Larm - och Säkerhetsteknikavtalet
Larm - och Säkerhetsteknikavtalet
1 januari 2021 - 31 maj 2023
Larm- och säkerhetsteknikavtalet
1 januari 2021–31 maj 2023
Installatörsföretagen Svenska Elektrikerförbundet SEKO
Innehållsförteckning
Kap 4 Lojalitet och bisyssla 8
Kap 10 Ersättning för ob och beredskap 21
Bilagor
Bilaga 2 Anlitande av underentreprenörer 38
Bilaga 3 Förhandlingsordning 42
Bilaga 4 Arbetstidsförkortning 52
Bilaga 5 Elektroniska kontroll- och bevakningssystem 54
Bilaga 7 Pension och försäkringar 59
Kap 1 Avtalets omfattning
§ 1 Tillämpningsområde m.m.
Detta kollektivavtal äger tillämpning på anställning hos medlemmar av Installatörsföretagen för medlemmar av Svenska Elektrikerförbundet (SEF) eller Service- och kommunikationsfacket (SEKO) gällande arbeten inom larm- och säkerhetsteknik.
Avtalet blir tillämpligt först efter inkoppling enligt § 2 nedan.
Anmärkning
Arbetsgivarna förbinder sig att gentemot arbetstagare, som inte tillhör SEF eller SEKO, inte tillämpa andra bestämmelser om lön och andra avtalsvillkor än de i avtalet angivna.
§ 2 Ikraftträdande
Detta kollektivavtal gäller för arbetstagare på inkopplat företag.
Avtalet äger tillämpning på företag först fr.o.m. första dagen i månaden efter det att överenskommelse träffats mellan avtalsslutande parter om inkoppling. Parterna förbinder sig att hantera frågor avseende inkopp- ling skyndsamt.
Anmärkning
Om parterna inte kommer överens om annat ska utgående löner vid företaget vid inrangeringen regleras så att lönenivåerna vid företaget minst motsvarar de miniminivåer som gäller på Larm- och Säkerhets- avtalets område. Utgående löner får inte sänkas.
Kap 2 Anställning
§ 1 Anställning tills vidare
Anställning gäller tills vidare om inte annat överenskommits enligt § 2 nedan.
§ 2 Tidsbegränsad anställning
Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i enlighet med vad som anges i lagen om anställningsskydd.
§ 3 Provanställning
Om arbetstagaren varit frånvarande under provanställningsperioden mer än 14 dagar kan prövoperioden förlängas med motsvarande tid.
Kap 3 Uppsägning
§ 1 Uppsägning från arbetstagarens sida
I fråga om uppsägningstid från arbetstagarens sida gäller bestämmels- erna i lagen om anställningsskydd. För att undvika tvister om huruvida uppsägning har skett eller inte, bör arbetstagaren göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägning ändå sker muntligen bör uppsägning så snart som möjligt bekräftas skriftligen av endera part.
§ 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida
I fråga om uppsägningstid från arbetsgivarens sida gäller bestämmels- erna i lagen om anställningsskydd. Uppsägning ifrån arbetsgivaren ska alltid ske skriftligen.
§ 3 Provanställning
Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och arbetstagaren.
§ 4 Förkortning av uppsägningstiden för arbetstagaren
Om arbetstagaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin anställning före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.
§ 5 Anställningsintyg
När uppsägningen har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida har arbetstagaren rätt att få ett intyg som utvisar
- den tid som arbetstagaren varit anställd
- arbetstagarens arbetsuppgifter
- om arbetstagaren begär det och anställningen varat minst sex månader, omdöme om det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.
§ 6 Arbetsgivarintyg
I samband med att arbetstagares anställning upphör ska arbetsgivaren på arbetstagarens begäran överlämna ett komplett ifyllt arbetsgivar- intyg enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Begärt intyg ska överlämnas snarast möjligt, dock senast fem veckor från skriftlig begäran.
§ 7 Vissa bestämmelser i samband med arbetsbrist
De lokala parterna ska i samband med arbetsbristuppsägningar värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende och beakta parternas gemensamma intresse av att arbetstagare vars yrkeskunnighet är nöd- vändig för företagets fortsatta verksamhet, får behålla sina anställ- ningar. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag kan fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.
Kap 4 Lojalitet och bisyssla
§ 1 Lojalitet
Anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen samt iaktta diskretion såväl inåt som utåt i företagets angelägenheter.
§ 2 Bisyssla
Arbetstagaren är skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgiv- aren huruvida och i vilken omfattning han innehar bisyssla. Arbets- givaren får ålägga arbetstagaren att helt eller delvis upphöra med bisyssla som enligt arbetsgivarens bedömande inverkar hindrande i arbetet.
Kap 5 Arbetstid
§ 1 Arbetstidens längd och förläggning
Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.
Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod om fyra veckor eller den längre period som motiveras av arbetsförhållandena. Med helgdag jämställs påsk-, pingst-, midsommar, jul- och nyårsafton.
Meddelande om ändring i den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning lämnas till arbetstagaren senast fjorton dagar i förväg eller senare om verksamhetens art eller händelser som inte kunnat förutses ger anledning till det.
Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får högst uppgå till 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 6 må- nader i det fall de lokala parterna ej enas om annat. Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro, under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbets- tid.
I den sammanlagda arbetstiden om 48 timmar ingår ordinarie arbetstid, mertid, allmän övertid, ytterligare övertid, jourtid och nödfallsövertid.
För arbetstagare, som fullgjort nödfallsövertid, får den sammanlagda arbetstiden under varje period om 7 dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 12 månader.
Lokalt avtal kan träffas om annat.
§ 2 Ordinarie arbetstid
Ordinarie arbetstid skall förläggas mellan kl. 07.00 och 18.00 måndag till fredag om inte lokala parter enas om annat
§ 3 Dygns- och nattvila
Medarbetaren ska beredas minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila).
I dygnsvilan ska tiden mellan klockan 00.00 och 05.00 ingå, såvida inte de lokala parterna kommer överens om annat.
Vad gäller tiden mellan 00.00 och 05.00 får avvikelser göras om arbetet, med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda om- ständigheter måste bedrivas under denna tid.
Avvikelser
Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt för- hållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. Avvikelse får där- utöver göras i samband med beredskap eller jour eller om allmänhetens behov så kräver eller om det föreligger andra särskilda omständigheter.
För medarbetare som ej erhållit 11 timmars sammanhängande dygns- vila gäller att om övertidsarbete utförts under mer än sammanlagt
3 timmar mellan 00–05 ska arbetstagaren beredas 7 timmars samman- hängande vila om påföljande arbetsdag inte är arbetsfri. Infaller vilo- perioden under ordinarie arbetstid, görs inget löneavdrag. Dessa ledig- hetstimmar återförs till tillgängligt övertidsutrymme. Under ett kalenderår får högst 50 timmar på detta sätt återföras till övertids- utrymmet.
I de fall ovanstående ej är tillämpligt ska de lokala parterna träffa överenskommelse om på vilket sätt kompensation sker.
I de fall kompensationsledighet förläggs till ordinarie arbetstid ska löneavdrag inte göras.
Anmärkning
Parterna noterar att 24-timmarsperioden kan omfatta vilken period som helst under kalenderdygnet. Perioden ska efter fastställande läggas ut efter ett fast system och tillämpas konsekvent. Byte av period kan ske vid omläggning av scheman m.m.
Lokalt avtal kan träffas om annat.
§ 4 Veckovila
Arbetstagaren ska ha minst 36 timmar sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar (veckovila). Medarbetaren ska anses ha vecko- vila under frånvaro för semester, tjänstledighet och kompensations- ledighet för övertid samt under helgdagar och fridagar.
Avvikelse får göras genom lokal överenskommelse, vilken ska reglera när och hur avvikelse får göras samt på vilket sätt kompensation sker.
Avvikelse får göras tillfälligtvis, under förutsättning att medarbetaren ges 24 timmars sammanhängande ledighet i samband med nästkom- mande veckovila. I det fall denna kompenserande vila förläggs på tid som normalt utgör ordinarie arbetstid görs ej löneavdrag.
Till veckovilan räknas inte beredskap.
Anmärkning
7-dagarsperioden ska läggas ut enligt ett fast system. Byte av period kan ske vid omläggning av scheman m.m.
Lokalt avtal kan träffas om annat.
§ 5 Raster och pauser
Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.
Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
Rasterna ska förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfreds- ställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.
Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.
Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren ska i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
Pauser räknas in i arbetstiden. Lokalt avtal kan träffas om annat.
§ 6 Nattarbetande
Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om tjugofyra timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräknings- period om högst fyra månader. Vid genomsnittsberäkningen ska räknas av från beräkningsperioden tjugofyra timmar för varje påbörjad period om sju dagar. Semester och sjukfrånvaro under tid då medarbetaren annars skulle ha arbetat ska likställas med fullgjord arbetstid.
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får dock inte arbeta mer än åtta timmar under varje period om tjugofyra timmar som de utför arbete under natt.
Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt för- hållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förut- sättning att medarbetaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredje- del av sin årsarbetstid under natt. Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6.
