LAG OCH AVTAL – Avtal för lärarområdet 2012 innehåller följande avtal:
LAG OCH AVTAL – Avtal för lärarområdet 2012 innehåller följande avtal:
• Det kommunala huvudavtalet – kha 94
• hök 12
• fas o5
• kom-kl
AB, Allmänna bestämmelser återfinns i särtrycket lag och avkal
– Avtal för lärarområdet 2012: AB, Allmänna bestämmelser.
lag och avkal – Avtal för lärarområdet har tagits fram av Offentliganställdas Förhandlingsråd (ofr) på uppdrag av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.
Fler exemplar av skriften kan beställas på respektive förbundskansli.
Lärarförbundet: 00-000 00 00
förbvn i samverkan
Lärarnas Riksförbund: 00-000 00 00
lag och avkal
lag och avkal – avkal för lärarområ ek 2o12: kha, hök 12, fas o5, kom-kl
Avtal för lärarområdet 2012: KHA, HÖK 12, FAS 05, KOM-KL
LAG OCH AVTAL
Förord
LAG OCH AvTAL - Avtal för lärarområdet framställs av Offentliganställ- das Förhandlingsråd (OFR) på uppdrag av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund samverkar i för- handlingarna genom Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samver- kansråd.
Avtal för lärarområdet innehåller det Kommunala Huvudavtalet - KHA 94, HÖK 12, KOM-KL och FAS 05.
AB Allmänna bestämmelser finns denna gång i ett speciellt avtalstryck,
LAG OCH AVTAL – Avtal för Lärarområdet: AB Allmänna bestämmelser.
Andra delar av serien LAG OCH AVTAL är LAGAR för offentlig sektor, AVTAL för statlig sektor, AVTAL för förbundsområde Hälso- och sjukvård samt AVTAL för förbundsområde Allmän kommunal verksamhet.
Avtalen finns också tillgängliga via följande hemsidor: xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx
Stockholm, januari 2013
Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR)
ISBN: 91 7650 273 2
Upplaga: 11 500 ex. Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB 2013
Innehåll
KHA
Förhandlingsprotokoll - KHA 1997-09-26 7
Kommunalt Huvudavtal - KHA 94 10
HÖK 12
Förhandlingsprotokoll 2012-09-26 18
Löneavtal - Bilaga 1 21
Centrala och lokala protokollsanteckningar - Bilaga 3 26
Centrala protokollsanteckningar - Bilaga 4 33
Förtroendeskapande arbete, underbilaga till Centrala protokollsanteckningar, Bilaga 4, Övriga anteckningar, punkt 6 - Bilaga 4a 37
Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning - Bilaga 5 39
Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse - Bilaga 6 43
Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. –
LOK 12 - Bilaga 7 45
Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. –
LOK 12 - Bilaga 7a 47
FAS 05
Förhandlingsprotokoll 2005-04-01 48
Centrala parters åtagande - Bilaga 1 51
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan i kommuner, landsting och regioner 52
Kompetens för hälsa och arbetsmiljö 57
KOM-KL
Förhandlingsprotokoll 2010-12-07 65
Omställningsavtal – Bilaga 1 68
Centrala och lokala protokollsanteckningar – Bilaga 2 78
Centrala protokollsanteckningar – Bilaga 3 79
Stadgar – Bilaga 4 81
Lokalt kollektivavtal KOM-KL – Bilaga 5 85
Lokalt kollektivavtal KOM-KL – Bilaga 6 86
Överenskommelse om Särskild ersättning tilll äldre arbetstagare...
– Förhandlingsprotokoll 87
Överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser
– Förhandlingsprotokoll 92
Underhandsöverenskommelse – angående AB § 33 97
Underhandsöverenskommelse – angående AGF-KL 98
Underhandsöverenskommelse – angående tillsvidareanställd arbetstagare 99
Förhandlingsprotokoll KHA
1997-09-26
Kommunalt Huvudavtal - KHA 94
Parter
Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Svenska kyrkans Församlings- och Pastoratsförbund å ena sidan, samt
Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd (Samverkans- rådet) å den andra.
§ 1
Parterna träffar överenskommelse om bilagda Kommunalt Huvudavtal
-KHA 94 med Samverkansrådet som part.
§ 2
Det antecknas att Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund träffat avtal om bildandet av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.
Samverkansrådet skall leda förbundens verksamhet vad gäller Avtal (ÖLA) 2000 och genomförandet av annan central förhandlingsverksamhet samt konfliktsamverkan.
Samverkansrådet består av de två förbundens presidium och är berednings- organ och förhandlingsdelegation i förhandlingsfrågor.
Beslut fattas av de två förbundens respektive förbundsstyrelser (Lärarför- bundet och Lärarnas Riksförbund för Samverkansrådet). Besluten skall vara eniga annars återförs frågan till Samverkansrådet. Denna beslutsordning gäller både vid centrala förhandlingsfrågor och vid beslut om arbetsmark- nadskonflikt.
§ 3
Parterna är ense om att bestämmelserna i KHA 94 äger tillämpning på arbetstagare anställda hos kommun, landsting, församling eller kyrklig samfällighet.
Bestämmelsen äger jämväl tillämpning på arbetstagare anställda hos kom- munalförbund och kommunala företag för vilka Svenska Kommunförbun- det eller Landstingsförbundet är central part.
§ 4
Arbetsgivare skall informera respektive lokal arbetstagarorganisation om arbetgivarens tolkning av frikretsens omfattning enligt § 29 KHA 94.
Med kollektivavtalsförhandlingar enligt § 29 KHA 94 avses såväl intresse- som rättstvisteförhandlingar.
§ 5
Arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation skall informera varandra om ändringar av respektive parts organisationsstruktur som påverkar tillämp- ningen av Kap III i huvudavtalet (Förhandling i rättstvist).
§ 6
Parterna är ense om att § 22, första stycket, inte innebär att en part genom att ensidigt påkalla medling kan inhibera av motpart varslad stridsåtgärd.
§ 7
Parterna är överens om att rekommendera sina medlemmar att som lokalt avtal anta bilagda Kommunlat Huvudavtal – KHA 94 – med Samverkans- rådet som part.
Parterna är därvid överens om att lokalt kollektivavtal skall anses ha kommit till stånd genom att kommunens personalorgan beslutar att anta bestämmelserna som lokalt kollektivavtal och tillställer arbetsorganisation, som begär det, protokollsutdrag över beslutet.
§ 8
Överenskommelsen ersätter fr.o.m. 1997-10-01 hittills gällande KHA 94 med TCO-OF:s förbundsområde lärare som part.
Vidare ersätter denna överenskommelse fr.o.m. samma tidpunkt den inte- rimistiska förhandlingsordningen (1994-06-16) med Lärarnas Riksförbund som part.
§ 9
Huvudavtalet KHA 94 gäller mellan de centrala parterna tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Uppsägningen skall för att vara giltig ske skriftligen och vara åtföljd av förslag till ny överenskommelse.
Skulle Samverkansrådet upphöra eller förutsättningarna på ett väsentligt sätt ändras upphör denna överenskommelse att gälla och förhållandena återgår till det som gällde före denna överenskommelses träffande (eller motsvarande).
Förhandlingarna förklarades avslutade.
Vid protokollet
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx
För Landstingsförbundet
Xxxxx Xxxxxxxxxx
För Svenska Kommunförbundet
Xxx Xxxxxxx
För Svenska Kyrkans Församlings- och Pastoratsförbund
Xxxx Xxxxxx
För Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund
Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx
Kommunalt Huvudavtal - KHA 94
Kap I. Förhandling om upprättande av kollektivavtal
§ 1
Förhandling om upprättande eller prolongering av kollektivavtal skall föras som förhandling mellan arbetsgivarorganisation och central arbetstagaror- ganisation (central förhandling), om någon av dessa parter begär det.
§ 2
Har central förhandling i viss fråga begärts enligt § 1 får förhandling mel- lan arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation (lokal förhandling) inte påkallas eller föras i frågan innan den centrala förhandlingen är avslutad.
§ 3
Mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation får inte avtalas om villkor, som innebär avvikelse från överenskommelse vid central förhandling, om inte avvikelsen är tillåten enligt den centrala överenskommelsen.
§ 4
Parterna är skyldiga att på ömse sidor verka för att träffad överenskommel- se snarast genomföres samt att, då överenskommelsen avser kollektivavtal, sådant avtal snarast upprättas.
Kap II. Primär förhandling och information enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL)
§ 5
Om förhandling enligt 11 § MBL eller 38 § första stycket MBL berör mer än en lokal arbetstagarorganisation kan dessa företrädas av ett gemensamt samverkansorgan, som då utgör lokal arbetstagarorganisation.
§ 6
Har vid lokal förhandling som avses i ll, 12,14 eller 38 §§ MBL enighet uppnåtts i den sakfråga varom förhandling förts, skall vad parterna därvid enats om ej ha verkan av kollektivavtal, om inte sådan verkan uttryckligen fastslagits i särskild handling, som undertecknats av behörig företrädare för respektive avtalspart.
Begäran av arbetstagarorganisation om sådan förhandling, som avses i 14 § andra stycket MBL, skall skriftligen vara den enhet hos arbetsgivaren, som fullgjort den lokala förhandlingen, tillhanda inom sju dagar efter det att den lokala förhandlingen i frågan slutförts.
§ 8
Information enligt 19 § MBL ifråga, som berör mer än en lokal arbetsta- garorganisation, kan fullgöras gentemot sådant samverkansorgan som omnämnts i § 5 ovan.
Kap III. Förhandling i rättstvist
§ 9
I sådan rättstvist, som skall handläggas enligt lagen om rättegång i arbets- tvister, skall förhandling äga rum i den ordning som anges i detta kapitel.
Även om kollektivavtal upphört att gälla skall bestämmelserna i detta kapi- tel iakttagas i tvist om avtalets tolkning och tillämpning.
Anmärkning
Om handläggning av vissa tvister föreskrivs i särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn (SHA).
§ 10
Förhandling som avses i § 9 förs i första hand som förhandling mellan arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation (lokal förhandling).
§ 11
I tvist som avses i 33 och 34 §§ MBL utövas tolkningsföreträdet av den arbetstagarorganisation, som slutit kollektivavtalet eller av lokal arbetsta- garorganisation, som erhållit dess skriftliga bemyndigande att utöva tolk- ningsföreträdet. Vill arbetstagarorganisation åberopa tolkningsföreträde enligt nämnda paragrafer skall detta anges skriftligen till arbetsgivaren eller, vid central förhandling, till vederbörande arbetsgivarorganisation.
§ 12
Kravet på arbetsgivare att ifall som avses i 35 § MBL ”omedelbart” påkalla förhandling skall anses uppfyllt, om arbetsgivaren senast inom sju dagar efter det att arbetsgivaren mottagit skriftligt besked om arbetstagarorgani- sationens tolkning av berörd avtalsbestämmelse, avsänder skriftlig begäran om förhandling i saken till den lokala arbetstagarorganisationen.
Motsvarande krav i fall, som avses i 34 § tredje stycket MBL, skall anses uppfyllt om arbetsgivaren avsänder skriftlig begäran om förhandling i saken inom sju dagar efter mottagande av arbetstagarorganisationens skrift- liga besked i tolkningsfrågan.
§ 13
I tvist som avses i 64 § första stycket första meningen MBL skall där angivna frister utgöra fyra månader respektive två år.
§ 14
Kan uppkommen tvist ej lösas vid lokal förhandling, ankommer det på part som vill fullfölja ärendet att påkalla central förhandling. Framställning om sådan förhandling skall av vederbörande centrala part göras hos motparten inom fyra månader efter det att den lokala förhandlingen avslutats. Rör tvis- ten fråga som avses i 35 § MBL skall dock central förhandling påkallas inom tre veckor och fråga som avses i 34 § tredje stycket MBL inom sju dagar efter det att den lokala förhandlingen avslutats.
Försummas tidsfristerna som anges i första stycket, har parten förlorat rät- ten att påkalla central förhandling och därmed rätten att föra talan i tvisten.
§ 15
Tvist får upptagas direkt till central förhandling, om de centrala parterna är ense därom.
§ 16
Xxxxx får inte väckas av part, med mindre han fullgjort sin förhandlings- skyldighet enligt detta kapitel. Xxxxx skall väckas inom fyra månader räknat efter det att den centrala förhandlingen har avslutats. Rör tvisten fråga som avses i 35 § MBL skall dock talan väckas inom tre veckor och fråga som avses i 34 § tredje stycket MBL inom sju dagar efter det att den centrala förhandlingen avslutats.
Försummas tidsfristerna som anges i första stycket, är rätten till talan för- lorad. Vad nu sagts om förlust av talerätt gäller även part, som försuttit sin rätt till förhandling i frågan.
§ 17
Med avvikelse från bestämmelserna i vad som sägs i 13 och 16 §§ i detta avtal gäller i fråga om tvister avseende 40 och 41 §§ lagen om anställnings- skydd (LAS) denna lags frister för påkallande av lokal tvisteförhandling och talans väckande. Fristerna för talans väckande skall räknas från den centrala tvisteförhandlingens avslutande.
Anspråk som grundas på gällande pensionsbestämmelser får upptagas till lokal förhandling utan hinder av 13 § i detta avtal och bestämmelserna i 64 § första stycket första meningen MBL. För tvist om sådant anspråk gäller inte 35 § MBL. I övrigt gäller bestämmelserna i 64 och 65 §§ MBL.
Kap Iv. Protokoll m.m.
§ 19
Om parterna inte enas om annat skall vid förhandling föras protokoll, som justeras av parterna.
Protokoll upprättas och justeras i så nära anslutning till förhandlingen som möjligt.
§ 20
Förhandling skall anses avslutad den dag, då parterna enats om att förklara den slutförd. Uppgift om denna tidpunkt bör intagas i protokollet.
Oavsett vad som sagts i föregående stycke skall förhandling anses avslutad då part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet skriftligen underrättat mot- part om att förhandlingen frånträdes.
Kap v. Stridsåtgärder
§ 21
Varsel om stridsåtgärd skall innehålla tydliga uppgifter såväl om anledning till stridsåtgärd som om stridsåtgärdens omfattning och vilka yrkeskatego- rier som kommer att beröras av stridsåtgärderna.
§ 22
Sedan medling i arbetskonflikt påkallats och under tid då sådan medling pågår får part inte lämna motpart varsel om stridsåtgärd eller påbörja stridsåtgärd.
Medling i arbetskonflikt skall anses avslutad, när part givit motparten skriftligt besked om att han frånträder medlingen. Part som vill från- träda medling är skyldig att innan frånträdandet inhämta yttrande från medlaren(arna) i fråga om medlarens(arnas) synpunkter på förutsättning- arna för fortsatt medling i tvisten.
Stridsåtgärd får inte i något fall vidtagas, utan att åtgärden blivit beslutad i behörig ordning av part i detta avtal.
§ 24
Stridsåtgärd får vidtas endast i form av lockout, strejk, vägran att arbeta på övertid eller mertid, vägran att utföra tjänsteresa utanför ordinarie arbetstid eller nyanställningsblockad.
Begränsningen i första stycket gäller inte vid sympatiåtgärd som vidtas till stöd för stridsåtgärd utanför detta avtals tillämpningsområde.
§ 25
Stridsåtgärd i anledning av viss tvist får därutöver inte vidtagas av part, som försuttit sin rätt till förhandling i frågan eller inte fullgjort sin förhand- lingsskyldighet eller efter förhandling inte lämnat motparten skriftligt med- delande om stridsåtgärden inom tre månader från den dag förhandlingen avslutades.
Även om förhandling inte kommit till stånd skall part anses ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet, då för förhandling mött hinder, som inte berott på honom, eller då motparten utan iakttagande av sin förhandlingsskyldighet vidtagit stridsåtgärd för tvistens lösande.
§ 26
Arbetstagare är inte till någon del skyldig att utföra arbete som är föremål för lockout eller för tillåten strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd eller för lovlig blockad. Den som står utanför arbetskonflikt skall dock fullgöra sina vanliga tjänsteåligganden.
§ 27
Arbetstagare är skyldig att utföra skyddsarbete. Till skyddsarbete hänfö- res arbete som erfordras för avveckling av verksamheten på ett tekniskt försvarligt sätt eller till förebyggande av fara för människor eller skada på egendom. Lika med skyddsarbete anses arbete som någon är skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag.
§ 28
Om begränsningar i rätten att använda stridsåtgärder i fråga, varom avtal får anses kränka den politiska demokratin, föreskrives i särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn (SHA).
Från stridsåtgärd bör undantas dels förvaltningschef och arbetstagare med förvaltningschefs ställning dels arbetstagare som regelmässigt har att före- träda arbetsgivaren i kollektivavtalsförhandlingar.
Kap vI. Samhällsfarliga konflikter
§ 30
Med samhällsfarliga stridsåtgärder avses sådana stridsåtgärder som genom sina verkningar skulle otillbörligt störa viktiga samhällsfunktioner eller medföra fara för människors liv eller risk för att bestående ohälsa uppstår.
Anmärkning
Bestämmelsen innebär inte att från det tillåtna området för arbetskonflikt undanta vårdområdet. Uttrycket “fara för människors liv eller risk för att bestående ohälsa uppstår” har valts för att markera att vårdområdet är ett sådant område där rätten till stridsåtgärder bör användas med särskild försiktighet.
