HADEL S KOLLEKTIVAVTAL 1.2.2023–31.1.2025 och LÖ EBILLAGA
HADEL S KOLLEKTIVAVTAL 1.2.2023–31.1.2025 och LÖ EBILLAGA
1.6.2023–31.1.2025
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtoso- pimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtoso- pimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilai- seen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdol- lisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
Handelns kollektivavtal
1.2.2023–31.1.2025
och Lönebilaga
1.6.2023–31.1.2025
A
Kollektivavtal s. 15–89
B
Protokoll över yrkesgrupper s. 92–107
▪ Montörer och servicemän
▪ Arbetstagare på service- och trafikstation
▪ Kioskexpediter
▪ Provisionsavlönade expediter
▪ Dekoratörer
▪ Partiförsäljare och inköpare
▪ Logistikarbetare
C
Protokoll över arbetstider s. 108–130
▪ Söckenhelgssystemet
▪ Förkortning av den årliga arbetstiden
▪ Flexibelt heltidsarbete
▪ Erbjudande av mertidsarbete
▪ Erbjudande av heltidsarbete
▪ Arbetstidsbank
▪ Hot om våld
D
Avtal s. 132–160
Förtroendemannaavtal
Avtal om samarbete i arbetarskyddet Utbildningsavtal
E
Blanketter .......................................................... s. 162–169
Promemoria över meningsskiljaktigheter Arbetsavtalsblankett
F
Lönebilaga s. 171–203
1. Årströsklarna
2. Allmän beskrivning av svårighetsnivåerna
3. Svårighetsnivåer för kontorsuppgifter
4. Lönegrupper
5. Tabellöner fr.o.m. 1.6.2023
6. Tabellöner fr.o.m. 1.6.2024
7. Tillägg
HANDELNS KOLLEKTIVAVTAL
INNEHÅLL
3 § Arbetsavtal och prövotid 17
5 § Anställningens upphörande och permittering 18
Hävning av anställningsförhållande 21
Arrangemang av den ordinarie arbetstiden under en vecka 22
Arrangemang av den ordinarie arbetstiden under utjämningsperioden 23 2–26 veckors utjämningsperiod 24
27–52 veckors utjämningsperiod 24
Bundenhet vid xxxxxxxxxxxxx 00
Övriga arbetstidsarrangemang 29
Utjämningsperiod och fridag 30
Årsledighetens inverkan på arbetstiden och avvikande avtal om årsledighetens längd 34
Ersättning av en årsledighet i pengar 36
Årsledigheter när anställningsförhållandet upphör 37
9 § Mertids- och övertidsarbete 40
Samtycke till mertids- och övertidsarbete 40
Behandling av principerna för erbjudande av mertidsarbete 40
Förhöjd lön under en utjämningsperiod 42
Betalning av förhöjd lön under utjämningsperioden 44
Mertids- och övertidsersättning i form av ledighet 44
När arbetsavtal upphör under en utjämningsperiod 45
Preskription av mertids- och övertidsersättningar 46
Arbete i en krävande uppgift 48
Flyttning från en svårighetsnivå till en annan 49
Lön som överstiger svårighetsnivåernas lön 49
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar 51
12 § Expediter och butiksanställda 51
Inventarietillägg på lördag 54
Tillägg för butiksföreståndares vikarie 54
Arbetsgruppens äldste (bas) 57
Förutsättningar för lönebetalning 60
Anmälningsskyldighet och läkarintyg 60
Förfarande vid avsaknad av hälsotjänster 61
Förfarande med egen anmälan 61
Arbete vid partiell arbetsförmåga 62
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar 65
Akut sjukdomsfall i familjen 66
Förutsättningar för lönebetalning 69
Lönebetalning under familjeledigheter 70
Ändring av tidpunkten för ledigheten 71
Betalning av semesterlön och semesterersättning 74
Beräkning av tillägg till semesterlön 74
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar 75
20 a § Ersättning för extra fridag enligt semesterlagen 78
Beräkning av ersättning för extra fridag för en heltidsanställd med månadslön 78
Beräkning av ersättning för extra fridag för arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar 78
Förutsättningar för betalning 79
Anställningen upphör under semestern 80
Byte av semesterpremie till ledig tid 81
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar 82
23 § Avtal på den enskilda arbetsplatsen 84
Inkassering av medlemsavgifter 85
Sammankomster på arbetsplatsen 86
Medlem i PAMs fullmäktige och styrelse 86
Arbetsdräkt – logistikarbetare 87
10. FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED 88
26 § Meningsskiljaktigheter 88
Verkställande av förhandlingar 88
27 § Fredsplikt och påföljderna för avtalsbrott 88
28 § Avtalets giltighetstid 89
PROTOKOLL ÖVER YRKESGRUPPER 92
2 § Riktgivande lönebelopp och minimilön 92
ARBETSTAGARE PÅ SERVICE- OCH TRAFIKSTATIONER 95
Restaurangarbetstagare på service- och trafikstation 96
Vikarie för tillståndshavarens företrädare 97
Restaurangchef på service- och trafikstation 97
Svårighetsnivåerna för servicemontörer 97
Kvälls- och nattillägg på söndagar 99
4 § Arbetstid 100
5 § Söndagsarbete 100
PROVISIONSAVLÖNADE EXPEDITER 101
1 § Individuell provisionslön 101
2 § Genomsnittlig daglön 101
DEKORATÖRER 102
1 § Omfattning 102
2 § Arbetslöner 102
Xxxxxxxxxxxxxxxx 000
Svårighetsnivåer 102
Särskilt krävande dekoration 103
Arbete i en krävande uppgift 103
3 § Arbetsdräkt 103
PARTIFÖRSÄLJARE OCH INKÖPARE 104
1 § Omfattning 104
2 § Svårighetsnivåer 104
3 § Övriga bestämmelser 105
LOGISTIKARBETARE 106
1 § Prestationslön 106
2 § Allmän förhöjning av prestationslön 107
3 § Avvikande avtal om vissa bestämmelser 107
4 § Granskning och minskning av sjukfrånvaro 107
PROTOKOLL ÖVER ARBETSTIDER 108
SÖCKENHEÖGSSYSTEMET 108
Införande av söckenhelgssystem 108
Arbetstidsförkortning under söckenhelgsvecka 108
Mertids- och övertidsarbete 111
Förhöjd lön 111
FÖRKORTNING AV DEN ÅRLIGA ARBETSTIDEN 113
Tillämpningsområde 113
Förkortningsmodeller 113
Förkortning genom lokalt avtal 113
Intjänande av Xxxxxxxxxxxxx 114
Beviljande av Pekkanendagar 114
Frånvaro och semester 114
Pekkanendagar när anställningsförhållandet upphör 115
Pekkanendagar och årsledighetssystemet 115
Pekkanendagar och söckenhelgssystemet 116
Arbetstidsförkortning under söckenhelgsvecka 116
Mertids- och övertidsarbete samt förhöjd lön 117
FLEXIBELT HELTIDSARBETE 119
Syftet med flexibelt heltidsarbete 119
Införande av ett system och uppsägning 119
Avtal om flexibelt heltidsarbete och uppsägning av avtal 119
Saker som ska avtalas i lokala avtal om flexibelt heltidsarbete 120
Arbetstagarens rätt att inte ta emot flextimmar 120
Övriga arbetsvillkor 121
ERBJUDANDE XX XXXXXXXXXXXXX 000
Avtal 123
ERBJUDANDE AV HELTIDSARBETE 124
ARBETSTIDSBANK 127
Xxxxxx som kan överföras 127
Uttag av ledighet från arbetstidsbanken 127
Arbetsoförmåga och ledighet 128
Bokföring 128
När anställning upphör 128
HOT OM VÅLD 129
1 § Bedömning 129
2 § Förhindrande och uppföljning 129
3 § Ensamarbete 130
FÖRTROENDEMANNAAVTAL 132
Inledning 132
1 § Avtalets tillämpningsområde 133
2 § Förtroendemannens uppgifter 133
3 § Val av förtroendeman 133
Allmänt 133
Förtroendemän 134
Meddelande till arbetsgivaren 136
Ändringar i företaget 136
4 § Förtroendemannens rätt till information 137
5 § Frågor som ska behandlas med förtroendemannen 138
6 § Befrielse från arbetet och arbetsutrymmen 139
Befrielse från arbetet 139
Befrielse från arbetet och tidsanvändning 139
Arbetsutrymmen 140
7 § Ersättning för inkomstbortfall 141
Inkomstbortfall 141
Resekostnader 141
Förtroendemannaersättning 141
Huvudförtroendemannens löneutveckling 142
8 § Förtroendemannens utbildning 142
9 § Anställningsskydd 143
Förbud mot diskriminering 143
Uppsägning av ekonomiska och produktionsorsaker 143
Individskydd 144
Kandidatskydd 144
Efterskydd 144
Huvudförtroendemannen och överlåtelse av rörelse 144
Ersättningar 145
10 § Förhandlingsordning 145
11 § Avtalets giltighetstid 145
AVTAL OM SAMARBETE I ARBETARSKYDDET 146
1 § Tillämpningsområde 146
2 § Samarbete i arbetarskyddet 146
2.1 Begreppet arbetsplats 146
2.2 Arbetarskyddssamarbete 146
2.3 Gemensam arbetsplats 146
2.4 Arbetarskyddschef 147
2.5 Arbetarskyddsfullmäktig 147
2.6 Huvudarbetarskyddsfullmäktig 148
2.7 Samarbetsområde för arbetarskyddet 149
2.8 Arbetarskyddsombud 150
2.9 Anställningsskydd 150
Förbud mot diskriminering 151
Individskydd 151
Xxxxx för huvudarbetarskyddsfullmäktig 151
Ersättningar 152
2.10 Arbetarskyddskommission 152
Arbetarskyddskommissionens möten 153
2.11 Ensamarbete 153
2. 12 Arbetarskydd och trakasserier 154
2.13 Befrielse för arbetarskyddsfullmäktig 154
2.14 Ersättning till arbetarskyddsfullmäktig 155
3 § Tystnadsplikt 157
4 § Förhandlingsordning 157
5 § Giltighetstid 157
UTBILDNINGSAVTAL 158
1 § Utbildningsarbetsgrupp 158
2 § Fackföreningsutbildning 158
Godkännande av kurs 158
Rätt att delta 158
Anmälningsskyldighet 159
Ersättningar 159
Övriga förmåner 159
3 § Gemensam utbildning 160
4 § Yrkesinriktad fortsättnings- och kompletteringsutbildning samt omskolning 160
5 § Giltighetstid 160
PROMEMORIA ÖVER MENINGSSKILJAKTIGHETER 162
ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV PROMEMORIA ÖVER MENINGSSKILJAKTIGHETER 164
Allmänt 164
Meningsskiljaktigheten gäller 164
Gemensamt fastställt händelseförlopp 164
De lokala parternas ställningstaganden jämte detaljmotivering 165
Överlämnande av promemorian till förbunden 165
HANDELNS ARBETSAVTAL 166
ANVISNINGAR FÖR HUR ARBETSAVTALSBLANKETTEN FYLLS I 167
Prövotid 167
Arbetsavtal som gäller tills vidare 167
Arbetsavtal för viss tid 167
Arbetstid 168
Arbetsuppgifter 168
Lön 168
Uppsägningstid 168
Övriga villkor 169
Separat bilaga 169
Meddelande om ändringar 169
LÖNEBILAGA 1.6.2023–31.1.2025 171
1. ÅRSTRÖSKLARNA 171
2. LÖNESYSTEMET FÖR LOGISTIKUPPGIFTER OCH
TJÄNSTEMANNAUPPGIFTER (FR.O.M. 1.1.2024) 172
Fastställande av lön och förfarande 172
Minimilöner 173
Klassificering enligt svårighetsgrad 173
Mekanismer för avgörande av meningsskiljaktigheter 173
3. SVÅRIGHETSKLASSER OCH LÖNEGRUPPER FÖR LOGISTIKUPPGIFTER
(FR.O.M. 1.1.2024) 174
4. SVÅRIGHETSKLASSER OCH LÖNEGRUPPER FÖR
TJÄNSTEMANNAUPPGIFTER (FR.O.M. 1.1.2024) 176
5. LÖNEGRUPPER 178
6. LÖNEDEL SOM BASERAR SIG PÅ KOMPETENS OCH PRESTATION 181
Ibruktagande av och utträde ur systemet 181
Modell för bedömning av kompetens och prestation och koppling till lönen
................................................................................................................. 182
Omvandling av löner 183
Bedömningsförfarande 186
Avgörande av meningsskiljaktigheter 188
7. TABELLÖNER 1.6.2023–31.5.2024 190
8. TABELLÖNER 1.6.2024–31.1.2025 194
9. TILLÄGG 1.2.2023–31.1.2025 198
Handelns kollektivavtal
Finsk Handel Servicefacket PAM
Kollektivavtal
HANDELNS KOLLEKTIVAVTAL
1. Avtalet tillämpas i företag vars bransch är
a. detaljhandel
b. partihandel
c. handelslogistik
d. agenturhandel
e. kioskhandel
f. service- och trafikstationsverksamhet
g. handelns service- och stödverksamhet
h. maskinuthyrning.
2. Avtalet gäller arbetstagare vilkas arbete omfattas av arbetstidslagen.
A
Kollektivavtal
1. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet.
2. Arbetsgivaren anställer och avskedar arbetstagare.
3. En arbetstagare som anställts för en viss typ av arbete är skyldig att vid behov utföra även annat arbete som hör till hans yrke eller som är därmed jämförbart arbete.
4. Rätten att organisera sig är ömsesidigt okränkbar.
1. Skriftligt arbetsavtal ska innehålla de basuppgifter som anges i modellblanketten i detta kollektivavtal och i ifyllnadsanvisningarna.
2. Man ska avtala om prövotiden i arbetsavtalet.
3. Dess maximilängd är högst 6 månader.
Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår.
Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut underrätta arbetstagaren om att prövotiden förlängs.
I ett anställningsförhållande för viss tid får prövotiden med förlängning vara högst hälften av den tid arbetsavtalet gäller, dock inte längre än sex (6) månader.
4. Under prövotiden kan avtalet ömsesidigt hävas utan iakttagande av uppsägningstiden.
5. När en arbetstagare inom rimlig tid återvänder i sin tidigare arbetsgivares tjänst och arbetet är likt det förra, tillämpas ingen prövotid, såvida det inte finns någon särskild orsak till detta.
A
1. I 1:3 § i arbetsavtalslagen bestäms hur man ingår visstidsarbetsavtal.
Kollektivavtal
2. Arbetstagaren ska i god tid få kännedom om när anställningsförhållandet upphör, om möjligt dock senast 1 vecka i förväg.
3. När arbetstagaren avbryter anställningsförhållandet innan visstidsavtalet löpt ut, ersätter han den skada som åsamkats arbetsgivaren.
Ersättningen är 2 veckors lön eller det belopp som motsvarar en kortare försummad period.
Ersättningen är 4 veckors lön eller det belopp som motsvarar en kortare försummad period, om grunden för visstidsanställningen är ett projektartat arbete och arbetstagaren känner till tidpunkten då arbetsavtalet upphör.
Kvittning av ersättningen bestäms enligt 2:17 § i arbetsavtalslagen.
4. Om arbetsgivaren avbryter anställningsförhållandet innan det löper ut, ersätter han den skada som åsamkats arbetstagaren enligt 12:2 § i arbetsavtalslagen.
5 § Anställningens upphörande och permittering
1. För arbetsgivaren är uppsägningstiden:
när anställningen pågått uppsägningstid
högst 1 år 14 dagar
över ett år – högst 4 år 1 månad
över 4 – högst 8 år 2 månader
över 8 – högst 12 år 4 månader
över 12 år 6 månader
A
2. För arbetstagaren är uppsägningstiden:
när anställningen pågått uppsägningstid
högst 5 år 14 dagar
Kollektivavtal
över 5 år 1 månad
3. I fråga om tjänstemän och partiförsäljare kan man avvikande från punkt 1 och 2 komma överens om att uppsägningstiden är 1 månad för båda parterna.
Om arbetsgivarens uppsägningstid enligt punkt 1 är längre än uppsägningstiden på en månad som man kommit överens om med stöd av denna punkt, ska arbetsgivaren iaktta den längre uppsägningstiden.
4. Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter uppsägningen.
Exempel 1
a. 14 dygns uppsägningstid Anställningsförhållandet sades upp måndagen 13.1. Uppsägningstiden börjar tisdagen 14.1.
