 5
13 575
13 66
2
6
20 300
18 88
9 764
38 06
1 514 4 2
43 712
0 446 4
9 679 4
9 107 3
6 38 733 3
2 64
1
9 539
9 280 1
9 104 1
1
19 089
4
0 02
1
4 328
1
4 130
1
3 954
1
13 796
3
3 45
2017
Utfall
2018 2019 2020 2021
Prognos
2022 2023 2024
20-64 0-19 65+ Totalt
Kommunens folkökning utgörs till största delen av en positiv nettoinflyttning från andra kommuner och utlandet. Endast en mindre del av folkökningen kommer från ett positivt födelsenetto.
Bortsett från 2019 har flyttnettot legat mellan 800 och 900 personer per år de senaste åren. När bostadsbyggandet ökar de närmaste åren förväntas
nettoflyttningen öka med upp emot 1 400 personer per år.
Figur 20 Befolkningsförändringar utfall 2017-2020 samt prognos 2021-2024
1800
122
106
149
121
105
88
73
1364
1466
1396
1063
911
891
129
794
342
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
2017
Utfall
2018 2019 2020 2021
Prognos
2022 2023 2024
Nettoflytt Födelseöverskott
Befolkningsutveckling under år 2020
Under 2020 ökade folkmängden i Täby kommun med 881 personer, från 71 874 till 72 755 invånare. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på 794 personer och ett födelsenetto på 73 personer.
Under året flyttade 6 138 personer till Täby, vilket var fler än 2019. Antalet personer som flyttade från kommunen ökade med 185 personer jämfört med året innan, från 5 159 till 5 344. Flyttnettot (antalet inflyttade minus utflyttade) under
2020 var således 794 personer.
Det föddes 640 barn under 2020, 25 fler än 2019. Antalet personer som avled var 567 vilket är 81 fler än året innan. Sammantaget ger detta ett födelsenetto (antalet födda minus döda) under året på 73 personer.
Befolkningsutveckling under perioden 2017-2024
Täbys relativa befolkningstillväxt (folkökning i relation till folkmängd) har tidigare följt rikets långsamt nedåtgående trend. Tillväxten under 2019 var den lägsta sedan 2005 till följd av lägre inflyttning än tidigare. En förväntad ökad inflyttning under de kommande åren beräknas dock innebära en växande befolkning med en relativ utveckling uppemot 2,0 procent årligen. Utvecklingen i riket som helhet stabiliserar sig på knappt 0,5 procent. Den lägre tillväxten förklaras till stor del av en lägre nettoinvandringen.
Figur 21 Befolkningsutveckling i Täby respektive riket utfall 2017-2020 samt prognos 2021-2024, %
2,5%
2,0%
1,5%
1,0%
0,5%
0,0%
2017
Utfall
2018 2019 2020 2021
Prognos
Riket Täby
2022 2023 2024
Med en ökande andel i yrkesverksam ålder (20-64 år), innebär detta att försörjningskvoten2 för kommuninvånarna sjunker. Med detta skiljer sig Täby kommun mot rikets mer betungande trend.
Figur 22 Försörjningskvot i Täby och riket utfall 2017-2020 samt prognos 2021-2024
0,880
0,860
0,840
0,820
0,800
0,780
0,760
0,740
0,720
0,700
2017
Utfall
2018 2019 2020 2021
Prognos
Täby Riket
2022 2023 2024
2 Försörjningskvoten visar hur många ytterligare personer en invånare måste försörja förutom sig själv.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens ansvar och uppgifter
Kommunstyrelsen har helhetsansvar för kommunens verksamhet, utveckling och ekonomiska ställning samt leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet.
Kommunstyrelsen leder och samordnar den årliga budgetprocessen, upprättar förslag till budget och har uppsikt över verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Kommunstyrelsen ansvarar även för arbetet med översiktsplanering enligt plan- och bygglagen.
Kommunstyrelsen företräder kommunen som markägare vad avser kommunens mark och handhar de uppgifter som är förenade med markägandet. Här ingår ansvar för förvaltning av kommunens fastigheter, byggnader och lägenheter inklusive anläggningar för kommunens övriga verksamheter med undantag för det som ankommer på annan nämnd
Utöver detta ansvarar kommunstyrelsen, i egenskap av anställningsmyndighet, för personalpolitiken och är kommunens arbetsgivarföreträdare. Här ingår det yttersta ansvaret för arbetsmiljöarbetet
Kommunstyrelsen fullgör även kommunens ansvar för analys och planering av extraordinära händelse samt totalförsvar och höjd beredskap enligt lag.
Kommunstyrelsens utvecklingsområden
För perioden har utvecklingsområden identifierats för kommunen som helhet. Nedan redovisas hur kommunstyrelsen ska åstadkomma önskad utveckling av de gemensamma utvecklingsområdena.
Kvalitet och effektivitet
Arbetet med långsiktig ekonomisk analys fortsätter. Under 2022 kommer en uppdatering av tidigare framtagen långsiktig ekonomisk prognos att göras. Syftet är att få en tydligare bild av hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt och därmed kunna prioritera och samla resurser till de områden där de gör störst nytta. Som en del i detta arbete har befolkningsprognoserna setts över och justerats. Täbys befolkning kommer att öka med ca 1,5 % per år under kommande tioårsperiod enligt de nya prognoserna vilket är en halvering av den tidigare prognostiserade ökningen. Den mer varsamma befolkningstillväxten ger Täby goda möjligheter att växa med kvalitet och att optimera kommunens investeringar över tid.
Utredningsarbetet kring Roslagsbanan till city pågår. För Täby och nordost- sektorns utveckling är den pågående dubbelspårsutbyggnaden, nya vagnar och depå även mycket viktig. Parallellt med detta fortsätter arbetet med att implementera kommunens kollektivtrafikplan.
En ny översiktsplan som tar sikte på 2050 tas nu fram och beslutas under 2022. Översiktsplanen anger inriktning för framtida stadsutveckling med bostads- och näringslivsetableringar, grönområden och hållbarhetsfrågor. Stadsutvecklingen ska i huvudsak ske i områden där arbete redan pågår - Roslags-Näsby, Täby Park och delar av Arninge.
Fem övergripande mål för hållbar utveckling har tagits fram inom ramen för den nya översiktsplanen. Målen ersätter nuvarande miljöprogram och innefattar även sociala och ekonomiska perspektiv. Genom ett fortsatt systematiskt och verksam- hetsnära arbete, i kombination med målinriktad kommunikation, ska hållbarhetsarbetet utvecklas ytterligare.
Utvecklingen av kommunens systematiska kvalitetsarbete fortsätter genom införande av en förtydligad styrmodell. Ett fortsatt viktigt arbete är att ta fram och analysera nyckeltal för verksamheterna och jämföra dem med andra kommuner som underlag för styrning och utveckling.
Arbetet med att utveckla ekonomi- och kvalitetsstyrning i syfte att förbättra uppföljning, prognos och budget i verksamheternas ekonomi fortsätter under 2022. Detta gäller även arbetet med investeringsplanering så som besluts- process, budgetering, uppföljning och prognoser. Syftet är att få en tydligare styrning och ytterligare minska gapet mellan budget och utfall - samt att snabbt kunna vidta åtgärder vid avvikelser.
För att utveckla inköpsprocessen har en kategoribaserad inköps- och upphandlingsmetod valts. Under de senaste åren har kategorier och under- kategorier definierats och spend- och riskanalyser har tagits fram. Under 2022 kommer inköpsverksamheten att fortsätta utveckla dessa arbetssätt. Syftet är att uppnå effektivare verksamhet samt bättre upphandlingar där kommunen i större utsträckning erhåller det som efterfrågas och till bättre priser.
För att leverera välfärdstjänster med hög kvalitet behöver kommunen kunnig och motiverad personal. Antalet anställda i välfärden kommer att behöva öka om inte arbetssätt förändras. En allt hårdare konkurrens om arbetskraften innebär att det blir en utmaning att rekrytera nya medarbetare i den takt som prognosen förutspår. Det gör att Täby kommun behöver säkra kompetensförsörjningen på flera sätt. Exempel på åtgärder som kan behövas är stärkt ledarskap och stöd till medarbetares utveckling, att börja rekrytera bredare och använda kompetensen rätt, att utnyttja tekniken smart, att söka nya samarbeten samt ett förlängt arbetsliv.
Täby kommun arbetar för att säkra kompetensförsörjningen bland annat genom att marknadsföra de kommunala jobben och ge goda erfarenheter från praktik och feriejobb som lockar fler till välfärdsjobben. En ökad digitalisering av välfärdstjänsterna öppnar för både effektivare verksamhet och bättre kvalitet. I syfte att attrahera och behålla kompetenta medarbetare ska det bli lättare att göra lönekarriär. Den kompetens som finns ska tas tillvara och utvecklas för att kunna ge den bästa och mest effektiva samhällsservicen. En bredare syn på karriär och fler typer av karriärtjänster ger medarbetare chansen att utveckla både sig själva och verksamheten.
Effektiv strategisk lokalförsörjning
I takt med att Täby växer ökar efterfrågan på lokaler, anläggningar och bostäder för kommunalt finansierade verksamheter. Dessutom finns ett stort behov av att säkerställa att det befintliga beståndet utvecklas på ett hållbart sätt och bibehåller en god standard. Utifrån de kommunala verksamheternas behov och rådande ekonomiska förutsättningar utvecklas lokalförsörjningsarbetet kontinuerligt.
En lokalförsörjningsplan säkerställer en strategisk och långsiktigt hållbar lokalförsörjning där prioritering och planering sker utifrån ett helhetsperspektiv. Under de senaste åren har planer och processer utvecklats och strategier för kommunens fastighetsägande och lokaluthyrning har tagits fram. För att skapa bättre planeringsförutsättningar ska de bostadsprognoser och befolknings- prognoser som ligger till grund för den strategiska lokalförsörjningen fortsätta att utvecklas. Lokalförsörjningsplanen ska revideras årligen och omfatta såväl nyproducerade lokaler som effektiviseringar i befintligt bestånd. Arbetet ska även skapa goda förutsättningar för privata aktörer att kunna bidra till utvecklingen av den offentliga servicen.
Trygghets- och säkerhetsarbetet
Trygghets- och säkerhetsarbetet fortsätter under 2022 i enlighet med de mål som anges i kommunens trygghets- och säkerhetsprogram. Fem fokusområden finns i programmet: Förebygga olyckor, trygghet och säkerhet i offentlig miljö, skapa motståndskraft och krishanteringsförmåga, bygga en god informationssäkerhet samt förebygga droganvändning bland barn och unga.
Den nya verksamheten med kommunvakter kommer under 2022 att vidare- utvecklas för att ytterligare stärka tryggheten och säkerheten i Täby.
Ett kommunalt beredskapslager ska under 2022 implementeras för att höja krisberedskapsförmågan och kommunens förmåga att stå emot framtida samhällskriser. Särskilt fokus kommer att ägnas åt upprättandet av så kallade trygghetspunkter i kommunen.
Kommunikation, dialog, service och bemötande
Kommunikation, dialog, service och bemötande är nycklar i det fortsatta utvecklingsarbetet. Kommunens kommunikation ska bidra till att invånare, företagare och besökare enkelt kan hitta information för att göra välinformerade val. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med Täby kommun. Genom en nära dialog med Täbyborna fångas behov upp och löpande förbättringar kan genom- föras. En god service och ett gott bemötande, som gärna överträffar invånarnas och företagens förväntningar, ska eftersträvas i kommunens samtliga verksamheter.
Ett gott bemötande innebär också att kommunens chefer och medarbetare är engagerade och närvarande i alla möten. Invånare och företagare ska uppleva att det är enkelt att ta och ha kontakt med Täby kommun, att det fungerar i varje kontakt och att de får ett professionellt och trevligt bemötande.
För ytterligare förbättrad intern och extern service implementerades under 2021 ett nytt ärendehanteringssystem. Under 2022 går detta utvecklingsarbete vidare och analys och uppföljning blir viktiga för ökad kunskap om hur invånare, företagare och besökare bemöts och får service i Täby kommun. Löpande kundundersökningar som mäter invånarupplevelsen i kontakten med Täby kommun kommer också att göras under året.
Digitaliseringens möjligheter
Täby kommun ska använda digitaliseringen för att effektivisera och utveckla kommunens verksamheter och samtidigt skapa service och tjänster i toppklass för invånare och företagare. I utvecklingsarbetet är det alltid invånarnas och företagarnas behov som är i fokus. Utvecklingen av nya och fler digitala tjänster för invånare och företagare ska fortsätta. Kommunens digitala kommunikation kring driftstörningar och trafikinformation ska utvecklas för att möta behovet både vad gäller webb och i appar.
Införande av gemensam ärendehantering i alla verksamheter ska skapa effektiva arbetsflöden i kommunens handläggning och förbättra servicen gentemot invånarna. Kommunens arbete för att automatisera repetitiva arbetsuppgifter med stöd av RPA (Robotic Process Automation) ska fortsätta för ökad effektivitet och
Det finns information som är av avgörande betydelse för kommunen och som innehåller integritetskänsliga uppgifter. God informationssäkerhet är därför en förutsättning för att digitaliseringens möjligheter ska kunna tas tillvara.
Under 2022 ska informationssäkerheten utvecklas ytterligare genom förbättrade metoder, ökad kunskap och utvecklad dokumentation kring informationsflöden, klassificering av datamängder och användarrutiner. Utvecklingen av kommunens digitala arbetsplats ska fortsätta med införande av säkra lösningar för kommu- nikation av känsliga uppgifter samt säkra digitala mötesapplikationer för alla verksamheter.
Mål och indikatorer
Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av kommunstyrelsens verksamhet under 2022 fastställer kommunfullmäktige mål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning ska rapporteras till kommunfullmäktige.
Mål fastställda av kommunfullmäktige
Det är attraktivt och tryggt att leva och verka i Täby
Täby bevarar och stärker tryggheten i den offentliga miljön
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Täbys invånare ska känna sig trygga på gator och torg. Täbys placering i Stockholms län (Polisens trygghetsundersökning). | plats 7 | minst plats 5 | minst plats 5 | |
Täbys invånare ska inte känna oro att utsättas för brott. Täbys placering i Stockholms län (Polisens trygghetsundersökning). | plats 5 | minst plats 5 | minst plats 5 |
Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun
Täby är en av landets bästa miljökommuner.
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Andel positiva till kommunens miljöarbete i SCB:s medborgarundersökning. | 59% | 58% | minst 60% | minst 60% |
Täbys placering i listan över Sveriges bästa miljökommuner. | plats 11 | plats 21 | minst plats 10 | minst plats 10 |
Fr.o.m. 2021 använder SCB en ny mätmetod i sin undersökning. Tidigare indexberäkningar baserad på en 10- gradig skala ersätts med att mäta andel svar på en 4-gradig skala. För att möjliggöra jämförelser med tidigare år har betygsindex uppskattats vara motsvarande andel i procent.
Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet
Invånarna anger att de är nöjda med av kommunen finansierade insatser.
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Andel invånare som är nöjda med kommunens verksamheter (NMI-index) i SCB:s medborgarundersökning | 66 | 65 | minst 65 | minst 65 |
Fr.o.m. 2021 använder SCB en ny mätmetod i sin undersökning. Tidigare indexberäkningar baserad på en 10- gradig skala ersätts med att mäta andel svar på en 4-gradig skala. För att möjliggöra jämförelser med tidigare år har betygsindex uppskattats vara motsvarande andel i procent.
Täby är en attraktiv kommun med bra service och bemötande
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Andel som anser sig kunna rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen i SCB:s medborgarundersökning. | 78% | 82% | minst 77% | minst 75% |
Medborgarnas generella nöjdhet av service i kommunens kontaktcenter (Betygsskala 1-5) (ny indikator 2021) | minst 4 | minst 4 |
Fr.o.m. 2021 använder SCB en ny mätmetod i sin undersökning. Tidigare indexberäkningar baserad på en 10- gradig skala ersätts med att mäta andel svar på en 4-gradig skala. För att möjliggöra jämförelser med tidigare år har betygsindex uppskattats vara motsvarande andel i procent.
