Redogörelse för ändringar i Allmänna bestäm- melser, AB
Redogörelse för ändringar i Allmänna bestäm- melser, AB
Ändringarna i Allmänna bestämmelser, AB, gäller från och med 2010-04-01 om inte annat anges.
Ändringarna gäller med samtliga organisationer förutom Vårdförbundet och AkademikerAlliansen. I och med att Vårdförbundets avtalsperiod sträcker sig till 2011-03-31 tillämpas AB i lydelse 2008-10-01 till dess nytt avtal tecknats. Med AkademikerAlliansen pågår fortfarande förhandlingar om justeringar i deras tillsvidareavtal.
Utöver nedan angivna ändringar har protokollsanteckningar om ny struktur i AB, sjuklönenivå, översyn av AFF 76/LAFF 76 utmönstrats. Dessutom har protokollanteckning om MBL förts över till anmärkningar vid respektive bestämmelse och vissa språkliga och redaktionella ändringar har gjorts.
Under förhandlingarna har diskussion förts om arbetsgivarens skyldighet enligt lag om arbetslöshetsförsäkring att på begäran utfärda ett arbetsgivarintyg som en tidigare arbetstagare behöver som underlag för ansökan om a-kassa. Eftersom arbetsgivarintyget är ett av de grundläggande intygen för bedömning av rätten till ersättning för en arbetslös person är det angeläget att arbetsgivaren skynd- samt lämnar intyget till arbetstagaren.
§ 5, Deltidsanställning
Genom en ny anmärkning förtydligas i avtalet vad som avses med ”arbetsställe”. Någon ändring i sak är inte avsedd utan definitionen finns sedan tidigare i Kommentar till AB.
Därutöver har mindre språkliga och redaktionella justeringar gjorts.
§ 1, Avstängning m.m.
Genom mom. 7 ersätts dagens MBL-förfarande inför beslut om avstängning med en överläggningsskyldighet för arbetsgivaren. Bestämmelsen innebär att arbetsgivaren är skyldig att begära och genomföra en överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation inför beslut om avstängning. Överläggningsskyl- dighet föreligger dock inte vid åtgärd enligt mom. 1 eller om avstängningen respektive förbudet att arbeta är helt kort och i övrigt av mindre betydelse.
Vid överläggningen ska arbetsgivaren redogöra för grunderna och motivet för ställningstagandet att avstänga arbetstagaren och arbetstagarorganisationen ska ges tillfälle att yttra sig.
I de fall arbetsgivaren behöver ytterligare tid att utreda omständigheterna efter en första avstängningsperiod om 30 dagar behöver ett sådant beslut inte föregås av en överläggning om överläggning har genomförts före det första beslutet.
Undantagsregeln i andra stycket innebär att arbetsgivaren i vissa fall kan besluta om och verkställa avstängning eller förbud att arbeta utan att först ha genomfört överläggningen. Situationer där det kan bli aktuellt är om arbetsgivaren ställs inför en akut situation och det inte finns tid att kontakta eller det inte är möjligt att nå företrädare för arbetstagarorganisationen.
Bestämmelsen har därutöver justerats språkligt och redaktionellt.
§ 13, Arbetstid
Arbetstidsmåttet om 36 timmar per helgfri vecka vid underjordsarbete har tagits bort då det så vitt vi känner till inte längre finns några arbetstagare som uppfyl- ler kriterierna i den tidigare bestämmelsen. Om det skulle finnas någon arbets- tagare som uppfyller kraven i AB på underjordsarbete får arbetstagaren behålla arbetstidsmåttet.
Bestämmelsen har i övrig justerats språkligt och redaktionellt.
§ 18, Uppehållsanställning
Bestämmelsen om uppehållsanställning har förts över från Allmänna bestäm- melser till en ny bilaga, Bilaga U. Bestämmelsen om uppehållsanställning är i sak oförändrad men ett förtydligande har förts in innebärande att omreglering till semesteranställning ska ske då faktorn överstiger 1,0. För det fall det finns per- soner som idag har en faktor överstigande 1,0 är parterna överens om att någon omreglering inte ska ske.
