Överenskommelse
Överenskommelse
om samverkan och vård
i Sydöstra sjukvårdsregionen 2024
INNEHÅLL
A. Om överenskommelsen 2
B. Utgångspunkter och mål 2
C. Sjukvårdsregional samverkan 3
Samarbetsområden 3
Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx 0
Högspecialiserad vård 9
D. Xxxxxxxxxxxx 00
E. Övrigt 17
A. OM ÖVERENSKOMMELSEN
Denna överenskommelse bygger på ”Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen” mellan Region Jönköpings län (RJL), Region Kalmar län (RKL) och Region Östergötland (RÖ).
Avtalet om rättspsykiatrisk vård mellan RÖ och RJL har flyttas från den gemensamma överenskommelsen till ett eget dokument.
B. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL
Grund för samverkan
Grunderna för parternas samarbete formuleras i samverkansavtalets § 2 där parterna genom samverkan förbinder sig att
• tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård
• främja och bidra till invånarnas hälsa
• främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvården i sjukvårdsregionen
• solidariskt hjälpa varandra.
Grundläggande utgångspunkter
Vårt sätt att se sjukvårdsregionen som ett sjukvårdssystem medför några grundläggande utgångspunkter som till stor del grundar sig på Socialstyrelsens kriterier för god vård. Det innebär att parterna
• har ett gemensamt ansvar för att vården i de tre regionerna fungerar på ett bra sätt
• stärker den gemensamma vården utan att motverka utvecklingen i respektive region
• samordnar förflyttningar mellan vårdnivåer
• värnar Universitetssjukhuset i Linköping som högspecialiserat universitetssjukhus
• sänker administrativa och ekonomiska trösklar.
Parternas gemensamma värderingar uttrycks i löften till invånarna. Detta innebär att du som patient ska
• erbjudas vård som är lätt tillgänglig för kontakt, bedömning och besök
• erbjudas diagnostik och behandling och uppföljning enligt bästa kunskap i varje möte
• vara delaktig och välinformerad genom hela vårdkedjan
• få tillgång till jämlik vård
• erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram
• få tillgång till patientsäker vård
• erbjudas kostnadseffektiv vård.
I Sydöstra sjukvårdsregionen prioriteras patientnära forskning.
C. SJUKVÅRDSREGIONAL SAMVERKAN
Inledning
Under 2024 fortsätter vi stärka och vidareutveckla gemensamma processer och sjukvårdsregional arbetsfördelning för att säkerställa god vård till sjukvårdsregionens invånare.
Vi utvecklar arbetsformer och operativ samverkan för ökad tillgänglighet, gemensam resultatuppföljning och gemensamt finansierade stödverksamheter.
Exempel på andra områden där vi ökar vårt gemensamma arbete är omställning till nära vård, digital utveckling, strukturerad vårdinformation, upphandling, juridik och informationssäkerhet.
Samarbetsområden
Sjukvårdsregionen har identifierat följande prioriterade områden för ökat gemensamt arbete:
• Ledning och styrning
• Patientens egenkraft och samskapande
• Kunskapsstyrning
• Långsiktig och hållbar arbetsfördelning
• Effektiva processer
• Attrahera och utveckla kompetenser
Detta är en sammanfattning av överenskommelser och prioriteringar inom respektive område.
Ledning och styrning
Vår ambition att öka vårt gemensamma arbete utgår från gemensamma värderingar och synen på Sydöstra sjukvårdsregionen som ett system inom vilket vi solidariskt hjälper varandra. Att tillsammans utveckla och erbjuda jämlik hälso- och sjukvård till mer än 1 miljon invånare kräver ett tydligt ledarskap, tillit, mångas delaktighet, långsiktighet och förmåga till samsyn över organisatoriska gränser.
Hållbar utveckling och gemensam systemförståelse är utgångspunkter för att nå bästa möjliga resultat. Vi är noga med att involvera invånare och patienter i utvecklingsarbetet. Vi stimulerar innovation, forskning och ständiga förbättringar. Gamla arbetssätt och processer fasas systematiskt ut i takt med att nya införs.
