PLAN FÖR EGENKONTROLL

Senast uppdaterad 3.12.2021

Serviceproducent

Namn: FO-nummer: 0204197-3

Kommun

Kommunens namn: Samkommunens namn: Kårkulla samkommun Social- och hälsovårdsområdets namn: Verksamhetsenhet eller service

Namn: KUR serviceenhet

Gatuadress: Xxxxxxxxxxxxx 000 0x Postnummer: 21610 Postort: Kirjala Verksamhetsenhetens eller servicens förläggningskommun och kontaktuppgifter: Pargas Serviceform; klientgrupp för vilken service tillhandahålls; antal klientplatser

Xxxx, undersökning och rehabilitering, 12 servicetagarplatser. Ansvarig föreståndare för verksamhetsenheten eller servicen:

Xxxxxxx Xxxx Telefon:0000 000 000 E-post: xxxxxxx.xxxx@xxxxxxxx.xx Uppgifter om verksamhetstillstånd

Tjänster som anskaffats av underleverantörer samt producenter av dem

Producenter av köpta tjänster: Taxi Östman, Taxi Xxxx Xxxxx, Taxi Elovirna, Mehiläinen - läkarundersökningar, ÅUCS - läkarundersökningar, Pihlajalinna - läkarundersökningar, Åbolands sjukhus – läkarundersökningar & röntgen, Pargas HVC – Laboratorieprov

Den serviceproducent som ansvarar för den samlade servicen ansvarar även för kvali- teten hos den service som produceras av underleverantörer.

På vilket sätt säkerställer serviceproducenten de köpta tjänsternas kvalitet och klientsä- kerhet?

Kontinuerlig kontakt till producenten och uppföljning/utvärdering.

Har en plan för egenkontroll krävts av de serviceproducenter som tillhandahåller tjäns- ter som underleverantörer?

Ja Nej

2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER

Verksamhetsidé

Verksamhetsidén anger vilken serviceenheten producerar och för vilken målgrupp. Verk- samhetsidén ska basera sig på den lagstiftning som gäller för branschen. De centrala la- garna som styr socialvårdstjänsterna är socialvårdslagen, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, och som speciallagar barnskyddslagen, lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger om utvecklings- störda, mentalvårdslagen, lagen om missbrukarvård och äldreomsorgslagen.

Vilken är enhetens/servicens verksamhetsidé?

Kårkulla samkommun erbjuder svenskspråkig service för personer med specialbehov en- ligt gällande lagstiftning. KUR serviceenhet erbjuder kris-, -undersöknings- och rehabili- teringsperioder för personer med intellektuella och övriga funktionsnedsättningar.

Krisvård erbjuds för servicetagare med akut behov av vård, exempelvis vid en kris i fa- miljen eller en ohållbar livssituation. Den fortsatta vården planeras under vistelsen i ak- tivt samarbete med brukarens nätverk. En krisperiod varar i en eller flera veckor och övergår ofta i en rehabiliteringsperiod innan servicetagaren återvänder till hemregionen.

En undersökningsperiod omfattar undersökningar, utredningar och kartläggningar av ser- vicetagarens somatiska, psykiska och sociala hälsa. Servicen innehåller vård och omvård- nad, kontroll och utredning av läkemedelsbehandling, terapeutbedömningar, utredning av kommunikation och hjälpmedelsbehov samt individuellt anpassad daglig sysselsätt- ning. Till perioden hör även utvärdering av servicetagarens egen boende- och verksam- hetsmiljö i samarbete med hemregionen. Perioden varar i en eller flera veckor och ut- mynnar i utlåtanden och rekommendationer gällande fortsatt vård, rehabilitering och service.

Målsättningen vid en rehabiliteringsperiod är att servicetagaren ska återfå sin optimala fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga, för att kunna återvända till en individu- ellt anpassad boendeform och sysselsättning på sin hemort. För perioden uppgörs en in- dividuell habiliteringsplan med både kort- och långsiktiga mål. Under rehabiliteringspe- rioden kan servicetagaren pröva olika former av boende inom KUR serviceenheten samt olika typer av sysselsättningar på den dagliga verksamheten. Rehabiliteringsperioden ge- nomförs i aktivt samarbete med servicetagarens nätverk i hemregionen och varar van- ligtvis från en till flera månader. Perioden föregås ofta av en undersöknings- eller krispe- riod.

Personalen på KUR serviceenhet leds av en enhetschef. Det mångprofessionella arbets- teamet består av sjukskötare, handledare och vårdare, som med sin specialkunskap ar- betar tillsammans med individuella servicetagare. Vid KUR har alla servicetagare tillgång

till Expert- och utvecklingscentrets experter och de har möjlighet att träffa musiktera- peut, fysioterapeut, ergoterapeut, autismhandledare, psykolog, läkare och socialkura- tor. Detta utifrån individuella behov och önskemål från kommunens beställning.

Värderingar och principer

Tjänsterna inom socialvården ska iaktta de centrala principerna i lagstiftningen om soci- alvården. Tjänsterna ska främja och upprätthålla välfärd och social trygghet, minska ojämlikhet och främja delaktighet, trygga på lika grunder behövlig, tillräcklig och högkva- litativ socialservice och andra åtgärder som främjar välfärden samt främja klientoriente- ring och klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården.

Värderingarna har också till de yrkesetiska principerna työn ammattieettisiin periaat- teisiin som tillämpas i arbetet, och de styr valen också i sådana fall där lagen inte ger exakta svar på de frågor som uppstår i det praktiska arbetet. Värderingarna vittnar om arbetsgemenskapens sätt att utföra sitt arbete. De påverkar målsättningen och de meto- der som används för att målen ska uppnås. Verksamhetsprinciperna anger målen för en- heten/servicen och klientens ställning i den. Verksamhetsprinciper kan vara exempelvis individorientering, säkerhet, familjecentrering och professionalitet. Tillsammans med värderingarna bildar verksamhetsprinciperna ryggraden för arbetsmetoderna och målen och återspeglas bl.a. i det sätt man bemöter klienter och anhöriga. Vardagen, värdering- arna och etiken. Etiska riktlinjer för yrkespersonen inom det sociala området.

De värderingar och verksamhetsprinciper som styr verksamheten utgör en del av planen för egenkontroll och styr genomförandet av egenkontrollen.

Värderingar och verksamhetsprinciper?

Kårkulla samkommuns värdegrund vilar på en teori om hälsans ursprung ”salutogenes” och en känsla av sammanhang. Nyckelorden är begriplighet, hanterbarhet och menings- fullhet. Samkommunen erbjuder service av hög kvalitet, där behov och önskemål hos servicetagare, personal, närstående och kunder (kommunen) beaktas. Ytterligare in- formation framkommer i samkommunens kommun-, servicetagar-, personal- och anhörig- strategier. Kårkulla samkommuns verksamhet är certifierad enligt ISO 9001:2015 stan- darden. Kvalitetsledningssystemet Integrated Management System, IMS, används för att upprätthålla och utveckla interna processer, ledarskap, verksamheten och god service- kvalitet. Grundläggande för verksamheten är god omsorg, vari ingår lyhört bemötande, vägledande respektfulla samspel och socialpedagogiska individcentrerade arbetssätt med hänsyn till självbestämmande, integritet och grundläggande rättigheter.

Varje servicetagare har en individuell plan vilket som personalen arbetar kring med varje enskild servicetagare. Varje servicetagare bemöts individuellt och med respekt. Arbetet med servicetagarna skall vara tryggt, meningsfullt, målsättsenligt och arbetet skall främja deras delaktighet. Målsättningen för servicetagaren och hemkommunen vid hemfärden är att det erbjuds en meningsfull, hanterbar och ändamålsenlig vardag i framtiden och de verktyg som behövs för detta skall nås.

3 GENOMFÖRANDE AV EGENKONTROLLEN

RISKHANTERING

Identifiering av risker och missförhållanden och avhjälpande av dem

Utgångspunkten för genomförandet av egenkontrollen och planen för egenkontroll är att man identifierar risker som äventyrar klient- och patientsäkerheten. Om missförhållanden inte upptäcks är det inte möjligt att förebygga klient- och patientsäkerhetsrisker eller på ett systematiskt sätt ingripa i missförhållanden. Egenkontrollen baserar sig på riskhante- ring, där risker och eventuellt hotande missförhållanden i samband med servicen ska be- dömas på ett mångsidigt sätt och med hänsyn till den service som klienten får.

Risker kan orsakas till exempel av en otillräcklig personaldimensionering eller en verksam- hetskultur där en öppen säkerhetskultur inte stöds tillräckligt. Risker kan orsakas av den fysiska arbetsmiljön (trösklar, apparater som är svåra att använda) och arbetsmetoder, till exempel ogrundade begränsningar av klientens självstämmanderätt eller klienternas beteende gentemot varandra. Ofta är riskerna en summa av många felaktiga funktioner. En förutsättning för god riskhantering är att arbetsgemenskapen arbetar i en öppen och trygg atmosfär, där både personalen, klienterna och de anhöriga vågar ta upp missförhål- landen i kvalitet och klientsäkerhet.

System och förfaranden för riskhantering

Vid riskhantering förbättras kvaliteten och klientsäkerheten genom att man redan i förväg identifierar kritiska arbetsmoment där risken finns att de uppställda kraven och målen inte uppnås. Riskhantering innefattar även ett systematiskt arbete för att eliminera eller minimera missförhållanden och observerade risker samt registrering, analysering och rap- portering av negativa händelser och vidtagande av fortsatta åtgärder. Föreståndaren an- svarar för att personalen får tillräcklig inskolning, särskilt med tanke på de risker som kan uppstå för klient- och patientsäkerheten.