§ 19, Samordning
Bestämmelsen har setts över och viss omdisponering har skett mellan momen- ten. I mom. 1 har tydliggjorts att återbetalningsskyldighet kan bli aktuell till exempel när arbetsgivaren utger sjuklön enligt AB § 28 mom. 9 och arbetstagare genom överklagande senare får sjukpenning för samma period. Arbetstagaren bör dock uppmärksammas på att återbetalningsskyldighet kan bli aktuellt i sam- band med att arbetsgivaren beslutar om sjuklön. Arbetsgivaren kan om det finns särskilda skäl, exempelvis om en lång tidsperiod förflutit sedan utbetalningen gjordes, avstå från att kräva återbetalning.
De frågor som rör pension har samlats i mom. 3 och avgränsats till att gälla samordning med särskild avtalspension eller motsvarande förmån enligt tidigare kommunala pensionsavtal. Den nya skrivningen innebär att arbetsgivaren kan besluta om samordning och inte som tidigare besluta om undantag från samord- ning.
Utöver dessa ändringar har bestämmelsen justerats språkligt.
§ 20–24, Särskilda ersättningar
De särskilda ersättningarna räknas upp med 3,5 % från och med den 1 april 2011.
§ 23, Förskjuten arbetstid
Bestämmelsen har kompletterats med ett nytt mom. 4 om möjlighet till lokal avvikelse. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan genom kollektivavtal träffa överenskommelse om avvikelse från mom. 2 avseende tillägget exempel- vis andra ersättningsnivåer eller anpassning till poängmodeller.
Bestämmelsen är i övrigt oförändrad.
§ 27, Semester
Mom. 3 st. 2 om möjligheten att avstå från semesterledighet vid anställningar som är högst sex månader har utmönstrats med anledning av att detta inte längre är möjligt enligt den nya semesterlagen.
Bestämmelsen har vidare i träffade överenskommelser, förutom med Svenska Kommunalarbetareförbundet, öppnats i sin helhet för avvikelser genom lokala kollektivavtal. Med Svenska Kommunalarbetareförbundet kan kollektivavtal bara träffas om timberäknad semester. Observera dock att AkademikerAlliansen och Vårdförbundet inte omfattas av denna ändring.
De möjligheter som sedan tidigare funnits till enskilda överenskommelser på- verkas inte. Det är alltså fortfarande möjligt att träffa överenskommelse med enskild arbetstagare om semesterersättning för semesterdagar som överstiger 25 samt att efter MBL-förhandling utge annan kompensation om semesterledig- heten understiger 14 respektive 19 semesterdagar utan lokalt kollektivavtal.
Avvikelser får inte resultera i sämre förmåner än vad som följer av semester- lagen. Detta innebär bland annat att antalet betalda semesterdagar inte får under- stiga 25 samt att semesterdagstillägget inte får understiga 0,605 % av arbetstaga- rens fasta kontanta lön. Semesterdagstillägget kan inte med stöd av möjligheten
till lokalt kollektivavtal omvandlas till betalda semesterdagar eftersom arbets- tagaren då inte får den semesterlön som fastställs i semesterlagen.
Kostnaden för en ytterligare semesterdag är 0,48 % av arbetstagarens fasta kon- tanta lön.
Timberäknad semester
Genom möjligheten till lokal avvikelse möjliggörs timberäkning av all semester med samtliga fackliga organisationer. Detta kan underlätta semesterförläggning framförallt då arbetstagare har årsarbetstid eller vid blandat dag- och nattarbete.
Avsikten är att semester omvandlad till timmar enligt denna bestämmelse ska tas ut som hela dagar och ska inte sammanblandas med semesterledighet del av dag enligt AB 27 mom. 17.
Omräkning till timmar bör göras vid varje tillfälle semester tas ut eftersom man då undviker att problem uppstår vid byte mellan tim- och kvotberäknad semester samt då sysselsättningsgraden varierar över året. I samband med detta utbetalas semesterdagstillägget och semesterlönetillägg för det antal dagar som tas i anspråk.
Det lokala kollektivavtalet får inte innebära att semesterledigheten blir kortare än vad som följer av semesterlagen.
Beräkning av antal timmar som förbrukas per semesterdag kan ske på olika sätt.
1. Hur många semestertimmar en semesterdag är värd kan beräknas utifrån arbetstagarens gällande schema genom att antalet arbetstimmar under begräns- ningsperioden delas med antalet arbetspass.
Beräkning kan göras enligt följande formel a/b = c
a = antalet arbetstimmar under begränsningsperioden b = antalet arbetspass under begränsningsperioden
c = antalet semestertimmar en semesterdag är värd
Exempel 1
Arbetsstagaren har ett fyraveckorsschema med en genomsnittlig veckoarbetstid om
38 tim 15 min. Under schemaperioden har arbetstagaren 17 arbetstillfällen och arbetar både dag och nattpass.
