Nuläge och brister:
Färja Öckerö, hyra, statlig medfin.
Nuläge och brister:
Under åren 2021–2022 kommer båttrafiken mellan Öckerö-Framnäs-Kalvsund-Grötö att handlas upp, med planerad trafikstart i december 2023. Inför upphandlingen har en förstudie genomförts för att tydliggöra vad som ska upphandlas som samt ge underlag till upphandlingsprojektet. Trafikavtalet avseende Öckerö båttrafik upphör from. tidtabellsskiftet december 2023 .
Fartygsklass (max tillåtnafartygsstorlek):
Trafik i farled/hamn (antal fartyg/hamn):
Fartområde E (inomskärs), storlek 150 passagerare
17,5 dubbelturer mån-tors, 19 dubbelturer fredag, 16 dubbelturer lördag, 14,5 dubbelturer söndag. Avgång cirka en gång i timmen. Ett fartyg.
Flöde i farled/hamn: Vinter- och sommartrafik: turer med maximalt 60-70 personer. Resande totalt 2019: 124 484.
Åtgärdens syfte:
Syftet med åtgärden är att möjliggöra en mer hållbar kollektivtrafik för boende i norra skärgården, Öckerö kommun, som är beroende av kollektivtrafik för att kunna ta sig knytpunkter som har förbindelser till fastlandet. Åtgärden syftar till att minska klimatutsläpp och bidra till att nå miljömål.
Förslag till åtgärd:
Kostnaden är 60,76 mnkr i prisnivå 2019-06
Inför upphandlingen av båttrafiken i Öckerö kommun avser Västtrafik att upphandla ett hyreskontrakt på ett hybrid-/elfartyg som ska nyttjas för trafiken. Det som utvärderas i denna samlade effektbedömning är skillnaden mellan ett hybrid-/elfartyg och ett fartyg med HVO som drivmedel. Jämförelsealternativet är således en ett hyresavtal för en färja med HVO som drivmedel, som även det skulle upphandlas med nytt hyresavtal.
Fartygsklass (max tillåtnafartygsstorlek):
Trafik i farled/hamn (antal fartyg/hamn):
Fartområde E (inomskärs), storlek 100 passagerare
17,5 dubbelturer mån-tors, 19 dubbelturer fredag, 16 dubbelturer lördag, 14,5 dubbelturer söndag. Avgång cirka en gång i timmen. Ett fartyg.
Flöde i farled/hamn: Vinter- och sommartrafik: turer med maximalt 60-70 personer. Resande totalt 2019: 124 484.
Tabell 2 Samhällsekonomisk analys - sammanfattning
Effekt | Beräknad | Ej beräknad | |
Nuvärde (mnkr) | Bedömning | Beskrivning | |
Resenärer | - | Försumbart | Åtgärden kommer i stor utsträckning innebära oförändrat utbud av kollektivtrafik och effekten för resenärer bedöms som försumbar. |
Godstransporter | - | Försumbart | Åtgärden påverkar inte godstransporter. |
Persontransportföretag | - | Positivt | Kostnaden för eldrift bedöms billigare än kostnaden för drift med HVO. |
Trafiksäkerhet | - | Försumbart | Åtgärden bedöms inte påverka trafiksäkerheten. |
Klimat | - | Positivt | Åtgärden bedöms bidra positivt till minskade klimatutsläpp. |
Hälsa | - | Positivt | Åtgärden bidrar till förbättrad luftkvalitet och minskade bullernivåer. |
Landskap | - | Försumbart | Åtgärden bedöms inte bidra till förändring av landskapsbilden. |
Övriga externa effekter | - | Försumbart | - |
Budgeteffekter | - | Försumbart | Ej relevant |
Inbesparade JA-kostnader | - | Positivt | Inbesparad kostnad för dieselfärja. |
Drift, underhålls- och reinvesteringskostnader under livslängd | - | Positivt | Minskade drift- och underhållskostnader med laddhybridsfärja. |
Samhällsekonomisk investeringskostnad | 79 | ||
Nettonuvärde | Sammanvägning av ej värderbara effekter | ||
- | Positivt |
Nettonuvärdeskvot | Nettonuvärde | Kvalitetsbedömning | |
Huvudanalys | - | - | Ingen samhällsekonomisk kalkyl har gjorts. |
KA högre invkostnad | - | - | |
