Contract

Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola

Skolinspektionen prövar enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) om sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde, inklusive samtliga inom ägar‐ och ledningskretsen i övrigt bedöms lämplig. Det är sökanden som ska visa att denne uppfyller de ovan nämnda kraven för att godkännas som huvudman för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag.

Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e‐signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm alternativ till xxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx Försättsbladet behöver inte skickas in i original.

Skolinspektionen tar ut en avgift för ansökningar om godkännande med stöd av 2 kap. 5 c § skollagen. Se sidan skicka in i ansökningsblanketten för mer information.

Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2021

Ange i vilken kommun skolenheten ska vara belägen Lunds kommun

Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Thorengruppen AB

Organisationsnummer/personnummer 556613‐9290

Organisationsform Aktiebolag

Skolenhetens namn

Thoren Business School Lund

1. Sökanden och kontaktperson
1.1 Uppgifter om sökanden
Sökandens namn (till exempel Bolaget AB)	Thorengruppen AB
Organisationsform	Aktiebolag
Organisationsnummer/personnummer	556613‐9290
Utdelningsadress	Xxxxxxx 00
Postnummer	90329
Ort	Umeå
1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter
Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga samt visar personer som ingår i ägar‐ och ledningskretsen ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt, max 3 månader gammalt. Vid ägande i flera led ska registerhandlingar för samtliga juridiska personer med väsentligt inflytande över verksamheten bifogas, se vidare under punkterna Ägare med väsentligt inflytande och Ägande i flera led. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga
1.3 Offentligt inflytande

Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 § skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för

‐ bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen

‐ orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt

‐ vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning.

‐

1.4 Kontaktperson

Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e‐legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan.

Kontaktperson Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx

E‐postadress xxxxxxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx

Telefon arbetet 0730‐251546

Mobil 0730‐251546

Kontaktpersonens funktion i verksamheten Etableringsansvarit Fullmakt ‐ Lägg till bilaga

1.5 Inriktning

Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf

Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen.

2. Sökta program, elevantal och elevprognos

2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser

Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3.

Nationellt program Ekonomiprogrammet Inriktning Ekonomi

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt

Läsår 1 14

Läsår 2 28

Läsår 3 42

Fullt utbyggd 42

verksamhet

Nationellt program Ekonomiprogrammet Inriktning Juridik

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt

Läsår 1 10

Läsår 2 20

Läsår 3 30

Fullt utbyggd 30

verksamhet

Nationellt program Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktning Beteendevetenskap

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt

Läsår 1 12 12

Läsår 2 12 12 24

14
14	14
14	14	14
14	14	14

10
10	10
10	10	10
10	10	10

Läsår 3 36

Fullt utbyggd 36

verksamhet

Nationellt program Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktning Samhällsvetenskap

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt

Läsår 1 12

Läsår 2 24

Läsår 3 36

Fullt utbyggd 36

verksamhet

Nationellt program Naturvetenskapsprogrammet Inriktning Naturvetenskap

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt

Läsår 1 20

Läsår 2 40

Läsår 3 60

Fullt utbyggd 60

verksamhet

Nationellt program Handels‐ och administrationsprogrammet Inriktning Handel och service

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt

Läsår 1 12

Läsår 2 24

Läsår 3 36

Fullt utbyggd 36

verksamhet

Infoga

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt

Fullt utbyggd 80 80 80 240

verksamhet

2.2 Läsår ‐ fullt utbyggd

Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd.

År

Fullt utbyggd verksamhet 2023

2.3 Elevprognos

En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för.

Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen:

‐ vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen

‐ att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola

‐ vilka frågor som ställdes vid undersökningen

‐ resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning

‐ hur och när intresseundersökningen är genomförd

‐ urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare.

Thorengruppen AB har valt att göra ett större antal ansökningar vilket kräver elevprognoser i ett stort antal. Origo Group (tidigare CMA Research) som fått uppdraget när det gäller intresseundersökningar,

började arbeta omedelbart när planen för ansökningar var klar under senhösten 2019.

Planen för nya ansökningar kunde dock först färdigställas efter besluten från förgående ansökningsprocess kommit, vilka kom i slutet på september 2019. För att Origo Group ska klara av att leverera elevprognoser som beställts så kommer Thorengruppen, som vid förgående års ansökan, att komplettera med elevprognoserna/rapporterna i efterhand och under våren så snart dom färdigställts. Dvs på samma sätt som tidigare gjorts och överenskommet med Skolinspektionen.

Elevprognoserna kommer kompletteras med under februari och senast mars månad 2020,

12	12	12
12	12	12

12
12	12
12	12	12
12	12	12

20
20	20
20	20	20
20	20	20

12
12	12
12	12	12
12	12	12

och kompletteras till respektive inlämnad ansökan. Skälet till detta är att Origo Group måste hinna med projektplanering, datainsamling. sammanställning samt analys och rapportskrivning och det bedömer de inte kan levereras under så kort tidsrymd. Under oktober 2019 lades planen för nya undersökningar. Data‐ insamling kommer att pågå november‐januari/februari.

Data ska sedan sammanställas under februari och redovisas i rapporter och kommer därefter skickas in så skyndsamt som möjligt till Skolinspektionen.

Thorengruppen har tidigare stämt av detta förfarande med Skolinspektionen, som meddelat att vi bör angesk älet och när vi ämnar skicka in kompletteringarna vilket vi redovisat ovan.

Vid frågor angående intresseundersökningarna kan ni även kontakta projektledare på Origo Group Xxxxx Xxxxx xxxxx.xxxxx@xxxxxxxxxx.xx eller 0768932918.

Svaren på ovan fråga 2.3 beskrivs nedan.

Rapporten som nämns nedan kommer då kompletteras som ovan beskrivet under februari och senast mars. Elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning genomförd av Origo Group. I rapporten bifogad beskrivs hur intresseundersökningen är genomförd, urvalsmetod, hur många elever/vårdnadshavare som tillfrågats och vilken information om skolenheten som har delgetts i undersökningen.

De tillfrågade har i undersökningen informerats om att den planerade skolan är en fristående skola.

I rapporten framgår också när undersökningen genomfördes och resultatet av undersökningen fördelade per program och inriktning. Frågorna som ställdes i undersökningen är redovisade i rapporten.

Lägg till bilaga

3. Ekonomi

3.1 Sökandens budget

Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in‐ och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in‐ och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in‐ och utbetalningar under läsår 1.

Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare under avsnitt 3.7 för likviditetsbudget samt 3.8 för resultatbudget.

Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets‐ och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta.

Sökande följer i sin planering av ny och befintlig verksamhet de jämförelsetal som tagits fram av Skolverket. Inga större avvikelser finns jämfört med jämförbar verksamhet. Viktiga jämförelsetal t ex som lärartäthet bevakas och budgetarna innehåller alla poster för att driva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Att tillägga är också att i varje ansökas budget så syns inte de centrala satsningar som görs för en nyetablering. Budgeten innhåller de poster som knyts speciellt till skolan under de tre första åren exklusive de centrala satsningar som görs. Övriga kostnader i 3.8 är främst kostnader för ev. inköpta tjänster för t ex städ och matservering.

3.2 Årsredovisning/årsbokslut

Bifoga årsredovisning/årsbokslut inklusive revisionsberättelse för senast avslutade räkenskapsår om sådan finns. Om sådan inte upprättats, kom in med en aktuell balans‐ och resultatrapport (max 2 månader gammal).

Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen.

Om sökanden ingår i en koncern, redovisa koncernens ekonomiska ställning inklusive koncernredovisning om sådan finns. Förtydliga eventuella kommissionsförhållanden.

Bifogat är senaste årsredovisningen. Thorengruppen har budgetår 1 juli ‐ 30 juni varje år. Lägg till bilaga

3.3 Grundbelopp

Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet.

Av redogörelsen ska framgå

‐ beloppets storlek och hur det har beräknats

‐ vilka kontakter som tagits med kommunen.

Bidragsbeloppen beräknas grundat på information från skolans säteskommun. Trots att det kan bli enstaka elever från kranskommuner har endast beloppen från säteskommunen använts. Beloppen avser bidragsbeloppen för 2019. Beloppen motsvarar de belopp som SCB redovisar via statistik som är lämnat från landets kommuner och som är fastslaget för de nationella gymnasieprogrammen i fråga i aktuell kommun.

I de fall säteskommunen inte erbjuder ett program så har riksprislistan använts vid beräkning av bidrags‐ beloppet.

3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel

Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter.

Lån ‐ Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå

‐ vilket belopp som kan/kommer att lånas ut

‐ bolagets/föreningens namn och organisationsnummer

‐ lånelöftets giltighetstid

‐ eventuella villkor för lånet

‐ datum då lånelöftet är undertecknat

‐ kontaktuppgifter till utlånande part

Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå

‐ vilken bank som avser att låna ut pengarna.

Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet

‐ underlag som visar att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket)

‐ underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande.

Aktieägartillskott/ägartillskott ‐ Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket).

Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande.

Finansiering med egna medel ‐ Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Xxxxx posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja.

I de fall finansiering med egna medel används i budgeten nedan så styrks detta av bifogad årsredovisning (punkt 3.2) där likvida medel/kassa finns att tillgå vid nyetableringar/investeringar.

Lägg till bilaga

3.5 Övriga inbetalningar/intäkter

Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande.

I övriga inbetalningar/intäkter innan skolstart har vi räknat med en intäkt för skolpeng för eleverna för juli månad. 1/12 del av läsårets intäkter från skolpengen infaller i juli då elevintäkterna pågår från 1 juli ‐ 30 juni respektive läsår. Så normalt inträffar minst 1/12 av årsintäkterna innan skolstart. Även vårt räkenskapsår budgetmässigt är 1 juli ‐ 30 juni varje år därav räknas denna intäkt till budgetåret. Beloppet vi räknat på

är 630 647 kr som är en 1/12 av kommunalt bidrag för redovisade gymnasieprogram redovisat då under övriga inbetalningar innan skolstart i "Likviditetsbudget in‐ och utbetalningar innan skolstort".

Lägg till bilaga

3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet

Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten.

Av budgeten ska följande framgå

‐ ange med vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten.