Arbetstagaren beviljas semester för ett nattpass 21.00–07.00 och ett dagpass 07.00–16.15 (45 min rast).
Varje semesterdag motsvarar 9 timmar (153 (38,25 x 4) delat med 17 ). Semesterledig-
heten omfattar 18,5 timmar. Därför förbrukas 2,05 semesterdagar (18,5 delat med 9). Arbetstagaren tillgodräknas 18,5 timmar i arbetstidsmodellen.
Exempel 2
Förutsättningar enligt ovan men arbetstagaren har en sysselsättningsgrad på 75 % och 12 arbetstillfällen under schemaperioden.
Varje semesterdag motsvarar 9,56 timmar (114,75 (38,25 x 4 x 0,75) delat med 12). Semesterledigheten omfattar 18,5 timmar. Därför förbrukas 1,94 semesterdagar.
Arbetstagaren tillgodräknas 18,5 timmar i arbetstidsmodellen.
2. Alternativt kan beräkning ske utifrån en schablon för varje semesterdag, dvs. varje planerad arbetsdag ges samma värde oavsett hur många timmar som skulle fullgjorts.
Exempel 3
Arbetsstagaren har ett fyraveckorsschema med en genomsnittlig veckoarbetstid om 38 tim 15 min. Under schemaperioden har arbetstagaren 17 arbetstillfällen och arbetar både dag och natt.
Varje semesterdag motsvarar 9 timmar (153 (38,25 x 4) delat med 17).
Arbetstagaren beviljas semester för ett nattpass 21.00–07.00 och ett dagpass 07.00–16.15 (45 min rast).
Arbetstagaren 18 timmar i arbetstidsmodellen och därför förbrukas 2 semesterdagar
§ 28, Sjukdom m.m.
I mom. 10 har införts en begränsning till 180 dagar avseende sjuklön för delar som ej ersätts av Försäkringskassan. Bestämmelsen har i övrigt justerats språk- ligt och redaktionellt.
§ 29, Föräldraledighet
Perioden med föräldrapenningtillägg har förlängts till 150 dagar för barn födda tidigast 2010-07-01. Bestämmelsen är i övrigt oförändrad och har endast juste- rats språkligt och redaktionellt.
Föräldrapenningtillägg
I en ny central och lokal protokollsanteckning har parterna kommit överens om hur föräldrapenningtillägget beräknas i samband med ferie och sommaruppehåll. Bakgrunden till detta är att det enligt lagen om allmän försäkring inte är möjligt för arbetstagaren att uppbära föräldrapenning då arbetstagaren har semester. För personer som är ferie- eller uppehållsanställda anses semestern vara förlagd till de 45 första dagarna av ferien/uppehållet.
Om arbetstagarens första ledighet påbörjas senare än 150 dagar före ferien eller sommaruppehåll får arbetstagaren därför tillgodoräkna sig de första 45 dagarna av ferien/uppehållet för beräkning av föräldrapenningtillägget.
Exempel
Föräldraledighet påbörjas den 1 juni och ferien/sommaruppehållet påbörjas den 10 juni. Om arbetstagaren väljer att inte ta ut föräldrapenning efter den 45:e dagen beräknas för- äldrapenningtillägget utifrån 54 dagar. Uppbär arbetstagaren föräldrapenning under resterande tid av ferien/sommaruppehållet tillgodoräknas dessa vid beräkning av föräld- rapenningtillägget.
Centrala och lokala protokollsanteckningar
Lön vid annan anställning på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom
Syftet med denna bestämmelse är att en arbetstagare som på grund av organisa- toriska skäl eller sjukdom erbjuds omplacering enligt LAS till nya arbetsuppgif- ter som ligger utom arbetstagarens anställningsavtal och en ny lön ska få en stegvis övergång mellan den gamla och den nya lönen.
Vid förflyttning enligt AB § 6 gäller liksom tidigare att arbetstagaren behåller sin lön. Detta innebär att en undersköterska som förflyttas till anställning som vårdbiträde behåller lönen i och med att anställningsavtalet innebär en skyldig- het att arbeta som vårdbiträde. (Jfr AD 114/91)
För att fastställa lönetillägget minskar man den gamla lönen med den nya över- enskomna lönen. Under det första året betalas tillägget ut i sin helhet varje månad. Under det andra året minskas tillägget under en 12-månaders period med en tolftedel per månad.
