ARBETSMILJÖ- AVTAL

ARBETSMILJÖ- AVTAL

Grafiska Företagens Förbund Grafiska Fackförbundet Mediafacket Ledarna

Grafiska Medieförbundet Sif

Sveriges Civilingenjörsförbund

1993

reviderat 2002

ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR DEN GRAFISKA BRANSCHEN

BAKGRUND

Mellan parterna träffades 1993 ett arbetsmiljöavtal. Under 2001 och 2002 har parterna i en arbetsgrupp reviderat detta avtal och då tagit hän- syn till den utveckling som har skett.

ALLMÄNT

Arbetsmiljö

Arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet är en naturlig del i företagens verk- samhet. Arbetet med att öka säkerhet och välbefinnande i företagen skall ske på ett sådant sätt att det leder till sunda och säkra arbetsförhållanden för att skydda liv och hälsa och därmed också till minskad frånvaro, ökad produktivitet, ökad kvalitet och ökad

lönsamhet.

Att arbetsmiljöarbetet i företagen bör inordnas i företagens ordinarie verksamhet framgår av arbetsmiljölagen där också arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön kraftigt markeras. Lagstiftningen innebär bl a skyldighe- ter för arbetsgivaren att systematiskt planera, leda och kontrollera arbets- miljöarbetet i företaget, s k systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta skall omfatta mål (policy) för arbetsmiljöarbetet, handlingsplaner samt upp- följning (dokumentation). Därför måste

arbetsmiljöarbetet inriktas och utformas med hänsyn till den enskilda ar- betsplatsens särskilda behov. Vid sidan av skade- och ohälsoaspekterna måste alltså hänsyn även tas till bl a produktion, teknik och sysselsättning.

Arbetsgivaren har totalansvaret för företagets verksamhet, inklusive arbetsmiljöarbetet. För att kunna pla nera och leda arbetsmiljöarbetet måste arbetsgivaren eller dennes representant besitta erforderlig och nöd- vändig kompetens i arbetsmiljöfrågor. Arbetsgivaren skall i det lokala miljöarbetet samverka med skyddsombud, skyddskommitté där sådan finns och lokala fackliga organisationer.

Förhandlingsordning

Tvist om tolkning eller tillämpning av dessa riktlinjer eller med anledning därav fattade beslut eller träffade lokala överenskommelser avgöres genom lokala förhandlingar mellan berörda parter. Kan tvisten inte lösas på detta sätt kan frågan hänskjutas till förhandling mellan be- rörda förbund (central förhandling). Begäran om central förhandling skall i förekommande fall framställas inom tre veckor från den lokala förhandlingens avslutande.

Skiljenämnd

Parterna är ense om att inrätta en skiljenämnd för tillämpning av

dessa riktlinjer och med anledning därav gällande lokala bestämmelser. Nämnden skall bestå av två ledamöter från GFF och två ledamöter sam- manlagt från GF, Sif, Ledarna och CF.

De av parterna utsedda representanter skall – om fall anmäles för nämndens avgörande – gemensamt utse opartisk ordförande för avgö- rande av det aktuella fallet.

Nämnden skall – med för berörda parter bindande verkan – avgöra sådana tvister som enligt denna förhandlingsordning ej kan lösas vid centrala förhandlingar.

Begäran om nämndens avgörande skall framställas hos motparten inom tre veckor från den centrala förhandlingens avslutande. Nämndens ledamöter har därefter att gemensamt utse opartisk ordförande snarast möjligt. Denna skall i samråd med nämndens övriga ledamöter bestäm- ma om tvistens fortsatta handläggning med sikte på att utan tidsutdräkt uppnå en slutlig lösning.

Parterna bär vardera sina kostnader för nämndens verksamhet. Kost- nader för anlitande av opartisk ordförande delas lika av arbetsgivarsi- dan och arbetstagarsidan. För arbetstagarsidan gäller att fördelningen av kostnaderna mellan GF, Sif, Ledarna och CF är beroende av vilken or- ganisation som har hänskjutit frågan till nämnden.