Med hjälp av gemensamma mål och systematisk uppföljning förbättrar vi kvalitet och tillgänglighet, och med hjälp av öppna ekonomiska jämförelser lär vi oss att effektivt ta vara på våra resurser och arbeta kostnadseffektivt. 2024 förtydligar vi uppdraget till regionala programområden att följa upp resultat och åtgärda variation utifrån identifierade gap och nationella kunskapsstöd. Vi
är noga med att ställa och besvara frågor om hur vi ligger till. Principen att i första hand hjälpas åt nationellt eller sjukvårdsregionalt gäller generellt och genomsyrar helt vårt angreppssätt inom exempelvis digital utveckling och ordnat införande av läkemedel och medicintekniska produkter. 2024 inrättar vi ett gemensamt kansli för organiserad prostatatestning och utreder möjligheterna att samarbete med ytterligare screening- och hälsovårdsprogram.
För att kunna leda i komplexa system och rusta oss inför framtida utmaningar utvecklar vi en gemensam ledarsyn och gemensamma koncept. Vi ser även till att det finns mötesplatser för dialog och styrning som stöder samspel mellan verksamhetschefer, regionledningar och regionsjukvårdsledning.
Vikten av hållbar utveckling utifrån de globala målen i Agenda 2030 är tydligare än någonsin. Det gäller i arbetet med att minska klimatpåverkan och effektivisera användning av naturresurser, men också vår förmåga att tillsammans möta hot och kriser med hög beredskap och robusta försörjningssystem.
Vi fördjupar vårt samarbete med civil beredskap utifrån det nya krisberedskapssystemet och rådande omvärldsläge. För att öka motståndskraften i våra regioner och effektivisera utvecklingsarbetet upprättar vi en gemensam handlingsplan för civil beredskap 2024.
Patientens egenkraft och samskapande
Vi fortsätter att utveckla ett person- och familjecentrerat förhållningssätt där invånarens egenkraft bidrar till våra möjligheter att erbjuda god och jämlik hälso- och sjukvård. Vi stärker vår förmåga att utgå från individuella behov så att fler patienter ses som samarbetspartners och erbjuds samordnade planer där de själva är delaktiga i sin vård.
Vår gemensamma ambition är att stödja invånare, patienter och närstående att
• ta ansvar för sin hälsa
• ha kompetens för sin diagnos och situation
• delta i beslut om sin vård utifrån sin egen förmåga
• följa ordinationer
• vid behov tacka nej till erbjuden vård
Vi samarbetar kring utmaningarna med skillnader i hälsa mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar, ohälsosamma levnadsvanor, psykisk ohälsa och en åldrande befolkning. Vi har gemensamma processer för att följa upp folkhälsoläget ur olika perspektiv och samverkar med andra samhällsaktörer kring hälsodata. Vi samarbetar för digitalisering som bidrar till jämlik hälsa.
Vi samarbetar både i generella och riktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi utvecklar och erbjuder riktade hälsosamtal och gemensamma utbildningar inom hälsoområdet. Vi utvecklar metoder och
digitala tjänster för att stödja goda levnadsvanor hos alla invånare och gör riktade insatser för invånare som har stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Vårt samarbete för att stärka patientens egenkraft och samskapande med hälso- och sjukvården är en del i våra ambitioner att ställa om till en mer nära och sömlös vård tillsammans med kommuner och civilsamhälle.
Vi samordnar och tar vara på befintliga arenor och gemensamma resurser. Vi ensar och stärker befintliga system och arbetssätt för ökad trygghet hos patienter, närstående och medarbetare.
Konkreta exempel på gemensamt prioriterade utvecklingsområden för att stärka patientens egenkraft och samskapande:
• Digitala stöd- och behandlingsprogram
• Första linjens vård
• Patientens kunskapsstöd och 0000.xx
• Patientkontrakt
• Riktade hälsosamtal
• Screening och hälsovårdsprogram
Kunskapsstyrning
Sjukvårdsregionens kunskapsstyrning utgår från visionen och inriktningen för Nationellt system för kunskapsstyrning 2023–2027. Vår ambition är att gå från etablering till hållbar drift och utveckling inriktad på implementering och tillämpning av bästa tillgängliga kunskap samt uppföljning och resultat.
Övergripande mål är god och jämlik vård och hälsa, och att bästa tillgängliga kunskap tillämpas i varje patientmöte.
