Redog∏relsetext till HÖK 07 med Kommunal

Redog∏relsetext till HÖK 07 med Kommunal

Inledning

Denna redog∏relse omfattar Huvud∏verenskommelsens samtliga delar inklusive Allmänna bestämmelser. Eftersom Allmänna bestämmelser ska vara likalydande som bilaga i alla Huvud∏verenskommelser är även redog∏relsen i dessa delar likalydande med den som finns i OcRs f∏r- bundsområde Allmän kommunal verksamhets Redog∏relse.

Engångsbeloéé

I bilaga 7 finns beskrivet f∏rutsättningarna f∏r utbetalningarna av en- gångsbeloppet 2007. Syftet med ett engångsbelopp är bl.a. att ge m∏jlig- het att komma i fas tidsmässigt inf∏r l∏ne∏versyn 2008. I bilagan finns två utbetalnings tillfällen angivna. Det är angeläget att f∏rberedelserna inleds skyndsamt eftersom f∏rsta utbetalningen ska verkställas i juni.

Allmänt

En viktig fråga f∏r Kommunal under f∏rhandlingarna har även denna gång varit hur den lokala l∏ne∏versynsprocessen genomf∏rs tidsmässigt. Kommunals uppfattning är att det tar alltf∏r lång tid innan nya l∏ner betalas ut. Kommunal har därf∏r åter yrkat på bl.a. inf∏rande av ”stup- stockar”. Vi har även denna gång lyckats hålla sådana regler borta ur l∏neavtalet. c∏r att i framtiden undvika dessa yrkanden är det mycket angeläget att den lokala l∏ne∏versynsprocessen pågår under h∏sten 2007, så att ny l∏n kan utbetalas i januari 2008.

Överenskommelsen gäller f∏r tiden 2007-07-01 – 2010-03-31. Överens- kommelsen är m∏jlig att säga upp per den 1 april 2009. Uppsägningen ska i sådant fall ske senast den 31 oktober 2008.

Överenskommelsen innehåller sedvanliga bilagor till protokollet.

- Bilaga 1, L∏neavtalet, innehåller f∏rändringar vilka kommenteras nedan.

- Bilaga 2, Allmänna Bestämmelser – AB – innehåller några f∏ränd- ringar vilka kommenteras nedan.

- Bilaga 3, Centrala och lokala protokollsanteckningar innehåller f∏r- ändringar vilka kommenteras nedan.

- Bilaga 4, Centrala protokollsanteckningar innehåller f∏rändringar vilka kommenteras nedan.

- Bilaga 5, Centrala parters syn på f∏rutsättningar f∏r en väl funge- rande individuell l∏nesättning är of∏rändrad från tidigare avtal. Bilagan gäller mellan centrala parter. Bilagan ska utg∏ra ett st∏d i arbetet med att tillämpa Kommunals l∏neavtal.

- Bilagorna 6 och 6a är of∏rändrade f∏rutom att de uppdaterats.

- Bilaga 7, Engångsbelopp, bilagan är ny och kommenteras nedan.

L∏neavtalet, bilaga 1 till HÖK 07

Grundläggande prinriper f∏r l∏nesättningen

Texten är of∏rändrad från tidigare avtal. Genom den kontinuitet som finns i de grundläggande principerna bidrar L∏neavtalet till att de lokala arbetsgivarna kan arbeta långsiktigt med de l∏nepolitiska frågorna.

Av anteckning nummer tre till Centrala protokollsanteckningar framgår att parterna har beslutat om ett gemensamt arbete som innebär att kart- lägga de faktorer som bidrar till en ändamålsenlig lokal process. Repre- sentanter f∏r såväl arbetsgivare som Kommunal kommer att bjudas in till en dialog om vilka faktorer som bidrar till en framgångsrik process. Efter avslutad kartläggning kommer parterna gemensamt att informera om resultatet. Syftet med arbetet är att gemensamt finna framgångsfaktorer f∏r en väl fungerande individuell l∏nesättning och därefter sprida kun- skapen.

Det är verksamheten och de politiskt uppsatta målen om inriktning, om- fattning och kvalitet som är utgångspunkten f∏r arbetsgivarens l∏nepoli- tik. Vad som ska åstadkommas bestäms ytterst av de f∏rtroendevalda.

Sedan är det verksamheternas sak att bryta ner målen på olika nivåer och att i dialog med arbetstagarna slå fast hur de inom sina respektive områden kan bidra till att nå uppsatta mål.

L∏nen ska stimulera till f∏rbättringar av verksamhetens effektivitet, pro- duktivitet och kvalitet. Parterna är ∏verens om att l∏nen är ett styrmedel f∏r att åstadkomma f∏rbättringar av verksamheten. Därf∏r är det viktigt att l∏ne∏kningarna f∏rdelas individuellt och differentierat och avspeglar medarbetarens resultat. En framgångsrik individuell och differentierad l∏nesättning f∏rutsätter att verksamhetsmålen är diskuterade i organisa- tionen och bland medarbetarna. Det måste vara tydligt f∏r alla vad som ska uppnås.

