REMISS
REMISS
Förslag till samgående mellan SPF och SPRF för att bilda ett nytt gemensamt förbund
2010-10-27
INLEDNING/FÖRORD
Den 29 juni 2009 träffade SPF och SPRF en överenskommelse i vilken förbundsstyrelserna konstaterar att det finns en betydande intressegemenskap mellan förbunden. Denna ligger till grund för ett närmare samarbete i syfte att gå samman och bilda ett nytt förbund.
Utredningsarbetet inleddes med att förbunden formulerade en gemensam äldrepolitisk plattform som tryckts upp och spridits under 2009-2010. Sedan årsskiftet har förbunden också gemensamma kanslilokaler och delar även viss maskinell utrustning.
Frågan om samgående/fusion har utretts av tre olika arbetsgrupper, en med inriktning på verksamhetsidé, den andra på organisation och den tredje på stadgefrågor. Konsulthjälp har anlitats i begränsad omfattning och en gemensam ledningsgrupp, bestående av de båda förbundens arbetsutskott samt en projektledare har varit sammanhållande för utredningsarbetet.
Vid förbundens gemensamma distriktsordförandekonferens den 26-28 april 2010, behandlades en första delrapport från arbetsgrupperna. Rapporten mottogs positivt och konferensen uttalade ett tydligt stöd för att fortsätta arbetet mot ett samgående mellan förbunden. Motsvarande uppfattning framfördes vid förbundens respektive ordförandekonferenser i oktober 2010.
Förbundsstyrelserna presenterar nu det samlade utredningsresultatet. Förslagen syftar till att ge bättre service till medlemmar och förtroendevalda, underlätta rekryteringsmöjligheterna och öka slagkraften hos organisationen. Det är vår förhoppning att remissinstanserna delar denna uppfattning.
För SPF's förbundsstyrelse För SPRF's förbundsstyrelse
Xxxx Xxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx
INNEHÅLL
1. SAMMANFATTNING s 5
1.1 Utredning
1.2 Remiss
1.3 Förslagen i korthet
2. BAKGRUND s 6
2.1 Medlemmar, avgifter
2.2 Ekonomi
2.3 Distriktskanslier
2.4 Förbundskansli
2.5 Medlemstidning
2.6 Representation, avtal
3. UTGÅNGSPUNKTER OCH TRENDER s 7
3.1 Befolkningsutveckling
3.2 Viktiga uppgifter, trender och utvecklingsmöjligheter
3.3 Medlemsutveckling
3.4 Några utblickar
4. MOTIV FÖR SAMGÅENDE s 9
4.1 Omvärlden förändras
4.2 Organisationsutveckling, ekonomi
4.3 Ökad medlemsnytta
5. VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ s 11
5.1 Vision
5.2 Verksamhetsidé
5.3 Kännetecken, varumärke
6. VERKSAMHET s 12
6.1 Vad lockar kommande medlemsgrupper?
6.2 Handlingsprogram
7. NAMN OCH LOGOTYP s 13
7.1 Namn
7.2 Logotyp
8. MEDLEMMAR s 14
8.1 Nya medlemsgrupper behövs
8.2 Anslutningsformer
9. NY ORGANISATION s 15
9.1 Lokala föreningar
9.2 Regioner (Bilaga 2)
9.3 Förbundet centralt
10. STADGAR FÖR DET NYA FÖRBUNDET s 16
10.1 Förslag till stadgar för det nya förbundet (Bilaga 3)
10.2 Verkställighet, kongressperioder
11. STRATEGIER FÖR GENOMFÖRANDE s 17
11.1 Remissbehandling
11.2 Kongress/extra kongresser
11.3 Valberedning
11.4 Kongressombud
11.5 Konstituerande kongress
11.6 Förbundsstyrelse, interimsstyrelse
11.7 Första kongressperioden
11.8 Kongress 2013
12. UTREDNINGSGRUPPER s 18
1. SAMMANFATTNING
1.1 Utredning
SPF och SPRF har genomfört en gemensam utredning för att kartlägga möjligheterna till samgående. Utredningen har genomförts av tre olika arbetsgrupper, en med inriktning på verksamhetsidé, den andra på organisation och den tredje på stadgefrågor. En ledningsgrupp bestående av arbetsutskotten inom SPF och SPRF har varit sammanhållande för arbetet. En projektledare tillfördes under utredningens gång och konsultstöd i mindre omfattning har också använts. Ledningsgruppen har lämnat sitt remissförslag till förbundsstyrelserna som fattat beslut om föreliggande remissmaterial.