Giltighetstid

Dessa riktlinjer gäller tills vidare med tre månaders ömsesidig uppsäg- ningstid. Motsvarande skall gälla för lokala avtal som träffats i anle d- ning av dessa riktlinjer.

Utbildning kan ske i olika former. Lokal och verklighetsnära utbild- ning bör eftersträvas. Partsgemensamt framtaget utbildningsmaterial bör i första hand användas. Utbildningen kan med fördel uppdelas i ett grundavsnitt om cirka 20-25 timmar och branschinriktade tilläggsav- snitt om vardera 4-8 timmar. Grundavsnittet kan ges vid ett samman- hängande tillfälle eller uppdelat på ett antal träffar. Det bör eftersträvas att deltagare från samtliga personalkategorier vid det enskilda företaget liksom medarbetare med beslutsfunktioner bereds möjlighet att närvara vid samma utbildningstillfälle.

Rätt till ledighet och betalning regleras i förtroendemannalagen och studieledighetslagen. Arbetsgivaren svarar för skäliga kostnader.

Arbetsgivaren skall se till att berörd personal är väl informerad om de hälsorisker som kan föreligga på arbetsplatsen. Härvid skall särskilt uppmärksammas nyanställdas behov av information. Personal som an- svarar för inköp till och planering av verksamheten skall informeras i särskild ordning.

Lokalt miljöarbete

Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen huvudansvaret för arbetsmil- jön och arbetsmiljöfrågorna handläggs i linjeorganisationen av ansvari- ga chefer. Arbetet med arbetsmiljön – och som en del därav företags- hälsovården – sker i samverkan mellan arbetsgivaren, de anställda och deras lokala fackliga organisationer.

Utformning och inriktning av arbetsmiljöarbetet preciseras i de en- skilda företagen genom riktlinjer, fastställda efter vederbörliga över- läggningar i skyddsorganisationen, där sådan finnes. Frågor rörande ar- betsmiljön och därmed sammanhängande hälsorisker skall ingå som en naturlig del i den löpande verksamheten.

Centralt arbete

Parterna är överens om att noga följa tillämpningen av dessa riktlinjer och utvecklingen av arbetsmiljöfrågorna inom branschen. Detta är en viktig uppgift för Grafiska Miljörådet. Det är av gemensamt intresse att söka lösa uppkomna frågor i samförstånd.

Aktiva och kunniga medarbetares engagemang och kunskap måste tas tillvara för att ett bra resultat skall uppnås. Möjlighet till ökat ansvar och utveckling i det egna arbetet är därvid viktiga inslag.

Arbetsorganisatoriska åtgärder i kombination med insatser i den fysiska arbetsmiljön ger ofta effektiv produktion och bra miljö.

Företagshälsovård

Av arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön följer också att arbetsgiva- ren såsom ansvarig huvudman bör utnyttja företagshälsovård eller an- nan sakkunskap vid fullgörandet av sina skyldigheter.

Företagshälsovården utgör en nödvändig och självklar resurs för fö- retagen och dess anställda i arbetet med att utforma ändamålsenliga och säkra arbetsmiljöer. Företagshälsovården är också en mycket vik- tig resurs i rehabiliteringsarbetet, som enligt gällande lagstiftning för- utsättes ske i samverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare och försäk- ringskassa.

Behoven av företagshälsovård skiftar mellan olika företag. Detta gäller såväl behovens omfattning som inriktning. Det är därför viktigt att företagen och deras anställda ges möjlighet att erhålla en företags- hälsovård som är anpassad till behoven i varje företag. Utformningen av företagshälsovården behöver också ske med stor flexibilitet för att motsvara olika krav och behov. Det är därför naturligt att företagen kan välja olika organisationsformer för företagshälsovården. För vissa företag kan det vara lämpligast att vara ansluten till en gemensam cen- tral, för andra att köpa tjänster från utomstående producenter eller – vid större företag – utnyttja egen expertis. Samarbete inom branschen mellan företag som ligger nära varandra geografiskt bör också övervä- gas.

RIKTLINJER

Med beaktande av de värderingar som här redovisats har Grafiska Fö- retagens Förbund (GFF) å ena sidan samt Grafiska Fackförbundet Me- diafacket (GF), Sif , Ledarna/GMf och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) å andra sidan fastställt följande riktlinjer för arbetsmiljöarbetet och företagshälsovården inom den grafiska branschen.