Lokalt avtal kan träffas om annat.
§ 7 Anteckningar om övertid, mertid och jourtid
Arbetsgivaren ska föra anteckningar om övertid, mertid och jourtid. Medarbetarna har rätt att själva eller genom någon annan ta del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället.
§ 8 Skift
För arbetstagare i intermittent tvåskiftsarbete får den ordinarie arbets- tiden inte överstiga 39 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.
För arbetstagare i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbets- tiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och be- gränsningsperiod.
För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.
Anmärkning
Vid schemalagd, oregelbunden arbetstidsförläggning där omfattande nattarbete frekvent förekommer kan de lokala parterna träffa överens- kommelse som reducerar arbetstidens längd.
§ 9 Nationaldagen
Det år som Nationaldagen den 6 juni infaller på en lördag eller söndag ska medarbetare i stället erhålla annan ledig dag utan löneavdrag i det fall inte annat avtalas lokalt.
Kap 6 Övertid
§ 1 Övertidsarbete
Med övertidsarbete avses arbete som heltidsarbetande arbetstagare har utfört utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren.
Anmärkning
Lokalt avtal kan träffas om avvikelser från eller kompletteringar till bestämmelserna i denna paragraf.
§ 2 Skyldighet att utföra övertidsarbete
När särskilda skäl föreligger är en arbetstagare skyldig att fullgöra allmän övertid med högst 200 timmar per kalenderår (50 timmar under en kalendermånad). Timtalen får överskridas när det behövs för att arbetstagaren ska kunna slutföra ett uppdrag, som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.
För arbete på allmän övertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta.
Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra övertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.
Ytterligare övertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagar- organisation.
§ 3 Återföring av övertid
Om allmän övertid ersätts med kompensationsledighet enligt bestämm- elserna i § 9 återförs motsvarande antal övertidstimmar övertidsutrym- met. Under kalenderåret får högst 100 övertidstimmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet.
§ 4 Nödfallsövertid
En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsövertid enligt arbets- tidslagen.
§ 5 Arbete som medför rätt till övertidskompensation
Rätt till övertidskompensation föreligger om
- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
- övertidsarbetet har godkänts i efterhand.
§ 6 Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid
Om en arbetstagare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges övertids- kompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete ska arbetsgivaren ersätta uppkomna resekostnader.
§ 7 Olika typer av övertidskompensation
Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertids- ersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensations- ledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet ska arbets- tagarens önskemål om tidpunkt beaktas.
§ 8 Beräkning av övertidsersättning
Övertidsersättning per timme betalas enligt följande:
a) För övertidsarbete klockan 06.00–20.00 helgfria måndagar–fredagar:
fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 94
b) För övertidsarbete på annan tid:
fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 72
Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde arbets- tagaren samt på midsommarafton, julafton och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på ”annan tid”. Ersättning utbetalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. Semestertillägg är inkluderat i beloppet.
§ 9 Beräkning av kompensationsledighet
Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande:
a) För övertidsarbete klockan 06.00–20.00 helgfria måndagar–fredagar = 1 1/2 timme.
b) För övertidsarbete på annan tid enligt § 8 = 2 timmar.
Kap 7 Mertid
§ 1 Mertidsarbete
Med mertidsarbete avses arbete som deltidsarbetande arbetstagare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagar- ens deltid men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande. Arbete på mertid anses som ordinarie arbetstid.
Arbete för deltidsarbetande är övertid och ersätts enligt bestämmels- erna i § 7 om arbetstagaren
- arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande under ett kalenderdygn
- arbetar på dag som är arbetsfri för motsvarande heltidsarbetande
- arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar
- inkallas till arbete på tid som inte är ordinarie arbetstid för motsvarande heltidsarbetande.
Anmärkning
Lokalt avtal kan träffas om avvikelser från eller kompletteringar till bestämmelserna i denna paragraf.
§ 2 Skyldighet att utföra mertidsarbete
När särskilda skäl föreligger är en deltidsarbetande arbetstagare skyldig att fullgöra mertidsarbete. Allmän mertid och allmän övertid får tas ut med sammanlagt 250 timmar per kalenderår (50 timmar under en kalendermånad).
Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar per kalenderår. Den allmänna mertiden får inte överstiga 175 timmar per kalenderår.
För arbete på allmän mertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta.
Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra mertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.
Timtalen får överskridas om det behövs för att kunna slutföra ett upp- drag eller arbete som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verk- samheten.
Ytterligare övertid eller ytterligare mertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. Överenskommelse kan träffas direkt med chefer och vissa andra arbetstagare under förutsättning att lokalt avtal träffats om gruppens omfattning i form av exempelvis kategorier och/eller lönegränser.
§ 3 Nödfallsmertid
En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsmertid enligt arbetstids- lagen.
§ 4 Arbete som medför rätt till mertidskompensation
Rätt till mertidskompensation föreligger om
- mertidsarbetet har beordrats på förhand eller
- mertidsarbetet har godkänts i efterhand.
§ 5 Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till den deltidsanställdes ordinarie arbetstid
Om en arbetstagare beordras att utföra mertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges mertids- kompensation som om mertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer mertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
§ 6 Olika typer av mertidskompensation
Kompensation för mertidsarbete kan ges antingen i pengar (mertids- ersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensations- ledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet ska arbets- tagarens önskemål om tidpunkt beaktas.
§ 7 Beräkning av mertidsersättning
Vid mertidsarbete utbetalas följande ersättning per timme:
fasta kontanta månadslönen
3,5 × genomsnittliga veckoarbetstiden i helgfri vecka
Ersättning utbetalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. Semestertillägg är inkluderat i beloppet.
§ 8 Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete
Kompensationsledighet beräknas timme för timme.
Kap 8 Lön
§ 1 Begreppet månadslön
Med månadslön avses i avtalet, om inte annat framgår, fast kontant lön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas per månad.
Vid avtalets tillämpning ska, om inte annat framgår, för heltidsanställd arbetstagare som arbetar deltid belopp enligt första stycket avse de till följd av deltiden reducerade beloppen.
§ 2 Löneutbetalning
Lönen utbetalas varje månad den 25:e eller vardagen innan, om de lokala parterna inte enas om annat.
Rörliga lönedelar betalas normalt ut månaden efter den då de tjänats in.
§ 3 Lönespecifikation
Arbetsgivaren ska utge lönespecifikation i samband med löne- utbetalningen.
§ 4 Lön för del av löneperiod
Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning eller får löneför- ändring under löpande kalendermånad utbetalas en daglön för varje kalenderdag som anställningen omfattar. Daglönen beräknas som:
månadslönen × 12
365
§ 5 Omräkning av månadslön till timlön
månadslönen 174
Kap 9 Restidsersättning
§ 1 Rätt till restidsersättning
Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt nedan:
- Arbetstagare som utgår från bostaden med bil tillhörig företaget för att vara ute hos kund/på arbetsplats vid arbetstidens början är skyldig att hålla 30 minuter av egen tid för framresa. Motsvarande gäller då arbetstiden avslutas ute hos kund/på arbetsplats. För restid därutöver utgår restidsersättning.
Lokalt avtal får träffas om avvikelse från bestämmelserna i detta kapitel.
§ 2 Restid
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa inom Sverige som går åt för själva resan till bestämmelseorten.
Restid som faller inom klockslagen för arbetstagarens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid.
Ersättning beräknas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl. 22.00–08.00 inte räknas med.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.
Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos respektive arbetsgivare.
§ 3 Restidsersättning
Restidsersättning betalas per timme med:
Fr.o.m. 1 jan 2021 | Fr.o.m. 1 juni 2022 |
96 kr | 98 kr |
För tid från klockan 18.00 dag före tjänstgöringsfritt kalenderdygn till kl.
06.00 påföljande tjänstgöringsdag är dock tillägget:
Fr.o.m. 1 jan 2021 | Fr.o.m. 1 juni 2022 |
118 kr | 121 kr |
Semestertillägg är inkluderat i beloppen. Semesterlön ingår i ersättningen.
§ 4 Traktamente
Företaget ersätter medarbetare med traktamente i enlighet med vid var tid gällande traktamentsregler enligt Skatteverket.
Kap 10 Ersättning för ob och beredskap
§ 1 Obekväm arbetstid
Arbetstagare, som arbetar på obekväm tid, har obekvämtidstillägg, om inte annat följer av lokalt avtal. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådant i ordinarie arbetstid ingående arbete som enligt arbetstids- schema eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid.
Obekvämtidstillägget utges för timme
Fr.o.m. 1 jan 2021 | Fr.o.m. 1 juni 2022 | |
för enkel ob-tid | 38 kr | 39 kr |
för kvalificerad ob-tid | 82 kr | 84 kr |
för storhelgs ob-tid | 147 kr | 150 kr |
Enkel ob-tid är
Vardagar kl. 18.00–07.00.
Kvalificerad ob-tid är
Tid från kl. 07.00 lördagar, kl. 18.00 trettondagsafton och dagarna före 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx och Alla Helgons dag till kl. 06.00 påfölj- ande vardag samt kl. 06.00–07.00 pingst, midsommar och julafton.
