Ramavtal avseende kortinlösen m.m. för statliga myndigheter mellan staten genom Riksgäldskontoret och Swedbank AB (Publ)
Dnr 2021/741
Innehållsförteckning
3 Avtalshandlingar och bilagor 3
8.1 Betaltjänster och Betalfunktionaliteter 5
8.2 Legala krav och tillstånd 5
8.4 Information om teknisk support 5
9.3 Avrop genom förnyad konkurrensutsättning 6
10 Vidareutveckling av Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna 7
11 Priser och prisjusteringar 8
12 Fakturering och betalningsvillkor 9
14 Samarbetsorganisation och uppföljning av Ramavtal 9
18 Systematiskt säkerhetsarbete 11
28 Tvister och tillämplig lag 15
1 Ramavtalsparter
Mellan Staten genom Riksgäldskontoret, organisationsnummer 202100-2635 (nedan kallad Riksgälden), och Swedbank AB (Publ), organisationsnummer 502017-7753 (nedan kallad Leverantören), har följande avtal (”Huvudavtalet”) slutits (tillsammans med tillhörande bilagor nedan benämnt ”Ramavtalet”). Riksgälden och Leverantören benämns nedan gemensamt för Parterna.
2 Definitioner
Nedanstående begrepp ska definieras enligt följande, om inte annat framgår av Ramavtalet eller annars uppenbarligen följer av omständigheterna:
Kontrakt: Det avtal inklusive tillhörande bilagor som sluts mellan Leverantören och Myndighet under Ramavtalet.
Ramavtalsperioden: Perioden under vilken Ramavtalet är giltigt. Huvudavtal: Detta ramavtalsdokument exklusive bilagor.
Myndighet/-er: Under Ramavtalet avropsberättigad part/-er. Alla statliga myndigheter under regeringen som vid var tid ingår i den statliga redovisningsorganisationen inklusive de statliga affärsverken.
Betaltjänst/-er: En av de tjänster som Leverantören ska tillhandahålla efter avrop under Ramavtalet som t.ex. kortinlösen, Swish e-handel och direkta bankbetalningar som levereras under Ramavtalet.
Betalfunktionalitet: Tekniska lösningar som Betalväxel och betalterminaler som levereras under Ramavtalet.
Betalväxel En Betalfunktionalitet som förmedlar Betaltjänster, även kallat Payment Service Provider (PSP). En Betalväxel är ett webbgränssnitt och betalfönster för en kunds (myndighets) försäljningssystem för internetbetalningar (e-handel).
Paketlösning Ett paket bestående av samtliga Betaltjänster och
Betalfunktionaliteter.
3 Avtalshandlingar och bilagor
Ramavtalet består av nedan angivna handlingar. Om handlingarna innehåller oklarheter eller uppgifter som strider mot varandra ska handlingarna gälla i nedan angiven ordning om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat:
i. Tillägg till och ändringar i Ramavtalet
ii. Detta Ramavtal, jämte tillhörande bilagor angivna nedan
iii. Riksgäldens upphandlingsdokument
iv. Leverantörens lämnade anbud Följande bilagor ingår i detta Ramavtal:
1) Bilaga 1 Mall Kontrakt mellan leverantör och avropande myndighet
2) Bilaga 2 Priser för Betaltjänster och Betalfunktionaliteter
3) Bilaga 3 Krav på leverantören
4) Bilaga 4 Myndigheter för avrop enligt ESV
Vid eventuella motsägelser mellan innehållet i detta Huvudavtal och bilagorna gäller Huvudavtalet före bilagorna.
4 Ramavtalets omfattning
Ramavtalet avser betalningsförmedling m.m. där staten är avsändare eller mottagare och upphandling av följande Betaltjänster och Betalfunktionaliteter:
- Kortinlösentjänst
- Swish e-handeltjänst
- Direkt bankbetalningstjänst
- Betalväxel
- Betalterminaler
Leverantören förbinder sig att leverera Betaltjänster och Betalfunktionaliteter i den omfattning och på de villkor som anges nedan. Ramavtalet omfattar de Betaltjänster och Betalfunktionaliteter som specificeras i upphandlings-dokumentet.
Leverantören är skyldig att utföra de Betaltjänster och tillhandahålla de Betalfunktionaliteter som avropas av Myndigheter enligt detta Ramavtal. Betaltjänsterna ska utföras på ett professionellt sätt och i övrigt på det sätt som anges i detta Ramavtal.
Vissa Betaltjänster kan komma att ersättas med andra Betaltjänster eller byta benämning under ramavtalsperioden. Ersättning av tjänst ska godkännas av Riksgälden. Ersättning av tjänst eller byte av benämning får inte medföra att den avtalade funktionaliteten inte tillhandahålls eller att det kommer att ske till ökade kostnader för Riksgälden eller Myndigheterna. Leverantören ska senast fyra månader före den dag Leverantören önskar ersätta en tjänst ansöka om detta hos Riksgälden. Vid byte av benämning ska Leverantören informera Riksgälden senast en månad innan bytet.
Riksgälden garanterar inga volymer under Ramavtalet.
5 Ramavtalsperiod
Ramavtalet gäller från och med den 1 augusti 2022 till och med den 31 juli 2026 med rätt för Riksgälden att förlänga Ramavtalet två gånger med ett (1) år i taget.
Meddelande om förlängning av Ramavtalet ska lämnas av Riksgälden senast sex (6) månader innan Ramavtalet löper ut.
Att Ramavtalet upphört att gälla ska inte påverka giltigheten av Kontrakt som ingåtts under Ramavtalets giltighetsperiod. Kontrakt får som längst gälla tolv (12) månader efter det att Xxxxxxxxxx upphört att gälla.
6 Språk
All kommunikation och dokumentation ska vara på svenska om inte annat överenskommits.
7 Riksgäldens åtagande
Riksgälden åtar sig att:
• tillhandahålla rådgivning inom ramavtalsområdet till både Myndigheter och Leverantören, samt
• sprida information om Ramavtalet på Riksgäldens webbplats xxx.xxxxxxxxxx.xx.
Ramavtalet med tillhörande dokument ska finnas tillgängliga så snart Ramavtalet trätt i kraft.
8 Leverantörens åtagande
8.1 Betaltjänster och Betalfunktionaliteter
Leverantören ansvarar för att Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna under Ramavtalet uppfyller de krav som anges i detta Ramavtal med bilagor. Leverantören ska uppfylla alla de i upphandlingsdokumentet ställda kraven under hela Ramavtalsperioden inklusive giltighetstiden på Kontrakt.
Leverantören ska vid avrop tillhandahålla Betaltjänster och Betalfunktionaliteter som omfattas av Ramavtalet och i enlighet med vad som anges i Ramavtalet och Kontrakt.
Leverantören ska hjälpa Myndigheter att minska kostnaderna för Myndighetens betalningar och löpande agera för att välja betalningsvägar som minimerar risken för att höga kostnader uppstår.
Leverantören äger inte rätt att med hänvisning till detta Ramavtal eller till Kontrakt till Myndigheterna marknadsföra eller sälja produkter eller tjänster som inte ingår i Ramavtalet.
8.2 Legala krav och tillstånd
Leverantören ska inneha samtliga tillstånd och godkännanden som erfordras för att Leverantören ska kunna uppfylla sina förpliktelser under Ramavtalet.
8.3 Rapportering
Leverantören ska till Riksgälden löpande rapportera betydande eller återkommande reklamationer från Myndigheter avseende brister i Betaltjänsterna eller Betalfunktionaliteterna.
8.4 Information om teknisk support
Vid Leverantörens tillhandahållande av kundservice och teknisk support ska Leverantören lämna information till Myndighet om öppettider och kontaktuppgifter.
9 Avrop från ramavtal
9.1 Avropsberättigade
Avrop under Ramavtalet kan göras av alla statliga myndigheter som vid var tid ingår i den statliga redovisningsorganisationen inklusive de statliga affärsverken.
9.2 Metoder för avrop
Avrop kan ske genom en förnyad konkurrensutsättning. Vid förnyad konkurrensutsättning kan en Myndighet av kontinuitetsskäl eller säkerhetsskäl ha behov av att teckna Kontrakt med flera Leverantörer.
9.3 Avrop genom förnyad konkurrensutsättning
Avrop genom förnyad konkurrensutsättning ska utföras av alla Myndigheter som har blivit specificerade i upphandlingsdokumentet. Avrop som sker genom förnyad konkurrensutsättning ska alltid föregås av en skriftlig avropsförfrågan. Det ankommer på varje Myndighet att välja hur de vill paketera Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna i den förnyade konkurrensutsättningen.
Vid förnyad konkurrensutsättning gäller följande:
1. Avropsförfrågan ska ställas till samtliga leverantörer. Avropsförfrågan ska sändas per e-post till av leverantörer angiven adress. I avropsförfrågan ska Myndigheten hänvisa till Ramavtalet.
2. Myndigheten ska ange vilka närmare krav myndigheten har rörande den aktuella tjänsten (inom ramen för detta Ramavtal). Myndighet avgör vilka krav, utifrån upphandlingsdokumentet, som är relevanta för det specifika avropstillfället samt vilken viktning de olika kraven ska ha. Myndigheterna har möjlighet att ytterligare precisera informationskrav och omvandla dem till skall- eller bör- krav. I avropsförfrågan specificerar Myndigheten det antal transaktioner och den volym som avropet beräknas omfatta. Leverantörer ska, om den avropande Myndigheten så begär, beskriva specifika lösningar för Myndigheten. Tillvalstjänster under Ramavtalet får inte ingå som krav eller utvärderas vid avropet.
