KOLLEKTIV- AVTAL

KOLLEKTIV- AVTAL

2010-04-01 – 2012-04-30

Allmänna anställningsvillkor och löner m m för tjänstemän vid

IDEELLA ORGANISATIONER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

Förteckning över avtal och överenskommelser 4

Allmänna anställningsvillkor

§ 1 Avtalets omfattning 5

§ 2 Anställning 6

§ 3 Allmänna förhållningsregler 7

§ 4 Semester 8

§ 5 Sjuklön m m 14

§ 6 Övertids‐/mertidskompensation 21

§ 7 Restidsersättning 25

§ 8 Lön för del av löneperiod 26

§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet 26

§ 10 Uppsägning 28

§ 11 Plikttjänstgöring 33

§ 12 Pensioner och försäkringar 33

§ 13 Giltighetstid 33

Bilagor

Förhandlingsprotokoll 34

Förskjuten arbetstid 41

Jourtid 43

Beredskapsarbete 44

Arbetstidsbestämmelser för tjänstemän 45

Riktlinjer för lokal lönesättning och löneutveckling 52

Överenskommelse om riktlinjer för kompetensutveckling 57

Flextid. 58

Avtal om riktlinjer för arbetsmiljöfrågor 61

Förändringar i avtalet, i förhållande till föregående avtalstryck, är markerade med streck i marginalen.

FÖRTECKNING ÖVER AVTAL OCH ÖVERENSKOMMELSER‌

gällande ideella organisationer (kanslier, företag och liknande) anslutna till Arbetsgivarföreningen KFO

ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx KFO och Unionen gäller avtal om allmänna anställningsvillkor för ideella organisationer av den 11 maj 2010 (återfinns i detta avtalstryck).

FÖRHANDLINGSORDNING

Mellan KFO och PTK gäller huvudavtalet av den 20 februari 1997 (återfinns i detta avtals‐ tryck).

LÖNEREVISION

Parterna är överens om att lönevillkoren regleras enligt vid varje tidpunkt gällande löne‐ avtal (återfinns i detta avtalstryck).

ARBETSTIDSAVTAL

Mellan KFO och Unionen gäller avtal om arbetstider (återfinns i detta avtalstryck).

ERSÄTTNING FÖR ARBETE PÅ FÖRSKJUTEN TID, JOURTJÄNST OCH BEREDSKAPSARBETE

Avtal om ersättning för arbete på förskjuten tid, jourtid och beredskapsarbete mellan KFO och Unionen återfinns i detta avtalstryck.

PENSIONSFÖRSÄKRING (KTP-PLANEN) OCH TJÄNSTEGRUPPLIV (TGL)

Avtal om KTP‐pensioner och tjänstegrupplivförsäkring mellan KFO och PTK återfinns i sär‐ skilt avtalstryck.

OMSTÄLLNINGSAVTAL

Omställningsavtal gällande mellan KFO‐PTK återfinns i särskilt avtalstryck.

RATIONALISERINGSAVTAL

Rationaliseringsavtalet gällande mellan KFO‐SIF/SALF/CF/HTF återfinns i särskilt avtalstryck.

TRYGGHETSFÖRSÄKRING VID ARBETSSKADA

Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada mellan KFO‐PTK återfinns i särskilt avtalstryck.

MEDBESTÄMMANDEAVTAL (MBA)

Ramavtal om medbestämmande är träffat mellan KFO‐LO/PTK den 1 juli 1991. Från och med 1 juli 1991 har detta antagits att gälla för området Ideella organisationer. Ramavtalet återfinns i särskilt avtalstryck.

STATISTIKAVTAL

Överenskommelse om samarbete beträffande insamling, framställning och publicering av lö‐ nestatistik för tjänstemän gäller mellan KFO‐Unionen (återfinns i särskilt avtalstryck).

INRANGERINGSPROTOKOLL

Eventuella avvikelser från gällande kollektivavtal framgår av för varje riksorganisation, läns‐ förening, lokalavdelning, företag och stiftelse, upprättat s k inrangeringsprotokoll, vari KFO och Unionen reglerat vissa anställningsvillkor och regler som gäller för respektive arbetsplats utöver vad som är reglerat i avtalet om allmänna anställningsvillkor (återfinns i särskilt pro‐ tokoll hos KFO, Unionen och på respektive arbetsplats). Där särskilt inrangeringsprotokoll ej upprättats gäller kollektivavtalet i sin helhet.

AVTAL

mellan Arbetsgivarföreningen KFO (KFO) och Unionen rörande allmänna anställ‐ ningsvillkor för tjänstemän.

§ 1 AVTALETS OMFATTNING

Mom 1 Giltighet

Avtalet gäller tjänstemän anställda vid ideella organisationers (riksförbund, före‐ ningar, avdelningar) kanslier och aktiebolag, som är medlemmar i KFO.

Mom 2 Nya företag

Ansluts till KFO under avtalets giltighet organisationer enligt mom 1 gäller detta avtal från och med den tidpunkt som organisationen erhållit medlemskap i KFO.

Mom 3 Undantag från avtalet

För tjänsteman, som anställts enligt § 2 gäller avtalet omedelbart med följande undan‐ tag:

– anställning som utgör bisyssla

– rätten till sjuklön enligt § 5 under de första 14 kalenderdagarna är dock enligt 3 § lagen om

sjuklön begränsad om den avtalade anställnings‐

§ 1 mom 4

tiden är kortare än en månad § 5 mom 1

– uppsägningstidens längd för tidsbegränsade

anställningar § 10 mom 3:1‐4

– uppsägningstidens längd för provanställnings

upphörande i förtid § 10 mom 3:2

– uppnådd pensionsålder

samt med vissa inskränkningar för

– tjänsteman som kvarstår i tjänst eller som

§ 10 mom 3:3

anställs efter fyllda 67 år § 1 mom 5 och § 10 mom 3:4

– tjänsteresa utomlands § 1 mom 6

Mom 4 Bisyssla

För tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller inte avtalet utom

§ 5 avseende sjuklön under de första 14 kalenderdagarna.

Mom 5 Anställd efter pensionering

För tjänsteman som kvarstår i tjänst vid organisationen/företaget eller som anställts efter det att han/hon uppnått 67 års ålder gäller avtalet med följande inskränkning:

§ 5 i den del som avser sjuklön från och med 15:e kalenderdagen gäller endast om särskild överenskommelse härom träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen.

Xxxxxxxxxxxx och tjänsteman som avses i detta moment kan träffa överenskommelse om andra villkor än vad som framgår av avtalet.

Mom 6 Tjänsteresa utomlands

Om en tjänsteman företar tjänsteresa utomlands ska anställningsvillkoren under ut‐ landsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller genom särskilt utlandsreglemente eller liknande vid organisatio‐ nen/företaget.

Under utlandsvistelsen ska tjänstemannen tillförsäkras social trygghet motsvarande de avtals‐ och lagfästa försäkrings‐ och pensionsförmåner som gäller vid arbete i Sve‐ rige.

Med avtalsfästa försäkrings‐ och pensionsförmåner avses KTP, TGL, TFA och för‐ måner enligt omställningsavtalet. Med lagfästa försäkrings‐ och pensionsförmåner avses förmåner enligt lagen om arbetsskadeförsäkring samt sjukpenning‐ och ATP‐ förmåner enligt lagen om allmän försäkring.

Mom 7 Minimiförmåner

Anställningsvillkor i detta avtal är minimiförmåner. Om ett enskilt anställningsavtal innehåller förmånligare villkor, gäller dessa, oavsett vad som fastställts i detta avtal.

§ 2 ANSTÄLLNING

Mom 1 Anställningsavtal

Anställningsavtal eller anställningsbekräftelse ska oavsett anställningsform skriftli‐ gen utfärdas av arbetsgivaren samt undertecknas av arbetsgivare och tjänsteman före anställningens ikraftträdande.

Om arbetet till sin natur är oregelbundet bör det anges i anställningsbeviset. Om tjänsteman övergår till annan befattning eller om överenskommelse träffas om tjänst med längre eller kortare arbetstid än tidigare, ska nytt komplett anställningsbevis ut‐ färdas. Detta ska ske senast i samband med förändringens ikraftträdande.

Mom 2 Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har överens‐ kommit om annat enligt mom 3.

Mom 3 Tidsbegränsade anställningar

Bestämmelserna i mom 3 i denna paragraf ersätter reglerna i LAS om tidsbegrän‐ sade anställningsformer i sin helhet.

Med tidsbegränsade anställningar menas

– anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskil‐ da beskaffenhet föranleder sådan anställning.

– viss tid, viss säsong eller visst arbete för skolungdom/studerande när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.

– anställning för viss tid får träffas om det avser praktikarbete, föranlett av krav i lä‐ roplanen.

– anställning som avser vikariat.

Med vikariat avses

• att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t ex vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet eller

• att tjänstemannen under högst 6 månader eller under den längre tid som överens‐ kommits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten, uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har ut‐ setts.

Mom 3:1 Pensionärer

Tjänsteman som kvarstår i tjänst vid organisationen/företaget eller som anställs vid organisationen efter det att han/hon uppnått pensionsåldern enligt KTP‐planen får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete.

Mom 3:2 Plikttjänstgöring

Avtal om anställning, som gäller för tiden till dess arbetstagaren ska börja plikttjänst‐ xxxxxx, får träffas om den ska pågå mer än tre månader.

Mom 3:3 Tillfällig arbetsanhopning

För att avlasta tillfällig arbetsanhopning vid organisationen/företaget får arbetsgiva‐ ren och tjänstemannen träffa överenskommelse om anställning för viss tid, dock sammanlagt högst 6 månader under en tvåårsperiod. Om sådan överenskommelse träffas ska arbetsgivaren inom en vecka underrätta den lokala tjänstemannaparten.

Mom 3:4 Provanställning

För provanställning gäller reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) med följande undantag. Om tjänstemannen varit frånvarande under provperioden, kan anställ‐ ningen förlängas med motsvarande tid efter överenskommelse.

Anmärkning

Med lokal tjänstemannapart avses klubb eller arbetsplatsombud med förhand‐ lingsrätt.

§ 3 ALLMÄNNA FÖRHÅLLNINGSREGLER

Mom 1 Lojalitet/sekretess

Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänsteman grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman ska under sin anställning, likväl som efter an‐ ställningens upphörande, iaktta diskretion rörande organisationens angelägenheter samt iaktta sekretess beträffande uppgifter som den anställde till följd av sin an‐ ställning fått kännedom om och vars yppande kan medföra men för organisationen, dess medlemmar eller andra enskilda personer.

Mom 2 Extra arbete

En tjänsteman får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva verksamhet för annan organisation, som kan antas konkurrera eller på annat sätt kan antas stå i mot‐ satsförhållande med arbetsgivaren. Tjänstemannen får inte heller åta sig uppdrag el‐ ler bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på tjänstemannens arbete i tjänsten.

Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, ska den anställde därför först samråda med arbetsgivaren.

Mom 3 Förtroendeuppdrag

En tjänsteman har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag. Tjänsteman kan efter särskild överenskommelse med arbetsgivaren, motta förtroen‐ deuppdrag inom organisationen närstående verksamhet.

§ 4 SEMESTER

Mom 1 Allmänna bestämmelser

Semester utgår enligt lag med de tillägg och ändringar som framgår av Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår

Mom 3 Semesterns längd

Mom 3:5 Semesterersättning vid visstidsanställning som varar mindre än tre må‐ nader

Mom 5:1‐2

Sparande respektive uttag av sparade semesterdagar utöver de lagenli‐ ga

Mom 7 Intyg om uttagen semester

samt de undantag som framgår av

Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m Mom 5:3 Semesterlön för sparad semester

Undantag från lagens bestämmelser har endast gjorts i de delar, där det uttryckligen framgår av nämnda moment.

Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår

Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaparten kan över‐ enskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.

Mom 3 Semesterns längd m m Mom 3:1 Semesterns längd Semesterns längd är följande:

25 semesterdagar ‐ om tjänstemannen har rätt till särskild övertidskompensation enligt § 6 mom 1:1

28 semesterdagar ‐ om överenskommelse har träffats enligt § 6 mom 1:1 eller 1:2 30 semesterdagar ‐ om tjänstemannen och arbetsgivaren i stället för särskild över‐

tidskompensation har överenskommit om 30 dagars semester enligt § 6 mom 1:1.

Anmärkning

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För tjäns‐ temän med flera semesterdagar än 25 fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 § semesterlagen.

Mom 3:2 Garantiregel

Semester, som i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt arbetsavtal utgår med flera dagar än detta avtal stadgar, ska inte försämras genom detta avtal.

Denna garantiregel gäller dock inte i de fall en tjänsteman till följd av ändrade tjänst‐ göringsförhållanden inte längre har uppburit skiftersättning eller ersättning för för‐ skjuten arbetstid året innan semestern utgår.

Garantiregeln gäller inte heller i följande fall:

• Arbetsgivaren och tjänstemannen har enligt § 6 mom 1:1 överenskommit, att tjänstemannen inte längre ska ha rätt till 30 dagars semester utan ska återfå sin rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.

• Arbetsgivaren och tjänstemannen har enligt § 6 mom 1:2 kommit överens om att tjänstemannen inte längre ska ha rätt till 28 dagars semester utan ska återfå sin rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.