Sista anställningsdagen är måndagen 27.1.
b. Uppsägningstid i månader
När uppsägningstiden räknas i månader, upphör anställningen samma dag i ordningen som den månad uppsägningen skedde.
Ifall motsvarande dag inte förekommer den månad fristen löper ut, avslutas arbetsförhållandet månadens sista dag.
1 månads uppsägningstid:
Anställningsförhållandet sades upp 1.3. Uppsägningstiden börjar löpa 2.3. Sista anställningsdag är 1.4.
1.3 <
1 mån.
> 1.4.
uppsägning sista
anställningsdag
2 månads uppsägningstid:
31.12 <---------------------------------------1 mån. > 28.2.
uppsägning sista
anställningsdag
A
5. Uppsägning av anställningsförhållandet sker bevisligen.
6. Orsaken till uppsägningen och tidpunkten när anställningen upphör ska, om det krävs, meddelas arbetstagaren skriftligt utan dröjsmål.
Kollektivavtal
7. En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden ska ersätta arbetsgivaren lönen för den icke iakttagna uppsägningstiden.
Kvittning av ersättningen bestäms enligt 2:17 § i arbetsavtalslagen.
Exempel 2
En arbetstagare sade upp sitt tillsvidare gällande arbetsavtal 17.10 och slutade omedelbart utan att iaktta uppsägningstiden på 14 dygn (anställningsförhållandets sista dag 31.10). Arbetstagarens månadslön var 1 939 euro.
Arbetstagaren var i arbete totalt 11 dagar (17 kalenderdagar). Till denna del har han en lönefordran på arbetsgivaren motsvarande 11 x lönen per arbetsdag 92,33 euro, dvs. totalt 1 015,63 euro. Arbetstagaren har en fordran på totalt 930,72 euro (1 939 : 25 x 12) i semesterersättning. Efter förskottsinnehållningen är hans nettoslutlön (1 015,63 euro + 930,72 euro) – 525,51 euro, dvs. totalt 1 420,84 euro.
Arbetstagaren är skyldig att i ersättning betala arbetsgivaren det belopp som motsvarar lönen för den försummade uppsägningstiden, dvs. 923,37 euro
(1 939 euro– 1 015,63 euro).
Det skyddade beloppet för 17 kalenderdagar är 17 x 30,75 (gäldenärens skyddade belopp år 2023), dvs. 522,75 euro. Arbetsgivarens fordran på 923,37 euro är mindre än två gånger det skyddade beloppet (1 045,50 euro) och därför kan arbetsgivaren från slutlönen kan kvitta högst 2/3 av den fordran som överskrider det skyddade beloppet (400,62 euro) dvs. 267,08 euro. Arbetsgivaren har fortfarande en ersättningsfordran på arbetstagaren på 656,29 euro.
8. En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstid ska betala full lön till arbetstagaren för den försummade uppsägningstiden.
A
Exempel 3
Arbetsgivaren sade upp en arbetstagare 1.8 med 3 månaders uppsägningstid. Arbetsgivaren avslutade arbetstagarens arbetsförhållande
31.8 när företaget upphörde med sin verksamhet. Arbetsgivaren ska betala lön för uppsägningstiden och den semesterersättning som intjänas för denna tid till 1.11.
Kollektivavtal
Hävning av anställningsförhållande
9. Hävning av anställningsförhållande bestäms enligt 8:1 § i arbetsavtalslagen.
När anställningsförhållandet hävs, upphör det omedelbart.
Permittering
10. Arbetstagare som är anställd tillsvidare kan permitteras med iakttagande av en varseltid om 14 dagar.
På de enskilda arbetsplatserna kan man (enligt § 23) avtala om att förkorta varseltiden till 7 dagar. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.
Arbetstagare som är anställd för viss tid kan permitteras enligt 5:2 § i arbetsavtalslagen.
11. Förhandsmeddelande om permittering och meddelande om permittering bestäms enligt 5:3 och 5:4 § i arbetsavtalslagen.
12. En permitterad arbetstagare kan säga upp sig enligt 5:7 § i arbetsavtalslagen.
A
Kollektivavtal
1. I arbetsavtalet avtalar man om den genomsnittliga minimiarbetstiden per vecka.
Då arbetstiden per vecka för en arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar utan motiverad orsak är längre än den arbetstid man avtalat om i arbetsavtalet, ingås avtal så att arbetstiden motsvarar den faktiska arbetstiden per vecka.
Arbetsgivaren och arbetstagaren som arbetar färre än 37,5 timmar granskar tillsammans att den faktiska arbetstiden överensstämmer med arbetstimmarna enligt avtalet.
Den faktiska veckoarbetstiden ska granskas med minst ett halvt års mellanrum vid en tidpunkt som fastställs av arbetsgivaren. Om längre, men högst 1 år långa granskningsintervall ska avtalas enligt § 23. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan. Arbetsgivaren ska på förhand meddela en arbetstagare som omfattas av granskning om tidpunkten för granskningen och den tidsperiod den omfattar.
Vid granskningen ska betydande avvikelser till arbetstimmarna enligt arbetsavtalet motiveras skriftligen. Om granskningen leder till att arbetstimmarna enligt arbetsavtalet ökas, tas de ökade arbetstimmarna enligt arbetsavtalet i beaktande för den vecka som planeras till följande. Enligt § 23 i kollektivavtalet kan man arbetsplatsspecifikt avtala annorlunda om tidpunkten för genomförandet.
Arrangemang av den ordinarie arbetstiden under en vecka
Timmar totalt 37,5 t
2. Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 37,5 timmar per vecka.
Exempel 4 | |||||||
Arbetsskift | Må | Ti | On | To | Fre | Lö | Sö |
8 | 7,5 | 6 | 7 | 9 | – | – | |
A
Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23) kan den ordinarie arbetstiden vara högst 10 timmar per dygn. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.
Kollektivavtal
Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23) kan den ordinarie arbetstiden för en logistikarbetare vara högst 12 timmar per dygn. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.
3. I det utjämningsschema som arbetsgivaren gör upp antecknas:
• utjämningsperiodens längd
• den totala arbetstiden och
• den dag perioden börjar och slutar.
Då man gör upp eller tänker ändra schemat för utjämning av arbetstiden ska arbetsgivaren ge förtroendemannen eller, då sådan inte valts, arbetstagarna möjlighet att säga sin åsikt. Tillräckligt med tid ska reserveras för genomgången av utkastet.
När man tillämpar ett utjämningsschema reder arbetsgivaren och förtroendemannen ut utgångspunkten för arbetstidsplaneringen, variationen vad gäller behovet av arbetskraft under perioden och möjligheterna att använda avvägd månadslön.
Utjämningsschemat ges arbetstagarna för kännedom senast 2 veckor innan utjämningsperioden inleds. Då utjämningsperioden är minst 9 veckor ges utjämningsschemat för kännedom senast 3 veckor innan perioden inleds.
Arrangemang av den ordinarie arbetstiden under utjämningsperioden
4. Arbetsgivaren gör på förhand upp ett utjämningsschema i vilket veckoarbetstiden jämnas ut till högst 37,5 timmar.
Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 48 timmar per vecka.
När man använder utjämningsschema kan en 3 veckors period innehålla högst 9 arbetsdagar som är längre än 8 timmar.
A
Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23) kan den ordinarie arbetstiden vara högst 10 timmar per dygn. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.
Kollektivavtal
Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23) kan den ordinarie arbetstiden för en logistikarbetare vara högst 12 timmar per dygn. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.
5. Arbetsgivaren gör på förhand upp en utjämningsperiod på 2–-26 veckor i vilket veckoarbetstiden jämnas ut till högst 37,5 timmar (se även protokollet för logistikarbetare).
27–52 veckors utjämningsperiod
6. Bestämmelserna i denna punkt gäller inte logistikarbetarnas 27–-52 veckors utjämningsperiod (se protokollet för logistikarbetare).
Om användning av en 27–-52 veckors utjämningsperiod ska avtalas på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23). Avtalet kan ingås för högst 52 veckor.
Avtalet upphör utan separat uppsägning vid utgången av tidsfristen.
Användning av en längre utjämningsperiod ska bygga på en motiverad orsak som beror på produktions- eller serviceverksamheten vid verksamhetsstället och denna orsak ska då man avtalar om ibruktagandet gås igenom med personalgruppen i fråga.
Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan. Om ingen förtroendeman har valts, fungerar som avtalspart på arbetstagarnas sida personalgruppen i fråga. Avtalet förutsätter då ett beslut som fattas inom personalgruppen i fråga.
Förlängd utjämningsperiod kan tillämpas på heltidsanställda arbetstagare vars anställningar gäller tills vidare eller som har visstidsanställningar på minst ett år och vars arbetstid enligt arbetsavtalet är minst 30 timmar i veckan. Till arbetstagare som arbetar mindre än 37,5 timmar betalas avvägd månadslön.
Arbetsgivaren gör på förhand upp en utjämningsperiod på 27–-52 veckor i vilket veckoarbetstiden jämnas ut till högst 37,5 timmar.
A
7. Arbetsveckan inleds på måndagen klockan 00.00, om man inte lokalt avtalar annorlunda.
Kollektivavtal
I den arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren gör upp antecknas:
• när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar
• daglig vilotid och
• de veckor och arbetstimmar som återstår av utjämningsperioden samt genomsnittlig veckoarbetstid.
Vid upprättande av arbetsskiftsförteckningen ska arbetstagare reserveras möjlighet att framföra sina åsikter gällande arbetsskiftens längd, placering samt beviljande av fridagar och årsledighet.
När arbetsskiftsförteckningen görs upp undviks oändamålsenligt korta arbetsskift.
Placeringen av arbetstiden och fridagarna borde variera mellan arbetstagarna.
Arbetsskiftet ska vara minst 4 timmar. Enligt överenskommelse med arbetstagaren i det enskilda fallet eller av en grundad anledning kan arbetsskiftet vara kortare. Man ska tillsammans med arbetstagaren gå igenom den grundade anledningen innan arbetsskiftsförteckningen upprättas.
Då arbetsskiften placeras på de olika dygnen ska det rekommenderas att de planeras arbetstidsergonomiskt. Den rekommenderade ordningen för arbetsskiftens rotation är morgon-, dags-, kvälls- och nattskift.
Det rekommenderas att arbetsskiftet som föregår ledigheten ordnas till morgonskift och arbetsskiftet som följer ledigheten ordnas till kvällsskift, om det beviljas fler än en ledig dag.
Arbetsskiftsförteckningen kan ändras i enlighet med arbetstidslagen.
Arbetsskiftsförteckningen ges arbetstagarna för kännedom senast 2 veckor innan arbetsveckan inleds.
Då utjämningsperioden är minst 19 veckor ges arbetsskiftsförteckningen för kännedom senast 3 veckor innan arbetsveckan inleds.
Vid avtal på enskilda arbetsplatser (enligt § 23) kan arbetsskiftsförteckningen delges senast en vecka innan arbetsveckan börjar. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan. I övriga fall ska avtalet ingås med personalgruppen i fråga.
A
Exempel 5
Ett 20 veckors utjämningsschema för 15.5–1.10.2023.
Kollektivavtal
Eftersom perioden är minst 19 veckor lång, bör utjämningsschemat finnas till påseende 3 veckor innan perioden börjar, dvs. senast 23.4.2023.
Arbetstagare | Arbetsavtalstimmar/vecka | Periodens totalarbetstid |
Arbetstagare A | 37,5 timmar/vecka | 750 timmar |
Arbetstagare B | 30 timmar/vecka | 600 timmar |
Arbetstagare C | 20 timmar/vecka | 400 timmar |
Exempel 6
Arbetsskiften under utjämningsschemats första vecka i exempel 5
• arbetstid högst 9 t/dygn och 48 t/vecka
• högst 9 arbetsdagar som är längre än 8 timmar under 3 veckor
• lokalt avtalat om 30 minuters matrast (m).
Arbetsskiftsförteckning för 15.5–21.5.2023, för kännedom senast 23.4.2023.
arb A | F 09– 17.30 (m) | 12.30 –21 (m) | 12– 21 (m) | 12– 21 (m) | 09– 17.30 (m) | 10.30 –16 | 46,5 t | 328,5 t/ 9 veckor, i snitt 36,5 t/vecka |
arb B | 13– 13– 21 21 (m) (m) | F | F | 09– 17.30 (m) | 10– 18 (m) | 08– 17 (m) | 39 t | 261 t/ 9 veckor, i snitt 29 t/xxxxx |
arb C | 08– 10 16 -18 (m) (m) | 09– 17.30 (m) | 08– 17 (m) | F | 08– 16 (m) | F | 38 t | 162 t/ 9 veckor, i snitt 18 t/xxxxx |
Må 15.5
Ti 16.5
On 17.5
To 18.5
Fre 19.5
Lö 20.5
Sö 21.5
Totalt Återstår
timmar/veckor,
i snitt t/vecka
A
8. Såvida annat inte avtalas lokalt är arbetstagaren dagligen bunden till sitt arbete:
• högst 9 timmar när den ordinarie arbetstiden är 8 timmar eller kortare
• högst 10 timmar när den ordinarie arbetstiden är över 8 timmar
Kollektivavtal
• högst 11 timmar när den ordinarie arbetstiden är över 9 timmar.
Bestämmelsen gäller expediter och butiksanställda, anställda på service- och trafikstationer och kioskexpediter.
Arbetsgivaren kan genom beslut avvika från bundenheten till arbetet 5 gånger under ett kalenderår, såvida det är nödvändigt på grund av ett möte eller evenemang som arbetsgivaren förordnat och som ordnas genom distansförbindelse.
9. Arbetstagaren ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala annorlunda (enligt § 23) om dygnsvilan. Den ska dock vara minst 9 timmar.
Det är dock möjligt att avvika från det som nämns ovan genom att med arbetstagaren från fall till fall avtala om att dygnsvilan är minst 7 timmar.
10. Xxxxxxxxxx får placeras mellan arbetsveckor så att över hälften av vilotiden ska placeras på den veckan vars vilotid det är fråga om.
11. Om nattarbete ska avtalas med arbetstagaren (enligt 23 §). Ifall arbetsgivaren inte annars kan fylla arbetsskiftet har arbetsgivaren rätt att placera arbetstagare i arbetsskiftet.
Som nattarbete anses arbetsskift, varav minst 1,5 timmar görs kl. 23–-06.
Nattskift får varken börja eller sluta mellan kl. 01 och 05, om inte vägande skäl i samband med företagets normala verksamhet förutsätter detta.
A
Man får göra högst 5 nattskift i rad. Vid avtal om nattarbete kan dock arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om högst 7 nattskift i rad.
Kollektivavtal
Efter minst 5 nattskift i rad ska det vara 2 ledigheter. Man bör sträva efter att undvika enskilda nattskift. Enskilda lediga dagar får inte placeras mellan nattskift, såvida inte annat överenskommits med arbetstagaren i det enskilda fallet.
Läkarundersökningar för arbetstagare som utför kontinuerligt nattarbetet ska på arbetsgivarens bekostnad genomföras när arbetet inleds och därefter så ofta som lagstiftningen förutsätter.
Om nattarbetet utförs oavbrutet som en del av arbetsgivarens normala verksamhet ska principerna och praxis för utförandet av nattarbetet behandlas som en del av arbetarskyddssamarbetet. I samband med detta ska man särskilt beakta rutiner för främjande av hälsa, välmåendet i arbetet och ork i arbetet.
Om arbete utförs kl. 23–06 och det saknas allmänt färdmedel som arbetstagarens normala arbetsresa förutsätter eller arbetstagaren har inte möjlighet att använda eget fordon när arbetsskiftet börjar och slutar, ska arbetsgivarens ordna transport.
12. Beredskap och nödarbete definieras enligt arbetstidslagen.
Med beredskap avses att arbetsgivaren kan enligt avtal nå arbetstagaren utanför arbetstid så att arbetstagaren kan kallas till arbete.
Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om beredskapen och ersättningen för den. Arbetstagaren ska känna till beredskapsersättningens belopp eller dess fastställningsgrunder samt beredskapsvillkoren när avtalet ingås. Vid fastställande av ersättningens belopp ska de begränsningar för arbetstagarens fritid som förorsakas av beredskapen beaktas.
Beredskapstiden får inte orimligt störa arbetstagarens användning av fritid.
13. Om flexibel arbetstid avtalas enligt gällande arbetstidslag. Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka bestäms enligt detta kollektivavtal.
A
Syftet med flexibel arbetstid är att ge arbetstagaren rätt att besluta när det dagliga arbetet ska börja och sluta.