1.2 Remiss
Förslagen ska nu remissbehandlas i förbundens distrikt och föreningar/avdelningar under nov 2010
– jan 2011. Remissinstanserna skickar sina synpunkter till respektive distrikt som sammanställer dem till ett yttrande som skickas vidare till respektive förbundskansli. Remissvaren ska vara förbundskanslierna tillhanda senast 2011-01-31.
1.3 Förslagen i korthet
Beslut om samgående fattas vid ordinarie kongress i SPF respektive extra kongresser i SPRF under juni månad 2011. Vid bifall genomförs en gemensam konstituerande kongress den 20 juni 2011 med 142 (=130+12) ombud som väljs bland SPF:s medlemmar och 25 (=18+7) bland SPRF:s. På denna kongress beslutas att:
• Bilda en ny organisation som träder i kraft 2011-07-01och lanseras fullt ut januari 2012.
• Välja en förbundsstyrelse för en tvåårsperiod fram till nästa ordinarie kongress i juni 2013, med 13 ledamöter utan ersättare, av vilka 10 väljs bland SPF:s medlemmar och 3 bland SPRF:s.
• Anta stadgar för förbundet
• Fastställa förbundets vision ”Ett samhälle med generationer i samverkan”.
• Fastställa förbundets verksamhetsidé samt övriga mål och uppgifter.
o Vi tar initiativ, bildar opinion och agerar långsiktigt i frågor som rör äldres villkor
o Vi erbjuder aktiviteter, förmåner, stöd och service av hög kvalitet
• Pensionärer och övriga intresserade av vår verksamhet.
• Anta namnet lev nu och ny logotyp
• Anta ett handlingsprogram för verksamheten
• Ombilda båda förbundens distrikt till 19 regioner med kapacitet att bemanna regionexpeditioner med minst en halvtidstjänst. Under hösten 2011 håller distrikten extra stämma/distriktsmöte för att senast 2012-07-01 verkställa kongressbeslut angående indelning i regioner.
• Inordna samtliga lokala föreningar/avdelningar i beslutad regionorganisation. Föreningarna kan organisera sig efter lokala förutsättningar, intresseinriktningar och behov. En förening kan välja att fortsätta som tidigare om den uppfyller stadgans kriterier och antar det nya namnet med ny logotyp. En förening kan också välja att gå samman med annan förening inom regionen.
• Uppdra åt FS att besluta om övergripande kansliorganisation, budget, tidning, hemsida och medlemsregister samt lösa frågor om medlemsförsäkringar och samarbete med studieförbund.
2. BAKGRUND
2.1 Medlemmar, avgifter
Antal medlemmar 2009-12-31 var i SPF ca 260 000 och i SPRF ca 36 000 (33 000+ 3 000 PLR). Båda förbunden har relativt hög medelålder, 76 år i SPF och 79 år i SPRF.
I SPF ansluts man till en förening och i SPRF till en avdelning inom förbundet. SPF har 850 föreningar som är sammanslutna i 27 distrikt. SPRF har 85 avdelningar av vilka de flesta tillhör något av 17 distrikt, medan 5 är fristående.
Medlemsavgiften i SPF betalas direkt till föreningen, som behåller den andel man beslutat om. Resterande medel skickas till distriktet (nu max 40 kr) och till förbundet (nu 110 kr).
Medlemsavgiften i SPRF betalas direkt till förbundet som behåller förbundsavgiften (nu 150 kr) och skickar tillbaka avdelningarnas andel en gång per kvartal. Eventuell avgift till distriktet tas ut direkt från avdelningen.
2.2 Ekonomi
Bokslut från 2009 visar en årsomslutning på 42,2 mkr i SPF och 6,6 mkr i SPRF.
2.3 Distriktskanslier
När det gäller ansvar, funktion, kanslier och ekonomi i distrikten finns olikheter mellan förbunden. I SPF har 65 procent av distrikten bemannade kanslier på hel- eller deltid. Orsaken till olika öppettider är främst att distriktens medlemstal varierar från 50 000 till under 1000 samt att låga medlemsavgifter i några distrikt inte medger sådan service.