3. Vid förnyad konkurrensutsättning har leverantörer möjlighet att erbjuda ett nytt pris för Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna. De av Leverantören i Ramavtalet angivna priserna utgör takpris för Betal-tjänsterna och Betalfunktionaliteterna som Leverantören inte får överskrida i den förnyade konkurrensutsättningen. De eventuella bör-krav som Leverantören uppfyllt i Ramavtalet är Leverantören bunden av vid en förnyad konkurrensutsättning.
4. Myndigheten ska ange en skälig tidsfrist, dock minst 14 dagar, för leverantörer att lämna avropssvar. Denna tidsfrist ska fastställas med hänsyn till avropsförfrågans komplexitet samt den tid som behövs för att lämna avropssvar.
5. En avropsförfrågan ska besvaras av leverantörerna. Avropssvaret ska vara skriftligt. De priser som anges i ramavtalet är takpriser som Leverantören inte får överskrida. Avropande Myndighet får ta del av avropssvaret först när angiven svarstid löpt ut.
6. Kontraktet rörande den aktuella tjänsten ska tilldelas den leverantör som lämnat det för Myndigheten ekonomiskt mest fördelaktiga avropssvaret på grundval av de kriterier som angetts i avropsförfrågan.
7. Myndigheten ska meddela de leverantörer som lämnat anbud om det beslut som fattats om tilldelning av Kontraktet. Avropande Myndighet kan iaktta en frivillig avtalsspärr för att undvika att ett ingånget Kontrakt ska kunna ogiltigförklaras i ett senare skede. I de fall avropande Myndighet väljer att beakta den frivilliga avtalsspärren ska detta framgå av tilldelningsbeslutet.
9.4 Kontrakt
Ett skriftligt Kontrakt ska ingås mellan Myndigheten och Leverantören. Kontraktet ska följa den mall som framgår av Bilaga 1 Mall Kontrakt. I Kontraktet ska anges vilka Betaltjänster och Betalfunktionaliteter som avropats. Av Kontraktet ska även framgå vilka Tillvalstjänster myndigheten beställt. Endast Tillvalstjänster under avropade Betaltjänster och Betalfunktionaliteter får inkluderas.
Myndigheten och Leverantören ingår i samband med Kontraktet de eventuella produkt- och kommunikationsavtal som är nödvändiga för att Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna ska kunna tillhandahållas. Sådana produktavtal och/eller kommunikationsavtal kan inte begränsa Leverantörens åtagande enligt Xxxxxxxxxx.
9.5 Övrigt
Avrop kan avse en eller flera av Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna. Leverantören ska alltid lämna avropssvar på en avropsförfrågan. Riksgälden lämnar inga utfästelser om omfattningen av avrop.
10 Vidareutveckling av Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna
Leverantören ska aktivt och löpande se över rutinerna och formerna för utförandet och utformningen av Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna för att analysera hur Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna kan förbättras och bättre möta Riksgäldens och statens nuvarande och framtida behov.
Leverantören förbinder sig att, utan särskild anmaning från Riksgälden eller Myndighet och utan särskild ersättning, vidta den vidareutveckling och de förbättringar av Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna som föranleds av effektiviserade rutiner, teknikutveckling i fråga om relevanta IT-system respektive förändringar i branschpraxis.
Inom ramen för det bankgemensamma utvecklingsprojektet P27 som syftar till att utveckla en gemensam betalningsinfrastruktur i Norden har ett nytt regelverk tagits fram som medför att vissa av Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna kan komma att behöva anpassas eller bytas ut under ramavtalsperioden. Leverantören åtar sig att vid
behov göra de anpassningar och tillägg som erfordras med anledning av P27 utan kostnad för Riksgälden eller Myndigheterna.
Utöver vad som sagts ovan ska parterna under ramavtalsperioden, i nära samarbete fortsätta utvecklingen av Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna med utgångspunkt från statens förändrade och framtida behov. Utveckling av Betaltjänster och Betalfunktionaliteter ska ske i nära samarbete mellan parterna.
11 Priser och prisjusteringar
11.1 Priser
För Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna gäller de priser som anges i Bilaga 2 ”Priser för Betaltjänster och Betalfunktionaliteter”.
Priserna är angivna exklusive mervärdesskatt. I förekommande fall tillkommer lagstadgad mervärdesskatt.
Priserna får inte justeras under Ramavtalsperioden på annat sätt än vad som framgår i punkten 11.2.
Leverantören äger inte rätt till annan ersättning, såsom faktureringsavgift, påslag, förseningsavgift eller dylikt, än som har angivits i Ramavtalet eller följer av tvingande lag. Leverantören har vid utebliven betalning avseende klar och förfallen fordran rätt att debitera dröjsmålsränta på utestående belopp från förfallodagen till dagen för betalning med ränta enligt vid var tid gällande räntelag.
11.2 Prisjusteringar
Priserna i Ramavtalet ska vara fasta det första avtalsåret dvs. till och med den 31 juli 2023. Xxxxxxx parten kan därefter påkalla prisjustering en gång per år. Prisjustering ska skriftligen påkallas senast den 1 juni och eventuella nya priser börjar börja gälla från och med den 1 augusti varje år. Prisjustering ska baseras på förändringar i konsumentprisindex. Prisjusteringen får dock uppgå till högst 75 % av förändringen i sådant index. Basmånaden för justering är augusti 2022.
Leverantören har rätt att begära prisjustering för en Tjänst om det är påkallat till följd av lagstiftning, annat tvingande regelverk eller myndighetsåtgärd och detta medför ökad kostnad för Leverantören. Sådan justering av priset ska maximalt motsvara den reella kostnadsökningen för Leverantören. Leverantören ska skriftligen redovisa den reella kostnadsökningen för Riksgälden.
Priset avseende sådana tjänster som är portoberoende får justeras i händelse av att aktuellt porto förändras. Sådan prisjustering ska begäras av Leverantören och därefter överenskommas med Riksgälden. Justeringen ska träda i kraft tidigast den dag portoförändringen träder ikraft. Leverantören ska när den får kännedom om en portoförändring som kan leda till prisjustering omedelbart meddela Riksgälden.
Justeringen ska motsvara den faktiska kostnadsförändringen.
12 Fakturering och betalningsvillkor
Leverantören ska enligt lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling fakturera elektroniskt. Leverantören står själv för de eventuella kostnader som det innebär att sätta upp och använda de standarder som refereras till i upphandlingsdokumentationen.
Transaktionsavgifter och avgifter för Betalfunktionaliteter som t.ex. hyra av betalterminaler ska faktureras månadsvis i efterskott. För den händelse årsavgift endast ska erläggas för del av år ska fakturering ske av fördelad årsavgift vid utgången av den månad då tjänsten upphör.
Leverantören får inte debitera avgifter, dröjsmålsränta eller motsvarande genom att dra sådana belopp direkt från Myndighets konto eller genom att avräkna eller innehålla sådana belopp från inkomna betalningar eller motsvarande. Sådana ersättningar ska alltid faktureras av Leverantören.
Leverantören ska senast vid Ramavtalets ikraftträdande kunna sända elektronisk faktura enligt minst ett av följande alternativ.
- PEPPOL BIS Billing
- Via av Myndighet anvisad leverantörsportal (med leverantörsportal menas en webbaserad portal som är ansluten till Myndigheternas e-handelssystem och till vilken leverantörer kan logga in för att sända fakturor.)
För beskrivning av standarder, se SFTI (Single Face To Industry).
Faktura ska innehålla uppgift om vilka Betaltjänster och Betalfunktionaliteter som fakturan avser. Tjänstens benämning på fakturan ska överensstämma med benämningen i Ramavtalet och den produktstatistik som lämnas till Riksgälden.
a) För mer information om e-faktura: xxx.xxxx.xx, xxx.xxxx.xx och xxx.xxx.xx
13 Redovisning
Leverantören ska, i samarbete med Myndigheterna respektive Riksgälden, i skälig utsträckning anpassa redovisningen till specifika önskemål från Myndigheter, nytt eller ändrat behov av information hos Riksgälden eller ändringar i den tekniska utvecklingen. De närmare villkoren för utvecklingsarbetet avseende redovisning till Myndigheter respektive Riksgälden ska beslutas separat mellan Leverantören och Myndigheten respektive Riksgälden.
14 Samarbetsorganisation och uppföljning av Ramavtal
14.1 Samarbetsorganisation
Leverantören och Riksgälden ska utse en särskild kontaktperson med övergripande ansvar för Ramavtalet. Kontaktperson hos Leverantören ska ha behörighet att på Leverantörens vägnar och med denne bindande verkan företräda Leverantören i frågor avseende Ramavtalet. Riksgälden har rätt att efter begäran få av Leverantören utsedd
kontaktperson xxxxxx. Parterna ska skyndsamt skriftligen meddela varandra om eventuella byten av kontaktpersoner eller ändring av kontaktuppgifter.
14.2 Uppföljning
Ramavtalet ska följas upp genom uppföljningsmöten minst fyra gånger per år. Dessa uppföljningsmötens syfte är att tillvarata erfarenheter och iakttagelser om tillämpningen av Ramavtalet. Leverantören ska ta initiativ till möten med Riksgälden om uppföljning.
Till uppföljningsmötena ska under perioden sedan senaste uppföljningsmötet inträffade incidenter eller händelser som kunnat bli en incident med påverkan på Myndigheterna eller Riksgälden redovisas skriftligt.