KA Trafiktillväxt 0% | - | - | Motivering till samhällsekonomisk lönsamhet |
Trafiktillväxt +50% | - | - | Åtgärden kommer att bidra positivt till att minska kollektivtrafikens klimatpåverkan och minska drivmedelskostnader samt drift- och underhållskostnader. Åtgärden innebär högre hyreskostnader. Den sammanvägda lönsamheten bedöms som osäker eftersom att ingen kalkyl har upprättats. |
Sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet | Osäker lönsamhet - endast bedömd |
Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning
Fördelningsaspekt | Störst nytta/fördel | Störst negativ nytta/nackdel |
Delanalys kön: tillgänglighet persontrafik | Neutralt | Neutralt |
Lokalt/regionalt/nationellt/internationellt | Lokalt | Neutralt |
Län | Västra Götaland | Neutralt |
Kommun | Öckerö | Neutralt |
Näringsgren | Kunskap saknas | Kunskap saknas |
Trafikslag | Annat: Kollektivtrafik | Neutralt |
Åldersgrupp | Vuxna: 25-65 år | Neutralt |
Kommentar till fördelningstabellen
Nyttorna är till stor del neutrala och tillfaller både män och kvinnor i arbetsför ålder samt barn i grundskolan som är beroende av kollektivtrafiken för att ta sig till skolan. Nyttorna bedöms som störst lokalt då boende i norra skärgården är beroende av kollektivtrafiken för att kunna ta sig till knytpunkter med förbindelser till fastlandet.
Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning
Bidrag till FUNKTIONSMÅLET | ||
Medborgarnas resor | Tillförlitlighet | Xxxxx bidrag |
Tryggt & bekvämt | Xxxxx bidrag | |
Näringslivets transporter | Tillförlitlighet | Xxxxx bidrag |
Nöjdhet & kvalitet | Inget bidrag | |
Tillgänglighet regionalt/länder | Pendling | Inget bidrag |
Tillgänglighet storstad | Inget bidrag | |
Interregionalt | Inget bidrag | |
Jämställdhet | Jämställdhet transport | Inget bidrag |
Lika möjlighet | Xxxxx bidrag | |
Funktionshindrade | Kollektivtrafiknätet | Inget bidrag |
Barn och unga | Skolväg | Inget bidrag |
Kollektivtrafik, gång och cykel | Gång & cykel, andel | Inget bidrag |
Kollektivtrafik, andel | Xxxxx bidrag | |
Bidrag till HÄNSYNSMÅLET | ||
Klimat | Mängd person- och lastbilstrafik | Inget bidrag |
Energi per fordonskilometer | Positivt bidrag | |
Energi bygg, drift, underhåll | Inget bidrag | |
Hälsa | Människors hälsa | Inget bidrag |
Befolkning | Inget bidrag | |
Luft | Positivt bidrag | |
Vatten | Inget bidrag | |
Xxxx | Xxxxx bidrag | |
Landskap | Landskap | Xxxxx bidrag |
Biologisk mångfald, växtliv, djurliv | Positivt bidrag | |
Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv, bebyggelse | Inget bidrag | |
Trafiksäkerhet | Döda & svårt skadade | Inget bidrag |
Kommentar till målanalysen inklusive målkonflikter
Västra Götalands trafikförsörjningsprograms övergripande mål att öka andelen hållbara resor underlättas genom fortsatta förbindelser och en ökad andel färjor som kan köras på el (hybridfärjor). En ökad elektrifiering av båttrafiken är en förutsättning för att nå uppsatta miljö- och klimatmål. Åtgärden bedöms därmed bidra till att nå regionala mål, likväl som de nationella klimatmålen. Inga kända målkonflikter.
Transportpolitikens mål ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Xxx bidrar åtgärden till detta mål:
Åtgärden kommer att bidra positivt till att minska kollektivtrafikens klimatpåverkan och minska drivmedelskostnader samt drift- och underhållskostnader. Åtgärden innebär högre hyreskostnader. Den sammanvägda lönsamheten bedöms som osäker eftersom att ingen kalkyl har upprättats.
