YRKESHÖGSKOLAN NOVIA EXAMENSSTADGA

Fastställd av styrelsen för Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi den 16.3.2022 och träder i kraft 1.4.2022.

Denna examensstadga innehåller bestämmelser om yrkeshögskoleexamina, målen för dessa, studiernas uppbyggnad och andra grunder för studierna vid Yrkeshögskolan Novia (yrkeshögskolan).

Utöver denna examensstadga regleras verksamheten även av

▪ Yrkeshögskolelag (932/2014) jämte ändringar

▪ Statsrådets förordning om yrkeshögskolor (1129/2014) jämte ändringar

▪ Statsrådets förordning om gemensam ansökan till högskolorna (293/2014)

▪ Lag om nationella studie- och examensregister (884/2017) jämte ändringar

▪ Lag om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003)

▪ Statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003)

▪ Statsrådets förordning om avgifter som tas ut i yrkeshögskolornas verksamhet (1440/2014)

Vidare regleras verksamheten av Statsrådets beslut om tillstånd för yrkeshögskola, målavtalet med undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolans instruktion.

Sjukskötar- och barnmorskeutbildningen samt sjöfartsutbildningen skall uppfylla de krav som anges i Europeiska gemenskapens regelverk. Inom sjöfartsutbildningen skall dessutom konventionen STCW angående sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning följas.

De examina som avläggs vid yrkeshögskolan är yrkeshögskoleexamina (Bachelor’s Degree) och högre yrkeshögskoleexamina (Master’s Degree). Yrkeshögskoleexamina är grundexamina vid yrkeshögskolorna (F 1129/2014, 1 §).

Examensstadgan gäller samtliga utbildningar och studerande vid yrkeshögskolan förutom de utbildningar som ordnas som uppdragsutbildning, där examensstadgan gäller delvis enligt separat beslut av yrkeshögskolan.

2 § Yrkeshögskolans uppgift

Yrkeshögskolorna har enligt yrkeshögskolelagen (932/2014, 4 §) till uppgift att

▪ meddela sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens krav samt på forskning och konstnärliga och kulturella utgångspunkter

▪ stödja studerandes yrkesutveckling

▪ bedriva tillämpad forskningsverksamhet och utvecklings- och innovationsverksamhet som gynnar yrkeshögskoleundervisningen, främjar arbetslivet och den regionala utvecklingen och förnyar näringsstrukturen i regionen samt att bedriva konstnärlig verksamhet

▪ erbjuda möjligheter till kontinuerligt lärande då yrkeshögskolan fullgör sina uppgifter.

3 § Utbildningsansvar och studiernas omfattning

Enligt 8 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) fastslås yrkeshögskolornas utbildningsuppgift. I Statsrådets beslut om tillståndet för yrkeshögskola anges vilka yrkeshögskoleexamina och till dem hörande examensbenämningar yrkeshögskolan ska utfärda (utbildningsansvar). I tillståndet anges dessutom vilka högre yrkeshögskoleexamina och till dem hörande examensbenämningar yrkeshögskolan kan utfärda. En yrkeshögskola får ordna sin undervisning i samarbete med en annan högskola eller anskaffa undervisningen från en annan högskola. Yrkeshögskolan ska själv ge största delen av den undervisning som ingår i de examina och områden som hör till dess utbildningsansvar (L 932/2014, 8 a §).

I bilagan till denna examensstadga finns en förteckning över yrkeshögskolans utbildningar och de examensbenämningar som fogas till dem.

II UNDERVISNING OCH EXAMINA

4 § Undervisningsspråk

Enligt Statsrådets beslut om tillstånd för yrkeshögskola är yrkeshögskolans undervisnings- och examensspråk svenska.

För att garantera den kompetens som behövs eller för att möjliggöra utländska studerandes delaktighet, kan en studiehelhet, kurs, del av kurs eller kurslitteratur vara på annat språk än undervisningsspråket svenska. Vid tentamen/examination får vid behov också andra språk än undervisningsspråket användas, enligt överenskommelse med kursansvarig.

För de engelska utbildningarna är undervisningsspråket engelska. Vid tentamen/examination får i regel endast undervisningsspråket engelska användas.

5 § Utbildningens omfattning, struktur och läroplaner

De studier som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen ordnas i form av utbildningar. I Statsrådets beslut om tillstånd fastställs yrkeshögskolans utbildningsansvar. I beslutet anges vilka examina och examensbenämningar som hör till utbildningsansvaret samt utbildningarnas omfattning i studiepoäng. Utbildningarnas struktur baserar sig på studiehelheter och kurser.

En utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen omfattar 210, 240 eller 270 studiepoäng. Ett läsår omfattar i regel 60 studiepoäng och beräknas kräva en arbetsinsats på 1600 timmar i medeltal av den studerande.

Till de studier som leder till yrkeshögskoleexamina hör grund- och yrkesstudier, valfria studier, praktik som främjar yrkesfärdigheten samt ett lärdomsprov som består av ett examensarbete och ett mognadsprov (F 1129/2014, 2 §). Utbildningarna kan även ha inriktningar som yrkeshögskolan fastställer i samband med läroplanerna för respektive utbildning.

En utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen omfattar 60 eller 90 studiepoäng. Till de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamina hör fördjupade yrkesstudier, valfria studier samt ett lärdomsprov som består av ett examensarbete och ett mognadsprov (F 1129/2014, 2 §).

Enligt yrkeshögskolelagen (932/2014) 14 § besluter yrkeshögskolan om undervisningsplanerna (vid Yrkeshögskolan Novia används termen läroplan). Novias ledningsgrupp godkänner läroplanerna, som för de svenska utbildningarnas del skall finnas på såväl svenska som engelska. Läroplaner för engelska utbildningar kan finnas enbart på engelska.

Enligt yrkeshögskolelagen (932/2014) 14 § ska de studier som leder till en yrkeshögskoleexamen till sin längd motsvara heltidsstudier under minst tre och högst fyra läsår. Av särskilda skäl får en utbildning vara längre än så. Studier som leder till en högre yrkeshögskoleexamen ska till sin längd motsvara heltidsstudier under minst ett och högst ett och ett halvt läsår. Yrkeshögskolan ska ordna studiehandledningen och de studier som leder till en examen så att en heltidsstuderande kan slutföra studierna inom en tid som motsvarar deras omfattning.

6 § Xxxx och mål för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen

För att avlägga yrkeshögskoleexamen krävs att studeranden har förvärvat de kunskaper och färdigheter (kompetenser) som bestäms i denna examensstadga och i utbildningens läroplan, avlagt godkända kunskapsprov i de kurser och studiehelheter som hör till utbildningen, fullgjort den praktik som fastställts för utbildningen, avlagt ett examensarbete samt ett skriftligt mognadsprov inom området för sitt examensarbete.

För studierna vid högskolan gäller de allmänna målen för yrkeshögskoleutbildning. Utbildningen sker på vetenskaplig grund med förankring i praktisk yrkesfärdighet. Målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen anges i förordningen om yrkeshögskolestudier (1129/2014) 4 §.

7 § Krav och mål för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen

För att avlägga högre yrkeshögskoleexamen krävs att studeranden har förvärvat de kunskaper och färdigheter (kompetenser) som bestäms i denna examensstadga och i utbildningens läroplan, avlagt godkända kunskapsprov i de kurser och studiehelheter som hör till utbildningen, avlagt ett examensarbete i form av ett utvecklingsarbete samt ett skriftligt mognadsprov inom området för sitt examensarbete.

Målet för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen anges i förordningen om yrkeshögskolestudier (1129/2014) 5 §.

8 § Grundstudier

Målet för grundstudierna är att skapa förutsättningar för studeranden att utveckla en helhetsbild av uppgiftsområdets ställning och betydelse i samhället, arbetslivet och internationellt, bli förtrogen med de teoretiska grunderna och kommunikationen inom uppgiftsområdet samt utveckla sådana språkkunskaper som avses i examensstadgans 22 §.

9 § Yrkesstudier

Målet för yrkesstudierna är att studeranden utvecklar en förtrogenhet med de centrala frågeställningar och tillämpningar inom den yrkessektor som utbildningen gäller samt med de vetenskapliga och, för konstnärligt inriktade utbildningar, konstnärliga grunderna för dem, så att studeranden efter slutförd utbildning självständigt kan arbeta som sakkunnig inom uppgiftsområdet och som företagare samt delta i utvecklingen och främjandet av arbetsgemenskapen.

