Beslut
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott 2023-02-07
§ 5
Verksamhetsberättelse 2022, barn- och ungdomsnämnden (BUN 2023.011)
Beslut
Arbetsutskottet föreslår att:
Barn- och ungdomsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2022.
Ärendebeskrivning
Barn- och ungdomsförvaltningen har sammanställt en verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsnämnden gällande 2022. Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av nämndens arbete mot de mål som fastställts i nämndens verksamhetsplan för 2022–2024 samt budgetuppföljning för helåret.
Uppföljningen innehåller även ett styrkort med nyckeltal för kund/invånare, verksamhet, ekonomi och medarbetare. Resultaten inom respektive område analyseras och kommenteras.
Yrkanden
Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag.
Beslutsgång
Ordförande, Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx (M), konstaterar att det endast finns ett yrkande. Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att arbetsutskottet beslutar enligt det.
Beslutsunderlag
• Tjänsteskrivelse, Verksamhetsberättelse 2022 barn- och ungdomsnämnden
• Verksamhetsberättelse 2022 Barn- och ungdomsnämnden
Referensnummer för signaturer:
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2023-01-23
DNR BUN 2023.011
XXXXX XXXXXX SID 1/1
AVD.CHEF VERKSAMHETSUTVECKLING XXXXX.XXXXXX@XXXXXXXXXX.XX
Tjänsteskrivelse
Verksamhetsberättelse 2022, barn- och ungdomsnämnden
Förslag till beslut
Barn- och ungdomsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2022.
Sammanfattning av ärendet
Barn- och ungdomsförvaltningen har sammanställt en verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsnämnden gällande 2022. Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av nämndens arbete mot de mål som fastställts i nämndens verksamhetsplan för 2022–2024 samt budgetuppföljning för helåret.
Uppföljningen innehåller även ett styrkort med nyckeltal för kund/invånare, verksamhet, ekonomi och medarbetare. Resultaten inom respektive område analyseras och kommenteras.
Konsekvenser för barn
Förslaget till beslut berör inte barn/ungdomar. Att inhämta synpunkter gällande barn/ungdomsperspektivet bedöms inte vara relevant i detta sammanhang.
Xxxxxxx Xxxx Xxxxx Xxxxxx
Utbildningschef Avd. chef verksamhetsutveckling
Expedieras till:
Akten
VALLENTUNA KOMMUN
186 86 VALLENTUNA
TFN 00-000 000 00 · FAX 00-000 000 00 XXXXXX@XXXXXXXXXX.XX
2022
Barn- och ungdomsnämnden
Verksamhetsberättelse
Innehållsförteckning
Händelser av väsentlig betydelse 5
Kommungemensamma och nämndspecifika mål 9
Driftredovisning nämndens verksamheter 34
Inledning
Verksamhetsberättelsen är årets sista uppföljningsrapport. Rapporten innehåller analys och kommentar av händelser av väsentlig betydelse samt genomförda eller kommande verksamhetsförändringar. Rapporten innehåller också analys och bedömning av måluppfyllelse, ekonomisk analys samt personalredogörelse.
Nämnden i korthet
Ordförande: | Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx | Xxxxxxxxxxxxx *: | 1 465,5 Mn kr |
Antal ledamöter: | 9 | Nettokostnad: | 774,6 Mn kr |
Förvaltningschef: | Xxxxxxx Xxxx | Budgetavvikelse: | 35,3 Mn kr |
Antal årsarbetare: | 761 | Budgetavv. föregående år: | 24,9 Mn |
kr * Exklusive nämndsinterna transaktioner | |||
• fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen vad avser förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet.
• ansvara för den del av kommunens utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom som utgörs av
o förskola,
o förskoleklass
o grundskola och grundsärskola samt därtill hörande fritidshem
• bedriva öppen förskola
• bedriva ungdomsmottagning i samarbete med Region Stockholm, socialnämnden och utbildningsnämnden
Händelser av väsentlig betydelse
Coronapandemin och kriget i Ukraina
Kriget i Ukraina har inneburit att verksamheterna har fler nyanlända barn och elever. Enheten för integration och stöd (EIS) har behövt utöka sina stödinsatser i form av lärare i modersmål, studiehandledare samt lärare i svenska som andraspråk. Ökade kostnader för enheten har täckts genom intäkter från migrationsverket samt till viss del av de minskade kostnader för enheten som digitaliseringen av modersmålsundervisningen innebar. För att nå ut till nyanlända familjer med yngre barn har även Öppna förskolan utökat sin verksamhet under 2022.
Coronapandemin har fortsatt under 2022 påverkat nämndens verksamheter med perioder av omfattande personalfrånvaro och hög skolfrånvaro hos barn och elever. Barn- och ungdomsnämnden har fortsatt daglig uppföljning av frånvaro för barn, elever och personal under året för att säkerställa barn och elevers rätt till utbildning, stödja enheterna och få en överblick av läget för att kunna sätta in åtgärder vid behov.
Dessa omvälvande negativa händelser påverkar såväl vuxna som barn på olika sätt. Undersökningar under året visar att elever och föräldrar uttrycker en ökad grad av upplevd otrygghet. Denna otrygghet kan inte direkt kopplas till händelser i skolmiljöer eller inträffade incidenter under skoltid utan har sannolikt en bredare koppling till samhällsläget och ses även i andra kommuner och verksamhetsområden. Stor frånvaro hos barn/elever och medarbetare innebär att kontinuitet och trygghet samt undervisningskvalitet påverkas negativt vilket även kan vara en orsak till förändringen i enkätresultaten. Den missade undervisningstid som ökade frånvaron har lett till riskerar att leda till både försämrade studieresultat såväl som ökade kostnader för insatser som kan komma att krävas för att förebygga dessa konsekvenser.
Ökade kostnader på livsmedel och drivmedel
Högre priser på livsmedel och drivmedel har påverkat kostnader för skolmåltider och skolskjuts under året. Barn- och ungdomsnämnden har behövt vidta åtgärder för att hantera de ökade utgifterna men samtidigt begränsa påverkan på upplevd kvalitet för kommunens invånare.
Skolmåltider har varit det område där kommunen identifierat haft störst möjlighet att göra justeringar. Anpassningar av måltidsmenyer och livsmedelsinköp har genomförts under året vilket lett till att budget har kunnat hållas i balans. De åtgärder som vidtagits kan dock komma att påverka möjligheterna att efterleva kommunens måltidspolicy och strävan efter att öka inköp av lokala livsmedel om kostnadsökningarna fortsätter över längre tid. Kostenheten har fått i uppdrag att under våren 2023 utreda och redogöra för de konsekvenser som kan uppstå för ekonomin eller målsättningar som beskrivs i måltidspolicyn vid fortsatta kostnadsökningar samt vilka prioriteringar som kan komma att bli aktuella i ett sådant läge.
Skolmiljarden 2022
Vallentuna kommun har tilldelats statsbidraget Skolmiljarden. Syftet är att minska de negativa effekterna på elevernas kunskapsutveckling och hälsa som uppstått till följd av coronapandemin. Kommunfullmäktige tilldelade barn- och ungdomsnämnden 5,8 mnkr som barn- och ungdomsnämnden beslutade att rikta till verksamheter som begränsar sitt intag till elever i behov av särskilt stöd. Dessa elevgrupper riskerade enligt nationella rapporter i högre grad att påverkas av coronapandemins effekter som distansundervisning och ökad skolfrånvaro samt att de i kommunens uppföljningar inte identifierats visa den förbättring av studieresultat som skett i kommunens övriga skolverksamheter. Utbetalning till verksamheterna har gjorts vid tre tillfällen under året och har baserats på antal elever inskrivna elever i respektive verksamhet vid respektive avstämningstillfälle.
Utökad obligatorisk lovskola och extra studietid
Förändrad lagstiftning för skolväsendet under året innebar en utökad rätt till lovskola för elever i årskurs 9 med 25 timmar per läsår utöver de redan lagstadgade 50 timmarna. Lagändringen innebar även att det blev obligatoriskt för alla skolhuvudmän för grundskola att erbjuda elever i årskurs 4–9 extra studietid om två timmar per vecka för att få hjälp med läxor och annat skolarbete.
Lag- och läroplansförändringar som har beslutats över tid sedan 2010 har lett till en successiv ökning av undervisningstid och personalkrävande insatser vilket sammantaget lett till större volymförändringar i garanterad undervisning och ökat behov av bemanning och lärarkompetens i verksamheterna. De effekter som lagförändringarna ger är viktiga att beakta vid beslut om skolpeng samt barn- och ungdomsnämndens pågående effektiviseringsarbete för att kunna omfördela resurser till undervisningsnära insatser.
Verksamhetsförändringar
Lokaleffektivisering och anpassning av lokalvolymer
Barn- och ungdomsnämnden har under 2022 fortsatt arbetet med effektiv lokalanvändning för nämndens verksamheter. Detta sker genom ökning av beläggningsgraden och anpassning av lokalvolymerna utifrån verksamheternas behov. Lokaleffektiviseringarna har inneburit minskning av städ- och lokalkostnader om cirka 5 miljoner, medel som istället kunnat omfördelas till undervisningsnära verksamhet.
Från läsåret 2022–2023 har samtliga årskurser på Karlslundsskolan (F-9) organiserats inom samma skolfastighet, Karlslundskolan norra och hyresavtalet för lokalerna vid Karlslundsskolan södra har avslutats. Samlokaliseringen av Karlslundsskolan möjliggjorde även att Vallentuna kommun kunde erbjuda ändamålsenliga skollokaler på Karlslundskolan södra till Vallentuna friskola och Vallentuna Internationella Montessoriskola (VIMS).
Under sommaren 2022 har verksamheten på Kantarellens förskola slagits ihop med Granåsa förskola i Granåsas befintliga lokaler. Samtliga barn på dessa två förskolor kunde erbjudas plats på Granåsa förskola vid förändringen. Förändringen möjliggjorde även att Vallentuna kommun kunde erbjuda uthyrning av Kantarellens tidigare lokaler till huvudman för fristående förskola. På detta sätt bidrar barn- och ungdomsnämnden till att kommunalt ägda fastigheter nyttjas resurseffektivt.
Förändring av organisering för SU-grupperna
2017 beslutade barn- och ungdomsnämnden att de kommunala särskilda undervisningsgrupperna (SU-grupperna) Atlas, Clavis och Topasen skulle organiseras så att rektor för den skola där respektive grupp var belägen skulle vara rektor för samtliga elever på skolan. Dessa elever tillhörde fortfarande organisatoriskt sin hemskola vilket innebar att arbetet med integration utifrån elevernas förutsättningar och kontinuerlig uppföljning av elevernas progression och åtgärdsprogram försvårades.
När Hagaskolan invigdes genomfördes den första integreringen när elever som gick i Topasens SU- grupp fullt ut kom att tillhöra Hagaskolans organisation. Under sommaren 2022 genomfördes nästa del av förändringsprocessen när SU-gruppen Atlas flyttade till Rosendalsskolan och därmed kom att bli en ordinarie del av Rosendalsskolans organisation. SU-gruppen Clavis stannade kvar i sina anpassade lokaler på Karlslundsskolan och inkluderades organisatoriskt i Karlslundskolans organisation. Dessa organisatoriska förändringar är betydelsefulla för att stärka elevhälsoarbetet och för att möjliggöra deltagande i ordinarie klassers undervisning utifrån elevernas förutsättningar. Elevernas rätt till utbildning av behöriga legitimerade lärare i samtliga ämnen stärks då rektor är ansvarig för samtlig personal och samtliga elever inom skolenheten. Intag till SU- grupp sker fortsatt via samråd i centrala elevhälsan.
Framtiden
Befolkningsprognos och kapacitetsutredning,
Aktuella befolkningsprognoser visar på stora skillnader i kommunens olika delar med stabila barn- och elevvolymer i flertalet områden men även tecken som tyder på att antalet yngre barn till förskolan och elever i grundskolan fortsatt kommer att minska framöver i de befintliga bostadsområdena i södra delarna av kommunen. Dessa demografiska förändringar innebär ett fortsatt behov av att följa upp och utreda kommunens kapacitet främst inom förskola. En sådan fördjupad utredning kommer att genomföras under våren 2023.
För att kunna bedriva verksamhet med hög kvalitet är det nödvändigt att organisera verksamheterna framöver så att de är såväl ekonomiskt hållbara som att den pedagogiska verksamheten håller hög nivå. Utifrån de demografiska förändringarna kan det således innebära att förändringar i antal förskolor kan bli aktuellt. Den planerade expansionen av Lindholmen kommer att innebära ett ökat behov av förskole- och grundskolekapacitet i området. Kristinebergs utbyggnad kommer att innebära framtida behov av förskola och grundskola i området.
Systematisk uppföljning och kapacitetsplanering av förskole- och skolplatser behöver ske löpande utifrån planerade nybyggnationer och förtätningar av befintliga bostadsområden.
Digitalisering av nationella prov startar 2024
Införandet av digitala nationella prov kommer att ske successivt med start år 2024 och berör alla skolenheter i Sverige. Digitaliseringen av proven innebär att alla skolor i Vallentuna kommun behöver ha nödvändig teknik och digital kompetens för att kunna genomföra proven digitalt. På sikt förväntas digitaliseringen av de nationella proven leda till en minskad arbetstid för bedömning och resultathantering, minskad pappershantering samt ökad användbarhet och tillgänglighet för elever i behov av kompensatoriska verktyg. Under 2022 har barn- och ungdomsnämnden genomfört en kartläggning av kommunens beredskap för digitaliseringen, både gällande kommunens digitala infrastruktur och skolornas tillgång till digitala verktyg samt kompetens hos lärare och elever.
Behovet av kompetens inom och tillgång till digitala lärverktyg behöver fortsätta prioriteras inte minst för att klara övergång till digitala nationella prov och behöver beaktas framgent både vid resursfördelning och insatser för kompetensutveckling i verksamheterna.
Kommande lagförändringar i förskola och skola
Från 2023 kommer en rad lagförändringar att träda i kraft som påverkar nämndens ansvarsområden på olika sätt.
Enskild huvudman som ska bedriva pedagogisk omsorg måste från 2023 få ett godkännande från kommunen. Förändringar i Skollagen görs också för att förtydliga kvalitetskrav för exempelvis särskilt stöd, personalens kompetensutveckling och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.
Hemkommuner ska från 1 juli 2023 bedriva uppsökande verksamhet för att öka barns deltagande i förskolan och ges möjlighet till bättre språkutveckling i svenska. Kommunerna blir även vid förändringen skyldiga att erbjuda förskoleplats till utlandsfödda barn, eller barn till utlandsfödda vårdnadshavare, som vistats högst fem år i Sverige, även om deras vårdnadshavare inte har anmält önskemål om förskola.