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Utfall år 2021 | Nämndens indikatorvärde år 2022 |
Täby kommuns placering i jämförelse med andra kommuner i Stockholms län gällande den totala sjukfrånvaron för samtliga anställda | plats 2 | Plats 1 | Minst plats 5 | minst plats 5 |
Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Utfall år 2021 | Nämndens indikatorvärde år 2022 | |
Resultat från Pulsmeter för påståendet ”Jag trivs med mina arbetsuppgifter”. Medarbetares självskattning | 8,4 | 7,7 | minst 7 | minst 7 |
Resultat från Pulsmeter för påståendet ”Jag känner arbetsglädje”. Medarbetares självskattning | 7,9 | 6,9 | minst 7 | minst 7 |
Vi har ett högt engagemang och ansvarstagande
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Utfall år 2021 | Nämndens indikatorvärde År 2022 |
HME-index – Hållbart medarbetarengagemang (SKR). Sammantaget index utifrån medarbetares självskattning | 82 | 80 | minst 77 | minst 77 |
Resultat från Pulsmeter/HME för påståendet ”Jag lär mig nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete". Medarbetares självskattning | 7,9 | 7,3 | minst 7 | minst 7 |
Resultat från Pulsmeter för påståendet ”Min arbetsplats erbjuder möjligheter för mig att växa och ta nytt ansvar”. Medarbetares självskattning | 7,9 | 7,0 | minst 7 | minst 7 |
Budget
Kommunstyrelsens budget för 2022 uppgår till 180,8 mnkr (netto) vilket utgör 5 % av kommunens totala budget. Kommunstyrelsens nettokostnader ökar med 11 % jämfört med 2021.
De väsentliga förändringarna är, utöver generell uppräkning med en procent, högre kostnader för fastighetsunderhåll, kostnader kopplade till valet 2022 samt ökade kapitalkostnader.
Internräntan sänks från två till en procent, vilket ger lägre internhyror jämfört med föregående år.
Driftbudget
KS mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Nettokostnader | -154,1 | -162,9 | -180,8 | -182,6 | -186,1 |
Förändring i mnkr | -8,8 | -17,9 | -1,8 | -3,5 | |
Förändring i % | 6 % | 11 % | 1 % | 2 % |
Stadsbyggnadsnämnden
Nämndens ansvar och uppgifter
Stadsbyggnadsnämnden svarar för ärenden som rör drift och underhåll samt anläggande och byggnation av kommunens gator, vägar, torg, parker, vatten- och avloppsledningar samt småbåtshamnar. Nämnden fullgör även kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen. Den kommunala renhållningen ingår också i nämndens verksamhetsområde.
Nämndens utvecklingsområden
För perioden har utvecklingsområden identifierats för kommunen som helhet. Nedan redovisas hur nämnden ska åstadkomma önskad utveckling av de gemensamma utvecklingsområdena.
Kvalitet och effektivitet
Under 2021 implementerades en ny organisation på Samhällsutvecklingskontoret och under 2022 fortsätter arbetet med att skapa en effektiv organisation med effektiva arbetssätt och stödprocesser som säkrar en hög kvalitet.
I syfte att säkerställa god ekonomistyrning kommer budgetprocessen inom stadsutvecklingsprojekt att förtydligas, framförallt i det tidiga skedet innan projekten startar upp.
En grundläggande förutsättning för en hållbar utveckling av Täby är att de tekniska försörjningsystemen så som fjärrvärme, vatten och avlopp (VA) och avfall har tillräcklig kapacitet och god miljöprestanda till en rimlig kostnad. Fokus under 2022 kommer därför att läggas på att kartlägga kapaciteten i de tekniska försörjningssystemen i förhållande till den planerade tillväxten.
Kommunikation, dialog, service och bemötande
Dialog och kommunikation i stadsutvecklingsarbetet kommer fortsatt att prioriteras under 2022. I syfte att förbättra serviceupplevelsen i kontakten med Täby kommun kommer ärendehanteringen av frågor som rör drift av kommunens gator, torg och xxxxxx att fortsätta utvecklas och förenklas i samarbete med kommunens kontaktcenter.
Service och bemötande i bygglovsärenden ska också fortsätta att utvecklas. Digitala informationstjänster, så som kartmaterial och störningsinformation på webben, kommer att förbättras och blir mer tillgängliga.
Digitaliseringens möjligheter
Digitala verktyg och automatisering är viktiga medel för en effektiv förvaltning och
Bevakningen av arbetet med en digital samhällsutvecklingsprocess på nationell nivå kommer att fortsätta. Syftet är att säkerställa att arbetet med att digitalisera kommunens detaljplaner följer de nationella ramverk och standarder som beslutas av Lantmäteriet (i regeringsuppdraget om en smartare samhällsbyggnadsprocess).
Ett förberedande arbete för att införa digital tömningsregistrering kommer att påbörjas. Detta möjliggör för fastighetsägare att följa sin förbrukning/mängder av lämnat mat- och restavfall för sin fastighet.
Mål och indikatorer
Mål fastställda av kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av stadsbyggnadsnämndens verksamhet under 2022 fastställer kommunfullmäktige nämndmål och indikatorer enligt nedan.
Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning ska rapporteras till kommunfullmäktige.
Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet
Täby ska ha välfungerande samhällsfunktioner
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Andelen positiva till möjligheterna att transportera sig med bil. (SCB:s medborgarundersökning). | 77% | 78% | minst 78% | minst 78% |
Andelen positiva till skötsel av kommunens gång- och cykelvägar (SCBs Medborgarundersökning). | 69% | 71% | minst 71% | minst 71% |
NKI-företag, bygglov (SKR och SBA:s årliga mätning om kommuners företagsklimat) | 56 | 52 | minst 60 | minst 60 |
NKI-företag, markupplåtelse (SKR och SBA:s årliga mätning om kommuners företagsklimat) | 73 | 78 | minst 75 | minst 75 |
Medborgarnas betyg på upplevelsen av hur enkelt deras ärende i kontaktcenter varit att lösa (Betygsskala 1-5) | 3,8 | 3,9 | minst 4 | minst 4 |
From 2021 använder SCB en ny mätmetod i sin undersökning. Tidigare indexberäkningar baserad på en 10- gradig skala ersätts med att mäta andel svar på en 4-gradig skala. För att möjliggöra jämförelser med tidigare år har betygsindex uppskattats vara motsvarande andel i procent.
Budget
Stadsbyggnadsnämndens budget för 2022 uppgår till 239,4 mnkr (netto) vilket utgör 6 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader minskar med 10 % jämfört med 2021.
Förändringen jämfört med budget 2021 beror till större delen på en sänkning av internräntan med en procent samt att budgeten innehåller en anpassning av verksamheten till en långsammare utbyggnadstakt. Budgeten innehåller utöver den generella uppräkningen på en procent en utökad budget med 5,3 mnkr för förstärkning av gatudrift. Cirka hälften av nämndens budget utgörs av kapital- kostnader (avskrivningar och räntor på tidigare års investeringar).
Nedanstående tabell visar budget 2022 för stadsbyggnadsnämndens skatte- finansierade verksamheter. De avgiftsfinansierade verksamheterna (vatten/ avlopp och avfall) har en nettobudget som är noll eftersom intäkterna ska täcka kostnaderna.
Driftbudget
SBN Mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Nettokostnader | -274,5 | -264,6 | -239,4 | -262,7 | -271,7 |
Förändring i mnkr | 9,9 | 25,2 | -23,2 | -9,1 | |
Förändring i % | -4 % | -10 % | 10 % | 3 % |
Taxor och avgifter
Avgiftstyp
Markupplåtelse Enligt KF beslut 23 november 2020
Tomträtter Fastställs i varje enskilt fall
Gatukostnadsbidrag Enligt föreskrifter för uttag av gatukostnader.
Belopp varierar för varje område.
Avfallstaxa Enligt KF beslut 22 november 2021
Taxa för plan och byggnadsverksamheten Enligt KF beslut 23 november 2020 VA-taxa Enligt KF beslut 22 november 2021
Husutstakning, höjd och plankontroll, nybyggnadskartor Enligt särskild taxa Förrättningsavgifter Enligt särskild taxa
Brukningsavgifter VA-bebyggd fastighet 2022 2022
Enligt KF beslut 22 november 2021 Exklusive moms
Inklusive
moms
En fast avgift per år för spillvatten 291,21 364,01 En avgift per m3 levererat vatten för vatten och spillvatten 19,40 24,25
En avgift för dagvatten för varje påbörjat 100-tal m2 tomtyta per fastighet och år eller
110,02 137,53
För en- och tvåfamiljsfastigheter betalas en avgift per år 582,44 728,05
Lantmäterinämnden
Nämndens ansvar och uppgifter
Lantmäterinämnden utövar huvudmannaskapet för den kommunala lantmäteri- myndigheten som kommunen har fått tillstånd att inrätta enligt lagen om kommunal lantmäterimyndighet.
Lantmäterinämnden ansvarar för att de förutsättningar som gäller för att bibehålla tillstånd att ha en kommunal lantmäterimyndighet upprätthålls. Nämnden ska även bevaka att lantmäterimyndighetens arbetsuppgifter väsentligen begränsas till förrättningsverksamhet och myndighetsservice i anslutning till förrättnings- verksamheten.
Vidare ansvarar nämnden för arkivhållning av kartor, ritningar och handlingar inom sitt verksamhetsområde.
Nämndens utvecklingsområden
För planeringsperioden har utvecklingsområden identifierats för kommunen som helhet. Nedan redovisas hur nämnden ska åstadkomma önskad utveckling av de gemensamma utvecklingsområdena.
Kvalitet och effektivitet
Den planerade tillväxten i Täby kommer att innebära fler och mer komplicerade lantmäteriförrättningar. För att utveckla arbetssätten och uppnå målet om god service pågår ett ständigt arbete med prioritering av ärenden för att optimera och effektivisera handläggningsprocessen.
Kommunikation, dialog, service och bemötande
Lantmäterinämndens verksamhet handlar i hög grad om att ge invånare, företagare och verksamhetsutövare god service och ett gott bemötande. Ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en hög nivå av service och bemötande under 2022.
Digitaliseringens möjligheter
Verksamheten tillämpar idag ett digitalt arbetssätt i nästan alla processer. Som exempel kan arbetet med utveckling av e-ansökningar nämnas. Utvecklingen av fler digitala arbetssätt fortsätter under 2022.
Mål och indikatorer
Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av lantmäterinämndens verksamhet under 2022 fastställer kommunfullmäktige mål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning ska rapporteras till kommun- fullmäktige.
Mål fastställda av kommunfullmäktige
Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun
Täby kommun har en effektiv fastighetsbildningsprocess.
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Andel nöjda kunder (enligt egen enkätundersökning) | 86% | 94% | minst 80 % | minst 80 % |
Handläggningstid för lantmäteriförrättningar efter komplett ansökan. Minst 90 % av ärendena ska ha en handläggningstid på högst 6 månader. | 100 % | 100 % | minst 90 % | minst 90 % |
Handläggningstid för lantmäteriförrättningar av nya laga kraftvunna detaljplaner för bostäder (gäller inte 3D) efter komplett ansökan. Minst 80 % av ärendena ska avslutas inom 12 veckor. | 91 % | 86 % | minst 80 % | minst 80 % |
Budget
Lantmäterinämndens budget för 2022 uppgår till 1,6 mnkr (netto). Lantmäteri- nämndens nettokostnader ökar med 20 %. De väsentliga förändringarna är, utöver generell uppräkning med en procent, högre kostnader för hyra och overhead.
Driftbudget
LMN mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Nettokostnader | -1,3 | -1,3 | -1,6 | -1,6 | -1,6 |
Förändring i mnkr | 0,0 | -0,3 | 0,0 | 0,0 | |
Förändring i % | 20 % | 1 % | 1 % |
Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Nämndens ansvar och uppgifter
Täby kommun och Vaxholms stad har kommit överens om att ingå i den gemensamma nämnden Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Täby kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Täby kommuns organisation.
Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd ansvarar för den myndighets- utövning som påförts kommunerna enligt miljöbalken (med vissa undantag), livsmedelslagen, strålskyddslagen, alkohollagen, lagen om foder och animaliska biprodukter, lagen om tobak och liknande produkter, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt lagen om sprängämnesprekursorer.
Nämndens utvecklingsområde
För perioden har utvecklingsområden identifierats för kommunen som helhet. Nedan redovisas hur nämnden ska åstadkomma önskad utveckling av de gemensamma utvecklingsområdena.
Kvalitet och effektivitet
Ett arbete har påbörjats med att kartlägga och effektivisera ärendeprocesser och detta arbete kommer att fortsätta även under 2022. Effektiviseringar ska göras utan att det sker på bekostnad av kvalitet.
Under 2022 fortsätter även arbetet med att hitta samarbetsytor inom verksam- heten för att kunna använda resurser på bästa möjliga och effektiva sätt.
Kommunikation, dialog, service och bemötande
SRMH bedriver ett kontinuerligt arbete med att förbättra service och bemötande och detta arbete fortsätter under 2022. Verksamheten arbetar med inställningen att hjälpa företag och invånare att göra rätt samt att det ska vara enkelt att kontakta SRMH med frågor inom olika områden.
Digitaliseringens möjligheter
SRMH erbjuder för närvarande e-tjänster inom området serveringstillstånd. Arbetet med att utveckla dessa e-tjänster, samt e-tjänster för andra ärendetyper inom nämndens andra ansvarsområden, fortsätter under 2022.
Inom några av nämndens ansvarsområden används digitala verktyg under inspektioner ute i fält. Under 2022 ska denna möjlighet kunna erbjudas inom flera av nämndens ansvarsområden.
Mål och indikatorer
Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnds verksamhet under 2022 fastställer kommunfullmäktige mål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårs- uppföljning ska rapporteras till kommunfullmäktige.
Mål fastställda av kommunfullmäktige
Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet
Verksamheter under tillsyn ska ha god lagefterlevnad
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Xxxxx föreläggande vid vite vid tillsyn av hälsoskyddsverksamheter med stöd av miljöbalken. | 0% | 3,8% | högst 5% | högst 5% |
Xxxxx föreläggande vid vite vid tillsyn av miljöskyddsverksamheten med stöd av miljöbalken. | 0% | 0% | högst 5% | högst 5% |
Xxxxx föreläggande vid vite, stängning eller förbud vid livsmedelskontroll med stöd av livsmedelslagen. | 0,9% | 0,8% | högst 5% | högst 5% |
Andel återkallelser av serveringstillstånd i Täby och Vaxholm. | 0% | 0% | högst 5% | högst 5% |
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
NKI Serveringstillstånd | 84 | 83 | minst 80 | minst 80 |
NKI Livsmedelskontroll | 73 | 78 | minst 75 | minst 75 |
NKI Miljö- och hälsoskydd | 71 | 65 | minst 70 | minst 70 |
Budget
Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnds budget för 2022 uppgår till 6,0 mnkr (netto) vilket utgör 0,2 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader minskar med 14 % jämfört med 2021.
De väsentliga förändringarna är, förutom generell uppräkning med en procent, lägre kostnader för personal och overhead.
Driftbudget
SRMH mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Nettokostnader | -7,8 | -6,9 | -6,0 | -6,0 | -6,1 |
Förändring i mnkr | 0,9 | 1,0 | -0,1 | -0,1 | |
Förändring i % | -11 % | -14 % | 1 % | 1 % |
Nedanstående tabell visar Täby kommuns samt Vaxholm stads nettobudget för nämndens verksamhet.