Exempel 1
Gammal lön 40 000
Ny lön 28 000
Mellanskillnad 12 000
År 1:
Lön månad 1–12: 28 000 + 12 000 = 40 000 kr År 2:
Lön månad 1: 28 000 + 11 000 = 39 000 kr
Lön månad 2: 28 000 + 10 000 = 38 000 kr
Lön månad 3: 28 000 + 9 000 = 37 000 kr
Lön månad 4: 28 000 + 8 000 = 36 000 kr
Lön månad 5: 28 000 + 7 000 = 35 000 kr
Lön månad 6: 28 000 + 6 000 = 34 000 kr
Lön månad 7: 28 000 + 5 000 = 33 000 kr
Lön månad 8: 28 000 + 4 000 = 32 000 kr
Lön månad 9: 28 000 + 3 000 = 31 000 kr
Lön månad 10: 28 000 + 2 000 = 30 000 kr
Lön månad 11: 28 000 + 1 000 = 29 000 kr
Lön månad 12: 28 000 + 0 = 28 000 kr
I de fall då tillägget utges enligt bestämmelsen kan parterna träffa överenskommelse exempelvis om att tillägget under år 2 betalas vid ett tillfälle istället för vid elva tillfäl- len.
För en arbetstagare som omplaceras till en anställning med lägre sysselsätt- ningsgrad beräknas tillägget genom att lönen för den gamla anställningen redu- ceras till motsvarande sysselsättningsgrad varefter tillägget beräknas och reduce- ras på samma sätt som ovan.
Exempel 2
Gammal lön 40 000 kr på heltid
Ny lön 15 000 kr med 50 % sysselsättningsgrad
(40 000/1 - 15 000/0,5) x 0,5 =
(40 000 - 30 000) x 0,5 =
10 000 x 0,5 = 5000 kr År 1:
Lön månad 1–12: 15 000 + 5 000 = 20 000 kr År 2:
Lön månad 1: 15 000 + (5 000-417) = 19 583 kr
osv.
Exempel 3
Gammal lön 30 000 kr på 75 %
Ny lön 15 000 kr med 50 % sysselsättningsgrad
(30 000/0,75 - 15 000/ 0,5) x 0,5 =
(40 000 - 30 000) x 0,5 = 5 000 kr År 1:
Lön månad 1–12: 15 000 + 5 000 = 20 000 kr År 2:
Lön månad 1: 15 000 + (5000-417) = 19 583 kr
osv.
Tillägget är att anse som ett fast lönetillägg enligt AB § 16 mom. 1 vilket bland annat innebär att tillägget ska ligga till grund för beräkning av avlöningsförmå- ner enligt AB samt ingår i underlaget för pensionsavgift.
Arbetstider m.m. inom räddningstjänsten, Bilaga E till AB
Parterna har kommit överens om följande gemensamma kommentarer till bila- gan.
Räddningstjänstens krav på dygnetrunt-bemanning alla dagar året runt, med en ständigt beredd utryckningsorganisation, är bakgrunden till konstruktionen av särskilda arbetstidsbestämmelser m.m.
Parternas avsikt med det nu tecknade avtalet är bl.a. att det ska kunna rymma det stora antalet lokala avvikelser som förekommer från tidigare centrala avtal. Av- talet ger möjlighet att behålla hittillsvarande ”delade-dygns”-schema.
Tjänstgöringsalternativ 42 tim/vecka
Som ett alternativ till AB § 13 tillämpas alternativet för utryckningspersonal med nattjänstgöring. Tjänstgöringstiden kan förläggas till vardag såväl som sön- dag och helgdag.
42 timmar tjänstgöring är ett sammanvägt mått av arbetstid och jourtid. Därför används ofta benämningen ”tjänstgöringstid” istället för ”arbetstid”.