Storhelgs ob-tid är
Tid från kl. 07.00 Nationaldagen, midsommar-, och julafton samt från kl.
18.00 skärtorsdagen och nyårsafton till 06.00 första vardagen efter helgen.
Semestertillägg är inkluderat i beloppen. Lokalt avtal kan träffas om annan ersättning.
§ 2 Beredskap
Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträffbar för att efter varsel infinna sig på arbetsplatsen.
Beredskap får tas ut vid högst sju tillfällen under en tid av fyra veckor. Lokalt avtal kan träffas om annan ersättning eller omfattning av beredskap.
För arbete under beredskapstjänst betalas övertidsersättning.
2. Beredskapsersättning utgör
a) Vardag räknat från arbetstidens slut till kl. 07.00 påföljande morgon eller den senare tidpunkt vid vilken arbetet börjar
Fr.o.m. 1 jan 2021 | Fr.o.m. 1 juni 2022 |
327 kr | 334 kr |
b) Lördag från kl. 07.00 till kl. 07.00 påföljande söndag
Fr.o.m. 1 jan 2021 | Fr.o.m. 1 juni 2022 |
545 kr | 557 kr |
c) Söndag från kl. 07.00 till kl. 07.00 påföljande dag
Fr.o.m. 1 jan 2021 | Fr.o.m. 1 juni 2022 |
545 kr | 557 kr |
d) från kl. 07 på långfredagen och nyårs-, pingst-, midsommar-, och julafton till kl. 07 efter respektive helger
Fr.o.m. 1 jan 2021 | Fr.o.m. 1 juni 2022 |
709 kr | 724 kr |
Vid utryckning utges en utryckningspremie med
Fr.o.m. 1 jan 2021 | Fr.o.m. 1 juni 2022 |
545 kr | 557 kr |
Semestertillägg är inkluderat i beloppen.
§ 3 Utryckning vid beredskap från hemmet
Såvida inte annat överenskommits lokalt ska arbete under beredskap som utföres i hemmet, eller på annan överenskommen plats, ersättas för faktiskt arbetad tid, dock med minst en timme. Därefter ska påbörjad
15-minutersperiod räknas som fullgjord.
§ 4 Veckovila i samband med beredskap
Avvikelse från bestämmelsen i kap. 5 § 4 om minst 36 timmar samman- hängande ledighet under varje period om 7 dagar (veckovila) får göras i samband med beredskap, under förutsättning att medarbetaren ges 72 timmars sammanhängande ledighet i samband med nästkommande veckovila. I det fall denna kompenserande vila förläggs på tid som normalt utgör ordinarie arbetstid görs ej löneavdrag.
Kap 11 Sjuklön m.m.
§ 1 Rätten till sjuklön
Arbetstagare har rätt till sjuklön enligt lag med de ändringar som gjorts nedan.
§ 2 Sjukanmälan till arbetsgivare
När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta ska arbets- tagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.
Samma gäller om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta.
Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallen (8 § 1 st SjLL).
§ 3 Försäkran och läkarintyg
Arbetstagaren ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som ska lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfatt- ning, arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdomen.
Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjuk- domen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd.
Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Kostnad för begärt intyg betalas av arbetsgivaren. Har arbetsgivaren begärt intyg från viss läkare är han inte skyldig ersätta intyg från annan läkare.
§ 4 Sjuklönens storlek vid sjukdom t.o.m.
14:e kalenderdagen per sjukperiod
För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag med
månadslönen
100 % × 174
upp till en sjukfrånvaro om 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden
samt därefter med
månadslönen
20 % × 174
För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden.
Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbets- tagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period, i normalfallet tre månader.
Härutöver utges sjuklön, för sjukfrånvaro överstigande 20 % av genom- snittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden, med 80 % av rörlig löne- del som arbetstagaren skulle ha varit berättigad till. När det gäller bonus/prestationslön så beräknas detta på ett genomsnitt för det senaste 3 månaderna innan insjuknandet, alternativt så länge som anställningen varat, om den understiger 3 månader.
Anmärkning: Med rörliga lönedelar avses, schemalagd övertid, beredskapstjänst, OB, restid.
Anmärkningar
1. För arbetstagare som enligt Försäkringskassans beslut är berätti- gad till sjuklön om 80 procent under hela sjuklöneperioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20
% av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden.
2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras upp till 20 procent av genomsnittlig
veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden.
Alla karensavdrag som görs, med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid (karens), inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar.
3. Antalet sammanlagda karensavdrag (upp till 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid per sjukperiod) begränsas till tio under en tolvmånadersperiod. Därefter görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden.
§ 5 Sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen
För varje sjukdag (inklusive arbetsfria dagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande:
månadslönen × 12
365
§ 6 Ersättning när smittbärarpenning utgår
Om arbetstagare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt § 4 ovan.
§ 7 Avdrag vid sjukdom när arbetstagaren inte har rätt till sjuklön
För varje timme/dag en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs avdrag enligt 13 kap § 3.
§ 8 Vissa samordnings-
och inskränkningsregler
Om arbetstagare får ersättning från staten, från försäkring eller från skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta om minskning helt eller delvis av sjuklön för att undvika överkompensation vid sjukdom i förhållande till de sjuklönenivåer som följer av detta avtal. Det sagda gäller inte ersättning från allmän försäkringskassa eller ersättning enligt kollektivavtal.
Om arbetstagaren helt eller delvis har undantagits från sjukförsäkrings- förmåner enligt lagen om allmän försäkring reduceras sjuklönen i mot- svarande mån.
Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för någon annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbets- givaren betala sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetsgivaren särskilt har åtagit sig detta.
Rätt till sjuklön föreligger inte om arbetstagaren
- ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft, eller
- medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktiga eller vilseled- ande uppgifter angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön.
Kap 12 Semester
§ 1 Allmänna bestämmelser
Arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de ändringar och tillägg som gjorts nedan.
Arbetsgivaren kan besluta om att intjänandeår och semesterår ska sammanfalla och utgöras av kalenderår.
§ 2 Semesterlön
Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern plus semestertillägg. Semestertillägg utgörs per betald semesterdag av
- 0,8 procent av aktuell månadslön
- 0,5 % av summan av sådana rörliga lönedelar som inte inkluderar semestertillägg och som har betalats ut under ett år närmast före semesteråret.
§ 3 Utbetalning av semesterlön
Semestertillägget om 0,8 procent betalas vid det ordinarie löne- utbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget för rörliga lönedelar betalas ut senast i juni månad.
§ 4 Avdrag för obetald semesterdag
För varje obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.
§ 5 Avräkning
Om arbetstagaren under semesteråret fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräk- ning mot den ordinarie lönen samt semestertillägget för rörlig lönedel.
Denna paragraf gäller endast i det fall sammanfallande intjänandeår och semesterår tillämpas.
Anmärkning
I fråga om avräkning för förskottssemester i det fall skilda intjänandeår och semesterår tillämpas gäller bestämmelserna i semesterlagen
(29a §). Finns skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om förskottssemester får avräkning, utom för intjänad semesterersättning, även göras mot intjänad lön.
§ 6 Semesterersättning
Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per semesterdag plus semestertillägg.
§ 7 Semester vid kortvariga anställningar
Semester läggs inte ut när det gäller anställningar som avses pågå i högst tre månader och som inte varar längre tid. I sådana fall gäller att en semesterersättning om 12,5 % utbetalas i samband med anställning- ens upphörande.
Lokala parter kan komma överens om annat.
§ 8 Sparande av semester
Om arbetstagare för visst semesterår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar, får han spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår.
Arbetstagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler sparade dagar än 25, om inte annat följer av lokalt avtal.
§ 9 Semesterlön för sparad semesterdag
Semesterlön för sparad semesterdag utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern samt semestertillägget om 0,8 procent.
§ 10 Semester vid intermittent deltidsarbete
Om en arbetstagare är deltidsarbetande och arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per helgfri vecka, ska antalet
- bruttosemesterdagar (= det antal semesterdagar som ska läggas ut under semesteråret) omräknas till
- nettosemesterdagar (= som ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren).
Beräkningen görs enligt följande: Antalet nettosemesterdagar =
Xxxxx arbetsdagar per vecka × antalet bruttosemesterdagar 5
(Xxxxx arbetsdagar per vecka = arbetsdagar i genomsnitt per helgfri vecka i genomsnitt under begränsningsperioden enligt arbetstagarens arbetstidsschema.)
Uppstår vid beräkningen brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal. Denna avrundning görs vid ett tillfälle per semesterår.
Om arbetstagarens arbetstid ändras så att antalet arbetsdagar per vecka förändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om att svara mot den nya arbetstiden.
Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet brutto- semesterdagar.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning.
§ 11 Semester vid koncentrerat heltidsarbete
I samband med fastställande av arbetsschema med oregelbunden och/eller koncentrerad arbetstidsförläggning ska lokalt avtal träffas för beräkning av semester.