Kollektivavtal
Arbetsgivaren ska på arbetstagarens begäran sträva efter att ge arbetstimmar som överstiger den ordinarie arbetstiden som hela lediga dagar.
14. I protokollen som bifogats kollektivavtalet presenteras andra arbetstidsarrangemang:
• Söckenhelgssystem (s. 108)
• Förkortning av den årliga arbetstiden (s. 113)
• Flexibelt heltidsarbete (s. 119)
• Erbjudande av mertidsarbete (s. 122)
• Erbjudande av heltidsarbete (s. 124)
• Arbetstidsbank (sid. 127)
1. Förutom den i arbetsavtalslagen stipulerade veckovilan har arbetstagaren ytterligare 1 fridag per vecka.
För tjänstemän är fridagen alltid samma veckodag, om möjligt lördag.
Ovan nämnda bestämmelse om fridagen för tjänstemän behöver inte iakttas om det finns en motiverad orsak till detta med tanke på företagets affärsverksamhet. En motiverad orsak kan gälla företagets produktions- eller servicearrangemang som är nödvändiga för att betjäna företagets kunder eller annan verksamhetsrelaterad orsak.
Arbetsgivaren ska på begäran förete skriftliga motiveringar till det affärsrelaterade behovet. Om skriftliga motiveringar inte företes på begäran inom 2 veckor efter att begäran gjorts ska man framöver iaktta bestämmelsen om fridag.
A
2. Under en utjämningsperiod ska det finnas lika många fridagar enligt kollektivavtalet som det finns veckor under perioden.
Kollektivavtal
När man använder en utjämningsperiod kan en fridag enligt kollektivavtalet flyttas från en vecka till en annan. Flyttande av fridagar vid tjänstemannaarbete förutsätter avtal på den enskilda arbetsplatsen enligt (§ 23 i kollektivavtalet), såvida det inte är fråga om en ovan motiverad orsak som gäller företagets produktions- eller serviceverksamhet.
Flyttar man en fridag från en vecka till en annan ska fridagen alltid anslutas till en annan ledighet. Man kan (enligt § 23) arbetsplatsspecifikt avtala annorlunda om att ge fridagar i en sammanhängande period.
3. Arbetsveckan är 5 dagar i snitt.
Arbetsgivaren och en arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar kan, om arbetstagaren önskar det, avtala om en 6-dagars arbetsvecka.
När arbetsskiftsförteckningen görs upp får högst 8 arbetsdagar placeras in mellan fridagarna. Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23 ) kan högst 10 arbetsdagar placeras in mellan fridagarna. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan (se även protokollet för logistikarbetare).
Det är möjligt att med arbetstagaren i enskilda fall avtala annorlunda än vad som avses ovan så att högst 11 arbetsdagar kan placeras in mellan fridagarna.
Fridagen (F) enligt arbetsskiftsförteckningen inföll under sjukledigheten och anses uttagen. Arbetstagaren återvänder till arbetet på torsdag.
Frånvaro ändrar inte fridagar enligt arbetsskiftsförteckningen.
Exempel 7 | ||||||
Arbetsskiftsförteckning: | Må A | Ti On F A | To A | Fre A | Lö A | Sö F |
Sjukledig | ||||||
A
Exempel 8 | ||||||
Arbetsskiftsförteckning: | Må A | Ti On A A | To F | Fre A | Lö A | Sö F |
Sjukledig | ||||||
Fridagen (F) enligt arbetsskiftsförteckningen faller utanför sjukledigheten varför arbetstagaren återvänder till arbetet på fredag.
Kollektivavtal
Årsledighetssystem Intjänande av årsledighet
4. I årsledighetssystemet tjänar arbetstagaren in årsledighet per kalenderår.
Intjänandet av årsledighet börjar först när anställningsförhållandet varat sex månader.
Årsledighet tjänas in per kalenderår för:
• faktiska arbetstimmar,
• annan tid som räknas in i arbetstiden enligt 2 kap. 3 § i arbetstidslagen,
• utbildning på order av arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet för den ordinarie arbetstiden,
• tid som en förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig är befriade från arbetet samt
• personalens representants fackföreningsutbildning som omfattas av arbetsgivarens stöd enligt utbildningsavtalet till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet för den ordinarie arbetstiden.
A
Kollektivavtal
Arbetstagaren tjänar in årsledigheter enligt tabellen nedan:
Antal ackumulerade xxxxxx | Xxxxx årsledigheter | Antal timmar årsledighet |
200 | 1 | 7,5 |
400 | 2 | 15 |
600 | 3 | 22,5 |
800 | 4 | 30 |
1 000 | 5 | 37,5 |
1150 | 6 | 45 |
1300 | 7 | 52,5 |
1430 | 8 | 60 |
1560 | 9 | 67,5 |
Exempel 9
En arbetstagares anställningsförhållande har börjat 14.2 Anställningsförhållandet har varat i sex månader 13.8. Xxxxxx som ger arbetstagaren rätt till årsledighet räknas från och 14.8.
Exempel 10
En arbetstagares anställningsförhållande har varat 30.1–28.5. Ett nytt anställningsförhållande med arbetstagaren ingås 1.6. Intjänandet av årsledighet börjar efter att anställningsförhållandena varat i totalt sex månader. Till denna del iakttas principen i 1 kap. 5 § i arbetsavtalslagen om hur anställningsförmånerna bestäms i arbetsavtal som ingåtts efter varandra med korta avbrott. Timmar som ger rätt till årsledighet räknas från och 30.7.
5. Årsledigheter ges i första hand under det år de tjänas in, dock senast före slutet av april året därpå.
A
På arbetstagarens initiativ kan man skriftligen komma överens om att årsledigheter ges senast före slutet av följande kalenderår efter att de tjänats in.
Exempel 11
En arbetstagare har sex dagar semester 6.4–15.4.2023. Eftersom långfredagen, påsklördagen, söndagen och andra påskdagen inte är semesterdagar slutar arbetstagarens semester lördagen 15.4.2023. Årsledigheter får inte förläggas så att de infaller under semestern.
Kollektivavtal
Årsledigheter får inte förläggas så att de infaller under semestern eller andra ledigheter.
To | Fre | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fre | Lö Sö |
S | – | – – | – | S | S | S | S | S – |
Årsledigheter ska om möjligt ges i anslutning till någon annan ledighet. En ledighet kan dock även ges som en enskild dag, som till exempel en söckenhelg.
Exempel 12
En arbetstagare har sex dagar semester 31.3–6.4.2023. Långfredagen infaller 7.4.
Eftersom semestern slutar 6.4 kan årsledigheten förläggas till långfredagen 7.4.
Vid beviljandet av årsledigheter ska man höra arbetstagaren. En årsledighet på tre dagar eller en längre sammanhängande period ska avtalas med arbetstagaren.
Årsledighet antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Man kan inte planera in att ett arbetsskift ska börja eller sluta under det kalenderdygn då en årsledighet infaller.
Årsledigheter ska ges som hela lediga dagar.
Frånvaro ändrar inte årsledigheter enligt arbetsskiftsförteckningen. Arbetstagaren tjänar in semester under årsledigheten.
A
Årsledighetens inverkan på arbetstiden och avvikande avtal om årsledighetens längd
6. En årsledighet ges under en 7,5 timmar lång arbetsdag.
Kollektivavtal
Exempel 13
Arbetar 37,5 timmar, företaget använder inte utjämningsschema
Arbetstagare ges 1 årsledighet under en 7,5 timmar lång arbetsdag. Under veckans övriga fyra arbetsdagar arbetar han totalt 30 timmar.
30 timmar som tjänar in årsledighet bokförs.
Exempel 14
Arbetar färre än 37,5 timmar, företaget använder inte utjämningsschema
I arbetstagarens arbetsavtal har man kommit överens om en veckoarbetstid på 30 timmar.
Arbetstagaren ges 1 årsledighet ges under en 7,5 timmar lång arbetsdag. Under veckans övriga fyra arbetsdagar arbetar han totalt 22,5 timmar.
22,5 timmar som tjänar in årsledighet bokförs.
Exempel 15
Arbetar 37,5 timmar, företaget använder utjämningsschema
På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsschema. Det högsta antalet timmar för perioden är 450 timmar (12 x 37,5). Under perioden ges 2 årsledigheter under två 7,5 timmar långa arbetsdagar. Årsledigheten uppgår till 15 timmar.
435 timmar som tjänar in årsledighet bokförs.
På arbetstagarens initiativ kan ett planerat arbetsskift avtalas vara en årsledighet. Längden på årsledigheten motsvarar då längden på arbetsskiftet. I samband med avtalet ska man dock konstatera dess eventuella inverkan på antalet årsledigheter som kan tas ut.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan ingå avvikande avtal om längden på en årsledighet (enligt § 23) när arbetstagaren alltid har lika långa arbetsskift på under 7,5 timmar. Längden på en årsledighet avtalas att motsvara längden på
A
ett ordinarie arbetsskift varpå antalet årsledigheter också kan öka. I fortsättningen kan arbetsgivaren planera in årsledigheter av avtalad längd i arbetsskiftsförteckningen utan särskilt avtal.
Kollektivavtal
Om samma årsledighetstimmar på arbetstagaren årsnivå understiger 67,5 timmar, genomförs den del av årsledigheten som är kortare än det uteblivna arbetsskiftet exempelvis
• genom att förkorta en eller flera arbetsdagar med timmarna i fråga (lön betalas dock för hela det planerade arbetsskiftet) eller
• genom att betala en penningersättning enligt punkt 8 för timmarna i fråga eller
• genom att flytta timmarna i fråga till arbetstidsbanken.
Exempel 16
En arbetstagare är partiellt vårdledig. Han arbetar 6-timmars skift 5 dagar i veckan. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om att längden på en årsledighet motsvarar länden på ett arbetsskift. I fortsättningen kan arbetsgivaren planera in årsledigheter av avtalad längd i arbetsskiftsförteckningen utan särskilt avtal.
Arbetstagaren har under året arbetat i sammanlagt 1 350 timmar. Han har intjänat 52,5 timmar årsledighet. På det sätt som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalat får arbetstagaren 8 årsledigheter och totalt 48 timmar årsledighet. Om hur de återstående 4,5 timmarna ska genomföras kan arbetsgivaren och arbetstagaren avtala på det sätt som avses ovan exemplet.
7. Under en årsledighet får arbetstagaren sin lön med fasta tillägg men utan timspecifika miljötillägg och arbetstidstillägg.
Arbetstagare med månadslön och med avvägd månadslön får sin normala lön oavsett längden på årsledigheten.
För tiden för årsledigheten får en arbetstagare med timlön lön enligt längden på den uttagna årsledigheten.
En arbetstagare med provisionslön betalas genomsnittlig dagsprovision för årsledigheten.
A
Ersättning av en årsledighet i pengar
Kollektivavtal
8. När arbetstagarens anställningsförhållande har varat i 6 månader kan man ingå ett avtal med honom (enligt § 23) om att i stället för årsledighet betala ut en penningersättning. Alltid efter att arbetstagaren har tjänat in en årsledighet, betalas han en penningersättning som motsvarar dess längd på följande lönebetalningsdag.
På arbetstagarens initiativ kan man också avtala om att en enskild årsledighet eller en del av den ersätts i pengar. Penningersättningen betalas på följande lönebetalningsdag.
Exempel 17
En arbetstagare har tjänat in fyra årsledigheter och vill att en årsledighet ersätts i pengar. Ett separat avtal ska ingås om att ersätta de kvarvarande årsledigheterna i pengar.
Storleken på penningersättningen får man genom att multiplicera årsledighetens längd med timlönen. I timlönen beaktas de fasta tillägg som ingår i arbetstagarens lön vid tidpunkten för betalningen men inte miljötillägg och arbetstidstillägg.
Timlönen för en arbetstagare med avvägd månadslön beräknas genom att dividera arbetstagarens månadslön i heltidsarbete med 160.
Om det inte har varit möjligt att ge årsledigheter före slutet av april året efter att ledigheten tjänats in, ska årsledigheterna ersättas i pengar på lönebetalningsdagen i maj.
Exempel 18
En arbetstagare är långvarigt sjukledig. Av denna anledning har årsledigheter från föregående år inte kunnat ges före slutet av april. Arbetsgivaren betalar en penningersättning för årsledigheterna på lönebetalningsdagen i maj.
Om det inte har varit möjligt att ge årsledigheter i enlighet med det skriftliga avtal som ingåtts på arbetstagarens initiativ senast före utgången kalenderåret därpå, ska årsledigheterna ersättas i pengar på lönebetalningsdagen i januari.
A
Årsledigheter när anställningsförhållandet upphör
9. Årsledigheter som inte tagits ut när anställningsförhållandet upphör ersätts i pengar.
Kollektivavtal
Om man på arbetstagarens initiativ har avtalat om att en årsledighet tas ut innan den har tjänats in, har arbetsgivaren när anställningsförhållandet upphör rätt att återkräva den lön som betalats för en årsledighet som inte tjänats in. Det är endast möjligt att återkräva lönen om anställningsförhållandet upphör på grund av en orsak som beror på arbetstagaren.
10. Fridagarna placeras enligt följande:
10.1 Fridagar i rad
Arbetstagaren ges under ett kalenderår minst 20 kombinationer av fridagar i rad.
Av ovan nämnda kombinationer av fridagar ges arbetstagaren under ett kalenderår minst 17 fridagskombinationer fredag–lördag, lördag–söndag eller söndag–måndag
Av veckoslutsledigheterna ges minst 9 som fridagskombination lördag–söndag, ifall arbetstagaren inte arbetar enbart under veckoslut.
Man kan arbetsplatsspecifikt avtala om annat gällande beviljande av xxxxxxxx i rad (enligt 23 §).
Veckoslut som infaller under semestern räknas som erhållna veckoslutsledigheter.
Om anställningen inte fortgått hela kalenderåret ges fridagarna i rad och veckoslutsledigheter i motsvarande proportion.
Frånvaro ändrar inte fridagar enligt arbetsskiftsförteckningen.
10.2 Söndagsledighet
Arbetstagaren får under kalenderåret minst 22 lediga söndagar, om man inte avtalar annorlunda (enligt § 23). Om anställningen inte fortgått hela kalenderåret ges lediga söndagar i motsvarande proportion.
A
Arbetstagaren får ledigt söndag eller kyrklig högtidsdag av motiverat familjeskäl, när han meddelar om detta innan arbetsskiftsförteckningen görs upp.
Kollektivavtal
Ovan nämnda gäller inte arbetstagare på service- och trafikstationer och inte heller kioskexpediter.
Frånvaro ändrar inte fridagar enligt arbetsskiftsförteckningen.
10.3 Lediga helgdagsaftnar
Två av följande helgdagar ska vara lediga för fast anställda:
• påsklördagen
• midsommaraftonen
• julaftonen
• nyårsafton.
Fridagar för tjänstemannen är påsklördag, midsommarafton och julafton, såvida det inte förekommer en sådan motiverad orsak som gäller företagets verksamhet som avses i punkt 1 i § 7, varvid man istället för denna bestämmelse i övrigt iakttar bestämmelserna om lediga helgdagsaftnar i punkt 10.3.
Det år anställningsförhållandet ingås ges helgdagsaftnar som fridagar om anställningen har börjat före påskveckan.
Helgdagsafton som infaller under semestern minskar antalet lediga helgdagsaftnar.
Frånvaro ändrar inte fridagar enligt arbetsskiftsförteckningen.
Om arbetsgivaren inte kan ge 2 lediga helgdagsaftnar, kan de ersättas genom att betala 100 % höjd lön för ordinarie arbete som utförts dessa dagar.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i det enskilda fallet avtala annat om lediga helgdagsaftnar.
A
Kollektivavtal
1. När den ordinarie arbetstiden utan avbrott överskrider 7 timmar, har arbetstagaren en matrast på minst 1 timme.
2. Genom lokala avtal kan matrasten
• förkortas med högst 30 minuter eller
• slopas så att arbetstagaren får äta på arbetstid.
3. Matrasten inräknas inte i arbetstiden om arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.
4. Man kan slopa matrasten för dem som arbetar i butiksbil om de kan äta på arbetstid.
5. Matrasten får inte placeras omedelbart i början eller i slutet av arbetsdagen.
6. När arbetsdagen är:
under 4 xxxxxx xxxxx xxxxxxxxx
4 timmar–under 6 timmar 1 kafferast
minst 6 timmar 2 kafferaster
7. Om 2 kafferaster försvårar arbetsarrangemangen, ges 1 längre kafferast. Arbetstagare som kontinuerligt arbetar i kassan får då 1 extra paus under vilken man kan låta honom utföra annat arbete.