Åtgärden bidrar till en mer hållbar kollektivtrafik och innebär att koldioxidutsläppen från fartygstrafiken minskar vilket är positivt för klimatet. Även utsläpp av andra hälsopåverkande partiklar och kväveoxider minskar, tillika buller. Åtgärden bedöms inte har någon betydande påverkan på landskapsbilden.
Ingen samhällsekonomisk kalkyl har gjorts. Åtgärden innebär högre hyreskostnader men minskade drivmedelskostnader samt minskade drift- och underhållskostnader.
Åtgärden bidrar till ökad möjlighet att välja ett hållbart transportslag då eldrift innebär mindre klimatutsläpp.
1. Beskrivning av åtgärden
Sammanfattande beskrivning av åtgärden
Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden
Åtgärdsnamn | |
Objekt-id | VVA22107 |
Ärendenummer | |
Län | Västra Götaland |
Kommun | Öckerö |
Trafikverksregion | Region Väst |
Trafikslag | Kollektivtrafik |
Skede | Utredning genomförd av annan (se Planeringsläge) |
Typ av planläggning | Ej aktuellt i angivet skede |
Nuläge och brister
Under åren 2021–2022 kommer båttrafiken mellan Öckerö-Framnäs-Kalvsund-Grötö att handlas upp, med planerad trafikstart i december 2023. Inför upphandlingen har en förstudie genomförts för att tydliggöra vad som ska upphandlas som samt ge underlag till upphandlingsprojektet. Trafikavtalet avseende Öckerö båttrafik upphör from. tidtabellsskiftet december 2023 .
Upphandlingen av hyreskontraktet kommer ske i enlighet med rådande upphandlingslagstiftning och kommer sträcka sig över (i storleksordningen) 15 år, d v s samma tidsperiod som det båttrafikavtal som också kommer upphandlas. Båttrafikavtalet avser endast drift av trafiken, ej tillhandahållande av fartyg, då detta tillhandahålls av Västtrafik genom det upphandlade hyreskontraktet.
Fartygsklass (max tillåtnafartygsstorlek):
Trafik i farled/hamn (antal fartyg/hamn):
Fartområde E (inomskärs), storlek 150 passagerare
17,5 dubbelturer mån-tors, 19 dubbelturer fredag, 16 dubbelturer lördag, 14,5 dubbelturer söndag. Avgång cirka en gång i timmen. Ett fartyg.
Flöde i farled/hamn: Vinter- och sommartrafik: turer med maximalt 60-70 personer. Resande totalt 2019: 124 484.
Syfte
Syftet med åtgärden är att möjliggöra en mer hållbar kollektivtrafik för boende i norra skärgården, Öckerö kommun, som är beroende av kollektivtrafik för att kunna ta sig knytpunkter som har förbindelser till fastlandet. Åtgärden syftar till att minska klimatutsläpp och bidra till att nå miljömål.
Förslag till åtgärd
Inför upphandlingen av båttrafiken i Öckerö kommun avser Västtrafik att upphandla ett hyreskontrakt på ett hybrid-/elfartyg som ska nyttjas för trafiken. Det som utvärderas i denna samlade effektbedömning är skillnaden mellan ett hybrid-/elfartyg och ett fartyg med HVO som drivmedel. Jämförelsealternativet är således en ett hyresavtal för en färja med HVO som drivmedel, som även det skulle upphandlas med nytt hyresavtal.
Den samlade effektbedömningen utreder endast om hyreskontraktet ska upphandlas för ett hybrid-/elfartyg eller fartyg med HVO som drivmedel.
Fartygsklass (max tillåtnafartygsstorlek):
Trafik i farled/hamn (antal fartyg/hamn):
Fartområde E (inomskärs), storlek 100 passagerare
17,5 dubbelturer mån-tors, 19 dubbelturer fredag, 16 dubbelturer lördag, 14,5 dubbelturer söndag. Avgång cirka en gång i timmen. Ett fartyg.
Flöde i farled/hamn: Vinter- och sommartrafik: turer med maximalt 60-70 personer. Resande totalt 2019: 124 484.