Arbetsfördelning vid riskhantering

Det är ledningens och föreståndarnas uppgift att se till att egenkontrollen ordnas och instruktioner ges om den samt att de anställda har tillräcklig kunskap om säkerhetsfrågor. Ledningen ansvarar för att tillräckliga resurser har anvisats till att trygga en säker verk- samhet. Föreståndarna bär också huvudansvaret för att skapa en positiv attityd gentemot behandling av missförhållanden och säkerhetsfrågor. Riskhanteringen kräver aktiva åtgär- der av hela personalen. De anställda deltar i att bedöma säkerhetsnivån och riskerna, göra upp en plan för egenkontroll och i att genomföra de åtgärder som förbättrar säkerheten.

Det hör till riskhanteringens karaktär att arbetet aldrig blir färdigt. Av hela enhetens per- sonal krävs engagemang, förmåga att lära av sina misstag och att leva i en förändring för att säkra och högkvalitativa tjänster ska kunna tillhandahållas. Olika yrkesgruppers sak- kunskap kan utnyttjas genom att hela personalen tas med i att planera, genomföra och utveckla egenkontrollen.

RISKHANTERINGSPROCESSEN ÄR I PRAKTIKEN LIKA MED PROCESSEN FÖR VERKSTÄLLIGHET AV EGEN- KONTROLLEN.

Finska riskhanteringsföreningen (Suomen riskienhallintayhdistys) har beskrivit riskhante- ringsprocessen: xxxxx://xx-xx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxxx (på finska)

En förteckning över anvisningarna som gäller genomförandet av riskhantering/egenkon- troll:

KUR serviceenhet skall under början av år 2022 arbeta för en riskbedömningsförteckning för enheten. Utrymningsplan för enheten finns. Vid incidenter som drabbar servicetagare och personal finns i stycket nedan beskrivet enhetens tillvägagångssätt.

Identifiering av risker

Under riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätten för identifie- ring av risker och kritiska arbetsmoment.

På vilket sätt tar personalen, klienterna och de anhöriga upp observerade missförhållan- den, kvalitetsavvikelser och risker, inklusive den anmälningsskyldighet som gäller för an- ställda med stöd av 48 § i socialvårdslagen?

Alla anställda har ansvar för att krav och kvalitetsmål efterföljs samt för att rapportera om brister i kvaliteten, tillbud och negativa händelser. Missförhållanden och brister i kva- liteten kan upptäckas av närstående, servicetagaren själv eller personal och rapporteras till linjeledningen. Respons kan även ges via Kårkullas webbsida via en elektronisk re- sponslänk. Tillbud och avvikelser i servicen/verksamheten (för servicetagare) och arbe- tarskyddsrapporter (brister och faror i arbetsmiljön) rapporteras och analyseras i den web- baserade databasen HaiPro (xxx.xxxxxx.xxx). Enhetschefen ansvarar för att rappor- terna behandlas och diskuterar förebyggande åtgärder tillsammans med personalen. Even- tuella avvikelser som observerats vid auditering leder till korrigering. Riskbedömning ur arbetarskyddsperspektiv görs årligen enhetsvis enligt interna processbeskrivningar. Utvär- dering av eventuella risker, kritiska arbetsmoment samt lösningar diskuteras under enhet- ens arbetsplatsmöten. Sammanställning skickas som delgivning till arbetarskyddsansva- riga.

Hantering av risker och observerade missförhållanden

Behandlingen av negativa händelser och tillbud innefattar registrering av händelsen samt analysering och rapportering. Ansvaret för att den kunskap som samlats vid riskhante- ringen kommer till nytta i utvecklingsarbetet ligger hos serviceproducenten, men de an- ställda ansvarar för att informationen förmedlas till ledningens kännedom. I behandlingen av negativa händelser ingår även att de diskuteras med de anställda, klienten och vid behov med en anhörig. Efter en allvarlig negativ händelse som orsakat ersättningsbara skador informeras klienten eller den anhöriga om hur ersättning kan sökas.

På vilket sätt hanteras negativa händelser och tillbud vid enheten och hur dokumenteras de? Diskuteras med berörda, dokumentering av olycksfallstillbud (olycksfall och arbetso- lyckor görs i den webbaserade tjänsten HaiPro.) Fortbildning ordnas för personal och an- svarspersoner enligt interna fortbildningsstrategier, stöd och handledning ges av arbetar- skyddschefen. Handlingsplaner skapas på enheten och följs för att säkerställa att proces- sen hanteras och rapporteras korrekt, men också för att förebygga risker i framtiden. Händelser som påverkar enheten tas vid behov upp på interna arbetsplatsmöten, där hän- delsen analyseras och gås igenom samt där det diskuteras om hur risker kan minskas.

Korrigerande åtgärder

För kvalitetsavvikelser, missförhållanden och tillbud samt för negativa händelser fastställs korrigerande åtgärder som hindrar att liknande situationer upprepas i fortsättningen. Så- dana åtgärder är bland annat utredning av orsakerna som ledde till situationen och däri- genom en övergång till säkrare arbetssätt. Även de korrigerande åtgärderna registreras i egenkontrollens uppföljningsdokument.

Ge en beskrivning av uppföljningen och registreringen av korrigerande åtgärder:

Gällande servicetagare tas upp på nätverksmöten eller uppföljnings- och kartläggnings- möte kring den individuella planen. Korrigerande åtgärder beskrivs också i det webbase- rade programmet HaiPro.

Verkställande av korrigerande åtgärder

På vilket sätt ges informationen till personalen och andra samarbetsparter om över- enskomna ändringar i arbetssätten och andra korrigerande åtgärder?

Enhetschefen tar tillsammans med regionchefen ställning till hur informationen till perso- nal och samarbetsparter bör ske med beaktande av ärendets art. Ifall informationen sker genom muntlig framställning bör det också säkerställas att en skriftlig dokumentation av ärendet finns tillgänglig för uppföljning. Ifall att korrigerande åtgärder krävs på samkom- munal nivå ansvarar ledande tjänsteinnehavare för att informationen når ut till rätt mål- grupp. Förändringar gällande servicetagare, förmedlas via enhetschef eller kontaktperso- ner.

4 UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL

Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen

Planen för egenkontroll görs upp i samarbete mellan föreståndaren som ansvarar för verk- samhetsenheten/servicen och personalen. Olika delområden av egenkontrollen kan också ha egna ansvariga personer. Även klienterna kan delta i planeringen av egenkontrollen i den mån de har möjlighet till det. Ett exempel på god praxis är till exempel modellen

”Meidän oma valvontasuunnitelma – Opas nuorten osallisuutta tukevaan omaval- vontatyöhön lastenkodeissa” (på finska) som utarbetats inom ett projekt hos Centralför- bundet för barnskydd och som stöder de ungas delaktighet i egenkontrollen.

Xxxxx har deltagit i planeringen av egenkontrollen?

Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxx, Xxxxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxxx

Vem ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen (namn och kontaktupp- gifter):

Xxxxxxx Xxxx, xxxxxxx.xxxx@xxxxxxxx.xx, tel. 0000000000

Uppföljning av planen för egenkontroll (avsnitt 5 i föreskriften)

Planen för egenkontroll uppdateras när ändringar inträffar i verksamheten som påverkar servicekvaliteten och klientsäkerheten

På vilket sätt säkerställer man vid enheten att planen för egenkontroll är uppdaterad?

Planen genomgås och uppdateras av enhetschefen tillsammans med personalen 1 gång per år.

Offentlighet av planen för egenkontroll

En uppdaterad plan för egenkontroll ska hållas offentligt framlagd vid verksamhetsen- heten så att klienterna, deras anhöriga och alla som är intresserade av egenkontroll lätt och utan särskild begäran kan läsa planen.

Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? Digitalt på Kårkullas webbsida och framlagd på enheten.

5 KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER

Bedömning av servicebehovet

Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med en anhö- rig, närstående eller laglig representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebe- hovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla di- mensioner av funktionsförmågan, vilka är fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsför- måga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i samband med de olika di- mensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd och smärta, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller ensamhet.

På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedöm- ningen?

Servicetagarens servicebehov kan bedömas med hjälp av metoden ”samtalsmatta”, mate- rialet ”Så här klarar jag mig”, blanketten ”Kartläggning av behov av fortsatt dagverksam- het”. Stockholmsbedömning (svenskt mätinstrument av stödbehov och resursfördelning) för prissättning, individuella planer och genomförandeplan (tas i bruk 2022).

På vilket sätt görs klienten och/eller de anhöriga och närstående delaktiga i bedömningen av servicebehovet?

Via nätverksmöten tillsammans med servicetagare och/eller anhöriga/laglig företrädare, genomförandeplanen, i det dagliga samtalet med servicetagare och anhöriga. Personalen stöder servicetagarens delaktighet och självbestämmande på alla nivåer, enligt grundläg- gande principer.

Vård- och serviceplan

Vård- och servicebehovet registreras i en individuell plan om daglig vård, service eller rehabilitering för klienten. Syftet med planen är att hjälpa klienten att nå de mål som ställts upp för livskvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella klient-/serviceplanen och med vilken servicegivaren informeras om förändringar i klientens servicebehov. Genomföran- det av vård-, service- eller rehabiliteringsplanen i klientens dagliga vård och service för- utsätter framför allt att de anställda får en god inskolning. Att vård- och serviceplanen inte uppdateras eller iakttas innebär även en risk för klientsäkerheten.

I 3 a kap i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) föreskrivs, att de åtgärder som stöder och främjar en persons förutsättningar att klara sig på egen hand och personens självbestämmanderätt ska skrivas in i service- och vårdplanen för den som ges specialomsorger. Planen ska ses över vid behov, dock minst med sex månaders mellanrum, om det inte är uppenbart onödigt. Lagens 42 a § innehåller bestämmelser om de uppgifter som service- och vårdplanen ska innehålla.

Enligt 16 § i äldreomsorgslagen ska den äldre personens synpunkter på alternativen tas med i planen.

En av de viktigaste punkterna som ska avtalas i verkställandet av egenkontrollen är hur man säkerställer att serviceplanen iakttas i klientens dagliga vård/service.