§ 12 Ändrad sysselsättningsgrad
Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället, ska för bestämmande av semesterlön och seme- stertillägg den månadslön som är aktuell under semestern justeras uppåt eller neråt i proportion till skillnaden mellan sysselsättnings- graderna. Detta gäller när skilda semesterår och intjänandeår tillämpas.
Lokalt avtal kan träffas om hur semesterlön ska beräknas för arbets- tagare som i betydande omfattning ändrar sysselsättningsgrad även i det fall semesterår och intjänandeår sammanfaller.
Lokalt avtal kan också träffas om beräkning av semester för arbetstagare med partiell sjukledighet som varat mer än 2 år eller med partiellt sjuk- bidrag/sjukpension.
§ 13 Intyg om uttagen semester
Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande.
Kap 13 Ledighet
§ 1 Ledighet med lön
Ledighet med lön beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock sådan ledighet beviljas även för en eller flera dagar, till exempel vid nära anhörigs allvarligare sjukdom eller dödsfall eller för bouppteckning/arvskifte.
Anmärkning
Som nära anhörig räknas make/maka, sambo, partner i registrerat partnerskap, barn, barnbarn, syskon, föräldrar och svärföräldrar samt mor- och farföräldrar.
§ 2 Tjänstledighet
Tjänstledighet (= ledighet utan lön) kan beviljas, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten.
Arbetstagare, som önskar erhålla tjänstledighet, ska ansöka härom i så god tid som möjligt innan ledigheten ska börja. I ansökan ska anges önskad tidsperiod för ledigheten. Besked om beviljande/avslag meddelas snarast.
§ 3 Avdrag vid tjänstledighet
a) Avdrag vid tjänstledighet högst 5 arbetsdagar eller del av dag.
Avdrag görs för varje timme enligt formeln
månadslönen (uppräknad till heltid) 174
b) Avdrag vid tjänstledighet mer än 5 arbetsdagar, avdrag för varje frånvarodag (alltså även för lör-, sön- och helgdag samt dag som för den enskilde arbetstagaren är arbetsfri vardag) med dagslönen.
dagslönen =
månadslönen ×12
365
c) om arbetstagare är deltidsanställd och arbetar endast under vissa av veckans arbetsdagar (lika länge varje dag) skall frånvaroavdrag göras enligt följande:
Månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar/vecka×21
5
Om en tjänstledighetsperiod omfattar minst en månad görs det avdrag av månadslönen som svarar mot tjänstledighetens omfattning.
§ 4 Frånvaro av annan anledning
När en arbetstagare är frånvarande från arbetet i övrigt görs löneavdrag enligt § 3 ovan.
§ 5 Ansökan om föräldraledighet i samband med semesteransökan
Arbetstagares ansökan om föräldraledighet enligt 5 § föräldraledighets- lagen som infaller under perioden 1 juni till 31 augusti ska ges in till arbetsgivaren senast i samband med semesteransökan eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt.
Ansökan om föräldraledighet från arbetstagaren kan som tidigast krävas från den 1 april. Ansökan kan ske senare än vad som sägs ovan om arbetstagaren inte har kunnat förutse en situation som föranleder ett behov av föräldraledighet. Reglerna ovan är inte tillämpliga på ansökan som avser ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader. För dessa gäller i stället bestämmelserna i föräldraledighetslagen.
Kap 14 Giltighetstid
Överenskommelsen gäller för tiden 2021-01-01–2023-05-31, med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader. Sker inte sådan uppsägning, förlängs giltighetstiden med ett år i sänder.
Om begäran om förhandling framställs före den 31 december 2022 gäller avtalet för tid efter 31 maj 2023 med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Om avtalet sagts upp eller förhandling begärts ska parterna senast två månader innan avtalets ordinarie giltighetstid upphör, växla förslag till nytt avtal.
Part äger rätt att säga upp avtalet till upphörande den 30 april 2022. I sådant fall ska uppsägning ske senast den 31 oktober 2021.
Bilaga 1 Löneavtal
Revision av utgående löner ska ske den 1 januari 2021. Ett utrymme bildas för individuell fördelning motsvarande 2,7 % av de utgående månadslönerna för SEF:s och SEKO:s medlemmar per den 31 december 2021.
Vid beräkningen av potten ska dock den lägsta månadslönen för heltids- anställd arbetstagare utgöra 26 100 kr. Vid deltidsarbete i proportion därtill.
Lokal förhandling ska vara avslutad senast 28 februari 2021. Lönehöjningarna ska gälla från och med den 1 januari 2021.
Lönerevision 1 juni 2022
Revision av utgående löner ska ske den 1 juni 2022. Ett utrymme bildas för individuell fördelning motsvarande 2,2 % av de utgående månads- lönerna för SEF:s och SEKO:s medlemmar per den 31 maj 2022.
Vid beräkningen av potten ska dock den lägsta månadslönen för heltids- anställd arbetstagare utgöra 26 805 kr. Vid deltidsarbete i proportion därtill.
Lokal förhandling ska vara avslutad senast 31 augusti 2022. Lönehöjningarna ska gälla från och med den 1 juni 2022.
Den allmänna potten fördelas av de lokala parterna enligt löneprinciperna nedan.
Garanterad del
Efter fördelning av lönepotten ska per månad utgående lön, efter revision, för heltidsarbetande ökat med lägst 25 % av utrymmet för den allmänna potten för respektive år.
Löneprinciper
Lönen ska vara individuell och differentierad. Lönen ska bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna och arbetstagarens sätt att uppfylla dessa. Ett svårare arbete som ställer högre krav på skicklighet, ansvar och kompetens ska ge högre lön än ett enklare arbete.
Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen satts, och vad medarbetaren kan göra för att öka lönen. Teoretiska och praktiska kunskaper, omdöme och initiativ, ansvar, ansträngning och prestation, samarbets- och ledningsförmåga är exempel på viktiga faktorer som bör övervägas vid lönesättningen. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen.
Vid höjda krav i befattningen, genom ökad erfarenhet, fler och mer krävande arbetsuppgifter, ökade befogenheter, större ansvar, ökade kunskaper eller kompetens bör en anställd successivt kunna höja sin lön. Lönesystem och lönesättning i företagen bör utformas så att de blir en drivkraft för utvecklingen av de anställdas kompetens. Lönesättningen stimulerar därigenom till produktivitetsökning och ökad konkurrenskraft.
Samma principer för lönesättning ska gälla för kvinnor och män liksom för yngre och äldre arbetstagare samt oavsett etnisk härkomst.
Riktlinjer för förhandlingarna
De lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpning på företaget i syfte att träffa överenskommelse om formerna för genomförande av den lokala lönerevisionen.
Lönebildning är en positiv kraft i företagets verksamhet och skapar förutsättningar för att arbetstagarna utvecklas och stimuleras till goda insatser. Ett förtroendefullt samarbete mellan företagsledningen, fackliga företrädare och de anställda är av stor betydelse för lönebildningen.
De grundläggande principerna om individuell och differentierad lönesättning ska vara vägledande för det lokala lönerevisionsarbetet.
Parterna ska sträva efter att bli överens utan att centrala förhandlingar ska behöva tillgripas. Det är därför viktigt att man sakligt motiverar sina ståndpunkter och visar varandra ömsesidig förståelse och respekt.
Föräldralediga, som inte arbetar vid tidpunkten för en lönerevision ska omfattas av lönerevisionen på samma villkor som övriga arbetstagare.
Förhandlingsordning
Fördelningen av tillgängligt löneökningsutrymme sker i enlighet med löneprinciperna vid förhandlingar mellan lokala parter.
Målsättningen är att överenskommelse om reviderade löner ska uppnås i förhandlingar mellan lokala parter. Vid oenighet bör centrala parter konsulteras beträffande avtalstillämpningen innan förhandlingen avslutas.
Enas inte de lokala parterna i lönerevisionen, ska central förhandling genomföras om någon av parterna begär det inom tre veckor från den lokala förhandlingens avslutande. Om ingendera part begär central förhandling inom tre veckor så utges 50 % av utrymmet generellt och 50 % fördelas av arbetsgivaren.
Anm. Parterna är ense om att tillämpning av bestämmelsen inte skall innebära avsteg från löneavtalets grundläggande princip att lönesättningen är individuell och differentierad.
Anm 2 – med lokal part avses i detta sammanhang klubb/facklig förtroendeman där sådan finns utsedd. Det innebär att i normalfallet skall löneförhandlingen ske på företaget.
Lägsta löner kr/mån från och med 1 jan 2021 och 1 juni 2022.
Fr.o.m. 1 jan 2021 | Fr.o.m. 1 juni 2022 | |
0–1 års relevant yrkeserfarenhet | 18 856 kr | 19 271 kr |
1–2 års relevant yrkeserfarenhet | 20 376 kr | 20 824 kr |
2–3 års relevant yrkeserfarenhet | 22 892 kr | 23 395 kr |
3– års relevant yrkeserfarenhet | 25 613 kr | 26 177 kr |
Vid nyanställning av personer med relevant yrkeserfarenhet ska deras begynnelselön sättas med beaktande av lönenivån och lönestrukturen för motsvarande anställda på företaget.