14.3 Avtalsrevision
Riksgälden ska äga rätt att genomföra revision i syfte att kontrollera att Leverantörens anbud och åtagande är i enlighet med Ramavtalet. Revision omfattar även Leverantörens underleverantörer i de fall sådana ingår i Ramavtalet.
Leverantören ska på begäran tillhandahålla de dokument som behövs för att genomföra revisionen. Riksgälden har rätt att ta hjälp av en utomstående kontrollorganisation.
Sådan revision får även omfatta kontroll av debitering, kontroll av åtaganden samt intervjuer av personal. Under revisionen ska Leverantören vara behjälplig i rimlig utsträckning, vilket inkluderar att ge tillgång till lokaler.
Riksgälden ska svara för kostnaden av sådan revision förutsatt att Leverantören fullgjort sina åtaganden i enlighet med detta Ramavtal. I annat fall ska Leverantören svara för kostnaden för revisionen inklusive sådana interna kostnader som Riksgälden drabbas av på grund av revisionen.
15 Underleverantörer
Leverantören ansvarar för underleverantörer såsom för eget arbete.
De underleverantörer som finns angivna i Leverantörens anbud för vissa Betaltjänster och Betalfunktionaliteter ska anses godkända för respektive tjänst. Byte av underleverantör får inte ske utan Riksgäldens skriftliga godkännande. Bankgirocentralen BGC AB ska anses godkänd som underleverantör utan sådant särskilt skriftligt godkännande som anges ovan.
16 Försäkringar
Leverantören och av denne anlitad underleverantör ska teckna och under avtalstiden vidmakthålla egendomsförsäkring, ansvarsförsäkring och samtliga de försäkringar som Leverantören/underleverantör enligt tillämpliga lagar och andra författningar är skyldig att inneha.
Försäkringsvillkoren ska vara sedvanliga för en verksamhet av här aktuellt slag.
Leverantören ska, när Riksgälden så begär, tillhandahålla bestyrkta kopior av samtliga relevanta försäkringsbrev som bevis på att försäkringspremier erlagts.
17 Hållbarhet
Riksgälden vill säkerställa att de tjänster som levereras under Ramavtalet är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Leverantören ska ha rutiner för att identifiera, mäta och följa upp sitt hållbarhetsarbete och löpande arbeta med att förbättra sin miljöpåverkan. Detta gäller även för Leverantörens underleverantörer.
18 Systematiskt säkerhetsarbete
Leverantören ska upprätthålla en god kontinuitet och bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete för sin verksamhet samt har alternativa lösningar för att driva sin verksamhet vid störningar eller avbrott. Riksgälden kan komma att följa upp Leverantörens kontinuitets- och säkerhetsarbete under ramavtalsperioden.
19 Antidiskriminering
Leverantören ska vid utförande av Tjänster enligt Xxxxxxxxxx i Sverige följa gällande diskrimineringslag.
Om Riksgälden vid uppföljning av om Leverantören följer åtagandet finner att Leverantören enligt en lagakraftvunnen dom brutit ett förbud mot diskriminering enligt diskrimineringslagen ska avtalsvite utgå med 50 000 kr.
20 Sekretess
Leverantören förbinder sig att inte obehörigen röja eller på något sätt utnyttja uppgift som Leverantören får del av genom tillkomsten eller genomförandet av detta Ramavtal.
Leverantören åtar sig därvid att informera samtliga de medarbetare och underleverantörer som Leverantören sysselsätter med uppdrag enligt detta Xxxxxxxx om innebörden av denna sekretessklausul och ansvarar för att medarbetarna och underleverantörerna omfattas av ett motsvarande åtagande om sekretess.
Leverantören äger inte utan Riksgäldens föregående uttryckliga skriftliga tillåtelse publicera eller annars offentliggöra rapporter eller annat material eller information som Leverantören upprättat, erhållit eller tagit del av genom detta Ramavtal.
Sekretess enligt denna punkt gäller även efter det att Xxxxxxxxxx i övrigt upphört att gälla mellan parterna.
21 Överlåtelse av Ramavtal
Leverantören äger inte rätt att, helt eller delvis, överlåta eller pantsätta rättigheter eller skyldigheter enligt Xxxxxxxxxx till annan utan att det skriftligen godkänts av Riksgälden.
Leverantören äger inte utan Riksgäldens föregående skriftliga tillåtelse överlåta fordringar eller andra anspråk (inklusive bl.a. krav på skadestånd) hänförliga till detta Ramavtal till någon tredje part.
Riksgälden äger rätt att överlåta samtliga rättigheter och skyldigheter enligt Xxxxxxxxxx till ny organisationsform för det fall Riksgälden byter till sådan ny organisationsform.
22 Ändringar och tillägg
Ändringar och tillägg till detta Ramavtal ska för att vara giltiga vara skriftliga och under- tecknade av för respektive part behörig person. Detta gäller även utfästelser, medgivanden och överenskommelser i anslutning till Ramavtalet.
Riksgälden förbehåller sig rätten att företa ändringar av Ramavtalet samt Betaltjänsterna och Betalfunktionaliteterna som föranleds av ändringar i gällande rätt avseende penningtvätt.
23 Meddelandeskyldighet
Parterna ska omgående och skriftligen informera den andre parten om xxxxxxxxx eller situationer som kan föranleda ändringar eller förseningar av fullgörandet av åtagandena under Ramavtalet.
Leverantören ska utan dröjsmål skriftligen meddela Riksgälden om det framstår som sannolikt att endera av nedan angivna händelser kommer att inträffa eller redan har inträffat:
1) Utbyte av kontaktperson och/eller förändring av dennes kontaktuppgifter.
2) Väsentlig ändring av Leverantörens ägarförhållanden eller avyttring av väsentlig del av Leverantörens verksamhet;
3) Intrång i tredje mans tillkommande rättighet;
4) Leverantören har begärts i konkurs;
5) Leverantören inleder ackordsförhandlingar;
6) Leverantören ansöker om företagsrekonstruktion;
7) Leverantören träder i likvidation;
8) Leverantören ställer in sina betalningar;
9) Leverantörens tillgångar utmäts, eller
10) Leverantören annars kan anses vara obestånd eller inte kan förväntas fullgöra sina åtaganden.
Denna meddelandeskyldighet medför inte ansvarsbefrielse eller frångående av andra i Ramavtalet angivna villkor.
24 Uppsägning av Ramavtal
Riksgälden ska ha rätt att säga upp Ramavtalet till upphörande omedelbart eller vid den tidpunkt som Riksgälden bestämmer om någon, enligt Xxxxxxxxxxx skäliga bedömning, väsentlig omständighet inträder som påverkar Leverantörens möjlighet att fullgöra sina avtalsförpliktelser. Exempel på sådana väsentliga omständigheter kan vara att:
1) Det enligt Xxxxxxxxxxx skäliga bedömning finns anledning att anta att Leverantören inte kommer att fullgöra sina förpliktelser under Ramavtalet.
2) Omständighet föreligger vilken skulle utesluta en leverantör från att delta i en offentlig upphandling enligt 13 kap. 1 § LOU.
3) Om Leverantören inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land upphandlingen genomförts.
4) Om Leverantören:
b) är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,
c) är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,
d) genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen,
e) har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen och Riksgälden kan visa detta.
5) Tillgång som tillhör Leverantören utmäts.
6) Tillhandahållen Tjänst, helt eller delvis, är behäftad med fel eller brist som inte är obetydlig och, förutsatt att rättelse är möjlig, Leverantören inte vidtar rättelse inom 30 dagar från anmaning härom.
7) Leverantören inte längre uppfyller de ska-krav som ställts i upphandlingen eller de enligt anbudet uppfyllda bör-kraven och denna brist är väsentlig eller om rättelse är möjlig, Leverantören inte vidtar rättelse inom 30 dagar från anmaning härom.
8) Leverantören i annat avseende inte fullgör sina förpliktelser enligt Xxxxxxxxxx eller annars handlar i strid mot dessa förpliktelser och förutsatt att rättelse är möjlig, inte vidtar rättelse inom 30 dagar från anmaning härom. Rätten att säga upp Ramavtalet enligt denna punkt 8) förutsätter att åsidosättandet av Ramavtalet inte är av ringa betydelse för Riksgälden.
Det åligger Leverantören att omedelbart underrätta Riksgälden om omständigheter eller risk för sådana omständigheter som anges i denna punkt föreligger.
Vid uppsägning enligt denna punkt ska Riksgälden ha rätt till ersättning för skada med den begränsning som framgår av punkten 25 i Ramavtalet.
25 Skadestånd
Leverantören ansvarar för och ska ersätta Riksgälden för den skada som Leverantören vållar Riksgälden genom fel eller försummelse.
Riksgälden ansvarar för och ska ersätta Leverantören för den skada Riksgälden vållar Leverantören genom fel eller försummelse.
Rätten till skadestånd är begränsad till direkt förlust. Denna begränsning gäller inte vid skada som förorsakats genom uppsåt eller grov vårdslöshet.
Har Riksgälden sagt upp Xxxxxxxxxx enligt punkten 24 äger Xxxxxxxxxx rätt till skadestånd motsvarande samtliga av Riksgäldens kostnader för att avveckla Ramavtalet, byte av leverantör samt för alla merkostnader och övrig skada.
26 Force Majeure
Part ska vara befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra sina åtaganden enligt detta Ramavtal om underlåtenhet har sin grund i omständighet utanför parts kontroll som förhindrar parts fullgörande av åtagande enligt Ramavtalet.