8. Då arbetsgivaren ger mat- och kaffepauser ska han se till att arbetstagaren också kan hålla dem i praktiken och ge anvisningar om hur arbetstagare som arbetar ensamma kan ordna sina pauser.
A
9 § Mertids- och övertidsarbete
Kollektivavtal
1. Mertidsarbete är arbete som utförs utöver den avtalade arbetstiden upp till högst 40 timmar i veckan.
Utfört mertidsarbete kan inte avdras från de återstående timmarna under utjämningsperioden.
2. Övertidsarbete är arbete som överskrider 40 timmar i veckan.
3. I utjämningsschemat är övertidsarbete arbete som överskrider en genomsnittlig veckoarbetstid om 40 timmar i veckan.
Samtycke till mertids- och övertidsarbete
4. Arbetstagarens samtycke till mertids- och övertidsarbete definieras enligt 17 § i arbetstidslagen.
Arbetstagarens samtycke förutsätts enligt 17 § 1 momentet i arbetstidslagen för över 8 timmars arbete per dygn eller för arbetstid som överskrider 8 timmar i arbetsskiftsförteckningen.
Behandling av principerna för erbjudande av mertidsarbete
5. Enligt 2 kap. 5 § i arbetsavtalslagen behandlas principerna för erbjudande av mertidsarbete på arbetsplatsen med personalrepresentanterna eller personalen som en del av arbetarskyddsverksamheten.
6. För arbete som överskrider 10 timmar per dygn eller 37,5 timmar per vecka betalas 50 % högre lön.
När den förhöjda lönen fastställs räknas även årsledighet som getts under veckan in i arbetstiden.
A
Exempel 19
Arbetar 37,5 timmar, företaget använder inte utjämningsschema
Kollektivavtal
En arbetstagare arbetar totalt 30 timmar från måndag till torsdag. På fredagen tar han ut årsledighet. Arbetstiden under denna vecka är 37,5 timmar, som består av 30 timmar arbete och 7,5 timmar årsledighet.
Det bokförs att arbetstagaren har utfört 30 timmar som tjänar in årsledighet.
Om arbetstagaren arbetar fler timmar denna vecka, betalas genast förhöjd lön för dessa timmar.
Exempel 20
Arbetar färre än 37,5 timmar, företaget använder inte utjämningsschema
En arbetstagares arbetstid per vecka är enligt arbetsavtalet 22,5 timmar. Han arbetar totalt 15 timmar måndag och tisdag.
På onsdagen tar han ut en årsledighet på 7,5 timmar.
Arbetstagarens arbetstid under denna vecka är 22,5 timmar, som består av 15 timmar arbete och 7,5 timmar årsledighet.
Det bokförs att arbetstagaren har utfört 15 timmar som tjänar in årsledighet.
Under denna vecka kan arbetstagaren utföra 15 timmar (37,5–22,5) mertidsarbete med enkel lön.
7. Till logistikarbetaren betalas per dygn efter 10 timmar 50 % högre lön och efter 12 timmar 100 % högre lön.
Om man på den enskilda arbetsplatsen (enligt 23 §) har avtalat om att den ordinarie arbetstiden för en logistikarbetare är högst 12 timmar per dygn, betalas förhöjd lön under ett dygn alltid först efter 12 timmar. För de timmar som utförs utöver 12 timmar per dygn betalas lön förhöjd med 100 %.
Till logistikarbetare betalas inte kvälls- och nattillägg när arbetstiden överskrider 12 timmar per dygn.
Annars betalas förhöjd lön enligt punkt 6.
A
8. Arbetstidstillägg beaktas inte i grundlönen när mertids- och övertidsersättningar räknas ut. Arbetstidstillägg betalas oförhöjda under tiden för mertids- och övertidsarbete.
Kollektivavtal
Förhöjd lön under en utjämningsperiod
9. Från antalet arbetstimmar inom utjämningsschemat
a. xxxxxx det arbete som överskrider 10 arbetade xxxxxx per dygn och för vilket
• betalas separat 50 % högre lön och
• i lager 100 % högre lön efter 12 timmar.
Avvikande från det ovan nämnda vid lager och logistikcenter där man arbetsplatsspecifikt har avtalat (enligt § 23 i kollektivavtalet) om att den ordinarie arbetstiden är högst 12 timmar per dygn, avdras endast det arbete som överskrider 12 timmar per dygn och för vilket
• betalas separat 100 % högre lön.
b. avdras utjämningsperiodsveckornas maximiarbetstider
• antalet veckor x 37,5 timmar. Årsledigheter som getts under perioden räknas med i arbetstiden för utjämningsperioden.
c. för skillnaden betalas 50% högre lön.
Exempel 21
Arbetar 37,5 timmar, företaget använder utjämningsschema
På arbetsplatsen tillämpas ett 12 veckors utjämningsschema varvid den planerade arbetstiden under perioden är (12 x 37,5) 450 timmar. Under perioden har arbetstagaren getts två årsledigheter på 7,5 timmar vardera. Av den planerade arbetstiden under perioden är 435 timmar arbete och 15 timmar årsledighet.
Utöver de planerade 450 timmarna har arbetstagaren under perioden dessutom utfört 50 timmar arbete, så det totala antalet timmar under perioden är 500, varav 12 timmar överskrider 10 timmar per dygn. Från arbetstiden under perioden avdras de timmar som överskrider 10 timmar (500– 12), vilka ersätts separat med 50 % högre lön. Då återstår 488 timmar. Från dessa avdras den planerade arbetstiden för perioden, dvs. 450 timmar. De återstående 38 timmarna ersätts med 50 % högre lön.
A
Utöver sin normala lön för perioden får arbetstagaren dessutom lön förhöjd med 50 % för totalt 50 timmar (12 + 38).
Kollektivavtal
Det bokförs att arbetstagaren har utfört 485 timmar som tjänar in årsledighet.
I övertidsbokföringen antecknas det arbete som överskrider de genomsnittliga 40 timmarna per vecka dvs. 5 timmar (485–12 x 40).
Exempel 22
Arbetstagare med timlön som arbetar färre än 37,5 timmar, företaget använder utjämningsschema
I arbetstagarens arbetsavtal har man kommit överens om en veckoarbetstid på 30 timmar. På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsschema. Det planerade antalet timmar för perioden är (12 x 30) 360 timmar. Under perioden har arbetstagaren getts två årsledigheter på 7,5 timmar vardera.
Den maximala arbetstiden i fråga om förhöjd lön är den samma som för en heltidsanställd arbetstagare, dvs. 450 timmar (12 x 37,5).
Utöver de planerade 360 timmarna har arbetstagaren under perioden dessutom utfört 95 timmar extra arbete, så det totala antalet timmar under perioden är 455.
Arbetstagaren betalas enkel timlön för 450 timmar och lön förhöjd med 50 % för de 5 timmar som överskrider den maximala arbetstiden för perioden.
Det bokförs att arbetstagaren har utfört 440 timmar (345 + 95) som tjänar in årsledighet.
Under perioden har inga timmar utförts som ska antecknas i övertidsbokföringen.
A
Exempel 23
Arbetstagare med timlön och avvägd månadslön som arbetar färre än 37,5 timmar, företaget använder utjämningsschema
Kollektivavtal
I arbetstagarens arbetsavtal har man kommit överens om en arbetstid på 30 timmar per vecka. Utifrån dessa timmar har en avvägd månadslön räknats ut. På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsschema. Det avtalade antalet timmar för perioden är (12 x 30) 360 timmar. Under perioden har arbetstagaren getts två årsledigheter på 7,5 timmar vardera.
Den maximala arbetstiden i fråga om förhöjd lön är den samma som för en heltidsanställd arbetstagare, dvs. 450 timmar (12 x 37,5).
Utöver de planerade 360 timmarna har arbetstagaren under perioden dessutom utfört 95 timmar extra arbete, så det totala antalet timmar under perioden är 455.
Utöver sin normala lön får arbetstagaren dessutom enkel timlön för de 90 timmar som arbetats utöver de planerade timmarna och lön förhöjd med 50 % för de 5 timmar som överskrider den maximala arbetstiden för perioden.
Det bokförs att arbetstagaren har utfört 440 timmar (345 + 95) som tjänar in årsledighet.
Under perioden har inga timmar utförts som ska antecknas i övertidsbokföringen.
10. I den ordinarie arbetstiden under en utjämningsperiod inräknas även sådana meddelade timmar inom utjämningsschemat, då arbetstagaren har varit borta från arbetet av en acceptabel anledning.
Betalning av förhöjd lön under utjämningsperioden
11. För alla timmar under utjämningsperioden betalas enkel timlön på den normala lönebetalningsdagen.
12. Förhöjningsdelarna betalas den lönebetalningsdag som följer på utjämningsperiodens slut.
Mertids- och övertidsersättning i form av ledighet
13. Mertids- och övertidsersättning kan bytas ut mot ledig tid enligt 21 § i arbetstidslagen.
A
När arbetsavtal upphör under en utjämningsperiod
14. När arbetsavtalet upphör under pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till 37,5 veckotimmar i snitt, betalas för de överskridande timmarna.
Kollektivavtal
a. oförhöjd lön för ordinarie arbetstid om:
• arbetsgivaren har rätt att upphäva arbetsavtalet beroende på arbetstagaren eller
• arbetstagaren säger upp arbetsavtalet.
b. med 50 % förhöjd lön om:
• arbetstagaren har rätt att häva arbetsavtalet eller
• arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet av ekonomiska eller produktionsorsaker.
För arbete över 10 timmar i dygnet betalas dock i punkterna a. och b. med 50 % förhöjd lön. Till logistikarbetaren betalas ersättning enligt punkt 7.
Exempel 24
På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsperiod vars maximiarbetstid är (12 x 37,5) 450 timmar. Arbetsgivaren har sagt upp arbetsavtalet av ekonomiska orsaker. Avtalet upphör i slutet av vecka 8.
Arbetstagaren har arbetat sammanlagt 336 timmar under veckorna 1–8, varav 12 timmar överskrider 10 timmar per dygn. Från de arbetade timmarna avdras de timmar som överskrider 10 timmar, vilka ersätts med 50 % högre lön (336 – 12). Då återstår 324 timmar.
Från dessa avdras maximiarbetstiden för de 8 veckorna, dvs. (8 x 37,5) 300
timmar. Återstående (324 – 300) 24 timmar ersätts med 50 %.
15. När en heltidsanställds genomsnittliga veckoarbetstid underskrider 37,5 timmar då arbetsavtalet upphör under utjämningsperioden, dras lönen motsvarande det antal timmar som arbetstagaren inte har utfört av från hans slutlön.
16. När arbetsavtalet för en arbetstagare med avvägd månadslön upphör mitt under en utjämningsperiod och arbetstiden inte utjämnas till den genomsnittliga avtalade veckoarbetstiden, betalas för de timmar som överstiger de avtalade upp till 37,5 timmar lön för ordinarie arbetstid utan förhöjning. Dessutom följs bestämmelserna i punkt 14.
A
17. När arbetsavtalet för en arbetstagare med avvägd månadslön upphör mitt under en utjämningsperiod och arbetstiden inte utjämnas till den genomsnittliga avtalade veckoarbetstiden, dras lönen motsvarande det antal timmar som arbetstagaren inte har utfört av från hans slutlön.
Kollektivavtal
18. Den maximala arbetstiden beaktar de i arbetstidslagen stadgade begränsningarna. Granskningsperioden för maximal arbetstid är 6 månader. Granskningsperioden kan arbetsplatsspecifikt (enligt § 23) förlängas till högst
12 månader. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.
19. Timlönen fås genom att månadslönen divideras med 160.
Preskription av mertids- och övertidsersättningar
20. Mertids- och övertidsersättningar preskriberas enligt 40 § i arbetstidslagen om man inte väcker talan:
a. när anställningsförhållandet fortgår, inom 2 år från utgången av det kalenderår då rätten till ersättning uppkom
b. inom 2 år från det anställningsförhållandet upphörde.
1. Man får låta utföra söndagsarbete på söndagar eller kyrkliga högtidsdagar endast om man avtalat om detta i arbetsavtalet eller arbetstagaren separat har gett sitt samtycke till detta.
2. Då man låter utföra söndagsarbete iakttas jämlikhet med beaktande av särskilt arbetstagarens yrkesskicklighet, kunnande och lämplighet för uppgiften.
3. För ordinarie arbete som utförs på söndag eller kyrklig helgdag, självständighetsdagen och första maj betalas dubbel lön.
När söndagsersättning räknas ut, beaktas arbetstidstilläggen inte i grundlönen. Söndagsersättningen preskriberas enligt 40 § i arbetstidslagen (kollektivavtalets § 9 punkt 20).
A
Kollektivavtal
1. Lönen påverkas av:
• arbetsuppgifterna
• utbildningen
• tjänsteåren
• tilläggen
• orten där arbetet utförs.
2. I tjänstgöringstiden inräknas:
• den sammanlagda tiden någon arbetat i samma i detta kollektivavtal avsedda yrke
• tid som enligt 7 § i semesterlagen är jämförbar med tid i arbete, t.ex. graviditets- och föräldraledighet (vårdledighet och värnpliktstid inräknas inte i tjänstgöringstiden).
Exempel 25
En person som arbetat 3 år som kioskexpedit blir expedit i en skoaffär. Den tid personen arbetat som expedit beaktas i sin helhet när tjänstetiden räknas ut. På basis av erfarenhetsåren är personen i fråga 3:e årets expedit.
3. Erfarenhet av något annat yrke beaktas i skälig utsträckning ifall den delvis motsvarar den yrkeserfarenhet som krävs. Syftet är att konstatera detta när arbetsavtalet ingås.
A
Exempel 26
En person som arbetat som expedit anställs av ett annat företag för arbete i lager. Då räknas tjänstgöringstiden ut enligt punkt 3.
Kollektivavtal
4. Den som avlagt en yrkesexamen som anknyter till arbetsuppgiften får genast lön enligt tabellönen för tredje årets arbetstagare.
Exempel 27
Arbetstagaren har 2 års erfarenhet av att arbeta som expedit när han eller hon avlägger grundexamen inom företagsekonomi (merkonom). Efter avlagd examen fortsätter personen som arbetstagare med 3 års erfarenhet. Utan examensbevis hade han eller hon fortsatt som arbetstagare med 1 års erfarenhet innan flytten till följande årsnivå. Den avlagda examen gav personen en fördel på ett års erfarenhet.
5. Då arbetstagaren utför arbete i en högre svårighetsklass i större utsträckning än ringa ska dess inverkan på lönen konstateras eller avtalas skriftligen.
Lön kan betalas till exempel per timme, arbetsskift eller uppgift eller proportionerligt på annat motsvarande sätt, såsom genom ett fast tillägg.
6. När en arbetstagare flyttas till ett högre avlönat arbete som pågår över 2 veckor utan avbrott betalas för den överskridande tiden lön enligt det högre avlönade arbetet.
Före flyttningen konstaterar arbetsgivaren hur lönen påverkas.
A
Flyttning från en svårighetsnivå till en annan
Kollektivavtal
7. När arbetstagaren flyttar till specialyrkesuppgift bestäms den nya tabellönen enligt den årströskel vars lön är närmast högre den tidigare. Om arbetstagaren till väsentlig del i sin nya uppgift utnyttjar sin tidigare kompetens eller arbetserfarenhet, fastställs tabellönen enligt den årströskel arbetstagaren hörde till före flyttningen.
Lön som överstiger svårighetsnivåernas lön
8. I uppgifter som är mer krävande än specialyrkesuppgifter fastställs lönen enligt avtal.
Lönen ska dock vara högre än minimilönen för en specialyrkesuppgift.
9. Lön för del av månad beräknas så att man
• multiplicerar daglönen med de dagar som berättigar till lön, om de är färre än 13
• drar av lönen för frånvarodagarna från månadslönen, ifall antalet dagar som berättigar till lön är minst 13.
Daglönen fås så att man dividerar månadslönen med 21, om man inte på grund av det databehandlingssystem företaget använder sig av, använder det faktiska antalet arbetsdagar i månaden som divisor.
A
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20... |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21... | 30 |
Exempel 28
I arbete
Frånvaro
Mellan den 1 och 12 infaller 8 dagar som berättigar till lön, 7 arbetsdagar
och 1 årsledighet. Månadslönen är 1848 euro.
Lön för arbetsdagen är 1 848 euro : 21 = 88 euro.