Parterna konstaterar att bonus/prestationslöner kan vara fördelaktiga för såväl företag som arbetstagare. Utifrån detta bör det där så befinns lämpligt träffas företagsvisa överenskommelser om bonus/prestationslön inom fyra månader från det att detta avtal blivit tillämpligt på företaget.
Kan sådan överenskommelse inte träffas på företaget kan de centrala parterna konsulteras för rådgivning på begäran av endera part.
På företag där bonus/prestationslön ej tillämpas gäller följande lägsta löner från och med 1 jan 2021 och 1 juni 2022.
Fr.o.m. 1 jan 2021 | Fr.o.m. 1 juni 2022 | |
0–1 års relevant yrkeserfarenhet | 18 856 kr | 19 271 kr |
1–2 års relevant yrkeserfarenhet | 22 019 kr | 22 503 kr |
2–3 års relevant yrkeserfarenhet | 25 562 kr | 26 124 kr |
3– års relevant yrkeserfarenhet | 28 284 kr | 28 906 kr |
Bilaga 2
Anlitande av underentreprenörer / inhyrning av personal
Överenskommelse angående tillämpning av medbestämmandelagens (MBL) förhandlingsregler i samband med anlitande av underentreprenör samt vid lån av montör
Gemensamma värderingar
Parterna är överens om vikten av
att på olika sätt främja seriöst företagande,
att en rättvis och sund konkurrens mellan företagen i branschen ären förutsättning föratt uppnå ett seriöst företagande, och
att parterna inom branschen aktivt verkar för att företag inom avtalets tillämpningsområde bedriver sin verksamhet så att det inte innebär åsidosättande av lag och kollektivavtal eller vedertagen branschpraxis.
I Primär förhandling genom kontroll och information
Med anlitande av underentreprenör förstås nedan även lån av montör från annat företag. I överensstämmelse härmed förstås med underentreprenör även företag från vilket inlåning sker.
Arbetsgivarens skyldighet att primärförhandla enligt medbestämmande- lagen vid utlämnande av arbete som omfattas av detta avtal på entrepre- nad samt vid inlåning av montörer är fullgjord när förutsättningarna enligt
§ 1 punkt A, B, och C nedan uppfyllts.
Parterna är överens om att anlitande av företag som ingår i samma kon- cern som underentreprenör eller inlåning/inhyrning av montörer från företag som ingår i samma koncern kan, med avvikelse från medbestäm- mandelagen, ske utan att primärförhandlas och omfattas således inte heller av skyldigheterna i denna bilaga.
Detta förutsätter att underentreprenören eller utlånande/uthyrande företag är medlem i EIO samt att koncernstrukturen är känd för SEF/SEKO.
§ 1 Kontroll och information A Kontroll av UE
Arbetsgivare skall kontrollera att underentreprenörer som anlitas uppfyller följande villkor:
a) F-skattebevis
b) Momsregistreringsbevis
c) Registreringsbevis
d) Bunden av detta avtal, Installationsavtalet eller Telekomavtalet.
B Information
Arbetsgivaren skall till berörd lokalavdelning av SEF/SEKO lämna information, då underentreprenören första gången anlitas. Sådan information skall innehålla följande uppgifter om underentreprenören:
a) Organisationsnummer
b) Fullständigt namn och adress
c) Telefonnummer, eventuellt faxnummer
d) Vilken/vilka arbetsplatser anlitandet avser
Protokollsanteckning till § 1 B
Vid nästa tillfälle ifrågavarande underentreprenör anlitas av arbetsgivarna underrättas lokalavdelningen därom. Sådan underrättelse skall innehålla uppgift om vilken/vilka arbetsplatser anlitandet avser.
C Invändning mot tidigare anlitad UE
SEF/SEKO för förteckning över underentreprenörer som de informerats om enligt punkt B ovan. Anser SEF:s/SEKO:s lokalavdelning att vetorätts- situation kan föreligga avseende anlitad underentreprenör, har SEF:s/ SEKO:s lokalavdelning rätt få kopia av handlingar enligt A ovan.
Protokollsanteckning till § 1
Beträffande underentreprenör, som är medlem i Installatörsföretagen IN eller medlem i Almega och bunden av telekomavtalet behöver inte reglerna i § 1 om kontroll och information tillämpas. I sådant fall krävs endast underrättelse om att företaget anlitas. Sådan underrättelse skall innehålla uppgift om vilken/vilka arbetsplatser anlitandet avser.
§ 2 Ifrågasatt vetorätt enligt MBL 39 §
Om det finns skäl ifrågasätta vetorätt enligt 39 § MBL avseende viss underentreprenör skall SEF:s/SEKO:s lokalavdelning, inom 5 arbetsdagar från det att information enligt § 1 lämnats, skriftligen begära förhandling och samtidigt ange skälen för åtgärden. Kopia av denna skrivelse skall samtidigt tillställas EIO:s lokalavdelning.
Begärs förhandling skall den genomföras skyndsamt och normalt avslutas inom 14 dagar från det att förhandling begärts såvida parterna inte enas om annat.
Om det befinnes att vetorätt ej föreligger har arbetsgivaren rätt att ånyo tillämpa § 1 ovan vid anlitande av underentreprenören.
Eventuellt avgivande av vetoförklaring skall ske senast inom 14 dagar från det att förhandlingen avslutades.
Avges vetoförklaring skall anlitande företag avbryta underentreprenaden inom 5 arbetsdagar.
Har vetoförklaring avgivits till det anlitande företaget skall företaget förhandla enligt MBL § 38 innan underentreprenören kan anlitas igen – såvida inte SEF/SEKO skriftligen meddelar att bilaga 2 kan tillämpas.
Pågår underentreprenaden under längre tid kan SEF/SEKO, 6 månader efter att information lämnats enligt § 1 ovan, under 14 dagar ånyo ifrågasätta vetorätt och påkalla förhandling enligt ovan.
Protokollsanteckning till § 2
För avgivet vetos rättsverkan samt till grund för bedömningen om en underentreprenör är seriös eller inte gäller vad som anges i 39 § MBL jämte dess förarbeten och rättspraxis. Vetorätt kan endast utövas av SEF/SEKO centralt.
II Primär förhandling i övriga fall
Om arbetsgivare avser att anlita underentreprenör utan att uppfylla förutsättningarna under I ovan, har arbetsgivaren att i varje särskilt fall primärförhandla med berörd lokalavdelning av SEF/SEKO enligt 38 § första stycket MBL, dock med undantag för i 38 § andra stycket MBL angivna fall.
III Uppsägningstid
Detta avtal gäller med tre månaders ömsesidig uppsägningstid.
Bilaga 3 Förhandlingsordning
Huvudavtal
mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige
(med däri t.o.m. år 1976 vidtagna ändringar)
Genom efterföljande mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige träffade huvudavtal förbinder sig organisationerna att utöva den verksamhet i arbetsmarknadsnämnden och vad därmed sammanhänger, som enligt avtalet ankommer på dem, samt att verka för att avtalet blir genom fri överenskommelse antaget såsom kollektivavtal mellan de till dem hörande förbunden. I den mån så sker blir avtalet jämväl i övrigt med rättsverkan enligt gällande lag om kollektivavtal bindande för arbetsgivareföreningen och landsorganisationen.
Kap I Arbetsmarknadsnämnd
§ 1 För handläggning av frågor, som är av allmän eller eljest större betydelse för arbetsmarknaden, samt för handläggning av vissa i det följande särskilt angivna frågor utser arbetsgivareföreningen och landsorganisationen en gemensam nämnd, arbetsmarknadsnämnden.
§ 2 Såsom skiljenämnd har arbetsmarknadsnämnden att avgöra följande frågor:
a) tvister rörande tolkningen eller tillämpningen av bestämmelserna i kap I och II;
b) tvister rörande tolkningen eller tillämpningen av bestämmelserna i kap IV.
Protokollsanteckning:
Att arbetsmarknadsnämnden jämväl har viss skiljenämndsuppgift enligt avtalen om företagsnämnder framgår av § 38 i sagda avtal.
§ 3 Iparitetisk sammansättning har arbetsmarknadsnämnden atthandlägga övriga å nämnden enligt detta avtal ankommande frågor.
Protokollsanteckning
Att arbetsmarknadsnämnden i paritetisk sammansättning även har att handlägga vissa frågor enligt avtalen om företagsnämnder framgår av § 37 i sagda avtal.
§ 4 Arbetsmarknadsnämnden består av tre ordinarie ledamöter jämte sex suppleanter för dem från envar av organisationerna.
Då nämnden fungerar som skiljenämnd, ingår i nämnden en av arbets- givareföreningen och landsorganisationen gemensamt utsedd opartisk ordförande.
Samtliga ovan angivna ledamöter utses, om ej annat överenskommes mellan organisationerna, för en tid av tre år.
§ 5 Beslut i nämnden kan fattas endast om nämnden är fulltalig. Då nämnden fungerar som skiljenämnd, är den dock beslutför med fem ledamöter, bestående av opartisk ordförande jämte två av vardera arbetsgivareföreningen och landsorganisationen utsedda ledamöter.
Framkommer vid överläggning till beslut skilda meningar, gäller såsom beslut den mening, varom flertalet enar sig.