Av beskrivning ska följande framgå

‐ hur investeringar och etableringskostnader är beräknade

‐ hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras

‐ när i tiden in‐ och utbetalningarna kommer att uppstå.

Först att nämna här är att det finns etableringskostnader som ligger centralt för lokaler och speciallokaler samt för utrustning och läromedel. Dessa är allokerade i den centrala budgeten för affärsområdet och räknas under "satsningar" och belastar inte den lokala skolenheten vid själva etableringen eller löpande utan är en engångssatsning vid etableringstillfället. Detta vill vi då även nämna för redovisning av budget i punkt 3.7 och 3.8. Dvs satsningar i främst lokaler/speciallokaler (ombyggnationen) och initiala satsningar i utrustning/material/läromedel/skolbibliotek som krävs för de olika programmen sker via denna centrala budget/satsning. Det är alltså den löpande budgeten som redovisas nedan exklusive de centrala satsningarna. Därmed är t ex snittet för läromedel högre totalt sett än i de löpande budgeten.

Eftersom vi är ombedda i ansökan att redovisa budget för den lokala skolan/ansökningen så redovisar vi då detta och inte den centrala satsningen men vi vill nämna att denna finns då det är en viktig del i att kunna

starta skolan. Denna satsning görs främst år 1.

Posterna som beskrivs nedan är de delar av den lokala budgeten som är löpande under året och som belastar skolans budgeten innan skolstart.

Investeringar och etableringsutbetalningar som avser kostnader innan skolstart består främst av följande poster och ungefärliga belopp:

* Rekrytering, detta belopp är inget stort belopp då arbetet med rekrytering görs främst av befintlig verksamhetschef med hjälp av HR, vars löner ej ligger på lokal skolas budget och därmed

inte tillskrivs specifikt denna ansökan. Beloppet på 30 000 kr är kostnader för

exempelvis annonsering i dags och fackpress samt ev. webbannonsering, resor för rektorskandidater före skolstart, samt för oförutsedda kostnader vad gäller rekrytering. Kostnaden för rekrytering sker främst i januari‐mars läsåret innan skolstart. 100 % av rekryteringskostnaden sker innan skolstart i augusti.

* Lokalhyra, 9 % av lokalhyran för respektive ansökan i likviditetsbudgeten inträffar innan skolstart. Kostnaden uppkommer på senvåren läsåret före skolstart. Vid våra skolstarter fördelas eventuella ombyggnadskostnader för lokalen ut på hela kontraktstiden och därför betalas den initiala ombyggnadskostnaden av hyresvärden. Beloppet för lokalhyra uppgår därmed till 144

000 kr dvs 9 % av lokalhyran uppkommer innan skolstart.

* Personal, 8 % av lönekostnaden för respektive ansökan inträffar vid skolstart. Första lönen utbetalas 25 augusti respektive år och skolstart för lärare är runt den 10 augusti.

Därmed inträffar inga större kostnader innan skolstart. Eftersom vi följer kollektivavtalets reglerade arbetsdagar (194) så inträffar aldrig mer än 10 planeringsdagar innan skolstart. Då vårt budgetår sträcker sig från 1 juli ‐ 30 juni så tillhör eg. 100 % av personalkostnaderna till första verksamhetsåret. Det som tillkommer i etableringsutbetalningar före den 1 juli och tillfaller etableringsbudgeten är en mindre summa för timarvode till personalträffar under våren, samt rektorns jobb innan den 1 juli. Av erfarenhet vet vi att detta maximalt motsvarar knappt en månadslön totalt för pedagogisk personal och knappt

en månadslön för rektorn totalt

sett dvs ca 38000 kr + 50 000 kr totalt 88000 kr. Dessa kostnader uppkommer i april ‐juni.

* Marknadsföring (posten info och annonsering) 100 % av marknadsföringskostnaden för respektive ansökan inträffar innan skolstart. Summan 50 000 kr läggs därför helt på utbetalningar innan skolstart. Kostnaden uppkommer från okt tom juni läsåret innan skolstart.

* Kostnader för möbler, datorer, telefon, kontorsmaterial och litteratur samt ev. speciallokaler kommer först efter skolstart och budgetåret börjar. (efter 1 juli). Vi har t ex vissa leasingavtal på möbler, datorer mm där kostnaden först inträffar med första fakturorna två månader efter skolstart.

* Kostnad för huvudsaklig administration innan skolstart sker av personal bekostad av overhead. All övrig administration sker efter skolstart.

Ovan poster finansieras i första hand och i inledningsskedet av eget kapital (kontoutdrag kan redovisas vid behov över företagets likvida status) men täcks också redan upp genom de intäkter sökanden får under

juli månad (innan skolstart) via skolpengen som betalas ut den siste juli.

3.7 Likviditetsbudget för in‐ och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1

Inkom med en likviditetsbudget för in‐ och utbetalningar innan skolstart samt ytterligare en likviditetsbudget för läsår 1.

Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings‐ och etableringsbudgeten. Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma inbetalning i både ”likviditetsbudget in‐ och utbetalningar innan skolstart” och i ” likviditetsbudget läsår 1”.

Likviditetsbudget in‐ och utbetalningar Likviditetsbudget läsår 1 innan skolstort

Inbetalningar Innan Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1

skolstart

Kommunalt bidrag 6937121 6937121

gymnasieskola

Lån Lån 0

Aktieägartillskott/ Aktieägartillskott/ 0

ägartillskott ägartillskott

Finansiering med egna medel Finansiering med egna medel 0

Annan finansiering Annan finansiering 0

Övriga inbetalningar 630647 Övriga inbetalningar 630647

Summa inbetalningar 630647 Summa inbetalningar 6937121 7567768

Utbetalningar ‐ innan Utbetalningar ‐ läsår 1 skolstart

Utbildning och personal Utbildning och personal

Skolledning 50000 Skolledning 600000 650000

Personal/lärare 38000 Lärare gymnasieskola 3042000 3080000

Övrig personal 0

Administration Administration 50000 50000

Rekrytering 30000 Rekrytering 30000

Fortbildning 46200 46200

Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning

Lokalhyra 144000 Lokalhyra 1456000 1600000

Speciallokaler Speciallokaler 40000 40000

Möbler Möbler 240000 240000

Kontorsutrustning Kontorsutrustning 30000 30000

Telefon, kopiator mm		Telefon, kopiator mm	15000	15000
Läromedel		Läromedel
Litteratur/utrustning/skol‐		Litteratur/utrustning/skol‐	434000	434000
bibliotek (ink program‐ varor, licenser)		bibliotek (ink program‐ varor, licenser)
Datorer		Datorer	136000	136000
Övrigt		Övrigt
Info och annonsering	50000	Info och annonsering		50000
		Elevhälsa	308000	308000
		Skolmåltider	420000	420000
Försäkringar		Försäkringar	8000	8000
		Studie‐ och	88000	88000
		yrkesvägledning
		APL‐handledning	40000	40000
Övriga utbetalningar		Övriga utbetalningar	56000	56000
Finansiella poster		Finansiella poster
Räntor		Räntor		0
Amorteringar		Amorteringar		0
Summa utbetalningar	312000	Summa utbetalningar	7009200	7321200
Över/Underskott	318647	Över/Underskott	‐72079	246568

3.8 Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3

Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan.

7567768 15135536 22703304

Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudget. Förklara eventuella avvikelser.

Resultatbudget Intäkter	Läsår 1	Läsår 2	Läsår 3
Kommunalt bidrag gymnasieskola
Övriga intäkter Summa intäkter	7567768	15135536	22703304
Kostnader
Personal

650000 715000 780000

Skolledning

3080000 6160000 9240000

Lärare gymnasieskola

50000 65000 80000

Övrig personal Administration

30000 30000 30000

46200 92400 138600

Rekrytering Fortbildning

Lokaler/Utrustning

1600000 3200000 4800000

Lokalkostnad

40000 52000 68000

30000 45000 60000

Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier

Läromedel

434000 868000 1302000

Litteratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser)

Övrigt

50000 50000 50000

308000 616000 924000

420000 840000 1260000

8000 16000 24000

Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Försäkringar

88000 176000 264000

00000 00000 000000

Studie‐ och yrkesvägledning APL‐handledning

00000 000000 000000

Övriga kostnader

Finansiella poster

Räntor

Avskrivningar

Möbler Datorer

Telefon, kopiator mm

Summa kostnader 7117200 13491400 19869600

Vinst/förlust 450568 1644136 2833704

3.9 Resultatbudgeten

Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen är nystartat eller av annat skäl inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas.

Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta.

Kommentar till punkt 3.8 ovan:

Det står följande i beskrivning av 3.8: "Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudget. Förklara eventuella avvikelser."

Förklaringen till att angivna kostnader i resultatbudgeten år 1 skiljer sig från utbetalningarna i likviditetsbudgeten är att i likviditetsbudgeten tas hela kostnaden för möbler, datorer och telefon/kopiator.I resultatbudgeten tas dessa poster upp med sin avskrivningstakt.

4. Lokaler

4.1 Lokaler

Sökanden kommer att ha tillgång till lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.

Ange i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen.

Vid ett godkännande av enskild som huvudman enligt 2 kap. 5 § skollagen kommer Skolinspektionen enligt 26 kap. 9 a § skollagen att genomföra en kontroll av den verksamhet som ska bedrivas innan utbildningen startar (etableringskontroll). Etableringskontrollen görs under maj – juni samma år som utbildningen är tänkt att starta. Vid etableringskontrollen granskar Skolinspektionen huvudmannens förberedelser inför skolstarten. Bland annat granskas skolans lokaler. Skolinspektionen tar ställning till om huvudmannen följer de föreskrifter som gäller för verksamheten. Resultatet meddelas huvudmannen i ett beslut.

Thorengruppen har ett väl etablerat nätverk av fastighetsägare och mäklare i hela Sverige. Att ta fram lokaler är en process som innefattar och inkluderar både pedagogisk personal, fastighetsägare, mäklare och kommunen i fråga. Processen avslutas först när Skolinspektionen gett sitt godkännande till Thorengruppen som huvudman, samt att beslutet längre inte kan överklagas och därmed skrivs slutligt avtal om att hyra lokalen. Skolans planerade lokaler kommer ligga i Lunds kommuns centrala delar.