§ 31
Part som bedömer en stridsåtgärd vara samhällsfarlig enligt § 30 ovan har att påkalla förhandling hos berörd motpart med syfte att undvika, begränsa eller avbryta stridsåtgärden. Vägrar part att ingå i förhandling eller kan enighet inte uppnås vid förhandling, äger part hänskjuta ärendet till den centrala nämnden enligt § 32 nedan att pröva om stridsåtgärden är sam- hällsfarlig.
§ 32
Den centrala nämnden består av nio ledamöter. Av dessa utser arbetsgivar- organisationerna gemensamt tre ledamöter, Svenska Kommunalarbetare- förbundet, SACO-organisationerna samfällt och TCO-OF:s förbundsområ- den samfällt vardera en ledamot, parterna gemensamt tre ledamöter varav en utses till ordförande. För varje ledamot utses enligt samma grunder två ersättare.
Parterna svarar envar för sina representanters kostnader för medverkan i nämnden. Kostnaderna för medverkan av de tre av parterna gemensamt utsedda ledamöterna delas lika mellan parterna.
Har frågan om stridsåtgärds samhällsfarlighet hänskjutits till centrala nämnden, skall varslad stridsåtgärd som inte redan påbörjats, uppskjutas i avvaktan på nämndens utlåtande.
Föreligger inte nämndens utlåtande inom två veckor från det frågan hän- skjutits till nämnden, är part dock oförhindrad att påbörja stridsåtgärden, om inte nämnden med hänsyn till behovet av rådrum förordnat om upp- skov med avgivande av utlåtanden. Har sådant förordnande meddelats, är parten inte skyldig att uppskjuta stridsåtgärd längre än till dess tre veckor förflutit från det frågan hänsköts till nämnden.
§ 34
Nämnden är beslutför endast om den är fulltalig. Som nämndens beslut gäl- ler den mening varom flertalet förenar sig.
Nämndens utlåtande skall genom ordförandens försorg tillställas parterna. Har nämnden funnit stridsåtgärden vara samhällsfarlig skall nämnden i sitt beslut hemställa att parterna skall undvika, begränsa eller häva stridsåtgär- den.
Kap vII. Tvister om huvudavtalet
§ 35
Vid tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal gäller inte 33 § MBL och vid tvist om tolkning och tillämpning av avtalets § 27 inte heller 34 § MBL.
HÖK 12
HÖK 12
Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. – HÖK 12
Förhandlingsprotokoll 2012-09-26
Huvudöverenskommelse om lön och allmänna
HÖK 12
anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. – HÖK 12
Parter
Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt
Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd å den andra.
§ 1 Innehåll
Parterna träffar detta kollektivavtal Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. – HÖK 12 – för arbetstagare för vilka gäller Allmänna bestämmelser – AB. Till avtalet hör även bestämmelserna enligt följande bilagor 1–7a.
a) Löneavtal (Bilaga 1),
b) Allmänna bestämmelser – AB* i lydelse fr.o.m. 2012-10-01 – med ändringar i §§ 1, 4, 13, 15, 17, 21, 22, 23, 24, 27, 28, 29, 30, 33 och 35 (Bilaga 2) med följande underbilagor
D, anställning i personalpool, L, lägerverksamhet m.m.,
M, arbetstider m.m. för lärare, U, uppehållsanställning,
c) Centrala och lokala protokollsanteckningar (Bilaga 3),
d) Centrala protokollsanteckningar (Bilaga 4) med underbilaga (Bilaga 4a),
e) Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning (Bilaga 5),
f) Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse (Bilaga 6),
*Allmänna bestämmelser AB finns denna gång i ett speciellt avtalstryck, LAG OCH AVTAL – Avtal för lärarområdet 2012: Allmänna bestämmelser AB
g) LOK 12 (Bilaga 7 och 7a).
§ 2 Kunskapsutveckling och resultat
Lärande och kunskap är av fundamental betydelse för att Sverige ska hålla hög kvalité ur ett internationellt kunskaps- och konkurrensperspektiv. Svensk arbetsmarknad och samhället i stort kännetecknas alltmer av kunskapsintensiva organisationer och företag. Om Sverige ska kunna hålla hög klass ur ett internat- ionellt perspektiv är en skola med hög kvalitet av största betydelse. Detta kräver flexibla och effektiva arbetsorganisationer som understödjer och bidrar till en hög effektivitet och måluppfyllelse. Det är angeläget att lärare och andra yrkes- grupper tillsammans med skolledare utvecklar metoder, arbetsordning och organisation som leder till ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat. Ska Sverige klara av den utmaning som vi står inför när det gäller kunskapsutveckl- ing är det nödvändigt att läraryrket framstår som attraktivt. Xxxxxx bör initieras på skolorna i syfte att nå ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat.
För att understödja en fortsatt verksamhets- och skolutveckling är parterna över- ens om Bilaga 6 till HÖK 12.
§ 3 Ändringar och tillägg
I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmel- ser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om.
§ 4 Garanterat utfall
Till LOK 12 ska tillföras det garanterade utfallet för löneöversyn 2013 som utgörs av den lönenorm som för året satts inom den internationellt konkurrens- utsatta sektorn.
§ 5 Fredsplikt
Förhandlingar under avtalsperioden enligt denna överenskommelse ska föras under fredsplikt.
§ 6 Rekommendation om LOK 12 m.m.
Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kom- mun eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa kollektivavtal – LOK 12 – med den utformning och det innehåll som framgår av Bilaga 7.
För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörda arbetstagarorganisationer träffas härmed det lokala kollektivavtalet – LOK 12 – enligt Bilaga 7a.
§ 7 Giltighet och uppsägning
Såvida inte särskilt anges, gäller HÖK 12 för perioden 2012-05-01–2016-03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs dess giltighet för en tid av tolv kalender- månader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader.
Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. Avtalet är möjligt att säga upp efter år 3. Eventuell uppsägning ska ha skett senast 2015-01-01 och upphör då att gälla 2015-03-31.
§ 8 Avslutning
Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet
Xxxx Xxxxxx
Justeras
För Sveriges Kommuner och Landsting
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx
För Arbetsgivarförbundet Pacta
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx
För Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd
Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund
Eva-Xxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
Löneavtal
Bilaga 1
till HÖK 12
§ 1 Grundläggande principer för lönesättningen
Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen.
Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivi- tet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentie- rad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren.
Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.
Det är särskilt viktigt att lönen för chefer på alla nivåer tydligt avspeglar hur satta mål uppfylls och de resultat som vederbörande uppnår. Chefer är arbets- givarens företrädare och har ett stort ansvar för att uppsatta mål nås och att upp- följning av resultat sker.
§ 2 Löneöversyner
Inför löneöversyn
1. Överläggningar med arbetstagarorganisationen ska genomföras om arbets- givarens planerade åtgärder vid varje löneöversyn. Vid överläggningen ska arbetsgivaren redovisa motiven för de planerade åtgärderna. Dessa ska grundas på arbetsgivarens lönepolitik.
Det ligger i respektive parts ansvar att medverka genom egna förberedelser och aktivt deltagande. De lokala parterna ska eftersträva att finna samarbetsformer som stödjer ett aktivt arbete med de lönepolitiska frågorna.
I Bilaga 5 till HÖK 12 har de centrala parterna angivit ”Centrala parters syn på förutsättningarna för en väl fungerade individuell lönesättning”. Denna bilaga tjänar som vägledning till vad som ska diskuteras i överläggningen.
Anmärkningar
1. Resultatet av överläggningarna ska inte ha kollektivavtals ställning.
2. Löneöversyn ska genomföras som förhandling om lokal part så begär.
Löneöversyn
2. Löneöversyn sker genom att arbetsgivaren, efter avslutad överläggning enligt punkt 1, lämnar förslag i dialog om ny lön till berörd arbetstagare. Försla- gen utformas med beaktande av en ökad lönespridnings betydelse för goda resultat och ska ha sin grund i väl kända kriterier. De grundläggande principerna för lönesättning som framgår av § 1 ska beaktas liksom överläggningarna enligt ovan.
Avstämning
3. Arbetsgivaren ska till arbetstagarorganisationen meddela sitt samlade förslag till ny lön på individnivå. Förslaget avstäms mellan arbetsgivare och arbetstagar- organisation. Speciell uppmärksamhet ska dock ägnas gjorda erfarenheter av den genomförda löneöversynsprocessen i syfte att lägga grund för nästa.
Anmärkningar
1. Avstämningen sker senast två veckor efter meddelat förslag. Överenskommelse kan träffas om annan tidsfrist.
2. Resultatet av avstämningen ska inte ha kollektivavtals ställning.
Resultat av löneöversyn
4. Efter avstämningen anses arbetsgivarens förslag fastställt och de fastställda lönerna ingår i det lokala kollektivavtalet om lön och allmänna anställningsvill- kor – LOK 12.
Löneöversynstidpunkt
5. Resultat av löneöversyn gäller fr.o.m. 1 april respektive år, såvida inte annat överenskoms.
Lokal förhandlingsordning
6. Lokala parter kan träffa överenskommelse om att hantera lönesättnings- frågorna på annat sätt än som beskrivs i denna paragraf.
Garanterat utfall
7. Arbetstagarorganisationen garanteras ett utfall i procent av sin lönesumma vid varje löneöversyn. Lönesumman utgörs av summan av de fasta kontanta lönerna för medlemmar som vid löneöversynstillfället är tillsvidareanställda med månadslön.
Överenskommelse kan träffas om annan beräkningstidpunkt och annan beräk- ning av garanterat utfall.
Anmärkningar
1. Del av det garanterade utfallet, respektive del av löneökning avseende arbetsledande personal, kan efter överenskommelse mellan de lokala parterna användas till andra åtgärder.
2. Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportioneras med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad samt i förekommande fall med tillämplig uppehållslönefaktor enligt vid varje tidpunkt gällande Bilaga U till Allmänna bestäm- melser.
Bestämmelserna om garanterat utfall gäller inte hos den arbetsgivare där arbets- tagarorganisationen har färre än 5 medlemmar.
Anmärkning
I Stockholms, Göteborgs, Malmö och Gotlands stad/kommun samt i landsting/region gäller färre än 10 medlemmar.
Garanterat utfall per löneöversyn och år Löneöversyn 2012
8. Det garanterade utfallet för arbetstagarorganisationen utgörs av 4,2 %. Löne- revision sker per 1 april 2012.
Som ett led i en positiv verksamhetsutveckling inom skolan ska det garanterade utfallet fördelas individuellt och differentierat med en tydlig prioritering som bidrar till en ökad måluppfyllelse och ökad lönespridning.
Löneöversyn 2013
9. Det garanterade utfallet för arbetstagarorganisationen fastställs av centrala parter.
Löneöversyn 2014 och 2015
10. För 2014 och 2015 anges inte någon nivå för det garanterade utfallet.
§ 3 Övriga överenskommelser om lön
Förhandlingar om lön upptas då part så begär. Överenskommelse om lön får träffas med enskild arbetstagare. Central förhandling kan påkallas i fall som framgår av § 6.
För arbetstagare som är provanställd med stöd av Bilaga M till AB, Arbetstider
m.m. för lärare, punkt 4 eller enligt Bilaga 3 till HÖK 12, Centrala och lokala protokollsanteckningar, Anteckningar till AB punkt 1 gäller följande:
I samband med att provanställning övergår i tillsvidareanställning sker översyn av lön i samtal mellan chef och medarbetare.
§ 4 Fredsplikt
Förhandlingar som avses i §§ 2 och 3 ska föras under fredsplikt.
§ 5 Klassificering
Klassificering sker i enlighet med Bilaga 3 till Överenskommelse om lönesta- tistik.
För att säkerställa kvaliteten i de centrala partsgemensamma statistikunderlagen krävs en kontinuerlig lokal översyn av de anställdas kod enligt klassificerings- systemet Arbetsidentifikation, AID. Ansvaret åligger lokala parter.
§ 6 Förhandlingsordning
Lokala förhandlingar
1. Lokal arbetstagarorganisation får, senast två veckor från avstämningstid- punkten enligt § 2 punkt 3, påkalla lokal förhandling om huruvida garanterat utfall uppnåtts.
Anmärkning
Överenskommelse kan träffas om annan tidsfrist enligt punkt 1 ovan.
Central förhandling
2. Central part får påkalla central förhandling enbart i nedanstående frågor senast en månad efter det att den lokala förhandlingen avslutats
a) i frågor som avses i § 6 punkt 1,
b) i frågor som avses i § 2 punkt 1 anmärkning 2 om huruvida garanterat utfall uppnåtts samt fördelning av garanterat utfall enligt respektive löneöversyn samt i frågor som avser arbetsledande personal om enskild arbetstagares löneökning.
Skiljenämnd
3. Enas inte de centrala parterna ska frågan bindande avgöras av särskild skiljenämnd, om central part begär prövning av frågan genom skriftlig framstäl- lan inom en månad från den dag, då den centrala förhandlingen anses avslutad.
Bilaga 3
till HÖK 12
Centrala och lokala protokollsanteckningar
Anteckningar till Löneavtal
Xxxxx åtgärd än lön
1. Om löneöversyn innebär annan åtgärd än lön ska detta för berörda arbets- tagare särskilt anges. Sådan åtgärd ska även beaktas när arbetsgivaren enligt dis- krimineringslagen genomför kartläggning och analys av löner och andra anställningsvillkor.
Innehåller överenskommelse enligt ovan avkortad arbetstid ska den för jäm- förelse enligt diskrimineringslagen i lönehänseende beräknas på följande sätt:
arbetstagarens fasta kontanta lön efter arbetstidsförkortning delas med kvoten av ordinarie arbetstid för arbetstagaren efter arbetstidsförkortning per vecka genom ordinarie arbetstid för heltid enligt centralt kollektivavtal.
Anteckningar till AB
Anställningsform
Provanställning syftande till tillsvidareanställning
1. Förskollärare/fritidspedagog/hemspråkstränare respektive SFI-lärare som inte varit tillsvidareanställd som förskollärare/fritidspedagog/hemspråkstränare respektive SFI-lärare provanställs under de första 12 månaderna av anställning- en.
Legitimationsgrundande anställning
2. En arbetstagare anställs under introduktionsperiod enligt skollagen under begränsad tid och högst ett år i sänder. Anställningen kan sägas upp av såväl arbetstagaren som arbetsgivaren med en månads ömsesidig uppsägningstid.
Arbetsgivaren beslutar om förlängning av anställningen om skäl föreligger.
Oavsett vad som föreskrivs i 15 och 30a §§ LAS gäller inte någon skyldighet att ge underrättelse, varsel och besked.
Legitimationsgrundande anställning tillgodoräknas inte tidsmässigt för övergång till en tillsvidareanställning enligt LAS och AB. Den legitimationsgrundande anställningen tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företräde till återanställ- ning som avses i 25 § LAS.
Legitimationsgrundande anställning kan ske även om det hos arbetsgivaren finns arbetstagare med företrädesrätt till återanställning enligt 25 § LAS.
Övergång till tillsvidareanställning
3. Bestämmelsen i § 4 mom. 4 gäller från och med 2013-03-01.
Arbetstid
4. Förlängs beräkningsperioden med stöd av § 13 mom. 6f) och arbete därmed förläggs till lördag–söndag i större utsträckning än tidigare fordras lokalt kollek- tivavtal.
5. Om en arbetstagares arbetspass sträcker sig över dygnsgränsen (midnatt) ska arbetspasset hänföras till det dygn under vilket den övervägande delen av arbetspasset infaller.
6. För arbetstagare för vilka Bilaga M tillämpas gäller AB § 13 mom. 6g)–i). Vid genomsnittsberäkning av dygnsvila kan beräkningsperioden vara högst 16 veckor om inte annat lokalt överenskoms.
Övertid
7. Om sådan heltidsanställd arbetstagare som avses i § 20 mom. 1 och som enligt bestämmelserna i momentet inte har rätt till kompensation för övertids- arbete utför annat arbete än deltagande i sammanträde på tid överstigande den fastställda arbetstiden, får arbetstagaren om så är möjligt ledigt från arbetet för motsvarande tid.
8. För arbetstagare som har träffat överenskommelse om undantag från kompensation för övertidsarbete bör, om förutsättningarna ändras, en översyn ske av lönesättningen och övertidsrätten.
Sjuklön m.m.
9. Har arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffat överenskommelse, som komplement till lön enligt §§ 16–17 och Bilaga U om prestationslön, ackords- lön, resultatlön eller liknande eller andra alternativa löneformer, får parterna även träffa kollektivavtal om huruvida och på vilket sätt sådan lön ska ingå i
beräkningsunderlag för sjuklön enligt 6 § SjLL. Sådan förhandling får endast föras som lokal förhandling.
10. Arbetsgivaren kan efter prövning medge att ersätta arbetstagare för in- komstbortfall, i form av lön och andra anställningsförmåner enligt § 28 mom. 5, som uppstått i samband med personskada genom våld och/eller misshandel i arbetet. Ersättning utges endast för den del av lönebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning enligt avtalet och semesterlagen.
Föräldraledighet
11. Bestämmelsen i § 29 mom.1 gäller för barn födda efter 2012-09-30. För barn födda tidigare gäller AB i dess lydelse 2012-04-30.
Civil och värnplikt
12. AB § 30 Civil och värnplikt i dess lydelse 2012-03-31 gäller såvida inte de lokala parterna träffar överenskommelse om annat.