• Arbetsgivaren och vederbörande tjänstemannaklubb har enligt § 6 mom 1:1 sista stycket överenskommit att tjänstemannen inte längre ska ha rätt till 28 dagars se‐ mester utan ska återfå sin rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.

Mom 3:3 Tidigare semester

Om vid någon organisation/företag enligt före avtalets tillkomst gällande tjänsteman‐ nareglemente längre semester räknat i dagar per år utgår än här föreskrivs, ska avta‐ lets ikraftträdande i och för sig inte föranleda ändring av reglementets semesterbe‐ stämmelser.

Uppstår vid någon organisation/företag fråga om ändring av semesterbestämmelser i gällande reglemente, ska information om detta ges till tjänstemannaparten och, innan avgörande träffas, förhandlingar äga rum, om tjänstemannaparten så önskar.

Mom 3:4 Tidigare anställning

För vid företaget befordrad eller nyanställd tjänsteman ska i intjänandeåret enligt semesterlagen även inräknas tid, varunder tjänstemannen i denna eller annan egenskap varit anställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hörande företag.

Mom 3:5 Anställning mindre än tre månader

Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete som inte avser eller varar längre tid än tre månader berättigar inte till semesterledighet utan i stället till semesterer‐ sättning.

Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m Mom 4:1

Semesterlönen utgörs av den på semestertiden aktuella månadslönen och semester‐ tillägg enligt följande.

För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 × vecko‐ lönen.

Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör

• 0,8 % av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön.

Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella

fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift‐, jour‐, beredskaps‐, övertids‐ och res‐ tidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande).

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad ‐ se mom 4:4.

• 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang:

- provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar

- premielön

- skift‐, jour‐, beredskaps‐ och ob‐ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen.

Till "summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret" ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med anta‐ let anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledig‐ hetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under in‐ tjänandeåret.

Beträffande skift‐, jour‐, beredskaps‐ och/eller ob‐ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning inte ska medtas i ovanstående genomsnittsberäkning om tjänste‐ mannen under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalen‐ derdagar.

Anmärkningar

1. Semestertillägget 0,5 procent förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 procent multipliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är be‐ rättigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har intjänat.

2. Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga löne‐ delar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.

3. Vad övertidsersättning, mertidsersättning vid deltidsanställning och restids‐ ersättning beträffar har divisorerna i § 6 mom 3:2 och 4:1 respektive § 7 mom 3 nedjusterats så, att de inkluderar semesterlön.

Mom 4:2 Semesterersättning

Semesterersättning utgör 5,4 procent av aktuell månadslön per outtagen betald se‐ mesterdag (beräknas som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per outtagen be‐ tald semesterdag plus semestertillägg beräknat enligt mom 4:1). Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.

Mom 4:3 Avdrag för obetald semesterdag

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella må‐ nadslön med 4,6 procent av månadslönen.

Beträffande begreppet månadslön ‐ se mom 4:1.

Mom 4:4 Ändrad sysselsättningsgrad

Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid se‐ mestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till den anställdes andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen un‐ der intjänandeåret.

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräk‐ ningen användas den sysselsättningsgrad, som har gällt under det övervägande anta‐ let kalenderdagar av månaden.

Tillämpas vid företaget sammanfallande intjänandeår och semesterår ska inte någon justering av lönen ske med hänsyn till ändrad sysselsättningsgrad. I detta fall ska mom 4:4 tillämpas så att det alltid är den vid semestertillfället aktuella månadslönen som avses vid beräkning av semesterlön. Beträffande begreppet månadslön ‐ se mom 4:1.

Mom 4:5 Utbetalning av semesterlön

Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:

Huvudregel

• Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället under eller närmast efter semestern.

• Semestertillägget om 0,5 % utbetalas senast vid semesterårets slut.

Undantag 1

Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har den anställde rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt

á conto ett av arbetsgivaren uppskattat semestertillägg avseende den rörliga lönede‐ len. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets utgång utbetala det semestertillägg, som kan återstå efter beräkning enligt mom 4:1.

Undantag 2

Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla kan arbetsgivaren utbetala s k resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas ome‐ delbart efter semesterns utgång.

Mom 5 Sparande av semester Mom 5:1

Om en tjänsteman har rätt till fler än 25 betalda semesterdagar kan tjänstemannen och arbetsgivaren komma överens om att även dessa överskjutande semesterdagar får sparas. Detta får endast ske om den anställde inte samma år tar ut tidigare sparad semester.

Träffas överenskommelse enligt ovan ska arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om ‐ såväl under vilket semesterår som när under detta semesterår ‐ de spa‐ rade dagarna ska tas ut.

Mom 5:2 Uttag av sparad semesterdag

Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats. Semesterdagar som spa‐ rats enligt lag ska tas ut före semesterdagar som sparats enligt mom 5:1 under sam‐ ma år.

Mom 5:3 Semesterlön för sparad semesterdag

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4:1 exklusive anmärk‐ ning 1. Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % ska dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.

Semesterlönen för sparad semesterdag ska vidare anpassas till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då da‐ gen sparades.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid ‐ se mom 4:4.

Mom 6 Förskottssemester

Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar inte täcker tiden för organisa‐ tionens/ företagets huvudsemester eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet betalda semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag un‐ der erforderligt antal dagar.

Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag ska vara skriftlig. Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semes‐ terersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten.

Vid sådan ledighet ska avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning gö‐ ras enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde vid ledigheten om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började. Avdrag ska inte göras om anställningen upphörde på grund av

1. arbetstagarens sjukdom,

2. förhållande som avses i 6 § tredje stycket första meningen lagen om anställnings‐ skydd (1982:80), eller

3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hänför sig till arbetstagaren personligen.

Anmärkning

Om tjänstemannen har fått flera betalda semesterdagar än som motsvarar tjänstemannens intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 § tredje stycket semesterlagen.

Mom 7 Intyg om uttagen semester

Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande ‐ se § 10 mom 3:7.

Mom 8 Semester för intermittent deltidsarbetande

Om en tjänsteman är deltidsanställd och enligt gällande arbetstidsschema inte arbe‐ tar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande. Antalet brut‐ tosemesterdagar enligt mom 3 vilka ska utläggas under semesteråret ska proportio‐ neras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda tjänstemän i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då fås (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen.

Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obe‐ talda semesterdagar ska utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande:

antal arbetsdagar per vecka

5

× antal bruttosemesterdagar som ska utläggas =

= antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort ar‐ betsdagar (nettosemesterdagar).

Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.

Med "antalet arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som, enligt för tjänsteman‐ nen gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per

4 veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).

Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag även för den dag tjänstemannen endast skulle ha arbetat del av dagen.

Exempel

Tjänstemannens deltid är förlagd

till i genomsnitt följande xxxxx Xxxxx nettosemesterdagar

arbetsdagar per vecka vid 25 dagars bruttosemester

4 20

3,5 18

3 15

2,5 13

2 10

Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att "antalet arbetsdagar per vecka" förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.

OBS! Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

§ 5 SJUKLÖN M M‌

Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan Mom 1:1 Allmänt

Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden ut‐ ges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2:2 andra stycket. Den närma‐ re beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3‐6.

Sjuklön från arbetsgivaren från och med 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.

Mom 1:2 Sjukanmälan till arbetsgivaren

När en tjänsteman blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska den anställde sna‐ rast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska tjänstemannen så snart som möjligt meddela arbetsgivaren beräknad tidpunkt för att kunna återgå i arbe‐ te.

Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.

Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL).

Mom 2 Försäkran och läkarintyg Mom 2:1 Skriftlig försäkran

Tjänstemannen ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han/hon har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat (9 § SjLL).

Mom 2:2 Sjuklön – läkarintyg

Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2 st SjLL).

Om arbetsgivaren så begär skall tjänstemannen styrka nedsättningen av arbets‐ förmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läka‐ re.

Mom 3 Sjuklönens storlek Mom 3:1

Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande.

Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod Mom 3:2

För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukav‐ drag per timme med

månadslönen × 12,0

52 × veckoarbetstiden

för den första frånvarodagen (karensdagen), respektive med

20 % ×

månadslönen × 12,0

52 × veckoarbetstiden

från och med den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid ut‐ ges dessutom sjuklön med 80 % av den skift‐ eller ob‐ersättning som tjänste‐ mannen gått miste om.

Anmärkningar

1. För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 % under den första sjukdagen, görs sjukavdrag enligt vad som gäller från och med den andra sjukfrånvarodagen i sjukperioden.

2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukpe‐ rioden.

3. Antalet karensdagar får enligt lagen ej överstiga tio under en tolvmåna‐ dersperiod. Om det vid en ny sjuklöneperiod visar sig att tjänstemannen fått avdrag för tio karensdagar inom 12 månader bakåt från den nya sjuk‐ löneperiodens början, skall avdraget även för den första frånvarodagen be‐ räknas enligt samma regler som för andra sjukfrånvarodagen i sjukperioden.

Definition av månadslön och veckoarbetstid

Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 × veckolönen.)

Med månadslön avses i detta moment

• fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift‐ eller övertidstillägg),

• den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebe‐ lopp från vilket sjukavdrag skall göras.

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoar‐ betstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0‐4 avrundas nedåt och 5‐9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen Mom 3:3

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön‐ och helgdagar) görs sjukav‐ drag per dag enligt följande varvid med månadslön utöver vad som anges i mom 3:2 även avses förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt Skatteverkets anvisningar.

För tjänsteman med månadslön om högst 7,5 × gällande prisbasbelopp dividerat med 12,0:

90 % ×

månadslönen × 12,0

365

För tjäns 12,0: 90 % × teman med månadslön
7,5 × prisbasbeloppet över 7,5
+ 10 % × × gällande prisbasbelopp dividerat med
månadslönen × 12,0 ‐ 7,5 × prisbasbeloppet

365 365

Sjukavdraget per dag får ej överstiga den fasta kontanta månadslönen × 12 / 365.

Månadslönen = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 × veckolönen.)

Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsnings‐ regel

• fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift‐ eller övertidstillägg),

• sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats,

• garanterad minimiprovision eller liknande.

Anmärkning

Prisbasbeloppet uppdateras varje år. För år 2010 är prisbasbeloppet 42 400 kronor.

Mom 3:4 Smittbärare

Om tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt följande till och med 14:e kalenderdagen.

För varje timme en tjänsteman är frånvarande görs avdrag per timme med månadslönen × 12,0

52 × veckoarbetstiden

Från och med 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:3.

Mom 3:5 Sjuklönetidens längd

Huvudregel

Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön från och med 15:e kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren utge sådan enligt föl‐ jande:

För tjänsteman som varit anställd hos arbetsgivaren

• minst ett år i följd eller övergått direkt från en anställning i vilken tjänsteman‐ nen har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar, till och med 90:e kalenderda‐ gen i sjukperioden.

• mindre än 1 år till och med 45:e kalenderdagen i sjukperioden.

I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

Undantag 1

Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfäl‐ len är rätten till sjuklön begränsad till

• totalt 105 dagar för tjänsteman som varit anställd minst ett år i följd,

• totalt 45 dagar för tjänsteman som varit anställd mindre än ett år.

Om tjänstemannen därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuel‐ la sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, skall antalet sjuklöne‐ dagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklö‐ nedagar för det aktuella sjukdomsfallet.

Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag, dels arbetsfria da‐ gar som infaller i en sjukperiod.

OBS! Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påver‐ kas inte av ovanstående begränsningsregel.

Undantag 2

Om sjukpension enligt KTP‐planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.

Mom 4 Vissa samordningsregler Mom 4:1

Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjuk‐ penning och detta sker under tid då han/hon har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan istället utgöra skillnaden mellan 90 % av månadslönen och livräntan.

Mom 4:2

Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än KTP eller trygghets‐ försäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 4:3

Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna för‐ säkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom 5:1

Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han/hon anställs kan arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma att han/hon inte skall ha rätt till sjuklön från och med 15:e kalenderdagen i sjukperioden.

Har sådan överenskommelse träffats ska arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten.

Mom 5:2

Om en tjänsteman vid anställningen har förtegat att han/hon lider av viss sjukdom, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön från och med 15:e kalenderdagen i sjuk‐ perioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

Mom 5:3

Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön från och med 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmå‐ ga som beror på sjukdomen ifråga.

Mom 5:4

Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

Mom 5:5

Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om ‐ respektive i den utsträckning ‐ tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.

Mom 5:6

Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan ar‐ betsgivare eller i samband med egen rörelse skall arbetsgivaren utge sjuklön från och med 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.

Mom 5:7

Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön från och med 15:e kalenderdagen i sjukperioden

• om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller

• om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, eller

• om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskom‐ melse om annat träffas.

Anmärkningar

1. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension ‐ se mom 3:5 Undantag 2.

2. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samord‐ ningsregler ‐ se mom 4.

Mom 6 Föräldralön

Mom 6:1

En tjänsteman som är tjänstledig på grund av havandeskap eller i samband med födelse av eget barn, adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adop‐ tera det och som har rätt till havandeskapspenning eller föräldrapenning har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om tjänstemannen har varit anställd hos arbets‐ givaren under minst ett år i följd.