Lön betalas (8 × 88 euro) 704 euro.
Exempel 29
I arbete
Frånvaro
Mellan den 1 och 17 infaller 13 dagar som berättigar till lön.
Xxxxxx den 18 och 30 infaller 9 frånvarodagar som är arbetsdagar. Månadslönen är 1848 euro.
Lön för arbetsdagen är 1 848 euro : 21 = 88 euro.
Lönen för frånvarodagar som är arbetsdagar är 9 x 88 euro = 792 euro. Lön betalas (1 848 – 792 euro) 1 056 euro.
Kollektivavtal
10. Till elev i grundskola, gymnasium eller yrkesläroanstalt kan man betala skolelevs lön i högst 2 månader.
Skolelevens lön är 70 % av 1 årets lön i svårighetsklassen.
När en skolelev har arbetat 2 månader i ett yrke som avses i detta kollektivavtal bestäms lönen som för praktikanter.
A
11. Lönetabellerna ingår i lönebilagan.
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar
Kollektivavtal
12. Till arbetstagaren betalas timlön eller avvägd månadslön.
13. Timlönen fås så att man dividerar tabellönen för heltidsanställda med talet 160. Lönetabellerna finns i lönebilagan.
14. Man kan betala månadslön till arbetstagaren i proportion mellan den avtalade veckoarbetstiden och 37,5 timmar i enlighet med schemat nedan:
tabellönen till heltidsanställd x avtalad veckoarbetstid 37,5
Timlönen till en arbetstagare som får avvägd månadslön fastställs enligt punkt 14.
15. Lönen betalas enligt lönebetalningstiderna för den övriga personalen.
12 § Expediter och butiksanställda
1. Praktiktiden är 1 år.
Praktikantlönen är 85 % av första årets lön i lönegrupp B1 (fr.o.m. 1.6.2024 lönegrupp B).
Efter praktiktiden betalas 1 årets lön för ifrågavarande lönegrupp.
2. Svårighetsnivåerna är Expedit I och Expedit II.
Arbetstagaren hänförs till den svårighetsnivå till vilken huvuddelen av hans arbetstid används.
A
Arbetstagaren hör till Expedit I såvida arbetsuppgifterna inte förutsätter lön enligt Expedit II.
Kollektivavtal
Arbetstagaren hör till Expedit II när arbetet är särskilt krävande och när det förutsätts att han genom specialutbildning eller lång erfarenhet har förvärvat krävande yrkesskicklighet.
För att en arbetstagare ska räknas till Expedit II krävs dessutom:
• specialkunskap utöver det vanliga om försäljningsartiklarna
• förmåga att ge kunderna vägledning och råd i fråga om produkternas funktionsprinciper.
Arbetsuppgifter i Expedit II är bl.a.:
• köttmästarens uppgifter i livsmedelsaffärer och -avdelningar som i fråga om sortiment och försäljning kan anses stora
• samt försäljningsuppgifter som förutsätter motsvarande svårighetsnivå i andra affärer såsom t.ex.:
- försäljning av byggnads- och VVS-produkter när expediten på basis av kundens ritningar eller anvisningar ger offerter baserade på kostnadsberäkningar
- försäljningsuppgifter som förutsätter att produkthelheter bjuds ut på basis av färdiga arbetsplaner som kunden gjort upp.
3. För arbete klockan 18.00–24.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan oberoende av affärens öppettider. Tillägget betalas inte för arbete på helgfria lördagskvällar.
Enkelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen (klockan 18.00–24.00). Då affären håller öppet efter kl. 18 på söndagar i november och december, betalas dubbelt kvällstillägg för arbete utfört klockan 18.00–24.00.
Tillägget betalas även till annan arbetstagare (t.ex. logistikarbetare och tjänsteman):
• när han arbetar regelbundet i affären eller i dess omedelbara närhet och
• när arbetsuppgifterna på grund av öppethållningen hänför sig till försäljningsarbetet.
Man kan avtala om att tillägget är en fast månatlig ersättning när arbetet är normalt avslutningsarbete efter att affären stängts.
A
4. När affären har hållit öppet kvällen före en kyrklig helg efter klockan 18.00 betalas för arbete klockan 18.00–24.00 helgaftonstillägg som är lika stort som lördagstillägget.
Kollektivavtal
De kyrkliga högtidsaftnar är:
• trettondagsafton
• skärtorsdagen
• dagen före Kristi himmelsfärds dag
• midsommaraftonen
• alla helgons afton
• julaftonen
• nyårsafton.
När dagen före helg infaller på en lördag bestäms tillägget enligt punkt 6. Tillägget betalas även till annan arbetstagare enligt punkt 3 stycke 3.
Tillägget på valborgsmässoafton och dagen före självständighetsdagen bestäms enligt punkt 3.
5. För arbete klockan 00.00–06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan oberoende av affärens öppettider. Tillägget betalas inte för arbete utfört på söndags- eller kyrklig helgdagsnatt, första majnatten eller självständighetsdagens natt.
Tillägget betalas även till annan arbetstagare enligt punkt 3 stycke 3.
Man kan avtala om att tillägget är en fast månatlig ersättning när arbetet är normalt avslutningsarbete efter att affären stängts.
6. För arbete klockan 13.00–24.00 betalas lördagstillägg enligt lönebilagan oberoende av affärens öppettider.
Tillägget betalas även till annan arbetstagare enligt punkt 3 stycke 3.
A
Exempel 30
Arbetstagarens arbetstid slutar på lördagen klockan 16.00. Lördagstillägg betalas för alla arbetade timmar efter klockan 13.00 oberoende av om dessa timmar är ordinarie timmar upptagna i arbetsskiftsförteckningen, mertids- eller övertidstimmar.
Kollektivavtal
7. För inventariearbete på lördag klockan 13.00–24.00 betalas ett inventarietillägg som är lika stort som lördagstillägget.
8. Till arbetstagaren betalas ansvarstillägg då han svarar för och sköter om:
• en avdelning eller produktgrupp
• vägledning och övervakning av andra arbetstagare och uppgörande av arbetstidsschema
• försäljnings- och reklamplanering samt rapportering.
Ansvarstillägget är minst 5 % av tabellönen.
När uppgifter och ansvar i det närmaste motsvarar butiks- eller avdelningsföreståndarens uppgifter, betalas ett tillägg som är högre än 5 procent.
Tillägg för butiksföreståndares vikarie
9. Vikariattillägg betalas till butiksföreståndarens vikarie.
Tilläggets storlek påverkas av:
• hur länge arbetstagaren har varit i branschen
• vikariatets längd
• affärens storlek.
A
Tillägget är minst:
Antalet fast anställda (med färre än
37,5 timmar i proportion till arbetstiden)
Tillägg i %
Kollektivavtal
4–-5 5
6–-10 10
11–-20 15
21– 20
När tillägg enligt § 11 punkt 6 (tillfällig flyttning) betalas, uteblir vikariattillägget för butiksföreståndares vikarie.
10. Kylrumstillägg betalas när arbetstagaren huvudsakligen arbetar i affärens kylrum.
Tillägget är minst 5 % av tabellönen.
11. För arbetstimmar i frysrum betalas med 20 % förhöjd lön.
12. Utryckningspenning betalas när arbetstagaren sedan han avlägsnat sig från arbetsplatsen återvänder under samma dygn på grund av utryckningskallelse utom ordinarie arbetstid.
Utryckningspenningen är 2 timmars lön utöver annan lön som ska betalas för utryckningsarbetet.
A
1. Praktiktiden är 1 år.
Kollektivavtal
Praktikantlönen är 85 % av första årets lön i svårighetsklassen för respektive yrke.
2. För arbete klockan 18.00–22.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.
3. När logistikarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas tillägget enligt § 12 punkt 3 och 4.
4. För arbete klockan 22.00–06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Dubbelt nattillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.
5. När logistikarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas tillägget enligt § 12 punkt 5.
6. För arbete klockan 13.00–22.00 på helgfria lördagar betalas lördagstillägg enligt lönebilagan.
7. När logistikbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas tillägget enligt § 12 punkt 6.
8. Tilläggen betalas på följande sätt:
Tunga eller smutsiga förhållanden
Tillägget betalas för arbetstimmar under speciellt tunga eller smutsiga förhållanden.
Tillägget är 7–11 % av tabellönen per timme.
A
På andra sätt svåra förhållanden
Tillägget betalas även för arbetstimmar när förhållandena är svåra på annat sätt.
Sådant arbete kan t.ex. vara:
Kollektivavtal
• arbete vintertid i ouppvärmt eller utomhuslager
• arbete i färskvarulager
• hantering av farliga ämnen
• eller flyttning av stora mängder varor för hand.
Tillägget är 7–11 % av tabellönen per timme.
När tilläggen bestäms reder man ut hur stor del av logistikarbetarens arbete som avviker från genomsnittsförhållandena i logistikarbete samt vilken del av arbetet som utförs under ovan nämnda omständigheter.
Man avtalar lokalt om tilläggen.
Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.
9. För arbetstimmar i fryslager betalas med 20 % förhöjd lön.
Till arbetstagare som huvudsakligen arbetar i fryslagren betalas tillägget för alla timmar.
10. Basen är en särskilt utnämnd logistikarbetare som:
• bestående hjälper chefen för handelslogistik i arbetsledningsuppgifter och
• också utför normalt logistikarbete.
Tabellönen är lönegrupp B2 för 8:e året förhöjd med minst 10 %. Bestämmelsen om arbetsgruppens äldste (bas) gäller till och med 31.12.2023.
A
11. Utryckningspenning betalas när arbetstagaren sedan han avlägsnat sig från arbetsplatsen återvänder under samma dygn på grund av utryckningskallelse utom ordinarie arbetstid.
Kollektivavtal
Utryckningspenningen är 2 timmars lön utöver annan lön som ska betalas för utryckningsarbetet.
Svårighetsklasser (fr.o.m. 1.1.2024)
12. Svårighetsklasserna för logistikuppgifter finns i lönebilagan.
1. Praktiktiden är 1 år i varje tjänstemannayrke.
Praktiktiden förutsätts fullgöras bara en gång av den som börjar i tjänstemannabranschen.
Praktikantlönen är 85% av 1 årets tjänstemäns lön i svårighetsnivån för respektive yrke.
2. För arbete klockan 18.00–06.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen (klockan 18.00–24.00).
Tillägg betalas inte:
• när man tillämpar flexibel arbetstid eller
• när arbetstagaren själv bestämmer tidpunkten för sitt ordinarie arbete.
När tjänstemannaarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas tillägget enligt § 12 punkt 3–6.
Svårighetsklasser (fr.o.m. 1.1.2024)
3. Svårighetsklasserna för tjänstemän finns i lönebilagan.
A
1. På yrkesgrupperna i denna paragraf tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet med undantag för nedan nämnda fall.
Kollektivavtal
2. Lönen till snabbgrossanställda bestäms enligt § 13 utom punkt 3, 5 och 7 i § 13.
3. Lönen till vaktmästare bestäms enligt arbetsavtalet.
När arbetstiden bestäms på basis av butiksanställdas arbetstid betalas kvälls-, helgaftons-, natt- och lördagstillägg enligt § 12 punkterna 3–6.
När arbetstiden bestäms på andra grunder betalas kvälls, natt- och lördagstillägg enligt § 13 punkt 2, 4 och 6.
Man kan avtala om att tilläggen är en del av den totala lönen.
4. Praktiktiden är 1 år.
Praktikantlönen är 85% av 1 årets lön i lönegrupp A.
5. Ändringssömmerskor hör till lönegrupp B1 (fr.o.m. 1.6.2024 B).
6. För arbete klockan 18.00–22.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. För arbete klockan 22.00–06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvälls- och nattillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.
7. Man kan komma överens om antalet veckoarbetsdagar i arbetsavtalet.
A
Kollektivavtal
Förutsättningar för lönebetalning
1. Lön betalas om:
• arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta enligt sitt arbetsavtal och
• arbetstagaren inte har förorsakat arbetsoförmågan uppsåtligen eller genom grovt förvållande.
Anmälningsskyldighet och läkarintyg
2. Arbetstagaren ska utan dröjsmål informera arbetsgivaren om sin frånvaro och om möjligt hur länge den kommer att pågå. Om arbetstagaren försummar att omedelbart informera om frånvaron antingen medvetet eller av slarv, börjar skyldigheten att betala lön när meddelande ges. På begäran ska arbetstagaren utan dröjsmål förete läkarintyg över sin arbetsoförmåga eller någon annan av arbetsgivaren godkänd utredning över arbetsoförmågan.
Läkarintyg ska i första hand skaffas av företagshälsovårdsläkaren eller av annan läkare som arbetsgivaren utser.
Intyg av hälsovårdare eller sjukvårdare anses godtagbart som bevis för en sjukdom som varar högst 3 kalenderdagar om:
• arbetsgivaren inte har ordnat mera omfattande hälsovård än den lagstadgade och inte har en företagshälsovård som täcker läkartjänsterna,
• arbetstagaren trots begäran inte har fått tid till läkarmottagning i den offentliga hälsovården och arbetstagaren företett arbetsgivaren en utredning om detta och
• det är frågan om en vanlig infektionssjukdom (t.ex. förkylning eller magsjuka).
• Om det är frågan om en sjukdom som konstaterats vara en epidemi (t.ex. influensa), kan samma hälsovårdare eller sjukskötare utifrån sin undersökning vi behov utfärda ett nytt intyg för högst 3 kalenderdagar åt gången.
Om arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall börjar under semestern eller en del av den, har arbetsgivaren rätt att begära ett läkarintyg över sjukledigheten utan hinder av föregående stycke.
A
Om arbetsgivaren har grundad orsak att tvivla att arbetstagaren är arbetsoförmögen, kan arbetsgivaren be arbetstagaren skaffa ett nytt läkarintyg av en läkare som arbetsgivaren utser som förutsättning för att lön betalas.
Kollektivavtal
När arbetsgivaren utser den läkare som ska anlitas står arbetsgivaren för kostnaderna för skaffandet läkarintyget.
Förfarande vid avsaknad av hälsotjänster
3. Om arbetstagaren inte har möjlighet att få ett intyg från läkare eller hälso- eller sjukvårdare vid avsaknad av hälsotjänster (detta ska fastställas på förhand på den enskilda arbetsplatsen) på kvällen, natten, veckoslutet eller under en helg, har arbetstagaren rätt att under sjuktiden utan att förlora lön vara frånvarande på egen anmälan senast till dess att tjänsterna är tillgängliga.
Arbetsgivaren har rätt att kräva en anmälan före varje skift samt besök till läkaren eller hälso- eller sjukvårdare genast när tjänsterna är tillgängliga. Av motiverade skäl kan arbetsgivaren förneka denna möjlighet och ålägga arbetstagaren som en förutsättning för skyldigheten att betala lön att lämna in ett läkarintyg redan från och med första dagen.
Arbetsoförmåga ska anmälas till arbetsgivaren utan dröjsmål. Om arbetstagaren försummar att omedelbart informera om frånvaron antingen medvetet eller av slarv, börjar skyldigheten att betala lön när meddelande ges.
4. Förfarandet nedan gäller inte arrangemang med egen anmälan som införts vid företag före 1.2.2017.
Vid ett företag kan man arbetsplatsspecifikt (enligt § 23) avtala om att införa ett förfarande där arbetstagaren själv anmäler sjukfrånvaro. Förfarandet innebär att arbetstagaren själv kan sjukanmäla sig till arbetsgivaren utan intyg över arbetsoförmågan från läkare eller hälsovårdare.
Avtalet kan gälla arbetstagarens egen sjukfrånvaro i högst tre kalenderdagar.
Förfarandet gäller endast kortvariga sjukdomar som inte kräver läkarvård (t.ex. förkylning, magsjuka).
A
Arbetsoförmåga ska anmälas till arbetsgivaren utan dröjsmål. Om arbetstagaren försummar att omedelbart informera om frånvaron antingen medvetet eller av slarv, börjar skyldigheten att betala lön när meddelande ges.
Kollektivavtal
Som en förutsättning för löneutbetalning kan arbetsgivaren kräva att arbetstagaren lämnar in ett läkarintyg redan från och med den första dagen, om arbetsgivaren har grundad anledning att anse detta nödvändigt.
Arbete vid partiell arbetsförmåga
5. Om arbetstagaren inte på grund av sjukdom eller olycka är helt arbetsoförmögen, kan dennes normala arbete modifieras eller förenklas eller så kan personen delta i utbildning så att arbetet inte stör återhämtningen.