För att alternativet ska vara tillämpligt ska minst 20 % av arbetstagarens tjänst- göringstid vara förlagd till kl. 23.00–06.00. Det betyder att på ett normalt
4-veckorsschema ska minst fem (5) nattpass fullgöras. Det ska dock förtydligas att ett ”nattpass” kan vara längre än sju timmar men ska inrymma tiden mellan kl. 23.00–06.00
Exempel 1
4-veckorsschema
42 tim x 4 veckor = 168 timmar tjänstgöring för heltidsanställd 20 % x 168 tim = 33,6 tim (”natt-timmar”)
1 natt är 7 tim (kl. 23.00–06.00)
33,6 tim / 7 tim = 4,8 = 5 nätter
Exempel 2
5-veckorsschema
4 veckor med traditionell ”skifttjänst” och femte vecka med dagtid måndag–fredag: 42 tim x 5 veckor = 210 timmar tjänstgöring för heltidsanställd
20 % x 210 tim = 42 timmar (”nattimmar”)
42 tim / 7 tim = 6,0 = 6 nätter
Således ska arbetstagarens schema innehålla 6 ”nattpass” för att bestämmelsen ska gälla.
Innehåller schemat mindre än 6 ”nattpass” tillämpas AB § 13 med därtill höran- de regler om ob-ersättning, övertid m.m.
Begränsning av antalet tjänstgöringspass
Vid schemaläggning ska eftersträvas högst 16 tjänstgöringstillfällen per fyra- veckorsperiod. Vid längre begränsningsperiod ska motsvarande proportion gälla.
Exempel 3
5-veckorsschema med 19 tjänstgöringstillfällen 19 / 5 v = 3,8 per vecka
4 v x 3,8 = 15,2
Arbetstagaren gör 15 tjänstgöringstillfällen per 4-veckorsperiod
Vid fastställande av antal tjänstgöringstillfällen ska vid brutet tal avrundning ske till närmaste lägre heltal.
Schema med ”dygnstjänstgöring”
Tidigare avtal angav ett alternativ med kontinuerlig dygnstjänstgöring
(24 tim/pass)med tjänstgöringsmåttet 48 tim/vecka att jämföra med 42 tim/vecka för ”delat dygnstjänstgöring”. Varje dygnspass motsvarade en höjning av tjänst- göringsmåttet per vecka med 0,75 timmar.
Övertid
Bestämmelsen är tillämplig på arbetstagare som utöver sitt ordinarie schema beordras att tjänstgöra. Avvikelse har gjorts från AB´s regler när det gäller tjänstgöring mellan kl. 23.00–06.00. Under denna tid utges ersättning som för enkel övertid förutom vid larm eller annat akut arbete.
Extrapass
Bestämmelsen har tillkommit för att ge möjlighet till extra arbete, projekt etc. utöver ordinarie schema. Överenskommelse sker med arbetstagaren. Tiden regi- streras som övertid.
Obekväm arbetstid
För att det schabloniserade o-tillägget ska kunna tillämpas krävs en viss omfatt- ning av tjänstgöring förlagd till obekväm tid. Minimikravet på 5 ”nattpass” och 20 % på fyraveckorsperiod ska ses i ljuset av detta.
Viss jourtjänstgörandepersonal, Bilaga J till AB
Ändringar i punkt 5 och 8 är ett förtydligande utifrån gällande tillämpning av bestämmelsen. De centrala parterna är överens om tillämpningen av bestämmel- sen.
Övertid
Kompensation för övertidsarbete utges inte under arbetstagarens ordinarie för- lagda jourpass.
Vid utökad arbetstid före eller efter ordinarie jourpass tillämpas bestämmelsen om övertid enligt AB § 20.
Ett extra jourpass i kombination med annat dagpass, s.k. kombipass kompense- ras enligt AB § 20. Kompensationen beror på hur den extra tjänstgöringen för- läggs i förhållande till den ordinarie arbetstiden.
För särskilt anställda för jourtjänstgöring nattetid (utan annan arbetstid förlagd i anslutning till jourpass) sker kompensation alltid med fyllnadslön enligt AB
§ 20, eftersom de inte överskrider gällande heltidsmått i AB.
Förskjuten arbetstid
Tillägg till lön utges inte under ordinarie förlagda jourpass. Vid förskjutning av ordinarie arbetstid genom tidigare eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsförläggning tillämpas bestämmelsen om förskjuten arbets- tid enligt AB § 23.
Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet och till- fälligt utflyttad verksamhet, Bilaga L till AB
Ersättningen uppräknas med 3,5 % från och med 2011-04-01. I övrigt är bestämmelserna i sak oförändrade.
Arbetstider m.m. för lärare, Bilaga M till AB
Ferielönetillägget uppräknas med 3,5 % från och med 2011-04-01. I övrigt är bestämmelserna i sak oförändrade.