Mom 6:2

Föräldralön utgörs av

– 2 månadslön minus 30 dagsavdrag beräknat per dag enligt mom 6:3, om tjäns‐ temannen har varit anställd i ett men inte två år i följd,

– 4 månadslöner minus 90 dagsavdrag beräknat per dag enligt mom 6:3, om tjäns‐ temannen har varit anställd i två år i följd eller mer.

– 5 månadslöner minus 120 dagsavdrag beräknat per dag enligt mom 6:3, om tjänstemannen har varit anställd i tre år i följd eller mer.

Anmärkning

Om tjänstledigheten skulle bli kortare än 2, 4 respektive 5 månader utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar.

Mom 6:3

Föräldralöneavdraget beräknas olika beroende på om tjänstemannens månadslön över‐ eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som

10 × prisbasbeloppet

12

Exempel 2010:

Prisbasbelopp år 2010 är 42 400 kr

Lönegränsen blir därför:

10 × 42 400 = 35 333 kr för år 2010

12

För tjänsteman med månadslön om högst 10 × gällande prisbasbelopp dividerad med 12:

månadslönen × 12

90% ×

365

För tjäns med 12: 90 % × teman med månads
10 × prisbasbeloppet 365 lön över 10
+ 10 % × × gällande prisbasbelopp dividerat
månadslönen × 12,0 ‐ 10 × prisbasbeloppet 365

Mom 6:4

Föräldralönen, beräknat enligt mom 6:3, utbetalas månatligen vid ordinarie löne‐ utbetalningstillfälle när tjänstledighet börjar.

Tjänstledigheten ska tas ut i en sammanhängande ledighet om minst 1 månad per tillfälle och senast 18 månader efter barnets födelse, eller efter mottagandet av barn vid adoption.

Mom 6:5

Föräldralön utges inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt la‐ gen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralönen re‐ duceras i motsvarande grad.

Mom 6:6

Under tjänstledighet för havandeskap görs avdrag enligt § 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när tjänstemannen saknar sådan rätt.

Mom 7 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning för de första fem arbetsdagarna samt från och med den sextonde arbetsdagen, allt räknat per kalenderår, görs löneavdrag per frånvarotimme med

månadslönen × 12,0

52 × veckoarbetstiden

Nedanstående avdragsregler gäller endast föräldrar. För övriga görs avdrag enligt ovan.

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning från och med den sjätte till och med den femtonde arbetsdagen, allt räknat per kalenderår, görs löneavdrag per frånvaro‐ timme enligt följande.

För tjänsteman med månadslön om högst 7,5 × gällande prisbasbelopp dividerat med 12,0:

90 % ×

månadslönen × 12,0

52 × veckoarbetstiden

För tjäns 12,0: 90 % × teman med månadslön
7,5 × prisbasbeloppet över 7,5 × gä
+ 10 % × llande prisbasbelopp dividerat med
månadslönen × 12,0 ‐ 7,5 × prisbasbeloppet

52 × veckoarbetstiden 52 × veckoarbetstiden

Varje arbetsdag en tjänsteman är helt eller delvis ledig räknas i detta hänseende som en dag.

Om ledighetsperiod med tillfällig föräldrapenning omfattar en eller flera hela kalen‐ dermånader ska tjänstemannens hela månadslön dras av för var och en av kalender‐ månaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalning‐ en inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämp‐

ning av denna bestämmelse byta begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperio‐ der".

Beträffande veckoarbetstid och månadslön ‐ se mom 3:2.

Anmärkning

Prisbasbeloppet uppdateras varje år. För år 2010 är prisbasbeloppet 42 400 kronor.

Mom 8 Övriga bestämmelser

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt la‐ gen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.

§ 6 ÖVERTIDS‐/MERTIDSKOMPENSATION

Mom 1 Rätten till särskild övertidskompensation Mom 1:1

Särskild kompensation för övertidsarbete enligt bestämmelserna i mom 3 utges till tjänsteman om inte annat följer av detta moment. Arbetsgivaren och tjänsteman kan träffa överenskommelse om att särskild övertidskompensation ersätts med högre lön och/eller tre eller fem semesterdagar utöver lagstadgad semester. Sådana överens‐ kommelser ska gälla för tjänstemän i chefsställning, tjänsteman som på grund av sin tjänsteställning har rätt att självständigt beordra andra tjänstemän till övertidsarbete eller om en tjänsteman har rätt att självständigt avgöra om han/hon ska arbeta på övertid, eller tjänstemän som har okontrollerbar arbetstid och därför har frihet i ar‐ betstidens förläggning.

För tjänsteman som avses i detta moment och som innehar befattning enligt anmärk‐ ning nedan kan utöver ovanstående, för beordrat arbete på lördag, söndag, helgdag samt i § 9 mom 4 angivna dagar, lokalt träffas särskild överenskommelse om kompen‐ sation i form av ledighet eller kontant ersättning.

Om överenskommelse träffas enligt ovan ‐ se mom 1:3.

Anmärkning till § 6 mom 1:1

Parterna är ense om att undantagen enligt mom 1:1 kan omfatta tjänsteman som innehar befattning som kanslichef, avdelningschef, ombudsman, konsulent, utlandssekreterare, journalister och informatörer m fl jämförbara befattningar. Med okontrollerbar arbetstid menas att det saknas praktiska möjligheter att kontrollera arbetstiden, t ex därför att tjänstemannen utför arbete utanför ar‐ betsgivarens ordinarie lokaler eller annars på olika platser. Exempel på sådant arbete kan vara kurser, konferenser eller andra sammankomster som ingår i tjänstemannens befattning.

Överenskommelsen ska avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och tjänstemannen inte kommit överens om annat.

Om en tjänsteman efter överenskommelse enligt detta moment finner att den arbeta‐ de tiden väsentligen avviker från de ursprungliga förutsättningarna ska tjänsteman‐ nen ta upp detta med arbetsgivaren för omprövning. Sådan överenskommelse ska sä‐ gas upp skriftligen med 2 månaders uppsägningstid.

Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren och vederbörande tjänstemannaklubb träffa motsvarande överenskommelser beträffande enskilda tjänstemän.

Mom 1:2 Förberedelse och avslutningsarbeten

Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen överenskommit om att tjänste‐ mannen dagligen ska utföra förberedelse‐ och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fastställs med hänsyn till detta ska tjänstemannen kompenseras för detta förhållande genom att tjänstemannen får 28 dagars semester. Om överenskommelse träffas enligt ovan ‐ se mom 1:3.

Mom 1:3 Information till tjänstemannaklubben

Om överenskommelse har träffats enligt mom 1:1 eller 1:2 ska arbetsgivaren under‐ rätta tjänstemannaklubben.

Mom 1:4 Månadslön

Med månadslön avses den fasta kontanta lönen plus eventuella naturaförmåner i form av kost eller bostad.

Om en tjänsteman är avlönad med veckolön, ska månadslönen beräknas som 4,3 × veckolönen.

Mom 1:5 Provision m m

Om en tjänsteman förutom med fast lön är avlönad med provision, tantiem, produk‐ tionspremie eller liknande får i varje särskilt fall avgöras om och i vilken utsträckning dessa lönedelar ska beaktas vid tillämpningen av mom 1:1. Om tjänstemannen till vä‐ sentlig del är avlönad med provision, tantiem, produktionspremie eller liknande bör särskild överenskommelse träffas om rätten till särskild övertidskompensation. Hän‐ syn ska tas till om andra tjänstemän vid organisationen/företaget i jämförbar tjänste‐ ställning har rätt till särskild övertidskompensation.

Mom 1:6 Skiftersättning

Om en tjänsteman har haft särskild skiftersättning eller ersättning för förskjuten ar‐ betstid föregående år ska vid tillämpningen av mom 1:1 till hans/hennes lön, bestämd enligt ovan, läggas 1/12 av sådana sammanlagda ersättningar under året ifråga.

Mom 1:7 Ändrad tjänsteställning

Om en tjänsteman får väsentligt ändrad tjänsteställning, kan arbetsgivaren och tjäns‐ teman träffa överenskommelse om att särskild övertidskompensation inte längre ska utges utan att semestern i stället ska vara 30 dagar enligt § 4 mom 3:1.

Mom 2 Förutsättningar för särskild övertidskompensation Mom 2:1

Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för honom/henne gällande ordinarie dagliga ar‐ betstidens längd om

– övertidsarbetet har beordrats på förhand, eller

– där beordrande på förhand inte kunnat ske ‐ övertidsarbetet har godkänts i efter‐ hand av arbetsgivaren.

Beträffande deltidsarbete ‐ se moment 4.

Mom 2:2 Ingen övertid

Som övertid räknas inte tid som går åt för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse‐ och avslutningsarbeten.

Mom 2:3 Beräkning av övertid

Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete medräknas endast fulla halvtim‐ mar.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.

Mom 2:4 Övertid utanför ordinarie arbetstid

Om en tjänsteman beordras till att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en di‐ rekt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.

Mom 2:5 Reskostnader vid övertid

Om tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och reskostnader uppstår för honom/henne ska arbetsgivaren ersätta dessa.

Detta gäller även för tjänsteman som enligt mom 1 inte har rätt till särskild kompen‐ sation för övertidsarbete.

Mom 2:6 Övertid vid förkortad arbetstid

Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t ex sommaren) är för‐ kortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då den kortare ar‐ betstiden ska tillämpas, ska ske med utgångspunkt från den längre (under resten av året gällande) dagliga arbetstiden.

Mom 3 Övertidskompensation

Mom 3:1

Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller efter över‐ enskommelse mellan tjänstemannen och arbetsgivaren i form av ledig tid (kompensa‐ tionsledighet).

Vid sådan överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör, så långt det är möjligt beaktas tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten ska utläggas.

Mom 3:2 Övertidsersättning

Övertidsersättning per timme utges enligt följande:

a) för övertidsarbete kl. 06‐20 helgfria måndagar‐fredagar,

månadslönen 94

b) för övertidsarbete på annan tid, månadslönen

72

Beträffande semesterlön ‐ se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.

Med månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kontanta må‐ nadslön (för tjänsteman, avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 × veckolönen).

Mom 3:3 Kompensationsledighet

Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under a), utgår med 1 1/2 timme och för övertidsarbete som avses under b), med 2 timmar för varje övertids‐ timme.

Mom 4 Ersättning för mertid vid deltidsanställning Mom 4:1

Om deltidsanställd tjänsteman har utfört beordrat arbete (se mom 2:1) utöver den för hans/hennes deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mer‐ tid), utges kontant ersättning per överskjutande timme med

månadslönen   3,5 × veckoarbetstiden

Beträffande semesterlön ‐ se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.

Med månadslön avses här tjänstemannens aktuella kontanta deltidslön per månad.

Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.

Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtim‐ mar.

Om arbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställningen gällande ar‐ betstiden, viss dag, ska de båda tidsperioderna sammanräknas.

Mom 4:2 Kompensation för övertidsarbete vid deltidsanställning

Arbete som deltidsanställd åtar sig att utföra utöver det normala dagliga arbetstids‐ måttet för heltid på arbetsplatsen utgör övertidsarbete och övertidskompensation utges enligt mom 1‐3.

Vid tillämpningen av divisorerna i mom 3 ska tjänstemannens lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

§ 7 RESTIDSERSÄTTNING

Mom 1

Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag.

Huvudregel

Tjänstemannen har rätt till särskild kompensation för restid enligt mom 2 och 3 vid tjänsteresor som sker utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid, såvida inte tjänste‐ mannen och arbetsgivaren enats om att tjänstemannen ska undantas från restids‐ bestämmelserna.

Undantag

• Arbetsgivaren och en tjänsteman kan träffa överenskommelse om att kompensa‐ tion för restid ska utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid beaktas vid fastställandet av den fasta lönen.

• Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller liknande, har rätt till res‐ tidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen träffat överenskom‐ melse om detta.

Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänstere‐ sa som går åt för själva resan till bestämmelseorten.

Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid.

Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas.

Om restid föreligger både före och efter den ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av den‐ na, ska tiden kl 22‐08 inte medräknas.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive organisation/företag.

Mom 3 Restidsersättningens storlek

Restidsersättning utges per timme med

månadslönen 240

utom när resan har företagits under tiden från kl 18 fredag fram till kl 06 måndag el‐ ler från kl l8 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06 dag efter helgdag, då ersättningen är

månadslönen 190

Beträffande semesterlön ‐ se § 4 mom 4:1, anmärkning 3. Beträffande begreppet månadslön ‐ se § 5 mom 3:3.

Vid tillämpning av divisorerna ska en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

§ 8 LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD

Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt:

För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Beträffande be‐ greppet dagslön (och månadslön) ‐ se § 9 mom 2:2.

§ 9 PERMISSION, TJÄNSTLEDIGHET, ANNAN LEDIGHET

Mom 1 Permission

Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag.

I särskilda fall, t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemans familj el‐ ler nära anhörigs frånfälle, kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar. Med nära anhörig avses exempelvis make/maka, registrerad partner, sambo, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor‐ och farföräldrar.