Uppsägningstider för arbetsgivare som är medlem i Pacta
13. Arbetsgivare som är medlem i Pacta kan besluta att § 33 mom. 1a) ska gälla för verksamheten.
För vissa arbetsgivare anslutna till Pacta gäller
14. Följande arbetsgivare ska tillämpa uppsägningstiderna i § 33, mom. 1a)
– Capio S:t Xxxxxx sjukhus AB
– Danderyds sjukhus
– Södersjukhuset
– Södertälje sjukhus
Detsamma ska gälla för eventuella ytterligare akutsjukhus som ansluter sig till Pacta.
Övriga anteckningar
Lärares kompetensutveckling
1. Vid oenighet om den tid som förutsätts för kompetensutveckling enligt anmärkning till punkt 6b), Bilaga M till AB, kan frågan tas upp till lokal över- läggning. Om inte så sker inom en månad eller man vid överläggningen inte kan enas fastställer arbetsgivaren den tid som ska avsättas för kompetensutveckling med iakttagande av intentionerna i anmärkningen.
Lärares arbetstid
2. Parterna pekar på vikten av att arbetsorganisation och arbetsinnehåll utfor- mas så att lärare inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan med- föra ohälsa. Härvid ska beaktas att arbetsuppgifterna ska rymmas inom arbets- tiden. Arbete som beordras att utföras utöver den fastställda arbetstiden ersätts enligt AB § 20.
Den förändring som avvecklingen av den centralt reglerade undervisningstiden förutsatte har inte alltid genomförts. Parterna vill återigen peka på vikten av att skapa förutsättningar för att organisera arbetet på ett nytt sätt dvs. att planering av lärares arbete inte ska utgå från regleringen i det centrala avtal som gällde före 2000-01-01. Arbetstiden bör fördelas med en jämn utläggning över verk- samhetsåret. Planeringen av de huvudsakliga arbetsuppgifterna ska omfatta minst tre perioder under verksamhetsåret.
Som ett stöd till ovan kan med fördel redogörelsen till Bilaga M användas samt de övriga dokument där arbetstidsfrågor för lärare behandlats, t.ex. Kommun- förbundets cirkulär 1999:152.
Distansarbete
3. Parterna konstaterar att vissa frågor kan behöva regleras i samband med arbete på distans. Vid införande av distansarbete är det därför av vikt att t.ex. följande frågor beaktas: omfattningen av distansarbetet, arbetstagarens tillgäng- lighet, anställningsvillkor, arbetsuppgifter, teknisk utrustning, säkerhets- och skyddsfrågor, arbetsmiljöfrågor, uppföljning och utvärdering.
Vid sådan reglering är det även av vikt att följande frågor beaktas enligt ramav- talet på europeisk nivå: definition, frivillighet, privatliv och utbildning.
Lokala kollektivavtal om utvecklingsarbete
4. För att kunna dra erfarenheter av det hittills genomförda arbetet kan lokala parter diskutera formerna för det vidare utvecklingsarbetet. Part kan ta upp för- handling om översyn av redan träffade lokala kollektivavtal. Förhandling kan även tas upp i syfte att träffa nytt lokalt kollektivavtal.
Tvist
5. Tvist avseende ÖLA 00 Bilaga 3 p. 3 st. 1 och 2 kan endast föras lokalt. Vid bristande enighet mellan lokala parter gäller arbetsgivarens uppfattning. Skadestånd utges inte.
Avveckling av BOL 96
6. I ÖLA 01, Bilaga 3 punkt 2, Anteckningar till specialbestämmelse mellan Landstingsförbundet och Lärarnas Samverkansråd beskrivs. ”Specialbestämmel- ser för befattningsområden – mellan berörda parter – BOL 96 äger fortsatt giltighet i sin lydelse 1998-03-31 såvida de lokala parterna inte överenskommer om annat. Överenskommelsen kan träffas avseende såväl del av BOL 96 som specialbestämmelsen i sin helhet.”
Specialbestämmelsen BOL 96 upphörde som central bestämmelse fr.o.m. 2005-04-01.
För de fall BOL 96 tillämpats eller lokala parter överenskommit om lokal reglering av delar eller hela specialbestämmelsen eller annan reglering så ska lokal överenskommelse träffas med samma innehåll, om inte lokala parter enas om annat.
Skolkantor
7. Skolkantor som har fullmakt/konstitutorial eller förordnande som jämställs med konstitutorial omfattas av Bilaga M till AB. Därvid konstateras att det till- kommer de lokala parterna att överenskomma om eventuellt erforderliga anpassningar med hänsyn till skolkantorernas särskilda arbetsförhållanden.
Övergångsbestämmelse från 1990 för vissa lärare Konstitutorial m.m.
8. För arbetstagare som har fullmakt, konstitutorial eller förordnande som jämställs med konstitutorial ska gälla samma löne- och anställningsvillkor som gäller för övriga kommunalt anställda.
Frågor angående anställnings upphörande på annat sätt än genom avskedande (entledigande) ska emellertid för här avsedda arbetstagare även fortsättningsvis handläggas på samma sätt som föreskrivs i 7 kap. LOA i dess lydelse (1976:600), varvid arbetstagarnas totala förflyttningsskyldighet dock begränsas till kommunen. Om någon förflyttning inte kommer till stånd ska arbetstagaren likväl behålla utgående avlöningsförmåner.
Övergångsbestämmelse från 1990 för vissa lärare m.fl. som inte erhållit försäkringsskydd enligt AGS-KL
9. För lärare, skolledare och syofunktionärer, som 1991-01-01 inte erhållit för- säkringsskydd på grund av villkoren om arbetsförhet enligt AGS-KL § 5 gäller fortsättningsvis punkt 8 enligt Centrala och lokala protokollsanteckningar, Övriga anteckningar, Bilaga 4, HÖK 07.
Sammanläggning av anställningar
10. Är arbetstagare anställd samtidigt i flera anställningar hos samma arbets- givare kan lokala förhandlingar upptas syftande till att anställningarna samman- läggs till en anställning. Tvist om sammanläggning i enskilt fall kan inte hänskjutas till central förhandling. Uppstår tvist om den principiella innebörden av denna rekommendation kan sådan tvist däremot föras som central förhand- ling.
Lön vid annan anställning på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom
11. Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare och/eller arbetstagarorganisation gäller följande:
om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom omplaceras till en annan anställning utanför anställningsavtalet och överenskommelse träffats om lägre lön utges ett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av mellanskillnaden mellan den gamla och den nya lönen. De första tolv månaderna utbetalas hela tillägget. Därefter minskas tillägget med 1/12 av tillägget per kalendermånad.
Om den nya anställningen innebär lägre sysselsättningsgrad reduceras tillägget enligt följande
(a - b) x c = d
a = ursprunglig lön vid heltid b = ny lön vid heltid
c = ny sysselsättningsgrad d = tillägg
Vid stadigvarande förflyttning enligt AB § 6 tillämpas inte denna reglering.
För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats som reglerar ovan- stående gäller dessa fortfarande.
Löneväxling
12. Sedan lokalt kollektivavtal om löneväxling träffats kan arbetsgivaren och arbetstagaren överenskomma att arbetstagaren får avsätta del av avlöningsför- måner till avgiftsbestämd ålderspension enligt KAP-KL §§ 13–14.
Pensioner
För kommunsektorn gäller
13. Utöver vad som följer av PB § 8 i PFA 98 avsätts för varje arbetstagare, för vilken PFA 98 gäller, en årlig pensionsavgift som tillförs arbetstagarens indivi- duella del. Avgiften är 0,1 % av avgiftsunderlaget enligt PB § 11 i PFA 98.
Bilaga 4
till HÖK 12
Centrala protokollsanteckningar
Anteckningar till Löneavtal
Skiljenämnd
1. Skiljenämnden består av tre ledamöter, av vilka Sveriges Kommuner och Landsting utser en, berörd arbetstagarorganisation (den centrala arbetstagar- organisationen) en och nämnda parter gemensamt en, tillika ordförande.
De centrala parterna svarar envar för sina representanters kostnader för medver- kan i nämnden. Kostnaderna för ordförandens medverkan delas lika mellan parterna.
Garanterat utfall för 2013
2. Centrala parter ska fastställa det garanterade utfallet för 2013 som ska till- föras LOK 12. Fastställandet ska ske i anslutning till att avtalsförhandlingarna mellan berörda arbetsgivarorganisationer och Unionen och Sveriges Ingenjörer inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn har slutförts. Det garanterade utfallet utgörs av en sammanvägning av den fastställda lönenormen för Unionen och Sveriges Ingenjörer utifrån kostnadsökningen av årslönetakten för 2013.
Vid eventuell oenighet ska parterna biträdas av opartisk ordförande som har att avgöra frågan. För att utse ordförande ska parterna vända sig till Medlings- institutet för förslag.
Partsgemensamt arbete kring individuell och differentierad lön
3. Det är mycket betydelsefullt för väl fungerande lokal lönebildning liksom för verksamheternas utveckling att chefer såväl som medarbetare ser sambandet mellan lön, uppnådda mål och resultat. Detta förutsätter individuella och diffe- rentierade löner vilket även ger förutsättningar att åstadkomma ökad lönesprid- ning. Parterna ska under avtalsperioden verka för utveckling av väl fungerande lokal lönebildning och lönesättning i skolan i enlighet med § 1 i Löneavtalet. En första uppföljning av det partsgemensamma arbetet sker efter 2 år och ska vara klar 1 november 2014.
Anteckningar till AB
Arbetstid
1. Arbetsgivaren som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genomsnitt
40 timmar per helgfri vecka, får bibehålla denna oberoende av bestämmelserna i
§ 13 mom. 2.
2. Dygnsvila enligt arbetstidslagen (ATL) bör så långt det är möjligt följas vid förläggning av ordinarie arbetstid.
Om dygnsvilan enligt arbetstidslagen (ATL) utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås bedömer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från ATL som anges i AB § 13 mom. 6g)–h). Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom gällande kollektivavtalsreglering och lagstift- ning.
Medbestämmandelagen
3. 33 § MBL är inte tillämplig på AB § 27, på lokal överenskommelse som kan ha träffats med stöd av bestämmelserna i AB § 5 mom. 1b) eller på § 27 mom. 9.
4. Bestämmelserna i AB innebär inte någon reglering av MBL:s dispositiva regler med undantag av § 4 mom. 2, § 10 mom. 7, § 11, § 12 mom. 1, § 13 mom. 5, § 22 mom. 6 och § 27 mom. 9.
Lokal företrädare för arbetstagarorganisation
5. I AB anges att arbetsgivaren och arbetstagarorganisation får träffa kollektiv- avtal i vissa i avtalet angivna frågor. Sådant kollektivavtal får endast träffas med arbetstagarorganisation som anges nedan, om inte den centrala arbetstagarorga- nisationen skriftligen meddelar arbetsgivaren annat.
Lärarförbundet: lokalavdelning, Lärarnas Riksförbund: kommunförening eller särskild förening.
Övriga anteckningar
Partsgemensam viljeriktning för den kommunala skolan
1. Parterna enas om att göra ett uttalande om gemensam viljeriktning/vision för utvecklingen av den kommunala skolan. Den kan bl.a. beröra frågor om samsyn,
samverkan, höjning av läraryrkets status och yrkets attraktivitet samt förtroende- skapande åtgärder.
Ändringar i lagstiftning
2. Genomförs under avtalsperioden ändringar i lagstiftning kan förhandlingar påkallas.
Förändringar i Skollagen m.m.
3. För det fall det beslutas om förändringar i lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift som berör introduktionsperioden och bestämmelsen avse- ende legitimationsgrundande anställning eller om parterna finner det nödvändigt ska centrala parter uppta förhandlingar inom ramen för HÖK 12 och göra de anpassningar som är nödvändiga.
Förhandlingar rörande ändringar i AB m.m.
4. Mot bakgrund av att Allmänna bestämmelser (AB) är gemensamt med samtliga arbetstagarorganisationer kommer avtalsförhandlingar att genomföras med Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd vid samma tidpunkt som med övriga motparter. Motsvarande gäller även övriga delar av Huvudöverenskommelsen som är gemensamma.
Parternas ansvarstagande
5. Centrala parter har under avtalsförhandlingarna diskuterat vikten av gemen- samt ansvarstagande för det centrala avtal som träffas. Centrala parter är överens om betydelsen av att kunna bistå lokala parter i diskussioner om tillämpningen av det centrala avtalet. Utifrån detta är centrala parter överens om fortlöpande kontakter under avtalsperioden och att vid behov stödja i tillämpningen av det centrala avtalet.
Förtroendeskapande arbete
6. Parterna ska under avtalsperioden påbörja ett långsiktigt arbete i syfte att främja utvecklingen av svensk skola.
Förtroendefulla relationer på alla nivåer är en förutsättning för att nå goda resul- tat.
I detta arbete kommer de centrala parterna att följa, stödja och bidra med ini- tiativ som syftar till att åstadkomma bättre resultat och ökad måluppfyllelse.
I bilaga till denna protokollsanteckning anges några områden som de centrala parterna identifierat som viktiga att behandla inom ramen för detta arbete. Där- utöver kan parterna under arbetets gång enas om ytterligare områden.
Partsgemensamt arbete kring lärares arbetssituation och arbetstid
7. Det har under senare år varit en livlig diskussion om arbetssituationen för lärare vad avser arbetsuppgifter och tillkommande uppdrag/reformer för den svenska skolan. De centrala parterna kommer att inventera lärares arbetssituat- ion i syfte att skapa en gemensam bild som underlag för bedömning av behov av insatser på såväl nationell nivå som lokal nivå. I detta arbete ska centrala
parter även inventera hur lärares arbetstid och arbetsuppgifter kan hanteras i olika skolformer.
Arbetet ska vara sammanställt senast årsskiftet 2013/14.
Som ett resultat av HÖK 07 gjorde parterna tillsammans iakttagelser som finns dokumenterade i den s.k. Unckelrapporten. En av de faktorer som parterna konstaterade var behovet av någon form av infrastruktur som bidrar till att struk- turera verksamheten på en skola.
De lokala parterna kan göra avvikelser till Bilaga M och komma överens om alternativ till Bilaga 6, punkt 2 anmärkning 1c. De centrala parterna ska gemen- samt vid behov vara de lokala parterna behjälpliga i en bred ansats kring lärares arbetstid och arbetsuppgifter och dess hantering i olika skolformer.
Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet
8. Parterna avser att gemensamt verka för att understödja tillämpningen av lärarnas arbetstid utifrån HÖK 12 (framförallt reglerat i AB och Bilaga M). Parterna avser att ge sin gemensamma syn på lärares arbetstid i form av ”frågor och svar”. Arbetet ska vara klart senast 15 mars 2013.
Avsiktsförklaring
9. Parterna har för avsikt att Bilaga 6 och Bilaga M ska ingå i avlösande HÖK.
Förtroendeskapande arbete, underbilaga till Centrala protokollsanteckningar,
Bilaga 4, Övriga anteckningar, punkt 6
Bilaga 4a till HÖK 12
Xxxxxxxxx initiativ för att förbättra resultaten i svensk skola
Vi är överens om att vi gemensamt vill höja kvaliteten i skolan. Vi vill förbättra elevernas resultat. Vi vill ha en bra arbetsmiljö. Vi vill attrahera de bästa till läraryrket. Om Sverige ska hålla hög kvalitet ur ett internationellt kunskaps- och konkurrensperspektiv, så måste vi parter arbeta gemensamt för att uppnå dessa mål.
För att avtalet ska få önskad effekt – ställs stora krav på alla aktörer.
För att de centrala parterna ska kunna stödja de lokala parterna i arbetet med verksamhetsutveckling kommer de centrala parterna bland annat arbeta med följande områden. Dessa områden är några av de som Xxx Xxxxxx uppmanade parterna att arbeta vidare med.
Kommunerna har ansvar för styrning, ledning och uppföljning. På den över- gripande nivån ges utbildnings- och skolfrågor en central plats och resultaten följs upp. Målet är att varje skolenhet och dess ledning har mandat och förutsätt- ningar att fullfölja sina uppgifter på ett sätt som gör att de kan utveckla och för- bättra verksamheten.
Ledarskapet i skolan måste utvecklas. För detta har skolchefer (eller motsva- rande) huvudansvaret. Det krävs närvarande pedagogiska ledare som, tillsam- mans med lärarna och deras fackliga företrädare, tar ansvar för förändringar och förbättringar som måste göras. Det kräver en tydlig ansvarsfördelning. En systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas resultat är nödvändig.
Skolan ska vara en modern arbetsplats. Det är naturligt att skolledare och lä- rare prövar nya metoder, tillvaratar forskning och tillämpar ny teknik. Den fy- siska arbetsmiljön för lärare och elever är central. Det måste finnas rimliga förutsättningar att arbeta på skolan, när det gäller t.ex. tillgång till lokaler och datorer.
Förtroendefulla relationer måste byggas upp. Skolledningarna behöver ha en tydlig vision om hur skolan kan förbättras. Skolledning och lärare måste ständigt föra samtal om hur skolans arbete ska utvecklas och förändras för att uppnå
målen. Parterna har ansvar för att skapa en förtroendefull dialog – med ett ömse- sidigt respektfullt förhållningssätt och en god kommunikation i en anda av nytänkande.
Löneinstrumentet ska kunna användas för att skapa bättre resultat och göra läraryrket mer attraktivt. Rektorer behöver tydligare våga lyfta fram bra lärare, bra arbetssätt och bra resultat. Fackliga företrädare behöver stödja en ökad löne- spridning.
Ett antal skolpolitiska reformer kommer att genomföras under avtalsperioden. Målet är att dessa ska bidra till att vända den negativa resultatutveckling som präglat den svenska skolan. Reformerna kräver nya och stora arbetsinsatser.
