Kvalitetsberättelse för omvårdnadsförvaltningen, Falu kommun 2016
Kvalitetsberättelse för omvårdnadsförvaltningen, Falu kommun 2016
Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap. 3 § säger: ”Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.”
Av SoL 5 kap. 4 § framgår att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.
Den 1 januari 2012 trädde Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) i kraft. I föreskriften lämnas ett allmänt råd om att socialtjänsten bör upprätta en kvalitetsberättelse.
I SOSFS 2011:9 definieras kvalitetsbegreppet som ”i vilken grad uppsatta krav och mål uppfylls”. Denna kvalitetsdefinition, tillsammans med omvårdnadsnämndens kvalitetspolicy, utgör utgångspunkten för omvårdnadsförvaltningens syn på kvalitetsbegreppet.
Xxxx Xxxx
Sakkunnig inom socialt arbete och social omsorg Xxxxx Xxxx
Enhetschef Kvalitet och utvecklingsenheten
Omvårdnadsnämndens kvalitetspolicy
Kvalitetspolicyn är ett övergripande dokument som beskriver det långsiktiga kvalitetsarbetet samt den inriktning och det förhållningssätt som ska känneteckna all verksamhet som bedrivs på nämndens uppdrag.
Kvalitetsarbetet ska:
• Bidra till att medborgarnas behov av service och stöd tillgodoses.
• Skapa förutsättningar för ett kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete.
• Bedrivas systematiskt.
• Vara en integrerad del i det dagliga arbetet.
Målsättningen med kvalitetsarbetet är att de tjänster som tillhandahålls är av god kvalitet och tydligt definierade.
Kvalitetsdefinition
Kvalitet är ett svårfångat begrepp och låter sig inte enkelt definieras. Människor uppfattar begreppet kvalitet olika då det är beroende av sitt sociala och kulturella sammanhang. I en tjänsteproducerande verksamhet skapas till stor del kvalitet i möten och i dialog mellan människor. Därför är en gemensam värdegrund viktig. Värdegrunden formuleras både i den lagstiftning som reglerar verksamheten inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens område samt i omvårdnadsförvaltningens gemensamma värdegrund.
En allmän definition av begreppet är:
Kvalitet är att tillfredsställa uttalade och outtalade behov och infria förväntningar hos människor.
Vad är god kvalitet?
God kvalitet i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård1 kan beskrivas i termer av att tjänsterna svarar mot de mål (lagar, förordningar, föreskrifter) som beslutats samt att de:
• Bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet.
• Utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet.
• Utgår från att alla ska få leva ett värdigt liv och ges möjlighet att känna välbefinnande.
• Är kunskapsbaserade och effektivt utförda.
• Är tillgängliga och jämlikt fördelade.
• Är trygga, säkra och präglade av rättssäkerhet i myndighetsutövningen.
Strategi
För att uppnå god kvalitet ska förvaltningen utarbeta, förvalta, informera, följa och följa upp Kvalitetspolicyn. Verktyget för detta är Ledningssystem för kvalitet enligt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inom respektive ansvarsområde samt Omvårdnadsnämndens kvalitetskriterier.
1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Organisatoriskt ansvar för kvalitetsarbete
Omvårdnadsförvaltningens arbete ska präglas av långsiktigt förbättringsarbete med fokus på förbättrad kvalitet. Arbete ska inriktas på att den enskilde ska kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.
I detta stycke beskrivs roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och uppföljning av kvalitets- arbetet på omvårdnadsförvaltningen.
Omvårdnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Nämnden har ett övergripande ansvar för att det finns ett kvalitetsledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Nämnden fastställer och följer upp övergripande mål för verksamheten. Som ett led i detta kommer kvalitetsberättelsen att årligen rapporteras till nämnden.
Förvaltningschefen fastställer riktlinjer och rutiner kopplade till de mål och krav som lagstiftningen och omvårdnadsnämnden ställt upp. Förvaltningsledningen ska ha en god insyn och informeras i det kvalitetsarbete som bedrivs. Kvalitetsledningssystemet förvaltas av kvalitets- och utvecklingsenheten i samråd med kvalitetsrådet2 och de ansvarar för att utveckla och anpassa systemet efter verksamhetens behov. Förvaltningsledningen värderar om ledningssystemet är tillräckligt och effektivt.
Kvalitet- och utvecklingsenheten ska säkerställa att god kvalitet upprätthålls inom omvårdnadsnämndens verksamhetsområden samt säkerställa att ett långsiktigt hållbart och koordinerat utvecklingsarbete. Enheten ansvarar för att ta fram och uppdatera omvårdnadsnämndens kvalitetskriterier inom ramen för omvårdnadsnämndens uppdrag. Dessutom ansvarar enheten för upphandlingar och genomför kvalitetsuppföljningar.
Biståndsenheten utreder, beslutar och följer upp insatser till enskilda.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har rollen som kravställare gentemot såväl utförare i kommunal regi som externa utförare i den verksamhet som en kommun bedriver enligt § 18 och 18a i HSL. MAS arbetar fortlöpande med att upprätthålla, utveckla, styra och rapportera till omvårdnadsnämnden hur patientsäkerhetsarbetet bedrivs i verksamheterna. Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) har samma ansvar inom rehabiliteringsområdet.
Sakkunnig inom socialt arbete och social omsorg (SAS) har det övergripande ansvaret för att god kvalitet och en rättssäker myndighetsprocess upprätthålls inom omvårdnadsnämndens verksamhetsområden vad gäller det sociala området. Genom samarbete med MAS och MAR bidrar SAS till att en god vård och omsorg bedrivs.
Verksamhetschef HSL, tillika omvårdnadschef, ansvarar för att tillhandahållna tjänster uppfyller de målsättningar och krav som ställts upp av omvårdnadsnämnden, lagstiftning och föreskrifter i den verksamhet som en kommun bedriver enligt § 18 och 18a i HSL.
Enhetschef ansvarar för att de tillhandahållna tjänsterna uppfyller de målsättningar och de kvalitetskriterier som ställts upp av omvårdnadsnämnd, lagstiftning och föreskrifter.
2 Kvalitetsrådet består av representanter från förvaltningens olika verksamheter.
Tillvägagångssätt och upplägg av kvalitetsberättelse
Årets kvalitetsberättelse baseras på det arbete och de resultat som uppnåtts under 2016 men också på att presentera utgångsläge för de målvärden som prioriterats i omvårdnadsnämndens verksamhetsplan och kvalitetsplan för kommande år. För att kunna följa lagstiftarens intentioner om en kvalitetssäkrad verksamhet krävs ett samordnat systematiskt kvalitetsarbete i förvaltningen som nu börjar ta form i ovan nämnda planer.