År då nationaldagen (6 juni) infaller på en lördag eller söndag erhåller tjänstemannen i stället annan ledig dag utan löneavdrag. Överenskommelse om förläggningen av le‐ digheten kan träffas mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten. Saknar arbetsplatsen lokal tjänstemannapart träffar arbetsgivaren och tjänstemannen över‐ enskommelse om förläggning av ledigheten. Ledighet som ej uttagits under året för‐ faller.

Mom 2 Tjänstledighet (heldag) Mom 2:1

Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid organisationen/företaget.

När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska han för tjänstemannen ange vilken tids‐ period denna omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller av‐ slutas på sön‐ och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ska motsvarande regel tillämpas.

När en tjänsteman enligt Föräldraledighetslagen har rätt till ledighet i samband med barnets födelse ska han/hon i god tid underrätta arbetsgivaren om detta, dock senast 1 månad i förväg. Tjänstemannen ska även ange hur lång ledigheten ska vara. Detta gäller även för tjänsteman som enligt nämnda lag tar emot barn som fosterbarn i sitt hem eller vid adoption.

Mom 2:2 Avdrag vid tjänstledighet

När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt föl‐ jande:

Om tjänstemannen är tjänstledig

– under en period om högst 5 arbetsdagar ska för varje arbetsdag som är tjänstledig avdrag göras med 1/21 av månadslönen.

– under en period längre än 5 arbetsdagar ska för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön‐ eller helgdagar) avdrag göras med dagslönen.

Dagslön =

Den fasta kontanta månadslönen × 12,0 365

Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 × veckolönen ‐ se § 5 mom 3:3.)

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjäns‐ temannens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de av‐ räkningsperioder som organisationen/företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".

Mom 2:3 Avdrag vid deltid

Om tjänstemannen är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast un‐ der vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete) ska tjänstledighets‐ avdrag göras enligt följande.

Månadslönen dividerad med

antalet arbetsdagar per vecka × 21 5

Exempel Tjänstemannens deltid är förlagd till följande antal arbetsdagar/vecka:

Avdrag: Månadslönen dividerad med

4 16,8

3,5 14,7

3 12,6

2,5 10,5

2 8,4

Med "antal arbetsdagar/vecka" avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i genomsnitt per månad.

Avdrag enligt ovan ska göras för varje dag som tjänstemannen är tjänstledig och som annars skulle ha varit arbetsdag för honom/henne.

Beträffande begreppet månadslön ‐ se § 5 mom 3:2.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjänste‐ mannens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de av‐ räkningsperioder som organisationen/företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".

Mom 3 Tjänstledighet (del av dag) Mom 3:1

Tjänstledighet (för del av dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid organisationen/företaget.

Mom 3:2 Avdrag per timme

När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet för del av dag görs av‐ drag för varje full halvtimme. Avdrag per timme = 1/175 av månadslönen.

Beträffande begreppet månadslön ‐ se mom 2:2.

Vid tillämpning av divisorn 175 för deltidsanställd tjänsteman ska deltidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

Mom 4 Annan ledighet

Trettondags‐, påsk‐, pingst‐, midsommar‐, jul‐ och nyårsaftnar är arbetsfria dagar.

§ 10 UPPSÄGNING

Mom 1 Uppsägning från tjänstemannens sida Mom 1:1 Formen för uppsägning

För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller inte, bör tjänstemannen göra sin uppsägning skriftligen.

Om uppsägningen sker muntligen bör tjänstemannen snarast möjligt skriftligen be‐ kräfta den till arbetsgivaren.

Mom 1:2 Uppsägningstid från tjänstemannens sida

En månads uppsägningstid om inte annat överenskommits.

Mom 2 Uppsägning eller avskedande från arbetsgivarens sida Mom 2:1 Formen för uppsägning (avskedande)

Besked om uppsägning (avskedande) från arbetsgivarens sida ska vara skriftligt och lämnas till tjänstemannen personligen. Om detta på grund av särskilda skäl inte är möjligt får uppsägningen (avskedandet) i stället sändas i rekommenderat brev till tjänstemannen och träder då i kraft 10 dagar efter det att beskedet lämnas till posten för befordran.

Vid semester anses uppsägningen ha trätt i kraft första dagen efter den då semes‐ tern upphörde. I besked om uppsägning (avskedande) ska arbetsgivaren ange:

– att om tjänstemannen vill göra gällande att uppsägningen eller avskedandet är ogiltigt, ska han/hon underrätta arbetsgivaren om detta senast två veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde,

– om tjänstemannen har företrädesrätt till återanställning eller inte,

– att om företrädesrätt föreligger måste tjänstemannen för att den ska gälla anmä‐ la detta till arbetsgivaren.

På tjänstemannens begäran är arbetsgivaren skyldig att ange orsaken till uppsäg‐ ningen (avskedandet) och uppgiften ska vara skriftlig om tjänstemannen begär det.

Uppsägning pga arbetsbrist

Om uppsägningen grundar sig på arbetsbrist ska förhandling enligt 11 § (13) MBL ske innan beslut om uppsägning fattas.

De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens be‐ stämmelser.

De lokala parterna ska göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att före‐ taget behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedri‐ va konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överens‐ kommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25‐27 § § lagen om anställningsskydd träffa överenskommelse om turordning vid återanställning. De ovan nämnda kriterierna ska gälla.

De lokala parterna ska på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående styck‐ en liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.

Enas inte de lokala parterna, har förbundsparterna rätt att, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iaktta‐ gande av förhandlingsordningen.

Uppsägning eller avskedande pga personliga skäl

Om uppsägningen eller avskedandet grundar sig på omständighet som hänför sig till tjänstemannen personligen ska arbetsgivaren underrätta tjänstemannen om uppsägningen minst två veckor i förväg, vid avskedande en vecka före.

Är tjänstemannen fackligt organiserad ska särskilt varsel samtidigt lämnas till den lokala fackliga organisationen (varsel mom 2:4).

Orsaken till underrättelsen om uppsägning eller avskedande får inte enbart grun‐ da sig på omständighet som arbetsgivaren känt till mer än två månader (LAS 7, 8, 9 och 10 §§).

Mom 2:2 Uppsägningstid från arbetsgivarens sida

Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1‐4.

Arbetsgivaren har en uppsägningstid av

• 1 månad om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är kortare än 2 år,

• 2 månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst 2 år men kortare än 4 år,

• 3 månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst 4 år men kortare än 6 år,

• 4 månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst 6 år men kortare än 8 år,

• 5 månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst 8 år men kortare än 10 år, och

• 6 månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst 10 år.

Mom 2:3 Förlängd uppsägningstid i vissa fall

Om en tjänsteman har sagts upp på grund av arbetsbrist och vid uppsägningsda‐ gen fyllt 55 år och då har 10 års sammanhängande anställningsår, ska uppsäg‐

ningstiden förlängas med sex månader. Gäller dock längst fram till tjänstemannen fyller 65 år.

Mom 2:4 Varsel vid uppsägning/avskedande på grund av personliga skäl Xxxxxx anses ha skett när arbetsgivaren överlämnat varselskrivelse till den lokala tjänstemannaparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev till Unionen.

Varsel som arbetsgivaren har gett under tid, då företaget har semesterstopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.

Mom 2:5 Lön under uppsägningstid

I anslutning till 12 § lagen om anställningsskydd gäller följande för tjänstemän, som inte kan beredas arbete under uppsägningstiden.

För tjänstemän som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt sam‐ band med tjänstemannens personliga arbetsinsats gäller följande.

För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast fö‐ regående tolvmånadersperiod.

Motsvarande gäller tjänstemän med tantiem, produktionspremie eller liknande.

Om ersättning för jour‐ eller beredskapstjänstgöring normalt skulle ha utgetts till tjänstemannen gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den under närmast föregående tolvmånadersperiod erhållna ersättningen.

Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning

Mom 3:1 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att annan upp‐ sägningstid ska gälla. Om sådan överenskommelse träffas får emellertid uppsäg‐ ningstiden från arbetsgivarens sida inte understiga

• Om tjänstemannen vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: 2 månader. Efter 3 års anställning gäller dock uppsägningstid enligt tabellen i mom 2:2.

• I övriga fall: den uppsägningstid som anges i tabellen, mom 2:2.

• Om tjänstemannen på grund av särskilda skäl vill lämna sin anställning före uppsägningstidens slut bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.

Mom 3:2 Anställning på prov

Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen.

Mom 3:3 Uppnådd pensionsålder

Tjänstemannens anställning upphör utan uppsägning i och med att han/hon upp‐ når 67 års ålder, såvida inte tjänstemannen och arbetsgivaren överenskommer om annat (§ 1 mom 5).

Arbetsgivaren behöver inte lämna underrättelse enligt 33 § lagen om anställnings‐ skydd.

Mom 3:4 Pensionärer (anställning efter uppnådd pensionsålder)

För tjänstemän som står kvar i tjänst vid företaget efter den ordinarie pensionsål‐ der som gäller för anställningen enligt KTP‐planen gäller uppsägningstider enligt

1.2 och 2.2. Samma gäller om en tjänsteman anställts vid företaget efter det att tjänstemannen har uppnått den ordinarie pensionsåldern som tillämpas där. Har tjänsteman fyllt 67 år gäller en månads uppsägningstid för såväl arbetsgivare som tjänsteman.

Mom 3:5 Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstid

Om tjänstemannen lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjäns‐ temannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.

Mom 3:6 Tjänstgöringsintyg/betyg

När uppsägning har skett från arbetsgivaren eller tjänstemannens sida har tjäns‐ temannen rätt att få tjänstgöringsintyg/betyg, vilket utvisar

– den tid som tjänstemannen har varit anställd, och

– de arbetsuppgifter han/hon har haft att utföra, samt

– om tjänstemannen så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket han/hon har utfört sitt arbete.

Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsintyget/betyget inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få ett sådant.

Mom 3:7 Intyg om uttagen semester

När tjänstemannens anställning upphör har han/hon rätt att få intyg som utvisar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna tjänstemannen har tagit ut un‐ der innevarande semesterår.

Arbetsgivaren ska lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att han/hon har begärt att få intyget.

Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 ska den överskjutande semestern i detta sammanhang anses ha uttagits först.

§ 11 PLIKTTJÄNSTGÖRING‌

Vid fullgörande av plikttjänst utöver första tjänstgöringen utgår följande ersätt‐ ning till ordinarie tjänsteman.

Mom 1

Tjänsteman som inte är reservbefäl får vid tjänstledighet för fullgörande av repe‐ titionsutbildning som inte direkt ansluter till grundutbildningen för varje kalen‐ derdag en ersättning med 10 % av dagslönen på årslöner inom 7,5 prisbasbelopp. Dagslönen utgör månadslönen × 12,0 dividerad med 365. På lönedel överstigande 7,5 prisbasbelopp utgör ersättningen 25 %. Motsvarande regel ska gälla för civil‐ försvarspliktig tjänsteman under förutsättning att dagpenning utgår.

Företaget får dock jämka ovannämnda ersättning så att vad tjänstemannen får to‐ talt inte överstiger hans/hennes ordinarie lön. Dock ska kompensationsgraden inte i något fall totalt understiga 90 % av dagslönen.

Mom 2

Vid annan militärtjänstgöring utgår inte någon ersättning.

Mom 3

Ersättning vid ledighet på grund av militärtjänstgöring föranledd av mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap regleras inte genom bestämmelserna ovan.

§ 12 PENSIONER OCH FÖRSÄKRINGAR

Arbetsgivaren är skyldig att i KP/Folksam alternativt Collectum teckna

– pensionsförsäkring enligt KTP‐planen

– trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

– tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

– ansluta sig till Tjänstemännens Trygghetsfond (TRR)

§ 13 GILTIGHETSTID

Detta avtal gäller från och med den 1 april 2010 till och med den 30 april 2012. För tid efter den 30 april 2012 gäller avtalet med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

Stockholm den 11 maj 2010

Arbetsgivarföreningen KFO

Unionen

Xxxx‐Xxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxxx

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL‌

Ärende: Huvudavtal

Parter:

Tid och Plats:

Närvarande

Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) Privattjänstemannakartellen (PTK)

1997‐02‐20

KFO:s lokaler, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx

för KFO: Xxxx Xxxxxx, Xxxxx Xxxx och Xxxx Xxxxxxxx

för PTK: Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xx Xxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxx X Xxxxxxxx, Xxx Xxxxx och Xx Xxxxxx

. / .

§ 1 HUVUDAVTAL

Som avtalsslutande parter ska såväl kooperationens som fackföreningsrörelsens löne‐ och avtalspolitiska grundsatser vara följande:

* De anställda i de kooperativa verksamheterna ska erhålla löner och allmänna anställningsvillkor som baseras på samma marknadsmässiga förutsättningar som gäller inom andra jämförbara företag.

* De kooperativa arbetsgivarna och de fackliga organisationerna skall eftersträva goda relationer mellan ledning och anställda samt i övrigt verka för goda arbets‐ förhållanden. Samarbetet bör vidare leda till inflytande för de anställda vilka även skall ges möjligheter att utvecklas i sina arbeten.

* De kooperativa arbetsgivarna och de fackliga organisationerna skall samarbeta för att främja strävanden mot gemensamma mål. Detta skapar förutsättningar för trygghet i anställningen.