SRMH mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Täby | -7,8 | -6,9 | -6,0 | -6,0 | -6,1 |
Vaxholm stad | -1,9 | -1,9 | -2,0 | -2,0 | -2,0 |
Taxor och avgifter
Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Enligt KF beslut 22 november 2021 | Frekvens | Belopp 2022 (kr) |
Taxa inom miljöbalkens område | Pris per timme | 1 240 |
Taxa för kontroll enligt livsmedels- och foderlagstiftningen | Pris per timme | 1 250 |
Taxa för verksamhet inom strålskyddslagens område | Pris per timme | 1 240 |
Taxa enligt lagen om sprängämnesprekursorer | Pris per timme | 1 240 |
Taxa för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen | Pris per timme | 1 000 |
Taxa för kontroll av handel med vissa receptfria läkemedel | Pris per timme | 1 250 |
Taxa för försäljning och servering av folköl | Pris per timme | 1 250 |
Taxa för handel med tobak och liknande produkter | Pris per timme | 1 250 |
Kultur- och fritidsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter
Kultur- och fritidsnämnden har ansvar för kultur-, idrotts-, frilufts- och fritids- verksamhet i kommunen. Nämnden ansvarar särskilt för att fullgöra kommunens ansvar för folkbibliotek, kulturskoleverksamheten, kulturmiljövård, museala frågor, fritidsgårdar, mötesplatser och annan öppen verksamhet för ungdomar.
Nämnden ger även stöd och bidrag till föreningar och organisationer i enlighet med kommunens fastställda riktlinjer.
Nämnden ansvarar även för driften av kommunens anläggningar för fritids- och kulturändamål samt för korttidsuthyrning av lokaler och anläggningar som kommunstyrelsen bestämmer att kultur- och fritidsnämnden får hyra ut - när dessa lokaler inte nyttjas av ordinarie verksamhet.
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att förvärva konstnärlig gestaltning till allmänna platser, offentliga byggnader och verksamheter samt förvalta och förteckna de konstverk som tillhör kommunen. Nämnden ansvarar även för kommunens uppgifter enligt spellagen vad gäller spel för allmännyttiga ändamål.
Nämndens utvecklingsområden
För perioden har utvecklingsområden identifierats för kommunen som helhet. Nedan redovisas hur nämnden ska åstadkomma önskad utveckling av de gemensamma utvecklingsområdena.
Kvalitet och effektivitet
Kultur- och fritidsnämndens utbud ska vara brett, varierat och ha valfrihet i fokus. Xxxxxxx ska fortsätta att utvecklas för att ta tillvara invånarnas intressen och på
Täby kulturskola ska vara tillgänglig och attraktiv. Etableringen av den nya kommunala verksamheten ”Ung kultur” ska fortgå. Verksamheten ska utveckla metoder för strukturerad uppföljning och utvärdering i dialog med eleverna.
Pilotprojektet ”Kulturskola över kommungränserna”, som förlängts till sommaren 2022, ska utvärderas och ge underlag för en hållbar modell i framtiden.
Ung fritids mötesplatser kommer att vidareutvecklas. Fokus i utvecklingsarbetet är trygghet och främjande arbete. Mötesplatserna ska utvecklas utifrån ung- domarnas egna intressen med målet att ungdomarna själva ska skapa och driva aktiviteter.
Xxxxxx teater ska fortsätta att erbjuda ett brett utbud av såväl gästspel som kulturprogram riktat till flera olika målgrupper där barn och elever i förskola och skola är en viktig del. Arbetet med att göra Täby torg till en attraktiv plats fortsätter. Täby kulturhus spelar här en viktig roll.
Täby biblioteks samhällsviktiga uppdrag ska stärkas och utvecklas, inte minst genom att utvärdera erfarenheter och lärdomar från pandemin. Kommunens folkbibliotek utgör viktiga knutpunkter för information, läsning, lärande, möten och digital service. Biblioteken ska vara inkluderande, tillgängliga och stimulerande. Här erbjuds ett brett utbud av medier och program både digitalt och fysiskt.
Täby är väl försörjt med idrottsanläggningar inom de flesta idrotter, vilket skapar goda förutsättningar för fysisk aktivitet bland framför allt barn och ungdomar. Den anläggningsplan som beslutades under 2020 beskriver behov på kort och lång sikt och ska ligga till grund för upprustning av befintliga lokaler och planering av nya anläggningar för såväl organiserad som icke-organiserad idrott.
Verksamheterna ska verka för ett effektivt lokalutnyttjande, bland annat genom att se över möjligheterna till samlokalisering och utökat nyttjande av befintliga lokaler. En viktig del av detta arbeta är att identifiera potentiella hinder till ett effektivt nyttjande. Det är även viktigt att anläggningar nyttjas optimalt och att regional samverkan beaktas, bland annat vad gäller specialanläggningar där nyttjandet är högt. Möjligheten till fysisk aktivitet ska inte minska i och med en ökande befolkning.
Kommunikation, dialog, service och bemötande
Arbetet med att utveckla god service och bemötande fortsätter. Alla invånare som kommer i kontakt med kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska få ett jämlikt och inkluderande bemötande. Verksamheterna ska utarbeta en gemensam värdegrund, för att tydliggöra vilka förväntningar som finns gällande dessa frågor.
Kommunikation och tillgänglighet är prioriterade frågor. Verksamheternas kommunikationskanaler, och formerna för kommunikation, ska fortsätta att utvecklas. En viktig del är att se över kommunikationen avseende verksam-
Digitaliseringens möjligheter
Det ska vara enkelt för invånare, föreningar och utförare att exempelvis söka bidrag, hyra lokaler, anmäla sig till aktiviteter och låna media på biblioteken i Täby. Digitala lösningar ska alltid beaktas för att öka tillgängligheten samtidigt som befintliga lösningar ska utvecklas löpande för att möta verksamheternas och användarnas behov.
Covid-19 har inneburit att digitaliseringstakten accelererat. Verksamheterna ska se över hur befintlig kompetens ser ut och behöver utvecklas utifrån de nya förutsättningarna. Digitala lösningar som varit framgångsrika ska bibehållas.
Mål och indikatorer
Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av kultur- och fritidsnämndens verksamhet under 2022 fastställer kommunfullmäktige mål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning ska rapporteras till kommunfullmäktige.
Mål fastställda av kommunfullmäktige
Det är attraktivt och tryggt att leva och verka i Täby
Invånare i Täby är fysiskt aktiva
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 13-16 år. Täbys placering i länet. | plats 3 | minst plats 5 | minst plats 5 | |
Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 17-20 år. Täbys placering i länet. | plats 4 | minst plats 5 | minst plats 5 | |
Andel invånare som anger att de är fysiskt aktiva minst 150 min/vecka. Täbys placering i länet. | plats 3 | minst plats 5 | minst plats 5 |
I Täby erbjuds attraktiva kultur- och fritidsupplevelser
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Antalet sålda kursplatser i Täby kulturskola under ett år. | 4 070 | 3 609 | minst 3 800 | minst 3 800 |
Förväntningar: Deltagares uppfattning om kommunens kultur- och fritidsaktiviteter motsvarar deras förväntningar (1-10) (ny indikator 2021) | minst 7 | minst 7 | ||
Bemötande: Deltagares uppfattning om de blivit väl bemötta vid kommunens kultur- och fritidsaktiviteter (1-10) (ny indikator 2021) | minst 7 | minst 7 | ||
Tillgång och utbud: invånarnas uppfattning avseende kultur, fritid och idrott. Täbys placering i länet. | plats 1 | minst plats 5 | minst plats 5 |
Budget
Kultur- och fritidsnämndens budget för 2022 uppgår till 182,1 mnkr (netto) vilket utgör 5 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med
4 % jämfört med 2021.
De väsentliga förändringarna är, utöver generell uppräkning med en procent, högre kostnader för internhyror till följd av nya eller renoverade anläggningar samt verksamhetsanpassade lokaler. Internräntan sänks med en procent, vilket ger lägre internhyror på befintliga objekt jämfört med föregående år. Budgeten innehåller även kostnader för införande av badvärdar samt en höjd musikskole- peng med 111 kr utöver generell uppräkning. Totalt räknas musikskolepengen upp med 1,15 %.
Driftbudget
KFN mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Nettokostnader | -167,1 | -174,8 | -182,1 | -212,5 | -226,7 |
Förändring i mnkr | -7,7 | -7,3 | -30,3 | -14,3 | |
Förändring i % | 5 % | 4 % | 17 % | 7 % |
KFN mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Sport och förening | -91,7 | -96,7 | -103,2 | -132,6 | -146,0 |
Kulturenheten | -5,3 | -8,4 | -10,9 | -11,0 | -11,1 |
Bibliotek | -31,3 | -30,2 | -29,3 | -29,6 | -29,9 |
Kulturskola | -19,2 | -21,7 | -21,4 | -21,7 | -21,9 |
Ung fritid | -13,4 | -16,3 | -15,6 | -16,0 | -16,1 |
Centralt anslag | -6,2 | -1,6 | -1,6 | -1,6 | -1,6 |
Nettokostnad | -167,1 | -174,8 | -182,1 | -212,5 | -226,7 |
Taxor och avgifter
KFN | Frekvens | Belopp 2022 (kr) |
Fritidsgård* | Månad | enligt maxtaxa |
Kulturskoleverksamhet | ||
Pengfinansierad verksamhet | ||
Ämneskurs 7 - 20 år | Termin | 1 700 |
Ämneskurs 7 - 20 år | 1 /2 termin | 850 |
Ensemble och kör 7 - 20 år | Termin | 150 |
Anslagsfinansierad verksamhet | ||
Ung kultur (konst, musik och teater) | Termin | 1 700 |
Ung kultur (konst, musik och teater) | 1 /2 termin | 850 |
Instrumentutlåning ** | Termin | 500 |
* Täby kommun tillämpar xxxxxxx för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Avgiftsnivåerna baseras på inkomstindex och beräknas av Skolverket. Täby kommun följer skolverkets beräkning av avgifterna, se Barn- och grundskolenämnden.
** gäller alla barn och ungdomar som går hos någon av Täby kommuns utförare inom musik.
Socialnämnden
Nämndens ansvar och uppgifter
Socialnämnden är huvudman och har det yttersta ansvaret för socialtjänsten och den kommunala hälso-och sjukvården i kommunen. Ansvaret omfattar människor i alla åldrar och innebär myndighetsutövning, förebyggande verksamhet och individuella stöd-och/eller skyddsinsatser i utsatta livssituationer.
Socialnämndens uppdrag är huvudsakligen lagstyrt. Nämnden fullgör de uppgifter som framgår av socialtjänstlagen, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga och lag om vård av missbrukare i vissa fall. Nämnden fullgör också
Nämndens utvecklingsområden
För perioden har utvecklingsområden identifierats för kommunen som helhet. Nedan redovisas hur nämnden ska åstadkomma önskad utveckling av de gemensamma utvecklingsområdena.
Kvalitet och effektivitet
Socialnämndens verksamheter arbetar strategiskt med kompetensförsörjning för att möta framtida ökade krav på kunskapsbaserad vård samt en alltmer komplex problematik hos socialnämndens målgrupper. Deltagande i SKR:s kompetens- utveckling "Yrkesresan" 2021-2027 bidrar till ökad kunskap och högre kompetens hos medarbetarna. Inom individ- och familjeomsorgen leder användningen av beprövade metoder till mer varaktiga resultat för den enskilde. Inom avdelning funktionsnedsättning fortsätter satsningen på att utveckla kompetensen inom samtliga verksamheter. Vidare prövas den så kallade "delaktighetsmodellen" för ökad delaktighet och inflytande. Inom äldreomsorgen fokuseras på allmänt kompetenshöjande insatser inom såväl omsorg som hälso-och sjukvård.
Brukarnöjdhet gällande bemötande och självbestämmande ska prioriteras och utgöra mått på god kvalitet. Arbetet med fördjupad analys av resultaten i de nationella brukarundersökningarna för äldre och personer med funktionsned- sättning fortsätter. Arbetet ska leda till fortsatt hög brukarnöjdhet och till högre svarsfrekvens.
Under 2022 kommer fokus även vara förebyggande arbete bland annat inom områdena våld i nära relation, suicid och fall. I enlighet med ”Täby kommuns handlingsplan för suicidprevention 2021-2026” ska kunskapen hos medarbetare öka kring suicidprevention.
Arbetet med förbättrad systematisk uppföljning av insatser på individuell- och gruppnivå fortsätter och ligger till grund för kontinuerlig kunskaps- och verksam- hetsutveckling. Under 2022 utvecklas uppföljningen av insatser för barn och unga och deras upplevelse av insatserna. Den höga brukarnöjdheten hos barn och unga ska bibehållas. Inom äldreomsorgen utvecklas uppföljningen genom sam- verkansmöten med fokus på genomförande av beviljade insatser.
Det systematiska kvalitetsarbetet är implementerat och en naturlig del av arbetet. Det leder till kontinuerliga förbättringar av kvalitet i utredning, stöd och insatser. Modeller för kvalitetspeng för äldre, utvecklingen av kvalitetspeng för personer med funktionsnedsättning samt kvalitetspeng för mat bidrar till ökad kvalitet.
Kommunikation, dialog, service och bemötande
Inom socialnämndens verksamheter ska kontakten med invånaren fortsatt präglas av ett gott bemötande som uppnås genom professionalism och anpassning av kommunikationen utifrån den enskildes förutsättningar. För barn med funktionsnedsättningar prövas och utvärderas metoder för anpassad kommunikation. Xxxxxxx ska även utvecklas för personer med grav intellektuell funktionsnedsättning.
Den enskilde ska göras delaktig under utredning, stöd och insats och brukar- nöjdheten gällande delaktighet och självbestämmande ska öka. Barns rättigheter och barns delaktighet är en naturlig del av arbetet med barn och unga som är i kontakt med socialnämndens verksamheter.
Strukturen för fördjupad samverkan med kontaktcenter utvecklas vidare. Genom att kontaktcenters medarbetare får ännu bättre kompetens om socialnämndens områden kan den enskilde få förbättrad service och sitt behov av information tillgodosett snabbare.
Arbetet fortsätter med utveckling av strukturerad dialog med socialnämndens utförare enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) och lagen om offentlig upp- handling (LOU). De förväntningar och krav som ställs på utförare ska vara tydliga genom hela processen, från beställning till uppföljning. Informationen till utförare på kommunens hemsida ska förbättras.
Digitaliseringens möjligheter
Digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara så att ansöknings- och handlägg- ningsförfarandet för välfärdstjänster förenklas. Ökad effektivitet och frigjorda resurser leder till ökad kvalitet. Digitala processer leder även till ökad insyn och snabbare återkoppling vilket möjliggör ökad delaktighet för den enskilde. För flera av nämndens insatser finns redan möjligheten att ansöka digitalt. Under 2022 fortsätter arbetet genom att tillgängliggöra stöd och insatser digitalt i syfte att nå fler invånare.
Användning av digital välfärdsteknik inom verksamheterna bidrar till ökad kvalitet för invånarna. Inom funktionsnedsättning ska ökad användning av så kallat kognitivt stöd bidra till bättre kvalitet. Inom äldreomsorgen ökar användning av trygghetsskapande teknik och teknik som hjälpmedel som skapar mervärde i den dagliga omsorgen. Riktad information till äldre över 65 år, om välfärdsteknik som stöd i vardagen, ska utvecklas.