§ 6 I prövning av viss fråga må ej deltaga sådan av arbetsgivareföreningen respektive landsorganisationen utsedd ledamot, som direkt berörs av frågan eller är styrelseledamot eller funktionär inom av frågan berörd underorganisation.
§ 7 Vid behandling av ärende, som ankommer på nämnden, skall nämnden kalla representant för vederbörande förbund att deltaga i ärendets handläggning inför nämnden men ej i nämndens beslut. Nämnden må även kunna inkalla av frågan berörd arbetsgivare eller arbetare eller representant för dem att höras inför nämnden.
§ 8 Vid nämnden skall finnas en sekreterare från vardera arbetsgivare- föreningen och landsorganisationen.
Det ankommer på nämnden att med minsta möjliga tidsutdräkt upptaga och slutföra behandlingen av förekommande ärenden.
Vid nämndens sammanträden skall föras protokoll, som justeras av båda parter.
Kap II Förhandlingsordning m.m.
§ 1 Uppkommer tvist rörande arbetsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna, får den icke föranleda vidtagande av åtgärder, som i §§ 7 och 8 avses, innan part sökt att genom förhandling med motparten på sätt här nedan föreskrives få till stånd uppgörelse i tvistefrågan. Det åligger part att på motpartens begäran träda i dylik förhandling.
Även om förhandling ej kommit till stånd skall part anses ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt första stycket, då för förhandling mött hinder, som icke berott på honom, eller då motparten utan iakttagande av föreskriven förhandlingsskyldighet vidtagit stridsåtgärd för tvistens lösande.
Med undantag av § 8, punkt 4, avser bestämmelserna i detta kapitel icke upprättande eller prolongering av kollektivt löneavtal, ej heller vidtagande av sympatiåtgärder eller indrivande av ostridig, till betalning förfallen lön eller annan ersättning.
Om särskild förhandling i vissa tvister är föreskrivet i kap V.
Protokollsanteckning:
Bestämmelserna i kap II skall icke äga tillämpning i den mån de kollektiva löneavtalen för särskilda frågor, såsom ackordsregleringar eller dylikt, föreskriver annan ordning för förhandling.
Bestämmelserna i kap II äger ej tillämpning i frågor som avses i 11, 12, 14 och 38 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet.
Bestämmelsen i kap II § 1 tredje stycket skall jämväl gälla beträffande upprättande av kollektivavtal om medbestämmanderätt.
§ 2 Vill part i anledning av visst förhållande av andra parten kräva lön eller skadestånd eller annan prestation, och påkallas för frågans lösande organisationsmässig förhandling, skall framställning härom göras utan oskäligt dröjsmål.
Om och i den mån det förhållande, vartill anspråket hänför sig, varit känt å arbetsgivarsidan för vederbörande arbetsgivare eller hans organisation respektive å arbetarsidan för vederbörande förbund eller lokala organisa- tion i fyra månader utan att förhandling begärts enligt bestämmelserna i detta kapitel, har parten därefter förlorat rätten att påkalla förhandling rörande anspråket. Oberoende av sådan kännedom om förhållandet är rätten att påkalla förhandling försutten, om och i den mån förhållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden.
Protokollsanteckningar:
1. Genom vad i första stycket stadgas avses icke att begränsa användningen av direkt överläggning mellan vederbörande arbetsgivare och arbetare för utjämnande av meningsmotsättningar.
2. Beträffande preskription av rätten till förhandling rörande anspråk på grund av ackordsarbete skall såsom, ”förhållande, vartill anspråket hänför sig”, anses den slutgiltiga ackordslikviden.
§ 3 Förhandling enligt bestämmelserna i detta kapitel föres i första hand mellan de av frågan berörda parterna på arbetsplatsen under medverkan av lokal organisation, där sådan finns (lokal förhandling).
Lokal förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast två veckor från dagen för dess påkallande, såvida parterna ej enats om uppskov.
Då frågans beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter ger anledning därtill, må på begäran av berörda förbund upptagas förhandling direkt mellan förbunden i den ordning som anges i § 5.
Protokollsanteckning:
Med lokal organisation förstås organisation, i förhållande till vilken förbundet enligt stadgar eller praxis utgör närmast högre förhandlings- instans, såsom förbundsavdelning, verkstadsklubb e.d.
§ 4 Kan uppgörelse ej ernås vid lokal förhandling, ankommer det på part, som vill fullfölja ärendet, att hänskjuta frågan till förhandling mellan förbunden (central förhandling). Framställning om sådan förhandling skall av det förbund, av vilket parten är medlem, göras hos förbundet å motsidan senast två månader från den dag den lokala förhandlingen enligt § 9 skall anses avslutad.
§ 5 Central förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såvida ej parterna enats om uppskov.
§ 6 Förhandling skall bedrivas med nödigskyndsamhet och skall därvid föras protokoll somjusteras av båda parterna.
§ 7 Part må ej i fråga om tolkning eller tillämpning av kollektivavtal eller i annan tvist, som det enligt 11 § lagen om arbetsdomstol ankommer på denna domstol eller skiljeman att avgöra, påkalla sådant avgörande, förrän han fullgjort sin skyldighet att förhandla i frågan.
Om part efter förhandling vill underkasta fråga, som avses i § 2 första stycket, arbetsdomstolens eller skiljemans prövning, skall så ske genom ingivande av stämningsansökan till domstolen respektive påkallande hos motparten av skiljemannaförfarande senast tre månader från den dag förhandlingen enligt § 9 skall anses avslutad. Försummar part detta, är han förlustig rätten till talan.
Vad nu sagts om förlust av talerätt gäller även part, som enligt vad i § 2 är föreskrivet försuttit sin rätt till förhandling i frågan.
§ 8 Arbetsinställelse, blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd få – även om den är tillåten enligt lag eller kollektivavtal – ej vidtagas i anledning av viss tvist.
1. av part, som försuttit sin rätt till förhandling i frågan;
2. av part, innan han fullgjort sin förhandlingsskyldighet;
3. såvida ej efter förhandling skriftligt meddelande om den tilltänkta stridsåtgärden lämnats vederbörande förbund å motsidan senast tre månader från den dag förhandlingen enligt § 9 skall anses avslutad;
4. utan att åtgärden blivit beslutad eller medgiven av vederbörande förbund.
§ 9 Som avslutningsdag för förhandling skall anses den dag då parterna enligt vad som framgår av anteckning i förhandlingsprotokoll eller av andra omständigheter, enats om att förklara förhandlingen slutförd eller, vid bristande enighet därom, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen slutförd.
Protokollsanteckning:
Reglerna om frister i 37 och 40 §§ lagen om anställningsskydd samt motsvarande bestämmelser i de lagar som berörs av prop. 1974:88 påverkas icke av bestämmelserna i detta kapitel.
Ejheller påverkas reglerna omfristerochskyldighet attpåkalla förhandling i 21, 34, 35 och 37 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet av bestämmelserna i detta kapitel.
Kap III Uppsägning och permittering m.m.
(Detta kapitel har utgått enligt central överenskommelse SAF–LO den 25 januari 1974.)
Kap IV Begränsning av de ekonomiska stridsåtgärderna
§ 1 Stridsåtgärd, vare sig öppen eller hemlig, må ej av part å någondera sidan vidtagas i de fall och under deförutsättningar, somidetta kapitel anges, och åligger detavavtalet bunden organisation att söka hindra underorganisation ochenskilda medlemmar att vidtaga sådan åtgärd samt att, om åtgärden reda vidtagits, söka förmå dem att häva den.
Med stridsåtgärd förstås härvid dels arbetsinställelse, blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig åtgärd, dels sådan uppsägning av arbetsavtal, som vidtages i tvångs- eller skadesyfte. Med stridsåtgärd mot part förstås stridsåtgärd, som i syfte att åvägabringa lösning av en tvist riktas mot någon, vilken äger del i tvisten, eller som eljest med omedelbart syfte vidtages mot annan.
Med stridsåtgärd mottredjeman förståsstridsåtgärd, somunderentvist riktas mot någon, vilken icke äger del i tvisten, med syfte att till fördel för part i tvisten öva inverkan på motparten.
Göres rättslig påföljd av avtalsbrott eller av överträdelse av förenings- stadgar gällande, är det ej att anse såsom stridsåtgärd, där ej annat följer av vad här nedan stadgas.
Vad i detta kapitel är föreskrivet skall mellan parterna i detta avtal äga tillämpning jämväl beträffande stridsåtgärd mot någon, som ej är medlem av organisation, för vilken avtalet är gällande.
§ 2 Stridsåtgärd fårejvidtagasmotnågon, omdärmed åsyftasattavreligiösa, politiska eller liknande grunder utöva förföljelsen mot honom.
§ 3 Stridsåtgärd får ej vidtagas mot någon för att hindra honom att föra talan inför domstol eller annan myndighet eller avlägga vittnesmål eller tillhandagå ämbets- eller tjänsteman eller för att utöva vedergällning för vad han gjort i nu angivet hänseende.