En väldiskuterad och väldefinierad l∏nepolitik ∏kar f∏rutsättningarna f∏r att nå det positiva sambandet mellan l∏n, motivation och resultat. Ett samband som har stor betydelse f∏r såväl arbetsgivare som arbetstagare. L∏nesättningen b∏r därf∏r g∏ras på ett konsekvent sätt och ha sin grund i klara och tydliga l∏nesättningsprinciper vilka är på f∏rhand väl kända av de anställda. Sambandet mellan l∏neutveckling och utveckling av ar- betsuppgifter och arbetsprestationer b∏r vara tydligt. Det är av stor vikt att dialog f∏rs mellan chef och medarbetare om mål, f∏rväntningar, krav, uppnådda resultat och l∏n.

L∏ne∏versyn

c∏r 2007 utges ett engångsbelopp. Det innebär att ingen l∏ne∏versyn genomf∏rs f∏r 2007. Konstruktionen med engångsbelopp ger arbetsgiva- ren goda f∏rutsättningar att under h∏sten 2007 f∏rbereda och genomf∏ra l∏ne∏versynen per den 1 januari 2008 så att ny l∏n kan utbetalas i januari 2008. c∏r att ny l∏n ska kunna utbetalas i januari 2008 ställs det krav på att arbetsgivaren har en tidplan som m∏jligg∏r såväl samtal med arbets- tagarna som genomf∏rande av l∏ne∏versyns f∏rhandlingar. Engångsbe- loppet får till f∏ljd att utrymmet att f∏rdela 2008 är ovanligt stort. Parter- na är ∏verens om att det nu är viktigt att det tas ytterligare ett steg f∏r att även Kommunals medlemmar i h∏gre grad ska omfattas av individuell och differentierad l∏nesättning fullt ut. Mot bakgrund av nivån f∏r 2008 finns ovanligt goda f∏rutsättningar f∏r arbetsgivaren att uppmärksamma de arbetstagare som bidrar till att arbetsgivaren når målen f∏r verksam- heten.

Enligt Kommunals L∏neavtal genomf∏rs l∏ne∏versyn genom traditionell f∏rhandling om inte lokala parter enas om en lokal f∏rhandlingsordning.

Ur flera synpunkter kan en lokalt ∏verenskommen f∏rhandlingsordning vara att f∏redra. c∏r att en sådan ska komma till stånd är det helt n∏dvändigt att diskutera igenom hela l∏nesättningsprocessen, vad som ska finnas,

när olika delar ska inträffa, vem som g∏r vad, arbetstagares och chefers delaktighet, hur resultatet ska se ut formmässigt, osv. Har de lokala parterna diskuterat igenom detta fram till en ∏verenskommelse finns en samsyn i de delar som är så avg∏rande f∏r en god hantering av l∏ne-

∏versynen.

Ett sätt att komma vidare i den individuella l∏nesättningen i den lokala l∏nebildningsprocessen kan vara att hantera l∏ne∏versynen på olika sätt genom att ha olika f∏rhandlingsordning i olika delar av organisationen. Ställningstagandet kan påverkas av tradition, bakgrund och hur aktivt de l∏nepolitiska frågorna diskuterats inom olika verksamheter m.m.

L∏ne∏versynsdatum

L∏ne∏versyn sker per den 1 januari 2008 och den 1 april 2009.

Av en central och lokal protokollsanteckning framgår att yrkanden inf∏r l∏ne∏versyn ska presenteras f∏r motparten senast tre månader f∏re den tidpunkt som respektive l∏ne∏versyn avses gälla från.

I en anmärkning till § 2 punkt 3 konstateras att det är m∏jligt att vid l∏ne∏versynsf∏rhandlingar träffa avtal om ingångsl∏ner och/eller be- fattningsl∏ner.

Lägstl∏ner

H∏jda belopp inf∏rs när det gäller lägstl∏nerna från och med 2009-04-01.

- Den fasta kontanta l∏nen f∏r arbetstagare som fyllt 19 år h∏js från 2009-04-01 till lägst 15 300 kronor per månad.

- c∏r arbetstagare som har den yrkesf∏rberedande gymnasieutbild- ning som arbetsgivaren efterfrågar och ett års sammanhängande anställning i yrket efter genomgången utbildning h∏js l∏nen från 2009-04-01 till lägst 17 000 kronor per månad.

L∏ne∏kningsutrymme uttryckt som krontalsbeloéé

L∏ne∏kningsutrymmet är uttryckt som ett krontalsbelopp. Konstruktio- nen innebär att varje medlem i arbetstagarorganisationen som är tillsvi- dareanställd med månadsl∏n bidrar till ett utrymme. Detta utrymme be- står av två delutrymmen. Utrymmet beräknas dels på summan av ett

krontalsbelopp f∏r varje tillsvidareanställd arbetstagare med månadsl∏n, dels summan av ett krontalsbelopp f∏r varje kvinnlig tillsvidareanställd arbetstagare med månadsl∏n understigande 20 000 kronor. Dessa del- summor bildar tillsammans till ett gemensamt utrymme som ska f∏rde- las. Av anmärkningen framgår att angivna 20 000 kronor avser heltids- l∏n. Andelen kvinnor med en månadsl∏n understigande 20 000 kronor har därmed betydelse f∏r utrymmets storlek.