På vilket sätt utarbetas och uppdateras vård- och serviceplanen, och hur följer man upp genomförandet av den?

Kommunen gör upp en serviceplan för varje servicetagare. Planen lighger som grund för den individuella planen som görs upp av Kårkulla. Planen utgörs utgående från en bedöm- ning av servicetagarens helhetssituation, som koordineras av kontaktpersonen. Planen görs sedan upp i samarbete med personer i servicetagarens vardag. Information insamlas gällande servicetagarens önskemål och behov. Planen ger en helhetsbeskrivning av in- nehållet i den service brukaren erhåller. Planen beskriver vardagliga lång- och kortsiktiga målsättningar gällande servicetagarens hem samt arbetslivs- eller livsorienterade

verksamhet. Genomförandeplanen följs upp beroende på servicetagarens situation. Tidpunkt för uppföljning antecknas i planen.

På vilket sätt säkerställer man att klienten får tillräcklig information om olika alternativ och på vilket sätt hörs klientens synpunkter?

Genomförandeplanen, nätverksmöten, dagliga samtal med servicetagaren.

På vilket sätt säkerställer man att personalen känner till innehållet i vård- och servicepla- nen och agerar enligt den?

Kontaktpersonen/-erna, deltar i möten kring uppgörande och uppföljning av servicetaga- rens genomförandeplan. Kontaktpersonen informerar personer som deltar i vården av ser- vicetagaren om uppdateringar eller nya överenskommelser gällande servicetagarens var- dag. Delgivning sker genom anteckning i den dagliga rapporteringen/vårdjournalen och vid behov diskuteras servicetagarens ärenden på arbetsplatsmöte med enhetens perso- nalgrupp.

Plan för vård och fostran (BsL 30 a §)

För ett barn som har placerats i vård utom hemmet ska det vid behov göras upp en separat plan för vård och fostran, som kompletterar den klientplan som avses i 30 § i barnskydds- lagen. Planen ska göras upp utan dröjsmål, om begränsningar har riktats mot barnet eller om det är sannolikt att begränsningar kommer att riktas mot barnet och en plan för vård och fostran inte har gjorts upp tidigare. Syftet med planen är att förebygga begränsningar och skapa beredskap för sådana.

Syftet med planen för vård och fostran är att åskådliggöra målen i klientplanen och att detaljerat beskriva hur barnets behov möts medan ett gott bemötande av barnet tryggas. Planen för vård och fostran ska göras upp tillsammans med barnet. För planen ska även barnets vårdnadshavare höras, och planen ska tillställas den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter för kännedom.

Enheter för vård utom hemmet har en lagstadgad skyldighet att göra upp en allmän plan om gott bemötande för enheten som en del av planen för egenkontroll. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som är placerade i verksam- hetsenheten höras och de ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av planen. När planen är färdig ska den gås igenom tillsammans med barnen. Planen är ett separat dokument som ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till den kommun som ansvarar för placeringen av barnet och till de socialarbetare som ansvarar för ange- lägenheterna i fråga om barn som placerats på enheten. Planen om gott bemötande ska utvärderas och ses över årligen. Detaljerade bestämmelser om innehållet i planen finns i 61 b § i barnskyddslagen.

På vilket sätt görs planen för vård och fostran upp och hur uppföljs utfallet av den?

KUR serviceenhet erbjuder för tillfället tjänster för barn som placerats i vård utom hem- met.

Bemötande av klienten

Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet för var och en och består av rätten till personlig frihet, integritet och säkerhet. Den har ett nära samband med rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar människans fysiska frihet, men också rätten till fri vilja och självbestämmanderätten. Inom socialtjänsterna ska persona- len respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och främja klientens delaktig- het i planeringen och genomförandet av servicen. Klienten bör i mån av möjlighet till exempel kunna framföra önskemål om vem som bistår honom eller henne i könsmedvetna situationer. Biträdande justitiekanslerns avgörande, OKV/1/50/2018: xxxxx://xxx.xxx.xx/xx/xxxxxxxxx/xx/0000/ (på finska). Sammandrag på svenska i Justitie- kanslerns i statsrådet berättelse för år 2019, s. 209.) xxxxx://xxx.xxx.xx/xxxxx/xx- ler_public/7f/0c/7f0c68d1-77cc-4608-94ec-a28d821af2ae/jka_berattelse_2019_low.pdf

Handbok om funktionshinderservice: xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxx-xx-xxxxxxxxxxxxxxx- service/stod-och-service/stod-till-sjalvbestammanderatten

På vilket sätt stärks olika delområden av klienternas självbestämmanderätt i enheten, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål?

Personal arbetar i dagliga samtal med servicetagaren lyhört med att stärka servicetaga- rens rätt till självbestämmande och ökad delaktighet med respekt för deras integritet. Personcentrerad planering (PCP) för samtliga servicetagare tillämpas på enheten. Alla ser- vicetagare bör ha möjlighet att uttrycka önskemål och ge respons på servicen, vilket kan innebära att personliga kommunikationshjälpmedel behöver utformas och användas. Sam- kommunen har minst 1 brukarråd i varje region. I brukarrådet diskuteras aktuella ärenden och utmaningar för att förbättra Kårkullas service. Metoder och verktyg för insamling av information, som stöd att uttrycka åsikter och önskemål samt vid planering och utvärde- ring är bl.a. ”Så här klarar jag mig”, ”Stigen”, ”Xxxx xxxxxxx och resurser”, Widgit Online, valtavlor, HYP (dagligt intensivt samspel). Pedagogiska handledare och autismhandledare på Kårkulla samkommunkan vid behov stöda servicetagaren och personalen i processen samt erbjuda ytterligare metoder och verktyg. Kårkulla samkommun har en arbetsgrupp för självbestämmandefrågor, vilken finns tillgänglig för konsultation, handledning och fortbildning. På Kårkullas intranät finns information om arbetsgruppens sammansättning och kontaktuppgifter samt material, länkar och verktyg för hur personal kan stöda en servicetagare till ett så självständigt liv som möjligt.

Vården och omsorgen som ges en klient inom socialvården baserar sig i första hand på frivillighet, och service tillhandahålls i princip utan begränsning av individens självbestäm- manderätt. Med undantag av barnskydd, omsorg om utvecklingsstörda och tjänster inom missbrukarvården finns det inga lagbestämmelser om begränsning av klientens självbe- stämmanderätt. Inom socialvården kan självbestämmanderätten endast begränsas om kli- entens eller andra personers hälsa eller säkerhet riskerar att äventyras. Tillbörliga skrift- liga beslut ska fattas om åtgärder som begränsar självbestämmanderätten. De begrän- sande åtgärderna ska genomföras enligt principen för lindrigaste åtgärd och på ett tryggt

sätt med respekt för individens människovärde. Förfaranden för begränsande av självbe- stämmanderätten och de anordningar som används ska införas i vård-, service- eller reha- biliteringsplanen.

Principer och praxis som gäller självbestämmanderätten ska diskuteras både med den be- handlande läkaren och med de anhöriga och registreras i klientens vård- och serviceplan. Anteckningar om begränsande åtgärder görs också i klienthandlingarna.

Särskilda bestämmelser om begränsning av självbestämmanderätten för barn och unga in- går i 11 kap i barnskyddslagen (417/2007). Likaså innehåller 3 a § i lagen angående speci- alomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) bestämmelser om begränsningsåtgärder som riktas mot utvecklingsstörda personer. Äldreomsorgslagen innehåller inga särskilda be- stämmelser om begränsning.

I 3 a kap i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) ingår bestäm- melser om stärkande av självbestämmanderätten och användning av begränsningsåtgärder inom specialomsorger.

Xxxxx är principerna för stärkande och begränsning av självbestämmanderätten vid en- heten som man kommit överens om och instruerat för personalen?

Syftet med kapitel 3a i specialomsorgslagen är att stärka och stöda självbestämmanderät- ten. Målet är att begränsningsåtgärder inte ska användas. All verksamhet inom specia- lomsorgen ska ske i samförstånd med brukaren. Begränsningsåtgärder kan användas enbart som en sista utväg då alla andra lindrigare förfaringssätt har använts/prövats. En begräns- ningsåtgärd får endast användas i syfte att skydda brukarens hälsa och trygghet eller någon annan persons hälsa och trygghet. Det är tillåtet att använda endast de begränsningså- tgärder som finns stadgade i lagen.

All personal arbetar utgående från förebyggande åtgärder. Begränsande åtgärder vidtas endast om det absolut är nödvändigt och i så fall förordnas lagenliga tidsbundna beslut av enhetscheferna. Innan begränsande åtgärder får vidtas bör checklistan för ”förebyggande åtgärder enligt specialomsorgslagen” på Kårkullas webbsida gås igenom och andra alter- nativ, lösningar och arbetssätt först noggrant prövas. Processen gällande självbestämman- derätten finns dokumenterad och beskriven i samkommunens kvalitetsledningssystem, IMS (Integrated Management System).

Vilka begränsande anordningar används vid enheten?

Begränsande anordningar används utifrån behovet. På KUR serviceenhet har möjlighet att använda oss av avlyssningsanordning, begränsning av rörelse genom låsta dörrar och sängskrank.

Barnskyddsenheter för vård utom hemmet har en lagstadgad skyldighet att göra upp en allmän plan om gott bemötande för enheten som en del av planen för egenkontroll vid enheten. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som

är placerade i verksamhetsenheten höras, och de ska ges möjlighet att delta i utarbetan- det av planen. När planen är färdig ska den gås igenom tillsammans med de barn som är placerade i enheten. Planen är ett separat dokument som ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till den kommun som ansvarar för placeringen av barnet och till de socialarbetare som ansvarar för angelägenheterna i fråga om barn som placerats på enheten. Planen om gott bemötande ska utvärderas och ses över årligen. Detaljerade bestämmelser om innehållet i planen finns i 61 b § i barnskyddslagen. Mer information om planen finns i handboken för barnskyddet som upprätthålls av THL (på finska).