Grundsärskola byter under 2023 namn till anpassad grundskola, benämningen träningsskola tas bort och elevens val avskaffas i den anpassade grundskolan. Det införs i Skollagen skärpt krav på elevhälsa och tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser i utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Förtydliganden görs även gällande att elevhälsan ska vara en del i skolan systematiska kvalitetsarbete och att den ska samverkan med sjukvård och socialtjänst där det behövs.
Måluppfyllelse
Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i en tabell. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, analys och bedömning av måluppfyllelse för kommungemensamma mål och nämndmål.
Utfall perioden | ||
Kommungemensamma mål | Nämndens mål | |
Totalt antal: | 6 | 8 |
Målet är uppfyllt: | 5 | 7 |
Målet är delvis uppfyllt: | 1 | 1 |
Målet är ej uppfyllt: | 0 | 0 |
Kommungemensamma och nämndspecifika mål
Vallentuna växer och tillvaratar den stora potential som vårt läge och närheten till världen ger. Utvecklingen och tillväxten är hållbar utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Vi adderar nya bestående värden till vårt Vallentuna.
Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Barn och unga i förskola och skola i kommunen upplever fortsatt under 2022 i hög grad trygghet och verksamheterna arbetar aktivt med att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Barn- och ungdomsnämndens arbete med friluftsliv och hållbar skolmåltid samt samverkan med föreningar för ökad rörelse i skolan ger goda förutsättningar för ett främjande arbete för god psykisk och fysisk hälsa hos kommunens elever.
Skolnärvaro, som är en friskfaktor, har under 2022 fortsatt att öka som en effekt av utvecklingsarbete och avtagande coronapandemi. Uppföljningar av förskolas och skolas arbete med att främja likabehandling samt förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling visar att verksamheter systematiskt arbetar utifrån framtagna planer som regelbundet följs upp och utvärderas. Insatser som gjorts i verksamheten har lett till att fler situationer där det finns misstanke om att kränkning kan ha skett har fångats upp, utretts och åtgärder för att förebygga och motverka kränkningar har kunnat sättas in.
Undersökningar visar på en viss försämring gällande upplevd psykisk ohälsa bland elever i årskurs 9 i kommunen under 2022 vilket även följer trenden för regionens resultat. Sannolikt har upplevelse av trygghet och psykisk hälsa hos barn och unga påverkats av det rådande läget i omvärlden och coronapandemin även om trygghetsarbetet i förskola och skola löpt på enligt plan. Insatser i förskola och skola som påbörjats under året för att utveckla det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet behöver fortsätta framgent för att förebygga och motverka otrygghet och ohälsa hos barn och unga i kommunen.
Stigande transport- och livsmedelspriser har under året påverkat skolkökens menyer. För att hålla budget i balans har dyrare kötträtter ersatts av blandrätter med köttfärs eller vegetabilier. Tidigare avtal med lokala köttgrossister har kompletterats med billigare tilläggsavtal för importkött, andelen inköp av lokala och svenska livsmedel har trots vidtagna åtgärder ökat något från föregående år.
Barn- och ungdomsnämnden har etablerat konceptet KliMatlådan som erbjuder skolans personal att köpa mat som blir över i matserveringen i syfte att minska serveringssvinnet. KliMatlådan finns nu tillgänglig i alla skolkök och antalet sålda lådor har ökat med 35 procent från vårtermin till hösttermin. Genomförda mätningar av matsvinn under hösten 2022 tyder på att matsvinnet i Vallentuna ligger i nivå med Livsmedelsverkets genomsnitt för matsvinn gällande skolluncher.
Ett nytt recept för skolmåltiden är ett exempel på samverkan kring den sociala, fysiska och pedagogiska miljön, liksom det pågående arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer i matsalar. Maten på tallriken är enbart en av flera förutsättningar för en god och hållbar måltid.
I anslutning till Ett nytt recept för skolmåltiden utvecklas Vallentuna matmarknad, en ny typ av upphandling av inköp av hållbara livsmedel. Vallentuna matmarknad har uppmärksammats med en artikel i tidningen Land.
Nämndens mål: Barn- och ungdomsnämndens kommunala förskolor, skolor och fritidshem erbjuder en utbildning som stimulerar till fysisk aktivitet, främjar goda kostvanor och psykisk hälsa samt bidrar till förutsättningar för barn och elever att kunna fatta hållbara miljö- och levnadsval nu och i framtiden.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Nämnden har arbetat med att främja barn och elevers fysiska aktivitet, psykiska hälsa och goda kostvanor samt öka deras miljömedvetenhet och kompetens att göra hållbara val genom flera olika nya eller pågående projekt;
Ett nytt recept för framtiden är ett nationellt projekt för utveckling av framtidens skolmåltider och skola som startade 2021. Inom projektet arbetar nämnden med metoden ExploreEat som ska väcka barn och elevers intresse för skolmåltiden. Projektet har inneburit att elever i kommunen varit delaktiga i utvecklingsarbetet med att designa ett framtidens skolmåltidssystem som bidrar till ökad kunskap om mat, leder till ökad måluppfyllelse i skolan, ger hälso- och miljövinster, stärker den svenska matproduktionen, ökar innovationskraften i livsmedelssektor samt stärker den lokala och nationella ekonomin. Projektet har fått uppmärksamhet utomlands och Vallentuna har under året representerat projektet på webbinarium och stått värd för studiebesök från myndigheter, näringsdepartementet, Världsnaturfonden Sverige och delegation från Australien och Nederländerna. Kommande år planeras en informationsfilm som ska visas i nationell TV och som ska ge en positiv syn på skollunchen för andra länder.
Barn- och ungdomsnämnden har under året tagit i bruk ett nytt verktyg för uppföljningen av matsvinn. Verktyget ska på sikt effektivisera och säkerställa korrekt insamling av information om mängden matsvinn, i kök såväl som i servering och från tallrik. Mätningar under hösten 2022 visar på 39 gram slängd mat per matgäst. Mängden matsvinn kan relateras till Livsmedelsverkets mätningar där genomsnittet för skollunchens matsvinn är cirka 50 gram per matgäst. Mätningarna går inte helt att jämföra med varandra för 2022 då Vallentunas mätmetod inte inkluderar kökssvinn men utfallet tyder på att matsvinnet i Vallentuna sannolikt ligger på en liknande nivå som Livsmedelsverkets genomsnitt.
Barn- och ungdomsnämnden har etablerat konceptet KliMatlådan i syfte att minska serverings svinn. KliMatlådan erbjuder skolans personal att köpa mat som blir över vid serveringen.
KliMatlådan finns nu tillgänglig i alla skolkök och antalet sålda lådor har ökat med 35 procent från vårtermin till hösttermin. Nämnden arbetar på att ta fram fler och alternativa åtgärder som bidrar till att minska matsvinnet, exempelvis kampanjer och temadagar om hälsa och klimatpåverkan.
Dessa behöver samplaneras med den pedagogiska skolverksamheten för att få effekt hos eleverna.
Kommunens avfallsplan 2021–2032 har lanserats inom nämndens verksamheter och aktiviteter inom området kommer att uppmärksammas i verksamheternas läsårsplaneringar. Samtliga verksamheter har beställt in kommunens källsorteringskärl, men lösningar behöver tas fram för hur tömning av kärlen ska organiseras för att de ska kunna användas fullt ut.
Projektet LIKE (Lek, idrott, kultur ger energi) har inför sitt femte läsår organiserats om för att minska central administration och öka den lokala styrningen. Friluftsliv införs som en av LIKE- aktiviteterna i år 2 och 3. Aktiviteterna leds av fritidshemmets personal, som utbildades i friluftsliv år 2020.
Även Skolskogar är en fortsättning på utbildningen i friluftsliv för fritidshemspersonal. Projektet syftar till att öka barnens och ungas kunskap om vår närmiljö och natur genom att använda skogen som klassrum och finansieras med Lona-bidrag. Under året har en konsult gjort en förstudie och projektet förväntas starta 2023.
Xxxxxxxx arrangeras centralt på höstlov och sportlov för elever 11–15 år som inte kan simma och därmed riskerar att inte nå kunskapskravet i ämnet idrott- och hälsa. Finansieringen delas med fritidsnämnden. Under 2022 deltog under våren 36 elever och under hösten 30. Åtta av eleverna som deltog under höstlovet visade att de klarar kunskapskraven för simkunnighet inom idrott- och hälsa efter insatsen. Måluppfyllelsen i idrott- och hälsa bibehålls på en hög nivå jämfört med tidigare år och inom länet där Vallentuna ligger över genomsnittet.
Stockholmsenkäten som genomfördes under våren i år visar att upplevd grad av psykisk hälsa sjunkit för eleverna i Vallentuna kommun såväl som länet, jämfört med föregående undersökning som genomfördes före coronapandemins start. I jämförelse med genomsnittet för länet är flickors upplevda psykiska hälsa högre än snittet för Vallentuna medan pojkarna har ett lägre resultat än snittet. Flertalet skolor har genomfört den hälsofrämjande och preventiva insatsen Youth Awareness of Mental health (YAM) under året. Under våren 2022 startade även en insats för att utveckla det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet i kommunen. Insatsen kommer att pågå även under 2023.
Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Utfall 2020 |
Matsvinn i skolkök (kg) | 225 | ny | ny |
Andel lokala, svenska livsmedel i livsmedelsinköp till offentliga måltiden | 39 % | 37,9 % | ny |
Skolmatens klimatpåverkan (kg CO2e)** | 1,9 | 1,9 | 1,6 |
Indikator | Utfall 2021/2022 | Utfall 2020/2021 | Utfall 2019/2020 |
Andel positiva svar, elever åk 6 skolkommun “Jag rör mig mycket varje dag i skolan” (variationsbredd skolor) | 80 % (72–100 %) | 85 % (69–98 %) | 81 % (43–100 %) |
Andel elever i kommunala grundskolan årskurs 9 som når målen för ämnet idrott och hälsa | 96 % | 95 % | 95 % |
Grad av god psykisk hälsa (0–100) elever årskurs 9 (pojke/flicka) Stockholmsenkäten*** | P:61 F:45 | * | P: 63 F: 49 |
Andel elever som genomfört hälsobesök i kommunal grund- och grundsärskola årskurs 4 och 8 | 99,5 % | 99,7 % | ny |
*Ingen statistik finns tillgänglig för perioden.
**Skolmatens klimatpåverkan redovisas i form av koldioxidutsläpp per kilogram inköpta livsmedel
*** Stockholmsenkäten genomförs vartannat år jämna år
Nämndens mål: Barn- och ungdomsnämnden är en attraktiv arbetsgivare som rekryterar, kompetensutvecklar och behåller engagerade medarbetare och chefer med rätt kompetens
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Vallentuna kommun har under perioden tillsammans med lokala fackliga parter (Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund) tagit fram och implementerat en plan för arbetet med strategisk kompetensförsörjning. Arbetet ska leda till ökad måluppfyllelse, en god arbetsmiljö och ett läraryrke som attraherar skickliga behöriga lärare.
De fortbildningsinsatser som barn- och ungdomsnämnden startade 2019 för att förse tillsvidareanställda med barnskötarkompetens och att erbjuda intresserade en treårig utbildning till fritidshemslärare, genomförs nu under det tredje och sista läsåret och har lett till en ökad kompetens och tillgång till utbildade medarbetare i förskola och fritidshem. Utöver detta utbildades alla medarbetare 2022 i hur man ska hantera krissituationer med pågående dödligt våld, (PDV).
Tillgång till personal med pedagogisk högskoleexamen i kommunal förskola och skola är hög och ligger över länet i både förskola, grundskola och grundsärskola. För grundskola och grundsärskola har nyckeltalet ökat markant sedan föregående år och i grundskolan är tillgången även högre än rikssnittet. Ett bibehållet högt resultat på den årliga medarbetarundersökningen för medarbetarengagemang (HME) och en fortsatt låg personalomsättning indikerar att kommunen upplevs vara en attraktiv arbetsgivare i förskola och skola.
Skolledarna i Vallentuna har ett kontinuerligt kollegialt delande och lärande med varandra.
Nämndens pågående strategiska kompetensutvecklingsarbete med fokus på skolledares pedagogiska ledarskap och förutsättningar att leda förbättringsarbete för tillgängligt lärande samt utveckling av förebyggande och främjande elevhälsoarbete bidrar till att utveckla undervisningskvalitet och öka förutsättningarna för elever att klara sin utbildning. Under året har tre riktade utvecklingskonferenser/-tillfällen med externa föreläsare hållits för skolledare inom nämndens tre övergripande fokusområden; tillgängligt lärande, systematiskt kvalitetsarbete och pedagogiskt ledarskap.
Genom att kontinuerligt erbjuda biträdande rektorer i verksamheten att genomföra den statliga rektorsutbildningen arbetar nämnden med att säkerställa kompetensförsörjning och god tillgång till skolledare med hög kompetens. Under 2022 har ytterligare två rektorer och tre biträdande rektorer utexaminerats från utbildningen och andelen skolledare i kommunal förskola och skola som påbörjat eller genomgått professionsutbildningen är bibehållet på en mycket hög nivå.
Under 2022 har 68 studenter gjort sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) inom Vallentuna kommuns grundskolor, förskolor och gymnasium. Tre lärare har under hösten gått kursen “att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen” om 7,5 högskolepoäng. Under våren är tre förskollärare anmälda till motsvarande kurs för förskolan. Att en större andel personal kan handleda studenter som gör VFU bidrar till ökad skolutveckling och skapar förutsättningar för framtida rekrytering.
Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Utfall 2020 |
Andelen förskollärare i kommunala förskolan med pedagogisk högskoleexamen | * | 34 % | 35 % |
Andel lärare i kommunala grundskolan med pedagogisk högskoleexamen | * | 85,8 % | 81,2 % |
Andel lärare i kommunala grundsärskolan med pedagogisk högskoleexamen | * | 76,1 % | 57 % |
Xxxxx medarbetare i kommunala fritidshemmet med pedagogisk högskoleexamen | * | 20 % | 18 % |
Xxxxx skolledare i kommunala förskolan, grund- och grundsärskolan som genomgått eller påbörjat rektorsutbildning** | 92 % | 92 % | ny |
Personalomsättning årligen, tillsvidareanställda medarbetare | 14,2 % | 10,3 % | 14,5 % |
Medarbetarengagemang (HME) förskola totalindex (medelvärdesindex 0–100) | 79 | 84 | 83 |
Medarbetarengagemang (HME) grundskola totalindex (medelvärdesindex 0–100) | 82 | 84 | 82 |
Xxxxx medarbetare som instämmer i påståendet “Min närmaste chef gör mig delaktig genom att t ex lyssna på mina synpunkter vid framtagning av förslag och förändringar” | 80 % | 85 % | 83 % |
Xxxxx medarbetare som instämmer i påståendet “Mitt arbete känns meningsfullt” | 95 % | 96 % | 95 % |
* Ingen statistik finns tillgänglig för perioden
**Indikatorn avser medarbetare som i huvudsak av tjänst har roll som biträdande rektor eller rektor.
Genom att utmana oss själva blir vi ständigt bättre på att nå våra mål och på att möta invånarna. I fokus står nyttan, kvaliteten och vår tillgänglighet. Vallentuna ska vara en mötesplats, i ständig rörelse framåt, där idéer kan födas och växa.
Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva kostnadseffektiv verksamhet av hög kvalitet.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Studieresultaten för elever som avslutar årskurs 9 i kommunens grundskolor, fortsätter att öka över tid och läsåret 2021–2022 var det genomsnittliga meritvärdet det högsta som uppnåtts i kommunens kommunala skolor sedan nuvarande betygssystem infördes 2015. Utfallet för måluppfyllelse, meritvärde och behörighet till gymnasieskolan för elever i årskurs 9 innebär även för 2022 att Vallentuna kommun är bland de 25 procent bästa kommunerna i Sverige.
Resultatuppföljningar har visat att måluppfyllelsen för elever som går i så kallade resursskolor eller i särskilda undervisningsgrupper visar signifikant lägre måluppfyllelse och att motsvarande förbättring av meritvärden som skett på kommunövergripande nivå inte skett för dessa elevgrupper. Barn- och ungdomsnämnden har under 2022 riktat medel från det statliga bidraget skolmiljarden till dessa verksamheter för att öka förutsättningarna att motverka och minska de negativa effekterna på elevernas kunskapsutveckling och hälsa som uppstått till följd av coronapandemin och möjliggöra fortsatt ökade studieresultat.
Barn- och ungdomsnämnden har under 2022 genomfört insatser för att anpassa lokalanvändning till verksamheternas omfattning och behov genom samlokalisering för att i hög grad kunna rikta kommunens ekonomiska resurser till barn och elevers utbildning och omsorg. Inför hösten 2022 flyttade verksamheten på Karlslundsskolan södra in i Karlslundsskolan norras lokaler och verksamheten på Kantarellens förskola flyttades till Granåsa förskola.
För att möjliggöra fler lösningar i undervisningen för elever i de kommunala särskilda undervisningsgrupperna samt skapa bättre förutsättning för rektors ledande av verksamheten genomfördes även under året en organisatorisk förändring där Clavis och Atlas organiserades under var sin kommunal grundskola, Atlas på Rosendalsskolan och Clavis på Karlslundsskolan.
Pågående insatser för att öka kvalitet och hälsa i Vallentunas skolor har skapat förutsättningar för en ökad undervisningskvalitet för barn och elever till bibehållen kostnad. Sådana insatser har exempelvis varit införande av kvalitetsindikatorer i förskolan, arbetsrutiner för att uppmärksamma skolfrånvaro och främja närvaro samt kompetensutvecklingsinsatser riktat mot systematiskt kvalitetsarbete samt utveckling av tillgängliga lärmiljöer i förskola och skola. Arbetet har skett parallellt med kostnadseffektiviseringar. Vårdnadshavares och elevers upplevelse av kvalitet i förskola och skola i kommunen visar på generell positiv utveckling från föregående år. Upplevd kvalitet är dock ett prioriterat område för barn- och ungdomsnämnden att utveckla vidare då resultatet är lägre i jämförelse med omkringliggande kommuner och riket och är ett viktigt område för att i ännu högre grad uppnå målet om kvalitet utifrån den samlade effekten av verksamheternas resultat, kundernas upplevelse och kostnaden för skattebetalarna.
Nämndens mål: Skolnärvaron i Vallentunas kommunala grund- och grundsärskola ska öka och andelen elever med problematisk frånvaro ska minska
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Ett systematiskt och samordnat arbete för att främja skolnärvaro är en viktig faktor för att säkerställa elevernas rätt till utbildning och öka deras möjligheter till en gynnsam framtid.
Uppföljning av antal elever med hög frånvaro, 20–30 procent samt mycket hög frånvaro, över 30 procent visar för 2022 på att frånvaron i dessa frånvarogrupper har minskat från föregående terminer. Statistiken för elever med mer än 20 procent frånvaro under terminen har minskat både från vårterminen 2022 och från höstterminen 2021.
Uppföljningen visar också att andel elever med mycket hög frånvaro, över 30 procent, har minskat under höstterminen 2022 till 2,9 procent från vårterminens 3,6 procent. Under hösten 2021 var denna grupp 3,8 procent av eleverna i kommunala grund- och grundsärskolan vilket tyder på att det utvecklingsarbete som nämnden genomför parallellt med att coronapandemin avtar ger effekt.
Mycket hög skolfrånvaro i relation till antal uppstartade utredningar av problematisk skolfrånvaro, visar fortfarande på variationer gällande hur långt arbetet med implementering av rutiner och arbetssätt mellan skolenheterna har kommit. Målsättning med arbetet är att utredning ska vara uppstartad i samtliga fall där rektor bedömt frånvaron vara problematisk där frånvaro över 30 procent ses som en referenspunkt för frånvaro som, med få undantag, ses som problematisk.
Under året har nämnden implementerat kommungemensamma riktlinjer för närvarofrämjande arbete samt ett digitalt system för utredning av problematisk frånvaro. Som en del i denna process har regelbundna uppföljningar av antalet pågående utredningar av oroande skolfrånvaro kopplat till antalet elever med hög frånvaro på respektive skolenhet införts för att identifiera behov av vidare insatser för att ytterligare utveckla arbetet med att motverka och förebygga skolfrånvaro i verksamheten.
Även rutiner mot andra huvudmäns skyldighet att anmäla oroande skolfrånvaro till Vallentuna kommun har klargjorts under året. Vallentuna kommun kontaktar de fristående huvudmännen en gång per termin för att informera och påminna om skyldigheten att rapportera oroande skolfrånvaro för elever folkbokförda i kommunen.
Social- , fritids- och barn- och ungdomsförvaltningen samverkar för ökad elevnärvaro. Samarbetet har bland annat lett till att socialförvaltningens skolsocionomer medverkade vid föräldramöten i början av höstterminen och tog fram informationsfilmer riktade till vårdnadshavare om skolnärvarons betydelse. Vallentuna kommun tillhör även ett nätverk med intilliggande kommuner.
Indikator | Utfall 2022/2023 | Utfall 2021/2022 | Utfall 2020/2021 | Utfall 2019/2020 |
Andel elever i kommunala grund- | HT-22: 10,7 % | HT-21: 15,5 % | HT-20: 12,7 % | HT-19: 5,3 % |
och grundsärskolan med total | VT-22: 12,5 % | VT-21: 10,9 % | VT-20: 18 % | |
frånvaro över 20 procent (HT/VT) | ||||
Andel elever i kommunala grund- | HT-22: 4,7 % | HT-21: 4,6 % | VT-21: 2,5 % | ny |
och grundsärskolan med uppstartad | VT-22: 4,8 % | |||
utredning av frånvaro |
Nämndens mål: Vallentunas kommunala förskolor, skolor och fritidshem erbjuder en undervisning och omsorg med hög kvalitet för alla barn och elever som ger goda förutsättningar till nästa steg i utbildningskedjan
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Barn- och ungdomsnämnden har under 2022 genomfört ett flertal utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser som bidrar till att säkra kompetens i verksamheten och skapa ökade förutsättningar för undervisningskvalitet, vilket ger barnen och eleverna ökade förutsättningar till nästa steg i utbildningskedjan.
Studieresultaten för elever som avslutat kommunala grundskolan våren 2022 bibehåller den höga nivå som uppnåddes för 2021 och ligger högre än både snittet för riket och länet. Samtidigt har genomsnittligt meritvärde för årskurs 9 fortsatt att öka och 2022 är meritvärdet det högsta för kommunen sedan nuvarande betygssystem infördes 2015.
Genom systematisk analys av verksamheternas kvantitativa och kvalitativa resultat har tre fokusområden tagits fram som, identifierats vara centrala att utveckla för att uppnå vidare förbättring av undervisningskvalitet och fortsatt ökning av studieresultat; tillgängligt lärande, systematiskt kvalitetsarbete och pedagogiskt ledarskap. Under året har tre riktade utvecklingskonferenser/-tillfällen med externa föreläsare hållits för skolledare och rektorerna har även kollegialt delande och lärande med varandra under ordinarie rektorsmöten inom dessa tre fokusområden. Ansökningar av statsbidrag inför 2022–2023 har kopplats till det kvalitetsarbetet och nämndens tre fokusområden samt setts över i ett likvärdighetsperspektiv.
Tillgängligt lärande
För att utveckla det förebyggande och främjande barn- och elevhälsoarbetet har en konsult anlitats för att tala om tillgängliga lärmiljöer och hur man leder från att uppmärksamma brister till att kartlägga, genomföra och utvärdera. Samtliga rektorsområden i förskola, grund- och grundsärskola har kartlagt tillgänglighetsarbetet. Identifierade utvecklingsbehov är ökad samsyn och samverkan samt problem med ansvarsförskjutning och kategoriskt kontra relationellt förhållningssätt. Arbetet används som grund för en handlingsplan för fortsatt lokalt barn- och elevhälsoarbete under 2023.
Barn- och elevhälsan har under året påbörjat ett systematiskt uppföljningsarbete för att genomlysa aktuella remissförfrågningar och kartlägga skolornas ärendeförfrågningar till centrala skolpsykologer i syfte att utveckla processen för centrala elevhälsans arbete.
Nämnden har även genomfört en kompetensutvecklande insats för tillgängligt lärande inom specialpedagogiska nätverket med utgångspunkt i boken Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan (Xxxxxxxxx & Necovski, 2021).
I arbetet med tillgängligt lärande har det framkommit att det finns behov av att jobba vidare med förebyggande och främjande elevhälsoarbete på ett övergripande plan under 2023.
Systematiskt kvalitetsarbete
Samverkan för bästa skola som genomfördes i samarbete med Skolverket och Uppsala universitet under åren 2019–2021 visade på två fortsatta utvecklingsbehov: att öka delaktigheten i systematiskt kvalitetsarbete och att stärka analyskompetensen samt att stärka elevhälsoarbetet kvalitetsarbete överlag. Huvudmannen har fått ekonomiskt stöd för att åtgärda detta under ett fjärde år och har valt att använda stödet till en föreläsningsserie ledd av den externa föreläsaren Xxx Xxxxxxxxx. Insatsen pågår läsåret 2022–2023 och riktas till samtliga rektorer och biträdande rektorer samt den centrala elevhälsan. Huvudmannen utvecklar och följer upp de kommunala verksamheternas systematiska kvalitetsarbete genom kvalitetsdialoger i rektorsgrupp, genom verksamhetsdialoger ute i verksamheten samt genom rektorsgruppens utvecklingskonferenser.
Nämnden har under året utvecklat och implementerat kvalitetsindikatorer för förskolan. Samtliga förskolor använder verktyget i sin bedömning av verksamhetens kvalitet. Fritidshemmen har under
hösten startat upp motsvarande arbete med kvalitetsindikatorer. Arbetet med kvalitetsindikatorer inom förskolan har hittills visat på att förskolornas satsning på språkutveckling är väl förankrat, men att mer fokus behövs på matematik, teknik och normkritik framöver. Insatser planeras in för 2023.
Huvudmannen följer systematiskt upp elevernas utveckling inom svenska och matematik för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd i ett tidigt skede. Även de testerna visar på ett ökat behov av satsningar inom matematik, men också och inom läsförståelse i den tidiga skolåren.
Sommarlovsskola erbjuds elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasiet. Detta år nådde deltagande elever ett stort antal betyg på godkänd nivå, framför allt i ämnet matematik. Totalt blev ytterligare 13 elever behöriga till gymnasiet via genomförd lovskola. Insatsen ökade därmed gymnasiebehörigheten från 85,7 till 89,3 procent för läsåret 2021–2022.
Enheten för integration och språk har inlett ett arbete med en nulägesbeskrivning för de nyanländas undervisning i syfte utveckla rutinerna och utbildningskvaliteten enligt en modell från Skolverket och för att utveckla förutsättningar för ytterligare ökning av måluppfyllelsen i nämndens grundskolor.
Indikator | Utfall 2021/2022 | Utfall 2020/2021 | Utfall 2019/2020 |
Utfall kvalitetsindikator kommunal förskola inom målområde tillgänglig undervisningsmiljö. Självskattning värde 1–4 | 2,42 | ny | ny |
Andel positiva svar vårdnadshavare kommunal förskola, “Verksamheten är stimulerande för mitt barn” (variationsbredd förskolor) | 94 % | 97 % | 97 % |
Andel elever i kommunala grundskolorna åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska inkl. svenska som andraspråk (variationsbredd skolor) | 74% | ** | ** |
Andel elever i kommunala grundskolorna åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik (variationsbredd skolor) | 69% | ** | ** |
Andel positiva svar kommunala fritidshemmet elever åk 3 “Jag är nöjd med mitt fritids” (variationsbredd skolenheter) | 91 % (78–100 %) | 93 % (82–100 %) | 94 % (62–100 %) |
Andel elever i kommunala grundskolan årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (variationsbredd skolor) | 76,3% (59,4–100%) | 81,0 % (72 - 100 %) | 75,9 % (52,4 - 100 %) |
Andel positiva svar kommunala grund- och grundsärskolan elever åk 6 på frågan “Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det” (variationsbredd skolor) | 92 % (85 - 100 %) | 92 % (75–100 %) | 89 % (85–100 %) |
Andel positiva svar kommunala grund- och grundsärskolan elever åk 8 på frågan “ Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det” (variationsbredd skolor) | 90 % (81 - 100 %) | 91 % (88–100 %) | 77 % (65–100 %) |
Andel elever i kommunala grundskolan årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (variationsbredd skolor) | 81,5 % (65,7– 89,6%) | 82,8 % (69 - 94 %) | 81,5 % (60–93,2 %) |
Genomsnittligt meritvärde för kommunala grundskolan årskurs 9 (variationsbredd skolor) | 243,9 (208,9 - 263,8) | 240,9 (230,9– 262,7) | 235,8 (214,6– 257,5) |
Xxxxx elever kommunala grundskolan årskurs 9 med behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan (variationsbredd skolor) | 89,3 % (85,5 - 100%) | 91,0 % (89,8 - 100 %) | 87,7 % (64–100 %) |
Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Utfall 2020 |
Kostnad/barn förskola hemkommun | * | 145 120 | 137 651 |
Xxxxxxx/elev grundskola hemkommun | * | 109 789 | 109 669 |
* Ingen statistik tillgänglig för perioden
** Under läsåren 2019/2020 och 2020/2021 genomfördes inga nationella prov.
Tabellerna nedan visar fördelning i gymnasiebehörighet till olika program samt måluppfyllelse i kärnämnen för kommunala grundskolorna i Vallentuna kommun jämfört med resultat kommunala grundskolor i länet.