10 § Valfria studier

De valfria studierna är studiehelheter eller kurser som den studerande kan välja fritt, men deras innehåll skall stöda den studerandes professionella tillväxt. De valfria studierna skall vara högskolestudier. Inom sjöfartsutbildning godkänns som valfria studier också sådana kurser som är certifierade enligt STCW och godkända av den internationella sjöfartsorganisationen IMO eller av klassificeringssällskap inom sjöfart och andra likvärdiga organisationer, oberoende av vem som ordnar utbildningen.

11 § Fördjupade yrkesstudier inom högre yrkeshögskoleutbildning

Målet för de fördjupade yrkesstudierna är att skapa förutsättningar för studerandena att fördjupa teoritillämpningen i praktiken och sina analytiska färdigheter, förmåga att leda projekt och delta i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sina sociala färdigheter.

12 § Praktik

I studier som leder till yrkeshögskoleexamen ingår praktik, vars minimiomfattning är 30 studiepoäng (F 1129/2014, 3 §).

Målet för praktiken är att studeranden under handledning blir förtrogen med sådana arbetsuppgifter som är av central betydelse i synnerhet med tanke på yrkesstudierna samt med tillämpningen av kunskaper och färdigheter i arbetslivet.

Utbildningsledaren/läroplansansvarig ansvarar för hur övervakning, utvärdering och bedömning av praktiken sköts. Studeranden skall lämna in praktikrapport samt intyg över utförd praktik för att få praktiken godkänd inom studierna.

Enligt undervisnings- och kulturministeriets direktiv är högskolan skyldig att för egen del handla så att rätten till en trygg studiemiljö uppfylls också under praktikperioderna. Behövliga instruktioner för krissituationer och för säkerheten ges i mån av möjlighet också för internationell praktik.

13 § Examensarbete och mognadsprov

I de studier som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen ingår ett lärdomsprov (F 1129/2014, 2 §) som består av ett examensarbete och ett mognadsprov.

13.1 Examensarbete

I examensarbetet visar studeranden prov på sådan mognad och kompetens som en yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen inom yrkesområdet förutsätter, samtidigt som processen för examensarbetet i sig innebär att studeranden ytterligare fördjupar sin yrkeskunskap.

Målet för examensarbetet för yrkeshögskoleexamen är att studerande utvecklar och visar förmåga att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i sakkunniguppgifter i anslutning till yrkesstudierna. Målet för examensarbetet för högre yrkeshögskoleexamen är att studerande utvecklar och påvisar förmåga att tillämpa forskningsdata och använda valda metoder för specificering och lösning av problem i arbetslivet samt förmåga att arbeta självständigt i krävande expertuppgifter.

Examensarbetet utgör en helhet som består av teori och tillämpad forskning med utgångspunkt i arbetslivet. Vid bedömning av examensarbeten används vitsordsskalan 1 - 5. Vid tillgodoräkning av examensarbeten används bedömningen GK (se närmare i 21.1 §).

För att förhindra ofrivilligt eller medvetet plagiat kontrolleras examensarbetet mot olika källor med hjälp av antiplagiatprogram. Om en studerande misstänks vara skyldig till brytande mot god vetenskaplig praxis i sitt examensarbete, följs, i tillämpliga delar, förfarandet i Forskningsetiska delegationens

rekommendation; ”God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den” (Undervisningsministeriet 2012).

Inom utbildningar som leder till yrkeshögskoleexamen är examensarbetets omfattning 15 studiepoäng utom för studerande inom byggmästarutbildningen, där omfattningen är 10 studiepoäng. Examensarbetets omfattning är 30 studiepoäng för studerande inom högre yrkeshögskoleutbildningar. Huvudregeln är att examensarbetet skrivs på svenska, förutom inom de engelska utbildningarna där det skrivs på engelska. Utbildningsledaren/läroplansansvariga kan på motiverad anhållan ge tillstånd att skriva examensarbetet på annat språk.

Om en studerande avlägger examensarbete vid en annan högskola inom ramen för dubbelexamen tillgodoräknas examensarbetet som ersättande prestation. Mognadsprov avläggs alltid vid Yrkeshögskolan Novia.

Om en studerandes skolbildningsspråk är finska eller svenska, skall studeranden som avlägger examensarbete vid en utländsk partnerhögskola, avlägga mognadsprov vid Yrkeshögskolan Novia för att visa de språkkunskaper i finska eller svenska som enligt lagen om språkkunskap (424/2003) fordras av tjänstemän inom tvåspråkiga ämbetsdistrikt.

Tidigare utfört examensarbete kan tillgodoräknas enligt beslut av prefekt. Utgångspunkten vid tillgodoräkning genom ersättande prestation är att kravet på utbildningens kompetenser uppfylls. Mognadsprov avläggs vid Yrkeshögskolan Novia. Studerande som avlägger hälsovårdare (YH)-examen eller barnmorska (YH)-examen, och som tidigare har avlagt sjukskötare (YH)-examen, kan få sitt tidigare examensarbete tillgodoräknat som en delprestation i det nya examensarbetet.

Examensarbeten publiceras i regel i webbiblioteket Theseus. Särskilda anvisningar ges i separat rutinbeskrivning.

13.2 Mognadsprov

För examen ska studeranden inom området för sitt examensarbete avlägga ett skriftligt mognadsprov, som utvisar förtrogenhet med området och kunskaper i finska eller svenska enligt följande (F 1129/2014, 8 §):

a) studerande med svenska som skolbildningsspråk:

▪ avlägger mognadsprov på svenska enligt förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (F 481/2003, 15 §), alternativt

▪ om studerande har avlagt studentexamen med minst vitsordet magna cum laude approbatur i provet i svenska som modersmål, eller har avlagt studentexamen med minst vitsordet eximia cum laude approbatur i svenska som andra språk (vilket visar utmärka kunskaper i svenska), kan mognadsprovets språk vara finska eller examensarbetets språk.

b) studerande med finska som skolbildningsspråk:

▪ avlägger mognadsprov på finska enligt förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (F 481/2003, 15 §), alternativt

▪ om studerande har avlagt studentexamen med minst vitsordet magna cum laude approbatur i provet i finska som modersmål, eller har avlagt studentexamen med minst vitsordet eximia cum laude approbatur i finska som andra språk (vilket visar utmärkta kunskaper i finska), kan mognadsprovets språk vara svenska eller examensarbetets språk.

c) studerande med annat än svenska eller finska som skolbildningsspråk:

▪ Studerande vars skolbildningsspråk är annat än svenska eller finska, och vilka inte avkrävs de språkkunskaper i svenska eller finska som avses i 21 §, avlägger mognadsprov på examensarbetets språk.

14 § Läsåret

Yrkeshögskolans läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. Höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december. Vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli. Undervisning ges under de perioder som yrkeshögskolan bestämmer. Undervisningen skall ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning, så att en heltidsstuderande kan avlägga studierna inom den målsatta tiden.

III ÖVRIGA GRUNDER FÖR STUDIER OCH STUDIEARRANGEMANG

15 § Antagning och hinder för antagning

15.1 Antagningsgrunder och antagning

Styrelsen vid yrkeshögskolan fastställer årligen utbildningsutbudet vid yrkeshögskolan. Ledningsgruppen fastställer antagningsgrunderna för yrkeshögskolan. Likvärdiga antagningsgrunder skall tillämpas på alla sökande i samma grupp.

I gemensam ansökan ska yrkeshögskolan reservera en del av studieplatserna i utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen för s.k. förstagångssökande enligt yrkeshögskolelagens 28 b § (L932/2014).

Examensstuderande antas av rektor på förslag av chefen för Studerandeservice.

En sökande får ta emot endast en studieplats vid en utbildning som leder till högskoleexamen i Finland bland de utbildningar som inleds samma termin. Bestämmelsen gäller inte mottagande av studieplats vid överflyttande av studierätt (L 932/2014, 28 c §). Med termin avses höstterminen och vårterminen.