Det sjukvårdsregionala arbetet drivs i programområden med lednings- och processtöd från de tre regionerna via kunskapsråd och samverkansgrupper. Programområdena är motor i sjukvårdsregional kunskapsstyrning med uppdrag att följa upp och analysera medicinsk kvalitet, volymer, tillgänglighet och patientrapporterade utfallsmått utifrån sjukvårdsregionens patientlöften om god vård. Programområdena initierar, driver och stödjer utveckling av processer, remissvägar och samarbete i hela vårdkedjan. De föreslår och genomför prioriterade åtgärder utifrån vad som är bäst för invånarna. Programområdena har en central roll i implementeringen av nationella kunskapsstöd.
De regionala samverkansgrupperna stödjer de regionala programområdena och fyra nationella programområden som sjukvårdsregionen har värdskap för.
Samverkansgrupperna är plattform för erfarenhetsutbyte och lärande. I uppdraget ingår att samordna och utveckla gemensamma arbetssätt och strukturer.
Sjukvårdsregionen har representanter i nationella programområden, samverkansgrupper, arbetsgrupper, kunskapssystemets beredningsgrupp och styrgrupp. Vi har värdskap för de nationella programområdena:
• barns och ungdomars hälsa
• kvinnosjukdomar och förlossning
• perioperativ vård, intensivvård och transplantation
• rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin
Sjukvårdsregionen ansvarar för processtöd och nödvändiga stödjande kompetenser som ger förutsättningar för programområdena att utföra det nationella uppdraget.
Vi samordnar svar på remisser från myndigheter och nationella programområden.
Under 2024 har vi särskilt fokus på verksamhetsutveckling, tillämpning av nationella kunskapsstöd och prioriteringar i införande och utfasning av metoder, arbetssätt och vårdutbud.
Långsiktig och hållbar arbetsfördelning
Utmaningar i tillgänglighet och ekonomi samt effekterna av nationell högspecialiserad vård accentuerar behovet att stärka och vidareutveckla gemensamma processer och sjukvårdsregional arbetsfördelning.
Vi hjälper varandra att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård i hela sjukvårdsregionen. En av våra strategier för att minska variation i tillgänglighet och medicinska resultat är systematisk arbetsfördelning och gemensamt arbete med väntetider och operationsplanering.
Vi fortsätter arbetet för att kunna erbjuda patienter vård i varandras regioner. Vår gemensamma ambition att fördela arbete innebär en kulturförändring för både medarbetare och patienter. Under 2024 behöver vi utvidga det etablerade arbetssättet med gemensam analys av tillgänglighetsdata, planering och styrning av patientflöden till fler områden och verksamheter.
Arbetet leds av regionernas hälso- och sjukvårdsdirektörer, vårddirektörer och motsvarande chefer. Förslag till arbetsfördelning tas fram i samverkan och förankras i kunskapsråd och berörda programområden. Analysteamets kompetens, stöd och sammanställningar av underlag är avgörande för möjligheterna att planera tillsammans.
Vi stödjer patientgrupper med störst behov. Hittills har sjukvårdsregionen infört viss arbetsfördelning inom gynekologi, ögonsjukvård, allmänkirurgi och urologi. Under 2024 utreder vi möjligheter till gemensam planering och arbetsfördelning inom ortopedi, öron-, näs- och halssjukvård samt kärl- och plastikkirurgi.
Effektiva processer
Samarbetet i sjukvårdsregionen ska bidra till en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt. Vår princip är att i första hand se vilka insatser som är lämpligast att göra i nationell samverkan, därefter med samlade resurser på sjukvårdsregional nivå och slutligen i respektive region.
Samordnade remissvar och samarbete inom digital utveckling, upphandling, digitala patientutbildningar, screening och testning är exempel där nyttan att göra tillsammans i sjukvårdsregionen är tydlig. Med samlad kompetens tar vi fram koncept som går att tillämpa i våra tre regioner.
Under 2024 fortsätter vi utveckla effektiva processer för att hushålla med resurser och minska dubbelarbete. De regionala programområdena och samverkansgrupperna har i uppdrag att identifiera områden som ger samordningsnytta. Inom läkemedelsområdet pågår arbete med att ta fram gemensam statistik på kliniknivå för att möjliggöra jämförelse och löpande uppföljning.