§ 4 Sedan arbetstvist blivit avslutad, får stridsåtgärd i vedergällningssyfte ej vidtagas vare sig mot den som varit part i tvisten, eller mot annan i anledning av hans förhållande till tvisten.
§ 5 När någon utan biträde av annan än make, barn eller föräldrar driver näring eller utför arbete för egen räkning, får stridsåtgärd ej vidtagas mot honom i anledning av tvist rörande arbetsförhållandet.
Stridsåtgärd fårejheller eljest vidtagas mot den, somutförarbeteieget företag, omsyftetdärmed är att förmå denne att till förmån för annan avstå arbetet.
Protokollsanteckning:
Vid tillämpning av bestämmelsen i § 5, andra punkten, på delägare i enkelt bolag och handelsbolag skall avgörande avseende fästas vid bolagsförhåll- andets verkliga beskaffenhet, och anlitandet av bolagsformen skall sålunda icke i och för sig vara till fyllest för bestämmelsens tillämpning å envar delägare; kan det antagas att bolagsformen tillskapats, i huvudsak endast för att formellt undgå ett anställningsförhållande, och måste sålunda någon eller några av bolagsmännen i verkligheten betraktas såsom anställda, skall skydd enligt bestämmelsen icke kunna påkallas för dessa senare.
§ 6 Stridsåtgärd får ej vidtagas, såvida man därmed åsyftar att, sigeller annan till orättmätig vinning, förmå någon att utbetala eller avstå från arbetslön eller vidtaga liknande åtgärd.
Vad i första stycket sägs utgör icke hinder för vidtagande av stridsåtgärd i syfte att indriva betalning av någon, som efter gäldens uppkomst övertagit egendom eller rörelse, vartill gälden hänför sig, om han vid övertagandet hafteller på grund av omständigheterna bort ha kunskap om dess förhandenvaro.
§ 7 I de fall, då stridsåtgärd mot part är förbjuden enligt §§ 2–6 i detta kapitel, kap II § 8 eller eljest enligt kollektivavtal eller lag, får sådan åtgärd ej heller riktas mot tredje man.
§ 8 Även om stridsåtgärd mot part är tillåten, får med undantag för de fall som anges i §§ 9 och 10, stridsåtgärd icke riktas mot tredje man
1. i tvist om ingående av kollektivavtal;
2. i tvist om ingående eller tillämpning av enskilt arbetsavtal;
3. i konkurrenstvist rörande arbetstillfället;
4. för att förmå part att inträda i eller hindra honom att utträda ur facklig organisation.
§ 9 Det i § 8 stadgade skyddet för tredje man tillkommer endast den som är neutral i tvisten.
Såsom oneutral tredje man anses
1. medlem av en i tvisten invecklad förening, om han, annorledes än genom utförande av skyddsarbete, till fördel för motparten i avseende å tvister åsidosatt sådana förpliktelser gentemot fören- ingen, vilkasfullgörande ickeärstridande mot bestämmelserna idetta kapitel;
2. den som under tvist utfört i anledning av tvisten blockerat arbete av annan art än skyddsarbete, såvida icke blockaden är stridande mot bestämmelserna i detta kapitel eller föreningsstadgar,
3. den som för utförande av annat arbete än skyddsarbete under tvist sysselsatt arbetare, vilken i anledning avtvisten blockeratsav arbetsgivarparten, såvidaickeblockaden ärstridande mot bestämmelserna i detta kapitel eller föreningsstadgar;
4. den som under tvisten och i anledning av densamma lämnat part ekonomiskt understöd eller efter omläggning eller annan förändring av sin näring eller verksamhet bisprungit honom;
5. den som äger aktier till belopp överstigande hälften av aktiekapitalet i aktiebolag, som är part i tvisten, eller är delägare utan begränsad ansvarighet i handelsbolag, som är part i tvisten;
6. aktiebolag, vari part i tvisten äger aktier, eller handelsbolag, vari parten är delägare, såvida bolagets verksamhet med hänsyn till aktieinnehavets storlek eller delägarskapets omfattning ävensom andra omständligheter måste anses i verkligheten drivas för partens räkning.
Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete som vid ett konfliktutbrott erfordras för att driften skall kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada å byggnader eller andra anläggningar, fartyg maskiner eller husdjur eller förskada åsådantvarulager vilketej under konflikten tagesi anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade.
Likamedskyddsarbete anses arbete somnågon ärpliktig attutförapågrund avsärskild föreskrift i lag eller författning, så ock arbete vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel.
Protokollsanteckning:
Vid fastställande av bestämmelserna om skyddsarbete har parterna förutsatt:
att dennärmareinnebörden avskyddsarbetsbegreppetinom olika yrkesområden skall fastställas genom överenskommelse mellan vederbörande förbund
samt att, däri företaget under konflikten ej bedriver produktion, de ordinarie arbetarna i fall av behov åtager sig utförande av dessa arbeten.
§ 10 Utan hinder av vad i § 8, punkt 1, föreskrives må stridsåtgärd vidtagas, om därmed åsyftas att genom en utvidgning av ursprunglig tvist rörande upprättande av kollektivavtal bispringa part i denna.Sådanåtgärd fårej omfattaannatänarbetsinställelse jämtearbetsblockad ävensomvägran att taga befattning med varor, vilka är avsedda för eller härrör från rörelse, som drives av part i den ursprungliga tvisten.
Kap V Behandling av konflikter berörande samhällsviktiga funktioner
§ 1 För att i möjligaste mån förhindra att arbetskonflikter inverkar störande på samhällsviktiga funktioner skall arbetsgivareföreningen och landsorganisationen till skyndsam prövning gemensamt upptaga varje konfliktsituation, där skydd för ett allmänt intresse påkallas antingen av enderaorganisationen ellerav offentlig myndighet eller ockav annat därmed jämförligt organ, som företräder det ifrågakommande allmänna intresset.
§ 2 Prövningen av uppkommen fråga om undvikande, begränsande eller hävande av i § 1 avsedd arbetskonflikt skall företagas i arbetsmarknads- nämnden.
§ 3 Har vid behandling av sådant ärende som anges i § 2 majoritet vunnits för undvikande eller hävande,heltellerdelvis,avenkonfliktochförendärmed sammanhängandeerforderligreglering av arbetsvillkoren, ankommer det på arbetsgivareföreningen och landsorganisationen att i enlighet därmed, envar å sin sida, ofördröjligen vidtaga åtgärder för genomförande av en uppgörelse mellan berördaparter.
Vid antagande av detta huvudavtal emellan förbund å ömse sidor skall avtalet godkännas att med rättsverkan enligt lagen om kollektivavtal gälla tills vidare med en uppsägningstid av sex månader, dock att om mellan parterna finnes kollektivt löneavtal vid tidpunkt, då huvudavtalet med iakttagande av sådan uppsägningstid skulle utlöpa, huvudavtal skall upphöra att gälla först samtidigt med löneavtalets utlöpande.
Stockholm den 20 december 1938
SVENSKA ARBETSGIVARE- LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE FÖRENINGEN
J Xxxxxxx Xxxxxxx Aug Xxxxxxxx
Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx
Xxxx Xxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxx
Xxxxxx Johnsson Xxxxxxx Xxxxxxxx
Xxxx X Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxx
Xxxx Xxxxxxxxxx /Xxxxxx Xxxxxx
/Xxxx Xxxxxxxxx
Bilaga 4
Arbetstidsförkortning
I samband med att avtalet blir tillämpligt skall frågan om arbetstidens längd vid företaget tas upp av de lokala parterna.
Har arbetstidsförkortning sedan tidigare tillämpats på företaget skall detta fortsätta tillämpas i det fall parterna inte enas om annat.
Träffas avtal om utökad arbetstidsförkortning ska värdet av detta avräknas från utrymmet vid 201x års lönerevision.
Har lokal överenskommelse om annat ej träffats gäller följande:
En heltidsanställd arbetstagare som har arbetat hela perioden 1 april till 31 mars under ett år (intjänandeår) erhåller full arbetstidsförkortning med 5 timmar för samma tidsperiod påföljande år (uttagsår). Arbetstagare med kortare arbetstid än heltid, erhåller tid för arbetstidsförkortning i proportion därtill.
För arbetstagare som inte arbetar hela intjänandeåret, dvs. som börjar eller slutar sin anställning under perioden eller är frånvarande av orsak som inte ersätts med lön av arbetsgivaren, beräknas intjänanderätten av arbetstidsförkortningen enligt följande:
(Arbetad tid med lön från arbetsgivaren i antal kalenderdagar)/365 × 5 timmar
Anmärkning:
Frånvaro berättigar till arbetstidsförkortning enbart under tid för vilken arbetsgivaren betalat lön, till exempel lagstadgad sjuklöneperiod eller semester.
Vid beräkning av arbetstidsförkortningstimmar tillämpas avrundning upp till närmaste timme.
Betald ledighet
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan intjänad arbetstidsförkortning tas ut i form av betald ledighet.
Begäran om ledighet skall göras i så god tid det är möjligt. Vid ledighet utges den individuella månadslönen.