Bland annat pekar vi på att det i förskolan krävs ökat fokus på lärandeuppdraget. Detta ställer krav på förutsättningarna för förskollärarnas arbete och arbetsorga- nisationen i förskolan. Varje skede i grundskolan kräver sin specifika uppmärk- samhet. Den gymnasieskola som införs 2011 måste introduceras väl för att reformen ska få genomslag.
Bilaga 5
till HÖK 12
Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning
Denna bilaga anknyter till Löneavtalet och dess överläggning. En förutsättning för att överläggningen ska leda till önskvärd samsyn om arbetsgivarens plane- rade åtgärder och bidra till en bra löneöversynsprocess är att bilagans olika de- lar, lokala förutsättningar och praktiska tillämpning diskuteras.
Löneavtalet utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad. En förutsättning för att en sådan lönesättning ska kunna fungera väl är att arbets- givaren arbetat fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer för lönesättningen. Dessa riktlinjer måste vara kända och diskuterade med medarbe- tarna i organisationen för att bidra till det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat.
Lönepolitiken visar arbetsgivarens värderingar och varje arbetsplats måste diskutera vad lönepolitiken innebär för den egna verksamheten. Lönestrukturen ska stimulera till kompetensutveckling för att individen under hela yrkeslivet ska kunna bidra till verksamhetens utveckling. Det är i detta sammanhang naturligt att också uppmärksamma arbetstagare som är frånvarande p.g.a. sjuk- eller för- äldraledighet.
Lönekriterier för lönesättning ska tydligt visa hur arbetsinsatserna värderas och måste därför utgå från verksamhetens uppdrag och mål.
Lönebildningen och löneökningsbehovet ska kopplas till arbetsgivarens arbete med verksamhetsmål och verksamhetsutveckling, prioriteringar och ekonomiska förutsättningar och vara en integrerad del av samverkanssystemet mellan parter- na. Olika arbetsgivare har p.g.a. skillnader i storlek och organisation olika förut- sättningar för lönebildningsprocessens utformning.
Härvid ska följande särskilt beaktas
Rollfördelning
Arbetsgivare har olika förutsättningar för hur lönebildningsprocessen drivs. Oavsett storlek och organisatoriska indelningar förutsätts dock en tydlighet i uppdrag och ansvar för respektive nivå. I detta ligger också att chefens uppdrag och ansvar i löneprocessen tydliggörs.
Tidplan för löneöversynsarbetet
Ett individuellt lönesystem förutsätter avstämningar och uppföljningar. Därför är det naturligt att även löneöversynen återkommer årligen. Genom en god plane- ring kan respektive löneöversyn slutföras innan tidpunkten för ikraftträdande.
Analys av löner
Löneavtalet förutsätter att arbetsgivaren bl.a. kartlägger och analyserar sina löner som underlag till överläggning inför löneöversyn. Därutöver kräver dis- krimineringslagen kartläggning och analys ur jämställdhetssynpunkt.
Lönerelationerna mellan och inom olika yrkesgrupper avspeglar arbetsgivarens ställningstaganden. Därför är det en viktig förutsättning att de förtroendevalda diskuterar och tar ställning till rådande och önskvärda lönerelationer.
Kartläggning och analys av olika arbeten/yrken som visar lönenivåer/lönesprid- ningar mellan grupper och lönespridningar inom grupper görs utifrån löne- politisk synpunkt, samt utifrån skillnader i lön kvinnor/män respektive skillnader i lön kvinno-/mansdominerade grupper.
Kartläggning och analys följs sedan av en handlingsplan grundad på arbetsgiva- rens ställningstaganden. Handlingsplanen med koppling till den egna lönepoliti- ken utvisar arbetsgivarens önskvärda lönerelationer och lönespridningar inför kommande löneöversyner utifrån verksamhetens mål och behov.
Det är väsentligt att se analys av löner och den därpå bestämda handlingsplanen tillsammans med arbetsgivarens övriga ambitioner och prioriteringar samt konsekvenser av diskrimineringslagstiftning som en helhet. Detta möjliggör för arbetsgivaren att redan i budgetarbetet ta ett helhetsgrepp på olika verksamheters totala behov av åtgärder.
Grunden för att få acceptans för lönebilden hänger både samman med en konse- kvent tillämpning av lönepolitiken och delaktighet för de anställda.
Inför löneöversyn
Inför löneöversyn är det angeläget att genomföra en analys av vilka behov av löneökningar som finns med avseende på arbetstagarnas bidrag till verksamhets- förbättringar, behov av nyrekrytering, möjlighet att behålla personal, graden av måluppfyllelse, behov av lönerelationsförändringar osv. Med utgångspunkt från resultatet av denna analys, Löneavtalets § 1 och den egna lönepolitiken görs en samlad lönepolitisk bedömning av arbetsgivaren. Det är först därefter, med ovan angivna seriösa prövning som grund, möjligt att göra en bedömning av löne- ökningsbehovet.
Överläggning
En överläggning som är väl förberedd av arbetsgivaren ökar graden av tydlighet och därmed tilltron till arbetsgivaren som lönesättare. Ett aktivt deltagande av såväl arbetsgivar- som arbetstagarpart bidrar verksamt till att önskvärd tydlighet uppnås.
Samtal
Individuell lönesättning i allmänhet och Löneavtalet i synnerhet förutsätter att samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till lön. Detta förutsätter att arbetsgivaren tydliggör krav, förväntningar, uppsatta mål och följer upp resultatet. Likaså att verksamhetsmålen är diskuterade i organisat- ionen och bland medarbetarna.
I samtalet formulerar chef och medarbetare bl.a. de individuella mål och de krav och förväntningar som finns från bådas sidor. Vidare sker en uppföljning av åstadkomna resultat så att kopplingen till lön kan göras.
I en löneöversyn enligt modellen chef–medarbetare är det av särskild betydelse att tydlighet finns om det samtalstillfälle där arbetsgivaren lämnar förslag till ny lön.
En individuell lönesättning kräver chefer med tydlighet såväl i målbeskrivning- en som sitt sätt att sätta lön.
Avstämning
I en löneöversyn enligt modellen chef–medarbetare är avstämningen det tillfälle där arbetsgivarpart och arbetstagarpart stämmer av det garanterade utfallet och analyserar löneöversynsprocessen. Som en del i denna eftersträvas samsyn kring sambandet mellan överläggning och resultat av löneöversyn t.ex. gällande dis- krimineringsfrågor.
Svag eller ingen löneutveckling
Det är naturligt att ägna mer kraft åt utvidgade och fördjupade insatser för de arbetstagare som av olika skäl inte når uppsatta mål. Arbetsgivare måste ge arbetstagare en möjlighet att kunna påverka sin egen löneutveckling. Svag eller utebliven löneökning över tid ska för den enskilde vara något som framgått och motiverats i dialog mellan arbetstagare och chef.
För att åstadkomma förändring är det naturligt att utifrån en handlingsplan göra återkommande uppföljningar i syfte att nå en bättre måluppfyllelse. Avsikten är att lägga grunden för en bättre löneutveckling eller finna alternativa vägar för
den anställdes fortsatta arbetsliv. Såväl arbetsgivare som arbetstagare har ansvar för att handlingsplan och uppföljning kommer till stånd.
Löneutveckling för äldre arbetstagare
I ett personalförsörjningsläge där verksamheterna står inför stora pensionsav- gångar och därmed sammanhängande rekryteringssituation är det av stor vikt att arbetsgivarna tar till vara och utvecklar samtliga arbetstagare. Genom att söka bibehålla engagemang och motivation även för/hos de äldre arbetstagarna ökar förutsättningarna för fortsatt verksamhetsutveckling. Därvid kommer deras erfarenhet och kompetens att öka möjligheterna att nå målen för verksamheter- na.
Det är därför väsentligt att såväl ur lönespridnings- som personalförsörjnings- synpunkt uppmärksamma de äldre arbetstagarna.
Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse
Det är skolan i allmänhet och lärare i synnerhet som möjliggör att elever når målen. Elevers kunskaps- och färdighetsutveckling är skolans centrala uppdrag. Den mål- och resultatstyrning som gäller för svensk skola innebär att de profess- ionella utövarna i skolan har ett stort ansvar. Lärares arbete med elever är avgörande för hur elever kommer att lyckas och hur Sverige framgångsrikt kan hävda sig internationellt. Läraruppdraget är komplext och ställer stora krav på varje lärare och ett professionellt samarbete dem emellan för att möjliggöra en ökad måluppfyllelse för elever.
Parterna uppmanar till initiativ som leder till förbättrat resultat, ökad måluppfyl- lelse och förbättrad produktivitet vilket leder till att utfallet överstiger det garan- terade utfallet, enligt Löneavtalet § 2 p. 7.
1. Parterna ser det som naturligt att ändrad arbetsorganisation som leder till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse, oavsett skolform, ska ge högre lön. Det förutsätter ett objektivt och systematiskt arbete som grund för att konstatera vilka förändringar och förbättringar som ska åstadkommas. Detta ställer sam- tidigt krav på kommunen som huvudman, skolchefer och skolledare när det gäller ledning, organisation och resursanvändning. Centrala parter anser att dialogen mellan lärare och skolledare kring uppdraget är av stor vikt för att nå högre måluppfyllelse.
2. När det finns behov av att göra avsteg från Bilaga M genom lokalt kollektiv- avtal kan så ske. Arbetsgivaren har ett ansvar att beskriva, motivera, följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas. Parterna ska understödja lokala parter i arbetet att teckna lokala kollektivavtal. Avtal tecknas i syfte att nå effektivare arbetsformer för en ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat. Det lokala avtalet kan sägas upp tidigast efter tre verksamhetsår om inte lokala parter enas om annat.
Anmärkningar
1. Lokalt kollektivavtal kan tecknas om avsteg från Bilaga M om annan arbetstidsför- läggning enligt
a) ferieanställning enligt Xxxxxx M med reglerad arbetstid om 1 552 timmar per verk- samhetsår och resterande del av arbetstiden som förtroendearbetstid,
b) semesteranställning enligt Allmänna bestämmelser (AB) där punkterna 4, 5 och 14 i Bilaga M fortfarande gäller,
c) annan avvikelse från Bilaga M.
2. När förändringen enligt 1a eller 1b ovan träder i kraft utges 1 500 kronor till varje berörd lärare. Vid den därpå följande ordinarie löneöversynen ökas det garanterade ut- fallet med minst 500 kronor per berörd lärare att fördelas individuellt och differentierat utifrån förbättrat resultat, ökad måluppfyllelse och förbättrad produktivitet. Beloppen proportioneras med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad.
3. Vid avtal om annan avvikelse enligt anmärkningen punkt 1c utges belopp som över- enskoms lokalt. Beloppet utges vid de tillfällen och på det sätt som anges i punkt 2 i denna anmärkning.
4. Förskollärare och fritidspedagoger som kan omfattas av punkt 1 i Bilaga M kan också omfattas av punkt 2 om arbetsgivaren så beslutar.
Bilaga 7
till HÖK 12
Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställ- ningsvillkor m.m. – LOK 12
§ 1 Innehåll m.m.
Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal – LOK 12 – om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. för arbetstagare för vilka gäller Allmänna bestämmelser – AB.
Till avtalet hör
1. mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelserna enligt HÖK 12
§ 1 – Bilagorna 4, 4a, 5, 7, 7a undantagna – §§ 3, 4 och 5, samt
2. de bestämmelser i övrigt som parterna nedan träffar överenskommelse om ska ingå i kollektivavtalet.
§ 2 Giltighet och uppsägning
Kollektivavtalet avlöser gällande kollektivavtal – LOK 10 – och gäller t.o.m. 2016-03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Har avta- let inte sagts upp inom föreskriven tid förlängs dess giltighet för en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalender- månader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektiv- avtal i frågor som avses i HÖK 12.
Säger central part upp HÖK 12 upphör LOK 12 att gälla vid samma tidpunkt som HÖK 12 om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna.
§ 3 Avslutning
Förhandlingarna förklaras avslutade.
…………………………………..den……………………………….........
För………………………………………………………………………...
(arbetsgivarparten)
…………………………………………………………………………….
(underskrift)
För………………………………………………………………………..
(arbetstagarparten)
…………………………………………………………………………….
(underskrift)
Bilaga 7a till HÖK 12
Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställ- ningsvillkor m.m. – LOK 12
§ 1 Innehåll m.m.
Till kollektivavtalet mellan de lokala parterna – LOK 12 – hör mellan de cen- trala parterna överenskomna bestämmelser enligt HÖK 12 § 1 – Bilagorna 4, 4a, 5, 7, 7a undantagna – §§ 3, 4 och 5.
§ 2 Giltighet och uppsägning
Säger central part upp HÖK 12 upphör LOK 12 att gälla vid samma tidpunkt som HÖK 12 om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna.
Förhandlingsprotokoll
2005-04-01
Förnyelse - arbetsmiljö - sam- verkan i kommuner, landsting och regioner
Parter
Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Arbetsgivarförbun- det Pacta å ena sidan, samt
Svenska Kommunalarbetareförbundet, OFRs förbundsområden Allmän kommunal verksamhet, Hälso- och sjukvård respektive Läkare jämte i för- bundsområdena ingående organisationer, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd, AkademikerAlliansen och till Akademiker- Alliansen anslutna riksorganisationer å den andra.
§ 1
Centrala parter konstaterar att vi har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och lands- ting. Parternas uppfattning redovisas i ”FAS 05 - Överenskommelse om förnyelse - arbetsmiljö - samverkan i kommuner, landsting och regioner”, som bifogas detta protokoll.
Denna överenskommelse är en utveckling av de tidigare avtalen ”Utveck- ling - 92 - Överenskommelse om samverkan m.m. i kommuner och lands- ting” respektive ”Kompetens - 93 - Överenskommelse om kompetens inom arbetsmiljö och rehabiliteringsområdet” och ersätter dessa tidigare överens- kommelser.
§ 2
Centrala parter är överens om att denna överenskommelse innebär att befintliga lokala avtal om samverkan, medbestämmande och arbetsmiljö fortsätter att gälla.
Om lokal part så begär ska förhandlingar emellertid upptas där denna över- enskommelse utgör en grund.
§ 3
Centrala parter ser det som angeläget att lokala parter, utifrån verksamhets- perspektiv, bedriver partsgemensamt arbete i syfte att träffa lokala avtal inom samverkan, hälsa och arbetsmiljö, där denna överenskommelse utgör en grund.
§ 4
Centrala parter är överens om att aktivt arbeta för en utveckling enligt detta synsätt genom att bidra till att avtalets intentioner får brett genomslag lokalt. Parterna genomför årliga avstämningar.
§ 5
Centrala parters gemensamma åtagande beskrivs närmare i bilaga 1 till detta protokoll.
§ 6
Parterna erinrar om att samverkanssystem inte får kränka den politiska demokratin.
§ 7
Parterna konstaterar att samverkanssystemet inte utesluter möjligheter att i särskilda frågor inrätta PSO-organ enligt kommunallagens regler.
§ 8
Centrala parter kan under avtalets giltighet med anledning av t.ex. ny lag- stiftning träffa överenskommelse om ändringar och tillägg till detta avtal.
§ 9
Denna överenskommelse gäller enbart mellan de centrala parterna
fr.o.m. 2005-04-01 och tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägningen ska vara skriftlig och åtföljas av förslag till nytt kollektivavtal.
§ 10
Förhandlingen förklaras avslutad.
Vid protokollet
Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
justeras
För Landstingsförbundet
Xxx Xxxxxxx
För Svenska Kommunförbundet
Xxx Xxxxxxx
För Arbetsgivarförbundet Pacta
Xxx Xxxxxxx
För Svenska Kommunalarbetareförbundet
Xxxx Xxxxxxx
För OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i för- bundsområdet ingående organisationer
Fackförbundet SKTF | Akademikerförbundet SSR | Ledarna |
Xxxxxx Xxxxxxxxxx | Xxx Xxxxxxxxx | Xxxxx Xxxxxxxx |
För OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård jämte i förbundsområdet ingående organisationer
vårdförbundet
Xxx Xxxxxxxx
För OFRs förbundsområde Läkare jämte i förbundsområdet ingående organisationer
Sveriges läkarförbund
Xxxxx Xxxxxxxxxx
För Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund
Xxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
För AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksor- ganisationer
Xxx Xxxxxxxxx
centrala parters åtagande
Bilaga 1 till FAS 05
Centrala parter är överens om att aktivt arbeta för en utveckling enligt denna överenskommelse genom att bidra till att avtalets intentioner får brett genomslag lokalt.
• Centrala parter genomför årliga avstämningar med utgångspunkt från denna överenskommelse.
• Centrala parter är överens om att arbetet kan ske via Arbetsmiljörådet för kommuner och landsting.
• Centrala parter ansvarar bl.a. för:
- genomförande av partsgemensamma konferenser,
- att erbjuda ett kvalitetsgranskat utbildningsinnehåll kring hälsa och arbetsmiljöansvar till nyckelgrupper som chefer och skyddsombud. Utbildningen ska innehålla bl.a. arbetsmiljölagen, systematiskt arbets- miljöarbete, psykisk/fysisk arbetsmiljö och rehabilitering.
- en arbetsplatsbaserad utbildningsinsats kring hälsa och arbetsmiljö, ”Sunt arbetsliv”.
- ”Sunt liv”, ett arbetsmiljöprogram för kommuner, landsting och regioner, med syfte att förbättra arbetsmiljö och hälsa.