I likhet med tidigare l∏neavtal regleras hur beräkning sker f∏r deltids- och upphållsanställd. Bestämmelsen är flyttad från tidigare § 7 och åter- finns nu med ny formulering i § 2 punkt 10. Inneb∏rden är samma som tidigare, d.v.s. att belopp f∏r deltidsanställd arbetstagare räknas ner i proportion till sysselsättningsgraden. c∏r uppehållsanställd arbetstagare räknas beloppet ner utifrån uppehållsl∏nefaktorn. Samma f∏rhållnings- sätt gäller f∏r individgarantin.

Av l∏ne∏kningsutrymmet är 175 kronor individuellt garanterat vid l∏ne-

∏versynen 2009 såvida inte lokala parter enas om annat. Individgarantin ska avräknas från utrymmet f∏r l∏ne∏versyn.

I en anmärkning till § 2 punkt 7 konstateras att f∏r arbetstagare vars l∏ne∏kning väsentligt avviker från ∏vriga jämf∏rbara arbetstagares l∏ne-

∏kning ska l∏nen motiveras. Här avses de arbetstagare vars arbetsresul- tat avviker, och därmed l∏ne∏kningen, från ∏vriga arbetstagare i grup- pen.

L∏ne∏kningsutrymme uttryckt som ”lägst”

L∏ne∏kningsutrymmet 2009 är uttryckt som lägst 720 kronor samt 200 kronor f∏r kvinnliga arbetstagare angivna i § 2 punkt 1. Uttrycket lägst återfinns inte f∏r l∏ne∏versynen 2008.

Inneb∏rden av begreppet är att innan arbetsgivaren fastställer hur stort utrymme man avser att f∏rdela måste en analys g∏ras av vilka behov av l∏ne∏kningar som arbetsgivaren kan se framf∏r sig. Partsavsikten med begreppet ”lägst” är att det f∏re fastställandet av utrymmets storlek ska g∏ras en l∏nepolitisk bed∏mning som även inbegriper bl.a. ekonomiska

∏verväganden. Resultatet av denna måste arbetsgivaren också vara beredd att redovisa. Argumentationen f∏r storleken på l∏ne∏kningarna b∏r/ska arbetsgivaren finna i de l∏nepolitiska bed∏mningarna. De kan innehålla analyser av behov av att nyrekrytera på såväl kort som lång sikt, att stimulera bidrag till verksamhetsutveckling, att behålla personal o.s.v.

Enligt L∏neavtalet träffas ∏verenskommelse i l∏ne∏versynsf∏rhandling- en genom att lokala parter enas om f∏rdelningen av l∏ne∏kningsutrym- met. L∏neavtalet f∏rutsätter inte att lokala parter f∏rst enas om storleken på det l∏ne∏kningsutrymme som ska f∏rdelas. Central f∏rhandling enligt L∏neavtalet § 6 punkt 1 kan påkallas i fråga om f∏rdelningen och då f∏rst efter oenighet mellan lokala parter i f∏rdelningsfrågan. Det är inte m∏j- ligt att påkalla central f∏rhandling i fråga om nivån annat än i det fall av- talets lägsta nivå ej uppnåtts.

L∏ne∏versyn f∏r visstidsanställda m.m.

L∏neavtalets bestämmelser om l∏ne∏versyn tar upp frågor om beräkning av utrymme liksom avräkning från utrymme. Beräkning av respektive avräkning från utrymmet g∏rs enligt l∏neavtalet f∏r tillsvidareanställda arbetstagare med fast kontant l∏n.

En stor grupp av de anställda faller därmed utanf∏r såväl beräkning av utrymme som avräkning från utrymmet. Det gäller främst visstidsan- ställda. Diskrimineringslagstiftning på området – Lag om f∏rbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning – fastställer att en arbetsgivare inte får miss- gynna en arbetstagare med tidsbegränsad anställning genom att tillämpa mindre f∏rmånliga l∏ne- eller anställningsvillkor än arbetsgivaren till- lämpar f∏r andra arbetstagare i en likartad situation. Det är därf∏r viktigt att arbetsgivaren har l∏nepolitiska riktlinjer som inkluderar de visstids- anställda. c∏r det fall att visstidsanställningen har lång varaktighet (mer än tolv månader) b∏r årlig l∏ne∏versyn ∏vervägas. Denna g∏rs utanf∏r såväl utrymmes- som avräkningsbestämmelserna men med pr∏vning utifrån de l∏nepolitiska grunder som gäller f∏r arbetsgivaren.