SPRF har inga bemannade kanslier.
2.4 Förbundskansli
SPF har 21,3 årsarbetare anställda på kansliet och SPRF har 4,8.
2.5 Medlemstidning
SPF ger ut Veteranen med 9 nr/år och SPRF ger ut sprf tidningen med 7 nr/år
2.6 Representation, avtal
Båda organisationerna har representanter i flera nationella samhällsorgan och i den europeiska organisationen AGE, SPF dessutom i ett antal andra internationella sammanslutningar.
SPF har medlemsförsäkringar i Skandia, SPRF i Folksam.
SPF är medlemsorganisation i Studieförbundet Vuxenskolan medan SPRF har ett samarbetsavtal med Sensus studieförbund.
SPF har ett stort antal avtal om medlemsförmåner med olika företag inom branscher som hotell, tele, reseföretag, tidningar, hjälpmedel mm. SPRF har avtal angående båtresor och juridisk hjälp.
3. UTGÅNGSPUNKTER OCH TRENDER
3.1 Befolkningsutveckling
Mellan 2008 och 2011 kommer enligt SCB:s befolkningsprognoser de som fyllt 65 år att öka med i genomsnitt drygt 45 000 personer per år. Som jämförelse kan nämnas att ökningen år 2000-2004 var 6 000 per år. Andelen 80+ däremot förblir konstant, men ökar betydligt efter 2020. Idag är 1,6 miljoner personer 65+ och om tio år ökar antalet till omkring 2 miljoner dvs. från ca 17,5 procent av befolkningen till ca 20 procent. 2010 kommer fler att gå i pension än de som träder in på arbetsmarknaden. Av alla personer som är 65+ är 47 procent organiserade i en pensionärsförening. PRO har 405 000 medlemmar, SPF 260 000, SKPF 155 000, SPRF 36 000 och RPG 15 000.
En växande andel 65+ ökar det nya förbundets tillväxtpotential. Det gäller därför att profilera sig på ett sätt som attraherar och välkomnar nya medlemmar.
3.2 Viktiga uppgifter, trender och utvecklingsmöjligheter
Några trender och utvecklingsmöjligheter som har betydelse för vårt kommande uppdrag:
• Gemenskap: för medlemmar på förenings/avdelningsnivå.
Trend: Äldre personer söker ofta gemenskap, kulturupplevelser och trygghet i närmiljön, medan yngre verkar mer rörliga både socialt och geografiskt. De kan söka sig till en grupp under en period och sedan snabbt övergå till en annan. De kan finna gemenskap nationellt, internationellt och över nätet. Det blir därför viktigt för det nya förbundet att kunna erbjuda mötesplatser både i verkligheten och via Internet.
• Medlemsnytta: Försäkringar och andra förmåner, möjligheter till social gemenskap och påverkan i äldrepolitiska frågor ger medlemskapet ett mervärde.
Trend: Nuvarande och framtida medlemmar kräver att ett mervärde tillförs medlemskapet för att ansluta sig till ett förbund. Tillgång till mervärden som förmåner, rådgivning, engagemang för miljö etc. kommer troligen att bli än mer intressanta.
• Opinionsbildning: påverka medier, beslutsfattare och allmänheten.
Trend: Kraven på god vård och omsorg kommer att öka framöver. Det blir viktigt att skapa medierelationer för att bedriva opinionsarbete och det kostar mindre att få in uppfattningar i artiklar och reportage än att köpa annonsutrymme. Internet är en betydelsefull informationsspridare för tidningar och TV och eventet, mötesplatsen, blir allt viktigare för att bygga relationer och påverka beslutsfattare.
• Kunskapskälla: om levnadsvillkor för äldre.
Trend:. Hos SPF/SPRF finns kunskap och erfarenhet om äldres livsvillkor tillgänglig för både medlemmar och omvärld. Denna samlade kunskap skulle kunna användas ännu bättre på olika nivåer i organisationen.
• Samhällsnytta: Stimulera förebyggande hälsovård (fysisk och psykisk) samt underlätta för dem som vill fortsätta att förvärvsarbeta helt eller delvis.
Trend: Intresset för dessa frågor är starkt och ökar sannolikt och vårt utbud kan bli bättre. Det blir också viktigt att upplysa om den samhällsekonomiska nytta som pensionärer och pensionärsorganisationer gör.