Andra identifierade områden att utveckla gemensamma processer inom är smittskydd, beredskap, civilt försvar, 0000.xx, kliniska kunskapsstöd och medicinsk teknik.
Attrahera och utveckla kompetenser
Alla regioner har i stort sett samma utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. Det är angeläget med en gemensam bild över situationen och att arbeta aktivt med att behålla och utveckla befintliga resurser och attrahera framtida kompetens.
Sjukvårdsregionens gemensamma arbete kring kompetensförsörjning utgår från Sveriges kommuners och regioners långsiktiga strategier. Under 2024 koncentreras samarbetet på
• attraktiv arbetsgivare
• nya lösningar
• hållbart arbetsliv.
Sjukvårdsregionens samverkan kring läkarutbildningen vid Linköpings universitet omfattar bland annat utveckling av kvalitet, utrustning, verksamhetsintegrerat lärande och verksamhetsförlagd utbildning. Studenterna fördelas på fyra huvudstudieorter, Linköping, Norrköping, Jönköping och Kalmar. Region Jönköpings län och Region Kalmar län har dessutom anknytningsavtal inom ramen för det nationella avtalet om läkarutbildning och forskning.
Under 2024 kommer de första läkarstudenterna som går den nya sexåriga och legitimationsgrundande läkarutbildningen ut på klinisk praktik. Det innebär bland annat ökade krav på bedömning av praktiska färdigheter enligt den nationella modellen Entrustable Professional Activities.
I sjukvårdsregionen värdesätts pedagogiska meriter och forskningsmeriter på likartat sätt.
Sjukvårdsregionen samverkar också med medicinska fakulteten vid Linköpings universitet, Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö samt Hälsohögskolan vid Jönköping University kring verksamhetsförlagd utbildning för övriga vårdprofessioner. Samverkan kring utbildningsuppdraget i sjukvårdsregionen sker även med kommunerna.
Det sjukvårdsregionala vårdkompetensrådet ska
• främja dialog och samverkan med berörda parter på sjukvårdsregional nivå
• samla och föra dialog om huvudmännens kompetensbehov och kompetensöverföring till lärosätena
• samordna arbetet med det gemensamma utbildningsuppdraget för alla relevanta utbildningar
• samverka med övriga regionala vårdkompetensråd
• samverka och föra dialog med det nationella vårdkompetensrådet
• öka attraktiviteten som arbetsgivare.
Vårt samarbete för att möta framtida kompetensbehov genom att behålla och utveckla befintliga resurser inriktas på
• ökat lärande om ”rätt kompetens och arbetssätt”
• gemensam kompetensanalys
• samnyttjande av resurser med spetskompetens.
Vårt samarbete och erfarenhetsutbyte för att skapa hållbara strukturer för chefer och medarbetare inriktas på
• ledarutveckling
• förutsättningar för ökad tjänstgöringsgrad
• förutsättningar för förlängt arbetsliv
• minskad sjukfrånvaro.
Universitetssjukvård
Klinisk forskning och utveckling samt utbildning har en avgörande betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården i sjukvårdsregionen.
Sjukvårdsregionens mål och strategier för universitetssjukvården anges i dokumenten:
• Strategi för klinisk forskning och utbildning samt hälso- och sjukvårdsutveckling för universitetssjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen
• Strategi för life science i Sydöstra sjukvårdsregionen
• Regionalt avtal om läkarutbildning och forskning (XXXX) och tillhörande anslutningsavtal för Region Kalmar län och Region Jönköpings län
• Nationellt avtal om läkarutbildning och forskning (ALF)
Klinisk forskning och life science
Stärkt klinisk forskning ökar patientnyttan och bidrar till sjukvårdsregionens utveckling. Arbetet bedrivs framför allt inom regionernas respektive styrkeområden e-hälsa, förbättringskunskap och medicinsk teknik.
Sjukvårdsregionen avser att ytterligare tydliggöra, utöka och stärka samarbetet inom klinisk forskning och life science.
Klinisk forskning och utbildning
Utvecklingen av universitetssjukvården fortsätter genom kontinuerliga genomlysningar av befintliga och möjliga universitetssjukvårdsenheter.