• Centrala parter är överens om att gemensamt slutföra påbörjad invente- ring av företagshälsovård i kommuner, landsting och regioner.
• Centrala parter är överens om att samverka kring utvecklingen av en översiktlig vägledning för hur kommuner, landsting och regioner kan upp- handla och fördjupa samarbetet med företagshälsovård/likvärdig expert- kompetens.
• Centrala parter är överens om att planerade insatser kan bidra till implementeringen av intentionerna i det europeiska ramavtalet om arbets- relaterad stress och ev. kommande ramavtal.
Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan i kommuner, landsting och regioner
Inledning
Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilite- ring, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande betydelse för verksamhetens resultat och utveckling.
De centrala parterna har gemensamt arbetat fram ett synsätt på hur samver- kan kan fungera och hur en väl fungerande verksamhet kan förenas med ett långsiktigt hållbart arbetsliv i kommuner, landsting och regioner. Syftet är att ge inspiration och idéer till utveckling. Därmed har de lokala par- terna möjlighet att utveckla samverkansformer och ett långsiktigt hållbart arbetsliv utifrån egna mål, förutsättningar och behov. De centrala parternas uppgift är att stödja det lokala utvecklingsarbetet.
Utgångspunkter - samverkan
Den erfarenhet som de centrala parterna har av arbetet med samverkans- system visar att det för utveckling krävs en målinriktad process där alla är delaktiga. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl de olika delarna i organisationen som mellan chefer och arbetstagare/ medarbetare1) på arbetsplatserna. Det är väsentligt att de fackliga represen- tanterna ges möjlighet till kommunikation med sina medlemmar.
Samverkan är en naturlig del av den löpande verksamheten, som inkluderar såväl anställda och ekonomi som organisationsfrågor.
Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.
1) Medarbetare/arbetstagare - i fortsättningen används enbart begreppet medarbetare som i detta avtal motsvarar lagstiftningens begrepp arbetstagare
Mål
De centrala parternas mål är ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god hälsa och arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet för alla medarbetare.
Syfte
Systemet ska underlätta samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet. Samverkanssystemet ska också understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller medborgarnas krav på effektivitet, service och kvalitet. Systemet syftar även till att inte- grera hälsa, arbetsmiljö-, medbestämmande och verksamhetsfrågor.
Samverkanssystemet måste ständigt omprövas, förändras och anpassas till den praktiska verkligheten. Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivaren, medarbetare och deras fackliga företrädare om verksamhet, måluppfyllelse och resurser. För att uppnå en väl fungerande samverkan bör följande förutsättningar vara uppfyllda:
• tydliga mål för verksamheten,
• klargjord arbetsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän,
• en organisation med tydlig delegering av uppdrag/uppgifter och befo- genheter,
• ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, anställda, organisation och resurser,
• en vilja att fatta beslut i samverkan,
• samverkanssystem som följer och löpande anpassas till organisation och beslutsnivåer.
Samverkanssystemet
Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behand- las av dem som direkt berörs i sitt arbete.
Medarbetarens inflytande är basen för samverkanssystemet. Den enskildes arbete påverkar och påverkas av arbetsgruppen och den närmaste arbets- ledningen. Arbetsplatsträffen blir därmed ett forum av avgörande betydelse inom systemet.
På övriga nivåer i organisationen sker samverkan mellan arbetsgivarföreträ- dare och de anställdas fackliga organisationer i samverkansgrupper.
Det finns beroende mellan medarbetaren, arbetsplatsen och organisationen i sin helhet. Kommunikationen mellan de olika nivåerna i samverkanssyste- met har därför avgörande betydelse.
Individen i samverkan
Varje medarbetare ska ha möjligheter och förutsättningar att påverka utformningen av sitt eget arbete. I medarbetarens rättigheter ingår påver- kan av den egna arbetssituationen. Kompetensutveckling för medarbetare och grupper har avgörande betydelse för verksamheten. Medarbetare ska medverka i förändringsarbete och verka för en god hälsa och arbetsmiljö.
På varje arbetsplats är det betydelsefullt att dialogen mellan medarbetare och chef sker så att var och en har möjlighet att framföra sina åsikter. Det sker dels i det dagliga arbetet dels genom regelbundet organiserade samtal mellan medarbetare och chef.
Arbetsplatsträff
Syftet med arbetsplatsträffar är att skapa ett forum för dialog mellan med- arbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Hälso- och arbetsmiljö- aspekterna ska integreras i verksamheten. Träffarna ska också ge förutsätt- ningar för personlig och yrkesmässig utveckling liksom till ökat självbe- stämmande och ansvarstagande för alla medarbetare.
För att arbetsplatsträffarna ska fungera måste de vara regelbundna och utgöra en naturlig del av verksamheten.
Målet är att alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska delta.
Träffarna bör dokumenteras.
Skyddsombuden/motsvarande kan, genom sin roll och kompetens, bidra till att hälso- och arbetsmiljöaspekterna beaktas i de frågor som behandlas. Arbetsplatsträffar kan även kombineras med facklig information.
Samverkansgrupp
Samverkansgrupper ska knytas till beslutsnivåerna i verksamheten och ansluta till linjeorganisationen. Syftet är att skapa forum för dialog mellan
arbetsgivaren och de fackliga organisationernas företrädare där parterna har gemensamt ansvar för att aktualisera frågor om verksamhetens utveck- ling, hälsa och arbetsmiljö.
Syftet är att göra det möjligt att gemensamt delta i planerings- och besluts- processen och att överblicka och följa upp verksamheten. Arbetsgivarens representanter ansvarar för att frågor behandlas i samverkansgrupp innan beslut fattas. Frågor som kräver särskilda insatser kan efter samråd i sam- verkansgruppen behandlas i projektform. Efter samråd kan även arbetsta- garkonsult eller sakkunnig tillkallas.
Samverkansgrupp ska vara skyddskommitté enligt AML: s regler. Den ska vara policyskapande i hälso- och arbetsmiljöfrågor. Vidare ska samverkans- gruppen planera, kontrollera och följa upp hälso- och arbetsmiljöförhållan- den; - det systematiska arbetsmiljöarbetet – företagshälsovårdsverksamhet1) samt arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten. Samverkans- gruppen ska även hantera information och utbildning om hälsa och arbets- miljö. Dessa uppgifter ska integreras med övriga verksamhetsfrågor.
Beslut i samverkan
Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhets- frågor.
• Arbetssättet på arbetsplatsträffar och samverkansgrupper ska präglas av att genom samråd nå enighet före beslut.
• Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38 §§. Vid oenighet i sådan samverkansgrupp kan arbets- tagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhand-lingsskyl- dighet enligt MBL.
• Om lokal part finner att en fråga ej lämpar sig för behandling i samver- kanssystemet tillämpas MBL respektive AML i sin helhet i den frågan.
Anmärkning
Avvikelse från MBL: s regler om informations och förhandlingsskyldighet kräver kollektivavtal.
• Samråd i samverkansgrupp utgör tillika behandling i skyddskommitté enligt AML 6 kap 9 §.
1) Företagshälsovård - med begreppet företagshälsovård avses i fortsättningen även likvär- dig professionellt oberoende expertkompetens.
Utveckling
Alla medarbetare skall ha möjlighet till personlig och yrkesmässig utveck- ling.
Medarbetarnas engagemang, kunskaper och kreativitet är viktiga förutsätt- ningar för verksamhetens utveckling. Det är därför viktigt att allas kompe- tens tas tillvara i beslutsprocessen.
För att möjliggöra detta krävs att medarbetarna är väl informerade om de frågor som påverkar den egna arbetsplatsen. Medarbetarna måste också ha möjlighet att föra information om arbetsplatsanknutna frågor vidare i organisationen.
Kommuner, landsting och regioner genomgår stora strukturomvandlingar. Dessa ställer krav på ett effektivt resursutnyttjande och ett gott ledarskap. De förändringar som sker måste följas av förändringar i medarbetarens kompetens. För att få ett lärande i arbetet måste hänsyn tas till såväl med- arbetarens behov av utveckling som till verksamhetens krav. Individuella utvecklingsplaner är här ett viktigt hjälpmedel.
Arbetslivet ska vara attraktivt för medarbetare i alla livsfaser och till- gängligt för alla. Som en del av utvecklingsarbetet ingår därför att stödja jämställdhets- och mångfaldsarbete samt att motverka alla former av dis- kriminering. Detta skapar möjligheter att bättre tillvarata organisationens samlade kompetens.
Kompetens för hälsa och arbetsmiljö
Mål
Hälso- och arbetsmiljöarbetet är en integrerad del av verksamhetens vardag och utveckling. Målet är att förena väl fungerande verksamhet med ett lång- siktigt hållbart arbetsliv.
Hälso- och arbetsmiljöarbetet ska främja trivsel och samarbete, samt öka medarbetarnas delaktighet, utveckling och inflytande i arbetet. Därmed kan ohälsan minskas och skador och sjukdom av arbete förhindras.
Syfte
Syftet med denna centrala överenskommelse är att stödja en utveckling av kommuner, landsting och regioners kompetens för arbetet med hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering. De centrala parterna framhåller betydelsen och nödvändigheten av en både bred och fördjupad kompetens inom dessa områden.
Utgångspunkter
Den rättsliga grunden för hälso- och arbetsmiljöarbetet finns i gällande lag- stiftning, föreskrifter och avtal.
Hälso- och arbetsmiljöarbetet i sin helhet måste bedrivas såväl kort- som långsiktigt. Oavsett organisations- och driftsformer ska resurser avsättas så att god hälsa och arbetsmiljö samt arbetslivsinriktad rehabilitering till- godoses.
En ständigt pågående utveckling förutsätter att arbetsgivaren i samverkan och utifrån ett verksamhetsperspektiv bedriver en kontinuerlig planering, styrning, kontroll och uppföljning av hälsa och arbetsmiljö - systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta innefattar hela processen; att främja en sund livsstil och hälsosamma arbetsförhållanden, att identifiera, förebygga och åtgärda risker - konsekvensbeskrivning - samt att tillhandahålla lämpligt organise- rad anpassning och arbetslivsinriktad rehabiliteringsverksamhet. Det gäller både löpande och tidsbegränsade insatser.
Hälso- och arbetsmiljöarbetet kräver en bred kompetens. Med detta menas teoretiska och praktiska kunskaper inom hälsa, arbetsmiljö- och arbets- livsinriktad rehabilitering som kan omsättas i verksamheten. Såväl chefer, arbetsplatsombud/skyddsombud som medarbetare måste ha kompetens
inom området. Kompetensbehovet avgörs av den egna rollen eller funktio- nen i arbetet.
Utbildning kan ske i olika former och omfattning. Utformning av innehåll, omfattning och kontinuitet i utbildningen fastställs i samverkan mellan lokala parter.
För att svara upp mot sitt ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning är det viktigt att arbetsgivaren har kunskap och rutiner för detta arbete, att det finns en fastlagd process med tydlig struktur, som samtliga berörda aktörer (ansvarig chef, personalfunktion, medarbetare, skyddsombud, företagshälsovård och Försäkringskassan) är väl förtrogna med.
Individ - medarbetare
Verksamhetens utveckling och arbetsmiljöarbete går hand i hand och är beroende av medarbetarens medvetenhet, engagemang och kompetens. Arbetsgivaren har ansvar för att medarbetaren får den information, utbild- ning m.m. som behövs för att i anslutning till sina arbetsuppgifter kunna medverka i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Medarbetaren har ett ansvar att vara delaktig i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplat- sen.
Arbetsorganisation, arbetsförhållanden och arbetstid ska så långt som möj- ligt anpassas till medarbetarens förutsättningar och bidra till bästa möjliga hälsa och välbefinnande. Vid behov ska arbetsgivaren i samråd med medar- betaren, och i förekommande fall med skyddsombudet, utforma de åtgärder som behövs för tidig och effektiv arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering för återgång i arbete.
Alla medarbetare har tillgång till individuellt stöd dit hon/ han kan vända sig med förtroende. Detta stöd kan tillgodoses genom företagshälsovård.
Grupp - arbetsplats
Verksamhetens utveckling ställer hela tiden nya krav på medarbetare, arbetsgrupper och chefer som förutsätter god kunskap i hälso- och arbets- miljöfrågor.
Arbetsorganisation och arbetssätt måste ständigt omprövas och förnyas. Det är därmed av vikt att hälso- och arbetsmiljöarbetet i huvudsak bedrivs på arbetsplatsnivå där arbetsplatsombudens/skyddsombudens särskilda kompetens är värdefull och kan användas. Arbetsplatsträffen är lämpligt
forum för chefer och medarbetare att tillsammans identifiera och förebygga risker samt föra en dialog om utvecklingsbehov. Kompetens i hälso- och arbetsmiljöfrågor byggs upp och utvecklas på arbetsplatsnivå och kan vid behov kompletteras med expertkompetens.
Organisation - ledning - samverkan
Utformning av arbetsmiljöarbetet är en uppgift inom samverkanssystemets ram. Beslut om mål, medel, fördelning, befogenheter och resurser fattas av arbetsgivaren. Detta sker med iakttagande av samverkanssystemets inten- tioner, gällande lagstiftning och avtal.
Arbetsorganisation, arbetsinnehåll och arbetstid ska utformas så att medar- betaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall.
Att säkerställa en god hälsa och arbetsmiljö ställer krav på en kontinuer- lig kompetensutveckling för såväl chefer, medarbetare som arbetsplats- ombud/skyddsombud.
Förtroendevalda har i sin egenskap av arbetsgivare ansvar för att nödvän- dig kompetens och erforderliga resurser finns i organisationen inom hälso- och arbetsmiljöområdet.
Expertkompetens
Företagshälsovård är ett stöd för och komplement till den sakkunskap på hälso- och arbetsmiljöområdet som måste finnas i organisationen. Företags- hälsovård är en potential i arbetet för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Före- tagshälsovårdens kvalitet, dimensionering och inriktning är därför viktiga frågor i den lokala partsdialogen.
Företagshälsovård ska vara en multidisciplinär och professionellt obero- ende expertverksamhet inom områdena förebyggande hälso- och arbets- miljöarbete samt arbetslivsinriktad rehabilitering. Den ska ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, verksamhetens resultat och hälsa.
Företagshälsovården ska främst arbeta för att främja och utveckla hälsa och förebygga risker samt kunna föreslå åtgärder både för hela verksamheter och på individnivå.
Inom företagshälsovården behövs sakkunskap inom områdena medicin, teknik, beteendevetenskap och ergonomi. Företagshälsovården kan nyttjas av både arbetsgivare och medarbetare.
För att säkerställa kontinuitet och en allsidig bedömning av arbetsförhål- landena är det lämpligt att företagshälsovård anlitas som en sammanhållen resurs och inte enbart för enstaka tjänster.
Det är väsentligt att frågor som berör företagshälsovården behandlas i sam- verkanssystemet.
KOM-KL
Överenskommelse om omställningsavtal för kommun, landsting och företag och
kommunalförbund som är medlemmar i Pacta
Innehåll
Förkortningar 64
Överenskommelse om Omställningsavtal – KOM-KL 65
§ 1 Innehåll m.m. 65
§ 2 Ändringar och tillägg 65
§ 3 Fredsplikt 65
§ 4 Rekommendation om Lokalt kollektivavtal KOM-KL 66
§ 5 Lokalt kollektivavtal KOM-KL 66
§ 6 Giltighet och uppsägning 66
§ 7 Övriga förutsättningar 66
§ 8 Avslutning 66
Omställningsavtal (KOM-KL), Bilaga 1 68
1. Inledande bestämmelser 68
§ 1 Syfte 68
§ 2 Målsättning 68
§ 3 Tillämpningsområde 68
§ 4 Uppgiftsskyldighet 69
§ 5 Återbetalningsskyldighet 69
2 Aktivt omställningsarbete 70
§ 6 Utformning av aktivt omställningsarbete 70
§ 7 Efterskydd 70
§ 8 Ansvar för aktivt omställningsarbete 70
3. Ekonomiska omställningsförmåner för anställda i kommun,
landsting, region och kommunalförbund 71
§ 9 Ekonomiska omställningsförmåner under och efter anställning 71
§ 10 Lön under ledighet från arbetet 71
§ 11 Särskild omställningsersättning 71
§ 12 Kompletterande omställningsersättning 72
§ 13 Betalning av ekonomiska omställningsförmåner under och efter anställning 72
§ 14 Ansökan om ersättning 72
4. Ekonomiska omställningsförmåner för anställda i företag m.fl. 73
§ 15 Ekonomiska omställningsförmåner 73
§ 16 Lön under ledighet från arbetet m.m. 73
§ 17 Omställningsersättning 73
§ 18 Ansvar för omställningsersättning 74
5. Finansiering 75
§ 19 Finansiering av aktivt omställningsarbete och ekonomiska omställningsförmåner 75
§ 20 Aktivt omställningsarbete 75
§ 21 Ekonomiska omställningsförmåner 75
§ 22 Ekonomiska omställningsförmåner för Pacta 75
§ 23 Premier 75
6. Tolkning och tillämpning 76
§ 24 Rådgivningsnämnd 76
7. Tvister 77
§ 25 Handläggning av tvister 77
§ 26 Skiljenämnd 77
Centrala och Lokala protokollsanteckningar, Bilaga 2 78
Centrala protokollsanteckningar, Bilaga 3 79
Stadgar för Kollektivavtalsstiftelsen Omställningsfonden KOM-KL,
Bilaga 4 81
Lokalt kollektivavtal KOM-KL, Bilaga 5 85
§ 1 Innehåll 85
§ 2 Giltighet och uppsägning 85
Lokalt kollektivavtal KOM-KL, Bilaga 6 86
§ 1 Innehåll 86
§ 2 Giltighet och uppsägning 86
Överenskommelse om Särskild ersättning till äldre arbetstagare som efter uppsägning är arbetslös och inte längre har rätt till ersättning
från arbetslöshetsförsäkringen 87
Överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser 92
Underhandsöverenskommelse – angående AB § 33 97
Underhandsöverenskommelse – angående AGF-KL 98
Underhandsöverenskommelse – angående tillsvidareanställd
arbetstagare 99
Förkortningar
AB Allmänna bestämmelser
AGF-KL Avgångsförmåner för anställda hos kommuner och landsting m.fl.