4.2 Speciallokaler

Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt.

Om speciallokaler inte ska inrymmas i skolenheten, redogör för

‐ omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten

Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen. Idrott och hälsa

Inom Thoren Business School bedömer vi att eleverna behöver speciallokaler inom idrott och hälsa utanför

skolenheten under ca 50% av undervisningen. Dessa hyrs företrädesvis i en specifik hall, men även utspritt på olika idrottsanläggningar, såsom badmintonhall, simhall, skridskobana, bowlinghall osv. I genomsnitt räknar vi med ett avstånd för dessa lokaler från skolenheten på ca 3 km. Den ordinarie idrottshallen som kontinuerligt hyrs ligger oftast närmre skolenheten och snittet är beräknat på alla anläggningar som hyrs såsom simhall etc. Idrottshallarna bokas upp terminsvis i god tid med planering så att eleverna tydligt ser

när och var de har sin idrott och hälsa förlagd. Teoridelar förläggs på skolenheten men kan också bestå av ol ika studiebesök som berör delar i kursen för idrott och hälsa.

Naturvetenskapliga ämnen Kommer finnas i lokalen internt.

Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram

Yrkesprogrammet som söks i denna ansökan har inget behov av speciallokal. Rätt utbildningsmaterial kommer investeras i, samt konceptet som arbetar med APL (vilket beskrivs vidare i avsnitt 11) och mycket entreprenörskap.

48000 96000 144000

136000 272000 408000

3000 6000 9000

4.3 Skolbibliotek

Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek.

Av beskrivningen ska framgå

‐ skolbibliotekets innehållsmässiga funktion

‐ skolbibliotekets pedagogiska funktion.

Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser ge eleverna tillgång till ett skolbibliotek.

Skolbibliotek kommer finnas i skolenhetens lokaler. Skolbiblioteket är en viktig del av skolans pedagogiska koncept. Thoren Business School (TBS) kommer att säkerställa en fullgod skolbiblioteksverksamhet i våra egna lokaler.

Moderna bibliotek utvecklas idag främst inom det digitala spektret och vi vill därför inte låsa fast oss i ett specifikt antal fysiska böcker. Vår avsikt är dock att vi ska starta en skola med ett tillfredsställande antal fysiska volymer bestående av både skönlitteratur och facklitteratur. Vi avser sedan att successivt öka detta antal med 8% varje nytt läsår. Budgeten sätts centralt och det kommer inte vara frivilligt för den enskilda enheten/rektorn att bestämma över hur mycket av den lokala budgeten som läggs på böcker utan komplettering av skolornas skolbibliotek ska ske varje år – både för de analoga och digitala resurserna. Vid nyetablering görs också en initial engångssatsning i skolbiblioteket som finansieras från en central budget vilken inte belastar skolenheten.

Framtiden ligger dock i elektroniska lösningar, och det är här vi kommer att

lägga stor del av energin vad gäller utveckling av skolbiblioteket. Gällande folkbibliotek har vi för avsikt att starta ett samarbete. Folkbiblioteket skall dock inte på något sätt ersätta eller krävas för att vi skall uppfylla kravet på skolbibliotek. Folkbiblioteket ska ses som ett komplement till skolbiblioteket som vi tror

skapar ett ökat intresse för skönlitteratur. Något formellt samarbete är inte nödvändigt eftersom folkbibliotek et inte ersätter skolans skolbibliotek. TBS har en förhållandevis hög budgeterad kostnad för litteratur/utrustning/skolbibliotek. 5000 kr/elev under läsår 1, och även de kommande tre verksamhetsåren.

Som ovan nämnt är det även utöver detta lagt en summa för en grundinvestering vid nyetablering de första tre verksamhetsåren för att få en "grundplåt" till skolbiblioteket som finansieras centralt ur affärs‐ områdets budget.

TBS har en strategi gällande läromedel där vi försöker hitta alternativa vägar än att sprida ut en massa läroböcker, som ofta inte följer läroplanen eller ämnesplanen och därför kan styra undervisningen i fel rikt‐ ning. Läromedel kan också, som tidigare nämnts, motverka tanken kring entreprenöriellt lärande och elevers möjlighet till att påverka undervisningen. SKOLBIBLIOTEK ‐ PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN. Vårt bibliotek är en gemensam och ordnad resurs av medier

och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i

TBS pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevens lärande. I vårt uppdrag ligger både att ge eleverna tillgång till ett relevant mediabestånd och att stödja eleverna i deras informationshämtning. Biblioteksverksamheten på TBS handlar därför inte om ett särskilt avskilt rum på skolan, utan om en ämnesövergripande verksamhet och ett biblioteksbaserat arbetssätt för våra elevers utveckling av kunskaper och färdigheter, ett stöd i det nationella uppdraget såsom det uttrycks i läroplaner och andra styrdokument. Observera dock att skolbiblioteket förfogar över ett fysiskt, lätt tillgängligt rum som alltid ska strävas efter att vara i en central del av skolbyggnaden där samtliga fysiska volymer finns uppställda.

Biblioteket är en resurs för våra elever och lärare, härigenom förmedlas kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations‐ och kunskapssamhälle. Att utveckla elevers förmåga till kritiskt tänkande, informations‐

sökning och användning av olika medier är ett viktigt uppdrag för TBS i ett demokratiskt samhälle. Skol‐ bibliotekets nya roll som informationsförmedlare i ett elektroniskt uppkopplat samhälle ställer

nya krav på vår skolbiblioteksverksamhet. Det är här viktigt att vi bistår eleverna med stöd i informationssökningen samt att vi ser vårt mediabestånd och biblioteksverksamheten som en naturlig del av vår undervisning. Vårt mediabestånd består av en kombination av en mängd olika media. Förutom fysiska traditionella böcker så består det av en balanserad tillgång på uppslagsverk, videofilmer, e‐böcker, ljudböcker, tidningar och databaser. Utgångspunkten för eleverna på TBS är elevernas personliga datorer som ger dem tillgång till lärplattformen ProgressTM, vilken är tillgänglig för eleverna oberoende av tid och rum. Genom Progress ges tillgång till det elektroniska mediebiblioteket oberoende av tid och rum. Progress handlar främst om att länka vidare eleverna till kunskapsinnehåll i biblioteket, på samma sätt som alla bibliotek arbetar med datoriserade sökverktyg vid bibliotekets datorer. Skillnaden är bara att vid TBS har samtliga elever tillgång till sökdatorer. Framtidens kunskapsförmedling kommer att ske via elektronisk media,

det insåg redan skaparna av Nationalencyklopedin på 80talet, vilket gör att framtida utveckling av vårt bibliotek huvudsakligen kommer att ske i form av en successiv utveckling av det elektroniska mediabeståndet. Dock kommer även de fysiska bestånden att hållas uppdaterade. För att uppfylla läroplane n och ämnesplanernas mål är det ett krav att biblioteket används kontinuerligt i elevernas utbildning.

Läraren har en nyckelroll i utvecklingen av biblioteksverksamheten samt elevernas användning av ProgressDe t är viktigt att varje lärare är väl förtrogen med materialet i Progress samt kontinuerligt ger åter‐

koppling om hur vi successivt bör utveckla mediabeståndet. Det finns även en biblioteksansvarig som ansvarar för, utöver den användning av biblioteket beskrivet ovan, särskilda biblioteksaktivteter samt ansvarar övergripande för administrationen kring skolbiblioteket. Varje skolenhet gör även årligen en biblioteksplan. En del i TBS biblioteksverksamhet är även att ha ett samarbete med närliggande folk‐ bibliotek/stadsbibliotek. Att skapa en förtrogenhet för folkbibliotekets verksamhet är en viktig del i att utveckla våra elever som individer och samhällsmedborgare i dagens kunskapssamhälle. Varje skola ska därför ha ett samarbete med folkbiblioteket så att varje elev kontinuerligt under utbildningen besöker och utv ecklar kunskap om dess mediabestånd.

Folkbiblioteket har ett bredare nationellt uppdrag än skolbiblioteket vilket gör att folkbiblioteket på ett naturligt sätt kompletterar skolbiblioteket både gällande facklitteratur och skönlitteratur.

5. Skolenhetens ledning och personal

5.1 Rektor

För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 § skollagen.

5.2 Lärare – behörighetskrav

För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall.

Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 § och 17‐ 22 §§ skollagen.

5.3 Xxxxx lärare

Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan.

Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5).

Antal elever per lärare, läsår 1 14

Antal elever per lärare, läsår 2 14

Antal elever per lärare, läsår 3 14

Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 14

Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan.

Att organisera lärarresurserna första året är ett pussel att hitta pedagoger med rätt kombinationer i sina behörigheter. Dock har Thoren Business School lång erfarenhet av detta samt att vi alltid arbetar med samarbeten med våra andra skolor i närområdet. Första året rekryterar vi både pedagoger till de gymnasiegemensamma ämnena och karakaktärsämnen ihop med våra andra skolor i närområdet om detta är möjligt. Detta har vi hittills sett är en viktig framgångsfaktor till att rekrytera behörig och skicklig personal. Första året arbetar alla pedagoger i ett stort arbetslag, år 2 börjar arbetslagen formera sig och pedagogerna börjar jobba mer programinriktat även i de gymnasiegemensamma ämnena. Elevvården kommer vara en viktig resurs ihop med rektorn, där kurator, skolsköterska och även specialpedagog (som inte är inräknad i lärartjänsterna) kommer arbeta med elevhälsan/elevvården på skolan. Även skolpsykolog

och skolläkare ingår i elevhälsoteamet. Rektorn anställs på heltid redan första året, även om skolenheten är liten år 1, och även en administratör kommer finnas tillgänglig för att tillgodose behovet av administration på skolan. Administratören är ofta en kombination av en tjänst med någon annan funktion på skolan för att få en attraktiv tjänst redan år 1 (t ex lärartjänst). Även APL‐samordnare kommer anställas för att tillgodose kvalitativt arbete med APL på Handels och administrationsprogrammet.

5.4 Övrig personal

Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses.

Ingen övrig personal är angiven i budgeten. Däremot övriga kostnader där inköpta tjänster ingår med dom där vi har avtal för tjänster för städ och matservering. Dessa anges inte som personal då det inte är egen anställd personal utan köpta tjänster.