Universitetssjukvården ges ett vidare begrepp än bara lokaliserad till ett ”sjukhus” men innebär samtidigt att ett antal nationellt satta kriterier måste uppfyllas. I förlängningen kan regionaliserad läkarutbildning och tillhörande anknytningsavtal medföra en mer utvecklad bas för sjukvårdsregionens universitetssjukvård.
Region Östergötland har 38 universitetssjukvårdsenheter, Region Jönköpings län har fyra enheter och Region Kalmar län har en enhet.
Klinisk forskning och utveckling av universitetssjukvården Sjukvårdsregionens samarbete förstärks bland annat genom åtgärder för att underlätta användningen av hälsodata. Målet är att sjukvårdsregionen ska vara en sammanhållen miljö med ett sömlöst system för vårddata och forskningsdata.
FORSS bidrar till samverkan bland annat genom att finansiera forskningsprojekt.
Högspecialiserad vård
I Sydöstra sjukvårdsregionen förutsätts nivåstrukturering inte vara en ensidig riktning utan begreppet ”arbetsfördelning” gäller i lika stor utsträckning. Vår gemensamma viljeinriktning formuleras i samverkansavtalet.
Universitetssjukhuset i Linköping (US) bedriver huvudparten av den högspecialiserade vården och konsultservice till kollegor inom sjukvårdsregionen. US som sjukvårdsregionalt kompetenscentrum formuleras i samverkansavtalets §6.
Utöver rollen som sjukvårdsregionalt kompetenscentrum efterfrågas vård vid US i allt större utsträckning från regioner utanför sjukvårdsregionen. Vårt gemensamma mål är att den utvecklingen fortsätter.
Nationell högspecialiserad vård innebär i korthet en lagreglerad koncentration av komplex eller sällan förekommande vård till färre enheter. Socialstyrelsen driver processen med målsättningen att kunskap, kvalitet och patientsäkerhet ska utvecklas och förbättras samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt.
Region Östergötland har tillstånd att bedriva nationellt högspecialiserad vård inom
• behandling av svåra brännskador
• inkontinens och fistlar efter förlossning
• neuromuskulära sjukdomar
• osteogenesis imperfecta
• vulvacancer
• könsdysfori (start 2024-01-01)
• svåra hudsymtom (start 2024-07-01).
Att bedriva nationell högspecialiserad vård bedöms nödvändig för en positiv utvecklingen av Universitetssjukhuset i Linköping och hälso- och sjukvården i hela sjukvårdsregionen. Vårt gemensamma mål är att få 10–12 tillstånd för nationellt vårdåtagande.
D. AVTALSMODELL FÖR VÅRD MELLAN PARTERNA I SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN
1 Parter
Region Östergötland (RÖ), Region Jönköpings län (RJL) och Region Kalmar län (RKL).
2 Avtalsmodell
För att hantera de ekonomiska flödena tillämpas en avtalsmodell som innebär att huvuddelen av verksamheterna som omfattas av det sjukvårdsregionala samarbetet ersätts med fast ram kombinerad med rörlig del baserad på självkostnad enligt kostnad per patient (KPP).
Avtalsmodellen ska ge förutsättningar för
• stabilitet över tid som underlättar samverkan mellan parterna
• att risken för kostnadsvariationer i högspecialiserad vård sprids mellan parterna
• att tillfälliga svängningar enstaka år inte ska leda till stora avtalsförändringar
• att stärka den sjukvårdsgemensamma vården utan att motverka utvecklingen av den lokala hälso- och sjukvården.
Avtalsmodellen för vård mellan huvudmännen inom Sydöstra sjukvårdsregionen används för alla patientströmmar med undantag för
• primärvård
• medicinsk service utan vårdkontakt
• avtal om vård vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena mellan RJL och RÖ
• psykiatri i RKL.
3 Ersättning
3.1 Verksamheter med fast/rörlig ersättning
Princip
Avtalsmodellen består av en fast ersättningsdel som säkrar en långsiktig ekonomisk finansiering för fasta infrastrukturella kostnader inom Sydöstra sjukvårdsregionen.
Den fasta delen fastställs enligt principer som redovisas i avsnitt D4.4. Den genomsnittligt fasta kostnaden har beräknats till cirka 65 % och medför en fast andel i avtalet på 65 % av totalkostnaden.