Närliggande med den här problematiken är också l∏nesättning vid anställning av arbetstagare f∏r längre eller kortare tid. Även i sådana fall har arbetsgivaren att utifrån gällande l∏nepolitiska grunder pr∏va vilken l∏n som ska utges. Det gäller i princip f∏r varje ny anställning, inklusive anställning f∏r viss säsong eller visst arbete, som ingås.

Centrala éarters syn éå en väl fungerande individuell l∏nesättning

I bilagan, som gäller mellan centrala parter, pekar parterna på några vik- tiga beståndsdelar i l∏nebildningsprocessen. Bilagan ska ses som en mer

konkret beskrivning av vad centrala parter anser vara goda och ända- målsenliga inslag vid en väl fungerande individuell l∏nesättning. Den kan användas som inspirationskälla eller rent av checklista. Bilagans text skiljer sig delvis från ∏vriga organisationers med anledning av att Kommunals l∏neavtal inte innehåller ”dialog-modellen”.

Centrala parters avsikt är att bilagan ska diskuteras lokalt och ses som ett st∏d f∏r det lokala l∏nepolitiska arbetet. Bilagan anses av våra motparter som en mycket viktig del av avtalet, därf∏r är det angeläget att lokala arbetsgivare tar ställning till hur de rubriker som finns tas omhand lokalt.

Övrigt st∏d till arbetsgivaren i den lokala érocessen

L∏nepolitiska diskussioner orh skrifter

Som hjälp i tillämpningen av L∏neavtalet kan f∏rhandlingssektionen om

∏nskemål finns medverka vid en kommun- eller landstingslednings l∏nepolitiska diskussioner. Det finns också m∏jlighet att – i mån av resurser – medverka vid olika former av nätverksm∏ten runt om i landet. c∏r vidare information, ta kontakt med f∏rhandlingssektionens l∏nepoli- tiska grupp!

c∏rhandlingssektionen har gett ut skrifter som på olika sätt behandlar den l∏nepolitiska processen, t.ex. Individuell l∏nesättning – en process, Samtal om arbetsresultat och l∏n, Ta kommandot! och Vad är ett bra arbetsresultat? c∏r mer information gå in på hemsidan xxx.xxx.xx och s∏kväg: startsida/vi arbetar med/arbetsgivarpolitik/publikationer.

L∏nelänken

Verktyget L∏nelänken har tagits fram i syfte att vara ett verktyg i strate- giska l∏nepolitiska diskussioner. Målet med L∏nelänken är att ge arbets- givarens ledning ett verktyg som underlättar ett aktivt ställningstagande till l∏nebilden på några års sikt. Som underlag används diagram som be- skriver l∏nerelationer och l∏nespridning, l∏neutveckling, relationen mel- lan nyanställda och redan anställda och hur l∏nerna f∏rhåller sig till om- givande kommuners. c∏r att titta närmare på L∏nelänken gå in på xxx.xxxxxxxxxx.xxx.xx . Här finns också information om kostnad samt m∏jlighet att beställa abonnemang på L∏nelänken. Välj kommunen kom- mun och skriv in l∏senord: testa. L∏nelänken är f∏remål f∏r anpassning

f∏r att kunna användas även av landsting. Arbetet beräknas vara avslu- tat under h∏sten 2007.

Redog∏relse f∏r ändringar i Allmänna bestämmelser, AB

Allmänna bestämmelser, AB, gäller från och med 2007-07-01 om inte annat anges.

Ändringarna gäller enbart i f∏rhållande till Svenska Kommunalarbetare- f∏rbundet och OcRs f∏rbundsområde Allmän kommunal verksamhet (cackf∏rbundet SKTc, Akademikerf∏rbundet SSR, Ledarna och Teater- f∏rbundet). Med ∏vriga organisationer pågår fortfarande f∏rhandlingar när detta skrivs.

§ 5 Deltidsanställning

Inf∏r anställning av personal på deltid ska det eftersträvas att arbetstiden i genomsnitt omfattar 20 timmar i veckan, till skillnad mot tidigare

17 timmar.

§ 13 Arbetstid

Mom. 5

I och med utbytet av annandag pingst mot nationaldagen som helgdag blir arbetstiden något längre de år nationaldagen infaller på en l∏rdag eller s∏ndag. c∏r att den totala arbetstiden ska bli densamma ges därf∏r i vissa fall en ledig arbetsdag.

Det är arbetstagare med en genomsnittlig ordinarie arbetstid f∏r heltids- anställd om 40 timmar per helgfri vecka som kan få en ut∏kad arbetstid. De år nationaldagen infaller l∏rdag eller s∏ndag och arbetstagaren har fullgjort arbetstid annandag pingst ges dessa arbetstagare därf∏r en arbetsdags ledighet som kompensation.