Mål och indikatorer
Mål fastställda av kommunfullmäktige
Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun
Invånare med stöd och insatser har bättre förutsättningar för en gynnsam livssituation
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Ej återaktualiserade vuxna över 21 år med beroendeproblem ett år efter avslutad utredning eller insats | 80% | 90% | minst 85% | minst 85% |
Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats | 82 % | 74 % | minst 82 % | minst 80 % |
Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats | 84% | 86% | minst 82% | minst 83% |
Ej återaktualiserade personer inom försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd | 88% | 84% | minst 86% | minst 84% |
Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd av totalt antal vuxna biståndsmottagare. | 19 % | högst22 % | högst22 % | |
Andel brukare inom hemtjänsten som anser att det är ganska eller mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten (Ny indikator 2022) | 79% | 80% | minst 80% |
Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet
Äldre med stöd och insatser är nöjda med dess kvalitet
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Andel brukare av hemtjänst inom äldreomsorgen som är ganska eller mycket nöjda med insatsen som helhet. | 81% | 85% | minst 81% | minst 81% |
Andel brukare av särskilt boende inom äldreomsorgen som är ganska eller mycket nöjda med insatsen som helhet. | 78% | 82% | minst 78% | minst 78% |
Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 | |
Andel brukare av hemtjänst inom äldreomsorgen som är ganska eller mycket nöjda med personalens bemötande | 95% | 97% | minst 95% | minst 95% |
Andel brukare av särskilt boende inom äldreomsorgen som är ganska eller mycket nöjda med personalens bemötande | 91% | 93% | minst 91% | minst 91% |
Xxxxx uppföljningar av kommunal hälso- och sjukvård inom äldreomsorg där verksamheten uppnår resultatet delvis godkänt eller godkänt på frågeområdet rapportering enligt patientsäkerhetslagen (Ny indikator från 2020, omformulerad 2022) | 43,4% | minst 80% | minst 80% |
Vuxna med stöd och insatser är nöjda med dess kvalitet
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Andel brukare av gruppbostad (LSS) omsorgen om personer med funktionsnedsättning som anger att de får bestämma om saker som är viktiga hemma. (Ingen mätning 2019 och 2020) | minst 61% | minst 70% | ||
Andel brukare av servicebostad inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning som anger att de får bestämma om saker som är viktiga hemma. (Ingen mätning 2019 och 2020) | minst 78% | minst 80% | ||
Andel brukare av bostad med särskild service (SoL) inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning som anger att de får bestämma om saker som är viktiga hemma. (Ingen mätning 2019 och 2020) | minst 56% | minst 70% | ||
Andel brukare av daglig verksamhet (LSS) inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning som uppger att de får bestämma om saker som är viktiga i daglig verksamhet. (Ingen mätning 2020) | 76% | minst 66% | minst 70% | |
Andel brukare som upplever att personalen på sysselsättningen (SoL) förstår vad han eller hon säger (bemötande) (Ny indikator 2022, ingen mätning 2020) | 62% | minst 70% | ||
Andel brukare som upplever att de får den hjälp de behöver av sin boendestödjare (självbestämmande SoL) (Ny indikator 2022, ingen mätning 2020) | 72% | minst 70% | ||
Andel uppföljningar av kommunal hälso- och sjukvård inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning där verksamheten uppnår resultatet delvis godkänt eller godkänt på frågeområdet | 43,4% | minst 80% | minst 80% |
Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 | |
rapportering enligt patientsäkerhetslagen (Ny indikator från 2020, omformulerad 2022) |
Barn och unga med stöd och insatser är nöjda med dess kvalitet
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Barn och ungas genomsnittliga bedömning av bemötandet i kontakt med öppenvård. (Ny indikator 2022), skala 1-5 | minst 4 | |||
Barn och ungas genomsnittliga bedömning av den upplevda tryggheten under insatsen (placering) (Ny indikator 2022) | minst 4 |
Budget
Socialnämndens budget för 2022 uppgår till 1 296,6 mnkr (netto) vilket motsvarar 33 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 4 % jämfört med budget 2021.
Nettokostnadsökningen 2022 beror, utöver generell uppräkning med en procent, huvudsakligen på ökade kostnader för volymer inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. De tidigarelagda satsningarna inom äldreomsorgen på sammanlagt 20,1 mnkr som genomfördes redan 2021 ligger kvar även kommande år. Budgeten innehåller också extra medel med 0,3 mnkr till funktionsnedsättning samt en tillfällig förstärkning till föräldramottagning med 0,7 mnkr 2022.
Driftbudget
SON mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Nettokostnader | -1 130,6 | -1 252,3 | -1 296,6 | -1 353,2 | -1 406,1 |
Förändring i mnkr | -121,6 | -44,3 | -56,6 | -52,9 | |
Förändring i % | 11 % | 4 % | 4 % | 4 % |
Nettokostnad per verksamhet
SON mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Äldreomsorg | -582,4 | -660,2 | -678,3 | -712,2 | -744,3 |
Funktionsnedsättning | -388,8 | -414,6 | -434,2 | -455,3 | -474,1 |
Individ och familjeomsorg | -150,2 | -167,4 | -173,9 | -175,3 | -177,3 |
Samordnad verksamhet | -9,3 | -10,0 | -10,2 | -10,3 | -10,4 |
Nettokostnad | -1 130,6 | -1 252,3 | -1 296,6 | -1 353,2 | -1 406,1 |
Nyckeltal och volymer
Äldreomsorg
Volymer
SON Äldreomsorg | Utfall 2020 | Budget 2021 | BUDGET 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Hemtjänst (insatser per år) | 2 563 845 | 2 686 795 | 2 692 180 | 2 811 993 | 2 930 990 |
Korttidsboende (dygn) | 5 606 | 5 100 | 4 500 | 3 285 | 3 285 |
Särskilt boende (årsplatser) | 563,5 | 616,0 | 629,0 | 658,0 | 685,0 |
Snittkostnad (netto), kr
SON Äldreomsorg | Utfall 2020 | Budget 2021 | BUDGET 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Hemtjänst (per insats) | -50,2 | -52,4 | -51,5 | -51,9 | -52,4 |
Korttidsboende (per dygn) | -1 962 | -2 237 | -2 304 | -2 544 | -2 596 |
Särskilt boende (per årsplats) | -590 618 | -627 747 | -645 632 | -660 671 | -668 239 |
Funktionsnedsättning
Volymer
SON Funktionsnedsättning | Utfall 2020 | Budget 2021 | BUDGET 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Boende LSS (årsplatser) | 156,0 | 161,0 | 160,0 | 169 | 174,5 |
Personlig ass SFB (timmar) | 93 276 | 88 400 | 89 440 | 91 520 | 93 600 |
Daglig verksamhet LSS (dagar) | 49 465 | 51 372 | 52 380 | 53 388 | 54 396 |
Hemtjänst SoL (insatser) | 112 854 | 119 907 | 121 706 | 124 140 | 126 623 |
Särskilt boende & HVB (årsplatser) | 23,5 | 25,0 | 25,0 | 25,5 | 26,5 |
SON Funktionsnedsättning | Utfall 2020 | Budget 2021 | BUDGET 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Boende LSS (per årsplats) | -966 904 | -972 378 | -972 373 | -975 282 | -1 026 626 |
Personlig ass SFB (per timme) | -306,0 | -311,0 | -321,7 | -326,5 | -331,4 |
Daglig verksamhet LSS (per dag) | -1 019 | -1 051 | -1 061 | -1 072 | -1 082 |
Hemtjänst SoL (per insats) | -49,0 | -48,4 | -49,4 | -49,9 | -50,4 |
Särskilt boende & HVB (per årsplats) | -944 340 | -980 602 | -1 014 270 | -1 035 661 | -1 068 810 |
Individ- och familjeomsorg
Volymer
SON Individ- och familjeomsorg | Utfall 2020 | Budget 2021 | BUDGET 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Försörjningsstöd (genomsnitt antal hushåll) | 000 | 000 | 000 | 180 | 180 |
Exklusive nyanlända och ensamkommande unga där försörjningsstödet finansieras av bidrag från Migrationsverket.
Snittkostnad (netto), kr
SON Individ- och familjeomsorg | Utfall 2020 | Budget 2021 | BUDGET 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Försörjningsstöd (À-pris per hushåll, kr) | -125 500 | -128 000 | -130 000 | -131 300 | -132 600 |
Maxtaxa | Per månad | 2 170 |
Omsorg | ||
- abonnemang | Per månad | 1 085 |
- enstaka insats | Per insats | 139 |
- trygghetslarm abonnemang* | Per månad | 304 |
Service | ||
- städning abonnemang (per hushåll) | Per månad | 434 |
- tvätt abonnemang (per hushåll) | Per månad | 434 |
- skaffa förnödenheter och handla (per hushåll) | Per månad | 434 |
Taxor och avgifter
Socialnämnden
Frekvens
Belopp 2022
(kr)
Belopp 2022 (kr) | |
Korttidsboende: omsorg och service Per dygn Avgift för boende som inte omfattas av hyreslagen - boendeavgift Per månad - boendeavgift för personer 18 år och äldre, kvarboende i Per månad barnboende LSS som uppbär aktivitetsersättning Måltider Måltidsavgift t.o.m. 15 år samt fr.o.m. 65 år Per månad Per dygn Per frukost Per lunch Per mellanmål Per middag Måltidsavgift fr.o.m. 16 år t.o.m. 64 år Per månad Per dygn Per frukost Per lunch Per mellanmål Per middag Placering i HVB-hem samt viss annan heldygnsvård (korttidsboende) - uppehälle vid vård och behandling i HVB-hem Per dygn - boende och måltider vid placering i HVB-hem (ej vård och Boendeavgift behandling) eller hem för viss annan heldygnsvård per dygn (korttidsboende) Måltidsavgift per dygn Föräldrars ersättningsskyldighet när barn är placerade i boende utanför det Per månad egna hemmet Kommentar: Avgift tas ut med belopp motsvarande högsta belopp för underhållsstöd enligt socialförsäkringsbalken 18 kap. 20§. Familjerådgivning Per besök Kommentar: Avgiften för familjerådgivning uppgår till ett belopp som motsvarar Stockholms läns landstings avgift för specialistläkarvård. | 71 2 229 2 229 3 542 116 23 47 12 35 3 904 128 26 51 13 39 80 73 128 se kommentar se kommentar |
* För person som är 80 år eller äldre är trygghetslarm avgiftsfritt.
Barn- och grundskolenämnden
Nämndens ansvar och uppgifter
Barn- och grundskolenämnden fullgör kommunens uppgifter som huvudman inom det kommunala skolväsendet, enligt skollagen och annan författning, för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola och annan pedagogisk verksamhet.
Nämnden fullgör också det ansvar som enligt skollagen ankommer på kommunen avseende motsvarande fristående verksamheter.
Nämndens utvecklingsområden
För perioden har utvecklingsområden identifierats för kommunen som helhet. Nedan redovisas hur nämnden ska åstadkomma önskad utveckling av de gemensamma utvecklingsområdena.
Kvalitet och effektivitet
Täby ska ha Sveriges högsta utbildningskvalitet, med fokus på kunskap, trygghet och studiero. Kvalitetsutvecklingen inom utbildningsområdet pågår ständigt och alltid med utgångspunkt i analys av resultaten i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet.
Utveckling av undervisningskvalitet och bedömarkompetens
Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet kommer att fortgå under 2022. Implementering av det systemstöd som utvecklades under 2021 pågår. På både huvudmanna- och enhetsnivå ska analyserna och uppföljningen utvecklas och förankras för att spegla och främja enheternas och verksamhetsområdets systematiska kvalitetsarbete.
En kvalitetspeng för grundskolan infördes från och med läsåret 2019/2020 i syfte att stimulera skolorna att utveckla sin undervisningskvalitet så att fler elever når högre måluppfyllelse. En utredning har även genomförts vad gäller tilldelning av kvalitetspeng i förskolan och en rapport är framtagen som underlag för beslut.
Rapporten baseras på forskning, dialog med huvudmän, beprövad erfarenhet samt en juridisk rättsutredning.
Skolutvecklingsprojektet “Likvärdig skola” fortsätter. Projektet innebär uppföljning av alla elevers formella resultat i alla ämnen och årskurser i syfte att identifiera möjligheter till skolutveckling för en ökad undervisningskvalitet och stärkt bedömarkompetens. I samarbete med Örebros och Stockholms universitet utvecklas bedömarkompetensen på enheterna för att ge ökade förutsättningar för en rättssäker och likvärdig bedömning mellan och inom Täbys kommunala skolor.
Inom Täby akademi för pedagogisk professionsutveckling sker kompetens-
utveckling inom definierade skolutvecklingsområden så som kollegiala läranden,
s.k. Universell Design för lärande (UDL), läranderonder samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Medarbetare som har ett uppdrag som ledare eller chef ges kompetensutveckling inom sitt uppdrag och utbildas inom olika utbildningsprogram.
Inom elevhälsan är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet fortsatt högprioriterat. Kompetensutveckling bedrivs inom elevhälsan utifrån före- byggande och hälsofrämjande insatser på grupp- och organisationsnivå. En verksamhetsövergripande handlingsplan för hälsofrämjande och förebyggande arbete som riktar sig till barn och unga i Täby kommer att utvecklas.
Täby kommuns handlingsplan för suicidprevention är nedbruten till en verksam- hetsspecifik handlingsplan för utbildningsområdet. Mål och åtgärder för suicid- prevention ska nu utarbetas på olika nivåer.
För att främja kunskap och medvetenhet om psykisk hälsa kommer kompetens- utveckling och fortbildning att genomföras för samtliga medarbetare. Utbild- ningarna ger personal inom utbildningsområdet redskap kring hur man på ett tidigt stadium kan upptäcka varningstecken på psykisk ohälsa och ger stöd i samtalsteknik.
Skolnärvaron inom grundskolan ska främjas. Ett utökat stöd kring närvaro- främjande insatser har påbörjats och ska vidareutvecklas. Närvarofrämjande arbete sker inom grundskolan utifrån ett stödmaterial som vilar på vetenskaplig grund. Stödmaterialets syfte är att skolorna ska uppmärksamma och agera på elevers frånvaro på ett tidigt stadium samt få verktyg till att kartlägga behov hos elever och i skolmiljön.
En lokalförsörjningsplan för utbildningsområdet tas fram under 2021 och ska under 2022 förankras i verksamheterna. Målsättningen är att uppnå en långsiktig, ändamålsenlig och kostnadseffektiv lokalförsörjning som ger förutsättningar för att bedriva kommunalt finansierade verksamheter med hög kvalitet.
Lokalerna ska bidra till en ändamålsenlig, effektiv, sund och säker verksam- hetsmiljö som skapar förutsättning för hög produktivitet och kvalitet. Kostnaderna ska vara så låga som möjligt och med största möjliga effektivitet. Detta kräver samordning och planering ur ett övergripande kommunperspektiv. Eftersom de kommunala verksamheternas behov varierar över tid är det angeläget att ständigt anpassa utbudet efter aktuellt behov. Detta förutsätter en kontinuerlig lokalför- sörjningsplanering med en tydlig koppling till kommunens mål- och budgetarbete.
Kommunikation, dialog, service och bemötande
Pedagogisk professionsutveckling
Frågor som rör dialog och bemötande kommer under 2022 att få fortsatt prioritet inom ramen för Täby akademi för pedagogisk professionsutveckling där arbetet bedrivs i form av kompetensutvecklande insatser på olika nivåer.
Strategisk kompetensförsörjning
Lärarbrist råder i hela landet, vilket kräver åtgärder på kommunal nivå för att vara en attraktiv arbetsgivare - både på kort och lång sikt. Kompetensutvecklings- insatser utifrån profession sker inom ramen för Täby akademi. En satsning sker också på skolledare utifrån rektorsprogrammet där skolledare fortbildas till rektorer.
I Täby läggs fokus på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt på att skapa trygga arbetsplatser. En extra satsning på VFU genomförs där webbsidor med stödmaterial är framtagna och gemensamma informationstillfällen anordnas.
Kompetensutveckling sker för samtliga yrkesgrupper på olika nivåer under till exempel rektorsmöten, kollegialt lärande i ämneslärargrupper samt under kompetensutvecklingstillfällen via en digital plattform som kontinuerligt uppdateras och utvecklas.