Parterna har åtagit sig ett särskilt ansvar för ovanstående grundsatser och ska i samarbete aktivt verka för att grundsatserna följs. Dessutom ska parterna söka överbrygga meningsmotsättningar på olika nivåer.

Parterna är medvetna om att vissa av KFO:s medlemsföretag ej kan anses ingå i den konsumentkooperativa rörelsen. Oaktat detta förhållande är parterna ense om att ovanstående grundsatser ska gälla även för dessa medlemsföretag.

Mot bakgrund av ovanstående träffar KFO och PTK bifogade huvudavtal, bilaga 1.

35 BILAGA 1

§ 2 PARTERNAS ÅTAGANDEN

Mot bakgrund av parternas åtaganden i huvudavtalet är KFO och PTK ense om att följa huvudavtalets tillämpning genom att två företrädare för KFO och två företrä‐ dare för PTK, fortlöpande sammanträffar på sätt som gruppen bestämmer.

KFO och PTK är överens om att ett viktigt syfte med detta avtal är att långsiktigt skapa en fast och tydlig grund för relationerna mellan tjänstemännen och KFO. I anslutning till detta konstaterande noterar KFO och PTK följande:

• Inom PTK har sedan kartellens tillkomst utvecklats en intern ordning för vilka

tjänstemannaorganisationer som tecknar kollektivavtal inom olika områden.

Ordningen innebär bland annat att det är PTK:s stiftare, dvs SIF, LEDARNA, HTF och CF som är avtalstecknare. Inom område där det endast finns ett PTK‐förbund tecknar dock detta avtal.

• Beträffande företag som har sin bakgrund i tidigare offentlig verksamhet skall KFO och PTK samarbeta i syfte att låta tjänstemännen ha så likartade anställnings‐ villkor som möjligt.

§ 3 FÖRBUNDSANTAGANDEN

PTK ska verka för att huvudavtalet antas som kollektivavtal av PTK:s medlemsför‐ bund.

§ 4 RÄTTSTVIST

Parterna är, mot bakgrund av reglerna i § 8 i huvudavtalet, ense om att rättstvist i sista hand normalt ska prövas i AD. Parterna vill dock understryka att skiljeförfa‐ rande undantagsvis kan vara att föredra, exempelvis i tvister rörande tillämpning av förtroendemannalagen.

§ 5 GEMENSAM INFORMATION

Parterna är ense om att, vid sidan av partsenskild information om huvudavtalet, söka framta partsgemensamt informationsmaterial och använda detta gemensamt gentemot företrädare för KFO:s medlemsföretag och PTK:s medlemsförbund.

§ 6 GILTIGHETSTID

Huvudavtalet gäller från och med denna dag tills vidare med sex månaders ömse‐ sidig uppsägningstid. Uppsägning kan dock ske först 1999‐12‐31.

BILAGA 1 36

HUVUDAVTAL

§ 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Mom 1

Denna förhandlingsordning är gällande vid handläggningen av rätts‐ och intresse‐ tvister inom KFO‐PTK‐området.

Mom 2

Bestämmelserna i förhandlingsordningen är inte tillämpliga när förhandling förs om krav på skadestånd eller annan ersättning på grund av arbetsskada, samt när det gäller indrivning av klar och förfallen fordran.

Mom 3

Innehåller annat avtal, som träffats av KFO och PTK, avvikelse från denna förhand‐ lingsordning, gäller den avvikelsen.

Mom 4

Bestämmelserna i förhandlingsordningen är inte avsedda att reglera vad som be‐ handlas i 40 § LAS samt 11, 12, 14, 19‐22, 33‐40 §§ och 43 § andra stycket MBL.

Mom 5

Förhandlingsordningen inverkar inte på tvingande lagbestämmelser om preskrip‐ tions‐, förhandlings‐ och talefrister.

§ 2 FÖRHANDLINGSRÄTT

Mom 1

Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare, alternativt KFO, i frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivaren och sådan medlem hos or‐ ganisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren, alternativt KFO, har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation.

Mom 2

Om förhandling påkallas i rätts‐ eller intressetvist av en förhandlingsberättigad part åligger det motparten att träda i förhandling i enlighet med vad som föreskri‐ ves i denna förhandlingsordning.

Om olovlig stridsåtgärd har vidtagits ska enligt 43 § MBL överläggningar äga rum.

Mom 3

Även om förhandling inte kommit till stånd ska part anses ha fullgjort sin förhand‐ lingsskyldighet då det mot förhandlingen funnits hinder som inte berott på parten själv.

§ 3 FÖRHANDLINGSPRESKRIPTION

Part, som har förhandlingsrätt enligt § 2, och som i rättstvist vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse, ska påkalla förhandling härom inom fyra månader från det

37 BILAGA 1

att han fått kännedom om den omständighet varpå kravet grundas. Förhandlingen måste dock påkallas senast två år efter det att denna omständighet inträffat.

Påkallar part inte förhandling inom föreskriven tid förlorar han rätten till förhand‐ ling.

Anmärkning:

Observera dock bestämmelsen i § 1 mom 5.

§ 4 FÖRHANDLINGSFÖRFARANDET

Mom 1

Part som vill förhandla ska göra framställning härom till motparten och ange den fråga förhandlingen ska röra.

Parterna ska därefter utan dröjsmål bestämma tid och plats för förhandlingssam‐ manträde. Parterna kan gemensamt välja annan form för förhandling än samman‐ träde.

Förhandlingsskyldig part ska själv eller genom ombud inställa sig vid förhand‐ lingssammanträdet och lägga fram motiverat förslag till lösning av den fråga för‐ handlingen avser.

Mom 2

Förhandling ska bedrivas skyndsamt. Protokoll, som justeras av båda parter, ska föras. Detta behöver dock inte ske om parterna är ense härom.

Mom 3

Enas parterna ej om annat, ska förhandling anses avslutad när part som har full‐ gjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.

§ 5 LOKAL FÖRHANDLING

Mom 1

Förhandling ska i första hand genomföras mellan arbetsgivare och lokal arbets‐ tagarorganisation (lokal förhandling).

Mom 2

Lokal förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom två veckor från den dag då den påkallas, om parterna inte enas om annat.

§ 6 CENTRAL FÖRHANDLING

Mom 1

Kan överenskommelse ej träffas vid lokal förhandling ankommer det på part som vill fullfölja ärendet att hänskjuta frågan till förhandling mellan KFO och berört PTK‐förbund (central förhandling).

BILAGA 1 38

Mom 2

Framställning om central förhandling rörande skadestånd eller annan fullgörelse ska skriftligen göras av KFO eller berört PTK‐förbund till motparten senast två månader efter den dag då den lokala förhandlingen avslutades. Försummar part detta förlorar han rätten till förhandling.

Mom 3

Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag den påkallas, om parterna inte enas om annat.

§ 7 AVGÖRANDE AV INTRESSETVIST

Mom 1

Tvist i intressefråga, som inte är reglerad i lag eller avtal (intressetvist) och som varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, kan av part hänskjutas till Förlikningsnämnden KFO‐PTK inom två veckor i enlighet med vad som före‐ skrives i § 11.

Mom 2

Parterna kan gemensamt hänskjuta tvisten till centralrådet att såsom skiljenämnd avgöra intressetvisten.

§ 8 AVGÖRANDE AV RÄTTSTVIST

Mom 1

Tvist som rör innebörden av lag, enskilt avtal, kollektivavtal eller gällande rätt i övrigt (rättstvist) och som varit föremål för central förhandling utan att kunna lö‐ sas, kan av

part hänskjutas till avgörande av AD, såvida inte parterna är ense om att pröva tvisten för slutligt avgörande i skiljeinstans enligt lagen om skiljemän.

Tvist rörande detta huvudavtal handlägges dock enligt § 9.

Mom 2

I rättstvist rörande skadestånd eller annan fullgörelse ska talan väckas i AD inom tre månader från det att den centrala förhandlingen anses avslutad, dock skall i fråga som omfattas av lagen om anställningsskydd talan väckas i AD inom fyra må‐ nader.

Har hinder funnits mot förhandling och har detta hinder ej berott på den part som försökt få förhandling till stånd, räknas tiden från det att förhandling senast skulle ha hållits enligt denna förhandlingsordning.

Försitter part talefristen förlorar han rätten att föra talan i tvisten.

39 BILAGA 1

§ 9 TVIST RÖRANDE HUVUDAVTALET

Tvist rörande detta huvudavtal, som varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, kan av part hänskjutas till behandling av Förlikningsnämnden KFO‐ PTK i enlighet med vad som föreskrives i § 11.

§ 10 NEUTRALITET OCH SKYDDSARBETE

Vid konflikt inom KFO‐området ska direkt och indirekt berörda parter följa de sedvanliga reglerna rörande neutralitet och skyddsarbete. Uppstår tvist härom kan denna omedelbart av berörd part underställas Förlikningsnämnden KFO‐PTK för bindande utlåtande på sätt som föreskrivs i § 11.

§ 11 FÖRLIKNINGSNÄMNDEN KFO-PTK

Mom 1

Förlikningsnämnden KFO‐PTK består av två ledamöter, varav en utses av KFO och en av PTK.

Vid förlikningsnämndens prövning får ej delta ledamot, som direkt berörs av tvis‐ ten eller är styrelseledamot i eller anställd av företag som direkt berörs av tvisten.

Vid förlikningsnämndens sammanträden ska föras protokoll, som justeras av båda parter.

Mom 2

KFO respektive berört PTK‐förbund äger enligt § 7 mom 1 rätt att efter avslutad förhandling anmäla olöst intressetvist till förlikningsnämnden.

Av § 9 följer vidare att KFO respektive berört PTK‐förbund efter avslutad för‐ handling kan hänskjuta tvist rörande detta huvudavtal till behandling av förlik‐ ningsnämnden.

Mom 3

Förlikningsnämnden ska ofördröjligen, dock senast inom en vecka, hålla förlik‐ ningssammanträde till vilken de tvistande parterna skall kallas. Förlikningsnämn‐ den ska därvid försöka åstadkomma enighet mellan de tvistande i enlighet med de förslag, som under förhandlingen kan bli framställda av de tvistande parterna. Om det i sådant fall kan anses ägnat att befordra en lösning av tvisten kan förliknings‐ nämnden hemställa hos parterna om de jämkningar eller medgivanden, som kan anses lämpliga för detta ändamål.

Förlikningsnämndens förslag till lösning av tvist enligt mom 2 ska grundas på vad som framkommit vid förhandlingen.

Förlikningsnämnden avgör i övrigt själv formerna för sitt arbete.

BILAGA 1 40

Mom 4

Om förlikningsnämnden inte kan enas om förslaget till tvistens lösning eller fram‐ lagt förslag inte godkänts av parterna, kan nämnden hänskjuta tvistefrågan till Fackliga‐Kooperativa centralrådet för yttrande. Förlikningsnämnden har, om tvis‐ ten har hänskjutits till centralrådet, att efter centralrådets yttrande, vid samman‐ träde mellan parterna söka åstadkomma enighet mellan de tvistande i enlighet med yttrandet.

Mom 5

Stridsåtgärd får inte vidtagas av någondera parten, förrän förlikningsnämnden har fullgjort sitt uppdrag.

Mom 6

Förlikningsnämnden ska enligt § 10 vid konflikt inom KFO‐området avge för KFO och berört PTK‐förbund bindande utlåtande rörande de regler om neutralitet och skyddsarbete, som ska gälla i konflikten.

§ 12 FACKLIGA-KOOPERATIVA CENTRALRÅDET

Mom 1

Fackliga‐Kooperativa centralrådet består av fyra för en tid av tre år utsedda leda‐ möter, av vilka två utses av KFO och två av PTK. För dessa utses lika antal supple‐ anter.

I centralrådet ska tjänstgöra en sekreterare från KFO respektive PTK.

Vid centralrådets prövning får ej delta ledamot eller suppleant, som direkt berörs av tvisten eller är styrelseledamot i eller anställd av företag som direkt berörs av tvisten.

Vid centralrådets sammanträden ska föras protokoll.

Mom 2

Vid centralrådets behandling av tvist ska förlikningsnämndens ledamöter vara närvarande såsom föredragande. Centralrådet kan kalla representant för av tvis‐ ten berörda företag, arbetstagare eller organisationer att höras inför centralrådet.

Mom 3

Centralrådets arbete skall bedrivas skyndsamt.

Mom 4

För att centralrådet ska kunna fatta beslut, ska samtliga ledamöter närvara. Varje ledamot har en röst. Som nämndens beslut gäller den mening som flertalet leda‐ möter är ense om.

41 BILAGA 2

FÖRSKJUTEN ARBETSTID

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för arbete på förskjuten arbets‐ tid.

De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.

2. Med förskjuten arbetstid avses den del av tjänstemannens ordinarie arbets‐ tidsmått som förläggs utanför det vid tjänstemannens arbetsställe gällande ordinarie dagarbetstidsschemat.

Förskjuten arbetstid ersätts enligt punkt 4 nedan.

Protokollsanteckning

a) Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutning av arbetstiden i avvaktan på resultat av de förhandlingar som kan komma att begäras.

b) Om ett system för flexibel arbetstid tillämpas utges inte ersättning för arbetstid inom det ordinarie dagarbetstidsschemats yttre tidpunkter, dvs inom den så kallade bandbredden.