Planen om gott bemötande: xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxx/xxxxxx- sessi/sijaishuolto/hyvaa-kohtelua-koskeva-suunnitelma (på finska)

Utarbetad, datum Uppdaterad, datum

Sakligt bemötande av klienten

Klienter inom socialvården har en lagstadgad rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande. Vad detta innebär för servicen i praktiken ska diskuteras och avtalas inom varje enhet och service så att var och en förbinder sig till gemensam praxis. Gott bemö- tande hänför sig till klientens rätt att bli hörd, tilltalad och bemött som en individ och på ett sakligt och vänligt sätt. Inom varje service bör man diskutera vad osakligt bemötande och illabehandling betyder och hur man reagerar när sådant observeras.

I planen för egenkontroll inskrivs på vilket sätt ett gott bemötande av klienterna säker- ställs med beaktande av klientens önskemål, åsikt, intresse och individuella behov samt vilket förfarande som tillämpas om osakligt bemötande observeras?

För att säkerställa ett sakligt bemötande baseras personalens bemötande på Kårkullas värdegrund; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, så att servicetagarnas självbestämmande, självständighet, delaktighet och jämlikhet förstärks. Samkommunen erbjuder mångprofessionellt stöd vid regionala omsorgsbyråer. Personal erbjuds kon- tinuerlig intern och extern fortbildning. Personalen genomgår även fortbildningen ”MAPA” (Management of Actual or Potential Aggression) och erbjuds ICDP-programmet (Internati- onal Care Development Programme). För att säkerställa att även ny personal bemöter servicetagaren väl, ges introduktion enligt en checklista och eventuell utbildning innan personalen inleder arbetet.

På vilket sätt behandlas osakligt bemötande, en negativ händelse eller en risksituation som klienten blivit utsatt för?

Negativa händelser och risksituationer rapporteras i den webbaserade programvaran HaiPro. I första hand går enhetschefen eller hens representant igenom händelsen eller risksituationen med vårdpersonalen/egenvårdare och servicetagaren. Efter en inträffad negativ händelse kan psykologen vid expertteamet kontaktas för samtal.

Klientens delaktighet

Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten

En väsentlig del av utvecklandet av serviceinnehållet, kvaliteten, klientsäkerheten och egenkontrollen är att man tar hänsyn till klienter i olika åldrar samt deras familjer och närstående. Eftersom kvalitet och god vård och omsorg kan betyda olika saker för perso- nalen och klienterna är det viktigt att man i utvecklingsarbetet utnyttjar all respons som på olika sätt systematiskt samlats in. Delaktighet för klienter och anhöriga betyder att deras åsikter och önskemål beaktas i samtliga situationer som gäller servicen och utveck- landet av verksamheten.

Insamling, behandling och utnyttjande av respons vid utvecklingen av verksamheten

På vilket sätt deltar klienterna och deras närstående i att utveckla enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? På vilket sätt och hur ofta samlar man in klientrespons?

Servicetagaren och anhöriga kan delta i uppgörandet av genomförandeplanen och i nät- verksmöten. Servicetagare och anhöriga kan muntligt, via telefon eller digitalt ge respons och önskemål till personalen. Kvalitetsmätningar görs årligen för servicetagare, personal, närstående och kunder (kommuner). Servicetagare, anhöriga, personal och utomstående kan på Kårkullas webbsida (xxx.xxxxxxxx.xx) ge fritt formulerad eller riktad respons.

På vilket sätt utnyttjas klientresponsen vid utvecklingen av verksamheten?

Responsen kartläggs och följs upp i interna uppföljningsmöten och/eller på nätverksmö- ten. Respons som kommit in genom webbsidan distribueras till rätt person, behandlas och besvaras inom 14 dagar samt antecknas i den webbaserade tjänsten Qpro. Kvalitetsutvec- klaren tar del av samtlig inkommen och behandlad respons (utom post i brukarrådets post- lådor). Responsen används som grund för kartläggning av utvecklingsbehov av samkommu- nens servicekvalitet. Respons från brukarrådets postlådor behandlas på brukarrådets mö- ten och delegeras till den responsen berör.

Klientens rättsskydd

Klienter inom socialvården har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande utan diskriminering från den som lämnar socialvård. Klienten ska bemötas så att hans männi- skovärde, övertygelse och integritet respekteras. Beslut som gäller egentlig vård och ser- vice fattas och verkställs medan klienten omfattas av tjänsterna. En klient som är miss- nöjd med servicekvaliteten eller bemötandet har rätt att framställa en anmärkning hos verksamhetsenhetens ansvariga person eller en ledande tjänsteinnehavare. Anmärkning kan också vid behov framställas av klientens lagliga företrädare, en anhörig eller en när- stående. Mottagaren av anmärkningen ska behandla ärendet och lämna ett skriftligt, mo- tiverat svar inom rimlig tid samt vid behov vidta behövliga åtgärder för att avhjälpa miss- förhållandet.

Mottagare av anmärkningar: kontaktperson på enheten, personal, enhetschef, regionchef och samkommunsdirektör.

Socialombudsmannens kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Lokal socialombudsman: Xxxxxx Xxxxxxx, tel. 0000000000

Lokal patientombudsman: Xxxxxxx Xxxxxx, tel. 00-0000000

Konsumentrådgivarens kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Konsumentrådgivning: tel. 000 000 0000, xxx.xxx.xx

På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut som gäller en- hetens verksamhet och hur beaktas de i utvecklingsarbetet?

Anmärkningar och klagomål tas upp i enhetens personalgrupp. Beroende på ärendets art informeras regionchefen. Ärendet utreds, dokumenteras och diskuteras tillsammans med servicetagaren och/eller anhöriga. Kvalitetsutvecklaren tar del av samtlig dokumenterad respons. Denna används som grund för kartläggning av utvecklingsbehov av samkommu- nens servicekvalitet.

Målsatt tid för behandling av anmärkningar: Behandlingstid före anmärkningar är 14 dagar, dvs. respons besvaras inom två veckor.

6 EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET

Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt

I klienternas vård- och serviceplaner inskrivs mål som hänför sig till daglig rörlighet, ute- vistelse, rehabilitering och rehabiliterande aktiviteter. Kvaliteten hos tjänster för barn beskrivs i Lastensuojelun laatusuositus (kvalitetsrekommendation för barnskyddet, på finska): xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxx- tusuositus

På vilket sätt främjar tjänsterna klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funkt- ionsförmåga och delaktighet?

I arbetet använder vi oss av ett salutogent perspektiv på välmående. Fokus i arbete ligger på servicetagarens förmåga att klara av och vilja av att lära sig mer, istället för att se på på de saker som fungerar mindre bra. De centrala begreppen i den salutogena modellen är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. På KUR strävar vi till att stöda servi- cetagarnas känsla av välbefinnande genom att inkludera dem i planeringen av sådant som berör dem. Servicetagaren skall få vara delaktig i både små som stora beslut i vardagen. Den individuella verksamheten planeras utifrån servicetagarens förmåga och intresse samt verksamhetens resurser. Målet för servicetagaren genom detta är en personlig tillväxt ge- nom förstärkandet av egna förmågor och hanterbarheten i vardagen. Genom olika kom- munikationshjälpmedel stärker vi kommunikationen mellan personal och servicetagare. Omgivningen anpassas så att servicetagaren skall trivas så bra som möjligt och må så bra

som möjligt. KURs vardagsaktiviteter är exempelvis hushållssysslor, promenader, bilåk- ning, samtalsstunder, utomhusvistelse, pyssel och social träning i samhället (t.ex. cafébesök). Vid KUR har alla servicetagare tillgång till Expert- och utvecklingscentrets ex- perter och de har möjlighet att träffa musikterapeut, fysioterapeut, ergoterapeut, aut- ismhandledare, psykolog, läkare och socialkurator. Detta utifrån individuella behov och önskemål från kommunens beställning.

Ordnande av motions-, kultur- och hobbyverksamhet

Personalen uppmuntrar och stöder servicetagare till deltagande i gemensamma aktiviteter som tidigare nämnt samt sociala situationer. Kårkulla samkommun samarbetar t.ex. med lokala föreningar, DUV (De Utvecklingsstördas Väl) och kommunernas motionsverksamhet.

På vilket sätt följer man upp hur målen uppfyllts i fråga om verksamhet som främjar kli- enternas funktionsförmåga och välmående samt rehabiliterande aktiviteter?

Servicetagarens kontaktperson tillsammans med sjukskötare med ansvarsuppgifter och handledare med ansvarsuppgifter ansvarar för genomförandeplaner och deltar i mån av möjlighet på nätverksträffar och övriga möten som gäller den individuella servicetagaren. Uppföljnings görs även på de veckovisa mångprofessionella mötet ”KUR-mötet” samt på andra interna möten inom personalgruppen.

Näring

Näring och måltider samt seder och bruk i samband med dem utgör en väsentlig del av många socialvårdstjänster och har stor betydelse för klienterna. I näringen beaktas Livs- medelsverkets gällande rekommendationer om intag av näringsämnen samt matrekom- mendationer som utarbetats för befolkningen och för olika åldersgrupper.

Vid ordnandet av måltider bör man utöver klienternas önskemål beakta specialdieter (di- abetes, autoimmuna sjukdomar, födoämnesöverkänslighet och -allergier samt födoämne- sintoleranser) på ett sådant sätt att alla kan känna sig trygga. Kost som baserar sig på religion eller etisk övertygelse utgör en del av mångkulturella tjänster, vilket ska beaktas när service tillhandahålls.

Närings- och matrekommendationer: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxx/xxxxxxxxx- jande-kost/narings--och-matrekommendationer/

På vilket sätt har mathållningen ordnats vid enheten?

Mathållningen ordnas från Kårkullas centralkök. Maten transporteras till enheten under vardagar.

Hur beaktas klienternas önskemål och särskilda dieter och begränsningar?