KOM-KL Omställningsavtal – KOM-KL för arbetstagare hos kommunal arbetsgivare
KHA Kommunalt Huvudavtal
LAS Lagen (1982:80) om anställningsskydd
LRA Lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
MBL Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Överenskommelse om
Förhandlingsprotokoll
2010-12-07
Omställningsavtal – KOM-KL
Parter
Arbetsgivarsidan
Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta
Arbetstagarsidan
Svenska Kommunalarbetareförbundet, OFRs förbundsområden Allmän kommunal verksamhet, Hälso- och sjukvård samt Läkare jämte i förbunds- områdena ingående organisationer, Lärarnas Samverkansråd samt Akade- mikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer
§ 1 Innehåll m.m.
Parterna träffar detta kollektivavtal Omställningsavtal – KOM-KL, nedan kallat avtalet.
Till avtalet hör också följande bilagor
a) Omställningsavtal (KOM-KL) (bilaga 1),
b) Centrala och lokala protokollsanteckningar (bilaga 2),
c) Centrala protokollsanteckningar (bilaga 3),
d) Stadgar för Kollektivavtalsstiftelsen Omställningsfonden (bilaga 4), och
e) Lokalt kollektivavtal för KOM-KL (bilagorna 5 och 6).
§ 2 Ändringar och tillägg
I avtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna träffar överenskommelse om under tid då avtalet gäller.
§ 3 Fredsplikt
Under tid då avtalet gäller ska ändringar och tillägg till avtalets bestämmel- ser förhandlas under fredsplikt.
§ 4 Rekommendation om Lokalt kollektivavtal KOM-KL
Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som är kommun, landsting, region eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att anta Lokalt kollektivavtal KOM-KL som lokalt kollektivavtal med den ut- formning och det innehåll som framgår av bilaga 5. Parterna är överens om att ett sådant avtal ska anses ha kommit till stånd genom att arbetsgivaren beslutar att anta det som lokalt kollektivavtal. Arbetsgivaren ska lämna protokollsutdrag över beslutet till de berörda arbetstagarorganisationer som begär det.
§ 5 Lokalt kollektivavtal KOM-KL
För de arbetsgivare som är medlemmar i Arbetsgivarförbundet Pacta och inte omfattas av § 4 ovan och berörda arbetstagarorganisationer träffas här- med Lokalt kollektivavtal KOM-KL enligt bilaga 6.
§ 6 Giltighet och uppsägning
Avtalet gäller tills vidare från och med den 1 januari 2012.
Avtalet upphör vid ingången av ett kalenderår, om en part skriftligen säger upp avtalet minst tre kalendermånader före årsskiftet. Med uppsägningen ska följa ett förslag till nytt kollektivavtal.
Avtalet upphör endast för de parter som uppsägningen gäller. Har en part sagt upp avtalet har annan part enligt 29 § MBL rätt att säga upp avtalet vid samma tidpunkt. För sådan uppsägning gäller en minsta uppsägningstid av två kalendermånader.
Avtalet kan tidigast upphöra den 1 januari 2014.
§ 7 Övriga förutsättningar
Parterna är överens om att ombilda kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfond- en till kollektivavtalsstiftelsen Omställningsfonden som ges nytt ändamål och nya uppgifter.
§ 8 Avslutning
Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet
Xxxxxxxxx Xxxx
Justeras
För Sveriges Kommuner och Landsting
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx
För Arbetsgivarförbundet Pacta
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx
För Svenska Kommunalarbetareförbundet
Xxxxxxx Xxxxxxxxx
För OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i för- bundsområdet ingående organisationer
Fackförbundet SKTF Akademikerförbundet SSR
Xxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxx
För OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård jämte i förbundsområdet ingående organisationer
Vårdförbundet Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund
Xxxxxx Xxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
För OFRs förbundsområde Läkare jämte i förbundsområdet ingående orga- nisationer
Xxxxx Xxxxxxx
För Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd
Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund
Xxxxxxx Xxxxxx Xx Xxxxxxx
För AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riks- organisationer
Xxxxxx Xxxxxxxxx
Bilaga 1 till KOM-KL
Omställningsavtal (KOM-KL)
1. Inledande bestämmelser
§ 1 Syfte
Det aktiva omställningsarbetet ska stödja och hjälpa en arbetstagare som omfattas av avtalet i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete genom att komplettera den allmänna arbetsmarknadspolitikens omställningsinsats- er. Avtalets ekonomiska omställningsförmåner ger arbetstagaren en ekono- misk trygghet i omställningen.
§ 2 Målsättning
Arbetstagarens möjligheter att få ett nytt arbete ska öka genom det aktiva omställningsarbetet. Ett sådant arbete är framgångsrikt om arbetslöshet kan undvikas eller upphöra genom ett nytt arbete. En förutsättning för att uppnå denna målsättning är att arbetstagaren själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete.
§ 3 Tillämpningsområde
Mom. 1 Avtalet gäller för en tillsvidareanställd arbetstagare med sam- manhängande anställning enligt Allmänna bestämmelser (AB) med minst 40 procents sysselsättningsgrad hos arbetsgivaren sedan minst ett år vid uppsägningstidpunkten, som
a) sägs upp på grund av arbetsbrist, eller
b) ingår i en fastställd turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist och avgår efter en överenskommelse med arbetsgivaren.
Mom. 2 För att uppnå kvalifikationsvillkoret enligt mom. 1 får en tills- vidare anställd arbetstagare tillgodoräkna sig direkt ansluten anställ- ningstid i en eller flera tidigare tidsbegränsade anställningar hos arbets- givaren, förutsatt att uppehållet mellan respektive anställning är högst sju kalenderdagar. Motsvarande gäller då anställningen har övergått till en tillsvidareanställning enligt 5 § andra stycket LAS. För den tidsbegränsade anställning hos arbetsgivaren som följer av omplacering i samband med övertalighet anses kvalifikationsvillkoret enligt mom. 1 uppfyllt.
Mom. 3 En tillsvidareanställd arbetstagare, som byter anställning vid en verksamhetsövergång enligt 6 b § LAS, får tillgodoräkna sig anställningsti- den hos den förre arbetsgivaren för att uppnå kvalifikationsvillkoret enligt mom. 1 ovan, § 12 mom. 1 eller § 17. Om det har skett flera sådana byten av anställning får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna.
Mom. 4 Avtalet gäller inte om arbetstagaren
a) sägs upp på grund av arbetsbrist inom ett år från en verksamhetsöver- gång enligt 6 b § LAS, vid vilken arbetstagaren har motsatt sig en övergång av anställningen som han eller hon skäligen borde ha godtagit,
Anmärkning
LAS bestämmelser är vägledande vid en bedömning enligt ovan om arbetstagaren skäligen borde ha godtagit ett erbjudande om övergång av anställningen.
b) är anställd i en arbetsmarknadspolitisk insats som innebär att han eller hon enligt 1 § LAS är undantagen från lagens tillämpning,
c) sagts upp på grund av arbetsbrist före den 1 januari 2012,
d) har fått hel särskild avtalspension eller en motsvarande förmån, eller
e) har fyllt 65 år när anställningen upphör.
§ 4 Uppgiftsskyldighet
En arbetstagare är skyldig att lämna de uppgifter som arbetsgivaren eller Omställningsfonden begär för att kunna fastställa rätten till en förmån och för att kunna beräkna den.
§ 5 Återbetalningsskyldighet
En arbetstagare som inte har uppfyllt sin uppgiftsskyldighet enligt § 4 ska betala tillbaka förmån som har betalats ut till honom eller henne på felaktiga grunder. Arbetsgivare eller Omställningsfonden har rätt att avräkna ett fel- aktigt utbetalt belopp från en senare utfallande förmån. Arbetsgivaren kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet.
2. Aktivt omställningsarbete
§ 6 Utformning av aktivt omställningsarbete
Mom. 1 Det aktiva omställningsarbetet ska påbörjas så tidigt som möjligt, så att det normalt kan genomföras då arbetstagaren fortfarande är anställd. Utifrån arbetstagarens behov eller verksamhetens krav kan det fortsätta eller påbörjas efter det att anställningen har upphört.
Mom. 2 Insatserna i det aktiva omställningsarbetet ska öka arbets- tagarens möjligheter att få ett nytt arbete samt utformas och anpas- sas utifrån hans eller hennes behov, förutsättningar och önske- mål. En individuell handlingsplan, överenskommen mellan arbets- tagaren och hans eller hennes rådgivare i omställningen, ska därför upprättas. Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer.
§ 7 Efterskydd
En arbetstagare kan återkomma i aktivt omställningsarbete inom 12 måna- der från den tidpunkt då anställningen har upphört.
§ 8 Ansvar för aktivt omställningsarbete
Omställningsfonden KOM-KL ansvarar för det aktiva omställningsarbetet. Fondens insatser finansieras genom en premie från arbetsgivaren.
3. Ekonomiska omställningsförmåner för anställda i kommun, landsting, region och kommunalförbund
§ 9 Ekonomiska omställningsförmåner under och efter anställning
Mom. 1 De ekonomiska omställningsförmånerna för en arbetstagare hos en arbetsgivare som är medlem i Sveriges Kommuner och Landsting eller hos kommunalförbund som är medlem i Arbetsgivarförbundet Pacta är
a) lön under ledighet från arbetet (§ 10),
b) särskild omställningsersättning (§ 11), och
c) kompletterande omställningsersättning (§ 12).
Mom. 2 En arbetstagare har rätt till omställningsförmånerna enligt de villkor i §§ 10–12 som gäller för respektive förmån. För en arbetstagare som avvisat ett erbjudande om annat arbete hos arbetsgivaren som han eller hon skäligen borde ha godtagit gäller inte rätt till kompletterande omställnings- ersättning enligt § 12.
Anmärkning
LAS bestämmelser är vägledande vid en bedömning enligt ovan om arbetstagaren skäligen borde ha godtagit ett erbjudande om annat arbete, förutsatt att ett sådant erbjudande avser liknande arbete hos arbetsgivaren.
§ 10 Lön under ledighet från arbetet
Mom. 1 Arbetstagaren behåller sin överenskomna fasta kontanta lön enligt AB vid ledighet från arbetet för att delta i de omställningsinsatser som ingår i hans eller hennes individuella handlingsplan för det aktiva omställnings- arbetet.
Mom. 2 Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden, och han eller hon under samma tid har inkomst i anställning hos en annan arbetsgivare, ska sådan inkomst inte avräknas från anställningsförmånerna i den uppsagda anställningen under uppsägningstiden.
§ 11 Särskild omställningsersättning
Mom. 1 En arbetstagare har rätt till särskild omställningsersättning, efter det att anställningen har upphört, då han eller hon deltar i aktivt omställningsarbete enligt § 6 eller 7 och är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Sådan ersättning betalas längst under 60 kalenderdagar inom en tidsram av
180 kalenderdagar efter det att anställningen har upphört. Ersättningen betalas endast då rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen saknas, på grund av bedömning att arbetstagaren inte står till arbetsmarknadens förfogande. Motsvarande gäller då ersättning skulle ha saknats enligt arbetslöshetsförsäkringen om arbetstagaren hade haft sådan ersättning. Den särskilda omställningsersättningen motsvarar 80 procent av arbetstagarens överenskomna fasta kontanta lön enligt AB då anställningen upphör.
Särskild omställningsersättning kan inte betalas under den tid då ersättning enligt mom. 2 betalas ut.
Mom. 2 En arbetstagare som inte erbjuds möjlighet att delta i aktivt omställningsarbete enligt § 6 under anställningstiden på grund av verksam- hetens krav, har rätt till avgångsersättning under 30 kalenderdagar i direkt anslutning till att anställningen upphör. Ersättningen motsvarar arbetstaga- rens överenskomna fasta kontanta lön enligt AB då anställningen upphör.
§ 12 Kompletterande omställningsersättning
Mom. 1 En arbetstagare har rätt till kompletterande omställningsersätt- ning om han eller hon – utöver villkoren i § 3 – har haft sammanhängande anställning hos arbetsgivaren sedan minst fem år då anställningen upphör. Inom en ramtid av 450 kalenderdagar efter det att anställningen har upp- hört gäller denna rätt under längst 300 ersättningsdagar då arbetstagaren samtidigt får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. För ersättning krävs att arbetstagaren står till arbetsmarknadens förfogande och är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Mom. 2 Kompletterande omställningsersättning betalas ut med ett belopp som tillsammans med den inkomstrelaterade ersättningen enligt arbetslöshetsförsäkringen, eller det belopp som skulle ha betalats ut enligt försäkringen om arbetstagaren hade haft sådan ersättning, motsvarar 80 pro- cent de första 200 ersättningsdagarna och 70 procent resterande 100 ersätt- ningsdagar av hans eller hennes överenskomna fasta kontanta lön enligt AB då anställningen upphör.
§ 13 Betalning av ekonomiska omställningsförmåner under och efter anställning
Arbetsgivaren ansvarar för ekonomiska omställningsförmåner enligt §§ 10–12 till arbetstagaren.
§ 14 Ansökan om ersättning
En arbetstagare ansöker hos Omställningsfonden KOM-KL om ekonomiska omställningsförmåner enligt § 11 mom. 1 och § 12.
4. Ekonomiska omställningsförmåner för anställda i företag m.fl.
§ 15 Ekonomiska omställningsförmåner
De ekonomiska omställningsförmånerna för en arbetstagare hos en arbets- givare som är medlem i Arbetsgivarförbundet Pacta, dock inte hos kommu- nalförbund, är
a) lön under ledighet från arbetet (§ 16), och
b) omställningsersättning (§ 17).
De ekonomiska omställningsförmånerna ska öka arbetstagarens möjligheter att få ett nytt arbete och ge ekonomisk trygghet i omställningen.
§ 16 Lön under ledighet från arbetet m.m.
Mom. 1 Arbetstagaren behåller sin överenskomna fasta kontanta lön enligt AB vid ledighet från arbetet för att delta i de omställningsinsatser som ingår i hans eller hennes individuella handlingsplan för det aktiva omställnings- arbetet.
Mom. 2 Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden, och han eller hon under samma tid har inkomst i anställning hos en annan arbetsgivare, ska sådan inkomst inte avräknas från anställningsförmånerna i den uppsagda anställningen under uppsägningstiden.
Mom. 3 En arbetstagare som inte erbjuds möjlighet att delta i aktivt om- ställningsarbete enligt § 6 under anställningstiden på grund av verk- samhetens krav, har rätt till avgångsersättning under 30 kalen- derdagar i direkt anslutning till att anställningen upphör. Ersättningen motsvarar arbetstagarens överenskomna fasta kontanta lön enligt AB då anställningen upphör.
Mom. 4 Arbetsgivaren betalar lön under ledighet från arbetet och avgångs- ersättning enligt mom. 1–3 till arbetstagaren.
§ 17 Omställningsersättning
Omställningsersättning ska öka arbetstagarens möjligheter att få ett nytt arbete och ge ekonomisk trygghet i omställningen. En arbetstagare får omställningsersättning om han eller hon – utöver villkoren i § 3 – har haft sammanhängande anställning hos arbetsgivaren sedan minst fem år då anställningen upphör. Är dessa förutsättningar uppfyllda får arbetstagaren ersättning motsvarande kompletterande omställningsersättning enligt § 12 utifrån tillgängliga medel.
Omställningsersättning betalas även ut i samband med att arbetstagaren deltar i aktiva omställningsinsatser enligt § 6 eller 7, efter det att anställning- en har upphört. Arbetstagaren får sådan ersättning om han eller hon uppfyl- ler villkoren enligt § 3. Är dessa förutsättningar uppfyllda får arbetstagaren ersättning motsvarande särskild omställningsersättning enligt § 11 mom. 1 utifrån tillgängliga medel.
För Omställningsersättning krävs därutöver att arbetstagaren står till arbets- marknadens förfogande och är anmäld som arbetssökande hos Arbetsför- medlingen.
§ 18 Ansvar för omställningsersättning
Omställningsfonden KOM-KL ansvarar för omställningsersättning enligt
§ 17 till arbetstagaren med utgångspunkt i den premie som betalas till fon- den av arbetsgivaren enligt § 22.
5. Finansiering
§ 19 Finansiering av aktivt omställningsarbete och ekonomiska omställ- ningsförmåner
Det aktiva omställningsarbetet och de ekonomiska omställningsförmånerna finansieras av arbetsgivaren på sätt som anges i §§ 20–23.
§ 20 Aktivt omställningsarbete
Arbetsgivaren betalar årligen en premie som motsvarar 0,1 procent av arbetsgivarens lönesumma för arbetstagare med anställning enligt AB till Omställningsfonden KOM-KL. Premien finansierar det aktiva omställnings- arbetet.