Omständigheter som befriar part från påföljd enligt detta Ramavtal ska bl.a. vara krig eller krigsfara, uppror eller upplopp, mobilisering eller oförutsedda militärinkallelser av större omfattning, rekvisition, terrorism, brist på elförsörjning, valutarestriktioner, arbetsmarknadskonflikt där inte part själv är föremål för eller vidtar sådan konflikt samt ändrade anslag eller direktiv från statsmakterna.
För att vara befriad från påföljd åligger det den part vars fullgörande hindras att snarast skriftligen meddela den andra parten om hindret.
Förhindrad part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekter av hindret samt återuppta fullgörandet av åtagandet som förhindras så snart detta praktiskt kan ske.
Då förhindret pågått i mer än 30 dagar äger den part vars åtagande inte varit förhindrande rätt att omedelbart skriftligen säga upp Ramavtalet helt eller till de delar vars fullgörande varit förhindrade med iakttagande av en månads uppsägningstid.
27 Meddelanden
Meddelanden under Ramavtalet ska lämnas genom bud eller rekommenderat brev eller e-post till Parternas kontaktperson enligt punkt 14.1.
Meddelande ska anses ha kommit part tillhanda om:
1. avlämnat med bud: vid överlämnandet
2. avsänt med rekommenderat brev: tre dagar efter avlämnandet för postbefordran
3. avsänt med e-post: vid mottagandet
28 Tvister och tillämplig lag
Tvister angående tolkningen eller tillämpningen av detta Ramavtal ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Tvister som inte kan lösas på detta sätt ska avgöras av svensk allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans.
Svensk lag ska gälla för tolkningen och tillämpningen av detta Ramavtal.
Undertecknande
Ramavtalet har upprättats i två (2) likalydande exemplar, varav Parterna har tagit var sitt.
Stockholm den 2022 | Ort den 2022 |
Staten genom Riksgäldskontoret | Swedbank AB (Publ) |
.................................................................... | ....................................................................... |
Xxxxxx Xxxxxxxxxxx Avdelningschef Statens internbank | Titel, avdelning |
.................................................................... | ....................................................................... |
Xxxxxx Xxxxxxx Jurist | Titel |
Kravspecifikation infrastruktur
Kravspecifikationen för infrastruktur gäller för alla tre (3) Betaltjänster (Kortinlösen, Swish e-handel och Direkta bankbetalningar)
• 4.1 Likviditetshantering
• 4.2 Rapportering och statistik
• 4.3 Fakturering
• 4.4 Teknik och säkerhet
• 4.5 Kundservice
4.1 Likviditetshantering
4.1.1 Transaktionskonto
Leverantören ska erbjuda ett transaktionskonto till myndigheten. Kontot ska vara unikt för varje Myndighet och innehålla löpande notering/redovisning om Myndighetens transaktioner.
4.1.2 Likviditetshantering
Leverantören ska följa Riksgäldens huvudprincip för likviditetshantering för betalningar. Det innebär att leverantören ska bokföra betalningar på myndighetens bankkonto i ramavtalsbank samma valutadag som medlen kommit leverantören tillhanda. För Kortinlösentjänsten ska betalningarna bokföras på myndighetens bankkonto i ramavtalsbank senast bankdagen efter att medlen har kommit leverantören tillhanda. För betalningar som sker via betaltjänsten Swish ska bokföring på myndighetens bankkonto i ramavtalsbank ske i realtid.
4.1.3 Ramavtalsbank
Leverantören ska föra över myndigheternas likviditet till myndighetens bankkonto i ramavtalsbank, enligt myndighetens instruktioner.
4.1.4 Ograverat belopp
Leverantören ska föra över likviditeten ograverat, vilket innebär att (transaktions) kostnader
inte kan tas direkt från inbetalda belopp. Alla kostnader enligt ramavtal faktureras månadsvis och i efterhand.
4.1.5 Reservrutiner
Leverantören ska ha reservrutiner för att ta fram information om saldo på myndighetens transaktionskonto hos Leverantören, även vid interna driftstörningar.
4.1.6 Kontaktperson
Leverantören ska tillhandahålla en särskild kontaktperson som har kunskap och mandat att agera när likviditetsöverföringen riskerar att försenas på grund av driftstörningar eller andra orsaker. Kontaktpersonen ansvarar för att information skyndsamt lämnas till myndigheten och Riksgälden samt meddelar när reservrutin kommer att användas.
4.1.7 Tillgång till RIX
Leverantören ska vara ansluten till Riksbankens system för överföring av kontoförda pengar (RIX), antingen direkt eller via ombud som är direkt ansluten. Detta krav gäller endast för Leverantörer som levererar betaltjänster.
4.2 Rapportering och statistik
4.2.1 Webbaserat användargränssnitt
Leverantören ska till myndigheten tillhandahålla ett webbaserat användargränssnitt med minst följande information:
• Dagligt uppdaterad transaktionsinformation med datum, belopp och specifikationer
• In- och utgående och aktuellt saldo
4.2.2 Transaktionsrapporter
Leverantören ska till myndigheten erbjuda dagliga rapporter (direkt eller via myndighetens ramavtalsbanker) för uppföljning av offererad tjänst. Rapporterna ska minst innehålla uppgifter om följande:
• Antal kortinlösen- transaktioner
• Transaktionsvolymer/värde
• Återbetalning till kund
4.2.3 Aktuell information
Leverantören ska säkerställa att informationen i rapporterna är så aktuell som möjligt.
4.2.4 Daglig fil
Leverantören ska på begäran av myndigheten skicka en daglig transaktionsfil till
myndigheten eller via myndighetens ramavtalsbank med alla Betaltjänster på avstämningsbar fil. Exempel på filens innehåll:
- Referens vid inbetalning till (bank) konto
- Datum då filen skapats
- Myndighetens namn och ev. (kund) nummer
- Filens totalbelopp
- Totalt antal transaktioner
- Valuta
- Försäljningsbelopp
- Försäljningsdatum ev. klockslag (hh:mm:ss)
- Datum då leverantören mottog uppdrag att genomföra transaktionen
- Transaktionstyp (t.ex. försäljning eller återbetalning)
- Försäljningskanal
- Betaltjänst
- Enskilda betalningens status
4.2.5 Egna rapporter
Statistiksystemet ska vara utformat så att myndigheten kan skapa egna rapporter som gör det möjligt exportera data dagligen från leverantörens webbportal till Excel eller liknande format.
4.2.6 Månadsrapport till Riksgälden
Leverantören ska erbjuda Riksgälden månads- och kvartalsvisa rapporter för uppföljning
med minst följande information:
• Antal transaktioner per tjänst och per myndighet.
• Omsättning per tjänst och per myndighet.
• Kostnad per Betaltjänst.
• Kostnader för Betalfunktionaliteter per myndighet.
Även produkter eller tjänster som är prissatta till 0 kr ska rapporteras. Informationen ska vara Riksgälden tillhanda senast den 15:e i påföljande månad. Månadsrapporten till Riksgälden ska vara i digitalt format.
4.2.7 Statistiken i månadsrapporten
Leverantören ska säkerställa att statistiken i månadsrapporten till Riksgälden överensstämmer med uppgifterna i fakturorna som skickas till myndigheterna.
4.2.8 Lagring av information
Leverantören ska lagra kontoinformation, transaktionsinformation och kontoutdrag i minst 13 månader. Leverantören ska på myndighetens begäran kunna tillgängliggöra transaktions-
information och kontoutdrag i digitalt format upp till 7 år. Informationen ska under samma period vara tillgänglig för kontohavaren.
4.2.9 Ansökningsblankett
Leverantören ska erbjuda ett elektroniskt ansökningsförfarande genom att tillhandahålla elektroniska blanketter för offererade Betaltjänster och/eller Betalfunktionaliteter.
.
4.3 Fakturering
Leverantören ska erbjuda ett elektroniskt ansökningsförfarande genom att tillhandahålla elektroniska blanketter för offererade Betaltjänster och/eller Betalfunktionaliteter.
4.3.1 Elektronisk faktura
Statliga myndigheter ska, enligt Regeringens förordning om myndigheternas elektroniska informationsutbyte (2003:770), kunna hantera sina beställningar av Varor och Tjänster elektroniskt från år 2014. Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har i uppdrag att ta fram föreskrifter om standarder och andra krav. Enligt DIGG:s förslag ska elektroniska meddelanden, t.ex. elektroniska beställningar och elektroniska fakturor, följa rekommendation från SFTI (Single Face To Industry). SFTI omfattar specifikationer för elektroniska meddelanden och affärsprocesser med olika grad av integration mellan Parterna. För mer information se SFTI och DIGG’s hemsida.
Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx ska senast vid Ramavtalets ikraftträdande kunna sända elektronisk faktura enligt minst ett av följande alternativ
• PEPPOL BIS Billing
• Svefaktura
• Via leverantörsportal (med leverantörsportal menas en webbaserad portal som är ansluten till myndighetens ehandelssystem.
4.3.2 Månadsfakturering
Leverantören ska månadsvis och i efterskott skicka en (1) faktura för alla Betaltjänster till respektive myndighet.
4.3.3 Fakturering från huvudleverantör
All fakturering ska ske direkt från leverantören, vilket innebär att ingen fakturering får ske från underleverantör.
4.3.4 Ramavtalets benämningar
Leverantören ska använda ramavtalets benämningar på Betaltjänster i fakturaspecifikationen.
4.3.5 Fakturaöversikt
Leverantören ska till Myndigheten erbjuda en översikt av fakturorna, minst 12 månader bakåt i tiden.
4.3.6. PDF
Leverantören ska i sitt webbgränssnitt göra det möjligt för myndigheten att ta fram fakturor i pdf-format.