Förbättringshjulet är ett enkelt och bra sätt att illustrera hur kvalitetsarbete bör gå till. När man planerat och genomfört insatser utvärderar man resultatet och fortsätter förbättringsarbetet i ett ständigt rullande hjul. Xxxxx påvisar vikten av att säkra det nya arbetssättet så att man inte faller tillbaka i gamla hjulspår.
Omvårdnadsförvaltningen arbetar i stora delar så men vi behöver fortlöpande utveckla systematik och dokumentation gällande förbättringsarbete.
Arbetet med ledningssystemet
Verksamhetshandboken, vårt ledningssystem för kvalitet, är en beskrivning för hur vi styr, utvecklar och dokumenterar kvaliteten i verksamheten samt vad, hur och när uppföljning och utvärdering ska göras. Det är ett flexibelt system som innebär att det utvecklas och förändras när det krävs t.ex. vid ny lagstiftning, nya uppdrag och uppgifter, reviderade rutiner och instruktioner m.m.
Systemet styrs av Kvalitetspolicy med ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL och HSL som är beslutad i nämnden i december 2012.
Kvalitets- och utvecklingsenheten ansvarar för Verksamhetshandboken. Till sin hjälp har enheten ett kvalitetsråd bestående av tre enhetschefer, två undersköterskor, en sjukgymnast, en biståndshandläggare, tre sjuksköterskor samt två verksamhetsutvecklare. Sammankallande är enhetschef på Kvalitet- och utvecklingsenheten.
Kvalitetsrådet har träffats 9 gånger under 2016 och gått igenom ett stort antal rutiner och instruktioner. Rådet har också gått igenom verksamhetshandboken och där genomfört förbättringar och förenklingar.
Under 2016 har hemsjukvårdens delar i verksamhetssystemet utvecklats och anpassats. Arbetet är en ständigt pågående process som nu påbörjats. Verksamhetshandboken har kompletterats med sidor för biståndshandläggning, våld i nära relationer samt vård och omsorg vid demenssjukdom. Regelbundna möten har genomförts av MAS/MAR/SAS och Kvalitet- och utvecklingsenheten för beslut om förvaltande och utveckling av handboken ur ett myndighetsperspektiv
Under 2017 ska Kvalitetspolicy med ledningssystem för kvalitet uppdateras. Kvalitetsrådets medlemmar kommer att informera om Verksamhetshandboken i sina respektive forum.
Verksamhetshandboken kommer i mars 2017 att döpas om till Ledningssystem för kvalitet.
Fokusområde/Temaår
Syftet med temaåren är att utveckla vården och omsorgen på omvårdnadsförvaltningen. Genom att lyfta olika teman varje år fokuserar enheterna på olika pusselbitar, en i taget, som tillsammans skapar en helhet och bidrar till en utveckling av vård och omsorg med god kvalitet.
Mål för 2015 – 2016 är att
• Kontaktmannaskapet ska säkerställa vår gemensamma värdegrund och omvårdnadsnämndens värdighetsgarantier.
• Den äldre och dess anhörige ska möta så få personer som möjligt.
• Den äldre och dess anhörige ska få en fördjupad kontakt med två personer i arbetslaget.
Xxx arbetet går till beskrivs i Temaår 2015-2016 Kontaktmannaskap och återfinns i Verksamhetshandboken. Övergripande måluppfyllelse samt hur arbetet med de olika uppgifterna har gått kommer att följas upp under första halvåret 2017.
Omvårdnadsnämndens kvalitetskriterier
Omvårdnadsnämndens kvalitetskriterier syftar till att tydliggöra kvalitetskraven för omvårdnadsförvaltningens tjänster. De ska säkerställa att kunden får en omsorg och omvårdnad som kännetecknas av hög kvalitet. För närvarande finns kvalitetskriterier för hemtjänst, hemtjänstservice, ledsagning och vård- och omsorgsboende. De uppdateras och följs upp varje år i olika former. Under 2016 har verksamheterna haft i uppdrag att arbeta med de handlingsplaner för icke uppfyllda kriterier som utarbetades 2015.
Omvårdnadsnämndens kvalitetskriterier ska kontinuerligt kommuniceras och diskuteras av chefer på alla nivåer i samband med arbetsplatsträff och ledningsmöten så att de är väl kända. Ansvarig chef ska kontinuerligt informera om omvårdnadsnämndens kvalitetskriterier till kund, anhöriga, medarbetare, och andra intressenter på arbetsplatsträffar, anhörigträffar och i andra lämpliga forum.
Under 2016 fanns planer på att upprätta kvalitetskriterier för korttidsvård men det prioriterades ned till förmån för andra uppdrag.
Kvalitetsarbete – aktiviteter och åtgärder
Här redovisas några av de aktiviteter och åtgärder som genomförts under 2016. Aktiviteterna har skett både inom förvaltningen och tillsammans med andra aktörer såsom t.ex socialförvaltningen och landstinget Dalarna. Beslut om och resultat av aktiviteter och åtgärder handläggs på olika nivåer i organisationerna. Till exempel fattar Omvårdnadsnämnden beslut om övergripande riktlinjer medan handlingsplaner och liknande beslutas om på tjänstemannanivå. I diarium, verksamhetshandbok och/eller på Insidan finns alla aktiviteter redovisade.
Tillsättning av anhörigkurator
Tjänsten som anhörigkurator tillsattes 1 juli med en av förvaltningens mest erfarna biståndshandläggare. På grund av en ansträngd personalsituation inom Biståndsenheten startade arbetet i praktiken den 1 oktober. Anhörigkuratorns arbetsuppgifter innebär att ge stöd och råd till anhöriga, hålla motiverande och stödjande samtal, förmedla information om, hänvisa och vägleda till samhällets olika möjligheter för stöd och hjälp.
Rutin för handläggningsprocessen
I syfte att säkerställa en ändamålsenlig och rättsäker myndighetsprocess upprättades en rutin för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen.
Samordnare för våld i nära relationer
Funktionen samordnare för våld i nära relationer är permanentad från 1 juli 2016. Uppdraget innehas av anhörigkurator.
Förändrat arbetssätt för biståndshandläggare
Från 1 maj 2016 ändrade biståndsenheten uppdelning av ärenden per handläggare från geografisk uppdelning till uppdelning efter födelsedatum.