6. Elevhälsa och studie‐ och yrkesvägledning

6.1 Elevhälsa

Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsans kompetenser och funktion.

Av beskrivningen ska framgå

‐ vilka personalkategorier som kommer att ingå i elevhälsan

‐ hur elevhälsans kompetenser ska arbeta förebyggande

‐ hur elevhälsans kompetenser ska arbeta hälsofrämjande

‐ hur samverkan ska ske dels mellan elevhälsans samtliga kompetenser och dels med övriga personalgrupper i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.

Elevhälsans roll är främst förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan arbetar för att bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan arbetar även med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex‐ och samlevnadsundervisning. Elevhälsan stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt

Läsår 1		Läsår 2		Läsår 3		Fullt utbyggd verksamhet
Antal personer	Antal heltids‐ tjänster	Antal personer	Antal heltids‐ tjänster	Antal personer	Antal heltids‐ tjänster	Antal personer	Antal heltids‐ tjänster
8	5.6	14	11.2	20	16.8	20	16.8

riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Även om elevhälsans fokus i första hand är förebyggande och hälsofrämjande, är det även möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Även skolans specialpedagog kommer var en viktig del i elevhälsoteamet. Förutom (utöver) det lokalt anställda elevhälsoteamet beskrivet ovan, finns det utöver detta idag centralt tillsatta tjänster som specialiserat sig på respektive område (en centralorganisation för elevhälsan). Det finns också tillsatt en verksamhetschef på Thorengruppen som är speciellt ansvarig för arbetet med och utvecklingen av elevhälsoarbetet.

Följande personalkategorier kommer anställas och ingå i elevhälsan på skolan:

* Skolsköterska

Skolsköterskans uppgift är att: • Erbjuda hälsokontroll, hälsorådgivning och vaccinationer • Spåra ungdomar som far illa • Motverka drogmissbruk, smittspridning och samlevnadsproblem • Påverka miljön i skola och på fritid • Ha särskilt ansvar för elever med handikapp • Förmedla sjukvårdskontakt med annan samhällsservice

• Säkerställa att alla elever på gymnasiet får en likvärdig skolhälsovård * Kurator

* Specialpedagog. Specialpedagogen kommer vara en viktig del av elevhälsoteamet

Vad gäller ovan personalkategorier så finns alltid ett ”golv” oavsett storlek på skolan där varje tjänst omfattar minst 20 %.

* Skolpsykolog. ThorenGruppen har psykologer anställda på central nivå som används i elevhälsan på skolorna. Varje skola har en psykolog tilldelad sig och psykologen besöker skolan regelbundet enligt ett rullande schema.

* Skolläkare. Varje skola har en skolläkare på avtal som är knuten specifikt till varje enhet.

* annan personal med speciallärarkompetens, specialpedagogisk kompetens anställs utöver specialpedagogen (se ovan) vid behov.

* Rektor, är också en personalkategori som intar en viktig roll i elevhälsoteamet.

Samverkan mellan elevhälsans kompetenser samt med övriga personalgrupper: Kompetenserna inom elevhälsan samverkar regelbundet, genom att ha gemensamma möte minst var tredje vecka (de flesta skolor har det dock oftare, vilket beror på skolans storlek). På dessa möten träffas personal med medicinsk kompetens i form av skolsköterska, psykosocial kompetens i form av skolkurator och specialpedagogisk kompetens vilket oftast är en specialpedagog. På dessa elevhälsomöten behandlas både elevhälsans generella uppdrag, dvs att främja elevhälsoarbetet och att arbeta förebyggande kring ohälsa och inlärningssvårigheter, samt elevhälsans individuella uppdrag i aktuella elevärenden. Varje termin deltar även skolpsykologen, som är knuten till skolan, vid minst 3‐4 av dessa möten. Mötets utgångspunkt är först det systematiska kvalitetsarbetet inom elevhälsan med fokus på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Mötet och dagen övergår sedan till det individuella arbetet och samverkan med övrig personal.

Utöver detta har kompetenserna inom elevhälsan kontakt via telefon och videokonferenser utifrån behov. Skolpsykologen deltar även i skolornas arbeten vid andra tillfällen då fokus läggs på utredningar och att bidra med åtgärder inom det åtgärdande uppdraget på individnivå. Omfattningen av detta är utifrån behov och varierar mellan skolenheterna.

Gällande elevhälsans medicinska insats är det främst skolsköterskan som deltar kontinuerligt i det löpande arbetet. Skolläkaren tillfrågas vid behov om både generella och individuella ärenden, där så anses behövas. Denna kontakt kan ske via telefon då behov finns. Skolläkaren närvarar på skolan vid ett antal gånger per läsår för att samverka kring hälsoarbetet och då främst i specifika elevärenden.

Gällande samverkan med övriga personalkategorier så deltar representanter ur elevhälsan kontinuerligt i det pedagogiska arbetet på skolan. Genom deltagandet på pedagogiska konferenser lyfts frågor gällande det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet och kompetens och kunskap från olika yrkeskategorier tillvaratas. Vidare delar representanter ur elevhälsan på konferenser och möten där enskilda elevers måluppfyllelse ska diskuteras, för att där bidra med elevhälsans insyn och kompetens. Elevhälsan finns löpande med i undervisningssituationer och övrigt arbete med eleverna på skolan för att både samverka med övrig personal men även för att identifiera hinder och möjligheter i elevernas arbetsmiljö. Xxxxxxxx har även så kallade livskunskapstimmar som ligger som en obligatorisk schemaposition och vilken syftar till att stärka det systematiska förebyggande elevhälsoarbetet genom att diskutera dels aktuella ämnen (stress, matvanor, sömn, studieteknik) men också diskussioner kring mer omfattande ämnen som droger och tobak.

6.2 Studie‐ och yrkesvägledning

Beskriv hur skolan planerar att arbeta så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses.

En SYV kommer anställas på skolan redan första året. SYV:ens roll kommer ansvara för alla elevers rätt till information och vägledning inför framtida utbildning och yrkesverksamhet redan år 1 då behovet är något längre. Fokus kommer läggas på vägledning främst från åk 3 men det ska finnas en röd tråd och uppföljning redan från åk 1 för att informera och vägleda eleverna på deras väg mot det framtida yrket eller vidare studier.

7. Elevens utveckling mot målen

7.1 Stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd

Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen och särskilt stöd.

Av beskrivningen ska framgå

‐ när det är aktuellt med stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen

‐ hur stödformen extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen förhåller sig till särskilt stöd

‐ när behov av särskilt stöd ska utredas och hur elevhälsan ska involveras i arbetet

‐ rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram och vad som ska framgå av ett sådant.

Skolan strävar efter att ge varje elev rätt förutsättningar för att deras individuella behov skall mötas. I ett steg för att fånga upp och stödja elever som behöver särskilt stöd både i sina studier, men även för ett psykosocialt välmående har skolan utarbetat en arbetsgång för arbetet med särskilt stöd. Kopplat till vår arbetsgång finns ett antal bilagor/dokument som är verktygen i arbetet med att kartlägga och dokumentera

arbetet med enskilda elever.

Vi ser på åtgärdsprogrammen och övriga mallar som viktiga redskap i dokumentationen och som ger oss en tydlig överblick över enskilda elevers behov och eventuella stödåtgärder. (bilagorna/dokumenten kan bifogas vid efterfrågan) Åtgärdsprogrammen syftar till att hjälpa elever att nå målen i ämnena och att bidra till ett ökat välmående samt till att kunna se tillbaka och utvärdera det arbete som skolan gjort för att ge eleven bästa möjliga förutsättningar för att klara sin skolgång. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. På skolan strävar vi alltid efter att ha en så hög

kvalitet på vår utbildning som möjligt. I vår undervisning försöker vi även skapa en känsla av sammanhang för alla elever, KASAM. Det kommer dock alltid att finnas individer som behöver mer stöd. Alla elever som går på skolan och har ett behov av särskilt stöd skall få detta stöd samt ett åtgärdsprogram upprättat. Detta åtgärdsprogram skapas för eleven efter att det skett en utredning som visar att eleven behöver särskilt stöd. Åtgärdsprogrammet skall upprättas så att det är tidsbestämt. Inom åtgärdsprogrammets tidsramar skall det ske regelbundna uppföljningar och när åtgärdsprogrammet avslutats skall även en utvärdering genomföras. Xxxxxxx för att identifiera elever: På skolan har all personal, pedagogisk som icke pedagogisk, skyldighet att rapportera misstankar om elev i behov av särskilt stöd och uppmärksamhet. Vid misstanke rapporteras detta till rektor, specialpedagog, kurator eller elevens mentor. Detta ska göras omgående utan undantag. Beroende på vad som ligger bakom denna rapportering så kan rektor besluta om en EVK, upprättande av ett åtgärdsprogram, elevsamtal, samtal med kurator eller någon annan lösning. För att kontinuerligt följa upp och utvärdera elevernas studiesituation, välbefinnande samt eventuella behov av särskilt stöd har vi på skolan varje vecka ett pedagogiskt möte, där alla undervisande lärare tillsammans med mentorerna går igenom alla skolans klasser med utgångspunkt i just studieresultat och välmående. Syftet med det pedagogiska mötet är inte att sätta upp ett åtgärdsprogram för varje elev utan enbart att identifiera elever i behov av särskilt stöd samt att utse huvudansvariga för ärendet som sedan ska besluta hur ärendet ska drivas vidare. De som utsetts som huvudansvariga ska inom 1 vecka, förutsatt att ärendet inte är av väldigt akut karaktär, skriftligen skicka in en åtgärdsplan för berörd elev till rektor, specialpedagog och kurator.