3. Arbetsgivaren bör, såvitt möjligt, senast 14 dagar i förväg lämna berörd tjänsteman meddelande om förskjutning av arbetstiden. Sådant meddelande bör även innehålla uppgift om beräknad varaktighet av arbetstidens för‐ skjutning.

4. Förskjuten arbetstid ersätts per timme enligt följande:
måndag-fredag
‐ från kl l8 till kl 24 ‐ från kl 00 till kl 07	månadslönen 600 månadslönen
lördag-söndag ‐ från lördag kl 07 till söndag kl 24	400 månadslönen 300
Vid helger gäller dock följande: ‐ från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxx och Alla Helgons dag till kl 00 första vardagen efter re‐	månadslönen 300
spektive helger ‐ från kl 18 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 på pingst‐, Nationaldagen, midsommar‐ och julafton till kl 00 första vardagen efter respektive helger
	månadslönen 150

BILAGA 2 42

5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träf‐ fas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning, till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

6. Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan ej utges samti‐ digt.

43 BILAGA 3

JOURTID

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för jourtid. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.

2. Med jourtid avses tid då tjänstemannen ej har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov upp‐ kommer utföra arbete.

3. Jourtid ersätts per jourtimme med

Dock gäller följande:

fredag-söndag

månadslönen 600

‐ från fredag kl. 18 till lördag kl 07 månadslönen 400

‐ från lördag kl. 07 till söndag kl 24

vid helger

‐ från kl 18 dagen före till kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi

månadslönen 300

månadslönen

Himmelfärdsdag och Alla Helgons dag 400

‐ från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxx

och Xxxx Xxxxxxx dag till kl 00 första vardagen efter respek‐ tive helger

‐ från kl 18 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 på pingst‐, Nationaldagen, midsommar‐ och julafton till kl 00 första vardagen efter respektive helger

månadslönen 300

månadslönen 150

Jourtidsersättning utges per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall minskat med tid för vilken övertidsersättning utgetts.

4. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träf‐ fas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

5. Xxxxxxx ska fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänsteman. Schema för jourtid bör upprättas i god tid.

BILAGA 4 44

BEREDSKAPSARBETE

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för beredskapstjänst. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om an‐ nan lösning.

2. Med beredskapstjänst avses tid då tjänsteman ej har arbetsskyldighet men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället.

3. Beredskapstjänst ersätts per beredskapstimme med

Dock gäller följande:

fredag-söndag

månadslönen 1400

‐ från fredag kl 18 till lördag kl 07 månadslönen 1000

‐ från lördag kl 07 till söndag kl 24

vid helger

‐ från kl 18 dagen före till kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi

månadslönen 700

månadslönen

Himmelfärdsdag och Alla Helgons dag 1000

‐ från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxx

och Xxxx Xxxxxxx dag till kl 00 första vardagen efter respek‐ tive helger

‐ från kl 18 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 på pingst‐, Nationaldagen, midsommar‐ och julafton till kl 00 första vardagen efter respektive helger

månadslönen 700

månadslönen 350

Beredskapsersättning utges per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall minskat med tid för vilken övertidsersättning utgetts.

4. Vid påkallad inställelse i arbete utges övertidsersättning för arbetad tid, dock minst för 2 timmar. Ersättning för resekostnad i anslutning till sådan in‐ ställelse utbetalas.

45 BILAGA 5

ARBETSTIDSBESTÄMMELSER FÖR TJÄNSTEMÄN

§ 1 Avtalets omfattning

1.1 Tillämpningsområde

Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för ideella organisationer mellan KFO och Unionen (Ido‐avtalet). Dessa tjänstemän undantas från tillämp‐ ningen av arbetstidslagen (SFS 1982:673) i sin helhet.

Parterna är eniga om att detta avtal ligger inom ramen för rådets direktiv 2003/88/EG som syftar till att bereda arbetstagarna säkerhet och hälsa vid arbets‐ tidens förläggning.

Med begreppet tjänstemannaklubb i detta avtal avses den lokala fackliga organisa‐ tionen.

1.2 Undantag

Bestämmelserna i §§ 2 – 5 gäller ej för tjänstemän som utför arbete under sådana förhållanden att det inte kan anses som arbetsgivarens skyldighet att vaka över hur arbetet är anordnat eller har förtroendet att själva disponera sin arbetstid.

1.3 Individuellt överenskomna undantag

Tjänstemän, som träffar överenskommelse om att kompensation för övertidsarbe‐ te skall ersättas med längre semester och/eller högre lön, kan träffa överenskom‐ melse om att de skall vara undantagna från tillämpningen av 2 – 5 § § i detta avtal (bestämmelser om ordinarie arbetstid, övertid, jourtid samt anteckningar om övertid och jourtid).

Anmärkning

Även för tjänstemän som är undantagna från §§ 2‐5 är det av ömsesidigt in‐ tresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att ha en uppgift om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjänstemän.

Tjänstemannen bör fortlöpande lämna uppgift om arbetstidens omfattning till arbetsgivaren. Detta ska ske på sådant sätt som tjänstemannen och ar‐ betsgivaren finner lämpligt. Om tjänstemannaklubben så begär ska denna få del av dessa uppgifter.

§ 2 Ordinarie arbetstid

2.1 Längd och begränsningsperiod

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om fyra veckor. Tillämpas kortare arbetstid ska den lägre veckoarbetstiden användas vid genomsnittsberäkningen.

För tjänstemän i intermittent treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.

BILAGA 5 46

För tjänstemän i kontinuerligt treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.

2.2 Överenskommelse om annan begränsningsperiod Lokal överenskommelse

Skriftlig överenskommelse om en begränsningsperiod om högst tolv månader kan träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben. En sådan överenskommel‐ se kan gälla för en enskild tjänsteman eller för en grupp av tjänstemän.

Uppsägning av sådan överenskommelse skall göras minst tre månader före giltig‐ hetstidens utgång.

Anmärkning

De centrala parterna är ense om att det är möjligt att tillämpa olika lång ar‐ betstid under olika delar av året.

2.3 Arbetstidens förläggning

Vid arbetstidens förläggning skall hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till tjänstemannens behov och önskemål. Inriktningen skall vara att så långt möjligt beakta tjänstemannens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt.

Den enskilde tjänstemannen har rätt att få sina önskemål om arbetstidens längd och förläggning prövade av arbetsgivaren. Om tjänstemannens önskemål inte kan tillgodoses skall arbetsgivaren på begäran ange skälen för detta. Den enskilde tjänstemannens önskemål ska även vägas mot andra tjänstemäns behov och öns‐ kemål.

Vid ändring av tjänstemannens arbetstid skall arbetsgivaren informera tjänste‐ mannen minst en månad innan ändringen genomförs.

§ 3 Övertid

3.1 Övertidsarbete

Med övertidsarbete avses arbete som har utförts utöver den ordinarie arbetstiden för tjänstemannen om

– övertidsarbetet har beordrats på förhand, eller

– där beordrande på förhand inte kunnat ske ‐ övertidsarbetet har godkänts i ef‐ terhand av arbetsgivaren.

Som övertidsarbete räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förbe‐ redelse‐ och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens arbete.

Vid beräkning av fullgjord övertid tas endast fulla halvtimmar med.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter ordinarie arbetstiden en viss dag, skall de båda övertidsperioderna räknas ihop.

47 BILAGA 5

Arbete som utförts utöver den ordinarie arbetstiden för deltidsanställda tjänste‐ män och som ersätts som mertid enligt Ido‐avtalet räknas av från övertidsutrym‐ met.

3.2 Allmän övertid

När det finns särskilda behov får allmän övertid tas ut med högst 150 timmar per kalenderår. Vid beräkning av övertid skall ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid eller jourtid likställas med fullgjord arbetstid.

3.3 Återföring av övertid

Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet enligt Ido‐avtalet återförs motsvarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt 3.2 ovan (allmän övertid).

Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrym‐ met, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enats om annat.

Exempel

En tjänsteman utför övertidsarbete, fyra timmar, en vardagskväll. Dessa över‐ tidstimmar räknas av från övertidsutrymmet enligt 3.2. Överenskommelse träffas om att tjänstemannen skall kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under sex timmar (4 timmar x 1,5 tim = sex timmar kompensationsledighet).

När kompensationsledigheten har tagits ut återförs de fyra övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt 3.2.

Anmärkning

Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa överenskommelse om att övertid som ersatts med kompensationsledighet ska, för att kunna återföras till övertidsutrymmet enligt den teknik som beskrivs ovan, utläggas inom viss bestämd tidsperiod, t ex räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utföran‐ de eller före visst bestämt datum. Överenskommelsen gäller med en ömsesi‐ dig uppsägningstid om tre månader.

3.4 Extra övertid

Utöver vad som sagts ovan kan, när det finns synnerliga skäl, extra övertid tas ut under kalenderåret enligt följande:

1) Högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten.

2) Ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan förbundsparterna.

3.5 Nödfall

Om en natur‐ eller olyckshändelse eller någon annan därmed jämförlig omständ‐ lighet, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört över‐ hängande fara för sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom, skall över‐ tid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt

3.2 (allmän övertid) och 3.4 ovan (extra övertid).

BILAGA 5 48

§ 4 Jourtid

4.1 Omfattning av jourtid

Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att utföra arbete när det uppstår behov, får jourtid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid då tjänstemannen ut‐ för arbete för arbetsgivarens räkning.

4.2 Lokal överenskommelse om annan begränsningsperiod

Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa en skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod av jourtid för en viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän.

En överenskommelse enligt föregående stycke gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid.

§ 5 Anteckning av övertid, mertid och jourtid

Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som krävs för beräkning av övertid enligt

§ 3 och jourtid enligt § 4. På samma sätt ska anteckningar föras avseende mertid för deltidsanställda. Tjänstemannen, tjänstemannaklubben eller representanter för den centrala arbetstagarparten har rätt att ta del av dessa anteckningar.

§ 6 Sammanlagd arbetstid

Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt per vecka under en begränsningsperiod om högst fyra månader.

I lokal överenskommelse kan bestämmas att beräkningsperioden i stället skall vara annan fast period om högst tolv månader.

Beräkningsperioder längre än fyra månader förutsätter att berörda arbetstagare kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.

Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbets‐ tid.

Anmärkning

I den sammanlagda arbetstiden ingår ordinarie arbetstid, övertid (även nöd‐ fallsövertid), mertid och jourtid.

49 BILAGA 5

§ 7 Nattarbete

Med natt avses tiden kl 22.00 – 06.00. Med nattarbetare avses tjänsteman som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller kommer att full‐ göra minst en tredjedel av sin årsarbetstid på natten.

Arbetstiden för nattarbetande tjänstemän får under varje period om 24 timmar inte överstiga 8 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om fyra veckor. Vid genomsnittsberäkningen ska räknas av från beräkningsperioden 24 timmar för varje påbörjad period om sju dagar. Avvikelse kan göras i central överens‐ kommelse vilken ska reglera när och hur avvikelse får göras samt på vilket sätt kompensation sker.

Semester och sjukfrånvaro under tid då tjänstemannen annars skulle ha arbetat ska likställas med fullgjord arbetstid.

Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får inte arbeta mer än åtta timmar inom den 24‐timmarsperiod när de utför nattarbete. Avvikelser får göras tillfälligtvis om det föranleds av något sär‐ skilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att tjänstemannen ges motsvarande förlorad vila vid nästkommande arbetspass början. Denna kompenserande vila utgör betald ledighet.

§ 8 Rast och måltidsuppehåll

8.1 Rast

Med rast menas ett avbrott i den dagliga arbetstiden då tjänstemannen inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället. Arbetsgivaren ska på förhand ange raster‐ nas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Rasterna ska förläggas så att tjänstemannen inte utför arbete mer än högst fem timmar i följd.

Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.

Anmärkning

En god arbetsmiljö förutsätter att det, utöver rasterna, är möjligt att ta pau‐ ser under arbetsdagen. Med paus menas kortare avbrott från arbetet under arbetstiden. Pausen räknas in i arbetstiden.

8.2 Måltidsuppehåll

Rast får bytas mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan hän‐ delse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådant måltidsuppehåll räk‐ nas in i arbetstiden.

BILAGA 5 50

§ 9 Vila

9.1 Dygnsvila

Tjänstemannen ska ha minst 11 timmars sammanhängande vila per 24‐ timmarsperiod.

Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att tjänstemannen ges motsvarande förlorad vila vid nästkommande arbetspass början. Denna kom‐ penserande vila utgör betald ledighet. Dygnsvilans huvuddel ska var förlagd mel‐ lan kl 22.00 och 06.00.

Avvikelse får även göras i samband med planerade aktiviteter, som kräver tjäns‐ temans övervakning/Xxxxxxx utan möjlighet till dygnsvila. En förutsättning är att motsvarande kompensationsledighet läggs ut inom de närmaste följande sju dyg‐ nen.

Genom lokal överenskommelse kan avvikelse från ovanstående göras under förut‐ sättning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller ges annat lämpligt skydd.

Anmärkning

Exempel på sådan aktivitet som anges i tredje stycket ovan är lägerverksam‐ het då ansvarig tjänsteman inte kan beredas dygnsvila.