Kommunens tillsynsenhet, vars uppdrag är att utöva tillsyn av de fristående förskolorna, har utvecklat återkopplingen till de granskade enheterna. Åter- koppling är nu av mer formativ karaktär där förslag på utvecklingsinsatser ges. Ett arbete kring systematiskt kvalitetsarbete är prioriterat under 2022 där de fristående utförarna erbjuds stöd i att förbättra och förankra sina processer.
Insynsdialoger med de fristående verksamheterna fortgår med syfte att stärka relationen mellan kommunen och utförarna samt ge en djupare inblick i skolornas verksamhet och deras systematiska kvalitetsarbete.
Digitaliseringens möjligheter
Under 2022 kommer en ny informations- och kommunikationsstrategi utarbetas och implementeras. Strategin bygger på den nationella handlingsplanen där SKR, i nära samverkan med Skolverket och övriga skolväsendet, tagit fram en handlingsplan. Planen realiseras genom en lokal strategi för att utveckla en hög digital kompetens och för att främja kunskapsutveckling hos både elever och pedagoger. Xxxxxxxxx ska även skapa förutsättningar att möta kommande lärarbrist med bibehållen kvalitet i undervisningen.
Mål och indikatorer
Mål fastställda av kommunfullmäktige
Det är attraktivt och tryggt att leva och verka i Täby
Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Andel vårdnadshavare som anger att de är nöjda med verksamheten i sitt barns förskola. | 93% | 93% | minst 90% | minst 90% |
Andel vårdnadshavare som anger att deras barn är tryggt i förskolan. | 97% | 96% | minst 95% | minst 95% |
Andel elever som anger att de är nöjda med sin skola. | 81% | 83% | minst 80% | minst 80% |
Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola. | 89% | 88% | minst 90% | minst 85% |
Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun
Eleverna har god psykisk och fysisk hälsa
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Indextal för god psykisk hälsa (mäts vartannat år genom Stockholmsenkäten) | 57% | minst 60% | minst 55% | |
Andel elever som anger att de deltar i någon form av fysisk aktivitet varje dag i skolan. | 81% | 87% | minst 85% | minst 85% |
Andel elever som uppger att de oftast mår bra i skolan (ny mätning 2020) | 82% | minst 85% | minst 80% |
Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet
Eleverna når högt ställda kunskapskrav
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Andel elever som efter årskurs 9 uppnått kunskaper motsvarande minst betyget E i alla skolämnen. | 89,1% | 89,5% | minst 88% | minst 88% |
Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 | |
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. | 261,8 | 263 | minst 260 | minst 260 |
Andel elever som efter årskurs 9 är behöriga till yrkesprogram. | 93,4% | 94,5% | minst 94% | minst 94% |
I förskolan ger undervisningen varje barn möjlighet till utveckling utifrån sina förutsättningar och behov
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Andel vårdnadshavare som anger att verksamheten är stimulerande för deras barn (Ny indikator) | 96% | 95% | minst 90% |
Budget
Barn- och grundskolenämndens budget för 2022 uppgår till 1 596,2 mnkr (netto) vilket utgör 41 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 3 % jämfört med 2021.
Förändringen beror, utöver generell uppräkning med en procent, huvudsakligen på riktade höjningar av grundpengen inom förskola och grundskola med 2,5 mnkr respektive 12,0 mnkr. Därutöver har beslut fattats om en höjning av lokaldelen i pengen för förskola och grundskola. Höjningen sker i två etapper under 2021 och 2022, viket får fullt genomslag från och med första januari 2022.
Merparten av nämndens budget består av kostnader för peng till fristående och kommunala utförare. Total uppräkning av grundpeng3 inklusive generell uppräkning jämfört med pengen för 2021 innebär för förskola en höjning på mellan 2,1 % till 2,2 %. För förskoleklass och grundskola innebär det en höjning motsvarande 4,2 % till 5,6 %. Övriga verksamheter har höjts med den generella uppräkningen på en procent.
Antalet barn och elever beräknas bli lägre år 2022 inom de flesta verksamheter, jämfört med budgeten i verksamhetsplan 2021. Antagandet baseras på den nya befolkningsprognosen där antalet barn sänkts jämfört med den tidigare prognosen.
3 Grundpengen för förskola och skola har två nivåer beroende på ålder. Det innebär att uppräkningen blir olika för de olika nivåerna.
Driftbudget
BGN mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Nettokostnader | -1 467,8 | -1 546,7 | -1 596,2 | -1 625,0 | -1 657,6 |
Förändring i mnkr | -78,9 | -49,6 | -28,8 | -32,6 | |
Förändring i % | 5 % | 3 % | 2 % | 2 % |
BGN mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Öppen förskola | -4,0 | -4,9 | -5,2 | -5,3 | -5,3 |
Förskola | -401,6 | -428,0 | -435,3 | -451,1 | -471,1 |
Pedagogisk omsorg | -2,3 | -1,4 | -2,1 | -2,2 | -2,2 |
Fritidshem | -141,2 | -151,3 | -151,3 | -152,3 | -153,9 |
Förskoleklass | -43,8 | -51,5 | -55,4 | -54,9 | -55,1 |
Grundskola | -844,5 | -872,5 | -908,4 | -920,1 | -930,3 |
Grundsärskola | -30,4 | -37,0 | -38,6 | -39,2 | -39,6 |
Nettokostnad | -1 467,8 | -1 546,7 | -1 596,2 | -1 625,0 | -1 657,6 |
Nyckeltal och volymer
Beräkningen av antalet barn och elever baseras på befolkningsprognosen per september 2021. Antaganden om hur stor andel av barnen och eleverna som deltar i verksamheten baseras på bedömningar utifrån tidigare års utfall. Jämfört med budget 2021 beräknas antalet barn och elever bli färre inom förskola, fritidshem och grundskola.
XXX Xxxxx barn och elever grundbelopp | med | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Förskola | 3 763 | 3 892 | 3 836 | 3 923 | 4 044 | |
Pedagogisk omsorg | 25 | 15 | 23 | 24 | 24 | |
Fritidshem | 4 800 | 4 890 | 4 752 | 4 740 | 4 741 | |
Förskoleklass | 954 | 976 | 984 | 966 | 960 | |
Grundskola | 9 412 | 9 587 | 9 473 | 9 530 | 9 538 | |
Grundsärskola | 69 | 70 | 71 | 72 | 72 | |
Snittkostnad (netto) | per | barn | och | elev | (kr) | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Förskola | -106 559 | -109 959 | -113 493 | -114 991 | -116 518 | |||||
Pedagogisk omsorg | -92 269 | -93 252 | -89 877 | -90 564 | -91 401 | |||||
Fritidshem | -31 026 | -30 947 | -31 841 | -32 124 | -32 464 | |||||
Förskoleklass | -50 087 | -52 757 | -56 269 | -56 840 | -57 420 | |||||
Grundskola | -88 225 | -91 009 | -95 888 | -96 551 | -97 536 | |||||
Grundsärskola | -495 882 | -527 577 | -541 034 | -545 914 | -551 306 | |||||
Definition: Nettokostnad per barn och elev är beräknad med utgångspunkt från den totala nettokostnaden för verksamheten exklusive Täbys kommunala verksamhet dividerat med antalet barn och elever. Förändringar av antalet barn och elever i åldersgrupperna påverkar utfallet vid en jämförelse mellan åren.
Taxor och avgifter
Förskola och pedagogisk omsorg 1-2 år 1 :a barnet 3 % av inkomsten
2 :a barnet 2 % av inkomsten 3 :e barnet 1 % av inkomsten
4 :e barnet Ingen avgift
Förskola och pedagogisk omsorg 3-5 år 1 :a barnet 2,25 % av inkomsten
2 :a barnet 1,50 % av inkomsten 3 :e barnet 0,75 % av inkomsten
4 :e barnet Ingen avgift
Förskola och pedagogisk omsorg för föräldraledig 1-5 år 1 :a barnet 2,25 % av inkomsten
2 :a barnet 1,50 % av inkomsten 3 :e barnet 0,75 % av inkomsten
4 :e barnet Ingen avgift
1 133
755
378
0
1 133
755
378
0
1 510
1 007
503
0
Dock högst kronor/månad*
Avgift för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem
Dock högst kronor/månad* | |
Fritidshem inskriven verksamhet | |
1 :a barnet 2 % av inkomsten | 1 007 |
2 :a barnet 1 % av inkomsten | 503 |
3 :e barnet 1 % av inkomsten | 503 |
4 :e barnet Ingen avgift | 0 |
* Beloppen avser 2021 års nivå och kommer att uppdateras till 2022 års nivå när avgiftsnivåerna har fastställts och beräknats av Skolverket.
Avgiftsfri förskola
Avgiftsfri förskola, 525 timmar per år under skoldagar gäller från 1 augusti det år barnet fyller 3 år.
Barn i behov av särskilt stöd från 1 år
Barn med behov av särskilt stöd kan från 1 års ålder erbjudas avgiftsfri förskola 525 timmar per år om de av psykiska, fysiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i utveckling i form av förskola, skollagen 8 kap. § 7.
Förskola och pedagogisk omsorg för föräldraledig 1-5 år
Barnen går 15 timmar per vecka under året eller 25 timmar per vecka under skoldagar.
• Avgift betalas för 12 månader per år.
• Vid en hushållsinkomst på 50 340 kr* före skatt, eller däröver per månad betalas högsta månadsavgifterna enligt ovan.
• Enbart barn som tar del av avgiftsbelagd verksamhet i kommunen räknas.
• Det yngsta barnet räknas som 1:a barn.
• För barn 3-5 år har avgiften reducerats med motsvarande tid för avgiftsfri allmän förskola.
Gymnasie- och näringslivsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter
Gymnasie- och näringslivsnämnden fullgör kommunens uppgifter som huvudman för gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, gymnasiesärskola samt särskild utbildning för vuxna. Nämnden ansvarar även för kommunens aktivitetsansvar för unga vuxna enligt vad som föreskrivs i skollagen.
Gymnasie- och näringslivsnämnden ansvarar för frågor rörande arbetsmarknads- åtgärder och näringsliv i kommunen. Nämnden är även arbetslöshetsnämnd.
Nämnden ansvarar också för samordning av kommunens integrationsarbete samt för samhällsorientering för nyanlända invandrare.
Nämndens utvecklingsområden
För planeringsperioden har utvecklingsområden identifierats för kommunen som helhet. Nedan redovisas hur nämnden ska åstadkomma önskad utveckling av de gemensamma utvecklingsområdena.
Kvalitet och effektivitet
Täby ska ha Sveriges högsta utbildningskvalitet, med fokus på kunskap, trygghet och studiero. Kvalitetsutvecklingen inom utbildningsområdet pågår ständigt och alltid med utgångspunkt i analys av resultaten i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet. Täby kommun arbetar för att vara en attraktiv gymnasie- kommun med ett brett och varierat programutbud anpassat efter arbetsmarknadens behov och elevers efterfrågan.
Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet kommer att fortgå under 2022. Implementering av det systemstöd som utvecklats under 2021 pågår. På både huvudmanna- och enhetsnivå ska analyserna och uppföljningen utvecklas och förankras för att spegla och främja enheternas och verksamhetsområdets systematiska kvalitetsarbete.
Skolutvecklingsprojektet “Likvärdig skola” fortsätter. Projektet innebär uppföljning av alla elevers formella resultat i alla ämnen och årskurser i syfte att identifiera möjligheter till skolutveckling för ökad undervisningskvalitet och stärkt bedömar- kompetens. I samarbete med Örebros och Stockholms universitet utvecklas bedömarkompetensen på enheterna för att ge ökade förutsättningar för en rättssäker och likvärdig bedömning mellan och inom Täbys kommunala skolor.
Inom Täby akademi för pedagogisk professionsutveckling sker kompetens- utveckling inom definierade skolutvecklingsområden så som kollegiala läranden,
s.k. Universell Design för lärande (UDL), läranderonder samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Medarbetare som har ett uppdrag som ledare eller chef ges kompetensutveckling inom sitt uppdrag och utbildas inom olika utbildningsprogram.
Inom elevhälsan är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet fortsatt högprioriterat. Kompetensutveckling bedrivs inom elevhälsan utifrån före- byggande och hälsofrämjande insatser på grupp- och organisationsnivå. En verksamhetsövergripande handlingsplan för hälsofrämjande och förebyggande arbete riktad till barn och unga kommer att utvecklas.
Täby kommuns handlingsplan för suicidprevention är nedbruten till en verksam- hetsspecifik handlingsplan för utbildningsområdet. Mål och åtgärder för suicid- prevention ska nu utarbetas på olika nivåer.
För att främja kunskap och medvetenhet om psykisk hälsa kommer kompetens- utveckling och fortbildning att genomföras för samtliga medarbetare. Utbild-
Vuxenutbildning, arbetsmarknad, integration och näringsliv
För den kommunala vuxenutbildningen i Täby finns ett auktorisationssystem vilket innebär att alla utbildningsanordnare som uppfyller de krav som anges i ett auktorisationsavtal får möjlighet att erbjuda utbildningar inom vuxenutbildning och sfi för kommuninvånare. Detta sker genom ett samverkansavtal mellan ett antal kommuner vilket för eleverna ger möjlighet till en ökad valfrihet inom ett större utbud. Under föregående år har ett nytt auktorisationsavtal och nya arbets- metoder för att styra och följa upp utbildningsanordnare tagits fram. Under 2022 ligger fokus på att implementera dessa metoder.
År 2020 inrättades en ny arbetsmarknadsenhet, som bland annat har haft i uppdrag att implementera den handlingsplan för stärkt integration som beslutades samma år. Under 2022 kommer arbetet med denna Täbymodell att fördjupas. Analys- och uppföljningsarbetet kommer att vidareutvecklas i syfte att kontinuerligt utvärdera och utveckla de insatser som genomförs.
Näringslivet har en viktig roll i Täby, inte minst då många företag tillhandahåller välfärdstjänster till kommunens invånare. Vidare skapar företagen arbetstillfällen och bidrar till levande och trygga miljöer samt ett brett serviceutbud. Både befintliga och nya företag ska ha möjlighet att utvecklas och växa i kommunen. Principen ”en bostad – ett arbetstillfälle” anges i kommunens näringslivsstrategi och arbetet för att ytterligare stärka företagsklimatet fortskrider.
En lokalförsörjningsplan för utbildningsområdet tas fram under 2021 och ska under 2022 förankras i verksamheterna. Målsättningen är att uppnå en långsiktig, ändamålsenlig och kostnadseffektiv lokalförsörjning som ger förutsättningar för att bedriva kommunalt finansierade verksamheter med hög kvalitet.
Lokalerna ska bidra till en ändamålsenlig, effektiv, sund och säker verksam- hetsmiljö som skapar förutsättning för hög produktivitet och kvalitet. Kostnaderna ska vara så låga som möjligt och med största möjliga effektivitet. Detta kräver samordning och planering ur ett övergripande kommunperspektiv. Eftersom de kommunala verksamheternas behov varierar över tid är det angeläget att ständigt anpassa utbudet efter aktuellt behov. Detta förutsätter en kontinuerlig lokalförsörj- ningsplanering med en tydlig koppling till kommunens mål- och budgetarbete.
Kommunikation, dialog, service och bemötande
Frågor som rör dialog och bemötande kommer under 2022 att få fortsatt prioritet inom ramen för Täby akademi för pedagogisk professionsutveckling där arbetet bedrivs i form av kompetensutvecklande insatser på olika nivåer. Arbetet sker även utifrån aggregerade analyser och identifierade behov.
I Täby läggs fokus på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt på att skapa trygga arbetsplatser. En extra satsning på VFU genomförs där webbsidor med stödmaterial är framtagna och gemensamma informationstillfällen anordnas för de studenter som har sin verksamhetsförlagda utbildning i Täby.