Ledigheten f∏rläggs någon gång under kalenderåret i enlighet med arbetstagarens ∏nskemål under f∏rutsättning att f∏rläggningen är f∏ren- lig med verksamhetens krav. Ledigheten måste dock f∏rläggas under samma år och kan alltså inte sparas till annat år.

Mom. 6–7

Bestämmelsen har tillf∏rts m∏jligheter till avvikelse från ATL. I mom. 6 tillf∏rs avvikelser från dygns- respektive veckovila och i mom. 7 tillf∏rs lokala parter m∏jlighet att teckna avtal om andra avvikelser.

Avvikelse vid planerad dygnsvila

Reglerna om dygnsvila; enligt arbetstidslagen (ATL) b∏r så långt det är m∏jligt f∏ljas vid f∏rläggning av ordinarie arbetstid.

Vid planerad f∏rläggning av arbetstid kan dygnsvilan enligt mom. 6 g) minskas till att omfatta lägst nio sammanhängande timmar under varje period om 24 timmar. c∏rutsättningen är att dygnsvilan i genomsnitt under begränsningsperioden inte understiger elva timmar. Detta innebär att om dygnsvilan under en 24-timmarsperiod understiger elva timmar måste en annan vara mer än elva timmar f∏r att ett genomsnitt om minst elva timmar ska kunna uppnås under begränsningsperioden. Reglering- en kan bland annat underlätta f∏rläggning av arbetstid inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. c∏rläggning av tid f∏r arbetsplatsträffar och utbildning kan dessutom underlättas.

Гillfällig avvikelse från dygnsvilan

Om något of∏rutsett inträffar, d.v.s. något som arbetsgivaren inte har kunnat f∏rutse på f∏rhand, kan tillfällig avvikelse g∏ras från den plane- rade dygnsvilan enligt mom. 6 h). Vid sådan tillfällig avvikelse kan dygnsvilan därmed understiga den planerade dygnsvilan om minst nio timmar. Regleringen underlättar bland annat om det uppstår behov av f∏rskjuten arbetstid, ∏vertid/mertid, eller aktivt arbete under beredskap. Även här ska ett genomsnitt om elva timmar uppnås under begräns- ningsperioden.

Objektiva skäl orh lämpligt skydd

Parterna g∏r bed∏mningen om att kravet på objektiva skäl f∏r att tilläm- pa lämpligt skydd vid avvikelseavtal är uppnått enligt artikel 18 i direk- tiv 2003/88/EG när det gäller avvikelsem∏jligheter i mom. 6 g-h).

Genomsnittsberäkningen innebär att kortare viloperioder kompenseras av längre vid andra tillfällen vilket medf∏r att arbetstagarna totalt sett får sin tid f∏r återhämtning och vila.

Гillfällig avvikelse från verkovila

När det gäller veckovila ska 36 timmars sammanhängande ledighet f∏r- läggas vid något tillfälle under den period om sju dagar som tillämpas enligt ATL. Bestämmelsen i mom. 6 i) g∏r det m∏jligt att tillfälligtvis minska veckovilan till lägst 24 sammanhängande timmar på grund av arbetsorganisatoriska skäl. Parterna anser att sådana skäl kan f∏religga. Grunden f∏r regleringen finns i direktiv 2003/88/EG som sätter den nedre gränsen om 24 timmar utan att arbetstagare ges kompensationsle- dighet eller lämpligt skydd. Bestämmelsen om tillfällig avvikelse från veckovilan ska tillämpas på samma sätt som avvikelse från dygnsvila.

Om arbetstagarna inte fått sin ledighet om 24 timmar enligt mom. 6 i) ska kompensationsledighet f∏rläggas i enlighet med EG-rätten. Det innebär att ledigheten f∏r återhämtning ska f∏rläggas omedelbart efter respektive arbetsperiod.

Lokala kollektivavtal

Enligt mom. 7 kan lokala kollektivavtal tecknas mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation. Ett lokalt kollektivavtal om avvikelse från dygns- respektive veckovila kan antingen innehålla en annan reglering än den i mom. 6 g-i) eller kompletteras enligt 13-14 §§ ATL.

De lokala kollektivavtal som är tecknade f∏re ikraftträdandet av mom. 6 har fortsatt giltighet tills dess att det lokala kollektivavtalet upph∏r att gälla.

§ 28 Sjukdom m.m. Mom. 9

Om arbetsgivaren har beviljat arbetstagaren ledighet på grund av sjuk- dom enligt mom. 1 och sjukpenning har dragits in får arbetsstagaren sjukl∏n. Den tid då sjukl∏n utges har begränsats till h∏gst 180 kalender- dagar. Sjukl∏n utges från och med det datum då arbetstagaren anmält detta till arbetsgivaren. Begränsningen till 180 kalenderdagar gäller f∏r innevarande sjukperiod. Arbetsgivaren ska under denna tid g∏ra en bed∏mning av arbetstagarens f∏rutsättningar att återgå i sitt vanliga arbete.