Ersättning i pengar
Intjänad arbetstidsförkortning kan på arbetstagarens begäran betalas ut i pengar. Ersättning är individuell månadslön/174 per timme.
Bilaga 5
Elektroniska kontroll- och bevakningssystem
Elektroniska kontroll- och bevakningssystem
Vid beslut om införande av elektroniska kontroll-, övervaknings- och bevakningssystem och införande av alkohol- och drogtester har arbets- givaren förhandlingsskyldighet enligt MBL § 11 och 14. Arbetstagar- organisation har möjlighet att förhandla enligt MBL § 12. Vid sådana förhandlingar ska följande behandlas:
- syftet med införandet,
- rutiner och tider för gallring,
- vilka befattningar som ska ha tillgång till den information som samlas in,
- på vilket sätt arbetstagaren informeras om syftet med införandet samt vilka kontroller som kan utföras och kontrollernas syfte.
Anteckning att införas i förhandlingsprotokollet
Elektroniska kontroll- och bevakningssystem
I avtalet har införts tillägg rörande elektroniska kontroll- och bevaknings- system. Parternas avsikt är att lokala medbestämmandeförhandlingar som genomförs med stöd av bestämmelsen i avtalet inte ska ges formen av kollektivavtal.
Bilaga 6
1 Facklig information på betald tid
Xxxxxxx medlem har rätt att på betald tid högst fem timmar per år delta i av lokal arbetstagarorganisation ordnade fackliga möten på arbetsplatsen i frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren eller som i övrigt har samband med den fackliga verksamheten vid företaget.
Den närmare tillämpningen av denna bestämmelse överenskommes lokalt. Härvid ska beaktas att möte förläggs så att det medför minsta möjliga störning för verksamheten. Förläggs mötet utanför ordinarie arbetstid utges övertidsersättning (i sådant fall anses tiden inte som arbetad tid i arbetstidshänseende).
2 Arbetsmiljö
God arbetsmiljö och en arbetsorganisation som erbjuder möjligheter till personlig utveckling och ökat ansvar innebär betydelsefull stimulans för utvecklingen i företaget. Sunda och säkra arbetsplatser samt meningsfulla och utvecklande arbeten skapar bättre arbetsförhållanden för de anställda med minskad frånvaro ökad produktivitet och förbättrad kvalitet som följd.
Häri ligger också att arbetsplatser, arbetsmetoder, arbetsorganisation och arbetsförhållanden i övrigt ordnas så att de lämpar sig för alla anställda. Engagerade och delaktiga medarbetare är en viktig förutsättning för bra arbetsklimat, god arbetsmiljö och kvalitet i verksamheten.
En väl utvecklad arbetsorganisation som tar hänsyn till människors olika förutsättningar och behov är ett viktigt medel att förebygga skadlig belastning och annan skadlig inverkan i arbetet.
Detta främjas av ett ledarskap med chefer som tar ett tydligt ansvar för en sund och säker arbetsmiljö och som tar ansvar för medarbetarnas utveckling, delaktighet och möjlighet till påverkan.
Arbetsgivaren, som har huvudansvaret för arbetsmiljön, och de anställda samt de lokala fackliga organisationerna ska samverka i arbetet för en god arbetsmiljö. Aktiva och kunniga medarbetare samt skyddsombud – och skyddskommitté där sådan finns – utgör ett värdefullt stöd för arbets- givaren i arbetsmiljöarbetet.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från att arbetsmiljön är en integrerad del i företagets verksamhet. Detta arbete genomförs på ett systematiserat sätt och kan ske bland annat med hjälp av olika checklistor. I företag där system för kvalitetssäkring finns eller utvecklas kan det vara naturligt och rationellt att låta även detta omfatta delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Kompetens i arbetsmiljöfrågor är viktig för ett effektivt och ändamåls- enligt arbetsmiljöarbete. Behövlig utbildning i erforderlig omfattning ges till chefer och representanter för de anställda som arbetar med arbets- miljöfrågor. De anställda ska informeras – och vid behov utbildas – i arbetsplatsens arbetsmiljöfrågor.
Arbetsanpassning och rehabilitering
Arbetsgivaren ska ha en på lämpligt sätt organiserad anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Behovet av arbetsanpassning och rehabili- tering bör i möjligaste mån tillgodoses i linjeorganisationen som en integrerad del av verksamheten. Vid behov måste chefer ha möjlighet till stöd i arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering. Företagshälso- vården kan utgöra en sådan stödresurs.
Företagshälsovård
Företagshälsovården är ett viktigt inslag i det lokala arbetsmiljöarbetet – såväl förebyggande som i arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering i olika former. Företagshälsovården ska arbeta på uppdrag av arbets- givaren. De lokala parterna samverkar i frågor om företagshälsovårdens omfattning, inriktning och kvalitetskrav liksom om erforderliga policyfrågor.
Anser antingen skyddsombud eller annan facklig förtroendevald eller lokal facklig organisation att arbetsgivaren inte svarat för en tillfreds- ställande arbetsmiljö enligt lag eller avtal ska anmälan härom omedelbart
göras till arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska snarast möjligt överlägga med i förekommande fall skyddsombudet, den facklige förtroendevalde eller den lokala fackliga organisationen om vilka åtgärder som ska vidtas. Vid enighet är arbetsgivaren skyldig att verkställa överenskommen åtgärd.
Kan enighet inte uppnås vid överläggning kan envar av parterna senast inom fem dagar från det överläggningen avslutades vända sig till de centrala parterna för konsultation. Om en arbetsgivare har drabbats av straff eller annan påföljd enligt arbetsmiljölagen ska allmänt skadestånd inte utgå.
3 Jämställdhet och mångfald
Kvinnor och män ska behandlas lika och ha lika möjligheter till arbete och utveckling. Ett medel härför är en jämnare fördelning mellan kvinnor och män i olika arbetsuppgifter. Detta är av betydelse för arbetsplatsens effektivitet, bland annat genom att man härigenom kan ta tillvara både kvinnors och mäns olika kunskaper och erfarenheter. De lokala parterna ska i enlighet med jämställdhetslagens intentioner bedriva ett aktivt samarbete med målsättning att eliminera löneskillnader mellan män och kvinnor som gör lika eller likvärdigt arbete.
De lokala parterna ska samverka i planering och uppföljning av företagets jämställdhetsarbete. Det är naturligt att detta sker i samband med företagets planerings- och uppföljningsprocess i övrigt. Ett aktivt jämställdhetsarbete ställer krav på en väl genomtänkt och förankrad strategi och att uppföljningsbara mål för arbetet uppställs. Arbetet har naturligen sin utgångspunkt inom den enskilda organisations- enheten/arbetsplatsen.
Det är väsentligt att ledarskapet utövas så att jämställdhetsmålen främjas.
Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket gör även mångfaldsfrågorna till ett naturligt ämne för samverkan mellan parterna inom företaget.
Samverkan kan till exempel omfatta åtgärder för att öppna arbetsplatsen för invandrade personer.
4 Förhandlingsordning för medbestämmandeförhandling
Förhandlingar i företaget som part påkallar antingen enligt 11 eller 12 §§ medbestämmandelagen (MBL), ska upptas utan onödigt dröjsmål och i övrigt med den särskilda skyndsamhet som omständigheterna kräver.
Önskar arbetstagarparten enligt 14 § MBL påkalla central förhandling och att arbetsgivaren ska avvakta med beslut eller åtgärd till dess sådan förhandling genomförts ska meddelande därom lämnas arbetsgivaren så snart som möjligt och senast sju dagar efter det den lokala förhandlingen avslutats.
Om annat ej överenskommes av de centrala parterna gäller att den centrala förhandlingen ska ske under medverkan av förbunden å ömse sidor samt att förhandlingen upptages skyndsamt.
I fråga om sättet att förhandla gäller föreskrifterna i 15 § första stycket samt 16 § första och tredje styckena MBL.
5 Introduktion av nyanställd
Vid företag där fackklubb finns rekommenderar parterna att företaget upptar överläggningar med klubben i syfte att ge klubben möjlighet att på lämplig sätt delta vid introduktion av nyanställda.
Om överenskommelse därvidlag ej kan träffas om formerna härför gäller att den nyanställde har rätt till en timmes facklig information på betald arbetstid.
Bilaga 7
Pension och försäkringar
Följande försäkringar skall tecknas för anställda på avtalsområdet
- Avtalspension SAF–LO
- Försäkring om avgångsbidrag (AGB)
- Omställningsstöd genom trygghetsfonden TSL
- Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA
- Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)
- Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)
- Försäkring om kompletterande föräldrapenning
§ 2 Extra pensionsavsättning
Avsättning till extra pension ska göras med 0,1 % från den 1 januari 2021. Den sammanlagda avsättningen är därefter alltså 0,6 %. Avsättning ska göras även för arbetstagare under 25 år. Dessa arbetstagare kan dock inte välja familjeskydd.
Elektrikerna xxx.xxx.xx xxxxxxxxx@xxx.xx
x00 000 00 00 00
Installatörsföretagen xxx.xx.xx xxxx@xx.xx
x00 0 000 00 00
SEKO
x00 000 00 00 00
Art. nr. 052040