Tabell: Gymnasiebehörighet för kommunala grundskolor i Vallentuna kommun, vårterminen 2022
Andel behöriga YRK | Andel behöriga ES | Andel behöriga EK, HU, SA | Andel behöriga NA, TK | Ej behörig | |
Vallentuna kommun | 89,3 % | 87,5 % | 86,5 % | 86,1 % | 10,7 % |
Stockholms län | 87,5 % | 86,3 % | 84,9 % | 83,9 % | 12,5 % |
Källa: Skolverket
Tabell: Resultat andel godkända betyg i kärnämnen för kommunala grundskolor i Vallentuna kommun, läsår 2021–2022
Svenska | Matematik | Engelska | |
Vallentuna kommun åk 6 | 92,5 % | 89,2 % | 92,1 % |
Stockholms län åk 6 | 93,7 % | 90,6 % | 93,2 % |
Vallentuna kommun åk 9 | 96,6 % | 91,5 % | 95,3 % |
Stockholms län åk 9 | 95,7 % | 91,2 % | 94,2 % |
Källa: Skolverket
Utveckling och samhällsbygget sker i dialog med invånarna. Vi ser både till stadens möjligheter och en levande landsbygd. Med dessa dubbla värden, i kombination med den rika kulturhistorien, skapas ett Vallentuna där människor kan leva nära allt.
Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska erbjuda god service och möjligheter till inflytande.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Barn- och ungdomsnämnden arbetar kontinuerligt med att se över riktlinjer och rutiner för att öka tillgängligheten för och servicen till kommunens invånare samt för att öka rättssäkerheten och säkerställa likabehandling i den kommunala servicen.
Nämnden digitaliserar processer för att öka tillgänglighet och service för kommuninvånarna samt för att skapa en mer rättssäker och effektiv administration. Flertalet processer har under 2021 och 2022 övergått till digital form från pappersblanketter. Arbetet fortsätter under 2023.
Digitalisering av ansökan om ersättning för extraordinära stödinsatser har bidragit till att utveckla tillgänglighet och kommunal service för enskilda huvudmän och en effektivare arbetsprocess. I syfte att förenkla och förtydliga ansökningsprocessen har det under året, utifrån dialog med de som ansöker om tilläggsbelopp, gjorts justeringar av det digitala ansökningsformuläret samt påbörjats framtagning av utbildningsinsats och stödmaterial i ansökningsprocessen. Förväntad effekt av utvecklingsarbetet är samsyn mellan enskilda huvudmän och kommun om vad tilläggsbelopp är, när det ska utgå och vad som krävs av en ansökan. Ett förbättrat stöd till huvudmännen som i sin tur leder till kvalitativa ansökningar gör också att bedömningarna av inkomna handlingar kan göras likvärdigt.
Under år 2022 har nämnden utvecklat processen för hantering av inkomna synpunkter och klagomål till kommunen i syfte att säkerställa en tillgänglig och likvärdig rutin och process för hur kommunens invånare kan lämna synpunkter och klagomål på nämndens verksamheter och möjliggöra att de blir en del i nämndens systematiska förbättringsarbete. Såväl riktlinjer som rutiner för klagomålshantering har reviderats enligt de nya processerna. En standardiserad svarsmall till synpunkts- eller klagomålslämnaren används som säkerställer att ärendena hanteras likvärdigt och med tydlig återkoppling till klagomålslämnaren. En funktionsbrevlåda för synpunkts- och klagomålsärenden har skapats för att utveckla en mer lättillgänglig och tydlig väg att lämna synpunkter och klagomål.
Samverkan mellan globala elevrådets elevrepresentanter och projektet för att utveckla framtidens skolmåltider genom ExplorEAT och arbetet med att stärka kopplingen mellan det globala elevrådet och de lokala klassråden ute på skolorna ger eleverna i Vallentuna kommun möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utveckling av sin utbildning och påverka vilka frågor som utifrån elevernas perspektiv bör lyftas och drivas i kommunen.
Barn- och ungdomsnämndens kommunikationsinsatser för att synliggöra den utveckling som sker i verksamheterna fortsätter i syfte att synliggöra den kommunala service som erbjuds i kommunen och möjliggöra för barn, elever och vårdnadshavare att vara delaktiga utvecklingen av verksamheten. Genomförda undersökningar under året visar att upplevd delaktighet och inflytande i verksamheten ökat hos vårdnadshavare i kommunens förskolor och skolor jämfört med föregående år.
Nämndens mål: Vallentunas kommunala förskolor, skolor och fritidshem har en tillgänglig undervisning där upplevelsen av delaktighet och inflytande i utbildningen ökar
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Årliga enkätundersökningar visar att upplevelsen av delaktighet och inflytande i verksamheten har under 2022 ökat i kommunens förskolor och skolor även om resultatet fortfarande ligger något lägre än genomsnittet för deltagande kommuner. Det ökade resultatet i kommunen kan framför allt identifieras hos vårdnadshavare och nämnden har identifierat att det framför allt är elevers delaktighet i undervisningen och elevnära processer som behöver prioriteras i utvecklingsarbetet framåt. Under läsåret 2022 - 2023 kommer skolledare att få kompetensutveckling inom systematiskt kvalitetsarbete, där även fördjupade analysmetoder inom området ingår.
Det globala elevrådet är ett forum för delaktighet och inflytande i utbildningen för årskurs 7-9 från alla grundskolor i kommunen som kompletterar skolornas egna lokala elevråd. Målet är ett ökat elevinflytande i olika aktuella frågor i kommunen.
Under läsåret har eleverna i globala elevrådet arbetat med att skapa en digital plattform som ska bidra till att öka delaktighet och demokrati på skolorna. Eleverna lyfter fram aktuella frågor och skapar underlag till klassråd och gemensamma diskussioner på mentorstid. Underlaget kan vara en film, resultat från enkäter eller frågor om miljö. Globala elevrådet är också involverade i arbetet med ”Ett nytt recept för skolmåltider” och en del i den digitala plattformen kommer att vara kopplad till hälsosamma och hållbara skolmåltider.
Flertalet högstadieskolor har en lokal plan eller ett projekt för att öka elevernas delaktighet och inflytande i någon form och samtliga rektorer har insatsen med i sin personliga medarbetarplan.
Det finns behov av att uppmärksamma området ytterligare, i synnerhet för att öka det upplevda inflytandet för förskolebarn och yngre elever.
Indikator | Utfall 2021/2022 | Utfall 2020/2021 |
Forum för föräldrasamverkan i form av skolsamråd och föräldrasamråd organiseras varje termin i kommunala förskolan och skolan | Delvis* | Delvis* |
Andel positiva svar vårdnadshavare kommunal förskola “Förskolan ger mig möjlighet att vara med och diskutera hur mitt barn stöds på bästa sätt” (variationsbredd förskolor) | 79 % (53 - 87 %) | 73 % (52–100 %) |
Andel positiva svar vårdnadshavare förskoleklass kommunal grund- och grundsärskola “Skolan ger mig möjlighet att vara med och diskutera hur mitt barn stöds på bästa sätt” | 66 % (40 - 84 %) | 53 % (47–100 %) |
Andel positiva svar vårdnadshavare förskoleklass kommunal grund- och grundsärskola “Jag får information från fritidshemmet om mitt barns utveckling” (variationsbredd skolor) | 37 % (28–50 %) | 39 % (14–64 %) |
Andel elever kommunal grund- och grundsärskola årskurs 3 som upplever att de är delaktiga i hur olika arbetsuppgifter ska arbetas med (variationsbredd skolor) | 56 % (20 - 80 %) | 48 % (26–83 %) |
Andel positiva svar vårdnadshavare årskurs 3 kommunal grund- och grundsärskola “Skolan ger mig möjlighet att vara med och diskutera hur mitt barn stöds på bästa sätt” (variationsbredd skolor) | 79 % (50 - 91 %) | 76 % (40–94 %) |
Xxxxx elever kommunal grund- och grundsärskola årskurs 6 som upplever att de är delaktiga i hur olika arbetsuppgifter ska arbetas med (variationsbredd skolor) | 48 % (36 - 96 %) | 42 % (35–76 %) |
Andel elever kommunal grund- och grundsärskola årskurs 8 som upplever att de är delaktiga i hur olika arbetsuppgifter ska arbetas med (variationsbredd skolor) | 32 % (18 - 57 %) | 42 % (34–56 %) |
Andel åtgärdsprogram årskurs 3-9 i kommunala grundskolan där eleven varit delaktig i framtagandet | 57,5 %** | 52 % |
** Statistiken är hämtad ur kommunens egna verksamhetssystem och gäller för läsår 2021–2022, 1 augusti 2021 - 31 juli 2022
I Vallentuna uppmuntras idéer, åsikter, nyfikenhet och lärande. Alla bidrar till att öka attraktionskraften för talanger, kompetens, innovationer och investeringar. Med smarta lösningar och hög serviceanda skapar vi en idealisk plats för entreprenörer.
Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Under 2022 har modellen Vallentuna matmarknad, som möjliggör upphandling och lokala inköp av hållbara livsmedel lanserats för kommunens företagare och kommunens lantbrukare har visat stort intresse. Modellen syftar till ökade möjligheter för mindre lokala producenter i kommunen och närområdet att sälja sina produkter och tjänster. Det bidrar till att möjliggöra lokalt företagande och samverkan inom kommunen samt till minskad klimatpåverkan i verksamheterna. Det har
identifierats en långsiktig och hållbar lösning för logistik och distribution för att modellen ska kunna användas fullt ut och lösningar är under utvecklande.
Genom ett befäst samarbete mellan skola och kultur- och idrottsföreningar i kommunen samt en utveckling av internationella samarbeten och utbyten ges elever i kommunens verksamheter en möjlighet att under skoltid uppleva nya erfarenheter och intressen som samtidigt möjliggör för föreningslivet i kommunen att växa i samverkan. Under året har utbytesresor återupptagits efter den paus som coronapandemin innebar och elever och lärare i Vallentunas skolor har genomfört flera resor till olika utbytesländer.
Pågående arbete för att främja samverkan med lärosäten för lärarutbildningar både i och utanför regionen, samarbete med lärosäten kring kompetensutvecklingsinsatser på vetenskaplig grund och utvecklingsprojekt för hållbara skolmåltider bidrar till Vallentuna kommun som en samlingsplats och möte mellan forskning och praktik.
Nämndens mål: Barn- och ungdomsnämnden arbetar aktivt för att stärka och utveckla samverkan med lärosäten, föreningar och näringsliv, i och utanför regionen
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Vallentuna matmarknad är en ny modell för upphandling och lokala inköp av hållbara livsmedel inom projektet "Ett nytt recept på skolmåltider”. Modellen har under perioden lanserats för kommunens företagare på ett företagsevent i Kårsta skola, finns sedan 2022 publicerad som en aktuell upphandling och har väckt uppmärksamhet via en artikel i tidningen Land.
Kommunens lantbrukare visar stort intresse för matmarknaden, men modellen möter utmaningar i logistik och distribution. Ett förslag på en långsiktigt hållbar lösning är en samlastningscentral dit leverantörer transporterar sina varor för av- och omlastning och en lastbil kör ut till mottagande enheter.
Internationella samarbeten ger personal och elever möjlighet att utveckla internationella kompetenser som språkkunskaper, sociala förmågor och förståelse för andra kulturer.
Målsättningen är att samtliga fem högstadieskolor ska ingå i internationella samarbeten och utbyten till 2023.
Hagaskolan har beviljats medel för utbyten via EUs program för internationellt samarbete (Erasmus+) för fem år framåt från och med läsår 2022-2023. Erasmusackrediteringen bygger på en strategisk plan för långsiktig kompetensutveckling av personal och utbyten för elever. Med planen som grund kan skolan ansöka om årlig finansiering för planerade aktiviteter. Hagaskolan har påbörjat arbetet genom en förstudieresa till Reus, Spanien, under hösten 2022. Personalen har utbildats i e-twinning och eleverna i projektgrupp internationalisering och inom ramen för undervisning i moderna språk samarbetar med elever från skolan i Reus.
Karlslundsskolan har också ansökt om Erasmusackreditering för att trygga en långsiktig finansiering för sitt internationaliseringsarbete. Karlslundsskolan har sedan tidigare ett upparbetat samarbete med skolor från Frankrike, Spanien och Tyskland och efter xxxxxxxx har arbetet återupptagits. Under året har resor för eleverna arrangerats i båda riktningar. I utbytet med Frankrike deltar även Bällstabergsskolan.
Nämnden har initierat insatser för att hitta en struktur för internationella samarbeten för de högstadieskolor som ännu inte har ett aktivt internationaliseringsarbete.
En långsiktig strategi behövs för lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning, (VFU). VFU är en viktig faktor för att nå kommunala mål som utbildning av hög kvalitet bidra till kompetensförsörjningen av behöriga lärare i samhället samt att Vallentuna kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Läsåret 2022–2023 genomför Vallentuna kommun tillsammans med nordostkommunerna en gemensam handledarutbildning riktat till lärare som vill vara handledare åt VFU studenter.
Tillgången till VFU-studenter minskar varje år då Vallentuna kommun är för liten part för att ingå i
Stockholms universitets och Uppsala universitets nya samarbetsavtal för VFU-platser. För att försöka motverka en brist på tillgång till VFU studenter arbetar nämnden med att utveckla och skapa goda förutsättningar för samverkan även med andra lärosäten i och utanför regionen.
Vallentuna tar även emot distansstudenter som läser på andra lärosäten, men som är bosatta i Vallentuna eller i närheten. Vallentuna kommun ingår även i ett nätverk i Nordostkommunerna med kontinuerliga möten för erfarenhetsutbyte inom området.