Om arbetstagaren efter avslutade åtgärder inte har arbetsf∏rmåga och detta leder till uppsägning erhåller arbetstagaren vare sig sjukl∏n ut∏ver sammantaget 180 kalenderdagar eller l∏n.

De 180 kalenderdagarna räknas från och med 2007-07-01. Detta gäller oaktat när sjukpenning indragits och sjukl∏neperiod påb∏rjats.

§ 29 F∏räldraledigket

Mom. 1

crån och med 2008-01-01 ut∏kas antalet kalenderdagar med f∏räldra- penningtillägg till att utges i h∏gst 90 kalenderdagar i en f∏ljd vid f∏rsta ledighetstillfället sedan barnets f∏delse och utges till arbetstagaren oav- sett om den andre f∏räldern har fått motsvarande f∏rmån. c∏räldrapen- ningtillägget ska liksom tidigare beräknas vid f∏rsta ledighetstillfället.

Arbetstagare som sammanhängande varit anställd i minst 365 dagar f∏re ledighet med f∏räldrapenning kvalificerar sig f∏r f∏räldrapenningtillägg. Tillägget utges med 10 % av l∏nebortfallet beräknat per kalenderdag från f∏rsta dagen av f∏räldraledigheten och multipliceras med antalet kalen- derdagar som ledigheten omfattar. Är ledigheten kortare än 90 dagar be- räknas tillägget utifrån antalet kalenderdagar som ledigheten omfattar.

c∏räldrapenningtillägg ska utges till arbetstagare vid f∏rsta ledighetstill- fället (per f∏dsel) och utbetalas i samband med ledighetens b∏rjan. Båda f∏räldrarna kan få f∏räldrapenningtillägg då den ut∏kats att gälla ” arbetstagare per f∏dsel”. Det innebär att f∏räldraledig arbetstagare får f∏räldrapenningtillägg enligt grunderna ovan oavsett om den andra f∏r- äldern har fått f∏rmånen hos samma eller hos annan offentlig eller privat arbetsgivare.

Exempel 1: Xxxx är socialsekreterare i Sigtuna kommun. Hennes man Xxxxx är vaktmästare också i Sigtuna kommun. Båda har varit anställda i två år. De får en dotter i januari 2008. Xxxx tar ut f∏räldraledigt med f∏räld- rapenning januari 2008 tom juni 2009. Xxxx får f∏räldrapenningtillägg med 10 % av l∏nebortfallet beräknat per kalenderdag under de f∏rsta

90 kalenderdagarna. Pelle tar sedan ut f∏räldraledigt med f∏räldrapen- ning juli och aug 2009. Pelle får f∏räldrapenningtillägg med 10 % av l∏nebortfallet beräknat per kalenderdag under dessa 60 kalenderdagar. Nästa sommar dvs. juli 2010 tar Pelle ut 30 dagar till med f∏räldrapen- ning men då utges inte f∏räldrapenningtillägg eftersom ledigheten inte varit i en f∏ljd.

Exempel 2: Olle är barnsk∏tare i Herrljunga kommun. Hans fru Xxxx ar- betar som kass∏rska på ICA. Xxxx är f∏räldraledig i 1 år och får f∏räld- rapenningtillägg från ICA affären. När Olle tar f∏räldraledigt på halvtid med f∏räldrapenning f∏r att vara hemma med parets son f∏r f∏rsta

gången i fyra månader så utges f∏räldrapenningtillägg till honom med 10 % av l∏nebortfallet beräknat per kalenderdag under de f∏rsta 90 ka- lenderdagarna . Detta oavsett om frun Xxxx fått f∏räldrapenningf∏rmån från sin arbetsgivare eller ej. Observera att l∏nebortfallet i detta fall är på 50 % eftersom Olle tagit f∏räldraledigt på halvtid. c∏räldrapenningtill- lägget utges f∏r den tid och i den omfattning ledigheten omfattar, dock h∏gst 90 kalenderdagar.

Arbetstider m.m. inom räddningstjänsten – Bilaga E till AB

De f∏rändringar som skett i rubricerade bestämmelser är justering av er- sättningar. Det schabloniserade månadsbeloppet f∏r obekväm arbetstid liksom det s k ”storhelgstillägget” har räknats upp med 11 % från

2008-07-01. Likaså har ersättningarna f∏r ”brandmän i reservstyrka” erhållit motsvarande uppräkning. En ”återställare” har därut∏ver vidta- gits avseende semesterdagstillägget. Det schabloniserade ob-tillägget har återinf∏rts i underlaget f∏r beräkning av semesterdagstillägget.

Under de senaste två åren har parterna i en gemensam arbetsgrupp diskuterat f∏rändringar av bilaga E. Gruppen hade jobbat fram ett dokument om en ”ny” bilaga E som av arbetsgivarsidan uppfattades som att det var stor enighet om. Vid avtalsf∏rhandlingarna om nytt l∏ne- avtal och allmänna villkor yrkade dock Kommunal om ett bibehållande av det ”gamla” bilaga E.