Samtidigt gäller en rörlig ersättningsdel som ger rimlig kostnadskompensation på kort sikt vid ökande/minskande volymer utan att hindra en naturlig utveckling när tidigare definierad ”regionsjukvård” etableras vid andra sjukhus i sjukvårdsregionen.
Ersättning
Fast ram betalas månadsvis och rörlig del (baserad på DRG-vikt) faktureras månadsvis från utförande enhet. Inom Sydöstra sjukvårdsregionen tillämpas ett gemensamt DRG 1,0-pris. Priset fastställs enligt principerna i avsnitt D4.4.
Den genomsnittligt rörliga kostnaden har beräknats till ca 35 % och medför att beräknat DRG 1,0-pris får faktorn 0,35.
Ersättning för dyra patienter, så kallade ytterfall, ingår i avtalsmodellens fasta och rörliga ersättning och faktureras inte separat.
Planering
Planeringsarbetet beskrivs närmare i D4.1.
Budget och uppföljning
Former för budget regleras i avsnitt D4 och uppföljning i avsnitt D5.
3.2 Verksamheter med helt fast ersättning
Princip
Avtalsformen bygger på ett gemensamt ansvarstagande för verksamheter som är av sjukvårdsregional karaktär och där verksamheten idag, och under överskådlig framtid, inte planeras etableras på andra håll i sjukvårdsregionen eller av andra skäl ekonomiskt administreras inom RÖ. Följande verksamheter avses:
• arbets- och miljömedicin
• biverkningsenhet
• brännskadevård
• Centrum för sällsynta diagnoser
• strategiskt arbete läkemedel
• klinisk genetik
• regionalt donationsansvarig läkare
• Regionalt cancercentrum sydöst
• Registercentrum sydost
• gemensamma utvecklingsinsatser
Ersättning
Ovanstående verksamheter ersätts med fast ram, fördelad ur ett långsiktigt perspektiv. Fast ram betalas månadsvis. En regelbunden fördjupad analys görs vart tredje år. Betydelsefulla och över tid stabila avvikelser beroende på förändringar i exempelvis befolkningsutveckling och konsumtion kan resultera i förändrade avtalsramar. Våra beslutade gemensamma satsningar är inte villkorade mot extern finansiering i form av statsbidrag, utan vid behov finansieras dessa gemensamt utifrån befolkningsandel.
Planering
Planeringsarbetet beskrivs närmare i D4.1.
Budget och uppföljning
Former för budget regleras i avsnitt D4 och för uppföljning i avsnitt D5.
3.3 Förändrad ersättning under avtalsperiod
Grundregeln är att den fasta avtalsramen och grunden för rörligt pris inte ändras under året.
4 Planering – budget – beslut
4.1 Planeringsprincip och ansvarsfördelning
Regionsamverkansavtalet är långsiktigt och innebär att det långsiktiga behovsperspektivet ska belysas i en interaktion i hela kedjan från regionala programområden via kunskapsråd till Regionsjukvårdsledningen som underlag för beslut i Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen. Detta förutsätter hög grad av dialog och feedback mellan dessa nivåer.
Kunskapsrådens uppdrag i budgetprocessen är att fånga upp verksamhetsförändringar som aviserats mellan parterna i regionala programområden eller andra grupperingar. Förändringarna bereds inför Regionsjukvårdsledningen och arbetas sedan in i den årliga överenskommelsen.
Redovisade verksamhetsförändringar utgör huvudsakligen ett planeringsunderlag för parterna då avtalsmodellen hanterar de ekonomiska flödena.
Regionsjukvårdsledningens uppdrag är att återkoppla kunskapsrådens planeringsarbete utifrån verksamhetsuppföljning och planeringsförutsättningar samt bereda ett samlat förslag till regional överenskommelse för nästa år till Samverkansnämnden.
Samverkansnämndens uppdrag är att besluta om den regionala överenskommelsen avseende verksamhetsförändringar och finansiella förändringar.
Respektive regions uppdrag är att ge ekonomiska förutsättningar för kommande års överenskommelse.