Syftet med uppdelningen var:
• en jämnare fördelning av antal ärenden
• att uppnå en ökad likabedömning
• en jämnare fördelning av typ av ärenden
• bättre kompetensmässig spridning
En uppdelning utifrån geografi påverkar till viss del vilken typ av ärenden handläggaren får, det kan skilja mellan centralort och landsbygd, vilken socioekonomisk status området har och så vidare.
Kartläggning av processer
Kartläggning av brukarens väg genom myndighetsutövningen inom LSS och SoL genomfördes i samarbete med socialförvaltningen. Kartläggningen redovisades och överlämnades till sektions- och förvaltningschefer.
Kartläggning av genomförandet av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS-området påbörjas i samarbete med socialförvaltningen. Uppdraget handlar om att beskriva och förtydliga ansvar, mandat och roller. Kartläggningen beräknas vara klar februari 2017.
I syfte att identifiera arbetsuppgifter som kan flyttas över till Kontaktcenter listades och kartlades alla inkommande externa processer från icke etablerade kunder. Omvårdnadsförvaltningen går in i Kontaktcenters verksamhet 1 juni 2017. Parallellt med detta arbete pågår projekt Processtyrning. Här ska kommunens alla huvudprocesser beskrivas i enhetlig mall. Syftet med arbetet är att förbättra kvaliteten i de tjänster som kommunen tillhandahåller.
Flexite avvikelsehantering
Flexite är ett system för automatisering av processer, vilket gör att alla avvikelser hanteras enligt en given process. Under 2016 har arbetet stagnerat då systemförvaltningen har saknat personella resurser. Då vi går in i 2017 pågår rekrytering av ny systemadministratör.
Förberedelserna för att införliva processen för Xxx Xxxxx och hantering av synpunkter och klagomål i Flexite är klara.
BPSD
Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens) har fortsatt på omvårdnadsförvaltningens vård- och omsorgsboenden och dagverksamheter under 2016. Syftet är att få igång ett aktivt arbete med Nationella riktlinjer för personer med demenssjukdom. Det leder i sin tur till en mer personcentrerad vård och omsorg, utvärdering av omvårdnadsåtgärder, teamarbete, kvalitetssäkring samt verksamhetsutveckling.
Individens behov i centrum (IBIC)
Omvårdnadsförvaltningen har beslutat införa arbetssättet Individens behov i centrum. Tre processledare är utbildade. Utbildning och implementering kommer inledas under hösten 2017. Under 2016 har informationstillfällen anordnats och fortsättning sker under våren 2017. Hittills har omvårdnadsnämnden, sektionschefer för Ordinärt boende, Vård- och omsorgsboende och Bistånd, vård och utveckling, enhetschefer inom ordinärt boende och vård- och omsorgsboende, referensgrupp för anhörigstöd samt 8 av 15 hemtjänstgrupper fått information.
Social dokumentation
Xxxxx för social genomförandedokumentation har reviderats under 2016 samt kompletterats med en instruktion. Största förändringen innebär att den som är närmast berörd av händelsen också ska dokumentera i journalen, vilket innebär att även omvårdnadspersonal ska dokumentera i genomförandejournalen. Tidigare har omvårdnadspersonalen endast dokumenterat i daganteckningar och enhetschefen har haft ansvar för att föra över de daganteckningar som även är journalanteckningar till journalen. Nu gör omvårdnadspersonalen det momentet själva och då direkt i anslutning till att händelsen dokumenteras. Syftet är att undvika en indirekt dokumentation som inte är att föredra och att dokumentation i journal sker i direkt anslutning till händelsen utan onödig fördröjning.
Mobil dokumentation
Under 2016 infördes mobil dokumentation i ordinärt boende och under 2017 fortsätter införandet i vård- och omsorgsboenden. Mobil dokumentation har möjliggjort för omvårdnadspersonal att kunna läsa och skriva mobilt och syftet är att rätt person ska ha tillgång till rätt information vid rätt tid.
Trygg hemkomst
Trygg hemkomst är en ny insats som omvårdnadsnämnden beslutat om och som ingår i vägledande riktlinjer för biståndsbedömning på omvårdnadsförvaltningen. I samband med hemgång från sjukhus eller korttidsvård kan det finnas behov av insats för att öka känsla av trygghet hos den enskilde. För att uppnå en känsla av trygghet kan personal dels behöva möta upp vid hemkomst, men även stanna under en tid och se till att tillvaron fungerar tillfredställande i hemmet. En trygg hemgång för den enskilde består av fler delar än själva hemkomsten. Planering och informationsöverföring måste också fungera för att den enskildes hemgång ska bli trygg och säker. Insatsen Trygg hemkomst ersätter inte övriga aktiviteter som måste ske, utan ska ses som ett komplement till helheten för en trygg hemgång.
Nytt arbetssätt i hemtjänstgrupp: Knoppenmodellen
Hemtjänstgruppen Lustigknopp provade nytt arbetssätt som fick benämningen Knoppenmodellen. Fokus i arbetssättet är att personalen ansvarar för planeringen och utgångspunkt är kontaktmannaskapet. Små arbetsgrupper bildas efter geografiska områden och varje morgon går man igenom dagen i den mindre gruppen. Sekretessen stärks när information om våra kunder endast går till den begränsade grupp personal som ska gå till kunden. Direkta effekter har varit bättre kontinuitet och ett ökat lugn och känsla av kontroll hos personalen. För enhetschefen innebär det en förändring till ett mer coachande ledarskap istället för det "traditionella ledarskapet". Enhetschefen måste följa upp personalens behov och mål hela tiden och finnas tillgänglig för stöd i arbetet. Arbetssättet kommer följas upp innan sommaren 2017.
”Äldres syn på hemtjänstens kärnvärden”
9 december 2016 genomförde omvårdnadsförvaltningens kommundoktorand halvvägspresentationen för sin forskning ”Äldres syn på hemtjänstens kärnvärden” på Karolinska institutet i Stockholm.
Två datainsamlingar är genomförda. Den första datainsamlingen innefattar 16 intervjuer med äldre personer utan demensdiagnos från hemtjänstens verksamheter. Intervjuerna är analyserade och ett färdigt manus för artikel kommer att presenteras i början av 2017. Den andra datainsamlingen innefattar 14 intervjuer med personer som har en demensdiagnos från hemtjänstens verksamheter är insamlad och analysen påbörjas efter halvtidsseminariet 9 december. Artikeln till studie 2 förväntas vara klar innan sommaren 2017. I januari 2017 påbörjas datainsamling 3; som innefattar fokusgruppsintervjuer med personal inom hemtjänsten.