3.3 Medlemsutveckling
Hittills har förbunden främst värvat medlemmar som är 65 år eller äldre och det är viktigt att dessa medlemmar förblir nöjda och känner sig hemma även i fortsättningen. Ett problem är att yngre som
gått in som medlemmar tenderar att lämna förbundet efter ganska kort tid. Denna utveckling måste stoppas och en ny uppgift blir därför att vara så attraktiv att fler yngre medlemmar söker sig till och stannar kvar i förbundet.
3.4 Några utblickar
Erfarenheter från andra pensionärsorganisationer är intressanta att ta del av. I boken ”What Older Americans Think” (1990) ges, trots bokens ålder, en intressant redovisning av hur pensionärsorganisationerna arbetar med aktualiteter och olika strategiska frågeställningar.
Bland tiotalet organisationer som beskrivs, slås man av deras mycket olika profiler. Alltifrån smala, med högt specialiserade bevakningsområden och relativt få medlemmar, till breda massrörelser för alla pensionärer och blivande pensionärer. Några exempel:
• Bilda koalitioner med andra intressegrupper än enbart pensionärsorganisationer, t ex barn- äldre (Generation United).
• Knyt och upprätthåll goda kontakter med politiker och beslutsfattare, forskare m fl.
• Använd pensionärerna som en politisk (men inte partipolitisk) kraft för att nå resultat. Inga politiker eller makthavare vill komma i konflikt med äldre.
• För trovärdigheten är det viktigt att pensionärsorganisationerna har tillgång till expertkunskap och professionella kanslier.
• Komplettera det lokala arbetet med massaktioner i viktiga frågor (inkl medlemsrekrytering).
• Dagens och framför allt morgondagens pensionärer är ingen homogen grupp, vilket pensionärsorganisationerna måste inse och förhålla sig till.
Pensionärsorganisationen i USA, AARP, har 39 miljoner medlemmar av vilka närmare en tredjedel fortfarande arbetar. Men organisationen försöker också företräda alternativa livsstilar, t ex:
• Second chansers, de som inträtt i det andra äktenskapet, skaffar nya barnkullar.
• New mees, de som önskar nyorientering efter en livskris som sjukdom eller skilsmässa.
• Free birds, de som vill förverkliga sig själva efter arbetslivet oavsett ålder.
Aeldre Sagen i Danmark med ca 550 000 medlemmar, medger medlemskap för alla som fyllt 18 år, vilket naturligtvis får konsekvenser på organisationens verksamhet och åtaganden.
Organisationen gör egna undersökningar och analyser med hjälp av kvalificerade medarbetare för att kunna sätta upp en egen dagordning för opinionsbildning och vill som organisation kännetecknas av ledord som:
• uppträder som den starke på den svages sida
• är handlingskraftig
• har kunskap på bredden och på djupet.
4. MOTIV FÖR SAMGÅENDE
Det är naturligt att organisationer som har liknande intresseinriktning och mål för verksamheten går samman. SPF/SPRF har redan enats om en äldrepolitisk plattform (Bilaga 1) som bl.a. behandlar frågor om inflytande, ekonomi, hälsa, trygghet, säkerhet och boende. Båda organisationerna behöver nå nya medlemsgrupper för att överleva och utvecklas positivt. Vid ett samgående tar man tillvara förbundens samlade kontaktytor, kunskap och kompetens vilket bidrar till att öka både medlemsnyttan och den nya organisationens slagkraft.
4.1 Omvärlden förändras
Det finns flera utvecklingstendenser som kommer att påverka det nya förbundets arbete på olika nivåer och som kräver nya och delvis andra arbetsmetoder.
• Frågor om världens resursförsörjning, en hållbar miljö och en alltmer globaliserad ekonomi får allt större betydelse.
• Ökad internationalisering och fler invandrare ger ökad utländsk och inhemsk konkurrens i vård- och omsorgsfrågor.
• Opinionsbildning, striden vinns i ökad utsträckning i media av olika slag.
• Ändrade beslutsstrukturer, fler beslut tas på nationell och internationell nivå, utveckling mot större regionala enheter i omvärlden.