4.2 Förändring av ersättning till kommande avtalsperiod Följande faktorer kan påverka de fasta avtalsramarna till kommande avtalsperiod:
• avtalsmodellens KPP-avräkning (D4.4)
• årlig indexuppräkning för löne- och prisökningar (D7.2)
• förändrad verksamhet inom helt fast ersatta verksamheter (D3.2)
• strukturella förändringar som föranleds av särskilda överenskommelser
4.3 Beräkningsprinciper av förändringar
Fast/rörligt ersatta verksamheter
Den fasta delen fastställs enligt principer som redovisas i avsnitt D4.4. Vid större och/eller strategiska förändringar tas separata kalkyler fram som ett underlag för förändringen.
Fast ersatta verksamheter
Grundprincipen för de helt fast ersatta verksamheterna är att avstämning görs i treårsintervaller (se även avsnitt D3.2). Vid större och/eller strategiska förändringar tas separata kalkyler fram som ett underlag för förändringen.
4.4 Beräkningsprinciper för fast del och pris
Beräkning baseras på medelkostnadsnivå enligt KPP-avstämning (kostnad per patient) för de tre senaste åren. Samtidigt tas hänsyn till medelkonsumtion mätt i DRG-poäng enligt KPP-avstämning de tre senaste åren. Genomsnittligt beräknat DRG-pris ska täcka 35 % av kostnad och innebär att återstående del utgörs av avtalets fasta del.
För avtal 2024 baseras beräkningen på åren 2020–2022. Avtal för 2025 kommer att baseras på KPP-avstämning 2021–2023. Avtalsvärdet kommande år beräknas vara klart efter KPP-avstämning april. KPP-avstämning avser DRG-kvantifierade verksamheter. Fast del för övriga verksamheter utgörs av innevarande års budget med hänsyn till eventuella verksamhetsförändringar. En särskild metodbeskrivning är framtagen för beräkning.
4.5 Regionalt programarbete
Basen för det sjukvårdsregionala samarbetet utgörs av regionala programområden. Grupperna arbetar kontinuerligt med att utveckla samarbetet för att skapa god och jämlik hälso- och sjukvård i hela sjukvårdsregionen.
Programområdenas roll i avtalsarbetet är att identifiera förväntat behov, medicinsk utveckling, indikationer, innehåll och omfattning av den sjukvård som ska utföras inom sydöstra sjukvårdsregionen. Det ska också anges var vården ska utföras. För de behandlingar/åtgärder som valts ska gemensamma protokoll och överenskommelser finnas för hur, och i vilka former, utvärdering ska ske.
5 Uppföljning
5.1 Verksamhetsuppföljning och ekonomisk uppföljning
Parterna åtar sig att varje månad redovisa utförd vårdproduktion för varandra mätt i DRG-termer. Redovisning avser DRG-kod, vikt, pris och remitterande instans. Uppföljningsmaterial utgörs av en fakturafil redovisad på patientnivå.
Redovisning av vårdproduktion på övergripande nivå, exempelvis vårdtillfällen, läkarbesök och DRG inom ramen för den årliga överenskommelsen sker i samband med ordinarie delårsrapportering och årsbokslut.
Regionsjukvårdsledningen ansvarar för en samlad uppföljning av överenskommelsen och redovisning till Samverkansnämnden.
Regionsjukvårdsledningen kan dessutom begära särskilda uppföljningar som stöd för sina strategiska överväganden.
Eventuella avvikelser hanteras enligt reglemente för Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen, § 2.
5.2 Delårsrapportering och bokslut
Samtliga parter åtar sig att lämna material för uppföljning i period 04 och 08 samt årsbokslut.
5.3 Avtalsavstämning
Den årliga överenskommelsen omfattar enbart fast del och pris. Detta innebär att respektive huvudman gör en bedömning av avtalets totalkostnad i relation till egen budget.
6 Ekonomisk reglering
6.1 Regler för ersättning
Ekonomisk ersättning betalas till parterna senast den 28:e i varje månad med 1/12 av den beslutade fasta ramen för året. Parterna ansvarar för att inbetalningsunderlag skickas till regionerna.
Vid rörlig debitering sker denna fakturering månadsvis så snart som möjligt men senast sex månader efter avslutad vårdkontakt. Regionerna har kontaktpersoner för att lösa avvikelser. Vid problem tas kontakt med motpart för att undvika administrativt merarbete.