Xxxxxx och andra begränsningar gällande mat och näring framkommer i beställningsblan- ketten då en servicetagare skrivs in till en KUR-period. Individuella servicetagares allergier och dieter finns antecknat i den dagliga dokumentationen och i enhetens köksutrymme.

Xxxxxx och allergier meddelas till centralköket. Önskemål gällande mat tas i beaktande så långt som möjligt, personalen lagar mat enligt önskemål med jämna mellanrum och möj- lighet.

På vilket sätt följer man inom egenkontrollen upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionskvalitet?

Varje enhet är ansvarig i att stöda servicetagaren att välja hälsosam och näringsrik kost. Ordinarie personal introducerar ny personal, vikarier och praktikanter. Enheterna följer de nationella rekommendationerna gällande näring. Vid behov listas det personliga närings- och/eller vätskeintaget upp under en viss tid.

Hygienpraxis

Kvalitetsmålen för hygiennivån vid enheten samt instruktionerna som utarbetats för upp- nående av denna nivå samt klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer mål för egenkontrollen, i vilka det ingår att klienternas personliga hygien har ordnats samt att spridningen av infektioner och andra smittsamma sjukdomar förhindras.

Enhetens städning och klädvård utgör ett viktigt delområde i att upprätthålla allmän hy- giennivå och hindra spridning av infektioner. THL har publicerat en föreskrift (på finska) om förebyggande av infektioner i långvarig vård och omsorg (Föreskrift 2/2020): xxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxx/00000/000000/XXX_XXXX_000-000-000-000- 6.pdf?sequence=1&isAllowed=y

I fråga om hygienpraxis rekommenderas det att enheten utarbetar egna föreskrifter för normala förhållanden och därtill för förhållanden i undantagssituationer.

På vilket sätt följer man upp den allmänna hygiennivån vid enheten och hur säkerställer man att hygienpraxis som motsvarar klienternas behov iakttas enligt givna anvisningar och enligt klienternas vård- och serviceplaner?

Städning av alla allmänna utrymmen, toalet, klientlägenheter (utifrån behov) och sanitet- sutrymmen görs av städare anställd av Kårkulla samkommun. Utrymmen och lägenheter städas tillsammans med servicetagare utifrån deras förmåga. Samma gäller skötseln av tvätt och dylikt. Handledning kring hygienfrågor ges enhetsvis av personal. Personal som sköter städning och tvätt följder de direktiv som THL har gett gällande städning och hygien inom omsorgen.

Hur förebygger man spridning av infektioner och smittsamma sjukdomar vid enheten?

Utöver övriga hygien- och städåtgärder som redan beskrivts i denna egenkontrollplan an- vänder personalen korrekt skyddsutrsutning enligt anvisningar från ÅUCS och THL. Per- sonalen har blivit informerade och fått utbildning i korrekt användning av skyddsutrsut- ning, handtvätt och hygien, säkerhetsavstånd samt rengöring av ytor och föremål som regelbundet används. All personal iakttar eventualla sjukdomssymtom och följer de rikt- linjer som samkommunen ger gällande frånvaro och kontakt till hälso- och sjukvården. Den anställda städaren följer angivna direktiv gällande städrutiner. KUR-serviceenhet har

i den nuvarande coronapandemin sjukskötare som ansvarar för direktiven vid plötsligt uppkommen insjukning i coronavirusinfektion. Dessa sjukskötare bedriver också jour- verksamhet i detta ärende för andra Kårkulla samkommuns enheter inom närområdet.

På vilket sätt har enhetens städning och klädvård ordnats?

Personalen på KUR följer givna hygiendirektiv. Lämpliga arbetskläder och arbetsskor an- vänds och byts om i ett omklädningsrum. Inga smycken och klockor används, korta naglar, håret fast, speciellt viktigt i köket, noga med handhygien. Följer direktiv från ÅUCS och THL. Personalen följer ett städschema: Morgonpersonalen ser till att sängarna är rena, går igenom fria ytor, lägger byket i tvättmaskin, tar fram rena kläder och ser till att klädskåpen är i ordning. Kvällspersonalen ser över golven, hänger byket, ser till att la- voaren är ren efter, rengöra exempelvis kam, rakapparat, tandborste. Nattorna för ut soporna (görs också i övriga skift enligt behov), tar hand om tvättstugan under natten, rengör kontorets ytor, rengör och gör i ordning allmänna utrymmen, ser till att allt är städat och avstängt i köket samt går igenom kyl och frys med jämna mellanrum. All per- sonal ansvarar för att det är rent och trivsamt på enheten och att servicetagarens person- liga hygien är av god kvalité (handtvätt, dusch, rena sängar och kläder, tandtvätt, rakning etc.). Lakan i sängarna byts varje torsdag. Sängkläder, handdukar och draglakan tvättas i Kårkullas tvätteri som finns en våning under enheten. Servicetagarens personliga kläder tvättas enligt behov i enhetens tvättstuga. Städerskan städar enheten måndag, tisdag, onsdag och fredag.

På vilket sätt har personalen utbildats/inskolats i att iaktta renhållning och klädvård vid enheten enligt anvisningar och standarder?

Checklista vid inskolning av ny personal och vikarier samt muntligt genomgång av ordinarie personal.

Hälso- och sjukvård

För att hälso- och sjukvårdstjänster ska kunna säkerställas för klienterna ska enheten ha instruktioner om ordnande av icke-brådskande och brådskande sjukvård samt mun- och tandvård för klienterna. Varje verksamhetsenhet ska också ha en instruktion för eventu- ella oväntade dödsfall.

På vilket sätt säkerställs iakttagandet av de instruktioner som meddelats om mun- och tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och oväntade dödsfall?

Servicetagare som är intagen på en KUR-period har tillgång till tandläkare och tandvårdare som besöker enheten enligt överenskommelse. Brådskande sjukvård utförs på Pargas hälsovårdsstation eller ÅUCS. Interna handlingsplaner inför och vid dödsfall samt oväntade dödsfall finns. Enheten har tillgång till en omsorgspräst som anlitas vid behov.

På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar?

Uppföljning av servicetagarnas hälsotillstånd, inklusive kroniska sjukdomar, verkställs ge- nom läkarbesök, konsultation och/eller besök vid hälsovårdscentral.

Vem ansvarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten?

Kontaktpersonen eller närvarande vårdpersonal ansvarar för servicetagarens hälso-och sjukvård. Enhetens helhetsansvar innehar enhetschefen.

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandlingen vid varje enhet baserar sig på en enhetsspecifik plan för läke- medelsbehandling som regelbundet uppdateras. Läkemedelsplanen ingår som en del även i inskolningen av personalen. Handboken ”Turvallinen lääkehoito” om säker läkemedels- behandling innehåller riktlinjer bland annat för genomförandet av läkemedelsbehand- lingen, ansvarsfördelningen i samband med den samt minimikrav som ska uppfyllas av varje anställd som deltar i att genomföra läkemedelsbehandlingen vid enheten. Anvisning- arna i handboken gäller både privata och offentliga enheter som bedriver läkemedelsbe- handling. Enligt handboken ska serviceproducenten utse en ansvarig person för läkeme- delsbehandlingen vid varje enhet. Inom egenkontrollen bör man identifiera och eliminera de risker som orsakas av bristfällig kompetens eller oklara förfaranden i läkemedelsbe- handling och läkemedelsförsörjning.

Turvallinen lääkehoito, Opas lääkehoitosuunnitelman tekemiseen sosiaali- ja terveyden- huollossa (på finska): xxxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxx- dle/10024/129969/URN_ISBN_978-952-302-577-6.pdf?sequence

På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens plan för läkemedels- behandling?

Av all vårdpersonal som hanterar läkemedel krävs ett läkemedelstillstånd. Läkemedels- tillstånd fås efter att ha tenterat givna delar i nätutbildningen för läkemedelsbehandling (LOVe) samt påvisat sitt kunnande till en sjukskötare. Tillstånden är i kraft 5 år. Under alla tider på dygnet finns utbildad behörig personal för läkemedelsbehandling. Kårkulla samkommuns läkemedelsplan följer de riktlinjer som beskrivs i Valviras Genomförande av läkemedelshantering (8.3.2017) och i Säker läkemedelshantering (2015), utigven av Insti- tutet för hälsa och välfärd (THL), som verkar inom Social- och hälsovårdsministeriets för- valtningsområde. Den samkommunala läkemedelsplanen genomgås årligen av en extern sakkunnig. Enhetsspecifika läkemedelsplaner godkänns av Kårkullas överläkare.

Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten?

På KUR serviceenhet finns utsedda läkemedelsansvariga som ansvarar över läkemedelshan- teringen. Varje enhet inom Kårkulla samkommun har en enhetsspecifik läkemedelsplan enligt direktiv.

Sektorsövergripande samarbete

En klient inom socialvården kan behöva flera olika serviceformer samtidigt, och för äldre klienter har övergångar från en service till en annan visat sig vara särskilt riskfyllda. Även en klient inom barnskyddet kan vara i behov av tjänster från skola, hälso- och sjukvård,

psykiatri, rehabilitering eller småbarnspedagogik. För att den samlade servicen ska vara fungerande för klienten och motsvara hans eller hennes behov behövs det samarbete mel- lan servicegivare, där kunskapsförmedlingen mellan olika aktörer har en särskilt stor be- tydelse.

Socialvårdslagens (1301/2014) 41 § innehåller bestämmelser om sektorsövergripande sam- arbete för ordnande av en servicehelhet som uppfyller klientens behov.

På vilket sätt har samarbetet och förmedlingen av information ordnats med de övriga servicegivarna inom social- och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet samt mel- lan olika förvaltningsområden?

Förmedling av information ordnas med hjälp av gemensamma möten, protokoll och planer (genomförandeplan, nätverksmöten). Överlåtelse och anhållan av handlingar sker endera med servicetagarens/intressebevakarens samtycke eller med stöd av lagen.