Allmänna principer och anvisningar för att förenkla eller modifiera arbete ska behandlas inom ramen för arbetarskyddet (Avtal om samarbete i arbetarskyddet 2 §).
Arbetstagaren kan istället för att ta ut sjukledighet även göra annat arbete som ersätter det normala arbetet. För att göra ersättande arbete krävs samtycke av arbetstagaren.
Om att ta i bruk ersättande arbete, anvisningar för ersättande arbete och information om det avtalas på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23). Om arbetsplatsen har en förtroendeman eller i andra hand en arbetarskyddsfullmäktig, avtalar man med honom om frågan.
Arbete eller deltagande i utbildning som ordnas av arbetsgivaren istället för sjukledighet ska alltid bygga på läkares bedömning om den kvarvarande arbetsförmågan.
Innan man tar i bruk förenklat eller ersättande arbete ska frågan behandlas inom arbetarskyddssamarbetet på arbetsplatsen som ett ämne som gäller arbetstagarens säkerhet och hälsa. Ämnen som ska behandlas inbegriper bl.a.:
• s.k. vanliga sjukdomar (t.ex. feber, förkylning eller magsjuka) med vilka det inte är möjligt att arbeta
• exempeluppgifter eller ändrade uppgifter, som gör det möjligt att arbeta trots olika typer av hälsorestriktioner.
Vid planering av förenklat eller ersättande arbete kan arbetstagaren anlita arbetarskyddsfullmäktige eller förtroendemannen som biträde.
Arbetarskyddsfullmäktige har rätt att på begäran få information om användningen av förenklat och ersättande arbete i företaget.
A
6. Lön betalas i samband med varje fall av arbetsoförmåga på följande sätt:
Anställningsförhållandets längd Den avlönade periodens längd vid insjuknandet
Kollektivavtal
under 1 månad för sjukförsäkringslagens karenstid 50 % av lönen
minst 1 månad sjukförsäkringslagens karenstid minst 3 månader men under 3 år 4 veckor
3 år–under 5 år 5 veckor
5 år–under 10 år 6 veckor
minst 10 år 8 veckor
Den avlönade perioden är dock högst 3 månader oberoende av hur länge anställningen varat, om arbetstagaren är arbetsoförmögen på grund av våld eller hot om allvarligt våld som han har utsatts för i arbetet.
Den avlönade perioden är dock minst 4 veckor oberoende av hur länge anställningen varat, om arbetstagaren är arbetsoförmögen på grund av olycksfall i arbetet. Den lagstadgade dagpenningen som för denna tid tillkommer arbetstagaren betalas till arbetsgivaren, högst till ett belopp som motsvarar den lön som arbetsgivaren har betalt.
Karenstiden enligt sjukförsäkringslagen är dagen för insjuknandet och därpå följande 9 vardagar. När arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar, är karenstiden dagen för insjuknandet (se punkt 7, recidiv).
Lön betalas för de arbetsdagar som ingår i perioden (se punkt 9, arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar).
Kvälls-, natt- och lördagstilläggen ingår i lönen för sjuktid om de hade intjänats under arbetstagarens sjukperiod. Kvällstillägget för expediter och butiksanställda för söndagskvällar i november och december betalas enkelt i lön för sjuktid.
Lördagstillägg för logistikarbetare (enligt § 13 punkt 6) beaktas inte i lönen för sjuktid.
A
Arbetsgivaren betalar lönen för sjuktid direkt till arbetstagaren och ansöker om sjukförsäkringsersättning.
Lokalt kan man avtala följande om utbetalning av lön för sjuktid:
• Full lön betalas för arbetsdagar som ingår i sjukförsäkringslagens karenstid.
Kollektivavtal
• För arbetsdagar efter karenstiden betalas skillnaden mellan daglönen och sjukförsäkringsersättningen. En utredning över dagpenningens storlek förutsätts för betalningen.
Lön för sjukdomstid till följd av ett olycksfall i arbetet betalas för en period med lön direkt till arbetstagaren.
Om arbetstagaren inte har lämnat de utredningar som FPA begärt och sjukförsäkringslagens dagpenning därför inte betalas eller den betalas till ett mindre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens skyldighet att betala lön med det obetalda beloppet.
Från lönen för sjuktid avdras för samma arbetsoförmåga och för samma period erhållen dagpenning eller därmed jämförbar ersättning, som betalas:
• på basis av lagen
• på basis av någon annan försäkring som helt eller delvis bekostas av arbetsgivaren
• eller från sjukförsäkringskassa till vilken arbetsgivaren betalar understödsavgift.
Sedan lönen redan betalats kan arbetsgivaren lyfta ersättningarna åt sig själv eller indriva dem av arbetstagaren, dock högst det belopp han betalt.
7. När arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar sedan han återvänt till arbetet får han lön för sjuktid enligt följande:
• frånvaroperioderna sammanslås och för dem betalas lön som om det vore fråga om 1 och samma sjukdomsperiod
• lön betalas dock för karenstiden enligt sjukförsäkringslagen, dvs. för dagen för insjuknandet om den är en arbetsdag.
A
A
Exempel 31
Kollektivavtal
Arbetstagarens anställning har fortgått 1 år. Arbetstagaren får, när han blir sjuk, lön på basis av anställningsförhållandets längd, högst för 4 veckor dvs. 28 kalenderdagar. För de arbetsdagar som ingår i perioden betalas lön för sjuktid.
16.5
5.5
21.4
1.4 13.4
Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 30.5
13 dgr + 15 dgr 1 dgr
28 dgr
Den första sjukperioden 1.4–13.4 = 13 kalenderdagar.
Lönen betalas för de arbetsdagar som ingår i de 13 kalenderdagarna.
Den andra sjukperioden för samma sjukdom 21.4–16.5 = 26 kalenderdagar. Lön betalas för de arbetsdagar 21.4–5.5 som ingår i de återstående (28– 13) 15 kalenderdagarna.
På grund av samma sjukdom blir arbetstagaren igen sjukledig den 30.5. Lön för denna period betalas enbart för sjukförsäkringslagens karenstid dvs. för dagen för insjuknandet 30.5 om den är en arbetsdag.
När samma sjukdom återkommer efter det att mer än 30 dagar gått sedan arbetstagaren återvänt till arbetet betalas lön för sjuktid som om det var fråga om en ny sjukdom.
8. När arbetstagaren är borta från arbetet på basis av lagen om smittsamma sjukdomar får han lön enligt denna paragraf.
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar
9. Lön betalas för de timmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.
Då arbetsskiftsförteckning saknas betalas lön i enlighet med den avtalade genomsnittliga veckoarbetstiden.
Kollektivavtal
1. Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till kort frånvaro utan lön vid akut sjukdomsfall i familjen.
2. När ett barn under 10 år plötsligt insjuknar får barnets vårdnadshavare, vårdnadshavarens maka/make eller sambo eller vårdnadshavare som inte bor i samma hushåll som barnet lön för de arbetsdagar som ingår i 1–3 kalenderdagar enligt § 16.
Förutsättningen för att lön betalas är att:
• en kort frånvaro är nödvändig för att ordna barnets vård eller för att vårda barnet och
• arbetstagaren utan dröjsmål har informerat om sin frånvaro och om möjligt hur länge den beräknas fortgå samt
• läkarintyg eller annan av arbetsgivaren accepterad utredning över barnets sjukdom har företetts.
Till andra än ensamförsörjare betalas lön om:
• den andra vårdnadshavaren
• vårdnadshavarens maka/make eller sambo eller
• barnets vårdnadshavare, som inte bor i samma hushåll,
inte på grund av förvärvsarbetets arbetstider, avståndet (boplats), värnplikt, civiltjänstgöring eller reservövning har möjlighet att ordna vården eller själv vårda barnet. Utredning ska på begäran företes över hindret.
Vid behov strävar man efter att ge arbetstagaren en frånvaro utan lön som är längre än 3 kalenderdagar.
A
Exempel 32 | |||||||
Arbetsskiftsförtec | Må | Ti | On | To | Fre | Lö | Sö |
kning: | A | A | F | A | A | A | F |
barnet sjukt och arbetstagaren frånvarande | |||||||
Fre
A
Lö
F
Sö
F
barnet sjukt och
arbetstagaren frånvarande
Lön betalas bara för de arbetsdagar (mån–tis) som infaller under de
3 kalenderdagarna (mån–ons).
Exempel 33
Arbetsskiftsförtec
kning:
To
A
Må Ti
A A
Lön betalas bara för den arbetsdag (fre) som infaller under de
3 kalenderdagarna (fre–sön).
Kollektivavtal
3. Arbetstagarens vigseldag är fridag med lön ifall dagarna infaller på arbetsdagar.
4. Arbetstagarens 50- och 60-årsdag är fridag med lön ifall dagarna infaller på arbetsdagar.
5. Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till en kort frånvaro i samband med en nära anhörigs död och begravning.
Med kort frånvaro avses den tid som behövs för de arrangemang som dödsfallet och begravningen föranleder.
A
Då frånvaron på grund av en nära anhörigs död räcker längre än 1 dag ska arbetstagaren på arbetsgivarens begäran på förhand förete en utredning över den tid som behövs. För tidsbehov som föranleds av en nära anhörigs begravning och som är längre än en dag ska på arbetsgivarens begäran ges en utredning på förhand.
Kollektivavtal
Nära anhöriga är bl.a. make/maka, föräldrar, far- och morföräldrar och svärföräldrar, barn och syskon.
Frånvaron minskar inte lönen.
6. Arbetstagaren kan utan inkomstbortfall delta i uppbåd till värnplikt och i läkarundersökning i samband därmed. I fråga om läkarundersökningen ska bestämmelserna i § 18 iakttas.
7. Till arbetstagaren betalas för reservövningsdagarna skillnaden mellan lönen och reservistlönen. Bestämmelsen tillämpas också på arbetstagare som med stöd av civiltjänstlagen förordnas till kompletterade tjänstgöring som ersätter reservövningar.
8. Till arbetstagaren betalas skillnaden mellan lönen och ersättningen för inkomstbortfall när han under arbetstid deltar i:
• kommunfullmäktiges
• kommunstyrelsens
• valnämnds eller -kommittés arbete för statliga eller kommunala val.
Skillnaden betalas när arbetstagaren har gett en utredning över ersättningen för inkomstbortfall.
9. När ett barn är allvarligt sjukt har arbetstagaren efter att ha kommit överens om detta rätt till frånvaro från arbetet utan lön (Statsrådets beslut/85).
10. Frånvaro enligt denna paragraf, utom i fråga om vård av allvarligt sjukt barn, minskar inte semesterförmånerna.
A
Förutsättningar för lönebetalning
Kollektivavtal
I följande fall (a–e) minskas inte lönen för ordinarie arbetstid, förutsatt att man arrangerat kontrollerna och undersökningarna med undvikande av onödig förlust av arbetstid:
a. Konstaterande av sjukdom
Läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av sjukdom och laboratorie- eller röntgenundersökning i samband därmed, ifall det inte gått att få en tid utom arbetstiden.
b. Nödvändigt tandläkarbesök
Under tiden för ett nödvändigt läkarbesök, om
• tanden orsakar arbetsoförmåga innan tandläkarbesöket och
• tandläkarbesöket är brådskande, dvs. kräver besök samma dag eller under samma arbetsskift och man har inte fått tid utom arbetstiden och
• tandläkarens intyg styrker arbetsoförmågan och att tandläkarbesöket är brådskande.
c. Graviditet
När arbetstagaren går på medicinska undersökningar före nedkomsten, ifall hon inte fått tid utom arbetstiden.
d. Lagstadgade kontroller och undersökningar
När arbetstagaren går på:
• undersökningar som avses i lagen om företagshälsovård och som godkänts i företagshälsovårdens verksamhetsplan
– när arbetstagarens arbetsförmåga bedöms på basis av lagen om företagshälsovård i ett trepartssamtal har arbetstagaren möjlighet att anlita den arbetarskyddsfullmäktige som biträde
• undersökningar i anslutning till lagen om unga arbetstagare
A
• undersökningar i anslutning till lagen om smittsamma sjukdomar som arbetsgivaren förutsätter
• undersökningar som lagen om smittsamma sjukdomar förutsätter och som beror på att arbetstagaren förflyttas till andra uppgifter inom företaget.
Kollektivavtal
Arbetsgivaren betalar arbetstagaren för dessa undersökningar och efterkontroller, nödvändiga resekostnader samt dagtraktamente ifall undersökningarna sker på annan ort.
e. Frånvaro av annan orsak
Av kommunen ordnad screening (statsrådets förordning om screening 1339/2006: mammografi och papaprov), ifall det inte är möjligt att gå på undersökningen utom arbetstid.
1. Särskild graviditets-, graviditets- och föräldra- samt vårdledighet bestäms enligt arbetsavtalslagen och enligt sjukförsäkringslagen.
Lönebetalning under familjeledigheter
2. Lön under graviditetsledighet
Till en arbetstagare som har rätt till graviditetspenning enligt 9 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen betalas lön från början av graviditetsledigheten i 40 graviditetspenningsdagar utan avbrott.
3. Lön under föräldraledighet
Till en arbetstagare som har rätt till föräldrapenning enligt 9 kap. 5 § 1–3 mom. i sjukförsäkringslagen betalas lön från början av föräldraledigheten i 36 föräldrapenningsdagar.
4. Som lön betalas
a. skillnaden mellan lönen och graviditets- eller föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen eller
b. lön, varvid arbetsgivaren för egen del ansöker om graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen.
Förutsättningen för att lön betalas är:
• anställningen har varat minst 9 månader innan ledigheten börjar och
• arbetstagaren återvänder till arbetet efter familjeledigheten.
A
Förutsättningen för att skillnaden betalas är att arbetstagaren ger en utredning över graviditets- och föräldrapenningen.
Kollektivavtal
Om arbetstagaren inte har lämnat de utredningar FPA begärt och graviditets- och föräldrapenning därför inte betalas eller den betalas till ett lägre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens skyldighet att betala lön med motsvarande belopp.
Till arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar betalas skillnaden mellan lönen och graviditets- och föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen på basis av den genomsnittliga veckoarbetstiden under de 9 månader som föregår ledigheten. När den genomsnittliga veckoarbetstiden blir mindre än den man avtalat om i arbetsavtalet betalas skillnaden i enlighet med den avtalade veckoarbetstiden.
Övriga familjeledigheter är utan lön.
5. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om sin graviditets-, föräldra- och vårdledighet senast 2 månader innan ledigheten börjar.
Om ledigheten är högst 12 vardagar, är anmälningstiden dock 1 månad.
Arbetstagaren borde i god tid ge arbetsgivaren en helhetsplan över hur de båda föräldrarna tar ut ledigheterna.
Ändring av tidpunkten för ledigheten
6. Arbetstagaren kan av grundad anledning enligt arbetsavtalslagen ändra tidpunkten för graviditets-, föräldra- eller vårdledigheten med iakttagande av 1 månads anmälningstid.
Arbetstagaren får tidigarelägga graviditetsledigheten samt ändra tidpunkten för en sådan ledighet personen haft för avsikt att ta ut i samband med nedkomsten och som personen har rätt att hålla samtidigt som den andra föräldern eller partnern, om det är nödvändigt på grund av barnets nedkomst eller barnets eller förälderns hälsotillstånd. Arbetsgivaren ska informeras om ändringen så fort som möjligt.
När arbetstagaren avbryter föräldraledigheten eller vårdledigheten på grund av arbetsoförmåga är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för sjuktid för föräldra- eller vårdledighet om vilken meddelats enligt arbetsavtalslagen.
A
Kollektivavtal
1. Semesterförmånerna bestäms enligt semesterlagen och kollektivavtalet.
2. Semester intjänas för en full kvalifikationsmånad när anställningen vid kvalifikationsårets (1.4–31.3) slut varat:
• under ett år: 2 vardagar
• minst ett år: 2,5 vardagar.
En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad under vilken arbetstagaren har arbetat:
• minst 14 dagar
• minst 35 timmar.
Semester intjänas antingen på basis av 14 dagars eller 35 timmars regeln.
Semester intjänas på basis av 35 timmars regeln när arbetstagaren enligt arbetsavtalet arbetar färre än 14 dagar i månaden.
Exempel 34
Tillsvidareavtalet för en arbetstagare som arbetar 37,5 timmar upphörde på grund av hävning under prövotiden efter 10 arbetsdagar (= 75 arbetstimmar). Enligt arbetsavtalet skulle han ha haft möjlighet att arbeta
14 arbetsdagar i månaden såvida anställningen hade fortsatt. Semesterrätten räknas ut på basis av ”14 arbetsdagars”-intjäningsregeln.