Saknas
Åtgärdskostnad
Kostnadskalkyl | Totalkostnad omräknad till prisnivå 2019-06 | ||||
Senaste rev datum | Prisnivå | Beräkningsmetod | Totalkostnad (mkr) | Standardavvikelse (mkr) | |
2021-03-02 | dec-20 | GKI (endast ÅVS/Funktionsutredning) | 60,0 | 18,0 | 60,8 |
Planeringsläge
Styrelsen för Västtrafik AB tog i december 2020 beslut om att genomföra upphandling av Öckerö båttrafik. Ett förstudiearbete är gjort och arbetet med upphandlingen kommer att påbörjas inom kort. Avtalet beräknas tilldelas under våren 2022. Kostnaden är en uppskattning av vad den typen av färja som Västtrafik eftersöker kostar och har tagits fram i dialog med ett båtvarv. Exakt prisuppgift tas fram i samband med anbudsprocessen av anbudslämnare. Den beslutade miljö- och klimatstrategi för kollektivtrafiken i Västra Götaland fastslår att ”Fartygstrafik bör i nya upphandlingar elektrifieras till 100% på kortare sträckor och i så hög grad som möjligt på längre sträckor.”.
Övrigt
2. Samhällsekonomisk analys
Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl
Prognos persontrafik - huvudanalys | - |
Avvikelse från prognos persontrafik | - |
Prognos godstrafik - huvudanalys | - |
Avvikelse från prognos godstrafik | - |
ASEK-version | ASEK 7.0 |
Avvikelse från ASEK | Nej |
Prisnivå för kalkylvärden | 2017 |
Kalkylränta % | 3,5% |
Prognosår 1 | 2040 |
Diskonteringsår | 2025 |
Öppningsår | 2025 |
Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) | 1 |
Kalkylperiod från startår för effekter | - |
Kalkylverktyg | - |
Datum för samhällsekonomisk kalkyl | - |
Kommentar
SEB utan samhällsekonomisk kalkyl.
Tabell 2.2 Nyckeltal samhällsekonomi
Samhälls- ekonomisk investerings- kostnad inkl skattefaktor (mnkr) | Netto- nuvärde* (mnkr) | NNK-idu** (mnkr) | |
Huvudanalys | 79 | - | - |
Känslighetsanalys Högre investeringskostnad t.ex. successivkalkyl 85% eller motsvarande | - | - | - |
Känslighetsanalys CO2-värdering hög | 79 | - | - |
Känslighetsanalys Trafiktillväxt 0% från basåret | 79 | - | - |
Känslighetsanalys Trafiktillväxt 50% högre än basåret och jämfört med huvudkalkylen | 79 | - | - |
Känslighetsanalys Trafiktillväxt 12% lägre personbilstrafik år 2040 och oförändrad volym lastbilstrafik jämfört med dagens nivå (2014) | 79 | - | - |
* Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnaden.
**Nettonuvärdeskvoten NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållaren.
Kommentar
Samhällsekonomisk analys
Tabell 2.3 Samhällsekonomisk analys
Beräknade effekter | Ej beräknade effekter | ||||||
Effektbenämning och kortfattad beskrivning | Ex på årlig effekt för prognosår 1 (2040) | Nuvärde detaljerat (mnkr) | Nuvärde översiktligt (mnkr) | Bedömning | Sammanvägd bedömning | Kortfattad beskrivning | |
Trafikanteffekter | |||||||
Resenärer | |||||||
Förseningar och trafikstörningar | - | - | - | - | Försumbart | Försumbart | Åtgärden kommer i stor utsträckning innebära oförändrat utbud av kollektivtrafik och effekten för resenärer bedöms som försumbar. |
Minskad trängsel | - | - | - | Försumbart | |||
Restid - total | - | - | - | Försumbart | |||
Godstransporter | |||||||
Effekter saknas | Försumbart | Åtgärden påverkar inte godstransporter. | |||||