Målsättning

∗ Parterna skall verka för en god arbetsmiljö och en bra företagshäl- sovård till gagn för branschens företag och anställda.

∗ För att samordna branschens åtgärder när det gäller arbetsmiljö och företagshälsovård har parterna bildat branschens miljökommitté – Grafiska Miljörådet (GMR). Detta samarbetsorgan har till uppgift att uppmärksamma väsentliga arbetsmiljöfrågor och verka för att uppkommande problem på miljöområdet löses.

∗ Parterna skall verka för att åtgärder mot belastningsskador vidtas. I särskild ordning har i ”Avtal om åtgärder mot belastningsskador” med GF anvisats tillvägagångssättet härför.

∗ En god arbetsmiljö förutsätter att miljöaspekterna beaktas i arbets- organisationen på företagen. För att ge råd och anvisningar på detta område har parterna bildat Grafiska Rådet för utvecklingsfrågor, GRU.

Lokala lösningar

Den grafiska branschen består av ett mycket stort antal företag av varie- rande storlek. Tekniknivåer och arbetsmiljöförhållanden i produktion och på kontor varierar kraftigt.

Parterna är därför eniga om att det enskilda företagets och dess medarbetares behov av åtgärder måste vara styrande för i vilka former arbetsmiljöarbetet skall bedrivas. De lokala parterna har därvid att be- akta de regler om lokalt arbetsmiljöarbete som finns i arbetsmiljöla g- stiftningen.

Företagshälsovård

Parterna är överens om att företagshälsovården utifrån ett helhetsper- spektiv skall bedriva förebyggande hälsovård, viss sjukvård och rehabilitering.

Helhetsperspektivet på arbetsmiljön omfattar ett med produktionen och administrationen integrerat arbetsmiljöarbete som förutom fysiska och psykiska aspekter även omfattar insatser vilka främjar arbetets upp- läggning och organisation samt välbefinnande och trivsel för de anställ- da.

Företagshälsovårdens uppgifter är bl a att som rådgivande expertfunk- tion till företaget och de anställda:

∗ medverka till att ta fram underlag för de beslut som krävs för ar- betsmiljö- och anpassningsbefrämjande samt rehabiliterande åt- gärder i företaget.

∗ följa de förhållanden som kan påverka de anställdas hälsotillstånd och arbetsanpassning.

∗ ge råd och medverka till att ändamålsenliga samt sunda och säkra arbetsförhållanden skapas, inte minst i samband med större för-

ändringar i företaget. Härvid är det av vikt att företagshälsovården kan och ges möjlighet att medverka i ett tidigt skede.

∗ anordna sjukvård i lämplig omfattning i den mån företag och an- ställda så begär.

Parterna anser att en aktiv och kompetent företagshälsovård med för ändamålet väl utbildad personal är ett gott stöd för ett företags miljöar- bete. Då förhållandena varierar mellan olika företag vad gäller

behov av förebyggande service, sjukvård och rehabilitering får dessa behov vara styrande när det gäller formen för hur behovet av företags- hälsovård skall tillgodoses.

Målsättningen skall vara att rehabilitera sjuka anställda så att de kan återinträda i arbete. Detta är viktigt både för företag och den

enskilde. Ändamålsenlig rehabilitering förutsätter engagemang och vilja hos alla berörda parter. Parterna har ansvar för att detta synsätt vinner anslutning hos företagen.

Utbildning och information

Utbildning i arbetsmiljöfrågor är viktig för att uppnå ett effektivt och ändamålsenligt arbetsmiljöarbete. Utbildning skall ges till personer i arbetsledande ställning, andra befattningshavare som har beslutsfunk- tioner som påverkar arbetsmiljöfrågorna, representanter för de anställ- da som arbetar med arbetsmiljöfrågor samt till övriga anställda i mån av behov. Arbetsgivaren och de anställda samverkar lokalt för att ar- betsmiljöansvariga och skyddsombud får den utbildning som uppdra- get kräver och för att kartlägga utbildningsbehovet bland övriga an- ställda.