Nämnda 24‐timmarsperiod kan omfatta kalenderdygn eller någon annan pe‐ riod om 24 timmar. Perioden ska efter fastställande läggs ut efter ett fast sy‐ stem och tillämpas konsekvent. Byte av period kan ske vid avbrott såsom vid omläggning av scheman.

9.2 Veckovila

Tjänstemannen ska beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Ledigheten ska så vitt möjligt förläggas till veckoslut. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt för‐ hållande, som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att tjänstemannen ges 36 timmars sammanhängande ledighet innan nästkommande veckovila. Denna kompenserande vila utgör betald ledighet.

Genom lokal överenskommelse kan avvikelse från ovanstående göras under förut‐ sättning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller ges annat lämpligt skydd.

Tid då tjänstemannen är i beredskapstjänstgöring (på sin fritid förbundit sig att vara anträffbar för att vid behov utföra arbete) utgör inte dygns‐ och/eller vecko‐ vila.

Perioden om sju dagar beräknas, om inte annat överenskommits lokalt, från mån‐ dag kl 07.00.

51 BILAGA 5

§ 10 Förhandlingsordning

Ido‐avtalets förhandlingsordning gäller även för detta avtal.

§ 11 Uppsägning av överenskommelser

Överenskommelser enligt detta avtal kan sägas upp av parterna i respektive över‐ enskommelse.

Om endera parten önskar att en lokal överenskommelse respektive rätten att träf‐ fa lokal överenskommelse skall bestå, skall parten skyndsamt begära att förhand‐ lingar om detta förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga upp‐ sägningstiden för en lokal överenskommelse för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan överenskommelsen upphör.

§ 12 Giltighetstid

Bestämmelserna i detta avtal om arbetstid har samma giltighetstid som Ido‐ avtalet.

Om arbetstidsavtalet upphör att gälla upphör även överenskommelser, som slutits med stöd av avtalet, att gälla.

BILAGA 6 52

RIKTLINJER FÖR LOKAL LÖNESÄTTNING OCH LÖNEUTVECKLING

Gemensamma utgångspunkter

Lönesättning och löneutveckling sker mot bakgrund av de förhållanden som ska‐ par företagets/organisationens ekonomiska förutsättningar. Endast därigenom skapas uthålliga förutsättningar för en real löneutveckling.

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad.

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i respekti‐ ve befattning och den enskilde tjänstemannens sätt att uppfylla dessa krav. Lönen bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad och med tjänstemannens presta‐ tion. Även marknadskrafterna och de lokala parternas önskan om en viss löne‐ struktur påverkar löneavvägningen.

För att nå målet med en fungerande lönebildning krävs att företaget har en lönepo‐ licy som är tydlig och som bygger på de avtalade reglerna för lönesättning samt väl känd.

Utvecklingssamtal är ett medel för att erhålla en grund för bedömning av utveck‐ lingsinsatser och lönesättning för tjänstemän.

Det är av avgörande betydelse för lönesättningen att en dialog förs mellan chef och berörd tjänsteman. Dialogen bör behandla aktuella arbetsuppgifter, arbetssitua‐ tionen, utvecklingsmöjligheter, kompetenskrav, uppnådda resultat i relation till satta mål ‐ allt sett i ett helhetsperspektiv på kort och lång sikt ‐ med koppling till individuell löneutveckling.

Ökad erfarenhet och ökade kvalifikationer möjliggör att medarbetarna kan utveck‐ las för allt mer kvalificerade och ansvarskrävande befattningar och arbetsuppgif‐ ter. Detta ska ge utslag i den individuella lönesättningen, varvid lönetillägg utges utöver den allmänna potten.

För högre tjänstemän, såväl chefer som specialister är faktorer som ledningsför‐ måga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérike‐ dom och innovationskraft av särskild betydelse vid den individuella lönesättning‐ en.

För arbetsledande tjänstemän beaktas vid löneavvägningen att en tillfredsställan‐ de lönedifferentiering uppnås i förhållande till underställd personal. Vid lönejäm‐ förelserna beaktas även förmåner vid sidan av kontantlönen. Avvägningen av lö‐ nerna ska dock också ske från arbets‐ och meritvärderingsmässiga grunder. Mot‐ svarande gäller löneavvägning för specialister och övriga tjänstemän med mer kvalificerade arbetsuppgifter.

53 BILAGA 6

Vid löneavvägningen beaktas även att kvinnor och män ska ha lika lön för arbete som är lika eller som är att betrakta som likvärdigt.

För äldre tjänstemän gäller samma principer som för yngre.

Tjänstemän som har varit eller är föräldralediga ska inte, på grund av ledigheten, ha en ogynnsam löneutveckling i förhållande till övriga tjänstemän i företaget.

1. Lönehöjningar fr o m den 1 juni 2010 respektive den 1 juni 2011

1.1 Beräkning av utrymme för individuella lönehöjningar

Ett allmänt utrymme beräknas som 1,2 procent av summan av de fasta kontanta lönerna för tjänstemän den 31 maj 2010 och 2,5 procent den 31 maj 2011.

1.2 Garanterad lönehöjning

Heltidsanställd garanteras vid lönerevisionerna lönehöjning med 150 kronor per månad 1 juni 2010 och med 240 kronor per månad 1 juni 2011. För deltidsanställd ska beloppet omräknas i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.

För tjänsteman avlönad med såväl fast som rörlig lön gäller att beloppet ska ned‐ räknas i proportion till den fasta lönens förhållande till den totala lönen. Med total lön avses ‐ om företaget och tjänstemannen inte överenskommer om annat ‐ ge‐ nomsnittet av rörlig och fast lön under 2009 och 2010.

1.3 Lägsta löner

Lägsta löner under tiden 1 juni 2010 – 31 maj 2011 är för arbetstagare som har fyllt 20 år 14 880 kronor per månad.

Lägsta löner under tiden 1 juni 2011 – 30 april 2012 är för arbetstagare som har fyllt 20 år 15 250 kronor per månad.

Angivna löner avser tjänsteman med heltidsanställning och gäller från den 1:a i den månad angiven ålder uppnås.

Med "lön" avses här

– fast kontant lön,

– naturaförmåner i form av kost eller bostad till i källskattetabellen angivet vär‐ de,

– vid provision, tantiem och liknande rörliga löneformer: genomsnittsvärdet härav enligt de normer som enligt KTP‐avtalet gäller för bestämmande av pensionsmedförande lön.

De angivna lönebeloppen gäller även för vikarier, som i övrigt enligt punkt 2.2 är undantagna från löneavtalets tillämpning.

1.4 Giltighetstid

De nya lönerna gäller till och med den 31 maj 2011 respektive 30 april 2012.

BILAGA 6 54

2. Omfattning

2.1 Lönerevisionen omfattar tjänsteman som börjat sin anställning vid företaget senast den 31 maj 2010 respektive 31 maj 2011.

2.2 Undantag av vissa kategorier

Detta löneavtal omfattar ej tjänsteman som vid lönerevisionstillfället

– ej har fyllt 18 år,

– är anställd för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss sä‐ song eller visst arbete och vars anställning ej har varat fortlöpande under 6 månader,

– är anställd på prov och antingen ej har övergått direkt från tidigare anställ‐ ning, i vilken han har omfattats av tjänstemannaavtal om allmänna villkor, el‐ ler vars anställning ej har varat fortlöpande under 6 månader,

– innehar anställning som utgör bisyssla, eller

– kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han har uppnått pensionsåldern el‐ ler har anställts vid företaget efter det att han har uppnått 67 års ålder.

Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning ska utges till tjänsteman, som enligt ovan är undantagen från löneavtalet. Därvid ska bestämmelserna i detta av‐ tal vara vägledande.

Om tjänsteman, som vid lönerevisionstillfället var anställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket inte omfattas av lönerevisionen, under avtalspe‐ rioden får en tillsvidareanställning vid företaget ska bestämmelserna i detta avtal vara vägledande vid fastställande av tjänstemannens lön.

Tjänsteman som vid lönerevisionstillfället är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undantagen från detta löneavtal om inte överenskommelse träffas om annat. När tjänstemannen återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga tjänstemän vid företaget enligt detta avtal.

2.3 Tjänsteman som har slutat sin anställning

Om en tjänsteman har slutat sin anställning vid lönerevisionstillfället eller senare och inte har fått lönehöjning enligt punkt 1 ska han till företaget anmäla sitt krav härpå senast inom en månad efter det att tjänstemannen vid företaget har under‐ rättats om att lönerevisionen är genomförd. Om tjänstemannen försummar detta, medför detta löneavtal inte längre någon rätt för honom till lönehöjning.

2.4 Anställningsavtal med löneklausul

Om företaget och en tjänsteman har träffat avtal om anställning senast den 1 janu‐ ari 2010 respektive 1 januari 2011 och därvid även om viss lön och de vidare ut‐ tryckligen har överenskommit att den avtalade lönen ska gälla oberoende av 2010 respektive 2011 års lönerevision ska tjänstemannen inte omfattas av detta löneav‐ tal.

55 BILAGA 6

2.5 Redan genomförd lönerevision

Om företaget i avvaktan på detta löneavtal redan har utgett generella och/eller in‐ dividuella lönehöjningar ska dessa avräknas mot vad tjänstemannen erhåller vid tillämpning av punkt 1 såvida inte uttrycklig lokal överenskommelse om annat har träffats.

2.6 Kontraktslön

Löneavtalet tillämpas även för en tjänsteman med kontraktslön, om det inte fram‐ går av omständigheterna att avsikten inte varit sådan då kontraktet upprättades eller förnyades.

3. Tillämpningsregler

3.1 Begreppet företag

I det fall ett företag har sin verksamhet förlagd till olika orter eller om det på sam‐ ma ort har flera enheter gäller följande vid beräkningen av ramen för lönehöjning‐ ar enligt punkt 1.2. Om så har varit klar praxis vid företaget vid tillämpningen av tidigare löneavtal eller om lokal överenskommelse härom träffas, avses med "före‐ tag" företaget som helhet.

3.2 Retroaktiv omräkning

I det fall detta löneavtal tillämpas retroaktivt gäller följande beträffande sjukav‐ drag m m, tjänstledighetsavdrag och utbetalade övertidsersättningar.

Individuell omräkning av sjukavdrag m m ska ske enligt följande: Sjukavdrag t o m 14:e kalenderdagen ska omräknas retroaktivt.

Retroaktiv omräkning ska ej ske för sjukavdrag fr o m 15:e kalenderdagen annat än i den mån lönehöjningen beaktats vid fastställande av sjukpenningen.

Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individu‐ ellt.

Övertidsersättningar ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske med den ge‐ nomsnittliga lönehöjningen för tjänstemännen vid företaget, såvida inte lokal överenskommelse träffas om att omräkningen ska ske individuellt för varje tjäns‐ teman.

3.3 Arbetstidsförändring

Om arbetstidens längd för tjänstemännen vid företaget eller vissa av dessa föränd‐ ras vid respektive lönerevisionstillfälle eller senare ska lönerna för berörda tjäns‐ temän ändras i proportion till arbetstidsförändringen.

4. Provision

4.1 Garanterat provisionsbelopp till tjänsteman helt avlönad med provision höjs med 150 kronor per månad den 31 maj 2010 och med 240 kronor per månad den 31 maj 2011.

För deltidsanställd nedräknas krontalet i förhållande till arbetstiden.

4.2 För provisions‐ och tantiemavlönade tjänstemän bör eftersträvas ‐ med beak‐ tande av att det ligger i nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den en‐ skilde tjänstemannen kan variera ‐ att förtjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga tjänstemän.

5. Vissa pensionsfrågor

5.1 Pensionsmedförande lönehöjningar

Om lönehöjning utges till tjänsteman som anges i punkt 2.3 och som är pensions‐ berättigad, skall höjningen inte vara pensionsmedförande. Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall ska emellertid lönehöjningen vara pensionsmed‐ förande.

5.2 Anmälan om pensionsmedförande lön

Företagen ska till KP/Folksam alternativt Collectum såsom pensionsmedförande lön anmäla lönehöjning enligt punkt 1 fr o m den 1 juni 2010 respektive 1 juni 2011.

6. Förhandlingsordning

Lokal förhandling

Om part så begär i samband med fastställande av tidsplan inleds förhandlingarna med en genomgång av avtalens innebörd i syfte att undanröja eventuella oklarhe‐ ter. Fördelningen av löneutrymmet sker i lokala förhandlingar. Förutsättning för genomförande av lokala förhandlingar är att Unionens företrädare senast den

31 augusti 2010 respektive den 15 april 2011, anmält att sådan förhandling ska hållas. Vid detta tillfälle ska anges vilka tjänstemän som omfattas av förhandlingen. Lokala förhandlingar ska påbörjas snarast efter anmälan till arbetsgivaren och vara avslutade senast den 15 oktober 2010 respektive den 15 juni 2011.

Central förhandling

I det fall de lokala parterna inte kan träffa överenskommelse om fördelningen av löneutrymmet, har berörd lokal part rätt att föra frågan till central förhandling. Central förhandling ska påkallas senast den 31 oktober 2010 respektive den

30 juni 2011.

De lokala parterna kan överenskomma om andra tidsfrister än de ovan angivna.