Anmärkning
En arbetsgivare som utöver KOM-KL träffat lokalt kollektivavtal före år 2012 som innebär aktivt omställningsarbete kan få sin premie reducerad efter ansökan till Omställningsfonden.
§ 21 Ekonomiska omställningsförmåner
En arbetsgivare som är medlem i Sveriges Kommuner och Landsting, samt kommunalförbund som är medlem i Arbetsgivarförbundet Pacta, ansvarar för finansiering av ekonomiska omställningsförmåner enligt §§ 10–12 till arbetstagaren.
§ 22 Ekonomiska omställningsförmåner för Pacta
En arbetsgivare som är medlem i Arbetsgivarförbundet Pacta, dock inte kommunalförbund, betalar årligen en premie som motsvarar 0,2 procent av arbetsgivarens lönesumma för arbetstagare med anställning enligt AB till Omställningsfonden KOM-KL. Premien finansierar omställningsersättning enligt § 17. Arbetsgivaren ansvarar för finansiering av lön under ledighet från arbetet enligt § 16 till arbetstagaren.
§ 23 Premier
Premier enligt § 20 och 22 debiteras arbetsgivaren av Omställningsfonden KOM-KL enligt fondens anvisningar.
6. Tolkning och tillämpning
§ 24 Rådgivningsnämnd
Mom. 1 En rådgivningsnämnd ska finnas med uppgift att lämna utlåtande avseende tolkning och tillämpning av bestämmelserna om omställningsför- måner enligt §§ 10–12 och 16 på begäran av part.
Anmärkningar
1. Rådgivningsnämnden är även rådgivningsnämnd för AGF-KL.
2. Rådgivningsnämndens kansli finns hos Sveriges Kommuner och Landsting.
Mom. 2 Rådgivningsnämnden består av sex ledamöter. Av dessa utser Sveriges Kommuner och Landsting tre ledamöter, Svenska Kommunalar- betareförbundet en ledamot, OFRs förbundsområden utser gemensamt en ledamot, samt AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer en ledamot. För varje ledamot utses en ersättare i samma ordning. Nämnden utser inom sig en ordförande för ett kalenderår i taget.
Mom. 3 Rådgivningsnämnden lämnar utlåtande endast om antalet närva- rande ledamöter och ersättare för frånvarande ledamöter är minst fyra och dessa är överens om utlåtandet.
7. Tvister
§ 25 Handläggning av tvister
Mom. 1 Tvister om tolkning och tillämpning av bestämmelserna om omställningsförmåner enligt §§ 10–12 och 16 handläggs, med de undantag som framgår av mom. 2 nedan, i den ordning som föreskrivs i KHA. För sådan tvist gäller inte 35 § MBL.
Anmärkning
Bestämmelserna om omställningsersättning enligt § 17 kan inte bli föremål för tvist om tolkning och tillämpning.
Mom. 2 Önskar en part att fullfölja tvisten efter det att förhandlingsskyl- digheten är fullgjord gäller följande.
Parten ska, inom fyra månader räknat från den dag förhandlingen avslutats, lämna tvisten till skiljenämnden som anges i § 26 för slutligt avgörande.
En part som inte fullföljer tvisten inom föreskriven tid förlorar sådan rätt. Om parten begär det ska tvisten i stället handläggas enligt LRA.
§ 26 Skiljenämnd
Mom. 1 Skiljenämnden består av sju ledamöter, varav en ledamot också är ordförande. Sex ledamöter och ersättare för dessa utses i samma ordning som gäller för rådgivningsnämnden enligt § 24 mom. 2. Ordföranden och ersättare för honom eller henne utses gemensamt av de organisationer som utsett de övriga ledamöterna.
Anmärkningar
1. Skiljenämnden är även skiljenämnd för AGF-KL.
2. Skiljenämndens kansli finns hos Sveriges Kommuner och Landsting.
Mom. 2 Före avgörandet i skiljenämnden ska tvistefrågan ha behandlats i rådgivningsnämnden. Motsvarande bör också gälla inför domstolsbehand- ling.
Mom. 3 De centrala parterna i KOM-KL svarar var och en för sina kost- nader som följer av skiljenämndsförfarandet. Kostnaden för ordförandens medverkan delas lika mellan arbetsgivar- och arbetstagarsidan.
Centrala och Lokala protokollsanteckningar
Bilaga 2 till KOM-KL
1. Omställningsavtalet gäller tills vidare från och med den 1 januari 2012. AGF-KL upphör då att gälla. En arbetstagare som blir uppsagd på grund av arbetsbrist före den 1 januari 2012 omfattas inte av Omställningsavtalet.
2. För att uppnå kvalifikationsvillkoret enligt § 3 mom. 1 får en tillsvida- reanställd arbetstagare tillgodoräkna sig direkt ansluten anställningstid i en eller flera tidigare tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren, förutsatt att uppehållet mellan respektive anställning är högst sju kalenderdagar. Visstidsanställning för hel höst- eller vårtermin anses i detta sammanhang omfatta sex månader.
3. Parterna är överens om att bestämmelsen enligt § 9 mom. 2 avseende liknande arbete skiljer sig i förhållande till LAS regelverk enligt följande. Parternas utgångspunkt är att bestämmelsen om liknande arbete avser lik- nande kompetensområde, utan att innebära likvärdigt arbete, befattnings- skydd eller yrkesförsäkring för arbetstagaren. Tolkning och tillämpning av bestämmelsen avseende innebörden av begreppet liknande arbete och dess avgränsning, ligger inom Rådgivningsnämndens ansvarsområde.
4. För att underlätta och möjliggöra kvalitetssäkring av statistik avseende ekonomiska förmåner enligt avtalet, ska utbetalning av ersättningar enligt § 11 mom. 1 och § 12 ske genom Omställningsfonden KOM-KL på liknande sätt som tidigare skett för AGF-KL förmåner.
Centrala protokollsanteckningar
1. Parterna konstaterar att ett helt nytt avtal, Omställningsavtal KOM-KL, har träffats. Förändringarna jämfört med det tidigare gällande avtalet, AGF-KL, är omfattande vad gäller syfte, målsättning och materiellt innehåll. Parterna kommer därför att följa Omställningsavtalets implementering, tillämpning och utveckling. En särskild fråga som parterna avser att följa upp är arbetslöshets- ersättningens regelverk och tillämpning i förhållande till avtalets ekonomiska omställningsförmåner. Parterna konstaterar att från avtalets tecknande till dess att ekonomisk omställningsförmån ska betalas ut finns tid för att förvissa sig om att arbetslöshetsersättningens regelverk fungerar i förhållande till avtalets ekonomiska förmåner, på likvärdigt sätt som sker för övriga arbetsmarknaden.
Parterna är överens om att förhandlingar skyndsamt ska tas upp om effek- ten av en bestämmelse i Omställningsavtalet väsentligt avviker från den gemensamma partsavsikten. Sådana förhandlingar bör även tas upp före den tidpunkt då avtalet träder i kraft.
2. Parterna konstaterar att avsikten med de ekonomiska förmånerna i avtalet är att ge en arbetstagare som sägs upp på grund av arbetsbrist ekonomisk trygghet i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Avsikten är att avtalet ska komplettera den allmänna arbetsmarknadspo- litiken och arbetslöshetsförsäkringen på motsvarande sätt som sker på den övriga svenska arbetsmarknaden. För det fall att arbetslöshetsersättning- ens regelverk och dess tillämpning i förhållande till avtalets ekonomiska omställningsförmåner drabbar arbetstagaren på ett sätt som inte är avsett, ska förhandlingar återupptas skyndsamt enligt punkten 1 ovan, i syfte att träffa en överenskommelse som i möjligaste mån beträffande kostnader och förmåner är likvärdig med detta avtal.
Om en arbetstagare innan en sådan överenskommelse träffats drabbas på grund av att arbetslöshetsersättningens regelverk inte tillämpar avtalets eko- nomiska förmåner på likvärdigt sätt som sker för övriga arbetsmarknaden, ska Omställningsfonden ekonomiskt stödja en sådan arbetstagare.
3. Parterna erinrar om att samtidigt som Omställningsavtal KOM-KL träder i kraft den 1 januari 2012, träder även Överenskommelse om särskild ersättning till äldre arbetstagare som efter uppsägning är arbetslös och inte längre har rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i kraft. Denna överenskommelse gäller för kommuner, landsting och regioner.
4. Parterna kan, på rekommendation från Omställningsfondens styrelse, föreslå fondens styrelse att fastställa premiereduktion.
Stadgar för Kollektivavtalsstiftelsen
Bilaga 4 till KOM-KL
Omställningsfonden KOM-KL
§ 1 Namn
Stiftelsens namn är Kollektivavtalsstiftelsen Omställningsfonden KOM-KL.
Stiftelsen bildades ursprungligen genom förordnande i kollektivavtal den
11 september 1984 mellan Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunaltjänstemannakartellen (KTK) och SACO-SR-K. Stiftelsens namn var från och med den 20 mars 2004 Kollektivavtals- stiftelsen Trygghetsfonden för kommuner och landsting TF-KL 84.
Stiftarna har nu ändrat stiftelseförordnandet genom kollektivavtal den 7 december 2010 varigenom stiftelsen fått ett nytt namn, nytt ändamål och nya föreskrifter i övrigt.
§ 2 Stiftare
Stiftare i det ändrade stiftelseförordandet är med anledning av organisa- toriska förändringar på såväl arbetsgivarsidan och på arbetstagarsidan följande. På arbetsgivarsidan är Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta stiftare. På arbetstagarsidan är Svenska Kom- munalarbetareförbundet, samt AkademikerAlliansen och till Akademiker- Alliansen anslutna riksorganisationer, samt OFRs förbundsområden Allmän Kommunal Verksamhet, Hälso- och sjukvård, Läkare, Lärarnas Samver- kansråd gemensamt stiftare.
§ 3 Ändamål
Stiftelsens ändamål är att erbjuda, ge förutsättningar och möjligheter för aktivt omställningsarbete och ge ekonomisk trygghet i omställningen utifrån bestämmelserna för sådant arbete och sådan förmån enligt kollektivavtalet Omställningsavtal – KOM-KL. Stiftelsen ska stödja och hjälpa de arbetsta- gare som omfattas av avtalet i deras omställning till nya arbeten.
Närmare förutsättningar för stiftelsens verksamhet ges i det vid varje tid- punkt gällande kollektivavtalet Omställningsavtal – KOM-KL.
§ 4 Riktlinjer för verksamheten
Till grund för stiftelsens verksamhet ligger kollektivavtal den 7 december 2010 Omställningsavtal (KOM-KL) mellan stiftarna.
Stiftarna kan i kollektivavtal ge riktlinjer för stiftelsens verksamhet inom ramen för ändamålsbestämmelsen.
§ 5 Styrelsen
Stiftelsens angelägenheter handhas av en styrelse. Styrelsen består av tio ledamöter med lika många suppleanter. Fyra ledamöter och lika många suppleanter utses av Sveriges Kommuner och Landsting, en ledamot jämte suppleant utses av Arbetsgivarförbundet Pacta, två ledamöter och lika många suppleanter utses av Svenska Kommunalarbetareförbundet, två ledamöter och lika många suppleanter utses av OFRs förbundsområden, en ledamot och en suppleant utses av AkademikerAlliansen och till Akademi- kerAlliansen anslutna riksorganisationer.
Suppleant får endast tjänstgöra i stället för ledamot som utsetts av samma stiftare som suppleant.
Ledamöter och suppleanter utses för en tid av högst fyra år i sänder. Var och en av stiftarna avgör mandatperioden för de ledamöter och suppleanter som utsetts av respektive stiftare.
Styrelsen utser inom sig ordförande på förslag av de ledamöter som utsetts av Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta. Vice ordförande utses på förslag av de ledamöter som utsetts av Svenska Kom- munalarbetareförbundet, OFRs förbundsområden samt AkademikerAllian- sen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer.
§ 6 Styrelsens uppgifter och arbetsformer
Styrelsen bestämmer utifrån stiftelsens ändamål, riktlinjer i kollektivavtal, tillgängliga medel samt parternas anvisningar om utformning och omfatt- ning av olika insatser och ekonomiska förmåner inom verksamheten.
Styrelsen ska utifrån ändamålet ansvara för hantering och administration av det aktiva omställningsarbetet och ekonomiska förmåner, hantera kapi- tal- och premieförvaltning samt teckna uppdragsavtal. Genom så kallad helfondslösning uppnås omfördelning, riskspridning och kvalitetssäkring av det aktiva omställningsarbetet och de ekonomiska förmånerna.
Styrelsen beslutar om och skapar praxis för det aktiva omställningsarbetet och ekonomiska förmåner.
Styrelsen är beslutför när minst sju ledamöter är närvarande. Styrelsens beslut ska vara enhälliga och kan inte överprövas i nämnd.
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Ordföranden är skyldig att utfärda kallelse om någon av ledamöterna så begär.
Styrelsen får uppdra åt en eller flera styrelseledamöter, åt tjänsteman eller åt beredningsgruppen att i styrelsens ställe fatta beslut i ärenden som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Sådana beslut ska anmä- las till styrelsen och fattas på styrelsens ansvar.
Om styrelsen uppdrar åt flera att fatta beslut ska även beslutas om vilka förutsättningar som ska gälla för beslutet.
§ 7 Styrelsens säte
Styrelsens säte är i Stockholm.
§ 8 Kansli
Stiftelsens löpande verksamhet ombesörjs av stiftelsens kansli. Kansliet före- stås av en kanslichef.
Kansliet administrerar det aktiva omställningsarbetet med kontor och anställda i Stockholm. Stiftelsen har inga andra uppgifter än de som anges i kollektivavtalet Omställningsavtal – KOM-KL.
§ 9 Beredningsgrupp
Styrelsen ska utse en beredningsgrupp som representerar stiftarna bestående av fem personer jämte ersättare. Beredningsgruppen ska bereda ärenden inför styrelsens beslut så att dessa får en allsidig bedömning och förankring i res- pektive organisation.
§ 10 Stiftelsens medel
Styrelsen förfogar över stiftelsens samtliga medel för insatser i enlighet med stiftelsens ändamål. Om den årliga avkastningen inte tas i anspråk tillförs överskottet stiftelsens kapital.
§ 11 Protokoll
Vid styrelsens sammanträden ska det föras protokoll som undertecknas av protokollföraren och justeras av en ledamot samt av ordföranden om han eller hon inte fört protokollet.
§ 12 Firmateckning
Stiftelsens firma tecknas förutom av styrelsen av de eller den som styrelsen utser.
§ 13 Räkenskapsår
Stiftelsens räkenskapsår är kalenderår.
§ 14 Årsredovisning
Styrelsen ska för varje räkenskapsår avge årsredovisning. Denna ska avläm- nas till revisorerna senast den 1 april efter räkenskapsårets utgång.
§ 15 Revision
Styrelsens förvaltning och stiftelsens räkenskaper granskas av två revisorer och två suppleanter utsedda för fyra år i sänder. Av revisorerna ska minst en jämte suppleant vara auktoriserade.
En auktoriserad revisor jämte suppleant utses av Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta. En revisor jämte suppleant utses av Svenska Kommunalarbetareförbundet, OFRs förbundsområden samt AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksor- ganisationer.
§ 16 Stadgeändring
Ändring av dessa stadgar beslutas av styrelsen och anmäls till länsstyrelsen (tillsynsmyndigheten) för registrering. Styrelsen ska remittera förslag till stadgeändring till stiftarna inför sådan ändring.
§ 17 Upplösning
Stiftarna kan, om de är överens, besluta att stiftelsen ska upplösas. Detta kan ske om kollektivavtalet Omställningsavtal – KOM-KL skulle komma att ändras på så sätt att stiftelsen inte kommer att ha medel för att fullgöra sitt ändamål. Eventuellt överskott ska användas för ett ändamål som ligger så nära stiftelsens ändamål som möjligt. Om detta beslutar styrelsen efter samråd med stiftarna.
Bilaga 5 till KOM-KL
Lokalt kollektivavtal KOM-KL
§ 1 Innehåll
Till Lokalt kollektivavtal KOM-KL, nedan kallat avtalet, hör
1. de bestämmelser som de centrala parterna genom förhandlingsprotokoll den 7 december 2010 har träffat överenskommelse om för Omställningsavtal
– KOM-KL enligt § 1 vad avser bilagorna 1 och 2 samt § 2 och 3, samt
2. de bestämmelser i övrigt som de lokala parterna träffar överenskom- melse om ska ingå i avtalet.
§ 2 Giltighet och uppsägning
Mom. 1 Avtalet gäller tills vidare från och med den 1 januari 2012. AGF-KL upphör då att gälla.
Anmärkning
För en arbetsgivare som blir medlem i en arbetsgivarorganisation som är central part i KOM-KL efter den 1 januari 2012 gäller avtalet med beaktande av 26 § MBL från den tidpunkt som arbetsgivaren blir medlem.
Mom. 2 Avtalet upphör vid ingången av ett kalenderår, om en part skrift- ligen säger upp avtalet minst tre kalendermånader före årsskiftet. Med upp- sägningen ska följa ett förslag till nytt kollektivavtal.
Avtalet kan tidigast upphöra den 1 januari 2014.
Säger en central part upp KOM-KL upphör avtalet att gälla vid samma tidpunkt, om inte de centrala parter som uppsägningen gäller för kommer överens om annat.