Faktureringsunderlaget ska möjliggöra att hänföra fakturerad kostnad till rätt remitterande instans.
Betalningsvillkor är 30 dagars betalningstid.
6.2 Regler för indexberäkning
Årligt index för att täcka löne- och prisökningar fastställs efter överenskommelse mellan parterna.
6.3 Särskilda regler
Grundprincipen i avtalet är att ersättningen för verksamheterna utgörs av helt fast alternativt fast/rörlig ersättning.
7 Förändringar inför avtal 2024
7.1 Verksamhetsförändringar
Grundprincipen är att verksamhetsförändringars påverkan på avtalets fasta del inför kommande år hanteras inom avtalsmodell (D4.2). Resterande del upp till totalkostnad avgörs av respektive regions faktiska remitteringsvolym.
Detta innebär att merparten av de verksamhetsförändringar som sker regleras via avtalsmodellens rörliga del till ett kommande år till dess KPP-avräkning sker.
7.2 Indexuppräkning
Avtalsramarna har räknats upp med 4,1 % inför kommande år för att täcka beräknade löne- och prisökningar. Index utgörs av LPIK-majprognos exklusive läkemedel men med bedömning av läkemedel inom regionavtalet. Till den externa prislistan används LPIK-oktoberprognos.
7.3 Avtalets fasta del
Den fasta delen som betalas, oberoende av utnyttjandegrad, framgår av nedanstående tabell. Totalkostnaden för avtalet bedöms av respektive region utifrån remittering.
Belopp i tkr | Mottagare | ||
Betalare | RÖ | RJL | RKL |
RÖ | 36 044 | 13 405 | |
RJL | 378 026 | 7 872 | |
RKL | 311 279 | 7 482 | |
Den fasta delen som rör samverkan, beskriven i avsnitt D3.2, fördelas enligt nedanstående tabell.
Belopp i tkr | Mottagare | ||
Betalare | RÖ | RJL | RKL |
RÖ | 33 484 | 2 662 | |
RJL | 19 722 | 2 082 | |
RKL | 15 245 | 1 397 | |
7.4 Sjukvårdsregionalt DRG 1,0-pris
År 2024 gäller priset 86 656 kr för DRG-vikt 1,0. För fakturering innebär det ett pris på 30 330 kr (35 % av 86 656 kr).
8 Tillgänglighet
8.1 Allmänt
Vårdgarantin omfattar alla patienter som väntar på besök eller operation/åtgärd. Grundprincipen är att mottagande enhet är generellt ansvarig för att patienten erbjuds vård som omfattas av avtalsmodellen.
När vården inte kan ges inom gränsen för vårdgarantin, i dagsläget 90 dagar, gäller följande:
• Mottagande enhet för patientens remiss ska skriftligen informera patienten om uppskattad väntetid samt rätten att utnyttja vårdgarantin.
• Om patienten så önskar ska kliniken se till att patienten får vård hos en annan vårdgivare som kan erbjuda vården inom 90 dagar.
• Avsändande klinik ska skriftligen informeras.
• Alla vårdkostnader belastar vårdande klinik som fakturerar hemmaregionen 35 % av vårdkostnaden. Merkostnader som inte hanteras i KPP-avräkningen faktureras 100 %.
8.2 Nationell bristande tillgänglighet
Om den nationella tillgängligheten innebär att ingen vårdgivare klarar gränsen för vårdgarantin ska parterna eftersträva att erbjuda patienter vård så snart som möjligt i den egna regionen. Det krävs ett avtal med något landsting i Sverige för att en aktör ska ha rätt att erbjuda vård inom ramen för vårdgarantin.
8.3 Redovisning av tillgänglighet
Redovisning av tillgänglighet inom ramen för den årliga överenskommelsen sker i delårsrapport 08 och bokslut.
E. ÖVRIGT
Kännedom om överenskommelsen
Parterna ansvarar för att innehållet i denna överenskommelse sprids till berörda befattningshavare.
Avtalstid
Överenskommelsen gäller för perioden 2024-01-01–2024-12-31.
Tvist
Oenighet om tolkning och tillämpning av denna överenskommelse ska i första hand lösas av respektive kunskapsråd. Kan enighet inte nås avgörs frågan av Regionsjukvårdsledningen.