Vallentuna kommun har en egen kommundoktorand, en medarbetare som parallellt med sin undervisning doktorerar inom språkdidaktik vid Stockholms universitet. Under året har ett arbete påbörjats för att koppla ihop kommundoktoranden med nämndens uppstartade utvecklingsarbete för organisering av nyanlända elevers utbildning, liksom för att tillgängliggöra forskning för lärare i förskola och skola.
Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Utfall 2020 | Utfall 2019 |
VFU, antal lärosäten för lärarutbildning i samverkan med Vallentuna kommun | VT-22:10 HT-22:7 | VT-21:10 HT-21: 7 | VT-20: 7 HT-20:9 | HT-19: 7 |
Xxxxx studenter per läsår som genomför sin VFU i Vallentuna kommun | VT-22:42 HT-22:39 | VT-21: 73 HT-21:47 | VT-20: 61 HT-20: 55 | HT-19: 66 |
Andel elever i årskurs 8 kommunala grund- grundsärskolan, som instämmer i påståendet ”Den studie- och yrkesvägledning jag får i skolan hjälper mig att välja fortsatt utbildning och yrkesinriktning” | 51 % | 70 % | 52 % | ny |
Andel praoplatser som erbjuds utanför Vallentunas kommunala verksamhet | 87,5 % | 0 %** | 84 % | ny |
Andel klasser som inom Skapande skola får ta del av minst 2 kulturtillfällen per läsår | 100 % | ny | ny | ny |
** På grund av coronapandemin har inte traditionell PRAO kunnat genomföras under läsåret 2020–2021 utan istället varit skolförlagd.
I Vallentuna ställer människor upp för varandra och olikheter värdesätts. Kommunen är det yttersta stödet, men inte det enda. Civila samhället är starkt vilket är en bärande del av ett Vallentuna med livskvalitet för alla.
Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa trygghet där individen får möjlighet till valfrihet.
Måluppfyllelse helår
Delvis uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Barn- och ungdomsnämnden har under året genomfört insatser för att stärka verksamhetens trygghetsskapande arbete såsom förankring av ordningsregler och utbildningsinsatser för krisberedskap och beredskap vid pågående dödligt våld. Upplevd trygghet och studiero har trots det minskat under 2022 jämfört med föregående år även om resultatet är relativt stabilt över tid. Även en ökning av psykisk ohälsa hos unga har identifierats under året både i kommunen och i regionen. Sannolikt har upplevelse av trygghet och psykisk hälsa hos barn och unga påverkats av det rådande läget i omvärlden och de konsekvenser som coronapandemin lett till. Insatser i förskola och skola samt samarbete med trygghetsaktörer inom kommunen och regionen behöver fortsätta framgent för att förebygga och motverka ökad otrygghet.
Kommunens samverkansarbete inom Tryggare Vallentuna där barn- och ungdomsnämnden samverkar med socialtjänst, fältgruppen och polis i kommunen har fortsatt under året.
Framtagandet av en samverkansmodell har försenats under året och arbetet behöver fortsätta under
nästkommande år. Verksamheterna rapporterar veckovis in en lägesbild och under 2022 har modellen utvecklats så att även de fristående verksamheterna inkluderats i arbetet.
Nämndens arbete med att utveckla krisberedskapen och genom kontinuitetsplanering säkerställa att verksamheterna fungerar även under en kris har fortlöpt under året. Den övergripande beredskapsplan för måltidsförsörjning i förskola, skola och äldreomsorg vid kris som förväntades vara färdigställd till årets slut har dock försenats och arbetet fortsätter under 2023.
Under hösten har arbetet fokuserat på nödvattenplanering. Verksamheterna har påbörjat en lokal nödvattenplan för respektive rektorsområde enligt en kommungemensam modell.
Nämnden har ansvar för livsmedelsförsörjning i kris. Kommunen har införskaffat utrustning och frystorkad mat och andra livsmedel med lång hållbarhet till storkök för att kunna tillaga mat i större volymer till kommunens trygghetspunkter. Delar av befintligt livsmedelslager har dock förbrukats för att hantera höstens ökade livsmedelskostnader.
En identifierad utmaning i arbetet med livsmedelsförsörjning är att lagerutrymmen i kommunens skolkök är begränsade. En lösning skulle kunna vara en samlastningscentral som kan hålla lägre lager och även underlätta daglig distribution från lokala leverantörer.
Vid en kris ska beredskap finnas i kommunens äldreomsorg att hantera lager för leveransuppehåll av mat i två dagar, därefter ska storköken på nytt kunna hantera matleveranser trots kris. Under året har kostverksamheten övat beredskap för och hantering av leverans av måltider under kris när ordinarie transportvägar inte fungerar.
Nämnden har identifierat behovet av att skapa kommunövergripande kontinuitetsplaner i samverkan med andra verksamhetsområden i kommunen och externa aktörer även för andra områden, såsom el- och dataförsörjning, enligt samma modell som för nödvatten.
Även arbetet med att trygga livsmedelsförsörjning vid en extraordinär händelse berör flera olika verksamheter inom och utanför kommunen. Arbetet behöver genomföras genom samverkan på en övergripande nivå för att vara effektivt. Nämnden kommer att undersöka möjligheten till samarbete med regionen och livsmedelsverket för att kunna skapa en sådan samverkan.
Nämndens mål: Vallentunas kommunala förskolor, skolor och fritidshem erbjuder en utbildning med trygg arbetsmiljö och ett aktivt arbete för att främja likabehandling och förebygga kränkningar och trakasserier, där upplevelse av studiero ökar
Måluppfyllelse helår
Delvis uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Barn- och ungdomsnämnden genomför en utbildningsinsats inom pågående dödligt våld (PDV) i syfte att säkerställa och utveckla verksamhetens och kommunens beredskap att hantera oväntade attacksituationer. Samtliga medarbetare inom kommunens förskolor och skolor har gått eller ska gå utbildningen.
Alla rektorsområden har försetts med en mall för krisplanens alla delar som synkar med övriga förskolor och skolor i kommunen. Krisplanen konkretiseras efter lokala behov och är tänkt att implementeras under läsåret 2022–2023. Alla grundskolor har sedan tidigare lokala ordningsregler med tillhörande konsekvenstrappa eller motsvarande dokument för att förankra reglerna även i hemmet. Dokumenten är framtagna i samarbete med eleverna.
Undersökningar om upplevd trygghet och studiero visar på något lägre resultat för 2022 än tidigare år även om utfallet är relativt stabilt över tid och studieron har ökat markant från 2019 när pågående utvecklingsarbete startade. Coronapandemin och omvärldssituationen har sannolikt påverkat upplevelsen av trygghet i samhället och under perioden har en ökad psykisk ohälsa bland unga identifierats både i Vallentuna kommun som regionen vilket också kan påverka upplevelse av trygghet i genomförda undersökningar. Det utvecklingsarbete som nämnden påbörjat under året för att utveckla det främjande och förebyggande barn- och elevhälsoarbetet inom tillgängligt lärande är en viktig insats för att även möjliggöra ökad trygghet och hälsa för barn och elever i verksamheten.
I det förebyggande arbetet är samverkan mellan olika professioner centralt. I Tryggare Vallentuna samverkar förvaltningen regelbundet med kommunledningskontoret, socialtjänst, kommunens fältare och polisen för att skapa en lägesbild och planera gemensamma insatser.
Tre dialogmöten om året avsätts helt för att resonera kring kommunens aktuella och strategiska trygghetsfrågor där samtliga kommunala och privata verksamheters rektorer möts för att föra dialog. Under året har man bland annat diskuterat vad man kan göra mot den ökade förekomsten av droger i samhället samt vikten av att göra anmälningar till socialtjänst och polis i ett tidigt skede.
Indikator | Utfall 2021/2022 | Utfall 2020/2021 | Utfall 2019/2020 |
Andel vårdnadshavare kommunala förskolan som anser att deras barn är tryggt i förskolan | 93 % | 96 % | 94 % |
Andel vårdnadshavare kommunala grund- och grundsärskolan som anser att deras barn är tryggt i förskoleklass, åk 3 och 6 | 90 % | 94 % | 92 % |
Andel elever kommunala grund- och grundsärskolan som känner sig trygga i skolan, åk 3 (variationsbredd skolor) | 86 % (66 - 93 %) | 88 % (64–99 %) | 89 % (78–100 %) |
Andel elever kommunala grund- och grundsärskolan som känner sig trygga i skolan, åk 8 (variationsbredd skolor) | 86 % (78 - 100 %) | 95 % (93–100 %) | 82 % (67–88 %) |
Andel elever kommunala grund- och grundsärskolan som upplever studiero, åk 6 (variationsbredd skolor) | 72 % (60 - 93 %) | 76 % (43–96 %) | 71 % (56–86 %) |
Andel elever kommunala grund- och grundsärskolan som upplever studiero, åk 8 (variationsbredd skolor) | 70 % (41 - 96 %) | 77 % (74–92 %) | 69 % (53–84 %) |
Andel vårdnadshavare kommunala grund- och grundsärskolans förskoleklass som anser att skolan medvetet arbetar mot kränkande handlingar (variationsbredd skolor) | 73 % (47–92 %) | 65 % (75–94 %) | 74 % (42–89 %) |
Xxxxx elever kommunala grund- och grundsärskolan åk 6 som upplever att skolan arbetar mot kränkande handlingar (variationsbredd skolor) | 70 % (29 - 100 %) | 73 % (63–100 %) | 81 % (45–100 %) |
Andel elever kommunala grund- och grundsärskolan åk 8 som upplever att skolan arbetar mot kränkande handlingar (variationsbredd skolor) | 66 % (50 - 77 %) | 67 % (67–91 %) | 52 % (38–100 %) |
Kommunala förskolor och skolor utvärderar och reviderar inför varje läsår enhetens plan för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling | Ja | Ja | ny |
Vallentuna tar plats som en lösningsorienterad drivkraft och samhällspartner, centralt i Stockholm/Uppsalaregionen med Arlanda som granne. Vi utvecklar vårt ledarskap, såväl inom kommunen som gentemot invånare och omvärlden.
Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska aktivt bidra till en växande storstadsregion.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Barn- och ungdomsnämnden följer systematiskt upp och säkerställer kapacitet i förskola och skola i relation till prognoser för antal barn och elever i kommunen för att skapa förutsättningar för god tillgång till förskola och skola av hög kvalitet i hela kommunen och i en växande region.
Utvecklingen av en skolverksamhet som systematiskt förbättras och leder till ökade studieresultat samt en trygg förskoleverksamhet som fokuserar på att utveckla en undervisning med hög kvalitet bidrar till att Vallentuna kommun är attraktiv, tillgänglig och utvecklande för de som bor eller vill flytta till kommunen.
Barn- och ungdomsnämndens arbete med Vallentuna matmarknad, organisering av modersmålsundervisning som digital fjärrundervisning och utformningen av en centralt placerad bemanningsenhet för att sköta verksamheternas vikarieanskaffning är tre exempel på innovativa arbetssätt som minskar administration, ökar effektivitet och lönsamhet och samtidigt gör kommunen till en mer attraktiv arbetsgivare. Digitaliseringen kan även leda till minskat resande för lärare och elever och fungera som ett klimatsmart alternativ till traditionellt resande inom kommunen.
Nämndens mål: Barn- och ungdomsnämnden i samverkan med verksamheterna utvecklar innovativa och hållbara sätt att undervisa, arbeta, mötas och samverka
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Under våren 2022 beslutade barn- och ungdomsnämnden att fortsätta organisera modersmålsundervisningen centralt via digitaliserad fjärrundervisning även under läsåret 2022– 2023. Utvärderingar har visat att organisationen är mer kostnadseffektiv och den digitaliserade fjärrundervisningen väcker stort intresse bland arbetssökande.
Bemanningsenheten stöttar verksamheter inom förskola, grundskola, fritidshem samt avdelningen för kost, miljö och folkhälsa med kort- och långsiktig vikarietillsättning, rekryteringsstöd och förenklad löneadministration. Sedan hösten 2022 ingår även resterande skolverksamheter inom barn- och ungdomsförvaltningen och från och med januari 2023 ingår förvaltningens samtliga verksamheter. Enheten har fått i uppdrag att hantera alla förvaltningens visstidsanställda givet nya LAS-regler, i syfte att tillgodose att matcha antalet visstidsanställda till verksamheternas behov.
Nämnden utreder effektiva digitala lösningar som minskar administrationen och ökar stödet till verksamheternas digitaliseringsarbete eller förenklar processer för kunder och samverkansparter. En samlad digital tjänst för verksamhetens digitala program och applikationer har förberetts för implementering för att öka tillgängligheten för elever och personal, men också för att i hög grad effektivisera administrationen bakom de digitala hjälpmedlen och för att öka integritetsskyddet för användaren. Arbetet är något försenat på grund av tekniska problem men förväntas tas i bruk direkt efter årsskiftet.
Kartläggning av processer för ansökningar och anmälningar som görs till kommunen och som kan digitaliseras är genomförd och har visat på ett antal processer som kan digitaliseras. Under året har sex av 31 processer digitaliserats och arbetet fortsätter under 2023.
Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Utfall 2020 |
Täthet digitala verktyg i förskolan (antal verktyg/barn)** | 0,22 | 0,21 | 0,19 |
Täthet digitala verktyg grundskola (antal verktyg/elev)** | 0,96 | 0,67 | 0,67 |
Antal digitaliserade serviceprocesser mot kund/verksamhet/extern aktör under året | 6* | 4 | ny |
* Prototyp klar för barn- och ungdomsförvaltningen, tekniska slutester kvarstår
**Avser digitala verktygen iPad och Chromebook som är registrerat i barn- och ungdomsförvaltningens centrala system.
Styrkort
Kund/invånare
2022 | 2021 | 2020 | Rikets snitt | |
Enkätsvar Förskola och pedagogisk omsorg vårdnadshavare | ||||
Andel vårdnadshavare som anser att deras barn är tryggt i förskola eller familjedaghem | 97 % | 97 % | 97 % | |
Andel vårdnadshavare som anser att deras barn har en god arbetsmiljö | * | 89 % | 90 % | |
Andel vårdnadshavare som anser att deras barns tankar och intressen tas till vara på | 86 % | 82 % | 86 % | |
I förskolan tränas mitt barn att ta ansvar | 89 % | 88 % | 89 % | |
Andel vårdnadshavare som anser att verksamheten är stimulerande för deras barn | 97 % | 96 % | 97 % | |
Andel vårdnadshavare som uppger att de får tydlig information om deras barns utveckling | 85 % | 80 % | 83 % | |
Enkätsvar Grund- och grundsärskola elever (åk 3, 6 & 8) | ||||
Andel elever som känner sig trygga i skolan | 85 % | 89 % | 89 % | |
Andel elever som upplever att de kan fokusera på skolarbetet under lektionstid | 71 % | 75 % | 71 % | |
Andel elever som upplever att lärarna bryr sig om vad de tycker | 76 % | 78 % | 75 % | |
Andel elever som uppger att de tar eget ansvar för sitt skolarbete | 85 % | 89 % | 87 % | |
Andel elever som uppger att de lär sig nya saker varje dag i skolan | 63 % | 70 % | 69 % | |
Andel elever som uppger att deras lärare pratar med dem om hur det går i skolan | 68 % | 67 % | 68 % | |
Enkätsvar Grund- och grundsärskola vårdnadshavare | ||||
Andel vårdnadshavare som anser att deras barn är tryggt i skolan | 90 % | 92 % | 94 % | |
Andel vårdnadshavare som anser att deras barn kan fokusera på skolarbetet under lektionstid | 70 % | 72 % | 77 % | |
Andel vårdnadshavare som anser att deras barn får vara delaktig i planerandet av sitt skolarbete | 50 % | 53 % | 53 % | |
Andel vårdnadshavare som anser att de får tydligt information om deras barns utveckling | 77 % | 76 % | 81 % | |
Andel vårdnadshavare som anser att lärarna väcker deras barns intresse för skolarbetet | 85 % | 88 % | 89 % | |
Enkätsvar Fritidshem elever | ||||
Andel elever som känner sig trygga på fritids | 92 % | 93 % | 95 % | |
2022 | 2021 | 2020 | Rikets snitt | |
Andel elever som tycker att de får vara med och bestämma på fritids | 81 % | 81 % | 83 % | |
Enkätsvar Fritidshem vårdnadshavare | ||||
Andel vårdnadshavare som anser att deras barn är tryggt på fritids | 90 % | 91 % | 95 % | |
Andel vårdnadshavare som anser att de får tydlig information om deras barns utveckling | 34 % | 44 % | 42 % | |
* Resultat ej tillgängligt för perioden
Analys och kommentar
Samtliga resultat i tabellen ovan avser Vallentuna som lägeskommun om inget annat anges. Det vill säga att resultaten gäller för alla elever som går i en skola i Vallentuna oavsett regi och oavsett elevens folkbokföringskommun.
Förskola och pedagogisk omsorg vårdnadshavare
Barn- och ungdomsnämnden konstaterar en fortsatt positiv utveckling beträffande vårdnadshavarnas upplevelse av förskolan och den pedagogiska omsorgen. I samtliga frågor ökar eller bibehålls nivån från de två föregående åren och resultatet ligger något högre än genomsnittet för deltagande kommuner när det gäller trygghet, stimulans, inflytande och kommunikation.
Grund- och grundskola elever och vårdnadshavare
För grund- och grundsärskolan visar årets resultat generellt på ett visst tapp både för elever och vårdnadshavare och resultatet ligger i jämförelse något under genomsnittet för deltagande kommuner, men skillnaderna är små och varierar mellan olika frågeområden och frågor.
De frågor som sticker ut i årets enkät är upplevelse av elevers inflytande i undervisningen samt upplevelse av kvalitet i undervisningen där de kommunala skolorna i Vallentuna har ett högre resultat än de fristående skolorna. Störst skillnad syns i frågan om eleverna uppger att deras lärare pratar med dem om hur det går i skolan. Bland eleverna i årskurs sex och åtta uppger 66 procent av eleverna i den kommunala grundskolan att så är fallet medan det enbart är 49 procent hos de fristående aktörerna. Gällande vårdnadshavares upplevelse av deras barns inflytande och studiero är resultatet omvänt, där är resultatet högre hos de fristående skolorna än de kommunala.
Fritidshem elever och vårdnadshavare
I den del av enkäten som undersöker fritidshemmen kan konstateras att den upplevda tryggheten sjunkit något både hos elever och hos vårdnadshavare. Det är en trend som under de senaste tre genomförda enkäterna. Andelen elever som upplever att de får vara med och bestämma på fritids ligger dock kvar på samma nivå som föregående år. Däremot faller andelen vårdnadshavare som anser att de får tydlig information om sina barns utveckling. En möjlig förklaring till resultatet för fritidshemmet kan vara att coronapandemin fick konsekvensen att vårdnadshavares kontakt med fritidshemmets personal via fysiska möten begränsades i och med åtgärder för minskad smitta och kommunikation kring verksamheten begränsades i högre grad till digital kontakt.
Verksamhet
2022 | 2021 | 2020 | |
Organisation | |||
Xxxxx barn förskola | 1 756 ** | 1 883 | 1 942 |
Antal elever årskurs F-3 | 1 968 ** | 2 056 | 2 057 |
Xxxxx elever årskurs 4-6 | 1 481 ** | 1 339 | 1 335 |
2022 | 2021 | 2020 | |
Xxxxx elever årskurs 7-9 | 1 262 ** | 1 214 | 1 216 |
Antal förskolor i kommunen | 35 | 39 | |
Antal skolenheter i kommunen | 14 | 14 | |
Studieresultat årskurs 6 | |||
Nått målen i alla ämnen åk 6, andel elever | 77,5 % | 81 % | 77 % |
Studieresultat årskurs 9 | |||
Nått målen i alla ämnen åk 9, andel elever | 79,5 % | 80 % | 81 % |
Genomsnittligt meritvärde i åk 9, 17 ämnen | 242,1 | 239 | 238 |
Gymnasiebehörighet | |||
Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk 9 | 88 % | 89 % | 87 % |
Andel behöriga till gymnasieskolan estetiskt program i åk 9 | 87 % | 88 % | 87 % |
Xxxxx xxxxxxxx till gymnasieskolan ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskaps program i åk 9 | 85 % | 87 % | 86 % |
Andel behöriga till gymnasieskolan naturvetenskapligt och tekniskt program i åk 9 | 84 % | 85 % | 85 % |
Bemanning | |||
Personaltäthet förskola, antal barn per heltidstjänst | * | 5,3 | 5,9 |
Andel heltidstjänster med förskollärarexamen | * | 29 % | 25 % |
Personaltäthet grundskola, elever per heltidstjänst | * | 14 | 13,7 |
Xxxxx lärare i grundskolan med lärarlegitimation och behörighet i ämnet | * | 72 % | 68 % |
Personaltäthet fritidshemmen, elever per heltidstjänst | * | 25,3 | 26 |
Andel årsarbetare i fritidshemmen med pedagogisk högskoleutbildning | * | 18 % | 16 % |
* Statistik finns ej tillgängligt för perioden
** Statistik från kommunens verksamhetssystem december månad
Samtliga resultat i tabellen ovan avser Vallentuna som lägeskommun om inget annat anges. Det vill säga att resultaten gäller för alla elever som går i en skola i Vallentuna oavsett regi och oavsett elevens folkbokföringskommun.
Analys och kommentar
Befolkningsprognos och elevvolymer
Befolkningen förväntas årligen öka med mellan 138 och 987 personer årligen de närmaste tio åren. År 2032 förväntas kommunens befolkning att uppgå till drygt 40 832 invånare, jämfört med 34 246 invånare våren 2021. Inom samma tidsperiod beräknas antalet skolelever mellan 6 och 15 år öka från cirka 5338 elever år 2021 till 5390 elever år 2032. Antalet förskolebarn mellan 1 och 5 år förväntas öka från ca 2056 till 2527 barn inom samma tidsperiod.
Den prognostiserade låga befolkningsökningen på ca 52 personer i skolålder inom en tioårsperiod innebär ett behov av att anpassa lokalyta efter antalet i elever i kommunens grundskolor. Barn- och
ungdomsförvaltningen har därför tillsammans med verksamheterna under 2022 organiserat för effektivare lokalutnyttjande. Förändring i lokalvolym har skett för Kårstaskolan, Karlslundsskolan samt Rosendalsskolan/Olympiaskolan vilket har ökad lokaleffektiviteten.
Till läsåret 2022–2023 har Karslundskolans verksamhet som tidigare organiserats i två olika lokaler, Karlslundskolan södra och norra, samlokaliserat i Karlslundskolan norras lokaler.
Förändringen innebar att de fristående skolorna Vallentuna friskola och Vallentuna internationella montessori skola kunde erbjudas lokalerna som Karlslundskolan södra tidigare nyttjat. Från hösten 2022 har de kommunala särskilda undervisningsgrupperna organiserats om och placerats under var sin grundskola, Hagaskolan, Rosendalsskolan och Karlslundsskolan, istället för som tidigare vara samlade i Karlslundsskolans lokaler.
Under 2022 har antalet enheter inom förskola och pedagogisk omsorg justerats inom kommunen. Två familjedaghem i kommunen samt en fristående förskola inom Skrattegi har under året meddelat att verksamheten upphör. Utifrån nämndens arbete med effektiv lokalanvändning och anpassning utifrån kapacitet flyttade en kommunal förskola, Kantarellen, inför hösten sin verksamhet till Granåsa förskola och de två förskoleenheterna slogs ihop till en.
Under höstterminen 2022 startade barn- och ungdomsförvaltningen kapacitetsutredning av lokalbehovet för förskolor i kommunen i förhållande till befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 1 till 5 år. Kapacitetsutredningen förväntas vara färdig i början av 2023.
Studieresultat och gymnasiebehörighet
Diagrammet nedan visar en jämförelse av andel elever med godkända betyg i alla ämnen (måluppfyllelse) för fristående och kommunala grundskolor i Vallentuna kommun över tid. De senaste två åren har de kommunala grundskolorna haft en högre måluppfyllelse än de fristående. Lägeskommunen Vallentuna hade för läsår 2021 - 2022 en måluppfyllelse på 79,5 procent, där den kommunala grundskolan hade 81,5 procents måluppfyllelse och de fristående hade 75 procents måluppfyllelse.
Diagram: Jämförelse kommunal- och fristående grundskola i Vallentuna kommun 2015 till 2022.
Källa: Skolverket
Resultaten visar på liknande nivåer som föregående år och tyder inte på några kraftiga avvikelser över tid.
Personal i förskola
Diagram: Andel heltidstjänster med förskollärarexamen i Vallentuna kommun, Stockholms län samt riket 2015-2021
Källa: Skolverket
Sedan 2015 har andelen heltidstjänster med förskollärarexamen i Vallentuna kommun ökat något fram till 2021. Ökningen är delvis en effekt av den utbildningsinsats som nämnden erbjudit både för kommunala och fristående verksamheter där barnskötare fått möjlighet att utbilda sig till förskollärare under arbetstid. Det har även identifierats att det blivit lättare att rekrytera utbildade förskollärare i kommunen. Däremot ligger fortfarande genomsnittet i både riket och Stockholms län högre.
Diagram: Andel heltidstjänster med förskollärarexamen i Vallentuna kommun uppdelat på kommunal och fristående regi 2015-2021
Källa: Skolverket
Sedan 2015 har andelen heltidstjänster med förskollärarexamen i kommunal regi ökat från 29 procent till dagens 34 procent. Hos fristående aktörer har det ökat med en procentenhet sedan 2015 från 19 procent till dagens 26 procent.
Personal i grundskola
Diagram: Xxxxx lärare med pedagogisk examen i Vallentuna kommun, Stockholms län och totalt i riket, 2015-2021
Källa: Skolverket
Xxxxxxx lärare med pedagogisk examen i Vallentuna kommun har legat på en relativt stabil nivå sedan 2015 med små variationer över tid. Andelen lärare med pedagogisk examen är dock för första gången högre i Vallentuna kommun jämfört med riket 2021.
Diagram: Xxxxx lärare med pedagogisk examen i Vallentuna kommun uppdelat på kommunal och fristående huvudman 2015-2021
Källa: Skolverket
Andelen lärare med pedagogisk examen i Vallentuna kommun uppdelat på huvudman visar att skolenheter i kommunal regi har högre andel lärare med pedagogisk examen än de med fristående regi. Både de kommunala skolorna och de fristående aktörerna har gjort ett stort lyft 2021 jämfört med senaste året. Specifikt de fristående aktörerna har höjt antalet lärare med pedagogisk examen från att ha haft en nedåtgående trend tidigare åren.
Personal i fritidshem
Diagram: Andel heltidstjänster i fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen i Vallentuna kommun, Stockholms län och totalt i riket 2015–2021
Källa: Skolverket
Sedan 2018 har Vallentuna kommun höjt andelen heltidstjänster i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen vilket delvis är en effekt av de utbildningsinsatser som nämnden genomfört. Däremot ligger Vallentuna kommun fortfarande långt under genomsnittet för både riket och Stockholms län.
Miljö
2022 | 2021 | 2020 | |
Andel inköpta ekologiska livsmedel inom kostenheten | 17,0 % | 16,4 % % | 26,9 % |
Andel lokala, svenska livsmedel i livsmedelsinköp till offentliga måltiden | 39 % | 37,9 % | |
Analys och kommentar
För perioden januari till december 2022, ligger utfallet av andelen inköpta livsmedel som är ekologiska strax över föregående års utfall. Andelen inköpta ekologiska livsmedel är både för 2022 och 2021 markant under helårsresultatet för 2020.
Utifrån Vallentuna kommuns måltidspolicy, som beslutades 2019, ska inköp av livsmedel sträva mot livsmedel med låg klimat- och miljöpåverkan samt med god djurhållning. Det gör att inköp i verksamheterna under 2022, 2021 och 2020 har prioriterat inköp av säsongsbetonade, svenska och lokalt producerade livsmedel. De nya prioriteringarna har påverkat inköp av ekologiska livsmedel då det i inköpsprocesserna har skett en växling från ekologiska varor till svenskt och lokalt producerade livsmedel, som inte alltid samtidigt är ekologiska. Både lokalt producerade och
ekologiska livsmedel är oftast dyrare än andra varor, vilket skapar behov av prioriteringar vid inköp utifrån ett ekonomiskt hållbart perspektiv.
Ekologiska livsmedel har påverkan på miljöaspekter som till exempel biologisk mångfald, rena hav och sjöar, öppna landskap samt god djurhållning. Ekologiskt är dock inte alltid synonymt med låg klimatpåverkan utifrån mängden koldioxidutsläpp, något som är ett mål för nämnden. För att sträva mot målet att minska direkt klimatpåverkan genom att sänka livsmedels koldioxidutsläpp kan därför lokalt och svenskt eller val av varugrupp livsmedel istället för ekologiskt ge bättre effekt på utsläppen.