7 KLIENTSÄKERHET

Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer

I fråga om klientsäkerhet gäller egenkontrollen inom socialvården de skyldigheter som härrör från socialvårdens lagstiftning. Olika myndigheter ansvarar för brand- och rädd- ningssäkerheten samt för boendehälsan och -säkerheten enligt den specifika lagstiftning som gäller för respektive område. Främjandet av klientsäkerheten förutsätter emellertid samarbete med andra myndigheter och aktörer som ansvarar för säkerheten. Brand- och räddningsmyndigheterna ställer sina egna krav och förutsätter bland annat en plan om utrymningssäkerhet och skyldighet att anmäla brandrisker och andra olycksrisker till rädd- ningsmyndigheten. Klientsäkerheten tryggas för sin del också av förpliktelsen enligt lagen om förmyndarverksamhet att göra en anmälan till magistraten om en person som är i behov av intressebevakning samt skyldigheten enligt äldreomsorgslagen att göra en anmä- lan om en äldre person som är uppenbart oförmögen att sörja för sin omsorg. Olika frivil- liga organisationer utvecklar även beredskapen att bemöta och förebygga illabehandling av äldre personer.

Som en del av säkerställandet av klientsäkerheten ska en verksamhetsenhet som bedriver anmälningspliktig verksamhet ha gjort en anmälan till den kommunala hälsoskyddsmyn- digheten enligt 4 § i den förordning (1280/1994) som utfärdats med stöd av hälsoskydds- lagen.

På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur be- drivs samarbetet med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer?

Enhetschefen ansvarar för årlig uppdatering av enhetens räddningsplan. Personalen för- binder sig att läsa och handla enligt planen. Myndighetskontroller görs regelbundet bl.a. släckningsapparatur. Brand- och utrymningsövningar ordnas enhetsvis på eget initiativ. Larmklockor för akuta situationer kontrolleras en gång per vecka av vårdpersonalen på

enheten. Årlig riskbedömning förebygger uppkomsten av nya risker samt kartlägger kri- tiska arbetsmoment. Om en servicetagare har behov av en intressebevakare kontaktas socialkuratorn vid expertteamet som koordinerar processen med hemkommunen. Kontak- ten till intressebevakare sköts från enhetens personal.

Personal

Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och dimensionering samt Vid perso- nalplaneringen beaktas den lagstiftning som tillämpas på verksamheten, till exempel i barnskyddsanstalter barnskyddslagen samt lagen om yrkesutbildade personer inom social- vården, som trädde i 1.3.2016. Om verksamheten är tillståndspliktig beaktas även den personaldimensionering och personalstruktur som anges i tillståndet. Det behövliga anta- let anställda beror på antalet klienter, deras hjälpbehov och på verksamhetsmiljön. Vid enheter som tillhandahåller socialservice är det särskilt viktigt att personalen har tillräck- lig yrkeskompetens i socialvård. En risk som ska beaktas i egenkontrollen är om en- heten/servicen inte har tillräckligt med kunnig personal för vård och omsorg i relation till klienternas behov eller för stöd- och andra uppgifter. En otillräcklig personal i relation till klienternas servicebehov eller verksamhetskulturen vid enheten kan leda till onödiga be- gränsningar av klienternas självbestämmanderätt, en ostimulerande vardag och brist på utevistelse. Risk för klient- och patientsäkerheten uppstår även om den ansvariga perso- nen inte har tillräckligt med tid eller kompetens att arbeta som närmaste chef och verk- ställa egenkontrollen. Brister i personalens språkkunskaper och bristande kultursensitivi- tet riskerar klienternas möjligheter att få adekvata tjänster.

Av planen för egenkontroll ska det framgå hur många anställda enheten har i vård- och omsorgsarbete, personalstruktur (dvs. utbildning och arbetsuppgifter) samt vilka principer man kommit överens om för anlitande av vikarier/reservpersonal. I planen som hålls of- fentligt framlagd skrivs inte namnen på de anställda, utan endast yrkesbeteckning, ar- betsuppgifter, personaldimensionering och hur personalen placeras i olika arbetsskift. Pla- nen ska innehålla uppgifter om hur tillräckliga personalresurser säkerställs, även i undan- tagssituationer.

Antal anställda inom vård och omsorg vid enheten samt personalstruktur? 4 sjukskötare, varav 1 är sjuskötare med ansvarsuppgifter.

3 handledare, varav 1 är handledare med ansvarsuppgifter. 19 vårdare

Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier?

Vikariebehovet utvärderas kontinuerligt, t.ex. vid sjukfrånvaro, semester och moders- kapsledigheter. Vid lediganslagning av tillsvidare befattningar och vikariat över ett år, används rekryteringssystemet LAURA som är integrerat med de offentliga arbets- och näringstjänsterna (xxx.xxx.xx). Enheterna har dessutom egna uppgjorda vikarielistor som används vid brådskande behov. Det läggs stor vikt vid att hitta behöriga vikarier för att säkerställa att både personal och servicetagare känner sig trygga i arbets- och hemmiljön.

På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser med hänsyn till klienternas service- behov?

Personalmängden anpassas från antalet servicetagare som är intagna på KUR, men utgår från en grundresursering. Grundresurseringen utvärderas med jämna mellanrum för att möta behovet på bästa möjliga vis. Personalmängden beror även på servicetagarnas behov av stöd och handledning. Verksamhetsenheternas vårdtyngd analyseras centralt minst 1 gång per år utgående ifrån servicetagarans vårdtyngd och fakturerade vårddygn. Vid uppgörandet av den årliga ekonomiplanen beaktas önskemål om tilläggspersonal i mån av möjlighet. Utgångspunkten är att personalresurserna ska vara fördelade enligt vårdtyng- den så att alla verksamhetsenheter har tillräcklig personal. Styrande för personalresur- seringen är den servicenivå som samkommunens medlemskommuner har beviljat.

På vilket sätt säkerställs organiseringen av de ansvariga personernas/närmaste chefernas uppgifter på ett sådant sätt att den närmaste chefen har tillräckligt med tid att leda arbetet?

Enhetschefen har stöd i sitt arbete med hjälp av handledare med ansvarsuppgifter och sjukskötare med ansvarsuppgifter som är del av ledarskapet. Administrativa uppgifter och ansvarsområden delas upp mellan dessa personer för att främja en jämn arbetsfördelning i ledningen av enheten.

På vilket sätt säkerställs tillräckligt antal anställda som arbetar i stöduppgifter och biträ- dande uppgifter?

I allmänhet utför alla anställda i vårduppgifter även stöduppgifter. KUR serviceenhet har för tillfället inte någon vårdbiträdesbefattning, endast läroavtalstuderande.

Principer för rekrytering av personal

Personalrekryteringen styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen, som fastställer arbetstagarnas och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter. I synnerhet vid rekrytering av anställda som ska arbeta hemma hos klienterna och med barn ska särskilt personernas lämplighet och pålitlighet beaktas. Vid rekrytering ska arbetsgivaren kontrollera register- uppgifterna som införts om sökanden i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården (Suosikki). Dessutom kan enheten ha egna rekryteringsprinciper som gäller personalstruktur och kunnande. Att öppet informera om dessa är viktigt både för arbets- sökande och för de anställda inom arbetsgemenskapen.

Xxxxx är principerna för rekrytering av personal till enheten?

Kårkulla samkommuns rekryterare samt regionala rekryteringsteam arbetar aktivt för att marknadsföra Kårkulla samkommun som en attraktiv arbetsgivare och ge informaton om Kårkullas verksamhet. Rekrytering av personal sker efter behovsutvärdering bland annat via rekryteringssystemet LAURA, som är integrerat med organisationens webbsida och de offentliga arbets- och näringstjänsterna (xxx.xxx.xx). Det finns färdigt uppgjorda uppgiftsbeskrivningar och annonsmallar där information inför rekryteringen framgår, bland annat behörighetskrav och språkkrav. Året runt kan dessutom personer som är in- tresserade av att arbeta inom samkommunen lämna in en öppen ansökan som sparas i rekryteringssystemet LAURA, tillgänglig för enhetschefer och regionchefer. Vikarier ans- tälls ofta via öppen ansökan. Xxxxxxxxx tjänster och befattningar besätts efter att offent- liga ansökningar inkommit, intervjutillfällen ordnats och utvärderats. Kårkulla samkom- mun prioriterar tillsvidareanställningar.

På vilket sätt beaktas lämplighet och pålitlighet av personer som ska arbeta i klienternas hem eller med barn?

Vid rekrytering värdesätts erfarenhet av liknande arbete och goda insikter i värderingar och principer i arbete med personer med specialbehov. Utgångspunkten är att samtliga anställda ska ha lämplig utbildning för arbetsuppgiften, vara motiverade och visa gott bemötande. För att kunna arbeta ensam som ansvarig för servicetagare behövs registrering hos Valvira. Då läkemedel hanteras krävs läkemedelstilltånd i form av avklarad LOVE-ten- tamen. Lämplighet kontrolleras på begäran via referenser. Straffregisterutdrag bör upp- visas av personal som arbetar med barn under 18- år. Anställningarna inleds med prövotid upp till hälften av anställningstiden, dock maximalt 6 månader.

En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning

Vård- och omsorgspersonalen inskolas i klientarbete, behandling av klientuppgifter samt i genomförandet av egenkontrollen. Detsamma gäller studerande som arbetar vid enheten samt anställda som länge varit borta från arbetet. Ledarskap och utbildning får ökad be- tydelse när arbetsgemenskapen tillägnar sig en ny verksamhetskultur och ett nytt förhåll- ningssätt till klienterna och arbetet, till exempel när det gäller att stödja självbestäm- manderätten eller inom egenkontrollen. Lagen om yrkesutbildade personer inom social- vården innehåller bestämmelser om yrkespersonernas skyldighet att upprätthålla och ut- veckla sin yrkeskompetens och arbetsgivarens skyldighet att göra det möjligt för de an- ställda att delta i fortbildning. Att säkerställa personalens kompetens i läkemedelsbe- handling utgör ett särskilt viktigt delområde i fortbildningen.