4.2 Organisationsutveckling, ekonomi
Redan 2004 formulerades tankar i SPF:s ”vision 2020” om att skapa fungerande nätverk, samverka mellan distrikt i färre jämnstora regioner, utnyttja ny teknik mer aktivt för information, rådgivning, medlemsregistrering mm. Vid ett samgående får vi tillfälle att se över organisationerna och söka nya lösningar för att effektivisera förvaltningen och utveckla verksamheten. Avsikten är att förbundets medlemmar och förtroendevalda ska få bästa möjliga stöd från anställda på alla nivåer i organisationen. En stor organisation företräder fler medlemmar, får större tyngd och bättre möjligheter att bilda opinion och påverka beslutsfattare.
• Ett samgående kan ge utrymme för effektivisering av organisationen och vissa dubblerade kanslifunktioner på förbundet kan tas bort. Det behövs t ex bara en gemensam medlemstidning, en gemensam ekonomifunktion, en hemsida, ett medlemsregister.
• En större organisation har möjligheter att öka medlemsnyttan och medlemsservicen. Det blir lättare att sluta bra avtal angående försäkringar och andra förmåner.
• Starkare regioner med bättre bemannade regionkontor ger lokala föreningar bättre utbildning, service och stöd.
• Små föreningar/avdelningar får möjlighet att gå samman, dela lokaler och få bättre verksamhet och ekonomi.
4.3 Ökad medlemsnytta
Vi ska ge bättre service till medlemmar och förtroendevalda och förbättra förutsättningarna för att möta framtidens utmaningar på äldreområdet. Det handlar om opinionsbildning och expertkunskap för att underlätta beslut om pension, boende, ekonomi och vård, men också om andra utvecklingsområden enligt nedan.
• Bredare nationell och internationell kunskap ger förutsättningar att påverka villkoren för äldre. Det kan handla om hur vård och omsorg kan organiseras så att äldre får det bättre, hur pensionssystem och skatter kan utformas etc. Med forskarkontakter och bättre egna utredningsresurser ökar förutsättningarna för att ta ledning i debatten och bilda opinion.
• Utökade resurser för marknadsföring och kommunikation/opinionsbildning. Eftersom organisationen omfattar många funktionärer och förtroendevalda spridda över hela landet är det viktigt att först satsa på intern kommunikation och därefter arbeta externt. Vi gör många bra saker, men måste bli bättre på att ”förpacka” det vi gör och kan. En tilltalande förpackning kan förstärka ett bra innehåll och uppfattas mer attraktivt.
• Utvecklade IT-baserade tjänster som kan användas fullt ut inom hela organisationen.
• Kompetens på olika områden som t.ex. ekonomisk och juridisk rådgivning, kan vid behov knytas till förbundet genom avtal med bra samarbetspartners.
5. VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ
Utgångspunkten är att fånga det bästa från båda organisationerna och utveckla detta till något nytt och hållbart inför framtiden.
5.1 Vision
En vanlig definition av begreppet vision är att den ska beskriva ett möjligt och önskvärt framtida tillstånd som organisationen vill förverkliga. Visionen bör fungera som kompass och grund för formulering av verksamhetsidé, mål och strategier för verksamheten.
Sverige är i många avseenden ett segregerat land där olika grupper ofta lever åtskilda från varandra. Det nya förbundet vill vända segregation till integration och föreslår följande vision för förbundet.
”Ett samhälle med generationer i samverkan”
Denna vision understryker hur viktig länken och samarbetet mellan generationer är. Genom att erbjuda tillfällen till möten mellan olika åldersgrupper kan vi stimulera ett utbyte mellan äldres erfarenheter och yngres nya kunskaper som berikar arbetsliv, skola och samhället i stort. Yngre kan även få möjlighet att sätta sig in i äldres villkor och förbereda sig för sin egen pensionering.
5.2 Verksamhetsidé
Verksamhetsidén ska hålla en lång tid framöver och visa hur och för vilka verksamheten ska bedrivas samt vad den syftar till. Förslaget till förbundets verksamhetsidé är:
• Vi tar initiativ, bildar opinion och agerar långsiktigt i frågor som rör äldres villkor.
• Vi erbjuder aktiviteter, förmåner, stöd och service av hög kvalitet.