Resultatet av studierna kommer att ge en djupare kunskap och förståelse för viktiga värden för äldre och öka kunskapen om skillnader i värderingar inom och mellan den äldre och personalen. Denna
kunskap ger vårdgivare och personal mera kompetens och möjlighet att faktiskt möta de äldres behov och erhålla ett värdigt liv och uppleva välbefinnande.
Lyckosamma förhandlingar med högskolan har lett fram till att kommundoktoranden kan använda de 20 % som, inom ramen för doktorandens anställning, är vikta för utbildning på omvårdnadsförvaltningen. Det innebär att vi under ca två års tid får tillgång till kostnadsfri grundutbildning i demens.
Samverkan
Samverkan för kvalitetssäkring och utveckling sker inom flera olika områden och på både kommunal, regional och nationell nivå. Att samarbeta aktivt i kommunala nätverk ses som en av åtta framgångsfaktorer inom äldreomsorgen och något som omvårdnadsnämnden och omvårdnadsförvaltningen tillsammans tagit fram en handlingsplan att arbeta utifrån.
Några exempel på nätverk som omvårdnadsförvaltningen deltar i är:
En tvärprofessionell arbetsgrupp träffar regelbundet motsvarande grupp från Minnesmottagningen på Ger/rehab och primärvården.
Kommundietister i Dalarna träffas regelbundet och samarbetar bland annat genom att genomföra dygnsfastemätning på alla vård- och omsorgsboenden.
Utförarforum som sker fyra gånger per år där omvårdnadsförvaltningen, entreprenörer för vård- och omsorg samt LOV-utförare träffas för att dela information och erfarenheter. Utförarforum kommer att utökas med ett utförarforum för HSL-frågor på förslag från Temabo AB.
Nätverk via Region Dalarna för arbetssättet Individens behov i centrum.
Referensgrupp för välfärdsteknologi tillsammans med Region Dalarna, utvecklingsgrupper och Landstinget Dalarna.
Olika samverkansforum finns internt på omvårdnadsförvaltningen t.ex biståndshandläggare och utförare hemtjänst. Samverkansforum finns även med socialförvaltningen t.ex. mellan biståndshandläggare på respektive förvaltning samt LSS-handläggarna.
Samverkansgrupp för samverkan mellan kommun och landsting.
Utöver dessa exempel finns fler nätverk och samverkansforum på olika nivåer som ska redovisas i verksamheternas årsberättelse.
Kvalitetsuppföljning
Kvalitetsuppföljning sker efter ett beslutat årshjul. Under 2016 genomgick Xxxxxxx hemtjänst en fördjupad uppföljning där man fick ett antal påpekanden. Företaget har fått stöd och råd vid ett flertal tillfällen och arbetar nu vidare med att skapa ett ledningssystem.
Uppföljning har också skett av Temabos utvecklingsplaner för de olika verksamheterna. Där oklarheter har funnits har kompletteringar begärts in till februari 2017.
Beviljad tid – utförd tid följdes under 2015 upp i tre hemtjänstenheter från egen regi. Under 2016 genomfördes samma uppföljning på två andra hemtjänstenheter från egen regi och två enheter från privat regi. Resultaten återkopplades vid besök på enheten.
Uppföljning av följsamheten till Rutin för teamträff genomfördes under första kvartalet. Det ligger nu till grund för fortsatt utvecklingsarbete för kommande temaår Rehabiliterande förhållningssätt.
Mätning av matsvinn på Risholnsgården och Bjursåsgården är genomförd. Resultatet är presenterat i en övergripande rapport samt i två enhetsspecifika rapporter. Redovisning har skett på enheterna samt på vård- och omsorgsboendes sektionsledning.
Uppföljning har gjorts av registrerade ärenden innehållande våldsutsatthet. Tre av sju registrerade ärenden är granskade utifrån specifika frågeställningar. Resultatet är sammanställt och analyserat samt även presenterat för omvårdnadsnämnden. Analysen ger grund för fortsatt förbättringsarbete för hur vi ska registrera och dokumentera dessa ärenden.
Resultatet av ovanstående granskningar finns i förvaltningens diarium.
De erfarenheter som samlas leder till kontinuerlig utveckling av hur vi genomför uppföljning. Under 2016 har förslag på en mer långsiktig plan för uppföljning och rutiner för riskanalys och egenkontroll att tagit fram.
Internkontroll
Internkontrollplanen består varje år av kontrollmoment som dels är obligatoriska för hela kommunens verksamheter och dels som är specifika för omvårdnadsförvaltningen. Kvalitet och utvecklingsenheten är samordnare för omvårdnadsförvaltningens internkontroll.
Obligatorisk granskningsområden 2016 för samtliga förvaltningar.
Allmänna handlingar som inkommer via e-post ska diarieföras i enlighet med dokumenthanteringsplanen. Kontroll genom stickprov. Granskningen visar att dokumenterad beskrivning finns och fungerar enligt beskrivning. Inga avvikelser har konstaterats.
Kännedom och förståelse finns hos verksamhetens personal om kommunens policy avseende mutor och andra otillbörliga förmåner. Kontroll genom enkät, stickprov. Granskningen visar ett bra resultat. Information om policyn ingår i förvaltningens introduktionsprogram. Granskningen visar att 97 % av svarande (375) har kännedom om detta och nästan lika många vet vem de ska rapportera till om de erbjuds en otillbörlig förmån eller gåva.
Registrering av ingångna avtal ska ske i databasen e-Avrop hos Upphandlingscenter (UhC). Detta var en fullständig kontroll, d.v.s. granskning av alla avtal. Granskningen visar att avtal diarieförs i den egna avtalsdatabasen men inga skickas till UhC. Omvårdnadsförvaltningens uppfattning att instruktioner är otydliga delas av andra förvaltningar. Ekonomikontoret och UhC ska utarbeta tydligare riktlinjer. Omvårdnadsförvaltningen ska utse ansvarig för hantering av avtalen.
Omvårdnadsförvaltningens granskningsområden 2016:
Behörigheter till verksamhetssystem ska vara aktuella och korrekta genom att anmälan sker vid nyanställning, förändring av anställning/enhet samt vid avslut. Kontroll av behörigheter har skett på fem enheter. Granskningen visar att instruktion och rutin finns, men fungerar inte tillfredsställande. Flera medarbetare har kvar behörighet till personuppgifter på enheter trots att de inte arbetar där längre. Som åtgärd 2017 ska samtliga enhetschefer informeras och delges rutin och instruktion.
Avvikelser gällande läkemedelshantering. Kontroll av registrerade avvikelser under september 2016 visar att en övervägande del av dessa klassificerats som försumlighet och bristande information. Som åtgärd 2017 ska processen för överlämnande av läkemedel analyseras.