Kompetensutveckling sker för samtliga yrkesgrupper på kommun-, profession- och enhetsnivå under till exempel rektorsmöten, kollegialt lärande i ämneslärar- grupper samt under kompetensutvecklingstillfällen via en digital plattform som kontinuerligt uppdateras och utvecklas.
Vuxenutbildning, arbetsmarknad, integration och näringsliv
Gymnasie- och näringslivsnämnden ska tillhandahålla stöd för att få Täbybor i arbete eller utbildning. God service i form av vägledning och individanpassade, flexibla lösningar förutsätter att ett stort antal aktörer samverkar internt såväl som externt. Exempel på sådana samarbeten är med Arbetsförmedlingen, civil- samhället samt det lokala näringslivet. Arbetet med att systematisera och strukturera detta samarbete är av fortsatt hög prioritet.
Näringslivsperspektivet ska beaktas i alla kommunens verksamheter. Kommunen behöver arbeta för att de företag som redan finns i Täby kan utvecklas samtidigt som nya företag ska attraheras och erbjudas bästa möjliga service och bemötande. I kommunens näringslivsstrategi betonas krav på service och förståelse för företagarnas behov samt vikten av god dialog och proaktiv kommunikation.
Digitaliseringens möjligheter
Under 2022 kommer en ny information- och kommunikationsstrategi att utarbetas och implementeras. Strategin bygger på den nationella handlingsplanen där SKR, i nära samverkan med Skolverket och övriga skolväsendet, har tagit fram en handlingsplan med 18 initiativ och aktiviteter. Handlingsplanen realiseras genom en lokal strategi för att utveckla en hög digital kompetens och för att främja kunskapsutvecklingen hos både elever och pedagoger. Xxxxxxxxx ska även skapa förutsättningar för att möta kommande lärarbrist med bibehållen kvalitet i undervisningen.
Vuxenutbildning, arbetsmarknad, integration och näringsliv
Täby kommun ska bedriva modern myndighetsutövning, vilket innebär ett proaktivt agerande och att företag ska kunna få information, stöd och vägledning
Systemverktyg och arbetssätt utvecklas kontinuerligt för arbete riktat mot såväl individ som näringsliv. Digitala verktyg förenklar kommunikationen och är särskilt viktiga för de invånare och företag som är i behov av vägledning. Insatser för de invånare som befinner sig i digitalt utanförskap är också viktiga.
Mål och indikatorer
Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av gymnasie- och näringslivsnämndens verksamhet under 2022 fastställer kommunfullmäktige mål och indikatorer enligt nedan. Målupp- fyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning ska rapporteras till kommunfullmäktige.
Mål fastställda av kommunfullmäktige
Det är attraktivt och tryggt att leva och verka i Täby
Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Andel elever som anger att de är nöjda med sin gymnasieskola | 79% | 75% | minst 75% | minst 75% |
Andel elever som anger att de kan rekommendera sin skola (vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare). | 84% | 82% | minst 85% | minst 80% |
Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola (gymnasieskolan och gymnasiesärskolan). | 92% | 87% | minst 90% | minst 90% |
Andel elever som anger att de känner sig trygga i skolan (vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare). | 84% | 88% | minst 85% | minst 85% |
Det finns goda förutsättningar för företag i Täby kommun
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Svenskt Näringslivs företagsklimatranking | minst plats 18 | minst plats 47 | minst plats 10 | minst plats 20 |
Nöjd kund-index (NKI) i SBA/SKR:s servicemätning. | 65 | 71 | över 73 | över 70 |
Nöjdhet i näringslivet vad gäller Välkommen framtids bemötande och | minst 80% | minst 80% |
Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 | |
service (ny indikator och ny mätning, historiska utfall saknas) |
Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun
Täbybor är i egen försörjning
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Andel aspiranter med egen försörjning efter insats från Välkommen framtid.* | 88% | minst 50% | minst 50% | |
Andel individer som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret och som efter insats har hjälpts till studier, sysselsättning eller egen försörjning | 80% | 80% | minst 85% | minst 80% |
*Förändringen i nivån på indikatorvärde beror på att stödet från arbetsförmedlingen har sänkts. | ||||
Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet
Eleverna når högt ställda kunskapskrav
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Genomsnittlig betygspoäng på de högskoleförberedande programmen. | 16,1 | 16,4 | minst 16 | minst 16 |
Genomsnittlig betygspoäng på yrkesprogrammen. | 13 | 13,2 | minst 13 | minst 13 |
Andel betyg med godkända resultat, grundläggande vuxenutbildning. | 87% | 87% | minst 85% | minst 85% |
Andel kursdeltagare inom sfi med godkänt betyg (ny indikator). | 93% | 88% | minst 85% | minst 85% |
Andel betyg med godkända resultat, gymnasial vuxenutbildning. | 85% | 85% | minst 83% | minst 85% |
Budget
Gymnasie- och näringslivsnämndens budget för 2022 uppgår till 422,5 mnkr (netto) vilket utgör 11 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 2 % jämfört med 2021. De väsentliga förändringarna för 2022 beror, utöver generell uppräkning med en procent, främst på ökade kostnader för elever i gymnasieskolan.
Budgeten för 2022 innehåller även en tillfällig utökad ram med 0,7 mnkr inom Täby kompetenscenter samt en ökning av ramen till nyföretagarcentrum för 2022.
Täby kommun är ansluten till Storstockholms gemensamma gymnasieregion och
Driftbudget
GNN mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Nettokostnader | -367,4 | -413,4 | -422,5 | -436,8 | -453,0 |
Förändring i mnkr | -46,0 | -9,1 | -14,3 | -16,2 | |
Förändring i % | 13 % | 2 % | 3 % | 4 % |
GNN mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Arbetsmarknad | -5,5 | -8,0 | -10,2 | -10,0 | -10,1 |
Gymnasie- och vuxenutbildning | -335,6 | -370,3 | -381,9 | -396,5 | -412,3 |
Mottagning av nyanlända | -22,1 | -30,9 | -26,8 | -26,7 | -27,0 |
Näringsliv | -4,2 | -4,3 | -3,6 | -3,6 | -3,7 |
Nettokostnad | -367,4 | 413,4 | -422,5 | -436,8 | -453,0 |
Fördelningen mellan verksamhetsområdena har förändrats från och med 2021, utfallet för 2020 har fördelats enligt den nya fördelningen för att förenkla jämförbarheten.
Nyckeltal och volymer
Beräkningen av antalet elever baseras på befolkningsprognosen per september 2021. Antaganden om hur stor andel av eleverna som deltar i verksamheten baseras på tidigare års utfall.
GNN Nyckeltal och volymer | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Xxxxx gymnasielever | 3 038 | 3 166 | 3 203 | 3 263 | 3 332 |
Snittkostnad (netto) per elev (kr) | -101 596 | -103 982 | -104 867 | -106 070 | -107 867 |
Nettokostnad per elev är beräknad på kostnader för volymer plus centrala kostnader dividerat med antalet elever.
Överförmyndarnämnden
Nämndens ansvar och uppgifter
Överförmyndarnämnden ansvarar för att fullgöra överförmyndarens uppgifter enligt föräldrabalken, lag om god man för ensamkommande barn samt vad som i övrigt åvilar överförmyndare eller överförmyndarnämnd enligt annan lag och författning.
Nämndens utvecklingsområden
För planeringsperioden har utvecklingsområden identifierats för kommunen som helhet. Nedan redovisas hur nämnden ska åstadkomma önskad utveckling av de gemensamma utvecklingsområdena.
Kvalitet och effektivitet
Ökad rättssäkerhet vad gäller handlingar till och från överförmyndarnämnden är viktigt utvecklingsområde. Det leder till att pappersflödet minskar och tillsyns- verksamheten blir snabbare, smartare och mer kostnadseffektiv. Detta är inte minst viktigt vad gäller utrednings- och anmälningsärenden som anger behov av ställföreträdare. Här sker ett nära samarbete med socialnämnden för att skapa förutsättningar för att anmälningar ska kunna sändas säkert mellan nämnderna.
Digitaliseringens möjligheter
Överförmyndarnämndens främsta utvecklingsområde är att skapa nya arbetssätt där pappershantering successivt avvecklas. Detta sker genom fortsatt utveckling och genomgång av verksamhetens tillsynsområde i syfte att skapa fler digitala lösningar som förenklar och effektiviserar ärendehandläggning och beslutsfattande.
Ett av nämndens stora arbetsområden som står inför modernisering är de redovisningshandlingar som ställföreträdarna årligen lämnar in och som idag lämnas i pappersform. Genom att erbjuda en digital lösning för detta minimeras pappersmängden och kommunikation kan ske digitalt genom bland annat användandet av digital brevlåda.
En rad ytterligare åtgärder planeras som förväntas leda till att nämndens verksamhet inom en snar framtid i princip är fullt ut digital. För att effektivisera det fortsatta digitala utvecklingsarbetet ska de digitala lösningarna kopplas direkt till kommunens ärendehanteringssystem med hjälp av robotlösningar.
Mål och indikatorer
Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av överförmyndarnämndens verksamhet under 2022
Mål fastställda av kommunfullmäktige
Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet
Överförmyndarnämnden har ett modernt och effektivt arbetssätt
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Andel av Överförmyndarnämndens ärenden som helt hanteras digitalt (ny indikator 2021) | minst 10 % | minst 10 % | ||
Andel frågor som inkommer till Överförmyndarnämnden via Kontaktcenter och som besvaras inom 3 dagar (ny indikator 2021) | minst 80 % | minst 80 % |
Budget
Överförmyndarnämndens budget för 2022 uppgår till 4,1 mnkr (netto). Nämndens nettokostnader ökar med den generella uppräkningen med en procent jämfört med 2021.
Driftbudget
ÖFN mnkr | Utfall 2020 | Budget 2021 | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Nettokostnader | -3,9 | -4,1 | -4,1 | -4,2 | -4,2 |
Förändring i mnkr | 0,2 | 0,0 | -0,1 | 0,0 | |
Förändring i % | 5 % | 1 % | 1 % | 1 % |
De kommunala bolagen
De kommunala bolagen består fram till och med 31 december 2021 av moder- bolaget Täby Holding AB (THAB) med de två dotterbolagen Täby Fastighets AB (TFAB) och Täby Miljövärme AB (TMAB). En försäljningsprocess pågår för att sälja 95 % av aktierna i TMAB till Eon och Exergi. Båda bolagens styrelser har fattat beslut om ett genomförande. Även kommunfullmäktige har fattat beslut i frågan. Försäljningen är tänkt att genomföras från och med den 1 januari 2022. Därför innehåller verksamhetsplanen för 2022 endast de återstående bolagen, THAB och TFAB.
Bolagens ansvar och uppgifter
Täby Holding AB
THAB är moderbolag i Täby kommuns bolagskoncern. Samtliga aktier i bolaget ägs av Täby kommun. Bolaget äger i sin tur samtliga aktier i dotterbolaget Täby TFAB. Bolaget kommer också efter försäljningen att äga 5 % av TMAB:s aktier.
THAB har en sammanhållande funktion för Täby kommuns aktiebolag och ansvarar för styrning och uppföljning av dotterbolagets verksamhet utifrån kommunfullmäktiges mål och direktiv.
Bolagskoncernens syfte är att äga, köpa och sälja samt förvalta och utveckla fastigheter och därmed sammanhängande verksamheter.
XXXXXX har också kommunfullmäktiges uppdrag att löpande hantera utdelningar inom bolagskoncernen, vilket främst handlar om att föra upp fritt kapital från dotterbolaget till moderbolaget och därmed skapa möjlighet till utdelning till kommunen. Uppdraget innebär att årligen bedöma relevant kapitalstruktur och besluta om bokslutsregleringar i form av koncernbidrag, utdelningar och tillskott. Det hanteras i årsredovisningarna, varefter bolagsstyrelse och bolagsstämma kan fatta beslut om utdelning till kommunen.
Täby Fastighets AB
TFAB:s uppgift är att tillgodose behovet av mark, anläggningar och byggnader i Täby för boende, näringsliv, kommunal och kommersiell service samt rekreation. Ändamålet innebär att TFAB:s verksamhet omfattar förvaltning, förädling, försäljning och köp av fastigheter.
Bolagens ägardirektiv
Koncerngemensamma ägardirektiv
Principiella ärenden
Ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut. Detta gäller ärenden rörande ändring av bolags- ordning, ändring av aktiekapital, fusion av företag, förvärv eller bildande av dotterbolag, förvärv av aktier i annat företag samt i övriga frågor av principiell art.
Ärenden av stor ekonomisk betydelse ska också föreläggas kommunfullmäktige för beslut. Detta avser ärenden som gäller förvärv, försäljning eller investeringar, som överstiger 30 mnkr.
I ärenden av principiell eller ekonomiskt större vikt ska ärendet beredas och beslutas av berörd dotterbolagsstyrelse och därefter hänskjutas till moder- bolagets styrelse för beslut, varefter kommunstyrelse och slutligen
Mål, policy och program
Kommunfullmäktige fastställer årligen kommungemensamma mål för verksamheterna. Bolagen ska årligen fastställa indikatorer som svarar upp mot kommunfullmäktiges mål.
Bolagen ska följa och i förekommande fall anta de policys, riktlinjer eller andra direktiv som fastställs av kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen ska, om inte sekretess föreligger, ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget för att kunna utöva sin uppsiktsskyldighet över verksamheten i bolaget.
Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder, som gäller för allmänna handlingars offentlighet i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (2009:400).
Ekonomi och organisation
Bolagen ska ingå i kommunens koncernkontosystem och finansieringsbehovet hanteras på kommunkoncernnivå.
Bolagens behov av personal ska i första hand tillgodoses genom att bolagen köper erforderliga tjänster avseende förvaltning, teknik, ekonomi etcetera. Inom kommunkoncernen.
Bolagen ska samverka med berörda inom kommunkoncernen för att alltid söka åstadkomma det bästa för Täbys kommuninvånare och kommunkoncernen.
Ekonomiska transaktioner mellan bolagen och kommunen ska bygga på marknadsmässiga principer. Bolagen har att följa ägarens föreskrifter avseende revision.
Ägardirektiv för Täby Holding AB
Ägardirektiven för Täby Holding innebär:
• Svara för koncernens övergripande utveckling och strategiska planering.
• Styra finansiella resurser på ett för ägaren och koncernen optimalt sätt.
• Svara för löpande kontroll och uppföljning inom koncernen.
• Tillse att kommunfullmäktiges beslut som är av ägarkaraktär verkställs.
• Tillse att det finns ett väl fungerande samspel mellan ägaren, koncernledningen och dotterbolaget avseende verksamhetens resultat, budgethållning, effektivitet och kvalitet.
• Tillse att det finns effektiva styrformer med målstyrning mot ägarens krav.
• Tillse att den verksamhet som bedrivs inom koncernen faller inom ramen för Täby kommuns kompetens.
Ägardirektiv för Täby Fastighets AB
Ägardirektiven för Täby Fastighets AB innebär:
• I samverkan med kommunstyrelsen verka för att tillgodose behovet av mark, anläggningar och byggnader inom Täby kommun för boende, näringsliv, kommunal och kommersiell service samt rekreation.
• I samverkan med kommunstyrelsen aktivt verka för att få fram exploaterbar mark i syfte att främja Täbys utveckling.
• Löpande pröva fastighetsförvärv och fastighetsförsäljningar i syfte att främja Täbys utveckling.
• Äga, förvalta och utveckla fastigheter med syfte att tillgodose kommuninvånarnas behov.
• Skogs- och jordbruksmark ska förvaltas på ansvarsfullt sätt så att rekreations- och kulturhistoriska värden bevaras.
• Fortlöpande arbeta med att öka effektiviteten med fokus på kärnverksamheten och förbättrade resultat.
• Fortlöpande pröva möjligheterna att avyttra delar i fastighetsbeståndet som ur ett förvaltningsperspektiv inte bör behållas.