Persontransportföretag | |||||||
Drivmedelskostnader | - | - | - | - | Positivt: Drivmedelskostnader minskar då stor andel av resorna görs med el som drivmedel istället för med HVO. | Positivt | Kostnaden för eldrift bedöms billigare än kostnaden för drift med HVO. |
Externa effekter | |||||||
Trafiksäkerhet | |||||||
Effekter saknas | Försumbart | Åtgärden bedöms inte påverka trafiksäkerheten. | |||||
Klimat | |||||||
CO2-ekvivalenter | - | - | - | - | Positivt: Åtgärden kommer att innebära minskade klimatutsläpp då färjan till stor del kommer att drivas av el. Trafikföretaget har incitament att köra så mycket på el som möjligt pga. kostnadsbesparingar i form av lägre drivmedelskostnader. | Positivt | Åtgärden bedöms bidra positivt till minskade klimatutsläpp. |
Hälsa | |||||||
Luft | - | - | - | - | Positivt: Åtgärden innebär minskade luftföroreningar då en större andel av resorna kan göras med eldrift. | Positivt | Åtgärden bidrar till förbättrad luftkvalitet och minskade bullernivåer. |
Människors hälsa - buller | - | - | - | Positivt: Åtgärden innebär en minskad bullernivå då en större andel av resorna kan göras med eldrift. | |||
Landskap | |||||||
Effekter saknas | Försumbart | Åtgärden bedöms inte bidra till förändring av landskapsbilden. | |||||
Övriga externa effekter | |||||||
Effekter saknas | Försumbart | - |
Ekonomiska effekter | |||||||
Budgeteffekter | |||||||
Effekter saknas | Försumbart | Ej relevant | |||||
Inbesparade JA-kostnader | |||||||
Inbesparade JA-kostnader | - | - | - | - | Positivt: Inbesparad kostnad för dieselfärja. Underlag saknas. | Positivt | Inbesparad kostnad för dieselfärja. |
Drift, underhålls- och reinvesteringskostnader under livslängd | |||||||
Drift och underhåll | - | - | - | - | Positivt: En elhybridsfärja bedöms innebära lägre drift- och underhållskostnader än en färja med HVO som drivmedel då det är färre rörliga delar. | Positivt | Minskade drift- och underhållskostnader med laddhybridsfärja. |
SAMHÄLLSEKONOMISK INVESTERINGSKOSTNAD | 79 | ||
NETTONUVÄRDE | - | SAMMANVÄGNING AV EJ VÄRDERBARA EFFEKTER | Positivt |
Kvalitetsbedömning av samhällsekonomisk kalkyl Ingen samhällsekonomisk kalkyl har gjorts. | Motivering sammanvägning av ej värderbara effekter De ej beräknade effekterna bedöms sammanvägt som positiva. Åtgärden bidrar positivt till att minska klimatutsläppen från kollektivtrafiken samt förbättrad luftkvalitet och minskade bullernivåer. Landskapsbilden bedöms inte påverkas. Åtgärden innebär minskade drift- och underhållskostnader då en laddhybridsfärja innebär färre rörliga delar samt minskade drivmedelskostnader. En elhybridsfärja innebär högre hyreskostnader. |
Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet
Tabell 2.4
Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet: | Osäker lönsamhet - endast bedömd |
Slutlig sammanvägd bedömning av: | Upprättaren |
Motivering:
Åtgärden kommer att bidra positivt till att minska kollektivtrafikens klimatpåverkan och minska drivmedelskostnader samt drift- och underhållskostnader. Åtgärden innebär högre hyreskostnader. Den sammanvägda lönsamheten bedöms som osäker eftersom att ingen kalkyl har upprättats.