Originalbetyg och arbetsintyg i original kontrolleras under studietiden mot de kopior som har inlämnats till yrkeshögskolan senast i samband med mottagande av studieplats. Yrkeshögskolan kan häva antagningen ifall sökanden eller den antagna inte lämnat in kopior av skolbetyg eller uppvisat skolbetyg och arbetsintyg i original inom angiven tidsfrist eller om sökanden har uppgett felaktiga uppgifter i ansökan och de korrekta uppgifterna inte skulle ha berättigat till en studieplats.

Uppgifterna om vissa examina avlagda i Finland kan kontrolleras direkt från prestationsregistren som ingår i Studieinfo-portalen. Den som har en finländsk studentexamen avlagd år 1990 eller senare behöver inte inlämna kopia eller visa originalbetyg. Den som har en yrkesinriktad grundexamen avlagd i Finland efter den 1.8.2015 behöver inte visa originalbetyg ifall uppgifterna är införda i prestationsregistret. Den som har en finländsk högskoleexamen behöver inte visa originalbetyg ifall uppgifterna är införda i prestationsregistret. Antagningsservice meddelar dem vars uppgifter saknas ur registren.

15.2 Hinder för antagning

Till studier som är förbundna med yrkesutövning och som har krav på säkerhet för minderåriga, patient- eller kundsäkerhet eller trafiksäkerhet (L 932/2014, 33 §) kan inte antas en person som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra de praktiska uppgifter eller den praktik i anslutning till studierna (som kraven på säkerhet vid studierna förutsätter) om detta hinder inte kan undanröjas med rimliga åtgärder (L 932/2014, 26 §). Sådana utbildningar är de som leder till yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet, yrkeshögskoleexamen i sjöfart samt utbildningar som leder till examensbenämning musikpedagog (YH) eller scenkonstpedagog (YH). Vidare ska som hinder för antagning som studerande också betraktas beslut om indragning av studierätten enligt 32 § i lagen om yrkesutbildning (630/1998), 11 § 9 punkten i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, 33 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) eller 43 a § i universitetslagen (558/2009), om omständigheter som har samband med skyddet för andras hälsa och säkerhet förutsätter det.

Sökanden skall på begäran av yrkeshögskolan lämna sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som behövs för bedömning av antagningen som studerande samt information om beslut om indragning av studierätten (L 932/2014, 27 §).

Den som antas till en utbildning inom sjöfart bör till yrkeshögskolan lämna in ett giltigt läkarintyg som utfärdats av läkare vid en sjömanshälsovårdscentral i Finland. Den som antas till utbildning till bioanalytiker kan uppmanas att till yrkeshögskolan lämna in ett utlåtande av ögonläkare, optiker eller optometriker. Övriga krav fastställs i samband med antagningsgrunderna.

Yrkeshögskolan kan häva antagningen om intyget eller utlåtandet inte lämnats in inom angiven tidsfrist eller om den antagna på grund av läkarintyget eller utlåtandet inte kan anses lämplig för utbildningen. Yrkeshögskolan skall ge den som ansöker om att bli antagen som studerande, information om vilka krav på hälsotillstånd och andra förutsättningar som hänför sig till studierna (L 932/2014, 26 §).

I fråga om hinder som uppstår senare under studierna, se examensstadgans 29 §.

16 § Mottagande av studieplats

Den som har antagits som examensstuderande ska inom den tid som anges i yrkeshögskolans meddelande om antagning meddela yrkeshögskolan att hen tar emot studieplatsen. I annat fall mister den sökande den erbjudna studieplatsen.

17 § Studierätt och studietid

Yrkeshögskolan definierar studierätten i enlighet med yrkeshögskolelagen, förordningen om yrkeshögskolor, undervisnings- och kulturministeriets anvisningar samt det som bestäms i examensstadgan och i utbildningens läroplan.

En studerande anses inleda studier för examen vid den tidpunkt då hen tar emot en studieplats inom den examensinriktade utbildningen vid yrkeshögskolan.

De som har antagits som studerande och meddelat att de tar emot studieplatsen ska på det sätt som yrkeshögskolan bestämmer anmäla sig till yrkeshögskolan, varefter de antecknas som studerande. Med studietid avses studiernas omfattning i år. Studietiden angiven i år innebär samtliga studieprestationer som utbildningens läroplan eller den individuella studieplanen innehåller dividerat med 60 studiepoäng. Studierna skall avläggas inom en tid som är högst ett år längre än deras omfattning.

Avvikande från detta kan yrkeshögskolan i samband med utbildningens läroplan fastställa annan studietid för examensinriktade flerformsstudier som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen, studier för dubbel- eller gemensam examen (double degree eller joint degree), uppdragsutbildning eller heltidsstudier av annan omfattning än 3,5—4 år.

En överflyttande studerandes tid att avlägga examen bestäms enligt den studierätt som erhållits vid överflyttandet. I den tid det tar att avlägga examen inräknas också sådana närvaro- och frånvaroperioder som den studerande har utnyttjat för studier enligt den studierätt som ligger till grund för överflyttandet (L 932/2014, 30 §).

Om en studerande inte slutfört sina studier inom ovan nämnda tid, förlorar studeranden sin studierätt, om inte yrkeshögskolan beviljar den studerande extra tid för att slutföra studierna.

17.1 Läsårsavgifter

Läsårsavgifter uppbärs av studerande som är betalningsskyldiga och som har antagits till en utbildning som ges på något annat språk än finska eller svenska och som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen. Om läsårsavgifterna besluter rektor årligen, inom den avgiftsgaffel styrelsen har fastställt.

Studerande som är betalningsskyldiga kan inte anmäla sig närvarande för respektive läsår/termin innan läsårsavgiften har erlagts (L 1601/2015, 13 a §).

18 § Närvaro- och frånvaroanmälan

En examensstuderande skall för varje läsår och varje termin anmäla sig som närvarande eller frånvarande (L 932/2014, 29 §). En ny studerande uppmanas att göra närvaro- eller frånvaroanmälan i samband med att den antagna meddelar om mottagandet av studieplats. Närvaroanmälan garanterar att studieplatsen hålls i kraft och ger studeranden möjlighet att avlägga studier. En studerande som försummar att göra närvaro- eller frånvaroanmälan, förlorar studierätten vid yrkeshögskolan. Beslutet om förlorad studierätt till följd av försummelse av terminsanmälan fattas av chefen för Studerandeservice. I examensstadgans

30.2 § stadgas om återinförandet av studierätten efter försummelse av närvaro- eller frånvaroanmälan. Närvaro- eller frånvaroanmälan skall göras antingen för hela följande läsår eller enbart för höstterminen under tiden 1.5–10.9. Närvaro- eller frånvaroanmälan för vårterminen skall göras under tiden 1.12—10.1. Studerande kan även ändra en redan gjord närvaro- eller frånvaroanmälan för vårterminen under tiden 1.12—10.1.

Studerande som är betalningsskyldiga kan inte anmäla sig närvarande för respektive läsår eller termin innan läsårsavgiften har erlagts (L 1601/2015, 13 a §).

En studerande som tagit emot en studieplats men inte inlett studierna utan varit frånvaroanmäld, uppmanas att göra närvaro- eller frånvaroanmälan enligt samma tidtabell som nya studerande. Nya studerande och tidigare antagna studerande som inte ännu inlett studierna och som varit frånvaroanmälda, har rätt att ändra sin terminsanmälan fram till 10.9. Från och med 10.9 är terminsanmälan bindande för samtliga studerande.

En examensstuderande skall vara närvaroanmäld vid yrkeshögskolan även när studeranden deltar i utbytesstudier, utför praktik som hänför sig till studierna eller ägnar sig åt distansstudier. Utbytesstuderande från andra högskolor skall vara närvaroanmälda vid Yrkeshögskolan Novia under utbytestiden.

Förutom under de av yrkeshögskolan angivna tiderna har en examensstuderande rätt att ändra sin närvaro- eller frånvaroanmälan under läsåret enbart av särskilt vägande skäl. Ett särskilt skäl är en oförutsedd händelse som påverkar studerandens livssituation och hens möjlighet att studera. Studeranden kan till Studerandeservice lämna in en separat anhållan inklusive redogörelse över det särskilda skälet. Yrkeshögskolan gör en helhetsbedömning på basen av det som studeranden framför i sin anhållan och avgör från fall till fall om skälet är av sådan art att det skall beaktas i beslutet. Beslutet fattas av chefen för Studerandeservice.