• Fortlöpande pröva fortsatt omstrukturering och renodling av verksamheten för en förvaltning som är effektivare och mer ändamålsenlig ur ett kommunkoncernperspektiv.
Bolagens utvecklingsområden
För planeringsperioden har utvecklingsområden identifieras för kommunen som helhet. Nedan redovisas hur bolagen ska åstadkomma önskad utveckling av de gemensamma utvecklingsområdena.
Kvalitet och effektivitet
Fastighetsinnehav och förvaltning
TFAB har ett fastighetsbestånd på cirka 2 600 hektar, vilket motsvarar knappt
38 % av kommunens yta. Bolagets tillgångar i fastigheter har ett bokfört värde på 139 mnkr och ett marknadsvärde på ca 1 007 mnkr per 31 december 2020.
Markinnehavet är grunden till bolagets verksamhet och affärsidé. Bolaget ska i sin förvaltning följa kommunens övergripande planer, riktlinjer och policys, så som detalj- och översiktsplaner.
En stor del av antalet fastigheter utgörs av verksamhetsfastigheter i form av skolor och förskolor, som är uthyrda till kommunen som ansvarar för drift och underhåll. Bolaget har även ett mindre antal verksamhetsfastigheter och enbostadshus som hyrs ut externt samt fastigheter för kultur- och friluftsändamål.
Fastighetsinnehavet i övrigt består till större delen av icke detaljplanerad mark som utgörs av skog och jordbruksmark. Stora delar av Täbys skogsområden utgör en stor tillgång för det rörliga friluftslivet, med bl a motionsspår, ridvägar och vandringsleder. Ett friluftsprogram framtaget för några år sedan understryker värdet och anger mål för utvecklingen.
Under planeringsperioden ligger fortsatt fokus på åtgärder för ytterligare utvecklad trygghet och tillgänglighet, samt på att skapa än mer attraktiva områden för kommuninvånare och besökare.
Utveckling av mark för bostäder och näringsverksamhet
Kommunens översyn av utbyggnadstakten innebär en senareläggning av de exploateringsprojekt bolaget har i Arninge, vilket betyder att bolaget undantaget några mindre fastigheter saknar markområden för exploatering under planperioden.
Det råder brist på mark för verksamhetsändamål. Bolaget har i dagsläget ett fåtal fastigheter, som är planlagda för verksamhetsändamål.
Mål och indikatorer
Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder och bolag. För styrning av bolagens verksamhet under 2022 fastställer kommunfullmäktige mål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning ska rapporteras till kommun- fullmäktige. TFAB har ett ekonomiskt mål för 2022 eftersom bolaget, med undantag av några mindre markområden inte har några planerade försäljningar under perioden.
Mål fastställda av kommunfullmäktige
Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun
Koncernens bolag ska bedrivas på ett för kommunen långsiktigt hållbart sätt
Indikator | Utfall år 2019 | Utfall år 2020 | Indikatorvärde år 2021 | Indikatorvärde år 2022 |
Resultat efter finansiella poster (TFAB) | 38,7 | -3,5 | Minst 20 mnkr | Minst 20 mnkr |
Budget
Budget och prognos för de kommunala bolagens resultat efter finansiella poster för planeringsperioden 2022-2024 framgår av nedanstående sammanställning.
Koncernens resultat efter finansiella poster under planeringsperioden prognostiseras ett överskott för 2022 och underskott för åren 2023 - 2024. THAB:s budget innehåller försäljningsintäkter från den tänkta försäljningen av TMAB under 2022. För TFAB är det främst indexuppräknade intäkter från tidigare
Enligt kommunens budget under planeringsperioden ska bolagskoncernen lämna en utdelning till ägaren kommunen på 25 mnkr per år.
Täbys kommunala bolag Resultat efter finansiella poster (mnkr) | Budget 2022 | Plan 2023 | Plan 2024 |
Täby Holding AB | 203,3 | -0,6 | -0,7 |
Täby Fastighets AB | 46,2 | -7,9 | -5,4 |
Koncernen totalt | 249,5 | -8,5 | -6,1 |
Investeringsplan
Investeringsplanen omfattar investeringar motsvarande 2 660,0 mnkr under planeringsperioden 2022-2024.
Planeringsperioden innehåller investeringar i utbyggnadsområdena Arninge, Täby park, Täby slottsområde och Roslags-Näsby. Utbyggnaden avser investeringar i kommunaltekniska anläggningar såsom vägar, gång och cykel- vägar, anslutningar för vatten och avlopp samt investeringar i lokaler för kommunalt finansierad verksamhet. Kommunen står också inför ett behov av upprustning, ombyggnad och nybyggnad av fastigheter inom de olika verksam- hetsområdena, bland annat är en ny simhall under uppförande.
Totalt Täby Utfall Prognos Likviditetsplan
Investeringar (mnkr) | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
Kommunstyrelsen | 328,8 | 559,3 | 384,7 | 466,8 | 433,7 |
Stadsbyggnadsnämnden | 569,4 | 496,3 | 367,4 | 478,3 | 462,9 |
Övriga nämnder (inventarier) | 18,7 | 13,1 | 31,9 | 22,6 | 11,8 |
Summa investeringar | 916,9 | 1 068,7 | 783,9 | 967,7 | 908,4 |
I följande avsnitt redovisas investeringsplanen per nämnd och projekt. Om inget annat anges i not är total projektbudget oförändrad jämfört med föregående års verksamhetsplan.
Kommunstyrelsen
Investeringar inom kommunstyrelsen under perioden 2022-2024 beräknas uppgå till 1 285,2 mnkr.
Investeringar Prognos Likviditetsplan
(mnkr) | 2 021 | 2022 | 2023 | 2024 |
Kommunstyrelsen | 152,9 | 129,4 | 137,1 | 126,8 |
Kommunstyrelsens investeringar som genomförs för: | ||||
Kultur- och fritidsnämnden | 316,2 | 243,0 | 95,1 | 102,4 |
Socialnämnden | 5,4 | 7,9 | 5,9 | 2,9 |
Barn- och grundskolenämnden | 106,7 | 125,2 | 171,3 | 144,2 |
Gymnasie- och näringslivsnämnden | 1,0 | 7,4 | 57,4 | 57,4 |
Justering* | -22,9 | -128,2 | ||
Summa investeringar | 559,3 | 384,7 | 466,8 | 433,7 |
*Justering är en uppskattad risk för tidsförskjutningar och andra osäkerhetsfaktorer som finns i alla
projekt. Justeringen görs med 25 % på totalnivå eftersom det inte går att förutse hur varje projekt kommer att påverkas av tidsförskjutningar.
Kommunstyrelsens budget innehåller investeringar i verksamhetsfastigheter och anläggningar som görs inom de olika nämndernas verksamhetsområden.
Nedanstående sammanställningar visar pågående och planerade projekt inom kommunstyrelsens verksamhetsområden.
Kommunstyrelsens egna investeringar
Investeringar Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan
(mnkr) | budget | tom | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
Gemensamhetsanlägg Hägerneholm | S | 10,0 | 4,2 | 0,5 | 2,0 | |||
Fastighetssystem | N, P | 5,0 | 5,0 | |||||
Biblioteksgången | N, P | 3,3 | 3,3 | |||||
Beredskapslager | N | 2,0 | 2,0 | |||||
Reservkraftverk Åva | 2,0 | 0,4 | 1,6 | |||||
Årliga anslag | ||||||||
Byggnadstekniska investeringar | 70,0 | 55,0 | 70,0 | 70,0 | ||||
Energieffektiviseringar | 15,0 | 15,0 | 15,0 | 10,0 | ||||
Förberedande investeringsutredningar | F | 3,0 | 5,0 | 5,0 | 3,0 | |||
IT-investeringar | 18,0 | 18,0 | 18,0 | 18,0 | ||||
Inventarier | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 0,8 | ||||
Investeringsreserv KS | 25,0 | 25,0 | 25,0 | 25,0 | ||||
Summa investeringar | 129,4 | 137,1 | 126,8 | |||||
S = Total prognos är lägre än total budget
F = Förändrad budget VP 2022 jämfört med VP 2021 N = Ny investering i VP 2022 jämfört med VP 2021
P = Total budget är preliminär
Gemensamhetsanläggning Hägerneholm – För att få access till parkeringsdäcket som byggs i Hägerneholm har kommunen ingått i en gemensamhetsanläggning för Arningetorpsvägen, Råstugevägen och Lövhagsvägen, öster om Hägerne- holmsvägen. Projekt omfattar projektering och utbyggnad av dessa vägar. Total prognos är 3,3 mnkr lägre än total budget.
Fastighetssystem – Avser införskaffandet av ett nytt fastighetssystem. Investeringen är ny i VP 2022. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Biblioteksgången – Avser upprustning av Biblioteksgången i Täby centrum och är en del av ett större projekt som ska medfinansieras av KS som fastighetsägare. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Beredskapslager – Avser uppförandet av ett kommunalt beredskapslager i händelse av en samhällskris. Beredskapslagret ämnas innehålla kombitankar för vatten, krislådor och materiel för upprättande av tre trygghetspunkter. Projektet avser dessutom upprustning av befintliga reservkraftverk samt inköp av två mobila reservaggregat.
Reservkraftverk Åva – Avser byggnation av ett reservkraftverk i Åva gymnasium för att möjliggöra funktionalitet vid större strömavbrott.
Byggnadstekniska investeringar – Avser bland annat stomrenoveringar, invändig ytskiktrenoveringar, el- och VVS-arbeten, tillgänglighetsanpassningar och upprustning av utemiljöer.
Energieffektiviseringar – Avser energieffektiviseringar där syftet är att hitta effektivare och miljövänligare metoder för energianvändning där investeringen kan återbetala sig inom rimlig tid.
Förberedande investeringsutredningar – Avser investeringsutredningar för flera olika potentiella projekt som ännu inte blivit egna projekt. Budgeten avser även kostnader för framtagandet av detaljplaner inför kommande ny- och ombygg- nationer. Budgeten 2022-2023 är höjd med 2,8 mnkr jämfört med VP 2021.
IT-investeringar – I investeringsplanen avsätts årligen medel för IT-investeringar.
Inventarier – I investeringsplanen avsätts årligen medel för inventarier.
Investeringsreserv KS – Avser en kommunövergripande budgetreserv.
Kommunstyrelsens investeringar som genomförs för KFN
Investeringar Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan
(mnkr) | budget | tom 2020 | 2021 | 2022 | 2 023 | 2024 | |
Simhall | 490,0 | 186,4 | 240,0 | 63,6 | |||
Parkering simhall | 36,0 | 24,0 | 12,0 | ||||
Parkering Täby IP | F, P | 12,0 | 0,5 | 11,5 | |||
Ersättning tennisplaner | F, P | 3,0 | 2,0 | 1,0 | |||
Motorikhall | P | 62,0 | 0,3 | 2,0 | 54,0 | 5,7 | |
Tennishall | N, P | 110,0 | 8,0 | 70,0 | 32,0 | ||
Upprustning motionsspår | F, P | 10,0 | 4,0 | 3,0 | 3,0 | ||
Näsbyparksskolans idrottshall | P | 85,0 | 1,0 | 10,0 | 30,0 | 44,0 | |
Ishall | P | 90,0 | 5,0 | 50,0 | |||
Hermelinens fritidsgård | P | 5,0 | 1,0 | 4,0 | |||
Sportcentrum | Ö | 1,5 | 3,5 | ||||
Provisorisk tennishall | N | 9,0 | 9,0 | ||||
Åriga anslag | |||||||
Förberedande investeringsutredningar | F | 0,5 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | ||
Upprustning konstgräsplaner | F | 20,0 | 7,0 | 7,0 | 5,0 | ||
Verksamhetsanpassningar | 4,0 | 2,4 | 2,4 | 2,4 | |||
Summa investeringar | 243,0 | 95,1 | 102,4 | ||||
F = Förändrad budget VP 2022 jämfört med VP 2021 N = Ny investering i VP 2022 jämfört med VP 2021
P = Total budget är preliminär
Ö = Översyn av total budget pågår
Simhall – Avser byggnation av en ny simhall.
Parkering simhall – Avser byggnation av parkering intill den nya simhallen.
Parkering Täby IP – Avser iordningställande av ny parkeringsplats med anledning av en ny tillfart till Täby IP. Budgeten är höjd med 5,0 mnkr jämfört med VP 2021. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår. Investeringen låg i VP 2021 på samma rad som investeringen ersättning tennisplaner.
Ersättning tennisplaner – Avser flytt av tennisplaner från Täby IP till Erikslund på grund av ny tillfart till Täby IP. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår. Investeringen låg i VP 2021 på samma rad som investeringen parkering Täby IP.
Motorikhall – Avser nybyggnation av motorikhall på Täby IP. En motorikhall är en idrottshall som är anpassad för truppgymnastik. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Tennishall – Avser byggnation av ny tennishall. Tennishallen ersätter tennishallen i Näsbypark som brann ner 2020. Projektet fanns inte med i VP 2021, men tilläggsbudget erhölls av kommunfullmäktige i april 2021. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Upprustning motionsspår – Avser förbättringar av belysning och spår i Ellagårds, Stolpaskogens och Erikslunds motionsspår. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Näsbyparksskolans idrottshall – Projektet avser utredning och byggnation av ny idrottshall på Näsbyparksskolans befintliga fastighet. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Ishall – Projektet innefattar utredning och byggnation av en ny ishall. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Hermelinens fritidsgård – Avser ombyggnation av Hermelinens fritidsgård. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Sportcentrum – Avser utredning kring sportcentrum. Översyn av total projektbudget pågår. Innan beslut om genomförande kan fattas ska en mer detaljerad projektbudget tas fram.
Provisorisk tennishall – Avser eventuell investering i provisorisk tennishall. Projektet är nytt i VP 2022.
Förberedande investeringsutredningar – Avser investeringsutredningar för flera olika potentiella projekt som ännu inte blivit egna projekt. Budgeten 2022-2023 är sänkt med 1,2 mnkr jämfört med VP 2021.
Upprustning konstgräsplaner – Avser upprustning av en till två konstgräsplaner per år enligt plan. Budgeten 2022-2023 är höjd med 12,0 mnkr jämfört med VP 2021.
Verksamhetsanpassningar – För verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer avsätts årligen en budgetram.
Kommunstyrelsens investeringar som genomförs för SON
Investeringar Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan
(mnkr) budget tom 2020 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
Byggnadsinstallationer Johannas F, P 11,5 3,5 trädgård Årliga anslag Förberedande investeringsutredningar F 0,4 Verksamhetsanpassningar 1,5 | 5,0 0,5 2,4 | 3,0 0,5 2,4 | 0,5 2,4 |
Summa investeringar | 7,9 | 5,9 | 2,9 |
F = Förändrad budget VP 2022 jämfört med VP 2021 P = Total budget är preliminär
Byggnadsinstallationer Xxxxxxxx trädgård – Avser investeringar som inte tillhandahålls av fastighetsägaren i det kommande inhyrda äldreboendet Xxxxxxxx trädgård. Budgeten innehåller installationer som lås, larm, passer- system, elinstallation och armaturer. Budgeten är sänkt med 1,5 mnkr jämfört med VP 2021. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Förberedande investeringsutredningar – Avser investeringsutredningar för flera olika potentiella projekt som ännu inte blivit egna projekt. Budgeten 2022-2023 är sänkt med 0,6 mnkr jämfört med VP 2021.
Verksamhetsanpassningar – För verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer finns årliga medel avsatta.