Medarbetare ska genomgå särskild utbildning före hantering av personlyft. Kontroll genom enkät till 33 enheter. Granskningen visar att 57 % av de som hanterar personlyft saknar den utbildning som krävs. Flera åtgärder ska ske under 2017. Utbildningen ska inkluderas i introduktionschecklistan, flera utbildningstillfällen planeras, ryggombud bör finnas på enheterna och nätverk för ryggombuden ska säkerställas.
Nationell kvalitetsplan
På regeringskansliet pågår en utredning om en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen, S 2015:03. Utredare är Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx. Syftet är att identifiera behovet av långsiktiga insatser inom strategiskt viktiga områden för att säkra utvecklingen av god kvalitet i den framtida äldreomsorgen. Utredningen ska presenteras 31 mars 2017.
Omvårdnadsförvaltningen arbetar med en lokal kvalitetsplan för omvårdnadsförvaltningen som följer utredarens förslag. Nationell och lokal kvalitetsplan 2016 – 2030.
LOV
Under 2016 har tre LOV-ansökningar behandlats. Två av dem har avslagits då ansökan inte varit komplett. En är vid årets utgång fortfarande under handläggning.
Ett företag som fick sin ansökan avslagen ansökte om rättelse i förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten beslutade till Omvårdnadsförvaltningens fördel och avslog ansökan.
Riskanalys och egenkontroll
Riskanalyser
Riskanalyser genomförs efter ledningsbeslut i samband med organisationsförändringar, införande av nya tekniska system, start av nya projekt samt inom områden som identifierats via avvikelse- och synpunktshantering samt kvalitetsuppföljning.
Alla enheter inom vård- och omsorgsboende registrerar i Senior alert. Riskbedömningar av områdena trycksår, undernäring, fall och ohälsa i munnen utförs. Syftet är att resultatet ska analyseras och att ska åtgärder planeras, genomföras och följas upp. Det fungerar dock väldigt olika på olika enheter. Rutin och processbeskrivning finns.
Omvårdnadsnämnden beslutar varje år om en Internkontrollplan i enlighet med Falu kommuns riktlinjer. Planen innehåller riskanalys, sannolikhet- samt konsekvensbedömning. Internkontroll redovisas under egen rubrik. Se föregående sida.
Egenkontroll
Egenkontroller utförs efter ledningsbeslut om vilka egenkontroller som ska göras. Resultat analyseras, bakomliggande orsaker identifieras och åtgärder sätts in och följs upp på olika nivåer i verksamheten. Rutiner och instruktioner innehåller uppföljningspunkter som kontrolleras på förvaltnings- och på enhetsnivå.
Exempel på egenkontroller som utförts 2016:
• Individuppföljning av upplevd kvalitet
• Uppföljning av biståndsbeslut
• Uppföljning av genomförandeplaner
• Kostpolicyn genom dygnsfastemätning
• Internkontrollplanens kontrollpunkter
• Livsmedelshygien
• Brandskydd
• Analys av resultat från Nationell brukarundersökning, Äldreguiden, Öppna jämförelser och övrig nationell statistik.
Avvikelser, Synpunkter och klagomål
Förbättringsarbete, lärande, analys
Avvikelsehantering är en viktig del i fortlöpande systematiskt kvalitetssäkring och förbättringsarbete. Att sammanställa och analysera inkomna rapporter av avvikelser, klagomål och synpunkter är nödvändigt för att kunna se mönster som indikerar brister i verksamhetens kvalitet.
Synpunkter och klagomål
Syftet med synpunkts- och klagomålshantering är att samla in och ta tillvara synpunkter, klagomål och förbättringsförslag för att förbättra och utveckla verksamheterna. Synpunkter och klagomål är viktiga informationskällor för att åtgärda brister för den enskilde samt för att identifiera områden som behöver förbättras. Möjligheten att lämna in synpunkter och klagomål har också ett brett demokratiskt syfte, att fånga in medborgarnas åsikter och förmedla dessa till politikerna.
Ett flertal av de synpunkter och klagomål som kommer in till förvaltningen hanteras fortfarande utanför synpunktsmodulen Lotus Notes vilket gör att statistiken inte blir tillförlitlig. Av de 22 registrerade synpunkterna kan man ändå konstatera att de flesta handlar om utförande (8) och bemötande (6). Övriga handlar om tillgänglighet (4), information (2), handläggningstid (1) och delaktighet/inflytande (1). I och med att så få synpunkter hanteras inom modulen är det svårt att sammanställa, analysera och dra slutsatser utifrån resultatet på en övergripande nivå.
I samband med att hanteringen lyfts in i det nya systemet Flexite bör en utbildningsinsats genomföras gällande såväl praktiskt handhavande såsom syftet med synpunkts- och klagomålshantering.
Under en period från mitten av februari till mitten av augusti visade det sig att 14 synpunkter inte hade vidarebefordrats från den databas som tar emot synpunkter från xxx.xxxxx.xx. Då felet upptäcktes togs synpunkterna skyndsamt om hand och ett informerande brev sändes med till synpunktslämnaren i samband med återkoppling av ärendet.
Avvikelsehantering
Redovisas i Patientsäkerhetsberättelse 2016.
Xxx Xxxxx
Under 2016 gjordes ingen anmälan enligt xxx Xxxxx till IVO3. En rapport har inkommit och utredning gjorts enligt Xxx Xxxxx. Av de avvikelser som sker i Flexite går allvarligare avvikelser till MAS/MAR/SAS för fördjupad utredning, vilket kan leda fram till att en utredning enligt Xxx Xxxxx inleds.
Tillsammans med socialförvaltningen har förberedande arbete för att få in processen för rapportering enligt Xxx Xxxxx i Flexite pågått under 2016. Idag görs rapportering enligt lex Xxxxx på separat blankett. Att ha registrering av avvikelser och rapportering enligt Xxx Xxxxx i samma system, men i olika processer, bedöms underlätta för medarbetare att efterfölja rapporteringsskyldigheten. Dagens arbetssätt innebär en risk för att rapporter enligt lex Xxxxx hamnar i det övriga flödet av avvikelser och då inte tydliggörs och utreds på ett korrekt sätt.
Avvikelser mellan omvårdnadsförvaltningen och Landstinget Dalarna
Under 2016 tilldelades omvårdnadsförvaltningens MAS, MAR och SAS behörighet i landstingets verksamhetssystem för avvikelser i syfte att underlätta samarbete och förbättringsarbete. Behöriga företrädare både upprättar och tar emot avvikelser direkt i Landstinget Dalarnas verksamhetssystem Synergi.