3. Fördelningsanalys
Tabell 3.1 Fördelningsanalys
Fördelningsaspekt | Störst nytta/fördel | Näst störst nytta/fördel | Störst negativ nytta/nackdel | Motivering |
Delanalys kön: tillgänglighet persontrafik | Neutralt | Neutralt | Neutralt | Åtgärden bidrar till att både män och kvinnor gynnas. |
Lokalt/ regionalt/ nationellt/ internationellt | Lokalt | Regionalt | Neutralt | Åtgärden är relevant för resenärer till och från Öckerö, boende och besökare. |
Län | Västra Götaland | Neutralt | Neutralt | Åtgärden är placerad i Västra Götalands län. |
Kommun | Öckerö | Göteborg | Neutralt | Åtgärden gynnar i störst utsträckning Öckerö och bidrar till ett mer hållbart resande inom kommunen. Näst störst fördel får Göteborg stad då många pendlar från Öckerö till Göteborg. |
Näringsgren | Kunskap saknas | Kunskap saknas | Kunskap saknas | Flera branscher påverkas. |
Trafikslag | Annat: Kollektivtrafik | Neutralt | Neutralt | Åtgärden medför störst nytta till kollektivtrafiken, vilken boende i Öckerö kommun är beroende av för att kunna ta sig till fastlandet. |
Åldersgrupp | Vuxna: 25-65 år | Barn: <18 år | Neutralt | Många förvärvsarbetande. Grundskoleelever på Grötö och Kalvsund är beroende av färjan för att ta sig till och från skolan. |
Bedömningarna är gjorda av:
Upprättaren
Kommentar:
Nyttorna är till stor del neutrala och tillfaller både män och kvinnor i arbetsför ålder samt barn i grundskolan som är beroende av kollektivtrafiken för att ta sig till skolan. Nyttorna bedöms som störst lokalt då boende i norra skärgården är beroende av kollektivtrafiken för att kunna ta sig till knytpunkter med förbindelser till fastlandet.
Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning
Nej
Har FKB gjorts?
Kommentar:
Ingen FKB har gjorts.
4. Transportpolitisk målanalys
Bidrag till långsiktigt hållbar transportförsörjning
Ekologisk hållbarhet
Åtgärden bidrar till en mer hållbar kollektivtrafik och innebär att koldioxidutsläppen från fartygstrafiken minskar vilket är positivt för klimatet. Även utsläpp av andra hälsopåverkande partiklar och kväveoxider minskar, tillika buller. Åtgärden bedöms inte har någon betydande påverkan på landskapsbilden.
Fartygstrafiken står för 25 procent av Västtrafiks koldioxidutsläpp, men för 1 procent av resandet. Genom elektrifiering minskar dessa utsläpp kraftigt. Åtgärden bidrar även till att övergången mot framtidens hållbara framdrivningsteknik på el kan ske fortare än vad annars hade varit möjligt.
Ekonomisk hållbarhet
Ingen samhällsekonomisk kalkyl har gjorts. Åtgärden innebär högre hyreskostnader men minskade drivmedelskostnader samt minskade drift- och underhållskostnader.
Social hållbarhet
Åtgärden bidrar till ökad möjlighet att välja ett hållbart transportslag då eldrift innebär mindre klimatutsläpp.
Bedömningarna av långsiktig hållbarhet är gjorda av:
Upprättaren
Bedömning av bidrag till långsiktigt hållbar transportförsörjning
Tabell 4.1 Transportpolitisk målanalys
Mål | Bedömning och motivering | |
Funktionsmål | ||
Medborgarnas resor Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitligthet, trygghet och bekvämlighet | Tillförlitlighet | Xxxxx bidrag: Åtgärden kommer inte att påverka graden av tillgänglighet. |
Trygghet & bekvämlighet | Inget bidrag: Åtgärden bidrar inte till förändrad trygghet eller bekvämlighet då tidtabellen i stort kommer att vara densamma. | |
Näringslivets transporter Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften | Tillförlitlighet | Xxxxx bidrag: Åtgärden bidrar till mer hållbara resor för privatpersoner. |
Kvalitet | Xxxxx bidrag: Åtgärden bidrar till mer hållbara resor för privatpersoner. | |
Tillgänglighet regionalt och mellan länder Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder | Pendling | Inget bidrag: Åtgärden bidrar till mer hållbar kollektivtrafik för boende i norra skärgården men bedöms endast ha marginell påverkan på tillgängligheten. |
Tillgänglighet storstad | Inget bidrag: Åtgärden bidrar till mer hållbar kollektivtrafik för boende i norra skärgården men bedöms endast ha marginell påverkan på tillgängligheten. | |
Tillgänglighet till interregionala resmål | Inget bidrag: Åtgärden påverkar inte tillgängligheten för interregionala resmål. | |
Jämställdhet Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle | Jämställdhet - lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) | Xxxxx bidrag: Åtgärden innebär en utökad möjlighet att välja ett hållbart resande för de som inte har möjlighet att välja andra transportslag, men bidraget bedöms som marginellt. |