Arbetstagaren intjänar inte semester, men kollektivavtalsenlig procentuell semesterersättning betalas till honom.
A
Exempel 35
Kollektivavtal
Visstidsarbetsavtalet för en arbetstagare som arbetar 37,5 timmar upphörde som avtalat efter 10 arbetsdagar (=75 arbetstimmar). Enligt arbetsavtalet skulle han inte ha haft möjlighet att arbeta 14 arbetsdagar i månaden under anställningsförhållandet. Semesterrätten räknas ut på basis av ”35 arbetstimmars”-intjäningsregeln.
Arbetstagaren intjänade under anställningsförhållandet 2 semesterdagar och får semesterersättning för dem.
Exempel 36
En arbetstagare arbetar 8 timmar om dagen 3 dagar per vecka. Enligt arbetsavtalet har han inte möjlighet att arbeta 14 arbetsdagar i månaden. Semesterrätten räknas ut på basis av ”35 arbetstimmars”- intjäningsregeln.
Arbetstagaren intjänar semester för varje månad med minst 35 arbetstimmar.
3. Arbetsgivaren bestämmer enligt semesterlagen när semestern börjar.
Arbetsgivaren ska innan semestern slås fast ge arbetstagaren eller hans representant möjlighet att framföra sin åsikt om tidpunkten för semestern.
Sommar- och vintersemester borde inte följa omedelbart på varandra.
Helgdagar, påsklördagen, första maj, midsommaraftonen, självständighetsdagen och julaftonen räknas inte som semesterdagar.
4. Arbetstagarens samtycke behövs för att semestern ska kunna börja på en fridag. En minst 6 dagar lång semester kan utan arbetstagarens samtycke börja en måndag som är hans fridag.
I en högst 3 dagar lång semester kan inte ingå en fridag utan arbetstagarens samtycke.
A
När en minst 6 dagar lång semester tar slut en vardag som inte är lördag har arbetstagaren den veckan utöver semesterdagarna ytterligare en fridag.
När en minst 6 dagar lång lagstadgad semester
Kollektivavtal
• börjar på en måndag är den söndag som föregår semestern fridag, om inte man på arbetstagarens initiativ avtalar annat i det enskilda fallet.
• slutar på en lördag är den söndag som följer på semestern fridag, om inte man på arbetstagarens initiativ avtalar annat i det enskilda fallet.
Betalning av semesterlön och semesterersättning
5. Semesterlön kan betalas på företagets normala lönebetalningsdag.
När anställningen upphör betalas semesterersättningen enligt semesterlagen.
6. Lönen för en semesterdag får man genom att dividera månadslönen med 25.
Vid uträkningen av semesterlön för provision följer man semesterlagen.
Om arbetstagarens arbetstid och motsvarande lön har ändrats under semesterkvalifikationsåret och arbetstagaren har månadslön vid slutet av semesterkvalifikationsåret (31.3), beräknas semesterlönen enligt punkt 8–-11 i den här paragrafen.
Beräkning av tillägg till semesterlön
7. Till semesterlönen och -ersättningen läggs kollektivavtalsenliga tillägg av varierande storlek.
Sådana är bl.a. kvälls-, natt- och lördagstillägg samt den förhöjning som betalas för ordinarie söndagsarbete när arbetstagaren i sitt arbetsavtal givit sitt medgivande till söndagsarbete eller när han arbetar alla dagar i veckan enligt sitt arbetsavtal.
A
Till semesterlönen och -ersättningen läggs av de under kvalifikationsåret utbetalda tilläggen:
• 10% om anställningen varat under 1 år vid slutet av kvalifikationsåret (31.3)
Kollektivavtal
• 12,5% om anställningen vid slutet av kvalifikationsåret (31.3) varat minst 1 år.
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar
8. Semesterlönen eller -ersättningen för såväl timavlönade som arbetstagare med avvägd månadslön är av den intjänade lönen under kvalifikationsåret:
• 10 % om anställningen varat under 1 år vid slutet av kvalifikationsåret (31.3)
• 12,5 % om anställningen vid slutet av kvalifikationsåret (31.3) varat minst 1 år.
Exempel 37
En arbetstagare har varit anställd 8 månader vid kvalifikationsårets slut (31.3) och under 5 av dessa månader arbetat minst 35 timmar varje månad. Lönen för hela tiden i arbete under kvalifikationsåret 1.4–31.3 inklusive kvälls- och lördagstillägg är 6 130 euro. I lönen ingår även den lön som betalats under de årsledigheter som tagits ut.
Arbetstagaren har intjänat semester 5 x 2 dagar dvs. 10 dagar. Hans semesterlön är 10 % av 6 130 euro dvs. 613 euro. Lönen för 1 semesterdag fås genom att semesterlönen divideras med semesterdagarna dvs. 613 euro: 10 = 61,30 euro.
I semesterpremie betalas 50% av 613 euro dvs. 306,50 euro.
A
Exempel 38
En arbetstagare har varit anställd över 1 år vid kvalifikationsårets slut (31.3). Han har varje månad arbetat minst 35 timmar.
Kollektivavtal
Lönen för hela tiden i arbete under kvalifikationsåret 1.4–31.3 inklusive kvälls- och lördagstillägg är 16 320 euro. I lönen ingår även den lön som betalats under de årsledigheter som tagits ut. Till lönen för tid i arbete läggs den kalkylerade lönen för frånvaro enligt punkt 9 nedan ifall arbetstagaren skulle ha haft sådan frånvaro under kvalifikationsåret.
I lönen för tid i arbete inräknas inte betalda semesterlöner eller semesterpremier.
Arbetstagaren har intjänat semester 12 x 2,5 dagar dvs. 30 dagar. Av den semestern ges 24 dagar semester under sommaren och 6 dagar under vintern.
Hans semesterlön är 12,5 % av 16 320 euro dvs. 2 040 euro.
Lönen för 1 semesterdag fås genom att semesterlönen divideras med semesterdagarna dvs. 2 040 euro: 30 = 68 euro. Lönen för
sommarsemestern är 24 x 68 euro = 1 632 euro. Lönen för vintersemestern är 6 x 68 euro = 408 euro. Semesterpremien är 50 % av lönen för såväl sommarsemestern som vintersemestern.
9. Lönen under kvalifikationsåret (1.4–31.3) består av:
• lön för tid i arbete med undantag för lön för nöd- och övertidsarbete
• lön för frånvarotid (§ 7 punkt 5 och § 17–-18) och
• kalkylerad lön.
10. Till betald lön läggs den kalkylerade lönen på följande sätt:
• för sjuktid sammanlagt för högst 75 arbetsdagar under kvalifikationsåret (i perioden om de 75 arbetsdagarna ingår sjukfrånvaro med lön).
A
Exempel 39
Kollektivavtal
a. En arbetstagares anställning har fortgått 4 år och han arbetar 5 dagar i veckan. Han har under kvalifikationsåret på grund av sjukdom varit frånvarande med lön, kortvariga enstaka fall, sammanlagt 40 arbetsdagar och dessutom en sammanhängande 9 veckors sjukperiod, under vilken betalats lön för 5 veckor, dvs. 25 arbetsdagar.
I lönen för kvalifikationsåret inräknas för sjukfrånvarotiden betald lön 65 (40
+ 25) arbetsdagar plus kalkylerad lön för 10 dagar, det vill säga lön för sammanlagt 75 arbetsdagar.
b. En arbetstagares anställning har fortgått 11 år och han arbetar 5 dagar i veckan. Han har under kvalifikationsåret på grund av sjukdom varit frånvarande med lön, kortvariga enstaka fall, sammanlagt 40 arbetsdagar och dessutom en sammanhängande 9 veckors sjukperiod, under vilken betalats lön för 8 veckor, dvs. 40 arbetsdagar.
I lönen för kvalifikationsåret inräknas för sjukfrånvarotiden betald lön 75 (40
+ 35) arbetsdagar.
• för sjuktid sammanlagt för högst 105 kalenderdagar då semester intjänas enligt 35-timmarsintjäningsregeln (i perioden om de 105 kalenderdagarna ingår sjukfrånvaro med lön)
• för tiden för graviditets- och föräldraledighet som tjänar in semester
• för permitteringstid, högst 30 arbetsdagar per permittering
• för permitteringstid sammanlagt för 42 kalenderdagar då semester intjänas enligt 35-timmarsregeln
• för tillfällig vårdledighet (arbetsavtalslagen 4:6 §)
• för frånvaro av tvingande familjeskäl (arbetsavtalslagen 4:7 §)
• för tiden för medicinsk rehabilitering på grund av yrkessjukdom eller olycksfall för högst 75 arbetsdagar
• för tiden för medicinsk rehabilitering på grund av yrkessjukdom eller olycksfall för högst 105 kalenderdagar då semester intjänas enligt 35- timmarsregeln
• på grund av myndigheters order för att förhindra spridning av sjukdom.
A
11. Den kalkylerade lönen bestäms enligt den timlön som betalas när frånvaron inleds och den avtalade genomsnittliga veckoarbetstiden, eller för personer med månadslön enligt månadslönen vid den tidpunkt då frånvaron börjar.
Kollektivavtal
Om en arbetstagare med timlön inte har någon avtalad genomsnittlig arbetstid per vecka bestäms den kalkylerade lönen utifrån en genomsnittlig arbetstid per vecka under de 12 veckor som närmast föregått frånvaron.
12. Om en arbetstagare med färre än 37,5 timmar inte har semesterdagar, betalas semesterersättning senast i slutet av semesterperioden (30.9).
20 a § Ersättning för extra fridag enligt semesterlagen
Beräkning av ersättning för extra fridag för en heltidsanställd med månadslön
1. Lönen för en extra fridag får man genom att dividera månadslönen med 25. Till detta kommer de sammanräknade faktiska eller genomsnittliga arbetstidstilläggen på samma sätt som vid beräkning av lön för sjuktid (§ 16 punkt 6).
Beräkning av ersättning för extra fridag för arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar
2. Ersättningen för extra fridagar för arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar under anställningen
Ersättningen och tillkommande arbetstidstillägg under de extra fridagarna beräknas på samma sätt som lön för sjuktid (§ 16 punkt 6).
3. Ersättningen för extra fridagar för arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar efter att anställningen upphört
När anställningen upphör beräknas ersättningen för extra fridagar som tjänats in och som inte tagits ut för arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar enligt den i detta sammanhang avvägda månadslönen (§ 11 punkt 14), som delas med 25 och multipliceras med antalet fridagar. Arbetstidstillägg för extra fridagar betalas i snitt på samma sätt som lön för sjuktid (§ 16 punkt 6).
4. Vid betalning av ersättning för extra fridagar följs bestämmelserna i § 20 punkt 5 i kollektivavtalet.
A
Kollektivavtal
1. Semesterpremien är 50% av den semesterlön som motsvarar enligt semesterlagen intjänad semester.
2. Semesterpremie betalas när arbetstagaren:
• inleder semestern vid meddelad eller avtalad tidpunkt och
• återvänder till arbetet genast efter semestern.
Semesterpremie betalas också om arbetstagaren:
• varit borta från arbetet med arbetsgivarens samtycke omedelbart före eller efter semestern
• är förhindrad att återvända till arbetet av skäl som nämns i semesterlagen 7 § 2 momentet.
När förutsättningarna inte uppfylls kan semesterpremien återindrivas.
Exempel 40
En arbetstagare som arbetar 37,5 timmar håller 24 dagar semester på sommaren och 6 dagar på vintern. Arbetstagarens grundmånadslön är 1 680 euro och han får månatliga tillägg 5 % dvs. 84 euro. Arbetstagaren har intjänat timtillägg 968 euro för kvalifikationsåret 1.4–31.3 (kvälls- och lördagstillägg).
Av dem läggs 12,5 % dvs. 121 euro till semesterlönen.
Semesterlönen på sommaren är:
(1 680 euro + 84 euro) x 24 + (24/30 x 121 euro) = 1 790,24 euro
25
Semesterpremien för semester som tas ut på sommaren är 50 % av semesterlönen för samma tid, dvs. 895,12 euro (hälften av 1 790,24 euro).
A
Semesterlönen på vintern är:
(1 680 euro + 84 euro) x 6 + (6/30 x 121 euro) = 447,56 euro.
25
Semesterpremien för semester som tas ut på vintern är 50 % av semesterlönen för samma tid, dvs. 223,78 euro (häften av 447,56 euro).
Semesterpremien för sommar- och vintersemester är sammanlagt 1 118,90 euro.
Kollektivavtal
3. För semester som hålls under vårdledighet eller som avslutar vårdledigheten betalas semesterpremie då arbetstagaren har återgått i arbetet från vårdledigheten enligt förhandsmeddelandet eller enligt ändring i det.
4. Semesterpremie betalas till den som gör sin värnplikt sedan han i behörig ordning återvänt till arbetet.
Semesterpremien är 50% av den semesterlön eller semesterersättning som betalats före tjänstgöringen.
Anställningen upphör under semestern
5. Semesterpremie betalas när anställningen upphör under semestern eller på semesterns sista dag av ekonomiska eller produktionsorsaker.
Exempel 41
Arbetstagarens anställningsförhållande sades upp 30.5 av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker så att det upphörde 30.7. Arbetstagarens sommarsemester hade fastställts till 14.7–10.8.
Arbetstagaren får semesterpremie på 50% av den avtalade semesterlönen (14.7–10.8). Semesterpremie betalas inte för den semesterersättning som ska betalas i samband med slutlikviden.
A
6. Semesterpremien betalas för semesterlönen och -ersättningen när arbetstagaren går i ålders- eller invalidpension.
Kollektivavtal
7. Semesterpremien betalas när semestern börjar, om man inte på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23) kommer överens om att den betalas på en annan tidpunkt. Om det i företaget finns en förtroendeman, avtalar man om frågan med honom.
Hälften av semesterpremien för semester under sommaren kan betalas senast den lönebetalningsdag som föregår julen. Om anställningen upphör tidigare betalas semesterpremien med slutlikviden.
Exempel 42
Arbetstagarens semesterpremie är för semester under sommaren 895,12 euro. Den betalas ut när semestern börjar.
Alternativt kan hälften av semesterpremien dvs. 447,56 euro betalas när semestern börjar. Den andra hälften, 447,56, betalas senast i samband med lönebetalningen som föregår julen.
Ifall arbetstagarens anställning upphör t.ex. i oktober, betalas den andra delen av semesterpremien i samband med slutlikviden.
Semesterpremie för högst 6 semesterdagar kan betalas på företagets normala lönebetalningsdag.
Byte av semesterpremie till ledig tid
8. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan skriftligt avtala om att semesterpremien hålls som motsvarande avlönad ledighet.
Arbetstagaren tjänar in semester under den ledighet som ges i stället för semesterpremien.
Om arbetstagaren blir sjuk under en ledighet som ges i stället för semesterpremien, tillämpas bestämmelserna i semesterlagen.
A
Exempel 43
Kollektivavtal
Arbetstagarens semesterpremie är 600 euro och timlönen 10 euro. Arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat om att hela semesterpremien byts ut i ledig tid. Arbetstagaren får avlönad ledighet i 60 timmar.
Exempel 44
Arbetstagarens semesterpremie är 750 euro och timlönen 11,59 euro. Arbetstagarens arbetsavtalstimmar är 30 t/vecka. Arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat om att arbetstagaren håller 2 veckors semesterpremieledigt.
Arbetstagarens hela semesterpremieledighet vore 64,71 timmar. Från dem subtraheras arbetstimmarna under 2 veckor (60 t/2 veckor). De återstående timmarna (4,71 timmar) betalas i pengar. Arbetstagaren får ledigt med lön i 2 veckor (30 t/vecka) och dessutom en semesterpremie på 54,59 euro.
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar
9. Förutsättningen för att semesterpremie betalas är att arbetstagaren har intjänat semesterdagar.
A
Kollektivavtal
1. Resekostnader ersätts alternativt:
• enligt statens resereglemente
• enligt skattestyrelsens beslut
• enligt företagets resereglemente.
2. I företagets resereglemente bestäms ersättningarna enligt statens resereglemente och betalningsgrunderna (tidsgränserna) enligt skattestyrelsens beslut.
3. När skattestyrelsens beslut eller företagets resereglemente följs betalas inte dagtraktamente:
• när en arbetstagare gör en arbetsresa i ett regionalt begränsat företag som verkar i flera kommuner
• när arbetstagaren deltar i företagets eller handelsgrupperingens interna utbildning och då arbetsgivaren betalar kostnaderna.