3 Inspektionen för vård och omsorg
Kartläggningar och utredningar
Förslag till införande av arbetsmodeller för ständigt förbättringsarbete är överlämnat till kommundirektören. Arbetsgruppen ska i ett följduppdrag ta fram en modell för hur det skulle kunna se ut samt skissa på en modell för ett ledningssystem.
Genomlysning vid korttidsenheten Lunden har genomförts under hösten. Genombrottsmetoden har använts samt deltagande observationer. Rapport och handlingsplan för förbättringsområden är upprättad i samarbete med två utsedda förbättringsledare. Lundens enhetschefer samt ledningsgruppen har fått rapport och handlingsplanen. Fortsatt utvecklings-och förbättringsarbete kommer att ske på Lunden under våren 2017.
Utbildningsinsatser
De utbildningar som finns tillgängliga internt finns publicerade i omvårdnadsförvaltningens utbildningskatalog. I katalogen framgår vilka utbildningar som obligatoriska och vilka som sker på behovsbasis. Utöver det träffas alla ombudsfunktioner i sina nätverk och får där kunskapspåfyllning och information att förmedla vidare på arbetsplatsträff. Utöver de utbildningarna har följande utbildningssatsningar genomförts:
Grundläggande demensutbildning
Omvårdnadsförvaltningens kommundoktorand har sedan många år utbildat i demens. Genom ett nära samarbete med högskolan Dalarna får förvaltningen nu tillgång till denna grundutbildning i demens utan kostnad. Samarbetet inleddes under maj månad och kommer att fortgå under de närmaste två åren.
Medarbetarintroduktion
Förvaltningens medarbetarintroduktion genomfördes vid ett tillfälle under hösten. Vårens utbildning ställs in p.g.a. för få anmälda. Utbildningen utvärderas med jämna mellanrum och innehållet kan då förändras. Nytt för året var att utbildningen bytte namn till medarbetarintroduktion och att våld i nära relationer samt hygien införlivades i introduktionen.
BPSD (Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens)
Två enhetschefer och två sjuksköterskor är utbildade till licensierade utbildare i BPSD-registret. De utbildar i arbetssättet samt stödjer verksamheterna i det fortsatta arbetet ute på varje enhet. Under 2016 har det fortsatt utbildats BPSD-team i kommunens vård- och omsorgsboenden. Alla enheter förutom en är införda i registret under 2015-2016.
Inplanerade enheter för utbildning våren 2017 är Hälsingebacken under januari månad samt Norshöjden under februari och mars. Under hösten planeras uppsamlingstider samt vidare stöd ute i verksamheterna.
Under året genomförs nätverksträffar för utbildade BPSD-team i april och november.
Våld i nära relationer
Under 2016 slutfördes satsningen på utbildning till all tills vidareanställd personal och nu har 78 % av baspersonalen en grundutbildning inom området. Utbildningen har genomförts på arbetsplatsen under ledning av enhetschef eller gruppledare.
En strategi för kompetensförsörjning avseende våld i nära relationer är framtagen och fastställd. Den innebär att all nyanställd personal ska få utbildning inom våld i nära relationer via en webbaserad basutbildning. Under 2016 har tre sådana utbildningstillfällen genomförts tillsammans med socialförvaltningen.
Stimulansmedel för kompetensutveckling
Förvaltningen har under 2016 haft tillgång till särskilt avsatta medel för kompetensutveckling. Utbildning som då har prioriterats är:
• 1 sjuksköterska och 2 undersköterskor får gå Silviautbildning
• 12 personer får utbildning i samtalsmetodik
• 5 enheter inom vård- och omsorgsboende har haft utbildning i bemötande vid demenssjukdom med Xxx Xxxxx
Utöver det har en grupp handläggare och en grupp leg. personal fått 2 dagars MI-utbildning. Planering finns för fortsatt utbildning inom området.
Nationell vårdplan för palliativ vård – NVP
Sedan 2015 har arbetet för att implementera NVP pågått. Sommaren 2016 meddelas att NVP nu är klar och att implementeringsarbetet kan påbörjas. Befintlig arbetsgrupp förbereder temadagar och verksamhetsnära aktiviteter för byte från LCP till NVP i vård- och omsorgsboende. Implementeringen kommer att pågå under hela 2017.
Övriga utbildningssatsningar som genomförts beskrivs i respektive sektions verksamhetsberättelse.
Nationella register och undersökningar
Det finns många slutsatser att dra av all data som samlas in och många olika sätt att hämta fakta ur olika undersökningar. Det viktigaste arbetet för att kunna använda resultatet i verksamhetsutveckling är att tillsammans diskutera och analysera de olika områdena som frågorna berör. Det kan t.ex. göras med omvårdnadsförvaltningens värdegrund, de lokala värdighetsgarantierna eller den enskilda frågan som utgångspunkt. Under 2016 har ett antal mål och mått plockats fram till omvårdnadsnämndens verksamhetsplan och kvalitetsplan. Utgångsläget för dessa mål och mått presenteras i bilaga 1.
Mål och mått som prioriterats i omvårdnadsnämndens verksamhetsplan och kvalitetsplan för kommande år presenteras i Bilaga 1 och 2.
• Nationella brukarundersökningen (Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?)
Alla över 65 år med hemtjänst eller som bor på ett äldreboende tillfrågas om vad de tycker om sin vård och omsorg. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Undersökningarnas resultat ska ge beslutsfattare och verksamhetsansvariga underlag för utvecklingsarbete.
• Kommun- och enhetsundersökningen
Kommun- och enhetsundersökningen är en nationell datakälla för rikstäckande uppgifter på kommun- och enhetsnivå. I årets undersökning tillfrågades endast hemtjänstverksamheter och särskilda boenden, då frågor till kommunerna tillfälligt uteslöts 2015. Uppgiftslämnare och kontaktpersoner för verksamheter inom hemtjänst och särskilda boenden har svarat på frågor om verksamheternas innehåll.
• Nationella kvalitetsregister
Verksamheterna registrerar olika uppgifter i nationella kvalitetsregister. Svenska palliativregistret som beskriver vård i livets slut. BPSD-registret som beskriver vård och omsorger för personer med Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. Senior alert som beskriver det förebyggande arbetet inom områdena undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen.