Verksamhetsidén förverkligas genom att:
• Medlemmars och förtroendevaldas önskemål styr verksamheten
• Medlemmar, förtroendevalda och anställda är delaktiga i processerna
5.3 Kännetecken, varumärke
Så här vill vi att förbundet ska uppfattas av omvärlden:
• Vi ligger steget före och tar plats i samhällsdebatten.
• Vi använder modern teknik och skapar nätverk för att med kraft kunna företräda medlemmarna
• Vi arbetar kompetent, resultatinriktat och långsiktigt
• Vi inbjuder till gemenskap och delaktighet utifrån intresseinriktning.
6. VERKSAMHET
Förbundet ska tillhandahålla ett stort utbud av förmåner och aktiviteter som ökar medlemsnyttan. Vårt utbud ska vara så flexibelt att det går att anpassa till både dem som vill delta i ett mer formellt föreningsliv och till dem som föredrar att delta i nätverk utifrån enskilda intressen.
6.1 Vad lockar kommande medlemsgrupper?
Några trender:
• Umgänge med livsglada, nyfikna människor både i verkligheten och via nätet.
• Möjligheter att bilda nätverk utifrån frågor av skilda slag, t.ex. hur vi ska bo resten av livet eller lämpliga viner till maten.
• Tillgång till intressant kunskap i form av föreläsningar och debatter.
• Deltagande i skräddarsydda upplevelseresor.
• Möjlighet att stödja meningsfull verksamhet eller aktivt agera i frågor som rör äldres levnadsvillkor, t ex bra bostäder, miljöfrågor, tillgänglighet till kultur, affärer och kommunikationer.
6.2 Handlingsprogram
Ett handlingsprogram för verksamheten ska utformas och fastställas av kommande förbundsstyrelse. Det ska ge underlag för ett rikt utbud av verksamhet för olika medlemsgrupper.
• Intressanta mötesplatser med varierande innehåll för olika grupper som har intresse av samhällsfrågor för äldre
• Medlemsvärvning med ett attraktivt utbud av olika medlemsförmåner
• Information, opinionsbildning och aktiv påverkan i frågor som rör äldres villkor
• Studier, kultur, friskvård och andra aktiviteter som skapar gemenskap och ger bättre livskvalitet
• Förmedling av kunskaper och rådgivning
7. NAMN OCH LOGOTYP
Utredningen har bearbetat olika förslag till nytt namn och ny logotyp. Det är viktigt att resurser i tid och pengar avsätts för att lansera det nya förbundets namn och logotyp, inte minst hos våra nuvarande medlemmar som är våra viktigaste ambassadörer.
7.1 Namn
Det nya namnet ska undvika åldersfixering eller kategorisering i ord som pensionär, senior eller veteran. Det ska signalera att organisationen har medlemmar som är aktiva, drivande och lever i nuet. Förslag till nytt namn är
lev nu
Det är inget bokstavsnamn utan ett symbolnamn (jämför if försäkringsbolag, Unionen fackförening osv.). Namnet ska även signalera att förbundet har en närvaro på Internet och använder nätet aktivt för att kommunicera med personer som är intresserade av medlemskap.
7.2 Logotyp
Utgångspunkten för att utforma logotypen är visionen, verksamhetsidén och varumärket. Förbundets nya logotyp ska kommunicera
• Livskvalitet
• Engagemang
• Valmöjligheter
Förslaget till logotyp presenteras i ett par olika färger, men ska också fungera i svartvitt. Tanken är att den ska kompletteras med en undertext, förslagsvis Seniorer i tiden. Kommande förbundsstyrelse beslutar om färgval och utarbetar riktlinjer för användning av logotypen.
SENIORER I TIDEN
SENIORER I TIDEN
8. MEDLEMMAR
8.1 Nya medlemsgrupper behövs
Idag är huvuddelen av våra medlemmar personer som uppbär pension av något slag. Det är viktigt att dessa medlemmar känner sig ännu mer nöjda med det nya förbundet än med det gamla. Men nya medlemsgrupper behövs för förbundets överlevnad på sikt. I det nya förbundet välkomnar vi därför både äldre och yngre som är intresserade av vår verksamhet. Kriterier för medlemskap regleras i stadgan.
8.2 Anslutningsformer
Medlemmar ansluts till en lokal förening, men det bör även finnas möjlighet att ansluta sig direkt till region eller förbund. Direktansluten medlem kan då, om så önskas, delta i nätverk eller enbart stödja den lobbyverksamhet som förbundet bedriver och få förbundets tidning.