Lika påverkansmöjlighet | Xxxxx bidrag: Åtgärden bedöms inte bidra till människors påverkansmöjlighet. | |
Funktionshindrade Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning | Kollektivtrafiknätets användbarhet för funktionshindrade | Inget bidrag: Färjan kommer att vara tillgänglighetsanpassad men i samma utsträckning som jämförelsealternativet. |
Barn & unga Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar | Skolväg - gå eller cykla på egen hand | Inget bidrag: Åtgärden innebär att barn och ungas möjlighet att ta sig till skola säkerhetsställs även med den nya färjan. |
Kollektivtrafik, gång & cykel Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras | Andel gång- & cykelresor av totala kortväga | Inget bidrag: Åtgärden påverkar inte till förutsättningarna att välja gång- och cykeltrafik som anslutningsresa. |
Mål | Bedömning och motivering | |
Funktionsmål | ||
Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) | Inget bidrag: Åtgärden påverkar inte andelen kollektivtrafik av alla resor. |
Mål | Bedömning och motivering | |
Hänsynsmål | ||
Klimat Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet och ett brutet beroende av fossila bränslen År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen Bakgrund till bedömningsgrunder finns i "Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscenario för engergieffektivisering och begränsad klimatpåverkan 2014:137". | Påverkan på mängden fordonskilometrar för energiintensiva trafikslag såsom personbil, lastbil och flyg | Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka mängden fordonskilometrar. |
Påverkan på energianvändning per fordonskilometer | Positivt bidrag: Effektivare energianvändning på grund av laddhybridsfärja. | |
Påverkan på energianvändning vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur | Inget bidrag: Åtgärden innebär inte några beslutade ombyggnationer av infrastruktur. | |
Hälsa Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpoltitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. | Människors hälsa | |
Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller | Inget bidrag: Åtgärden innebär en laddhybridfärja med lägre bullerpåverkan, men riktvärden bedöms inte överskridas och buller har tidigare inte setts som ett problem. | |
Antalet exponerade för höga bullernivåer, det vill säga bullernivåer högre än 10 dBA över riktvärdena | Inget bidrag: Åtgärden innebär en laddhybridfärja med lägre bullerpåverkan, men riktvärden bedöms inte överskridas och buller har tidigare inte setts som ett problem. | |
Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet | Inget bidrag: Åtgärden innebär en laddhybridfärja med lägre bullerpåverkan men bedöms inte påverka områden med hög ljudmiljökvalitet. | |
Fysisk aktivitet i transportsystemet | Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka andelen fysisk aktivitet i transportsystemet då utbudet i stort sätt är oförändrat. | |
Befolkning | ||
Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål | Xxxxx bidrag: Åtgärden bedöms ge samma möjlighet för personer att ta sig fram till sina mål. | |
Mål | Bedömning och motivering | |
Hänsynsmål | ||
Tillgängligheten med kollektivtrafik, till fots och med cykel till utbud och aktiviteter | Xxxxx bidrag: Åtgärden bedöms inte bidra till förändrad tillgänglighet. | |
Luft | ||
Transportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10) | Positivt bidrag: Åtgärden innebär mindre utsläpp då större andel av resor kommer att drivas med el. | |
Halter av kväveoxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings- tröskeln överskrids | Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka tätorter. | |
Antalet personer exponerade för halter över MKN | Positivt bidrag: Åtgärden innebär mindre utsläpp vilket kan minska antalet personer som exponeras för halter över MKN. | |
Vatten | ||
Kvalitet på vatten ur ett dricksvattenförsörjningsperspektiv | Xxxxx bidrag: Åtgärden bedöms inte ha betydelse för vattenkvaliteten utifrån ett dricksvattenförsörjningsperspektiv. | |
Mark | ||
Betydelse för förorenade områden | Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ha betydelse för förorenade markområden. | |
Betydelse för skyddsvärda områden | Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ha betydelse för skyddsvärda markområden. | |
Betydelse för bakgrundshalt metaller | Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ha betydelse för bakgrundshalter av metaller. | |