• Kvalitetsindikatorer/RKA
RKA (Rådet för kommunala analyser) samlar in uppgifter om olika kvalitetsindikatorer i äldreomsorgen. Presenteras i öppna jämförelser, KKiK, Äldreguiden m.fl. ställen. RKA är en ideell förening som bildats i samarbete mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Uppdraget är att underlätta uppföljning och analys av olika verksamheter i kommuner och landsting genom att tillhandahålla statistik i en öppen databas - Kolada.
Nyckeltalsjämförelser ur ett Falu perspektiv
Denna rapport gör på ett enkelt sätt nationella jämförelser tillgängliga med kommunens egna kommentarer. De utvalda nyckeltalen ger en övergripande bild av Falun i jämförelse med andra kommuner och används som en del i planeringsarbetet och för ledning och styrning.
Se rapport: xxxx://xxx.xxxxx.xx/xxxxxxxx/00.0x0000x000x0000000000x00/0000000000000/Xxxxxxxxxxx apporten+2017_1.pdf
Bilaga 1
Mål och mått från Verksamhetsplan 2017-2019 avseende Trygghet och välfärd
Indikator | 2015 | 2016 |
Kundens upplevelse av att personalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete i vård- och omsorgsboende. (U23459) | 77 % uppger att personalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. | 79 % uppger att personalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. |
Kundens upplevelse av att personalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete i ordinärt boende. (U21461) | 90 % uppger att personalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. | 91 % uppger att personalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. |
Kundens möjlighet att alltid eller oftast kunna påverka sin vardag i vård- och omsorgsboende. (U23461) | 81 % uppger möjlighet att alltid eller oftast kunna påverka sin vardag. | 84 % uppger möjlighet att alltid eller oftast kunna påverka sin vardag. |
Kundens möjlighet att alltid eller oftast kunna påverka sin vardag i ordinärt boende. (U21463) | 93 % uppger möjlighet att alltid eller oftast kunna påverka sin vardag. | 94 % uppger möjlighet att alltid eller oftast kunna påverka sin vardag. |
Personalkontinuitet: Xxxxx personal som kund i ordinärt boende möter under 14 dagar. (U21436) | 12 stycken | 14 stycken |
Verksamhetsmål: Kundens rätt till trygghet och hälsa | ||
Indikator | 2015 | 2016 |
Kundens upplevda nöjdhet med sitt vård- och omsorgsboende. (U23471) | 83 % uppger att de är ganska eller mycket nöjda med sitt vård- och omsorgsboende. | 85 % uppger att de är ganska eller mycket nöjda med sitt vård- och omsorgsboende. |
Kundens upplevda nöjdhet med sin hemtjänst. (U21468) | 94 % uppger att de är ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst. | 95 % uppger att de är ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst. |
Xxxxx xxxxxxxxxx/1000 invånare i åldern 80+ som inneburit behov av slutenvård (N20402) | 67 stycken | Uppgift saknas |
Verksamhetsmål: Kundens egenupplevda hälsa | ||
Indikator | 2015 | 2016 |
Kundens upplevda allmänna hälsotillstånd som mycket eller ganska gott i vård- och omsorgsboende. (U23448) | 31 % uppger att deras allmänna hälsotillstånd är mycket eller ganska gott. | 27 % uppger att deras allmänna hälsotillstånd är mycket eller ganska gott. |
Kundens upplevda allmänna hälsotillstånd som mycket eller ganska gott i ordinärt boende. (U21447) | 34 % uppger att deras allmänna hälsotillstånd är mycket eller ganska gott. | 33 % uppger att deras allmänna hälsotillstånd är mycket eller ganska gott. |
Kundens goda eller mycket goda möjligheter att komma utomhus i vård- och omsorgsboende. (U23469) | 63 % uppger goda eller mycket goda möjligheter att komma utomhus. | 65 % uppger goda eller mycket goda möjligheter att komma utomhus. |
Verksamhetsmål: Äldre personer i Falun har tillgång till öppna och förebyggande verksamheter | ||
Indikator | 2015 | 2016 |
Xxxxx besök på Träffpunkterna | Uppgift saknas i verksamhetsberättelsen. | 22365 stycken |
Antal timmar som anhöriga får avlösning | Uppgift saknas i verksamhetsberättelsen. | 1744 stycken |
Antal utförda uppdrag av Kommunfixar´n | Uppgift saknas i verksamhetsberättelsen. | 858 stycken |
Resultatmål: I Falun bedrivs ett aktivt socialt och brottsförebyggande arbete Verksamhetsmål: Följa handlingsplan för omvårdnadsnämndens arbete för att motverka våld i nära relationer | ||
Indikator | 2015 | 2016 |
Antal registrerade ärenden med inslag av våld | Uppgifter ej registrerade. | 9 stycken |
Bilaga 2
Mål och mått från Kvalitetsplan 2016-2030
Trygghet för den äldre och anhöriga | ||
Indikator | 2015 | 2016 |
Andel personer som fick personligt besök genom uppsökande verksamhet. | Utskick genomfört till personer 75 + som inte har hjälp från omvårdnads- förvaltningen. Uppgift om hur många besök som gjorts finns ej. Checklista för fall och brand har utarbetats och den följde med i ovan nämnda utskick. | |
Hur lätt eller svårt är det att få kontakt hemtjänstpersonal/personalen på ditt äldreboende vid behov? (U21481/U23483) | 90% / 84% anser att det är lätt eller mycket lätt. | 92 % / 89 % anser att det är lätt eller mycket lätt. |
Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten/på ditt äldreboende? (U21505/U23521) | 90 % / 88 % uppger att de kände sig mycket trygga/ganska trygga där de bor. | 92 % / 92 % uppger att de kände sig mycket trygga/ganska trygga där de bor. |
Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? (ordinärt boende/äldreboende) (U21449/U23450) | 4 % / 7 % uppger att de har svåra besvär med ängslan, oro eller ångest. | 7 % / 10 % uppger att de har svåra besvär med ängslan, oro eller ångest. |
Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig/på ditt äldreboende? (U21477/U23480) | 95 % / 89 % har förtroende för all eller flertalet av personalen. | 96 % / 89 % har förtroende för all eller flertalet av personalen. |
Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? (U21463/U23461) | 93 % / 81 % uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. | 94 % / 84 % uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. |
Antal beviljade ärenden med aktuell genomförandeplan där brukaren är delaktig i att utforma denna. (ordinärt boende/äldreboende) (U21452/U20443) | 72 % / 94 % av xxxxxxxx har aktuell genomförandeplan. | 70 % / 94 % av kunderna har aktuell genomförandeplan. |
Antal personal en hemtjänsttagare möter under 14 dagar. (U21436) | 12 stycken | 14 stycken |
Respektfullt bemötande | ||
Indikator | 2015 | 2016 |
Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? (ordinärt boende/äldreboende) (U21466/U23463) | 84 % / 60 % uppger att de var mycket nöjda med personalens bemötande. | 84 % / 65 % uppger att de var mycket nöjda med personalens bemötande. |