Anmärkning
Detta förutsätter att berörd central part är arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation för den arbetsgivar- respektive arbetstagarpart som är bunden av avtalet.
Bilaga 6 till KOM-KL
Lokalt kollektivavtal KOM-KL
§ 1 Innehåll
Till Lokalt kollektivavtal KOM-KL, nedan kallat avtalet, hör de bestämmel- ser som de centrala parterna genom förhandlingsprotokoll den 7 december 2010 har träffat överenskommelse om för Omställningsavtal – KOM-KL enligt § 1 vad avser bilagorna 1 och 2 samt § 2 och 3.
§ 2 Giltighet och uppsägning
Mom. 1 Avtalet gäller tills vidare från och med den 1 januari 2012. AGF-KL upphör då att gälla.
Anmärkning
För en arbetsgivare som blir medlem i Arbetsgivarförbundet Pacta efter den 1 januari 2012 gäller avtalet med beaktande av 26 § MBL från den tidpunkt som arbetsgivaren blir medlem.
Mom. 2 Säger en central part upp KOM-KL upphör avtalet att gälla vid samma tidpunkt, om inte centrala parter som uppsägningen gäller kommer överens om annat.
Anmärkning
Detta förutsätter att berörd central part är arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation för den arbetsgivar- respektive arbetstagarpart som är bunden av avtalet.
Överenskommelse om
Förhandlingsprotokoll
2010-12-07
Särskild ersättning till äldre arbetstagare som efter uppsägning är arbetslös och inte längre har rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen
Parter
Arbetsgivarsidan
Sveriges Kommuner och Landsting
Arbetstagarsidan
Svenska Kommunalarbetareförbundet, OFRs förbundsområden Allmän kommunal verksamhet, Hälso- och sjukvård samt Läkare jämte i förbunds- områdena ingående organisationer, Lärarnas Samverkansråd samt Akade- mikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer
§ 1 Innehåll m.m.
Parterna träffar detta kollektivavtal – Särskild ersättning till äldre arbetstagare som efter uppsägning är arbetslös och inte längre har rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen – för att ge en ekonomisk trygghet, om arbetstaga- ren väljer att inte längre stå till arbetsmarknadens förfogande. Avtalet gäller för en arbetstagare hos en arbetsgivare som är medlem i Sveriges Kommuner och Landsting. Detta kollektivavtal ersätter AGF-KL vad avser periodisk avgångsersättning/egenersättning.
Avtalet innehåller bestämmelser om
a) Tillämpningsområde (§ 2),
b) Särskild ersättning (§ 3),
c) Xxxxxxxxx och ansökan om särskild ersättning (§ 4),
d) Samordning (§ 5),
e) Uppgiftsskyldighet (§ 6),
f) Återbetalningsskyldighet (§ 7),
g) Ändringar och tillägg (§ 8),
h) Tvister (§ 9),
i) Fredsplikt (§ 10),
j) Rekommendation om lokalt kollektivavtal (§ 11),
k) Giltighet och uppsägning (§ 12), samt
l) Avslutning (§ 13).
§ 2 Tillämpningsområde
Mom. 1 Avtalet gäller för en tillsvidareanställd arbetstagare, med sam- manhängande anställning enligt Allmänna bestämmelser (AB) med minst 40 procents sysselsättningsgrad hos kommunal arbetsgivare sedan minst 10 år, som sägs upp på grund av arbetsbrist och har fyllt 61 år vid tidpunkten för uppsägningen.
Anmärkningar
1. Med kommunal arbetsgivare menas kommun, landsting, region och medlem i Arbetsgivarförbundet Pacta för tillgodoräkning av anställningstid i tidigare tillsvida- reanställning.
2. En arbetstagare som uppfyller kvalifikationsvillkoret ovan och som accepterar ett erbjudande om en tidsbegränsad anställning hos arbetsgivaren, för att inte sägas upp på grund av arbetsbrist, behåller sin rätt till ersättning enligt § 3 i den tidsbegränsade anställningen.
Mom. 2 En tillsvidareanställd arbetstagare, som byter anställning vid en verksamhetsövergång enligt 6 b § LAS, får tillgodoräkna sig anställningsti- den hos den förre arbetsgivaren för att uppnå kvalifikationsvillkoret enligt mom. 1. Om det har skett flera sådana byten av anställning får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna.
Mom. 3 Avtalet gäller inte om arbetstagaren
a) har sagts upp efter att ha avvisat ett erbjudande om annat arbete hos arbetsgivaren som han eller hon skäligen borde ha godtagit,
b) sägs upp på grund av arbetsbrist inom ett år från en verksamhetsöver- gång enligt 6 b § LAS, vid vilken arbetstagaren har motsatt sig en övergång av anställningen som han eller hon skäligen borde ha godtagit,
Anmärkning
LAS bestämmelser är vägledande vid en bedömning enligt a) eller b) ovan om arbets- tagaren skäligen borde ha godtagit ett erbjudande om annat arbete respektive en övergång av anställningen.
c) är anställd i en arbetsmarknadspolitisk insats som innebär att han eller hon enligt 1 § LAS är undantagen från lagens tillämpning,
d) sagts upp på grund av arbetsbrist före den 1 januari 2012,
e) har fått hel särskild avtalspension eller en motsvarande förmån, eller
f) har fyllt 65 år när anställningen upphör.
§ 3 Särskild ersättning
En arbetstagare som väljer att inte längre stå till arbetsmarknadens förfo- gande när alla ersättningsdagar i arbetslöshetsförsäkringen har förbrukats, eller skulle ha förbrukats om arbetstagaren hade omfattats av försäkringen, ges rätt till särskild ersättning. Denna rätt gäller till och med kalender- månaden innan arbetstagaren fyller 65 år. Ersättningen innebär ett fast belopp per månad som motsvarar 60 procent av arbetstagarens genomsnitt- liga avlöningsförmån 12 månader före uppsägningstidpunkten och beräknas på arbetstagarens överenskomna fasta kontanta lön inklusive tillägg enligt AB § 34 mom. 2 som har betalats eller skulle ha betalats ut till arbetstagaren.
Anmärkning
Särskild ersättning ska räknas om i samma grad som gällande prisbasbelopp ändrats i förhållande till prisbasbeloppet för det kalenderår då särskild ersättning började betalas ut.
§ 4 Betalning och ansökan om särskild ersättning
Arbetsgivaren ansvarar för särskild ersättning till arbetstagaren. En arbets- tagare ansöker hos Omställningsfonden KOM-KL om särskild ersättning.
Anmärkning
För att underlätta och möjliggöra kvalitetssäkring av statistik avseende särskild ersätt- ning, ska utbetalning av ersättningen ske genom Omställningsfonden KOM-KL eller pensionsadministratören på liknande sätt som tidigare skett för AGF-KL förmåner.
§ 5 Samordning
Om arbetstagaren har förvärvsinkomst under tid då han eller hon får särskild ersättning ska ersättningen minskas motsvarande sådan inkomst. Ersättning- en ska dock inte minskas för sådan förvärvsinkomst som följer av arbete som arbetstagaren hade innan uppsägningstidpunkten.
§ 6 Uppgiftsskyldighet
En arbetstagare är skyldig att lämna de uppgifter som arbetsgivaren begär för att kunna fastställa rätten till särskild ersättning och för att kunna beräkna den.
§ 7 Återbetalningsskyldighet
En arbetstagare som inte har uppfyllt sin uppgiftsskyldighet enligt § 6 ska betala tillbaka förmån som har betalats ut till honom eller henne på felaktiga grunder. Arbetsgivare eller försäkringsgivare har rätt att avräkna ett felak- tigt utbetalt belopp från en senare utfallande förmån. Arbetsgivaren kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet.
§ 8 Ändringar och tillägg
I avtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna träffar överenskommelse om under tid då avtalet gäller.
§ 9 Tvister
Tvister om tolkning och tillämpning av detta kollektivavtal handläggs enligt bestämmelserna i Omställningsavtal (KOM-KL).
§ 10 Fredsplikt
Under tid då avtalet gäller ska ändringar och tillägg till avtalets bestämmel- ser förhandlas under fredsplikt.
§ 11 Rekommendation om lokalt kollektivavtal
Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare – kommuner, landsting och regioner – och berörda arbetstagarorganisationer att anta ett lokalt kollek- tivavtal med det innehåll som framgår av §§ 2–8 och 10. Parterna är överens om att ett sådant avtal ska anses ha kommit till stånd genom att arbetsgiva- ren beslutar att anta det som lokalt kollektivavtal. Arbetsgivaren ska lämna protokollsutdrag över beslutet till de berörda arbetstagarorganisationer som begär det.
§ 12 Giltighet och uppsägning
Avtalet gäller tills vidare från och med den 1 januari 2012.
Avtalet upphör vid ingången av ett kalenderår, om en part skriftligen säger upp avtalet minst tre kalendermånader före årsskiftet. Med uppsägningen ska följa ett förslag till nytt kollektivavtal.
Säger en central part upp avtalet upphör det att gälla för berörda lokala parter, om inte de centrala parter som uppsägningen gäller för kommer överens om annat.
§ 13 Avslutning
Förhandlingarna förklaras avslutade.
Vid protokollet
Xxxxxxxxx Xxxx
Justeras
För Sveriges Kommuner och Landsting
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx
För Svenska Kommunalarbetareförbundet
Xxxxxxx Xxxxxxxxx
För OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbunds- området ingående organisationer
Fackförbundet SKTF Akademikerförbundet SSR
Xxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxx
För OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård jämte i förbundsområdet ingående organisationer
Vårdförbundet Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund
Xxxxxx Xxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
För OFRs förbundsområde Läkare jämte i förbundsområdet ingående organisationer
Xxxxx Xxxxxxx
För Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd
Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund
Xxxxxxx Xxxxxx Xx Xxxxxxx
För AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riks- organisationer
Xxxxxx Xxxxxxxxx
Förhandlingsprotokoll
2010-12-07
Överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser
Parter
Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan och Svenska Kommunalarbetareförbundet, OFRs förbundsområde Allmän Kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organi- sationer, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd, OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård jämte i förbundsområdet ingående organisationer, OFRs förbundsområde Läkare jämte i förbundsområdet ingående organisationer och AkademikerAlliansen och till Akademiker- Alliansen anslutna riksorganisationer å andra sidan.
§ 1
Förhandlingarna upptas med anledning av träffad principöverenskommelse och ramavtal rörande omställningsavtalet.
§ 2
Parterna är överens om att AB § 33 ska ha lydelse enligt Bilaga 1 fr.o.m. 2012-01-01 samt att Centrala och lokala protokollsanteckningar samt Cen- trala protokollsanteckningar ändras enligt Bilaga 2.
§ 3
Arbetsgivare som är medlem i Pacta vid ikraftträdandet av denna överens- kommelse har möjlighet att senast den 1 januari 2012 besluta att AB § 33 mom.1a) ska gälla för verksamheten. I annat fall gäller AB § 33 mom. 1b) fr.o.m. 1 januari 2012.
§ 4
Förhandlingarna förklarades avslutade.
Vid protokollet
Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxx Xxxxxxxx
Justeras
För Sveriges Kommuner och Landsting
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx
För Arbetsgivarförbundet Pacta
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx
För Svenska Kommunalarbetareförbundet
Xxxxxx Xxxxxxx
För OFRs förbundsområde Allmän Kommunal verksamhet jämte i för- bundsområdet ingående organisationer
Xxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxx
För Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd
Xxxxxxx Xxxxxx Xx Xxxxxxx
För OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård jämte i förbundsområdet ingående organisationer
Xxxxxx Xxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
För OFRs förbundsområde Läkare jämte i förbundsområdet ingående orga- nisationer
Xxxxx Xxxxxxx
För AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorga- nisationer
Xxxxxx Xxxxxxxxx
§ 33 Uppsägningstid m.m. Mom. 1
För kommun, landsting, region och kommunalförbund gäller | För övriga arbetsgivare gäller |
a) För en arbetstagare som är anställd tills vidare vid uppsägningstidpunk- ten och som har en sammanhängan- de anställning sedan minst 12 måna- der enligt detta avtal är uppsäg- ningstiden oavsett vad 11 § lagen om anställningsskydd (LAS) föreskriver – vid uppsägning från arbetsgiva- rens sida 6 månader, – vid uppsägning från arbetstaga- rens sida 3 månader. Arbetsgivaren kan i samband med att anställningen ingås besluta att nämnda uppsägningstider ska gälla för en arbetstagare med kortare anställningstid. | b) För en arbetstagare som är anställd tills vidare vid uppsäg- ningstidpunkten gäller uppsäg- ningstider enligt 11 § lagen om anställningsskydd (LAS). |
Mom. 2 För en arbetstagare som fyllt 57 år och som varit anställd hos arbets- givaren under minst 10 år vid uppsägningstidpunkten är uppsägningstiden ett år. En förutsättning är att arbetstagaren sägs upp på grund av arbetsbrist och har en sammanhängande anställning sedan minst 12 månader enligt detta avtal.
Mom. 3 Uppsägning ska vara skriftlig.
Mom. 4 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning av uppsägningstiden.
Mom. 5 En arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar.
Mom. 6 Oavsett vad som föreskrivs i 15, 30, 30a och 31 §§ LAS om anställ- ningens upphörande gäller inte någon skyldighet att ge besked, underrät- telse och varsel för anställning enligt § 4 mom. 2 provanställning, mom. 3b) tidsbegränsad anställning på grund av hel ålderspension och c) som förvalt- ningschef eller motsvarande funktion och inte heller för vikariat som vid vikariatets början bedöms vara högst 14 kalenderdagar.
Bilaga 2
1. Centrala och lokala protokollsanteckningar, Anteckningar till AB, Upp- sägningstid m.m. tillförs följande punkt
Arbetsgivare som är medlem i Pacta kan besluta att AB § 33 mom. 1a) ska gälla för verksamheten.
2. I Centrala protokollsanteckningar, Anteckningar till AB, Uppsägningstid
m.m. upphör följande punkt att gälla.
Uppsägningstid enligt § 33 mom. 2 gäller fram till den tidpunkt då ett omställningsavtal mellan parterna börjar gälla och där parterna vid förhand- lingar om ett omställningsavtal är överens om att bestämmelsen ska upphöra att gälla.
Därutöver har Svenska Kommunalarbetareförbundet, Lärarförbundet, Fackförbun- det SKTF, Vårdförbundet, Lärarnas Riksförbund, Akademikerförbundet SSR, Sve- riges läkarförbund, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund och Akademiker- Alliansen undertecknat separata överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting/Arbetsgivarförbundet Pacta med följande lydelse:
Underhandsöverenskommelse
– angående AB § 33
1. Vid ikraftträdande 2012-01-01 av överenskommelse om Omställningsavtal och därmed sammanhängande ändringar av Allmänna bestämmelser konstateras AB
§ 33 mom.1a) ska tillämpas av följande arbetsgivare:
Xxxxx X.x Xxxxxx sjukhus AB Danderyds sjukhus Södersjukhuset
Södertälje sjukhus
2. För det fall ytterligare akutsjukhus ansluter sig till Pacta ska AB § 33 mom 1a) gälla även för dem.
3. Vid ikraftträdande 2012-01-01 av överenskommelse om Omställningsavtal och därmed sammanhängande ändringar av Allmänna bestämmelser jämställs Tio- hundra AB med kommunalförbund vad avser tillämpningen av AB § 33.
Stockholm
7 december 2010
Underhandsöverenskommelse
– angående AGF-KL
Omställningsavtalet träder i kraft den 1 januari 2012 och då upphör AGF-KL att gälla.
Parterna är överens om att AGF-KL fortsatt gäller för arbetstagare som vid denna tidpunkt får förmåner enligt AGF-KL eller som omfattas av dess efter- skydd. Efterskyddet gäller förutsatt att arbetstagare inte har rätt till förmån från annan trygghetsfond.
Stockholm 7 december 2010
Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx
Sveriges Kommuner och Landsting/ Svenska Kommunalarbetar- Arbetsgivarförbundet Pacta förbundet
Xxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxx
Fackförbundet SKTF Sveriges läkarförbund
Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
Vårdförbundet LSR
Xx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx
LR Lärarförbundet
Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxx Xxxxxxxxx
AkademikerAlliansen Akademikerförbundet SSR
Underhandsöverenskommelse
– angående tillsvidareanställd arbetstagare
För att uppnå kvalifikationsvillkoret enligt § 3 mom. 1 får en tillsvidare- anställd arbetstagare tillgodoräkna sig direkt ansluten anställningstid i en eller flera tidigare tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren, förutsatt att uppehållet mellan respektive anställning är högst sju kalenderdagar. Visstidsanställning för hel höst- eller vårtermin anses i detta sammanhang omfatta sex månader.
En arbetstagare som påbörjar en tillsvidareanställning vid starten av den termin som följer direkt efter det att han eller hon haft en tidsbegränsad viss- tidsanställning som avsett hel höst- eller vårtermin, ska vid tillämpningen av
§ 3 mom. 1 och 2 anses ha påbörjat tillsvidareanställningen i direkt anslut- ning till den tidigare tidsbegränsade visstidsanställningen.
Stockholm 7 december 2010
Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx
Sveriges Kommuner och Landsting/ Svenska Kommunalarbetare- Arbetsgivarförbundet Pacta förbundet
Xxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxx
Fackförbundet SKTF Sveriges läkarförbund
Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
Vårdförbundet LSR
Xx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx
LR Lärarförbundet
Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxx Xxxxxxxxx
AkademikerAlliansen Akademikerförbundet SSR