Xxxxxxxx ansvarar för att göra en frånvarokontroll i Progress inför varje pedagogiskt möte. Hög frånvaro eller en plötslig ökning av frånvaro ska självklart rapporteras under det pedagogiska mötet. Åtgärder och åtgärdsprogram som sagts ovan, ska för varje elevärende en ansvarig handläggare utses. Denna handläggare utses under det pedagogiska mötet av rektor. Handläggaren kan vara rektor, kurator, specialpedagog, mentor eller lärare. Denna person ansvarar för att utreda, dokumentera, utvärdera, följa upp och avsluta ett pågående ärende. Om denna person inte är rektor så ansvarar personen också för att rapportera till rektor. Vissa ärenden av lindrig karaktär noteras endast hos mentor eller ämneslärare. Ett åtgärdsprogram upprättas om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd. Viktigt i detta fall är att elevens vårdnadshavare ges en möjlighet att delta i arbetet med åtgärdsprogrammet. I många fall då åtgärdsprogram upprättas kan det även vara aktuellt med en EVK för att skapa en helhetsbild av elevens situation. I och med åtgärdsprogrammet erbjuds eleverna antingen allmänt stöd, t.ex. coachtid, särskilt stöd eller både och. För elever med behov av särskilt stöd är en viktig åtgärd att anpassa coachtiden till just denna elevs behov. Syftet med coachtiden är att ge ett allmänt stöd för alla skolans elever, och samtidigt fungera som en resurs för elever i behov av särskilt stöd. För att coachtiden ska kunna ses som särskilt stöd måste det finnas en individuell plan för hur coachtiden ska utnyttjas för att få eleven att nå kursmålen. Efter varje veckas coachtid ska läraren föra in en kort kommentar om moment som arbetats med samt eventuell utveckling eller nya problem utifrån elevens åtgärdsplan. När den senaste planen nått sitt slut så ska eleven utveckling under perioden utvärderas och dokumenteras. Därefter tas ett beslut av ämnesläraren om en ny period ska upprättas eller om eleven anses vara i fas med att nå kursmålen. I och med denna systematiska kartläggning av elevernas studiesituation och välbefinnande anser vi på skolan att vi, förutom de elever som är i behov av särskilt stöd, även fångar upp elever som behöver kallas till en EVK. Kartläggningen kan påvisa behov av en EVK för eleven.

Mål med åtgärderna: Målen med åtgärderna är enkla men viktiga: 1. Åtgärderna ska bidra till

att eleven ska nå målen för utbildningen – Minst godkänt (E) i samtliga kurser 2. Åtgärderna ska bidra till att ge eleven ett ökat psykosocialt välmående Uppföljning: Av åtgärdsprogrammet ska det framgå när denna uppföljning ska göras och vem som ansvarar för att det utförs och dokumenteras.

Utvärdering: Samma person som är ansvarig för uppföljningen ansvarar även att det görs en utvärdering där det skall analyseras om de genomförda åtgärderna varit användbara i förhållande till de mål som tidigare sats upp. Utifrån denna utvärdering tas beslut om hur ärendet ska fortsätta. ‐ Extra anpassningar är det stöd som en lärare kan genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. När en lärare anser att det kan stärka elevens kunskapsinhämtning gör läraren en extra anpassning. Läraren har till sin hjälp en blankett där hen kan fylla i de extra anpassningarna som görs på ett enkelt och smidigt sätt, men det är vid detta läge inget krav. Om läraren känner att anpassningarna inte har någon, eller inte så stor effekt som behövs, kontaktar läraren elevhälsan i nästa steg. Detta görs genom att med ovan nämnd blankett berätta vad som gjorts i klassrummet. Här vidtar en dialog och handledning mellan läraren och elevhälsan för att finna vägar fram mot bra extra anpassningar som ger önskad effekt. Handledningen fortgår och om inte önskad effekt uppnås så tas frågan vidare och eleven lyfts för beslut om utredning av behov av särskilt stöd.

Ett av våra vanligaste exempel på extra anpassningar är att ge instruktioner om ett arbetsområde, en lektion eller en uppgift på flera olika sätt. Vanligast är att ge det både muntligt inför klass/grupp, skriftligt på tavlan och/eller på papper/dator samt att följa upp förståelsen individuellt med eleven/elever. Denna anpassning är av sådan karaktär att den kan genomföras för alla även om det är vissa elever som behöver det som just extra anpassning. Bifogar även i bilagor under "skicka in" bland annat en checklista på extra anpassningar och annat material angående extra anpassningar.

8. Kvalitet och inflytande

8.1 Systematiskt kvalitetsarbete

Beskriv sökandens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet.

Av beskrivningen ska framgå

‐ hur sökanden avser att fördela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gällande det systematiska kvalitetsarbetet

‐ hur skolenhetens resultat följs upp i förhållande till kunskapsresultat, jämställdhet mellan elever, trygghet och studiero samt andra nationella mål

‐ vilka som ges möjlighet att delta i arbetet med kartläggning, analys och uppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet.

Bifogat i avsnittet/sidan för "skicka in" finns en detaljerad redogörelse av det systematiska kvalitetsarbetet redovisat i en separat bilaga istället för löpande text här i textrutan för att kunna åskådliggöra processen mer noggrant och med illustrationer samt text. Vid önskemål finns även exempel på våra kvalitetsrapporter och verksamhetsplaner. Där finns även organisations och styrschema.

8.2 Rutiner för klagomål

Beskriv sökandens rutiner för klagomålshanteringen.

Av beskrivningen ska framgå

‐ sökanden kommande rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen

‐ hur information om rutinerna görs tillgänglig för elever, vårdnadshavare och andra.

Detta dokument beskriver ThorenGruppens rutiner vid • Klagomål (elev, vårdnadshavare eller annan kund)

• Anmälningar inkomna via tex Barn‐ och elevombudet (BEO) eller Skolinspektionen (SI)

• Uppkomna kränkningar på skolan

Dessa tre nämnda situationerna kan vara av väldigt olika karaktär och dignitet, men vi hanterar dem alla utifrån samma rutin.

Målet med vår hantering av klagomål och anmälningar är att vi ständigt ska arbeta för förbättringar av våra verksamheter för att skapa större kundnöjdhet. Registrering

Ärenden som når huvudmannen ska alltid registreras hos Kvalitet, som sköter arkivering och bevakning av att ärendet hanteras. Ärenden via SI eller BEO och klagomål som lämnas via vår egen hemsida hamnar alltid direkt hos Kvalitet. Klagomål som når skolan direkt eller av skolan identifierade kränkningar måste skolan eller Verksamhetschef/Affärsområdeschef vidarebefordra till xxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx för att kvalitetssäkra huvudmannens ansvar i ärendet.

Processkarta beskriver vår arbetsgång. Den är bifogad under avsnitt "skicka in". Processkartan används i alla nämnda situationer, men med två undantag.

Det första undantaget gäller kränkningar där skolans handlingsplan ofta innehåller fler utredningssteg innan dokumentation finns och det är inte alltid man kan finna någon person som motsvarar ”kund”. Däremot ska alltid ärendet och dokumentationen in till Kvalitet enligt processkartan. Läs mer under Kränkningar nedan.

Det andra undantaget gäller klagomål av lättare karaktär, där åtgärdsplan och vissa återkopplingar till kund kan anses onödig. Återkoppling till den icke anonyma anmälaren ska dock alltid ske och någon form av dokumenterad utredning eller svar ska dock alltid in till Kvalitet. Mer om klagomål och anmälningar:

Att hantera klagomål och anmälningar är en viktig del i vårt uppföljnings‐ och förbättringsarbete. De klagomål som inkommer till skolan i dess vardag avgör skolan själv vilka man lyfter upp på huvudmannanivå, men vi uppmanar att alltid lyfta större ärenden för att skapa en bättre överblick inför vårt fortsatta utvecklingsarbete. Hanteringen av ärendena ska dokumenteras på så sätt att det tydligt framgår följande: • Tydlig beskrivande rubrik

• Hur ärendet har nått huvudman och vad det gäller i korthet (använd dnr mm om det kommer från tex SI eller BEO)

• Ansvarig för utredningen • Hur utredningen gått till och vad den resulterat i, med motivering och synpunkter • Åtgärdsplan med det som ev ska åtgärdas.

Att sammanställa de klagomål, anmälningar och kränkningar som skett i våra verksamheter är en del av vårt uppföljningsarbete och ingår som en del i vårt gemensamma systematiska kvalitetsarbete enligt det läsårshjul som presenteras inför varje nytt läsår.

Som nämnt ovan åskådliggörs även ovan process i en processkarta under avsnitt "skicka in".

Information om själva processen ges dels muntligt vid kontakt mellan utredare och den klaganden, dessutom genom att information om processen finns presenterad vid klagomålsformuläret på hemsidan. Formuläret "hjälp oss bli bättre".Eftersom vi helst ser att så många synpunkter som möjligt på vår verksamhet kommer in via webbformuläret så informeras detta om vid flera olika tillfällen, allt från elevinformationsblad till föräldrainformationsblad, föräldramöten och även via lärplattformen Progress.

8.3 Inflytande och samråd

Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning.

Av beskrivningen ska framgå

‐ hur eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning

‐ vilka forum för samråd som kommer att finnas för eleverna.

Elevinflytande kan delas in i det formella inflytandet som handlar om en representativ demokrati i form av klassråd, elevråd, skolkonferenser, osv. Vid Thoren Business School är det här naturliga forum för våra elever att utöva inflytande, framföra synpunkter på verksamheten samt hjälpa till med att utveckla verksamheten. Thoren Business School har höga ambitioner med det formella inflytandet, dock ser vi att det är än mer viktigt, och utmanande, att säkerställa det individuella inflytandet över undervisningen. Grunden är att utveckla självständiga individer som ifrågasätter, tar personligt ansvar och är

utvecklingsbenägna. Alla elever vid skolan har möjlighet till ett aktivt inflytande över skolan

och undervisningen. Eleverna stimuleras att aktivt ta del i att vidareutveckla verksamheten. Här är en viktig del att vara noggrann med att ge eleverna kontinuerlig information om vad som är på gång i skolan, vilket vi aktivt arbetar med vid klassråd samt information i lärplattformen Progress. Grundpelarna i vår pedagogik är Entreprenöriellt lärande, formativ bedömning och tematiska arbetssätt. Dessa grundpelare bygger alla tre på ett stort elevinflytande på undervisningen. Entreprenöriellt lärande är för oss till stor del ett förhållningssätt. I grunden handlar det om att se eleverna som medarbetare vilket medför att i de flesta fall får ökad motivationen och att eleverna känner sig viktiga och att de tar ansvar. Mycket av det som sker i klassrummet utgår från elevernas egen drivkraft och intressen. Vi vill att våra elever ska gå till skolan för att de har viktiga saker att bidra med i det gemensamma lärandet och inte för att bli kontrollerade. I formativ bedömning ger vi eleven utvecklande feedback och feedforward kopplat till personliga mål och nationella kunskapskrav.