ÖVERENSKOMMELSE OM RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING‌

1. Inriktning

För verksamhetsutveckling krävs en kontinuerlig och systematisk kompetensut‐ veckling. Kompetensutveckling utgår från organisationens/företagets verksam‐ hetsidé, mål och arbetsorganisation. Den sker i allt högre grad direkt på arbets‐ platsen genom en flexibel arbetsorganisation där teori och praktik blandas.

En fortlöpande utveckling av organisationer och medarbetare skapar förutsätt‐ ningar för lönsamhet och tryggare anställning.

2. Rätt och ansvar

Alla medarbetare har såväl rätt till som eget ansvar för att kontinuerligt utvecklas i arbetet. Kvinnor och män ska ges samma möjlighet till kompetensutveckling.

3. Utforma i samverkan

Utformningen av kompetensutvecklingen är en ledningsuppgift. Samverkan med medarbetarna förutsätts vid kartläggningen av nuvarande och framtida kompe‐ tensbehov.

Utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar rekommenderas som grund för planering av kompetensutveckling.

Planer för kompetensutveckling utformas och följs upp regelbundet.

4. Stimulera och premiera

Kompetensutveckling måste uppmärksammas, stimuleras och premieras. Vid lö‐ nesättningen bör det vara naturligt att koppling sker till måluppfyllelse/resultat och kompetens. Varje chef bör hålla utvecklingssamtal som ett medel för att få en grund till bedömning av utvecklingsinsatser och lönesättning för tjänstemannen.

5. Kostnader

Av arbetsgivaren beordrad kompetensutveckling betraktas som arbete och ska er‐ sättas enligt gällande kollektivavtal.

FLEXTID‌

Om frågan om införande av flexibel arbetstid skulle aktualiseras på något för‐ bundsområde rekommenderar KFO och Unionen att nedanstående riktlinjer till‐ lämpas.

Modell för flexibel arbetstid

08.00

12.00 12.45

ordinarie arbetstid 8 tim lunchtid 45 min (fastlagd)

16.45

07.15 08.45 12.00 12.45 16.00 17.30

Flexibel tid (1,5 tim) Fast tid 6,5 tim Flexibel tid (1,5 tim)

1. Flexibel arbetstid tillämpas till en början på prov under en begränsad period. Ett grundläggande krav är att arbetsuppgifternas art i sista hand måste vara avgö‐ rande för huruvida flexibel arbetstid kan tillämpas.

2. Om företaget eller tjänstemannaklubben under provperioden skulle finna att tillämpningen av flexibel arbetstid medfört olägenhet av betydelse kan försöks‐ verksamheten på endera partens begäran avvecklas på ett planmässigt sätt eller begränsas.

3. Lunchtidens längd bör vara bestämd, i förevarande exempel 45 minuter. Lunch‐ tiden bör – där förhållandena så medger – vara fastlagd mellan bestämda klock‐ slag. Först sedan erfarenheter av flexibel arbetstid vunnits bör övervägas om den anställde skall få förlägga lunchtiden efter eget val inom vissa tidsgränser.

4. Den fasta tiden ska alltid innehållas. Ett tidredovisningssystem i vilket ankomst‐ och avgångstider registreras är en fördel bland annat därför att man i efterhand kan rekonstruera vilken arbetstid som faktiskt fullgjorts och av vilket slag den är (övertid, flexibel tid etc). Den anställde bör ha möjlighet att själv fortlöpande kon‐ trollera plus‐ respektive minustid med hjälp av tidtabell (lathund).

5. Med övertidsarbete förstås arbete som den anställde beordrats att utföra utöver ordinarie arbetstidsmått per dag. Denna definition överensstämmer med tjänste‐ mannaavtalets. Det innebär att den anställde kan beordras till arbete vid sidan av fast tid (dvs på flexibel arbetstid) utan att övertidsersättning utgår.

Exempel

Den anställde arbetar kl 08.45‐16.00 (6 tim 30 min med 45 min lunchrast) och beordras till övertidsarbete kl 16.00‐19.00. Övertidsersättning utgår endast för tid efter kl 17.30, dvs när det dagliga ordinarie arbetstidsmåttet 8 timmar innehållits.

59 BILAGA 8

Om arbetet börjat kl 07.15 är ordinarie arbetstidsmått fullgjort kl 16.00 och övertidsersättning utgår för hela övertidsarbetet.

6. Tillgodohavande i form av plustimmar, som alltså uppkommit genom arbete på flexibel arbetstid, får tas ut endast under flexibel arbetstid och således inte inkräk‐ ta på den fasta arbetstiden.

7. Antalet plus/minustimmar bör maximeras till ± 5 timmar, i vart fall i ett inle‐ dande skede.

Detta tal får aldrig vid någon tidpunkt vare sig över‐ eller underskridas av den an‐ ställde, om inte arbetsledningen undantagsvis medger det.

Exempel

Om en anställd har ett minussaldo på 5 timmar kan han/hon inte börja arbetet senare än kl 08.00, för att han/hon under alla förhållanden skall kunna innehålla ordinarie arbetstidsmått. (Jämför punkt 9 nedan.)

8. Vid dagflex gäller att ordinarie arbetstidsmåttet 8 timmar per dag skall fullgö‐ ras. Flexibiliteten innebär här endast att den anställde kan förlägga sin ankomsttid inom ramen för flextiden på morgonen och anpassa sluttiden därefter.

Vid veckoflex ska på motsvarande sätt veckoarbetstidsmåttet innehållas, i detta ex‐ empel 40 timmar per helgfri vecka. En balansering av plus‐ eller minustimmar kan göras mellan veckodagar. Nollställning av saldot görs vid veckans slut.

Vid månadsflex skall likaledes arbetstidsmåttet för månaden innehållas. En balan‐ sering av plus‐ eller minustimmar kan göras under månaden. Nollställning av sal‐ dot görs vid månadens slut.

I ett rullande system bör avstämning och kontroll av arbetstidsuttaget göras varje månad eller 4‐veckorsperiod (avlöningsperiod). Ingen nollställning eftersom saldo om ± 5 timmar är tillåtet.

Anmärkning

Uträkning av företagets faktiska årsarbetstid sker med utgångspunkt från den arbetstid som uttas som s k ordinarie arbetstid.

Vid över‐/underskridande gäller:

Överskjutande plustimmar bortfaller i princip utan ersättning. (Undantag gäller vid övertidsarbete, se punkt 5.) Om överskottet uppkommit pga omständigheter som den anställde inte kunnat råda över, skall dock möjlighet beredas att ta ut överskjutande plustimmar inom nästföljande beräkningsperiod. Minustimmar vid nollställningstillfället (i ett rullande system minustimmar utöver 5) registreras som frånvaro och skall inarbetas inom nästföljande beräkningsperiod. Fullgörs inte föreskriven inarbetning kan arbetsgivaren verkställa löneavdrag enligt tjäns‐ temannaavtalets § 9 mom 3:2.

9. Vid frånvaro hel dag pga laga förfall (t ex sjukdom, militärtjänstgöring, havan‐ deskap) eller pga beviljad ledighet skall den anställde tillgodoräknas det antal timmar som motsvarar den ordinarie arbetstiden. Frånvaron skall alltså inte på‐ verka flextidsaldot.

Vid frånvaro del av dag beaktar man endast sådana frånvarotimmar som infaller mellan klockslagen för den ordinarie arbetstiden. Det innebär att beviljad ledighet

BILAGA 8 60

(permission eller annan ledighet) kan förläggas endast till ordinarie arbetstid. Inte heller i detta fall påverkas alltså flextidsaldot.

Exempel

En anställd beviljas annan ledighet från kl 14.00 en dag. Löneavdrag skall göras för tiden kl 14.00‐16.45.

Denna tillämpning leder till att den anställde får tillgodoräkna sig eventuell plustid som uppkommit genom att han/hon arbetat på flexibel tid. Frånvaro del av dag kan emellertid också medföra att den anställde får minustid.

Exempel

Om den anställde börjat arbeta kl 07.15 och därefter beviljas ledighet från kl

12.00 och lämnar arbetsplatsen skall han/hon anses ha fullgjort ordinarie arbetstidsmått mellan kl 08.00 och 16.45 och få tillgodoräkna sitt flextidsaldo tiden mellan 07.15 och 08.00. Om den anställde å andra sidan börjat först kl 08.45, uppstår ett minussaldo om 45 minuter.

10. Tillämpning av flexibel arbetstid på helgdagsaftnar och vid deltidsarbete ford‐ rar särskild uppmärksamhet.

Helgdagsaftnar

Företaget kan ha kortare ordinarie arbetstid på helgdagsaftnar o dyl t ex kl 08.00‐

12.00. För sådana dagar bör övervägas – oavsett vilken typ av flexibel arbetstid som tillämpas vid företaget – huruvida

• dagflex skall gälla för sådana dagar

• flexibel arbetstid inte skall tillämpas utan fast arbetstid skall gälla

• tiden kl 08.00‐12.00 skall utläggas som fast tid och den flexibla arbetstiden in‐ falla före och efter nämnda klockslag.

Deltidsarbete

Om en anställd arbetar på deltid utesluter detta inte möjlighet att tillämpa flexibel arbetstid. Om två anställda delar på en heltidstjänst så att byte görs vid ett visst klockslag under dagen måste emellertid beaktas att den som har första passet kan utnyttja flexibiliteten endast på morgonen och den som har andra passet endast på eftermiddagen.

11. Vid kollektiv inarbetning, t ex av håldagar, måste en ändring av arbetstids‐ schemat göras. Den fasta förlängs tiden liksom den ordinarie arbetstiden med den dagliga inarbetningen.

12. För att om möjligt få en uppfattning om effekterna bör en utvärdering göras vid provperiodens slut, t ex genom jämförande statistisk undersökning med likar‐ tad grupp anställda som följer ordinarie arbetstid.

61 BILAGA 9

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖFRÅGOR

Parter: KFO och Unionen Avtal: Ideella organisationer

§ 1 Gemensamma utgångspunkter

Parterna är överens om att främja utvecklingen av en god arbetsmiljö.

Arbetsmiljöarbetet är därför en viktig och integrerad del av företagens/organisa‐ tionernas verksamhet. En god arbetsmiljö som även omfattar de psykologiska och sociala förhållandena i arbetsmiljön ska syfta till låg sjukfrånvaro, bra arbetsför‐ hållanden samt ökad produktivitet, kvalitet och lönsamhet.

Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är viktiga delar i arbetet. På varje företag/organisation ska för arbetstagarna finnas tillgängligt arbetsmiljölagen, ar‐ betsmiljöförordningen, övriga författningar (anvisningar, föreskrifter eller medde‐ landen) som har utfärdats med stöd av lagen eller förordningen samt lokala skyddsföreskrifter som rör den aktuella verksamheten.

§ 2 Lokal samverkan om arbetsmiljöarbete

De lokala parternas samverkan är grundläggande för arbetsmiljöarbetet. Arbets‐ miljöfrågorna handläggs i bl a linjeorganisationen av ansvariga chefer och skall in‐ ordnas i företagets/organisationens ordinarie verksamhet. Det är viktigt att ar‐ betsgivarens och arbetstagarnas företrädare på olika nivåer har tillräckliga befo‐ genheter och erforderlig kompetens för att fylla sin del av det samlade ansvaret.

Lokala överenskommelser bör därför träffas om formen för samverkan, där reg‐ lerna om systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering utgör viktiga delar.

§ 3 Företagshälsovård

Parterna är ense om att en ändamålsenlig företagshälsovård är en betydelsefull resurs för företag och anställda. Företagshälsovården bör utformas med utgångs‐ punkt från olika behov och krav i de enskilda företagen. En genomgång av företa‐ gens/organisationernas behov av företagshälsovård är av betydelse och bör ske årligen.

§ 4 Utbildning

De lokala parterna bedömer behovet av utbildning och information samt den tids‐ omfattning och det innehåll som erfordras för att åstadkomma och vidmakthålla en god arbetsmiljö i företaget/organisationen.

BILAGA 9 62

§ 5 Förhandlingsordning

Vid tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal samt lokal överenskommelse gäller förhandlingsordningen.

Skiljenämnd

Kan tvist inte lösas genom lokal och central förhandling äger part hos motparten senast två (2) månader efter avslutad central förhandling anmäla ärendet med bindande verkan för parterna.

Nämnden skall bestå av två ledamöter från KFO och två ledamöter från Unionen. De av parterna utsedda ledamöterna kan, om någon av parterna så begär, gemen‐ samt utse opartisk ordförande för avgörande av det aktuella ärendet.

Parterna bär vardera sina kostnader för nämndens verksamhet. Kostnaden för an‐ litande av opartisk ordförande delas lika av KFO och Unionen.

§ 6 Giltighetstid

Detta avtal gäller tillsvidare fr o m den 1 april 2010 med tre (3) månaders ömsesi‐ dig uppsägningstid.

Anmärkning

Om de lokala parterna efter en analys av arbetsmiljöavtalet är ense om att nu gäl‐ lande regelverk väl uppfyller detta avtal, kan överenskommelse träffas om att ej tillämpa avtalet. Sådan överenskommelse skall omprövas varje år.

0210-2010