I 42 a § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) föreskrivs se- parat, att personalen i verksamhetsenheter som ger specialomsorger ska introduceras i och få anvisningar om de arbetsmetoder och sätt genom vilka man stöder och främjar förutsättningarna för vårdtagarna att klara sig på egen hand och deras självbestämman- derätt. Personalen vid enheter som ger specialomsorger ska utbildas i att förebygga situ- ationer som kräver användning av begränsningsåtgärder och att använda sådana åtgärder korrekt.

På vilket sätt sköter enheten inskolningen av nyanställda och studerande i klientarbetet och i att genomföra egenkontrollen?

Genom introduktionsmaterial på enheten och samkommunal introduktionsplan. På vilket sätt har fortbildning för personalen ordnats?

Fortbildningar ordnas regelbundet för personalen både genom interna och externa fortbil- dare. På KUR serviceenhet är målsättningen att all personal skall gå sådana kurser som möter verksamhetens behov, exempelvis MAPA (Management of Actual or Potential Ag- gression). Samkommunens fortbildning utgår från social- och hälsovårdsministeriets re- kommendationer. Enhetscheferna har möjlighet att föreslå kurser som verksamheten

kunde ha nytta av. Fortbildning ordnas enligt anvisningar i ”Kårkulla samkommuns perso- nal- och fortbildningsplan”. Årligen ordnas chefsutbildning för samkommunens enhet- schefer med teman som chefens roll och funktion, allmän förvaltning, ekonomiförvaltning, personalförvaltning och IT. Målsättning i samkommunen är att samtlig personal kan delta i fortbildning tre dagar per år.

Personalens anmälningsskyldighet

Socialvårdslagen (1301/2014) innehåller bestämmelser om skyldigheten för anställda (48– 49 §) att göra en anmälan om ett missförhållande eller en risk för missförhållande vid tillhandahållandet av socialvård för en klient. Anvisningar om förfaringssätten vid tillämp- ning av anmälningsskyldigheten ska utarbetas för verksamhetsenheten, och de ska ingå i planen för egenkontroll. I lagen framhålls det att den person som gjort anmälan inte får bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan.

Den person som tar emot en anmälan ska vidta åtgärder för att rätta till missförhållandet eller avvärja risken för ett uppenbart missförhållande. Om så inte sker ska den som gjort anmälan underrätta regionförvaltningsverket om ärendet. I enhetens egenkontroll fast- ställs på vilket sätt korrigerande åtgärder genomförs i riskhanteringsprocessen. Om miss- förhållandet är sådant att det kan rättas till inom ramen för det förfarande som tillämpas i enhetens egenkontroll inleds åtgärder omedelbart. Om missförhållandet är sådant att det kräver åtgärder av den som ansvarar för ordnandet av tjänsterna överförs ansvaret för de korrigerande åtgärderna till en behörig instans.

På vilket sätt har enheten ordnat förfarandet i fråga om personalens skyldighet att anmäla missförhållanden i de tjänster som tillhandahålls för klienten och hur behandlas anmäl- ningarna, samt uppgifter om hur korrigerande åtgärder genomförs inom ramen för enhet- ens egenkontroll (se riskhantering).

Alla anställda har ansvar för att krav och kvalitetsmål efterföljs samt för att rapportera om brister i kvaliteten, tillbud och negativa händelser. Missförhållanden och brister i kva- liteten kan rapporteras till enhetschef, regionchef eller samkommunsdirektören. Respon- sen dokumenteras via Kårkullas webbsida, under responslänk, i databasen Qpro. Xxxxxxx rapporteras i den webbaserade databasen HaiPro. Korrigerande åtgärder genomförs i prio- ritetsordning enligt utförd riskbedömning samt från HaiPro-rapporter. Planerade åtgärder, tidsplanering, utsedda ansvarspersoner och uppföljningsplaner antecknas.

Hur har personalens påbyggnads fortbildning (täydennys koulutus) ordnats?

Lokaler

Planen för egenkontroll ska innehålla en beskrivning av de lokaler som används för verk- samheten samt principerna för användningen av dem. I planen beskrivs bland annat praxis vid placering av klienter: till exempel hur klienterna placeras i olika rum och hur man

säkerställer att deras skydd för privatlivet respekteras. Av planen framgår också hur besök av anhöriga och deras eventuella övernattning kan ordnas.

Andra frågor till stöd för planeringen:

- Vilka är enhetens gemensamma/offentliga lokaler och vem använder dem?

- På vilket sätt kan klienten påverka inredning av sitt rum/sin bostad?

- Används klientens personliga lokaler för annat ändamål, om klienten är borta en längre tid?

Principer för användning av utrymmen:

”Regnbågen”: Daglig verksamhet för servicetagarna på KUR beläget 300m från enheten i en annan byggnad. Utrymmen består av tambur/hall, 2 arbetsrum, datorrum, kansli/all- rum, kök, matsal, avslappningsrum, klienttoalett, personaltoalett, förråd.

KUR:

Enheten består av 4 moduler.

Krismodulen: 3 sovrum med egen dusch och toalett i varje rum, alla sovrum har egna utgångar. Ett av sovrummen kan avskärmas med låsbar dörr för att undvika kontakt till andra servicetagare på modulen, intill det sovrummet finns egen tambur med inhägnad gård. Ett gemensamt vardagsrum/matsal. Klädskåpen till rummen är belägna i vardags- rummet, dessa är låsbara. Badrummens sanitetsutrustning är i metall och duschen går att låsa så att den används endast med en knapp. I sovrummen är alla elluttag i låsta skåp gjorda av metall. Krismodulen är uppbyggt för att trygga servicetagare som är utåtage- rande/självdestruktiva, alla utrymmen är förstärkta. I anknytning till KRIS modulen finns ett isoleringsrum.

UA1: Modulen har tre sovrum med eget badrum där sanitetsutrustningen är i metall och duschen går att låsa och användas endast med knapp, alla sovrum har egna utgångar. Ett vardagsrum/matsal. Egen hall med grovdusch. Egen inhägnad gård.

UA2: 3 sovrum med egna badrum som är ändamålsenliga för servicetagare med begränsad rörelseförmåga. Alla sovrum har egna utgångar. Sovrummen har takliftar som går från toalett till säng. Egenn tambur med grovdusch. Egen gård.

Rehab: 3 lägenheter med eget kök som är utrustat med kylskåp, kokplattor, diskmaskin och mikrovågsugn. Kökets arbetsytor är höj- och sänkbara. Köket går att avskärma då det inte är i användning. Egna badrum utrustade med bykmaskin. En av lägenheterna är förs- tärkta. Sanitetsutrustningen i metall och duschen låsbar så att den används endast med en knapp, eluttagen i lägenheten finns i ett låsbart skåp gjort av metall. Alla lägenheter har egna utgångar till en terass som sedan leder till gården.

Servicetagaren placeras i den modul som är mest lämplig utifrån behov och målsättning. Privatlivet säkerställs genom att alla servicetagare har egna rum. Det finns automati- serade gardiner samt att rumsdörrarna går att låsa så att man inte utifrån kommer in utan nyckel. Anhöriga är välkomna att besöka servicetagaren, KUR har inte fastställda besöks- tider. Offentliga utrymmen är vardagsrummet i rehabmodulen, bastun samt tillhörande badrum med taklift och badkar. Det finns också ett övningskök utrustat med spis, ugn, mikro, diskmaskin och kylskåp som kan användas av alla på enheten.

Personalens utrymmen består av ett övervakningsutrymme därifrån man ser in till alla moduler. Rapportutrymme med eget kök utrustat med spis, ugn, mikro, diskmaskin, kylskåp. Egen toalett, omklädningsrum för ytterkläder och medicinrum.

Tekniska lösningar

Personalens och klienternas säkerhet tryggas med olika bevakningskameror samt larmap- parater och personsökare. I planen för egenkontroll anges principerna för användning av de apparater som är i bruk, exempelvis om kamerorna har en inspelningsfunktion eller inte, var apparaterna är placerade, för vilket ändamål de används och vem som ansvarar för deras korrekta användning. I planen anges även principer och praxis för anskaffning av larmtelefoner till hemvårdens klienter samt anges den arbetstagare som ansvarar för in- struktionen i deras användning och för apparatens funktionssäkerhet.

I 7 § 13 punkten i konsumentsäkerhetslagen (920/2011) föreskrivs det om skyldigheten för en leverantör av xxxxxxxxxxx och andra motsvarande tjänster att upprätta ett säkerhets- dokument med en plan för identifiering av faror och hantering av risker. Enligt paragrafens 2 mom. kan säkerhetsdokumentet ersättas med de uppgifter om de omständigheter som beaktats i denna plan för egenkontroll.

Vilka tekniska lösningar har enheten för passerkontroll och för klienternas eget bruk?

Vissa servicetagare kan utifrån individuella bedömningar använda en egen elektronisk nyckel för att ha tillgång till utvalda dörrar. Dörrar som leder utomhus från servicetaga- rens rum ger en notifikation till personalens telefoner och kansliutrymme då de öppnas. På servicetagarnas toaletter i UA2 och rehab finns det larmknappar som avger ett larmljud inom modulen från stationen där apparaturen finns. På enheten finns ringklockor som an- vänds som larmknappar i de fall då behovet kräver att servicetagaren har en larmknapp som tillkallar personal.

På vilket sätt säkerställer man att de larmapparater och personsökare som klienterna har till sitt förfogande fungerar och att larm besvaras?

Servicetagarna på KUR har i regel ej larmknappar som tillkallar personal. I de fall då be- hovet kräver att servicetagaren har larmknapp för att tillkalla personal, så testas dessa regelbundet av personalen för att säkerställa dess funktion.

Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för funktionssäkerheten av larm- telefoner och personsökare?