Ingen i våra verksamheter ska kränkas på grund av etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. (äldreboende) (U23485) | Ingen uppgift. | Ingen uppgift. |
Har du under det senaste året upplevt något av följande i dina kontakter med personalen? (-) Att personalen: o inte visat respekt för din integritet genom att de t.ex. inte knackat på dörren innan de kliver in i ditt rum/lägenhet o kommenterat dig, dina saker eller ditt rum/lägenhet negativt o behandlat dig respektlöst genom ordval, tilltal eller gester o talat förminskande till dig t.ex. som om du vore ett barn o nonchalerat dina önskemål i samband med den hjälp du får o ignorerat dina önskemål i samband med måltidssituationen o inte visat respekt vid t.ex. toalett- besök, dusch eller påklädning o varit hårdhänt i samband med t.ex. toalettbesök, dusch eller påklädning o visat avsmak i samband med omvårdnad o på annat sätt agerat olämpligt o Nej, jag har under det senaste året inte upplevt någon av ovanstående | Ingen uppgift. | Ingen uppgift. |
Delaktighet i beslut | ||
Indikator | 2015 | 2016 |
Fick du välja utförare av hemtjänst? (U21473) | 72 % uppger att de fått välja utförare. | 72 % uppger att de fått välja utförare. |
Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? (Ordinärt boende (U21463)/Vård- och omsorgsboende (U23461)) | 93 % / 81 % uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. | 94 % / 84 % uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. |
Är handläggarens beslut anpassat efter dina behov? (U21472) | 78 % uppger att beslut är anpassat efter behov. | 80 % uppger att beslut är anpassat efter behov. |
Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? (Ordinärt boende (U21462)/Vård- och omsorgsboende U23460)) | 72 % / 67 % uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider personalen kommer. | 73 % / 67 % uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider personalen kommer. |
Antal beviljade ärenden med aktuell genomförandeplan där brukaren varit delaktig i att utforma denna. (Ordinärt boende (U21452)/Vård- och omsorgsboende (U20443) | 72 % / 94 % av xxxxxxxx har aktuell genomförandeplan. | 70 % / 94 % av kunderna har aktuell genomförandeplan. |
Andel personer som fick minst ett av sina beslut uppföljt under 2015 respektive 2016 | 636 | 739 |
Xxxxx kunder som känner till vart man ska vända sig när man har synpunkter på vård och omsorg. (Ordinärt boende (U21464)/Vård- och omsorgsboende (U23516)) | 70 % / 52 % uppger att de vet vart man vänder sig med synpunkter. | 71 % / 52 % uppger att de vet vart man vänder sig med synpunkter. |
God och näringsriktig mat (äldreboende) | ||
Indikator | 2015 | 2016 |
Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena? (U23465) | 67 % uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena | 71 % uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena |
Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? (U23459) | 77 % uppger att personalen på boendet alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet | 79 % uppger att personalen på boendet alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet |
Upplever du att måltiderna är en trevlig stund på dagen? (U23468) | 73 % uppger att måltiderna som serveras på det särskilda boendet alltid eller oftast är en trevlig stund på dagen. | 74 % uppger att måltiderna som serveras på det särskilda boendet alltid eller oftast är en trevlig stund på dagen. |
Hur brukar maten smaka?(U23467) | 79 % uppger att maten som serveras på det särskilda boendet smakar mycket eller ganska bra | 83 % uppger att maten som serveras på det särskilda boendet smakar mycket eller ganska bra |
Dygnsfastemätning medel och median | Medelvärde 11,9 h. | Median 13,0 h. |
Åtgärder som är genomförda för de som har risk för fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa för personer i särskilt boende, andel i procent. (U23433) | 29 % har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och minst en åtgärd mot riskområdet har utförts. | 45 % har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och minst en åtgärd mot riskområdet har utförts. |
Bättre, förebyggande och rehabiliterande åtgärder | ||
Indikator | 2015 | 2016 |
Antalet fall ska minska i en fallande skala X - X - X utifrån 2016 års resultat i Flexite. Alla fall med skada eller återkommande fall utan skada ska ha en vårdplan för hur arbetet bedrivs. Antalet uppkomna händelser, i exemplet fall. | --- | Följs upp separat inom ramen för arbetet med fallprevention. |
Är möjligheterna att komma utomhus bra eller dåliga? (U23469) | 63 % uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus. | 65 % uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus. |
Antal platser i Vård- och omsorgsboende där den äldre erbjuds daglig utevistelse. (U23405) | 95 % av boendeplatserna i särskilt boende inom äldreomsorg som erbjuder daglig utevistelse. | 94 % av boendeplatserna i särskilt boende inom äldreomsorg som erbjuder daglig utevistelse. |
Åtgärder som är genomförda för de som har risk för fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa för personer i särskilt boende, andel i procent. (U23433) | 29 % har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och minst en åtgärd mot riskområdet har utförts. | 45 % har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och minst en åtgärd mot riskområdet har utförts. |
Xxxxx xxxxxxxxxx/1000 invånare i åldern 80+ som inneburit behov av slutenvård (N20402) | 67 stycken | Uppgift saknas. |
Läkemedel som bör undvikas bland äldre (75+), andel (%) (U20454) | Uppgift saknas. | Uppgift saknas. |
Tryggad personalförsörjning | ||
Indikator | 2015 | 2016 |
• Medarbetarindex lägst som kommunens medelvärde. (Medarbetaren upplever meningsfullhet, delaktighet och glädje i arbetet.) | Måttet finns ej kvar. | |
• Minskad sjukfrånvaro högst 7,0 % | 9,6 | 9,2 % |
• Öka andelen medarbetare med undersköterskeutbildning till 75% | Uppfyllt 75 %. | Uppfyllt 75 %. |
Flexibla former för beslut om äldreomsorg | ||
Indikator | 2015 | 2016 |
Vägledande riktlinjer för biståndsbedömning | Beslutade i nämnd | Implementering pågår och uppföljning planeras till 2017. |
Rutin för handläggningsprocess | Framtagen och fastställd. | |
Ärendehandledning för biståndshandläggare varje vecka | Genomförs. | |
Arbete med att stärka professionen biståndshandläggare, bland annat genom att ändra ordning av uppdelning, från geografiska distrikt till fördelning efter datum. | Genomfört. | |