En studerande som tagit emot en studieplats före 1.8.2015 har rätt att göra frånvaroanmälan för högst två läsår (fyra terminer). Terminerna räknas inte in i den tid som det tar att avlägga examen och studeranden behöver inte ange orsak till frånvaro.

En studerande som tagit emot en studieplats 1.8.2015 eller senare har rätt att göra frånvaroanmälan under det första läsåret om studeranden under läsåret:

1) fullgör militärtjänstgöring enligt värnpliktslagen (1438/2007), civiltjänstlagen (1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995)

2) är på moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet, eller

3) är oförmögen att inleda sina studier på grund av egen sjukdom eller skada.

Om en studerande som tagit emot en studieplats 1.8.2015 eller senare är frånvaroanmäld på grund av en lagstadgad orsak, skall den lagstadgade orsaken styrkas med giltigt intyg i enlighet med yrkeshögskolans anvisning. Av lagstadgade orsaker har studeranden också mot uppvisandet av intyg rätt att göra frånvaroanmälan senare under studietiden.

Efter det första läsåret har en studerande som tagit emot en studieplats 1.8.2015 eller senare rätt att göra frånvaroanmälan utan att ange orsak under sammanlagt ett läsår (två terminer), förutom ifall studeranden i fråga redan har varit frånvaroanmäld ett läsår (två terminer) på grund av egen sjukdom eller skada. Anmäld frånvaro räknas inte in i den maximala studietiden.

En studerande som efter frånvaro ämnar återuppta studierna, bör i god tid kontakta utbildningsledaren/läroplansansvarig för revidering av den individuella studieplanen. Studeranden bör även beakta att studiehelheter och kurser kan kräva särskilda förkunskaper eller att utbildnings- och kursutbudet kan variera från år till år. Studeranden kan således inte räkna med att berörda utbildningar, studiehelheter eller kurser ordnas när studerande senare återgår till studierna.

19 § Individuell studieplan

Utbildningens läroplan utgör grunden för studerandens individuella studieplan. Målet för den individuella studieplanen är att ge utrymme för personliga lösningar inom studierna. Den individuella studieplanen godkänns av utbildningsledaren/läroplansansvarig (modulansvarig i icke-examensutbildning).

Studeranden har inom studietiden rätt att avlägga studier utöver examensomfattningen. Dessa studier får dock inte leda till en förlängning av studietiden. Respektive prefekt kan begränsa deltagandet i studiehelheter och kurser utöver examensomfattningen.

20 § Studiehandledning och tillgänglighet

Studiehandledning och tillgänglighet berör hela högskolesamfundet och är ett samarbete mellan studerande och olika aktörer inom yrkeshögskolan. Syftet med handledningen är att hjälpa den studerande att planera sina studier. Yrkeshögskolan har rekommendationer för studiehandledning och tillgänglighet. Utbildningsledaren/läroplansansvarig ansvarar för att framstegen hos utbildningens studerande följs upp och att studerande erbjuds möjlighet till utvecklingssamtal.

21 § Tillgodoräkning av studier

Anhållan om tillgodoräkning av studier och kompetenser kan göras när studerande har inlett studierna. Tillgodoräkning kan göras genom ersättande prestation eller validering. Tillgodoräkning genom ersättande prestation eller validering är möjlig inom alla utbildningsformer; examensstudier, specialiseringsutbildning, studier med separat studierätt och öppna yrkeshögskolestudier.

21.1 Tillgodoräkning genom ersättande prestationer

Tillgodoräkning genom ersättande prestation innebär för det första att motsvarande studier eller praktik som genomförts vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid någon annan läroinrättning på högskolenivå tillgodoräknas som en hel kurs, studiehelhet eller del i utbildningens läroplan. Prestationen antecknas i studieregistret under motsvarande kurs, studiehelhet eller del i den individuella studieplanen som godkänd (GK). Dessutom antecknas var och när prestationen har avlagts.

För det andra kan obligatoriska och/eller alternativa kurser som finns angivna i utbildningens läroplan bytas ut och ersättas av andra studier på motsvarande nivå som ingår i en examen vid en inhemsk eller utländsk högskola. En förutsättning för denna typ av tillgodoräknande är att studerande uppnår sådan kunskap, förmåga och färdighet som anges i kompetenserna för examen inom egen utbildning. Vid utbyte av en kurs till en annan kurs antecknas namn och omfattning på den införda kursen i studieregistret. Även vitsord införs i studieregistret ifall kursen avlagts vid Novia, eller vid en annan högskola som använder samma femgradiga vitsordsskala som Novia och därtill ECTS-systemet för att ange prestationens omfattning. I övriga fall antecknas prestationen som godkänd (GK).

Anhållan om tillgodoräkning genom ersättande prestation av såväl tidigare avlagda studier som studier som avläggs vid någon annan högskola under studietiden vid Novia, görs utan dröjsmål av den studerande.

Anhållan om tillgodoräkning görs enligt yrkeshögskolans anvisningar. Utbildningsledaren/

läroplansansvarig (modulansvarig i icke-examensutbildning) besluter om tillgodoräkning genom ersättande prestation. Om tillgodoräkning av examensarbete stadgas i examensstadgans 13.1 §.

21.2 Tillgodoräkning genom validering

Studerande kan anhålla om att få kompetenser dvs. icke betygsatta kunskaper och färdigheter, validerade. Anhållan om tillgodoräkning genom validering görs enligt yrkeshögskolans anvisningar. Valideringen görs genom lämpliga metoder. Beslutet om tillgodoräkning genom validering fattas av kursansvarig eller utbildningsledaren/läroplansansvarig (modulansvarig i icke-examensutbildning). Utgångspunkten vid validering är att kompetenskraven uppfylls. Ifall tillgodoräkning genom validering godkänns, registreras studieprestationen som om kursen hade avlagts på normalt sätt vid Novia. Validerade studieprestationer antecknas som godkända (GK), med undantag för kurser i finska eller svenska där kompetenserna skall bedömas med vitsord 1–5 enligt yrkeshögskolans kursplaner för språkstudier.

22 § Studerandes språkkunskaper

En studerande skall inom ramen för de studier som ingår i yrkeshögskoleexamen, eller på annat sätt visa att hen har förvärvat

1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs för en sådan tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som behövs med tanke på den studerandes yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende, samt

2) sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett eller två främmande språk som behövs med tanke på den studerandes yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende.

Punkt 1 och 2 ovan gäller inte studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, eller inte fått sin skolbildning i Finland. Yrkeshögskolan beslutar om de språkkunskaper som ska krävas av sådana studerande. Yrkeshögskolan kan dessutom av särskilda skäl helt eller delvis befria studeranden från kraven på språkkunskap i punkt 1 och 2 ovan. Studerande som har avlagt examen vid en läroinrättning på Åland behöver inte uppvisa här föreskrivna kunskaper i finska (Statsrådets förordning om den kunskap i finska som vid universitet och yrkeshögskolor krävs av åländska studerande 841/2000).

En studerande som önskar bli befriad från språkkraven och/eller språkstudier, kan anhålla om befrielse enligt yrkeshögskolans anvisningar. Om befrielse besluter chefen för Studerandeservice på förslag av utbildningsledaren/läroplansansvarig.

Studerandens språkkunskaper ska anges i examensbetyget. När språkkunskaperna anges ska 19 § i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) beaktas. Vid tillgodoräkning genom ersättande prestation eller genom validering av ifrågavarande kurs i finska eller svenska, skall därmed kompetenserna bedömas med vitsord enligt yrkeshögskolans kursplaner för språkstudier.

En studerande för högre yrkeshögskoleexamen som inte har avlagt en tidigare högskoleexamen i Finland kan, för att säkerställa den utexaminerades ställning jämfört med personer som har avlagt magisterexamina vid universitet/högskolor, visa att hen har förvärvat

1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003), krävs för en sådan tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som behövs med tanke på den studerandes yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende, samt

2) sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett eller två främmande språk som behövs med tanke på den studerandes yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende.

De betygsnoteringar som anger studerandes muntliga och skriftliga språkkunskaper framgår ur studieregistret.