Organisationens IT-avdelning, kontaktperson Xxxx Xxxxxxxxx 0247431232

Produkter och utrustning för hälso- och sjukvård

Styrningen av och tillsynen över produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (medi- cintekniska produkter) övergick i början av år 2020 från Valvira till Fimea. Användning och underhåll av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård samt instruktion i använd- ningen av dem vid socialvårdens enheter innebär betydande säkerhetsrisker. Förebyggan- det av dessa risker ska beaktas i egenkontrollen.

Vid socialvårdens enheter används en hel del olika instrument och vårdartiklar som klas- sificeras som produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Bestämmelser om förfa- randet i samband med dem finns i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjuk- vård (629/2010). Med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård avses instrument, apparater, anordningar, programvara, material och andra produkter eller annan utrust- ning som används separat eller i kombinationer och som tillverkaren avsett för användning på människor bland annat vid påvisande, förebyggande, övervakning, behandling och lind- ring av sjukdom eller skada eller vid undersökning eller ersättning av anatomin eller av en fysiologisk process. Produkter som används är bl.a. rullstolar, rollatorer, sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker- och blodtrycksmätare, febertermometrar, hörapparater, sår- förband o. dyl.

Skyldigheterna för yrkesmässiga användare inom hälso- och sjukvården har fastställts i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010, 24–26 §). Organisat- ionen ska utse en ansvarig person som svarar för att man vid enheten iakttar lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård samt de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Medicintekniska produkter FIMEA: xxxxx://xxx.xxxxx.xx/xxx/xx/xxxxxxxxxxxxxxx_xxx- dukter

Fimeas blankett för användarens anmälan om risksituation: xxxxx://xxx.xxxxx.xx/xxxxxxxxx/000000/000000/0000-00- K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4n+vaaratilanneilmoituslomake_sv.pdf/06547e3f-b620-537c- 3f90-6542e4cbc226?t=1577451373642

På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel och produkter och utrustning för hälso- och sjukvård som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrueras i att använda dem och underhållet fungerar?

Utvärdering och kartläggning av behövliga hjälpmedel kan göras av experter vid Kårkullas Expert- och utvecklingscenter (fysioterapeut, ergoterapeut, musikterapeut och pedago- gisk handledare) med överläkare, närstående och/eller servicetagarens kontaktperson till- sammans med servicetagaren själv och enhetschef. Personal vid EUC eller HVC hjälper personalen att instruera servicetagaren i användning av hjälpmedlen.

På vilket sätt säkerställer man att tillbörliga anmälningar om risksituationer skickas in om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård?

Personalen följer med och kontaktpersonen kontaktar ägaren av hjälpmedel vid eventuella missförhållanden.

Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning för hälso- och sjukvård vid enheten

Företagshälsovårdare Xxxxxx Xxxxxxxx (0247431261) ansvarar och tar emot beställningar för sjukvårdsdepå (sjukvårdsmaterial).

Fysioterapeut Xxxxxx Xxxxxx (0247431255) ansvarar för hjälpmedel.

8 DOKUMENTERING AV KLIENT- OCH PATIENTUPPGIFTER

Med personuppgifter avses varje uppgift som anknyter till en identifierad eller iden- tifierbar fysisk person. Inom socialvården utgör klient- och patientuppgifter käns- liga, sekretessbelagda personuppgifter. Uppgifter som gäller hälsa hör till särskilda kategorier av personuppgifter som endast kan behandlas under vissa förutsätt- ningar. Av god informationshantering förutsätts att den är planerad under hela han- teringen alltifrån dokumentering av klientarbetet till arkivering och förstöring av uppgifterna. I praktiken bildas vid behandlingen av personuppgifter om klienter inom socialvården ett sådant personregister som avses i lagstiftningen. På behand- ling av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679. Dessutom tillämpas den nationella dataskyddslagen (1050/2018) som kompletterar och preciserar dataskyddsförordningen. Behandlingen av personupp- gifter påverkas också av den lagstiftningen som gäller separat för varje bransch.

Dataskyddslagen: xxxxx://xxx.xxxxxx.xx/xx/xxxx/xxxxx/0000/00000000

EU:s allmänna dataskyddsförordning: xxxxx://xxx-xxx.xxxxxx.xx/xxxxx-xxx- tent/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32016R0679

Dataombudsmannens anvisning – Register över behandling: xxxxx://xx- xxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxx-xxxx-xxxxxxxxxx

Med personuppgiftsansvarig avses den organisation som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandling av personuppgifter. Med personuppgiftsbiträde avses till exempel en enhet/service som behandlar per- sonuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. Den personuppgiftsansva- rige ska meddela instruktioner bl.a. till sina underställda personer som har tillgång till uppgifterna (dataskyddsförordningen, artikel 29).

Dataskyddsförordningen innehåller även bestämmelser om de centrala principerna för behandling av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige ska anmäla per- sonuppgiftsincidenter till tillsynsmyndigheten och till de registrerade. Bestämmel- ser om den registrerades rättigheter ingår i kapitel 3 i förordningen, som också innehåller regler om information till den registrerade.

På webbplatsen för dataombudsmannens byrå finns en täckande samling anvis- ningar om tillbörlig behandling av personuppgifter: xxxxx://xxxxxxxxxx.xx/xx/xxxx- sida

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har utfärdat en myndighetsföreskrift till en- heter inom social- och hälsovården (Föreskrift 2/2015) om egenkontroll av de krav som ställs på användningen av informationssystem enligt 19 h § i lagen om elektro- nisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården. Planen för egen- kontroll av informationssystem är ett separat dokument som inte behöver hållas offentligt framlagt, men som utgör en del av enhetens sammanlagda egenkontroll.

THL:s föreskrift: xxxxx://xxx.xx/xxxxxxxxx/000000/0000000/XXX_Xx- rays_2_2015_Omavalvontasuunnitelman_selvitykset_ja_vaa- timukset_201501_sv.pdf/1f002f6c-bb92-5a51-ef1a- 753931a4a433?t=1583309120679

Dokumentering av klientarbete

Varje yrkesutbildad person bär ansvaret för att klientarbetet dokumenteras. Skyl- digheten att anteckna klientuppgifter börjar när en myndighet inom socialvården har fått vetskap om personens eventuella behov av socialvårdstjänster eller när en privat serviceproducent börjar tillhandahålla socialservice på basis av ett avtal. Skyldigheten i fråga om anteckningen av klientuppgifter föreskrivs i 4 § i lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015). Anteckning av klientuppgifterna för en enskild klient är en skyldighet för varje yrkesutbildad person och förutsätter ett professionellt övervägande av vilka uppgifter som i varje enskilt fall är väsentliga och tillräckliga. I fortsättningen styrs dokumenteringen med hjälp av strukturerade handlingar, varom en föreskrift kommer att utfärdas av THL under år 2020. I 3 kapitlet i lagen föreskrivs det om vilka basuppgifter som ska antecknas i en klient- handling.

På vilket sätt säkerställer man att verksamhetsenheten iakttar den lagstiftning som gäller om dataskydd och behandling av personuppgifter samt de anvisningar och myndighetsföreskrifter som gäller vid enheten i fråga om anteckningen av klient- uppgifter?

Varje anställd förbinder sig till ett livslångt tystnadsplikt- och sekretessavtal vid anställ- ningens början. Internt sammanställda manualer för elektroniska klientdataprogram och webbutbildningar finns. Processerna för hantering av identitets- och klientdata formalise- ras via officiella styrdokument. Processerna i sig automatiseras så långt det är möjligt för att bättre kunna följa upp att data har den livslängd den behöver och kräver. Kårkulla har en registerbeskrivning för klientregister samt en egenkontrollplan kring informationssä- kerhet och datasäkerhetspolicy.

På vilket sätt ordnas inskolningen av personalen och praktikanterna i behandlingen av personuppgifter och i dataskydd, och hur ordnas fortbildningen?

Enhetschef eller enhetens ställföreträdare introducerar och delger tillgängligt material kring säker informationshantering.

På vilket sätt inskolas enhetens anställda i att anteckna klientuppgifter?

Som del av inskolningsmaterialet på enheten visar och förklarar enhetschefen, enhet- schefens ställföreträdare eller personal hur den nya personalen skall gå tillväga då hen antecknar klientuppgifter samt vad som skall tas i beaktande vid anteckningar av klien- tuppgifter.

På vilket sätt säkerställer man att klientarbetet dokumenteras utan dröjsmål och på ett ändamålsenligt sätt?

Vid skiftesbyte finns tid tillägnat åt att dokumentera klientarbetet som utförts. Personalen anpassar tidpunkten för dokumenteringen utifrån verksamhetens behov.

Den dataskyddsansvariges namn och kontaktuppgifter

DPO (Data Protection Officer) Fiarone Oy, Xxxxx Xxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

Har ett register över behandling av sekretessbelagda personuppgifter utarbetats för en- heten?

Ja Nej

9 SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLAN

Utvecklingsbehov som framförts av klienter eller personal eller som uppdagats via risk- hanteringen samt tidtabell för genomförande av korrigerande åtgärder.

Enhetsspecifik information om utvecklingsbehov i fråga om servicekvaliteten och klient- säkerheten erhålls från flera olika källor. I riskhanteringsprocessen behandlas samtliga anmälningar om missförhållanden och uppdagade utvecklingsbehov och, beroende på hur allvarlig risken är, utarbetas en plan för avhjälpande av missförhållandet.

En plan för riskbedömning skall utarbetas i början av år 2022. Under år 2022 är målsätt- ningen för enheten att skapa och implementera en utvärderingsblankett av vistelsen som servicetagaren fyller i vid utskrivningen för att stärka servicetagarens roll i utvecklingen av verksamheten.

10 UPPFÖLJNING AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL

Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetens ansvariga föreståndare. Ort och datum: Kirjala, Pargas 3.12.2021 Underskrift:

Document Metadata

Table of Contents

PLAN FÖR EGENKONTROLL

Document Metadata