Genom att ha god kännedom om styrkor och utvecklingsområden äger eleven sin egen utveckling och kan genom detta delta i planering och strategier för fortsatt utveckling. Skolans personal kommer tillsammans med eleverna att utföra ett kontinuerligt utvecklingsarbete på skolan. Utvecklingsarbetet utgår från den demokratiska värdegrund som fastställts i skollagen och läroplanen för de frivilliga skolformerna. Genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete med värdegrunden får varje elev kunskap om och erfarenhet av att arbeta i demokratiska former, ta ansvar för skolan och sin egen utbildning. Thoren Business School bedriver undervisning i demokratiska former i vilka eleverna förväntas ta inflytande. Ett formellt inflytande får eleven

genom att delta i klassråd samt elevråd där representanter för hela skolan möts samt skolkonferenser där elever, lärare och övrig personal möts för att diskutera verksamhets och utbildningsfrågor. Utöver detta kommer också elevskyddsombud att utses. Elevskyddsombudet ges utbildning om arbetsmiljöfrågor och de lagar som berör skolans arbete. Det informella inflytandet gäller den enskilda elevens inflytande över det egna lärandet i undervisningssituationen. Genom att eleven själv deltar i uppförandet av sin studieplan redan vid utbildningsstart stimuleras delaktigheten och inflytandet. Eleverna deltar också vid planering av kursmoment och examinationsformer. Genom mentorssamtal/utvecklingssamtal, kursutvärderingssamtal samt kontinuerliga utvärderingar följs såväl det formella som det informella inflytandet upp och kvalitetssäkras. Kvalitetssäkringen sker genom en tydlig dokumentation av informationen som kommer fram i de olika forumen. En av skolans viktigaste framgångsfaktorer är samverkan med skolans intressenter för att nå långsiktig utveckling och framgång. Förutom personalen är de viktigaste intressenterna elever, föräldrar, näringslivet, kommunen och högskolan. Det är av yttersta vikt att skolan skapar forum för dessa tre målgrupper så att erfarenheter, kunskaper och intressefrågor kan belysas, diskuteras och utbytas.

Kvalitetssäkring är nyckelordet. För Elever har skolan skapat följande forum:

‐ Elevråd • Minst en representant från varje klass • Minst fyra möten per läsår • Fokus på skolmiljö, elevaktiviteter, elevinflytande ‐

Klassråd •Skall ta tillvara klassens åsikter när det gäller studiemiljön och hur skolan skall utvecklas

• Klassarrangemang som klassresor, festligheter, aktiviteter • Väljer representant till elevråd • Minst två möten per termin ‐

Skolkonferens • Minst två gånger per läsår • Två representanter för personalen • Rektor • Fem representanter från elevrådet (ska vara i majoritet) • Diskuterar förbättringar, utveckling, skolans bästa, marknadsföring, studieresor, samverkan osv. • Remissorgan för lokala verksamhetsplanen. Syftet med skolkonferensen är att elever skall få ge sin syn på skolans koncept, program, pedagogik och skolmiljö. Skolkonferensen ska vara ett ”bollplank” att diskutera skolfrågor med. Skolkonferensen behandlar också hur skolan ständigt ska utveckla sitt elevinflytande för att få högre kvalitet, sammanhållning och en gemensam skolanda.

9. Åtgärder mot kränkande behandling

9.1 Målinriktat arbete

Beskriv hur sökanden ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever.

Av beskrivningen av sökandens arbete ska följande framgå

‐ främjande och förebyggande åtgärder

‐ att upptäcka trakasserier och kränkande behandling

‐ elevers delaktighet i arbetet, exempel på aktiviteter, åtgärder etc. på skolenheten för att motverka kränkande behandling.

Vid start av skolan bildas en likabehandlingsgrupp. Kränkningar och misstankar om kränkningar rapporteras alltid till någon representant i likabehandlingsgruppen som utgörs både av elev‐ och personalrepresentanter. Gruppen leds av rektor och träffas regelbundet för att rapportera och diskutera förekomsten av kränkande behandling och nödvändiga åtgärder. I arbetet med förebyggande av kränkande behandling fyller likabehandlingsgruppen en central roll. Genom att vara synlig och aktiv, både för att förebyggande och förhindra kränkningar. Likabehandlingsgruppen ansvarar bland annat för kartläggning samt upprättande av planen mot kränkande behandling samt det aktiva, kontinuerliga arbetet med planen under läsåret.

Uppmärksammande av kränkande behandling sker normalt till likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen informerar omedelbart huvudmannen. Anmälan om kränkande behandling kan även ske via lärplattformen direkt till huvudmannen. Vid huvudmannen registreras incidenten samt en utredare utses. Ofta kan utredaren vara t ex regions/verksamhetschef, kurator eller rektor. För att i mesta möjliga mån, på ett så tidigt stadium som möjligt, kunna motverka alla former av mobbning, våld och kränkande behandling har vi en också stående punkt på våra personalmöten som heter elevärenden. På skolan skapar vi medvetet en god kontakt till eleven, så att han/hon känner förtroende och tillit till oss vuxna. På skolan försöker vi även bygga upp en god kontakt med vårdnadshavarna genom utvecklingssamtal och kontinuerlig kontakt med hemmet såsom föräldramöten, mejl, personlig kontakt och inte minst via vår lärplattform till vilket föräldrarna har inloggningsuppgifter. Genom elevenkäter och samtalsgrupper i anslutning till arbetet med Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling blir eleverna delaktiga i arbetet mot kränkande behandling. I den dagliga verksamheten arbetar elever tillsammans med andra elever och personal med värdegrundsfrågor som hela tiden genomsyrar verksamheten så att verksamheten aktivt arbetar mot kränkande behandling på ett medvetet sätt. Skolans personal vistas också regelbundet ute i skolans lokaler och på skolgården under raster. Mer specifikt om det förebyggande arbetet och elevers delaktighet: Det förebyggande arbetet baseras på våra kartläggningar och observationer av och i verksamheten. De riskområden som identifieras i dessa kartläggningar och observationer utgör grunden för det förebyggande arbete som sedan bedrivs på skolan. Alla anställda på skolan har ett ansvar för att motverka och förebygga mobbing och kränkande behandling. Huvudansvariga på skolan är dock rektor tillsammans med skolans elevhälsoteam. De ser till att: • det 2 gånger/läsår görs en större kartläggning angående kränkande behandling på skolan • Att det löpande sker ett förebyggande arbete mot kränkande behandling på skolan • Att mentorerna löpande arbetar med frågor som har med kränkande behandling att göra • Att signaler och anmälningar om kränkande behandling skyndsamt utreds • Att likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling årligen revideras med personal och elever samt att dessa är allmänt kända på skolan. • Att utredning av kartläggning och observationer sker samt att åtgärder utifrån denna utredning vidtas. • Att elever aktivt involveras i det förebyggande arbetet Exempel på förebyggande åtgärder som en följd av kartläggning kan tex vara: • Fadderverksamhet (åk 3:or till nya 1:or)

• Skolassistenter ute i verksamheten och på håltimmarna • Vuxna i omklädningsrummen. • Löpande samverkan med Friends. Detta har inkluderat utbildning för elever (elevträff), skolledare

(skolledarträff), övrig personal, mentorsutbildning och trygghetsteamsträff. • Kulturdagar • Elevgrupp mot mobbing.

9.2 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot

kränkande behandling

Beskriv sökandens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.

Av beskrivningen ska framgå

‐ lärarens roll och ansvar

‐ rektorns roll och ansvar

‐ huvudmannens roll och ansvar.

Samtlig personal vid skolan som får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att rapportera det till rektor. Rektor i sin tur har anmälningsplikt att rapportera det till huvudmannen. Huvudmannen registrerar ärendet i en databas, där även utredare registreras. Ärendehanteringen liknar punkt 8.2 för klagomålshantering men innehåller fler utredningssteg: 1. Ärendet mottas av rektor(från elev/lärare/annan person) eller annan hos huvudman, där även verksamhetschef är informerad 2.

Identifierade kränkningar måste skolan eller Verksamhetschef/Affärsområdeschef vidarebefordra till xxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx för att kvalitetssäkra huvudmannens ansvar i ärendet. Ansvarig utredare tillsätts av verksamhetschef/Affärsområdeschef 3. Registrator centralt vid kvalitetsavdelning registrerar kränkningen i en databas, tillsammans med ansvarig utredare 4. Utredaren kontaktar, inom 7 dagar från

ärendet registrerades den kränkta för ett personligt möte 5. Utredningen samt åtgärdsplan presenteras för rektor och verksamhetschef/affärsområdeschef 6. Den kränkta kontaktas och åtgärdsplanen redogörs för. Tidigare var främst våra skolenheter ansvariga för hantering av kränkningar. Numera kvalitetssäkras dessa även genom att samtliga registreras och hanteras även av huvudmannen. Därmed ges större kontroll över processen samt att en skolövergripande statistik och analys kan göras av samtliga kränkningar. Vid utredningar skall alltid sekretess och tystnadsplikt beaktas. Elevvårdspersonal och rektor ansvarar för att arbetet dokumenteras.

Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat kränkningarna. Hur omfattande utredningen behöver vara måste anpassas efter det enskilda fallet. Generellt gäller dock att skolan aldrig nöjer sig med att konstatera att ord står mot ord. Verkliga ansträngningar måste göras för att komma fram till en egen uppfattning och bedömning av vad som hänt. Vårdnadshavare till elever som är inblandade ska informeras så snart som möjligt. Alla som är inblandade skall informeras om att detta kommer att ske. Händelser, som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, ska också rapporteras till Arbetsmiljöverket. Rektor ansvarar för rapporten.

9.3 Grundläggande demokratiska värderingar

Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor.