Ekonomi
Avsnittet beskriver ekonomiska avvikelser inom ordinarie verksamhet och åtgärder för en ekonomi i balans. I en separat del beskrivs kostnader eller intäktsbortfall som uppstått till följd av coronapandemin.
Barn- och ungdomsnämndens budget består av en fast budgetram om 133,9 mnkr, samt en skolpengsbudget om 676 mnkr. De kommunala intäktsfinansierade resultatenheterna ska sammanlagt ha en balanserad budget.
Det sammanlagda överskottet för barn- och ungdomsnämnden är 35,3 mnkr. Överskottet beror till stor del på färre elever än budgeterat som kommunen har betalningsansvar för samt att budgeterade reserver inte har behövts nyttjas.
Resultatenheterna har som koncern god ekonomi och lämnar sammantagna överskott på 11,1 mnkr. Genom lokaliseringsersättning och en hyresmodell som tar hänsyn till demografiska utmaningar ger nämnden likvärdiga förutsättningar för en hållbar ekonomi.
Mnkr | Sparande i eget kapital | Budget 2022 | Avvikelse 2022 | Avvikelse 2021 | Avvikelse 2020 |
Barn- och ungdomsnämndens | 133,9 | 6,6 | 4,3 | 2,4 | |
ram | |||||
Resultatenheter | 7,1 | 0 | 11,1 | 3,1 | 2,6 |
Skolpeng | 676,0 | 17,6 | 17,5 | 5,0 |
Åtgärder inom ordinarie verksamhet för ekonomi i balans
Verksamhet | Beskrivning av åtgärd | Prognos effekt, mnkr |
Kommentar
Kostnader eller intäktsbortfall till följd av coronapandemin
Verksamhet | Beskrivning av insats | Utfall | Prognos |
Totalt utfall och prognos för nämnden | |||
Kommentar
Driftredovisning nämndens verksamheter
Verksamh et (mnkr) | Budget 2022 | Bokslut 2022 | % | Avvikelse mot budget | Budget 2021 | Bokslut 2021 | % |
TOTALT | |||||||
K | -150,9 | -147,3 | 98 % | 3,6 | -157,6 | -150,3 | 95 % |
I | 17,0 | 20,0 | 118 % | 3,0 | 21,1 | 18,2 | 86 % |
N | -133,9 | -127,3 | 95 % | 6,6 | -136,4 | -132,1 | 97 % |
Nämnd och förvaltning | |||||||
K | -13,9 | -10,4 | 75 % | 3,5 | -12,9 | -5,4 | 42 % |
I | 0 | 2,5 | 2,5 | ||||
N | -13,9 | -7,9 | 57 % | 6,0 | -12,9 | -5,4 | 42 % |
Resursfördelning | |||||||
K | -107,4 | -109,4 | 102 % | -2,0 | -103,3 | -106,6 | 103 % |
I | 1,0 | 1,2 | 116 % | 0,2 | 1,0 | 1,3 | 127 % |
N | -106,4 | -108,2 | 102 % | -1,8 | -102,3 | -105,3 | 103 % |
Förvaltningspersonal | |||||||
K | -25,0 | -22,6 | 90 % | 2,4 | -25,7 | -23,7 | 92 % |
I | 15,7 | 15,7 | 100 % | 0 | 15,2 | 14,5 | 96 % |
N | -9,3 | -6,8 | 74 % | 2,5 | -10,5 | 9,2 | 87 % |
Förvaltningskostnader | |||||||
K | -4,5 | -5,0 | 111 % | -0,5 | -10,8 | -12,7 | 117 % |
I | 0,2 | 0,6 | 303 % | 0,4 | 0 | 0,7 | |
N | -4,3 | -4,4 | 102 % | -0,1 | -10,8 | -12,0 | 111 % |
Väsbygården | |||||||
K | 0 | -4,9 | -1,9 | 40 % | |||
I | 0 | 4,9 | 1,6 | 33 % | |||
N | 0 | 0 | -0,3 | ||||
K = kostnad, I = intäkt, N = netto. Driftredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal. Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar.
Analys och kommentar
Ramen visar ett överskott om 6,6 mnkr för helåret 2022.
Nämnd och förvaltning innehåller förvaltningens oförutsedda medel, specifika satsningar samt kostnader kopplat till arvoden. Barn- och ungdomsförvaltningens reserver har inte behövt nyttjas. Resultatet visar ett överskott om 6,0 mnkr.
Inom resursfördelning ingår förvaltningens resursfördelningsmodell, det vill säga lokaliseringsersättning, skolskjuts, inkluderingsersättning, tilläggsbelopp och strukturersättning. Inkluderingsersättningen är inriktad mot särskilt stöd och täcker bland annat delar av finansieringen för särskilda undervisningsgrupper samt grundsärskolan. Tilläggsbelopp är det sökbara stöd som kan sökas av enskilda huvudmän för särskild ersättning till barn och elever som har ett extraordinärt behov av särskilt stöd, ska erbjudas modersmålsundervisning eller deltar i obligatorisk lovskola. Strukturersättning är en resursfördelning som har till uppgift att kompensera för olika socioekonomiska förutsättningar. För att fördela strukturersättningen använder
Vallentuna kommun i likhet med flera andra kommuner Skolverkets analysverktyg SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för LokalaSambandsAnalyser). Analysverktyget SALSA tar hänsyn till elevsammansättningen.
Lokaliseringsersättning är ett stöd som erhålls av de skolor i Vallentuna kommun som är lokaliserade utanför den centrala tätorten, för närvarande tre stycken. Detta stöd kompenserar för intäktsminskningen som uppstår med vikande elevsiffror och elevströmmar mot mer centralt belägna skolor. En stor andel av ersättningarna i resursfördelningsmodellen budgeteras och förutbestäms under budgetarbetet vilket gör att dessa ersättningar är fasta och betalas ut med en tolftedel under året.
Förvaltningskostnader består av förvaltningens lokalkostnader, flertalet övergripande system, kurser och utbildningar, försäkringar och diverse övriga mindre inköp. Under ansvaret förvaltningspersonal finns den centrala förvaltningens personalkostnader samt administrationsorganisationens lönekostnader.
Väsbygårdens ansvar finns inte kvar under 2022, dock finns historiken kvar från 2021.
BUN resultatenheter
Mnkr | Sparande i eget kapital | Budget 2022 | Bokslut 2022 | % | Avvikelse 2022 | Budget 2021 | Bokslut 2021 | % |
TOTALT | ||||||||
K -613,4 | -611,5 | 100 % | 1,9 | -618,9 | -612,4 | 99 % | ||
I 613,4 | 622,6 | 102 % | 9,2 | 618,9 | 615,6 | 100 % | ||
N 7,1 0 | 11,1 | 11,1 | 0 | 3,1 | ||||
621 Norra förskoleområdet | ||||||||
K 0 | 0 | 0 | -22,3 | -10,7 | 48 % | |||
I 0 | 0 | 0 | 22,3 | 11,3 | 51 % | |||
N 0 | 0 | 0 | 0 | 0,6 | ||||
622 Centrala förskoleområdet | ||||||||
K -22,6 | -23,4 | 103 % | -0,7 | -22,1 | -22,7 | 102 % | ||
I 22,6 | 22,2 | 98 % | -0,4 | 22,1 | 22,6 | 102 % | ||
N 0 | -1,2 | -1,2 | 0 | -0,1 | ||||
623 Södra förskoleområdet | ||||||||
K -18,7 | -18,2 | 97 % | 0,5 | -21,2 | -19,9 | 94 % | ||
I 18,7 | 19,5 | 104 % | 0,8 | 21,2 | 19,8 | 94 % | ||
N 0 | 1,3 | 1,3 | 0 | 0 | ||||
624 Fjärde förskoleområdet | ||||||||
K 0 | 0 | 0 | -16,0 | -7,9 | 49 % | |||
I 0 | 0 | 0 | 16,0 | 7,9 | 50 % | |||
N 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
634 Skolchef | ||||||||
K -15,3 | -13,7 | 90 % | 1,5 | -20,6 | -11,9 | 58 % | ||
I 15,3 | 13,7 | 90 % | -1,5 | 20,6 | 11,9 | 58 % | ||
N 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
Mnkr | Sparande i eget kapital | Budget 2022 | Bokslut 2022 | % | Avvikelse 2022 | Budget 2021 | Bokslut 2021 | % | |
636 Kostchef | |||||||||
K | -43,1 | -42,1 | 98 % | 1,0 | -39,5 | -41,9 | 106 % | ||
I | 43,1 | 42,1 | 98 % | -1,0 | 39,5 | 41,9 | 106 % | ||
N | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
639 Bällstabergsskolan | |||||||||
K | -52,3 | -52,6 | 101 % | -0,3 | -52,5 | -51,9 | 99 % | ||
I | 52,3 | 53,3 | 102 % | 1,0 | 52,5 | 53,0 | 101 % | ||
N | 0 | 0,7 | 0,7 | 0 | 1,0 | ||||
640 Rosendalsskolan | |||||||||
K | -81,5 | -82,2 | 101 % | -0,6 | -79,6 | -80,6 | 101 % | ||
I | 81,5 | 83,2 | 102 % | 1,6 | 79,6 | 80,4 | 101 % | ||
N | 0 | 1,0 | 1,0 | 0 | -0,2 | ||||
641 Xxxxxx Xxxxxxxxxx | |||||||||
K | -45,3 | -43,9 | 97 % | 1,4 | -30,0 | -38,5 | 128 % | ||
I | 45,3 | 45,0 | 99 % | -0,3 | 30,0 | 37,9 | 126 % | ||
N | 0 | 1,1 | 1,1 | 0 | -0,6 | ||||
643 Karlslundsskolan | |||||||||
K | -52,5 | -60,3 | 115 % | -7,8 | -52,9 | -50,5 | 96 % | ||
I | 52,5 | 60,7 | 116 % | 8,2 | 52,9 | 51,1 | 97 % | ||
N | 0 | 0,5 | 0,5 | 0 | 0,6 | ||||
644 Karbyskolan | |||||||||
K | -39,6 | -37,6 | 95 % | 2,0 | -27,7 | -37,9 | 137 % | ||
I | 39,6 | 38,6 | 98 % | -1,0 | 27,7 | 34,3 | 124 % | ||
N | 0 | 1,0 | 1,0 | 0 | -3,6 | ||||
646 Kårstaskolan | |||||||||
K | -19,9 | -19,5 | 98 % | 0,4 | -13,8 | -17,5 | 127 % | ||
I | 19,9 | 19,7 | 99 % | -0,2 | 13,8 | 16,8 | 122 % | ||
N | 0 | 0,2 | 0,2 | 0 | -0,6 | ||||
647 Lovisedalsskolan | |||||||||
K | -72,7 | -71,9 | 99 % | 0,8 | -71,7 | -70,0 | 98 % | ||
I | 72,7 | 73,3 | 101 % | 0,6 | 71,7 | 73,0 | 102 % | ||
N | 0 | 1,4 | 1,4 | 0 | 3,0 | ||||
648 Hagaskolan | |||||||||
K | -93,8 | -95,3 | 102 % | -1,5 | -91,0 | -91,6 | 101 % | ||
I | 93,8 | 95,9 | 102 % | 2,1 | 91,0 | 94,5 | 104 % | ||
N | 0 | 0,6 | 0,6 | 0 | 2,9 | ||||
649 SU-grupp | |||||||||
Mnkr | Sparande i eget kapital | Budget 2022 | Bokslut 2022 | % | Avvikelse 2022 | Budget 2021 | Bokslut 2021 | % | |
K | -12,9 | -6,7 | 52 % | 6,1 | -14,5 | -13,8 | 95 % | ||
I | 12,9 | 6,8 | 53 % | -6,1 | 14,5 | 14,2 | 98 % | ||
N | 0 | 0,1 | 0,1 | 0 | 0,5 | ||||
650 Lokalenhet | |||||||||
K | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
I | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
N | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
652 Barn- och elevhälsan | |||||||||
K | -17,5 | -18,2 | 104 % | -0,7 | -13,3 | -16,7 | 125 % | ||
I | 17,5 | 18,2 | 104 % | 0,7 | 13,3 | 16,7 | 125 % | ||
N | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
653 Integration och SYV | |||||||||
K | -7,5 | -7,5 | 101 % | 0 | -11,1 | -9,1 | 82 % | ||
I | 7,5 | 8,4 | 112 % | 0,9 | 11,1 | 8,1 | 73 % | ||
N | 0 | 0,9 | 0,9 | 0,0 | -1,0 | ||||
658 Olympiaskolan | |||||||||
K | -18,3 | -18,4 | 100 % | 0 | -19,0 | -19,3 | 102 % | ||
I | 18,3 | 22,0 | 120 % | 3,6 | 19,0 | 19,9 | 105 % | ||
N | 0 | 3,6 | 3,6 | 0 | 0,6 | ||||
* K = kostnad, I = intäkt, N = netto
Kommentarer till avvikelse BUN resultatenheter
Förskolornas, det vill säga de renodlade förskoleområdena samt de förskolor som finns organiserade direkt under vissa grundskolor, sammanlagda resultat visar på ett överskott om 2,1 mnkr. Överskottet kan härledas till förskolornas reserver. Störst utmaningar har det centrala förskoleområdet som under året genomfört en lokalväxling, vilket på sikt ger minskade hyreskostnader som kommer samtliga resultatenheter till godo. Denna lokalväxling ger helårseffekt under 2023. Resultatet på det centrala förskoleområdet visar på ett underskott om 1,2 mnkr.
Åtgärder har vidtagits och behöver fortsätta att vidtas. Skolformen förskola visar ett sammanlagt resultat på 2,1 mnkr.
Xxxxxx Xxxxxxxxxxx resultat landar på 1,1 mnkr efter nyorganisering i mellanstadiet och en minskning av biträdande rektorstjänst.
Olympiaskolan har nu nått maximal kapacitet med ett flertal elever från andra kommuner vilket gör att finansieringen fortsätter att vara stabil. Maxkapacitet är positivt för verksamheten och ekonomin. Prognosen visar ett överskott om 3,6 mnkr och detta beror främst på tillfälliga vakanser som ej blivit tillsatta på grund av svårigheter att hitta adekvat kompetens.
Resultatenheterna har som koncern god ekonomi och lämnar sammantaget ett överskott om 11,1 mnkr. Individuellt finns det svårigheter för vissa verksamheter som till stor del beror på demografiska utmaningar som förvaltningen försöker jämna ut. Här finns både lokaliseringsersättningen samt hyresmodellen som till viss del jämnar ut skillnader.