23 § Utvärdering och bedömning av studieprestationer

En kontinuerlig utvärdering av studerandes kunskaper och färdigheter främjar lärandeprocessen och tryggar uppnåendet av kompetenser (lärandemål). Via utvärdering av olika slag uppmuntras och motiveras studeranden till ett självstyrt lärande och till att ställa upp mål för och följa upp egen kompetensutveckling. Utvärderingen stöder studerandens professionella tillväxt.

Bedömningen av studieprestationer utgår ifrån kompetenserna i studiehelhets- och kursplanen samt beskrivningen av förverkligandet (t.o.m. 31.7.2019 utförandeplanen).

Studeranden visar uppnåendet av kompetenser genom att utföra de prestationer som anges i beskrivningen av förverkligandet (t.o.m. 31.7.2019 utförandeplanen).

Vid bedömning används vitsordsskalan 0–5 enligt följande uppdelning: 0 (underkänd), 1 (tillfredsställande insikter), 2 (synnerligen tillfredsställande insikter), 3 (goda insikter), 4 (synnerligen goda insikter) och 5 (berömliga insikter). På särskilda grunder som nämns i beskrivningen av förverkligandet (t.o.m. 31.7.2019 utförandeplanen), kan studiehelheter och kurser bedömas enligt skalan godkänd/underkänd. För tillgodoräkning genom ersättande prestation eller genom validering, se examensstadgans 21 §.

Studiehelhetens eller kursens ansvarsperson ansvarar för att vitsorden införs i studieregistret senast tre veckor efter att förverkligandet avslutats. Utbildningsledaren/läroplansansvarig ansvarar för uppföljning av att studieprestationer införs inom utsatt tid (modulansvarig i icke-examensutbildning).

En studerande har rätt att få information om hur studieprestationer bedömts, senast tre arbetsveckor efter sista inlämningsdatum eller datum för tentamen. Den studerande ska ges tillfälle att ta del av en skriftlig eller på annat sätt bevarad studieprestation när den har bedömts. Skriftliga och på annat sätt bevarade studieprestationer ska förvaras minst sex månader räknat från den tidpunkt då resultatet offentliggjordes (L 932/2014, 37 §).

24 § Omtagning av tentamen och komplettering av examination

En studerande som inte fått godkänt vitsord i en studiehelhet eller kurs, erbjuds minst två (2) tillfällen för omtagning av tentamen eller komplettering av prestationer. Som omtagningar räknas också de tillfällen då den studerande uteblir från fastställda tillfällen för omtagning. Datum och tidpunkt för gemensamma tillfällen för omtagning av tentamen fastställs årligen i yrkeshögskolans arbetsordning för respektive läsår.

Kompletteringar av prestationer och eventuella omtagningar av tentamen utöver de gemensamma tillfällena för omtagning kan arrangeras av kursansvarig.

En studerande som inte fått godkänt vitsord i en studiehelhet eller kurs, och som inte inom utsatt tid gjort nödvändiga kompletteringar eller blivit godkänd i kursen på basen av omtagning av tentamen, skall avlägga studiehelheten eller kursen på nytt.

En studerande har rätt att en gång försöka höja vitsordet för en studiehelhet eller kurs som bedömts med godkänt vitsord (1–5). Studerande kan inte på nytt delta i en kurs eller studiehelhet som bedömts som godkänt. Ett höjningsförsök kan inte sänka vitsordet.

Ett godkänt vitsord (1–5) i examensarbete kan inte höjas.

Underkända studiehelheter eller kurser som inte längre ingår i utbudet, måste ersättas av någon annan studiehelhet eller kurs som till innehåll och omfattning motsvarar den tidigare. Utbildningsledaren/läroplansansvarig avgör hur den underkända studiehelheten eller kursen skall ersättas.

25 § Examensbetyg

Yrkeshögskolan utfärdar ett examensbetyg då den studerande fullgjort sina studier och anhåller om examensbetyg. Examensdatum fastställs årligen av yrkeshögskolans ledningsgrupp.

Studeranden skall skriftligen anhålla om examensbetyg enligt yrkeshögskolans anvisningar. En studerande kan anhålla om examensbetyg då samtliga till examen hörande studieprestationer är godkända och införda i studieregistret. En studerande som söker ändring i bedömning av en studieprestation kan inte anhålla om examensbetyg innan rättelseärendet har behandlats.

Studerandeservice förbereder examensbetygen enligt gällande rutinbeskrivning. Utbildningsledaren/läroplansansvarig ansvarar för att de avlagda studierna till omfattning och nivå motsvarar kraven för examen.

Examensbetyget består av en titelsida på svenska och på engelska, ett studieprestationsutdrag på svenska och på engelska samt Diploma Supplement som är avsedd för internationellt bruk. Examensbetyget undertecknas av rektor efter att examensbetyget har granskats av prefekt tillsammans med utbildningsledare/läroplansansvarig. Examensbetyget för dem som avlägger yrkeshögskoleexamen i sjöfart granskas av ansvarspersonen för STCW tillsammans med utbildningsledare.

Examensbetyg i original utfärdas enligt yrkeshögskolans anvisningar antingen i elektronisk form eller i pappersform.

Studerande som avlägger dubbelexamen följer i tillämpliga delar samma rutin. Av examensbetyget framgår att betyget ges för en dubbelexamen.

26 § Studieprestationsutdrag över avlagda studier

En studerande kan under studietiden få officiella studieprestationsutdrag över avlagda studier från Studerandeservice. Om studeranden avbryter studierna avsiktligt eller genom försummelse, sänder Studerandeservice ett officiellt studieprestationsutdrag över avlagda studier per post till personen ifråga. Om studieprestationsutdrag önskas efter examen eller avbrutna studier, är dokumenten avgiftsbelagda.

27 § Förlängning av studietiden

På studerandes anhållan, som uppgörs enligt yrkeshögskolans anvisningar och som åtföljs av en individuell studieplan, kan chefen för Studerandeservice bevilja studeranden förlängning av studietiden för att avsluta studierna. Ifall de återstående studierna omfattar högst 60 studiepoäng och den studerande inte tidigare har beviljats förlängning, kan utsedd tjänsteman i Studerandeservice bevilja studeranden förlängning av studietiden för att avsluta studierna.

Studeranden bör anhålla om förlängning av studietiden medan studierätten ännu är i kraft. Anhållan bör vara inlämnad senast den 15 november ifall studierätten utgår vid årets slut och senast den 15 maj ifall studierätten utgår vid läsårets slut. Studietiden kan i regel förlängas en gång och för högst ett år i det fall att förlängningen grundar sig på en realistisk plan för hur studierna avslutas inom den beviljade tiden.

En studerande som beviljats förlängning av studietiden, har inte rätt att göra frånvaroanmälan. En studerande som försummar att anhålla om förlängning av studietiden, förlorar studierätten vid yrkeshögskolan då studierätten är förbrukad enligt examensstadgans 17 §. Om återinförande av studierätten efter att studierna har avbrutits genom försummelse stadgas i examensstadgans 30.3 §.

28 § Studieavbrott

Xxxxxxxxxx som har för avsikt att avbryta sina studier vid yrkeshögskolan, skall anmäla detta enligt yrkeshögskolans anvisningar. Studerande som avbryter sina studier vid yrkeshögskolan kan anhålla om återinförande av studierätten enligt examensstadgans 30.3 §.

Studerandeservice registrerar studieavbrott i studieregistret och sänder ett officiellt studieprestationsutdrag per post till personen i fråga.

29 § Indragning av studierätten

Den studerandes studierätt kan som en sista utväg indras i sådana studier som är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet eller patient- eller kundsäkerhet eller trafiksäkerhet. Indragning av studierätten kan tillämpas endast för studerande som inlett studierna 1.1.2012 eller senare.

Indragning av studierätten är enligt förordningen om yrkeshögskolor (1129/2014, 11 §) möjlig inom utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet samt yrkeshögskoleexamen i sjöfart. Bestämmelserna tillämpas även på yrkespedagogisk lärarutbildning, vilket vid Yrkeshögskolan Novia omfattar utbildningar som leder till examensbenämningen musikpedagog (YH) eller scenkonstpedagog (YH).