Av beskrivningen ska framgå

‐ hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen

‐ ge exempel på hur skolenheten ska arbeta med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Vår vision och vårt mål är att alla elever på gymnasieskolan känner sig trygga och bemöts och behandlas med respekt för sin person. Vår verksamhet är fri från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan karakteriseras av tolerans, öppenhet och trivsel samt av goda och nära relationer mellan alla som vistas här, vilket är viktiga förutsättningar för en god arbetsmiljö. Eller mer tydligt: Vår vision är en skola som alla kan vara stolta över och minnas med glädje. Det övergripande målet är som skolan kommer arbeta med första året är att skolan skall vara fritt från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Följande delmål är uppsatta för första läsåret: Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen skall utvecklas, accepteras och förstås av elever, personal och föräldrar. Planen skall vara tillgänglig för berörda parter. Den skall finnas i Progress samt på skolans hemsida. Ingen elev eller personal skall känna sig diskriminerad eller trakasserad i skolan. Elever med behov av särskilt stöd i skolan skall få den hjälp de behöver. Allas åsikter skall respekteras. Alla skall ges möjlighet att uttrycka sin åsikt.

Skolan skall uppmuntra mångfald och variation i fråga om åsikter och åskådningar. Vid start av skolan bildas en likabehandlingsgrupp. Kränkningar och misstankar om kränkningar rapporteras alltid till någon representant i likabehandlingsgruppen som utgörs både av elev‐ och personalrepresentanter. Gruppen leds av rektor och träffas regelbundet för att rapportera och diskutera förekomsten av kränkande behandling och nödvändiga åtgärder. I arbetet med förebyggande av kränkande behandling fyller likabehandlingsgruppen en central roll. Genom att vara synlig och aktiv, både för att förebyggande och förhindra kränkningar.

Likabehandlingsgruppen ansvarar bland annat för kartläggning samt upprättande av planen mot kränkande behandling samt det aktiva, kontinuerliga arbetet med planen under läsåret. Uppmärksammande av kränkande behandling sker normalt till likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen informerar omedelbart huvudmannen. Anmälan om kränkande behandling kan även ske via lärplattformen direkt till huvudmannen. Vid huvudmannen registreras incidenten samt en utredare utses. Ofta kan utredaren vara t ex verksamhetschef el affärsområdeschef, kurator eller rektor. All personal på skolan visar respekt för den enskilda individen och utgår i det vardagliga arbetet från ett demokratiskt förhållningssätt. Som vuxna sätter vi en standard genom vårt sätt att vara som elever kommer att följa. Detta ställer krav på att vi ska engagera oss i eleverna även utanför klassrummet och vara goda förebilder. Vidare skall alla personal motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan samt resultera i en dokumentation av rektor. Först och främst skall vi vara goda förebilder genom att visa respekt och empati för våra elever, föräldrarna och varandra. Mer tydligt: Vi pratar aldrig illa om varandra som anställda, elever eller om föräldrar inför eleven. Vi har nolltolerans mot kränkande språkbruk. Vi har kontroll på elevernas närvaro och frånvaro. Vid hög frånvaro utreder vi alltid vad frånvaron beror på. Detta för att säkerställa om frånvaron beror på kränkningarna i skolan. Vi mäter tryggheten på skolan via vår elevenkät och via våra utvecklingssamtal med eleverna, dvs vi kartlägger de förhållanden som finns på skolan.

Utformningen av denna kartläggning har elever fått påverka och vi följer aktivt upp resultatet i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi skall ha gemensamma normer och regler som är kända av alla. Varje läsårstart besöker rektorn alla klasser för att informera och diskutera med eleverna om skolans ordningsregler och värdegrund. Eleverna får varje år vara med och justera och fastställa ordningsreglerna. Det finns alltid alternativ skolmat, med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Läsårsplaneringen planeras utifrån mottot att alla ska delta oavsett religion eller funktionshinder. Vi har arbetar med olika former av lärutrymmen. Då det framkommit att mycket av trakasserierna och den kränkande handlingen utspelades i uppehållsrummet, så har vi kompletterat dessa med andra utrymmen där risken är mindre för kränkande behandling och mobbing. Arbetsgången vid upptäckt av kränkande behandling skall vara känd bland eleverna och diskuteras i klassråden. Vi bedömer att mentorer och ämneslärare genom sin kontinuerliga dialog med

eleverna har goda möjligheter att upptäcka eventuella kränkningar bland eleverna. Alla lärare granskar kritisk den litteraturen som ingår i undervisningen, för att säkerställa att innehållet inte kan uppfattas som diskriminerande eller på annat sätt kränkande. Vi för tillsammans efter det en dialog på ett pedagogiskt möte där vi diskuterar och redovisar bland annat följande frågeställningar: Förmedlar läromedlen en stereotyp bild av vissa etniska eller religiösa grupper? Synliggör litteraturen homo‐ och bisexuella personer och personer med funktionshinder på ett naturligt sätt? Hur förmedlar läromedlen genusperspektivet? Kort och koncist, kan läromedlen uppfattas som kränkande utifrån de diskrimineringsgrunder som ligger till grund för denna plan? Vi arbetar aktivt med undervisning över klassgränserna och i förlängningen även över årskurserna.

10. Gymnasieskola

10.1 Utbildningens syfte

Beskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomföras.

Av beskrivningen ska framgå

‐ hur undervisningen kommer att organiseras

‐ vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen.

Elevantalet är en väsentlig faktor för att bedöma en enskild huvudmans förutsättningar att kunna bedriva en skolverksamhet av god kvalitet. Om den sökta verksamheten är en mindre skolenhet och/eller sökanden ansöker om ett litet antal utbildningsplatser per sökt inriktning, redogör för hur sökanden med det sökta antalet elever kan bedriva en verksamhet med god kvalitet.

Om ansökan avser en mindre skolenhet ska det av redogörelsen framgå hur sökanden

‐ avser att säkerställa skolans ekonomi om det blir förändringar i det planerade antalet elever

‐ kommer att organisera undervisningen utifrån det relativt låga elevantalet

‐ ska kunna genomföra samtliga kurser på programmet med behöriga lärare och god kvalitet.

Skolan prioriterar nära samarbete med det omkringliggande samhället samt näringslivet, såväl det lokala som det nationella och internationella. Genom samarbetet skapar vi en utbildning som avspeglar kraven för morgondagens samhällsliv och arbetsmarknad. Det handlar om att de teoretiska kunskaperna ska appliceras i praktiken och vise versa. På så sätt stannar inte elevernas kunskaper på en faktanivå utan en förståelse utvecklas liksom färdigheter och förtrogenhet utvecklas. I vårt arbete med att skapa en trygg och inbjudande psykosocial arbetsmiljö lägger vi stor tonvikt vid det pedagogiska arbetet som bygger på tre pedagogiska ben. Ett tvärvetenskapligt som innebär att kurserna kommer att integreras i varandra liksom praktiken i teorin och tvärt om. Med ett problembaserat lärande hämtar vi verkliga fall från arbetslivet. Fall som eleverna löser med kunskapsverktyg från den teoretiska undervisningen. Vidare

innebär ett problembaserat arbetssätt att teoretisk kunskap omsätts i praktiken ute på ett värdföretag somele ven knyts till vid början av utbildningen.

När människan genom världshistorien försökt erövra kunskap har hon ofta helt omedvetet utgått från ett problem som hon tvingats lösa. På samma sätt är det i de flesta sammanhang; hon utgår från frågor hon har och problem som hon vill lösa. På så sätt stillas hennes nyfikenhet. Hon väljer själv innehåll och vägen till kunskap, kanske med hjälp av någon med större erfarenhet. Valen sker med utgångspunkt från de föreställningar, erfarenheter och känslor hon har. Ofta sker inlärningsprocessen i samarbete med andra elever, lärare och företag eller det omgivande samhället. Ett problembaserat lärande handlar om för personalen i skolan att stötta, inspirera och lotsa eleven mot målen i undervisningen. Det innebär att läraren utgår från sina elever när denne planerar upp undervisningen. Det är elevens behov, förutsättningar och tänkande som är utgångspunkten för elevens arbete i skolan. Lärarens roll är ett slags lots som vägleder eleven och lär denne att lära sig själv och att visa respekt för elevens tankar och utgå från elevens tidigare kunskaper och erfarenheter. Läraren kan berätta, beskriva, orientera och kartlägga; men förvärvande av kunskaper sker genom elevens egen aktivitet. Ett problembaserat lärande stärker elevens självförtroende

då denne inser sin egen kapacitet och förmåga att själv lösa problem och hitta svar på sina uppställda frågor. Hela utbildningen präglas av ett processinriktat arbetssätt. Det innebär att samtliga kurser delas in i moment där varje moment utgår från uppnåendemålen i ämnesbeskrivningen och strävandemålen i kursplanen.

Eleverna får en tydlig beskrivning av vad som ingår i momenten samt vad som krävs för att klara respektive betygskriterium som står angivet i kursplanen. Ett processinriktat arbetssätt underlättar för

eleven att överblicka kurserna och på så sätt nå delmål successivt och erhålla ett betyg som eleven är nöjd oc h stolt över.

Under processen verkar lärarna som lotsar och ger kontinuerligt gensvar till varje elev. Gensvaret på såväl praktiska som teoretiska arbetsuppgifter ökar motivationen att lära sig mer och prestera bättre.

Arbetsuppgifterna är ofta inriktade mot de framtida yrken som kan vara aktuella för eleverna. Lärarna samlar elevens material i en portfolio. Materialet ligger sedan till grund för de återkommande utvecklingssamtalen och slutligen betygsättningen. Skolans pedagogiska metoder möjliggör ett kreativt, demokratiskt och aktivt elevdeltagande. Ett aktivt deltagande är en förutsättning för att eleverna skall få ut så mycket som möjligt av utbildningen och kunna använda kunskapen praktiskt i samhälls‐

och arbetslivet. Med vårt pedagogiska förhållningssätt utvecklas elevernas problemlösnings‐

och samarbetsförmåga. Kompetenser som är värdefulla utifrån ett livslångt perspektiv. De pedagogiska metoderna ställer mycket höga krav på undervisande lärares förmåga att motivera och stimulera förutsättnin gar till inlärning. Ett arbete som kräver en hög interaktion med eleverna. Lärarna organiserar sitt arbete i arbe tslag. Arbetslagen träffas en gång per veckan och håller ett pedagogiskt möte i vilket utvecklings‐

frågor för det inre arbetet diskuteras. Skolans personal kommer tillsammans med eleverna att utföra ett kontinuerligt utvecklingsarbete på skolan.