9. NY ORGANISATION
SPF och SPRF föreslås gå samman till ett nytt förbund. Förbundet ska ha tre nivåer: Föreningar, regioner och förbundet centralt.
9.1 Föreningar
Föreningar med eget organisationsnummer utgör den viktiga basen i organisationen. De kan organisera sig efter lokala förutsättningar, intresseinriktningar och behov. En förening kan välja att fortsätta som tidigare om den uppfyller stadgans kriterier och antar det nya namnet med ny logotyp. En förening kan också välja att gå samman med annan förening och bilda en ny gemensam förening. Föreningar i stora kommuner kan ha en samorganisation t ex för att, i förekommande fall, utse KPR-ledamöter.
9.2 Regioner
En region bildas av de lokala föreningarna inom ett bestämt område. Varje region ska kunna bära ett kansli med bemanning minst halvtid och svara för medlemsservice, utbildning, tävlingar och andra distriktsarrangemang. För att få bärkraftiga regioner med likvärdig medlemsservice krävs minst ca 10 000 medlemmar per region. Därför föreslås en regionindelning med 19 regioner. (Bilaga 2). Medlemmar besöker sällan det regionala kansliet utan kommunikationen sker i stället via mail, post, telefon och hemsidor. Styrelsemöten och konferenser kan förläggas till olika delar av regionen och styrelsemöten kan även ske via telefonmöten, videokonferenser eller via skype. Regionstyrelserna utser, i förekommande fall, LPR-ledamöter.
Under hösten 2011 håller distrikten extra stämma/distriktsmöte för att senast 2012-07-01 verkställa kongressbeslut angående indelning i regioner.
9.3 Förbundet centralt
Den nya förbundsstyrelsen föreslås bestå av 13 ordinarie ledamöter utan ersättare, med en sammansättning under första kongressperioden av 10 ledamöter som väljs bland SPF’s medlemmar och 3 ledamöter bland XXXX’x.
Förbundsledning och kansli ska ansvara för övergripande frågor som förbundets förvaltning, administration, ekonomi, information, kommunikation, presskontakter, opinionsbildning, marknadsföring, gemensamma publikationer, medlemstidning, medlemsregister, personalfrågor, utbildning av regionalt ansvariga, rikskampanjer, centrala avtal, upphandling av medlemsförmåner, nationella och internationella kontakter. En gemensam policy för information och kommunikation internt och externt bör utformas och fastställas av kommande förbundsstyrelse.
En översyn av förbundsuppgifterna ska genomföras och ligga till grund för förslag till ny kansliorganisation, fackliga förhandlingar och beslut av kommande förbundsstyrelse. Om ändrade arbetsuppgifter blir följden kan det också innebära behov av nya befattningar.
10. STADGAR FÖR DET NYA FÖRBUNDET
10.1 Förslag till stadgar för det nya förbundet
En konstituerande kongress den 20 juni fattar beslut om stadgar för det nya förbundet. Förslag till nya stadgar för centralt förbund, region och förening (Bilaga 3). Utgångspunkt för förslaget har varit de båda förbundens nuvarande stadgar.
10.2 Verkställighet, kongressperioder
Det formella bildandet av det nya förbundet föreslås ske 2011-07-01 när kongressprotokollet har justerats och förbundens centrala verksamhet och bokslut per den 30 juni 2011 har lagts till handlingarna. Lansering av det nya förbundet sker först under januari 2012 eftersom det behövs tid för att lösa praktiska konsekvenser av ett samgående.
Den första kongressperioden på två år omfattar tiden fram till ordinarie kongress i juni 2013. Därefter föreslås treåriga kongressperioder.
11. STRATEGIER FÖR GENOMFÖRANDE
11.1 Remissbehandling
Ett gemensamt likalydande remissunderlag behandlas av föreningar/avdelningar och distrikt i SPF och SPRF. Remisstiden är 3 månader 2010-11-01—2011-01-31.
Distriktens samlade yttrande ska vara respektive förbunds kansli tillhanda senast 2011-01-31 och behandlas av ledningsgruppen SPF/SPRF och förbundsstyrelserna.