Studierätten kan enligt yrkeshögskolelagen (932/2014, 33 §) indras om den studerande

▪ i sina studier upprepade gånger eller allvarligt äventyrat någon annans hälsa eller säkerhet och därmed visat sig vara uppenbart olämplig för praktiska uppgifter eller praktik i anslutning till studierna,

▪ i fråga om hälsotillstånd eller funktionsförmåga uppenbart inte uppfyller villkoren för antagning som studerande,

▪ i ansökan har undanhållit sådan information om beslut om indragning av studierätt som kunde ha utgjort hinder för antagning som studerande, eller

▪ i sina studier eller i praktik i anslutning till studierna förutsätts arbeta med minderåriga och den studerande har dömts till straff för en sedlighetssårande gärning, sexualbrott, brott mot liv och hälsa eller för lindrigt eller grovt narkotikabrott (se närmare i L 932/2014, 33 §)

Innan beslut om indragning av studierätten fattas, utreder yrkeshögskolan i samråd med studeranden hens möjligheter att söka till någon annan utbildning. Den studerande kan med sitt samtycke överflyttas till en annan utbildning vid yrkeshögskolan för vilken studeranden uppfyller antagningsvillkoren.

Vid behov handleds studeranden till studerandehälsovården eller till övriga tjänster för studerande. Yrkeshögskolan är trots sekretessbestämmelserna skyldig att informera Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira om behandling och beslut gällande indragning av studierätt i fråga om de utbildningsområden som hör till dess ansvarsområde (L 932/2014, 34 §).

Beslut om indragning av studierätten fattas av yrkeshögskolans styrelse. Innan beslut om indragning av studierätten fattas ska behövlig utredning om ärendet skaffas samt den studerande ges tillfälle att bli hörd i frågan. Samtidigt som beslut fattas om indragning av studierätten ska det beslutas om verkställighet innan beslutet har vunnit laga kraft och om verkställighetstidpunkten (L 932/2014, 39 §).

30 § Återinförandet av studierätten

30.1 Återinförande av studierätten efter indragning på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga

En studerande har enligt yrkeshögskolelagen (932/2014, 35 §) möjlighet att anhålla om återinförande av studierätten om studierätten har dragits in på grund av den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga. Den studerande skall lämna utlåtande om sitt hälsotillstånd, varav framgår att orsak till indragning av studierätten inte längre finns.

Yrkeshögskolan är trots sekretessbestämmelserna skyldig att informera Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Xxxxxxx om beslut gällande återinförande av studierätt i fråga om de utbildningsområden som hör till dess ansvarsområde.

Beslut om återinförande av studierätt efter indragning på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga fattas av yrkeshögskolans styrelse på studerandes anhållan.

30.2 Återinförande av studierätten då studierätten har förlorats på grund av försummelse av närvaro- eller frånvaroanmälan

En studerande som på grund av försummelse av närvaro- eller frånvaroanmälan förlorat studierätten vid yrkeshögskolan, kan på basen av anhållan i regel återfå studierätten om det är möjligt för den studerande att avlägga resterande studier inom den tid som återstår av studierätten eller inom den beviljade förlängningen av studietiden. Anhållan görs enligt yrkeshögskolans anvisningar och beslutet fattas av chefen för Studerandeservice. Studierätten kan i regel återfås från början av följande termin.

30.3 Återinförande av studierätten då studierna har avbrutits

En studerande som avsiktligt har avbrutit sina studier, kan på basen av anhållan i regel återfå studierätten om det är möjligt för den studerande att avlägga resterande studier inom den tid som återstår av

studierätten eller inom den beviljade förlängningen av studietiden. Anhållan görs enligt yrkeshögskolans anvisningar och beslutet fattas av rektor på basen av utbildningsledarens/läroplansansvarigas utlåtande och chefens för Studerandeservice förslag. Studierätten kan i regel återfås från början av följande termin. En studerande som avsiktligt eller genom försummelse har avbrutit studierna i det skedet då det inte längre är möjligt att avlägga examen inom den återstående studierättstiden, kan anhålla om att få studierätten återinförd. Studierätt kan beviljas för högst ett läsår för att slutföra studierna. Anhållan görs enligt yrkeshögskolans anvisningar och beslutet fattas av rektor på basen av utbildningsledarens/läroplansansvarigas utlåtande och chefens för Studerandeservice förslag. Studierätten kan i regel återfås från början av följande termin.

31 § Avgift för handläggning av anhållan om förlängning av studietiden eller återinförande av studierätten

Om en studerande har förlorat studierätten på grund av att hen har försummat att göra närvaro- eller frånvaroanmälan enligt yrkeshögskolelagen (932/2014, 29 §) och studeranden ansöker om återinförd studierätt enligt 32 § i nämnda lag, tas en avgift för behandlingen av anhållan.

Om en studerande anhåller om förlängning av studietiden eller om återinförd studierätt efter att ha förlorat sin studierätt till följd av att hen inte har avlagt sina studier inom den tid som föreskrivs i yrkeshögskolelagen (932/2014, 30 §), tas en avgift för behandlingen av anhållan.

Avgifternas storlek stadgas i förordning om avgifter som tas ut i yrkeshögskolornas verksamhet (1440/2014, 3 §).

32 § Byte av utbildning eller inriktning inom egen yrkeshögskola (samma examensbenämning)

En inskriven examensstuderande kan anhålla om byte av utbildning eller inriktning inom yrkeshögskolan. Byte kan i regel beviljas för avläggandet av samma yrkeshögskoleexamen med samma examensbenämning. Om byten till utbildning eller inriktning med annan examensbenämning stadgas i 33 §.

På basen av mottagande utbildningsledares/läroplansansvarigas utlåtande kan chefen för Studerandeservice bevilja studerande byte av utbildning eller inriktning inom yrkeshögskolan. Byte kan beviljas om det finns ledig studieplats inom mottagande utbildning och om antalet platser för praktik bedöms tillräckligt.

För ovan nämnda byten bör studeranden ha varit närvaroanmäld minst en termin vid den sändande utbildningen. När beslut fattas, beaktas den outnyttjade studierätten i relation till studierna som skall avläggas. Studierättstiden (närvaro- och frånvaroterminer) räknas från den tidpunkt då studeranden tog emot en studieplats vid den sändande utbildningen. Bytet kan ske vid en termins början. Anhållan bör göras senast den 15 maj eller den 15 november före det önskade bytet enligt yrkeshögskolans anvisningar. Inom respektive termin inlämnade anhållanden behandlas i regel efter sista inlämningsdatum.

En studerande som byter utbildning eller inriktning kan anhålla om att få räkna sig tillgodo tidigare avlagda studieprestationer. Beslutet fattas av respektive utbildningsledare/läroplansansvarig. Alternativt kan den individuella studieplanen i enlighet med respektive utbildningsledares/läroplansansvarigas beslut revideras utgående från de kurser som sedan tidigare finns godkända i studieregistret.

33 § Överflyttande studerande (annan examensbenämning)

En examensstuderande som har studierätt vid en högskola i Finland kan ansöka om överflyttning av sin studierätt från en annan högskola till Yrkeshögskolan Novia, eller inom yrkeshögskolan från en utbildning/inriktning till en annan på så sätt att den examensbenämning som fogas till målexamen ändras. Överflyttande studerande inom yrkeshögskolan kan antas separat från övriga överflyttande studerande. Om byten inom yrkeshögskolan där examensbenämningen inte ändrar stadgas i 32 §.

Rektor antar överflyttande studerande till yrkeshögskolan eller inom yrkeshögskolan på förslag av chefen för Studerandeservice. En överflyttande studerande kan antas om det finns ledig studieplats inom mottagande utbildning/inriktning och om antalet praktikplatser bedöms tillräckligt.

För ovan nämnd överflyttning bör studeranden ha varit närvaroanmäld i minst ett läsår vid den sändande högskolan/utbildningen/inriktningen. Antagningsgrunderna fastställs av yrkeshögskolans ledningsgrupp. När beslut fattas, beaktas den outnyttjade studierätten i relation till studierna som skall avläggas. Studierättstiden (närvaro- och frånvaroterminer) räknas från den tidpunkt då studerande tagit emot studieplats vid sändande högskola/utbildning/inriktning. Vid överflyttning överförs den studerandes studierätt från den sändande högskolan/utbildningen/inriktningen till den mottagande högskolan/utbildningen/inriktningen. Överflyttning kan ske vid ett läsårs början. När en överflyttande studerande tar emot en ny studierätt förlorar hen samtidigt den studierätt som låg till grund för överflyttandet. Ansökan om överflyttning sker via den nationella Studieinfo-tjänsten.