Det kan konstateras att med hänsyn till det behov av verksamhetsut- veckling som landets räddningstjänster kräver, bl. a. vad gäller krav

p.g.a. ny lagstiftning, nytt utbildningssystem, nytt krishanteringssystem och omvärldsf∏rändringar, är nuvarande bilaga E inte något st∏d. cler och fler räddningstjänster kommer att ha behov av st∏rre flexibilitet i arbetstidsf∏rläggning och schemaläggning. Regelsystemet enligt All- männa bestämmelser (AB) blir det alternativ som finns att tillgå. Även om en ∏vergång till detta kan m∏ta motstånd från fackligt håll har arbetsgivaren enligt vår uppfattning m∏jlighet att fullt ut tillämpa Allmänna bestämmelser § 13.

Ackordsarbetande inom fastigketsrenkållningen – Bilaga G

Bestämmelsen f∏r ackordsarbetande inom fastighetsrenhållningen upp- h∏r fr.o.m. 2008-01-01. Huvudorsaken till detta är att ytterst få arbetsgi- vare använder avtalet. Sedan 1998 innehåller bestämmelsen en beräk- ningsmodell benämnd LLD som är en lista f∏r beräkning av l∏n vid blandackord med både en fast och r∏rlig l∏nedel. Hos de arbetsgivare som tillämpar LLD ska lokala f∏rhandlingar upptas om avl∏sning av nämnda bestämmelse. Dessa f∏rhandlingar ska vara slutf∏rda senast 2007-12-31. Om inte annat ∏verenskommes fortsätter bilaga G att gälla som lokalt kollektivavtal.

Viss jourtjänstg∏rande éersonal – Xxxxxx X

Särskilda bestämmelser f∏r viss jourtjänstg∏rande personal, bilaga J till AB i lydelse från och med 2007-07-01 ersätter

- bilaga H, viss jourtjänstg∏rande personal, f∏r kommunsektorn, samt

- bilaga 3, Specialbestämmelser f∏r viss jourtjänstg∏rande personal anställda i landsting/region samt Privo-f∏retag anslutna till Pacta.

Bilaga J gäller både f∏r arbetstagare som är särskilt anställda f∏r jour- tjänstg∏ring nattetid och f∏r all jourtjänstg∏ring inom handikappomsor- gen f∏r arbetstagare i verksamhet som riktar sig till personer med funk- tionshinder om inte lokala parter har ∏verenskommit om annat. Tidigare benämning ”omsorgen” är ändrat till ”handikappomsorgen f∏r arbetsta- gare i verksamhet som riktar sig till personer med funktionshinder”.

Med detta avses inte någon ut∏kning av tillämpningsområdet utan det är ett f∏rtydligande som är anpassat till den utveckling som skett på om- rådet. I detta inryms verksamheter med olika beslutsgrunder utifrån SoL och/eller LSS.

Arbetstagare som är särskilt anställda f∏r jourtjänstg∏ring nattetid har skyldighet att under jourpasset svara f∏r den omedelbara tillsynen av vårdtagarna. Vilket innebär att den omedelbara tillsynen till skillnad från akuta insatser även kan inrymma en tillfälligt inplanerad medicine- ring eller vändning, enligt tillämpning av bilaga 3.

Arbetstagare inom handikappomsorgen, i verksamhet som riktar sig till personer med funktionshinder, som tillämpar bilaga J f∏r all jourtjänst-

g∏ring har skyldighet att under xxxxxxxxxx svara f∏r akuta insatser f∏r vårdtagarna. Det f∏ljer av tidigare tillämpning av bilaga H.

I båda fallen ovan ska arbetstagaren morgon och kväll biträda med f∏r- beredelse- och avslutningsarbeten avseende l∏pande g∏romål.

Den sammanlagda arbetstiden (inklusive jourtid) får under varje period av sju dagar uppgå till h∏gst 48 timmar i genomsnitt under en beräk- ningsperiod om h∏gst fyra månader enligt arbetstidslagen ATL. Detta innebär dock att en enskild arbetsvecka fortfarande kan innehålla

52 timmar eller mer om ovanstående regel av h∏gst 48 timmar i genom- snitt beaktas.

Gällande de avvikelsem∏jligheter från ATL om dygns- och veckovila och som reglerats både i AB och i bilaga J, se redog∏relsetext f∏r ändringar i AB, § 13 Arbetstid.

L∏neberäkning g∏rs utifrån det tillämpliga heltidsmåttet som gäller f∏r just denna anställning, multiplicerat med den fasta kontanta l∏nen.

Ersättningsfrågan gällande OB-tillägg, jour och beredskapsersättning regleras såsom tidigare med halva beloppet av i AB angivna belopp.