Kommunstyrelsens investeringar som genomförs för BGN
Investeringar Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan
(mnkr) | budget | tom 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
Ombyggnad Näsbydalsskolan | 65,0 | 13,1 | 16,0 | 35,9 | |||
Om- och tillbyggnad Kyrkskolan | F | 180,0 | 107,3 | 58,2 | 14,5 | ||
Om- och tillbyggnad Viggbyskolan | F | 174,0 | 40,1 | 29,0 | 39,0 | 42,0 | 23,9 |
Drakskeppsskolan matsal och skolkök | 1,0 | 0,5 | 0,5 | ||||
Renovering Skolhagenskolan | P | 120,0 | 10,0 | 30,0 | 20,0 | ||
Årliga anslag | |||||||
Förberedande investeringsutredningar | F | 0,5 | 1,3 | 1,3 | 1,3 | ||
Renovering av grundskolor | 1,0 | 75,0 | 75,0 | ||||
Renovering av förskolor | 20,0 | 20,0 | 20,0 | ||||
Verksamhetsanpassningar | 2,0 | 3,0 | 3,0 | 4,0 | |||
Summa investeringar | 125,2 | 171,3 | 144,2 | ||||
P = Total budget är preliminär
Ombyggnad Näsbydalskolan – Avser renovering av Näsbydalskolan samt idrottshall.
Om- och tillbyggnad Kyrkskolan – En befintlig skolbyggnad renoveras och den gamla skolbyggnaden ersätts med en ny byggnad och antalet skolplatser utökas. Budget är utökad med 28 mnkr jämfört med VP 2021.
Om- och tillbyggnad Viggbyskolan – För att tillgodose framtida behov av skolplatser byggs en ny byggnad. Skolans befintliga byggnader renoveras i samband med att framtida behov tillgodoses. Budget är utökad med 23 mnkr jämfört med VP2021.
Utredning Drakskeppsskolans matsal och skolkök – Avser utredning för att hitta en permanent lösning för skolans matsal.
Renovering Skolhagenskolan – Avser renovering av Skolhagenskolan. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Förberedande investeringsutredningar – Avser investeringsutredningar för flera olika potentiella projekt som ännu inte blivit egna projekt. Budgeten 2022-2023 är sänkt med 0,6 mnkr jämfört med VP 2021.
Renovering av grundskolor – Årliga anslag för renovering av befintliga grundskolor.
Renovering av förskolor – Årliga anslag för renovering av befintliga förskolor.
Verksamhetsanpassningar – För verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer finns årliga medel avsatta.
Kommunstyrelsens investeringar som genomförs för GNN
Investeringar Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan
(mnkr) | budget | tom 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
Renovering Tibble gymnasium | P | 120,0 | 20,0 | 30,0 | |||
Renovering Åva gymnasium | P | 120,0 | 5,0 | 35,0 | 25,0 | ||
Årliga anslag | |||||||
Verksamhetsanpassningar | F | 1,0 | 2,4 | 2,4 | 2,4 | ||
Summa investeringar | 7,4 | 57,4 | 57,4 | ||||
F = Förändrad budget VP 2022 jämfört med VP 2021 P = Total budget är preliminär
Renovering Tibble gymnasium – Avser renovering av Tibble gymnasium. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Renovering Åva gymnasium – Avser renovering av Åva gymnasium. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Årliga anslag
Verksamhetsanpassningar – För verksamhetsanpassningar och mindre ombygg- nationer finns årliga medel avsatta. Budgeten 2022-2023 är höjd med 2,8 mnkr jämfört med VP 2021.
Stadsbyggnadsnämnden
Investeringar inom stadsbyggnadsnämnden under perioden 2022-2024 beräknas att uppgå till 1 308,5 mnkr. Nedan redovisas en sammanställning av samtliga projekt inom stadsbyggnadsnämndens verksamhetsområde.
Investeringar Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan
(mnkr) | budget | tom | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
Befintlig miljö | 73,4 | 192,0 | 244,4 | 211,5 | |||
Nya utbyggnadsområden | 371,6 | 208,5 | 133,2 | 155,5 | |||
Årliga anslag | 82,4 | 89,3 | 100,7 | 95,9 | |||
Justering* | -31,1 | -122,5 | |||||
Summa investeringar | 496,3 | 367,4 | 478,4 | 462,9 | |||
*Justering är en uppskattad risk för tidsförskjutningar och andra osäkerhetsfaktorer som finns i alla
projekt. Justeringen görs med 25% på totalnivå eftersom det inte går att förutse exakt hur varje projekt kommer att påverkas av tidsförskjutningar.
Projekten kan finansieras av externa aktörer genom markförsäljningar, gatu- kostnadsersättningar, VA-intäkter, statliga bidrag eller genom exploaterings- bidrag. Om inget annat anges i texten till projektet är investeringen skattefinansierad.
Investeringar i befintlig miljö
Befintlig miljö Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan
(mnkr) | budget | tom 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
Biblioteksgången | P | 50,0 | 4,5 | 2,0 | 25,5 | 17,0 | |
Strandpromenad/cykelväg Vallentunasjön | 13,6 | 3,9 | 9,7 | ||||
Cykelplan inkl. utbyggnad | F | 177,5 | 75,4 | 6,0 | 7,5 | 7,5 | 7,5 |
Kapacitetsförstärkningar V/A | Ö | 11,8 | 6,3 | 31,5 | 156,7 | 154,2 | |
Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad etapp 2 | S | 472,0 | 355,6 | 21,7 | 12,1 | 1,1 | |
Täby IP | 16,0 | 2,4 | 3,6 | 10,0 | |||
Prästgårdsdammen (VA) | F | 16,0 | 0,3 | 15,4 | 0,3 | ||
Täby Torg upprustning | P | 20,0 | 1,5 | 3,0 | 15,5 | ||
Täbyvägen | 11,0 | 5,5 | 5,5 | ||||
Nya bryggor för pendelbåtstrafik | P | 26,5 | 1,5 | 13,5 | 11,5 | ||
Vikingavägen | P | 25,0 | 25,0 | ||||
Gång och cykeltunnel Bergtorpsvägen | 70,0 | 5,7 | 5,0 | 46,0 | 13,3 | ||
GC-väg, grönytor och korsning kring simhall | 14,0 | 14,0 | 0,0 | ||||
Laddstolpar | 1,5 | 1,5 | |||||
Ombyggnad väg och gata | N | 30,0 | 7,5 | 7,5 | 7,5 | ||
Karby Gård utredning GC-väg | N | 0,8 | 0,8 | ||||
Rönningesjön strandpromenad | N | 4,0 | 2,0 | 2,0 | |||
Midgårdsparken renovering av park och lekplats | N | 3,5 | 3,5 | ||||
Stora Marknadsvägen | N, P | 75,0 | 0,0 | 10,3 | |||
Summa investeringar | 192,0 | 244,4 | 211,5 | ||||
S = Total prognos är lägre än total budget
F = Förändrad budget VP 2022 jämfört med VP 2021 N = Ny investering i VP 2022 jämfört med VP 2021
P = Total budget är preliminär
Biblioteksgången – Avser upprustning av Biblioteksgången i Täby centrum. Marken ägs av privata fastighetsägare men kommunen bekostar driften eftersom kommunen har servitut för allmän gång- och cykeltrafik. Projektet genomförs endast om fastighetsägarna bidrar med intäkter till projektet. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Strandpromenad/Cykelväg Vallentunasjön – Avser anläggandet av en gång- och cykelpromenad runt Vallentunasjön för att möjliggöra rekreation samt att göra Runrikets besöksplatser mer tillgängliga.
Cykelplan inkl. utbyggnad – Avser byggandet av cykelbanor enligt cykelplanen med målsättning att cykling ska fördubblas från 2014 till 2024. Utöver det som Täby satsar på cykelbanor 2022 tillkommer statliga bidrag. Den totala budgeten
är utökad med 4,5 mnkr jämfört med VP2021.
Kapacitetsförstärkningar VA – Avser kapacitetsförstärkningar på ledningsnät och pumpstationer för att klara av planerade bebyggelser. Projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och översyn om total projektbudget pågår.
Projektet finansieras via VA-taxan.
Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad etapp 2- Omfattar sträckorna Roslags- Näsby-Tibble, Tibble-Visinge, Hägernäs-Ullna kvarnväg samt Täby kyrkby- Kragstalund. SL svarar i huvudsak för att ta fram järnvägsplaner samt att projektera och bygga ut både järnvägsanläggning och kommunala anläggningar. Kommunen ansvarar i huvudsak för att ta fram detaljplaner samt finansiera och genomföra vissa följdinvesteringar i anslutande kommunala gång- och cykel- vägnät samt infartsparkeringar. Total prognos är 81,5 mnkr lägre än total budget. Projektet finansieras delvis av statliga bidrag.
Täby IP – Avser en ny detaljplan för byggrätter för idrottsbyggnader, ny tillfart till Täby IP, nya bostäder i anslutning till Hövdingavägen. Golfbanan på kyrkans mark bekräftas i detaljplanen.
Prästgårdsdammen – Avser nybyggnation av dagvattenanläggning. Budgeten är höjd med 4,5 mnkr jämfört med VP 2021. Projektet finansieras till största delen via statliga bidrag.
Täby Torg upprustning – Projektet avser en upprustning av Täby torg. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Täbyvägen – Projektet avser att öka trafiksäkerheten och framkomligheten på Täbyvägen.
Nya bryggor för pendelbåtstrafik – Projektet avser att anlägga två bryggor för att möjliggöra båtpendling. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planerings- stadium och utredning om total projektbudget pågår.
Vikingavägen – Projektet avser att öka framkomligheten samt förbättra trafik- säkerheten för oskyddade trafikanter. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Gång och cykeltunnel Bergtorpsvägen – Avser att skapa en trafiksäker tillgäng- lighet under Bergtorpsvägen som ersätter befintlig trafiksignal. Utbyggnad av tunnel startar 2021 och fortsätter 2022.
GC[1]-väg, grönytor och korsning kring simhall – I projektet ingår att bredda Stora Marknadsvägen på del av sträckan mellan Kemistvägen och Bergtorpsvägen för att inrymma ytterligare ett körfält i riktning mot Bergtorpsvägen och att justera trafiksignalen för det nya körfältet. Det ingår också att bygga en ny busshållplats på Stora Marknadsvägen vid simhallen med anslutande gång- och cykelvägar.
Laddstolpar – Projekt avser uppförande av laddstolpar tillgängliga för allmän- heten.
Ombyggnad väg och gata – Projektet avser ombyggnation av gator. Gatorna som ingår är Stockholmsvägen, Centralvägen, Vedettvägen och Furuvägen och projekten utförs under 2022-2026. Investeringen är ny i VP 2022.
Karby Gård utredning GC-väg – Projektet avser en utredning om gång och cykelväg till Broby. Investeringen är ny i VP 2022.
Rönningesjön strandpromenad – Projektet innebär en översyn av strand- promenaden med fokus på sträckor med dräneringsproblematik och undermåligt markmaterial. Investeringen är ny i VP 2022.
Midgårdsparken park och lekplats – Projektet avser komplettering och utveckling av lekplatsen samt utveckling av parkens rekreativa värden. Investeringen är ny i VP 2022.
Stora Marknadsvägen – Avser kapacitetshöjande åtgärder på marknadsvägen. Investeringen är ny i VP 2022. Total projektbudget har tagits fram i ett tidigt planeringsstadium och utredning om total projektbudget pågår.
Investeringar i nya utbyggnadsområden
Nya utbyggnadsområden Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan
(mnkr) | budget | tom 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
Arninge centrum | F | 70,3 | 29,1 | 4,6 | 8,7 | 8,8 | 4,6 |
VA Arninge centrum | 39,7 | 1,1 | 0,8 | 27,3 | 10,6 | ||
Arninge station | F | 253,2 | 130,7 | 95,3 | 16,5 | ||
VA Arninge station | 46,8 | 25,9 | 20,4 | 0,5 | |||
Hägerneholm | F | 113,0 | 87,5 | 11,2 | 5,0 | 2,0 | 1,0 |
VA Hägerneholm | 17,0 | 17,0 | |||||
Roslags Näsby | 558,8 | 277,7 | 4,0 | 36,2 | 27,5 | 33,1 | |
VA Roslags Näsby | 48,2 | 2,2 | 46,0 | ||||
Näsby Slottsområde | F | 119,5 | 64,8 | 27,3 | 27,4 | ||
VA Näsby Slottsområde | 40,5 | 25,5 | 15,0 | ||||
Strömmingen | 23,0 | 0,3 | 1,4 | 3,5 | 6,9 | ||
Tornugglan | 4,0 | 2,0 | 2,0 | ||||
Viggbyholm 74:2 | 25,7 | 6,4 | 4,8 | 4,5 | 3,5 | 2,0 | |
VA Viggbyholm 74:2 | 4,8 | 3,3 | 1,5 | ||||
Ullnabacken | P | 30,0 | 5,0 | 25,0 | |||
Täby park | Ö,P | 30,8 | |||||
- Täby park övergripande | 362,4 | 74,0 | 9,2 | 16,4 | 9,5 | 8,9 |
Nya utbyggnadsområden Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan
(mnkr) | budget | tom 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
- Område 1 och 2 | 234,4 | 128,3 | 29,5 | 37,9 | 30,8 | 8,0 | |
- VA Område 1 och 2 | 128,2 | 91,7 | 10,9 | 16,3 | 9,3 | ||
- Område 4 | 52,4 | 1,3 | |||||
- VA Område 4 | 28,7 | ||||||
- Område 5 | 59,2 | 0,6 | 4,6 | 14,1 | 14,0 | ||
- VA Område 5 | 10,7 | 2,9 | 4,6 | 3,2 | |||
- Område 3 | 342,9 | 2,4 | |||||
- VA Område 3 | 39,1 | ||||||
- Permanent terminal 1, sopsug | 59,0 | 1,5 | 2,1 | 2,1 | |||
Bergtorps Verksamhetsområde | N, P | 10,0 | 10,0 | ||||
Trädgårdsmästaren och Tråget, Xxxx xxxx | N, P | 2,0 | 2,0 | ||||
Flygkompassen 1 mfl, Fenan 1 | N, P | 10,0 | 5,0 | ||||
Sågtorp 2 | N, P | 8,0 | 8,0 | ||||
Rönninge 3:5 Arninge, Inrego | N, P | 7,0 | 7,0 | ||||
Bromsen 11 | N, P | 1,5 | 1,5 | ||||
Pluto och Neptunus mfl | N, P | 5,0 | 5,0 | ||||
Gatuutbyggnad Näsbypark 73:40 | N, P | 7,0 | 2,0 | 5,0 | |||
Summa investeringar | 208,5 | 133,2 | 155,5 | ||||
S = Total prognos är lägre än total budget
F = Förändrad budget VP 2022 jämfört med VP 2021 N = Ny investering i VP 2022 jämfört med VP 2021
P = Total budget är preliminär
Ö = Översyn av total projektbudget pågår
Arninge centrum- Avser utveckling och planering för handel och arbetsplatser inom Arninge centrum. Inom projektet kommer allmänna anläggningar såsom vägar och VA att byggas ut och byggas om. Under 2022 sker fortsatt planerings- och projekteringsarbete samt utbyggnad. Den totala projektbudgeten är oförändrad för Arninge centrum och Arninge station. Projektet har delats upp på två projekt och en omfördelning har skett mellan projekten. Projektet finansieras delvis av gatukostnadsersättning och VA-intäkter.
Arninge station – Avser byggande av en ny station tillsammans med Trafikverket och Trafikförvaltningen (Region Stockholm). Byggnationen påbörjades 2019 och pågår till och med 2022 och inkluderar även förlängning av Måttbandsvägen samt byggnation av entrégata vid station samt ett huvudstråk för vatten- och avlopp. Den totala projektbudgeten är oförändrad för Arninge centrum och Arninge station. Projektet har delats upp på två projekt och en omfördelning har skett mellan projekten. Projektet finansieras delvis gemensamt genom ett genomförandeavtal mellan kommunen, Trafikverket, Trafikförvaltningen samt av Österåker, Vallentuna, Norrtälje och Vaxholms kommun och delvis genom särskilda stadsbidrag, gatukostnadsersättning och VA-intäkter.