En överflyttande studerande kan anhålla om att få räkna sig tillgodo tidigare avlagda studieprestationer. Beslutet fattas av respektive utbildningsledare/läroplansansvarig. Alternativt kan den individuella studieplanen i enlighet med respektive utbildningsledares/läroplansansvarigas beslut revideras utgående från de kurser som sedan tidigare finns godkända i studieregistret.

Inför ett beslut om överflyttande studerande har yrkeshögskolan trots sekretessbestämmelserna rätt att av en annan läroinrättning få nödvändiga uppgifter om pågående behandling av eller tidigare beslut om indragning av studierätten (L 932/2014, 34 §).

34 § Sökande av ändring

34.1 Sökande av ändring vid antagning av studerande

När resultatet av antagningen offentliggörs ska de sökande informeras om hur de kan få veta på vilket sätt de grunder som följs vid antagningen har tillämpats på dem och hur omprövning av antagningen kan begäras (L 932/2014, 57 §). Om den som har ansökt om att bli antagen som studerande, anser att

antagningen inte har skett enligt de fastställda antagningsgrunderna, skall sökanden i första hand kontakta yrkeshögskolans Antagningsservice.

Om problemet inte kan lösas där, får sökanden hos yrkeshögskolans nämnd för studierättsärenden söka ändring i beslutet om antagning inom 14 dagar från delgivningen av beslutet. Resultatet av antagningen får inte med anledning av ändringssökandet ändras till nackdel för den som har antagits som studerande. Om sökandes ändringsansökan förkastas av nämnden för studierättsärenden, kan sökanden söka ändring i beslutet genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.

34.2 Sökande av ändring i bedömning av studieprestationer

En studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats vid bedömning av studerandens studieprestationer. Studeranden skall ges möjlighet att bekanta sig med den bedömda skriftliga, eller på annat sätt utförda, examinationen.

En studerande som är missnöjd med bedömningen av sina studieprestationer eller med tillgodoräknandet av studier, får muntligen eller skriftligen begära rättelse hos den lärare som utfört bedömningen av studieprestationer eller den person som fattat beslutet om tillgodoräknande.

En studerande som är missnöjd med beslutet i rättelseärendet, kan ytterligare begära omprövning av beslutet hos yrkeshögskolans examensnämnd. En studerande som söker ändring i bedömning av sina studieprestationer, eller i tillgodoräkning genom ersättande prestation eller genom validering, kan inte anhålla om examensbetyg innan rättelseärendet har behandlats.

Vid sökande av ändring i bedömning av studieprestationer följs följande förfaringssätt:

1) Den studerande kontaktar den som bedömt studieprestationen eller tillgodoräknat studierna eller kunskaperna och anhåller muntligen eller skriftligen om rättelse. Detta skall ske inom 14 dagar från det att studeranden fått ta del av bedömningsresultaten och av tillämpningen av bedömningsgrunderna, eller i fråga om tillgodoräkning, inom 14 dagar från delgivningen av beslutet (L 932/2014, 57 §).

2) Den berörda läraren/utbildningsledaren/läroplansansvarig tar del av rättelseyrkan och delger studeranden sitt beslut skriftligen inom 14 dagar.

3) Om studeranden fortfarande är missnöjd kan studeranden skriftligen begära omprövning hos yrkeshögskolans examensnämnd. Det skall ske inom 14 dagar från det att studeranden fått ta del av lärarens/utbildningsledarens/läroplansansvarigas beslut.

4) Examensnämnden fattar beslut utgående från begäran om omprövning. Nya sakkunniga kan vid behov höras.

5) Under perioden 15.6 - 15.8 behandlas inte en rättelseyrkan eller begäran om omprövning.

6) I examensnämndens beslut får ändring inte sökas genom besvär hos förvaltningsdomstol.

34.3 Sökande av ändring vid förlust av studierätt på grund av försummelse av närvaro- eller frånvaroanmälan

En studerande som är missnöjd med ett beslut om förlorad studierätt på grund av försummelse att göra närvaro- eller frånvaroanmälan får hos yrkeshögskolans nämnd för studierättsärenden söka ändring i beslut om förlorad studierätt inom 14 dagar efter att studeranden fått del av beslutet.

Om studerandens ändringsansökan förkastas av nämnden för studierättsärenden, kan studeranden söka ändring i nämndens beslut genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.

34.4 Sökande av ändring vid förlust av studierätt på grund av överskriden maximal studietid

En studerande som är missnöjd med ett beslut om förlorad studierätt på grund av överskriden maximal studietid, kan hos yrkeshögskolans nämnd för studierättsärenden söka ändring i beslutet inom 14 dagar efter det att studeranden fått del av beslutet.

Om studerandens ändringsansökan förkastas av nämnden för studierättsärenden, kan studeranden söka ändring i nämndens beslut genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.

34.5 Sökande av ändring vid indragning och återinförande av studierätten

Ändring i beslut som gäller indragning och återinförande av studierätten i enlighet med 29– 30.1 §§ i denna examensstadga får sökas genom besvär hos rättsskyddsnämnden för studerande inom 14 dagar från delgivningen av beslutet (L 932/2014, 58 §).

Om ansökan om ändring förkastas av rättsskyddsnämnden, kan studeranden söka ändring i rättsskyddsnämndens beslut genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol inom 14 dagar från delgivningen av beslutet (L 956/2011, 8 a §).

Ett beslut om indragning av studierätten, avstängning för viss tid eller avhållande från studier kan verkställas trots överklagan, om besvärsmyndigheten inte beslutar något annat (L 932/2014, 59 §).

Besvär över beslut som gäller indragning av studierätten eller återställandet av studierätten samt varning, avstängning för viss tid och avhållande från studier p.g.a. disciplinära åtgärder skall behandlas skyndsamt (L 932/2014, 58 §).

IV ÖVRIG UTBILDNING

35 § Specialiseringsutbildning

Specialiseringsutbildning vid Novia är avsedd att genomföras efter högskoleexamen av personer som redan varit yrkesverksamma. Specialiseringsutbildningarna främjar professionell utveckling och specialisering med målet att skapa kompetens inom expertisområden som saknar utbildningsutbud på marknadsmässiga villkor.

Som specialiseringsutbildning får ordnas endast sådan utbildning vars grunder yrkeshögskolorna sinsemellan har avtalat om. Under avtalsförfarandet ska samarbete bedrivas med företrädare för arbets- och näringslivet. En offentlig förteckning ska föras över avtalen om specialiseringsutbildningar. (L 932/2014, 11 a §)

Enligt förordningen om yrkeshögskolor (1129/2014, 6 c §) förutsätter ordnandet av specialiseringsutbildning att yrkeshögskolan i fråga är part i ett avtal enligt 11 a § 3 mom. i yrkeshögskolelagen (932/2014). För att ett sådant avtal ska uppkomma ska avtalsparterna utgöra en majoritet av de yrkeshögskolor som ger sådan undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen med därtill förenad examensbenämning inom det område inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas. De parter som företräder arbetslivet och det sätt på vilket de har deltagit i avtalsförfarandet ska antecknas i avtalet.

I ett avtal om specialiseringsutbildning ska avtalas åtminstone om specialiseringsutbildningens benämning, omfattning, mål och målgrupp samt det sätt på vilket en studerande ska påvisa sin sakkunskap (F 1129/2014, 6 b §). Omfattningen av specialiseringsutbildningarna är minst 30 studiepoäng (F 1129/2014, 3 §).

Läroplaner och antagningsgrunder för specialiseringsutbildningar fastställs av yrkeshögskolans ledningsgrupp. I samband med fastställande av läroplan, fastställs även specialiseringsutbildningens namn på svenska och engelska.

Ansökan till specialiseringsutbildning sker via ett separat ansökningsförfarande. De studerande antas till specialiseringsutbildning av rektor på förslag av chefen för Studerandeservice.

36 § Öppna yrkeshögskolestudier

Studiehelheter och kurser, inkluderande praktik och examensarbete, som utgör delar av examensutbildningar, kan avläggas som öppna yrkeshögskolestudier. Antalet deltagare som bedriver öppna yrkeshögskolestudier kan begränsas.