11.2 Ledningsgrupp SPF/SPRF
Ledningsgruppen SPF/SPRF fortsätter att verka till konstituerande kongress 2011-06-20.
11.3 Kongress/extra kongresser
Båda förbunden håller separata kongresser i juni 2011 för att ta ställning till förslaget om samgående/fusion, SPF vid ordinarie kongress 2011-06-17 – 19 och SPRF vid två extra kongresser.
11.4 Valberedningsarbete
Valberedningarna inom SPF och SPRF förbereder val inför egna kongresser och den gemensamma konstituerande kongressen 2011. Valberedningen bör under första kongressperioden bestå av 9 ledamöter av vilka 6 ledamöter väljs bland SPF:s medlemmar och 3 ledamöter bland SPRF:s.
11.5 Konstituerande kongress
En konstituerande kongress hålls i Ronneby Brunn 2011-06-20 med 142 (=130+12) ombud som väljs bland SPF:s medlemmar och 25 (=18+7) bland SPRF:s. Vid kongressen beslutas om ny organisation med 19 regioner och nya stadgar för första kongressperioden fram till ordinarie kongress i juni 2013. En ny gemensam förbundsstyrelse väljs.
11.6 Förbundsstyrelse
Respektive valberedning förbereder val till gemensam förbundsstyrelse för perioden 2011-07-01 – juni 2013 med totalt 13 ledamöter enligt punkt 9.3. Förbundsstyrelsen fastställer ny kansliorganisation och budget.
11.7 Första kongressperioden
2011-07-01 – juni 2013-06-30.
11.8 Kongress 2013
Det nya förbundets första ordinarie kongress hålls i juni 2013. Därefter föreslås treåriga kongressperioder.
12. UTREDNINGSGRUPPER
Ledningsgrupp
SPF SPRF
Xxxx Xxxx Xxxxxx, ordförande Xxxxx Xxxxxxxxx, ordförande
xxxx.xxxx.xxxxxx@xxxxxxxxxx.xx xxxx.xxxxxxxxx@xxxxx.xxx
Xxxx-Xxxx Xxxxxxxx, 1:e vice ordf. Xxxxxx Xxxxxxxxx, vice ordf.
x-xx@xxxxxxx.xx xxxxxx.xxxxxxxxx@xxxx0.xx
Xxxxxxxxx Xxxxxxx, 2:e vice ordf. Xxxxxx Xxxxx, FS/AU
xxxxxxxxx.xxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx xxxxxx.xxxxx@xxxxxx.xx
Xxxx Xxxxxxx, generalsekreterare Xxx Xxxxxxxx, kanslichef
xxxx.xxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx@xxxx.xx
Projektledare Xxxxxxxx Xxxxxxx, informationschef SPF xxxxxxxx.xxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx
Arbetsgrupp Verksamhetsidé
SPF SPRF
Xxxxxx Xxxxxxxxxx, FS, Täby Stockholm Xxxxx Xxxxxx, FS, Norrköping, sammankallande
xxxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx x.xxxxxx@xxxxx.xxx
Xxxx Xxxxx, Viksjöfors Bollnäs Xxxx Xxxxxxxxx, avd Stockholm
xxxx.xxxxx@xxxxxxxxxxx.xxx xxxx.xxxxxxxxx@xxxxx.xxx
Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxx, sekreterare (del) xxxx-xxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xxx
Arbetsgrupp Organisation
SPF SPRF
Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx, FS, Kumla, sammankallande Xxx Xxxxxxxxx, FS, Skellefteå xxxx.xxxxxxxxx-xxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx@xxxxx.xxx
Xxxxxx Xxxxxxxxx, Skånedistriktet Xxx Xxxxxxx, FS, Sollefteå
0000.00000@xxxxx.xxx xxx.xxxxxx@xxxxx.xxx Xxxxx Xxxxxxxxxx, sekreterare
Arbetsgrupp Stadgar
SPF SPRF
Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx, FS, Xxxxx, sammankallande Xxxxxx Xxxxx, FS, Hässleholm xxxx.xxxxxxxxx-xxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx xxxxxx.xxxxx@xxxxxx.xx
Xxxx Xxxxxxx, Sörmlands distrikt Xxxxx Xxxxxxx. Ers FS, Falköping
xxxx.xxxxxxx@xxxx0.xx xxx.xxxxx@xxxx0.xx