4.3.7 Betalningsvillkor
Betalningsvillkoren vilka framgår av ramavtalet ska vara minst 30 dagar från fakturadatum.
4.3.8 Specificera fakturan
Leverantören ska förutom lagstadgade uppgifter redovisa följande på fakturan:
- Leverantörens namn, organisationsnummer och adress
- Myndighetens namn, organisationsnummer och adress
- Leverantörens referenser
- Myndighetens referenser med eventuella referenskoder
- Ordernummer
- Bank (IBAN) kontonummer, eventuellt Bankgironummer
- Tidsperiod
- Korrekt fakturaadress
- Fakturadatum
- Fakturanummer
- Registreringsnummer (VAT-nummer) för moms
- Specifikation och beskrivning av tjänsternas omfattning
- Datum för leverans av tjänster
- Belopp exklusive moms, momsskattesats och momsbelopp
4.3.9 Utökat informationslämnande
Leverantören ska erbjuda utökat informationslämnande jämfört med Svefakturas basversion. I anslutning till Svefakturans specifikation finns ett antal kompletterande dokument för att underlätta användning av standarden.
4.3.10 Sekretess
Leverantören ska göra det möjligt för myndigheten att ta bort sekretessbelagd information
4.3.11 Automatisering
Tjänsten ska bidra till att myndighetens fakturahanteringsprocess blir automatiserad i så hög grad som möjligt.
4.4 Teknik och säkerhet
4.4.1 Teknisk support
Leverantören ska under avtalstiden tillhandahålla en teknisk supportfunktion (helpdesk) som minst har öppet bankdagar mellan 09:00 - 16:00, svensk tid. Den tekniska supporten ska erbjudas från första avropsdatum, det vill säga från och med den 1 augusti 2022, för att kunna hjälpa avropande myndigheter. Information: Beskriv öppettider samt hur leverantörens tekniska support är organiserad.
4.4.2 Kommunikation vid incident
Leverantören ska omgående meddela myndigheter vid upptäckt av allvarligare drift-störningar som påverkar tjänsternas tillgänglighet eller funktionalitet. Kommunikationen ska ske genom personlig kontakt.
4.4.3 Informationsskyldighet
Leverantören ska löpande informera myndigheten om inträffade eller befarade allvarligare händelser och incidenter som kan påverka tjänsternas och informationens tillgänglighet, sekretess eller funktionalitet.
4.4.4 Systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete
Leverantören ska bedriva ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete med stöd av standarderna SS-EN ISO/IEC 27001:2017 Informationsteknik - Säkerhetstekniker - Ledningssystem för informationssäkerhet - Krav och SS-EN ISO/IEC 27002:2017 Informationsteknik - Säkerhetstekniker - Riktlinjer för informationssäkerhetsåtgärder eller motsvarande.
Förklaring: Om leverantören väljer att använda en annan standard bör leverantören analysera och dokumentera de likheter och skillnader som finns mellan ISO-standarden och vald standard för att säkerställa att vald standard ger tillräckligt stöd i det systematiska och riskbaserade informationssäkerhetsarbetet. Informationssäkerhetsarbetet ska utformas utifrån de risker och behov leverantören identifierar. Det ska omfatta all behandling av information som leverantören ansvarar för och integreras med leverantören befintliga sätt att leda och styra sin organisation.
4.4.5 Webbutveckling
4.4.6 Lösenordshantering
Vid informationsöverföring tillåts inte enbart lösenord som autentiseringsmetod.
4.4.7 Begränsningar för behörighetsadministratören
Leverantören ska kunna förhindra att en behörighetsadministratör både kan genomföra ekonomiska transaktioner och administrera sin egen behörighet.
4.4.8 Implementering av efterfrågade tjänster
Leverantören ska medverka i den tekniska implementeringen av efterfrågade tjänster inklusive förslag på tillvägagångssätt och tidsplan.
4.4.9 Handledning
Leverantören ska tillhandahålla en handledning i behörighetsadministration för Myndigheten handledning.
4.4.10 Dokumenterad process
Det ska finnas en dokumenterad process för säkerhetsuppdateringar.
4.4.11 Reservrutiner
Leverantören ska se till att det finns reservrutiner för leverantörens centrala IT-system och träna reservrutinen en gång per år tillsammans med berörda myndigheter
4.4.12 Redovisning av det administrativa skyddet
Riksgälden ska kunna få en redovisning av det tillämpade administrativa skyddet om Riksgälden bedömer att behov av sådan redovisning uppkommer under ramavtalsperioden.
4.4.13 Riskanalys
Leverantören ska vid förfrågan från myndighet medverka i myndighetens risk- och sårbarhetsanalys av rutiner och Betaltjänster och/eller Betalfunktionaliteter.
4.4.14 Säkerhetsinformation
Leverantören ska förse myndigheten med aktuell säkerhetsinformation och säkerhetsrelaterade rekommendationer om risker och hotbilder som kan förekomma i samband med att en specifik betalnings- eller kommunikationstjänst används.
4.5 Kundservice
4.5.1 Kundservice
Leverantören ska tillhandahålla kundservice med produktkunskap till avropande myndigheter och systemanvändare. Öppettiderna ska minst vara vardagar mellan 09:00 - 16:00, svensk tid.
Information: Beskriv öppettider samt leverantörens kundservice och supportorganisation. Bifoga beskrivning enligt ovan i en separat bilaga till anbudet.
4.5.2 Första supportdatum
Leverantören ska erbjuda en fungerande support från första avropsdatumet, det vill säga från och med den första augusti 2022, för att kunna hjälpa avropande myndigheter.
4.5.3 Utbildning
Leverantören ska på begäran av myndigheten erbjuda utbildning för erbjudna Betaltjänster och/eller Betalfunktionaliteter till myndigheterna.
4.5.4 Kommunikation på svenska
All kommunikation och dokumentation till myndigheten ska vara på svenska.
4.5.5 Kundansvarig
Leverantören ska utse kundansvariga personer med ersättare som ansvarar för avropande myndigheters kontakter med leverantören. Kundansvariga personer ska minst ha ett uppföljningsmöte varje år med avropande myndighet.
4.5.6 Service inom 48 timmar
Leverantören ska säkerställa att kundservice svarar på myndigheternas e-post inom 48
timmar. Automatiska svarsmeddelanden räknas inte som svar.
4.5.7 Nyheter
Leverantören ska informera myndigheten om nyheter kopplat till Betaltjänster och/eller Betalfunktionaliteter och nya systemanpassningar.
4.5.8 Samarbete vid implementering
Leverantören ska i samarbete med myndighet implementera efterfrågade Betaltjänster och/eller Betalfunktionaliteter och vid behov medverka vid test av betaltjänster, t.ex. vid konfigurering av mjukvara, kommunikationsgränssnitt etc.
Kravspecifikation Betaltjänster och Betalfunktionaliteter
5.1 Kravspecifikation för kortinlösen
Betaltjänsten kortinlösen omfattar inlösen och insättning på anvisat transaktionskonto för korttransaktioner gjorda av bank, betal och kreditkort via betalterminaler, kassasystem med integrerad betalterminal samt via Betalväxelleverantör avseende internetbetalning hos myndighet. Det inbetalade beloppet förs sedan över till myndighetens bankkonto hos ramavtalsbanken.
5.1.1 Inbetalning
Tjänsten ska innehålla inbetalning via debetkort eller kreditkort via betalterminal, kassasystem eller e-handel (internet). Mottagna belopp ska sedan ograverat föras över till
myndighetens bankkonto, med avgiftsfakturering.
5.1.2 Inlösen av korttyper
Kortinlösentjänsten ska omfatta inlösen av följande korttyper:
Inom EU
• Privat Debetkort
• Privat Kreditkort
• Företagskort Utanför EU
• Privat och företagskort (båda debet och kredit)
Information: Per kortinlösentransaktion efterfrågas en fast transaktionsavgift i svenska kronor (kr) och en inlösenavgift med ett procentpåslag (%) på försäljningssumman.
Kortinlösen inom EU är inklusive Sverige
5.1.3 PCI DSS
Betaltjäen ska innehålla kortinlösen i enlighet med de krav som följer av gällande PCI DSS (Payment Card Industry Data Security Standard).
5.1.4 Kortnätverk
Transaktioner kopplade till VISA, Mastercard, American Express och Diners kortnätverk ska kunna hanteras.
Information: Anbudsgivaren kan ange vilka andra kortnätverk som kan hanteras.
5.1.5 Daglig överföring
Tjänsten ska innehålla daglig överföring av inbetalat totalbelopp och insättning på myndighetens bankkonto hos en ramavtalsbank senast nästföljande bankdag.
5.1.6 Verifiera kort
Leverantören ska kunna verifiera kortets giltighet och bekräfta/avvisa en betalning i realtid.
5.1.7 Återbetalning
Tjänsten ska stödja återbetalning till betalningsavsändare via betalväxel och ska utan egen fördröjning genomföra återbetalning till samma kontokort varifrån den ursprungliga betalningen gjordes.
5.1.8 Aldrig överstiga ursprungsbelopp
Återbetalning ska aldrig överstiga ursprungsbetalningens belopp.
5.1.9 Redovisa floatdagar
Leverantören ska kunna redovisa det maximala antalet floatdagar från det att transaktionen nått banken till redovisning av transaktionen på myndigheternas transaktionskonto.