4. Måltidsersättning betalas:
• när arbetsresan räcker minst 6 timmar och
• arbetstagaren inte har möjlighet att inta vanlig eller motsvarande arbetsplatsmåltid eller äta hemma.
Måltidsersättning betalas inte:
• när arbetstagaren får fullt eller partiellt dagtraktamente eller
• arbetstagaren arbetar i en annan enhet av företaget på samma ort.
Måltidsersättningen bestäms enligt statens resereglemente.
A
23 § Avtal på den enskilda arbetsplatsen
Kollektivavtal
1. Vid avtal på den enskilda arbetsplatsen är avtalsparterna
• arbetsgivaren och förtroendemannen,
• arbetsgivaren och alla arbetstagare som omfattas av avtalet tillsammans eller
• arbetsgivaren och arbetstagaren,
om inte annat avtalas i bestämmelserna i kollektivavtalet.
Avtal på den enskilda arbetsplatsen:
• ska ingås skriftligt
• kan ingås tillsvidare eller för viss tid
• avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med en uppsägningstid på 3 månader
• visstidsavtal som gällt över 9 månader kan sägas upp med iakttagande av 3 månaders uppsägningstid
• följs kollektivavtalets bestämmelser när avtalet upphört.
2. När det avtalade arrangemanget är bundet till en viss period fortsätter det trots uppsägningen till periodens slut.
3. Avtal på den enskilda arbetsplatsen upprättas som ett separat dokument, inte som en del av arbetsavtalet. Uppsägning av avtal på den enskilda arbetsplatsen leder inte till uppsägning av arbetsavtalet, utan det ska sägas upp som ett separat avtal.
1. Lokala avtal som gäller en viss tid och som upprättats med stöd av detta kollektivavtal kan sägas upp med iakttagande av 3 månaders uppsägningstid, om inte annat avtalats om uppsägningstiden.
A
Kollektivavtal
1. Som en del av Handelns kollektivavtal iakttas följande avtal:
• Utbildningsavtal (s. 157–-160)
• Förtroendemannaavtal (s. 132–-144)
• Avtal om samarbete i arbetarskyddet (s. 145–-156)
• Avtal om uppbörden av fackföreningsavgifter
• Sommarpraktikantprogrammet ”Lär känna arbetslivet och tjäna en slant”
• Avtal angående personalbespisning
• Samarbetsavtal
• Allmänt avtal.
Utöver detta finns som bilagor till kollektivavtalet:
• centralorganisationernas Rekommendation rörande förebyggande av missbruksproblem, handläggning av missbruksfrågor och vårdhänvisning på arbetsplatserna;
• förbundens Rekommendation för spelregler för inlärning i arbete.
Utbildningsavtalet, Förtroendemannaavtalet och Avtalet om samarbetet i arbetarskyddet finns i avsnitt D Avtal i detta kollektivavtal. De övriga avtalen och rekommendationerna finns på en separat bilaga. Bilagan finns på såväl Finsk Handels som Servicefacket PAMs hemsidor.
Inkassering av medlemsavgifter
2. På arbetstagarens begäran inkasserar arbetsgivaren medlemsavgiften till Servicefacket PAM rf och redovisar den till förbundets bankkonto.
A
Vid inkassering iakttas Avtalet om uppbörden av fackföreningsavgifter.
Sammankomster på arbetsplatsen
Kollektivavtal
3. Servicefacket PAMs föreningar, fackavdelningar, arbetsplatsklubbar eller motsvarande kan utom arbetstiden hålla möten som gäller arbetsplatsens arbetsförhållanden om:
• man har avtalat om mötet med arbetsgivaren, om möjligt 3 dagar i förväg
• arbetsgivaren anvisar en ändamålsenlig mötesplats
• mötesarrangören ansvarar för ordningen och snyggheten i mötesrummen.
Organisatören har rätt att till mötet inbjuda representanter för förbundet.
4. Arbetsgivaren informerar nya arbetstagare om företagets förhandlings- och förtroendemannasystem.
Arbetsgivaren och företagets förtroendeman avtalar om hur man i företaget informerar arbetstagarna om förtroendemannafrågor.
Förtroendemannaavtalet finns i avsnitt D Avtal i detta kollektivavtal.
Medlem i PAMs fullmäktige och styrelse
5. För medlemmar i Servicefacket PAMs fullmäktige ordnas möjlighet att delta i fullmäktigemöten samt förbundsmöten och för styrelsemedlemmar möjlighet att delta i styrelsemöten.
6. Den person, som har i uppgift att introducera nya arbetstagare, praktikanter eller personer som avlägger en yrkesexamen ska vara utsedd på förhand och yrkesskicklig. Personen ska reserveras tillräckligt med tid för att handha uppdraget.
Om arbetsplatshandledaren eller arbetstagaren som deltar i genomförandet av utbildningen betalas prestationslön eller motsvarande del av lön, betalas ovan nämnda lönedel genomsnittlig för den tid som personen fungerade som arbetsplatshandledare eller handledare.
A
7. Arbetsgivaren bekostar arbetstagarens grupplivförsäkring.
Kollektivavtal
8. Arbetsgivaren förser fast anställda försäljare ändamålsenliga arbetsdräkter, såvida inte annat avtalas om ett ersättande system (enligt § 23).
Arbetsgivaren underhåller arbetsdräkten, om inte annat avtalas med arbetstagaren mot ersättning.
Arbetsdräkt – logistikarbetare
9. Arbetsgivaren förser fast anställda logistikarbetare med skydds- eller arbetsdräkt och arbetshandskar.
Arbetsgivaren underhåller arbetsdräkten, om inte annat avtalas med arbetstagaren mot ersättning.
10. Arbetsgivaren och arbetstagaren reder ut vilka faktorer som hänför sig till uppkomsten av kassabrist innan eventuellt skadestånd uppbärs.
När oenighet råder i saken tillämpas förhandlingsordningen i kollektivavtalet.
A
10. FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED
Kollektivavtal
1. Om meningsskiljaktigheter i anslutning till kollektivavtalet ska först förhandlas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller arbetsgivaren och förtroendemannen.
När frågan förblir olöst gör man upp en promemoria om meningsskiljaktigheterna i 2 exemplar.
2. De lokala parterna kan lämna saken till förbundens avgörande.
Verkställande av förhandlingar
3. Lokala förhandlingar och förhandlingar mellan förbunden inleds och förs utan dröjsmål.
4. När meningsskiljaktigheterna blir olösta vid förbundsförhandlingarna kan saken lämnas till arbetsdomstolen för avgörande.
27 § Fredsplikt och påföljderna för avtalsbrott
1. Alla arbetsstridsåtgärder som riktas mot avtalet är förbjudna.
2. Påföljderna för brott mot detta avtal bestäms enligt på underteckningsdagen gällande kollektivavtalslag.
A
Kollektivavtal
1. Avtalet gäller till och med 31.1.2025.
2. Avtalet fortsätter efter 31.1.2025 ett år åt gången om ingendera parten säger upp det skriftligen senast en månad innan det löper ut.
3. I samband med uppsägning ska skriftligt specificerade ändringsförslag företes, annars är uppsägningen ogiltig.
A
Protokoll
PROTOKOLL ÖVER YRKESGRUPPER MONTÖRER OCH SERVICEMÄN
Protokoll över yrkesgrupper
1. Protokollet omfattar montörer och servicemän.
2. Protokollet gäller inte servicemontörer som arbetar på service- och trafikstationer eller fastighetsskötare.
3. På montörer och servicemän tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet i tillämpliga delar med nedan nämnda undantag.
4. Bestämmelserna i § 7 i kollektivavtalet tillämpas som man kommit överens om för expediternas och logistikarbetarnas del.
5. Bestämmelserna i kollektivavtalets 4 kapitel tillämpas inte med undantag för den som gäller lön för del av månad (§ 11 punkt 10).
2 § Riktgivande lönebelopp och minimilön
1. De riktgivande lönebeloppen innefattar månadslönen inklusive eventuella bonus, tillägg och naturaförmåner.
Svårighetsnivå Riktgivande lönebelopp
1. 1 750–-2 050 euro
2. 1 900–-2 350 euro
3. 2 150–-2 600 euro
De riktgivande lönebeloppen är inte bindande minimilöner.
B
2. Svårighetsnivåerna är:
Nivå 1
Protokoll över yrkesgrupper
• huvudsakligen rutinmässiga installations-, (hop)monterings- och kabelarbeten
• lättare service och reparationer av anläggningar och maskiner
• återkommande service, rengörings-, testnings- och justeringsarbeten.
Nivå 2
• mer än rutinmässigt krävande, självständigt utförda installations- och monteringsuppgifter
• krävande installations- och monteringsuppgifter under ledning
• självständiga service- och reparationsarbeten på anläggningar och maskiner.
Nivå 3
• självständiga krävande installations- och monteringsarbeten
• självständiga krävande kundtjänst-, ibruktagande- och underhållsarbeten på anläggningar, maskiner och system.
Inom varje svårighetsnivå borde arbetsprestation, yrkesskicklighet och personliga egenskaper påverka lönen t.ex.:
• beträffande arbetsprestationen
mängd, snabbhet, kvalitet och resultat
• beträffande yrkesskickligheten
genom utbildning och erfarenhet förvärvade färdigheter och kunskaper i förhållande till de färdigheter och kunskaper arbetet kräver,
• beträffande personliga egenskaper
tillförlitlighet, punktlighet och initiativ och språkkunskap som hänför sig till arbetsuppgifterna.
3. Minimilöner till montörer och servicemän finns i lönebilagan.
B
1. Kilometerersättningar eller motsvarande ersättningar betalas inte för resa mellan den plats där ett arbete ska utföras och bostaden ifall resan inte är avsevärt längre än resan mellan personens egentliga arbetsplats och bostaden.
Protokoll över yrkesgrupper
2. Utöver vad som bestämts om måltidsersättning i kollektivavtalet, betalas måltidsersättning inte till en person som har rätt till måltidskupong antingen som naturaförmån eller så att han betalar beskattningsvärdet för den.
3. Annars följs bestämmelserna i § 22 i kollektivavtalet.
1. Genom lokalt avtal kan semesterpremien bytas ut mot motsvarande ledig tid.
2. Annars följs bestämmelserna i § 21 i kollektivavtalet med undantag för punkt 8.
B
ARBETSTAGARE PÅ SERVICE- OCH TRAFIKSTATIONER
Protokoll över yrkesgrupper
1. Protokollet gäller alla arbetstagare på service- och trafikstationer.
2. På arbetstagaren tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet med nedan nämnda undantag.
1. Söndagsarbete bestäms enligt 17 § i arbetstidslagen.
För ordinarie arbete som utförs på söndag eller kyrklig helgdag, självständighetsdagen och första maj betalas dubbel lön.
När söndagsersättning räknas ut, beaktas arbetstidstilläggen inte i grundlönen. Ersättningen för söndagsarbete preskriberas enligt 40 § i arbetstidslagen (såsom ersättningarna för mertids- och övertidsarbete, kollektivavtalets § 9 punkt 20).
1. Praktiktiden är 1 år.
Biltvättare och städare på service- och trafikstation är genast 1 årets arbetstagare.
Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i den lägsta lönegruppen för respektive yrke.
B
2. Lönegrupper:
Beteckning i kollektivavtalet
Lönegrupp t.o.m.
31.5.2024
Lönegrupp fr.o.m.
1.6.2024
Protokoll över yrkesgrupper
Arbetstagare på service- och
trafikstation I
trafikstation II | ||
Servicemontör I | B2 | B |
Servicemontör II | C1 | C |
Servicemontör III | C2 | C |
Arbetstagare på service- och
A A
B1 B
Lönegruppen bestäms av det arbete arbetstagaren utför under huvuddelen av arbetstiden.
Arbetstagare på service- och trafikstation placeras i lönegrupp B1 (fr.o.m. 1.6.2024 lönegrupp B) då han arbetar på en sådan service- och trafikstation som har:
• en dagligvaruhandel med minst 2 000 artiklar eller
• ett sådant kafé/en sådan restaurang där man i det egna köket tillreder lunch eller motsvarande matportioner och där man serverar alkoholdrycker på högst 5,5 volymprocent etylalkohol.
Annars hör arbetstagaren till lönegrupp A.
När arbetstagaren i huvudsak utför biträdande uppgifter betalas lön enligt lönegrupp A.
Restaurangarbetstagare på service- och trafikstation
3. Med restaurangarbetstagare på service- och trafikstation avses en arbetstagare som i huvudsak arbetar på en restaurang där man serverar alkoholdrycker på högst 5,5 volymprocent etylalkohol i anslutning till service- och trafikstationen.
B
Restaurangarbetstagarens lön bestäms enligt lönebilagan.
Vikarie för tillståndshavarens företrädare
Protokoll över yrkesgrupper
4. Till restaurangarbetstagare på service- och trafikstation som arbetar som en av arbetsgivaren utsedd vikare för tillståndshavarens företrädare som på en restaurang där man serverar alkoholdrycker på högst 5,5 volymprocent etylalkohol betalas för vikarietimmarna en timlön enligt lönebilagan.
Då arbetstagarens individuella lön redan är minst ovan nämnda timlön ändras hans lön inte.
Restaurangchef på service- och trafikstation
5. Lönen till restaurangchefer samt till ansvarig föreståndare som förutsätts i alkohollagen och som utsetts av arbetsgivaren bestäms enligt lönen för tillståndshavarens föreståndare i lönebilagan.
Svårighetsnivåerna för servicemontörer
6. Svårighetsnivåerna för servicemontörer är på basis av de huvudsakliga arbetsuppgifterna:
Servicemontör I: Smörjning, oljebyte och underredsbehandling, reparation av avgasrör och däck samt service av karosseriet.
Servicemontör I hör till lönegrupp är B2 (fr.o.m. 1.6.2024 B).
Servicemontör II: Utförande av kilometer- och märkesservice, broms-, kopplings- och styranordningsarbeten samt s.k. testningar och justeringar till följd av dem. Servicemontör II hör till lönegrupp C1 (fr.o.m. 1.6.2024 C).
Servicemontör III: Krävande installationsarbeten, t.ex. reparation av motor och transmissionsanläggningar samt reparation av dieselutrustning.
Servicemontör III hör till lönegrupp C2 (fr.o.m. 1.6.2024 C).
1. Service- och trafikstation med en dagligvaruhandel med färre än 2 000 artiklar eller som inte har dagligvaruhandel
B
• För arbete klockan 18.00–24.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt tillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.
Protokoll över yrkesgrupper
• För arbete klockan 00.00–06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Enkelt tillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.
2. Service- och trafikstation med en dagligvaruhandel med minst 2 000 artiklar och vars dagligvaruhandel är högst 400 m²
• För arbete klockan 18.00–24.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt tillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.
• För arbete klockan 00.00–06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Enkelt tillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.
3. Service- och trafikstation med en dagligvaruhandel över 400 m²
• För arbete i dagligvaruhandeln betalas tilläggen enligt kollektivavtalets § 12.
• För annat än arbete i dagligvaruhandeln betalas tilläggen enligt punkt 1.
4. Utryckningspenning betalas när arbetstagaren sedan han avlägsnat sig från arbetsplatsen återvänder under samma dygn på grund av utryckningskallelse utom ordinarie arbetstid.
Utryckningspenningen är 2 timmars lön utöver annan lön som ska betalas för utryckningsarbetet.
1. Arbetsgivaren förser arbetstagaren med arbetsdräkt.
2. Arbetsgivaren underhåller arbetsdräkten, om inte annat avtalas med arbetstagaren mot ersättning.
3. Arbetsgivaren förser servicemontör, biltvättare och underredsbehandlare med skyddskläder och skyddsskor.
B
Protokoll över yrkesgrupper
1. Protokollet berör kioskexpediter i fasta eller därmed jämförbara kiosker.
Med kiosk eller därmed jämförbar affär avses en affär som bedrivs i en affärslägenhet, där den ordinarie försäljningsytan som används för kioskens affärsverksamhet är högst 100 kvadratmeter.
2. Protokollet berör inte arbetstagare i s.k. gatukök.
3. På kioskexpediter som omfattas av protokollet tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet i tillämpliga delar med nedan nämnda undantag.
1. Kioskexpediter hör till lönegrupp B1 (fr.o.m. 1.6.2024 B).
1. För arbete klockan 18.00–23.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan.
2. För arbete klockan 23.00–06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan.
Kvälls- och nattillägg på söndagar
3. Enkelt kvälls- och nattillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.
B