Betydelse för bakgrundshalt sulfidjordar | Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ha betydelse för bakgrundshalter av sulfidjordar. | |
Betydelse för skyddsvärda områden under driftskede | Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ha betydelse för skyddsvärda områden. | |
Landskap | Landskap | |
Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter - avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär | Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka landskapets karaktär och kvaliteter. | |
Biologisk mångfald, växtliv samt djurliv | ||
Betydelse för mortalitet | Positivt bidrag: Åtgärden bedöms innebära en positiv påverkan på biologisk mångfald, växt- och djurliv då buller och klimamutsläpp minskar. | |
Mål | Bedömning och motivering | |
Hänsynsmål | ||
Betydelse för barriärer | Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ha betydelse för barriärer. | |
Betydelse för störning | Positivt bidrag: Åtgärden bedöms innebära minskad störning då bullernivån kommer att minska. | |
Betydelse för förekomst av livsmiljöer | Xxxxx bidrag: Åtgärden bedöms endast påverka livsmiljö i havet marginellt. | |
Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden | Xxxxx bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka hur den biologiska mångfalden värnas. | |
Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv, bebyggelse | ||
Betydelse för utpekade värdeområden | Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka kulturvärden. | |
Betydelse för strukturomvandling | Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte bidra till strukturomvandling. | |
Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden | Xxxxx bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka kulturvärden. | |
Betydelse för utradering | Xxxxx bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka kulturvärden. | |
Trafiksäkerhet | Döda & allvarligt skadade. Minskat antal omkomna och allvarligt skadade | Xxxxx bidrag: Åtgärden bidrar till förbättrad, mer hållbar, kollektivtrafik som kan bidra till minskat bilresande, men effekten bedöms som marginell. |
Bedömningarna är gjorda av:
Upprättaren
Tabell 4.2 Kostnadseffektivitet
Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning | Effektivitetstal | Enhet | |
Trafiksäkerhet D | Förändring av statistiskt förväntat antal dödade per mdkr, prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) | Ej angett | D/mdkr |
Trafiksäkerhet DAS | Förändring av statistiskt förväntat antal dödade och allvarligt skadade per mdkr, prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) | Ej angett | DAS/mdkr |
Restid | Förändrat antal timmar (totalt) per tkr, prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) | Ej angett | restid tim/tkr |
CO2 | Förändrat antal ton CO2 per mnkr, prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) | Ej angett | ton/mnkr |
Kommentar till målanalysen inklusive målkonflikter
Västra Götalands trafikförsörjningsprograms övergripande mål att öka andelen hållbara resor underlättas genom fortsatta förbindelser och en ökad andel färjor som kan köras på el (hybridfärjor). En ökad elektrifiering av båttrafiken är en förutsättning för att nå uppsatta miljö- och klimatmål. Åtgärden bedöms därmed bidra till att nå regionala mål, likväl som de nationella klimatmålen. Inga kända målkonflikter.
Detta betonas även i Miljö- och klimatstrategi för kollektivtrafiken i Västra Götaland, som fastslår att ”Fartygstrafik bör i nya upphandlingar elektrifieras till 100% på kortare sträckor och i så hög grad som möjligt på längre sträckor.”
Resultat från Klimatkalkyl
Tabell 4.3 Utsläpp och energianvändning: Byggande, drift, underhåll, reinvestering
Koldioxidutsläpp, ton CO2-ekvivalenter | Energianvändning, GWh | |
Byggskede totalt | Ej angett | Ej angett |
Bygg- och reinvestering samt DoU per år | Ej angett | Ej angett |
Bygg- och reinvestering samt DoU under hela kalkylperioden | Ej angett | Ej angett |
Bilaga: Ej angett
Kommentar:
Ej relevant att för åtgärden genomföra klimatkalkyl. Klimatkalkylen är en modell som utvecklats för att på ett
effektivt och konsekvent sätt kunna beräkna den energianvändning och klimatbelastning som transportinfrastrukturen ger upphov till, varpå en färja är svårt att genomföra en kalkyl på, i synnerhet då ingen infrastruktur i detta fall, behövs eller krävs.
Bilagor och referenser
Bilagor
AKK
1a GKI
1b Prisnivåomräkning
Referenser
Saknas
System-ID, nummer för identifikation i databas: cc9f132e-7d49-42aa-8354-4b311f16c9c7 Utskriftsdatum : 2021-04-19