Öppna yrkeshögskolestudier, som ingår i en yrkeshögskoleutbildning eller i en högre yrkeshögskoleutbildning, kan ha krav på förkunskaper och/eller tidigare införskaffad arbetserfarenhet. Ansvarig för utbildning/kurs avgör om sökanden har de förkunskaper och/eller den arbetserfarenhet som krävs för öppna yrkeshögskolestudier.

Studierätt för öppna yrkeshögskolestudier kan beviljas för enskilda kurser, eller för tids- och/eller ämnesmässigt begränsade helheter. Generell studierätt för öppna yrkeshögskolestudier kan beviljas för en termin eller för ett läsår. För avläggandet av moduler kan studierätt beviljas för en längre tid än ett läsår.

Ansökningar om studierätt behandlas kontinuerligt. Studierätt för maximalt ett läsår beviljas av utsedd befattningshavare inom fortbildningsservice, i samråd med ansvarig för utbildning/kurs. Studierätt för längre tid än ett läsår beviljas av chefen för Studerandeservice på förslag av prefekt/modulansvarig. Högskolans egna examensstuderande beviljas inte studierätt för öppna yrkeshögskolestudier, men kan av kursansvarig ges rätt att delta och avlägga studieprestationer.

Om en person som bedrivit öppna yrkeshögskolestudier vill avlägga yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen, skall personen ansöka om studieplats inom den examensinriktade utbildningen via gemensam eller separat ansökan.

37 § Separat studierätt

Separat studierätt kan beviljas för att avlägga studiehelheter och kurser som utgör delar av examensutbildningar. Ansökningar behandlas kontinuerligt under läsåret. Studier som bedrivs inom ramen för separat studierätt är avgiftsbelagda. Studierätten är tidsmässigt och innehållsmässigt begränsad. Studierätt kan beviljas för avläggande av enskilda kurser/studiehelheter och delar av examina.

Separat studierätt beviljas av chefen för Studerandeservice. Om en person som bedrivit studier vid yrkeshögskolan inom ramen för en separat studierätt, vill avlägga yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen skall personen ansöka om studieplats inom den examensinriktade utbildningen via gemensam eller separat ansökan.

38 § Intyg för utbildningar som inte leder till examen

Studieprestationsutdrag utfärdas för avlagda öppna yrkeshögskolestudier och för studier som avlagts inom ramen för separat studierätt.

Yrkeshögskolan kan därtill utfärda intyg över fullgjorda öppna yrkeshögskolestudier eller studier med separat studierätt, vilka omfattar minst 15 studiepoäng, och vilka tillsammans bildar en definierad helhet. Yrkeshögskolan utfärdar även intyg över fullgjorda studier inom en specialiseringsutbildning.

För genomförda fortbildningsstudier, som inte är en del av en examensutbildning, och för enstaka kurser och mindre delar av en examensutbildning kan yrkeshögskolan utfärda intyg.

V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

39 § Krav på uppvisandet av utdrag om brottslig bakgrund eller intyg över narkotikatest

39.1 Utdrag om brottslig bakgrund

En studerande som inlett studierna 1.1.2012 eller senare inom utbildningsområden som, enligt förordningen om yrkeshögskolor (1129/2014, 11 §), leder till yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet, yrkeshögskoleexamen i sjöfart samt inom de utbildningar vid Novia som leder till examensbenämningen musikpedagog (YH) eller scenkonstpedagog (YH) kan åläggas visa upp ett utdrag om brottslig bakgrund om den studerande under studierna eller studierelaterad praktik ges uppgifter som i väsentlig grad förutsätter arbete bland minderåriga (L 932/2014, 34 §).

39.2 Intyg över narkotikatest

Yrkeshögskolan kan av grundad anledning ålägga en studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest i enlighet med yrkeshögskolelagen (932/2014) 36 §. Yrkeshögskolan har skriftliga instruktioner för förebyggande av användningen av rusmedel och ingripande i missbrukarproblem bland studerande.

40 § Disciplinärt förfarande

De studerande har enligt 31 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) rätt till en trygg studiemiljö, där intern ordning, ostörda studier samt trygghet och trivsel i yrkeshögskolesamfundet främjas. Om tryggheten eller ordningen i studiemiljön hotas av en enskild studerandes agerande, kan disciplinära åtgärder vidtas.

40.1 Uppmaning att lämna undervisningsutrymmet

En studerande som

▪· stör undervisningen,

·▪ beter sig våldsamt eller hotfullt, eller

äventyrar någon annans hälsa eller säkerhet

kan bli tillsagd att lämna det rum där undervisning ges eller en tillställning som arrangeras av yrkeshögskolan.

En studerande kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar, om det föreligger en risk för att säkerheten för en annan studerande eller person som arbetar vid yrkeshögskolan, eller i ett annat undervisningsutrymme äventyras av studerandens våldsamma eller hotfulla beteende eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av den studerandes störande uppförande (L 932/2014, 38 §).

Rektor, en lärare och en praktikhandledare kan handla samfällt eller var för sig, och åtgärderna skall registreras (L 932/2014, 39 §). Åtgärderna meddelas rektor och respektive prefekt och viceprefekt. Åtgärderna dokumenteras så att de i efterhand kan verifieras.

Om en studerande under ett tentamens- eller annat bedömningstillfälle stör ordningen och det störande beteendet inte upphör trots tillsägelse, kan övervakaren uppmana studeranden att avlägsna sig. Då en

studerandes tentamen eller annan prestation avbryts på grund av fusk eller störande beteende, bör övervakaren meddela utbildningsledaren/läroplansansvarig om orsaken till avbrottet.

40.2 Skriftlig varning

En skriftlig varning kan tilldelas den studerande om hen

▪· stör undervisningen,

beter sig våldsamt eller hotfullt,

gör sig skyldig till fusk eller i övrigt bryter mot ordningen i yrkeshögskolan,

▪· vägrar att visa upp intyg över narkotikatest enligt yrkeshögskolelagen (932/2014, 36 §), eller

▪· enligt utredning har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att hens funktionsförmåga är nedsatt (L 932/2014, 38 §).

Beslutet om skriftlig varning fattas av rektor. Innan ett ärende avgörs ska den handling eller försummelse som är orsaken till disciplinstraffet specificeras, behövlig utredning skaffas samt den studerande ges tillfälle att bli hörd i frågan (L 932/2014, 39 §).

40.3 Avhållande från studierna

En studerande kan avhållas från studierna tills studeranden går med på kontroller och undersökningar för konstaterande av hälsotillståndet i anslutning till processen för indragning av studierätten eller tills studeranden går med på att visa upp ett utdrag om brottslig bakgrund i situationer där studierna eller studierelaterad praktik i väsentlig grad förutsätter arbete bland minderåriga. Beslutet om avhållande från studier fattas av yrkeshögskolans styrelse.

Samtidigt som beslut fattas om avhållande från studier ska det beslutas om verkställighet innan beslutet har vunnit laga kraft och om verkställighetstidpunkten. (L 932/2014, 38—39 §§)

40.4 Avstängning för viss tid

Om handlingen eller försummelsen är allvarlig eller om den studerande fortsätter att uppföra sig olämpligt efter en skriftlig varning, kan den studerande avstängas från yrkeshögskolan för viss tid, högst ett år. Innan ett ärende avgörs skall den handling eller försummelse som är orsaken till disciplinstraffet specificeras, behövlig utredning skaffas samt den studerande ges tillfälle att bli hörd i frågan. Beslutet om avstängning för viss tid fattas av yrkeshögskolans styrelse.

Samtidigt som beslut fattas om avstängning för viss tid ska det beslutas om verkställighet innan beslutet har vunnit laga kraft och om verkställighetstidpunkten. (L 932/2014, 38—39 §§)

41 § Separata anvisningar

Yrkeshögskolan kan vid behov utfärda närmare anvisningar om tillämpningen av denna examensstadga.

42 § Bestämmelse för ikraftträdande

Examensstadgan är fastställd av styrelsen för Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi den 16.3.2022 och träder i kraft 1.4.2022.

Document Metadata

Table of Contents

YRKESHÖGSKOLAN NOVIA EXAMENSSTADGA

Document Metadata