5.1.10 Integrera
Leverantören ska kunna integrera och lösa in korttransaktioner från minst 3 ledande betalväxlar i Sverige som t.ex. Nets (inkl Dibs), Swedbank Pay (inkl Payex), Bambora, Verifone, Worldpay, och Adyen.
5.1.11 Anpassa befintliga integrationer
Leverantören ska kunna anpassa befintliga integrationer ovan om det krävs för Betal- tjänstens funktion.
5.1.12 Kravspecifikation infrastruktur
Kravspecifikationen för infrastruktur avsnitt 4 ska uppfyllas (direkt eller indirekt som underleverantör till en betalväxelleverantör) för Betaltjänster Kortinlösen gällande:
• 4.1 Likviditetshantering
• 4.2 Rapportering och statistik
• 4.3 Fakturering
• 4.4 Teknik och säkerhet
• 4.5 Kundservice
Kravspefikation Swish e-handel
5.2.1 Betaljänst Swish e-handel
Tjänsten Swish e-handel ska erbjuda inlösen och insättning på anvisat (bank) konto för Swish transaktioner i realtid via betalväxelleverantör till avropande myndighet.
5.2.2 Integration med betalväxel
Tjänsten ska innehålla funktionalitet för e-handel och integration med betalväxel.
5.2.3 Inbetalningsbegäran
Tjänsten ska innehålla funktionalitet att leverantören eller banken skickar en inbetalningsbegäran till kunden.
5.2.4 Återbetalning
Tjänsten ska innehålla en återbetalningsfunktion till betalningsavsändaren.
5.2.5 Betalning i realtid
Tjänsten ska förmedla betalningar till myndighetens bankkonto i realtid. Inbetalt belopp ska ograverat föras över till myndighetens bankkonto i ramavtalsbank.
5.2.6 24/7
Tjänsten ska vara öppen 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan och lämna information i realtid.
5.2.7 Mobilt Bank-ID
Tjänsten ska erbjuda användaren en applikation för inbetalning där legitimering sker med mobilt Bank-ID.
5.2.8 Kravspecifikationen för infrastruktur
Kravspecifikationen för infrastruktur avsnitt 4 ska uppfyllas (direkt eller indirekt som underleverantör till en Betalväxelleverantör) för Betaltjänster Swish gällande:
• 4.1 Likviditetshantering
• 4.2 Återrapportering och statistik
• 4.3 Fakturering
• 4.4 Teknik och säkerhet
• 4.5 Kundservice
Kravspecifikation Betalväxel
En Betalväxel är en Betalfunktionalitet, eller teknisk lösning som förmedlar Betaltjänster, även kallat Payment Service Provider (PSP). En Betalväxel är ett webbgränssnitt och betalfönster för en kunds (myndighets) försäljningssystem för internetbetalningar (ehandel). Betalväxlar kan vara uppkopplade mot flera betalningsförmedlare och betalsätt (banker, inlösare och kortföretag) för inlösen av betalkorttransaktioner, Swish e-handel och Direkta bankbetalningar, och kan vara integrerade med kassasystem och betalterminaler.
En Betal-växel fungerar som en samordnare som gör det möjligt för myndigheterna att acceptera olika typer av betallösningar genom en enda kanal.
5.4.1 Integrera med betalkortinlösare
Betalväxeln ska kunna integrera med de mest förekommande och ledande betalkortinlösare som agerar på den svenska marknaden.
5.4.2 Swish e-handel
Betaltjänster Swish e-handel ska kunna erbjudas som en tillkommande Betaltjänst för att skapa en så kallad paketlösning.
5.4.3 Direkta bankbetalning
Direkta bankbetalningar (eller konto-till-konto betalningssätt, som liknar en direktbetalning via internetbank) ska kunna erbjudas för att skapa en s.k. Paketlösning gällande Betalväxel.
5.4.4 Integrationerna
Betalväxelleverantören ska ansvara för att integrationerna mellan parterna är säkra enligt gällande föreskrifter, exempelvis PCI. Detta gäller kommunikation mellan parternas tjänster.
5.4.5 Web services
Betalväxeln ska stödja integration med hjälp av tjänstebaserade gränssnitt (web services).
5.4.6 Reservering med betalkort
Betalning med betalkort (specificerat i avsnitt 5.2) ska vara möjligt att göra både med reservation och senarelagd settlement eller med reservation och settlement i en direkt följd.
5.4.7 Acceptera köp
Vid betalning ska svar om köpet accepteras (eller inte) ske utan fördröjning till myndighetens försäljningssystem.
5.4.8 Registrerar uppgifter
När kund registrerar betalkortsuppgifter ska detta ske i betalväxelns miljö och gränssnitt.
5.4.9 Lagra uppgifter
Kundernas fullständiga betalkortsuppgifter ska kunna lagras hos Betalväxelfunktionaliteten,
för att kunderna inte ska behöva mata in sina kortuppgifter vid varje köptillfälle och möjliggöra återkommande betalningar.
5.4.10 Fler kort sparat
En kund ska kunna ha fler än ett betalkort sparat i Betalväxeltjänsten.
5.4.11 Återkommande betalningar
När betalkortsuppgifter sparas för återkommande betalningar i Betalväxeltjänsten ska försäljningssystemet förses med kortprefix, maskat kontokortsnummer, kortets giltighetstid, registreringsdatum, referens/token till kortet.
5.4.12 Unikt transaktionsnummer
Vid samtliga köp ska myndighetens försäljningssystem förses med ett unikt sekventiellt transaktionsnummer, köptidpunkt samt betalsätt.
5.4.13 Återbetalning utan fördröjning
Återbetalning av hela eller delar av ett köp, ska oavsett betalsätt och utan fördröjning kunna utföras i myndighetens försäljningssystem.
5.4.14 Exportera information
Möjlighet ska finnas att exportera informationen i Betalväxels webbgränssnitt till Excel-format (se avsnitt 4.2 Återrapportering).
5.4.15 Ändra användare
Myndigheten ska via Betalväxelns webbgränssnitt ges möjlighet att lägga till och ta bort användare samt ändra behörighetsnivåer.
5.4.16 Betalväxel på svenska
Betalväxelns webbgränssnitt och betalfönster ska vara på svenska.
5.4.17 Engelska
Betalväxelns betalfönster ska kunna visas på engelska om myndigheten önskar sig detta.
5.4.18 Myndighetens profil
Betalfönstret i Betalväxelns gränssnitt ska kunna utformas i enlighet med myndighetens grafiska profil och önskemål.
5.4.19 Betalväxelns gränssnitt
I betalväxelns betalfönster ska det tydligt framgå för slutkunden att denne befinner sig i betalväxelns gränssnitt.
5.4.20 3D-secure
Betalväxeln ska stödja 3D-Secure kodverifiering och auktorisering med användandet av CVV2/CVC2.
Bilaga 1 Mall Kontrakt mellan leverantör och avropande myndighet
(separat publicering i Wordformat)
Bilaga 2 Priser Swedbank AB
Betaltjänst/ Funktionalitet | Swedbank |
Kort Transaktions-avgift kr | 0,60 kr |
Privat Debet kort (EU) % | 0,40 % |
Privat Kredit kort (EU) % | 0,50 % |
Företagskort kort (EU) % | 1,50 % |
Privat och företag (ej EU) % | 1,90 % |
Swish e-handel Månadsavgift kr | 20 kr |
Swish Transaktions avgift kr | 2 kr |
Betalväxel Månadsavgift kr | 295 kr |
Betalväxel Transaktion kr | 1,50 kr |
Bilaga 3 Krav på leverantören
3. Uteslutningsgrunder och krav på leverantören
I detta avsnitt anges uteslutningsgrunder samt de kvalificeringskrav som anbudsgivaren ska uppfylla. Syftet med avsnittet är att säkerställa att inga uteslutningsgrunder föreligger samt att anbudsgivare som erhåller ramavtal/avtal har nödvändig ekonomisk, teknisk och yrkesmässig kapacitet för att fullgöra avtalat åtagande.
3.1 European Single Procurement Document (ESPD)
ESPD-systemet är en ordning för leverantörsprövning som innebär att anbudsgivaren i anbudet endast intygar att den inte ska uteslutas enligt 13 kap. 1-3 §§ LOU samt uppfyller kvalificeringskraven i upphandlingen (avsnitt 3 Krav på leverantören). Detta görs genom en s.k. egenförsäkran i ett standardformulär, ESPD. Egenförsäkran är ett preliminärt bevis på att uteslutningsgrunder inte föreligger och att kvalificeringskraven uppfylls. Riksgälden får begära in bevis/intyg avseende kvalificeringskrav från anbudsgivare när som helst under upphandlingsförfarandet. Anbudsgivare är inte skyldiga att använda ESPD-formuläret utan kan välja mellan att fylla i formuläret eller att lämna in samtliga efterfrågade bevis med anbudet. Riksgälden är skyldig att alltid begära in bevis/intyg innan tilldelningsbeslut fattas beträffande den/de leverantör/- er som ska tilldelas ramavtal. Anbudsgivare rekommenderas att ha efterfrågade bevis/intyg till hands, eftersom uppgifterna ska kunna tillhandahållas utan dröjsmål. Om anbudsgivare väljer att använda ESPD-formuläret och åberopar andra företags kapacitet för att uppfylla kvalificeringskrav ska ett ifyllt ESPD-formulär lämnas för varje sådant företag.
3.2 Försäkring
Giltig försäkring ska finnas vid Ramavtalets ikraftträdande och gälla under hela tiden Ramavtalet är i kraft. Förklaring: Det åligger leverantören att på egen bekostnad teckna och vidmakthålla sedvanliga försäkringar för sin verksamhet och de tjänster och produkter som erbjuds. Försäkringarna ska ha betryggande ansvarsbelopp med hänsyn till Ramavtalets omfattning och leverantörens åtaganden.
3.3 Tillstånd för bedrivande av kortverksamhet
Anbudsgivare ska vara ett auktoriserat institut för kortverksamhet i Sverige och direkt eller indirekt ha tillstånd från Finansinspektionen att bedriva kortverksamhet i Sverige eller
inneha motsvarande tillstånd i hemlandet. Riksgälden kommer att kontrollera svenska anbudsgivare. Utländska bolag ska med sitt anbud bifoga dokumentation från hemlandet.
3.4 Certifiering
Leverantörens verksamhet gällande Betaltjänster som Xxxxxxxxxxx ska vid tidpunkten för anbudets avlämnande vara certifierad enligt gällande PCI DSS (Payment Card Industry Data Security Standard) samt bibehålla denna certifiering under avtalstiden. Intyg om certifiering ska kunna verifieras.
3.5 Åberopande av andra företags kapacitet
Anbudsgivaren har möjlighet att åberopa andra företags kapacitet för att uppfylla krav som avser ekonomisk- och finansiell ställning eller teknisk och yrkesmässiga kapacitet. Dessa ska anges i anbudet. Detta gäller även i de fall kapacitet åberopas från ett företag inom samma koncern om dessa är separata juridiska personer med olika organisationsnummer. Om anbudsgivaren åberopar kapacitet hos ett annat företag kommer Riksgälden att kontrollera att detta företag uppfyller de krav på kapacitet som företaget åberopas för samt att det inte finns skäl att utesluta företaget enligt 13
kap. 1-3 §§ LOU (se uteslutningsgrunder i avsnitt 3.8). Ange företagsnamn och organisationsnummer för det/de företag vars kapacitet åberopas
Ange vilken kapacitet hos det/de åberopade företaget/-en som krävs för att uppfylla åberopande av andra företags kapacitet. Swedbank AB åberopar Swedbank Pay kapacitet.
3.6 Underleverantör
Anbudsgivaren kan använda underleverantör för att genomföra hela eller delar av avtalat åtagande. Med underleverantör avses en juridisk eller fysisk person som avtalad leverantör anlitar för att fullgöra hela eller delar av det åtagande som följer av ramavtalet/avtalet. Det gäller även om underleverantören ingår i samma koncern som anbudsgivande företag om företagen är separata juridiska personer med olika organisationsnummer. Innan ramavtal/avtal tecknas med vinnande anbudsgivare kommer Riksgälden att kontrollera att eventuell/-a åberopad/-e underleverantör/-er inte är föremål för uteslutningsgrunder enligt avsnitt 3.8. Avser anbudsgivaren använda underleverantör vid genomförandet av åtagandet enligt avtalet? Svar Ja
3.7 Obligatoriska uteslutningsgrunder
Anbudsgivaren ska intyga att denne inte är föremål för någon uteslutningsgrund. Detta krav gäller även företag vars kapacitet anbudsgivaren åberopar, enligt avsnitt 3.5, för att uppfylla kvalificeringskrav.
3.8 Brott som innebär uteslutning
Anbudsgivare kommer att uteslutas från deltagande i upphandlingen om det kommer till Riksgäldens kännedom att anbudsgivaren är dömd för vissa fall av organiserad brottslighet, bestickning, bedrägeri och penningtvätt, terroristbrott, finansiering av terrorism eller människohandel. Det finns även en skyldighet att utesluta leverantörer som dömts för bestickning. Den fullständiga regleringen av dessa brott återfinns i 13 kap. 1 § LOU. Anbudsgivare ska uteslutas även om en företrädare för den juridiska personen (anbudsgivaren) har dömts för brott enligt ovan. Anbudsgivare ska lämna en försäkran nedan om att det inte föreligger skäl till uteslutning.
Anbudsgivaren försäkrar att denne inte belastas av någon av uteslutningsgrunderna i 13 kap. 1 § LOU: Ange datum, ort och namn på den som intygar (behörig företrädare) i kommentarsfältet.
3.9 Inbetalning av skatter och socialförsäkringsavgifter
I enlighet med 13 kap. 2 § LOU är obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter en
obligatorisk uteslutningsgrund. Detta innebär att anbudsgivaren ska ha fullgjort sina skyldigheter avseende inbetalning av skatter och socialförsäkringsavgifter. Riksgälden kommer att kontrollera detta genom att inhämta uppgifter från Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och/eller kreditupplysningsföretag. Anbudsgivande företag som inte har sitt säte i Sverige kontrolleras genom motsvarande intyg från ansvariga myndigheter/instanser i det egna landet
3.10 Frivilliga uteslutningsgrunder
Riksgälden får utesluta anbudsgivare om Riksgälden får kännedom om att vissa missförhållanden föreligger. Om sådant missförhållande upptäcks kommer leverantören får tillfälle att förklara omständigheterna i det specifika fallet och vilka åtgärder som eventuellt har vidtagits för att läka missförhållandet. Grunderna för uteslutning i sådant fall anges kortfattat nedan (se 13 kap. 3 § för fullständig reglering).
1. Åsidosättande av tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter
2. Konkurs eller liknande förfarande, likvidation, tvångsförvaltning eller ackord eller avbruten näringsverksamhet
3. Allvarliga fel i yrkesutövningen RG 2021/741 Upphandling ramavtal kortinlösen m.m. för statliga myndigheter
4. Överenskommelser med andra som syftar till att snedvrida konkurrensen.
5. Intressekonflikt på grund av deltagande i upphandlingsförfarandet
6. Direkt eller indirekt deltagande i förberedelserna av denna upphandling Uppsägning, skadestånd eller liknande av ett tidigare avtal med en upphandlande myndighet
7. Oriktiga uppgifter, undanhållit information eller otillbörlig påverkan i samband med upphandlingen
8a. Föreligger någon av uteslutningsgrunderna ovan? Svar Nej
3.11 Registreringsskyldigheter
Anbudsgivare ska vara registrerade i aktiebolags-, handels- eller föreningsregister eller motsvarande register som förs i den stat där leverantörens verksamhet är etablerad.
3.12 Ekonomisk och finansiell ställning
Anbudsgivare ska ha en sådan ekonomisk ställning och finansiell stabilitet att denna kan upprätthålla ett långsiktigt ramavtal/avtal utan risk för störningar p.g.a. ekonomiska problem. Som underlag för bedömningen av anbudsgivarens ekonomiska och finansiella ställning kommer Riksgälden att inhämta en kreditupplysning från affärs- och kreditupplysningsföretaget Upplysningscentralen (UC). För att anbudsgivaren ska anses ha en stabil ekonomisk och finansiell ställning ska anbudsgivaren på anbudsdagen minst uppnå riskklass 3, enligt UC:s risk-klassificering. Om en anbudsgivare får en lägre risk-klassificering än riskklass 3 ska anbudsgivaren ändå anses uppfylla kraven på ekonomisk ställning och finansiell stabilitet om a) och/eller b) nedan är uppfyllda.
a) Anbudsgivaren lämnar en sådan förklaring att det anses klarlagt att anbudsgivaren har motsvarande ekonomisk stabilitet.
b) Moderbolag eller annan garant lämnar en garanti för anbudsgivarens ekonomiska stabilitet. Ett sådant intyg ska vara undertecknat av moderbolagets eller garantens firmatecknare. Det ska framgå att garantin gäller för hela avtalsperioden. Efterfrågad kreditrating samt kraven på stabil finansiell ställning ska i dessa fall på motsvarande vis redovisas och uppfyllas av moderbolaget/garanten. Anbudsgivare som inte är juridiska personer eller som av annan anledning inte kan erhålla en risk- klassificering från UC kan redovisa sin ekonomiska kapacitet och finansiella stabilitet på annat sätt. Bevis kan utgöras av bankgaranti, koncerngaranti eller senaste resultat-räkning, revisorsintyg eller annan ekonomisk redovisning som visar att kravet är uppfyllt.
• I förekommande fall bifogas en förklaring till lägre risk-klassificering.
• I fall där risk-klassificering inte kan erhållas bifogas ett intyg eller liknande som bevis.
3.13 Organisation, teknisk förmåga och yrkesmässig kapacitet
Anbudsgivaren ska antingen själv eller med hjälp av annat företag (se avsnitt 3.6 om att åberopa kapacitetsföretag) ha en organisation med kapacitet som är tillräcklig för att denne ska kunna fullgöra uppdraget och upprätthålla kvalitet under den tid avtalet är i kraft. Anbudsgivaren ska inneha och kunna uppvisa dokumenterade tekniska och personella resurser samt inneha tillräcklig erfarenhet för att utföra uppdraget.
3.14 Tidigare erfarenhet
Leverantören ska ha minst tre (3) års erfarenhet av att bedriva verksamhet kopplat till Kortinlösen och/eller Betalväxel.
3.15 Referenskund
Anbudsgivaren ska lämna en presentation av anbudsgivande företag. Anbudsgivaren ska namnge och bifoga tre (3) referenskunder med liknande lösningar för Kortinlösen och eller Betalväxel.
Referensuppdrag inom den egna organisationen godtas inte och referensuppdragen ska avse olika uppdragsgivare. Inlämnade referensuppdrag för kortinlösen ska vara på minst 100.000 kortinlösen transaktioner per kund och år och ska innehålla:
• Uppdragsgivarens organisation med kontaktuppgifter.
• En kort beskrivning av uppdraget och dess omfattning.