Skolpeng
Mnkr | Budget 2022 | Bokslut 2022 | % | Avvikelse 2022 | Budget 2021 | Bokslut 2021 | % |
TOTALT | |||||||
K | -758,1 | -744,3 | 98 % | 13,8 | -758,8 | -739,5 | 98 % |
I | 82,1 | 85,9 | 105 % | 3,8 | 81,8 | 82,0 | 100 % |
N | -676,0 | -658,4 | 97 % | 17,6 | -675,0 | -657,5 | 97 % |
Förskola | |||||||
K | -236,8 | -232,5 | 98 % | 4,3 | -238,7 | -231,3 | 97 % |
I | 11,8 | 12,3 | 104 % | 0,5 | 11,6 | 11,0 | 95 % |
N | -225,0 | -220,2 | 98 % | 4,8 | -227,1 | -220,2 | 97 % |
Pedagogisk omsorg | |||||||
K | -2,2 | -1,2 | 52 % | 1,0 | -2,2 | -2,1 | 95 % |
I | 0,1 | 0,1 | 52 % | 0 | 0,1 | 0,1 | 125 % |
N | -2,1 | -1,1 | 52 % | 1,1 | -2,1 | -2,0 | 94 % |
Grundskola | |||||||
K | -396,9 | -388,4 | 98 % | 8,5 | -391,6 | -383,8 | 98 % |
I | 12,9 | 13,9 | 107 % | 1,0 | 12,8 | 13,8 | 108 % |
N | -384,0 | -374,6 | 98 % | 9,4 | -378,8 | -370,0 | 98 % |
Förskoleklass / 6-åringar | |||||||
K | -35,6 | -36,6 | 103 % | -1,0 | -37,2 | -37,7 | 101 % |
I | 0,8 | 1,1 | 149 % | 0,3 | 0,7 | 1,0 | 134 % |
N | -34,8 | -35,5 | 102 % | -0,7 | -36,5 | -36,7 | 101 % |
Fritidshem | |||||||
K | -86,1 | -84,6 | 98 % | 1,5 | -86,4 | -83,8 | 97 % |
I | 2,0 | 2,7 | 132 % | 0,7 | 2,0 | 2,6 | 129 % |
N | -84,0 | -81,9 | 98 % | 2,1 | -84,4 | -81,1 | 96 % |
Statsbidrag | |||||||
K | 0 | 0 | 0 % | 0 | 0 | 0 | 0 % |
I | 10,4 | 10,2 | 98 % | -0,2 | 10,4 | 10,4 | 100 % |
N | 10,4 | 10,2 | 98 % | -0,2 | 10,4 | 10,4 | 100 % |
Föräldraavgifter | |||||||
K | 0 | 0 | 0 % | 0 | 0 | 0 | 0 |
I | 44,0 | 45,6 | 104 % | 1,6 | 44,0 | 42,9 | 97 % |
N | 44,0 | 45,6 | 104 % | 1,6 | 44,0 | 42,9 | 97 % |
Omsorg obekväm arbetstid | |||||||
K | -0,6 | -0,7 | 112 % | -0,1 | -0,6 | -0,7 | 114 % |
I | 0,1 | 0,1 | 114 % | 0 | 0,1 | 0,1 | 134 % |
N | -0,5 | -0,6 | 112 % | -0,1 | -0,5 | -0,6 | 112 % |
Kommentarer till avvikelser skolpeng
Den totala nettobudgeten för skolpeng, omsorg på obekväm arbetstid, intäkter från föräldraavgifter och statsbidrag maxtaxa är 676,0 mnkr. Historiskt sett är kostnaderna högre på våren för att sedan minska under hösten. Det gäller främst förskolepengen och denna trend beror på att även om barnen har rätt ålder för att påbörja sin förskoleverksamhet så påbörjas sällan inskolningen direkt från första augusti utan inskolningen sker successivt under hösten. Ytterligare barn börjar sedan under våren. Det samlade överskottet landar på 17,6 mnkr och beror på färre elever än budgeterat.
Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr)
Projekt | Budget 2022 | Bokslut 2022 | % | Avvikelse mot budget |
Totalt (tkr) | 6,0 | 3,3 | 55 % | 2,7 |
Årligt anslag | 6,0 | 3,3 | 55 % | 2,7 |
Analys och kommentar
Barn- och ungdomsnämndens årliga anslag på 6,0 mnkr är planerat att användas till nödvändiga förändringar och åtgärder på kommunens förskolor och skolor. Flera mindre projekt är påbörjade men inte färdigställda och fakturerade. Resultatet för 2022 landar på en positiv avvikelse om 2,7 mnkr, vilket innebär att 3,3 mnkr har nyttjats.
Det årliga investeringsanslaget har använts till att anpassa lokaler på Karlslundsskolan norra inför verksamhetens sammanslagning i lokalerna för att ge verksamheten de bästa förutsättningarna för att ta emot yngre elever från Karlslundsskolan södra samt för anpassning av lokaler i Rosendalsskolan norra inför organisation av särskild undervisningsgrupp i verksamheten.
Medel har också använts för anpassning av lokaler på Kårsta förskola samt byggnation av ett temporärt kök på Kårsta skola inför ett större underhållsarbete i ordinarie skolkök under 2023.
Ytterligare hyresgästanpassning är genomförd i öppna förskolans lokaler där ett ventilationsaggregat är införskaffat för att möjliggöra verksamhet i lokalerna.
Outnyttjade investeringsmedel beror på uteblivna leveranser och markarbeten.
Investeringsredovisning, fleråriga projekt (mnkr)
Projekt | 2022 Budge Utfall t | Totalt, projekt Budge Utfall Progn t os | Klart år | |||
Totalt (mnkr) | 15,2 | 2,7 | 253,2 | 26,7 | 249,4 | |
Skola/förskola Kristineberg södra | 0,9 | 0 | 2,2 | 1,3 | 2,2 | 2022 |
Karlbergsskolans renovering | 2,0 | 1,1 | 2,0 | 1,1 | 1,7 | 2023 |
Förskola centrala Vallentuna | 0 | 0 | 55,0 | 0 | 55,0 | 2026 |
Förskola Kristineberg norra | 0,5 | 0 | 55,0 | 0 | 55,0 | 2026 |
Förskola Lindholmen | 0 | 0 | 55,0 | 0 | 55,0 | 2026 |
Förskola Ormsta Stensta | 0 | 0 | 55,0 | 0 | 55,0 | 2026 |
Hjälmstaskolans kök | 0 | 0,8 | 14,0 | 12,4 | 13,0 | 2021 |
Karbyskolan ombyggn till fsk | 11,7 | 0,8 | 15,0 | 11,9 | 12,5 | 2020 |
Analys och kommentar
Skola/förskola Kristineberg Södra
För tillfället sker ingen planering av byggnation av skola eller förskola i området.
Karlbergsskolans renovering
Efter utflytt av befintlig kommunal verksamhet i Karlbergsskolan (Karlslundsskolan Södra) utfördes renoveringsarbeten och viss anpassning inför att Vallentuna friskola och Vallentuna internationella Montessoriskola (VIMS) flyttade in i lokalerna. Arbetet utfördes under sommaren 2022 och var i huvudsak färdigställt till friskolornas tillträde 2022-08-01. Visst arbete har enligt överenskommelse med friskolan avvaktats och slutförs under 2023.
Förskola Kristineberg norra
I anslutning till centrala Vallentuna utvecklas en ny stadsdel, Kristineberg. I Kristineberg planeras cirka 1 700 - 1 800 bostäder, skola/förskola och ett stadsdelscentrum.
Enligt gällande befolkningsprognos kommer befolkningen att öka kraftigt i åldrarna 1 - 16 år. Inledningsvis planeras en ny förskola.
Förskola Lindholmen
År 2025 planeras en utbyggnad av ny förskola för att möta behovet av förskoleplatser. Under år 2022 planerar barn- och ungdomsförvaltningen att påbörja utredning av behovet av en ny förskola samt en översyn av befintligt lokalbestånd.
Förskola Ormsta-Stensta samt centrala Vallentuna
Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt 2 090 nya bostäder fram till 2031. Dessa fördelar sig på 1 350 nya bostäder i flerbostadshus och 740 nya bostäder i småhus.
Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i Åby Ängar, Åbyholm och Vallentuna centrum östra. Större bostadsutveckling sker också i Södra Haga, Haga 3, Ormsta - Stensta och Ubby - Molnby.
Befolkningsprognosen BFP20 visar en befolkningsökning om cirka 38 procent fram till år 2030. Under perioden 2020 - 2030 planeras två nya förskolor i området, Ormsta-Stensta samt centrala Vallentuna. Förskolorna planeras till år 2025 och år 2027.
Hjälmstaskolans kök
Efter en inspektion har Arbetsmiljöverket haft krav på en del åtgärder i köket på Hjälmstaskolan. De har även gett Vallentuna kommun ett föreläggande om vite på 1,5Mkr om inte köket åtgärdades innan 15 oktober 2019. Därav startade en förprojektering 2017 för ombyggnad av köket och en kostnadsbedömning togs fram. Efter beslutad budget på 14 miljoner kronor, har projektet omarbetats och under hösten 2019 varit ute på anbudsförfrågan. Projektet har handlats upp som en totalentreprenad. Entreprenadarbetena startade i januari 2020 och är klara till slutet av december 2020. Entreprenaden blev klar under hösten 2021 och har genomgått två-årsbesiktning under 2022.
Karbyskolans gård ombyggnation för förskola (Garnstugan) Samhällsbyggnadsförvaltningen fick hösten 2019 i uppdrag att genomföra ombyggnationen till förskola inom del av Karbyskolan inklusive anpassningar av gården. Detta efter beslut i kommunfullmäktige 2019-10-14, budget för projektet är 15 miljoner kronor. Projekteringen påbörjades i december 2019 och två entreprenörer har upphandlats, en för invändiga och en för utvändiga arbeten. Bägge entreprenaderna är färdigställda och godkända. Avseende utvändiga arbeten pågår fortfarande ekonomiska diskussioner om slutreglering, därav finns en viss osäkerhet avseende prognostiserad slutkostnad.
Medarbetare nämnden
Personal
Månadsavlönade medarbetare | 2022 | 2021 | 2020 |
Antal anställda | 808 | 822 | 837 |
Varav tillsvidareanställda | 693 | 701 | 693 |
Antal årsarbetare | 761 | 775 | 785 |
Medelålder (år) | 44,9 | 46,0 | 46,1 |
Medellön (tkr) | 37,0 | 36,2 | 35,3 |
Medianlön (tkr) | 37,5 | 36,6 | 35,4 |
Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal
Samtliga medarbetare | 2022 | 2021 | 2020 |
Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer | 31,1 % | 33,1 % | 32,3 % |
Sjukfrånvaro fördelad på kön | |||
Män | 5,3 % | 5,3 % | 6,5 % |
Kvinnor | 8,7 % | 8,7 % | 9,7 % |
Sjukfrånvaro fördelad på ålder | |||
29 år och yngre | 6,8 % | 6,7 % | 8,1 % |
30 - 49 år | 8,4 % | 8,1 % | 9,1 % |
50 år och äldre | 7,9 % | 8,3 % | 9,2 % |
Samtliga | 8,0 % | 8,0 % | 9,0 % |
Personalomsättning %
2022 | 2021 | 2020 | |
Tillsvidareanställda | 14,1 % | 10,3 % | 14,5 % |
Jämställdhet och mångfald %
2022 | 2021 | 2020 | |
Antal anställda, andel män | 19 % | 19 % | 20 % |
Sammanfattande analys och kommentar
Den 31 december 2022 hade barn- och ungdomsnämnden 808 månadsavlönade medarbetare vilket var färre än föregående år. Förändringen utgjordes främst av ett färre antal tidsbegränsade anställningar. Mängden tidsbegränsade anställningar anpassas kontinuerligt efter antal barn och elever i verksamheterna.
Den totala sjukfrånvaron i procent de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid uppgick till 8,0 procent, vilket var lägre än 2020 och i nivå med föregående år. Sjukfrånvaron var som högst i början av året i samband med den omfattande smittspridningen av covid-19 i samhället. Sjukfrånvaron sjönk under våren och sommaren i samband med att merparten av restriktionerna tagits bort, men ökade något igen under hösten. Av den totala sjukfrånvaron uppgick andelen långtidssjuka mer än 60 dagar till 33,1 procent, vilket var lägre än föregående år. Det kontinuerliga arbetet med tidiga rehabiliteringsinsatser och aktiva åtgärder som underlättar för individer att återgå i arbete är ett fortsatt prioriterat område. Arbetssättet, som även innefattar stödjande samtal mellan chef och medarbetare vid korttidssjukfrånvaro, förväntas bidra till fortsatt sjunkande ohälsotal.
Grafen ovan visar den totala sjukfrånvaron samt långtidssjuka i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid under 2020 - 2022.
Personalomsättningen uppgick till 14,1 procent vilket motsvarade 99 tillsvidareanställningar som avslutats under året. Siffran var något högre än 2021 och i nivå med 2020. En femtedel utgjordes av pensionsavgångar. De avslutade anställningarna utgjordes till antalet främst av barnskötare, förskollärare och lärare.
Det systematiska arbetet med att utveckla Vallentuna kommun som arbetsgivare fortskrider, och det har hittills visat sig att prioriteringar inom ledarskap, medarbetarskap, kvalitets- och verksamhetsutveckling är framgångsrikt. I början av november genomfördes kommunens allra första medarbetardag på Vallentuna Teater. Temat för dagen var engagemang och medarbetardagen innehöll både gästföreläsning och workshop.
2022 års medarbetarenkät visade på ett högt deltagande. Resultatet inom grundskola låg fortfarande kvar på höga nivåer, medan området förskola backade inom ledarskap och styrning. Barn och ungdomsförvaltningens HME-resultat (hållbart medarbetarengagemang) minskade från 84 till 81 och OSA-index (organisatorisk och social arbetsmiljö) sjönk från 76 till 74.
Medarbetarenkät 2022
Område | Kommunen, totalt 2022 | Förskola 2022 | Grundskola 2022 | Kommunen, totalt 2021 | Förskola 2021 | Grundskola 2021 |
Motivation | 84 | 80 | 84 | 83 | 83 | 84 |
Ledarskap | 84 | 77 | 81 | 85 | 83 | 85 |
Styrning | 82 | 80 | 80 | 83 | 86 | 82 |
HME | 83 | 79 | 82 | 84 | 84 | 84 |