De tre tidigare protokollsanteckningarna med bäring på bilaga H, samt bilaga 3, tas bort. I de Centrala och lokala protokollsanteckningar, bilaga 3 till HÖK under Anteckningar till AB anges de uppsägningstider m.m. som gäller f∏r landstingssektorn och Privof∏retagen anslutna till Pacta. c∏r arbetstagare vars anställning reglerats enligt bilaga 3 till HÖK i lydelse 2007-06-30 och där uppsägningstid enligt AB § 33 mom. 1 gällt, ska denna uppsägningstid fortsatt gälla så länge anställningen består.

De centrala parterna är genom en central protokollsanteckning ense om att genomf∏ra ett gemensamt arbete gällande bilaga J i syfte att se ∏ver arbetstidsbestämmelsen i bilagan och AB § 13. Inriktningen är att arbetet ska vara genomf∏rt så snart som m∏jligt och senast den 31 december 2007.

Centrala ock lokala érotokollsanteckningar, bilaga 3

Pensionsavgifter

Protokollsanteckningen om pensionsavgifter kompletterar bestämmel- serna om pensionsavgifter i pensionsavtalet KAP-KL (om KAP-KL; se vidare cirkulären 2006:91 och 2005:116). Till f∏ljd av de h∏jningar av

procentsatsen enligt KAP-KL som skett/sker under åren 2007 till 2010 f∏r beräkning av pensionsavgifter f∏r avgiftsbestämd ålderspension har, jämf∏rt med protokollsanteckningens tidigare lydelse, skett en motsva- rande reducering av angiven procentsats. Procentsatsen år 2007 f∏r beräkning av pensionsavgifter framgår av cirkulär 2006:93. I kommande cirkulär, avseende procentsatser f∏r beräkning av pensionsavgifter, redog∏rs f∏r de procentsatser som gäller f∏r år 2008, 2009 respektive 2010.

Centrala érotokollsanteckningar, bilaga 4

Skiljenämnd

cormaliaändring till Sveriges Kommuner och Landsting istället f∏r tidi- gare Landstingsf∏rbundet/Svenska Kommunf∏rbundet.

Mall f∏r tecknande av lokalt kollektivavtal – LOK 07, bilaga 6 ock 6a

LOK ska på sedvanligt sätt tecknas av landsting/region, kommun eller kommunalf∏rbund med texten i bilaga 6 som mall. c∏r ∏vriga arbetsgi- vare, anslutna till Arbetsgivarf∏rbundet Pacta tecknas LOK genom direktverkan från centrala avtalet enligt bilaga 6a.

Engångsbeloéé bilaga 7

c∏r tiden 2007-04-01 – 2007-12-31 utges engångsbelopp, som utbetalas vid två tillfällen, med 1 800 kronor i juni och 3 600 kronor i december f∏r heltidsanställd arbetstagare med fast kontant l∏n. Engångsbeloppet är just ett engångsbelopp och har således inte något med l∏nef∏rändringar, l∏nerelaterade tillägg eller andra tillägg att g∏ra.

Bestämmelsen avser medlemmar i Kommunal. Bestämmelsen ska f∏rstås så att de arbetstagare som omfattas av Kommunals Huvud∏verenskom- melse får engångsbelopp. Detta gäller också oorganiserade arbetstagare som arbetar inom Kommunals område. Som en konsekvens av detta gäller bestämmelsen även arbetstagare som är medlemmar i organisation som inte är kollektivavtalsslutande part, t.ex. SIc, HTc, och SAC. Med- lemmar i fackliga organisationer som tecknar kollektivavtal med Sveri- ges Kommuner och Landsting eller Pacta omfattas däremot inte av

bestämmelsen eftersom de omfattas av det l∏neavtal som tecknats av den fackliga organisation de är medlemmar i.

Till arbetstagare som uppbär timl∏n utges 3,60 kronor f∏r varje arbetad timme. Även vid ledighet med st∏d av AB § 28 mom. 1 eller f∏räldrale- dighet med f∏räldrapenning utges 3,60 f∏r varje sådan frånvarotimme under perioden. Vid utbetalningstillfället i juli utbetalas engångsbelop- pet f∏r perioden 1 april – 30 juni, vid utbetalningstillfället i januari 2008 utbetalas engångsbeloppet f∏r perioden 1 juli-31 december. Ersättningen utges inte f∏r tid som ersätts med ∏vertidskompensation enligt AB § 20 mom. 2.

Engångsbelopp utges även f∏r de arbetstagare som har l∏nesatts i 2007 års l∏nenivå såvida arbetsgivaren inte har träffat ∏verenskommelse med Kommunal att dessa arbetstagare ska undantas från engångsbeloppet.

Engångsbeloppet utges i f∏rhållande till anställningstid. Detta gäller oavsett när arbetstagaren anställs. c∏r deltidsanställda och uppehållsan- ställda regleras summan i enlighet med l∏neavtalet § 2 punkt 10.

Engångsbeloppet reduceras vid all annan frånvaro än vad som anges i AB § 28 samt f∏räldraledighet med f∏räldrapenning, med f∏räldrapen- ning avses även tillfällig f∏räldrapenning. Reduceringen sker enligt AB

§ 17 mom. 3.