Tidpunkten för referensuppdragets genomförande, uppdraget får inte vara äldre än tre (3) år från sista anbudsdag.
• Lämna i fritextsvar en kortfattad presentation av anbudsgivande företag, dess organisation och kapacitet, alternativt hänvisa till bilaga där presentation lämnats.
• Lämna kortfattad beskrivning av referenskund 1, 2 och 3 med uppgift om kontaktperson och kontaktuppgifter samt tidpunkt för uppdragets genomförande.
3.16 Omsättning
Leverantören ska ha en bruttoomsättning på minst motsvarande 100 miljoner kronor per år direkt relaterat till Kortinlösentjänsterna och/eller Betalväxelverksamhet under bokslutsåret 2019 eller 2020. Leverantören ska på begäran av Riksgälden tillhandahålla bevis på omsättning.
3.17 Systematiskt miljöarbete
Riksgäldens miljöarbete är certifierat enligt ISO 14001. För Riksgälden är det viktigt att leverantörer till Riksgälden bedriver ett aktivt arbete för att begränsa sin miljö-påverkan. Regeringens mål är bl.a. att öka användningen av miljökriterier, att använda inköp som ett strategiskt verktyg för att nå miljömål. Riksgälden kan därför komma att följa upp leverantörens arbete med miljöpåverkan under ramavtalsperioden. Vald leverantör ska därför bedriva ett aktivt arbete för att begränsa sin miljöpåverkan. Leverantören ska vid tillhandahållande av Betaltjänst och Betalinstrument kontinuerligt arbeta med att förbättra och ta hänsyn till miljöaspekter för att förebygga och undvika negativ miljöpåverkan. Det handlar t.ex. om åtgärder för att minska konsumtion och slöseri av negativt miljöpåverkande resurser som elektricitet, plast eller papper etc.
3.18 Hållbarhetsarbete
3.19 P27
Inom ramen för det bankgemensamma utvecklingsprojektet P27 som syftar till att utveckla gemensam betalningsinfrastruktur i Norden kommer ett nytt regelverk och en ny infrastruktur tas fram som medför att vissa av Betaltjänsterna kan komma att behöva anpassas eller bytas ut under ramavtals-perioden. Leverantören ska åta sig att vid behov göra de anpassningar och tillägg som erfordras med anledning av P27 utan kostnad för Riksgälden eller Myndigheterna.
3.20 Avtalsutkast
Se Bilagor Utkast till ramavtal och Mall till kontrakt mellan Riksgälden och valda anbudsgivare. Villkor kan komma att ändras. Vissa delar av ramavtalet och mall till kontrakt kommer därför att fastställas av Riksgälden i samband med upprättandet av det slutliga ramavtalet. Leverantören ska godkänna båda utkast till Xxxxxxxx och Mall till Kontrakt.
Leverantören godkänner både avtalsutkast Ramavtal och Kontrakt
Bilaga 4
Myndigheter (216) i den statliga redovisningsorganisationen enligt ESV 2022
Affärsverket svenska kraftnät |
Allmänna reklamationsnämnden |
Arbetsdomstolen |
Arbetsförmedlingen |
Arbetsgivarverket |
Arbetsmiljöverket |
Barnombudsmannen |
Blekinge tekniska högskola |
Bokföringsnämnden |
Bolagsverket |
Boverket |
Brottsförebyggande rådet |
Brottsoffermyndigheten |
Centrala studiestödsnämnden |
Delegationen mot segregation |
Diskrimineringsombudsmannen |
Domarnämnden |
Domstolsverket |
E-hälsomyndigheten |
Ekobrottsmyndigheten |
Ekonomistyrningsverket |
Elsäkerhetsverket |
Energimarknadsinspektionen |
Etikprövningsmyndigheten |
Exportkreditnämnden |
Fastighetsmäklarinspektionen |
Finansinspektionen |
Finanspolitiska rådet |
Xxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxxx |
Folkhälsomyndigheten |
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande |
Fortifikationsverket |
Forum för levande historia |
Försvarets materielverk |
Försvarets radioanstalt |
Försvarshögskolan |
Försvarsmakten |
Försvarsunderrättelsedomstolen |
Försäkringskassan |
Gymnastik- och idrottshögskolan |
Göteborgs universitet |
Havs- och vattenmyndigheten |
Högskolan Dalarna |
Högskolan i Borås |
Högskolan i Gävle |
Högskolan i Halmstad |
Högskolan i Skövde |
Högskolan Kristianstad |
Högskolan Väst |
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen |
Inspektionen för socialförsäkringen |
Inspektionen för strategiska produkter |
Inspektionen för vård och omsorg |
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering |
Institutet för mänskliga rättigheter |
Institutet för rymdfysik |
Institutet för språk och folkminnen |
Integritetsskyddsmyndigheten |
Justitiekanslern |
Jämställdhetsmyndigheten |
Kammarkollegiet |
Karlstads universitet |
Karolinska institutet |
Kemikalieinspektionen |
Kommerskollegium |
Konjunkturinstitutet |
Konkurrensverket |
Konstfack |
Konstnärsnämnden |
Konsumentverket |
Kriminalvården |
Kronofogdemyndigheten |
Kungl. biblioteket |
Kungl. Konsthögskolan |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm |
Kungl. Tekniska högskolan |
Kungliga hov- och slottsstaten |
Kustbevakningen |
Kärnavfallsfonden |
Lantmäteriet |
Linköpings universitet |
Linnéuniversitetet |
Livsmedelsverket |
Luftfartsverket |
Luleå tekniska universitet |
Lunds universitet |
Läkemedelsverket |
Länsstyrelsen i Blekinge län |
Länsstyrelsen i Dalarnas län |
Länsstyrelsen i Gotlands län |
Länsstyrelsen i Gävleborgs län |
Länsstyrelsen i Hallands län |
Länsstyrelsen i Jämtlands län |
Länsstyrelsen i Jönköpings län |
Länsstyrelsen i Kalmar län |
Länsstyrelsen i Kronobergs län |
Länsstyrelsen i Norrbottens län |
Länsstyrelsen i Skåne län |
Länsstyrelsen i Stockholms län |
Länsstyrelsen i Södermanlands län |
Länsstyrelsen i Uppsala län |
Länsstyrelsen i Värmlands län |
Länsstyrelsen i Västerbottens län |
Länsstyrelsen i Västernorrlands län |
Länsstyrelsen i Västmanlands län |
Länsstyrelsen i Västra Götalands län |
Länsstyrelsen i Örebro län |
Länsstyrelsen i Östergötlands län |
Malmö universitet |
Medlingsinstitutet |
Migrationsverket |
Mittuniversitetet |
Moderna museet |
Myndigheten för arbetsmiljökunskap |
Myndigheten för delaktighet |
Myndigheten för digital förvaltning |
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd |
Myndigheten för kulturanalys |
Myndigheten för press, radio och tv |
Myndigheten för psykologiskt försvar |
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap |
Myndigheten för stöd till trossamfund |
Myndigheten för tillgängliga medier |
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys |
Myndigheten för yrkeshögskolan |
Mälardalens universitet |
Nationalmuseum |
Naturhistoriska riksmuseet |
Naturvårdsverket |
Nordiska Afrikainstitutet |
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning |
Patent- och registreringsverket |
Pensionsmyndigheten |
Polarforskningssekretariatet |
Polismyndigheten |
Post- och telestyrelsen |
Regeringskansliet |
Revisorsinspektionen |
Riksantikvarieämbetet |
Riksarkivet |
Riksdagens ombudsmän JO |
Riksdagsförvaltningen |
Riksgäldskontoret |
Riksrevisionen |
Rymdstyrelsen |
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige |
Rättsmedicinalverket |
Sameskolstyrelsen |
Sametinget |
Sjöfartsverket |
Skatteverket |
Skogsstyrelsen |
Skolforskningsinstitutet |
Socialstyrelsen |
Specialpedagogiska skolmyndigheten |
Spelinspektionen |
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering |
Statens centrum för arkitektur och design |
Statens energimyndighet |
Statens fastighetsverk |
Statens försvarshistoriska museer |
Statens geotekniska institut |
Statens haverikommission |
Statens historiska museer |
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten |
Statens institutionsstyrelse |
Statens jordbruksverk |
Statens konstråd |
Statens kulturråd |
Statens maritima och transporthistoriska museer |
Statens medieråd |
Statens museer för världskultur |
Statens musikverk |
Statens servicecenter |
Statens skolinspektion |
Statens skolverk |
Statens tjänstepensionsverk |
Statens veterinärmedicinska anstalt |
Statens väg- och transportforskningsinstitut |
Statistiska centralbyrån |
Statskontoret |
Stockholms konstnärliga högskola |
Stockholms universitet |
Strålsäkerhetsmyndigheten |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll |
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete |
Svenska institutet |
Svenska institutet för europapolitiska studier |
Sveriges geologiska undersökning |
Sveriges lantbruksuniversitet |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut |
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden |
Säkerhetspolisen |
Södertörns högskola |
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket |
Tillväxtverket |
Totalförsvarets forskningsinstitut |
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk |
Trafikanalys |
Trafikverket |
Transportstyrelsen |
Tullverket |
Umeå universitet |
Universitets- och högskolerådet |
Universitetskanslersämbetet |
Upphandlingsmyndigheten |
Uppsala universitet |
Verket för innovationssystem |
Vetenskapsrådet |
Åklagarmyndigheten |
Örebro universitet |
Överklagandenämnden för etikprövning |
Överklagandenämnden för studiestöd |