Utvecklingsarbetet utgår från den demokratiska värdegrund som fastställts i skollagen och läroplanen för de frivilliga skolformerna. Genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete med värdegrunden får varje elevs

kunskap om och erfarenhet av att arbeta i demokratiska former, ta ansvar för skolan och sin egen utbild‐ ning.

10.2 Utvecklingssamtal

Vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 § skollagen.

10.3 Mottagande till gymnasieskolan

Huvudregeln är att en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas.

Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 § skollagen.

Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd enligt 15 kap. 33 § skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses.

Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för enligt 15 kap. 33 § skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses.

10.4 Färdighetsprov

Färdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 § gymnasieförordningen.

Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för följande

‐ vilka program/inriktningar som avses

‐ hur provet kommer att genomföras

‐ vilka moment som ingår i provet

‐ hur bedömningen och poängsättningen av provet går till

‐ hur färdighetsprovet kommer att användas som grund för urval.

11. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning

11.1 Gymnasial lärlingsutbildning

Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning.

Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen.

11.2 Omfattning av APL

Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning.

Infoga program

11.3 Säkerställande av APL‐platser

Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL‐platser på utbildningen.

Thoren Business School arbetar enligt följande modell för att kvalitetssäkra det arbetsplatsförlagda lärandet och tillgång till APL‐platser: * Ett lokalt programråd skapas som har till huvuduppgift att

kvalitetssäkra det arbetsplatsförlagda lärandet * Tydlig kvalitetssäkring av handledare samt arbetsplatser

*Handledarutbildning * Kontinuerlig kommunikation med branschorganisationerna om innehåll och uppläggav det arbetsplatsförlagda lärandet. * Xxxxxx planering av ansvarig lärare för APL vad gäller uppföljning och betygssättning av det arbetsplatsförlagda lärandet. Thoren Business School ansvarar både för anskaffandet av APL‐platser samt att APL‐platserna uppfyller de krav som finns för utbildningen. Vi arbetar efter följande sex‐stegsmodell när vi säkerställer tillgången till APL‐platser:

1. Kontakter med yrkesnämnder och branschorganisationerna. 2. Större nationella företag som vi har samarbete med uppvaktas gällande respektive ny skolort. 3. De företag vi sedan tidigare samarbetet med inom vuxenutbildning/arbetsmarknadsutbildning och APL på gymnasiet på andra orter kontaktas även lokalt för att stämma av intresse gällande APL. 4. Informationsutskick till företag inom respektive utbildningsområde. 5.Kontakt via telefon med företag inom respektive utbildningsområde. 6. Besök hos utvalda företag/företag som visat intresse inom respektive utbildningsområde. Kontakt med branschen t ex Svensk Handel finns redan på ett nationellt och lokalt plan. Parallellt jobbar vi systematiskt med kvalitetssäkring av APL‐platser. Detta genom att vårt Praktikteam (ett internt utbildat team) ringer företag i varje stad. Varje ort har därför en förarbetad lista med intresserade företag samt inbokad möten med branschorganisationen. För att fortsatt säkra tillgången på APL‐

platser så anställs det också en APLsamordnare på skolan som har en tjänst där uppdraget innebär arbete m

Program	Inriktning		Veckor
Handels‐ och administrationsprogrammet		Handel och service		22

ed APL i alla dess former. Både att se till att tillgången på APL‐

platser är tillfredsställd samt kvalitetssäkrar arbetet med APL på en mer allmän nivå så att det arbetet fungerar på skolan.

11.4 Lokalt programråd

Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 § gymnasieförordningen.

11.5 Handledare

Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL‐platsen.

Av beskrivningen ska framgå

‐ hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig.

ThorenGruppen AB har genomfört ytterligare förändringar för att säkerställa att handledaren har nödvändiga kunskaper och erfarenhet samt i övrigt bedöms vara lämplig. Detta har skett genom ett digitalt formulär där exempelvis frågorna är följande: *Härmed intygas att ovanstående handledare förstår vad arbetet med APL innebär. o Ja, jag/vi förstår vad APL innebär o Nej, jag önskar mer information o Ja, men jag önskar mer information Pedagogiskt ansvar * Härmed intygas att ovanstående handledare förstår den pedagogiska betydelsen av handledarrollen. Det ingår i handledarens uppgift att vara insatt i vilka mål som eleven ska uppfylla på APL‐platsen samt att hjälpa eleven att reflektera över sitt lärande och att finnas behjälplig för yrkesläraren gällande betygssättning. o Ja, jag/vi förstår det pedagogiska ansvaret o Nej, jag/vi önskar mer information o Ja, men jag/vi önskar mer information Handledningens fem steg *

Härmed intygas att ovanstående handledare förstår handledningens fem steg och vad dessa innebär. Förberedelse, Lär känna din elev, Sätt upp mål och planer, Gör uppföljningar, Fortsatt aktivitet o Ja, jag/vi förstår handledningens fem steg o Nej, jag/vi önskar mer information o Ja, men jag/vi önskar mer information. I samma formulär finns plats för att handledaren ska kunna redogöra för dennes kompetens för uppdraget exempelvis utbildning, antal år inom branschen, samt tidigare erfarenhet av att handleda ino m APL. Varje handledares kompetens granskas, vid osäkerhet tar skolan kontakt med handledare och ett eventuellt byte av handledare kan ske. Xxxxx handledare får även en handledarutbildning för att få

nödvändig kunskap om rollen som handledare. Handledarutbildningen sker vid vissa tidpunkter bestämda av skolan men i samråd med utsedda handledare så att det passar handledaren så att utbildningen blir av när det passar handledaren. I de fall handledaren inte har möjlighet att komma till skolan för handledarutbildningen åker APL.‐samordnaren ihop med aktuell mentor/pedagog ut till arbetsplatsen och utbildar på plats. Thorengruppen är godkänd av Skolverket för sin handledarutbildning (beslut på godkännande finns och kan bifogas ansökan om så önskas), och samma metoder används inom alla Thorengruppens yrkesprogram där APL som reglerat erbjuds.

11.6 Bedömning och betygsättning

Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande.

Av beskrivningen ska framgå

‐ vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna

‐ hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen

‐ hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL‐platsen kopplas till kursmålen.

Thorengruppen som huvudman har lagt ett särskilt fokus på att säkerställa att varje elev har ett rättssäkert betygsunderlag och att säkerställa att samtliga kursmål uppnås under den arbetsförlagda utbildningen. För att säkerställa detta har huvudmannen regelbundna rektorsträffar där ovanstående diskuteras och utvecklas, samt att vi har tre gemensamma utbildningsdagar med samtlig personal som jobbar med yrkes‐

program där den arbetsplatsförlagda utbildningen är en stående punkt inom kompetensutvecklingsprogram met. Hur loggböcker fylls i och hur respektive rektor säkerställer att eleverna fyller i loggböckerna kan

skilja sig åt mellan olika skolor och fastställs av rektor, det här innebär även att loggböckerna tar olika former beroende på ämne och yrkesprogrammets olika förutsättningar. En loggbok kan bestå av text, bild, ljudinspelning eller liknande. På Thorengruppen åligger det yrkeslärarna att säkerställa att de får tillgång

till den information som krävs för att bedöma elevers insats mellan besöken. Vi som huvudman säkerställerde tta främst genom att ha tydliga arbetsbeskrivningar och tydliga förfaranden då rektorerna anställer nya yrkeslärare. Vi har förutom detta också tjänster som bygger på och tillåter att lärarna skall besöka sina elevers APL platser samt att tid finns för dokumentation såväl före, under och efter besöket. Rektors

uppdrag är att via våra formulär på Google DOCs följa upp att såväl besök sker som att relevant innehåll diskuteras på besöken. Rektor utför också själv besök tillsammans med yrkeslärarna och utför därmed på systematisk basis också stickprovskontroller av loggböckerna. APL pärmen digitaliseras via lärplattformen vilket underlättar och ökar rättssäkerheten för samtliga elever. I Progress kommer vi som huvudman också ku nna följa och dra ut relevant information skola för skola eller för verksamheten som helhet. Ansvarig för betygsättningen är alltid läraren men till stöd för detta använder han handledaren och de metoder som vi beskrivit ovan. Elevernas informeras om det centrala innehållet vid ett flertal tillfällen, man går igenom

dessa vid varje ny kurs samt att

man alltid kan överblicka dessa i sitt kontrakt. Eleven, läraren och handledaren diskuterar vilket innehåll som företaget kan erbjuda under den nästkommande perioden med vårt kontrakt som utgångspunkt. Kursmoment inom APL utgörs av kursmål inom karaktärsämnen. Betygssättningen inom APL sker genom en skräddarsydd bedömningsmatris, sammansatt av ansvarig lärare som utgått från kursplanens mål och

krav. Handledaren observerar hur eleven presterar i arbetet och fyller i detta i bedömningsmatrisen. Matrisen fylls på med information allteftersom eleven utvecklar sina färdigheter. Kontinuerligt under elevens APL diskuteras betygsmatriser mellan lärare, handledare och elev. Betyget som eleven erhåller för respektive moment baseras således på en kombination av betygsmatriser och kontinuerliga samtal mellan lärare, handledare och elev där kursmål och arbetsinsats diskuteras. Läraren genomför därför kontinuerliga arbetsplatsbesök. Det är alltid läraren som sätter betygen i kurserna enligt författningen. Betygsmatriser

som delas mellan företag, elev och skola gör att handledare, elev och lärare alltid har en gemensam förståelse för vilka kursmål som eleven ska nå varje APL‐

vecka. Dessa är programspecifika och därför finns tydliggjorda kursmål som genomförs på skolan respektive på företaget inom samtliga program.

11.7 Lärlingsutbildning – utbildningskontrakt

Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt.

Lägg till bilaga

12. Övrigt

12.1 Övriga upplysningar

Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. se div. bilagor under avsnittet skicka in.

12.2 Angående bilagor

På sidan ”Skicka in” ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta.